Nyframtagna romanska målningar i Marka kyrka i Västergötland1227087/FULLTEXT01.pdf · 2018. 6. 27. · Västergötland har många välbevarade romanska stenkyrkoruppfördaunder1100-taletochbörjan

Nyframtagna romanska målningar i Marka kyrka i VästergötlandBengtsson Melin, PiaFornvännen 2013, s. 249-256http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2013_249Ingår i: samla.raa.se

Västergötland har många välbevarade romanskastenkyrkor uppförda under 1100-talet och börjanav 1200-talet (Dahlberg 1998). I flera finns enenastående bildskatt i sten bevarad i form av hugg-na reliefer, tympanonfält, dopfuntar och gravste-nar. Betydligt sämre ställt är det med bevarande-graden vad gäller det medeltida murala målerieti kyrkorna. Så gott som alla landskapets arkitek-toniskt påkostade och i många fall ovanligt utfor-made kyrkor bör vid sidan om stenskulpturen ävenha varit prydda med kalkmålningar från olika tids-skeden. Detta måleri har dock i de allra flesta fallskadats svårt av om- och tillbyggnader, framförallt under efterreformatorisk tid. Då vitkalkadesde flesta kyrkor invändigt samtidigt som läktareuppfördes och nya, stora fönster togs upp för atttillgodose nya krav på ljusare och luftigare kyrko-rum. Dessutom vidgades också många av de ro-manskakyrkornas triumfbågar,därmycketavfram-för allt det romanska måleriet hade sina centralamotiv placerade.

Flera målningssviter gick också förlorade i denrivningsvåg som svepte genom landet under 1800-talet, då många medeltida kyrkor ansågs vara för

små och för otidsenliga och ibland också var i då-ligt skick. De ersattes med större kyrkobyggnader,ofta i nystilar, anpassade till den stora, på vissahållnästanexplosionsartade,befolkningsökningen.Flera medeltida kyrkor revs utan någon som helstdokumentation, men ibland tecknades målningaroch andra detaljer av antikvariskt intresse av. I endel fall finns också enstaka fotografier bevarade.Typiska exempel på detta är Hjälmseryds och Vrig-stads kyrkor i Småland, där välbevarat romansktmåleridokumenterades i teckningar innan rivning-en genomfördes (Ullén 1967; Tuulse 1968, s. 129).De akvareller som C.F. Lindberg gjorde på upp-drag av Vitterhetsakademien som dokumentationföre rivningen av Vrigstads kyrka (bl.a. avfotogra-ferade i ATA) visar att kyrkan hade målningar aven mycket hög klass, jämförbara med bevarade1100- talsmålningar på kontinenten.

Merparten av de bevarade muralmålningar-na, i Västergötland såväl som i resten av landet, ärfrån senare delen av medeltiden. Det äldsta me-deltida måleriet, det romanska, är mycket spar-samt företrätt. De bäst bevarade romanska mål-ningssviterna i Sverige finns i Skåne, men eftersom

Fornvännen 108 (2013)

Nyframtagna romanska målningar iMarka kyrka i VästergötlandAv Pia Bengtsson Melin

Bengtsson Melin, P., 2013. Nyframtagna romanska målningar i Marka kyrka iVästergötland. (Recently uncovered Romanesque murals in Marka church,Västergötland.) Fornvännen 108. Stockholm.

New discoveries of Medieval murals are rather rare. It was thus quite a sensationwhen the remains of a Romanesque painting suite were found in Marka church inVästergötland in the early spring of 2013. It had previously been known that paint-ings from several eras were hidden under several layers of lime wash, but theirextent, dates and condition were unclear. During an on-going campaign of interiorrestoration the paintings have been uncovered and preserved, and a research proj-ect on the church's early history has started.

