Öppettider: tis-fre kl 11-16, lör-sön kl 12-16. Adress: Portgatan 2 Munktellstaden 633 42 Eskilstuna. Tfn: 016-710 13 69. Webb: eskilstuna.se/konstmuseet. Fri entré

Vi hoppas lärarhandledningen ger idéer till hur du kan använda Eskilstuna konstmuseums utställningar. Att uppleva konst upp-muntrar elevernas utveckling i att kommunicera genom att sam-tala och skapa i text och bild. Du kan komma hit på egen hand med dina elever eller boka en konstpedagog.

BOKA PEDAGOG

Om du vill kan du boka workshop i konstmuseets verkstäder där eleverna kan prova olika sätt att uttrycka sig i skapande, under handledning av vår konstpedagog.

Konstmuseets verksamheter är kostnadsfria för skolorna i Eskilstuna kommun. Samarbetsprojekt i det statliga bidraget Skapande skola debiteras.

MER INFORMATION

Vårt pedagogiska utbud hittar du på eskilstuna.se/konstmuseet, under fliken ”För skolan”.

KONTAKT

Isabelle Bolin, konstpedagogE-post: isabelle.bolin@eskilstuna.se, telefon: 016 710 74 11

VÄLKOMNA TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM!

Läs igenom våra trivselregler och förbered gruppen. Allt för att besöket ska bli så givande som möjligt för er.

På Eskilstuna konstmuseum vill vi ge eleverna en konstupplevelse och att eleverna ska upptäcka konsten utifrån lust och upptäck-arglädje. Därför är det bra om ni tänker på detta inför och under besöket:

• som lärare är du ansvarig för dina elever under besöket, var gärna aktiv och ta initiativ där du ser att du kan hjälpa till

• det är aldrig tillåtet att ta på eller röra konst (om inte annat anges)

• spring inte i lokalerna då det är lätt att stöta till ett konstverk

• kläder och väskor lämnas i entrén, där det finns låsbara skåp eller personal som kan ta hand om det

• fotografering för privat bruk är tillåtet, men utan blixt

TRIVSELREGLER

I Carolina Falkholts utställning ORD LJUD KÖN är det första du möter verket ORD. En avskiljande svart vägg är placerad i början av rummet med tre händer som med det svenska han-dalfabet tecknar bokstäverna O R D. Carolina Falkholt räknas som en av Sveriges mest erkända graffitikonstnärer och hennes konstnärskap rymmer en stor mängd av olika uttryck.

Carolina Falkholt är en konstnär som länge fascinerats av graffitins tradition av att använda bokstäver och ord men själv har hon tagit det ett steg längre och låter bokstäverna formas av händer.

Att uttrycka sig med ord är en viktig del av Falkholts konstnär-skap som startade under hennes tid på gymnasiet. Där skrev hon poetiska och berättande texter samtidigt hon ständigt tecknade. När hon väl hittade graffitin blev det lätt att koppla samman de två uttrycken och text och bild blev ett gemensamt uttryckssätt.

CAROLINA FALKHOLTORD LJUD KÖN

Caro

lina

Falk

holt.

Trip

tyk m

ed d

e tre

boks

täver

na O

R D

skriv

na m

ed sv

ensk

t han

dalfa

bet.

Nästa verk vi möter i utställningen är LJUD. På varje sida av rummet sitter två speglade öron mot varandra på varsin målad rund botten. Öronen representerar ljudet och får en observe-rande förmåga av vad som händer i rummet. Även ljud är en central del för Falkholt och hon har precis släppt ett album med sin musik som hon själv har producerat. Ofta bygger hennes musik på en upprepning av ord som sedan ligger i grund som en rytm för de elektroniska spåren.

Carolina använder sig ofta av en teknik med svarta cirklar eller ett fiskfjällsmönster för att bygga upp motivet. Dessa förekom-mer både i hennes tuschteckningar men också i hennes graffiti-väggar. Det handlar om flera tusentals stora och små cirklar som bygger upp djup och strukturer i hennes bilder.

Carolina Falkholt. detalj.

I sin ateljé har Carolina Falkholt både tillgång till att producera och skapa musik samtidigt som hon kan måla. Båda två viktiga delar för henne som konstnär.

Under hösten 2016 släppte Carolina Falkholt sitt album ORD, LJUD OCH KÖN.

Ord förekommen alltid i Falkholt konst även när de inte syns. I många av hennes väggmålningar startar hon ofta med att måla upp ord för att sedan med flera lager måla över dem. Det kallar hon för övermålning och det är ett sätt att ta makten över ord som upprör eller provocerar henne.

