1Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Öppna jämförelser 2008

- Grundskola –

Håkan SörmanVD

Sveriges Kommuner och Landsting

2

Öppna jämförelser - Grundskola 2008

Syfte:

– Stimulera till analys och utveckling mot högre måluppfyllelse

– Insyn och öppenhet

Metod:

– 17 indikatorer för jämförelse

varav 5 nya

Omfattning:

–Kommunala och fristående skolor belägna i kommunen

3

Öppna jämförelser – 2008 Grundskola

4

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resultatindikatorer

Slutbetyg årskurs 9

•A1 Andel elever som uppnått målen i alla ämnensamt SALSA-avvikelse

•A2 Genomsnittligt meritvärde (betygsvärden)samt SALSA-avvikelse

•A3 Andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program

5

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resultatindikatorer Forts

Ämnesprov årskurs 5 och 9•A4-A6 Andel elever som har uppnått kravnivån på

ämnesproven i matematik, svenska och engelska i årskurs 5 (146 kommuner)

(nya indikatorer)

•A7-A9 Andel elever som har uppnått minst betyget Godkänt på ämnesproven i matematik, svenska och engelska i årskurs 9

Omvärldskunskap årskurs 9

•A10 Resultat på Dagens Nyheters nutidsorientering (ca 52 % av eleverna i åk 9, 273 kommuner) (ny indikator)

6

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resursindikatorer

Kostnader•B1 Nettokostnad per elev (ny definition)

•B2 Procentuell avvikelse från standardkostnad per elev

•B3 Kostnad per betygspoäng (ny indikator)

Personal•C1 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

•C2 Antal elever per lärare

7

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Indikatorerna redovisas

•Bästa kommunerna per indikator

•Kartor och diagram

•Tabell med alla kommuner rangordnade

•Förändring sedan föregående år

8

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Svensk skola i ett internationellt perspektiv

Internationella jämförelser

• PISA 2006

• PIRLS 2006

–Läsförståelse: Goda resultat

–Matematik: Genomsnitt

–Naturvetenskap: Genomsnitt

9

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Sammanfattning av resultat (liknande som ÖJ 2007)

• A) Skillnaderna mellan kommunerna är olika stora för olika in

dikatorer (se diagram vid sidan 18)

• B) Kommunerna olika framgångsrika för olika indikatorer(se diagram vid sidan 19)

• C) Inga tydliga samband mellan resultat- och resursindikatorer (se diagram vid sidan 20)

• D) Variation mellan kommuner med lika förutsättningar (se diagram vid sidan 21)

10

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Sammanfattning av resultat. forts

Slutbetyg årskurs 9

•Marginella förändringar på övergripande nivå

•Högsta genomsnittliga meritvärdet sedan 1998

•E) Stora förändringar i vissa kommuner (diagram sidan 22)

11

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Sammanfattning av resultat. fortsÄmnesprov

•Fler i årskurs 9 som uppnår betyget Godkänt i svenska (96,3%) och engelska (95%) än i matematik (84%)

•Sämre resultat i matematik i årskurs 9– I riket– I 2/3 av kommunerna

•F) Jämförelse årskurs 5 och årskurs 9 (diagram vid sidan 23)(146 kommuner, inte samma elever)

–Matematik: Större andel elever når kravnivån i åk 5 än det är som får godkänt i åk 9

–Svenska & engelska: Resultaten bättre i åk 9 än i åk 5

12

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Skillnader pojkar och flickor

•G) Flickors resultat bättre än pojkars (diagram vid sidan 24)

•Skillnaderna är mindre i kommuner där resultaten totalt sett är höga (Undantag ÄP matematik och gymnasiebehörighet)

•H) Skillnaderna små mellan pojkar och flickor i matematik (diagram vid sidan 25)

13

Resultatindikatorer Genomsnitt Högst värde Kommun

Andel elever som uppnått målen i alla ämnen

76,1 %94,7 %

Ydre

Avvikelse från beräknat SALSA-värde (uppnått målen)

- 1,1 % 23 % Ydre

Genomsnittligt meritvärde 207,3 poäng 251,9 poäng Danderyd

Avvikelse från beräknat SALSA-värde (meritvärde)

- 0,3 % 11 % Pajala

Behöriga till gymnasieskolan 89,1 % 99,3 % Danderyd

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 a) Sammanfattande tabell den ”bästa kommun” för alla indikatorer.

14

Resultatindikatorer Genom-snitt

Högst värde

Kommun

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i matematik i årskurs 5 (146 k.)