Pia Bengtsson Melin, Upplandsmuseet, Fyris torg 2, SE–753 10 [email protected]

Art. 249-256 Bengtsson Melin:Layout 1 13-11-22 10.07 Sida 249

detta område under medeltiden hörde till Dan-mark så är dessa snarare exempel på danskt mural-måleri än svenskt. Ser man på det äldsta målerieti Skandinavien så är det danska romanska mate-rialet för övrigt både bäst bevarat och bäst till sinkonstnärliga och tekniska kvalitet. I Östergötlandfinns några få exempel på romanskt muralmåleribevarat, bland annat i Fornåsa kyrka. I Kaga kyr-ka, inte långt från Linköping, finns målningarbevarade på vinden ovanför de senmedeltida val-ven. I Småland, Närke och Södermanland samt påÖland och Gotland finns spridda rester av romansktmuralmåleri (Lindgren 1995, s. 299–335). Det be-varade romanska måleriet är med andra ord fram-för allt koncentrerat till Götalandskapen. De endaidag kända bevarade romanska målningarna norrom Mälaren finns i Romfartuna kyrka i Västman-land. Målningarna i Romfartuna har ibland klas-sats som tidiggotiska (Nisbeth 1986, s. 119). Debör dock enligt min mening räknas som senro-manska, både vad gäller stilistiska och tekniskaaspekter.

Det trettiotal medeltida målningssviter som idag finns bevarade i Västergötland är mestadelsfragmentariskaellerharblivithårtrestaureradeun-der årtiondena kring 1900. Viola Hernfjäll (1993)räknar endast upp nio västgötakyrkor med ro-manskt måleri, där det mesta är i mycket frag-mentariskt skick. De bäst bevarade romanska mål-ningarna i landskapet är troligen den stympademålningssviten i Vesene kyrka i närheten av Bor-ås. Då detta äldre måleri är så ovanligt, både iVästergötland och i övriga Sverige, så är det sen-sationellt när nya målningar upptäcks. I de falldär de påträffas bör de därför alltid tas fram, kon-serveras och bevaras, då varje exempel, hur frag-mentariskt det än må vara, är en viktig pusselbittill ökad kunskap om det tidiga svenska mural-måleriet.

Nyfynd i MarkaEn sådan sensationell upptäckt gjordes vårvintern2013 i Marka kyrka utanför Falköping. Kyrkangenomgår detta år en större invändig restaure-ring med bland annat omputsning av väggar ochvalv samt rengöring och konservering av fasta in-ventarier.Undervinterns förundersökningochför-beredande arbeten upptäcktes vid borttagning avputsen inomhus rester av måleri på underliggan-

de putslager. Att kyrkan varit målad invändigtvar känt tidigare, då skriftliga notiser om dettafinns från 1700-talet. Man hade dessutom sett in-dikationer vid tidigare restaureringar 1913, 1951och 1995 (ATA). Vid dessa tillfällen såg man frag-ment på underliggande putslager, men man knac-kade inte fram större ytor, utan fragmenten skydds-täcktes med tidningspapper och putsades sedanöver igen. I vilken omfattning som muralt målerifanns i kyrkorummet och från vilken tid utreddesinte närmare. I dokumentationen från 1913 och1995 antyds dock att fragmenten är medeltida(ATA).

Vid upptäckten av målningarna tidigare i årbeslöt man att undersöka förekomsten och om-fattningen av måleriet i kyrkorummet. Under-sökningarna visade att förekomsten är större änman tidigare trott och att måleriet till vissa delarär relativt välbevarat. Man beslöt därför att mål-ningarna skulle tas fram, konserveras och beva-ras i den mån det var möjligt. Ansvariga för fram-tagning och konservering är firma K-konserva-tor i Göteborg. En referensgrupp bestående avansvarig arkitekt, konservatorer, personal frånSvenska kyrkan, Länsstyrelsen och Länsmuseetsamt konsthistoriker bildades också för att underframtagningsarbetets gång kunna diskutera ochrådgöra om framför allt antikvariska frågor un-der arbetet. Där ingick jag. Framtagningen ochkonserveringen beräknas vara klara under dentidiga hösten och förhoppningen är att kyrkanskall kunna återinvigas omkring tiden då dettahäfte når Fornvännens prenumeranter, november–december 2013.

Marka kyrkas äldsta historia är delvis höljd idunkel, men den uppfördes troligen vid mittenav 1100-talet. Under 1200-talet tillkom ett väst-torn som delvis revs på 1700-talet. Av stenen fråntornet byggde man ett vapenhus (ATA). Kryss-valven i kyrkan anges i Riksantikvarieämbetetsbebyggelseregister som senmedeltida, men derasutformning tyder på en senare datering (en be-dömning som delas av Christian Lovén, muntliguppgift). Gratvalv – romanska kryssvalv där valv-kapporna möter varandra utan mellanliggandevalvbågar – av det slag som finns i kyrkan varvanliga vid 1600- och 1700-talets valvslagningar,och det mesta pekar mot att valven slogs i sam-band med att tornet revs. Kyrkans interiör blev

250 Pia Bengtsson Melin



dessutom kraftigt förändrad på 1770-talet dåbland annat läktare sattes upp i långhuset ochkyrkvärdsbänkar tillkom på vardera sidan omaltaret. Kyrkan försågs i samband med dennaomdaning med draperimålningar runt fönsteroch altaruppsats, samt figurativa målningar påtriumfbågsmuren (ATA).

