4 DEBATTÅr du sakkunnig len aktuell fråga? Sänd dittiniaggtilldebatt@dl.se Bifoga höguppiöst porträttfoto. TextIängd 2500—6000 tecken inklusive blanksteg.

Inom loppet av några decennier kommer det attbo tio miljoner människori södra delen av Sverige. För att klara transportbehoven och klimatmålen måstevi satsa påjärnväg. Det föreslagna höghastighetståget är en bra investering förbåde ekonomi och miljö, skriver en rad företrädare för konununer, riksdagenoch näringslivet.

DAGENS INDUSTRITISDAG 17APRIL2018

Bygg nya banvallar snabbtoch låna till investeringen

:2018 närmar sig medstormsteg. Vi ser tre storautmaningar.

~ Klimatkrisen ochutsläppen. Det uttalade

målet är att Sverige ska vara ett f6re-gångsland i miljö- och klimatarbetetoch bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Men det är samtidigt ett faktum att utsläppen frånden växande transportsektorn fortfarande ökar och måste minskabetydligt snabbare än hittills föratt klara klimatmålen.

~Växande befolkning, tillgänglig-het och konkurrenskraft. Vår över-belastade infrastruktur för transporter, våra utspridda arbetsmarknadsregioner och våra bostäder kommerinte att räcka för att Sverige ska varakonkurrenskraftigt i framtiden. Vårinfrastruktur underpresterar och dethämmar oss redan nu.

~ Politisk låsning som hämmarSveriges utveckling. Nu viker byggandet nedåt och en lågkonjunkturväntar runt hörnet. Men politiskhandlingskraft hindras av ett parlamentariskt läge som vi knappastblir av med. Sverige behöver politikersom visar mod och i dialog kan leverera de beslut som krävs. Framtidagenerationer kommer inte accepteraatt 2010-talets finansiella goda lägehindrade utvecklingen av landet.

Sverigeförhandlaren HG Wessberg arbetade med att förverkligaen vision om ett nytt Sverige, ettmodernt och långsiktigt hållbartSverige. Det innebar en storsatsning på snabba järnvägskommunikationer mellan våra största städerkopplat till byggande av hundratusentals bostäder. Och det handlarom mycket mer än om höghastighetsbanor på sträckorna Stockholm—Malmö och Stockholm—Göteborg. Det handlar om vilket samhällevi vill ha. hur våra stadskärnor skautvecklas med tio miljoner invånarei den södra delen av landet och attlösa de stora samhällsfrågorna förframtiden med hållbar politik.

1 slutet av förra året föreslogSverigeförhandlingen att byggetav en höghastighetsjärnväg måstegenomföras snabbt men också finansieras på ett hållbart sätt. En utbyggnad i etapper skulle innebära ökadekostnader och en kraftig förseningavde nyttor som höghastighetsjärnvägen medfbr. Slutrapporten frånSverigeförhandlingen innehållerkonkreta avtal med regioner och

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförandei Malmö (S).

BJÖRN WESTERBERGvd Branschföreningen TågoperatörernaKATRIN STJERNFELDT JAMMEHkommunstyrelsens ordförande Malmö (S)CATHARINA ELMSÅTER-SVÅRDvd Sveriges ByggindustrierVALLE KARLSSONförbundsordförande SEK0LARS STJERNKVISTkommunstyrelsens ordförande (S) NorrköpingMATS JOHANSSONordförande Regionstyrelsen Region Östergötland (S)MALIN WENGHOLMregionstyrelsens ordförande i Jönköpings län (M)LENA MICKOordförande. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)ANDERS ÅKESSONriksdagsiedamotTrafikutskottet (C)BJÖRN ASPLUNDordförande SwedtrainPIA LAGERLÖFgeneralsekreterare SwedtrainJONAS EKEROTHvd Jönköping Chamber of CommerceSTEPHAN MOCHLERvd Sydsvenska Industri- och HandelskammarenJOHANNA PALMÉRvd Östsvenska HandelskammarenKARIN SVENSSON SMITHordförande Trafikutskottet (MP)

kommuner om nästan trehundra-tusen nya bostäder vars byggandeförutsätter tempo i byggnation ochen hastighet på 320 km/tim. Sverigekan inte vänta till 2090-talet innanbanan står klar. 1 dessa tider med högbefolkningsökning är riskerna meden så lång projekttid påtagliga — lågsamhällsekonomiskvinst och uteblivna investeringar ibostäder ochjärnvägar. Det innebär i förlängningen attvåra slitna befintliga stam-banor kommer behöva klara kraftigtökande kapacitet under flera årtionden. Vi har delvis uppnått taket förvad systemet klarar av i vissa delarsamtidigt som både gods- och person-trafiken påjärnväg fortsätter att ökaoch måste öka ännu mer för att klaraklimatmålen.

