obiz 1-08

1 • 2008 | obiz 1www.kommuninfo.se

KommunsponsradeidrottareMarta ett varuMärke

stämde för brott mot Loumaj maKtLös mot media

www.kommuninfo.se

Tävling

Vinn gps-navigator

nummer 1•2008ett magasin om offentliga affärer

vi Tar eTT grepp om

Ramavtal som inte håller

bra tips SkolornaSutemiljö

pris 49 seK

+

famiLjehem gransKas dåLigt

ingen sKoLa bra nog

2

Spelar det någon roll var du tankar?

Preem är Sveriges största oljebolag. Det betyder också att vi måste ta störst ansvar för miljön. I dag är vi till exempel ensamma

i Sverige med att erbjuda en ny generation diesel – ACP Diesel. Kör du på ACP Diesel släpper din bil ut 31,4 % mindre

koloxid än om du kör på vanlig diesel. Och 31,8 % mindre kolväten, 10 % mindre partiklar och 28,6 %

mindre PAH (polyaromiska kolväten). Men vårt miljöarbete på Preem slutar inte vid ACP Dieseln. Jämförelser visar att våra raffi naderier är Europas mest miljö- och energief-fektiva. Vi släpper till exempel ut 40 % mindre koldioxid, 75 % mindre kväveoxid och 78 % mindre svaveloxid per tillverkad liter bränsle än ett genomsnittligt raffi naderi i Västeuropa.

Vi ska inte trötta ut dig med mer siffror här och nu. Men om du vill veta mer om vad våra siffror har gjort för miljön de

senaste 15 åren, gå in och läs på www.preem.se. Du är också hjärt-ligt välkommen att besöka oss på någon av våra drygt 650 Preem- och Såifa-stationer runt om i Sverige. Vi ses!

”Våra raffi naderier är Europas mest miljö- och energieffektiva.”

Tänker lite längre.

PRE0059_ACP_Obiz_v10.indd 1 08-02-19 13.49.51

inneHÅll

Komtent – ny produkt från Kommuninfo 4–5

Bristande konkurrens hos byggföretag 6

etiska upphandlingskrav allt vanligare 8

ramavtalen – bara en papperprodukt? 10–13

maktlös när media granskar 14–15

Dålig granskning av familjehem 16

offenliga chefer hårdare än privata 19

Del 2 av upphandlingsskolan 20–23

säker vård med it-stöd 24–25

idrottare som kommunens varumärke 26–28

ungdomar är mentorer för vuxna 30–31

storleken viktig på upprustad skolgård 32–33

stämde landsting för brott mot lou 36

annonspussel – vinn en gps-navigator 38

ingen skola bra nog för kvalitetspris 40–41

liten vinner upphandlingar 42

Kraftig ökning av miljöupphandlingar 44–45

leverantörsregister 48–5126

40

10

vi är en bra biT in på år 2008 och det ut att bli ett av de mest spännande i företagets historia. Flera produkter är på gång och de produkter vi lanserat har fått mängder av goda omdömen. Läs bland annat mer om vår uppskattade kom-munbevakningstjänst, Komtent, på nästa uppslag.

När det gäller denna tidning har vi tagit ett nytt och fastare grepp att granska upphandlings-sverige och du hittar en mängd intressanta nyhe-ter och reportage i detta nummer. Vi har bland annat ett granskande reportage om ramavtalen verkligen följs, om inte företagen som skrivit

avtalen närmast är rättslösa, men där vi också hit-tat ett företag som står upp för sin rätt. Dessutom har vi ett reportage som granskar kommunernas sponsring av idrottare, ett om hur det känns att bli hårt granskad av media inte minst vår uppskattade upphandlingsskola av en av Sveriges främsta ex-perter på LoU: Per Hammarstedt på Stockholms handelskammare. Dessutom publicerar vi flera artiklar om ledarskap, miljö, skola och vård.

bättre granskning under 2008

ledaren

nummer 1• 2008

Joakim berglin,

ansvarig utgivare


kommuninfo obiZ ges ut avkommuninfo aB, östra kyrkogatan 16, 903 30 umeå.Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69.epost: [email protected]: www.kommuninfo.seansvarig utgivare: joakim Berglin, kommuninfo aB, 090-71 76 60, [email protected]

annonser: 090-71 32 80redaktör: erik Säfvenberg, aB nordreportern 090-700 914, [email protected]: aB nordreportern. Tryckeri: tryckeri City omslagsfoto: PumaVi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips.kommuninfo aB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som kommunernas kalender och Vårdinfo. Företaget är med i Företagarna och Svensk Handel och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, umeå.

4 obiz | 1 • 2008 www.kommuninfo.se44

ProduktinFo

komtent är en databastjänst som automatiskt bevakar vad som händer inom Sveriges alla kommu-

ner. Nu kan man på ett enkelt sätt få en effektiv omvärldsbevakning som tar emot och sorterar relevant information varje dag.

– Komtent är ett nyttigt redskap som sparar mycket tid och hjälper till att hitta rätt information, säger Anna Galin på Nobicon som är en av aktörerna bakom tjänsten.

Databastjänsten bygger på information som publicerats i offentliga dokument som exem-pelvis protokoll, föredragningslis-tor, utredningar, webbsidor och andra dokument. Komtent söker aktivt igenom alla kommunernas webbplatser och databasindexera-

rar kontinuerligt det senaste som publicerats. i databasen finns tio-tusentals dokument och det spelar ingen roll i vilket format informa-tionen publicerats. Komtent klarar av vanlig text, webbsidor, MS Word och PDF.

enkelt att använda

Komtent är enkelt att använda. Användaren kan antingen leta i databasen genom att lägga upp ett obegränsat antal egna sökprofiler

eller genom använda färdiga ge-mensamma sökprofiler ämnessor-terade för att passa kommunernas verksamhetsområden.

– Varje användare kan skräd-darsy tjänsten efter eget önskemål, förklarar Anna Galin.

bland Komtents många använ-dare finns de som arbetar inom en kommun och som vill veta hur andra kommuner hanterar liknande frågor som de själva har att bereda eller besluta om. Andra exempel är

ViLL du Veta Vad som händer inom sVeriges Kommuner? Komtent är en tjänst som bevakar, tar emot och sorterar information från Sveriges kommuner dygnet runt, året runt.

komtentFakta

Komtent är utvecklat i samarbete mellan aitellu Business intelligence aB,

linköpings kommun och nobicon. Kommuninfo är återförsäljare av Komtent.


www.kommuninfo.se

www.perstorpattika.com

På vår hemsida hittar du över 50 tips om hur Perstorp Ättika 24% löser dina problem på ett miljövänligt sätt.

Liten och målmedveten

MyrjägareKalkkrigareKonservatorKökskonsultFläckknäckareOgräsanfallare

Mångsysslaren!

politiker och vill ha fakta och idéer om hur politiska frågor hanteras av andra. Företag som har kommuner som kunder har givetvis också nytta av Kom-tent och vill man granska eller påverka kommuner och deras verksamhet är tjänsten ett yp-perligt verktyg.

Östersunds kommun har använt sig av Komtent som en omvärldsbevakningstjänst i ungefär ett halvår.

– Hittills är vi väldigt nöjda med vad vi fått ut av Komtent, säger Eva Rodin Svantesson, iT-strateg på Östersunds kommun.

lägga ut soM tjänst

Östersund har valt att lägga ut Komtent som en tjänst på sina personalsidor. Där kan alla som vill registrera sig som använda-re. Tjänsten har inga begräns-ningar i antalet användare.

– När en användare har registrerat sig och loggat in för första gången behöver man inte göra det igen, förklarar Eva Rodin Svantesson.

Hittills har drygt 35 tjänstemän registrerat sig som användare, trots att Eva Rodin Svantesson ännu inte har lanse-rat tjänsten så hårt.

– De som jag har pratat med är nöjda och menar att Komtent

ger dem mycket nyttig informa-tion väldigt snabbt, säger hon.

Varje användare kan själv välja hur man vill utnyttja Komtent. Det går att använda tjänsten som en sökmotor spe-cialiserad för enbart kommu-nala hemsidor, men Komtent har även färdiga sökområden som det bara är att klicka på. Användarna kan också göra egna individuella sökningar som också går att ha kontinu-erlig bevakning på och som skickar mejl när Komtent hittar uppdateringar.

– Flexibiliteten i vad man kan söka och hur ofta man vill ha information är en av de stora fördelarna, säger Eva Rodin Svantesson. En annan är att hela tjänsten är anpassad till, och har fokus på, kommunal verksam-het.

Tidigare skedde mycket av Östersunds omvärldsbevak-ning av kommunala hemsidor genom tidskrävande sökningar med exempelvis Google eller genom att söka på varje enskild hemsida.

– Våra användare kan nu snabbt få en överblick av vilken information det finns på andra kommuners hemsidor i en speciell fråga, konstaterar Eva Rodin Svantesson. W


konkurrensverket fick i upp-gift av regeringen att under 2007 kartlägga konkurren-sen i Sverige. en ny rapport visar stora brister inom bygg- och upp-handlingsområdet.

i Konkurrensverkets regle-ringsbrev för 2007 fick de i uppdrag av regeringen att

presentera en rapport där kon-kurrensen i Sverige kartläggs. Resultatet visar att konkurren-

sen i allmänhet stärks i Sverige men inom till exempel bygg- och energisektorn finns stora problem för nya företag att slå sig in på marknaden. Det gör att de etablerade företagen inte ut-sätts för konkurrens och därmed inte utmanas i utvecklingen av varor och tjänster.

– Vi måste skärpa konkur-renslagen och öppna gränserna, bygg- och energisektorn har länge varit nationella handels-områden, säger näringsminister

Maud olofsson.Rapporten fokuserar, förutom

bygg- och energisektorn, på bland annat offentlig upphandling, of-fentlig och privat samverkan och taxitransporter. Det är marknader där konkurrensen kan bedömas som bristfällig och där det är svårt för företag att etablera sig.

går åt fel håll

Upphandlingsområdet, som utgör ungefär en sjättedel av Sveriges bNP, går enligt

Konkurrensverket åt fel håll. Antalet anbudsgivare minskar och det finns indikationer på att upphandlande enheter alltmer fokuserar på lägsta anbudspris. Det utgör ett hinder för leveran-törernas vilja att välja nya och bättre lösningar. Maud olofsson menar att regeringen måste se över reglerna för upphandling och arbeta mot kartellbildning. De måste också se till att små företag lättare tar sig in på mark-naden och att de överlever. Q

stora probleM för nya byggföretag

näringsminister maud olofsson menar att regeringen måste jobba en hel del med att stärka konkurrensen i sverige, inte minst inom byggsektorn.

nyHeter

1 • 2008 | obiz 7www.kommuninfo.se 7

Det självklara valet vid tredjepartscertifiering

www.lrqa.se | [email protected] | Tfn 031 26 21 80

KvaliTeT – Miljö – livsMedel – MännisKa

Besök oss på vår nya hemsida – www.lrqa.seHär hämtar du information om LRQAs

certifieringsprocess och användbara standarder inom din bransch.

Kontakta oss, så får du veta mer om hur vi kan hjälpa just dig.

Det sker ingen forskning på offentliga upphandlingar.konkurrensverket vill ha mer pengar av regeringen för öka kunskapen.

i en skrivelse till Näringsde-partementet har Konkur-rensverket ansökt om pengar

för forskning om offentlig upphandling.

– Kunskapen är för liten. Vi vet till exempel inte exakt hur stor andel pengar som går till upphandlingar, säger Jimmy

outforskat oMråde soM kräver pengar

offentliga upphandlingar

Dominius, pressekreterare på Konkurrensverket.

Genom forskning synliggör man mycket och kan på så sätt styra på ett annat sätt. Många vill konsumera mer miljövänligt och forskningen kan visa hur vi kan

styra konsumtionsmönster och om vi bör göra det. Andra frågor som kan besvaras genom forsk-ning är hur offentlig upphand-ling påverkar konkurrensen, hur små företag påverkas och hur förnyande idéer och inovationer

tas emot. – Genom forskningen kan vi

se möjliga brister, säger Jimmy Dominius.

om mer pengar tillsätts visar sig när regeringen offentliggör nästa års budget i höst. W

www.kommuninfo.se

etiska krav vid upphandling• frågan om kommuner och landsting har juridisk möjlighet att ställa etiska krav vid upphandling berör främst lou men också kommunallagen.

• Det saknas vägledande domar från eg-domstolen som är högsta avgörande instans i frågan.

• rättvisemärkt är en etisk och social märk-ning av varor med fokus på mänskliga rättigheter. Det finns även andra slag av etisk märkning, det vill säga en garanti för att en produkt framställts med respekt för rätten till en skälig minimilön, rimlag arbetsmiljö, grundläggande mänskliga rättigheter.

