Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats … · Kommunstyrelseförvaltning, Årsrapport 2017 4(12) Personalavdelningen är en stödfunktion med fokus på personalfrågor,

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 31 04 |[email protected] | www.lysekil.se

KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA

KOMMUNSTYRELSEN

Tid och plats: 2018-02-28 kl. 09.00-13.00 Borgmästaren, Stadshuset Lysekil Ordförande: Jan-Olof Johansson Sekreterare Mari-Louise Dunert

Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med ”sluten del” eller där ordföranden så beslutar.

Ärende

- Upprop och val av justerare

Muntlig information om

- Kostnad per brukare Eva Andersson, chef för socialförvaltningen kl. 09.00-09.45

- Blå översiktsplan Carl Dahlberg, projektledare kl. 10.10–10.30

- Gemensam evenemangsstrategi Cecilia Säll, projektledare kl. 10.30–10.40 norra Bohuslän

- Trygghetsfrågor Joakim Hagetoft, säkerhetssamordnare, Anna Nyman Holgersson, folkhälsostrateg, Sanna Lannesjö, integrationssamordnare kl. 10.40–11.00

- Pågående arbetet med Familjecentral Lidija Beljic, processledare kl. 11.00–11.15

- Årsrapport för kommunstyrelse- och Leif Schöndell, kommundirektör och samhällsbyggnadsförvaltningen Per Garenius, samhällsbyggnadschef kl. 11.15–11.30

Kommunstyrelseförvaltningens ärenden

1. Årsrapport 2017 för kommunstyrelseförvaltningen

2. Gemensam evenemangsstrategi i norra Bohuslän

3. Val av ersättare till kommunstyrelsens ledningsutskott

Samhällsbyggnadsförvaltningens ärenden

4. Årsrapport 2017 för samhällsbyggnadsförvaltningen

5. Beslut om godkännande av samrådsredogörelse samt beslut om utställning för Blå Översiktsplan

6. Strandstädning – Ren och Attraktiv Kust

mailto:[email protected]

http://www.lysekil.se/

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 31 04 |[email protected] | www.lysekil.se

KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA

KOMMUNSTYRELSEN

Redovisning/Information

7. Redovisning av delegationsbeslut

8. Redovisning av anmälningsärenden

9. Information från kommunstyrelsens ordförande och kommunchef

Kommunstyrelsens beredning inför kommunfullmäktige

10. Förslag till ny kommunrepresentation och arvodering inom Bohuskustens vattenvårdsförbund

mailto:[email protected]


Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | [email protected] | www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/1

Datum Dnr

2018-02-16 LKS 2017-224

Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 [email protected]

Årsrapport 2017 för kommunstyrelseförvaltningen

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner årsrapporten för 2017. Ärendet

Kommunstyrelseförvaltningens uppdrag är att stödja kommunstyrelsen i dess huvuduppdrag att leda, samordna, följa upp och utöva uppsikt över kommunens verksamheter. Förvaltningen ansvarar för kommunens övergripande processer och strategiska frågor såsom ekonomi, personal, ärendehantering, kommunikation, kvalitet, säkerhet, digitalisering och frågor om hållbar samhällsutveckling. I förvaltningens ansvarsområde ingår även arbetsmarknadsenheten.

Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en årsrapport för 2017 för enligt bilaga.

Förvaltningens utredning

En analys av kommunstyrelseförvaltningens kvalitetsfaktorer i de olika perspektiven pekar på att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt. Under året har förvaltningen fortsatt haft ett tydligt fokus på att implementera den nya styrmodellen samt att fortsätta att utveckla styrdokument och rutiner. Sammantaget medför detta förbättrade förutsättningar att genomföra förvaltningens uppdrag. I och med att visionen "Lysekil 2030" beslutades finns nu alla de bärande delarna i styrmodellen på plats.

Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen 2017 en relativt stor positiv avvikelse mot budget, 2,9 mnkr vilket även stämmer väl med prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti. Huvudorsaken till detta är att de resurser som avsatts för satsning på utvecklingsmålen inte har kunnat användas fullt ut. Vidare har några avdelningar haft vakanser på tjänster som inte har blivit tillsatta.

Leif Schöndell Kommundirektör

Bilaga

Årsrapport 2017 för kommunstyrelseförvaltningen

Beslutet skickas till

Kommunstyrelseförvaltningen


Årsrapport 2017

Kommunstyrelseförvaltning

Kommunstyrelseförvaltning, Årsrapport 2017 2(12)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................ 3

Verksamhet ........................................................................................................ 3

Väsentliga händelser under perioden ................................................................ 4

Verksamhetens grunduppdrag ........................................................................... 5

Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer ........................................... 5

Målgrupp ........................................................................................................................................................ 5

Verksamhet..................................................................................................................................................... 6

Medarbetare ................................................................................................................................................... 6

Ekonomi ......................................................................................................................................................... 6

Utvecklingsmål och indikatorer ......................................................................... 7

Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer ....................................................... 7

Kommunens styrmodell ................................................................................................................................ 7

Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål ............................................................................. 7

Uppdrag ............................................................................................................. 8

Ekonomi ............................................................................................................. 9

Resultaträkning nämnd ............................................................................................................. 9

Nettokostnad .............................................................................................................................. 9

Budgetavvikelse per verksamhet .............................................................................................. 10

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar .............................................................................. 10

Ekonomisk analys .................................................................................................................... 10

Framtid ............................................................................................................. 11


Sammanfattning


En analys av kommunstyrelseförvaltningens kvalitetsfaktorer i de olika perspektiven pekar på att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt. Under året har förvaltningen fortsatt haft ett tydligt fokus på att implementera den nya styrmodellen samt att fortsätta att utveckla styrdokument och rutiner. Sammantaget medför detta förbättrade förutsättningar att genomföra förvaltningens uppdrag.

I och med att visionen "Lysekil 2030" beslutades finns nu alla de bärande delarna i styrmodellen på plats: Vision, värdegrund, beskrivningar av verksamheternas grunduppdrag och metodik för att kvalitetssäkra detta, utvecklingsmål och ekonomistyrningsprinciper. Den kommunövergripande budgetprocessen har vidareutvecklats i arbetet med budget 2018. Utmaningen nu är att fortsätta arbetet med att få styrmodellen att genomsyra hela organisationen genom utbildning och stöd till chefer på alla nivåer för att öka förståelsen för styrmodellens upplägg och hur den är tänkt att kopplas till det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet.

Vidare har arbetet fortsatt med att utveckla styrdokument och rutiner, bland annat riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt inköp och upphandling. Ny finansrådgivare är upphandlad för hela koncernen. På personalområdet har en arbetsmiljöutbildning startats för samtliga chefer och skyddsombud, en medarbetarenkät genomförts, en chefsplattform beslutats och överenskommelse träffats med fackförbundet Kommunal om en handlingsplan för heltidsanställningar som norm - Heltidsresan. Två nya webbar har publicerats - "Livet i Lysekil" samt ett nytt Intranät. Kommunen har deltagit i SCB:s medborgarundersökning med resultat i övervägande positiv riktning jämfört med föregående enkät 2014.

Arbetet med den nya översiktsplanen har varit i fokus under året, här har en programhandling blivit klar för samråd. Andra viktiga projekt har varit medverkan i att utveckla Kristineberg till ett utvecklings- och innovationscentrum samt arbetet med etableringen av SLU:s nya forskningsfartyg Svea där Lysekils Hamn AB träffat ett avtal.

Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen 2017 en relativt stor positiv avvikelse mot budget, 2,9 mnkr vilket även stämmer väl med prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti. Huvudorsaken till detta är att de resurser som avsatts för satsning på utvecklingsmålen inte har kunnat användas fullt ut. Vidare har några avdelningar haft vakanser på tjänster som inte har blivit tillsatta.

Verksamhet


Ekonomiavdelningen är en stödfunktion med fokus på ekonomi och upphandling. Ansvarsområdet omfattar kommunens budget- och uppföljningsprocesser, löpande redovisning, kund- och leverantörsreskontra samt upphandling. Avdelningen svarar också för kommunkoncernens finansieringsfrågor och är ett stöd till VD i Lysekils Stadshus AB i ägarfrågor.


Personalavdelningen är en stödfunktion med fokus på personalfrågor, arbetsmiljö, arbetsgivarfrågor och kompetensförsörjning. Avdelningen är vidare kommunens kontakt gentemot den med Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamma löneenheten.

Avdelningen för verksamhetsstöd är en stödfunktion med internt fokus på information och kommunikation, kvalitet och verksamhetsutveckling, säkerhet samt kansliuppgifter. I avdelningen samlas alla funktioner inom hela ”ärendekedjan” – registratur, nämndsekretariat och arkiv. Avdelningen svarar vidare för strategiska IT-frågor (digitalisering) och leder kommunens IT-råd.

Avdelningen för hållbar utveckling är en stödfunktion med externt fokus på hållbar samhällsutveckling. Uppdraget innebär att utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv leda, samordna och stödja kommunens verksamheter i arbetet med att verkställa kommunfullmäktiges vision och mål. Inom avdelningen finns kompetenser inom

Översiktsplanering och övrig strategisk samhällsplanering

Strategiska infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor

Miljöstrategiskt arbete samt energi- och klimatfrågor

Näringsliv och besöksnäring

Arbetsmarknads- och sysselsättning (via AME)

Folkhälsa, mänskliga rättigheter och integration

Internationella frågor

Arbetsmarknadsenhet

Inom kommunstyrelseförvaltningen har också kommunens gemensamma arbetsmarknadsenhet sin tillhörighet. Verksamheten syftar till att erbjuda dagligverksamhet, sysselsättning, arbetsträning/prövning i syfte att höja deltagarens aktivitets- och arbetsförmåga. Inom ramen för verksamheten ska enheten erbjuda väl matchade (anpassade) och meningsfulla arbeten/sysselsättningar vilka också kan vidareutveckla deltagarna. Yttersta målet är att deltagarna så långt som möjligt ska nå självständighet i form av arbete utbildning och egen försörjning.

Väsentliga händelser under perioden

Arbetet med att implementera den reviderade styrmodellen har varit i fortsatt fokus under hela 2017. Tyngdpunkten har legat på att få systemstödet för chefernas rapportering att fungera, men även på att utveckla den kommunövergripande budgetprocessen.

På ekonomiområdet har utvecklingsarbetet avseende E-builder (hantering av beställningar och leverantörsfakturor) fortsatt. Vidare har nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning tagits fram samt en modell för beräkning av borgensavgifter. Regler för betalningar till kommunen har också uppdaterats, liksom styrdokumenten för inköp och upphandling. Utökat samarbete inom koncernen har också varit i fokus. En ny finansrådgivare är upphandlad och ett nytt gemensamt arbetssätt sker mellan kommunen och dess bolag. Ett gemensamt uppdrag är också formulerat till en grupp som ska föreslå hur upphandling kan samordnas på ett bättre sätt.

Arbetsmiljöutbildningen för samtliga chefer och skyddsombud har startats under året. Sammanlagt handlar det om sex halvdagar som till största delen genomförts under 2017, men några pass hålls tidigt 2018. Ett nytt systemstöd för anställningsavtal (Winlas) är på plats. Vidare har ett nytt samverkansavtal tecknats med flertalet fackliga organisationer. I oktober fastställde kommunfullmäktige Chefsplattform för Lysekils kommun som syftar till att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på kommunens chefer. En webbaserad medarbetarenkät har genomförts i slutet av året och samtliga chefer kommer att föra en dialog om resultaten i sina respektive arbetsgrupper. Vidare har i december beslut tagits om en projektplan för arbetet med heltidsanställningar som norm, Heltidsresan, vilken tagits fram i samverkan med Kommunal.


En ny webb, Livet i Lysekil, som syftar till att marknadsföra Lysekils kommun som en attraktiv plats att bo, leva och verka på lanserades före sommaren. Ett helt nytt intranät för kommunens anställda blev också klart i maj 2017. Under hösten genomfördes en kommunikationsinsats på temat "Vi finns för dig i vardagen" med bland annat en broschyr om kommunens verksamheter till samtliga hushåll. Vidare har kommunen deltagit i SCB:s medborgarundersökning. Resultaten är i positiv riktning jämfört med föregående undersökning 2014, men förbättringspotential finns. Arbetet med att utveckla kommunens krisledningsarbete har fortsatt och fick också utövas i praktiken när oljeutsläpp blev aktuellt längs kusten.

Kommunens nya vision Lysekil 2030 beslutades i kommunfullmäktige i oktober. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har fortsatt och dialoger (verkstäder) genomfördes under maj månad som en del i underlaget till programsamrådet. Programmet till den nya översiktsplanen fastställdes av kommunstyrelsen i november och beslut togs om att skicka ut det på samråd. Andra viktiga frågor som hanterats under året är bland annat etableringen av SLUs/SMHIs nya forskningsfartyg Svea där Lysekils Hamn AB träffat ett avtal, remissvar om Lysekilsbanan samt den regionala transportinfrastrukturen. Vidare har förvaltningen medverkat i arbetet med att utveckla Kristineberg till ett innovations- och utvecklingscentrum med fokus på blå näringar samt utvecklingen av en maritim testbädd - Testsite Skagerrak.

Arbetsmarknadsenheten har under året fokuserat på utvecklingsinsatser för ungdomar genom arbetsmarknadstorget (samverkan med andra aktörer), särskilda insatser för ungdomar samt det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare pågår arbete för att utveckla samarbetsformer kring nyanlända och före detta nyanlända. Ett ärendehanteringssystem (Magna Cura) har införts i verksamheten och en satsning har gjorts på att revidera eller ta fram nya genomförandeplaner för deltagarna.

Verksamhetens grunduppdrag

En kritisk kvalitetsfaktor är ett område som är av särskild betydelse för en verksamhets kvalitet och service. Den kritiska kvalitetsfaktorn utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag. Förhållningssätt och bemötande kan exempelvis vara en sådan faktor.

De kritiska kvalitetsfaktorerna är uppdelade i fyra perspektiv:

Målgruppsperspektiv

Verksamhetsperspektiv

Medarbetarperspektiv

Ekonomiskt perspektiv

De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. En indikator är ett mätvärde som visar om vi är på rätt väg eller inte.

Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer

Målgrupp

Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend

Allsidig och tillgänglig information om kommunens verksamheter.

Andel upplevd tillgänglighet. 75 %

Tillgänglig information på organisationens intranät (Insidan).

Andel som upplever intranätet som enkelt, tillgängligt med tydlig information.

Analys och slutsats

Gjorda undersökningar (nöjd-medborgar-index) visar på att medborgarnas nöjdhet ökat


sedan förra mätningen 2014 gällande hur man upplever informationen på kommunens hemsida samt tillgängligheten till kommunen via e-post och telefon. En planerad undersökning bland kommunens egna medarbetare om hur nöjda man varit med det relativt införda intranätet har av olika orsaker inte kunnat genomföras som planerat 2017. Detta kommer emellertid göras under våren 2018.

Verksamhet


Stödja organisationen i arbetet med styrmodellen.

Antal väl genomförda verksamhetsplaner och rapporter i Stratsys.

6

Analys och slutsats

Uppföljningen av implementeringen av styrmodellen har mätts genom att ett slumpvis urval av tio "Verksamhetsplan med ekonomisk ram för 2017" har bedömts utifrån om planen följer gällande struktur och om efterfrågade uppgifter finns med. Resultatet blev att sex av tio planer bedömdes som "godkända". Detta visar att styrmodellen inte fullt ut har genomsyrat alla verksamheter. Då 2017 var första året med den nya modellen kan resultatet ändå anses gott, men ytterligare utbildning och stöd till cheferna behövs för att öka förståelsen för styrmodellens upplägg och hur den är tänkt att kopplas till det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet.

Medarbetare


Attraktiv arbetsgivare Hållbart medarbetarengagemang (HME) 78

God arbetsmiljö Sjukfrånvaro 5,3 %

Engagerade och nöjda medarbetare. Upplevd nöjdhet bland medarbetarna.

Analys och slutsats

I den under hösten 2017 genomförda medarbetarenkäten blev HME-värdet (Hållbart Medarbetar Index) för kommunstyrelseförvaltningen 78 jämfört med 76 för kommunen som helhet. Trend kan inte anges eftersom detta är den första medarbetarenkäten med dessa frågor. I fortsättningen kommer HME-frågorna att ställas varje år.

Sjukfrånvaron visar en positiv trend, under 2017 har den sjunkit från 6,7 % i uppföljningsrapport 2 per mars till 5,3% för helåret. Av detta utgörs 2,7 %-enheter av korttidsfrånvaro upp till 60 dagar och 2,6 %-enheter av långtidssjukskrivning.

Ekonomi


Budget i balans Budgetavvikelse 5 %

Analys och slutsats

Kommunstyrelseförvaltningen har sammantaget en positiv budgetavvikelse på 2,9 mnkr för helåret 2017, vilket stämmer väl med prognosen i uppföljningsrapport 3 per augusti. Det ackumulerade resultatet per augusti var dock högre, vilket förklarar den negativa trendpilen.


Utvecklingsmål och indikatorer

Ett utvecklingsmål är ett prioriterat område som verksamheten väljer att fokusera på under en längre tid. Ambitionen med ett utvecklingsmål är att bibehålla, säkerställa och förbättra kvaliteten i verksamheten. Utvecklingsmålen är av utvecklingskaraktär vilket innebär att verksamheten arbetat för kort tid för att kunna redovisa prestationer och effekter i denna uppföljningsrapport. I denna uppföljning redovisas de åtgärder som planerats för att uppnå utvecklingsmålet och status för de olika åtgärderna.

Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer

Kommunens styrmodell

Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend

Den nya styrmodellen ska vara implementerad i samband med 2018 års budgetprocess.

Antal väl genomförda verksamhetsplaner och rapporter i Stratsys.

6

Se ovan under 4.1.2.

Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål

Arbetet med att implementera den nya styrmodellen har varit i fortsatt fokus under hela 2017. I och med att visionen "Lysekil 2030" beslutades finns nu alla de bärande delarna i modellen på plats: Vision, värdegrund, beskrivningar av verksamheternas grunduppdrag och metodik för att kvalitetssäkra detta, utvecklingsmål och ekonomistyrningsprinciper. Den kommunövergripande budgetprocessen har vidareutvecklats i arbetet med budget 2018. Utmaningen nu är att fortsätta arbetet med att få styrmodellen att genomsyra hela organisationen genom utbildning och stöd till chefer på alla nivåer för att öka förståelsen för styrmodellens upplägg och hur den är tänkt att kopplas till det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet.


Uppdrag

Uppdrag Status Kommentar

Kommunstyrelsen ska ta fram riktlinjer för kommunens arbete med ständiga förbättringar

Riktlinjerna är framtagna och beslutade i kommunfullmäktige 2017-10-19, § 129.

Varje nämnd och styrelse ska upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalité

Uppdraget pågår med avvikelse på grund av att det är felformulerat. Uppdraget innebär att förankra och verkställa ”Riktlinjer för ständiga förbättringar i Lysekils kommun” som beslutades i kommunfullmäktige 2017-10-19, § 129. Nämnder och styrelser ska konkretisera riktlinjerna så att det sker ett ständigt förbättringsarbete. Det ska bidra till att verksamheterna förbättras och att resurserna används på bästa sätt. Alla som arbetar och verkar inom kommunens verksamheter har ansvar för den kvalitet som uppstår. Oavsett var i organisationen arbetet pågår eller vilket uppdrag som utförs ska medarbetarna medverka i förbättringsarbetet.

Den samlade professionella kunskapen är en viktig tillgång. Det innebär att ringa in, synliggöra och lyfta fram det förbättringsområden som existerar och som går att påverka, både i stort och i smått. Viktigt är att utveckla en systematisering och att ta ett samlat grepp kring kreativitet, innovationer samt att uppmuntra och belöna medarbetares goda idéer och goda insatser.

Kommunstyrelsen får ett särskilt uppdrag att arbeta fram förslag på hur samverkan och samarbetet inom koncernen (mellan kommunen och bolagen) kan stärkas i syfte att uppnå effektivisering.

Arbetet har påbörjats med utökad samverkan inom ekonomiområdet där en ny finansrådgivare är upphandlad och ett nytt gemensamt arbetssätt har skapats mellan kommunen och dess bolag. Ett gemensamt uppdrag är också formulerat till en arbetsgrupp som ska föreslå hur upphandling kan samordnas på ett bättre sätt. Vidare har samverkan stärkts genom tjänstemannadialoger i samband med uppföljningstillfällena som komplement till de traditionella ägardialogerna. Arbetet utifrån uppdraget om ökad samverkan inom koncernen kommer att fortsätta under 2018.

Tydliggör förväntningar på chefer och medarbetare

Chefsplattform för Lysekils kommun, som anger vilka förväntningar och krav som ställs på kommunens chefer, är framtagen och beslutad i kommunfullmäktige 2017-11-16, § 153. En medarbetarplattform kommer att tas fram under 2018.

Säkra kompetensförsörjningen

Arbetet med en kompetensförsörjningsplan har av resursskäl inte kunnat påbörjas under 2017. Uppdraget ligger kvar i budgeten för 2018.

Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet

Riktlinjer för likabehandling är framtagna och beslutade av kommunfullmäktige 2017-12-14, § 175. Rutiner ska tas fram under 2018.

Uppdatera näringslivsstrategin

Arbetet med att upprätta ett nytt näringslivsprogram har påbörjats och beräknas vara klart för politiskt antagande i mars/april 2018

Ta fram styrdokument för integrationsarbetet Riktlinjer är framtagna och fastställda av kommunfullmäktige 2017-12-12, § 174.

Utreda den framtida organisatoriska tillhörigheten för arbetsmarknadsenheten

En delrapport lämnades till kommunstyrelsen i november. Förvaltningen fick då i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning avseende arbetsmarknadsenhetens roll och uppdrag samt hur kommunen samlat ska arbeta med sysselsättningsfrågorna.


Ekonomi

Resultaträkning nämnd

Belopp i tkr 2017 2016 2015

Intäkter 17 255 22 111 15 372

Personalkostnader -49 031 -46 969 -43 288

Övriga kostnader -35 250 -41 593 -36 284

Kapitalkostnader -1 325 -1 176 -1 193

Verksamhetens nettokostnader -68 351 -67 627 -65 393

Budget nettokostnader -71 277 -70 037 -65 691

Budgetavvikelse 2 926 2 410 298

Andel av kommunens nettokostnader (%)

Nettokostnad

Nettokostnad per verksamhet

Verksamhet/enhet belopp i tkr 2017 2016 2015

Kommunchef -2 843 -2 262 -1 619

Avd för verksamhetsstöd -26 849 -24 673 -18 591

Arbetsmarknadsenheten -12 291 -11 677 -10 744

Avd för hållbar utveckling -6 235 -5 567 -8 699

Personalavdelning -6 624 -7 069 -8 909

Ekonomiavdelning -8 177 -10 602 -11 644

Kommunfullmäktige -948 -1 450 -1 343

Kommunstyrelse -1 963 -2 114 -1 919

Valberedning -24 -31 -15

Kommunrevision -594 -603 -793

Valnämnd -11 -79 -8

Överförmyndare -1 791 -1 501 -1 107

Summa -68 350 -67 628 -65 391

Kostnaderna är inte helt jämförbara mellan 2016 och 2017 till följd av organisatoriska förändringar och ändrad redovisning. Ett exempel på det senare är att lokalkostnader för kommunhuset inte är utfördelade på avdelningarna 2017, vilket blir särskilt tydligt när det gäller kostnader under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.


