–ver gr¤nserna

  • View
    217

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of –ver gr¤nserna

  • ver grnserna

    Om Cemus utbildning fr frndring

  • VER GRNSERNA OM CEMUS UTBILDNING FR FRNDRINGFrord ....................................................................................................................... 3Carl LindbergEn bok om Cemus ................................................................................................... 5Matilda Hald Vad gr utbildning egentligen ut p? Historien om Cemus .......................... 8 Niclas HllstrmSe mer med Cemus Erfarenheter frn vr studietid......................................21Gustav Rydeman och Jonas ForsbergUtbildning fr hllbar utveckling r en generationsfrga P jakt efter en utbildningsmodell som inte frstr planeten ..................... 29Jakob GrandinAtt samverka fr hllbar utveckling Om Cemus mtesplats och universitetets ansvar att inspirera till frndring .................. 39Sara Anderssonver grnserna En analytisk blick p Cemus utbildningsmodell ..............48Robert sterbergh och David Olsson Kronlid Cemus forskarskola Bildning, frihet, nytta ................................................... 59Anders ckerman Cemus inre och yttre utmaningar .......................................................................67Eva Friman, Matilda Hald, David Olsson KronlidOrtodoxier och nytnkande ................................................................................ 78Ulrich NitschEngagemang och vetenskap .................................................................................84Sverker GustavssonCemus framtid ....................................................................................................... 93Bengt Gustafsson

  • FRORD

    CARL LINDBERG

    Universities have a special role and a special responsibility in confronting these challenges of climate change and sustainability. Universities are charged to look beyond the immediate and beyond the local, to take the long view and the broad view. Climate change requires just such an approach for it is not about the next quarter, or even the next year, but about our obligations to generations to come; it is not just about our city or state or nation, but about the whole interconnected world.

    Drew Gilpin Faust, president at Harvard University

    Nr han steg p bussen var han mer entusiastisk n vanligt, ivrig att f bertta. Du frstr, sa han, det r studenterna sjlva som vljer sina frelsare som eftert mste vara beredda att frsvara sina pstenden. Och studenterna har mnga kritiska frgor. Sen skriver de omdmen om frelsningen, som publiceras.

    Det var s jag frst mtte embryot till Cemus, kvllskursen Mnniskan och naturen, genom vnnen och professorn p vra gemensamma bussfr-der norrut ver Upplandssltten ngra sena kvllar i brjan av 90-talet.

    Ett universitet bestr av studenterna och dess lrare, lrde mig en ut-bildningsminister, tidigare ordfrande fr Sveriges Frenade Student-krer. Studenterna anvnder sitt infl ytande i konsistoriet imponerande kunnigt och engagerat, ppekade en tidigare rektor vid Uppsala uni-versitet. Betydelsen av studentinfl ytande har ofta varit ett tema i mina tal, nationellt och internationellt. Sveriges starka studentinfl ytande har alltid tilldragit sig intresse och srskilt Cemus som en unik institution.

    Cemus r verkligen en fregngare inom utbildning och lrande fr hllbar utveckling. Centrumet skapades av ansvarsknnande studenter och lrare redan ren efter toppmtet i Rio 1992, om milj och utveck-ling. Men utan ett gott std frn medvetna universitetsledningar hade

  • 4 | Cemus sannolikt haft svrt att kunna utvecklas ssom skett nr man utmanade den traditionella universitetsstrukturen. Sedan den 1 febru-ari 2006 fi nns ven std i Hgskolelagens skrivningar om universitetens ansvar fr att frmja en hllbar utveckling, skrivningar som ven nuva-rande regering stllt sig bakom.

    Idag befi nner vi oss i mitten av det av Frenta Nationernas Generalfr-samling frklarade FN-rtiondet, 2005-2014, fr utbildning fr hllbar utveckling. Bonndeklarationen om utbildning fr hllbar utveckling, antagen i mitten av rtiondet, av utbildningsministrar och andra repre-sentanter fr 150 nationer understryker utbildningens och universite-tens stora ansvar fr att bidra till en hllbar utveckling.

    Cemus ingr numera som del i den framsynta skapelsen Uppsala cen-trum fr hllbar utveckling, CSD Uppsala, med Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som huvudmn. Dr ryms ven Bal-tic University Programme, det viktiga och omfattande universitetssam-arbetet med hllbar utveckling som grund.

    Cemus och CSD Uppsala har unika frutsttningar att inspirera vra bda universitet till att bli fredmen i vrlden som Universities for a Sustainable Future. Men utver det har jag den starka frhoppningen att vra universitet, genom Cemus och CSD Uppsala, skall frstrka sina insatser i samarbetet med vr regions skolvsende samt med det omgivande samhllet och dess nringsliv fr att efter mnster av FN-universitetet skapa ett s kallat Regional Centre of Expertise till std fr utbildning fr hllbar utveckling.

    Jag r vertygad om att denna min frhoppning kommer att infrias.

    Carl Lindberg r ledamot i styrelsen fr Uppsala centrum fr hllbar utveckling, CSD Uppsala. Han r ocks medlem av UNESCO:s hgniv-grupp fr FN-rtiondet fr utbildning fr hllbar utveckling, samt srskild rdgivare till Svenska Unescordet.