• rainforest alliance och utz Kapeh är ex-empel på andra etiska märkningar.

att ställa miljökrav vid of-fentliga upphandlingar är numera okontroversiellt, men etiska krav är inte lika självklart. Sveriges kom-muner och landsting har utrett om det finns utrymme i lagen för dessa krav och det finns det.

allt fler kommuner och landsting vill ställa etiska krav vid upphandling.

De vill vara säkra på att till maten de köper in har hanterats av människor som behandlats väl. Sveriges Kommuner och Lands-ting har utrett huruvida det är juridiskt möjligt att ställa etiska krav vid en offentlig upphand-ling. Risken finns tillexempel att upphandlingen blir konkurrens-snedvriden. SKL kom fram till att så går och har nu tagit fram hjälpmedel för personer som jobbar med upphandlingar.

– Det är inga riktlinjer el-ler rekommendationer, dessa hjälpmedel ska i huvudsak ge uppslag till hur de kan gå tillväga om de vill ställa etiska krav, säger Mathias Sylwan, jurist på SKL.

Han menar att efterfrågan på rådgivning har blivit allt större de två senaste åren efter frågan tagits upp i media ett flertal gånger. SKL har anord-nat två konferenser de senaste månaderna och då bjudit in stora privata företag, H&M och KappAhl som har jobbat med det här länge.

– Vi måste ta lärdom av näringslivet, säger Mathias Sylwan. Q

H&M, ett etiskt erFaret Företag

Hennes & mauritz samarbetar med cirka

700 fristående leverantörer främst i

asien och europa. Företagets uppföran-

dekod innehåller bland annat:

• efterlevnad av lokal arbetsrätt

• lagenlig lön och arbetstid

• rätt att organisera sig och förhandla

kollektivt

• förbud mot barnarbete

• förbud mot diskriminering

• förbud mot tvångsarbete

• hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

• efterlevnad av lokal miljölagstiftning.

loggan känns kanske igen. många caféer och restauranger serverar numera rätt visemärkt kaffe.

etisk kontroll krävs allt Mer

uPPHandling

8 obiz | 1 • 2008


PERFORMANCE LIGHTING

En lux motsvarar det ljus som behövs för att läsa. Våra effektiva handstrålkastare ger

så mycket ljus på 330 till 1 000 meter.

Du vet vad en fi cklampa kan göra i en mörk lokal. Vill du veta vad våra stryktåliga

strålkastare kan prestera i terräng eller över sjö? Kontakta oss.

www.lightforce.se Tfn: 0950-120 00

över sjö? Kontakta oss.

www.lightforce.se Tfn: 0950-120 00

170 mm170 mm 500 g 500 g 500 g 500 g

100 w 100 w 100 w 100 w760 kr exkl moms760 kr exkl moms760 kr exkl moms

Härärifrån och 740 m till ...till ...

Va?Inte stämmer ni väl av manuellt?

Automatisera!Datorn är här för att stanna!

match, automatisk kontoavstämning

– det stämmer!

Adr: Årsta ängsväg 1a 117 43 StockholmTln: 08-725 91 00 [email protected] www.adramatch.com

Att mäta medarbetarens engagemang, välmående och

uppfattning i olika frågor blir allt oftare

en självklar del i ansträngningarna att

behålla organisationens attraktions-

kraft.

Medarbetaren är en viktig resurs!

08-753 63 50 | [email protected]

Medarbetar-undersökningar

Kundunder-sökningar

Organisations-utveckling


en första januari i år kom en ny upphand-lingslag i Sverige. Den ska göra det lätt-

tare för upphandlande organisationer att knyta ramavtal och att följa dem. Ett ramavtal är ett avtal som gäller upphandling av va-ror eller tjänster och det knyts på tre till fem år. Avtalet knyts mellan ett eller flera företag och en offentlig organisation, till exempel kom-mun, stat eller landsting. Ramavtal knyts ofta med de företag som kan erbjuda önskad vara till lägsta pris. Kan inte det avtalade företaget leve-rera önskade varor eller tjänster har man rätt att frångå avtalet, men då måste en ny upphandling göras.

obiz har funnit att flera offent-liga institutioner frångår ramavtal utan uppenbar anledning, något

som innebär att de då gör sig skyl-dig till kontraktsbrott och sannolikt slöseri med skattebetalarnas pengar. ofta varnas den upphandlande avdelningen internt i dessa fall. Det missgynnade förtaget, som är i be-

roendeställning till upphandlande kommun eller landsting, vill dock inte göra sig ovän med sin kund och höjer därför inte rösten.

Varför frångår man då ramav-talet?

ramaVtaL – en skrivbordsprodukt?Att obefogat gå ifrån ett ramavtal kostar skattebetalarna pengar, är i teorin ett kontraktsbrott och ingenting som en offentlig aktör vill göra sig skyldig till. Företagen som ingår ramavtal står samtidigt i beroendeställning och är ovilliga att tala om hur avtalen bryts.

DramaVtal

Fakta

• innan ett ramavtal knyts måste en offentlig upphandling ha genomförts.

• De företag som vinner upphandlingen knyter ramavtal med organisationen

på mellan tre och fem år.

• Det är viktigt att den upphandlande organisationen tar hänsyn till konkurren-

sen under upphandlingen. små företag ska inte missgynnas.

• Den nya lagen som kom första januari ska göra det lättare för organisationer

att genomföra lagliga och rättvisa upphandlingar.

• missköter en organisation avtalet finns i dagsläget inga sanktioner och de

inblandade företagen är rädda att komma i dålig relation med organisatio-

nen de är beroende av.

ramaVtal

Administration och goda kon-takter har visat sig vara ett par av argumenten.

– Ser man historiskt på det kan det bero på mycket administration. Man ska plocka fram pärmar och leta reda fram dessa ramavtal. Men idag är det mesta datoriserat, så det borde inte vara ett problem, säger Jörgen Häggström, upphandlings-konsult på Upphandlingsbolaget i borås.

Han menar också att man i vissa fall har särintressen och därför vill handla av företag där relationerna är särskilt goda och som man handlat av många gånger tidigare.

Många kommuner gör uppfölj-ningar på sina ramavtal för att se hur hög köptroheten är. Anledningen till att den är lägre än önskat kan bero på dålig information och del-aktighet i organisationens enheter.

Per Hammarstedt, expert på

offentliga upphandlingar på Stock-holms handelskammare, säger att det varit lite si och så med tidigare ramavtal. De har varit väldigt långa, krångliga att följa och inte tagit hänsyn till konkurrensen. Han me-nar att den nya lagen har tydligare regler för hur man tillämpar avtalen.

Å ena sidan har han inte hört talas om kontraktsbrott annat än ryktesväg, han tror inte att det är vanligt. Å andra sidan tror han inte företagen vill göra en grej av detta.

– De står ju i beroendeställning, säger Per Hammarstedt.

Eftersom upphandlande organi-sationer handskas med skattepengar är ramavtal och att de följs väldigt viktigt, men också att konkurrensen beaktas.

– För att få en bra upphandling är det viktigt att både små och med-elstora företag får chans att delta, säger Per Hammarstedt. Q

i vissa fall har upphandlaren

särintressen och vill därför handla av företag där rela-tionerna är särskilt goda och som man handlat av många gånger tidigare ”

regler följs, ramavtal knyts. en ny lag underlättar för de som berörs av offentliga upphand-lingar. ändå förlorar kommu-nerna miljoner på grund av dålig köptrohet. konkurrens-verket, som är tillsynsmyndig-het, har inga sanktionsmöjlig-heter.

Sedan 1 September 2007 är det konkurrensverket som är tillsynsmyndighet för offentliga upphand-

lingar i Sverige. Verket har varken talerätt eller sanktionsmöjligheter. De har alltså inte rätt att inleda en process eller föra sin talan i dom-stol. De har inte heller rätt att utföra sanktioner mot de som sysslar med otillåten direktupphandling.

i Februari i år arrangerade Kon-

kurrensverket konferensen ”Effek-tivare offentlig upphandling”. Där utlovade Mats odell, statsråd med ansvar för offentlig upphandling, att man inom EU och regerings-kansliet arbetar med att ta fram förslag på rättsmedel att ta till vid otillåten upphandling. Påföljden skulle bli att kontraktet blir ogiltigt och i vissa fall ska man kunna spä på detta med en sanktionsavgift. odell pratade också om att införa talerätt för Konkurrensverket i vissa fall.

– Konkurrensverket har vid upprepade tillfällen höjt rösten angående detta. Att regeringen nu påbörjat arbetet välkomnas, menar Jimmy Dominius, konkurrensver-kets pressekreterare.

om verket idag upptäcker eller får tips om ramavtal som inte följs kan de ingeting göra. Det är det missgyn-

nade företaget eller företagen som måste driva en skadeståndsprocess och det händer sällan eftersom de står i beroende ställning till den upp-handlande organisationen. Q

tillsynsMyndighet har inga sanktionsMöjligheter

mats odell


12 obiz | 1 • 200812

Det var som en kamp mellan David mot goliat, eller i det här fallet sagt ove Högberg mot Stockholms stad. ove Högberg är inte feg av sig, när han blir felaktigt behandlad sätter han ner foten.

ove Högberg vill, liksom många andra företagare, helst inte prata om sitt

fall. Det gick till förlikning och han fick det han ville ha. Han säger sig ha satt punkt för det nu. Fallet handlade om ett ramavtal som inte följdes av Stockholms stad och där Skyhill Ab blev missgynnade.

– Det är få företag som vågar säga ifrån. De törs inte, de är rädda, för vad vet jag inte. Jag är inte rädd för något, säger ove Högberg som är vd och projektledare i företaget.

Han menar att kommuner inte

För att veta hur verkligheten ser ut krävs uppföljning på de ramavtal som knyts på flera år. i luleå ledde utvärderingsar-betet till högre köptrohet, men fortfarande handlar en av fem utanför ramavtal.

efter att ha studerat Emma-Kristin Larssons uppsats ”Köptrohet till tecknade

ramavtal”, som hon skrev på upp-

drag av Luleå kommun, förändra-des kommunens arbete runt arbetet med ramavtalen. Uppsatsen skrev hon vid Luleå tekniska universitet 2004. idag är hon upphandlare på Luleå kommun.

Sedan 2004 har Luleå kommun haft som mål att öka köptroheten med fem procentenheter varje år. Det har de lyckats med och 2007 var den 78 procent i kronor och 67 procent i antalet köp. Men det

ramaVtal

stod paLL mot stocKhoLms stad

skärper arbetet

12 www.kommuninfo.se


stod paLL mot stocKhoLms stad

SkyHill aBFakta

• skyhill aB är ett byggledningsföretag för såväl mindre projekt för privatper-

soner som större projekt för företag, organisationer med mera.

• De arbetar bland annat med projektledning, arkitektprojektering, inrednings-

arkitektprojektering och illustration (3D och photoshop)

• ove Högberg är 64 år och har drivit skyhill sedan 1999.

• företaget har totalt nio anställda.

• skyhill aB hade en omsättning på cirka 5 miljoner 2006.

• skyhill aB ligger i tullinge utanför stockholm.

– förlorar ändå pengar

kan hålla på och gå ifrån ramavtal, det håller inte. Han säger att de skiter i reglerna och söker efter det som passar just då. om fler borde säga ifrån menar han är upp till var och en.

– För mig räcker det att jag säger ifrån, jag får det jag vill ha. Jag får med mig domstolen och det är det viktiga, säger han.

Företaget avslutade nyss ytterli-

gare en process mot Strängnäs kom-mun, också den slutade i förlikning.

ove tycker inte att det spelar ingen roll om man är ett litet, nystartat företag eller som Skyhill ett etablerat välbärgat företag. Det viktiga är att man har den juridiska kunskapen och kan regler och lagar.

– Jag har fått kunskapen genom erfarenhet, säger han. W

innebär också att en av fem fortfarande inte följer ingångna ramavtal. Emma-Kristin Larsson har inte de precisa siffrorna från tidigare år.

– Nu har vi kommit så långt att vi istället pratar om att ha som mål att hålla dessa siffror, säger hon.

Luleås siffror är inte unika. Att uppnå 100 procent köptro-het är näst intill omöjligt. Det

finns alltid produktgrupper som avtalet inte täcker. Men ramav-talen ska vara ett kvitto på att skattebetalarnas pengar används på bästa möjliga sätt.

nettoprislistan

För att spara pengar gäller det att hålla sig till nettoprislistan och göra stora beställningar i stället för många små.

Göteborgs stad kommer

under våren att jobba med be-teendeförändringar hos sina an-ställda för att de ska förstå vikten av att hålla sig till nettoprislistan. Vissa artiklar som beställs kan vara tio gånger dyrare än de som finns i listan.