MålningarnaRedan vid en första bedömning av målningarnaden 15 mars kunde vi fastslå att de dittills frilagdamålningarna var från tre olika epoker: medelti-den, 1600-talet samt 1700-talet. 1600-talsmål-ningarna består endast av ett mindre fragment pålånghusets norra vägg, troligen rester av en balda-kinmålning utförd i grisaille. Fragmentet har kon-serverats och är nu synligt för betraktaren somett exempel på kyrkans 1600-talsskepnad.

1700-talsmåleri påträffade vi i ganska rikligmängd, men i fragmentariskt skick och utfört påett tunt putslager av dålig kvalitet som lappatsoch lagats åtskilliga gånger genom tiderna. Bitvishäftar det dåligt vid underliggande puts. Dessamålningar omnämns i det skriftliga källmateria-let från 1700-talets senare del och befinner sigframför allt runt fönsteröppningarna på lång-husets södra vägg samt i korets valv och på triumf-bågsmuren. Till övervägande del är det ornamen-talt måleri samt draperimålningar (fig. 1). Undan-taget är ett änglaansikte på triumfbågsmuren. Vidiskuterade i referensgruppen hur man skulle gåtill väga med detta målningslager. Resultatet blevatt de fragment i långhuset som håller hög kva-litet och har god vidhäftning sparades och kon-serverades. Bland dessa märks fragment av föns-terdraperier och rester av ett bibelcitat. Dessamålningsfragment kommer nu att vara synliga.Omkringliggande puts har kalkats och avfärgatsför att gamla och nya partier skall harmonieramed varandra. Måleriet i korvalvet har skydds-täckts med tyvek (ett luftgenomsläppligt, textil-liknande material) och sedan kalkats, för att manen dag skall kunna ta fram det på nytt om såönskas. Triumfbågsmurens 1700-talsmålningarvar i så dåligt skick att endast en mycket liten delav det figurativa partiet kunde räddas.

De medeltida målningarna har en tydlig ro-mansk prägel både vad gäller stiluttryck, färg- ochmotivval. De är utförda i al secco-teknik, det vill

säga målade på torr puts, och hållna i relativt fåfärger där rödbrunt, ockra och grönt dominerar.Sviten kan också ha innehållit färger som brutitsned med tiden och som numera inte längre ärsynliga för ögat. Al secco-målningar är också käns-liga både för tidens tand och för överkalkningar,då bindemedlet bryts ned och överkalkningar drarmed sig det på ytan liggande pigmentet. Putsensom målningarna sitter på är fet, mycket fint glät-tad, slät och bitvis nästan sammetsartad i ytan.Ett större parti med originalputs utan målningar,nästan oskadd i ytan, påträffades under senareputslager på en vägg i långhuset i samband medkonserveringsarbetena.Dettapartikommerattbe-varas okalkat på väggen och man kommer här få ettunikt tillfälle att studera romansk kalkputs bådemed och utan målningar.

Många romanska målningar, framför allt defrån 1100-talet, är försedda med ornamentala bår-der och är detaljrika och förfinade. De har oftapåfallande bysantinska stildrag i uttryck och kom-position, något som dock inte kommer till ut-

251Nyframtagna romanska målningar


Fig. 1. Fragment av 1700-talsmåleri i långhuset. —Fragmentary 18th century mural in the nave.


tryck i målningssviten i Marka. Målningarna härär i stället mer stiliserade och statiska i uttrycketoch inte så detaljerade, fastän man kan se välar-betade mönsterpartier i till exempel dräkternaoch tekniskt drivna glans- och högdagrar på hän-der och fötter. Här måste man ju också minnasatt de varit överkalkade. Mycket av det överstamålningsskiktet, det som utgjort målningarnasplastiska yttre – med högdagrar, lasyrer och vik-tiga detaljer som pupiller etc. – har för alltid gåttförlorat i och med överputsningen.