Budgetavvikelse per verksamhet

Belopp i tkr 2017 2016

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse

Kommunchef -2 843 -4 172 1 329 -2 262 -3 850 1 588

Avd för verksamhetsstöd -26 849 -27 038 189 -24 673 -23 725 -948

Arbetsmarknadsenheten -12 291 -12 619 328 -11 677 -12 178 501

Avd för hållbar utveckling -6 235 -5 740 -495 -5 567 -5 543 -24

Personalavdelning -6 624 -7 768 1 144 -7 069 -8 275 1 206

Ekonomiavdelning -8 177 -8 942 765 -10 602 -11 066 464

Kommunfullmäktige -948 -943 -5 -1 450 -1 376 -74

Kommunstyrelse -1 963 -2 014 51 -2 114 -2 074 -40

Valberedning -24 -19 -5 -31 -19 -12

Kommunrevision -594 -727 133 -603 -600 -3

Valnämnd -11 -30 19 -79 -30 -49

Överförmyndare -1 791 -1 264 -527 -1 501 -1 300 -201

Summa -68 351 -71 277 2 926 -67 628 -70 036 2 408

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar

Belopp i tkr 2017 2016 2015

Nettoinvesteringar -991

Anläggningstillgångar bokfört värde 4 973

Kommentar

Investeringsuppföljning

Investering i tkr Budget Utfall ack

8 376 Möbler stadshuset (hållbar utv)

159 194

7 044 Fritt wifi i centrum 600 597

7 031 E-arkiv 1 000 200

Övrigt 241 0

Summa 2 000 991

Ekonomisk analys

Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen 2017 en relativt stor positiv avvikelse mot budget, 2,9 mnkr vilket även stämmer väl med prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti.

Kommunchefens ansvar visar ett överskott på ca 1,3 mnkr till följd av att utredningsmedel och resurser avsatta för satsning på utvecklingsmålen inte har använts fullt ut. Avdelningen för verksamhetsstöd redovisar ett överskott på ca 0,2 mnkr beroende på att aviserad höjning av medlemsavgiften till Fyrbodals kommunalförbund inte föll ut under 2017, en höjning är dock nu beslutad för 2018. Ekonomi- och personalavdelningarnas positiva utfall mot budget, ca 0,8 mnkr respektive 1,1 mnkr, beror på vakanser på tjänster samt att kommungemensamma utbildningsinsatser inte kunnat genomföras som planerat till följd av att personalavdelningen inte varit full bemannad delar av året. Avdelningen för hållbar utveckling redovisar ett underskott på ca 0,5 mnkr främst beroende på lägre intäkter än budget avseende externa projektmedel. Arbetsmarknadsenheten gör ett överskott på ca 0,3 mnkr vilket är hänförligt till oförutsedda statsbidrag för feriejobb samt nyanlända från Syrien.


De politiska verksamheterna, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, valberedningen, kommunrevisionen och valnämnden ligger väl inom budgetens ramar.

Överförmyndarens verksamhet går med ett underskott på ca 0,5 mnkr relaterat till en viss ökning av antalet ärenden totalt sett samt minskade statsbidrag avseende godmanskap för ensamkommande.

Avvikelsen mot budget avseende investering i e-arkiv beror på förseningar i projektet, bland annat till följd av att upphandlingen av systemstöd fått tas om. Införandet av e-arkiv är gemensamt för alla 14 kommunerna inom Fyrbodal och projektleds av Uddevalla kommun. De första verksamhetssystemen kommer att kunna anslutas under 2018.

Framtid

Kommunstyrelseförvaltningens uppgift är att stödja kommunstyrelsen i dess huvuduppdrag att leda, samordna, följa upp och utöva uppsikt över kommunens verksamheter. Ledstjärnan i arbetet är visionen Lysekil 2030:

”Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar.”

Vidare tar förvaltningen sikte på de av kommunfullmäktige beslutade utvecklingsområdena:

Barn och unga är vår framtid

Vi utvecklas genom lärande

Maritima Lysekil är en kraft att räkna med

Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö

Vi tar ansvar för miljön

Visionen och utvecklingsområdena baseras på behov och utmaningar i vår omvärld som Lysekils kommun behöver fokusera på och tydliggör att kommunstyrelseförvaltningen behöver ta ett samlat grepp kring hållbarhetsfrågorna samt stödja de övriga verksamheternas arbete kring detta.

Kommunen står inför stora utmaningar i att genomföra sitt grunduppdrag. Demografiska förändringar ger ökande behov inom kärnverksamheterna samtidigt som skatteunderlaget minskar. För att klara utmaningarna krävs ett fortsatt starkt fokus på att stödja verksamheterna så att styrmodellen blir ett självklart verktyg i det vardagliga arbetet där medarbetarnas kompetens tas tillvara.

Kommunstyrelseförvaltningen har ett stort ansvar för att de kommande ekonomiska utmaningarna kan hanteras så att kommunens ekonomiska ställning inte försämras. Vikten av förståelse hos våra medborgare och medarbetare för de utmaningar som finns med lägre skatteunderlag och samtidigt ökande behov blir centralt. Förvaltningen behöver därför arbeta med kommunikationen och kompetensen för att möta dessa utmaningar.

Inom personalområdet blir kompetensförsörjning allt viktigare. Inom flera verksamheter råder det idag brist på arbetskraft och det är en utveckling som förväntas öka. Det är viktigt att kommunen arbetar för att behålla sina medarbetare genom att vara en attraktiv arbetsgivare Samtidigt måste ny kompetens attraheras. I det perspektivet är arbetsmiljön en viktig faktor som måste vara i fokus. Förvaltningen måste därför stödja verksamheterna med bland annat utbildningar så att de rutiner kring arbetsmiljön som har arbetats fram blir kända och efterlevda.

Arbetslösheten är i dagsläget förhållandevis låg. Trots det är arbetslösheten fortsatt hög i vissa grupper, varför det är av avgörande betydelse hur kommunen arbetar med sysselsättningsfrågorna för att vi inte ska få ökade kostnader för försörjningsstöd. Arbetsmarknadsenhetens roll och uppdrag ska därför ses över.

Säkerhets- och trygghetsfrågor kommer allt mer i fokus efter olika händelser och incidenter i vår omvärld. Kommunstyrelseförvaltningen måste prioritera områden som intern säkerhet


och förebyggande trygghetsarbete.

I olika attitydundersökningar framkommer att det på flera områden finns förbättringspotential när det gäller hur medborgare och företagare upplever kommunens verksamheter. Det är viktigt för förvaltningen att fortsätta att stödja förbättringsarbete, men också att kommunicera bilden av vilka förväntningar som går att ställa på kommunen.

Kommunens företagare är viktiga för kommunens utveckling och kommunen måste därför sträva efter ett gynnsamt företagsklimat och arbeta med åtgärder utifrån den nya näringslivsstrategi som beräknas vara klar under 2018.



Datum

2018-02-08

Dnr

LKS 2016-000086 Avdelning för hållbar utveckling Cia Säll, 070-340 43 72 [email protected]

Gemensam evenemangsstrategi i norra Bohuslän

Sammanfattning

En gemensam evenemangsstrategi kan bidra till ökad besöksnäring i norra Bohuslän. Genom samverkan kring evenemang kan arrangörer och kommuner skapa synergier och locka besökare att vistas längre i vårt område till nytta för företag och samhälle. Projekt ”Maritim Utveckling i Bohuslän” har, tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet tagit fram detta förslag


Kommunstyrelsen antar den gemensamma evenemangsstrategin för norra Bohuslän.

Ärendet

Tillväxt Norra Bohuslän är en arena för samarbete mellan kommunerna Strömstad, Tanum, Lysekil och Sotenäs. En projektorganisation där samtliga projekt leder mot samma mål; att med balans och varsamhet om miljö och människor skapa tillväxt och utveckling i Norra Bohuslän.

I ett projekt, Maritim Utveckling i Bohuslän 2016–2019, utvecklas bl.a. samarbete kring evenemang som en del i det övergripande målet om ökad besöksnäring i norra Bohuslän. Projektet har, tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet tagit fram föreliggande förslag om en gemensam evenemangsstrategi.

En gemensam evenemangsstrategi kan bidra till ökad besöksnäring i norra Bohuslän. Genom samverkan kring evenemang kan arrangörer och kommuner skapa synergier och locka besökare att vistas längre i vårt område till nytta för företag och samhälle. Forskning och nationella exempel visar att evenemang framgångsrikt kan användas för att stärka en plats varumärke och ge ökad sysselsättning. Evenemang kan också bidra till att invånare känner stolthet för sin ort och ökad framtidstro. Inflyttning och investeringsvilja, inte bara inom besöksnäringen, kan också påverkas av ett stärkt platsvarumärke.

Förvaltningens synpunkter

Projekt Maritim Utveckling i Bohuslän (2016–2019) har under 2016 och 2017 enats om en gemensam definition av evenemang, sammanställt en evenemangsportfölj som visar vilka årligen återkommande evenemang som finns i de fyra kommunerna samt kategoriserat dessa. Vidare har projektet samlat information kring nationella goda exempel. Enkäter har skickats ut till arrangörer och intervjuer har genomförts. Projektet har även tagit fram en handbok för arrangörer i syfte att underlätta arbetet inför, under och efter evenemang som publicerats på respektive kommuns hemsida. Forskare vid Göteborgs universitet har sammanställt tidigare forskning och analyserat resultaten av portföljsammanställningen, enkäter och intervjuer. Analysen i sin helhet finns att läsa i rapporten, bilaga 2.



Dnr

LKS 2016-000086



Michael Johansson Avdelningschef hållbar utv.

Bilagor

1. Gemensam evenemangsstrategi Tillväxt norra Bohuslän 2018–2022 2. Evenemangsportföljer hos fyra kommuner i Bohuslän, Tommy Andersson Göteborgs universitet


Avdelningen för hållbar utveckling Tillväxt Norra Bohuslän


Gemensam Evenemangsstrategi Tillväxt Norra Bohuslän 2018–2022

(Kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil)

2

Bakgrund

Tillväxt Norra Bohuslän är en samverkansarena för kommunerna Strömstad, Tanum,

Sotenäs och Lysekil. Tillsammans drivs gemensamma projekt, med balans och

varsamhet om miljö och människor, som skapar tillväxt och utveckling i norra Bohuslän.

Besöksnäringen bidrar stort till sysselsättningen i området och är därför viktig att

ständigt utveckla. En gemensam evenemangsstrategi syftar till att underlätta för både

arrangörer och kommuner att understödja, skapa och utvärdera evenemang för boende

och besökare. Strategin ska skapa förutsättningar för gynnsamt samarbete mellan

kommunerna avseende evenemang. Projekt Maritim Utveckling i Bohuslän har under

2016 – 2017 arbetat fram föreliggande strategi.

Definition

I samtliga fyra kommuner genomförs aktiviteter av evenemangskaraktär, allt ifrån

konstutställningar och konserter till internationella idrottstävlingar. Den gemensamma

strategin avser årligen återkommande evenemang enligt följande definition:

”Ett evenemang är en publik aktivitet som är avgränsad i tid och rum. Det har ett

program, en arrangör, åskådare och/eller deltagare. För arrangörerna är det en icke-

frekvent aktivitet (inträffar t.ex. en eller enstaka gånger årligen) utanför det normala

programmet.” (Andersson, 1984; Getz, 1991; Andersson, Larson och Mossberg, 2009)

Regionala strategier som påverkar

Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014–

2020

Västra Götaland ska vara en region som syns och engagerar. Ett attraktivt

område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang och nyskapande.

En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och

unga.

Mötesindustri, turism och evenemang är centrala områden, inte minst för en

fortsatt utveckling av de delar av tjänstesektorn som skapar jobb åt unga idag.

Målet är att Västra Götaland år 2020 är Skandinaviens mest besökta,

uppskattade och inkomstbringande besöks- och evenemangsregion.

Kulturstrategi för Västra Götalandsregionen 2012 - ”En mötesplats i

Världen” har utsett fem strategiska områden: 1. Vidga deltagandet genom samverkan

2. Utveckla kapaciteter

3. Gynna nyskapande

4. Nyttja tekniken

5. Öka internationaliseringen

3

”Ett enat Bohuslän” Syftet med Ett enat Bohuslän har varit att få samtliga bohuslänska kommuner

att ställa sig bakom en gemensam avsiktsförklaring för offentlig samverkan kring

besöksnäringen. När denna avsiktsförklaring var undertecknad 2013 utgjorde

den basen för att arbeta fram en handlingsplan. Handlingsplanen specificerar

åtaganden och ansvar för fyra aktörsgrupper: Västsvenska Turistrådet,

kommunerna, lokala turistorganisationer och företag.

Varumärket Bohuslän Enligt den regionala avsiktsförklaringen för besöksnäringen i Bohuslän – ”Ett

enat Bohuslän”, och den tillhörande handlingsplanen ska kommunerna ”leva

och kommunicera varumärket Bohuslän i broschyrer, webb, skyltning mm”.

De lokala turistorganisationerna ska bistå Turistrådet Västsverige i

företagsutvecklingsmodellen ”Sverige-Norden-Världen”, samt verka som stöd

till lokala evenemang genom att erbjuda marknadsföringskanaler som webb

samt erbjuda sitt kontaktnät.

Varumärkesguiden för Bohuslän utgår från regionens ikoner: skärgården,

skaldjuren och människorna som lever i samklang med havet.

Källa: Turistrådet Västsverige (2012): Guide till bilden av Bohuslän.

4

Strategi

En gemensam evenemangsstrategi kan bidra till ökad besöksnäring i norra Bohuslän. Genom

samverkan kring evenemang kan arrangörer och kommuner skapa synergier och locka besökare

att vistas längre i vårt område till nytta för företag och samhälle. Forskning och nationella

exempel visar att evenemang framgångsrikt kan användas för att stärka en plats varumärke och

ge ökad sysselsättning. Evenemang kan också bidra till att invånare känner stolthet för sin ort och

ökad framtidstro. Inflyttning och investeringsvilja, inte bara inom besöksnäringen, kan också

påverkas av ett stärkt platsvarumärke.

Kommunerna i Tillväxt Norra Bohuslän ska:

utveckla evenemang som är hållbara avseende människor, miljö och ekonomi

genom samverkan och kunskapsöverföring stödja varandra i det lokala arbetet med

evenemang

verka för att evenemang stärker Bohusläns varumärke med fokus på Bohusläns profilbärare och fokusområden, se modell ovan.

stödja evenemang som bidrar till aktivitet, lokal delaktighet, nya säsonger och

internationell attraktivitet

stödja evenemang som är flerdagars eller har potential att bli

Sammankallande för årlig uppföljning och eventuell revidering av den gemensamma strategin är

Tillväxt Norra Bohuslän. Strategin anpassas lokalt i respektive kommun.

Evenemangsportföljer hos fyra kommuner i norra Bohuslän NOVEMBER 2017

Professor Tommy D Andersson, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet

BakgrundUnder sommaren och hösten 2017 har en under-sökning av evenemang i Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanum genomförts för att ligga till grund för en diskussion om hur evenemangsnäringen kan utvecklas i dessa fyra kommuner.

Evenemang utgör numera en del av de flesta stra-tegier för turistutveckling. Ofta tar kommunen fram en strategi och ofta är kommunen också inblandad i evenemang som arrangeras.

Vilka evenemang tar vi med i bedömningen?Evenemang kan definieras som ”… en publik ak-tivitet som är avgränsad i tid och rum. Det har ett program, en arrangör, åskådare och/eller deltagare.” (Andersson, 1984). Detta är en mycket vid definition som innefattar både frukostmöten på företaget och seriematcher för flicklaget i fotboll. Därför inför vi en begränsning av hur ofta evenemanget äger rum: ”… en icke-frekvent aktivitet (inträffar t.ex. en eller enstaka gånger årligen) utanför det normala programmet.”

De vanliga typerna av evenemang enligt denna defi-nition utgörs av: idrottsevenemang, festivaler (”Kalas”), marknader & mässor, musikevenemang och andra kulturevenemang.

Rapportens dispositionSyftet med denna rapport är att beskriva evene-mangsportföljerna för att ge ett underlag till att utveckla evenemangen och de fyra bohusländska kommunernas evenemangsportföljer. ● Först redogörs för de metoder och de dataunderlag som rapporten grundas på. ● Därefter diskuteras idéer bakom ”evenemangs- portföljer” tillsammans med data som beskriver de fyra kommunernas evenemangsportföljer.

● Sedan diskuteras ”medelevenemanget” för varje kommun.● Därefter beskrivs hur evenemangsledare upplever sin omvärld och vilka strategier man prövat.● Slutligen sammanfattas rapporten genom en diskussion om olika möjligheter för en kommun att utveckla evenemangen och kommunernas evenemangsportföljer.

UndersökningsmetodFlera metoder och databaser har använts för denna rapport. Till att börja med sammanställdes, med hjälp av alla kommuner, en nästan komplett lista av alla evenemang (enligt definitionen ovan) i de fyra kommunerna. Denna lista innehåller uppgifter om 107 evenemang angående vilken typ av evenemang, när evenemanget äger rum och hur många dagar eve-nemanget pågår. Därefter gjordes en enkät med frågor om evenemangets historia, beroende av samarbets-partners, upplevda hot och möjligheter samt ekonomi. Alla 107 evenemang fick enkäten och 30% har svarat. Dessutom gjordes tre djupintervjuer av evenemangsle-dare för att få en bättre bild av hur man utvecklar evenemang.

107 evenemang i de fyra kommunernaI detta projekt har vi totalt identifierat 107 evenemang i de fyra kommunerna. De två största grupperna är idrottsevenemang och olika typer av festivaler. Kulturfestivaler, matfestivaler och festivaler med havet som tema finns i alla fyra kommunerna.

Kategori Kommun Totalt

Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum

Festival 2 2 4 8 16

Kultur- festival

2 1 4 6 13

Marknad 1 2 2 6 11

Mat 1 1 1 6 9

Motor 2 0 0 0 2

Musik 2 1 4 7 14

Mässa 2 1 1 0 4

Tema 1 2 2 0 5

Idrott 4 8 9 12 33

Totalt 17 18 27 45 107

Tabell 1: Antal evenemang av olika typ per kommun

Tanums kommun har flest evenemang med en särskild tyngdpunkt på festivaler medan Strömstad och Sotenäs har flest idrottsevenemang, relativt sett. Lysekil tycks ha en jämn fördelning mellan de olika typerna av evenemang även om man totalt sett har betydligt färre evenemang än Tanum.

EnkätHittills endast 32 av de 107 evenemangen besvarat enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 30%. Om vi vill dra slutsatser från enkäten måste vi först skaffa oss en uppfattning i vilken grad de 32 festivaler som svarat är representativa för alla 107.

Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Total

Festival 5 0 1 4 10

Kulturfestival 1 1 0 1 3

Marknad/Mässa 1 0 1 2 4

Matfestival 0 0 0 1 1

Musikevenemang 1 1 1 1 4

Idrottsevenemang 2 6 2 0 10

Total 10 8 5 9 32

Tabell 2: Antal evenemang av olika typ per kommun bland dem som svarat på enkäten

Det verkar som om vi har en likartad fördelning mellan kommuner och evenemangstyper. Idrottsevenemang och festivaler dominerar. Dock är det förhållandevis fler svar från Lysekil även om fördelningen är liknande. Dominansen av idrottsevenemang i Sotenäs är märkbar. Dessa skillnader bör vi ha i åtanke i den följande analy-sen även om skillnaderna inte verkar vara oroande.

DjupintervjuerFör att komplettera den bild som enkätundersökningen ger så gjordes också tre längre intervjuer på mellan 1 och 2 timmar med The Icebug Experience från Sotenäs samt Lysekilsevenemangen Musselfesten och Lysekil Women’s Match Race. Dessa tre beskrivningar finns i sin helhet i appendix.

Evenemangsportföljer hos fyra kommuner i norra Bohuslän

Vad innebär ett portföljperspektiv på evenemang?Idén bakom begreppet ”Evenemangsportfölj” är att se helheten i stället för delarna för att kunna analysera effekterna under ett helt evenemangsår och bedöma bland annat:● Vilka grupper i kommunen kan få sina intressen tillgodosedda?● Hur fördelas evenemangen under året?● Ekonomiska effekter för näringslivet under året av kommunens evenemang?

Kommunen har stort inflytande på vilken evene-mangsportfölj man har. I vissa fall är kommunen direkt delaktig i organisationen, i andra fall kan man påverka med bidrag och tillståndsgivning.

Vilka grupper i kommunen kan få sina intressen tillgodosedda? Evenemangsportföljer diskuteras oftast i samband med turistsatsningar men det är viktigt att komma ihåg att evenemang också skapar mycket nöje, gemenskap och ”socialt kapital” i den egna kommunen. I den mån skattemedel används skall ju också satsningar främst göras på evenemang som höjer livskvaliten hos kommunbefolkningen som betalat in skatterna. Därför bör en evenemangsportfölj innehålla olika typer av evenemang för olika intressen och olika åldrar. Vi kommer därför nedan beskriva hur de fyra kommu-nernas evenemangsportföljer innehåller en bredd av evenemang. Det finns sällan någon motsättning mellan en evenemangsportfölj som tilltalar kommunbefolk-ningen och en evenemangsportfölj som drar turister. De evenemang som uppskattas av lokalbefolkningen attraherar också besökare. Dessutom är en stor lokal publik oftast nödvändig för att evenemangen skall ha en ”bas” och tillräckliga ekonomiska intäkter för att överleva ekonomiskt.

Tabell 3 visar att ungefär vart tredje evenemang är ett idrottsevenemang om man ser de fyra kommunerna totalt. Dominansen är störst i Sotenäs (44%) och minst i Lysekil (24%). Det är tydligt att de lokalboende som är idrottsintresserade har ett stort utbud av evenemang att välja mellan. Festivaler (inkl. kulturfestivaler) utgör en annan stor grupp och representerar omkring 25% av alla evenemang. Marknader har ofta en lång tradi-tion men de är relativt få. Dock förekommer det ofta inslag av marknader i flera andra typer av festivaler. Musikevenemang som ofta attraherar en yngre publik finns det också relativt få av.

