Offentliga Affärer nr-1 2008

Pr

ofi

len

TemaUpphandling

Skatter, utmaningsrätten och LOUSignhild Arnegård Hansen

Svenska Spel åsidosätter loU

Grunden för det svenska spelmonopolet

kan ifrågasättas

2,5 miljarder till servrar och

lagringsprodukterDaniel liljebergHur regeringen vill utveckla den offentliga upphandlingen

Vi rapporterar från Upphandlingsdagarna

Avtalsnytt | Servrar, lagring och produktnära tjänster

Nr

1 20

08 |

Sext

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

E

KO

NO

MI

jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vå

rD

LED

ArS

KA

P

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

2 Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 20083

innehållOffentliga Affärer nr 1 2008

Rapport från UpphandlingsdagarnaMer än 300 deltagare kom för att lyssna på många intressanta föredragshållare under några januaridagar i Stockholm. Läs hela rapporten i vårt fylliga reportage.

Regeringen satsar på upphandlingsfrågornaDaniel Liljeberg, finansdepartemtet invigningstalade på Upphandlingsdagarna, där han presenterade regeringens vision, mål och handlingsplan för att på kort och lång sikt utveckla den offentliga upphandlingens potential.

Claes Norgren om Konkurrensverkets tillsyn av offentlig upphandling Hans anförande på Upphandlinsdagarna presenteras här i sin helhet.

ProfilenSignhild Arnegård Hansen har synpunkter på allt från skatter, klimatfrågor, LOU och utmaningsrätten. Läs mer om henne i vårt intressanta reportage.

JuridikAdvokaterna john Hane och Per-Ola bergqvist på foyens Advokatfirma skriver om den nya lagstiftningen som gäller på upphandlingsområdet från januari 2008.

LedarskapCoacha dig själv till ett friskare och bättre liv. Michael Södermalm. Uppskattad föreläsare, inspiratör, utbildare och certifierad mental tränare.

Avtalsnytt – Servrar, lagring och produktnära tjänsterverva har avslutat upphandlingen och tecknat avtal med sex leverantörer inom området för servrar, lagring och produktnära tjänster.

Upphandlingsdagarna 23-24 januari

7

34

40

16

13

7

13

16

34

38

40

60


AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

American Express hjälper Försvarsmaktenatt spara 21 miljoner kronor per år

American Express Betalsystem ger dig full kontrollöver verksamhetens resekostnader

Det är bara en av anledningarna till att American Expressär världsledande inom betalsystem och resekostnads-hantering. Vi har kunskapen, processerna och produkternasom ger dig marknadens mest effektiva lösningar förhantering av resebudgeten.

Vi leder utvecklingen inom resekontohantering

Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möj-lighet att sköta alla resebetalningar via ett centraliseratkonto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möj-lighet att använda resekontot för bokning och betalninghos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation,Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hanterakostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar påsamma faktura som dina övriga resekostnader.

Tack Försvarsmakten för förtroendet!

FM Log har valt American Express resekonto förbetalning med elektronisk voucher vid hotellbokningarhos Hotelzon.

- Vi har ungefär 60 000 – 70 000 hotellbokningar per år.Att slippa få en separat faktura för varje bokning innebären stor besparing för både oss och hotellen. Efter engenomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjdaatt vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är brautformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger IngelaMildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens påFM Log.

Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och sparapengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektorpå tel.08-429 5831, email: [email protected]

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Annons Offentliga affärer_210x297_ny_alt3 07-11-21 16.37 Sida 1

Årets första utgåva av Offentliga Affärer redovisar bland annat vad som hände under Upphandlings-dagarna i Stockholm den 23-24 januari. Konkur-rensfrågor, interaktiv e-upphandling, valfrihet och kvalitet var några ämnen som togs upp.

Kommuner, landsting och staten upphandlar varje år varor och tjänster för omkring 400 miljarder kronor. För att göra den offentliga upphandlingen ännu effektivare har Konkur-rensverket bland annat lagt förslag till regeringen att det införs sanktioner mot upphandlande enheter som inte följer reglerna.

Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren beklagar att antalet anbudsgivare tenderar att minska, kanske beroende på att de krav man ställer vid upphandlingen gör det för kostsamt för företagen att lämna offert. Risken med för få anbud är att det lätt blir karteller.

Fler företag ska ha möjlighet, och vilja, att lämna in anbud vid offentliga upphandlingar. Det måste vara en utgångspunkt när upphandlare i stat och kommun tar fram underlag inför upphand-lingar.

Det finns många exempel på hur kraven vid offentliga upphandlingar är svåra att uppfylla för nya företag eller små och medelstora företag. Det kan till exempel handla om krav på att lämna in årsredovisningar för tre år bakåt, eller att man ska ha genomfört offentliga upphandlingar tidigare.

Sådana krav utestänger direkt alla företag som är nya på marknaden. Och då säger man samtidigt nej till de nya idéer och de nya varor, tjänster och villkor som dessa företag skulle kunna erbjuda. Ett sådant förhållningssätt leder inte till någon förny-else, menar Claes Norgren.

Allt fler unga fastnar i bidragsberoendeAntalet unga som aldrig kommer in på arbets-marknaden och därmed blir beroende av socialbi-drag ökar. Det visar Socialstyrelsens årliga rapport som publicerades den 14 februari.

Totalt sett är det ett rekordlågt antal personer som fått bistånd från socialtjänsten under 2007. Ändå sjunker inte kostnaderna, vilket beror på att fler blir kvar längre i bidragsberoendet.

Den tredje december 2007 infördes en ”jobb-garanti” för ungdomar mellan 16 och 24 år. Garantin innebär att man efter att ha varit anmäld som arbetssökande i tre månader ska erbjudas individuell handlingsplan och särskilt stöd för att söka arbete.

Offentlig sektor bättre än privat på grön ITIT sägs vare en lika stor miljöbov som flyget. Nu visar en undersökning att staten och kommu-nerna är bättre än privata företag på att göra IT grönare.

På företagen slukar IT-utrustningen nära en fjär-dedel av elförbrukningen. Trots stor medvetenhet är det få som praktiskt arbetar med grön IT. Det menar analysföretaget Exido, som talat med nära 1 000 IT-ansvariga i privat och offentlig sektor.

Undersökningen visar bland annat att åtta av tio svenska företag visserligen tar hänsyn till miljö-aspekten när de gör IT-investeringar – men majo-riteten gör detta bara i begränsad omfattning.

Det finns flera anledningar till att offentlig sektor är bättre än privat på att arbeta praktiskt med grön IT. Offentlig sektor har bra verktyg när de ställer krav vid till exempel en upphandling och de är också vana vid att göra uppföljningar, enligt Ewa Thorslund, näringspolitisk expert för organi-sationen IT & Telekomföretagen.

IT & Telekomföretagen startar nu det största branschinitiativet hittills för grön IT i Sverige. Det finns en enorm potential både för offentlig och privat sektor. Men för att grön IT ska praktiseras på företagen måste frågan tas upp på ledningsnivå och efterlevs i hela organisationen. Nu gäller det att ord blir handling.

Ledarskap och mycket merLedarskap är ett återkommande tema i Offentliga Affärer. Det är även ekonomi, miljö och arbets-miljö med flera aktuella ämnen.

Välkommen till ett nytt år med Offentliga Affärer.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

5

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterIngrid Saarvatina LundbergArne österKlas bergqvistKent Mossheden

Krönikörtina Lundberg

Annonser/TrafficHenrik tonströ[email protected]

Layout Stromia / Henrik tonström

Prepress och tryckStromia-futurum Grafiska Abwww.stromia.se

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected]öran [email protected]

Projektledning GöteborgAleksandar Capovski [email protected]

Adress/Namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg tel 031-775 15 80fax 031-775 15 89

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel. 08-618 03 21, 08-618 03 17fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Det nya året började bra med Upphandlingsdagarna

Offentliga Affärer utges av


Konica Minolta. The skills to win.

In our team, we only accept the best members.

www.konicaminolta.se

SPEED

QUALITY

SECURITY

NETWORK

COST MANAGEMENT

7www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

DAG ETT

Upphandlingsdagarna startar med Daniel Liljeberg, politisk sakkunnig hos kommun och finansmarknads-ministern som pratar om regeringens vision, mål och handlingsplan för den offentliga upphandlingen. Läs mer om detta i separat artikel sidan 13.

Sedan är det dags för Claes Norgren, GD på Konkurrensverket som berättar om hur arbetet fort-skrider sedan konkurrensverket har övertagit uppgifterna som tidi-gare låg på Nämnden för Offentlig Upphandling. Claes Norgren beklagar att antalet anbudsgivare tenderar att minska, kanske bero-ende på att de krav man ställer vid upphandlingen gör det för kostsamt

Rapport från

Upphandlingsdagarna

Stockholm 23-24 januari

för företagen att lämna offert. Risken med för få anbud är att det lätt blir karteller. Erfarenheten visar att en kartell i snitt driver upp priset med 20 procent. Om ni misstänker att det finns en kartell vill generaldirek-tören uppmana alla att anmäla det till KKV.

Vidare anser han att man bör införa ett förenklat anbudsförfarande för upphandlingar understigande 600 000 kronor, vilket man bett regeringen ta ställning till. Ett annat dilemma är krav på etik och miljö som allt fler vill ha med i anbudsun-derlaget. Att ex vis begära att en vara skall vara närproducerad strider mot EUs regler om diskriminering. Det är heller inte tillåtet att begära att en vara skall vara miljömärkt på ett visst sätt. Men man kan ställa krav på

egenskaper utifrån miljösynpunkter. Claes Norgrens anförande finns i sin helhet på sidan 16.

Interaktiv e-upphandling, Peter Thorsson, Boverket, Anders Rane-fjord, WM-data och Lars-Göran Fröjd från Oreo berättar om hur det gick till när Boverket senast upphandlade it-tjänster. Hur alla inbjudna anbudsgivare fick tillgång till samma information samtidigt, genom mail och lösen till en webb-plats konstruerad för ändamålet. Ville någon ha kompletterande information blev både fråga och svar tillgängligt för samtliga samtidigt på samma sight. Av anbudsunderlaget framgick tydligt hur olika kriterier skulle viktas vid sammanställningen. Något som Anders Ranefjord uppskattade, för det gjorde ju att

man kunde koncentrera sig på rätt saker i sin offert.

Själva anbuden lämnades in på den speciella webbplats som innehöll kolumner för allt som skulle besvaras. Något som ytterligare underlättade anbudsgivningen enligt Anders.

– I vanliga fall undrar man ju alltid om man fått med allting i anbudet. Det slapp man nu. Tidsbe-sparingen för får del var nog 60-70 procent.

– Och för oss som skulle värdera anbuden var det ännu enklare. Förra upphandlingen ägnade vi kanske tre veckor för att värdera de olika offerterna. Den här gången gjorde vi det på tre timmar. Vill du veta mer om dur detta gick till så leta reda på Offentliga Affärer från i höstas. Nr 4 där vi hade ett utförligt reportage.


UPPHAnDlingSDAgArnA

Acko Ankarberg Johansson, Kommunstyrelsens ordförande i Jönköping och Lena Svensson från Sveriges Kommuner och Landsting pratar om valfrihet och kvalitet. Lena börjar med att definiera valfrihet utifrån ett kvalitetsmått. Vad är valfrihet, kundval, vårdval – fritt val. Medborgare och politiker har olika syn på vad som är fritt val. Fritt val är när medborgarna har möjlighet att påverka vem som skall utföra en tjänst. Fritt val är när medborgarna har möjlighet att påverka innehållet.

Ur inköpsorganisationens sida skall alla leverantörer behandlas konkurrensneutralt. Alla leveran-törer får betalt enligt ett i förväg fastställt pris. Kommun och lansting lämnar inga garantier för att man som leverantör skall få en viss volym. Systemet leder till att alla leveran-törer lever under ständig konkurrens. Men det innebär ändå ingen total valfrihet. Osäkerheten om den egna konkurrenskraften har dock gjort att det inte är många som gått in i

det. Valfriheten återfinns redan nu i Halland, Vårdval Halland, medan Västra Götaland och Stockholm nu följer efter. Styrningen sker enbart genom kontrakt. Ingen insyn garan-teras. Det ställer krav på politikerna att ställa tydliga krav samt krav på uppföljning och utvärdering.

Men när det införs ställer det brukaren/användaren i fokus. Konkurrensen inriktas på kvaliteten eftersom priset redan är fastställt.

Men vem är det då som avgör vad som är god kvalitet. Jo det är lagstif-taren, statistiken, politiken, organi-sationen, professionen, invånaren, brukaren. Kort sagt, när man inför fritt val är det viktigt att man vet syftet med det, att man ställer krav. Det finns en osäkerhet i lagstift-ningen om vem som får ge tillstånd till äldreomsorg utöver de politiska aspekterna.

Så kommer Acko. Regeringens vilja är att fler än de 26 kommuner som idag infört valfrihet skall göra det. Den 29 februari skall hon

presentera sitt förslag till regeringen om hur valfrihetssystem skall kunna införas på bred front. För upphand-ling av dessa tjänster fungerar inte LOU, menar hon. Hon därför att föreslå att regeringen kompletterar med en ny lag, LOV, lagen om valfri-hetssystem. LOV tar framför allt fasta på vad vill kommunen, vilka krav skall ställas och finnas med i förfråg-ningsunderlaget. Förfrågningsunder-laget/ kraven skall naturligtvis vara lika för alla.

Enligt nya LOV skall det bli möjligt att ordna den juridiska formen som verksamheten skall drivas i, när man väl blivit antagen. Det skall framgå att leverantören skall kunna justera sina krav och ersättningsnivåer årligen. Det skall också finnas möjlighet att både ta och säga upp nya leverantörer konti-nuerligt. Om allt går som ska, tror Acko ett den nya lagen kan träda i kraft redan den 1/1 2009.

Även efter att avtal enligt LOV har ingåtts kommer kommunen

att ha ansvar för informationen till brukarna. Det är också kommunen som har ansvaret för kvaliteten enligt kommunallagen. Ett avtal träffat enligt LOV gör en klar distinktion mellan ett avtal träffat på entre-prenad och fritt val. Vid entreprenad garanterar kommunen ett visst antal brukare, enligt fritt val har kommunen inget sådant ansvar.

Därefter kommer Gunnar Hedberg, kommunstyrelsen ordfö-rande i Uppsala och Christer Nilsson från Uppsala Kommun in på scen och berättar om hur de jobbar inom kommunen med utmanar- och initiativrätt. Gunnar menar att detta är en drivkraft till ständig förbättring och väsentligt i ett land som Sverige som är unikt med kommunernas beskattningsrätt. Att man är tillsatta att sköta medbor-garnas pengar direkt i kommunen, Då skall också medborgarna känna sig säkra på att man får det bästa och det mesta för skattepengarna. I Uppsala handlar ex vis kommunen

Acko Ankarberg Johansson

Daniel Liljeberg

Jari Kallio


UPPHAnDlingSDAgArnA

Christer Nilsson

för ca 2 miljarder kronor per år. Christer Nilsson arbetar sedan 2006 med att implementera utmanings-rätten i kommunen. I oktober 2007 beslöt man att konkurrensutsätta verksamheter. Under första halvåret hade det till kommunen kommit in 11 utmaningar som man nu höll på att bearbeta. Projektet är ännu i sin linda, men man kan konstatera, att de utmaningarna som kommit in många gånger handlar om små verksamheter, eller t o m saker som kommunens förvaltningar ibland missat, som hamnat mellan stolarna.

Internationell utblick präglar nästa framträdande. Det är Jari Kallio, som företräder Europeiska Kommissionen. I sitt föredrag på engelska berättar han om de nya upphandlingsdirektiven för ramavtal som antogs inom EU den 11/12 2007 efter fyra års förhandlande. Nationellt räknar han med att de kommer att implementeras per den 20/12 2009.

Enligt de nya reglerna införs en

standstill period. Det måste passera 10 dagar från det att beslut om inköp har fattats, till dess att kontraktet signeras. Om man inte respekterar pausen ogiltigförklaras kontraktet. Under standstill perioden har andra intressenter rätt att utmana. Om det inte görs är allt frid och fröjd, men om de gör det kan det överprövas.

Jari betonade att ur svenskt perspektiv, med vår relativt stora försvarsindustri, borde de nya direktiven för upphandling inom försvaret vara intressant. Där föreslår commissionen att alla företag inom EU alltid skall få förhandla och deltaga med anbud i alla medlems-länder. Avgörande för köparen skall inte vara vilket land produkterna kommer ifrån, utan att leverantören kan garantera levereranserna.

Vidare pratade Jari om IPP, Insti-tutional Public Partnership, där man kommer att klargöra reglerna för upphandling av IPP. Det innebär att ett företag kan bli en privat partner i en allmän verksamhet. För att välja

Claes Norgren

Peter Thorsson, Boverket, Anders Ranefjord, WM-data och Lars-Göran Fröjd från Oreo

partner krävs tydlig transparens. Allt som omfattas av avtalet skall vara klart från början och kan inte kompletteras utan ny upphandling.

E-anbud studeras nu inom EU. Drivkraften är att alla skall behandlas lika, där det ekonomiska till slut kommer att avgöra. Man diskuterar också hur man skall kunna ta hänsyn till miljö och sociala faktorer utan att ge avkall på objektiviteten.

Dag två

Dagen börjar med ett anförande av Kristina Axén Olin, finansbor-garråd i Stockholm som talade om upphandling, avknoppning, utma-ningsrätt och kundvalssystem. Mer om detta på annan plats i tidningen. För att skryta vill hon gärna likna sig som en chef för ett av Sveriges största företag, Stockholms Stad omsätter över 40 miljarder kronor. Under-tecknad kan dock inte låta bli att

tycka att det är en viss skillnad. Hur många företagsledare har intäkten garanterad oavsett vad de levererar?

Sedan är det dags för Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega att prata om strate-gisk offentlig upphandling. Till en början konstaterar de att frågan om konkurrensutsättning inte längre är en ideologisk fråga. Konstaterar också att SKL är Sveriges största arbetsgivarorganisation och många jobbar idag med lokala konkurrens-program. Genom att köpa lokalt finns möjlighet för ex vis vårdfö-retag att växa sig starka lokalt för att sedan kunna expandera utomlands. Så visst har besluten i kommuner och landsting betydelse även för den regionala utvecklingen. Att vi måste tillåta entreprenörer att finna nya vägar, samtidigt är det hela tiden en svår balansgång mellan rättvisa och lagstiftning, där lagstiftningen till en viss del är begränsande. Anders

Lena Svensson


Knape rekommenderar gärna branschråd eller att samla leverantö-rerna innan en upphandling för att gemensamt med dem diskutera hur förfrågan skall se ut. Politikerna vill gärna också se samhälleliga mål med sin upphandling, men sedan blir det i slutändan alltid den som har lägsta

priset som vinner anbudet. Anders Knape är personligen

övertygad om att konkurrensutsätt-ning leder till högre kvalitet och att den egna organisationen skärper sig. Inför framtiden önskar han att den politiska ledningen måste visa enga-gemang för upphandling, avknopp-

ning etc. Svensken i gemen har ofta kvar sin tro på det offentliga – det är hederligt osv, men en attitydför-skjutning håller på att ske. Inför framtiden önskar han sig bättre samspel mellan näringsliv och upphandlare. Samtidigt efterlyser han guidelines för inköpare, så att förfrågningarna i större utsträckning blir lika från kommun till kommun. Även om en kommun har rätt till egna regler, skulle en samordning spara kraft, resurser och pengar för båda parter i en upphandling.

Kan kommunen outsourca allt? Nej. Besluts-fattandet måste ligga kvar hos kommun och lands-ting, men beredning kan mycket väl läggas ut. Hans egen reflektion är, att bara man säger att man skall

konkurrensutsätta någon del av orga-nisationen händer något postivt.

Sedan är det Karin Fribergs tur, VD KPA. Hon berättar om hur nöjda deras kunder är med KPAs etiska regler. Jämfört med andra pensionsförvaltare anser hon att KPA

har högre moraliska krav på sina placeringar än något annat bolag på marknaden. Att man använder sina placeringar till att påverka mänskliga rättigheter, miljö och korruption så långt det är möjligt. Man har även regler som utesluter placeringar i vapen, tobak eller alkohol.

Vidare berättar hon om att KPA försöker leva som man lär, dvs man är synnerligen miljömedvetna i allt man gör. Man låter ex vis miljöpröva sin egen verksamhet var 8:e månad för att kontrollera sig själva. Man har kontroll på medarbetarnas resor till och från jobbet, man väljer bara miljöbilar, alltid minst miljöbelas-tande ressätt i arbetet osv. Konti-nuerligt följer man upp hur mycket koldioxid man själva orsakar. Som motprestation till detta planterar man träd i Afrika. Till dags dato har det blivit över 25 000 träd.

Överhuvud är miljömedvetandet på KPA så konsekvent att det snart kan bli ett nytt affärsområde i sig inom KPA, att sälja miljökunskap på konsultbasis till andra företag.

Klas Bergqvist

Anders Knape och Ulf Lindberg

Karin FribergKristina Axén Olin

1. 2. 3.

Affärssystem utan bäst före-datum

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso

är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om

ditt företag växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso

är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Ingen vet hur morgondagen ser ut.


På upphandlingsdagarna 2008 var Daniel Liljeberg, Finansdepar-tementet, inledningstalare, med uppdraget att presentera regeringens vision, mål och handlingsplan för att på kort och lång sikt utveckla den offentliga upphandlingens potential att vara en stimulansfaktor för en sund näringslivsutveckling och en effektiv offentlig upphandling och förvaltning. Vi summerar och ställer några frågor till Daniel Liljeberg.

− Upphandlingsfrågorna är mycket viktiga och på Finansdepar-tement har vi nu etablerat en särskild enhet för dessa frågor, enheten för upphandlingsrätt. Primärt vill vi snabba upp handläggningen i förvalt-ningen och lagstiftningsprocessen. De tog ju fyra år att implementera de nya, obligatoriska EG-direktiven om upphandling, och det är två år för mycket enligt regelverket i EU.

UPPHAnDlingSDAgArnA

Efter fyra års utredande, remiss- och riksdagsbehand-ling trädde de nya lagarna om offentlig upphandling i kraft den 1 januari 2008. Ett litet steg framåt – men mer behöver göras på många plan.

Tidsplanen är nu att införandet av de nya rättsmedelsdirektiven och de frivilliga delarna av upphandlingsdi-rektivet skall var klart att träda i kraft 1 januari 2010. Det vill säga att man skall lyckas halvera tid för lagstift-ningsprocessen.

Konkurrens och tillsynEn annan förvaltningsförändring är den sammanslagning av NOU och Konkurrensverket som skedde i höstas. I Offentliga Affärer har vi tidigare utförligt redogjort för Konkurrensverkets snabbt presen-terade strategi för det nya verksam-hetsområdet. Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren var ju för övrigt en av huvudtalarna på Upphandlingsdagarna.

Refererande den färska rapporten ”Konkurrens i Sverige” var Claes Norgren mycket tydlig i sin kritik

av tillståndet inom delar av den offentliga upphandlingen. Och bekymrad, därför att utvecklingen tenderar att gå åt fel håll, i varje fall i fråga om antalet lämnade anbud per upphandling. Anbudsgivarna är nu i många fall så få, att det utgör ett hot mot bibehållandet av en sund konkurrens.

− Med Konkurrensverkstes nya uppdrag har vi fått en rejäl förbätt-ring av möjligheterna att bedriva en löpande och effektfull tillsyn. Vid implementeringen av rättsmedels-direktiven kommer vi också att behandla Konkurrensverkets önskan att få egen talerätt vid domstolsbe-handling av upphandlingsmål, men idag vill jag inte uttala mig i den frågan, sammanfattar Daniel Liljen-berg.