– Det handlar inte om att de frångår ramavtalet, det handlar om att de köper fel saker av fel leverantör, säger Lars-Erik ols-son på Upphandlingsbolaget i

Göteborg stad.Han menar att de i dagsläget

inte har något bra arbetsredskap att kontrollera köptroheten med, men ju fler de kan få att handla på webben desto lättare är det att få köparen att handla rätt.

– Vi har hela spektrat med upphandlare, från de som ringer och faxar till de som endast be-ställer på webben, säger han. W

www.kommuninfo.se 13

Det spelar ingen roll om

man är ett litet, nystartat företag eller ett etablerat företag. Det viktiga är att man har den juridiska kunskapen och kan reg-ler och lagar. ”


en 19 september 2007 sände Sveriges televisions program ”Uppdrag granskning”

ett inslag om hur det hade gått till när Tibble gymnasium skulle omvandlas till friskola. Rek-torn Maj Dellström hamnade i skottlinjen med resonemanget att hon valt att göra skolan till friskola mot personalens vilja och att hon fått köpa skolan till underpris. oavsett fakta i sakfrå-gan, hamnade hon i mångas ar-betsmardröm – att bli granskad av media.

”Med rent mjöl i påsen har man inget att frukta från media”.

skräMMande

Det brukar vara en grundin-ställning som många som inte befunnit sig på den granskandes sida brukar inta. Men det är inte så enkelt. bara det faktum att en dag ha en reporter på arbetsplat-sen som ställer frågor, kan vara

skrämmande nog för många. Skrämmande var dock inte Maj Dellströms första känsla, snarare förvåning.

– Jag hade sett reportern

smyga omkring på skolan under dagen och var lite nyfiken på vad han ville. Min spontana inställning var att vara så öppen som möjligt mot honom. Jag

tycker bättre om öppenhet och har lärt mig att reportrar gör sitt reportage som de vill oavsett vad jag gör, säger hon.

Men allt som sedan hände

media

När en reporter från SVTs »Uppdrag granskning« plötsligt stod i skolans lokaler var Maj Dellström första tanke att hålla total öppenhet. Hon är rektor på Tibble gymnasium i Täby och hamnade i en veritabel mediastorm efter tv-programmet om skolan. idag ångrar inget annat än att hon att var så till-gänglig som hon trodde hon var tvungen till.

maj Dellström i svts program uppdrag granskning.


Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

• Fallskydd – en billig försäkring• Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar• Fallskydd – snabb och enkel montering

För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Tel/fax: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

Vem bär ansvaretom olyckan är framme?

Låt inte din brunnvara en fälla!

sedan var utom hennes kontroll som hon inte kunnat förvänta sig. Hon kände att hon blev i slagträ i friskoledebatten och maktlös över mångas färdiga uppfattning om henne som person och rektor. Maj Dell-ström tycker att tv-reportern hade en färdig tes som skulle drivas till varje pris. idag är hon, om inte bitter, så i alla fall besviken. Men hon ångrar inte sin öppenhen. Hade det varit idag hade hon gjort exakt samma sak och pekar på de två

viktigaste sakerna hon lärt sig av kontakterna med media.

– Öppenhet, mest för min egen del för att ha känslan av att jag gjort vad jag kunnat. Det är viktigt att vara sann mot sig själv. Sedan skulle jag inte ha ställt upp på alla intervjuer. Man brukar få rådet att ta kom-mandot mot media och inte låta sig bli intervjuad förrän man själv bestämt förutsätt-ningarna, men det tycker jag spelar mindre roll, anser Maj Dellström. W

Maj DellströMs tips• var dig själv

• var sann mot dig själv

• var ärlig

• ställ inte upp på alla intervjuer

16 obiz | 1 • 200816

Det brister i tillsynen av familje-hemmen i Sverige. Det kon-staterar barnombudsmannen och utredaren anders nyman. Dessutom arbetar Socialstyrel-sen med en rapport som också uppdagat brister i tillsynen.

redan i juni 2004 gjorde Sve-riges Radios Eko-redaktion en granskning. Den visade

att även dömda pedofiler kan starta förmedlingsverksamhet för familje-hem. De frågade: Kan jag starta en förmedling även om jag suttit inne för sexbrott?

Vi ett tillfälle suckade länsstyrel-sens tjänsteman svarade: ”Ja, efter-som vi inte har något ansvar för det på länsstyrelsen så går det, men jag tycker kanske att du ska vänta något år, men det är min personliga åsikt”.

bilden börjar klarna

Sedan dess har tillsynen skärpts, eller? Som en del av en större rapport till Socialstyrelsen har läns-styrelserna granskat kommunernas tillsyn av familjehemmen. Trots att rapporten ska vara klar om någon månad har bilden redan börjat klarna. i fem av elva kontrollerade kommuner Västra Götaland fann länsstyrelsen brister. Det handlade bland annat om att socialsekrete-raren träffade barnen för sällan. Andra brister var till exempel att barn placerats i familjehem i andra kommuner utan att meddela dem

om detta. i Västernorrland fick bar-nen i vissa fall inte komma till tals. Upp till dryga tre år tog det innan en socialsekreterare tog kontakt med det barn personen var satt att kontakta. Lagen pekar tydligt ut att socialnämnden ska ha en rapport varje halvår om hur barnet har det i familjehemmet.

Gunilla Westerdahl pekade för Sveriges Radios Ekoredaktion ut att brister i kunskap om lagar och vårdplaner kan ligga bakom miss-förhållandena.

rätt till eget oMbud

Rädda barnens utredare Anders Nyman och barnombudsmannen, Lena Nyberg, har var för sig också funnit brister. Nyman leder en grupp som försöker kartlägga den vanvård som de anser förekommit inom den sociala vården. Han pekar på brister i uppföljning från både socialtjänst och länsstyrelse och att placeringar i familjehem ofta är en akutlösning. bris, barnens rätt i samhället, föreslår att alla omhän-dertagna barn ska ha rätt till ett eget ombud.

Ett av huvudproblemen är dock att det är så svårt att rekrytera famil-jehem, därför är det inte alltid lätt att veta om det är den mest lämpliga familjen som blir familjehem. bris-ten på valmöjligheter kan göra att ett dåligt familjehem väljs då det ändå är bättre än barnens situation i hemmet. W

familjehem är en modern term för vad som tidi-gare kallades fosterhem. De regleras av social-tjänstlagen (sfs 2001:453) med kompletterande regler i socialtjänstförordningen (sfs 2001:937).

familjhem är ett enskilt hem som tar emot barn för vård och fostran. i betydligt mer sällsynta fall kan det också handla vuxna, oftast missbrukare, som anses behöva vård och omvårdnad.

för att en familj skall räknas till ett familjehem så måste det först vara utrett och godkänt av social-nämnden. när detta är gjort får ”familjehemmet” ta emot barn och ungdomar i sitt hem. familje-hemmet måste leva under ordnade förhållanden, ha tid, energi och uthållighett samt ha ett stort hjärta för barn. Du kanske själv har tankar om att ditt barn skall placeras i ett visst hem i din egen släkt eller i ditt nätverk. Denna familj kommer då först att utredas om sin lämplighet att bli famil-jehem av en familjehemssekreterare. familje-hemmet måste ha kontinuerlig kontakt med en socialsekreterare och en familljehemssekreterare som ska se till att barnet får den hjälp och omsorg som det behöver. familjehemmet måste också vara berett att ställa upp och underlätta när bar-net skall umgås med sina biologiska föräldrar och andra personer som är viktiga för barnet.

FamiljeHem

Fakta

www.kommuninfo.se

VÅrd

brister i tiLLsynen aV famiLLjehem


Källsortera med

Eko systems AB, Upplagsvägen 10 D, 117 43 STOCKHOLM

tel: 08-556 75 100 e-post: [email protected]

systems.se

Personlig assistans när den är som bäst

Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.•

Vi samarbetar med närmare 100 familjehem • vilka är erfarna och väl utredda.

Familjehemmen är belägna från södra • Dalarna och ner till Skåne.

11 familjehemskonsulenter med erfarenhet av• familjehemsvård och kommunal socialtjänst.

Hög tillgänglighet för uppdragsgivare och • familjehem.

Handledning minst en gång per månad samt• kontinuerlig fortbildning.

Kontakta vår samordnare: Åsa Lundquist

0140-130 15070-276 12 30

www.familjehemspoolen.com


Undersökningsföretaget iCM Technology har undersökt vad som ge-nererar mest stress på

kontor runt om i Europa. Ungefär hälften av de tillfrågade menar att en av de största källorna till stress

är långa, meningslösa möten. Hela sex av tio anser att öppna kontors-landskap orsakade stress på grund av avsaknad av egen yta. Som andra stressfaktorer anges bland annat krånglande iT, fel temperatur på kontoret, kollegor som inte stänger av sin mobiltelefon och ett stökigt kök.

Lucy beresford, författare och psykoterapeut som analyserat rap-porten, menar att ett problem med kontorsarbete är att man är en del av en större grupp och därför måste stå ut med en ständig kamp om tid, plats och tillgångar vilket skapar stress. Hon anser att de anställda måste känna att de har kontroll över sitt arbetsliv och sin arbetsmiljö för att de ska känna sig mindre stres-sade.

Undersökningen genomfördes på uppdrag av skrivarföretaget Canon under hösten 2007 av iCM Research som intervjuade 1 857 kontorsarbetare i 18 europeiska länder. Den visar också att anställda i sin frustration kan gå lös på kon-torsmöblemanget. Hela 83 procent svarar att de har sett kollegor ta ut sin frustration på inredning och maskiner som skrivbord, skrivare, telefoner och tangentbord. Q

stressande Med Många Möten

psykoterapeuten lucy beresfords fem bästa tips för att han-tera stress och ilska på kontoret:

· sätt dina egna gränser.

· var inte rädd för att säga

nej.

· slappna av. att ta sig tid att

gå en promenad, lyssna till

sin ipod eller läsa en bok kan

bidra till att tänka på annat

än vardagens stressiga

uppgifter.

· Hoppa inte över lunchen.

och låt inte lunchen bli en

macka framför datorn. ett

avbrott mitt i arbetsdagen

hjälper dig att mentalt

slappna av och återhämta

dig.

· se till att du får tillräckligt

med sömn.

tips & råD

i undersökningen frå-gades vad som skulle göra dem mindre stressade och arga på kontoret. Här är de fem de förbättringar som hamnade i topp:

· flexibelt arbete - komma

bort från skrivbordet mer

· Bättre it och nätverk som

inte kraschar

· ny och bättre chef

· skrivare som alltid är fulla

med papper och aldrig får

papperstrassel

· färre möten

en undersökning gjord på nära 2 000 kontorsanställda i 18 europeiska länder visar att det finns många källor till frustration, och att den inte sällan tas ut på utrustning och på möblemang.

FeM i topp

långa möten, öppna kontorslandskap och stökiga kök leder till arga och stressade anställda. Det visar en studie gjord av undersökningsföretaget iCm Technology som intervjuat kontorsarbetare i europa om vad som genere-rar mest ilska och frustration på jobbet.

arBetSmiljö


många offentliga chefer anser att det är totalt förbjudet att bjuda privat på restaurang och sedan ta ut ersättning för re-presentation. att skicka privata mejl på arbetstid är däremot accepterat.

en enkätundersökning som tidningen Chef har gjort visar att privata chefer är

betydligt mer toleranta när det gäl-ler tidsfiffel än vad offentliga chefer är. Med tidsfiffel menas sådant som

anställda gör på sin arbetstid som är mer eller mindre privat.

650 chefer i privata näringslivet och 380 chefer i offentliga sektorn har svarat på frågorna och tydliga skillnader visade sig. Till exempel tycker 58 procent av de privata cheferna att det är okej att ringa privatsamtal på tjänstemobilen. bland de offentliga cheferna gäller det endast 33 procent. Drygt sju av tio privata chefer accepterar privata ärenden på arbetstid för att sedan jobba över. bland offentliga kan det

jämföras med knappt sex av tio.– Jag tror att ju tryggare en chef

är desto tolerantare. Vi pratat gärna om självstyre inom kommunerna men jag tror sällan det fungerar speciellt bra. offentliga chefer har ofta otydliga ramar och det skapar osäkerhet, säger Agneta Granberg, kommunalråd i Göteborg.

Allra mest förbjudet på hela ar-betsmarknaden är det att rapportera mer övertid än man faktiskt har och mest accepterat är det att gå till läkaren som en del av arbetstiden. W

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?Har ni svårt att få anbud på Byggnadsentreprenader? Dagens byggmarknad innebär att det är svårt att få in anbud.