Kroppsdelar är ett återkommande motiv för Carolina men kan-ske är hennes avbildningar av det kvinnliga könet det som hon framförallt har blivit förknippad med. Carolina upplever det som ett intressant motiv på många sätt utifrån form och inne-håll. Det är bland annat maktperspektivet och att ta tillbaka det kvinnliga könet ifrån sexualisering. Den nakna kvinnokroppen är ofta objektifierad i bilder likt en sexsymbol. Detta förekom-mer många gånger i reklam och i alla de bilder vi möts av i vår vardag. När Carolina Falkholt avbildar det kvinnliga könet gör hon det på ett annat sätt och vill ifrågasätta hur kvinnors kropp-ar blir avbildade.

Det sista verket i utställningen representerar KÖN och är en stor graffitimålning som Carolina har gjort på plats i konstmu-seets största rum för tillfälliga utställningar.

Till utställningen på Eskilstuna konstmuseum har Carolina Falk-holt redan innan hon kom till museet startat med att göra en låt. En rytm och ord som fungerar liknande en skiss till målningen på väggen.

När hon väl påbörjade målningen hade hon musiken på hög volym i rummet och det kan även vara så att hon byggde vidare på låten genom att hon lade till vissa toner. På det sättet bygger hon målningar och musik på samma gång och låter dem gå in i varandra. Bild från tillblivelsen av målningen på Eskilstuna

konstmuseum.

Den färdiga målningen i utställningen ORD LJUD KÖN på Eskilstuna konstmuseum.

Under 2014 blev det en stor riksnyhet kring en målning som Carolina Falkholt hade målat på en högstadieskola i Nyköping. Falkholt hade fått uppdraget av skolan att komma in och göra en väggmålning i skolans lokaler. Titeln på verket Övermålning kommer från att hon först skrev ner alla olika fula ord som tjejer möter på en skola, som bland annat fitta och hora. Efter det målade hon över de fula orden med massor av olika färger fö-reställande ett kvinnligt kön för att demonstrera att hon som kvinna tar makten över orden och sin kropp.

Detta startade en stor debatt och skolan beslutade sig för att bygga en vägg framför målningen. Ett år senare gjordes en röst-ning bland skolans elever och det beslutades att den uppbyggda väggen skulle tas ner så att målningen skulle få synas igen. Idag använder sig skolan av väggen i undervisningen och pratar om jämställdhet, solidaritet och alla människors lika värde.

Upplevelsen att bli ifrågasatt, avgränsad och utsatt för hat på grund att hon som tjej tar plats och utmanar är något som Falk-holt är van vid. Det är en erfarenhet hon fick redan som mycket ung. I en intervju från tidskriften Feministiskt Perspektiv, ”Jag har alltid gjort motstånd mot det normativa” 2013-08-16, berät-tar hon följande:

Syftet för Carolina Falkholt är inte att provocera men hon ser det som positivt att genom sin konst utmana personer som sitter på makt och kan utöva den mot utsatta grupper. Falkholt började under en period att kalla sin konst för Grafitta, som ett projekt där hon reagerade mot den mansdominerade graffitivärlden. Inom graffitivärlden mötte Falkholt många som ofta använde sig att ordet fitta för att nedvärdera något eller beskriva något negativt. Grafitta undersöker vad graffiti kan vara och tar den in i samtidskonsten men det är även ett sätt att ta tillbaka makten av sin kropp. Istället för att använda ordet fitta för att trycka ner kvinnor så vill Falkholt ge ordet en positiv innebörd.

Carolina Falkholt, ”Övermålning”, Nyköping.

”Klassiska skällsord, ord som definierar den hatade kvinnan. Det är nedbrytande att bli definierad som hatobjekt bara för att jag är kvinna och tar del av livet.”

”Jag har alltid ställt mig på sidan och gjort motstånd mot det normativa, och har alltid ifrågasatt folks beteende. Jag ifrågasatte som barn varför killar betedde sig dåligt mot tjejer bara för att de var tjejer”, säger hon och berättar att hon utsattes för våld som femåring då hon vägrade acceptera hur killar tryckte ner tjejer.

25% av tjejerna i årskurs 6-9 har blivit utsatta för kränkningar det senaste året. Bland killar är siffran 16%.

Den vanligaste formen av trakasserier i årkurs 6-9 är verbala kränkningar i form av elaka ord, kommentarer eller rykten.

Acceptansnivån är ibland så hög att en knappt reagerar när nå-gon skriker ”hora” eller ”bögjävel” i korridoren.

Källa: friends.seLäs mer på: https://friends.se/vad-vi-gor/skola/krankningar-i-skolan/

Caro

lina

Falk

holt,

fotog

raf

Clau

dia F

ried.

ATT TA UPP I KLASSRUMMET

Vad menas med objektifiera? Kan du ge ett exempel på en bild där en person objektifieras?

Vad menas med normativ?