  • EN BOK OM CEMUS

    MATILDA HALD

    Centrum fr milj- och utvecklingsstudier, Cemus, r ngot s ovan-ligt som en studentinitierad och studentdriven universitetsinrttning med den uttalade mlsttningen att bidra till en hllbar och mer rttvis vrld. I ver 15 r har Cemus erbjudit tvrvetenskapliga kurser och en kreativ mtesplats fr studenter, doktorander, forskare och lrare vid Uppsalas bda universitet.

    Denna antologi beskriver Cemus framvxt, utveckling, grundtankar, utmaningar och framtidsutsikter. Utver att ge en historisk dokumen-tation av ett unikt initiativ, vill boken framfr allt inspirera och stimu-lera de som nu r aktiva vid Cemus, liksom alla andra med intresse fr utbildning fr hllbar utveckling, att refl ektera ver Cemus modell.

    Ambitionen r inte att ge en heltckande bild av verksamheten Cemus r en brokig, grnsverskridande och stndigt frnderlig freteelse som inte ltt lter sig fngas. Kapitelfrfattarna ger snarare sina bilder av centrumets betydelse, karaktrsdrag och funktion. De har ombetts refl ektera ver Cemus, med stor frihet och utifrn sina egna erfarenhe-ter. Det bddar fr bde motsgelser och verlappning, men framfrallt fr tnkvrda och sjlvupplevda insikter om Cemus roll inom universi-tetet, i samhllet och fr frstelsen av hllbarhetsproblematiken.

    Boken inleds och avslutas med kapitel skrivna av tv personer som varit med nda frn brjan Niclas Hllstrm, en av de studenter som fr 20 r sedan tog initiativet till en inspirerande och tvrvetenskaplig kurs om de globala verlevnadsfrgorna som en reaktion mot avsaknaden av sdan utbildning, och Bengt Gustafsson, den seniora forskare som ti-digt svarade upp mot studenternas initiativ och blev deras mentor lngs vgen. I sina bidrag refl ekterar de ver Cemus historia och framtid.

  • 6 | Jonas Forsberg och Gustav Rydeman fr i boken representera de stu-denter som kompletterar sin ordinarie utbildning med en termins stu-dier p Cemus och drefter gr vidare med nya perspektiv i bagaget, medan Jakob Grandin och Sara Andersson hr till de studenter som valt att engagera sig i verksamheten och utveckla Cemus vidare. Deras kapitel tecknar tillsammans en bild av Cemus utbildning och samver-kansuppdrag ur studenter och amanuensers horisont.

    Cemus utbildningsmodell analyseras vidare av Robert sterbergh och David Olsson Kronlid, bda under mnga r aktiva vid Cemus som kursledare och kursutvecklare. I kapitlet ver grnserna, som ftt namnge denna bok, framhller de grnsverskridandet som ett av Cemus tydligaste karaktrsdrag.

    Med erfarenheter frn ledningspositioner och som seniora medarbe-tare inom organisationen refl ekterar Anders ckerman, Eva Friman, David Olsson Kronlid och jag sjlv ver forskarskolans framvxt res-pektive Cemus inre och yttre utmaningar. Ulrich Nitsch och Sverker Gustavsson, professorer som terkommit till Cemus som frelsare och arbetsgruppsmedlemmar, har valt att diskutera tv teman som r cen-trala fr verksamheten: kombinationen av engagemang och vetenskap, respektive nytnkande och frnyelse inom den akademiska vrlden.

    Bokens undertitel utbildning fr frndring sker ringa in ngot centralt i fl era av frfattarnas resonemang, nmligen Cemus ambition och frmga att frndra. Som framgr av fl era kapitel r en utgngs-punkt fr Cemus idag, liksom vid centrets bildande, engagemanget fr vrlden och insikten att universitetet bttre borde ta sitt ansvar att bi-dra till lsningar p det stora milj- och utvecklingsproblemen; detta dels genom att rusta studenter att mta och verka med handlingskraft i en frnderlig vrld, och dels genom att aktivt samverka med det omgi-vande samhllet fr att stimulera till bde vlgrundade och nytnkande lsningar. Fr att uppfylla denna uppgift krvs frnyelse av universite-tet och dess utbildning. Cemus tillkomst r ett fascinerande exempel p driftiga studenters frmga att frndra och utmana invanda universi-tetsstrukturer, p ett bde kreativt och konstruktivt stt. Detta behv-des i brjan p 90-talet och det behvs idag.

    I slutndan krver de globala utmaningarna kreativa, handlingskraftiga och ansvarstagande individer. Individer som vgar ifrgastta samhlls-

  • | 7strukturer och normer, men som samtidigt refl ekterar ver sin egen roll i samhllet; som ser helheter, samarbetar och lyssnar till andras rster, men nd har sjlvfrtroende nog att sjlva gra skillnad. P Cemus ges mjligheten fr studenter att vxa till sdana individer, dels genom en inspirerande och deltagande pedagogik, men n mer genom att studen-terna sjlva driver utbildningen.

    Sjlv kom jag till Cemus mot slutet av min studietid, och gick un-der