Många entreprenörer tvekar av tidsskäl. Genom att bifoga en anbudsmängdförteckning i ert förfrågningsunderlag ökar

chansen till fler anbud. Entreprenörerna spar tid och fler lämnar in anbud, ni får en bättre upphandling i god konkurrens.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se, 08-585 375 00

offentliga chefer hårdare än privata

58 procent av de privata cheferna att det är okej att ringa privatsamtal på tjänstemobilen.

www.kommuninfo.se20

Den oFFenTliga marknaDen skiljer sig inte i alla steg från den privata dito. Det är lätt hänt att leverantören på grund av de formella reglerna kring upphandlingsprocessen gör misstaget att bortse från marknadsföring gentemot upphandlande myndig-heter/enheter. Skäl kan vara att man inte vill riskera att bli diskvalificerad att delta som anbudsgivare i upphandlingen. En leverantör bör dock inte und-vika att söka kontakt med en upphandlande enhet utan däremot gärna föreslå möte för att presentera sin verksamheten eller demonstrera en vara eller tjänst. Upphandlare rekommenderas också att utanför pågående upphandling genom s.k. show case eller hearings stärka kommunikationen med marknadens experter, dvs leverantörerna. informa-tion till upphandlaren hjälper denne i sin nuläges- och behovsanalys för att fastställa vad som är mest lämpligt att upphandla och hur tydliga förfrågnings-underlag bör utformas.

i ett andra led skiljer sig dock den offentliga marknaden från den privata. När man inom privat sektor håller möten, tyder köpsignalerna och förhandlar om kontrakt för att nå en uppgörelse, är förfarandet inom offentlig upphandling starkt reg-lerat och präglas av unika funktioner som offentlig-het, transparens, likabehandling och möjligheter att

begäran överprövning. Hur stora eller små möjlig-heterna är till överprövning i praktiken får vi dock anledning att återkomma till senare.

skapandet av anbudsförfrågningar

Utformningen av förfrågningsunderlaget är natur-ligtvis en uppgift som vilar helt på upphandlaren. innehållet i underlaget utgör förutsättningarna för den efterföljande processen i upphandlingen och är därför mycket viktig. Det kan dock vara svårt för upphandlaren att ensam utforma kravspecifikatio-nen för en produkt eller tjänst. Nödvändig kunskap för sådant arbete besitter oftast leverantörerna.

Kravspecifikationen bör därför i praktiken utformas i samarbete mellan beställaren, inköparen och den sakkunnige experten. Det förekommer att upphandlaren håller ett möte med flera leve-rantörer för att sätta rätta kravnivåer och utforma s k “skall-” och “bör-” krav. På detta sätt utformas förfrågningar och kravställningar allt mer efter hur man vill att resultatet skall se ut, snarare än utifrån vad som måste ingå för att man skall komma dit (Flera exempel härpå finns för relativt komplicerade upphandlingar inom läkemedelsindustrin). Förfa-randet ger ibland möjligheter för leverantören att ge alternativa förslag. ofta kan emellertid ett alterna-

per Hammarstedt är ju-

rist på stockholms han-

delskammare och jobbar

med medlems service

och näringspolitik. Han

är också handelskamma-

rens upphandlingsexpert

och en av landets mest

kunniga jurist på områ-

det. som sådan är han

mycket lämpad att lära

oss mer om upphand-

lingsförfarandets vägar

och det här är andra

delen av upphandlings-

skolan i oBiZ.

Upphandlingsskola del 2SToCkHolmS HanDelSkammareS

uPPHandlingSSkolan

Hur gör man sig känd på upphandlingsmarknaden?

Skolan är inDelaD i Fem STegSteg 1 grunderna För den oFFentliga marknaden

steg 2 Hur gör man sig KänD på uppHanDlingsmarKnaDen?

Steg 3 Hur lämnar man anBud?

Steg 4 Hur PröVaS anBuden?

Steg 5 Hur Följer man uPP reSultatet?

20 obiz | 1 • 2008


tivt förslag inte anses rymmas inom förfrågningen. Det är lätt hänt att leverantörernas perspektiv inte stämmer med upphandlarens och att anbudet enligt strikt tolkning av reglerna faller utanför förfråg-ningen. Anbudet uppfattas alltså som ett sidoanbud och måste därför förkastas. om nya förutsättningar ingår i ett anbud kan det endast komma att beaktas som ett sidoanbud. Det är högst oklart när sidoan-bud verkligen beaktas. i de allra flesta fall torde det klassas som oren accept och därför falla under ny an-budsgivning. Upphandlare kan inte heller godtaga alternativa anbud om man inte uttryckligen angivet i förfrågningsunderlaget eller annonsen att sådana kommer att beaktas.

En varningsflagg bör resas för att en leverantör allt för ingående medverkar i framtagningen av förfrågningsunderlaget. Samarbetet kan i positiv mening skapa starka band med beställaren. Men det medför också en uppenbar risk att man, i egenskap av expert, i för hög grad påverkar vilka krav som ställs i förfrågningen. Därmed är risken stor att leverantören också diskvalificerar sig själv från att

medverka i anbudsgivningen. innan man medverkar som konsult med uppdraget att formulera förfråg-ningshandlingar bör man som leverantör alltså ställa sig frågan om inte intresset av att deltaga som anbudsgivare i själva upphandlingen är större. Även om ansvaret vilar på den upphandlande myndighe-ten/enheten bör en vinnande leverantör som också deltagit i att utforma underlaget vara medveten om riskerna för överprövning pga diskriminering eller brott mot likabehandlingsprincipen.

annonseringskraven

Upphandlingar skall som huvudregel alltid annon-seras. Det gäller alltså även upphandlingar under de s.k. tröskelvärdena som omfattas av de svenska upphandlingsreglerna (nya LoU 15 kap.). De databaser där annonsering måste ske för att kraven skall anses uppfyllda finns listade på bland annat han-delskammarens hemsida för offentlig upphandling. From 1 januari i år förekommer ett nytt begrepp i upphandlingsreglerna, s.k. upphandlarprofil. Med sådan avses att upphandlare själva skall kunna

uppgörelse

tjänsteleverantörer

förfrågningsunderlagöverprövning


förhandsannonsera sina upphandlingar – observera dock bara upphandlingar under tröskelvärdena – på en egen upphandlarprofil via internet. Skyldigheten att publicera upphandlingen i en offentlig tillgäng-lig databas upphör därmed, under förutsättning att ett meddelande om detta offentliggörande sker till EU-kommissionen. Det kan därför komma bli allt vanligare i framtiden med annonsering via den upphandlande enhetens egna hemsida. Som leverantör gör man alltså klokt i att kontrollera med sin annonstillhandahållare om deras söktjänster även omfattar annonser via upphandlarprofiler.

De grundläggande principerna om likabehand-ling och icke- diskriminering omfattar naturligtvis även annonseringsplikten. Det innebär till exempel att det inte är möjligt att ge mer omfattande informa-tion via en hemsidan innan samma information också sänts till EU:s publiceringskontor (se http://publi-cations.europa.eu/tenders/index_sv.htm) eftersom det diskriminerar de leverantörer som endast vänt sig

till de offentliga databaserna.Förfrågningsunderlag får i normalfallet heller

inte skickas ut till leverantörer direkt, med risk för att några utesluts. Enligt tillsynsmyndigheten är det dock tillåtet för upphandlaren att skicka över en kopia på annonsen till en leverantör som man inte vill skall missa upphandlingen.

hur hittar Man passande

anbudsförfrågningar?

Så ställs då leverantören inför den svåra uppgiften att hitta de förfrågningar som passar den egna verk-samheten. Marknaden för de offentliga affärerna är mångfacetterad. Det är inte helt enkelt att få känne-dom om vilka förfrågningar som ges ut och vid vilken tid så sker. En förfrågan som till en början kan verka intressant kan efter en närmare analys visa sig ligga i utkanten av företagets verksamhetsområde.

Till hjälp för att hitta lämpliga affärer finns en rad utbildare och tjänsteleverantörer som tillhandahåller annonser. Några är www.kommuninfo.se, www.allego.se, www.opic.se, www.mercell.se, eller www.api.se.

Det finns stora variationer i tjänsteutbudet och en leverantör bör därför undersöka vad som ingår i de olika tjänsterna. Upphandlingar finns att söka utan kostnad på många webbsidor om offentlig upphandling. De flesta annonstillhandahållare skräddarsyr en sökprofil för företag så att bara de förfrågningar som passar denna profil skickas ut till företaget. Det saknas tyvärr tjänsteleverantörer som har ett heltäckande annonsunderlag. Men de flesta säger sig täcka ungefär 80 % eller mer av marknaden. om man verkligen vill vara på säkra sidan är man alltså tvungen att söka bland annonser hos flera av de större tjänsteleverantörerna om man inte vill missa intressanta upphandlingar. Q

I nästa steg tar vi upp frågor kring förfrågningsun-derlaget och viktiga tips inför anbudsskrivandet.

uPPHandlingSSkolan

http://publications.europa.eu/tenders/index_sv.htm

tjänsteleverantörerförfrågningsunderlag

uppgörelse


Etesia tillverkar smidiga maskiner - du väljer mellan mulching och uppsamling - och kan användas hela året runt!

”Allt du kan lägga kan du klippa” Attila är otroligt effektiv för skötsel av områden med långt gräs, sly eller buskar. Du kan klippa sly och buskar upp till 4 cm grova utan problem.

För mer information eller för att få en gratis demonstration tveka inte att ringa din Etesia-agent i Sverige på 0733-54 60 25 eller skicka ett email till [email protected]

Återförsäljare: Service Centralen i Sundsvall, Pelles Service i Hallstavik, Trädgård´s i Enebyberg, Trädgårdsmaskiner i Sollentuna, Skärholmen Bil&Traktor i Huddinge, Svanå maskiner i Västerås, Miljömaskiner i Örebro, Miljömaskiner i Linköping, Tibro Skog&Trädgård i Tibro, Rasks Såg&Motor i Ulricehamn, Hornabo Maskin i Gnosjö, GH Maskin i Alingsås, Göteborgs Skog&Trädgård i Askim, Handins Skog&Trädgård i Tvååker, WBM Wilhelmsson i Fleninge, Alms Motor i Ystad, Jörgens Skog&Trädgård i Vinslöv, Ronneby Maskinaffär i Ronneby.

Skeptisk eftersom klippdäcket sitter under: Prova! Du kommer att vara imponerad.

1) Mulching/ bioclip under säsongen 2) Samla upp löv under hösten utan problem/ Städa 3) Snöröja och sanda 4) Vertikalskära…

Klipper otroligt fint även i hög hastighet (22 km/tim) och i längre gräs.

Centrala Partihallen AB Importörvägen 5-21, 120 44 Årsta Tel: 08-81 03 35 Fax: 08-91 48 95 [email protected] www.cph.se

Ät grönt - må skönt!I vår sortiment hittar du allt du kan tänka dig. Ingen produkt är för svår eller för komplicerad att få tag i. Sortimentet består i huvudsak av frukt, grönsaker, potatis och ägg. Vi samarbetar även med olika leverantörer av konserver, oljor, pasta och kryddor.

Livsmedelsverkt rekommenderar ett dagligt intag av frukt och grönsaker på ca 500 gram. Det motsvarar ca 3 frukter och ordentligt med grönsaker till lunch och middag. Utbudet idag gör det lätt att variera för att undvika att tröttna.

www.kommuninfo.se

Samarbetsprojektet SaraH har provat avancerad vård i hemmet med mobilt it-stöd. med mobil diagnosutrust-ning och delad patientinfor-mation har projektet funnit att vården blivit både säk-rare, effektivare och enklare för patienterna.

SaraH-proJekTeT är ett nä-ringslivsutvecklingsprojekt där syftet har varit att leverera en vård med hög kvalitet och säker-het till patientens hem. Som ett led i detta har ett antal it-leve-rantörer utvecklat en integrerad produktplattform och komplet-terande tjänster för vård och omsorg i hemmet. Fältförsöken

har gjorts med vård och om-sorgspersonal vid Norrbottens läns landsting, Praktikertjänst i Vittangi , Luleå kommun och bodens kommun. De har använt sig av en mobil diagnosvagn med dator och mobil diagnos-utrustning kopplad till en dator som mobilt kopplat upp sig mot landstingets och kommunernas intranät. Försöken har gjorts med distriktsläkare, distrikts-sköterskor och kommunala sjuksköterskor i Råneå, Vittangi, Luleå och boden.