Kundval och valfrihet Utredningen om ”Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen” skall vara klar den 31 mars. Utredaren Acko Ankarberg Johansson medver-kade för övrigt på ett av Upphand-lingsdagarnas seminarier, med fokus på grundläggande frågeställningar om valfrihet och kvalitet vid infö-

rande av valfrihetssystem.− I några delar av landet har det

börjat hända en hel del på detta område, men generellt sett finns det små möjligheter för flertalet medbor-gare att välja vårdgivare. Utöver en ny lag om valfrihetssystem skall utredningen enligt direktiven föreslå ett stimulansbidrag med syfte att ge kommuner incitament att införa fritt val inom äldre- och handikap-pomsorgen. Regeringen har för det ändamålet avsatt 300 miljoner kronor i årets budget. Det är en viktig reform som kan ge stora välfärds-vinster. Systemet ger medborgarna/vårdkonsumenterna makt att stimu-lera till konkurrens och nya, kreativa och effektivitetshöjande koncept. Det är positivt för såväl näringslivet och samhällsekonomin och framför allt för den enskilde medborgaren, som får större möjlighet att välja just den vård som han/hon efterfrågar. Naturligtvis är det också bra att de som arbetar inom vården får fler alternativa arbetsgivare.

Tibble-falletEtt viktigt problem vid konkur-rensutsättning och utförsäljning av

Regeringen satsar på upphandlingsfrågorna

Regeringen vill driva på för att öppna upp för privata företag och organisationer att producera

sådana tjänster som i huvudsak är offentligt finansierade, berättar Daniel Liljeberg.


Med Eurocard får ni smartare administration, istället för många fakturor från olika håll samlas allt på en faktura. Vilket spar både tid och pengar. Men Eurocard erbjuder även system för sammanställning, analys och uppföljning av era inköp. Ni får bättre ordning på kostnader-na, helt enkelt. Och vill ni ha kort med specifik köpgräns för respektive

innehavare, väljer ni inköpskortet Purchasing. Detta är några av anledningarna till att Eurocard utsågs till nummer ett i det statliga ramavtalet inom kort- och betalnings-tjänster. För fler, kontakta oss gärna. Välkommen in på eurocard.se, eller ring vår försäljningsavdelning på 08-14 67 45.

eurocard.se

SVERIGES LEDANDE KORT- OCH BETALNINGS-TJÄNSTER FÖRSTATLIGA MYNDIGHETER.


UPPHAnDlingSDAgArnA

Vill du kunna signera avtal med en knapptryckning?Med ChamberSigns avtalssigneringstjänst får du funktioner för att kunna kryptera, distribuera och signera avtal via ett enkelt web-baserat gränssnitt. Tjänsterna ger dig information om din motparts rätt att teckna avtal med dig oavsett land eller typ av organisation.

Besök www.chambersign.se för mer information

offentlig verksamhet och egendom kom i blixtbelysning när Täby kommun lät två rektorer ta över den kommunala skolan Tibble gymna-sium, för att driva den vidare i privat regi. Vilket värde har en välrenom-mérad och uppskattad gymnasie-skola i en kommun? Att värdet inte begränsar sig till den fasta egendomen torde vara ganska uppenbart för alla. Men hur skall man bestämma detta värde av ”varumärke” och fung-erande strukturer och processer i det pedagogiska arbetet. Frågan är särskilt aktuell när en ny operatör tar över hela personalen, liksom när personalen tar över och driver skolan/verksamheten vidare i koope-rativ eller annan form.

− Regeringen vill driva på för att öppna upp för privata företag och organisationer att producera sådana tjänster som i huvudsak är offentligt finansierade. Vi är övertygande om att konkurrens är en viktig faktor för utveckling och nytänkande, samti-digt som det bidrar till att vi kan få nya vitala branscher. Om och hur det skall gå till har såväl politiska som ekonomiska dimensioner, och vi saknar på flera områden både juridiska regelverk och praktiska riktlinjer och metoder. Regeringen avser därför att titta närmare på bland annat frågan om värderingen av fysisk egendom och immateriella tillgångar vid övergång från offentlig till privat drift.

Nya LOU del tvåSom nämnts är avsikten att tillämp-liga delar av de frivilliga delarna av upphandlingsdirektivet skall införas i svensk lag per den 1 januari 2010. Daniel Liljeberg poängterar viktiga fördelar med flera av dessa förslag, såsom den så kallade konkur-renspräglade dialogen, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner.

− Det finns idag en stark trend att kommuner och myndigheter outsourca hela eller delar av till exempel IT-driften inkluderande ett utvecklingsansvar. Denna utveckling finns också inom andra områden avseende såväl kärnverksamhet som

servicefunktioner. Med upphand-lingskonceptet konkurrenspräglad dialog får vi ett bra verktyg för att hantera sådana upphandlingar, medan det med den gamla lagen i praktiken har varit svårt att kvalitets-säkra en sådan process på ett juridisk korrekt sätt.

− Med dynamiska inköpssystem finns stora möjligheter att effektivi-sera inköpen av standardprodukter. Särskilt med en kommuns många decentraliserade avropare finns effek-tivitetsvinster på många plan: avtals-trohet, transparens, uppföljning och utvärdering, inköp till lägsta dags-pris, fakturahantering med mera. En fördel är också att nya leverantörer kan anslutas senare. Här kan man till exempel tänka sig att en myndighet har lagt fast en policy om att miljö-vänliga produkter skall prioriteras, om sådana finns att tillgå på mark-naden. I så fall kan nya leverantörer av sådana produkter anslutas till systemet under löpande avtalsperiod, om de uppfyller givna kriterier.

Daniel Liljeberg sätter dock upp ett varningens finger för att okritiskt och på olämpligt sätt tillämpa elek-troniska auktioner.

− Det blir så starkt fokus på priset att kvalitetskriterierna kan få en alltför underordnad betydelse. Vid förnyad konkurrensutsättning av ramavtalsupphandlingar liksom inom ett dynamiskt inköpssystem kan det emellertid vara en effektiv metod med potential att resultera i kraftigt sänkta kostnader.

Tummen ner fick förslaget om inköpscentraler− I och med att vi fått en juridisk bas för ramavtalsupphandlingar uppfattar vi inte att det finns ett uttalat behov av den särskilda konstruktionen inköpscentraler. Modellen har inte efterfrågats av vare sig branschföreträdare eller myndig-heter. Den här lösningen kan också leda till att inköpsvolymerna blir så stora att det finns risk för en negativ inverkan på konkurrensen.

Daniel Liljeberg förutskickade att EU-kommissionen planerar att ta fram ett nytt direktiv avseende miljö-

anpassad upphandling. Att notera är att den nya lagen nöjer sig med att säga att en upphandlande myndighet får ställa sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet skall fullföljas, medan förslaget i upphand-lingsutredningens slutbetänkande är att sådana villkor bör ställas.

Liljeberg konstaterade också att regeringen behöver ta ställning till förslaget i utredningens slutbetän-kande, om att det i den kommande lagen skall anges fasta beloppsgränser för direktupphandling, 10 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster och 1 procent av tröskelvärdet för byggentreprenader.

Småföretag och LOUIngen kan väl tvivla på regeringens och tillsynsmyndigheten Konkur-rensverkets vilja att skapa goda förutsättningar för små- och medel-stora företag att delta i offentliga upphandlingar. Samtidigt finns bland företag och näringslivsorga-nisationer ett utbrett missnöje med sakernas tillstånd och differensen mellan ord och handling.

− Regeringen har satt upp som mål att minska företagens adminis-trativa kostnader med 25 procent till år 2010. Ett led i det arbetet är att utveckla e-förvaltningen, men naturligtvis arbetar vi också med sådana frågor som att göra det lättare för mindre företagen att delta i de statliga ramavtalsupphandlingarna. Som tillsynsmyndighet har Konkur-rensverket regeringens uppdrag att särskilt beakta dessa frågor och det ingår verkets arbetsplan att genom riktad information och på annat sätt underlätta för mindre och medel-stora företag att delta i offentliga upphandlingar.

Att det skulle kunna bli fråga om en lösning liknade den i Nord- amerika, där en viss del av den offentliga upphandlingen är förbe-hållen mindre leverantörsföretag, tror Daniel Liljeberg dock inte.

Kent Mossheden


Konkurrensverkets tillsyn av offentlig upphandling

Tack för möjligheten att få komma hit och tala idag.

Kommuner, landsting och staten upphandlar varje år varor och tjänster för omkring 400 miljarder kronor. Dessa inköp motsvarar en tredjedel av kostnaderna för den offentliga sektorn. Det är en mycket stor del av nationens resurser som, via offentliga upphandlingar, kanali-seras till näringslivet. Felaktiga eller dåligt genomförda upphandlingar kan få mycket stora negativa effekter inte bara på den egna verksamheten utan också på ekonomin i stort.

Konkurrensverket är sedan den 1 september 2007 tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. Inrikt-ningen och strategin för verksam-heten finns utvecklat i ett särskilt strategidokument. Några av de vikti-gaste punkterna är:

• För att säkerställa regelefter-levnad behöver Konkurrensverket sanktioner i tillsynsverksamheten.

• Tillsynen ska inriktas på att aktivt undanröja problem.

• Vägledning och information ska ges till upphandlare och leveran-törer.

• Små och medelstora företag ska ges bättre möjlighet i offentliga upphandlingar.

• Den konkurrensutsatta delen av svensk ekonomi ska öka, och att konkurrenslösningar tillämpas i ökad utsträckning i offentlig sektor.

I grunden handlar detta om att säkerställa att upphandlingarna fungerar väl och bidrar till väl fung-erande marknader.

I. Tillsyn I december 2007 genomförde Konkurrensverket i rapporten, Konkurrensen i Sverige, för första gången en ordentlig inventering av marknaden för offentlig upphand-ling och hur denna fungerar. Tyvärr blev resultatet nedslående.

Utvecklingen går nämligen på en rad punkter åt fel håll vilket kräver åtgärder från statsmakternas sida men också ställer krav på en ökad tillsyn. Låt mig kommentera tre problemområden som träder fram i vår tillsyn av upphandlingsreglerna.

Färre efterannonseringar Öppenhet och transparens är viktigt när det handlar om offent-liga upphandlingar. Information

UPPHAnDlingSDAgArnA

Anförande av Claes norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsdagarna den 23 januari 2008 i Stockholm.

Det talade ordet gällerom vilka förfrågningsunderlag som ligger ute för anbud måste finns till-gänglig för alla. Därför finns regler om hur upphandlingar ska annon-seras. Men det är också viktigt att det efter tilldelningsbeslut infor-meras om vem som fått ordern, och varför. Upphandlingar över tröskel-värdena ska dessutom efterannon-seras. Problemet är att många ändå struntar i att göra detta. De anbuds-givare som går miste om ett kontrakt måste kunna få information om dels vem som fick uppdraget, dels på vilka grunder. Detta är mycket viktig information för att en leve-rantör ska kunna utvecklas och ha en större chans att nå framgång i framtida upphandlingar. Det är också viktigt för skattebetalarna att få insyn i upphandlingsprocesserna. Efterannonseringen är därför av stor betydelse för transparensen och för tilltron till systemet.

Konkurrensverket har som ett led i tillsynen därför låtit Allego AB undersöka i vilken grad som efterannonsering verkligen sker. Svaren, som är publicerade i den ovannämnda rapporten, är anmärk-ningsvärda. Det visar sig nämligen att efterannonseringen har minskat kraftigt under det senaste decenniet. Från ett bortfall på 31 procent till ett bortfall på 43 procent år 2006. Sämst är statliga bolag med bortfall på inte mindre än 73 procent, följt av kommunala bolag på 58 procent. ”Bäst i klassen” – om uttrycket tillåts i det här sammanhanget – är landstingen med 20 procent bort-fall. Undersökningen visar tydligt på problem i regelefterlevnad vilket leder till bristande transparens i marknaden.

Problembilden med regelefter-levnad förstärks om man också tar i beaktande våra erfarenheter i till-synen av enskilda upphandlare och problemet att dessa inte alls följer upphandlingsreglerna.

Svenska SpelKonkurrensverket har under hösten 2007 valt att inleda en granskning av myndigheter och statliga enheter som inte följer regelverket. Verket har i detta sammanhang valt att granska Svenska Spel. Vi skrev i höstas till Svenska Spel och ställde några frågor. Bakgrunden till att vi gjorde det var bland annat att dåvarande Nämnden för offentlig upphandling redan år 1998 slog fast att Svenska Spel ska omfattas av upphandlingsreglerna.

Samma bedömning gjordes åter-igen år 2006. Även Riksrevisionen


UPPHAnDlingSDAgArnA

har pekat på vikten av att statliga bolag följer reglerna. Svaret från AB Svenska Spel var att man inte upphandlar i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU).

Inställningen från Svenska Spel är intressant på flera sätt. Dels på grund av deras inställning att de inte tänker följa upphandlingsreglerna. Men också på grund av att deras svar kan ha långt vidare betydelse. Styrelsen har nämligen uttalat att bolaget inte utför ”samhälleliga uppgifter”. Det innebär att, om den tolkningen blir förhärskande, själva grunden för det svenska spelmonopolet kan ha undanröjts.

Konkurrensverket har nu skrivit till regeringen och påtalat att bolaget inte följer upphandlingsreglerna. Det finns i dag inga möjligheter för Konkurrensverket att väcka talan mot Svenska Spel i domstol. Att kunna agera mot myndigheter och upphandlande enheter som inte följer reglerna är nödvändigt. Vi har därför efterlyst rättsliga medel att ta till mot dem som inte följer reglerna, och vi hoppas att riksdag och regering är beredda att ta sådana steg.

Det är en självklarhet att statens egna bolag följer lagar och regler och att det är riksdagen och regeringen som beslutar om det svenska spelmo-nopolet – inte Svenska Spels styrelse. Det är nu upp till regeringen att ta ställning i frågan. Svenska Spel är tyvärr inte den enda upphandlande enhet som inte följer reglerna. Bolaget har bara råkat bli först att granskas av Konkurrensverket. Vi kommer nu att gå vidare med andra som struntar i att följa reglerna. Det kan handla om statliga företag eller institutioner, men det kan också gälla kommunala bolag eller myndigheter. Vilka som kommer att granskas härnäst kan jag inte säga här och nu, men vi har ett antal kandidater på listan.

Reglerna kring den offentliga upphandlingen har inte kommit till av en slump och för sin egen skull. De är till för att garantera att samhäl-lets resurser används på bästa sätt, att verksamheter som finansieras med offentliga medel kan utvecklas

och effektiviseras, att korruption motverkas, att konkurrens främjas och att den inre marknaden upprätt-hålls. Då kan man inte bara låta bli att följa reglerna. De som struntar i att följa reglerna måste kunna räkna med kännbara påföljder.

Olaglig direktupphandling Ett annat problemområde innebär att större offentliga upphandlare bedriver olaglig direktupphandling. En marknad som här aktualiserats är avfallsmarknaden där Konkur-rensverket har startat upp ett tillsyns-projekt kring kommunernas avfalls-hantering. Bakgrunden är bland annat att det i flera kommuner rått en oklarhet om hantering av avfall ska omfattas av lagen om offentlig upphandling. Dessutom har Europe-iska kommissionen uppmärksammat flera kommuners direktupphandling av avfallstjänster. Kommissionen har i en skrivelse till svenska regeringen ställt en rad frågor om kommunernas upphandling av sådana tjänster.

Mot den bakgrunden har Konkurrensverket under hösten 2007 tagit initiativ för att granska några kommuners upphandlingar av avfallstjänster. Avsikten är att kartlägga och analysera omfatt-ningen och effekterna av direktupp-handlingar på avfallsområdet. Om kommunerna inte konkurrensut-sätter köp av avfallstjänster på det sätt de borde enligt reglerna finns det en risk att man får betala ett högt pris för tjänsten. Det missgynnar kommuninvånarna/skattebetalarna. Någon gång efter sommaren hoppas vi kunna redovisa vad utredningen kommit fram till.

II. Regelverk

Ny lagstiftning Vid årsskiftet trädde en ny upphand-lingslagstiftning i kraft. Numera finns två nya lagar på upphandlings-området i stället för en. I allt väsent-ligt är det en anpassning till vad som gäller inom övriga EU.

En av nyheterna innebär att vissa grovt kriminella ska kunna stängas

ute från att leverera till det allmänna. Det är på tiden att vi nu får regler för detta. Det är inte rimligt att personer som ägnat sig åt till exempel penningtvätt, bestickning, bedräge-rier eller annan ekonomisk brotts-lighet ska göra sig en god förtjänst på våra gemensamma resurser. Med de nya möjligheterna till skärpt kontroll blir det i fortsättningen lättare att utestänga denna grupp från offentliga upphandlingar. Det finns kopplingar mellan korruption, grov ekonomisk brottslighet och företagsamhet som förefaller vara i den ”vita” sektorn. Sverige har tidigare ansett sig vara förskonat från den här typen av organiserad brottslighet. Det är bra att det allmänna nu får en möjlighet att avvisa till anbud från företagare som fällts för vissa brott.

Det blir en grannlaga uppgift för offentliga upphandlare att hantera dessa nya krav. Det är viktigt att se dessa frågor i ett bredare perspektiv. Det är också viktigt att bekämpa grov organiserad brottslighet och vi måste medverka till detta på olika sätt.

Behov av enklare regler Ett tydligt tema som framkommer

när man träffar upphandlare och leverantörer är att man upplever regelverket som betungande. Jag fick själv ett mail häromdagen från en bekymrad småföretagare som klagade på att alla de olika krav som myndigheter ställer i upphandlingar nu lett till att han inte längre deltar i offentlig upphandling.

Av det strategidokument som Konkurrensverket antagit för arbetet med offentlig upphandling framgår att vi ska sträva efter att leverantörer har möjlighet, och vill, delta i offent-liga upphandlingar. Detta kan låta som en självklarhet. Men de fakta jag nämnde tidigare är värda att påminna om igen: Fler upphandlingar lämnas ut för anbud nu än tidigare, samti-digt som antalet anbud som lämnas in minskar.

Detta är oroande och måste tas på allvar. Fler företag måste förmås att lämna in fler anbud. Det ska inte ses som en belastning att skriva

ett anbud, utan en möjlighet. Ett uteblivet anbud kan ses som ett miss-lyckande.

Här har upphandlarna ett stort ansvar för att medverka till förenk-lingar i sin tillämpning av regel-verket. De underlag som görs inför upphandlingar får inte ställa onödiga, tillkrånglade eller ouppnåeliga krav. Jag skulle exempelvis vilja ifrågasätta om det i varje läge är rätt och rimligt att företaget ska ha levererat liknande tjänster till flera andra upphandlande enheter tidigare. Det är denna typ av krav som kan göra det omöjligt för ett mindre eller nystartat företag att lämna in anbud över huvud taget.

Innovationer, nytänkande och effektiviseringar är ofta det som driver nya och mindre företag. Men dessa vinster kommer inte det allmänna till del om sådana entre-prenörer stängs ute från upphand-lingarna. Det är synd. Offentliga upphandlingar får inte vara öppna bara för stora och sedan länge etable-rade företag. En större flexibilitet i kraven, och mindre detaljstyrning, kan vara en väg att gå.

Jag menar att det är viktigt att ha de små och medelstora företagens perspektiv framför sig redan när man skriver förfrågningsunderlag. Det kan till exempel vara så enkelt som att dela upp vissa större upphand-lingar i flera mindre delar. Frågan blir om man kan förenkla regelverket för att stimulera medverkan från fler leverantörer.

Frågan är också om man inte borde förenkla själva regelverket. Både upphandlare och mindre företag vore betjänta av enklare regler för mindre inköp av varor och tjänster. Därför har Konkurrensverket före-slagit enklare regler för upphand-lingar under 600 000 kronor. Vid upphandlingar under detta belopp menar vi att modifierade formkrav bör införas i upphandlingsreglerna. I intervallet under 600 000 kronor ska däremot minst tre möjliga leve-rantörer tillfrågas.

I dag bedömer varje upphand-lande enhet, till exempel kommun, landsting eller statlig myndighet,


själv var gränsen går för vad man kan direktupphandla. Bedömning-arna av var gränsen går har varierat eftersom tolkningsutrymmet har varit stort. Under det belopp som varje upphandlande enhet definierat som ”lågt värde” kan direktupp-handlingar i dag ske utan formkrav. Över dessa ”låga värden” gäller form-kraven i lagen om offentlig upphand-ling fullt ut. Det har upplevts som betungande för både upphandlare och för företagen.

En fast beloppsgräns, kombinerad med enklare regler, skulle minska byråkratin. Det leder i sin tur till ökad efterlevnad av reglerna. Särskilt små och medelstora företag gynnas av en sådan regelförenkling. Detta har vi fått klara bevis på i de runda-bordssamtal vi hittills genomfört i olika delar av Sverige. Men det skulle också innebära betydligt mindre administration vid små upphand-lingar. I dag kan kostnaderna för att hantera en upphandling överstiger den vinst som ett upphandlings-förfarande kan ge. Det ger ingen samhällsekonomisk vinst.

Vi vet att reglerna på en del håll uppfattas som krångliga. Till och med så krångliga att det kan fresta upphandlare att bryta mot reglerna, eller helt sonika strunta i dem. Är det på detta sätt undergrävs förtroendet och tilliten till hela regelverket. Det vore mycket allvarligt.

Nya krav kan komplicera upphandlingarna De senaste åren är det fler och fler röster som höjts för att de offentliga upphandlingarna ska användas på ett sådant sätt att mer miljövänliga och etiskt oantastliga tjänster och varor ska premieras vid offentlig upphand-ling. I en allt mer globaliserad ekonomi och i ljuset av de problem vi möter när det gäller klimatfrågan så är det rimligt att det ställs krav på hur våra gemensamma pengar ska användas och att man överväger i vad mån upphandlingslagarna kan

vara ett effektivt instrument att nå vissa politiska mål.

Det är i detta sammanhang intressant att notera att andelen kommuner som har antagit rikt-linjer för miljöanpassad upphand-ling har, enligt en kartläggning som Naturvårdsverket gjort, ökat till att nu omfatta 80 procent av landets kommuner. Men samtidigt visar det sig svårare att nå upp till ambi-tionerna i det konkreta arbetet. Enligt Naturvårdsverket har andelen kommuner som ”alltid” eller ”oftast” ställer miljökrav minskat från 69 till 62 procent under de senaste tre åren. Att ställa upp miljökrav och liknande är inte enkelt och kan innebära vissa problem. Det ställer stora krav på de upphandlande enheterna och det kan leda till effekter på marknaderna som man behöver vara på sin vakt mot. I grunden handlar det om i vad mån de offentliga upphandlarna har förutsättningar att klara av vissa uppgifter som vanligtvis centrala förvaltningsmyndigheter axlat. Dessutom handlar det om hur mark-naden påverkas. Låt mig utveckla dessa tankar.

En central utgångspunkt när man ska formulera etiska krav i upphandlingar eller miljökrav är de grundläggande EG-rättsliga princi-perna bakom upphandlingslagarna. När aktörer formulerar miljökrav och krav på etik, m m är det således centralt att dessa principer efterföljs. Dessa principer är:

• Transparens • Icke-diskriminering • Likabehandling • Proportionalitet • Ömsesidigt erkännande

Jag vill i detta sammanhang lyfta fram några särskilda frågeställ-ningar, nämligen att miljökrav under vissa förhållanden kan riskera bli diskriminerande, och att den upphandlande enheten – som har en skyldighet under upphandlingskon-

traktets löptid att övervaka kraven – kan drabbas av mycket stora över-vakningskostnader för de uppställda kraven.

Den första frågan rör diskrimi-nering. Till exempel kan krav på att varor ska vara ”närproducerade” vara oförenliga med EU:s principer. Här gäller det att ställa krav som inte diskriminerar någon leverantör.

Ett annat intressant område här är miljömärkning. Enligt upphand-lingsreglerna får man vid utform-ning av de tekniska specifikatio-nerna använda sig av kriterier för miljömärkning. Det är däremot inte tillåtet att kräva att en vara ska vara miljömärkt. Förekomsten av miljö-märken kan endast vara ett bevis på att de grundläggande krav man formulerat är uppfyllda, det vill säga olika miljömärkningar måste få före-komma.

Den andra frågan rör över-vakningskostnader. Om man till exempel ställer krav på arbetsmiljö så ska det också vara möjligt att över-vaka att arbetsmiljön i fabriken i till exempel Kina verkligen stämmer med kraven. Ju mer krav som ställs, desto mer ansvar och kostnader tar upphandlaren på sig för att kontrol-lera att kraven är uppfyllda.

Till detta kommer att kraven kan öka regelbördan för små- och medel-stora företag vilket försvårar tillträdet till marknaden och förhindrar en effektiv konkurrens. Alltför långt-gående krav på policies och rutiner hos leverantörerna kan innebära att företag utestängs från att lämna anbud.