Målningarna har vissa stilistiska, kompositio-nella och motivmässiga likheter med de romanskamålningarna i Kräklingbo på Gotland och i Bjäre-sjö i Skåne. Båda dessa målningssviter är dock hårtrestaurerade, varför en viss försiktighet måste iakt-tas. Både Bjäresjö och Kräklingbo kan dateras tillomkring 1200, Kräklingbo så exakt som 1211 tackvare en inskrift om kyrkans invigning (Lagerlöf& Svahnström 1973, s. 187–189) och utmärkandeför målningarna där är kopplingar till tyskt mural-måleri från samma tid.

Sedan det första tillfället i mars, har jag besik-tigat målningarna vid ytterligare tre tillfällen un-der framtagnings- och konserveringsarbetena iapril–juni. Vid de senare tillfällena, då större ytorvar framtagna, fann jag att målningarna både påstilmässiga och tekniska grunder kan dateras tillromansk tid, 1150–1250. Det verkar också rim-

ligt att anta att det medeltida målningslagret till-kommit i samband med byggnadsarbeten i bör-jan av 1200-talet, då bland annat kyrkans torn res-tes. Dessa arbeten bekräftas av spår och skarvar imurverket som iakttagits vid tidigare restaure-ringar och murverksundersökningar (ATA, Be-byggelseregistret; se även Dahlberg 1998, s. 234).Iakttagelser vid murverksundersökningen 1995,som gjordes i samband med en omputsning avexteriören, antyder att större förändringar gjortsäven i koret (ATA). Jag har påbörjat en under-sökning av målningarnas relation till de bygg-nadstekniska aspekterna med finansiellt stöd frånBrusewitz fond. Förhoppningsvis kommer dettaatt resultera i fördjupad kunskap om målningar-nas tillkomst, de olika byggnadsetapperna ochkyrkorummets funktioner under äldre tid. Mål-ningarna kan hur som helst på ovanstående pre-misser ges en relativt säker datering till tiden 1200–1225.

De romanska målningarna finns på korets nor-ra, östra och södra väggar, östra triumfbågsmurensamt på långhusets norra och södra väggar i direktanslutning till triumfbågsmuren. Valvslagningenhar tyvärr stympat målningarna. De övre partier-na finns bevarade på kyrkans vind, ovanför val-ven, men i ett mycket fragmentariskt skick. I res-ten av långhuset har inga medeltida målningarpåträffats.



Fig. 2. Majestas Domi-ni under framtagning.—Christ in Majesty onthe chancel’s east wall.




Fig. 3. Korets norra vägg. —The chancel’s north wall.

Fig. 4. Detalj av Marias och Elisabets möte på den norra korväggen. —Detail of The Visitation, the meeting ofMary and Elizabeth on the chancel’s north wall.


De bäst bevarade målningarna finns i koret.På den östra väggen ovanför ett igensatt romansktfönster finns en Majestas Domini-framställning,det vill säga en framställning av Herren i majestät(fig. 2). Kristus sitter på en tron omgiven av en hel-omslutande kroppsgloria, en så kallad mandorla,med armarna höjda i en välsignande gest. Dettamotiv är närmast obligatoriskt i den romanskakonsten och det faktum att vi över altaret finnerdetta vanliga motiv bidrar till klassifikationen avmålningarna som romanska. Kristus omges av sexstycken stående figurer. De är delvis otydliga i kon-turer och detaljer men det kan röra sig om evange-lister eller eventuellt helgon. Förhoppningsvis kandetta klarläggas när de kvarvarande slöjorna avkalkrester har avlägsnats.

Korets norra vägg har flera figurmålningar iflera register. I ett finns Marie bebådelse som se-dan följs av Visitatio – det motiv där jungfruMaria och hennes släkting Elisabet möts och därJesu födelse förebådas genom att det barn som

Elisabet bär (Johannes döparen) reagerar på detbarn som Maria bär (Jesus) genom att spritta tilli moderlivet (fig. 3–4) – samt en födelsescen.

I registret under finns fem gammaltestament-liga profeter avbildade (fig. 5). Troligen har ytter-ligare profeter målats som pendang på södra väg-gen där det nu finns ett fönster upptaget på 1700-talet.