– Det som varit lite speciellt är både kommunala primärvår-den, landstinget och Praktiker-tjänst, en privat aktör deltagit, berättar Susanne Andersson,

säKer Vård i hemmet med it-stöd

saraH-projektets syfte har varit att leverera säker och högkvalitativ vård i patientens hem. med avancerad mobil diagnosutrustning och lättillgängligt journal-system, har hemvården blivit både säker, enklel och effektiv.

it


processutvecklare på Norrbot-tens läns landsting.

noMinerat till pris

Projektet är nominerat till Sveapriset, som delas ut under Kvalitetsmässan, och i den ut-värdering som gjorts i projektet pekar man på flera positiva er-farenheter. Den viktigaste är att tillgången till patientjournaler på plats hos patienten ger ökad säkerhet, då all information och patienthistorik kunnat tas fram direkt den behövts.

– Genom mobil tillgång till journalerna har läkare har kunnat få aktuell information om patienten, till exempel vilka mediciner de använder. Det har betytt att patienterna fått ökad säkerhet och kontinuitet i be-dömningarna, berättar Susanne Andersson.

Mobil diagnostik

Möjligheten för distriktssköter-skor på plats och distriktsläkare, som kan vara placerade på var som helst, att se samma infor-mation har visat sig värdefull. Dessutom har de kunnat dela direktinformation om patient-ernas status, då utrustning för mobil diagnostik använts för att

ge diagnosunderlag via datorn. En viktig effekt av detta är bland annat att man sluppit sätta kateter. idag sätter man ofta kateter för säkerhets skull för att inte riskera framtida men. Med en portabel bladderscan, ett instrument som genom ultraljud mäter urinmängden i urinblå-san, har de kunna se den faktiska urinmängden. Annan utrust-ning som varit effektiv har varit en webbkamera och elektroniskt stetoskop där distriktsläkaren kunnat se och lyssna på patien-ten på distans.

Journalernas tillgänglighet har också gjort att läkarna kun-nat dokumentera i journalen i direkt samband med patient-mötet, något som ytterligare ökat patientsäkerheten. Att mötet kunnat göras på plats på äldreboenden eller i hemmen, har också bidragit till ökad sä-kerhet och en lugnare miljö för patienterna.

– Försöket inneburit en ökad arbetsbelastning för distrikts-sköterskorna, men också en uppgraderad roll. Dessutom har även de som varit skeptiska mot tekniken från början blivit positiva under försökets gång, säger Susanne Andersson. Q

tekniken både gjort att sköterskor och läkare kunnat dela information men har också underlättat vissa undersökningar. med en webbkamera och elektroniskt stetoskop har distriktsläkaren kunnat se och lyssna på patienten på distans.


engarna som Örnsköldsvik satsade på Umeå iK:s stjärna Marta förväntas ge mycket mer tillbaka till kommunen än

en annons i Umeås största dagstidning Västerbottens-Kuriren.

– Den plats vi fick i media skulle vi aldrig fått för samma summa pengar i en annons, säger Elvy Söderström, Örnsköldviks kommunalråd.

Men satsningen föll inte i god jord hos de lokala klubbarna. Det var framför allt Själevads iK som oppo-nerade sig och tyckte dessa pengar skulle ha gått till något annat.

– Det var många som tyckte att vi till exempel kunde

ha satsat på vår konstgräsplan som inte värms upp för-rän i mars, säger Fredrik Holmgren, projektledare för Världsklass 2015.

SaTSningen var en Del i projektet Världsklass 2015 där Örnsköldsvik arbetar med att kommunen år 2015 ska vara en stad i världsklass att leva, bo och besöka. De jobbar med fem delprojekt och ett av dem är regionutveckling. Hösten 2010 ska botniabanan invigas och Umeå och Örnsköldsvik kommer att knytas ihop på ett tydligare sätt än tidigare.

Under hösten 2007, just när Umeå iK stod i förhandlingar med Marta om kommande säsong, tog

ENSKiLDA iDRoTTARE

Har kommunen rätt att använda skattebetalarnas pengar för att sponsra en enskild person? Vad får invånarna ut av det?Det finns kommuner som gjort det och andra som aldrig skulle komma på tanken.

Pblir kommunens varumärke

SPonSring


projektledaren för Världsklass 2015, Fredrik Holm-gren, beslutet att samarbeta med klubben. Motpresta-tionen är att Marta under våren ska göra två besök hos Örnsköldsviks föreningar. Kanske Själevad, Hägglunds Tjejsatsning eller fotbollsgymnasiet.

– Vi har fått väldigt mycket för de 40 000 kronor vi satsade, säger Fredrik Holmgren.

ÖrnSkÖlDSvik Har TiDigare hjälpt en handikap-pad skidåkare och enskilda konståkare med pengar av symbolisk storlek.

– Att bjuda in och uppmärksamma dessa idrottare tror jag stimulerar dem att fortsätta och vårt bidrag kan

hjälpa en bit på vägen, säger Elvy Söderström.Kommunallagen säger att en kommun inte får

gynna enskilda personer men Örnsköldsvik säger sig sponsra klubbarna dessa idrottare tillhör.

en annan kommUn som passar på att använda sig av en idrottsprofil är Pajala. Efter Charlotte Kallas seger i Tour de Ski i början av året lovade kommunalrådet henne en kommunal hustomt. Även här höjdes en del röster i protest men bengt Niska menade att beslutet hade kommuninvånarna bakom sig och vad gäller kom-munallagen var han säker på att ingen skulle överklaga.

Några veckor senare säger han att tomtgåvan är

blir kommunens varumärke


örnSköldSVikS SPonSring aV umeÅ ikFakta

• skulle örnsköldsvik köpa en annons i vK/vf skulle de få betala 11 940 kronor för en kvartssida.

• Hade marta varit en kille hade det inte varit aktuellt för örnskäldsvik att sponsra laget i umeå.

• De 40 000 kronorna som gick till uiK kom från projektet världsklass 2015 som totalt besitter 7,3 miljoner kronor.

projektet har inte öronmärkta pengar för idrott.

• världsklass 2015 ska resultera i att örnsköldsvik år 2015 har 60 000 invånare, en ökning med 5 00 personer, och ge 2 500 fler arbetstillfällen.

inaktuell men vill gärna att Kallas namn ska förknippas med kommunen.

niklaS olovZon är varumärkesexpert på kommunikationsbyrån S&b och han menar att det är en generell trend att kommuner funderar i varumärkestermer. Det finns numera marknadschefer eller utvecklings-chefer anställda för att jobba med marknads-föringen.

– Kommunerna lånar allt mer begrepp från näringslivet, säger han.

Niklas olovzon menar att det blir mer och mer fokus på storstadsregionerna, de små och mellanstora kommunerna måste fightas hårdare för att synas och höras. Han tror det är effektivt att ge kommunen ett an-sikte genom en enskild person och idrotten kan många känna igen sig i.

klüft på egna ben

Att få bidrag av sin kommun är inte något som enskilda idrottare ska räkna med. Till exempel Karolina Klüfts hemkommun Växjö har aldrig diskuterat frågan att sponsra henne.

– Det känns väldigt främmande, säger kommunalrådet bo Frank.

Han menar att de bara sponsrar för-eningar och tycker även det skulle kännas främmande om ett kommunalt bolag skulle sponsra en enskild idrottare. Att till exempel Karolina Klüft sätter Växjö på kartan och

att det därför skulle finnas en anledning att uppmuntra henne ser han inte.

– Hon har väl så hon klarar sig ändå, det ska inte skattebetalarnas pengar gå till, säger bo Frank.

Niklas olovzon tror att kommuner kan

vara försiktiga med att satsa på enskilda idrottare för att risken är större än sponsring av en hel klubb.

– Nackdelen är att en person kan skada sig eller ställa till med någon skandal och då kan karriären vara över, säger han. Q

SPonSring

www.kommuninfo.se

Miljöledning enligt ISO 14001 – ett utmärkt sätt att visa för omvärlden att er kommun faktiskt arbetar aktivt med miljöfrågor. ISO 14001 leder till fördelar som:

• Effektivare miljöarbete• Bättre struktur och överblick• Tydligare rutiner och ansvar • Bättre beslutsunderlag vid t.ex. upphandling

Miljöledning – ett verktyg för hållbar utveckling

Pris 1 145 kr Moms och frakt tillkommer

Beställ på:Tel: 08-555 523 10E-post: [email protected]

Störst i Norden på standarder SIS Förlag AB: Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11, E-post: [email protected], www.sis.se

0430-494 10 | www.kwa.se | sa [email protected]

Vi vill gärna ge alla människor en möjlighet att njuta av utelivet på bästa sätt.

Närproducerade möbler, vi har i över 60 år tillverkat trädgårdsmöbler i Halländska Knäred!

Svenska råvaror, FSC-märkt furu som laseras och stål som galvaniseras före pulverlackering.

Holmsund möbelgrupp Birka cafémöbler Wallen parkbänk

KWA skapar trivsel i Park och på Café

omVänt

linnea Begqvists första adept i det omvända mentorprogrammet i skellefteå var Jan midlert, gymnasiechef i skellefteå kommun.

ledarSkaP

30 obiz | 1 • 2008 www.kommuninfo.se


Utifrån ser mentorprogram-met i Skellefteå ut som om-vända världen där ungdo-mar är mentorer åt vuxna, men projektledaren annica bray poängterar likheterna med andra mentorprogram och menar att det endast mentorernas kompetens som är ovanlig – att vara unga.

våren 2006 startade ett projekt i Skel-lefteå där tio vuxna chefer från privata

näringslivet och offentlig sektor i Skellefteå fick möjligheten att få en mentor av det lite ovanliga slaget. De vuxna adepterna fick var sin ungdom som mentor, att lyssna på och ta intryck av.

– Ungdomar är experter på hur det är att vara just ungdo-mar och det är den spetskom-petensen adepterna är ute efter, säger Annica bray, projektle-dare och vd på konsultföretaget Kubera Production Ab.

lyssnar på ungdoMar

Hon pekar på att vuxna idag vill vara så ungdomliga att många tror sig om att fortfarande veta hur det är att vara ung. Där, menar hon, gör vuxna ett miss-tag som inte fullt ut lyssnar till ungdomar med insikten om att kunskapen om hur unga tänker idag är unik för de unga.

inspirationen till projek-tet fick hon efter att ha sett filmen big, med Tom Hanks i huvudrollen. Där får en ung pojke plötsligt en vuxens kropp och blir anställd som produkt-utvecklare åt ett leksaksföretag. insikten om att denna pojke var den som var bäst lämpad att ta fram nya leksaker satte

projektledaren Annica bray på spåret som ledde till det projekt som nu drivs i Skellefteå.

hitta sina roller

Första omgången genomfördes med tio vuxna och tio mento-rer, där mentorerna identifierats och rekryterats via skolornas elevråd. Varje adept fick ta fram en profil på sina mentorer, men också gå en kortare utbildning för att bättre kunna ta vara på mentorernas kunskap och hitta sina, kanske ovana, roller.

En av mentorerna som nu är inne på sin andra omgång är Linnea bergqvist, 17-årig gymnasiestudent på estetiska programmets andra år. Hon tvekade inte att återigen ta sig an en äldre adept.

– Jag har lärt mig massor av att vara mentor, inte minst språkligt och vilka övervä-ganden man arbetar med som vuxen, säger hon.

unga överväganden

Jan Midler, gymnasiechef och Linnea bergqvists första adept, tycker att det var givande att ha henne som mentor och pekar på att sällan har möjlighet att höra ungdomars synpunkter trots att hans arbetet rör just ungdomar.

– Att sitta ner och samtala som vi har gjort har givit mig ökade kunskaper om hur en ung människa resonerar i olika frågor och vilka överväganden hon skulle gjort i min situation, säger han.

Nu har andra mentorom-gången startat och trots att den också skulle ha samlar tio men-torer och adepter, blev de elva par till slut. Så stort var trycket på att få vara med. W

Vi bryr oss om din personal.

www.alftarehab.se

Alfta • Borlänge • Göteborg • Kalix • Söderhamn • Umeå Uppsala • Västerås • Östersund

0271 – 58 000

Som arbetsgivare eller ansvarig chef är du mån om att din personal ska må bra. Med rätt hjälp blir sjukskrivningen kortare och kostnaderna lägre.

Hos Alfta Rehab Center finns aktiva friskvårds- och rehabiliteringsprogram som hjälper människor som kommit i obalans pga livsstil, sjukdom eller olyckor.

Hos oss är alltid människan i centrum. Vi möter människan som hon är – unik – och skräddarsyr insatserna efter behov. Varje människa ska få en nystart som gör det möjligt att komma tillbaka till yrkeslivet samt kunskap som möjliggör ett aktivare liv i framtiden.

Vår grundinställning är att alltid stärka det friska. Att alltid få människor att finna sin inre kraft att komma tillbaka till ett friskare liv.

Idag möter vi människor inte bara på vår anläggning i Alfta utan vi genomför utredningar och rehabiliteringar över hela Sverige. Närmare dig.


vad som för några år sedan var en liten skolgård som användes som parkering på eftermiddagarna, stor busshållplats i närheten och en massa asfalt. Det är idag en fungerande skolgård med damm och grönyta, men det var själva ytans ökning som var viktigast.