Att ställa krav på etik och miljö i offentliga upphandlingar innebär således att man kan riskera bieffekter som inte är önskvärda. Det är därför viktigt att upphandlare tar ett ansvar för undvika att skapa denna typ av problem. Detta är ett mycket svårt område och vägledning behövs. Före sommaren ska Konkurrensverket presentera information om miljö-krav vid offentliga upphandlingar. Jag hoppas att den vägledningen ska vara till nytta inför framtida affärer.

III. Konkurrens Att Konkurrensverket har ansvaret för tillsynen över den offentliga upphandlingen innebär att vi har ett helhetsperspektiv på upphandlings-marknaderna. Tillsynen av upphand-larnas regelefterlevnad kompletterar verkets ansvar för konkurrenslagen. Konkurrens och offentlig upphand-ling går hand i hand.

Det finns, tyvärr, alltför många exempel på att konkurrensen på upphandlingsmarknader inte alltid fungerar bra. Det kan vara att leve-rantörer inte vill lämna anbud över huvud taget, eller att upphandlare inte vill gå ut med anbud. I sådana lägen finns heller ingen konkurrens. Anbudskarteller, där leverantörerna i hemlighet delar upp marknader eller kommer överens om priser, före-kommer också.

Färre anbud per upphandling Helt nya uppgifter i rapporten Konkurrensen i Sverige visar att det finns mycket kvar att göra innan man kan påstå att konkurrensen fungerar bra på upphandlingsom-rådet. Samtidigt som det genomförs allt fler offentliga upphandlingar över tröskelvärdena minskar antalet anbud per upphandling.

I rapporten visar det sig att i väldigt många fall kommer det endast in ett eller två anbud. Mer än hälften av de undersökta länen uppvisar en minskning av antalet inkomna anbud. I Dalarna var genomsnittet så lågt som 1,5 anbud per upphand-ling! Detta är inte bra för konkur-rensen. Fler företag måste kunna och vilja lämna in fler anbud.

Ju färre anbud som kommer in, desto större risk är det att myndig-heten eller den upphandlande enheter tvingas anta ett ofördelaktigt bud. När antalet anbud minskar kan det vara en indikation på bristande konkurrens.

Det visar sig också att lägsta pris används som utvärderingskriterium i väldigt många upphandlingar. Även i dessa fall är antalet anbud förskräckande lågt. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgörande lämnades endast två eller färre anbud, visar rapporten. I sådana lägen blir det ingen riktig valsituation.

Anbudskarteller Ett uppenbart konkurrensproblem som finns inom den offentliga upphandlingen är anbudskarteller. Hur vanligt detta är i Sverige vet vi inte. Eftersom anbudskarteller är olagliga och hemliga är det svårt att kartlägga dem.

Olika internationella undersök-ningar som gjorts visar att anbuds-karteller kan driva upp priset på upphandlingar med mellan 7 och 30 procent. Det finns inget som säger att motsvarande inte gäller också här hemma.

På Konkurrensverket är vi väl medvetna om de problem som finns med anbudskarteller. Sedan början av 2000-talet har vi utrett och processat Sveriges hittills största kartell – asfaltkartellen. Ett stort antal företag i bygg- och anlägg-ningsbranschen gjorde under flera år upp om priser och delade upp marknader mellan sig. Förra året dömde Stockholms tingsrätt bolagen att betala närmare en halv miljard kronor i böter (konkurrensskadeav-gift). Det är det högsta belopp som dömts ut i Sverige.

Några av de dömda företagen har förklarat sig nöjda med domen och kommer att betala sina böter, däribland statliga Vägverket och Skanska. Andra har valt att överklaga till Marknadsdomstolen.

Hur mycket beställarna, kommuner och statliga Vägverket, har förlorat på asfaltkartellen är inte klarlagt. Uppgifter från Vägverket pekar på att priserna för vägbe-

UPPHAnDlingSDAgArnA


läggningar sjunkit med upp mot 30 procent i vissa regioner efter att kartellen avslöjades. Många av de kommuner som anser sig ha fått betala överpris på grund av asfalt-kartellen har krävt skadestånd från företagen.

Från Konkurrensverkets sida ser vi givetvis mycket allvarligt på den här typen av anbudskarteller. För att kunna spåra upp och beivra kartel-lerna har vi tagit fram en check-lista för upphandlare inom stat och kommun. På så sätt ska upphandlare lättare kunna upptäcka tecken som tyder på eventuell kartellsamverkan hos leverantörerna.

Checklistan finns på vår webbplats (www.konkurrensverket.se) och den tar upp vad man bör vara observant på. Det handlar till exempel om att man bör reagera om ett och samma företag lämnar in det lägsta anbudet vid flera olika upphandlingar. Om marginalen mellan det vinnande anbudet och alla de andra anbuden är oförklarligt stor. Om färre företag än normalt lämnar in anbud. Eller om det finns uppenbara mönster i anbudsgivningar.

Vi lät KPMG ta reda på hur de interna regelverken kring offentlig upphandling ser ut. I många fall omfattar reglerna inte alls möjlig-heten att hitta eventuella anbuds-karteller. I stället ligger fokus på att säkerställa att organisationen agerar korrekt utifrån upphandlingsreg-lerna. Denna brist måste rättas till. Om upphandlingarna sköts enligt ”regelboken”, samtidigt som en anbudskartell har drivit upp priserna med kanske 10 – 20 procent, då är det inte acceptabelt. Upphandlare som ser sådana brister i anbuden måste agera.

Utifrån dessa insikter föreslår vi att statliga myndigheter och upphand-lande enheter ska få direktiv i sin instruktion, eller i regleringsbrev, att de ska meddela tecken på anbuds-karteller till Konkurrensverket.

Men det finns egentligen ingen anledning att vänta på sådana instruk-tioner. Alla upphandlare, oavsett om de arbetar inom staten, kommu-nerna eller landstingen är givetvis välkomna till oss. Ser ni tecken på kartellbildning, eller på något annat konkurrensbegränsande beteenden, så ska ni inte tveka att vända er till oss på Konkurrensverket.

IV. Kommunikation och information En viktig del i Konkurrensverkets uppdrag är att säkerställa en god kommunikation och information på området. Här vill jag passa på att lyfta fram det råd för upphandlings-frågor, som inrättats vid Konkur-rensverket. Rådet består av ett antal erfarna personer med bred kunskap inom den offentliga upphandlingen och bidrar till att utveckla verkets policy och kommunicera aktuella problem till oss.

Jag har här redovisat en del av det vi just nu arbetar med. När det gäller

information och vägledning, som är en central uppgift för oss, händer också en hel del. Vi har redan gjort en stor satsning på att informera om upphandlingsreglerna genom att utnyttja modern kommunikations-teknik på vår webbplats finns infor-mationen löpande tillgänglig för alla leverantörer och upphandlare.

Uppdateringar sker regelbundet, och informationen kommer ut snabbt. Vi har sett ett stort och ökande intresse för informationen på hemsidan, särskilt efter den 1 januari i år.

Konkurrensverkets webbplats är den centrala plattformen för information och den utvecklas hela tiden med nya funktioner och nytt innehåll för att vi ska kunna ge den information och generell vägledning som leverantörer och upphandlare behöver. I dagarna har vi till exempel lanserat en helt ny databas för domar i upphandlingsmål från länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten. Referat av mer intressanta domslut kommer också att publiceras. Jag vet att detta är sådan information och vägledning som efterfrågas av många, och därför kommer vi att lägga resurser på detta.

Ett helt nytt nyhetsbrev kommer att ges ut - det första numret distri-bueras elektroniskt inom bara några dagar. Här kommer vi att informera om nyheter i reglerna, och aktuella och viktiga domslut, om föränd-ringar som är under diskussion och mycket annat. Passa gärna på redan här och i dag att anmäla er för en gratis prenumeration i Konkur-rensverkets utställningsmonter här utanför möteslokalen.

Under våren kommer vi att även att ta fram olika broschyrer för att sprida information om olika upphandlingsregler. En broschyr kommer att innehålla allmän infor-mation om offentliga upphand-lingar. En annan kommer särskilt att ta upp hur miljökrav kan beaktas vid offentlig upphandling.

Vår ambition är att den infor-mation från Konkurrensverket ska vara snabb, korrekt och relevant. Målgrupperna är i första hand upphandlare och leverantörer. Detta är, och kommer att vara, ett priori-terat område för oss. Under våren kommer vi att fortsätta de regionala så kallade rundabordssamtalen. De inleddes i Göteborg, och har sedan fortsatt i Falun. På tur står nu bland

annat Malmö, Umeå och Linköping. Vid dessa möten har vi samlat repre-sentanter för såväl upphandlare som leverantörer.

Rundabordssamtalen har på flera sätt redan gett konstruktiva synpunkter och bidrag som vi kommer att beakta i vårt fortsatta arbete. Jag tror att den här typen av dialog mellan tillsynsmyndigheten och de olika aktörerna på marknaden är bra och nödvändig.

Det finns klara tecken på att utvecklingen går åt fel håll inom delar av den offentliga upphandlingen. Konkurrensverket har till reger-ingen presenterat förslag till åtgärder för motverka denna utveckling. Vi kommer dessutom att i tillsynen och övervakningen av marknaderna verka för att möta dessa problem.

Jag hoppas, och är övertygad om, att alla parter – leverantörer, upphandlande enheter och andra aktiva i den offentliga upphandlingen – vill medverka till att utveckla mark-naden för offentlig upphandling.

Claes Norgren Konkurrensverket


UPPHAnDlingSDAgArnA

Många nya upphandlingar när Stockholm investerar för att nå målen i Vision 2030

Under Upphandlingsdagarna sam-manfattade finansborgarrådet Kris-tina Axén Olin (m) stadens fram-tidsmål och innehåll. Och för att målet ska kunna nås krävs betydande investeringar, som kommer att bli föremål för offentlig upphandling. Det kommer att byggas och utvecklas för att ge plats åt 250 000 nya invå-nare fram till år 2030 vilket innebär att höga krav kommer att ställas på stadsledningsfunktioner som service, lättillgänglighet och inte minst på en smidig offentlig upphandling. Detta var också ämnet för dagen i Kristina Axén Olins anförande.

Decentraliserad upphandlingHon företräder Stockholms stads finansiella intressen med underlaget 750 000 invånare och med 48 000 anställda i stadens tjänst. Staden gör årligen upphandlingar för 13 miljarder kronor, där en stor del utgörs av entreprenader, men där även inköp av varor och tjänster är av stor omfattning.

De köp som staden gör ska ske i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) – en lag som bygger på direktiv från EG och som föreskriver på vilket sätt en upphand-ling ska genomföras beroende på värdet av kontraktet och i viss mån också på vad som ska upphandlas. I Stockholm är upphandlingarna decentraliserade och sker över varje nämnd (förvaltning). Till stor del genomförs stadens affärer med utgångspunkt i ramavtal och ofta genomförs gemensam upphandling för flera nämnder och för en längre tid. Ramavtalen anger också vill-koren för parterna (inköpare och leverantörer).

Ökad konkurrensutsättningUpphandlingen av ”mjuka tjänster” inom Vård o Omsorg är av stor omfattning och med en ökande konkurrensutsättning. Mellan åren 1998-2002 startades 1732 nya företag inom Vård o Omsorg av tidigare anställda och staden stödjer avknoppningar inom förvaltningen. Inom hemtjänsten finns idag 54 olika aktörer.

– Intresset för vissa upphandlingar är mycket stort och ett exempel på

Stockholms stad har tillsammans med ett flertal aktörer i regionen tagit fram en samlad vision för Stockholms utveckling och för en hållbar tillväxt med dokumentet ”Vision Stockholm 2030”. Målet är att Stockholm ska växa till en stad i världsklass med 250 000 nya invånare.


Många nya upphandlingar när Stockholm investerar för att nå målen i Vision 2030

Kristina Axén Olin

det är när vi gjorde upphandlingen av jobbtorg , så kom 540 intressenter in med sina ansökningar. Och vår målsättning är att få in fler aktörer och det bland annat för att ytterli-gare konkurrensutsätta upphand-lingen. Och vi vill gärna att fler små och medelstora företag ska lämna anbud, säger Kristina Axén Olin.

Från motpart till medpartMed ett nytt förenklat upphand-lingsförfarande inom stan räknar hon med att så också kommer att bli fallet. Hon förordar även att mindre företag ska kunna delta vid större upphandlingar genom nätverkssam-verkan.

Hon framhåller också betydelsen av att jobba med marknaden redan före upphandlingen och att en konti-nuerlig dialog förs mellan upphand-lande enheter inom förvaltningen och leverantörer.

– Vikten av en bra relation och ett bra utbyte mellan olika utförare och beställare kan inte nog under-strykas. Det här innebär att vi mer blir en medpart än en motpart, säger Kristina Axén Olin.

Traditionellt sett har relationen mellan parterna ofta präglats av ett motpartsförhållande, något som delvis är påkallat av upphandlings-lagstiftningen, men som till viss del har kommit att ske i onödan.

– I ett valfrihetssystem som ska präglas av långsiktighet och konti-nuitet är det nödvändigt att parterna kommer närmare varandra, säger hon.

Fler aktörerDet är viktigt att få in flera aktörer på marknaden, men det kan också vara svårt för nya företag när det saknas dokumenterad erfarenhet. Staden bedömer att erfarenhet av uppdrag inom aktuellt område utgör en nyckelfaktor för att säkerställa att anbudsgivaren har förutsättningar att utföra uppdraget till efterfrågad kvalitet. Detta gäller inte minst inom de ”mjuka” områdena, som till exempel äldreomsorg, där eventuella kvalitetsbrister direkt drabbar den äldre.

– Vi har därför genomgående i upphandlingarna ställt stora krav på

erfarenhet, något som naturligtvis har begränsat möjligheterna för nya aktörer att lämna anbud. Framöver kommer vi även att kunna rikta in våra erfarenhetskrav på personer inom företaget så att inte nya företag stängs ute.

För detta kommer vi även att verka för att upphandlingsunder-laget utformas på ett sånt sätt att nya aktörer kan vara med utan att ge avkall på kompetens och erfarenhet. Och det här kommer vi att följa upp och utvärdera kontinuerligt precis som vi gör nu med brukarundersök-ningar och kvalitetsuppföljningar en gång om året.

Det får heller inte uppfattas som komplicerat eller tidskrävande att delta i våra upphandlingar och därför arbetar vi nu med att ta fram doku-mentstandarder och utvärderings-modeller för våra nämnder. Och vårt mål är att det ska bli enkelt för våra anbudsgivare att få en överblick av vilka uppgifter som begärs in.

Vidare så undersöker vi möjlig-heten att testa elektronisk upphand-ling, som ska underlätta för anbuds-givarna. Och så har vi naturligtvis högt ställda förväntningar på att få in fler företag framöver när den elektro-niska upphandlingen börjar ta form, avslutar Kristina Axén Olin.

Elektronisk upphandling inom EU ska vara fullt utbyggd fram till år 2010 enligt EG-direktiv.

FörenklaFör att effektivisera och förenkla den offentliga upphandlingen i Stockholm stad kommer Enheten för Upphandling och Konkurrens att bland annat upprätta riktlinjer och anvisningar för upphandlings-arbetet, initiera och styra utveck-lingsarbetet, bevaka och analysera utvecklingen inom strategiskt viktiga marknader, förbättra upphandlings-kompetensen inom staden, ge råd och stöd till stadens förvaltningar och bolag, delta i utvecklingsarbetet kring kundvalsmodeller samt delta i arbetet med att utveckla den elektro-nisk handeln.

Göran Welander


. V I T A L I S / S V E N S K A M Ä S S A N G Ö T E B O R G / 2 6 - 2 8 M A J 2 0 0 8

För sjätte året i rad arrangeras Vitalis, Sveriges största mötesplats för alla som arbetar med IT inom hälsa, vård och omsorg. Här kan du delta i debatter, seminarier och föreläsningar om aktuella ämnen som till exempel:

Den nationella IT-strategin

och privata entreprenörer deltar i utformningen av programmet som du hittar på www.vitalis.nu. Där kan du också anmäla dig online.

Välkommen till Vitalis 6.0 Konferens med utställning

För mer information:www.vitalis.nu

412 94 Göteborg. Tel 031 708 80 00. Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen. www.svenskamassan.se

Att antalet anbud minskar kan vara en indikation på bristande konkur-rens. Mer än hälften av länen visar upp en minskning av antalet inkomna anbud. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgörande lämnades endast två eller färre anbud, visar rapporten.

– Det är av mycket stor bety-delse för den svenska ekonomin att konkurrensen fungerar inom den offentliga upphandlingen. Vi ser tecken på bristande konkurrens och att reglerna inte följs som de borde,

Reglerna följs inte inom offentlig upphandling

UPPHAnDlingSDAgArnA

fortsätter Claes Norgren.Det visar sig att vissa upphand-

lande enheter inte alls lägger ut inköp för anbud. Dessutom struntar många upphandlare i den efterannonsering som skall ske efter vissa upphand-lingar. Graden av efterannonsering har minskat sedan år 2000.

Reglerna följs inte– De som bryter mot upphand-lingslagarna måste kunna få någon form av påföljd eller straff, annars undergrävs förtroendet för hela

regelsystemet kring den offentliga upphandlingen. Konsekvenserna av lagbrotten är att de kan leda till allvarliga effekter för den svenska välfärden, säger Claes Norgren.

Risken för anbudskarteller på upphandlingsområdet är påtaglig. Rapporten visar att de svenska upphandlarna varken har strategier eller metoder för att möta dessa problem. Åtgärder krävs

– Jag är överraskad att så många

FAKTA

Rapporten ”Konkurrensen i Sverige 2007” är ett årligt återkommande regeringsuppdrag. Denna gång har, utöver offentliga upphandlingar, bland annat kundvalsmodeller och marknaderna för energi, telekom-munikation, taxi och bygg granskats särskilt. Förslag till konkurrens-förbättrande åtgärder lämnas även på dessa områden.

Källa: Konkurrensverket

upphandlare har valt att inte följa reglerna. Det är värre än jag trodde. Vi presenterar nu en rad förslag, säger Claes Norgren.

Bland förslagen kan nämnas dels att statliga myndigheter ska vara skyl-diga att redovisa misstänkta anbuds-karteller till Konkurrensverket. Och även att det införs sanktioner för upphandlande enheter som inte följer reglerna.

Tina Lundberg

Sedan 1 september 2007 är Konkurrensverket tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. I en nyframtagen rapport påvisas helt nya uppgifter om hur reglerna följs.

– Fakta skrämmer, säger generaldirektör Claes Norgren.


UPPHAnDlingSDAgArnA

I KPA Pensions monter på Upphand-lingsdagarna får vi en pratstund med Karin Friberg, vice VD på KPA Pension. Med 80 % av alla Sveriges kommuner och 100 procent av landstingen som uppdragsgivare är KPA Pension ledande leverantör av pensionslösningar för den offentliga sektorn.

Ni förvaltar ca 50 miljarder kronor för nästan 1 miljon anställda inom kommun och landsting. Med så mycket pengar måste ni vara en maktfaktor. Hur utnyttjar ni det?

– Det är mycket pengar, och det ger oss möjlighet att långsiktigt påverka samhället. För ca 10 år sedan undersökte vi om våra kunder ville

Etik och miljö som vision och strategi

Karin Friberg

spara etiskt och fick ett rungande ja till svar. Vi arbetar också för en hållbar framtid på flera sätt. Dels genom att vi har enbart etiska place-ringar och genom vårt eget miljöar-bete. Dels arbetar vi för att företagen som vi investerar i ska ta sitt ansvar. Vi sätter betyg på miljöarbetet i alla företag som vi investerar i. De som får lägst betyg försöker vi stötta i deras miljöarbete, något som brukar uppskattas.

Kan du ge några fler exempel rent konkret?– Att arbeta med etiska placerings-regler handlar inte bara om att utesluta, utan med hjälp av pengarna får vi också möjlighet att påverka. Vår verksamhet ställer krav på leve-rantörer och hur vi själva agerar. Idag genomsyrar miljötänkandet och mänskliga rättigheter allt vi gör, men det har varit en lång resa som fortfa-rande pågår.

Miljöpolicyn är grunden för KPA Pensions miljöarbete. Syftet med policyn är att ställa minst lika höga krav på oss själva som vi ställer på andra. Därför har vi på KPA Pension undertecknat FN-överenskommelsen om miljöanpassning av verksam-heten baserat på begreppet hållbar utveckling. Därigenom förbinder vi oss att själva att leva så miljövän-ligt som möjligt och dessutom dela med oss av våra erfarenheter för att påverka andra i vår omgivning.

Klas Bergqvist

På plats finns också Pontus Sandgren som gärna berättar om Metamatrix. Metamatrix är ett IT-konsultföretag som utvecklar strategiska infor-mationslösningar för företag och myndigheter med många informa-tionsanvändare. 2006 blev de av Dagens Industri utsedda till ett av det årets Gasellföretag.

Deras kunder är företag och myndigheter som efterfrågar en partner som kan utveckla strategiska och effektiviserande informationslös-ningar för många användare. Genom att integrera informationsarkitektur, system- och verksamhetsutveckling erbjuder man lösningar för effekti-vare informationshantering.

Att Metamatrix deltar på årets Upphandlingsdagar hänger ihop med att de har ramavtal med Verva och gärna vill visa upp sig när så många potentiella kunder finns samlade på ett ställe. De erbjuder kunder inom offentlig sektor möjlighet att, genom

Informationsstrateger

Pontus Sandgren

ett enkelt avropsförfarande, köpa spetskompetens inom:

* Verksamhetsutveckling och strategi

* Projektledning och styrning* Systemutveckling* Informationsförsörjning och

utveckling av e-tjänster

Klas Bergqvist

I Autoplans monter träffar vi Daniel Thell och Erik Forssman som berättar om företaget. Autoplan som är en del av Swedbank hanterar mer än 33 000 fordon och har drygt 500 kundfö-retag. Framgången har berott på tre ledstjärnor – kundfokus, oberoende och nytänkande. Bland kunderna finns kommuner, landsting och större företag.

– Vi är en leverantörsoberoende aktör och blir därigenom trovärdig både som hanteringsbolag och boll-plank. Hos oss får du goda råd och rekommendationer baserade på erfa-renhet och fakta. Utifrån kundens behov, bilpolicy, antal anställda et cetera rekommenderar vi lämpliga leverantörer och samarbetspartners oavsett om det rör sig om bilköp, däckinköp, oljebolag eller hyrbils-firmor. Vi rekommenderar – kunden väljer. Tack vare vårt oberoende kan de alltid lita på vår objektivitet.

– Vårt nytänkande återspeglas framförallt i vår tjänsteutveckling, där vi alltid ligger i framkant. Vi var först i Sverige med bland annat vagn-parksadministration eller fleet mana-

gement och även biltrading, och vi jobbar hårt för att vara först även med morgondagens nyheter.

– Vår tjänst biltrading gör vi genom AutoPlan Trading. Det är ett av de smidigaste och mest lönsamma sätten att sälja företagets fordon. Med vår unika onlinefunktion kan du själv följa med i budgivningen, godkänna köp och ta ut försäljnings-statistik. Enkelheten i vår rikstäck-ande internetauktion gör att du som kund i snitt får 9 000 kr mer per såld bil. Varje år förmedlar vi mer än 4 000 fordon via 280 auktorise-rade bilhandlare över hela landet. Vår effektiva biltrading gör att ditt fordon säljs till den köpare som för dagen betalar det högsta priset.

– Under 2008 kommer vi att fortsätta debattera och informera om bilar och miljön. Ju fler bilar vi administrerar, desto större möjlig-heter har vi att påverka både kunder och leverantörer att fatta positiva beslut för miljön.

Klas Bergqvist

Bilar – vi rekommen-derar, du väljer

Erik Forssman och Daniel Thell.

24

Dags att växla uppAlltför länge och ensidigt har de offentliga upphandlarna fokuserat på själva inköpspro-cessen och dess juridik, hur regelverket skall följas eller till och med hur man skall kringgå det. Idag finns med rätta stort fokus på hur upphandlings-processen och inköpen skall digitaliseras, dock med risk att

frågorna om upphandlingens måluppfyllelse och dess strate-giska funktion som ett instru-ment för utveckling och effek-tivisering av den offentliga sektorn får fortsätta sin skugg-tillvaro, kanske främst inom statsförvaltningen.