Triumfbågsväggens målningar är tyvärr intelika välbevarade som de i koret. Triumfbågensvidgning och flera putsskador och lagningar hargjort att stora delar av den ursprungliga putsenmed sitt målningslager har gått förlorad. Någrastörre figurer kan anas och mycket välbevarad ären änglafigur (fig. 6). De övre partierna av mål-ningarna har ju också som tidigare nämnts ham-nat på vinden i samband med valvslagningen. Detfragment på norra väggen som ansluter till triumf-bågsmuren föreställer förmodligen en martyrie-scen.



Fig. 5. Gammaltestamentlig profet på korets norra vägg. —One of the Prophets on the chancel’s north wall.


SlutordNyupptäckten av målningarna i Marka kyrka vi-sar hur viktigt det är att man vid restaureringaralltid gör mer omfattande undersökningar av puts-lagren och dessutom genomför provknackningarpå olika platser i kyrkorummet. Det som vid tidi-gare restaureringar förmodades vara fragmenta-riskt och av mindre värde har nu visat sig vara enbitvis välbevarad romansk målningssvit som tro-ligtvis kommer att bli den största bevarade i land-skapet. I och med att målningarna nu har tagitsfram och konserverats så kan de, förutom att pry-da och förkunna, även bidra med kunskap ombåde arkitektur och bildkonst från äldre tid. Vihar fått en ytterligare pusselbit till den medeltidahistorieforskningen, av stort intresse både för Mar-kas lokala kyrkohistoria och för Västergötlandsmedeltida historia i sig – och för Sveriges medel-tida konsthistoria i stort.

ReferenserATA, Riksantikvarieämbetet, Stockholm: Arkivalier och

fotografier rörande Marka kyrka, Västergötland.Bebyggelseregistret/RAÄ. www.bebyggelseregistret.raa.

seDahlberg, M., 1998. Skaratraktens kyrkor under äldre me-

deltid. Skara.Hernfjell, V., 1993. Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara

stift. Skara.Lagerlöf, E. & Svahnström, G., 1973. Gotlands kyrkor.

Andra upplagan. Stockholm.Lindgren, M., 1995. Kalkmålningar, Signums svenska

konsthistoria. Den romanska konsten. Lund.Nisbeth, Å., 1986. Bildernas predikan. Medeltida kalkmål-

ningar i Sverige. Stockholm.Tuulse, A., 1968. Romansk konst i Norden. Stockholm.Ullén, M., 1967. Smålands medeltida monumentalmåleri

I. De romanska och unggotiska kyrkomålningarna från1100- och 1200-talen. Stencilerad licentiatavhand-ling. Stockholm.



Fig. 6. Triumfbågsmurens målningarunder framtagning. —Murals on the wallnext to the triumphal arch.


Summary

Västergötland has numerous Romanesque stonechurches built in the 12th and 13th centuries. Manyof them exhibit outstanding craftsmanship anddemonstrate great wealth through high-class archi-tecture and stone sculpture. During the MiddleAges, most churches had murals, but post-Medie-val lime washing and construction works havedestroyed most of them in the province. What wesee today are only faded fragments of what wasonce bright and colourful. Many churches werealso demolished during the 19th century. As thepopulation grew the Medieval churches came beconsidered too small and outmoded, and so largerchurches replaced the old ones.

Most of the surviving murals in Västergötlanddate from the Late Middle Ages and are heavilyrestored. Romanesque painting is sparsely repre-sented. The newly discovered murals in Markachurch are therefore quite a sensation. The church,

dating from the 12th century in its original ver-sion, is currently undergoing a major interiorrestoration. During preparations, traces of mu-rals were found under layers of lime wash. Therediscovered murals date variously from the Mid-dle Ages and the 17th and 18th centuries. It wasknown from written sources and earlier restora-tions that the church had once had murals, butnot to what extent or exactly from what eras.

Marka's Medieval murals are Romanesqueand are mainly located in the chancel. On the eastwall is the Christ in Majesty motif and the north-ern wall shows scenes from the New Testament.The murals can on stylistic and technical groundsbe dated to c. 1200–1250. They have now beenuncovered and conserved and we may enjoy a re-latively well-preserved suite of Romanesque pain-tings in an area where murals are otherwise un-common.




Documents

Nyframtagna romanska målningar i Marka kyrka i Västergötland1227087/FULLTEXT01.pdf · 2018. 6. 27. · Västergötland har många välbevarade romanska stenkyrkoruppfördaunder1100-taletochbörjan