OM

SLA

GS

FOTO

TH

AN

NE

R E

LMR

IN

Tabell 3Kategori Kommun Total

Lysekil Sotenäs Ström-stad

Tanum

Festival 12% 11% 15% 13% 13%

Kulturfestival 12% 6% 15% 13% 12%

Marknad 6% 11% 7% 13% 10%

Mat 6% 6% 4% 13% 8%

Motor 12% 0% 0% 0% 2%

Musik 12% 6% 15% 16% 13%

Mässa 12% 6% 4% 0% 4%

Tema 6% 11% 7% 0% 5%

Idrott 24% 44% 33% 27% 31%

Total 100% 100% 100% 100% 100%

Procentuell fördelning för typ av evenemang per kommun (data från 107 evene-mang).

Vilka mål har arrangörerna?Enkäten innehöll frågor om vilka målgrupper eve-nemangen vänder sig till. Svaren gavs på en skala från 1 till 7. När man tittar på resultaten i tabell 4 bör man tänka på att skillnaderna är små mellan svaren och dessutom att svaren kommer från endast 30% av evenemangen.

Att skapa underhållning för lokalbefolkningen och särskilt för familjer är högt prioriterade mål. Att dra till sig turister är också viktigt. Däremot är det eko-nomiska resultatet mindre viktigt med undantag för evenemangen i Sotenäs som ju domineras av idrottse-venemang och det är tänkbart att överskott behövs för att kunna driva verksamhet i idrottsklubbar. Relativt låg prioritet ges åt att ordna underhållning för ungdo-mar som nedprioriteras i alla fyra kommunerna med undantag av Sotenäs med många idrottsevenemang. Det begränsade antalet musikevenemang som man ser i tabellerna ovan kan vara en annan indikation på att ungdomsevenemang nedprioriteras.

Hur fördelas evenemangen under året?

Den korta och intensiva sommarsäsong som Bohuslän ofta upplever har många nackdelar. Dels bygger man upp en kapacitet som är något för liten under somma-ren men alldeles för stor under resten av året. Detta gäller i stort sett hela samhället från allmänna tjänster till butiker och hotell. Rent ekonomiskt sett är detta inte effektivt. Därför är det viktigt för kommuner i nor-ra Bohuslän att sträva efter att få en utjämnad belast-ning under hela året. Evenemang är inte det viktigaste men kan ändå hjälpa till att sprida efterfrågan över tiden. Evenemang har ju den fantastiska egenskapen att man bestämmer exakt vilka dagar som man skall få en ekonomisk injektion.

Samtidigt måste man förstå och respektera att eve-nemangsarrangören, som ju framförallt vill ha många besökare till evenemanget, gärna vill lägga evene-manget under den period när det finns många besöka-re och lokalboende på plats. Men det finns lösningar här att jämka samman dessa två synpunkter med hjälp av politisk begåvning och såväl piskor som morötter.

Figur 1

Figur 1. Evenemangens fördelning över årets månader (data från 107 evenemang).

Figuren visar klart hur evenemangsåret domineras av juli och augusti och med få evenemang under november till och med mars. Naturligtvis behövs evenemangen un-der sommaren för att Bohuslän skall vara ett spännande besöksmål där det händer saker. Det är också möjligt att vissa näringsidkare önskar att det är lugnt under novem-ber till mars. Men med tanke på den kapacitet som finns

Tabell 4Målet är framförallt att …. Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Totalt

Mean Mean Mean Mean Mean

… ordna aktiviteter och underhållning för lokalbefolkningen 4,90 4,13 5,17 5,00 4,79

… attrahera turister till orten 4,40 4,38 5,00 4,67 4,58

… skapa ett överskott från evenemanget 3,80 5,25 5,00 2,22 3,94

… ordna aktiviteter och underhållning för ungdomar 4,20 4,13 4,67 3,89 4,18

… ordna aktiviteter och underhållning för medelålders och äldre 4,70 3,75 5,50 4,22 4,48

… ordna aktiviteter och underhållning för familjer 4,80 3,63 5,00 5,22 4,67

Evenemangsarrangörens mål med verksamheten (data från 32 evenemang).Svaren har getts på en skala från 1 till 7 där

1 = Håller alls inte med; och 7 = Håller helt och hållet med.

och de potentiella besökarna från Oslo och Göteborg man har tillgång till skulle det ge goda ekonomiska effekter att utveckla evenemang under höst och vår. The Icebug Experience i Sotenäs kommun är ett exempel på ett nystartat evenemang som i slutet av september, efter turistsäsongens slut, drar mängder av besökare till tomma anläggningar, De strävar också medvetet efter att anlita lokala underleverantörer även om evenemang-et ägs och drivs av en firma i Göteborg. Evenemanget The Icebug Experience beskrivs i appendix.

Tabell 5 Lysekil Sote-

näsStröm-stad

Tanum Totalt

Januari 1 0 0 1 2

Februari 0 0 0 0 0

Mars 0 0 0 0 0

April 0 1 2 5 8

Maj 2 1 3 4 10

Juni 1 2 3 4 10

Juli 3 6 11 13 33

Augusti 7 4 5 9 25

September 0 2 0 6 8

Oktober 2 1 2 1 6

November 0 0 0 0 0

December 1 1 1 2 5

Totalt 17 18 27 45 107 Tabell 5. Evenemangens fördelning över årets månader per kommun (data från 107 evenemang).

En jämförelse mellan de fyra kommunerna i tabell 5 visar på julevenemang i december i alla kommuner men annars få evenemang efter augusti. Tanum, som har flest evenemang, har också lyckats att få en god spridning mellan april och fram till november.

Ekonomiska effekterDet finns inga tillgängliga uppgifter om ekonomiska effekter från besökare till de studerade evenemangen men all forskning visar att ekonomiska effekter från ett evenemang är starkt korrelerade med hur länge evenemanget pågår. Särskilt tydlig är skillnaden mellan endagarsevenemang och evenemang som varar mer än en dag eftersom besökare då till stor del övernattar och äter på evenemangsorten. Tabell 6 visar vilken fördelning varje kommun har mellan evenemang med olika tidsmässig längd.

Tabell 6Lysekil Sotenäs Ström-

stadTanum Totalt

1 dag 70,6% 61,1% 40,7% 86,7% 68,2%

2-3 dagar 11,8% 5,6% 37,0% 6,7% 15,0%

4-7 dagar 11,8% 27,8% 11,1% 4,4% 11,2%

8-11 dagar 5,9% 5,6% 11,1% 2,2% 5,6%

Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Tabell 6. Evenemangens längd analyserad per kommun (data från 107 evenemang).

Totalt sett så dominerar endagsevenemangen i de fyra kommunerna (68%) men Strömstad har lyckats bäst med att ha en portfölj med evenemang som sträcker sig över 2 eller tre dagar och jämförelsevis få endags-evenemang. Sotenäs har lyckats väl med längre (4-7 dagar) evenemang vilket kanske delvis utgörs av olika idrottsturneringar. Tanum har ett väldigt stort fokus på endagsevenemang.

Några ekonomiska värden för evenemangenEvenemangen i de fyra kommunerna anordnas i regel av det ideella föreningslivet. Tre evenemang utgör un-dantag och det är ”Måndagsklubben” som är ett privat återkommande evenemang knutet till en restaurang samt ”Lysekil Women’s Match” i Lysekil (närmare beskrivet i appendix), The Icebug Experience i Sotenäs samt ”Strömstadsfestivalen” som är privatägda. Det ideella föreningslivet är således dominerande och mycket av evenemangslivet drivs med frivilliga insatser. Dessa insatser är värdefulla för kommunerna och måste få ett uttalalt stöd och uppskattning. Privata evenemang drivs med större insatser och dynamik. Dessa evenemang är ofta innovativa och visar på framtida möjligheter.

”Västerhavsveckan” i Lysekil och ”Sommarsolstånd” i Tanum arrangeras av kommunen och kommunala evenemang kan bli lyckosamma och leda till att en viss kompetens byggs upp inom kommunal verksamhet. Denna kompetens kan också vara värdefull för att hjäl-pa andra evenemang i kommunen. Det är emellertid viktigt att kommunala medel används försiktigt och på ett sätt som skapar värde för alla kommuninvånare.

Tabell 7 Kommun Lysekil Sotenäs Ström-

stadTanum Totalt

Ideell stiftelse/förening 60% 74% 86% 78% 76%

Kommun / län / stat 20% 0% 0% 11% 9%

Privat företag 20% 13% 14% 0% 9%

Annat 0% 13% 0% 11% 6%

Totalt 100% 100% 100% 100% 100%

Tabell 7: Procentuell fördelning av evenemangens typ av ägande per kommun (data från 32 evenemang).

Tabell 8 visar uppgifter om evenemangen uppdelade på kommun. Förutom Medelvärde (Mean) visas Medianvärde.

Medianvärdet är det värde som ligger i mitten på så sätt att det är lika många evenemang som har högre värde som det är evenemang som har lägre värde än Medianvärdet. När det är stor skillnad mellan Med-elvärde och Medianvärde tyder detta på att det finns vissa extrema värden som påverkar Medelvärdet.

Till exempel är Medelvärdet för begynnelseår på evenemangen i Tanum betydligt lägre än Medianvärdet eftersom de två äldsta evenemangen Sannäsdagen och Carnevalen i Grebbestad som startade redan 1935 respektive 1922 sänker Medelvärdet för evene-mangens begynnelseår.

Både Medianvärde och Medelvärde visar att Lysekil har flest relativt nystartade evenemang och Sotenäs har fler äldre etablerade evenemang.

Medianvärden för antal besökare per evenemang är relativt lika (mellan 1500 och 2000 besökare) i alla

Tabell 8Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Total

Mean Median Mean Median Mean Median Mean Median Mean Median

Vilket år startade evenemanget?

2 008 2 009 1 999 1 995 2 002 2 006 1 988 2 003 1 999 2 006

Antal besökare 2016.

16 311 1 500 1 729 2 000 4 600 1 500 1 190 430 6 550 1 000

Budget 2016. 2 116 000 1 600 000 335 757 120 000 73 333 20 000 408 413 17 500 713 809 100 000

Antal heltidsanställ-da (motsv.) hela året.

0,41 0,00 0,43 0,00 1,67 0,00 1,00 0,00 0,75 0,00

Totalt antal anställ-da 2016 (max antal).

3,64 0,43 3,71 0,00 0,00 0,00 2,63 0,00 2,99 0,00

Antal oavlönade volontärer 2016.

36,17 30 85,00 45 53,75 32,50 23,88 11 50,12 30

Tabell 8: Storleksdata av genomsnittsevenemanget per kommun (data från 32 evenemang).

Tabell 9Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Total

Arenor (eller faciliteter) vi nu använder 5,44 5,14 5 4,11 4,9

Kommunen 4,7 4 6 2,89 4,27

Våra nuvarande stora sponsorer 4,5 3,29 2,4 3,75 3,61

Våra nuvarande små sponsorer 3,88 2,88 3,2 4 3,53

Polisen och annan kommunal service 4,11 3,57 6 1,78 3,52

Media 4,5 2,29 3 3 3,31

Nuvarande försäljare av mat och dryck på vår festival 2,89 1,86 3,83 3,89 3,13

Oberoende organisationer som nu hjälper oss att producera evenemanget 3,67 2,29 3 2,13 2,79

Nuvarande leverantörer av ljud och ljusanläggningar 3,4 1,43 3 2,56 2,65

Betalande publik 2,78 3,57 2 2,11 2,63

Nuvarande försäljare av andra produkter på vår festival 2,33 1,71 3,8 2,67 2,53

Andra artister (nationella) som vi betalar för 2,67 1,86 2,67 2,44 2,39

Kommunala, regionala och/eller statliga organ som nu ger oss bidrag 2 1,5 3 2,89 2,32

Internationella artister som vi betalar för 1 1 1,4 1,67 1,27

Bokningsbolag eller produktionsbolag som vi nu anlitar 1,22 1 1,4 1,11 1,17 Tabell 9: Evenemangets beroende av sina intressenter och samarbetsparter (data från 32 evenemang).Svaren har getts på en skala från 1 till 7 där 1=Kan enkelt klara oss utan; och 7=Är helt beroende av.

kommuner med undantag av Tanum som tycks ha ett stort antal mindre endagarsevenemang.

De två privata evenemangen ”Måndagsklubben” som är ett privat återkommande evenemang samt ”Lysekil Women’s Match” i Lysekil har omfattande budgetar vilket gör att Lysekilsevenemangen i tycks ha större budget än evenemangen i övriga kommuner. Många evenemang har inte uppgivit budget så statistiken är inte tillförlitlig här.

Heltidsanställda evenemangsarbetare är ovanligt i norra Bohuslän. Dock anställs fler temporärt under evenemanget. Det finns knappast fog för att påstå att evenemangen direkt skapar nya arbetstillfällen i norra Bohuslän utan sådana effekter uppkommer huvudsakli-gen indirekt från underleverantörer och besöksnäring-en som påverkas positivt.

Däremot engageras många volontärer där Sotenäs har högst Medelvärde (85) och där Medelvärdet för alla 32 evenemang ä r 50 volontärer per evenemang. Detta innebär många tusen arbetstimmar av frivilligarbete som skapar stora sociala värden i kommunerna.

Evenemangens upplevda situation

Ett stort antal frågor gällde hur evenemangsledaren upplevde evenemangets situation i förhållande till omvärlden. Dessa svar avgavs på en skala från 1 till 7 där 1 betyder ”håller inte alls med” och 7 betyder ”håller helt och hållet med”. Nu följer ett antal tabeller där varje tabell är i rangordning så att de viktigaste påståendena visas först och de minst betydelsefulla sist i tabellen. Alla tabellerna baseras på enkäten vilket innebär att det är svar från 32 av 107 evenemang.

Tabellerna visar:● Vilka andra aktörer är man beroende av (tabell 9)

● Hur upplevs evenemangets nuläge (tabell 10) ● Vilka hot finns för evenemangets överlevnad (tabell 11) ● Vilka strategier har man använt och hur framgångsrikt har det varit (tabell 12) ● Vilka andra aktörer är man beroende av

Arrangörena är framförallt beroende de arenor man använder och av kommunen. Därefter kommer beroendet av sponsorer och media. Men anser sig endast lite beroende av betalande publik

Arrangörens nulägesanalys

Arrangörerna upplever starkt att de spelar en viktig och permanent roll i samhället och att man fyller en viktig nisch i samhället. Därför anser man att man är en ”institution” som kan räkna med stöd för att överle-va. Samarbete med intressenter tycks vara harmoniskt och man upplever få konflikter med samarbetspart-ners. Evenemangen i Sotenäs verkar något annorlunda i detta avseende.

Ganska långt ned på listan kommer tillväxt och förnyelse och man är endast lite orolig för konkurrens från andra evenemang. Evenemangen i Lysekil tycks vara mer inriktade på tillväxt.

Dåligt väder och otillräcklig marknadsföring kommer högt upp på hotlistan. Särskilt i Lysekil tycks bristande marknadsföring upplevas som ett problem. Beroendet av volontärer sågs också i tabell 6 och det finns en oro för framtiden att viljan till frivilligarbete skall förändras. Beroendet av sponsorer sågs också i tabell 7 och därför finns det också en oro för att mista sponsorer. För övrigt tycks ekonomin vara under kontroll och problem med skulder, kassa- flöden och höjda biljettpriser kommer långt ned på hotlistan.

Evenemangens strategier (sorterade från de vanligaste till de minst vanliga)Den vanligaste strategin är att lägga undan pengar för att gardera sig mot sämre år vilket kan förklara att man inte oroar sig särskilt mycket för ekonomin. Kreativa initiativ är också vanliga.

Tabell 12Har evenmanget någon gång använt sig av dessa strategier? Ja Med vilken

framgång?

Lagt undan pengar till sämre tider (t.ex. en reservfond)? 72,70% 3,38

Uppmuntrat kreativitet för att utveckla nya produkter inom evenemanget? 68,70% 4,41

Använt programmet och marknadsföringen tillsammans för att skapa en stark varumärkesidentitet eller image? 67,70% 4,29

Lobbat för pengar eller andra förmåner hos kommun, regionala eller statliga organ? 63,60% 3,95

Utvecklat ett formellt partnerskap i marknadsföring med en annan organisation? 46,90% 2,73

Imiterat andra festivaler/evenemang för att följa med i marknadstrender? 46,70% 3,21

Fört samman era sponsorer för deras skull? 43,70% 3,65

Startat ett projekt för att skapa samhällsnytta för medmänniskor? 41,90% 5,62

Utvecklat en värdegrund för evenemangets varumärke? 37,50% 4,67

Konverterat en leverantör till att bli en sponsor (för att reducera kostnader)? 35,50% 3,54

Delat resurser med andra festivaler? 15,60% 2,4

Tagit in viktiga sponsorer i evenemangets styrelse? 12,90% 3,75

Övertalat en representant från media att bli officiell sponsor till evenemanget? 12,50% 3,75

Betalat ett företag för att finna nya bidragsgivare eller sponsorer? 6,50% 2,48

Övertalat en intressent att ta över den finansiella risken för hela eller delar av evenemanget? 6,50% 1,99

Lånat pengar för att täcka upp för en finansiell förlust? 6,20% 4,04

Stämt någon för att skydda evenemangets varumärke eller logo? 5,90% 0

Gett licens till andra företag för att använda evenemangets varumärke eller logo? 0,00%

Tabell 12: Evenemangets strategier (data från 32 evenemang). Kolumn 1 visar hur stor andel av evenemangen som någon gång använt sig av strategin. Kolumn 2 visar i vilken mån de som använt strategin anser att de lyckats där svaren har getts på en skala från 1 till 7 där 1 = Lyckades inte alls; och 7 = Lyckades fullständigt.

Tabell 10Kommun Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Total

Vi har blivit en permanent institution i vårt samhälle 5,5 6,25 4,67 5,67 5,58

Vi har få konflikter med våra intressenter 6,1 4,71 5,5 5,22 5,44

Det är mycket liten risk nu att evenemanget skulle misslyckas finansiellt 5,6 5,38 5,17 4,89 5,27

Vi har en unik och viktig nisch i vårt samhälle 5,7 4,86 4,83 5,33 5,25

Vi arbetar med samma intressenter varje år 5,3 4,14 5,17 5,11 4,97

Vi kontrollerar evenemangets varumärke och vårt varumärkesarbete till fullo 5 3,71 5,67 4,33 4,65

Våra viktigaste intressenter har blivit mycket engagerade i evenemanget 5 3,29 5,33 3,22 4,19

Vi är mycket beroende av en eller ett fåtal starka intressenter 3,7 3,13 5,33 4,33 4,03

Vi inriktar oss mest till att ge samhällstjänster, inte att skapa vinst 4,22 2,14 3,33 5,44 3,94

Vi förnyar vårt program hela tiden 3,8 2,71 3,5 4,22 3,63

Vi behöver rikta oss mer mot turister 3,4 3,25 3,83 3,89 3,58

Vi är beroende av ett marknadssegment i vår publik 3,56 3,57 3,5 3,56 3,55

Vi bedriver en tillväxtstrategi vad gäller vår publik 4,33 3 3,5 2,67 3,39

Vi har överlevt en eller flera svårigheter som har gjort oss starkare 3,1 3,75 2,67 3,44 3,27

Vi är oroliga för konkurrens från andra evenemang 2,5 2,29 2,5 2,22 2,38

I evenemangets förflutna har den tvingats att förändra sig helt 1,8 2,43 2,17 2,22 2,13 Evenemangsarrangörens analys av evenemangets nuläge (data från 32 evenemang). Svaren har getts på en skala från 1 till 7 där 1 = Håller alls inte med; och 7 = Håller helt och hållet med.

Tabell 11 – Upplevda hot mot evenemanget (i fallande ordning från de största till de minsta)Kommun Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Totalt

Dåligt väder 4,2 4,57 3,8 4,44 4,29

Otillräcklig marknadsföring 4,9 3,14 3,4 3,33 3,81

Brist på volontärer eller svårigheter att behålla dem 3,6 4,86 3 3,56 3,77

En viktig sponsor drar sig tillbaka 3,6 3,71 3,4 4 3,71

Brist på starkt ledarskap 3,89 3,71 2,6 3 3,37

Ökade kostnader generellt 3,5 3,86 1,6 3,67 3,32

Konkurrens om vår publik från andra evenemang 2,5 3,43 2,4 3,44 2,97

Olyckor på evenemanget som leder till stämningar och dålig publicitet 3,2 4 1 2,89 2,94

Alltför stort beroende av en finansieringskälla 3,2 3,29 1,8 2,78 2,87

Inte tillräcklig uppmärksamhet mot att dra in pengar eller att skapa vinst 3,1 2,43 1,6 2,44 2,52

Oförmåga att skapa innovationer 2,9 2,33 1,4 2,44 2,4

Frånvaron av säker, långsiktig finansiering 2,7 2,14 1,2 2,89 2,39

Brist på visioner eller strategisk planering 3 2,14 1,4 2,44 2,39

Konkurrens från annan underhållning generellt 2,1 2,86 1,6 2,44 2,29

Höga kostnader för artister/underhållning 2,22 1,86 1,2 3,22 2,27

Inte tillräckligt med avlönad personal för att få det nödvändiga arbetet gjort 2,7 2,71 1 2 2,23

Dåligt uppförande, våld och fylla hos publiken 2,6 3 1 1,89 2,23

Politiskt stöd försvinner 2,4 2,57 1,4 2,11 2,19

Ökade kostnader för kommunala tjänster (polis etc.) 2,6 3,14 1 1,56 2,16

Oförmåga att få bra artister 2,6 1,71 1,6 2,33 2,16

Kontrakt eller andra överenskommelser som bryts 3,2 1,86 1,2 1,22 2

Utveckling av en olämplig image eller tema 2,5 2,29 1 1,11 1,81

Leverantörer skapar allianser för att få mer makt över oss 1,9 2,43 1 1,63 1,8

Årliga problem med kassaflöden 2,4 1 1 1,78 1,68

Kunders motstånd till att betala högre biljettpriser 1,9 2,14 1 1,44 1,68

Korruption eller stöld inom vår organisation 2,1 1,86 1 1 1,57

Oförmåga att erhålla försäkring, eller försäkringen kostar mycket 1,7 1 1 1,22 1,29

Vår ackumulerade skuld 1,4 1 1 1 1,13 Tabell 11: Evenemangsarrangörens upplevda hot mot evenemangets överlevnad (data från 32 evenemang). Svaren har getts på en skala från 1 till 7 där 1 = Inget hot alls just nu; och 7 = Mycket stort hot just nu.