Ty parallellt därmed leder den inom kommuner och landsting

snabbt växande trenden att på olika sätt konkurrensutsätta allt mer av verksamheten, till att upphandlingens strate-giska betydelse för effektivitet och måluppfyllelse kommer i förgrunden och hanteras i poli-tiska styrdokument.

eKonoMi

Mål och medel för effektiv upphandling

I förra numret av Offentliga Affärer speglade vi förutsättningarna och möjligheterna för den offentliga upphandlingen att vara en stimu-lansfaktor för en sund utveckling inom näringslivet på regional eller nationell nivå, hur den kan gynna eller skada en effektiv konkurrens på marknaden, liksom dess betydelse för framväxten av nya företag. I denna artikel vrider vi brännpunkten mot upphandlingens strategiska betydelse för förvaltningens egen verksamhets-utveckling, dess effektivitet och dess slutmål att ge medborgarna en kost-nadseffektivt optimala tjänste- och servicekvalitet, relaterat till behoven inom den offentligt styrda och finan-sierade sfären. Vilket inom parentes sagt var den röda tråden under årets Upphandlingsdagar, och som du kan läsa mer om i andra artiklar i denna tidning.

Trycket ökarDen statliga inköpssamordningen är inte utan orsak starkt förknippad med dess konkreta uttryck i form av ramavtalsupphandlingarna. Ramav-talens effektivitet och juridiska bas har stundtals varit debatterade, men med den nya upphandlingslagen har vi fått ett otvetydigt regelverk, och att ramavtalen är till stor nytta för många myndigheter, landsting och kommuner kan knappast på ett trovärdigt sätt ifrågasättas. De förstudier som föregår en ramavtals-upphandling betyder i realiteten att ramavtalens effektivitet, innehåll och genomförandeprocess utvärderas, analyseras och omprövas. Resultaten från ett stort antal överprövningar visar också entydigt att ramavtalen håller hög kvalitet.

Likväl ifrågasatte som bekant Riksrevisionen i en rapport 2005 värdet av den statliga inköpssamord-ningen. Bland annat påtalades brister ifråga om övergripande analyser och strategibeslut inför upphandling-arna, liksom i många fall avsaknad

Ylva Mannervik


eKonoMi

av relevanta utvärderingar av ramav-talsupphandlingar, information om hur ramavtalen används och deras faktiska ekonomiska resultat.

På Ekonomistyrningsverket, ESV, som har det övergripande ansvaret för den statliga inköpssamordningen, arbetar man målmedvetet med att vidareutveckla sitt uppdrag ifråga om ramavtalsupphandlingarna, inklude-rande att tydliggöra deras mål och funktion. ESV vill verka för att de i dag 12 ramavtalsupphandlande myndigheterna, men även alla andra myndigheter, skall ge ökad strategisk tyngd år inköpsprocessen.

− Regeringen har nu en tydlig målsättning med införandet av elektroniska inköp. Det medför att arbetssätt och processer måste förändras och det leder i sin tur till att myndigheterna generellt behöver se över sin inköpsverksamhet och samtidigt ge hela funktionen större dignitet i styrdokument, organisato-riskt och i den vardagliga verksam-heten, framhåller Ylva Mannervik, funktionsansvarig för inköpssamord-ningen på Ekonomistyrningsverket och en av talarna på Upphandlings-dagarna.

− Vad och hur vill man styra? Hur många leverantörer vill man ha och vilka kriterier skall de och deras

produkter/tjänster uppfylla? Vilken policy har myndigheten ifråga om miljö- och andra krav på leverantö-rerna och deras leveranser? Vidare finns behov av att lägga fast rutiner och kontrollfunktioner för inköps-processen. Här finns frågor om avtalstrohet och naturligtvis om hur man fortlöpande skall följa upp och utvärdera inköpsarbetet. Kort sagt behöver myndigheterna ta fram väl förankrade och därmed stabila styr-system för hela inköpsarbetet. Det är initialt ett omfattande och sedan ständigt pågående arbete, men en nödvändighet för att vi skall kunna tala om en effektiv förvaltning.

LönsamhetsmodellerMot beskrivna bakgrund har ESV tagit fram tre modeller med vilka man kan mäta effekten av statliga ramavtal och med den utgångs-punkten motivera dem:

1. Uppskattning av kostnadsbe-sparingar. Syftet är här att uppskatta de administrativa kostnaderna för ett statligt ramavtal och jämföra dem med den samlade kostnaden om varje myndighet skulle ha gjort egna upphandlingar.

2. Pris- och nyttobedömning. Hur påverkas priset och vilket är nyttovärdet av att ha ett ramavtal

jämfört med att inte ha ett statligt ramavtal?

3. Uppföljning av avtal . I denna modell jämförs den samlade admi-nistrativa ersättningen under ramav-talets livstid med kostnaden för att förvalta avtalet.

UtvecklingsprojektI sitt arbete med inköpssamord-ningen lägger ESV under 2008 särskild tyngd på att utveckla och implementera en så kallad port-följstrategi för varugrupper, samt vill man uppmärksamma och ge stöd åt användarna/avroparna av de statliga ramavtalen. På bordet finns dess-utom myndighetens ansvar inom processen med att förbereda och införa elektroniska inköp inom stats-förvaltningen.

− För många användare kan det vara svårt att överblicka alla ramavtalsområden. Vi avser därför att på lämpligt sätt målgruppsin-dela avtalen, så att till exempel en ekonomi- eller IT-chef på ett portal-relaterat sätt lätt kan finna infor-mation om alla för honom/henne relevanta produkter och tjänster. Vi vill också minska risken för överlapp-ningarna mellan avtal och utveckla arbetssätt som tar tillvara möjliga synergieffekter mellan ramavtalsan-

Almedahls Alingsås AB • Tel: 0322 - 66 93 00 • www.almedahls.nu

Röd

Khaki

plagg för energi på

jobbet

svariga myndigheter. I planen finns även att ge stöd åt utvecklingen mot en ökad avtalstrohet, säger Ylva Mannervik.

Också i fråga om att förbättra användarvänligheten handlar det mycket om att de ramavtalsupp-handlande myndigheterna tillsam-mans skall ta fram gemensamma koncept för arbetet, såsom ifråga om behovsinventering, uppföljning, målgruppsanpassad processorga-nisation, hur referensgrupper skall bemannas och inte minst informa-tionen till användarna.

− Ytterst handlar Ekonomi-styrningsverkets uppdrag på detta område om att ta fram verktyg för och vara en katalysator i myndighe-ternas arbete med att skapa förut-sättningar för en långsiktigt effektiv upphandling som på ett optimalt sätt bidrar till utvecklingen inom statsförvaltningen, sammanfattar Ylva Mannervik.

Kent Mossheden

Vi återkommer till ämnet framöver, med exempel på framgångsrik utveck-ling av inköpsfunktionen hos såväl statliga myndigheter som kommuner.


En allvarlig el- eller telestörning eller ett IT-problem i betalnings-systemet kan göra det omöjligt att ta ut kontanter, girera eller betala med kort. Skulle detta inträffa kan stora förluster och problem uppstå för medborgare och företag, vilket i sin tur kan utlösa en samhällsomfat-tande kris.

– Regeringen har inte skaffat sig en samlad bild av hoten mot betal-

eKonoMi

Raka rör i offentlig upphandling– Den raka kommunikationen är viktig i offentlig upphandling. Det skall inte finnas en tvekan om att det inte är ett ärligt spel, fortsätter Sören Karlsson upphandlingschef vid Fastighetskon-toret i Västerås kommun.

Vårt betalnings-system håller inte

Sören Karlsson

ningssystemet och vad som behöver göras för att trygga våra betalningar vid en kris. Regeringen har inte heller klarlagt för myndigheterna vilken nivå man förväntar sig eller vem som ska ha det övergripande ansvaret, säger riksrevisor Eva Lindström.

Riksrevisionen har granskat krisberedskapen vid Riksbanken, Finansinspektionen, Riksgälden och Försäkringskassan avseende tekniska

FAKTA

Vårt svenska betalningssystem omsätter 1 290 miljarder kronor varje dag. Betal-ningssystemet drabbas ofta av tekniska incidenter av varierande grad. Hittills har Sverige varit besparat från en riktigt allvarlig störning.

Källa: Riksrevisionen

hot och risker i betalningssystemet.– Vare sig Finansinspektionen,

Riksbanken eller Post- och tele-styrelsen har genom inspektioner kontrollerat att banker och företag har tillräckliga skyddsåtgärder. Riks-gälden tar inte heller ansvar för hela den statliga delen av betalningssys-temet, säger Eva Lindström.

Tina Lundberg

En allvarlig teknisk störning i betalningssystemet kan medföra att stora likviditetsproblem uppstår, påvisar en granskning från Riksrevisionen.

Tyvärr finns det en historia inom upphandling med kompisaffärer och avslöjade karteller som gör att det idag kan finnas en misstro från båda håll. Därför anser Sören Karlsson att det är av yttersta vikt att spelreglerna är tydliga och klara för båda parter.

– Jag tror att många vill ha spel-reglerna sådana. Man måste mötas och vara överens högt upp i företaget eller organisationen, sedan konse-kvent driva dessa frågor. Det får inte bara bli prat, utan verklighet.

Brinner för en god affärSören Karlsson har tillbaka i tid arbetat som kalkylchef och själv varit den som lämnade anbud, vilket är en fördel när han nu möter leveran-törer.

– Det absolut viktigaste som offentlig upphandlare är att man är tydlig med vad man vill köpa och vet vad man vill ha. Jag brinner för att göra en god affär, rätt vara till rätt pris.

Svårt med förfrågningsunderlagetI Sverige regleras offentlig upphand-ling genom lagen LOU, Lagen om offentlig upphandling. Men lagen är inte alla gånger lätt.

– Tyvärr ställer den krav som ibland slår mot den goda idén. Idag är det näst intill omöjligt att göra ett helt korrekt förfrågningsun-derlag. Det är även problem med

att kraven som ställs är lika för både små som stora upphandlingar, menar Sören Karlsson.

– Det är för lätt att få över-prövning, du kan göra det på vilka grunder som helst. Ibland kan det gränsa till rättshaveri.

Förfrågningsunderlagen måste bli bättre, det är svårt nu att vara hund-raprocentig det finns alltid något att slå på. De stora affärerna är en sak, men ibland när det gäller de mindre finns det leverantörer som begär överprövning för minsta sak.

Upphandlingslagen är inte anpassadDen nya regeringen har inte infriat Sören Karlssons förväntningar när det gäller den nya upphand-lingslagen.

– Jag trodde att den nya lagen skulle vara mer anpassad efter verk-ligheten. Men regeringen har inte tagit in de synpunkter som mark-naden hade - vare sig från leverantö-rernas sida eller från oss beställares.

Vad skall man göra åt det?– Färre länsrätter, större likriktning i domsluten. Det måste till enklare regler för upphandlingar under trös-kelvärdena – det tycker jag.

Tina Lundberg


Balanserad styrning är ett arbetssätt för att alla (såväl personal, förtroen-devalda och göteborgarna) ska kunna få inblick i och förstå hur målen för kommunens verksamheter priori-teras, mäts och analyseras. Analys av resultaten ligger till grund för den kommande planeringen. En bärande tanke i balanserad styrning är att få ett bra underlag för dialog mellan organisationens alla aktörer.

– Göteborgs Stad började att arbeta med balanserad styrning 1994, mitt under den värsta lågkon-junkturen. I metoden balanserad styrning ingår fyra perspektiv – de vi är till för, verksamhetens processer, medarbetare och ekonomi. Vid planering, uppföljning och analys ska alla fyra perspektiven beaktas och kopplas samman för att bidra till ett helhetsperspektiv som underlag för utvecklingen och förbättringsarbetet i staden, förklarar Ann Lundgren, kommunalråd och före detta ordfö-rande i stadsdelsnämnden Lärje-dalen.

Förändringsarbete och dialogStadsdelsnämnden Lärjedalen är en av Göteborgs Stads största stadsdelar med en årlig omsättning på drygt en miljard kronor. Befolkningen är ung, mångkulturell och växande och uppgår i nuläget till nära 25 000.

En god ekonomi till trots upplevde politikerna att de inte hade tillräcklig insikt i stadsdelens utveckling och vad brukaren får för pengarna. Krav ställdes således på en bättre kvalitet i den uppföljning och analys som rapporteras till nämnden.

Ett arbete initierades därmed med att förbättra uppföljningsrap-porterna. Det räckte en bit på vägen men efter en extern översyn insåg ledningen att behovet av förändring var större än så. Arbetet intensifie-rades således till att omfatta ett större förändringsarbete. Beslut fattades om att utveckla styrmodellen med tonvikt på målstyrning som styr-form.

”Det har gått fortare”När jag kom hit för ungefär 2,5 år sedan upplevde jag att det förekom mycket och tjocka rapporter. Jag märkte dock att politikerna efter-

eKonoMi

Målstyrning ger maximal nyttaGöteborgs Stad var tidigt ute när det gäller att arbeta med en så kallad balanserad styrning i sin verksamhet. I stadsdelen Lärjedalen pågår ett stort förändringsarbete. Målet är att bli bättre på att skapa maximal nytta för ”de vi är till för”. Det handlar kortfattat om att tillämpa en förändrad styrmodell som bygger på målstyrning och medarbetarnas delaktighet. De stora effekterna återstår att förverkliga i takt med att den nya styr-modellen praktiseras i hela organisationen, men redan i dag kan man se synbara resultat.

frågade mer av analys. Vi började att fundera kring frågor som: Vad är uppdraget? Vem gör vad? Det ska vara en process med mätbara mål, uppföljning, analys och utvärdering i en dialog som når hela vägen ut till de enskilda medarbetarna. Om alla

våra 1 860 medarbetare ser sin roll i helheten och ser vad deras insatser betyder skapar det engagemang och en bättre arbetsmiljö. Arbetet med den nya modellen har gått fortare än vad vi vågat hoppas på, berättar stadsdelschef Ulla-Carin Olsson.

Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter men det är viktigt att man lär i sin egen process och att någon håller i styrfarten. Det kan vara någon i den egna organisa-tionen eller en konsult, påpekar hon och förklarar att en viktig anledning till att de valde att samarbeta med Ekan AB var managementkonsultfö-retagets stora kunskaper inom analys men också deras kompetens inom målstyrning och balanserad styrning. Tillsammans arbetade man fram en handbok i målstyrning med syfte att utgöra ett stöd till chefer och medar-betare i det dagliga arbetet.

För att målstyrningsmodellen inte skulle kollidera med den över-gripande metoden för balanserad styrning som används i Göteborgs Stad tog SDN Lärjedalen kontakt med ekonomidirektör Peter Lönn. Här fick man positiv respons för att kunna arbeta vidare med processen.

– Att en styrmodell finns på papper betyder inte alltid att det är så verksamheten faktiskt styrs. Det krävs kraft, engagemang och i många fall stor uthållighet att implementera den nya styrmodellen. Vår roll som konsulter är att hjälpa till att ta ut riktningen, agera piloter i utveck-lingsprocessen och erbjuda den struktur och de verktyg som behövs under det arbetet, förklarar Mats Brocker på Ekan AB, ett manage-mentkonsultföretag med 25 anställda som erbjuder sina uppdragsgivare projektledare och experter som stöd i att trimma organisationer på en rad olika sätt.

– Vi har genomfört över 300 utvecklingsprojekt. 70 procent av våra uppdragsgivare finns inom offentlig sektor där vi i dag har ramavtal med bland annat Göte-borgsregionen (GR) med ett antal kommuner och landsting, säger Mats Brocker.

Lång erfarenhet av utvecklingEkan AB grundades 1985 som en avknoppning från forskningsstif-telsen SAM inom Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, där verk-samheten bedrivits sedan 1981.

Under åren har verksamheten bedrivits inom området verksam-hetsutveckling med fokus på ledning, organisation och styrfrågor. I många av dessa uppdrag är kopplingen till verksamheternas affärssystem, upphandling och implementering av dessa en naturlig utveckling.

Ett nära samarbete mellan offentlig sektor, näringsliv och forsk-ning anser man är mycket viktigt.

Arne Öster

Fotograf: Rolf Hallin


NYHET!

Upphandlingsdagarna 2008 finns nu att se på webb-tv!

Ta del av dagarna utan att lämna ditt skrivbord. Välj och vraka bland föreläsare ur samtliga

seminarieprogram.

Skaffa din tittarlicens direkt, besök: www.upphandlingsdagarna.se/webbtv

Konkurrens och utvärdering – utvärderingsmodeller, pris, krav, kvalitet

Matematik för upphandlare, om utvärdering för måluppfyllelse ifråga om avsedd vara/tjänst/funktion, bästa pris och konkurrensneutralitet. Miljö och hållbarhet, sociala krav – vad är möjligt? Rikard Blom, E-avrop.

Kommande ändringar i rättsmedelsdirektiven

EU-direktiven och hur de påverkar de svenska regler vid överprövning av offentlig upphandling och hanteringen av skadeståndsanspråk.

Helena Rosén Andersson och Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge.

E-inköp – aktuell information från pågående uppdrag

Ekonomistyrningsverket har i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av elektroniska inköp i statsförvaltningen. Regeringen har tidigare beslutat att den statliga förvaltningen 2010 bör ha kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt. Kerstin Wiss Holmdahl, Sveriges Kommuner och Landsting.

Politik gör skillnad

Vad händer i kommuner och landsting – aktuell rapport om politiska trender, nya strategier och upphandlingsmodeller. Näringslivets perspektiv och krav i en ny tid. Stefan Holm, Almega. Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv. Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen.


Projektledare Anders Haglund med kollegor jobbar nu för fullt med programmet som släpps i april. Vilka är de tunga trenderna vi kommer att möta på KOMMEK 2008?

– Kundval, förstås. Det är den kanske starkaste trenden inom kommunsektorn. För ekonomer är kundvalet en intressant styrnings-

Kundval och medborgarinflytande heta trender på KOMMEK 2008Det är dags att skriva in KoMMeK i Malmö den 20–21 augusti i kalendern för 2008. KoMMeK är sedan länge landets ledande mötesplats för kommunalekonomiska frågor. Här finns de le-dande profilerna inom kommun- och landstings-världen, liksom andra kända namn med infly-tande inom sektorn. Det är årets bästa tillfälle att träffa topptjänstemän och politiker inom kommunsektorn.

Nya tekniska prylar ställer krav på användbarhet

Utvecklingen av produkter och tjänster inom området informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har varit stor de senaste åren. Oavsett vår egen förmåga ställer det allt högre krav på oss som konsu-menter att bemästra ny teknik, nya funktioner och nya gränsnitt. För att komma tillrätta med problemet har EU-kommissionen lämnat i uppdrag till de europeiska standardiserings-organisationerna att utarbeta stan-darder för att underlätta för konsu-menter vid användandet av tekniska produkter och tjänster.

SIS har startat ett nytt svenskat projekt som ger svenska intressenter möjlighet att påverka det europeiska arbetet. Flera myndigheter och orga-nisationer har redan gått med och ytterligare fler har visat intresse för att delta.

– Vi välkomnar gärna nya delta-gare i projektet, säger Peter Schröder, projektledare på SIS.

Arne Öster

noTiSer

Al Gore möttes av jubel

I tacktalet talade Gore om behovet av ändrade attityder.

– Det viktigaste är hur vi tänker, det är viktigare än befolkningssiffror och teknik. Av någon oförklarlig orsak antar vi i dag att det är vettigt att ignorera vilka konsekvenser vårt agerande får. Men nu hotas hela mänskligheten av dessa konse-kvenser, sa han.

Göteborgspriset på en miljon kronor kommer oavkortat att gå till den amerikanska miljörörelsen Alli-ance for Climate Protection.

FredsprisetI december tilldelades Gore även Nobels fredspris tillsammans med

Nobelpristagaren Al Gore möttes av jubel när han tog emot Göteborgspriset för sitt arbete med miljö- och klimatfrågor.

Grön upphandlingDen 13 mars arrangerar Miljö-styrningsrådet tillsammans med tidningen Miljöaktuellt en heldags-konferens på Nalen i Stockholm. Konferensen syftar till att bli ett årligt återkommande forum för alla aktörer inom upphandlingsprocessen – såväl upphandlare som leverantörer och beslutsfattare. Konferensen kommer att ge svar på frågor som:

Hur når vi klimatmålen genom

variant, i kombination med den viktiga uppföljningen, säger Anders Haglund.

En annan stark trend är det ökande medborgarinflytandet, där kommunerna strävar efter nya vägar att nå ut till medborgarna med infor-mation och inflytande.

– Där ligger fokus mer på demo-

kratiaspekten. En framtidsfråga är hur vi skapar en mer vital kommun-demokrati, säger Anders Haglund

En aktuell finansiell fråga är var vi ska hämta pengar till nödvändiga framtida infrastruktursatsningar. Staten söker nya finansieringsme-toder – men varför?

– Är det rationella argument eller omsorg om budgettaket som styr? Ibland får man intrycket av att vi ska få nya vägar utan att behöva betala för dem. Är det här en statlig variant på kejsarens nya kläder? Det ska vi reda ut, säger Anders Haglund.

Efterlängtad mötesplats för landets kommunalekonomerDet är inte bara projektledaren som laddar för mässan. I Östersund har Lillemor Gregorius, controller på vård- och omsorgsförvaltningen, redan börjat nedräkningen.

– Vi åker ner till KOMMEK nästa år. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad med vad som händer, inte minst i andra kommuner. Vi är mycket för jämförelser i vår kommun. Och, ja… sen är det ju roligt också, säger hon.

Förra KOMMEK fick toppbetyg av de 3 300 besökarna: hela 95 procent tyckte att mässan var bra/mycket bra och 97 procent kunde tänka sig att återkomma. Det mesta talar alltså för nya besökarrekord även nästa år.

KOMMEK är kommunalekono-mernas mötesplats med femtiotalet seminarier, debatter och workshops, samt den populära fackmässan där omkring hundra utställare presen-terar nyheter, produkter och tjänster. I dagsläget är 50% av monterytan bokad.

FN:s klimatpanelen IPCC, Inter-governmental Panel on Climate Change, för sitt miljöengagemang. Gore lät även då meddela att han skulle donera prispengarna till Alli-ance for Climate Protection.

USA:s vicepresidentGore var USA:s vicepresident under Bill Clintons tid, 1993–2001. Han ställde upp i presidentvalet i USA 2000, men blev besegrad av George W. Bush i ett utdraget och omdisku-terat val.

Tina Lundberg

Värmland diskuterar frågan med Västra Götaland.

Värmland vill gå ihop med Västra Götaland till en ny västsvensk storre-gion. Toppolitiker från båda sidorna av Vänern har träffats och är positiva till att utreda ett samgående, skriver Göteborgs-Posten.

I tidigare utredningar har Värm-land parats ihop med Örebro län men eftersom det nu råder stor osäkerhet om regionindelningen i Mellansverige vänder sig Värmland i stället söderut. Redan i dag finns ett nära samarbete inom näringsliv och högskola. Bättre kontakter med Norge är ett gemensamt intresse.

Arne Öster

miljöanpassad upphandling? Kan miljöanpassad upphandling driva teknikutveckling och på så sätt bidra till svenska exportframgångar?

Vad kan vi uppnå genom att öka andelen ställda miljökrav i upphand-lingen?

Hur ser den internationella poli-tiken på verktyget miljöanpassad upphandling?

Under konferensen delar H.K.H.

Kronprinsessan Victoria ut miljö-styrningsrådets nyinstiftade priser – Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör. Priserna belönar företag och upphandlande organisationer som framgångsrikt bidrar till en minskad miljöbelast-ning. Syftet med priset är att lyfta fram goda exempel på företag och upphandlande organisationer som arbetar seriöst och innovativt med

miljöanpassad upphandling. Genom att visa goda exempel på hur man kan bidra till en minskad miljö-belastning genom att ställa krav i upphandlingen vill Miljöstyrnings-rådet inspirera andra att satsa på en ökad miljöanpassning.

Arne Öster

Politiker vill bilda storregion


1. Är det näst intill omöjligt att göra ett korrekt för-frågningsunderlag enlig LOU?

2. Är det för lätt att få över-prövning?

3. vilket råd skulle du ge den lilla firman att hävda sig mot de större vid up-phandling?

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och fran-kerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden.