Varför tror du det är fler tjejer (25%) än killar (16%) som utsätts för kränkningar?

Läs och diskutera gärna:

Artikel om konstnären Megumi Igarashi som riskerar fängelse på grund av sin konst . http://www.metro.se/artikel/hon-gjorde-konst-av-sitt-eget-kön-nu-riskerar-hon-två-år-i-fängelse-xr Diskrimineringslagen http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567 Information kring den stora protesten ”Women’s march” den 21 januari 2017. https://sv.wikipedia.org/wiki/Women’s_March_on_Washington

Carolina Falkholt på video:

Film där Carolina Falkholt berättar om sin konst.https://vimeo.com/76408485

Carolina Falkholts video när hon gör målningen Övermålning på högsta-dieskolan i Nyköping.https://www.youtube.com/watch?v=OkTu18pQ2k8

Blue, Karma Tiger - En animerad film med Carolina Falkholt (alias Blue) och två andra graffitimålande tjejer, som pratar om råkonst från hjärtat, samhällskritik och om att ta plats i det offentliga rummet.https://www.youtube.com/watch?v=pDEwT-1hZp0

UPPGIFTER

1. Ta del av och prata om Carolina Falkholts utställning ORD LJUD KÖN och skapa egna bilder i valfritt material om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser kring orättvisor.

2. Skriv en text med utgångspunkt från bilden du gjort i uppgift 1, kombinera med ord eller ljud, till exempel en låttext.

VINÍCIUS DOS SANTOSESKILSTUNA KONSTFÖRENINGS STIPENDIAT 2017

Varje år delar Eskilstuna konstförening ut ett stipendium till en konstnär med anknytning till Eskilstuna. Detta års stipendiat är Vinícius dos Santos, han ställer ut med sin utställning Walking into the darkest forest without a stick.

Inför utställningen har Vinícius dos Santos målat nästan dygnet runt eftersom hans mål har varit att allt ska vara nytt som visas i utställningen. Han arbetar med akvarell i stora format och moti-ven är ofta människor och naturen. Naturen är något som ligger Vinícius dos Santos nära och han tar gärna promenader varje dag i skogen för att hämta inspiration. När han är ute hittar han ofta föremål, det kan vara allt från pinnar eller kottar och dessa tar han sedan med sig in i sin ateljé för att måla av.

Utställningens namn Walking into the darkest forest without a stick bygger på en metafor som Vinícius dos Santos har fattat tycke för. Det handlar om att ge sig in i något utan att veta vad som kommer hända eller en resa där vi inte vet hur det ska sluta. Det kan vara obehagligt men samtidigt mycket spännande. Vinícius dos Santos menar att känslan påminner om att ställa ut på ett konstmuseum för första gången. Du förbereder dig så gott som du kan men det är fortfarande obestigen mark och det går inte att veta hur det kommer gå innan du prövat.

Vin

ícius

dos

San

tos, M

other

Människan har inte rötter

hon har fötter

så sluta fråga mig varifrån jag kommer

fråga mig vart jag är på väg

för det är det enda

jag har framför mig

det är det enda

du har framför dig

Kanske vi skall

åt samma håll?

Speglingar av Edna Eriksson

Vinícius dos Santos har en stark dragning till performancekonst och tar det vidare till sitt akvarellmåleri. Performancekonst är en form av ”levande konst” som blir till genom erfarenhet, del-tagande eller görande. Ofta är performance något som uppförs live i realtid och skiljer sig från bildkonst då det är görandet och genomförandet som är viktigt.

Personerna som vi får se i Vinícius dos Santos bilder blir som en 2D-variant av en performance där vi under en sekunds betrak-telse inte vet början eller slutet.

Länk till konstnärens hemsida: http://viniciusdossantos.com/

I verket Mother har konstnären målat av en matta som finns i hans mammas hem. Den representerar tryggheten och den fasta punkten som man måste lämna när man ger sig ut på sin resa. Samtidigt är det ett minne som en bär med sig och alltid kan tänka tillbaka på när oron kommer tillbaka.

Roots är ett verk som visar upp en person som knyter fast rötter på sina fötter. Under demonstrationer de senaste åren har meningen”Människan har inte rötter hon har fötter” hörts ropandes från folksamlingarna. Varken ursprung, kön eller ålder är något vi från början väljer när vi föds. Trotts det är dessa medfödda egenskaper något som vi blir kategoriserade efter.

Journalisten och debattören Edna Eriksson arbetar med jäm-ställdhet, diskriminering och likabehandling. Hon talar ofta om att människan inte har rötter, hon har fötter - för att synliggöra fällor och möjligheter i mångfaldens Sverige.

Vinícius dos Santos, Roots

Vin

ícius

dos

San

tos, B

jörks

kog