Samordna och balansera

Portföljperspektivet innebär framförallt att man sam-ordnar de evenemang som finns i kommunen. Att utse en kommunal evenemangssamordnare bör prioriteras högt. Om en person sköter uppgifter som annars skulle behandlas i flera olika kommunala avdelningar torde bli mer effektivt för kommunen. Framför allt blir det mer effektivt för evenemangsarrangörerna. Samordnaren torde dessutom få kontakter och kun-skaper som gör det möjligt att samordna kommunens evenemang på flera sätt:

● Att tidsplanera evenemangskalendern för att undvika kollisioner med andra evenemang och andra aktiviteter i och utanför kommunen;

● Samordna marknadsföring. Evenemangen upplever bristande marknadsföring som ett stort hot och samordning med kommunens marknads- föring av turism kan ge hjälp. Kanske kan flera evenemang också samordna marknadsföring för att bli mer effektiva;

● Arbetet mot sponsorer upplevdes som ett problem och en samordning där sponsorer kanske intresserar

sig för flera evenemang i portföljen (kanske hela portföljen) kan avsevärt öka effektiviteten både för sponsorer och för evenemang. En samordnare kan ordna möten där många sponsorer och många evenemangsledare får träffas.

● Samordna produktion av evenemang. Med en god överblick över hela evenemangsportföljen kan en kommunal samordnare identifiera möjligheter till samarbeten mellan evenemang. Gemensamma inköp av varor och tjänster kan t.ex. öka effektiviteten.● En samordnare bör också beakta balansen i kommunens evenemangsportfölj. Vi såg t.ex. att det var få musikevenemang och låg prioritet åt ungdomarna i kommunen. I vissa kommuner bör man kanske stödja festivalarrangörer för att balansera en dominans av idrottsevenemang.

Uppmuntra och ge stödDet var mycket tydligt hur stora insatser det ideella föreningslivet gör för kommunernas evenemangsportföljer. Såväl ansvaret som volontär- arbetet vilar på ideell grund. Detta är mycket viktigt för ett samhälle och bildar ett stort socialt kapital som säkerligen har betydelse också i andra samhällssektorer.

● Ideellt evenemangsarbete av ledare och volontärer är värda uppmuntran och en kommunal portfölj- strategi måste vårda de evenemang och de människor som redan är engagerade.

● Många evenemang söker kommunala ekonomiska bidrag. En evenemangssamordnare kan få ingående kunskap om förutsättningarna för olika evene mang. Enkäten visade att evenemangen kände sig ganska trygga vad gäller ekonomiska förutsättningar. Eventuella ekonomiska bidrag från kommunen kan vara ett sätt att stödja en utveckling mot en balanserad evenemangsportfölj.

● Ett generellt stöd till evenemangssektorn är att investera i nödvändig infrastruktur. Parkerings- platser, lämpliga allmänna ytor och arenor, campingplatser osv är ett sätt att ge stöd åt evenemangsnäringen generellt.

Utbilda och utvecklaEnkäten visade att det saknas marknadsföring och att ledaregenskaper behöver utvecklas. En kommunal portföljstrategi för evenemang bör beakta detta. Många ledare inom idrottsrörelsen och andra ideella

Möjliga kommunala strategier för evenemangsportföljenFör att i någon mån sammanfatta studien i form av konkreta förslag följer nu en diskussion om vilka åtgärder en kommun kan vidta för att utveckla kommunens evenemangsportfölj.

organisationer kan få ansvar för stora budgetar utan mycket erfarenhet av ekonomistyrning eller redovis-ning. Det är inte rätt mot dem att ställa krav om man inte samtidigt ger stöd.

Det är också angeläget att stödja en kommande gene-ration av unga evenemangsentusiaster. Kommunala sommarjobb kan vara ett sätt att skola in framtidens evenemangsarrangörer både med undervisning och med praktik hos evenemang i kommunen.

Vissa evenemang kan vara värda extra intresse från kommunens sida för att utveckla. Evenemang som kan utvecklas till välkända evenemang (kanske med kommunens namn inkluderat) till exempel ”Göteborgsvarvet” som gör kommunen känd i hela riket. Det kan vara breda evenemang som lockar många besökare ”Göteborgskalaset” eller mer nischade evenemang som för initiera-de grupper blir ett ”ikonevenemang” som t.ex. ”Vansbrosimmet”.

Om kommunen, med en portföljstrategi för evene-mang, lyckas att i samarbete med arrangören etablera ett sådant evenemang kan det få stor betydelse för hur turismen utvecklas i kommunen.

The Icebug Experience i Sotenäs kommun

Denna text är enbart baserad på uppgifter från en intervju med Jonas Svengård under en timma den 12 oktober 2017.

Evenemangets historia, affärsidé och utvecklingEvenemanget uppkom med hjälp av två unika resurser; Bohusläns unikt vackra klippkust i Sotenäs kommun och produkten Icebug som är greppsäkra skor. Företaget Icebug har funnits sedan millennieskiftet och ville med hjälp av effektiv marknadskommunikation visa hur greppsäkra löparskorna är. Jonas, som nu är evenemangsansvarig, har tillbringat mycket tid i segelbåt utmed Bohuskusten och räknade med att ett lopp på Bohusläns klippor skulle ge bättre marknads-föring för Icebugs skor än omfattande annonsering. Så föddes idén 2013. Det första Icebug Experience gick i september 2014.

Att skapa en stark upplevelse är ledordet. Dels innebär det att evenemanget pågår i tre dagar i en fantastisk natur. Dels läggs mycket arbete på att alla delar skall kännetecknas av hög kvalitet. Maten är närodlad och ekologisk. Kockarna speciellt inhyrda. En viss del av transporterna till startplatserna sker med Zitabåtarna (gamla upprustade fisketrålare i trä). Därför blir också deltagaravgiften relativt hög. Denna satsning på kvalitet har varit framgångsrik med ett kraftigt ökande deltagarantal år från år. Men ser tre år som en normal uppstartstid för ett nytt evenemang innan det mesta går på rutin. Senaste evenemanget under den första veckan i september 2017 hade 500 deltagare vilket är tillräckligt för att evenemanget skall gå ihop ekono-miskt. Målsättningen är 800 deltagare och att detta blir ett tak så att man säljer ut platserna i god tid innan evenemanget. Eftersom marknadsföring av Icebug är en del av evenemanget har man också varje år ett ganska stort antal inbjudna gäster och deltagare.

Det finns flera skäl till att sätta ett tak för deltagar-antalet. Ett skäl är att inte slita på naturen utan att evenemanget skall vara miljömässigt hållbart. Inga

engångsförpackningar används och allt skräp sam-las upp. För att möta en eventuellt kraftigt ökande efterfrågan har man introducerat Icebug Experience Ultra vilket innebär att man gör alla tre bandelarna (50 miles/ c:a 80 km) i ett sträck under en dag. Detta evenemang kan eventuellt utvecklas till ett ”ikon”-eve-nemang och kommer då att genomföras vid en annan tidpunkt för att avlasta Icebug Experience och därmed lindra miljöslitaget. Denna ”Ultra”-tävling är under utprovning för närvarande.

Icebug Experience är inget exklusivt elitevenemang trots 74 km under tre dagar. Bland fullföljande delta-gare finns många äldre pensionärer och en mamma med sitt barn i babysele. Det finns tre startklasser ”gå”, ”jogga” och ”tävla”. De startar i den ordningen vilket betyder att det blir mycket omspringningar utmed banan. Detta upplevs huvudsakligen positivt av delta-garna. För arrangören underlättar det logistiken som är ganska komplicerad för detta tredagarsevenemang om sammanlagt 74 km på tre olika platser. Detta format gör också att om någon i tävlingsklassen t.ex. råkar ut för en lättare skada dag 1 så kan vederbörande ändå delta dag 2 och dag 3 i klassen ”gå” om så önskas. Man har också ett ”Kids’ Camp” och sysselsätter barnen när föräldrarna är på banan. På grund av höga kostnader och deltagaravgifter upplever sig Icebug Experience vara konjunkturkänslig och fruktar att en konjunktur-nedgång skulle påverka evenemanget mycket negativt.

Kommunikation och marknadsföringMarknadsföring genom bloggar och sociala medier har varit mycket framgångsrikt och man ser värdet i ”in-fluencers”. Ett år hade man omkring 60 deltagare från Schweiz tack vare ett blogginlägg av en ”influencer”. Hemsidan för Icebug Experience är mycket attraktiv och snygg. De flesta deltagarna kommer från Sverige (65%), Norge, Tyskland och England.

Relationer till lokalsamhälletEvenemanget ägs och drivs av göteborgare som är inställda på att det kan ta tid för evenemanget att integreras i lokalsamhället. Man har härvidlag

Appendix

Tre exempel på evenemang i norra Bohuslän

Följande tre evenemang från norra Bohuslän beskrivs mer detaljerat:The Icebug Experience – ett idrottsevenemang med många deltagande löpare

Musselfesten – ett matevenemangLysekil Women’s Match – ett seglingsevenemang i Lysekil

inställningen att skynda långsamt. Evenemanget har en klart uttalad strategi att köpa varor och tjänster lokalt i största möjliga mån. Maten som serveras presenteras som närodlad och ibland kommer lokala jordbrukare till restaurangen och berättar om de råvaror man leve-rerat. Dessutom har man ett samarbete med den lokala löparklubben IK Granit. Till våren 2018 planerar man att bjuda in samtliga intressenter (leverantörer, kom-munpolitiker, idrottsklubbar, kommuntjänsteman m.fl.) till ett möte för att skapa goda relationer. Det finns ett stort värde i kommunens välutvecklade vandringsleder vilka används för evenemanget. Man skulle uppskatta en samordningsman för evenemang på kommunen som är insatt i vad som händer och som kan hjälpa till med de kontakter man måste ha med kommunen.

Sedan starten har man haft ett starkt stöd från Västsvenska Turistrådet (numera Turistrådet Västsverige) som har hjälpt till med bl.a. marknadsfö-ring. Man önskar att kommunen tar initiativ till en kanal på internet där man kan sända filmer och direktsänd-ningar från alla evenemang i kommunen. Man är också övertygad om att evenemang av många olika slag är den bästa lösningen för att utveckla turismen och förlänga turistsäsongen i Bohuslän och i Sotenäs kommun.

Musselfesten i LysekilDenna text är baserad på uppgifter från en intervju med Roland Karlsson under en timma den 17 oktober 2017 i Havets Hus, Lysekil samt hemsidan http://musselakademien.se

Musselfestens bakgrund, historia och utveckling Lysekil har en historia tätt knuten till hav och fiske. I början av 2000 talet startades försök med mus-selodlingar i Lysekil för att rena havsvattnet men traditionellt har inte musslor utgjort någon viktig föda eller näringsverksamhet i Bohuslän. Musselakademin bildades 2006 för att arbeta för att musslan skulle få en större plats på matbordet och på restaurangernas me-nyer. Orsaken till detta var de många fördelar man såg med en ökad konsumtion av musslor. Bland akademins pionjärer fanns forskare, kockar och musselodlare och man såg möjligheter till en ökad produktion som kunde ge nyttig och delikat föda, en ny näringsverksamhet och renare vatten.

Den första musselfesten anordnades 2006 på Stora Torget i Lysekil med akademiledamöter som stod på ett lastbilsflak och visade hur man kan tillaga musslor inför många skeptiska gamla fiskare. Att lokalt ändra matkulturen till att innefatta musslor ser akademin som en viktig, svår och långsiktig utmaning. Musselfesten har alla år pågått under en eftermiddag. Några år senare startade Musselloppet som är ett stadslopp över 10 km och fler kortare lopp samtidigt. Musselloppet arrang-eras samma dag som Musselfesten med tanken att de båda skall ge varandra draghjälp och göra dagen till en folkfest. Musselloppet anordnas av idrottsklubben SAIS och lockar totalt c:a 1000 löpare. Man passerar intill Musselfesten men start och mål är på Gullmarsvallen.

Musselfesten äger numera (sedan 2008) rum i Stadsparken där det finns ett antal tält och bodar uppsatta. Tillagade musslor finns att köpa och provsma-ka. Två olika recept tillagas och efterfrågan är numera imponerande. Folk köar länge för att köpa en portion wokade musslor och musselakademins ledamöter gläds

Lysekil Women’s Match har ett mycket stort nätverk av sponsorer. Av det stöd man får är mycket in natura i form av t.ex. hotellrum och middagar för deltagande seglare, lånade bilar för transporter, trycksaker, mark-nadsföring mm. Sponsorerna får i sin tur exponering och möjligheter att framträda med t.ex. ett tält under folkfesten där man har möjligheter att skapa aktiviteter mot sina viktigaste målgrupper såsom kunder, leveran-törer, anställda m.fl. under veckan.

Sponsorkontrakten är korta och högst treåriga vilket gör långsiktig planering svår förutom att det ger arrangören en oro för varje år. Sponsorträffar är viktiga och genomförs 3-4 gånger per år. Dessa uppskattas också för att sponsorer kan möta varandra och utveck-la idéer. Anna känner att även om allt går fint på rutin så måste man vara kreativ och varje år förnya sig för att evenemanget skall leva länge och utvecklas.

Att samtidigt med en internationell seglingstävling på hög nivå anordna en folkfest är en utmaning. Man har löst detta genom att se på folkfesten som en plattform där sponsorer och andra intressenter samordnar ett ut-bud av underhållning och aktiviteter. Lysekils kommun är en viktig och uppskattad partner som bidrar mycket till framgången.

Preem är huvudsponsor och ansvarar bl. a. för tre musikevenemang inom plattformen/folkfesten. Måndagsklubben har också ett särskilt program under veckan som man samordnar med övriga aktiviteter. Dessutom arbetar Anna för att förmå krögare att ta fram det bästa av god och vällagad mat under veckan.

Kommunikation och marknadsföringTävlingarna når en stor internationell publik som följer tävlingarna i direktsändning på internet. Genom sitt anse-ende som en av världens viktigaste tävlingar för kvinnliga Match Cup seglare har man en säker publik bland seglare.

Ett samarbete med Västsvenska Turistrådet (numera Turistrådet i Västsverige) resulterade i att korta film-sekvenser med turistbudskap sk ”mood-shots” klipptes in i evenemangets mediaproduktion vilket gav god mark-nadsföring för evenemanget, Västkusten och Bohuslän. Lysekil Women’s Match vill kommunicera kvalitet, svensk design, god mat och musik.

Relationer till lokalsamhälletRelationerna mellan evenemanget och Lysekils kommun är utmärkta. Arrangören uppskattar att kommunen snyggar till staden och klär Lysekil i festskrud inför evenemanget. Folkfesten intresserar lokalbefolkningen och lockar turister. Man uppskattar att antalet besökare under tävlingsveckan mellan åren

varierar från 50-80 000 men bör då betänka att detta är under turismens högsäsong och många av dessa besökare inte säkert kommer till Lysekil enbart för evenemangets skull.

Oavsett, så har evenemanget stor betydelse för turistnäringen i Lysekil. Att detta är ett 6 dagars evenemang (med 5 tävlingsdagar) torde också ge stora ekonomiska effekter av besökare som övernattar, äter och roar sig i Lysekil. Det känns därför riktigt att också många turistföretag finns med bland sponsorerna som förhoppningsvis ger evenemanget ett stöd i paritet med de förtjänster turistnäringen gör genom evenemanget.

Reflektioner över ett kvinnligt evenemangLysekil Women’s Match har inte direkt profilerats som ett kvinnligt evenemang och Anna upplever att publiken huvudsakligen består av familjer. Anna upplever inte heller någon annorlunda behandling från sina samarbetspartner. Kanske kan unga kvinnor som hjälper till ibland uppleva svårigheter men i stort upplever inte Anna några problem med att som kvinna producera ett kvinnligt evenemang.

Med tanke på den växande ekonomiska kraft som finns hos moderna kvinnor bör man reflektera over i vilken grad kvinnliga segeltävlingar i världsklass intresserar dagens kvinnor. Det skulle kunna finnas en stor poten-tial för sponsorer att kommunicera till ett kundsegment som växer både i antal och i köpkraft.

över att ett stort antal lokalboende numera med förtjus-ning äter musslor. En viss oro har man för att de unga tycks vara mer tveksamma till skaldjur överhuvudtaget.

Förutom de tält där man säljer musslor finns ett stort antal tält med försäljning av allehanda varor från kläder till godis. Arrangören vill utveckla denna del till att omfatta mer av lokal mat och hantverk och mindre av allmän marknad.

Barn har också en del av musselfestens område med karuseller och en uppblåsbar hoppborg med rutschkana. Entreprenören som driver detta bidrar också med en viss hyresintäkt för musselfesten. Budgeten för Musselfesten är inte stor utan intäkterna kommer huvudsakligen från ett lotteri. Man har ingen huvudsponsor men många små lokala sponsorer. Sponsorerna bidrar framförallt med att skänka vinster till lotteriet. För utgifterna finner man ofta lösningar genom samarbeten med t.ex. allsångsföreningen vad gäller artistunderhållning och med kommunen vad gäller markytan.

Restaurangerna är positiva till Musselfesten och många finns med bland sponsorerna. Musselakademin har lyckats övertyga restaurangerna att ha åtminstone en musselrätt på menyn under musselfesten. Traditionellt har man ätit musslor sommarkvällar i naturen vid en öppen eld och musslor grillade på en plåt men för att öka marknaden för musslor behövs fler lockande re-cept. Akademiledamoten och kocken Pelle Johansson har varit en viktig länk till restaurangnäringen och Pelle har bl.a. skapat en delikat musselpaté som tar plats på många menyer. På Musselfestens hemsida finns också en mängd spännande musselrecept.Musselfesten har vuxit under sina tio år och är numera ett stabilt litet evenemang. Även intresset för att äta musslor växer vilket musselakademin ser som en framgång. Däremot har näringsverksamheten kring musselodlingar haft problem att växa. Det finns för-hoppningar om att en samordning mellan kommuner skall underlätta möjligheterna för musselodlare.

Kommunikation och marknadsföringHuvudsakligen sker kommunikationen med traditionell affischering men konferencieren till Musselloppet Ulf Elfving skriver också om Musselfesten på sin blogg vilket ger ett stort genomslag.

Relationer till lokalsamhälletRelationerna mellan evenemanget och Lysekils kommun är utmärkta. Musselfesten är självfinan-sierad och behöver inga bidrag från kommunen. De finns en anställd på kommunen som samordnar och ger hjälp till stadens evenemang. En framtidsvision

Musselakademin har är att utveckla Musselfesten till en matmässa med fokus på skaldjur och med deltagan-de inte bara från intresserade matkonsumenter utan också från leverantörer, grossister och restauranger. Man tror mycket på matens betydelse för att utveckla turismen i Bohuslän och nämner ”Skaldjursresan” som ett lyckat projekt vilket man bör fortsätta att driva tillsammans med andra liknande projekt.

Lysekil Women’s Match

Denna text är baserad på uppgifter från en intervju med Anna Holmdahl White under en timma den 13 oktober 2017 samt hemsidorna http://lysekilwomensmatch.se/ och http://www.wimseries.com/. Evenemangets historia, affärsidé och utvecklingDetta segelevenemang av världsklass startade 2004 och genomfördes för 12:e gången 7-12 augusti 2017. Swedish Match Cup i Marstrand (numera GKSS Match Cup) diskuterade att upphöra med en klass för kvinnliga seglare eftersom kapaciteten i Marstrand var knapp för att fortsätta med klassen för kvinnliga seglare samtidigt som herrklassen. Men intresset för en kvinnlig Match Cup segling var stort och efterfrågan fanns. När Anna, som själv är tävlingssegla-re, kom i kontakt med Lysekils kommun tog planerna på ett Match Race i Lysekil för kvinnliga seglare form i ett samarbete mellan kommunen och Annas företag Sailnet.

Ledorden för evenemanget är att skapa en segeltävling i världsklass och en folkfest för alla. Tävlingen attrahe-rar världens bästa kvinnliga seglare och är en av 4 tävlingar i WIM Series som under 2017 tur-nerade i Finland, Sverige, Sydkorea och Jungfruöarna (den senare dock inställd till följd av ödeläggelsen efter orkanerna). Anna arbetar mycket för att utveckla denna organisation WIM – Women’s International Match Racing Series som startade 2013.

Prispengar är viktiga för Lysekil Women’s Match och dessutom måste arrangören ha 6 tävlingsbåtar på plats i Lysekil under tävlingarna. Förutom dessa kostnader har man avsevärda utgifter för byggnation av evene-mangsområdet och mediaproduktion. Därför är detta ett evenemang med en stor budget och stort beroende av sponsorer.

Den här rapporten är framtagen inom projekt Maritim Utveckling i Bohuslän.

Läs mer på www.tillvaxtbohuslan.se/mub

Maritim Utveckling i Bohuslän skapar förutsättningar för små och medelstora företag att stärka sin professionalitet,

hållbarhet och innovationskraft.



Datum

2018-02-20

Dnr

LKS 2014-000455 Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, 0523-61 31 04 [email protected]

Val av ersättare till kommunstyrelsens ledningsutskott


Kommunstyrelsen beslutar att utse Monica Andersson (C) som ersättare till kommunstyrelsens ledningsutskott.

Ärendet

Fyllnadsval som ersättare till kommunstyrelsens ledningsutskott ska genomföras. Centerpartiet har kommit med förslag att utse Monica Andersson som ersättare efter Christer Hammarqvist avsägelse 2018-02-05.


Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare


Monica Andersson Löneenheten Nämndsekreterare/Troman




Datum Dnr

2018-02-16 LKS 2017-224

Samhällsbyggnadsförvaltningen Per Garenius, 0523-61 33 45 [email protected]

Årsrapport 2017 för samhällsbyggnadsförvaltningen


Kommunstyrelsen godkänner årsrapporten för 2017.

Ärendet

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett brett ansvarsområde där bland annat detaljplaner, bygglov, kartor, mark- och exploatering, gator och vägar, parker, lokaler kost och städ samt småbåtshamnar ingår.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en årsrapport för 2017 för enligt bilaga.


Förvaltningen har under 2017 haft stort fokus på arbetet med ny organisation och utveckla väl fungerande processer i verksamheten i syfte att skapa en väl fungerande organisation med ett tydligt och synligt uppdrag som genererar nöjda kunder. Bland annat har arbete genomförts för att utveckla registerhållning och fakturering avseende arrendeavtal och ett nytt ärendehanteringssystem (Vision) har upphandlats och kommer att sättas i drift våren 2018.