Fråga efter Postens avtal, det sparar pengar och ger mer tid åt din kärnaffär. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 0200-1105 30.

Jag till jobbet.

Jag och hämtar .

Jag hem till .

Jag in i .

exPerTPAnelen SVArAr

1. – I kompexa upphandlingar kan det vara mycket svårt att även som upphandlare kunna ha en total överblick över all information som lämnas och de krav som ställs. Det är därför det är så viktigt att anbuds-givarna ställer frågor, om det som kan uppfattas som tveksamheter eller oklarheter. Vad som är korrekt uppfattas i vissa fall olika och svar kan i dessa fall endast fås efter en prövning i rätten.

1. – Nej, det tycker jag inte. Problemet är att många krånglar till det och ställer upp alldeles för många krav, som inte är nödvändiga. Det går att göra korrekta underlag, men det tar tid och underlagen måste anpassas till vad som upphandlas. Det går alltså inte att ha en mall för alla upphandlingar – det vill jag starkt avråda från.

2. – Nej, det är inte för lätt. Det är bra att vi har ett överprövningsför-farande – en självklarhet.

3. – Samma råd som i alla affärer – se till att ha bra nätverk,

Roland Pettersson affärsom-rådeschef på Kommentus.

Anna Ulfsdotter Forsell, advokat, Delphi & Co.

2. – Det är lätt, och det är vad jag förstår syftet.

3. – Samarbete med andra aktörer där det går, gör att även den lilla firman väl kan hävda sig med större aktörer.

bra kontakter så att du får chansen att delta som en liten del i ett stort anbud, som du aldrig skulle klara av att delta i på egen hand. Många små kan också gå ihop och bli en konkur-rent att räkna med för de större. Om en upphandlande myndighet/enhet vet med sig att marknaden bara har ett antal stora aktörer kan den ge längre anbudstid så att de små hinner konstallera grupper som lämnar anbud tillsammans. Därmed uppstår bättre konkurrens på mark-naden och i den konkreta upphand-lingen.


eKonoMi

Trångt på jobbet? Flytta inte till nya lokaler – låt de nya lokalerna flytta till er.Temporentlokaler™ är ett koncept för temporära kontorslokaler som ger er maximal frihet. I uppgång kan ni snabbt få större utrymme. I nedgång blir ni inte sittande med för stora lokaler.

Vill du veta mer? Ring 020-690 700 eller gå in på www.temporent.se.

1. Är det näst intill omöjligt att göra ett korrekt för-frågningsunderlag enlig LOU?

2. Är det för lätt att få över-prövning?

3. vilket råd skulle du ge den lilla firman att hävda sig mot de större vid up-phandling?

1. – Svårigheten ligger väl snarare på att få en bra affär, samtidigt som man gör ett korrekt förfrågningsunderlag.

2. – Ja.3. Svara bara på det som upphand-

lande myndighet frågar efter och se till att man uppfyller alla skallkrav.

Kontrolläs anbudet innan det skickas in.

Agera som underleverantör om man inte själv klarar av att leverera helheten.

Samarbeta med andra leveran-

Ann Linde Koolman, Alingsås kommun, representant för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare.

Maria Gil, Verva, Avtalsjurist, Enheten för IT-upphandling.

törer om man inte själv klarar av att leverera helheten.

Verka för att konkurrensverket eller annan lämplig myndighet skapar mallar för enkla förfrågnings-underlag som gör det lätt för leve-rantören att svara på och underlättar för upphandlande myndigheten att utvärdera.

Verka för att dynamiskt inköps-system tas med i svensk lagstiftning (genom någon intresse förening).

1. – Omöjligt är det inte. Ramen är ju lagen och sedan kompens, erfa-renhet och sunt förnuft så går det att skapa bra förfrågningsunderlag. Men inget underlag är perfekt, det viktiga är att anbudsgivarna förstår vad vi vill.

2. – Jag har ingen stor uppfatt-ning om det. Man kan ju skicka in anstånd om överprövning. Läns-rätten prövar, men för den saken skull behöver det inte bli något.

3. – Den lilla firman skall ju våga lämna in anbud. Sedan är det ju upphandlarens skyldighet att skapa konkurrens. Beroende på vad för typ av handling, avgörs från fall till fall.


Orsaken är att en större andel elever inte når målen för Godkänt i mate-matik. I år är endast 88,6 procent av eleverna behöriga att börja på gymnasieskolan, vilket innebär att fler än var tionde elev som gick ut årskurs 9 våren 2007 inte hade godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik vilket krävs för att få börja. Detta är den lägsta andelen behöriga sedan det mål- och resultat-relataterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. Statistiken baseras på inkomna elevuppgifter från drygt 90 procent av eleverna.

Skolorna håller inte måttetSkolorna klarar inte av att ge stöd och hjälp till de elever som har störst behov av insatser. Det stöd som eleverna har rätt till, uteblir ofta eller visar sig inte vara anpassat efter elevernas behov. Många skolor väljer istället att ge stöd genom att dela in dessa elever i särskilda grupper eller till och med i särskilda skolor på ett sätt som inte överensstämmer med vår skollagstiftning. Utbildningsin-spektionen vid Skolverket har under tre år framfört omfattande krav på förbättringar i kunskapsresultaten på ett stort antal skolor runt om i landet. En av de största orsakerna är att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de har rätt till.

Inspektionen visar att skolorna inte lever upp till sina skyldigheter när det gäller dessa elever. Det framgår tydligt att det är problem på skolorna hur de skall översätta behovet av särskilt stöd till en lämplig stödinsats för eleverna. Inspektionen menar att detta möjligtvis beror på att bestämmelserna om särskilt stöd inte är anpassade till de olika behov av stöd som eleverna har idag. Skolorna använder tyvärr inte heller i tillräcklig omfattning de stödinsatser som eleverna har rätt till enligt skol-författningarna, till exempel indivi-duella studieplaner och åtgärdspro-gram för eleverna.

Stöd i särskilda grupperDet visar sig att utbildningsinspek-tionen särskilt har uppmärksammat hur elever i behov av särskilt stöd organiseras i särskilda grupper eller till och med i särskilda skolor i

UTBilDning

Skolan håller inte måttet

kommunerna. Oftast handlar det om elever i grundskolan som är i behov av särskilt stöd. Det visar sig att den ordinarie klassen med dess lärare inte förmår att ge eleven den undervisning och de stödåtgärder som behövs.

Bristande kompetensUtbildningsinspektionen undrar om detta hanteringssätt att organisera stödet är ett uttryck för bristande kunskap och kompetens hos lärarlag, rektorer och förvaltningschefer inom skolan. Däremot är inspektionen klar över att allt fler kommuners sätt att hanterar särskilda undervis-ningsgrupper strider mot principen om inkluderande undervisning. Flera av dessa verksamheter bedrivs i gråzonen för det som är tillåtet och ryms inte alla gånger inom vår lagstiftning.

Elevernas inflytande måste ökaElevernas möjligheter till inflytande har varit ett av de granskningsom-råden där behovet av förbättringar har bedömts som mycket stora av inspektionen. Det visar sig att det finns en stor osäkerhet bland både elever och lärare över hur elevin-flytandet kan och skall utformas i det dagliga skolarbetet. Detta gäller överlag för samtliga skolformer. Därför kommer Skolverket till utbildningsdepartementet, inför beredningen av förslag till ny skollag, påtala behovet av tydligare regler i skollagen rörande elever med särskilt behov av stöd så väl som ta upp behovet av tydligare regler beträf-fande elevernas inflytande över sin skolundervisning.

Omfattande organisatoriska förändringar krävsUnder de första inspektionsomgång-arna under 2003 och 2004 påvisade inspektionen en relativt ljus bild av det psykosociala klimatet i förskole-klasser, grundskolor och gymnasie-skolor. Tyvärr har den bilden föränd-rats en del under den senare delen av treårsperioden.

Utbildningsinspektionen 2005 omfattade ett stort antal skolor i våra storstäder, vilket relaterade i negativa

genomslag. Utbildningsinspektio-nens granskning har i vissa fall lett till uppmärksammade och omfat-tande organisatoriska förändringar som kräver förbättringar beträffande arbetsmiljön för eleverna.

Kvalitetsarbetet måste förbättras Ett annat viktigt område som påvisat stora förbättringsbehov är det systematiska kvalitetsarbetet på elev-, skol- och förvaltningsnivå. Det gäller framförallt kommuners och skolors arbete med att följa upp elevers kunskapsutveckling, så väl som att vidta åtgärder i syfte att öka elevernas möjligheter att nå sina kunskapsmål.

Var tredje gymnasium är friskola idagDet visar sig att de senaste fem åren har antalet elever på fristående gymnasieskolor tredubblats. 15 procent av alla gymnasieelever har

valt att gå på fristående gymnasium. En tredubbel ökning har skett de senaste fem åren, från 19 000 elever läsåret 2001 och 2002 till 57 000 hösten 2007.

Tina Lundberg

Utbildningsinspektionens treårsrap-port baseras på inspektioner som har genomförts i 2 000 förskoleklasser och grundskolor, både kommunala och fristående. I underlaget ingår även rapporter för 300 kommunala och fristående gymnasieskolor. Därutöver ingår inspektionens bedömningar av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskoleverksamhet och vuxenutbild-ning. Totalt grundar sig rapporten på resultat i 115 kommuner.

Källa: Skolverket

fler än var tionde elev saknar godkända betyg i svenska, engelska eller matematik. Andelen behöriga till gymnasieskolan är den lägsta på tio år, det påvisar den preliminära statistik som Skolverket har publicerat i augusti 2007.


Dataföreningen Kompetens erbjuder en av få heltäckande utbildningar inom informationssäkerhet i Sverige.

– Det blir allt svårare att sopa problem med informationssäkerhet under mattan. Verksamhetsansvariga har förstått att konsekvenserna kan bli förödande om säkerheten brister. Nya tvingande lagar kräver också säkerhetsprocesser och säker spår-barhet. En bred kompetens inom informationssäkerhet har blivit ett standardkrav inom de flesta organi-sationer.

Det säger Håkan Engvall från Imentum, som är huvudlärare för Dataföreningen Kompetens tre kurser i informationssäkerhet samt certifiering: Strategisk, Teknisk och Operativ informationssäkerhet.

Kurserna täcker en organisations övergripande behov av kompetens inom området.

Håkan är en konsult som arbetar med att överbrygga klyftan mellan verksamhet och teknik. Han är känd

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.comExperter på styrning i offentlig sektor

INFORMATION OM UGL 2008Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på grup-pens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kval-itetssäkring och utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareut-bildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras under fem sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppma-nar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledar-register eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation gå in på www.fhs.se

FÖRSVARSHÖGSKOLANInstitutionen för Ledarskap och Management

UTBilDning

Tre kurser i informationssäkerhet

för sin förmåga att kunna förklara teknik för icke-tekniker och verk-samhetens krav för tekniker.

– Det är sällan tekniken som är problemet, utan kunskap och fung-erande processer.

Strategisk informations-säkerhet 31 mars - 2 april tar upp de mål och aktiviteter som behövs för att nå rätt nivå på säkerheten. Här ingår t ex att upprätta en säkerhetspolicy och en säkerhets-organisation – utifrån ramverket LIS (ISO 177 99). Det gäller att få med sig ledningen, att kunna motivera investeringar och att kunna kommunicera rätt med media, kunder och aktieägare vid incidenter.

Teknisk informationssäkerhet 12-14 maj, har som namnet antyder en teknisk inriktning. Områden som tas upp är nätverkssäkerhet, system-säkerhet, kryptering, PKI, brand-

väggar och liknande. Deltagarna blir inga tekniker, utan snarare bra beställare av IT-säkerhet i dialogen med tekniker och leverantörer.

Operativ informations-säkerhet 2-4 juni, handlar bland annat om dagliga rutiner för att upprätthålla de strategiska målen. Det är tex inci-denthantering, kontinuitetsplane-ring, patch management och säker-hetsrevisioner.

Certifieringen till informationssäkerhets-arkitekt är öppen för dem som har gått de tre kurserna. Det är en lärande certifiering, som inle ds med ett grupparbete som tillämpar mycket av det som ingår i kurserna i praktiken. Målgrupper för kurserna är ansvariga inom verksamhet och IT.

– Vi har genomfört utbildningen under några år nu och har fått fram ett innehåll som vi vet täcker markna-dens behov, hälsar Håkan Engvall.

Arne Öster

ger dig som ansvarig för verksamhet och iT en heltäckande kompetens inom området.


”Klimatfrågan tar Svenskt Näringsliv på största allvar.

vi vill vara en del i denna viktiga fråga”


– Det har varit ett spännande år. Det har hänt mycket i politiken med den nya regeringen - men vi efterlyser mer. Positivt är också att nyförtagandet har ökat. Det verkar även som företagsklimatet har blivit bättre. Tyvärr har avtalsrörelsen hamnat på för höga nivåer, men nu tittar vi på hur vi kan jobba inför 2010. Vi inom Svenskt Näringsliv har enats om ett nytt huvudavtal, säger Signhild Arnegård Hansen.

Framåt är det viktigt att pröva vägen som det nya huvudavtalet innebär. Syftet är att avtalet skall vara attraktivt för alla parter och ge bra resultat. Reformer som ger ökad tillväxt krävs. Fokus är arbetslinjen, inte bidragslinjen - så även skatte-frågan. Skolan och utbildningsfrågor är också en viktig del.

Klimatfrågan på största allvar– Och inte minst klimatdebatten, fortsätter Signhild Arnegård Hansen. Tillväxtvänligheten är viktig, att det blir energisnålare. Nu handlar det om konsekvensanalyser i förhållande till kostnadseffektivitet. Vi kan inte bara titta på om det är närprodu-cerat eller inte, vi måste se till hela kedjan och helheten. Det är annars väldigt lätt hänt att vi tar till enkla lösningar.

– Klimatfrågan tar Svenskt Näringsliv på största allvar. Vi vill vara en del i denna viktiga fråga, säger Signhild Arnegård Hansen.

Kvalitetsmärkning av skolornaSvenskt Näringsliv har granskat gymnasieskolorna. Om några veckor skall 126 000 niondeklassare välja gymnasieutbildning. Granskningen påvisar att kommunernas infor-mation om programmen har stora brister. Färre än en fjärdedel av förra årets avgångselever har fått jobb som har gått yrkesförberedande program. Därför har nu Svenskt Näringsliv tagit initiativ till en kvalitetsmärk-ning av samtliga skolor och deras program.

– Det måste löna sig att utbilda sig. Det känns angeläget att trycka på naturvetenskapliga och tekniska

”Det handlar om att se helheten”När Signhild Arnegård Hansen tog över ordförandeskapet i Svenskt Näringsliv var hennes ambition inte bara att lyfta företagens villkor ännu högre på EU:s agenda, hon brinner även för skolan och klimatproblemen.– Det handlar om att se till helheten, menar hon.

Profilen

ämnen, det är en bristvara nu, fort-sätter Signhild Arnegård Hansen.

Det är svårt för niondeklassare och deras föräldrar att bilda sig en uppfattning om vilka utbildningar som ger konkurrenskraft på fram-tidens arbetsmarknad. Endast en minoritet av Sveriges kommuner ger elever och föräldrar den kvalitetsin-formation de behöver.

Ett positivt EU årSignhild Arnegård Hansen som är en stor Europavän upplever att Europa under det gångna året har tagit ett stort kliv i positiv riktning. Året har präglats av optimism och en politisk vilja tycker hon.

– Nya ledare som Angela Merkel och Nicholas Sarkozy var en bidrag-ande orsak till att EU:s stats- och regeringschefer kunde enas om det nya reformfördraget, vilket innebär att det blir enklare att fatta beslut på en rad områden som är viktiga för näringslivet. Det kommer att bli smidigare att driva en effektivare gemenskapspolitik, menar Signhild Arnegård Hansen.

20 miljoner arbetslösaEn slagkraftig och dynamisk politik inom EU kan inte byggas utan att hänsyn tas till företagen. En situation inom EU med drygt 20 miljoner arbetslösa, varav en skräm-mande stor andel är ungdomar, kan inte lösas utan konkurrenskraftiga och välmående företag.

– Receptet för att vi skall lyckas är enligt min mening inte fler pålagor på nationell och EU-nivå. Min vision av ett socialt Europa är en refor-magenda som uppmuntrar företag att anställa och investera, minskar administrativa bördor och förenklar handelsutbyten. Vi efterlyser med andra ord en ekonomisk politik som sätter företagens villkor i centrum, vilket är en förutsättning för ett spirande europeiskt näringsliv, fort-sätter Signhild Arnegård Hansen.

...och Vaxholmsdomen”Vi i Sverige inte har lyckats förena den fria rörligheten för tjänster med ett lämpligt socialt skydd för de medborgare som arbetar över grän-

serna. Vi har i stället lagar och regler som alltför ensidigt gynnar kortsik-tiga och nationella gruppintressen på bekostnad av den grundläggande välståndsskapande kraft som den fria rörligheten är.” – skriver Signhild Arnegård Hansen i en debattartikel.

Det är vårt samarbete inom EU som öppnat upp gränserna. Genom den fria rörligheten för varor, människor, tjänster och kapital kan vi i EU bättre utnyttja våra resurser och förutsättningar. Det behövs i en föränderlig värld.

– I debatten finns oftast bara det ena perspektivet, det som handlar om att vi i vårt land blir ”utsatta” för konkurrens. Det andra perspek-tivet – det som handlar om att svenska företag får ökade möjlig-heter att verka på andra marknader finns oftast inte alls i synfältet. Och ändå är det så viktigt. I själva verket bygger hela vår välfärd på att svenska företag kan vara konkurrenskraftiga och sälja varor och tjänster i andra länder, menar Signhild Arnegård Hansen.

Vad anser du om att många inte följer lagen i offentlig upphandling?– Det är ett arbete som pågår konti-nuerligt, men många uttrycker också problemen. Vissa upphandlingsföre-skrifter är så detaljerade att man helt enkelt stoppar nytänkande. Många som vill vara med kan inte lägga anbud just på grund av att upphand-lingsföreskrifterna inte är anpassade efter vår nutid.

Vad tycker du att man skall göra åt det?– Utmaningsrätten finns inte alla kommuner idag. Många går på lägsta pris istället för på kvalitet. Som beställare behöver man ha kunskap, men upphandlingskom-petensen saknas ibland. Det saknas även möjligheter att kunna jämföra kvalitet och resultat. Det här stoppar utvecklingen tyvärr.

Tina LundbergKälla: Svenskt Näringsliv


Sedan 1967 är Plantronics huvudle-verantör till NASA, National Aero-nautics and Space Administration, USA:s federala myndighet för rymd-fart. Efter den första lyckade beman-nande månlandningen 1969 utta-lade den amerikanske astronauten Neil Armstrong de berömda orden: “That’s one small step for a man, one giant leap for mankind...” via ett Plantronics headset.

Arne Öster

Muskelspänningar i nacken och den övre ryggen, eller ”telefonnacke”, är ett av de mest vanliga problemen för kontorsarbetare i dag. Medicinska experter har redan fastslagit att den laterala krökningen av nacken, det vill säga den ställning som är mest vanlig när man talar i telefonen och samtidigt använder båda händerna för andra ändamål, är den mest spänningsframkallande av alla nack-rörelser. Det finns också avsevärda bevis för att den muskelspänning i nacken och den övre ryggen som detta skapar kan påverka prestations-förmågan på arbetet och bidra till ökande sjukfrånvaro.

Nya undersökningar har visat att användandet av headset kan redu-cera muskelspänningar i nacken, skuldrorna och den övre ryggen med upptill 41 procent, vilket ger en fris-kare, mer effektiv personal.

IsiCom har lång erfarenhet av headset och hjälper dig gärna med dina frågor om headset och återför-säljare.

– Hos oss hittar du professionella headset till bords- och kontorste-lefoner, trådlösa telefoner, mobil-telefoner, IP-telefoner, datorer och SoftPhones. Som distributör för Plantronics headset arbetar vi uteslu-tande mot våra cirka 350 återför-säljare som finns över hela landet.

ArBeTSMilJÖ

TCO-märkta lättviktsheadsets för alla behovisiCom AB saluför, som enda distributör i Sve-rige, ett komplett sortiment av Plantronics headset. Det USA-baserade Plantronics introdu-cerade sitt första lättviktsheadset 1962 och är i dag världsledande på kommunikationsheadset med lösningar till kontors- och bordstelefoner, trådlösa telefoner, mobiltelefoner, iP-telefoni, datorer och SoftPhones.

Tillsammans med våra återförsäljare för vi ett tätt samarbete för att ge dig bästa möjliga service när det gäller att ta fram professionella headsetlös-ningar som är anpassade efter dig och din arbetssituation. På vårt kontor i Göteborg lagerför vi hela Plantronics sortiment i eget lager och kan därför skicka dina produkter samma dag som du beställer dem från din åter-försäljare. Vi vill att du ska känna dig trygg med ditt köp och erbjuder därför tvår års garanti på alla våra headset, berättar försäljningschef Susanne Ottosson på IsiCom AB.

Först med att bli TCO ’07-certifieradeTCO’07 Headsets är den senaste standarden inom ramen för TCO Developments certifieringssystem och den omfattar både headset med sladd och trådlösa headset. Ett mål är att den ska bli ett verktyg som under-lättar beslut kring köp av headset. Först ut att klara de tuffa kraven för TCO’07 Headsets var Plantronics. Plantronics mottog certifikat på CeBIT-mässan i Hannover i mars.

TCO’07 Headsets gör det lättare för användare över hela världen att välja ett headset som de med säkerhet vet uppfyller tuffa krav på användarvänlighet, skydd mot ljud-stötar, miljö och strålning.

Marknaden för headset ökar kraf-tigt. I Sverige finns det, enligt call center-branschens uppskattningar, omkring 100 000 personer som i sitt arbete är beroende av headset. Det blir även allt vanligare att vi arbetar mobilt när företag går över till trådlös kommunikation via headset. Nya tekniska lösningar kräver dock nya märkningar och därför är TCO’07 Headsets en viktig milstolpe. De höga kraven på användarvänlighet, miljö, strålning och energiförbruk-ning bidrar till att TCO Develop-ment fortsätter att förverkliga sin ambition om ett mobilt arbetsliv med så säker och användarvänlig teknik som möjligt.

Redan i dag är TCO-märkningen den världsledande standarden för bildskärmsmärkningar, med över 50 procent av världens bildskärmar TCO-certifierade. Den nya stan-darden förstärker TCO-märkningens position som världsledande system för kvalitets- och miljömärkning av kontorsprodukter.

– De flesta av våra nya produkter är nu TCO-märkta. Hittills har Plantronics totalt cirka 80 TCO-godkända produkter, säger Susanne Ottosson.

Huvudleverantör till NASAPlantronics introducerade sitt första lättviktsheadset 1962. Det började med två piloter, Courtney Graham och Keith Larkin, som var missnöjda med de tunga och klumpiga headset som fanns på marknaden och hade en idé om lättare, bekvämare och mer ergonomiskt utformade produkter.

Ergonomiska headsets från Plantronics.


Det ligger i alla företags intressen att ha välmående personal. Frågorna är många när det gäller arbetsmiljö på kontor då olika verksamheter kräver olika typer av avskärmning, förva-ring och ljussättning.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning finns de regler som gäller för kontor. Upplevelsen av situationen på arbetet påverkas både av utrymmets storlek och av dess utformning.

Ergonomiskt – ekonomisktEnligt Arbetsmiljöverket använder nästan 70 procent av alla yrkesar-betande dator och 15-20 procent använder dator under större delen av arbetsdagen på sin arbetsplats. Då är det viktigt att sitta rätt.

Höganäsmöbler AB utvecklar och tillverkar ergonomiska kontors-stolar och konferensstolar. De är helt specialiserade på utveckling och till-verkning i nära samarbete med ergo-nomer, ortopeder, sjukgymnaster och formgivare. En mycket viktig detalj i konstruktionen är den rörliga rygg-bricka som följer kroppens rörelser och ger stöd för ryggen oberoende av sittställning - tillbakalutad, upprätt eller framåtvinklad.

Förvaring för de organiseradeStress, buller, belysning och rygg-

besvär är de vanligaste problemen när det gäller kontorsarbete. Stress

ArBeTSMilJÖ

OGEBORG ÄR ETT KLIMATNEUTRALT FÖRETAG, ÄR CERTIFIERAT ENLIGT ISO 14001:2004 OCH REGISTRERAT ENLIGT EMAS FÖRORDNING (EEG) NO 761/2001.