Så till finansieringen. Den svenskastatsskulden är bland de lägstai Europa och att låna till samhälls-nyttiga projekt är bara en fördel eftersom det bygger Sverigestarkt för framtiden och på siktökar statens inkomster. Genomatt lånefinansiera utbyggnaden avjärnvägen via Riksgälden, kan en nystambana för höghastighetståg ståfärdig redan under 2030-talet. Detfinns på EU-nivån tydliga undantag från den risk för otillåtet statsstöd som anmälts i debatten närdet gäller de garantier som statenställer ut. Trafikverkets jämförelservisar att den långsiktiga sammanlagda kostnaden blir lägre medalternativet 320 km/tim än med250 km/tim.

Valet av hastighet har stor betydelse både för en heltäckande samhällsekonomisk analys och för förutsättningarna att kunna bedriva lön-sam trafikpå kommersiella villkor.Nyckeln i båda fallen är korta res-tider. För att tåget ska bli det självklara alternativet vid resor hela vägenoch göra det intressant för många attpendla längre sträckor än idag måsterestiderna vara tillräckligt korta.320 km/tim är därför det självklaraalternativet. Dessutom har vii Sverige dessvärre valt att utelämnaflera viktiga faktorer i våra avgränsade samhällsekonomiska kalkyler,till exempel den positiva effekt storasamhällsomdanande infrastrukturprojekt har på tillväxten.

Vi har under decennier under-investerat i infrastruktur genom attbara avsätta mindre än 1 procent avBNP till detta. Vi anser det är rim

ten på nyinvesteringar i infrastruktur. För att kunna både lyfta nivånpå detvi redan har och tillräckligtsnabbt investera för att möta framtidens behov måste vi skjuta till merpengar, till exempel genom att lånatill de stora framtidsinvesteringarna som bidrar till omställningenav transportsystemet och ökar Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Ett överslag ger att omvi lånar 20 miljarder kronor om åreti tio år motsvarar det 0,4 procent avBNP per år.

En satsning på höghastighetsjärnväg skulle ha stora effekter påsysselsättning, kompetens- ochteknikutveckling och har en transformativ effekt på hela ekonomin.1 Storbritannien, som ligger ett stegföre i utvecklingen av en höghastighetsjärnväg, kan dessa effekter redaniakttas. Engelsmännens långsiktiga satsning på höghastighetsbanorskapar tillväxt och konkurrenskraftmed modern järnväg och avanceradetåg som binder samman landet. Viser att en satsning i Sverige kommerskapa högteknologisktknow-howoch en nyexportindustri.

lnfrastrukturpolitiken är viktigför att nå tillväxt-, utvecklings. ochklimatmålen. Ett höghastighetsprojekt — hastigheter om 320 km/timeller högre — med tempo i utbyggnaden och livscykelperspektiv ärett sätt att framtidssäkra Sverigesbehov av transporter i den södradelen av landet där hög befolkningstillväxt och ökande behov av arbetspendling är faktum. En blocköverskridande överenskommelse omfinansiering och snabbt genomförande är helt nödvändigt.

Allt fler, senast Riksgälden, menaratt det går att lösa finansieringen. Vimåste därför våga ta de stora stegenför att framtidssäkra Sveriges konkurrenskraft liksom finansminister Gripenstedt gjorde på 1800-taletnär en lånefinansierad utbyggnadav stambanorna genomfördes underen tioårsperiod. Sverige står nu införett vägval om vilket arvvi vill lämnaefter oss till kommande generationer.Regeringen behöver agera snabbtoch oppositionspartierna måste varamed och tillsammans visa mod ochpolitisk enighet. Vi vill se samverkanoch samsyn för att ta ansvar för attsäkra ett långsilctigthållbart järnvägssystem ivårt land. Vi måsteinvestera ijärnvägen för att säkraSveriges framtid.

“Genom att lånefinansiera utbyggnaden via Riksgälden, kan en nystambana för höghastighetstågstå färdig redan på 2030-talet.”

~ligtatt1procentavBNP satsas avsta