Statens byggeforsknings-institut i Danmark har tittat närmare på skolor-

nas utemiljö i Norden och funnit att den försämrade utemiljön minskat barnens möjligheter till ett aktivt uteliv i skolan, och de många åren av åsidosatt

underhåll och utveckling har medfört att skolans utemiljö ofta är nedsliten och oinspirerande.

hårdgjorda ytor

Vidare anser de inte heller att förhållandet på de nya skolorna är mycket bättre. Där används de gröna områdena mest för idrott sommartid, och rummen mellan husen är trista hårdgjorda ytor med få utmaningar till annat än bollspel. inte så konstigt då, att soffhörnan då blir en attraktiv plats under rasten.

– i alla de nordiska länderna har man de senaste åren börjat prioritera skolans utemiljö för både lek och lärande. Nya

Bilar för aktiva barnLådbilar, sparkbilar, hästvagnar och RollerCar

Classic. Snart är det vår med nya uteaktiviteter.

Vi på RollerCar utvecklar produkter som passar

bra för barnen i skolan, förskolan och på

fritidsverksamheten.

RollerCar-Classic

SparkbilenSpecialpris 1990.-

[email protected] | www.rollercar.com | 031-91 85 50

ytan viktigast när lundaskola fick upprustad skolgård

planskiss över vårfrus-kolans skolgård.

SkolornaS utemiljö


Svanenmärkt lekutrustning, miljövänligt och säkert för

barnens bästa.

Söve Lekmiljö är första leverantör i Skandinavien

att tildelas miljömärket Svanen på lekutrustning.

Söve ger 15 års hållbarhetsgaranti på

aluminium och HPL.

Skandinaviens endaleverantör av Svanenmärktlekutrustning!

MILJØMERKET

Svanenmärkta lekhus, gungor, klätterredskap

FÖR BARNENS SKULL!

Hitta mer information på www.sove.se

platser iordningställs – i flera fall med verkstäder under bar himmel med plats för hantverk och naturstudier, eldstäder och naturlekplatser. Det stimulerar till fysisk aktivitet i det fria både under lektion och under rast. Skolgården fyller också en viktig funktion efter skolans slut, då de olika platserna i utemiljön kan brukas för fritidsaktiviteter av både barn och vuxna, säger seniorforskare Karen Attwell, samordnare i ett projekt som syftat till att kartlägga och sprida exempel på bra utemiljöer på skolor i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Sverige är det nordiska land som först började sätta skolgår-den i fokus. och det har lett till goda resultat.

grönskande Miljö

Vårfruskolan, uppförd 1868 och tillbyggd 1993, ligger mitt i Lund. Under de senaste tio åren har en grupp lärare ansvarat för utvecklingen av skolans utemiljö. Den ursprungliga asfaltöknen är nu omvandlad till en spännande skolgårds-miljö med grönska och flera olika platser och rum för olika aktiviteter. Att ytan blev större anses som det viktigaste steget

mot förbättringen som bland annat innehåller en av barnens favoritplatser, en labyrint byggd av tegelsten och omgärdad av en grön häck. Labyrinten är skapad av lärare, barn och föräldrar.

i samband med tillbygg-naden av skolan 1993 fick skolgården två små skuggande körsbärslundar med stora stenar under träden och en upphöjd planteringsbädd med blommor och buskar. Där blev också plats för en talarstol, Speakers Corner, och ett växthus att användas i undervisningen.

hjälp från koMMunen

När en bussterminal som låg nära skolan flyttades och ersattes med en tillfällig park, tog skolan en del av parken i anspråk som skolgård. Här finns skolans enda gräsmatta, omgiven av busk- och trädplanteringar som skydd mot det omgivande offentliga rummet. På gräsmattan har lärare och föräldrar med hjälp från kommunen anlagt en liten damm, och en klass har tillsam-mans med sin slöjdlärare byggt en välvd träbro över vattnet. Varje lärare ansvarar för ett särskilt området på skolgården och sköter det tillsammans med sina elever. Q

skolans utemiljö har fört en tynande tillvaro de senaste 50 åren. men bland annat på vårfruskolan i lund kan man hämta inspiration till bättre skolgårdar.

Foto: Pia SCHmidtBauer


SkolornaS utemiljö

Det går att göra enkla, men viktiga förbättringar av skolans utemiljö utan att hela skolans budget behöver ta slut. Storlek, gräs, ytor att utforska och en skolgård som inte omgärdar – det är några viktiga råd.

karin ingelström är lärare på Vårfruskolan i Lund och är den som tillsam-

mans med arkitekten Claus Kindt ligger bakom mycket av förändringarna och deras samlade bild är att den största förändringen av skolgården på Vårfruskolan var att den blev större. busshållplatsen som tagit upp utrymme flyttades bland annat och de fick granntomten. Det man prioriterade var lek och estetik.

– Det byggdes modeller över

hur skolgården skulle kunna se ut. Planeringsarbetet är viktigt, säger Karin ingelström.

Man fick rätta mun efter mat-säck och göra förändringar som inte kostade så mycket. Större delen av alla asfalt fick vara kvar, men på en del av gården lades det gräs, en stubbring byggdes, ett speakers corner gjordes i en del av gräsytan och en damm an-lades. På så sätt fick man en park på skolgården som i sin tur blev en del av stadens grönytor.

– För att det ska bli en bra skolgård behövs upplevelser. Grönytan och vattnet ger liv åt gården. Sedan var det viktigt att den inte omgärdade, utan att eleverna hade möjlighet att gå runt huset och kanske vara lite för sig själva ibland. Det har också gjort skolgården lugnare, säger Karin ingelström. Q

Mycket går att förbättra

tips För en bra skolgårD• fantasifulla skulpturer

• ihåliga stockar och stora

stenblock

• träd och buskar

• lianer

• gräskullar

• Buskage och skogspartier

som delar in skolgården i

zoner och revir

• en riktig lekstuga eller an-

nat hus att utveckla lekar i

• små naturliga uterum

• pampiga entréer, plattor

fram till ingången

• ombonad samlingsplats

• Harmoniska konstverk som

vänder sig till barn

få fler tips på: www-uterum.slu.seLäs mer

Hemsida E-mail Telwww.greenathome.se [email protected] 0733-343 993

Varför ska vi ha konstgräs på våra skolgårdar?

- ser ut som naturligt gräs- tål slitage till skillnad från vanligt gräs- blir varken lerigt eller dammigt - minskade skötselkostnader utomhus- minskade städkostnader inomhus- roligare lekyta för barnen- gräsallergiker blir utan besvär

För mer info www.greenathome.se


Bot mot fyrkantiga ögon.Datorskärmens flimmer utövar en hypnotisk dragningskraft på

dagens barn. Men det finns ingen ersättning till den spontana

och fria leken. Det är genom att leka tillsammans som barn lär sig

förstå varandra, hittar sin nyfikenhet och utvecklar sin förmåga att

lösa praktiska problem. Hos oss på HAGS har lekfullheten alltid

fått fritt spelrum. För nya generationer utvecklar vi lekplatser där

kreativiteten syresätts – och där ingen blir avskärmad.

HAGS konstruerar, tillverkar och marknadsför kvalitets- och säkerhetstestade lekplatser sedan 1948. Läs mer på www.hags.se


ge Healthcare hittade inget tidigare liknande fall inom samma sektor när de beslutade sig för att stämma region Skåne för brott mot loU. bengt nielsen litade på sin magkänsla och gav sig in i striden.

Året var 2004 och bengt Nielsen var på den tiden chef för GE Helth-

care i Norden. De var med i en upphandling som Region Skåne gjorde för sjukhusutrustning till det nya diagnostiska centret i Malmö. Det var en av de största upphandlingarna som gjorts i Sverige och allt kändes bra, företaget var ganska säkra på att vinna stora delar av upphand-lingen. Men så blev inte fallet. istället gick i stort sett hela avtalet till Siemens och bengt Nielsen blev misstänksam. Ett företag har tio dagar på sig att överklaga en upphandling och efter att bengt och hans medarbetare läst alla papper gällande tilldelning beslutade de sig för att gör så. Det var något i förfarandet som indikerade på att allt inte stod rätt till, att allt

inte kom upp på bordet.– Vi är ett stort och inarbetat

företag. Vår policy är att göra så transparenta och etiska affärer som bara är möjligt, säger bengt Nielsen som idag är externt forskningsansvarig på företaget.

De lämnade in sin ansökan till Länsrätten som beslutade att fallet skulle backas och en ny utvärdering skulle göras. Efter en överklagan från Region Skåne beslutade Kammarrätten att hela upphandlingen skulle göras om. Region Skåne hade då redan skrivit under avtalet med Siemens och de menade att allt gått rätt till. Det fanns stora frågetecken varför de gav Siemens avtalet i stället för GE Healthcare.

– De sa att vi var för dyra, men det visade sig i rätten att det var en efterkonstruktion, säger bengt Nielsen.

tung bevisbörda

En komplicerad och snårig rätts-process drog igång med många detaljer och mycket material.

– Vi hade tung bevisbörda. om allt skulle ha skötts på rätt sätt skulle vi ha vunnit affären,

säger han. Tingsrätten slog 2005 fast

att Region Skåne skulle betala cirka 23 miljoner kronor i skade-stånd till GE Healthcare. Region Skåne överklagade domen till Hovrätten men gick i april 2007 med på förlikning. De betalade en summa på 13,5 miljoner till GE Healthcare som skänkte bort pengarna till välgörande ändamål i Sverige.

bengt Nielsen poängterar att denna process inte handlade

om pengar för företaget. De vill att affärer ska vara etiskt riktiga och en sådan här rättsprocess tror han främst gynnar småföre-tagare.

– Att organisationer ska kunna bryta mot LoU helt öppet utan att få backning är för-skräckligt. Lagen måste skydda små företag som inte kan ta den risk vi klarade av, säger han.

obiz har sökt kommentarer från Region Skåne utan fram-gång. Q

ge HealtHCareFakta

• ge Healthcare tillverkar sjukhusutrustning och utvecklar it-system

som binder ihop den digitala kommunikationen.

• i uppsala utvecklar de och tillverkar produkter som deras kunder

använder för framställning av biotekniska läkemedel, så som insulin

och humant tillväxthormon.

• i umeå producerar de laboratorieinstrument.

• globalt omsätter ge Healthcare 15 miljarder usD varje år.

• ge Healthcare har drygt 45 000 anställda i mer än 100 länder.

• i sverige sysselsätter de närmare 2 000 personer.

• ge Healthcare ingår i general electric Company som varje år satsar

1 miljard usD på forskning.

• i sverige forskar de bland annat för att kunna upptäcka sjukdomar

redan på genstadiet, innan de hunnit utvecklats.

Stämde för moralens skull

lou

Vs


Flytta PC:n – gör som fler och fler av Sveriges landsting. Kontakta oss för en trygg och säker BLACK BOX lösning.

Med en Black Box lösning får du:Mer plats, högre säkerhet, tystare arbetsplats, bättre åtkomst vid service.

Du undviker: Buller, värmeutveckling, säkerhetsproblem, elektromagnetisk och galvanisk störning.

Urval av miljöer med BLACK BOX lösningar:R Kontorsmiljö för direkt access til l servrar i datahallenR Sammanträdesrum och konferenssalarR Lärosalar på skolor, universitet och bibliotekR Digital signage lösningar för informationsystem. R Sjukhus

BLACK BOX förenklar och säkrar patient- miljö och övervakning i sjukhusmiljö.Med KVM Extenders från Black Box får man en bättre miljö för både personal och patienter på sjukhuset.Genom att skilja datorn från användar- platsen får man bort ljud och värme- utveckling från patientnära miljö och samtidigt får datorn en bättre miljö för service/underhåll. Högupplösta applika-tioner upp till 1920x1200 stöds och med

fiberextenders får man en galvanisk avskilj-ning mellan dator och patient.Vi har bland annat sålt lösningar för dessa områden:- Operationssalar- Patientövervakning- Informationssystem

DVI /VGA

Audio

USB

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

Kontakta oss för rådgivning: 08-44 55 880, 031-15 80 90, 040-23 60 90. Fri telefonsupport 24/7/365 på alla Black Box produkter.www.blackboxab.se

Våra KVM Extenders finns i modeller för CatX, fiberoptik och TCP/IP.

Spol- & Sugfordon

Avloppsrengörings-tillbehör

TV-inspektions-utrustning

Högtryckspumpar

Vi fi nns på Underhållsmässan i Göteborg, 1-4 April.NYHET! Vi har den senaste Slam-sugaren & fi nns utanför entrén.