För dig som inte går på vad som helst!

KONTAKTA OSS FÖR INFO OCH PROVER PÅ TEL 08-447 31 80, FAX 08-447 31 89 ELLER [email protected]

fler och fler använder datorer på sin arbets-plats, därav den ökade pressen på tillfreds-ställande kontor. Men det är mycket att tänka på: inredning, ljussättning och ergono-miska möbler samt trender och image.

kan utlösas inte bara av tung arbetsbörda men också av rummets utformning. Ett litet rum kan ge en känsla av instängdhet och isolering samtidigt som att för stora rum kan orsaka stress.

Lustrum har specialiserat sig på offentlig miljö och utvecklat bland annat hyllsystem med vändbara hyllor för bibliotek och kontorsför-varing. Att ha ett strukturerat och snyggt kontorslandskap har många fördelar. Med designade skärmar kan kontoret delas av på ett snyggt sätt som också är viktigt för att skapa god arbetsmiljö.

Ljussättning lyfter kontoretBländande ljus kan vara ett lika stort problem som svag belysning. Speci-ellt i kontorslandskap är risken för direktbländning från otillräckligt avbländade armaturer och reflex-bländning i bildskärmar stor. Många uppfattar belysningen i kontors-landskap som för stark och blän-dande och får huvudvärk och sveda i ögonen av den.

Ateljé Lyktan erbjuder armaturer för varierande miljöer och satsar på flexibilitet och design med möjlighet till individuell ljussättning beroende på rummets utformning.

– Rätt ljus är gynnsamt på många sätt. Ur ett hälsoperspektiv för personalen är det viktigt men också för företag som hyr ut lokaler, säger

Jonas Flogell, försäljningschef på Ateljé Lyktan.

Det är lättare att hyra ut en lokal om det är snyggt och ljuset kan i det läget vara en avgörande faktor. Genom att korrigera och anpassa belysningen gör man att ljuset hamnar på rätt ställe och därmed kan en något trist lokal bli attraktiv.

Miljöanpassade lampor är också något att satsa på.

– Mer belysning drar mer energi och då kan det vara smart att ha ett enklare grundljus och sen använda sig av mer spektakulär belysning vid

entréer, fasader och i receptionen, förklarar Jonas Flogell.

Lysrör finns i dag i fler färgtempe-raturer från kall dagsljusfärg till varm glödljuston. Även formgivningen av själva lysrörsarmaturerna har på senare år utvecklats avsevärt. Det går idag att hitta designade produkter som väl speglar ett företags miljö-medvetenhet eller tekniska innova-tionsgrad.

Stina Rangmar

Snyggt och ergonomiskt kontorsklimat


Regeringen lade den 7 juni 2007 fram en proposition om ny lagstift-ning på upphandlingsområdet. Propositionen blev föremål för debatt och riksdagsbeslut den 21 november 2007. Den nya lagstiftningen baseras på de två EG-direktiv från 2004 som ersatte de direktiv som låg till grund för lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Den 1 januari 2008 trädde således i kraft en lag för offentlig upphandling inom den klassiska sektorn (”klassiska lagen”) och en lag för upphandling inom områ-dena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”). Lagarna skall gälla för upphandlingar som påbörjas efter detta datum. Med ”påbörjas” anger regeringen att en upphandling får anses påbörjad när den upphandlande myndig-heten/enheten beslutat om vilket upphandlingsförfarande som skall tillämpas eller senast när myndig-heten genom annons eller på annat sätt beslutat att begära in anbud. Gamla LOU skall alltså tillämpas på upphandlingar som påbörjas före 1 januari 2008.

JUriDiK

Ny lagstiftning på upphandlings- området från 1 januari 2008

Ola bergqvist

john Hane

De nya lagarna, som är uppbyggda så att de följer upphandlingspro-cessen kronologiskt, omfattar båda sexton kapitel, varav de två sista – precis som i gamla LOU – reglerar upphandlingar under tröskelvärdena och överprövning/skadestånd. Bort-sett från den omfattande redaktio-nella omarbetningen är de materiella nyheterna relativt få. Bland dessa återfinns följande ändringar:

Begreppet affärsmässigt utmönstras i de nya lagarna och ersätts med uppräkningar av de EG-rättsliga principer som gäller för all upphandling, såsom principerna och proportionalitet, transparens och likabehandling. Någon materiell förändring av rättsläget avses dock inte med ändringen.

Begreppet ”upphandlande enhet” försvinner för organisationer inom den klassiska sektorn och ersätts av ”upphandlande myndighet”. I den nya försörjningslagen finns dock begreppet kvar för de organisationer som skall tillämpa denna lag.

Telekommunikationssektorn lämnar försörjningsektorn och istället tillkommer posttjänster, de

sistnämnda dock inte förrän från den 1 januari 2009.

Upphandlande myndigheter/enheter ges möjlighet att offentlig-göra förhandsannonser, annonser om byggkoncessioner och projekt-tävlingar genom att på Internet till-handahålla och tillgängliggöra en Upphandlarprofil med information om den upphandlande myndig-heten/enheten.

Upphandlande myndigheter och enheter åläggs en skyldighet att i vissa fall utesluta leverantörer som genom lagakraftvunnen dom befunnits ha gjort sig skyldig till brott såsom bedrägeri riktat mot EU:s ekono-miska intressen, bestickning och penningtvätt. Ett uteslutande förut-sätter naturligtvis att den upphand-lande myndigheten/enheten fått kännedom om förhållandena och dessutom kan en upphandlande myndighet/enhet låta bli att utesluta en leverantör som dömts för ovan nämnda brott om det finns särskilda skäl. Här skall, enligt regeringen, särskilt beaktas om lång tid förflutit och brottets svårighetsgrad.

Regler om att elektronisk över-föring tillåts i all kommunikation mellan upphandlande myndigheter/enheter införs. Upphandlande myndigheter/enheter som kommu-nicerar elektroniskt med leveran-törerna ges dessutom möjlighet att tillämpa kortare tidsfrister för anbudsgivning och intresseanmäl-ningar att få lämna anbud.

En skyldighet införs, vid upphandlingar över tröskelvärdena, att vikta utvärderingskriterierna, dvs. att ange utvärderingskriteriernas inbördes förhållande. Under tröskel-värdena står det den upphandlande myndigheten/enheten fritt att välja mellan att vikta kriterierna eller ange dem i fallande prioritetsordning.

Detaljerade bestämmelser införs om hur upphandlande myndig-heter/enheter – om de så vill – kan ställa miljökrav och sociala krav på leverantörerna och föremålet för upphandlingen.

För den klassiska sektorn införs detaljerade regler om ramavtal. Inne-håller ramavtalet samtliga villkor för leverans enligt avtalet kan avtal till-delas enligt dessa villkor i enlighet med den rangordning som gäller mellan leverantörerna. Om inte samtliga villkor är fastställda i ramav-talet – t.ex. pris – skall tilldelningen av kontrakt ske genom en förnyad konkurrensutsättning bland de leve-rantörer som är parter i ramavtalet, en slags mini-upphandling.

De delar av direktiven som inte är obligatoriska för medlemsstaterna att implementera utreds för närva-rande. Här återfinns bl.a. förslag

på nya upphandlingsformer, såsom konkurrenspräglad dialog, elek-troniska auktioner och dynamiska inköpssystem. Något lagförslag om införande av dessa nya upphand-lingsformer finns för närvarande inte men kan förväntas komma under 2008. Inom kort förväntas dessutom ett nytt rättsmedelsdirektiv från EU som skall ersätta de två äldre direktiv som för närvarande reglerar vad det åligger medlemsstaterna att tillhan-dahålla vad det gäller effektiva rätts-medel – dvs. en rätt till prövning - för en leverantör som känner sig förfördelad. Eventuellt kan det nya direktivet leda till förändringar i de svenska reglerna om överprövning och skadestånd.

Det kan konstateras att en del frågor och problemställningar, där svar från lagstiftaren hade varit önsk-värda, lämnas obesvarade. Detta gäller t.ex. frågorna om var den övre gränsen för direktupphandlingar går och mer detaljerade regler för ramavtalsanvändning i försörjnings-sektorn.

För frågor om den nya upphand-lingslagstiftningen, kontakta gärna någon av advokaterna John Hane eller Per-Ola Bergqvist på 08-506 184 00.


Konkurrensverket - myndigheten för konkurrens och upphandling

Du hittar mer information om konkurrens och upphandling på

Konkurrensverket har ansvaret för tillsynen över offentlig upphandling.

Foto

: Cat

harin

a B

iesé

rt


Vad driver oss människor egent-ligen? Vad är det som gör att du gör det du gör? Vilka behov drivs du av? Trygghet? Variation? Bekräftelse? Kärlek? Tillhöriget?

Att växa och vilja utvecklas som människa? Eller att bara vilja ge villkorslöst till andra människor? Behoven är desamma för oss alla oavsett bakgrund, yrke, tro, man eller kvinna, ålder et cetera. Det som skiljer oss åt är att en del behov är starkare än andra och bildar mönster som varje dag påverkar och styr våra dagliga handlingar. Men en sak är säker och det är att vår lust, passion för något kan verkligen få oss att åstadkomma saker och ting.

Så frågan är lika motiverad som självklar – vad driver dig? Hur ofta vaknar du på morgonen och känner ”yeeeeeees – äntligen en ny spän-nande dag! Vad kul det ska bli att gå till jobbet”?

Tyvärr är det allt för många som saknar den känslan och som inte känner varken lust eller passion för det man varje dag. Det kan bero på många saker. Alltifrån bristande motivation, slentrian, dåligt ledar-skap, resursbrist, otydliga riktlinjer och mål, ingen feedback, att man ej känner sig behövd och bekräftad, inget inflytande till att man själv aldrig eller sällan har reflekterat över vad man vill med sitt liv?

Många människor kommer lätt in i dåliga cirklar och vanor vilket leder till för lite motion, negativ stress, sömnbrist, dåliga kostvanor, felaktig självbild och negativa framtidsbilder/ målbilder. Det blir ett mönster som löper på, tills man antingen själv kommer till självinsikt eller drabbas av någon fysisk eller mental kollaps.

Det är därför viktigt att stanna upp och fundera över hur stärker och coachar jag mig själv egent-ligen? Har jag hittat mina må bra strategier? Har jag konkreta dagliga rutiner för hur jag skapar ökad moti-vation för att stärka min mentala och fysiska hälsa? Ett sätt är ökad

leDArSKAP

Coacha dig själv till ett friskare och bättre liv

kunskap genom kurser, föreläsningar eller litteratur. Ett annat sätt är att bli aktivt medlem i världens första mentala träningsportal www.star-kare.nu, där du kan träna upp din mentala styrka och coacha dig själv till ett friskare och bättre liv.

Att träna mentalt är något som du alltid har gjort. Men oftast inser vi inte att vi tänker mer på det vi inte vill ska hända, istället för att medvetet rikta sina tankar mot det vi vill ska hända. Att hjälpa sig själv genom systematisk och regelbunden träning för att stärka sina tankar mer och mer och påverka sig själv i en mer positiv och önskvärd riktning är något alla skulle behöva träna på mer.

Man brukar ju säga att träning ger färdighet. Tänk då om det är så att ökad friskhet och lycka inte är en tillfällighet utan en färdighet. Vad menas med det?

Jo, att du kan själv träna på att oftare i livet känna ökad mental och fysisk hälsa genom att bland annat:

1) Sätta upp tändande mål för vad du vill uppnå i ditt liv inom ett år. 2) Vara tydlig i din målformulering. 3) Gör målet tidsbestämt och varje dag fokusera på rätt saker. Skriv gärna ner dina framsteg i en personlig bok.

Välj rätt umgänge och dela med dig av dina framsteg och erfarenheter till människor som uppmuntrar dig och ger dig positiv feedback och energi.

Verkligheten är en tolkningHar du tänkt på att verkligheten inte finns? Va? Nu har det slagit över alldeles tänker du nog, eller? Nej, det har inte slagit över. För om du tänker efter så är den enda verkligheten som existerar din syn på verkligheten. Din syn på verkligheten och hur du väljer att tolka verkligheten är den enda verkligheten som existerar.

Är det då konstigt att vi människor tolkar och ser på ”verkligheten” så olika? Allt har givetvis med våra djupt grundläggande värderingar

och präglingar från barnsben att göra. Forskningen säger att upp till 3 års ålder minns man inte så mycket vad som hänt och vad man varit med om. I alla fall är man inte medveten om det. Men efter 3 års ålder har hjärnan en förmåga att komma ihåg händelser och upplevelser lättare vilket gör att vi i vuxen ålder kan genom t ex hypnos och andra effek-tiva metoder gå tillbaka i våra liv och förnimma det vi en gång varit med om och upplevt.

Det är en anledning till att vi bildar olika typer av mönster som påverkar och styr våra liv i väldigt hög utsträckning. Det gör att människor formas och skapar begränsade över-tygelser som ligger och styr ditt bete-ende från ditt undermedvetna. Det är här bl a den mentala träningens betydelse också spelar en viktig roll.

Då våra mönster är automatise-rade och styr oss till väldigt hög grad omedvetet så är det viktigt att lära sig bra tekniker och metoder som hjälper dig att programmera om alla negativa och destruktiva tankar och bilder som du eventuellt har om dig

själv, om andra eller vad gäller att nå dina drömmar och mål. Att tro på att det inte går och att du inte har möjlighet att nå det du vill är lika sant för hjärnan som att tro på ett du verkligen kan och har förmågan inom dig.

Hjärnan förstår bilder, metaforer och liknelser. Har du då negativa tankebilder och föreställningar om dig själv och framtiden så väljer ju hjärnan att tro på det som om det är sant. Det styr sedan hela ditt bete-ende. Om det sedan går dåligt och du inte når det du vill så får du ju ”vatten på din kvarn”, så att säga.

Då inträffar det klassiska, nämligen att säga ”vad var det jag sa, jag visste ju det hela tiden att det skulle gå dåligt, det är så typiskt”. Snacka om självuppfyllande profetia!

Mental träningMed hjälp av regelbunden mental träning kan du på väldigt kort tid programmera om din hjärna med att mer träna på att skapa de bilder och föreställningar du vill ha för att lyckas ännu bättre.

Med ”mannen alla pratar om”: Michael Södermalm. Föreläsare, inspiratör, utbil-dare och certifierad mental tränare.

Genom att programmera om dina tankar kan du förändra dina känslor och ditt beteende, menar Michael Södermalm, mental coach och inspiratör.


Det måste väl vara roligare att arbeta med hjärnan mot en önskvärd riktning än att omedvetet styras mot det du inte vill och på så sätt arbeta mot hjärnan.

Hjärnan är den mest fantastiska dator som finns i världen. Men var medveten om att det du dagligen matar in i hjärnan har stora förut-sättningar att komma ut i ditt sätt att uppträda och bete dig. Som jag sagt tidigare är det ju så att träning ger färdighet.

Nyckelordet är således träning. Därför räcker det inte med att förstå logiskt att det är rätt och riktigt utan du måste träna det du förstått, känna effekterna och skillnaden av det du gör för att du ska kunna dra nytta av alla fördelar som det erbjuder.

Det är det som är skillnaden som gör skillnaden.

Ett friskare flyt i livetAlla människor har någon eller flera gånger varit inne i det underbara till-ståndet flyt. Vad innebär flyt? Kan du skapa mer flyt i din tillvaro? Hur mycket kan du påverka ditt liv egent-ligen? Kan man skapa sjukdom kan man väl skapa friskhet, eller?

För det första är det viktigt att förstå, vad kan du påverka? För det andra, vad vill du påverka? För det tredje, vad vågar du påverka?

Min erfarenhet är att det är svårt att påverka det du inte kan påverka, så varför inte bestämma dig för att lägga mer mental kraft på det du kan påverka, nämligen dig själv.

För visst är det så att skillnaden som gör skillnaden mellan oss människor är, inte vad som händer i livet, utan hur du väljer att reagera på det som händer i livet, som är det viktigaste. Hur du väljer att reagera och förhålla dig till det som händer i ditt liv kan du påverka till 100% anser jag. Vad tror du?

Fundera på följande fråga: Kan någon annan människa göra dig arg?

”Självklart”, svarar de flesta människor. Du kanske direkt tänker på någon eller några som verkligen gör dig arg. Men frågan är, kan verk-ligen någon annan göra dig arg?

Tänk om det är så att ingen kan göra dig arg, utan endast väcka upp känslor inom dig som gör att du väljer att reagera med ilska. Tänk om det är så? Det innebär ju att du har 100 procent valfrihet i varje unik situation att välja ditt sätt att reagera.

Det i sin tur ger dig möjligheten att bestämma hur du själv vill agera och uppföra dig i olika situationer. Väljer du att se på en situation som ett lärande där du kan växa och utvecklas som människa kanske du också upplever mer flyt än oflyt i ditt liv.

Flyt, flow eller flöde är den känsla som vi har när allting fungerar som det ska, när autopiloten är påkopplad, när allting stämmer. Flyt är ett icke logiskt/analytiskt tillstånd. Det är när du är mentalt, känslomässigt och fysiskt helt närvarande, du är foku-

serad på nuet vilket innebär att allt annat är bortkopplat. Nu utnyttjar du din förmåga optimalt och din psykiska energi flödar utan ansträng-ning. Känslan är att allt är möjligt och tid och rum bara försvinner. Häftigt. Härligt. Underbart! Efteråt minns man knappt någonting.

Är detta ett tillstånd du kan vara i längre stunder varje dag?

Självklart kan du det. Hur gör man då? Låt mig ge dig några exempel. När människor känner en enorm stark inre passion för det man gör kan man lätt uppslukas av situationen och därmed känna total eufori. Den koncentration som flyt/flow för med sig tillsammans med tydliga mål och omedelbar feed-back skapar ett njutbart tillstånd av psykisk närvaro. Här får du några tips på hur du lättare kan skapa ett tillstånd av mer flyt i din tillvaro för att må och fungera bättre:

1. Tydlig målsättning.2. Göra det du brinner för.3. Känna totalt engagemang.4. Fångas av det så tid och rum

står stilla.5. Känna passion och kärlek för

situationen/uppgiften.6. Uppleva känslan av total glädje,

balans och harmoni.

När dessa kriterier finns med så är förutsättningarna stora att du automatiskt flyter in i tillståndet flyt oftare än motsatsen vad det än gäller.

Nu är det inte meningen att hela livet ska vara en total flowupple-velse, för det är inte ens realistiskt. Livet består av kontraster, vilket är viktigt för att utvecklas och växa som människa. Men då livet är så skört och bräckligt är det viktigt att bli mer medveten om att du själv kan påverka ditt eget sinnestillstånd.

Därför är den största skillnaden mellan människor som lyckas, oavsett profession eller bransch, att de mer ofta är i tillståndet flyt än motsatsen, samt är bättre på att reagera konstruktivt även i proble-matiska situationer.

Allt handlar om träning och åter träningDet är därför det är så skönt att leva även om det känns tufft ibland, nämligen vill man och vågar ta tag i sitt liv så kan man lära sig något nytt varje dag och därav växa som människa.

Stanna nu upp och reflektera över dessa frågor, landa och prioritera om i livet så blir det mer av det som du vill än inte vill. Allt handlar om hur du väljer att reagera på det som händer i livet och vilka val du väljer att göra. Fortsätt att träna mentalt, ha tålamod, skapa rutiner och ha roligt. Livet går inte i repris. Lycka till!

Michael Södermalm

Fokus!

Visma Proceedo, On-Demandlösningar från upphandling till betalning.Vill du veta mer om våra nya lösningar för upphandling, kontrakt och eauktioner gå in på www.vismaproceedo.seVi finns även på plats i monter nr 10 den 31 mars - 2 april.


Okunskap hos politikerPolitiska utspel där syftet handlar om att värva röster bekymrar mig, men än mer bedrövad blir jag när beslut kan tas utan att politiker har kunskap om vad de egentligen har fattat beslut om. Tveklöst skapas konsekvenser som kan utsätta den enskilde medborgaren ytterst dras-tiskt.

Hur kan jag vara så fräck och indirekt påstå att Björklund bara är ute efter att värva röster? Hade han inte varit det, skulle han i så fall först ha diskuterat saken med resterande borgerliga partier, för att sedan till-sammans med dem gå ut med att alli-ansen har ändrat sin uppgörelse och nu vill lyfta frågan om kärnkraften. Vad det gäller Björklunds argument om att den bästa lösningen för att hantera klimathotet är kärnkraften - anser jag baseras på ren okunskap.

Folkpartiets utspelVi kan aldrig komma ifrån det faktum att en kommun eller en regering är lika klok som dess poli-tikers och tjänstemäns sakkunskaper och förmåga till ansvarstagande. Lika lite som att vi inte kan komma ifrån hur du och jag och alla andra medborgares liv påverkas av deras beslut.

Frågan är nu hur folkpartiets utspel påverkar kommande samar-bete inom alliansen? Den andra frågan är hur politiska utspel påverkar tillitsfaktorn hos den enskilde medborgaren? Den tredje frågan är – vad sker nu?

Vi vet att centern står för att avveckling av kärnkraften, medan moderaterna är för. Vad säger krisde-mokraterna?

Tveklöst är detta en av de mest laddade frågorna som står på den politiska agendan nu.

Kunskap och ekonomiFör min egen del har det handlat om att borra djupt i kärnkraftens möjligheter och risker i relation till vår samtid. Tveklöst har jag kommit fram till att kärnkraften

krönika / tina lundberg

tina Lundberg

Vår okunskap skjuter skarpt mot miljönInför förra valet var alliansen överens om att frågan om kärnkraftens framtid inte skulle diskuteras under den här mandatperioden. Men vad gjorde Jan Björklund (fp) förra fredagen? Han deklarerade att folkpartiet tycker att Sverige skall bygga ut med fyra nya kärnkraftverk. Inte bara det att han bröt alliansens uppgörelse, han sa dessutom att kärnkraften skulle vara den bästa lösningen för att klara av att hantera klimathotet.

aldrig någonsin kan bli en lösning på klimatförändringarna. Riskerna är ytterst allvarliga för både miljön och människan. Den som hävdar något annat vågar jag påstå har vare sig satt sig in i de olika problemställ-ningarna, lika lite som i det ekono-miska perspektivet på sikt. Och det är just här jag vill stanna till lite, vid ekonomin.

De flesta vet att dagens globala ekonomi bygger på fossila bränslen. Och visst sjutton är det så att de företag som har som ändamål att tjäna pengar här, gör vad de kan för att deras plånböcker skall fyllas. Krasst sett på kort sikt kan företag tjäna på att förstöra klimatet. Men allt fler människor förstår också att bara på lite längre sikt kommer ett förstört klimat leda till att vår globala ekonomi kollapsar.

Kärnkraft är ingen ren energikällaDet ohållbara i att fortsätta använda fossila bränslen har gjort att kärn-kraften ofta framställs som ett mindre farligt alternativ av kärn-kraftsanhängarna. De menar att hotet från växthuseffekten gör att vi inte kan avveckla kärnkraften och kallar den häpnadsväckande nog för en ”ren” energikälla. Låt mig då belysa att det är fullt möjligt att göra verklighet av en värld som drivs av säker och hållbar energi utan att det kostar mer än om vi skulle fortsätta som idag.

Hejda klimat- förändringarna på riktigtGreenpeace återger den mycket uppmärksammade Sternrapporten av Nicholas Stern, före detta chefs-ekonom på världsbanken. Stern har beräknat att det kommer att bli mycket förmånligare att hejda klimatförändringarna nu än att vänta. Om vi väntar kommer världens BNP reduceras med 5-10 procent kring 2050. Agerar vi nu kostar det istället cirka 1 procent.

För att vi ska kunna rädda klimatet krävs främst fyra saker:

• Vi måste slå hål på myten att de miljövänliga, förnyelsebara energi-källorna inte kan leverera och att de är allt för dyra för att vara konkur-renskraftiga.

• Vi måste sluta slösa med energi.• Vi måste sluta subventionera

miljöfarliga energikällor.• Det kan inte längre vara gratis

att förstöra klimatet.