Sammantaget redovisar de delar av samhällsbyggnadsförvaltningen som kommunstyrelsen ansvarar för en förhållandevis liten avvikelse mot budget 2017, ett underskott på ca 0,2 mnkr. Inom avdelningen finns dock relativt stora såväl positiva som negativa avvikelser. Resultatet är betydligt sämre an prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti som låg på ett överskott på 1,8 mnkr. Årets nettoinvesteringar uppgår till 43,6 mnkr jämfört med budgeten på 54,2 mnkr. Den främsta orsaken till att den planerade investeringsvolymen inte nåtts är att de medel som avsatts för reparation av kajer inte utnyttjats fullt ut. Per Garenius Samhällsbyggnadschef

Bilagor

Årsrapport 2017 för samhällsbyggnadsförvaltningen


Samhällsbyggnadsförvaltningen


Årsrapport 2017

Samhällsbyggnadsförvaltning

Samhällsbyggnadsförvaltning, Årsrapport 2017 2(10)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................ 3

Verksamhet ........................................................................................................ 3

Väsentliga händelser under perioden ................................................................ 4

Verksamhetens grunduppdrag ........................................................................... 4

Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer ........................................... 4

Målgrupp ........................................................................................................................................................ 4

Verksamhet..................................................................................................................................................... 5

Medarbetare ................................................................................................................................................... 5

Ekonomi ......................................................................................................................................................... 5

Utvecklingsmål och indikatorer ......................................................................... 5

Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer ....................................................... 6

Samhällsbyggnadsförvaltningens organisation och innehåll ...................................................................... 6

Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål ............................................................................. 6

Uppdrag ............................................................................................................. 6

Ekonomi ............................................................................................................. 7

Resultaträkning nämnd ............................................................................................................. 7

Nettokostnad .............................................................................................................................. 7

Budgetavvikelse per verksamhet ................................................................................................ 7

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar ................................................................................ 8

Ekonomisk analys ...................................................................................................................... 8

Framtid .............................................................................................................. 9


Sammanfattning


Förvaltningen har under 2017 haft stort fokus på arbetet med ny organisation och utveckla väl fungerande processer i verksamheten i syfte att skapa en väl fungerande organisation med ett tydligt och synligt uppdrag som genererar nöjda kunder. Bland annat har arbete genomförts för att utveckla registerhållning och fakturering avseende arrendeavtal och ett nytt ärendehanteringssystem (Vision) har upphandlats och kommer att sättas i drift våren 2018.

Under året har en sammanställning av statusen på kajerna i centrala Lysekil färdigställts med underlag för prioriteringar av kommande åtgärder. Åtgärder har genomförts vid Fiskhamnskajen samt i Havsbadsområdet. En omfattande renovering av Mariedalsskolan har startats och Färgaregatans förskola har ställts i ordning för nystartad förskoleverksamhet. Vidare har större underhållsarbeten satts igång på Skaftö skola.

Från och med 2017 svarar samhällsbyggnadsförvaltningen för administrationen av färdtjänst som tidigare tillhörde socialförvaltningen I juni månad anslöt sig Lysekils kommun till Västtrafiks färdtjänstavtal och beslut togs om förändrade regler och ny taxa.

Sammantaget redovisar de delar av samhällsbyggnadsförvaltningen som kommunstyrelsen ansvarar för en förhållandevis liten avvikelse mot budget 2017, ett underskott på ca 0,2 mnkr. Inom avdelningen finns dock relativt stora såväl positiva som negativa avvikelser. Resultatet är betydligt sämre an prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti som låg på ett överskott på 1,8 mnkr.

Årets nettoinvesteringar uppgår till 43,6 mnkr jämfört med budgeten på 54,2 mnkr. Den främsta orsaken till att den planerade investeringsvolymen inte nåtts är att de medel som avsatts för reparation av kajer inte utnyttjats fullt ut. Fokus har legat på att genomföra en förstudie avseende samtliga kajer i centrala Lysekil för att få ett underlag för prioritering av åtgärder och bästa möjliga användning av tillgängliga investeringsmedel.

Verksamhet


Förvaltningen planerar för hur mark och vatten ska användas så att det skapas förutsättningar för bostadsbyggande och företagande samt en väl fungerande infrastruktur i form av gator, vägar med mera. Parker och naturvård är andra ansvarsområden som är viktiga för att Lysekil ska kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö. Förvaltningen svarar vidare för driften av kommunens småbåtshamnar. Ytterligare ett ansvarsområde för förvaltningen är kollektivtrafik inklusive färdtjänst.

Det interna uppdraget handlar om att svara för att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter inklusive fastighetsskötsel, att svara för städning av kommunens lokaler samt att leverera mat till de verksamheter i kommunen som serverar måltider. Ytterligare verksamhetsstöd är telefonväxel och posthantering samt biladministration.

Följande avdelningar och enheter ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen:

Avdelningen för IT

Avdelningen för Mark och gata

Avdelningen för Plan och bygg


Avdelningen för Service som omfattar enheten för fastighetsdrift, städenheten och kostenheten

Administrativa enheten.

Denna rapport omfattar Avdelningen för Mark och gata, Avdelningen för Service samt Administrativa enheten vilka tillhör kommunstyrelsens ansvarsområde. Avdelningen för IT rapporterar till den för Sotenäs, Munkedal och Lysekil gemensamma IT-nämnden. Avdelningen för Plan och bygg rapporterar till byggnadsnämnden.

Väsentliga händelser under perioden

Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2017 haft stort fokus på arbetet med ny organisation och att utveckla väl fungerande processer.

Inom avdelningen för Mark och Gata har det under stor del av året funnits en eftersläpning i ärendehantering och fakturering till följd av långtidssjukskrivningar och vakanser på tjänster. Ny avdelningschef började i maj månad och efter ett intensivt arbete med rekrytering av medarbetare samt utveckling av arbetsformer står avdelningen nu bättre rustad för sitt uppdrag. Arbete har genomförts för att utveckla registerhållning och fakturering avseende arrendeavtal och ett nytt ärendehanteringssystem (Vision) har upphandlats och kommer att sättas i drift våren 2018.

Under året har en sammanställning av statusen på kajerna i centrala Lysekil färdigställts med underlag för prioriteringar av kommande åtgärder. Åtgärder har genomförts vid Fiskhamnskajen samt i Havsbadsområdet. En omfattande renovering av Mariedalsskolan har startats och Färgaregatans förskola har ställts i ordning för nystartad förskoleverksamhet. Vidare har större underhållsarbeten satts igång på Skaftö skola.

Från och med 2017 svarar samhällsbyggnadsförvaltningen för administrationen av färdtjänst som tidigare tillhörde socialförvaltningen I juni månad anslöt sig Lysekils kommun till Västtrafiks färdtjänstavtal och beslut togs om förändrade regler och ny taxa.

Verksamhetens grunduppdrag

En kritisk kvalitetsfaktor är ett område som är av särskild betydelse för en verksamhets kvalitet och service. Den kritiska kvalitetsfaktorn utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag. Förhållningssätt och bemötande kan exempelvis vara en sådan faktor.

De kritiska kvalitetsfaktorerna är uppdelade i fyra perspektiv:

Målgruppsperspektiv

Verksamhetsperspektiv

Medarbetarperspektiv

Ekonomiskt perspektiv

De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. En indikator är ett mätvärde som visar om vi är på rätt väg eller inte.

Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer

Målgrupp


Kundnöjdhet

Andel nöjda som på olika sätt är i kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter.


Analys och slutsats

Arbete planeras för att utveckla indikatorer för att beskriva kundnöjdheten i förvaltningens verksamheter. Denna är dock bred och av skiftande karaktär, varför det troligen kommer att bli fråga om flera olika mått.

Verksamhet


Ärendehanteringsprocess

Antal inkomna och avslutade ärenden per månad. (Framgent kan man undersöka kvaliteten i ärendegången och hur ärenden hanteras.)

Analys och slutsats

Arbete planeras för att utveckla indikatorer för att beskriva effektiviteten i ärendehanteringsprocessen. Detta förutsätter dock att ett bättre verktyg i form av ett nytt ärendehanteringssystem (Vision) kommer på plats.

Medarbetare


Attraktiv arbetsgivare Hållbart medarbetarengagemang (HME) 73

God arbetsmiljö Sjukfrånvaro 8,3 %

Analys och slutsats

I den under hösten 2017 genomförda medarbetarenkäten blev HME-värdet (Hållbart Medarbetar Index) för kommunstyrelseförvaltningen 73 jämfört med 76 för kommunen som helhet. Trend kan inte anges eftersom detta är den första medarbetarenkäten med dessa frågor. I fortsättningen kommer HME-frågorna att ställas varje år.

Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående uppföljningstillfälle, från 7,9 % till 8,3 % för helåret. Av detta utgörs 3,5 %-enheter av korttidsfrånvaro upp till 60 dagar och 4,8 %-enheter av långtidssjukskrivning. Frånvaron varierar kraftigt mellan de olika delarna i förvaltningen och påverkas av några långtidssjukskrivningar.

Ekonomi


Budget i balans Budgetavvikelse -1 %

Analys och slutsats

Sammantaget redovisar samhällsbyggnadsförvaltningen 2017 en förhållandevis liten avvikelse mot budget, ett underskott på ca 0,2 mnkr. Inom avdelningen finns dock relativt stora såväl positiva som negativa avvikelser. Resultatet är betydligt sämre än prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti som låg på ett överskott på 1,8 mnkr.

Utvecklingsmål och indikatorer

Ett utvecklingsmål är ett prioriterat område som verksamheten väljer att fokusera på under en längre tid. Ambitionen med ett utvecklingsmål är att bibehålla, säkerställa och förbättra kvaliteten i verksamheten. Utvecklingsmålen är av utvecklingskaraktär vilket innebär att verksamheten arbetat för kort tid för att kunna redovisa prestationer och effekter i denna uppföljningsrapport. I denna uppföljning redovisas de åtgärder som planerats för att uppnå utvecklingsmålet och status för de olika åtgärderna.


Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer

Samhällsbyggnadsförvaltningens organisation och innehåll

Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend

Ta fram en väl fungerade organisation för uppdraget. En väl fungerande förvaltning med tydligt och synligt uppdrag som genererar nöjda medarbetare och nöjda kommunmedborgare.

Medborgarnöjdhet gator och vägar. 52

Medborgarnöjdhet gång- och cykelvägar.

50

Indikatorerna är hämtade ur SCB:s medborgarundersökning 2017. Värdena ligger något under genomsnittet för landets kommuner som är 55 för båda indikatorerna, men trenden jämfört med föregående mätningar 2011 och 2014 är positiv.

Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål

Ny organisation för samhällsbyggnadsförvaltningen är fastställd under 2017 och ny förvaltningschef och flera nya chefer på avdelnings- och enhetsnivå är rekryterade. Arbete har påbörjats med att se över förvaltningens processer. Detta har bland annat resulterat i anskaffning av ett nytt ärendehanteringssystem (Vision) som kommer att tas i drift våren 2018. Detta kommer att ge betydligt förbättrade möjligheter till överblick och hantering av ärendeflödet. Arbetet med att utveckla och effektivisera förvaltningens processer kommer att fortsätta under 2018.

Uppdrag

Uppdrag Status Kommentar

Varje nämnd och styrelse ska upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalité

Uppdraget pågår med avvikelse på grund av att det är felformulerat. Uppdraget innebär att förankra och verkställa ”Riktlinjer för ständiga förbättringar i Lysekils kommun” som beslutades i kommunfullmäktige 2017-10-19, § 129. Nämnder och styrelser ska konkretisera riktlinjerna så att det sker ett ständigt förbättringsarbete. Det ska bidra till att verksamheterna förbättras och att resurserna används på bästa sätt. Alla som arbetar och verkar inom kommunens verksamheter har ansvar för den kvalitet som uppstår. Oavsett var i organisationen arbetet pågår eller vilket uppdrag som utförs ska medarbetarna medverka i förbättringsarbetet.

Den samlade professionella kunskapen är en viktig tillgång. Det innebär att ringa in, synliggöra och lyfta fram det förbättringsområden som existerar och som går att påverka, både i stort och i smått. Viktigt är att utveckla en systematisering och att ta ett samlat grepp kring kreativitet, innovationer samt att uppmuntra och belöna medarbetares goda idéer och goda insatser.


Ekonomi

Resultaträkning nämnd

Belopp i tkr 2017 2016 2015

Intäkter 159 851 135 250 132 818

Personalkostnader -51 439 -55 355 -53 209

Övriga kostnader -111 020 -82 561 -77 431

Kapitalkostnader -33 212 -32 546 -32 380

Verksamhetens nettokostnader -35 820 -35 212 -30 202

Budget nettokostnader -35 584 -33 600 -31 357

Budgetavvikelse -236 -1 612 1 155

Andel av kommunens nettokostnader (%)

Planavdelningen har övergått till byggnadsnämnden från och med 2017. 2016: Nettokostnad -2206 tkr, 2015: Nettokostnad1866 tkr.

Nettokostnad

Nettokostnad per verksamhet

Verksamhet/enhet belopp i tkr 2017 2016 2015

Administrativ enhet -9 004 -3 315 -3 888

Samhällsbyggnadschef -999 -2 095 -1 387

Avdelning för fastighet och service -80 0 0

Avdelning för mark och gata -24 843 -28 449 -23 728

Planenheten 0 -2 206 -1 866

Enheten för fastighetsdrift -2 500 -2 032 554

Kostenheten 1 105 2 242 -69

Städenheten 166 6 152

Småbåtsenheten 335 637 30

Summa -35 820 -35 212 -30 202

Från och med 2017 har budgeten för färdtjänsten förts över till samhällsbyggnadsförvaltningen och administrativa enheten från socialförvaltningen. Vidare ligger där nu också hela budgeten för lokalerna i kommunhuset. Dessa två faktorer är orsaken till den kraftiga ökningen av enhetens nettokostnad jämfört med 2016. Planavdelningen har övergått till byggnadsnämnden från och med 2017.

Budgetavvikelse per verksamhet

Belopp i tkr 2017 2016

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse

Administrativ enhet -9 004 -8 456 -548 -3 315 -3 408 93

Samhällsbyggnadschef -999 -1 325 326 -2 095 -1 844 -251

Avd för fastighet & service -80 0 -80 0 0 0

Avd för mark & gata -24 843 -23 297 -1 546 -28 449 -24 059 -4 390

Planenheten 0 0 0 -2 206 -1 853 -353

Enheten för fastighetsdrift -2 500 -1 890 -610 -2 032 -1 834 -198

Kostenheten 1 105 0 1 105 2 242 0 2 242

Städenheten 166 0 166 6 0 6

Småbåtsenheten 335 -616 951 637 -603 1 240

Summa -35 820 -35 584 -236 -35 211 -33 601 -1 611


Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar

Belopp i tkr 2017 2016 2015

Nettoinvesteringar -44 945

Anläggningstillgångar bokfört värde 389 474

Kommentar

Årets nettoinvesteringar uppgår till 44 945 mnkr jämfört med budgeterade 54 200 mnkr. Se närmare kommentar nedan.

Investeringar

Investering i tkr Budget Utfall ack

Gator och trafik 7 300 6 992

Fastigheter 29 450 28 578

Hamnar, kajer och bryggor 16 500 9 216

Övrigt 950 159

Summa 54 200 44 945

Kommentar investeringar

Årets nettoinvesteringar uppgår till 44,9 mnkr jämfört med budgeten på 54,2 mnkr. Den främsta orsaken till att den planerade investeringsvolymen inte nåtts är att de medel som avsatts för reparation av kajer inte utnyttjats fullt ut, det gäller Fiskhamnskajen och Grötö rev. Renovering av Havsbadsområdet har dock genomförts enligt plan. Fokus har legat på att genomföra en förstudie avseende samtliga kajer i centrala Lysekil för att få ett underlag för prioritering av åtgärder och bästa möjliga användning av tillgängliga investeringsmedel.

Gator och trafik: Här ingår löpande underhåll av gator och vägar, belysning samt parker och grönområden, Asfaltering 2,1 mnkr är den enskilt största posten. Vidare anslutning till nya bostäder vid Stora Kyrkogatan (1,4 mnkr) samt medfinansiering till gång- och cykelväg längs väg 162 (0,7 mnkr).

Fastigheter: Ny- och ombyggnation av Mariedalsskolan är den enskilt största projektet, 14,3 mnkr. Andra större poster är Skaftö skola 1,4 mnkr, regnskydd Gullmarsskolan 0,5 mnkr, ombyggnation kommunhuset 0,6 mnkr samt projektering hamnservice 0,6 mnkr. I övrigt handlar det om planerat fastighetsunderhåll som i stort sett nått upp till budgeterad nivå samt vissa utgifter som spillt över från 2016.

Hamnar, kajer och bryggor: De störste enskilda projekten utgörs av Havsbadskajen 3,8 mnkr, Fiskhamnskajen 2,1 mnkr och förstudie kajer 1,3 mnkr. Investeringar i småbåtshamnarna uppgår till 1,8 mnkr.

Ekonomisk analys

Sammantaget redovisar samhällsbyggnadsförvaltningen 2017 en förhållandevis liten avvikelse mot budget, ett underskott på ca 0,2 mnkr. Inom avdelningen finns dock relativt stora såväl positiva som negativa avvikelser. Resultatet är betydligt sämre än prognosen som lämnades i uppföljningsrapport 3 per augusti som låg på ett överskott på 1,8 mnkr.

Administrativa enheten har ett underskott på drygt 0,5 mnkr, vilket beror på färdtjänsten där ansvaret tagits över från socialförvaltningen från och med 2017. I samband med att kommunen gick in Västtrafiks avtal för färdtjänsten från och med 15 juni 2017 togs också beslut om nya regler och avgifter för resandet som det varit svårt att förutse effekterna av, vilket förklarar avvikelsen från prognosen i uppföljningsrapport 3. Det har också tillkommit


några fler färdtjänsttillstånd under året. I slutet av året fanns 579 tillstånd jämfört med 565 vid årets början.

Samhällsbyggnadschefens ansvar samt ansvaret för avdelningschef Fastighet & Service ger sammantaget ett överskott på ca 0,2 mnkr då tjänsterna varit vakanta delar av året.

Avdelningen för Mark och Gata redovisar ett underskott mot budget på ca 1,5 mnkr. En ny avdelningschef tillträdde i maj månad och har arbetat intensivt med att utveckla arbetsformer, rekrytera ny personal och rehabilitera långtidssjukskriven personal. För att upprätthålla vakanta tjänster var flera konsulter inhyrda i början av året till höga kostnader, vilket gav ett underskott mot budget som varit svårt att ta igen under resten av året. Vidare har intäkterna från parkeringsavgifter inte nått upp till budget.

Småbåtsenheten redovisar ett överskott mot budget på knappt 1,0 mnkr, vilket är relaterat till att en större del av underhållsåtgärderna numera ska bokföras som investeringar till följd av ändrade avskrivningsregler.

Fastighetsenhetens underskott beror på de stora kostnader, ca 1,5 mnkr, som enheten tvingats bära för evakuering av verksamheter vid Fiskhamnskajen. Det sammantagna underskottet har dock kunnat begränsas till 0,6 mnkr genom återhållsamhet när det gäller driftkostnaderna i övrigt.

Kostenheten uppvisar ett överskott på 1,1 mnkr för helåret. Prognosen för helåret låg i uppföljningsrapport 3 på 1,5 mnkr. Orsaker till överskottet är bland annat vakanser på tjänster samt att enheten säljer fler portioner än budgeterat. Efter synpunkter från kunderna på matkvaliteten har en del ändringar gjorts när det gäller standarden på råvarorna, vilket till en del förklarar att utfallet för året blev lägre än prognosen per augusti. Vidare har andelen ekologiska livsmedel ökat till 21 % jämfört med 17 % året innan. I sammanhanget kan också nämnas att kostenheten är MSC-certifierad (Marine Stewardship Council) som innebär att man enbart köper in fisk som har sitt ursprung i ett hållbart fiske. Man arbetar också aktivt med klimatsmart mat med en större andel vegetariskt. En översyn kommer att ske av kostenhetens prissättningsmodell, särskilt vad avser den fasta delen av priset.

Städenheten redovisar ett överskott på knappt 0,2 mnkr jämfört med prognosen per augusti som var ett nollresultat. Orsaken är att man ökat sina volymer genom att erbjuda sina kunder möjlighet att beställa specialstädning i form av till exempel fönsterputs, golvvård och allergistädning. Tidigare fick förvaltningarna beställa den typen av städning från externa aktörer.

Framtid

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett brett ansvarsområde där bland annat detaljplaner, bygglov, kartor, mark- och exploatering, gator och vägar, parker, lokaler, kost och städ samt småbåtshamnar ingår. Ledstjärnan i arbetet är visionen Lysekil 2030:

”Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar.”

Vidare tar förvaltningen sikte på de av kommunfullmäktige beslutade utvecklingsområdena:

Barn och unga är vår framtid

Vi utvecklas genom lärande

Maritima Lysekil är en kraft att räkna med

Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö

Vi tar ansvar för miljön

Visionen och utvecklingsområdena baseras på behov och utmaningar i vår omvärld som Lysekils kommun behöver fokusera på. Samhällsbyggnadsförvaltningen är genom sitt breda uppdrag en viktig aktör såväl externt som internt i kommunen i förverkligandet av


utvecklingsområdena och visionen om ett hållbart Lysekil.

Kommunen står inför stora utmaningar i att genomföra sitt grunduppdrag. Demografiska förändringar ger ökande behov även inom samhällsbyggnadsområdet, till exempel infrastruktur och service som färdtjänst samtidigt som skatteunderlaget minskar. För att klara utmaningarna krävs ett fortsatt starkt fokus på att förbättra och effektivisera förvaltningens processer och skapa en väl fungerande organisation med ett tydligt och synligt uppdrag som genererar nöjda kunder. Behovet av att förbättra processerna har också kommit till uttryck i olika attitydundersökningar om kommunens verksamheter. En åtgärd för att öka tillgängligheten och förbättra servicen till våra kunder är att inrätta ett kontaktcenter - en väg in till förvaltningens verksamheter.

En viktig strategi för att hantera de framtida utmaningarna ekonomiskt är att, förutom effektivisering av processer, även se över budgetens intäktssida när det gäller bland annat arrenden och olika typer av avgifter utifrån principen att den som nyttjar en tjänst också ska betala för den. Driftkostnader för bilparkeringar bör till exempel inte belasta skattekollektivet utan bilisterna som parkerar.

Tillgången på kommunal exploaterbar mark är begränsad vilket försvårar nyetableringar av företag och bostadsbyggande. Samhällsbyggnadsförvaltningen har en viktig roll i att medverka i arbetet med en ny översiktsplan (ÖP) och övriga styrdokument som rör den fysiska miljön samt att arbeta för att förbättra den kommunala planberedskapen.