AB Högtryckskonsulten Ekebergabacken 70, 123 63 Farsta

Tel. 08-604 71 80 www.hogtryckskonsulten.com

Är det för att du vill ha nöjda kunder, affärs-mässighet och kompetenta, motiverade med-arbetare? Eller för att dina kunder ställer krav på kvalitet, miljöledning och kompetens? Eller är det för att FR 2000 utgår från ISO, men är enklare att införa och ett mer integrerat system för ledning av kvalitet, miljö, kompetens, hälsa och säkerhet?Vi tror det, men se själv på www.fr2000.se

Varför behövs ett system som

Verksamhetsledning för alla organisationer

www.fr2000.se

leder verksamheten?


annonSPuSSel

nu har du chansen att vinna en gpS-na-

vigator, en garmin nüvi 200. Det enda du

behöver göra är att hitta de annonser vi

valt delar av och lagt i var sin ruta. Din upp-

gift är att skriva sidnumret på den annons

som vi valt en del av och skriva det numret

i anslutning till numret på den ruta det

gäller. på nedanstående kupong skriver du

också ditt namn, adress, telefonnummer

och epost-adress. när du gjort det tävlar

du inte bara om en tv, vi har också 10 tröst-

priser i form av trisslotter. Skrapar du fram

en miljon där har du snabbt förvandlat

tröstpriset till ditt livs förstapris!

annonSörSliSta

Preem (bizkit) 2

Perstorps Spec.Chemicals 5

lrQa Sverige aB 7

adra match 9

lightforce Sweden aB 9

Zonderacom 9

Bergslagsbild 15

iSP Prod aB 15

eko Systems 17

Familjehemspoolen 17

assistansia/Humana aB 17

Bk Beräkningskonsulter 19

Centrala Partihallen 23

etesia agent i Sverige 23

Sysarb tools aB 25

kWa knäreds Verkstad 29

SiS Förlag 29

Högtryckskonsulten aB 31

mVr Service aB 31

roller Car 32

green at home 32

Söve aB 33

Hags aneby aB 35

alfta rehab Center 37

Black Box landsting 37

locker room/Hjälmhuset 39

Brio lek & lär 41

norsjö moped aB 41

daus tryckeri 46

ePi Specialisten 46

Colemont 47

jobmeal 52

hitta rätt annons– vinn en GPS-navigator

Jag har hittat alla annonserna och vill vara med och tävla om en gps-navigator! kupong

Centrala Partihallen AB Importörvägen 5-21, 120 44 Årsta Tel: 08-81 03 35 Fax: 08-91 48 95 [email protected] www.cph.se

Ät grönt - må skönt!I vår sortiment hittar du allt du kan tänka dig. Ingen produkt är för svår eller för komplicerad att få tag i. Sortimentet består i huvudsak av frukt, grönsaker, potatis och ägg. Vi samarbetar även med olika leverantörer av konserver, oljor, pasta och kryddor.

Livsmedelsverkt rekommenderar ett dagligt intag av frukt och grönsaker på ca 500 gram. Det motsvarar ca 3 frukter och ordentligt med grönsaker till lunch och middag. Utbudet idag gör det lätt att variera för att undvika att tröttna.

Renata tar inga onödiga risker !

Renata Chlumska. Äventyrare.

Besök www.renatachlumska.se. Klättra upp på världens högsta berg. Gör en överdådig resa i kajak och på cykel.

Storebror David:”Emil kan ärva min Prowell. Den är alltid säker.”

Välkommen till www.hjalmhuset.se • Hjälmhuset • 792 34 Mora • 0250-38015 • [email protected]

Polyuretan och övrig banbrytande teknik hos Prowell® ger starkare och skönare cykelhjälmar för kloka huvuden i alla storlekar. Uthålligheten är särskilt viktig för barnhjälmar.

Pålästa proffs skyddar sig på säkraste sätt mot det ovissa i både äventyr och vardag. Det gäller också vid valet av cykelhjälm.

Prowell® cykelhjälmar har ”evigt” uthålliga härdplasten Polyuretan som stötfångare och inte någon sakta sönderfallande termoplast.

SSEN1078SSEN1080

Flytta PC:n – gör som fler och fler av Sveriges landsting. Kontakta oss för en trygg och säker BLACK BOX lösning.

Med en Black Box lösning får du:Mer plats, högre säkerhet, tystare arbetsplats, bättre åtkomst vid service.

Du undviker: Buller, värmeutveckling, säkerhetsproblem, elektromagnetisk och galvanisk störning.

Urval av miljöer med BLACK BOX lösningar:R Kontorsmiljö för direkt access til l servrar i datahallenR Sammanträdesrum och konferenssalarR Lärosalar på skolor, universitet och bibliotekR Digital signage lösningar för informationsystem. R Sjukhus

BLACK BOX förenklar och säkrar patient- miljö och övervakning i sjukhusmiljö.Med KVM Extenders från Black Box får man en bättre miljö för både personal och patienter på sjukhuset.Genom att skilja datorn från användar- platsen får man bort ljud och värme- utveckling från patientnära miljö och samtidigt får datorn en bättre miljö för service/underhåll. Högupplösta applika-tioner upp till 1920x1200 stöds och med

fiberextenders får man en galvanisk avskilj-ning mellan dator och patient.Vi har bland annat sålt lösningar för dessa områden:- Operationssalar- Patientövervakning- Informationssystem

DVI /VGA

Audio

USB

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

BLACK BOX EXTENDER

Kontakta oss för rådgivning: 08-44 55 880, 031-15 80 90, 040-23 60 90. Fri telefonsupport 24/7/365 på alla Black Box produkter.www.blackboxab.se

Våra KVM Extenders finns i modeller för CatX, fiberoptik och TCP/IP.

Bot mot fyrkantiga ögon.Datorskärmens flimmer utövar en hypnotisk dragningskraft på

dagens barn. Men det finns ingen ersättning till den spontana

och fria leken. Det är genom att leka tillsammans som barn lär sig

förstå varandra, hittar sin nyfikenhet och utvecklar sin förmåga att

lösa praktiska problem. Hos oss på HAGS har lekfullheten alltid

fått fritt spelrum. För nya generationer utvecklar vi lekplatser där

kreativiteten syresätts – och där ingen blir avskärmad.

HAGS konstruerar, tillverkar och marknadsför kvalitets- och säkerhetstestade lekplatser sedan 1948. Läs mer på www.hags.se

Att mäta medarbetarens engagemang, välmående och

uppfattning i olika frågor blir allt oftare

en självklar del i ansträngningarna att

behålla organisationens attraktions-

kraft.

Medarbetaren är en viktig resurs!

08-753 63 50 | [email protected]

Medarbetar-undersökningar

Kundunder-sökningar

Organisations-utveckling

ruta 1: annonsen finns på sidan ______






namn:____________________________________________________________________________________

gatuaDress: ____________________________________________________________________________

postnummer/ort: _______________________________________________________________________

telefonnummer: _______________________________________________________________________

epost-aDress: ___________________________________________________________________________

oBiZ/gps 2008

ev skatt betalas av vinnaren. skicka ditt svar till Kommuninfo aB, östra Kyrkogatan 16, 903 30 umeå.

oBs! senast den 21 april 2008 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! märk ditt kuvert: gps-navigator.

vinnarna meddelas i nummer 2/2008 av Kommuninfo – oBiZ.

anställda på Kommuninfo eller eventuella samarbetsföretag, samt de anställdas anhöriga, äger inte rätt att delta i denna tävling.

1 2

3 4

5 6

Vinnare obiz nr 2 2007

annonSPuSSeltäVling1:a pris – Mobiltelefonerling Bergkvist, kristinehamn rolf Cederström, Stockholm

kristina lövgren, doroteaCarina karlsson, anebyroland thulin, jönköpingtorbjörn rönnbäck, mockfjärd

Tröstpris – trisslottFöretagSkrySSet10 st biobiljetterPer Henriksson, linköping

2 st biobiljetterViola Holgersson, Vårgårdakarin Hallberg, Strömstadlars ahlm, Åshammarkatarina Pousette, umeå

Håkan Wallman, Smedjebackeningegerd richtnér, Sundbyberglena larsson, Vilhelminamaj-lene Blomberg, ljusneHåkan lindberg, Fränsta


Renata tar inga onödiga risker !

Renata Chlumska. Äventyrare.

Besök www.renatachlumska.se. Klättra upp på världens högsta berg. Gör en överdådig resa i kajak och på cykel.

Storebror David:”Emil kan ärva min Prowell. Den är alltid säker.”

Välkommen till www.hjalmhuset.se • Hjälmhuset • 792 34 Mora • 0250-38015 • [email protected]

Polyuretan och övrig banbrytande teknik hos Prowell® ger starkare och skönare cykelhjälmar för kloka huvuden i alla storlekar. Uthålligheten är särskilt viktig för barnhjälmar.

Pålästa proffs skyddar sig på säkraste sätt mot det ovissa i både äventyr och vardag. Det gäller också vid valet av cykelhjälm.

Prowell® cykelhjälmar har ”evigt” uthålliga härdplasten Polyuretan som stötfångare och inte någon sakta sönderfallande termoplast.

SSEN1078SSEN1080


ingen skola fick kvalitetsutmär-kelsen bättre Skola 2007. Det är en kraftig försämring från förra året då tre skolor tog emot utmärkelsen.

2006 FiCk SiQ, institutet för kvalitets-utveckling, i uppdrag av regeringen att lyfta fram goda föredömen i skolan. De ska ska stödja systematisk kvalitetsarbete och styra undervisningsarbetet mot våra nationella mål.

Skolorna betalar, beroende på antalet anställda, en summa för att få stödet och examinatorer åker runt till skolorna och utvärderar arbetet. Förra året fick tre skolor utmärkelsen men varför ingen fick det i år är svårt att svara på.

– För att nå upp till dessa krav krävs en skola i världsklass, de ska vara natio-nella föredömen, säger Fredrik Lund-gren, projektledare Kvalitetsutmärkel-

ingen sKoLa Var bra nog

örkelljunga utbildningscentrum var en av tre skolor i sverige som fick ett erkännande av siQ. ingen var bra nog att få pris.

kValitetSarBete


www.lekolar.se

Cleverboard

Effektiviteten och koncentrationen ökar på lektionerna genom att du får datorns alla fördelar men behåller fortfarande ögonkontakt med eleverna eftersom du står framme vid tavlan, precis som vanligt.

- vår interaktiva skrivtavla - passar alla!

För info om priser och demonstrationer kontakta Kajsa Eek, tel 0479-19 839, email [email protected].

sen bättre Skola.De tre skolorna som fick

erkännanden var på god väg och Fredrik Lundgren tror att detta motiverar dem att jobba vidare med kvalitetsarbetet. Rektor Roy Ekstrand på Örkelljunga Utbildningscentrum i Skåne håller med. De var en av de tre skolorna som fick ett erkän-nande.

– Vi tar emot erkännandet med glädje, detta sporrar oss att jobba vidare och vi hoppas på en utmärkelse nästa gång, säger han.

Örkelljunga Utbildnings-centrum hade bra systemar-bete, kvalitetsutveckling och dialogutveckling. De saknade däremot bitar i sitt synliggö-

rande av resultatet och analysen var något knapp.

Roy Ekstrand tycker att det är viktigt för skolan att vara med, speciellt eftersom de är en relativt nystartad skola.

– Vi har hård konkurrens och det gäller att se till att vara med på banan, säger han.

Varför behövs då ett pris som detta? Fredrik Ljunggren menar att det finns många duktiga individuella lärare men många skolor har ett dåligt organisa-toriskt arbete. Undervisningen och arbetet runt omkring med till exempel föräldrar kan vara bristande och därför behövs SiQ:s arbete.

Sex skolor deltog i kvalitets-arbetet under 2007. Q


om och om igen vinner de allt fler och fler avtal. Under ett kvarts sekel har famil-jen bäckvall levererat frukt och grönsaker till kunder runt om i Stockholm.

Centrala Partihallen Ab har funnits se-dan mitten av 50-ta-let och sedan 1974

i familjen bäckvalls regi då Kenneth bäckvalls pappa köpte det. De har alltid varit inriktade på upphandlingar och det är också något de har blivit riktigt bra på. De senaste sex, sju åren har företaget expanderat.

– Vi kom till ett läge där vi var tvungna att välja om vi skulle hoppa på tåget och hänga med eller fortsätta vara små, säger Kenneth bäck-vall som nu äger företaget tillsammans med sin fru ingela bäckvall.

Företaget levererar frukt och grönsaker till främst statli-ga och kommunala inrättning-ar, men också restauranger och

butiker. Det går bra för dem. Just nu har de 15 kontrakt som de jobbar med. Många av dessa är upphandlingar de lyckats ta hem även med stora medtäv-lare som Cervera och Minigo. Vad är det då som gör dem så framgångsrika? Mycket tur och mycket skicklighet om man får tro Kenneth bäckvall.