10 år för att bygga nytt kärnkraftverk Även om Sverige har en hög andel kärnkraft i elsystemet, är kärnkraften globalt sett en marginell energikälla. Den står för cirka 6 procent av världens energikonsumtion och 16 procent av elproduktionen och det är inte realistiskt att globalt kunna öka andelen i någon betydelsefull skala i tid. I genomsnitt tar det 10 år att bygga ett nytt kärnkraftverk. Dessutom kan kärnkraft bara finnas så länge som det finns uran. Om vi skulle ersätta alla fossila bränslen med kärnkraft skulle världens lättill-gängliga uranreserver ta slut på mindre än fyra år, menar Greenpeace. Förnyelsebar energi, å andra sidan, är ”obegränsad” och miljövänlig, kan lättare användas i avlägsna och tekniskt outvecklade regioner och innebär inte någon risk för den globala säkerheten. Vindkraften, för att ta ett exempel, är den snab-bast växande energikällan i världen. Under de senaste åren har över 6 000 megawatt vindturbiner installerats

KäRNKRAFTEN OCH VäxTHUSEFFEKTEN

årligen i Europa. Det motsvarar två eller tre nya stora kärnkraftverk. Varje år! I Sverige har vindkraften ensam potential att ersätta två tredjedelar av den svenska kärnkraften. Det finns många vindkraftverk i Sverige idag, inte bara det, det finns även sol och vatten som enbart kostar ett öre mer per kilowatt.

På ett sätt var det bra att Björk-lund gjorde sitt utspel – men konse-kvensen kanske inte blir som han hade beräknat.

Tina LundbergKälla: Greenpeace


Vindkraftverk på frammarsch i Piteå

MilJÖ

Kommunen har även lämnat bygglov på 12 ytterligare, men beslutet är överklagat i Länsrätten.

– Vi hoppas nu att ärendet skall vara utagerat innan året är slut, fort-sätter Per Lindström.

Vill bygga 500–1000 vindkraftverkDe 12 vindkraftsverken ingår i ett pilotprojekt som syftar till att före-taget Svevinds på sikt vill bygga 500–1000 verk på en yta som utgör fem kvadratmil i området Mark-bygden.

– Projektet i Markbygden är i sin linda, kommunfullmäktiga antog översiktsplanen strax före jul, säger Per Lindström.

Överträffar regeringen målRiksdagens mål är att det år 2015 skall vara möjligt att producera 10 TWh vindkraft per år. Projektet i Marbygden beräknas fullt utbyggd kunna producera cirka 12 TWh per

Piteå kommun och företaget Svevinds satsar stort på vindkraftverken.

– 14 vindkraftverk har börjat byggas på Bondön, säger Per lidström, utredningsingenjör vid Piteå kommun.

år. För att nå riksdagens höga mål om en snabb och omfattande utbyggnad, är både Piteå kommun och Svevind angelägna om att planeringsförut-sättningarna och prövningen blir smidiga.

– Det kan bli aktuellt att kommunen ber om regerringspröv-ning för hela beslutet, fortsätter Per Lindström.

Ytterligare 132 vindkraftverkFrån att ha varit en marginell före-teelse, är vindkraften idag en stark energikälla att räkna med. Teknik-utvecklingen går oerhört snabbt. På tio år har effekten i ett vindkraft-verk mer än tiodubblats från några hundra kW till 5 MW.

– Ännu en stor vindkraftpark planeras i havet utanför Piteå. Före-taget WPD Scandinavia vill bygga 132 kraftverk i skärgården.

Tina Lundberg

Det krävs en energianalys av det egna huset för den som anser att miljön är viktig. Kartläggningens syfte är att finna de svaga punkterna i ener-gihushållningen. Därefter påbörja enkla åtgärder som successivt övergår till större, så som tilläggsisolering och utrustning för styrning och reglering.

Lönsamma energibesparingarTilläggsisolering anses vara den mest lönsamma energibesparingen. En halv meter bör vara ett riktmärke för isoleringen. Att spruta lösull som tilläggsisolering anse bättre då det tätar även i vinklar och vrår. Det är även avgörande att försäkra sig om att ventilationen fungerar bra.

Nya energieffektiva fönster minskar energiförlusterna med cirka två tredjedelar. Dessa fönster minskar även vid kallras. Har fönstren dess-

Från vanlig el till

Den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige är direktverkande el. Vanlig el för en normal-stor villa utgör ett utsläpp på 1,8 ton koldioxid per år. Byter hushållet till vindkraft blir istället utsläppet endast 100 kg. Det minskade utsläppet på 1,7 ton på ett år motsvarar ungefär 25 procent av en invånares totala utsläpp, enligt SCB.

utom friskt virke och är i god kondi-tion räcker det med att byta ut en av rutorna eller komplettera med en ytterligare ruta. Att byta friska fönster mot energieffektiva fönster är sällan ekonomiskt.

En familj på fyra personer använder cirka 5000 kWh per år för uppvärmning av varmvatten. En modern varmvattenberedare kan ge upp till 1000 kWh om året i bespa-ring. 200 liter brukar räcka till en normalfamilj. Varmvattenberedaren bör anslutas till andra energikällor som exempelvis solfångare eller värmepannor. Att använda belys-ningsdimmer i rummen är en fördel. Lågenergilampor och kompaktlysrör är även mycket energisparande.

tina Lundberg

vindkraft


MilJÖ

Satsning på miljö- åtgärder inom jordbruket

Regeringen har beslutat om 66,5 miljoner kronor till miljöförbätt-rande åtgärder inom jordbruket. 26 miljoner kronor är särskilt inrik-tade på att minska övergödningen i inlandsvatten och hav.

– I Sverige har vi en unik situa-tion där bönderna själva jobbar hårt med att minska övergödningen och där jordbrukets organisationer jobbar tillsammans med regering och myndigheter. Jag tror att detta koncept till stor del har lagt grunden för vårt lyckade arbete med att hålla ner utsläppen, säger Eskil Erlandsson.

Bland annat kommer två miljoner att gå till att exportera det svenska arbetssättet ’Greppa näringen’ till

– Att minska och mildra jordbrukets effekter på miljön är angeläget. Därför satsar vi nu pengar på de två områden som regeringen har priorite-rat, klimatet och havsmiljön, säger jordbruksmi-nister eskil erlandsson.

Nej till kärnkraft sprider sigEnligt en undersökning beställd av EU-kommissionen anser en majo-ritet i EU att kärnkraften inte är lösningen på klimatproblemet. Sex av tio (61 procent) anser istället att EU-länderna bör dra ner på använ-dandet av kärnkraft. De oroas av det radioaktiva avfallet och olycks-risken. Det betyder också mindre resurser till de verkliga miljövänliga alternativ som kan täcka energibe-hovet i världen. Tendensen av nej-sägare sprider sig, i England säger 72 procent av befolkningen nej till kärnkraften.

Reducering av växthus- effekten kan uppnås heltGreenpeace med sin digra kunskap menar att om vi satsar på rätt tekno-logi och infrastruktur kan Sverige ersätta en reaktor vartannat år med förnyelsebar energi och en effek-tivare energianvändning. ”Vi kan sänka våra utsläpp av växthusgaser utan att minska den ekonomiska till-växten. Det är fullt möjligt att göra verklighet av en värld som drivs av

Varför välja mellan två onda ting när vi kan välja något miljövänligt, undrar greenpeace. Majori-teten i eU delar uppfattningen.

säker och hållbar energi utan att det kostar mer än om vi skulle fortsätta som idag.”

Faktum är att till och med ambi-tiösa mål att reducera växthuseffekten kan uppnås helt utan kärnkraft. Lösningen är att samtidigt effektivi-sera energianvändandet i byggnader, i transporter och inom industrin.

Tuffa beslut menar GreenpeaceGreenpeace anser att det kräver en del tuffa beslut framöver och det kommer inte att ske automatiskt. Men tekniken finns redan. Till 2050 kan vi tack vare förnyelsebar energi och långtgående energieffektivise-ringar minska koldioxidutsläppen med nära 50 procent samtidigt som kärnkraften fasas ut till 2030 – både globalt och i Sverige.

Tina LundbergKälla: Greenpeace

länderna runt Östersjön.– Vi vill nu ge andra länder runt

Östersjön möjlighet till liknande goda samarbeten, fortsätter han.

Av de 66,5 miljonerna satsas 12 på klimatarbetet. Detta sker i nära samarbete med näringen och peng-arna ska gå till information, utbild-ning och rådgivning på gårdsnivå.

– Jag är övertygad om att svenska bönder vill göra en insats för att minska sin egen klimatpåverkan. Med hjälp av de här pengarna får de verktygen att göra det, säger Eskil Erlandsson.

Tina LundbergKälla: Jordbruksdepartementet

Greenpeace, kärnkraften och växthuseffekten


Han var en av talarna på en konferens i Stockholm den 30 januari 2008 om ”stadsnät och samhällsnytta”.

De lokala stadsnäten och regio-nala bredbandsnäten är viktiga aktörer på bredbandsmarknaden. I många fall är dock stads- och regi-onnäten ganska okända, trots att de bidrar till att bygga en framtids-säker it-infrastruktur i stora delar av Sverige.

På konferensen i Stockholm talade Tony Blomqvist om bredband ur ett regionalt och samhällsplane-ringsperspektiv, om hur IT Norr-botten fungerar som ”katalysator för den regionala utvecklingen”.

Ett praktiskt exempel på detta är Norrbottens läns landstings höghas-

nYHeTer

IT Norrbottens VD på kommunkonferens:

”Bredbandsnät ny naturresurs”– norrbottens regionala bredbandsnät lumiora och de lokala stadsnäten är en ny ”naturresurs” i norrbotten. förutom malm, energi, skog och natur har vi nu också ett fiberbaserat höghas-tighetsnät, säger Tony Blomqvist, VD för iT norrbotten AB.

tighetsnät. Tack vare det regionala nätet Lumiora har landstinget knutit ihop länets 5 sjukhus, 33 vårdcen-traler och 34 tandvårdskliniker till ett gemensamt höghastighetsnät.

– Det nya landstingsnätet i Norr-botten är 50 gånger snabbare än det gamla – och dessutom billigare. Det ökar effektiviteten i vården genom till exempel digital röntgen och hjärtun-dersökningar på distans, säger Tony Blomqvist, VD för IT Norrbotten.

IT Norrbottens nät gör också att Luleå tekniska universitet kan bedriva distansutbildning, att kommuner med hjälp av videokonferenser kan rädda glesbygdsskolor från nedlägg-ning, att företag får kommunikation med högre kapacitet och längre kost-

nader och inte minst att privatper-soner kan kommunicera på minst lika bra villkor som i storstäderna.

Norrbottens bredbandsnät har blivit en ny ”naturresurs” i Sveriges nordligaste och till ytan största län, vid sidan av malmen, energin, skogen och naturen.

IT Norrbotten har samordnat länets bredbandsutbyggnad. Länets 14 kommuner har under åtta år investerat cirka 600 miljoner kronor i ett fiberoptiskt bredbandsnät, ”3 000 km digital motorväg”. Nu finns ett nät öppet för alla på lika villkor.

– Vi har ett öppet nät med konkurrerande tjänsteleverantörer, som skapar valfrihet för individer och företag, säger Tony Blomqvist.

Konferensen arrangerades av Sveriges Kommuner och Landsting, Post- och telestyrelsen samt Svenska Stadsnätsföreningen.

IT Norrbotten erbjuder ett läns-gemensamt, fiberbaserat höghastig-hetsnät – Lumiora – till näringsliv och offentlig service. Nätet skapar ett utökat tjänsteutbud, som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveck-ling i regionen. IT Norrbotten grun-dades 1996. Ägare är Norrbottens 14 kommuner och Norrbottens läns landsting.

Arne Öster


för att stärka Västsverige. Det finns en Västsvensk samarbetsanda. Den andan vill jag hjälpa till att stärka och utveckla, säger Lars Bäckström.

Klimat- och miljö- frågorna är viktigaEn viktig utmaning kommer att bli klimat- och miljöfrågorna. Andra viktiga uppgifter är integrationspoli-tiken och tillsynsfrågor till exempel äldreomsorgerna. Jag vill också i partnerskap bidra till att stödja regionen i dess arbete för ett gott näringslivsklimat, menar han.

Chris Heister i VästerbottenChris Heister var riksdagsledamot mellan 1991-2002 och har bland

Uppdraget påbörjas den 21 januari 2008 för Lars Bäckström och Barbro Holmberg. Den 28 januari är det även dags för Chris Heister.

Lars Bäckström i Västra Götaland– Det är roligt att regeringen nu har kunnat utse Lars Bäckström som har ett väldokumenterat starkt engage-mang för Västra Götaland till lands-hövding. Han har nästan 20 års erfa-renhet av riksdagsarbete och på andra centrala uppdrag som sammantaget gör honom mycket kvalificerad. Lars Bäckströms engagemang för Väst-sverige kommer att vara till gagn inte minst för utvecklingen inom näringslivet, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Åren 1996-2006 var Lars Bäck-ström gruppledare för vänsterpar-tiet i riksdagen. Han har som suttit i finansutskottet och skatteutskottet och därutöver haft en rad andra förtroendeuppdrag i Riksdagen och i statliga myndigheter. Bland annat inom Riksdagens revisorer och Skat-teverket. Sedan 2004 är Lars Bäck-ström ordförande i Post och Telesty-relsen.

– Det är stimulerande att som landshövding få möjlighet att arbeta

nYHeTer

Tre nya landshövdingarregeringen har utsett tre nya landshövdingar. en vänsterpartist, en mode-rat och en socialdemokrat.

lars Bäckström (v) är ny landshövding i Västra götalands län, Chris Heister (m) i Västerbotten och Barbro Holmberg (s) i gävleborg.

”En viktig utmaning kom-mer att bli klimat- och

miljöfrågorna.

Andra viktiga uppgifter är integrationspolitiken och tillsynsfrågor till exempel

äldreomsorgerna.”

Tiotusentals barn arbetar i livsho-tande gruvor i Kongo och Zambia där metallen kobolt bryts. Metallen säljs till Kina och ingår i batterier.

Swedewatch stöttas av Sida och Svenska kyrkanOrganisationen Swedewatch som finansieras av biståndsmyndigheten Sida och av Svenska Kyrkan har granskat handeln, uppger SVT:s Rapport.

– Barn andas in mineraldammet hela dagarna, vilket riskerar förstöra deras lungor. Det är viktigt att före-

annat suttit i Näringsutskottet och varit vice ordförande i Socialut-skottet. Mellan 1991 och 1994 arbe-tade hon också som sakkunnig åt statsminister Carl Bildt.

Samhällsutveckling– Det är mycket tillfredsställande att regeringen nu har kunnat utse en landshövding som har lång erfa-renhet av samhällsutveckling på både internationell, nationell, landstings-kommunal och kommunal nivå. Chris Heister, född 1950, har som vice ordförande i moderata samlings-partiet och som finanslandstingsråd i Stockholm fått ett omfattande nätverk som kan komma väl till pass i Västerbotten, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Medicin och klimatfrågor– Det är djupt stimulerande att få i uppdrag att vara med och bidra till utvecklingen i Västerbottens län. Västerbotten är ett län som präglas av företagsamhet och framåtanda. Genom bred forskning vid Umeå universitet inom framförallt medicin och frågor med anknytning till klimatfrågan har länet åtskilligt att bidra med. Som landshövding vill jag också arbeta för att på bästa sätt

ska bidra till ett stärkt företagande, inte minst i inlandskommunerna och inom turismen, säger Chris Heister.

Barbro Holmberg i GävleborgBarbro Holmberg var 2003-2006 statsråd vid utrikesdepartementet och dessförinnan generaldirektör vid Migrationsverket. Tidigare har hon arbetat som statssekreterare vid utri-kesdepartementet. Barbro Holmberg har även gett ut böcker på det sociala området och arbetat som redaktör på tidskriften Socialpolitik och Psyko-logtidningen.

– Med ett tidigare statsråd som landshövding får Gävleborgs län en synnerligen kompetent resurs till länet. Barbro Holmberg har en gedigen bakgrund och ett starkt engagemang inom flera områden och inte minst inom det sociala om området, säger kommun- och finans-marknadsminister Mats Odell.

– Det är roligt att nu få ta sig an ett nytt uppdrag och att som lands-hövding få vara med att arbeta för Gävleborgs utveckling. Gävleborg är ett spännande län inte minst ur företagarperspektiv med goda etable-ringsmöjligheter, expanderande högskola och med goda kommu-nikationer till huvudstadsregionen, säger Barbro Holmberg.

Tina LundbergKälla: Finansdepartementet,

Länsstyrelsen

Sony Ericsson får kritikSony Ericsson gör för lite för att avstå från att metall till mobil-telefonbatterier tillverkas av barn, enligt organisationen Swede-watch. Men Sony Ericsson avvisar kritiken.

tagen börjar spåra sina metaller och får bättre kontroll över leverantörs-serien. När vi kontaktade en rad företag i april visste inget av 20 marknadsledande konsumentelek-tronikföretagen ens vilka länder metallerna i deras batterier kommer ifrån, säger Sara Nordbrand, resear-cher på Swedewatch.

Tycker du att Ericsson är passivt?– Ja, hittills har de inte gjort någon direkt insats för att få koll på sina metallevarantörer, de jobbar inte

med det ledet, än så länge. Så det får man nog kalla för passivt.

Men Sony Ericsson tillbaka-visar kritiken.

Finns det metaller som har producerats av barn under ganska vidriga förhållanden i mobiler som man köper i Sverige?

– Det kan man inte svara på, säger Mats Pellbäck Scharp, miljöansvarig på Sony Ericsson.

Tina Lundberg Källa: Ekot


nYHeTer

– Ansökningarna måste vara precisa, definitiva och väl under-byggda för att regeringen ska kunna bedöma miljökonsekvenserna och pröva tillståndet. Bolaget har det fulla ansvaret för att ansökningar med miljökonsekvensbeskrivningar uppfyller de höga kvalitetskraven, säger Andreas Carlgren.

Ofullständiga ansökningarBolaget Nord Stream har ansökt om tillstånd för att bygga en serviceplatt-form och lägga ut en dubbel gasled-ning i Östersjön för att transportera naturgas från Ryssland till Tyskland. Regeringskansliet har nu granskat ansökningarna från bolaget Nord Stream och bedömer att ansökning-

Gasledning i Östersjön ifrågasättsAvgörande redovisningar saknas i nord Streams ansökningar om tillstånd för gasledning i Öster-sjön.

Riksrevisionen uppmuntrar ambi-tionen om förbättring av styrning, men är på flera punkter kritiska till utredningens förslag. Riksrevisionen hävdar att förslagen inte kommer lösa de problem de är menade för.

Utredningen föreslår att verksam-hetsdelen i nuvarande regleringsbrev avskaffas helt. Riksrevisionen anser att detta är fel väg. Regeringens styrning behöver utvecklas – inte avvecklas. Vilket innebär dock inte att det behövs mer styrning, utan kan istället mycket väl vara mindre styrning. Riksrevisionen ställnings-tagande grundas på erfarenheter från ett stort antal granskningar, där följande risker finns med förslaget:

riksrevisionen har lämnat sitt yttrande över Styrutredningens betänkande. Utredningen delger en ny syn på hur regeringen skall kunna styra sina myndigheter.

Regeringens styrning behöver utvecklas – inte avvecklas

”Regleringsbrev utan verksam-hetsstyrning blir inte mindre styr-ning, utan mer och otydligare styr-ning. Regleringsbreven kommer att ersättas av enskilda regeringsbeslut och vi får en fortsatt utveckling mot en redan besvärande informell styrning. En styrning som inte bara skapar en ökad otydlighet om vad som förväntas av myndigheten utan också en styrning där ansvaret för vad som har gjorts alltmer kommer att suddas ut.”

”Förslaget försvagar den grund-läggande koppling svensk statsför-valtning har haft mellan finansiell styrning och de resultat som förvalt-ningen ska uppnå. Det behövs en

god kontroll av statens finanser där statens tillgångar fördelas och används i enlighet med priorite-ringar och ändamål beslutade av riksdagen.”

”Regeringen har inte bara ett ansvar att styra och följa upp vad myndigheterna gör utan är också redovisningsskyldig inför riksdagen för hur statens medel har använts. Man kan därför inte som utred-ningen föreslår låta myndigheterna självt avgöra vilken resultatinfor-mation regeringen behöver. Då har man inte bara begränsat regeringens möjligheter att följa upp deras verk-samhet. Man har också begränsat regeringens möjligheter att ge riks-dagen en rättvisande resultatinfor-mation till grund för dess uppfölj-ning.”

Vid flertalet tillfällen har Riksre-visionen haft synpunkter på reger-ingens otydliga styrsignaler och bris-tande uppföljning. Riksrevisionen uppmuntrar därför regeringen att nu

uppmärksammar de förvaltningspo-litiska frågorna.

Riksrevisionen delar, som framgår, inte Styrutredningens förslag i alla delar om vägen till en bättre styrning. Riksrevisionen anser dock att det är positivt i sig att frågor om regeringens styrning av förvalt-ningen nu diskuteras. Riksrevisionen önskar dock att den kommande diskussionen i ökad utsträckning tar sin utgångspunkt från regeringens ansvar inför riksdagen.

Frågan om hur regeringen skall styra sina myndigheter kan inte ses isolerat från hur regeringen bör ta sitt ansvar inför riksdagen. Om effektivitet, rättsäkerhet och demo-krati skall prägla svensk statsför-valtning krävs en aktiv styrning och uppföljning. Denna uppgift kan inte regeringen frånträda.

Tina LundbergKälla: Riksrevisionen

Riksrevisionen är kritisk igen

Miljöminister Andreas Carlgren

arna vara ofullständiga. Avgörande redovisningar saknas.

– Regeringen kommer att göra en mycket omfattande och noggrann miljöprövning av hur projektet påverkar Östersjöns miljö. Vi har varit tydliga med att det krävs ett underlag av hög kvalitet och att alter-nativa dragningar för hela sträckan måste redovisas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Källa: Miljödepartementet


krönika / tiMeCare

I dagens kommunikationssamhälle har den datoriserade telefonväxeln kommit att bli vårt nya gissel. Efter ”var god dröj” till musik som ingen önskar lotsas vi igenom en labyrint av instruktioner tex att slå en etta för ditten, en tvåa för datten osv tills man inser att inget alternativ passar. I bästa fall får man så småningom beskedet att ”just nu är det många som ringer”, och detta märkligt nog oavsett dag och tid på dygnet. På detta följer att ”vi gör allt för att betjäna er så snart som möjligt”, vilket framstår som fullständigt meningslöst, om ingen ytterligare information kan erbjudas. Allra värst, om än sällsynt,

Inför det nya året kan vi förvänta oss att datortekniken kommer att jacka upp hastigheten ytterligare ett snäpp i vår vardag av arbete och kommunikation. Men i samma mån som den sparar in tid tycks den paradoxalt nog också stjäla alltmer av vår tid. Ett exempel är telefonin, som nu kommit att bli ett växande hinder för våra förhoppningar om mer tid. För varje år tar den alltmer plats i vår vardag och ger upphov till tidsnöd, frustration och stress, och därtill kostnader.

Den nya tidstjuven

är ofoget att hänvisa till web-sidan utan att någon möjlighet till kontakt med telefonist. För vår växande skara av äldre har telefonväxeln blivit lika obegriplig och gåtfull som oraklet i Delphi. De gamlas försök till tolkning för att kunna få kontakt med omvärlden slutar ofta i uppgi-venhet och ytterligare isolering. Att låta någon aktivt behöva trassla sig igenom ett telefonsystem under 2-3 minuter för att därefter tvingas vänta i 15-20 minuter utan meningsfull information är fräckt och arrogant, dessutom dyrbart i synnerhet om mobiltelefonen användes.

Om tid är pengar så är väntan

Rekrytering och uthyrning av kvalificerade tjänstemän.Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.

KOMPETENS. JÄMSTÄLLDHET. MÅNGFALD.

Vi går bara efter kompetens.Det förutsätter vi att du också gör.

Några av våra kunder är Försäkringskassan, Huddinge Kommun, Försvarsmakten och Finansinspektionen.