På personalområdet blir kompetensförsörjning allt viktigare. Inom flera av förvaltningens verksamheter råder det idag brist på arbetskraft och det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är därför viktigt att aktivt arbeta för att behålla sina medarbetare genom att vara en attraktiv arbetsgivare, inte minst gäller det arbetsmiljön.

I december 2017 beslutade kommunfullmäktige om att från och med 2019 förändra nämndorganisationen genom omvandla byggnadsnämnden till en samhällsbyggnadsnämnd som tar över ansvaret från kommunstyrelsen för verksamheterna inom avdelningarna Mark & Gata och Fastighet & Service samt den administrativa enheten. En förändring som kommer att ge förutsättningar för en tydligare och enklare process för ledning och styrning när nämndens ansvarsområde bättre stämmer överens med förvaltningsorganisationen.



Datum

2018-02-08

Dnr

LKS 2012-000468 Samhällsbyggnadsförvaltningen/Avd Plan och Bygg Anna Wigell, 0523-61 33 54 [email protected]

Beslut om godkännande av samrådsredogörelse samt beslut om utställning för Blå Översiktsplan

Sammanfattning

För Blå Översiktsplan har en samrådsredogörelse upprättats och utifrån den är ett förslag till utställningshandling framtagen.

De fyra kommunerna i Norra Bohuslän - Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil arbetar gemensamt med en översiktsplan för kustvattendelen och territorialdelen av havet, det vill säga det havsområde som innefattas av kommungränserna. Arbetet grundar sig på en längre tids samarbete med plan- och utvecklingsfrågor i havsbandet.

Den Blå Översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi skall nyttja våra gemensamma resurser så att Norra Bohusläns kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare.


Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsredogörelsen för Blå Översiktsplan.

Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utställningshandlingarna för Blå Översiktsplan samt att planen ska ställas ut för utställning.

Ärendet

För Blå Översiktsplan har en samrådsredogörelse upprättats och utifrån den är ett förslag till utställningshandling framtagen.

De fyra kommunerna i Norra Bohuslän - Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil arbetar gemensamt med en översiktsplan för kustvattendelen och territorialdelen av havet, det vill säga det havsområde som innefattas av kommungränserna. Arbetet grundar sig på en längre tids samarbete med plan- och utvecklingsfrågor i havsbandet.

Den Blå Översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi skall nyttja våra gemensamma resurser så att Norra Bohusläns kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare.

Kommunstyrelserna i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner beslutade i mars 2017 att genomföra ett samråd för den Blå Översiktsplanen.

Under perioden 20 mars till 20 juni 2017 har samrådshandlingen varit ute på remiss till drygt 200 remissinstanser och utställd i respektive kommunhus. Med anledning av den utsända remissen har 37 svar inkommit vilka redovisas med kommentarer i samrådsredogörelsen.



Dnr

LKS 2012-000468



I samrådsredogörelsen föreslås att handlingarna förtydligas, justeras och fördjupas på följande punkter:

Följande förtydningar föreslås (kortfattat):

Tydliggör vision

Förenkla avsnitt mål, strategi och rekommendationer

Göra kartorna tydligare, gränser, mandat,

Blå ÖP funktion som tematiskt tillägg, förtydliga förhållande till kommunernas ÖP

Kompletteras med begreppsförklaring och källhänvisning

Planeringsunderlag skall vara en del av planhandling

Följande justeringar föreslås (kortfattat):

Rekommendationer kopplade till formellt skyddad natur justeras för att bättre förhålla sig till kommunernas mandat till påverkan. Huvuddragen innebär att Blå ÖP redovisar inom vilka delar kommunerna står bakom gällande föreskrifter, var kommunerna bedömer att föreskrifterna bör ändras samt vilka områden som bör utredas för nya naturskydd.

Behov av hastighetsbegränsningar, liksom grunda områden förändras från geografiska rekommendationer till generella rekommendationer.

Rekommendationen utsjözoner byter namn till utvecklingszoner och de geografiska områdena justeras bl a med hänsyn till Försvarsmaktens synpunkter och till önskemål om platser för algodling.

Följande fördjupningar av konsekvenserna föreslås (kortfattat):

MKB koppla till vision och beskriv utifrån fokusområden istället för påverkansgrunder

Noll-alternativ

Utställningshandlingar har upprättats efter förslag till justeringar enligt ovan och föreslås att ställas ut för utställning.

Per Garenius Samhällsbyggnadschef

Anna Wigell

t.f. avd. chef Plan och Bygg

Bilagor

http://www.tillvaxtbohuslan.se/bla-op/utstallning-bla-op

Samrådsredogörelse och förslag på åtgärder, daterad 2017-12-01

Koncept till utställningshandlingar, daterade 2018-01-17


http://www.tillvaxtbohuslan.se/bla-op/utstallning-bla-op/


Dnr

LKS 2012-000468



Avdelningen för Plan och bygg Avdelningen för Hållbar utveckling


Tjänsteskrivelse


Datum Dnr

2018-02-19 LKS 2018-000082

Avdelningen för Mark och Gata

Sara Chronvall, 0523 – 61 33 51

[email protected]

Strandstädning – Ren och Attraktiv Kust Sammanfattning

Marint skräp är ett av vår tids största miljöproblem. Upp emot 20 miljoner ton skräp hamnar i världshaven varje år, det mesta av det är plast. Havsströmmar och förhärskande vindriktning gör att Bohuskusten får ta emot flera tusen kubikmeter skräp årligen och så mycket som åttio procent driver hit från andra länder. Elva kustkommuner i Göteborg och Bohuslän samarbetar sedan 2012 i det gemensamma projektet Ren och Attraktiv kust i Bohuslän. År 2015 förlängdes projektet i ytterligare tre år. Samarbetsplattformen kommer troligen omfatta tolv kommuner då Kungsbacka kommun också efterfrågat att ingå i samarbetet. Projektet har bland annat syftat till att utveckla en samverkansplattsform för kustkommunerna kring strandstädningsarbetet samt för att uppnå en hållbart finansierad miljö- och naturvårdsförvaltning för kust och skärgård längs västkusten.


Kommunstyrelsen beslutar att tillsammans med övriga elva västkustkommuner

fortsätta ingå i den långsiktiga regionala samarbetsplattformen Ren och Attraktiv

Kust för att gemensamt kunna ansöka till Naturvårdsverket om medel för

strandstädning under 2018 enligt bifogad projektplan och överenskommelse.

Kommunstyrelsen beslutar att bidra med en medfinansiering på minst 10 procent av

de 17 miljoner kronor som Ren och Attraktiv kust tilldelas. Medfinansieringen kan

bestå av operativa städinsatser samt tjänstemannaarbete och att bidra i projektet

med representanter till relevanta arbetsgrupper.

Ärendet

Marint skräp är ett av vår tids största miljöproblem. Upp emot 20 miljoner ton skräp hamnar i världshaven varje år, det mesta av det är plast. Havsströmmar och förhärskande vindriktning gör att Bohuskusten får ta emot flera tusen kubikmeter skräp årligen och så mycket som åttio procent driver hit från andra länder. Enligt lagen är det kommunerna som ansvarar för städningen av stränder och andra områden där allmänheten har tillgång, men när lagen skrevs hade man ingen aning om hur stora de utifrån kommande skräpmängderna skulle bli. Även en begränsad strandstädning kostar många miljoner årligen. För de enskilda kommunerna, en del av dem tämligen små, blir kostnaderna en betungande utgift. Nedskräpningen av våra kuster är ett nationellt problem som vi måste lösa tillsammans. Dessutom måste vi samarbeta över nationsgränserna för att minska skräpmängden ute till havs. Elva kustkommuner i Göteborg och Bohuslän samarbetar sedan 2012 i det gemensamma projektet Ren och Attraktiv kust i Bohuslän. År 2015 förlängdes


Tjänsteskrivelse


projektet i ytterligare tre år. Sedan 2018 kommer samarbetsplattformen troligen omfatta tolv kommuner då Kungsbacka kommun också efterfrågat att ingå i samarbetet. Projektet har bland annat syftat till att utveckla en samverkansplattsform för kustkommunerna kring strandstädningsarbetet samt för att uppnå en hållbart finansierad miljö- och naturvårdsförvaltning för kust och skärgård längs västkusten. En regional samverkansplattform bidrar till en mer långsiktig och effektiv strandstädning. Projektets styrgrupp har uppfattningen att strandstädning är en prioriterad fråga och att den lämpar sig väl för regional samverkan. Styrgruppen står bakom bifogad projektplan. 2017 presenterade regeringen (Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Natur-vårdsverket, 2017-12-21) ett åtgärdspaket med insatser om drygt 100 miljoner kronor per år till 2020 som syftar till att minska spridning av mikroplaster och annan plast, minska nedskräpningen av plast i naturen samt strandstädning. Av dessa medel kan kommunerna längs Västkusten tilldelas upp till 17 miljoner kronor för att stödja arbetet med att samla in och hantera plastavfall och annat avfall som flutit i land på stränder vid havet. Förslaget innebär att kommunerna gemensamt ansöker om 17 miljoner och uppdrar åt Västkuststiftelsen att samordna och administrera en kraftigt utökad strandstädning under 2018. Förslaget förutsätter en medfinansiering från de tolv västkustkommunerna på minst 10 % av totalen och det förväntas att nuvarande kommunala satsning på strandstädning inte reduceras. Inflödet av marint avfall har ökat kraftigt de senast åren och trots ett mer intensivt arbete med strandstädning under samma period har vi ännu inte lyckats avlägsna den under många år ackumulerade plasten. Med ett ökat anslag finns det möjlighet att arbeta bort denna miljöskuld.


I december 2017 genomfördes en workshop med syfte att i så stor utsträckning som möjligt samla information om kommunernas tankar och önskemål inför framtidens strandstädning. Det framgick tydligt att kommunerna ansåg att det behövs en sammanhållande organisation och ett mellankommunalt samarbete. Kommunerna utryckte också en önskan om att nuvarande organisation Ren & Attraktiv Kust, en del av Västkuststiftelsen samordnar, söker och fördelar beviljat anslag. Detta förstärktes genom ett möte 18 januari, anordnat av Västragötalandsregionen, då ledande politiker och tjänstemän från samtliga berörda kommuner deltog. Per Garenius Sara Chronvall Samhällsbyggnadschef Landskapsarkitekt

Bilagor

Projektplan Ren Kust 2018-02-16

Överenskommelse kommunerna VKS Ren Kust 2018


Samhällsbyggnadsförvaltningen

Avdelningen för Mark och Gata/Sara Chronvall


Sida 1 av 3

Överenskommelse

Plattformen Ren och Attraktiv kust 2018

Överenskommelsen avser att reglera mellanhavandena mellan tolv kommuner

och Västkuststiftelsen.

Parter

Strömstads kommun, Tanums kommun, Sotenäs kommun, Lysekils

kommun, Uddevalla kommun, Orust kommun, Tjörns kommun,

Stenungssunds kommun, Kungälvs kommun, Öckerö kommun, Göteborgs

Stad och Kungsbacka kommun, nedan kallade Kommunerna

Västkuststiftelsen, nedan kallad Stiftelsen

Överenskommelsen

Regeringen har via 2018 års regleringsbrev till Naturvårdsverket avsatt 17 miljoner kronor för att ”att stödja kommuners arbete med att samla in och hantera plastavfall och annat avfall som flutit iland på stränder vid havet. Bidraget ska även skapa gröna jobb. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten.”

Kommunerna avser att söka ovan nämnda medel och sedan via denna

överenskommelse uppdra åt Stiftelsen, att som sammanhållande kraft,

samordna och administrera strandstädningsarbetet i linje med tidigare

arbete inom projektet Ren och Attraktiv Kust (RAK).

Uppdraget är att arbeta för samordning av omhändertagande av marint

skräp längs med Bohuskusten samt i förekommande fall övrig skötsel av

natur och miljö. Uppdraget beskrivs närmare i bilagd projektplan.

Överenskommelsen förutsätter att Kommunerna beviljas ett bidrag om ca

17 miljoner kronor och samt en ytterligare egeninsats om 10% från

Kommunerna, ungefär motsvarande den som kommunerna tidigare satsat

på strandstädning inom RAK. Dessa medel finansierar projektet i sin

helhet och utgör ersättning till Stiftelsen. Budgeten beskrivs närmare i

bilagd projektplan.

Överenskommelsen gäller 2018-03-01 - 2018-12-31. Samtliga parter är

överens om att fråga kräver en långsiktig lösning och avser att, om medel

erhålles från Naturvårdsverket, fortsätta samarbetet under kommande år.

Sida 2 av 3

Uppföljning

Stiftelsen ska delredovisa ekonomi och verksamhet till Kommunerna för

perioden 180301-180831 senast 180915.

Stiftelsen ska slutredovisa ekonomi och verksamhet till Kommunerna för

perioden 180301-181231 senast 190201.

Överenskommelser

Detta avtal samt bilagd ”Förslag till samarbetsplattform Ren Kust” 2018

utgör överenskommelse mellan Kommunerna och Stiftelsen.

Avtalet undertecknas av Västkuststiftelsens ordförande, vice ordförande

samt kommunstyrelsens ordförande i de kommuner som ingår i

samarbetsplattformen

Avtalet upphör att gälla utan föregående uppsägning vid avtalsperiodens

utgång om inte parterna kommit överens om annat.

Detta avtal är upprättat i 13 exemplar av vilket vardera parten tagit sitt.

Göteborg den

För Västkuststiftelsen

Per Ödman Eva Carlsson

Ordförande Vice ordförande

………………. den ………………. den

För Strömstad För Tanum

…………………………………. …………………………………

………………. den ………………. den

För Sotenäs För Lysekil

…………………………………. …………………………………

Sida 3 av 3

………………. den ………………. den

För Uddevalla För Orust

…………………………………. ………………………………….

………………. den ………………. den

För Tjörn För Stenungsund

…………………………………. ………………………………….

………………. den ………………. den

För Kungälv För Öckerö

…………………………………. …………………………………

………………. den ………………. den

För Göteborg För Kungsbacka

…………………………………. ………………………………….

Sida 1 av 13

Plan för Plattformsarbetet Västkuststiftelsen/Strand-städning 2018

1. SAMMANFATTNING

Marint skräp är ett av vår tids största miljöproblem. Upp emot 20 miljoner ton skräp hamnar i världshaven varje år, det mesta av det är plast. Havsströmmar och förhärs-kande vindriktning gör att Bohuskusten får ta emot flera tusen kubikmeter skräp årligen och så mycket som åttio procent driver hit från andra länder. Enligt lagen är det kommunerna som ansvarar för städningen av stränder och andra om-råden där allmänheten har tillgång, men när lagen skrevs hade man ingen aning om hur stora de utifrån kommande skräpmängderna skulle bli. Även en begränsad strandstäd-ning kostar många miljoner årligen. För de enskilda kommunerna, en del av dem tämli-gen små, blir kostnaderna en betungande utgift. Nedskräpningen av våra kuster är ett nationellt problem som vi måste lösa tillsammans. Dessutom måste vi samarbeta över nationsgränserna för att minska skräpmängden ute till havs. Elva kustkommuner i Göteborg och Bohuslän samarbetar sedan 2012 i det gemen-samma projektet Ren och Attraktiv kust i Bohuslän. Projektet har bland annat syftat till att utveckla en samverkansplattsform för kustkommunerna kring strandstädningsar-betet samt för att uppnå en hållbart finansierad miljö- och naturvårdsförvaltning för kust och skärgård i Bohuslän. En regional samverkansplattform bidrar till en mer effek-tiv strandstädning. Projektets styrgrupp har uppfattningen att strandstädning är en pri-oriterad fråga, och att den lämpar sig väl för regional samverkan.

Inflödet av marint avfall har ökat kraftigt de senast åren, och trots ett mer intensivt ar-bete med strandstädning under samma period, har vi ännu inte lyckats avlägsna den un-der många år ackumulerade plasten. Med ett ökat anslag finns det möjlighet att arbeta bort denna ”miljöskuld”.

2017 presenterade regeringen (Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Natur-vårdsverket, 2017-12-21) ett ”plastpaket” med insatser om drygt 100 miljoner kronor per år till 2020 som syftar till att minska spridning av mikroplaster och annan plast, minska nedskräpningen av plast i naturen samt strandstädning. Av dessa medel kan kommunerna längs Västkusten som mest tilldelas 17 miljoner kronor för att stödja arbe-tet med att samla in och hantera plastavfall och annat avfall som flutit i land på stränder vid havet. Förslaget innebär att samarbetsplattformen Ren Kust/Västkuststiftelsen an-söker om 17 miljoner för en kraftigt utökad strandstädning under 2018. Förslaget förut-sätter en medfinansiering från de tolv västkustkommunerna på minst 10 % av totalen och det förväntas att nuvarande kommunala satsning på strandstädning inte reduceras.

Sida 2 av 13

2. INLEDNING Bohuskustens svårstädade stränder drabbas ovanligt hårt av skräp från havet. Skräpet på stränderna påverkar miljön negativt och orsakar stora skador både hos djur som be-tar på strandängarna och djur som lever vid och i havet. Dessutom är skräpet ett pro-blem för besöksnäringen och ett hot mot utvecklingen av natur- och kustturismen i Bo-huslän. Tillväxtverket har som mål att omsättningen inom besöksnäringen i Sverige ska fördubblas till år 2020. En av de viktigaste destinationerna i Sverige för utveckling av ex-portmogen naturturism är Bohuslän. Mängderna avfall från havet på Bohusläns stränder har ökat från nästan ingenting runt 1970-talet till stora mängder idag. Informationskampanjer på nationell nivå fungerar inte, eftersom avfallet till största delen kommer från annat håll. Kommunerna saknar idag resurser för att hantera skräpmängderna. Enligt nuvarande lagstiftning, (Gaturen-hållningslagen) så är det kommunen som ska städa i områden där allmänheten får fär-das fritt. När denna bestämmelse beslutades år 1970 förutsatte man att kommunernas kostnader skulle bli små, man hade inte med perspektivet ilandflutet marint avfall. Sta-ten hoppades att genom information och kampanjer minska nedskräpningen så att kost-naden för renhållning inte skulle bli så betungade, vilket tyvärr inte skedde. Det marina skräpet orsakar stora miljömässiga problem både i havet och på land. Natu-ren kan inte bryta ner och omhänderta plasten. Istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten kan också vara en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter. Plast som hamnar i haven är också en källa till att farliga kemikalier sprids. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier. Ren och Attraktiv Kust har sedan samarbetsplattformens start arbetat tillsammans med kommunerna, ideella föreningar, universitet och forskningsinstitut, för att synliggöra problemet. Västkuststiftelsen hade fram till 2006 en samordnande roll för ”strandstädningen”, men i samband med arbetsmarknadsverket nedläggning och krympande resurser förändra-des förutsättningarna. Samarbetsplattformen Ren och Attraktiv kust mottog 2015 ett treårigt ekonomiskt stöd på 2 miljoner kronor/år från Havs- och Vattenmyndigheten. Västra Götalandsregionen bidrog under samma tidsperiod med en delfinansiering på 1 miljon kronor/år. De elva kustkommunernas årliga medfinansiering var kontant på to-talt 550 000 kr samt även en stor del i form av arbetstid.

Sida 3 av 13

3. PLATTFORMENS SYFTE OCH MÅL

SYFTE Syftet med strandstädning för år 2018 och framåt är att etablera en fördjupad samver-kan mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå effektiv och kontinuerlig strandstädning i de tolv deltagande kustkommunerna; Strömstad, Ta-num, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka.

ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet är för 2018, och efterföljande år, är att avlägsna det marina av-fallet från de berörda kommunernas stränder i takt med inflödet. Uppdraget blir att arbeta för samordning av insamling och omhändertagande av samt

information om marint skräp längs Västkusten samt i förekommande fall övrig skötsel

av natur och miljö.

DELMÅL Plattformens delmål är att:

Samordna arbetet med alla relevanta aktörer arbeta för en långsiktig basfinansiering av det operativa arbetet i kommunerna

och i plattformens regi utforma en gemensam plattform (stat, region och kommun) för städning och na-

turskötsel av kust och skärgårdsmiljö på västkusten från Kungsbacka till Ström-stad

utveckla, effektivisera och samordna det operativa arbetet i kommunerna och i plattformens regi

utveckla nya arbetsmetoder, mätmetoder och arbetssätt utöka och underlätta frivilligas medverkan för en ”Ren Kust”. Att i möjligaste mån inkludera satsningar på gröna jobb

EFFEKTMÅL Det huvudsakliga effektmålet på lång sikt är en ren kust, där en väl fungerande strand-städning avlägsnar plasten från hav och strand i takt med inflödet. Ytterligare effektmål är:

Alla intressenter i regionen tar gemensamt ansvar för en långsiktig och effektiv strandstädning.

Mellankommunal samverkan kring strandstädning och kustnära naturvård i de tolv deltagande kommunerna har etablerats och formaliserats.

Modeller och erfarenheter från plattformens nyttjas av andra organisationer, myndig-heter, kommuner med flera.

Genom verksam kommunikation öka medvetenheten hos allmänhet och frivillig-organisationer.

Öka antalet meter städad strand och avlägsna ackumulerade skräpmängder

Sida 4 av 13

4. PROJEKTORGANISATION

Västkuststiftelsen ansöker om stöd från Naturvårdsverket samt driver strandstädningen

under 2018 som ett uppdrag från de tolv samverkande kommunerna. Simultant pågår

ett arbete att gemensamt med de deltagande kommunerna ta fram den bästa hållbara

organisationen för fortsatt arbete.

Till plattformen hör en politisk styrgrupp, rådgivande grupp, operativa funktioner, samt arbetsgrupp med kommunrepresentanter. De operativa funktionerna för att koordinera och utveckla verksamheten inrättas på

Västkuststiftelsen.

POLITISK STYRGRUPP Strandstädningen rapporterar till en styrgrupp med representanter från några av kust-

kommunerna, från Västkuststiftelsens styrelse och från Västragötalandsregionen. Grup-

pen träffas ca fyra gånger per år

Styrgruppen beslutar om vision och målsättning, ger direktiv, ramar och förutsättningar samt fattar beslut om övergripande budgetfrågor. Styrgruppens deltagare har en viktig roll som ambassadörer för projektet inom sina hemkommuner. Gruppen kommer att bli inbjuden då större och viktiga evenemang an-ordnats för projektet, exempelvis kick-off, workshops och seminarium. Eftersom Västkuststiftelsens styrelse formellt har ansvaret för verksamhet i stiftelsens namn behöver det slutliga beslutet angående budgetram och organisation fattas här ef-ter det att styrgruppen enats kring ett förslag.