85,1% 99 %Bollebygd, Sundbyberg

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i engelska i årskurs 5 (146 k.)

88,9% 99 % Vadstena

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska i årskurs 5 (146 k.)

86,1% 100 % Karlsborg

Minst G på ämnesprovet i matematik,åk 9

84,4% 100 % Arjeplog

Minst G i ämnesprovet i engelska åk 9 95% 100 % Grästorp

Minst G i ämnesprovet i svenska åk 9 96,3% 100 % Aneby, Arvidsjaur, Färgelanda, Grästorp, Mellerud, Munkfors, Storfors, Strömstad, Tjörn, Ovanåker o Ydre.

Resultat på DN:s nutidsorientering(273 k.)

12,4 rätt 16,6 rätt Vaxholm

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 b) Sammanfattande tabell. Forts.

15

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resultatindex (förklaring till hur vi har tagit fram INDEXET finns på sidan 26)

Nr

Bästa kommun - Resultat

Ranking - Nettokostnad

Ranking - Avvikelse från

standardkostnadRanking - Andel behöriga lärare

1 Ydre 274 283 94,9

2 Danderyd 84 83 88,41)

3 Lysekil 38 63 87,9

4 Båstad 214 226 89,1

5 Sotenäs 245 266 86,5

6 Valdemarsvik 157 148 91,5

7 Nacka 217 224 79,8

8 Hammarö 21 35 92,6

9 Tjörn 196 203 89,2

10 Arjeplog 285 262 79,5

1) Endast för de kommunala skolorna

16

Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Förändringsindex för de 10 bästa ”förbättringskommunerna” (förklaring till hur vi har tagit fram INDEXET finns på sidan 27)

NrBästa kommun - positiv förändring

Kommunens rankning av resultat- indikatorerna

1 Högsby 75

2 Robertsfors 93

3 Hofors 129

4 Valdemarsvik 6

5 Tibro 12

6 Berg 22

7 Vännäs 107

8 Sunne 87

9 Munkfors 179

10 Heby 150

17Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Slut

18

A)

A) Skillnaderna mellan kommunerna är olika stora för olika

indikatorer

19

B) Kommunerna olika framgångsrika för lika indikatorer

20

C) Inga tydliga samband mellan resultat- och resursindikatorer. Exempel

Plottdiagram mellan nettokostnad och andelen som uppnått målen

55 000

60 000

65 000

70 000

75 000

80 000

85 000

90 000

95 000

50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Andel som uppnått målen

Nett

oko

stn

ad

(kr)

21

D) Variation mellan kommuner med lika förutsättningar

22

E) Stora förändringar i vissa kommuner

23

F) Jämförelse ämnesprov åk 5 och åk 9Ämnesprovet i svenska

Ämnesprovet i matematik

24

G) Flickorna resultat bättre än pojkar

25

H) Skillnaderna små i matematik

26Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Summa rankning av resultatindikatorernaEnkel summering av rankningen (1-290) för resultatindikatorerna A1, A2, A3, A7, A8, A9 samt SALSA-avvikelsen på både A1 och A2.Den kommun med den lägsta totalsumman kommer högst i rankningen.Ämnesproven i årskurs 9 viktas med en tredjedel var, så de inte får lika stor tyngd som exempelvis indikatorn ”uppnått målen i alla ämnen”.

Ämnesproven för årskurs 5 och Nutidsorienteringen är inte inkluderade då det saknas observationer för ett antal kommuner.

OBS! Denna tabell finns ej redovisad i rapporten.

 De bästa resultatkommunerna

1. Ydre

2. Danderyd

3. Lysekil

4. Båstad

5. Sotenäs

6. Valdemarsvik

7. Nacka

8. Hammarö

9. Tjörn

10. Arjeplog

27

Summa rankning: förändring av resultatindikatorerna

Resultatindikatorerna A1, A2, A3, A7, A8, A9 rankas utifrån förändringen mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. Den kommun med den lägsta totalsumman kommer högst i rankningen.

Ämnesproven i årskurs 9 viktas med en tredjedel var, så de inte får lika stor tyngd som exempelvis indikatorn ”uppnått målen i alla ämnen”.

Ämnesproven i årskurs 5 och Nutidsorienteringen är inte inkluderade då dessa indikatorer saknades i förra årets rapport.

OBS! Denna tabell finns ej redovisad i rapporten.

De bästa förändringskommunerna

1. Högsby

2. Robertsfors

3. Hofors

4. Valdemarsvik

5. Tibro

6. Berg

7. Vännäs

8. Sunne

9. Munkfors

10. Heby