– Jag skulle kunna tänka mig hålla kurser i upphandling i framtiden, säger han och ler lite hemlighetsfullt.

En del av framgångskon-ceptet handlar om att företaget hoppar över en del mellanled, det gör varorna fräschare och priserna kan hållas nere.

Han tror att en viktig del när det gäller konkurrensen är att hålla hög nivå på miljö-tänkandet. De är anslutna till REPA, stödjer Svenska Natur-skyddsföreningen och arbetar med så korta och miljövänliga transporter som möjligt.

– Det är för många som struntar i miljön, säger Ken-neth bäckvall. W

liten käMpe vinner Mot de stora

Centrala partihallen aB har alltid varit inriktade på upphandlingar och det är också något de har blivit riktigt bra på. Kenneth Bäckvall äger företaget tillsam-mans med sin fru ingela Bäckvall.

Centrala PartiHallen aBFakta

FÖDelSenamn: företaget hette från början grönbergs partiaffär, dåvarande ägare var gösta grönberg.

omSäTTning: 2007 var omsättningen mellan 50 och 60 miljoner. Det väntas bli mera i år.

anSTällDa: 25, inklusive Kenneth, ingela och deras två döttrar.

FramTiDSUTSikTer: utöka sortimentet, de har köpt en ny fastighet och vill satsa mer på konserveringsvaror och djupfrysta varor och torkade kryddor.

De vill växa långsamt vilket emellanåt kan vara svårt.

FÖreTagSiDé: vara en leverantör som kunderna är nöjda med och behandla stora och små kunder på lika villkor.

uPPHandling


konkurrensverket har åkt runt och bjudit in till diskus-sion. De har besökt fem städer runt om i Sverige för att effektivisera offentlig upphandling och gynna konkurrensen.

Upphandlande myndig-heter, leverantörer, Handelskammaren,

Företagarna och jurister har medverkat i diskussionerna

som ska resultera i effektivare offentliga upphandlingar och gynnsammare konkurrens.

– Vi har haft väldigt intres-santa samtal, säger Peter Lind-blom, chef för upphandlingsav-delningen på Konkurrensverket.

Han menar att diskussionen är väldigt viktig. Konkurrens-verket måste ta reda på vad som känns svårt och besvärligt och vad de kan göra för att under-lätta för båda parter, säger Peter

Lindblom.Aktiviteten under diskussio-

nerna har varit stor.– Det är viktigt att vi åker

runt i Sverige och inte bara sitter i Stockholm och tror att vi vet hur det ska göras, säger han.

Effektiviseringen av offent-liga upphandlingar är väsentlig för att det handlar om väldigt stora pengar. Våra gemensamma medel ska utnyttjas på bästa sätt.

bland annat måste fler leve-

rantörer engagera sig och intres-sera sig för offentlig upphand-ling. För att det ska lyckas får inte förfrågningsunderlaget vara för krångligt och kraven som ställs måste kunna följas upp.

– Ställer man till exempel vissa miljökrav måste det gå att följa upp dessa. Uppfylls de inte så har leverantören bluffat. Förtroende parterna emellan är viktigt, säger Lindblom. Q

Konkurrensverket möter berörda inom upphandling


idag ställs miljökrav i cirka 60 procent av alla offentliga upp-handlingar. På tre år har den siffran minskat med nästan tio procentenheter. Trots det har

Miljöstyrningsrådet ett mål att öka siffran till 90 procent på två år.

– Jag tror inte det är orealistiskt, vi tycker om att ha något att bita i, säger Peter Nohrstedt, verksam-hetsansvarig för upphandling på Miljöstyrningsrådet.

Det är Naturvårdsverket som gör undersökningarna med hjälp av enkäter. Enligt en gammal under-sökning från 2001 är bara cirka hälften av de fall där miljökrav ställs

utformade så att de har en reell positiv påverkan på miljön. Även detta vill Miljöstyrningsrådet ändra på till 2010 då en fördubbling ska ha skett.

handlingsplan

Grunden till detta förbättringsarbe-te kom i mars förra året då regering-en kom med en handlingsplan för Miljöstyrningsrådet som sträcker sig över tre år. Detta innebär bland annat drygt 20 miljoner kronor i resurspengar för att rådet ska uppnå målen. Pengarna är väl behövda då rådet länge dragits med mager eko-nomi. Nu satsar de på nyanställning

Fakta MiljöVänliga uppHanDlingar• i sex av tio upphandlingar ställs idag miljökrav.

• 2010 ska nio av tio ställa miljökrav.

• fyra av tio upphandlare uppger att de ställer miljökrav ”ibland”

eller ”sällan”.

• var tredje upphandlare anser att deras organisation är ”dålig”

eller ”mycket dålig” på miljöanpassad upphandling.

• i kommuner där många fått gå utbildningar har andelen miljöan-

passade upphandlingar ökat.

• landstingen har kommit längre än kommunerna, det beror på att

de är större och har råd att anställa spetskompetens.

• även eu vill uppmuntra miljökrav vid upphandlingar och kom-

missionen utvecklar just nu en verktygslåda med tips och råd till

upphandlare.

miLjöVänLiga upphandLingar

sKa öKa rejäLt

På två år ska antalet miljövänliga upphandlingar öka med 50 procent. Miljövårdsverket tror inte det är en omöjlighet trots att antalet miljövänliga upphandlingar minskat de senaste tre åren.

+50%

uPPHandling


Färre kommuner ställer miljökrav vid upphandlingar idag än för tre år sedan. minskningen är oförklarlig men nu satsar staten på utbildning för att vända trenden.

ambitionen finns, andelen kommuner som antagit riktlinjer för miljöanpassad

upphandling har ökat till fyra av fem, det är nästan en fördubb-ling på tre år. Men på samma tidsperiod har de som verkligen ställer miljökrav vid upphand-ling minskat med nästan tio procentenheter.

Naturvårdsverket som gjorde

undersökningen kan inte för-klara minskningen men tror sig veta hur de ska vända trenden. Det handlar om att förmedla kunskap.

– Skälet till varför kom-munerna inte ställer krav beror på att kompetensen inte finns, säger Tomas Chicote, projektle-dare på Naturvårdsverket.

inga verktyg

Han menar att upphandlarna på kommunerna inte har verkty-gen, trots att det statliga Miljö-styrningsrådet tagit fram nya kriterier för hållbar upphandling och erbjuder gratis rådgivning via telefon. Rådet har i uppdrag att få fler upphandlare att tänka

miljövänligt. Ett län som föregår med gott

exempel är Västernorrland. Alla sju kommuner säger sig alltid ställa miljö krav vid offentliga upphandlingar.

På Kommunförbundet Väs-ternorrland sitter Sofia Ahlstedt som är projektledare för miljöan-passad upphandling. Hon jobbar med att stötta kommunerna vid upphandling.

– Det finns ett tydligt behov hos upphandlarna att få hjälp med verktyg för att kunna ställa miljökrav, säger Sofia Ahlstedt.

Projektanställningen finan-sieras av kommunerna, Lands-tinget, Nutek, länsstyrelsen och Vägverket Region Mitt.

Hon tycker det är för mycket begärt att kräva att de som sköter upphandlingar inom en kommun ska sätta sig in i alla miljöaspekter. Miljökraven gäl-ler dessutom alla, från politiker och chefer och upphandlare till de som beställer och använder produkterna.

ta hjälp av experter

Ahlstedt råder kommuner som tycker miljöaspekten är svår att kontakta Miljöstyrningsrådet.

– De har kompetens och är duktiga på att ge tips och råd. Vår konsumtion är en stor del av miljö problematiken och det gäller att höja statusen för dessa frågor, säger hon. Q

professionella upphandlare har dålig kunskap

och marknadsföring. – Vi har anställt en mark-

nads- och informationsansvarig. Det tror jag kommer att sätta sprätt på det hela, säger Peter Nohrstedt.

Miljöstyrningsrådet ska synas mer i media än tidigare men de ska också samarbeta mer med andra organisationer inom näringsliv och offentlig sektor. Dessutom ska de utbilda fler som arbetar professionellt med upphandling. Nohrstedt tror också att politikerna måste

börja engagera sig på allvar allt eftersom miljötänket blir allt viktigare.

spjutsspetskriterier

Ett annat arbete de driver för att uppnå målen är att utveckla mer miljöteknikdrivande kriterier, så kallade spjutspetskriterier. Dessa kriterier ska driva på utvecklingen och trigga marknaden. Ser man övergri-pande på marknaden så finns det produkter som ligger på en basnivå av miljöprestanda,

produkter som ligger på en mellannivå av miljöprestanda men sedan finns det också de så kallade spjutspetsarna. De omfattar produkter i frontlinjen av befintlig miljöanpassning.

– Dessa vill vi identifiera och beskriva i form av kriterier och de ska vara verktyg som hjälper till att handla mer miljöanpas-sat, säger Peter Nohrstedt, .

Arbetet med dessa spjut-spetskriterier är nystartat och han menar att arbetet kommer att utvecklas under resans gång

men det är också en del i det som ska förbättra siffrorna till 2010.

regional fråga

om vi någonsin får se miljökrav i hundra procent av alla of-fentliga upphandlingar vet inte Peter Nohrstedt.

– Kanske om riksdag och regering sätter upp något sådant mål men det är en typisk kommunal och regional fråga där självstyret gäller. Det kan bli svårt att få nästan 300 kommu-ner att ta samma beslut. Q

Jag tror inte det är orealistiskt, vi tycker om att ha något att bita i ”


Daushuset 893 80 Bjästa 0660 26 61 00 www.daus.se

Intelligenta informationspaket för effektivare kommunikation

Vad kan vi göra för dig?

INTELLIGENTA INFORMATIONSPAKET FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION

• Projektledning• Tidningar• Trycksaker• Förlag• Formgivning• Förmedling• Utställningar & Events• Informationsteknologi

Som kund hos oss står det Dig fritt att själv plocka ur informationspaketen till något som passar just Dig och Ditt företag eller organisation.

Vi vill skapa en dialog med Dig som kund för att samarbeta om långsiktiga lösningar och mål.

Effektivareinformationssökning på webbenEn handbok i konsten att söka information

ISBN 9789197710909Hittar du rätt information på nätet? Tar det för lång tid att söka?Känns det som du missar det som finns?

JONAS FRANSSON

ISBN 978-91-977109-0-9

”Tycker du att det är svårt att hitta det du söker på Internet? Vill du fördjupa dina kunskaper i informationssökning? Vill du dessutom göra det på ett lättläst och strukturerat sätt, då är boken Effektivare informationssökning på webben från HEXA FÖRLAG ett bra val.”

litteraturagenten.sehexaforlag.se

Ernst Karlssonutbildningskonsult

Lernia Utbildning AB

PROV FÖRSTUDENT

LAPPOM REK

PLATTARTILL VIDBAKET

REPEKTE-RAD

HURRA!

LEN SOMFÅGEL-UNGEN

RESERBRAND-KÅREN

PINGISKORT

VARACHEF

GRAN OCHTALL

DUMBURK

KAINSBROR

FÖRMÖ-GEN

SKRIVITNER

OBETYD-LIGA

TROSSHURRING

RYKTKALAS-KULA

FATTATILL SLUT

ANKOMSTÖVER

GRÄNSEN

HÅLLERLÅDA

POLARE

GAMMALOCH DYR

FRÄTAN-DE ÄMNE

EN AVFEM PÅ

FOT

HÖGSTEASEN

LÄGGER

IAKTTA

SAMHÄL-LENA

TALADEFEBRIGT

SENIORRIKTIGT

VASS-FLOTTE

TOPP-KORT

FÅ MATAV MOR

HUVUD-STADS-GREK

KORT VID BELOPP

EM R 859

© Bonnier Korsord SC–197


www.kommuninfo.se

- tryggare kan ingen vara -

48 obiz | 1 • 2008

www.kommuninfo.se 1 • 2008 | obiz 49

LARSON

www.kommuninfo.se50 obiz | 1 • 2008

www.kommuninfo.se 1 • 2008 | obiz 51

Ring 090 - 13 40 00 el ler gå in på www.jobmeal.se

Mar

kant

Rek

lam

byrå

Öppna café och närbutik på jobbet.

Vi på JOBmeal erbjuder inte bara kaffe-automater. Nej, vi har även ett stort sortiment av maskiner för mat, dryck och godis. Kontakta oss för en demonstration. Då får du se hur du kan göra fi ka- och matrasterna lite enklare och godare.

posttidning bVid obeställbarhet returnera tll: kommuninfo aB, östra kyrkogatan 16, 903 30 umeå.

Documents

obiz 1-08