Västkuststif

t

elsenstyrelse

Politis

k

s tyrgruppRen Kust

5 kommunrepresentanter samtordförande och vice ordförande

från Västkuststift elsen

Rådgivande gruppRen Kust

HaV, VGR, Länsstyrelsen m fl

Ren KustPersonal

1 x 100% + 3 x 50%

Arbetsgrupp- Kommunkontakt

ansvariga för strandstädning inom kustkommunerna

Operativ gr uppkustkommunernasarbetsmarknadslag

park och natur

Sida 5 av 13

RÅDGIVANDE GRUPP Den rådgivande grupps roll är att bistå med kunskap, erfarenheter och kontakter. Grup-pen stödjer samarbetsplattformen och dess styrelse i strategiska frågor och verkar för en långsiktig utveckling av strandstädningen längs kusten. Gruppen utgörs av platt-formsledningen, tjänstemän från Västkuststiftelsen samt representanter för Västra Göta-landsregionen (VGR), Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Havs- och vattenmyndig-heten (HaV) samt Kommunernas Internationella Miljöorganisation (KIMO). Den rådgivande gruppen kan bidra med kunskaper och synpunkter under arbetets gång och kallas in vid behov, normalt 2 ggr/år. Gruppen är också viktig vid förankring av information om plattformen och dess resultat.

Under tidigare projekt med strandstädning har kontakter med aktörer upprättats som är väl insatta i frågor som rör marint avfall. Dessa aktörer kan även fungera som ytterligare rådgivare vid hantering av specifika frågor.

OPERATIV PLATTFORMSLEDNING Den operativa plattformsledningen verkar för att samtliga projekt- och arbetsgrupper arbetar för att uppnå plattformens övergripande mål. Den operativa plattformsled-ningen ansvarar för att löpande informera om arbetets fortskridande till samtliga be-rörda. KOORDINATOR En koordinator har ansvaret för projektets ekonomi, framdrift och resultat och rappor-terar till Västkuststiftelsens VD och den politiska styrgruppen. Till sitt förfogande har koordinatorn en delprojektledare, kommunkontaktpersoner, ekonom, kommunikatör, samt Rådgivande gruppen. Vid behov kan även konsult- och entreprenörsstöd sättas in.

Planering och resurssättning av städinsatser under kommande år. Genomförande av strandstädning. Fortsatt lobbyarbete för frågan i riksdag, regering och berörda myndigheter. Löpande äskande av resurser för fortsatt strandstädning. Mobilisering för frågan hos berörda intressenter (kommuner, företagare, organi-

sationer, lokalbefolkning, forskare, media). Kommunikation till invånare och turister i Göteborg och Bohuslän för engage-

mang, förståelse och respekt för projektets betydelse. Samordning av internationella åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven. Återrapportering till finansiärer, samhälle, invånare och genomförare.

DELPROJEKTLEDARE Delprojektledaren har det huvudsakliga ansvaret för utveckling och underhåll av Strand-städarkartan samt sammanställning av statistik ur densamma. Delprojektledaren och koordinatorn arbetar tillsammans med att driva och utveckla projektet i enlighet med målen samt att utveckla det långsiktiga samarbetet med de deltagande kommunerna och övriga aktörer inom plattformen, enligt koordinatorns punktlista ovan. Delprojektledaren ansvarar för kommunernas så kallad Samarbetsdagar höst och vår.

Sida 6 av 13

EKONOM Ekonomen ansvarar för löpande redovisning av plattformen och eventuella delprojekt samt sammanställer den ekonomiska redovisningen till finansiärerna.

KOMMUNIKATÖR Kommunikatören stöttar plattformsledningen vid framtagande av kommunikationsplan

och kommunikationsinsatser i arbetet, exempelvis nyhetsbrev, inbjudningar till semi-

narium etc.

ARBETSGRUPPEN - KOMMUNKONTAKT Varje kommun utser en kontaktperson för plattformen, med huvudansvar att förankra arbetet lokalt i kommunen, både på politisk nivå och på tjänstepersonsnivå. Kontaktper-sonen deltar på möten och samordnar kommunens eget genomförande av de åtgärder som beslutas. Det är viktigt att varje kommun finns representerad för att stärka det lokala perspekti-vet och förankringen. Representanter i gruppen ska ha mandat att företräda sin kom-mun inom ansvarsområdet samt ansvarar för att återkoppla och föra egen dialog i den egna kommunen.

5. AVGRÄNSNINGAR

GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Plattformen omfattar tolv kustkommuner i Hallands och Västra Götalands län; Ström-stad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungssund, Kungälv, Öckerö, Göte-borg och Kungsbacka. Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla och Orust ingår i Fyrbodals kommun-förbund. Tjörn, Stenungssund, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka ingår i Göteborgs-regionens kommunalförbund. Den geografiska avgränsningen västerut sammanfaller med kommungränsen eller territorialgränsen (12 nautiska mil utanför baslinjen) som den också kallas. Avgränsningen österut är flexibel och kommer behöva anpassas beroende på expone-ringsgrad. Vanligtvis är exponerade väst- och sydvästsidor av öar och fastland hårdast drabbade av marint avfall.

PLANERINGSHORISONT Även om ansökan endast gäller 2018 är planeringshorisonten för strandstädning längs Västkusten betydligt längre. Problemet med marin nedskräpning på Västkusten kommer tyvärr vara ett mycket långsiktigt arbete för den operativa naturvården.

Sida 7 av 13

KARTA

Sida 8 av 13

GENOMFÖRANDE Viktiga arbetsuppgifter under 2018 blir bland annat

Att samordna och utveckla det operativa arbetet med marint ilandflutet skräp i

samråd med ansvariga och utförare i kommunerna.

Att samla statistik över ilandflutet marint skräp och förmedla kunskap och in-

formation

Att stödja och utveckla frivilligverksamheten.

Att stödja utvecklingen av den digitala Strandstädarkartan

Att söka nya ekonomiska resurser till utveckling och förändring av verksamheten

Att fördela anslag till kommunerna

Att föra dialog med nationella och internationella myndigheter och organisat-

ioner (t.ex. HaV, Miljödepartement, Naturvårdsverket etc.)

Att underhålla hemsida, nyhetsbrev med mera,

Att kommunicera och informera kring aktuella frågor internt och externt

Att öka allmänhetens medvetande om hotet mot marina miljön

Att samordna och kanalisera t.ex. nationella insatser som Nordiska Kusträddar-

dagen och Städa Sverige

Att kanalisera och samordna sponsring från företag

Strukturen utgår ifrån att kommunerna fortsatt måste ges möjlighet att bestämma vad

som skall utföras utan samordning.

Strukturen måste ge möjligheter till att använda kommunal arbetskraft som t.ex. de som

ingår i de kommunala arbetsmarknadsenheternas sysselsättningsåtgärder, bland annat

så kallade gröna jobb.

För att genomföra samordning är det nödvändigt med en tydlig roll-och ansvarsfördel-

ning inom kommunerna, mellan kommunerna samt mellan kommunerna och övriga be-

rörda aktörer.

http://www.strandstädarkartan.se/

Sida 9 av 13

ARBETSOMRÅDEN Under tidigare plattformsarbete har arbetsområden enligt nedan utarbetats. Arbetsom-rådena har framtagits i samarbete med de berörda kommunerna samt den rådgivande gruppen.

ADMINISTRATION

Ekonomi Ansökning av medel, både statliga

och EU-bidrag. Redovisning och rapportering Mobilisering för frågan hos be-

rörda intressenter Kontakt med forskning och annan

expertis Möte med styrelse och rådgivande

gruppen Politisk förankring Kontakt med Arbetsförmedling

(t.ex. Gröna Jobb) Inköp av städmaterial

KOMMUNIKATION

Kommunikation till allmänheten genom

Websida Sociala media f f a Facebook Kampanjer t ex utställningar och

teater Strandstädarkartan Föredrag för myndigheter, organi-

sationer, företag och universitet Pressmeddelande m m till tidnin-

gar och andra tryckta och digitala media.

STÖDRESURSER TILL KOMMUNERNA Löpande ansöka om resurser för

fortsatt strandstädning Fördela statliga anslag Organisera möten för utökat

samarbete Strandstädarkartan

• Hjälp och stöd att inrapportera till kartan

Praktiskt stöd från entreprenörer

LEDNING AV ENTREPRENÖRER Planering och resurssättning av

städinsatser Upphandling Uppföljning och kontroll

FRIVILLIG-STÄDNING Samordna med andra städinsatser Ekonomiskt och organisatoriskt

stöd – t ex Strandstädarna Undersöka möjligheter att an-

ordna Kystlotteriet (i samarbete med Norge)

SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER, FÖRETAG (t.ex. Håll Sverige Rent, Städa Sverige, olika företag)

Hålla kontakter Undersöka möjliga synergieffekter Stödja och delta i gemensamma ar-

rangemang för strandstädning Nordiska kusträddardagen (HSR)

https://www.facebook.com/renkust/

Sida 10 av 13

6. ARBETETS UPPLÄGG OCH TIDPLAN INFORMATION – GÅR INTE MED I ANSÖKAN TILL NATURVÅRDSVERKET Plattformsarbetet pågår med aktuell budget under 2018 mellan 1 mars till 31 juni 2018. Nedan redovisas en övergripande tidplan med aktiviteter.

UPPSTARTSFAS VINTER/TIDIG VÅR 2018 Fokus under uppstartsfasen ligger på att bygga strukturen och organisationen runt platt-formen. Under uppstarten arbetar plattformledningen med ansökan till Natur-vårdsverket som omfattar såväl projekt- som tidplan. Samverkans- och medfinansie-rings-avtal med de deltagande kommunerna upprättas. Ledningen vill stärka det kommunala engagemanget hos politiker i de deltagande kom-munerna. Arbetsgrupperna bemannas med kontaktpersoner från kommunerna och öv-riga deltagare. Styrelsemöte är planerat till den 9 februari. Referensgruppen sammanträder den 16:e mars för att dra upp riktlinjer för plattfor-mens hemvist samt koordinera fördelning av anslag. Strandstädarkartan uppdateras och utvecklas i samarbete med Västkuststiftelsens in-terna plattformsgrupp. Kommunerna ansöker om bidrag hos Ren Kust för strandstädning och inkommer med en plan på hur de vill använda medlen. Anslagen fördelas till kommunerna. Upphandling av entreprenörer och eventuell operativ personal görs av plattformsled-ningen snarast. Möjligheter för att anställa personal inom Gröna jobb skall undersökas. Planeringen av Nordiska Kusträddardagen den 5 maj startar.

VÅR-SOMMAR 2018: Plattformsledningen anordnar en samverkandag i slutet av mars där kommunala tjäns-temän och den operativa personalen bjuds in. Utöver detta deltar plattformsledningen i ett möte där samtliga kommunrepresentanter, politiker, representanter från Västra Götalandsregionen samt länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län träffas för att gemensamt diskutera framtida organisations-formerna för en hållbar struktur för en effektiv och långsiktig strandstädning. Strandstädarkartan uppdateras kontinuerligt och utvecklas fortlöpande i samarbete med Västkuststiftelsens interna plattformsgrupp. Under våren genomförs Nordiska Kusträddardagen 5 maj, i samarbete med Håll Sverige Rent.

Sida 11 av 13

Flera kommuner samlar in hårdplast till projektet ”Optimist för havet” för att bygga en optimistjolle för seglingstävlingar. Detta är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, Svenska Seglarförbundet och Sjöräddningssällskapet,

SOMMAR – HÖST 2018: Strandstädning Strandstädarkampanjer Styrgruppsmöte HÖST - VINTER 2018/2019: Styrgruppsmöte, referensgruppsmöte och samverkansdag operativa gruppen. Utvärdering av säsongen utifrån strandstädarkartan.

Sida 12 av 13

7. EKONOMI Projektets totalkostnad uppskattas till cirka 19 mkr, inklusive kostnaden för delprojektet Interreg fyrak , KASK - Ren Kustlinje). Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, GR, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Havs- och vattenmyndigheten, Business Region Göteborg samt de åtta deltagande kustkommunerna Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungssund, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka. Kommunerna medfinansierar projektet med arbetsinsats. För att säkerställa åtagande från kommunerna tecknar Västkuststiftelsen ett samver-kans- och medfinansieringsavtal med respektive kommun. Ekonomin redovisas löpande till styrgruppen vid varje ordinarie möte. Lägesrapporter samt rekvireringar görs halvårsvis till /årsvis Budgetförslag

INTÄKTER Budget i tkr

Kostnader inkl moms

Kommunerna 550 Kommunerna betalar in 50 tkr/kommun för 2018 inom ramen för RAK, nytt avtal?

HaV 667

NV-anslag 2018 17 000

Återstående projektmedel 2017 1 530 Interreg KASK/VGR

VGR 2018 285

KASK, Ren Kustlinje 2018 410

Summa 20 442

KOSTNADER

Operativa insatser

Via kommunerna 9 000 Fördelningen ska spegla omfattningen av nedskräpningen dvs troligen mer pengar till de nordliga kommunerna.

Entreprenörer 1 402

Anställd operativ personal 1 100

Utbildning 100

Utveckling av struktur för att främja frivilligas insatser för mer km städad kust t.ex utv. av digital karta, logistik mm

1 000

Föreningsstöd, frivilliga 500

Summa 13 102 Motsvarande utfall 2017: 2 907tkr

Kommunikation/Marknadsföring

Broschyrer/Material

Sida 13 av 13

Utformning/Layout/Webbsida

Event

Annonser

Summa 800 Motsvarande utfall 2017: 295 tkr

Inköp av utrustning

Yrkeskläder 50

Hyra och köp av redskap/maski-ner

4 393

Summa 4 443 Motsvarande utfall 2017: 176 tkr

Samordning av strandstädning och kommunikation

Lön koordinator 416 Halvtid 12 mån inkl PO (42%) samt OH (11%)

Lönekostn. delprojektledare 473 70% 4 mån, Heltid 8 mån inkl PO (42%)

Lönekostn. kommunikatörer 392 Halvtid 12 månader inkl PO (42%)

Lön ekonom 216 Halvtid 8 mån inkl PO (42%)

Summa lönekostnader 1 497 Motsvarande utfall 2017: 959tkr

Administrativa kostnader

Dator/IT-utrustning

IT-stöd (Esri)

Konferens/kursavgifter/Lokaler

Traktamente, bilförmån mm

Resor/möte/konferenser

Representation

Lokaler

Mobil/Bredband

Kontorsmaterial/Inventarier

Konsulttjänster

Övrigt

Summa 600 Motsvarande utfall 2017: 384tkr

Summa totalt 20 442 20 442

Delegationsärenden kommunstyrelsen 2018-02-28

Anmälan om fattade beslut enligt delegationer inom kommunstyrelsens förvaltningar. Kommunstyrelsens ordförande

Yttrande till förvaltningsrätten gällande begäran över mål 290-18

Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av de delegationsbeslut som förtecknas i protokoll den 28 februari 2018.

Anmälningsärenden kommunstyrelsen 2018-02-28

Protokoll från kommunstyrelsens ledningsutskott 2018-02-14 Protokoll från LEVA i Lysekil AB 2017-12-13 Protokollsutdrag från folkhälsopolitiskarådet 2018-01-26, § 1 – Uppföljning 2017 Protokoll från KHF Lysekils omsorgsbostäder 2018-01-24 Protokoll från lönenämnden 2018-02-12 Beslut från länsstyrelsen 2018-02-08 – Tillstånd till Siviks avfallsanläggning inom fastigheten Sivik 1:5 Samverkande överförmyndare - verksamhetsplan och budget 2018 (LKS 2018-110) Direktionsmöte i korthet 2018-02-15



Datum

2018-02-09

Dnr

LKS 2017-000867

Kommunstyrelseförvaltningen

Leif Schöndell, 0523 – 61 31 01

[email protected]

Förslag till ny kommunrepresentation och arvodering i Bohuskustens vattenvårdsförbund

Sammanfattning

Bohuskustens vattenvårdsförbund har inkommit med förslag på ny kommunrepresentation i styrelsen samt arvodering av de ledamöter som representerar kommunerna. Förslaget innebär en minskning av antalet ledamöter från 17 till 11 där medlemskommunerna kommer att ha sex platser i styrelsen och medlemsföretagen fem platser. Göteborgs kommun föreslås ha två platser i styrelsen medan fyra ska utses av övriga kommuner enligt en klusterindelning. Lysekils kommun ingår i ett föreslaget kluster med Munkedals, Sotenäs och Uddevalla kommuner. Respektive kluster föreslås få en ordinarie ledamot och en ersättare i styrelsen. Det är upp till kommunerna att inbördes komma överens om hur representationen ska se ut. Vidare föreslås att varje kommun direkt arvoderar sina respektive ledamöter i styrelsen. Förändringen avses gälla från och med 2019.

Förvaltningen delar bedömningen att det kan vara rimligt att minska styrelsens storlek. En styrelse med 11 ledamöter, varav sex från kommunsektorn, torde vara fullt tillräckligt för att administrera den samordnade recipientkontrollen som är förbundets huvuduppgift.

Representationen i Bohuskustens vattenvårdsförbund för klustret Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla föreslås lösas genom att Västvatten AB utser en ordinarie styrelseledamot och att LEVA i Lysekil AB utser en ersättare till styrelsen. För att underlätta valberedningsarbetet föreslås vidare att båda bolagen får i uppdrag att utse representanterna inom sina respektive styrelser.


Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom förslag till ny kommunrepresentation samt arvodering för Bohuskustens vattenvårdsförbund.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom att Västvatten AB inom styrelsen utser en ordinarie ledamot till styrelsen för Bohuskustens vattenvårdsförbund samt står för arvodering av denne.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger LEVA i Lysekil AB i uppdrag att inom styrelsen utse en ersättare till styrelsen för Bohuskustens vattenvårdsförbund samt stå för arvodering av denne från och med 2019.

Ärendet

Bohuskustens vattenvårdsförbund inkom 2017-12-14 med förslag till ny kommunrepresentation i styrelsen samt arvodering av de ledamöter som representerar kommunerna.

Förslaget syftar till att göra styrelsen mer effektiv då den vid flera sammanträdestillfällen inte varit beslutsmässig på grund av för få närvarande ledamöter.



Dnr

LKS 2017-000867


Förbundets förslag innebär en minskning av antalet ledamöter från 17 till 11 där medlemskommunerna kommer att ha sex platser i styrelsen och medlemsföretagen fem platser. Då Göteborgs kommun står för en stor del av resurserna till vattenvårdsförbundets verksamhet föreslås de ha två platser i styrelsen medan fyra ska utses av övriga kommuner enligt en klusterindelning.

Lysekils kommun ingår i ett föreslaget kluster med Munkedals, Sotenäs och Uddevalla kommuner. Grunden som anförs för klusterindelningen är SML-kommunernas samverkan med en gemensam miljönämnd samt att Munkedal, Sotenäs och Uddevalla samverkar i va-frågorna genom Västvatten AB.

Respektive kluster föreslås få en ordinarie ledamot och en ersättare i styrelsen. Det är upp till kommunerna att inbördes komma överens om varifrån de som ska representera klustret kommer och hur representationen kan växla över tid.

När det gäller arvodering av styrelseledamöterna föreslår förbundet att varje kommun direkt arvoderar sina respektive ledamöter i styrelsen.

De föreslagna förändringarna avses bli beslutade på årsstämman i april 2018 för att träda i kraft från och med 2019.

Förvaltningens synpunkter

Vattenvårdsförbundet för Bohuskusten är en ideell förening som har till huvudsaklig uppgift att svara för den samordnade recipientkontrollen längs Bohuskusten. Medlemmar år kommuner, industrier, föreningar och övriga intressenter som bedriver verksamhet eller aktiviteter i anslutning till Bohuskusten och på ett eller annat sätt påverkar eller påverkas av vattenförhållandena längs kusten. I vissa fall har men genom villkor i miljötillstånd en skyldighet att kontrollera vattenkvaliteten och den samordnade recipientkontrollen är då ett effektivt sätt att lösa detta.

Förvaltningen delar bedömningen att det kan vara rimligt att minska styrelsens storlek. En styrelse med 11 ledamöter, varav sex från kommunsektorn, torde vara fullt tillräckligt för att administrera den samordnade recipientkontrollen. Däremot är det knappast självklart att färre ledamöter i styrelsen leder till ökad närvaro och beslutsmässighet, utan här faller ett ansvar på respektive medlem utse ledamöter som är intresserade av uppdraget och har möjlighet att delta. Vidare anser förvaltningen att det kan vara rimligt att varje kommun arvoderar sina respektive ledamöter i styrelsen så som förbundet föreslår.

När det gäller grunderna för klusterindelningen har dock förvaltningen invändningar mot förslaget. Samverkan inom SML genom Miljönämnden i mellersta Bohuslän är ingen relevant grund i det här sammanhanget. Vattenvårdsförbundets verksamhet har inte ett tillsynsperspektiv, utan det är en sammanslutning av i första hand verksamhetsutövare för att gemensamt svara för recipientkontroll, dvs. vilken påverkan på vattenförekomsterna som verksamheterna står för. För kommunerna till exempel avloppsreningsverk och dagvatten, för företagen utsläpp från industriell verksamhet. Det här är alltså en samhällsbyggnads- eller teknisk fråga för kommunerna. Miljönämnden är tillsynsmyndighet för i alla fall delar av de kommunala verksamheterna.

Den samverkan inom vatten- och avloppsområdena som finns genom Västvatten är däremot en rimlig grund för ett kluster. För Lysekils del är det LEVA i Lysekil AB



Dnr

LKS 2017-000867


som har motsvarande roll och även står för avgiften till vattenvårdsförbundet, vilken uppgick till 127 000 kronor 2017.

Förvaltningen föreslår därför att representationen i Bohuskustens vattenvårds-förbund för klustret Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla löses genom att Västvatten AB utser en ordinarie styrelseledamot och att LEVA i Lysekil AB utser en ersättare till styrelsen. För att underlätta valberedningsarbetet föreslås vidare att båda bolagen får i uppdrag att utse representanterna inom sina respektive styrelser.

Med detta förslag får vi en rimlig representation för samtliga fyra kommuner och rätt perspektiv på deltagandet i vattenvårdsförbundets verksamhet.

Samråd har skett med Munkedals, Sotenäs och Uddevalla kommuner.


Bilaga

Skrivelse från Bohuskustens vattenvårdsförbund


Bohuskustens vattenvårdsförbund Leva i Lysekil AB Munkedals kommun Sotenäs kommun Uddevalla kommun


vATTENvÄnospöneur{oBOHUSKUSTENS

Göteborg L1 december 2OI7

Till valberedningarna i medlemskommunerna inomBoh uskustens vattenvårdsförbund; samtför kännedom till medlemskommu nernas Kommunstyrelser

Förslag till ny kommunrepresentation och arvodering

Kommunrepresentation i styrelsenVid årsmötet i april 2OI7 informerades medlemmarna inom Bohuskustensvattenvårdsförbund (BWF) om att det finns ett förslag att minska styrelsen frân 17 till 11ordinarie ledamöter, vilket förankrats med valberedningen. Förslaget innebär attkommunerna kommer att ha 6 platser och medlemsföretagen 5 platser i styrelsen.

Förslaget syftar till att göra styrelsen mer effektiv, då styrelsen vid flerasammanträdestillfällen inte varit beslutsmässig på grund av för få närvarande ledamöter.Genom att minska antalet ledamöter kan även kostnaden för arvodering minska.

Vattenvårdsförbundets valberedning ser att Göteborg som stor kommun och som lägger inmycket pengar iförbundet bör ha två ledamöter, övriga fyra platser skulle kunna fördelasmellan de andra medlemskommunerna indelade geografiskt ifyra kluster.

Eftersom Sotenäs, Munkedal och Lysekil delar miljönämnd och tjänstepersoner inom miljö,är det mer logiskt att de ligger i samma kluster. Sotenäs, Munkedal och Uddevalla ingår alla i

Västvatten AB. Det noterades även att Strömstad och Tanum delar på Kosters nationalpark,vilket är ett skäl till att det är bra att de ligger i samma kluster. Stenungsund, Tjörn och Orust(STO-kommunerna) har även de ett tätt samarbete. Âterstår två kommuner, Kungälv ochöckerö, som föreslås få ett eget kluster.

Föreslagna kluster:- 1 från Strömstad-Tanum- 1 från Sotenäs-Munkedal-Lysekil-Uddevalla- L från Orust-Tjörn-Stenungsund- 1från Kungälv-Öckerö- 2frän Göteborg

Respektive kluster föreslås få en ordinarie ledamot och en ersättare i styrelsen.Kommunernas representation blir alltså totalt sex ordinarie ledamöter och sex ersättare.Kommunerna i respektive kluster får inbördes komma överens om varifrån de som skallrepresentera klustret kommer, och hur den representationen kan komma att växla över tid

Bohuskustens vattenvårdsförbundc/o Göteborgsregionens kommunalförbundBox 5073s-40222 cöreaonc

Tel: 031-335 50 00Fax:031-335 51 17www,[email protected]

SEKILS KOMMUNRegistraturen

LLS 2017 -12- 1 tr

LY

86vo*.Jö/? - 000

BOHUSKUSTENSøE¡INEG@

En tanke kan vara att den ordinarie styrelseledamoten och ersättaren kommer från olika

kommuner i klustret och att man med jämna mellanrum byter representantskapet inom

klustret. Det motsvarar det sätt som representationen för medlemsföretagen alltid har varit

ArvoderingStyrelsen har även diskuterat frågan om hur arvoderingen av styrelseledamöter bör gå till.Det har föreslagits att lyfta ut kostnaderna för arvoden från förbundets räkenskaper/omsättning.

Varje kommun rekommenderas då istället att direkt arvodera sina respektive ledamöter och

ersättare i styrelsen.

Fortsatt hanteringDet är viktigt att kommunerna tar upp detta för diskussion inom sina respektive

valberedningar och gemensamt inom de föreslagna klustren. Vi önskar att respektive

valberedning sedan återkopplar till valberedningen för BVVF senast torsdagen den

8 februari 2018, för att sedan förhoppningsvis få samordnade beslut i frågorna senast

torsdagen den 22 mars 2018. Beslut om genomförandet fattas på årsmötet i april 2018 och

införs sedan fr o m 2079.

Sammankallande i BVVF:s valberedning: lngrid Andreaeingrid.a nd reae@stadsh uset.goteborg.se

Med vänlig hälsning

Mats Brodefors, ordf

Konta ktu ppg¡fter Boh uskustens vattenvårdsförbu nd

Boh uskuste ns vattenvå rdsförbu nd

c/o Göteborgsregionens kom mu nalförbu nd

Box 5073402 22 CörreORC

E-post: [email protected]: www.bwf.se

Bilagor:

o Kontaktuppgifter t¡ll BWF:s nuvarande styrelse

ftrzzta-løh./lq/ Monica Dahlberg, sekr. Ç)

a Styrelse protokol I BWF 2OI7 -12-04

MEDIEM / Namn

GöTEBoR6

Mäts Brodefors (Ordförande)

Anna Jivén

Chr¡stina Löwenström

Göte Karlsson

KUNGÄtV

Bengt-Äke Andersson

Pierre Rehnlund

TYSEKIT

Lars-Äke Olsson

lnge Löfgren

MU'{KEDAI

Leif Högberg

Alf S¡versson

ORUST

Ulla Buhr

Anders Hygrell

SOlENÄS

Eva Abrahamsson

Hilbert Eliasson

STENUNGSUND

Sofia WestergrenBo Pettersson

STRöMSTAD

Bengt Bivrin

Lena Mart¡nsson

TANUM

Hans Schub

Louise Thunström

Parti Telefonnummer Gatuedress Postnummer Ort E-postadress

mats@ protek-oroiektstvrninq.se

anna@¡iven.se

Lowenstrom(ô netatonce. netgote. karlsson@siofa rtsverket.se

[email protected] u nd@ kungalv.se

dlofastieheter@smai l.com

inge.loferen @ gma il.co m

leif hosbereT@ gmail.com

alf.sif@tel¡a.com

ulla.buhr@tel¡a.com

anders. hvgrel l@ nordholms.se

[email protected]¡[email protected]

sof¡[email protected]. pettersson@sten ungsund.se

bengt.bivr¡[email protected]. ma rt¡[email protected]

h a ns. sch u b@ta n u m.se

lo u¡se.t h unstro m @ ta n u m. se

Uppdrag

M

s

M

S

070-335 68 s0

070-2442002073-962897L070-824 36 42

070-s12 58 02

072-253 49 29

070-568 50 62

076-7982233

o70 t767L99

070-917 07 7L

070-s23 16 90

070-234 75 t6070-573 95 23

o70-s24s260070-676 81.23

070-880 28 05

070-625 23 92

070-559 29 25

070-430 39 40

Skalldalsvägen 105

Furugatan 10

Bågskyttest¡gen 2

Fyrmästaregången 4

Sjöhed 180

Snäckliden 38

Lyse-Fiskebäck 321

Dalskogen 190

Bruksvägen 30 C

Haga 34

Stenen 219

Nóteviken 224

Berg-Hans gata 1Martins väg 9

Hålkekärr 104

Barnens byväg 24

Hampstigen 9

Rönningebacken 35

Bräckevågen 5

Skogsvägen 10

436 52

413 2r4r? t9473 18

44274

4427t

453 91

453 41

45533

4576r

47297

4739t

45650

456 55

44494

4446L

45237

45292

45747

45773

HOVAS

GÖTEBoRG

GÖTEBoRG

GÖTEBoRG

HARESTAD

KÄRNA

LYSEKIL

LYSEKIL

MUNKEDAL

HÄLLEVADSHoLM

STILLINGSöN

HENAN

SMÖGEN

BOHUS MALMÖN

UCKLUM

STORA HÖGA

STROMSTAD

STRÖMSTAD

FJÄLLBACKA

HAVSSTENSSUND

ord

orders

ers

ord

ers

S

L

L

MP

5

M

ord

ers

S

M

ord

ers

ord

ers

ord

ers

orders

ord

ers

M

S

M

S

MP

S

M

S

ord

ers

üöRNBerne Petersson

Clães Jansson

UDDEVATI.A

Anna-Lena Heydar {V¡ce ordförande)Carl-Johan Sernestrand

öcx¡nöEva Wallin

Jan Hansson

INOVYN SVERIGE AB

lngela Elìasson

BOREAI]S AB

Mar¡e-Louise Johansson

GöTEBORGS HAMN AB

Edvard Molltor

GRYAAB

Karl-Em¡l Videbris (fl tom 2018-08-30)

Liza Wellsjö (vik)

VOTVO PERSONVAGNAR

Mikhel Laks

PREEM RAFF LYSEXILAE

Annika Utgenannt

oRKtA Fq)DS SVERTGE/ABBA SEAFOOD

Agneta Stenberg

KLÃDESHOLMEI{ SEAFOOD AB

Morgan Bråse

ERI{ST & YOUNG

Anna de Blanche

Kristina Baaz

0303-877 44

0303-869 4s

031-368 76 20

070-579 74 3t070-579 74 62 Box 8984

031-59 53 07 Torslânda TJAlN

010-450 31 91

070-6939223 Hagaberg

070-567 30 10

KD

S

S

L

KD

M

070-525 87 72

070-653 61 08

070-765 7t 24

070-455 71 54

070-323 35 23

072-3008877

Rösseliden 18

Karparvägen 4

Oxevik 302

Valås Lider 7

Norgårdsvägen 29

Stranden 21

47743

4716r

45197

45930

4753t47531

44483

444A6

403 38

4C274

4C6 31

453 81

456 81

DYRON

MYGGENÄS

UDDEVALLA

UUNGSKILE

OcKERO

ÖCKERÖ

GÖTEBoRG

GöTEBoRG

LYSEKIL

KUNGSHAMN

Dete rsson sfa m¡ l¡ (ava h oo.se

claes.iansson @tiorn.se

a n na-lena. hevda r@ hotma il.co m

[email protected]

[email protected]

ia n. ha nsso n @ ocke ro.se

karl-:[email protected] @grya a b.se

[email protected]

ann¡ka.uteenannt@ Dreem.se

asneta.stenbers@a bbaseafood.se

mb@ kladesholmenseafood.se

anna.de. bla nche(ô se.ev.com

krist¡na. [email protected]

orders

orders

orders

STENUNGSUND ingelå.el¡asson@ inown.com

STENUNGSUND marielou¡se.¡ohansson@boreal¡ssroup.com

GÖTEBORG edvard.molitor@ oorteot.se

ord

ers

ord

ers

ord

ers

ord

ers

Rev

Rev

vATTENvÅnnsröneuNoBOHUSKUSTENS

Protokoll fört vid styrelsemöte i Bohuskustens vattenvårdsförbund

Tid: Måndagen den 4 december 2017

Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund, Anders Personsgatan 8 i Göteborg

Dagordning

L. Mötet öppnasOrdförande Mats Brodefors öppnar mötet.

2. Godkännande av dagordningStyrelsen beslutar att godkänna dagordningen

Nörvorande ledamöter:Mats Brodefors

Bengt-Åke Andersson

Lars-Åke olsson

Ulla Buhr

Bengt Bivrin

Hans Schub

Anna-Lena Heydar

Eva Wallin

Edvard Molitorlngela Eliasson

Närvarande ersättare:

lnga ersättare närvarade

övriga deltagore:

lngrid Andreae

Monica Dahlberg

Misja Melin

Göteborgs stad

Kungälvs kommun

Lysekils kommun

Orust kommun

Strömstads kommun

Tanums kommun

Uddevalla kommun

öckerö kommun

Göteborgs Hamns AB

INOVYN Sverige AB

Göteborgs stad,

Valberedningen BVVF

GR

GR

El nä rvo ra nd e led a möter:Anna Jivén

Leif Högberg

Eva Abrahamsson

Sofia Westergren

Berne Petersson

Agneta Stenberg

Mihkel Laks

EJ nürvaronde ersättore:

Christina Löwenström

Göte Carlsson

Pierre Rehnlund

Inge Löfgren

Alf Siversson

Anders Hygrell

Hilbert Eliasson

Bo Pettersson

Lena Martinsson

Louise Thunström

Claes Jansson

Ca rl-Johan Sernestra nd

Jan Hansson

Ma rie-Louise Joha nsson

Karl-EmilVidebris

Annika Utgenannt

Morgan Bråse

Göteborgs stad

Munkedals kommun

Sotenäs kommun

Stenungsunds kommun

Tjörns kommun

Orkla Food Sverige AB

Volvo personvagnar

Göteborgs stad

Göteborgs stad

Kungälvs kommun

Lysekils kommun

Munkedals kommun

Orust kommun

Sotenäs kommun

Stenungsunds kommun

Strömstads kommun

Tanums kommun

Tjörns kommun

Uddevalla kommun

öckerö kommun

Borealis

GRYAAB

Preemraff Lysekil

Klädesholmen Seafood

Bohuskustens vattenvårdsförbundc/o Göteborgsreg¡onens kommunalförbundBox 5073s4o222 cöTEBoRc

Tel: 031-335 50 00Fax: 031-335 51 [email protected]

a

BOHUSKUSTENSsm!8û@

3. Val av justeringsperson

Styrelsen väljer Anna-Lena Heydar till att justera mötesprotokollet.

4. Föregående mötesprotokollFörtydligas att Bengt Bivrin inte var med på mötet i september.

Föregående mötesprotokoll godkänns och läggs till handlingarna

5. Meddelanden¡ Rekrytering Regionplanerare med inriktning Vatten, Kalkning och Luft pågår

Misja Melin hjälper Monica så länge med viss adm., t ex skriva anteckningar

Två statliga utredningar pågår med bäring på vattenvårdsförbundets och vattenrådetsverksamhet:- "Översyn av miljöövervakningen" (Dir.2OI7:58) med Åsa Romson som utredare. Tar upp

nationell, regional och lokal miljöövervakning, i den sistnämnda ingår bl a den SRK som

bedrivs av vattenvårdsförbunden. Uppdraget skall redovisas den 30 november 2018- "översyn av vattenförvaltningens organisation" (Dir. 2017:96) med Carolina Adelsjö som

utredare. Uppdraget ska redovisas den 3L oktober 20L9.

Tanken var att få med HaV och/eller Länsstyrelsen till kommande styrelsemöte för attdiskutera just detta men de hänvisar till ovanstående utredningar, som de inte vill

förekomma, och ber att få återkomma efter att de redovisats.

Mats informerade om att Miljö- och klimatnämnden i Göteborg har beslutat att ha vatten

som fokusområde 2019.

Boel Lanne som är ordförande i vattenrådet för Bohuskusten träffade på Arbetsutskottet på

senaste mötet.

Rollen för vattenrådet är inte helt tydlig, blir förhoppningsvis klarare efter ovanstående

utredningar. De får samverkansbidrag från Vattenmyndigheten. Får sedan söka extra medel

fr t ex länsstyrelsen om man vill göra något projekt. VRBK svarar bara på

Vatten mynd ighetens rem isser.

Fokus för VRBK;s arbete hittills har varit på "kunskapshöjning och ökad kommunikationmellan vattenrådet, vattenmyndigheten och vattenrådets olika intressenter". Dvs VRBK

interagerar aktivt med kustkommuner, verksamhetsutövare och ideella miljöorganisationerför att sprida kunskap om vattendirektivet och arbetet med det. VRBK väljerämnesområden, ordnar seminarier runt dessa och summerar kunskap.

Vill göra det möjligt för fler att ha båten på land för att slippa fler bryggor som påverkar

kusten negativt. Det skulle även minska behovet av giftiga båtbottenfärger.Söker medeltill projekt för att kunna plocka upp gamla nät och hummertinor.

Vattenvårdsförbundets roll som utförare av Samordnad recipientkontroll (SRK)tydligare.

Gör sina informationsinsatser via årsmötet. Finns det något vi kan lösa gemensamt mellan

BVVF och VRBK?

a

a

2

BOHUSKUSTENS@

VRBK vill få ut BVVF:s resultat för att de ska bli mer tillgängliga. De kan tänka sig att peka pålämpliga åtgärder med BVVF:s data som grund.

Kan de båda org. tillsammans välja något viktigt ämne att via t ex seminarium belysa medhjälp av någon som är kunnig inom området?

Styrelsen beslutar

att anteckna informationen till protokollet.

6. Sammansättningen av styrelsen inför 2018 - sammankallande i valberedningen,lngrid Andreae deltar

lngrid som är ny ivalberedningen presenterade sig. Hon sitter som Göteborgs representantäven ivalberedningarna för Göta älvs vattenvårdsförbund och GR.

Förslaget till brev gicks igenom. Förtydligas med att beslut fattas på årsmötet 2018 men träder i

kraft fr o m 201-9. Bör även förtydligas att det rekommenderas att kommunerna arvoderar bådeledamöter och ersättare i BVVF:s styrelse. Om arvoderingen övergår från BVVF till kommunernakommer medlemsavgiften att sänkas i motsvarande grad. Brevet skickas till kommunernasvalberedningar samt till KS för kännedom.

lnkom synpunkter om att ett av de föreslagna klustren har fyra kommuner (Sotenäs-Munkedal-Lysekil-Uddevalla). Föreslogs att dela på klustret men frågan är då hur, då kommunerna inomklustret samarbetar på olika sätt via gemensam miljönämnd och via Västvatten AB?

Viktigt att var och en av de kommunala ledamöterna ¡ styrelsen informerar valberedningarna i

sina respektive kommuner om den tänkta förändringen. Vid årsmötet kommer de som utsessom ombud att få ta del av handlingarna.

Också viktigt att styrelserepresentanterna informerar KS/KF i sina resp kommuner i övrigt omvattenvå rdsförbu ndets verksa m het.

Styrelsen beslutar

att anteckna informationen till protokollet; samtatt ge Monica i uppdrag att efter föreslagna justeringar skicka brevet till kommunernas

valberedningar med kopia till Kommunstyrelserna

7. Info om kontrollprogram/upphandlingar- Hvdrosrafi och Växtplankton:Nuvarande upphandling gäller för 2015-2O18. PoU-gruppen träffades 13/10. Då de inte sernågot behov av förändring i delprogrammet, förordar de att vi så som avtalet tillåter, förlängeravtalet med SMHI L+L år fram till 2020.De tycker dock vi kan ta bort optionen med månadens alg som kostar 4000 kr/är.

3

BOHUSKUSTENSøEN&A@

Styrelsen beslutar

att anteckna informationen till protokollet; samt

att förlänga avtalet med SMHI t o m 2020 med undantag för månadens alg som tas bort

- Miliösifter isediment 20 17-2018 m raonort 2019:

lngen överklagan avseende Förvaltningsrättens beslut har inkommit från MMAB. Vi har därförtecknat avtal med COWI som fick tilldelningen.Pga av förseningarna med ett halvår i och med överprövningen till förvaltningsrätten och deras

långa handläggningstid gör de kortare och kallare dagarna nu på hösten att konsulten intekommer att hinna allt som planerats 2017. Planeringsmöte med PoU-gruppen I3hO som anser

att Stenungsundsområdet bör prioriteras pga av medlemmarnas behov. De inriktarprovtagningen på de stationerna. Resten (Brofjorden, BVVF + Göta älv)görs våren 201-8.

Styrelsen beslutar

att anteckna informationen till protokollet

- Fintrådisa aleer 2017

Hade vid mötet ännu inte fått kontakt med Lars-Harry på HydroGlS för att få tag på de saknade

f lygfotografie rn a för 2004-20L1..

Hor efter mötet Íått kontokt och hon so då att han kon leverero bilderna till BVVF men ott dettor honom 2 dogor (L6 timmor) á 1- 200 kr = 19 200 kr ott göro detta.

Styrelsen beslutar

att anteckna informationen till protokollet; samt

att ge HydroGlS i uppdrag att leverera de flygfotografier som saknas (2004-201.1.)till en kostnad

av L9 200 kr.

- Miukbottenfauna:Har fortfarande inte fått ra pporten från Lst ang provtagningen 20L5 och

2016. Rapporten skallvara klar men ligger nu för layout på Lst.

Provtagning 2OI7 är klar, genomgång av insamlat materialberäknas vara klart hos GU våren

2018.

Styrelsen beslutar


- Tillförsel av närinesämnen till Bohuskusten:

Rapport 1998-2015 klar och publicerad på hemsidan. Ny offert från DHI för rapport med tillägg

av åren 2016 & 20L7 utförs 2018 och levereras i början av 2019.(se pkt 8).

Styrelsen beslutar


4

BOHUSKUSTENS0¡@

8. Budget/ekonomiEkonomisk rapport t o m oktober (Handling bifogas)Rapporten var utskickad med kallelsen och anses därmed föredragen. Den stora skillnadenmellan denna och förra rapporten t o m augusti är att en del av provtagnings- ochanalyskostnaden för miljögifter i sediment flyttas frân 2OI7 till 2013.

Styrelsen beslutar

att godkänna den ekonomiska rapporten och lägga till handlingarna

Offert från DHI för delprosram "Tillförsel av närinesämnen 1998-2017, utförs 2018Har inkommit offert från DHI om att lägga till två ytterligare år (2016-2017) tll nuvarande serieDe vill ha 5B 150 kr för detta. Då det tidigare kostat 37 500 kr för varje års tillägg blir detbilligare per år om vi tecknar avtal för två år samtidigt.

Styrelsen beslutar

att anteckna informationen till protokollet; samtatt godkänna offerten från DHl.

9. ÅrsmöteStyrelsen anser att BVVF även 2018 ska ha årsmöte tillsammans med Göta älvsvattenvå rdsförbu nd.

Förslas till uppläes:kl. 09:00-10:30 Årsmöte + konstituerande styrelsemöte för GÄVVF

kl. 10:30-11:00 Fika

kl. 11:00-13:00 Seminarierkl. 13:00-14:00 Lunch

kl. 14:00-1-5:30 Årsmöte + konstituerande styrelsemöte för BVVF

Lämpliea ämnen till seminarierna kan vara:- eDNA- Bottenfauna Göta och Nordre älv (GÄVVF)+ Mjukbottenfauna (BVVF)

- Föredrag om vattenråd vattenvårdsförbundens roller (Vattenmyndigheten t ex HannaTornevall). Dock osäkert om det går att ordna medan ovan nämnda utredningar pågår

- Mikroplast m miljögifter i musslor- Utredning fintrådiga alger - Mats Lindegarth, GU

Doodle till de båda förbundens Arbetsutskott för att hitta datum för årsmötet i m¡tten av april.

10. övriga frågorlnga övriga frågor togs upp

5

BOHUSKUSTENSg@!Eq@

11. Tider för sammanträden med styrelsen 2018 (Handling bifogas)De föreslagna tiderna gicks igenom. Monica skickar ut inbjudningar via Outlook för både

styrelse- och Arbetsutskottsmöten.

Hans Schub från Tanum föreslår att styrelsen är hos dem vid mötet den 7 mars. Han villgärnabjuda in företaget Catxalot i Havstensund som har byggt upp sin verksamhet kring tång. .

Vem tar 21 september?

12. Mötet avslutasOrdföranden avslutar sammanträdet.

Monica Dahlberg - Sekreterare

Mats Brodefors - Ordförande Anna-Lena Heydar - Justerare

6

Documents

Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats … · Kommunstyrelseförvaltning, Årsrapport 2017 4(12) Personalavdelningen är en stödfunktion med fokus på personalfrågor,