Läs mer om oss på www.poolia.se

slöseri med pengar. Därför är det föga överraskande att företag och organi-sationer nogsamt ser till att vältra över all tidspillan på kunderna, i syfte att hålla ned sina egna kostnader. I en planekonomi utan konkurrens är köbildning ett klassiskt kännetecken. Men i en marknadsekonomi borde bristande respekt för kunden vara förenad med risk att förlora affärer. Därför framstår det som paradoxalt att så många privata företag anser sig kunna fortsätta med undermålig telefonservice, medan en statlig monopolorganisation som Skatte-verket erbjuder högsta servicenivå. Denna innebär inte nödvändigtvis

att man erbjuder ultrakort väntetid, men i kompensation ges kontinu-erlig information om antalet telefo-nister, väntetid och köplats. Ingen utsättes för ett godtyckligt bemö-tande. Härmed överräckes en ros till Skatteverket samtidigt som före-trädarna för den växande call-center industrin uppmanas att bege sig dit för ett studiebesök.

Monica Johansson Arbetstidskonsult

Time Care AB


Vitalis växer för varje år och är den erkänt viktigaste mötesplatsen för de som dagligen använder och beslutar om IT-lösningar inom hälsa, vård och omsorg. Det handlar om tre intensiva dagar, ett fullspäckat konferensprogram kombinerat med

Vitalis – affärsmöten och kompetens- utveckling under tre intensiva dagar

VÅrD

en utställning för leverantörer och andra aktörer inom området.

Eva Martinsson, projektledare för Vitalis, säger att nya lösningar tas fram hela tiden för att förbättra kvaliteten, öka patientsäkerheten och minska kostnaderna. Att delta

SveafastigheterNorrlandsgatan 15 111 43 StockholmTelefon 08-545 075 00www.sveafastigheter.se

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten.Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intres-serade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter. Sveafastigheter har en mycket god genom-förandeförmåga och en flexibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjlig-heter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet.

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjlig-heter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

under de här dagarna är viktigt för att lära sig mer om vad som är på gång och inte minst för att påverka utvecklingen. Och Eva Martinsson menar att Vitalis fyller en viktig funktion genom att användarna här får träffa de som ligger bakom strate-gierna och produkterna.

– Inom den kommunala omsorgen kan IT-stöd många gånger upplevas som påtvingade, överva-kande eller belastande. Och det kan kanske bero på att användarna inte har fått tillräcklig information, moti-vation och utbildning. Här kan du vara med och påverka vad som sker genom att informera om behoven i din egen verksamhet, understryker Eva Martinsson.

Intressanta temanLeif Hjalmarsson, programansvarig på Vitalis, nämner tre parallella sess-sioner som genomförs under dag tre. Den första handlar om patienträtt i vården – hur kan IT vara ett stöd? Vi får också veta mera om läkemedels-hantering och IT och hur detta ska hanteras i framtiden.

Aktuellt inom äldrevården, som uppmärksammats helt nyligen, är

hur svårt det är att fastställa rätt medicinering för de äldre.

En annan session ställer frågan hur vi ska agera så att IT-användning blir en naturligt integrerad del i utbildningen för vårdteamet. Tredje sessionen tar upp SKL-projekt kring bland annat barnhälsodata. Här presenterar också Stockholms läns landsting en rapport om hur stock-holmarnas vårdval underlättas med hjälp av öppna jämförelser mellan vårdgivare.

Avslutningsdebatten handlar om den allt hetare frågan kring läkeme-delssäkerhet och leds av professor Håkan Eriksson, Karolinska Insti-tutet och KK-stiftelsen. Många mediciner interagerar och kan slås ut av varandra med biverkningar som följd. IT-lösningar med larm-funktioner kan hjälpa patienten och vårdpersonalen.

Parallellt med 2008 års Vitalis går den europeiska konferensen MIE, vilket innebär ytterligare cirka 300 utställningsbesökare från de olika europeiska länderna.

Göran Welander/Arne Öster

IT-stöd är numera en naturlig del av vård- och omsorgsverksamhetens utveckling. Vitalis 2008 – en årlig konferens och utställning inom vård och omsorg - pågår den 26-28 maj på Svenska Mässan i Göteborg. Mässan är den sjätte i ordningen och lockar år efter år till sig allt fler besökare.


De tolkar som är kritiska till vissa tolkförmedlingar, menar att de problem som finns inte bara handlar om lämplig tolkutbildning finns, eller kunskap om terminologin, utan den stora svårigheten ligger i tolkens egen tolkning. Framförallt när en tolk upplever orättvisa vid tilldelning av tolkuppdrag, eller ifrågasätter

Enligt de krav som ställs i dagens samhälle skall en tolk helst vara auktoriserad för att försäkra kvalitén på uppdragen som skall utföras. Enligt min uppfattning, föregå-ende steg innan auktorisation är fullständig tolkutbildning. Är det rimligt då att tolkförmedlingarna ger uppdrag till tolkar, som inte uppfyller kravet på kvalifikationer, som är oerfarna, för att kunna tjänst-

Tolkförmedlingar favoriserar vissa tolkar

Tolkförmedlingar har ett stort ansvar

inSÄnDAre

tolkförmedlingens seriositet. – Jag anser att detta bör

uppmärksammas i samband med nya upphandlingar, menar tolken Claudia Svensson.

Tolka korrektDe auktoriserade tolkarna har genomgått kunskapsprov som

omfattar ämnesområdena socialvård, sjukvård, allmänna försäkringar, arbetsmarknad och vardagsjuridik. De skall behärska terminologin som används och arbeta även under tystandsplikt. Auktoriserade tolkar finns i 34 språk. Tolkar med bevis om speciell kompetens som rättstolk och sjukvårdstolk finns tyvärr inte i alla auktorisationsspråk.

Kvarstår gör den centrala frågan om en tolk någonsin kan tolka allt korrekt.

Tina Lundberg

De auktoriserade tolkarna skall följa god tolksed, vara neutrala i tolkningssituationen och tolka allt så exakt som möjligt. Samtidigt riktas kritik mot tolkförmedlingar av tolkarna själva.

FAKTAKammarkollegiet ger årligen ut en förteckning över de aukto-riserade tolkarna. Registret omfattar endast de auktorise-rade tolkar som har gett sitt tillstånd till publiceringen. Tolken har själv valt vilka personliga uppgifter som skall publiceras.

Källa: Kammarkollegiet

göra i rätten? Svaret är med säkerhet, nej, men detta händer ofta.

När jag anmälde mitt intresse för att samarbeta med några tolkförmed-lingar fick jag reda på att de skulle ta hänsyn till min utbildning men det är tyvärr, inte sant. De prioriterar istället andra tolkar som inte har lämplig tolkutbildning och som inte riktigt behärskar lämplig termino-logi. Sedan är det så att, om en tolk

upptäcker orättvisor och vågar ifrå-gasätta tolkförmdelingarnas sätt att arbeta på, då blir han/hon utfryst.

Ta som exempel det mest aktuella fallet med Järva Tolk och Översätt-ning AB, i Stockholm, som delade ut ett mycket viktigt uppdrag i ett huvudmål, som har pågått i två månader vid Stockholms Tingsrätt, till en icke färdigt utbildad tolk vid den tidpunkten. Resultatet blev att hon inte fick ut många meningar under hela rättegången. Detta anser jag tillsammans med många andra att det skadar tolkarnas rykte

samtidigt som det speglar de icke korrekta metoder tolkförmedling-arna använder sig av vid tilldelning av tolkuppdrag.

Jag och även andra tolkar, anser att detta bör uppmärksammas i samband med nya upphandlingar. Vi anser att Järva Tolk och Översätt-ning AB inte respekterar de krav som ställs angående tolkarnas kvalifika-tioner, därför bör de inte få fortsatt förtroende för vidare samarbete med Tingsrätten.

Claudia Svensson

Tolkförmedlingar favoriserar vissa tolkar utan att ta hänsyn till tolkanvändarnas kvalifikationer.


Boden – ett Sverige i miniatyr Resultaten från SCB:s medborgarundersök-ning i Boden är nu klara. Det visar sig att fler-talet mätfaktorer ligger nära medelvärdet för alla kommuner som deltagit under hösten 2007.

Boden är bättre än medelkommunen för fakto-rerna Miljö och Fritid. Sämre när det gäller Arbets-möjligheter och något sämre avseende Trygghet. Nära 70% av bodensarna kan rekommendera Boden som en bra kommun att flytta till.

Bland kommunens verksamheter får Rädd-ningstjänst, Vatten och Idrott bäst betyg medan det finns en del att förbättra inom Stöd till utsatta personer, Äldreomsorg och Gator.

Bodensarnas bedömning av möjligheter till inflytande mäts med fyra faktorer. Där ligger Kommunens information och öppenhet högst medan Tillgänglighet och Förtroende ligger strax över medelvärdet. När det gäller möjligheter till påverkan krävs en del ytterligare insatser eftersom den faktorn har ett lågt värde.

1000 personer har tillfrågats och 63 procent har svarat. Det innebär att resultaten är tillförlit-liga. Eftersom det här är första gången som Boden deltar så finns inget jämförelsematerial för utveck-lingen över tiden.

Gymnasieelever marknadsför naturvetenskap mot yngre barnPå Nolaskolan i Örnsköldsvik arbetar man för att väcka barns intresse för naturvetenskap. Den 29 januari 2008 fick gymnasiet därför besök av två klasser ur åk 5 från Höglandskolan som fick sig till livs en hel del om naturvetenskap. Där tog första-

årseleverna vid det naturvetenskapliga gymnasie-programmet väl hand om de yngre eleverna och visade på ett praktiskt och begripligt sätt olika delar av naturvetenskap.

– Vi hoppas kunna så ett litet frö hos de här yngre barnen. Sedan är det bra för våra gymnasie-elever att få undervisa, säger Inger Munther lärare i kemi och naturkunskap som för dagen inte hade sin vanliga roll utan bara behövde övervaka och finnas till hands.

Naturvetararbetslaget vid Nolaskolan arbetar i ett regionalt projekt som stöds av Mittuni-versitetet, RUN, Vinova, Sundsvalls kommun, Länstyrelsen i Västernorrland, Handelskammaren Mittsverige, SCA, Person Invest och Metso Paper. Projektet går under rubriken ”Naturvetenskap för alla” och innefattar både att åk 1 redovisar områden inom naturvetenskap för mellanstadie-klasser som idag och att åk 3 arbetar mot lägre stadier i kursen ”Projektarbete 100 p”.

– I den kursen kan eleverna välja fritt vad de ska jobba med och där har vi elever och elevgrupper som valt att på olika sätt arbeta med naturve-tenskap mot lägre stadier. Det har upplevts som mycket positivt av inblandade parter, säger Jörgen Edin som är lärare i matte och fysik och projektle-dare för det nämnda projektet.

– Syftet med projektet är att i slutändan få fler naturvetare, vilket också är ett önskemål från samhället. Ett intresse för naturvetenskap måste skapas på ett tidigt stadium. Barn har ett natur-ligt intresse för naturvetenskap och vill ofta veta hur saker och ting funkar. Det gäller att ta tillvara barns naturliga nyfikenhet, säger Jörgen Edin.

Tekniska nämndhuset blir ”One-stop-shop”

Huset ska utvecklas till att även vara en samlings-plats för medborgarservice. Gården byggs in och ett stort öppet rum för samlingslokaler, utställ-ningar av byggprojekt, bygglovsansökningar och bostadsförmedling skapas.

– Ombyggnationen är ett viktigt steg i vårt arbete med att göra stadens förvaltningar mer lättillgängliga för stockholmarna. Ett viktigt mål för den borgerliga majoriteten är att öka servi-cegraden gentemot medborgare, företagare och verksamhetsutövare i staden. Det ska vara lätt att få kontakt med stadens tjänstemän. Detta service-center ökar kontaktytorna, säger fastighetsborgar-rådet Ulla Hamilton (m).

– Tekniska nämndhuset är en viktig märkes-byggnad på Kungsholmen och huset symboli-serar staden som en dynamisk växande plats. Nu förstärks detta genom att det blir lättare för stock-holmarna och företagen att ta del av byggplaner, ställa frågor och få besked om egna bygglovsan-sökningar. De tekniska nämnderna blir kvar i huset och husets funktion förändras därmed inte, utan utvecklas med nya funktioner, säger Ulla Hamilton (m).

Fastighetsnämnden tar den 7 februari upp ett förslag till inriktningsbeslut om ”tillbyggnad för ny entré till fastigheten Klamparen 7, Tekniska nämndhuset. Fastighetskontoret föreslår nämnden att ge kontoret i uppdrag att genomföra projek-tering för delprojekt 1: ny entré med tillhörande kontorsbyggnad mot Flemminggatan, delprojekt 2: förtätning och renovering av befintliga kontors-

Landet Runt

KOMMUN/StAt/LANDStING / NyTT

Landet RuntTa en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Boden i norr till i Båstad söder.

52


plan och delprojekt 3: påbyggnad av kontorsvå-ning på tekniska nämndhusets tak.

Nu finns fältassistenter i Örebro! Arbete med ungdomar och gäng i riskzon, kontakt med föräldrar och samverkan är fältassistenternas huvuduppgifter.

Fältassistenterna söker upp och arbetar med ungdomar och gäng som är i riskzonen. Det bästa är att upptäcka eventuella problem på ett så tidigt stadium som möjligt. Personerna i fältgruppen gör sig kända i Örebros områden och bygger rela-tioner och nätverk. De arbetar uppsökande under större ungdomshelger och är med vid möten med föräldrar, föreningar och nattvandrare.

Att ha tidig kontakt med föräldrar genom ”orosamtal” är en väldigt viktig del i arbetet, säger fältassistenterna själva. ”Vi vill uppmärksamma och engagera föräldrarna så tidigt som möjligt och helst förebygga för att undvika stora problem.”

Socialtjänst, skola, polis och fritid samverkar i sex olika team genom Örebro Förebyggande Råd. I detta lokala brotts- och drogförebyggande samarbete ingår fältassistenterna. Här är målet att motarbeta brott, droganvändning och annat risk-beteende genom att arbeta praktiskt i miljöer där barn och ungdomar finns.

I fältgruppen ingår åtta fältassistenter som arbetar över hela Örebro. De hör hemma i Soci-alförvaltning västers Ungdoms- och familjeteam. Annie Wärnelid är fältassistenternas gruppledare och kan nås genom kommunens växel på telefon 019-2110 00.

Båstads första gasmack invigd Det blåste friskt när kommunstyrelsens ordfö-rande Anette Åkesson premiärtankade på Båstads nya gasmack. Sedan blev det kö till gaspumpen. Många ville fylla tanken.

Det finns uppenbarligen en hel del som redan kör på gas i kommunen, trots att det har saknats ett tankställe för detta.

– Jag säger som en känd svensk: Äntligen! sade kommunstyrelsens ordförande Anette Åkesson (m) när hon invigningstalade inför huttrande gäster från kommunen, E.ON och OKQ8 i det för dagen uppslagna partytältet intill gaspum-parna.

För det har tagit sin tid att få till stånd en gasmack i Båstad. Närmare fyra-fem år.

Bland gästerna fanns bland annat Karl-Erik Ivarsson, före detta energirådgivare och fullmäktigeordförande i Båstads kommun. Det var han som först väckte frågan, vilket Anette Åkesson uppmärksammade i sitt tal

Hon berättade också att kommunens fordon ska gå över till gasdrift så fort som möjligt och att minst 50 procent av gasen i pumparna är biogas.

E.ON driver tankstället för fordonsgas i samar-bete med OKQ8.

KLIMP-bidrag till investering– I veckan kom EU:s direktiv om förnybar ener-giproduktion och hur vi ska minska koldioxidut-släppen. Det här är den 21:a fordongasmacken som E.ON inviger. Totalt finns det 85 i Sverige men många fler ute i Europa. Tyskland har till exempel tusen gasmackar, berättade Bengt Eken-

stierna, VD för E.ON Gas.Investeringen i Båstad har kostat fyra miljoner

kronor. Staten har bidragit med en miljon kronor av så kallade KLIMP-pengar (klimatinvesterings-bidrag).

Samarbete med kommunen viktigtBengt Ekenstierna betonade också hur viktigt det är att samarbeta med kommunen på orter där gasmackar etableras.

– Totalt satsar E.ON 55 miljarder på förnyel-sebar energi. Att erbjuda fler orter fordonsgas är en del av den strategin.

Efter invigningen kunde allmänheten provköra gasbilar, fika i tältet och få information.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN?

Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spän-nande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intres-sant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

53

KOMMUN/StAt/LANDStING / NyTT


KonferenSGUIDEN

Långholmen är kanske främst förknippat med före detta fäng-elset men är nu en plats för turism, konferens och festarrangemang, bland många saker. Ön som tidigare tillhörde kungahuset donerades till Stockholms stad 1647, av drottning Kristina.

På Långholmen ligger också Carls-hälls Gård, en rofylld lantlig idyll från tidigt 1800-tal. Sedan 1989 har man här kunnat hålla konferenser, fester och ätit julbord.

Läget är optimalt med naturom-råden, närheten till vattnet som man samtidigt är mitt inne i stan. Konfe-renser anordnas här för dem som vill komma bort från stan och traditio-nella konferenslokaler men slippa åka långt.

– Helheten, läget och den avspända miljön är det som gör denna platsen så speciell, menar Göran Larsson, VD Carlshälls Gård.

Fest året omMed samma princip som för konfe-rensarrangemangen är gården ett populärt ställe för festarrangemang

Mitt i Stockholm ligger den lummiga ön långholmen, en plats utan storstadstrafik, stress och måsten. en vistelse här innebär inte bara en naturnära upplevelse utan också en historisk resa.

och julbord. Den naturnära känslan och gårdens ombonade känsla i kombination till närheten till city, gör Carlshälls Gård ett populärt ställe för bröllop.

– Allt vanligare blir det att gifta sig på platsen där festen äger rum, säger Göran Larsson.

StorstadshistorikCarlshälls Gård byggdes 1837 som bostad för Carl Modéer, arbetschef vid Långholmsfängelset. Det var också han som gav gården namnet Carlshäll.

Gårdens trädgård har ansetts som den vackraste i Stockholm med ovan-liga växter och träd. Så småningom blev gården mentalvårdsanstalt 1904, först i privat regi och senare för landstinget.

Under 2:a världskriget blev gården ett hem för finska barn, för att avsluta sin vårdande form under 70-talet med narkomanvård. Det var 1989 då gården tog nuvarande form och blev en plats för möten av olika slag.

Stina Rangmar

En oas i staden


Boka vårens konferenser, aktiviteter & events nu!

08-541 333 [email protected]

Vår konferensanläggning rymmer 10-500 personer

Stärk teamet med t ex ”Fångarna på Kastellet”

Långholmen är en ö som också utgör en stadsdel i centrala Stockholm.

Det är en, som namnet antyder, långsmal holme (1380 meter x 405 meter) belägen mellan Kungsholmen och Södermalm. Västerbron sträcker sig över den och mellan Södermalm och Långholmen löper det smala Pålsundet. Till Långholmen leder två broar, den ena heter Långholmsbron (Även kallad ”Suckarnas bro” från tiden då holmen var en fängelseö) och den andra Pålsundsbron. Det är en lummig oas, dit många stockhol-mare söker sig sommartid för pick-nick och bad, men det är inte länge sedan detta var en fängelseö.

Numera är Långholmens fängelse ombyggt till hotell och vandrarhem som vitsigt lockar med att de har stadens mest fängslande övernatt-ning. Den gamla inhägnade rast-gården har blivit café. Även Långhol-mens folkhögskola huserar i lokaler som tidigare hörde till fängelset.

Monument vid nedslags-plat-sen på LångholmenDet var även här ett Jas 39 Gripen den 8 augusti 1993 kraschade vid en flyguppvisning under Vatten-festivalen. På nedslagsplatsen, strax nedanför Västerbron, står numera ett konstverk av konstnären Thomas Qvarsebo till minne av haveriet.

Långholmen är Stockholms 7:e största ö och kanske mest mytom-spunnen på grund av det gamla fängelset. Nu kan du själv upptäcka att den är inte bara spännande utan också naturskön. Ett besök på ön kan vara en heldagsutflykt med promenad och sköna bad på sommaren.

Långholmen har trots sitt centrala

Långholmshistorik

läge i Stockholms city, mycket av sin natur och sina kulturbyggnader orörda. Ön är 1400 meter lång och 400 meter på sitt bredaste ställe. Ön var smalare förr, därav namnet. I äldre tid bestod ön av magra betes-marker mellan kala berg

På ön finns spår av forn-tida boplatser. Under 1800-talet upptäcktes en silverskatt med tyska mynt, präglade på 900-talet. Mynten hade placerats där långt innan Stock-holm grundlades. Ön omtalas i historien först på 1400-talet. De medeltida dokumenten berättar att Sveriges riksråd höll ett möte i augusti månad 1435 på Långholmen. En annan historisk tilldragelse var då Gustav Vasa förlade sina trupper på ön innan han intog staden 1523. Långholmen tillhörde kronan fram till 1647 då Drottning Christina donerade ön till Stockholms stad.

På ön inrättades en sjötull 1622 som var verksam till 1857. Vid sjötullen låg snabba segeljakter som kunde uppbringa farkoster som glömt att gå in i tullen. Den ökade sjöfarten på Mälaren under stor-maktstiden var upphovet till att ett mindre skutvarv etablerades vid Påls-undet 1685.

Den välbeställde bryggaren Jochum Ahlstedt arrenderade 1649 markområden på ön som han odlade upp. Han byggde ett ståtligt stenhus, Alstavik. Malmgården förvärvades av staten 1724 och omvandlades till spinnhus, en straffinrättning för kvinnor. Fängelseverksamheten byggdes ut efterhand och kom att dominera ön under 250 år. Under fängelsetiden uppfördes även några stora privatbyggnader på ön. Sjösidan

förskönades under 1800-talets senare del. Stora mängder av lera lades på berget och 3000 träd planterades.

1874 byggdes centralfängelset, som var landets största med mer än 500 celler. Det var i bruk fram till 1975 och revs 1982. Det låg på den öppna planen framför det som idag är wärdshusentrén. Gamla Krono-häktet finns kvar där nu Långhol-mens hotell ligger. I början av 1900-talet planerade staden att anlägga en natur- och folkpark på öns östra sida, en del vägar och parkplanteringar anlades.

Under flera år förekom nöjesar-rangemang under Västerbron. Då fängelset lades ned 1975 öppnades öns stränder för promenader och en ny epok inleddes

Långholmen är Stockholms 7:e största ö och kanske mest mytom-spunnen på grund av det gamla fängelset. Nu kan du själv upptäcka

att den är inte bara spännande utan också naturskön. Ett besök på ön kan vara en heldagsutflykt med promenad och sköna bad på sommaren.

Fängelsemuseumet är öppet alla dagar mellan 11-16. Vissa tider på året anordnas visningar på helger. Välkommen till Stockholms mest fängslande museum.

Långholmens museum ger dig en möjlighet att få veta mer om öns 250-åriga fängelsehistoria, från Spinnhusets dagar på 1700-talet tills det att fängelset stängdes 1975. Gå in i en fängelsecell och upplev hur fångarna bodde på den tid det begav sig. Läs och upplev dåtidens fängel-sevillkor, hur fångarna behandlades och deras vardag såg ut.

Klas Bergqvist

Långholmen, den gröna ön mitt i stan.


Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Platsen är Travel SHIE mässan i januari. Förväntningarna finns i luften. På scen, en trettio år gammal snapsflaska från Rånäs Slott i hjärtat av Uppland. Med andakt väntar publiken på att Bertil Dufbäck från Rånäs Slott skall öppna den gamla flaskan. Den över 30 år gamla snapsen skall provsmakas av en expertpanel bestående av snapsmur-veln själv, Steffo Törnqvist, Jan Ture-heim på Absolut Academy på V&S samt Elke Ljung Holm, sommelier från Vinbanken.

Men det är som om den gamla flaskan har en egen vilja. Korken vill inte släppa sitt grepp.

Under tystnad och efter stort besvär släpper dock korken. Över den samlade församlingen sprider sig en behaglig, sötaktig doft.

Experterna som får provsmaka är enhälliga i sin kommentar.

”Förvånande spänst, mycket smak av pomerans, klart sötare än dagens upplaga, nästan åt likörhållet och mycket starkare.”

Vi andra får nöja oss med att smaka på dagens upplaga av Rånäs snaps. I helt oävet även det. Gifter sig fint med allehanda sällskap, som smakrika snapas, fläsklägg, mögelost samt till och med chockladtryffel.

Traditionen med Rånäs snaps lever kvar från 1800-talets vallontid, då det dracks friskt och dagsransonen kunde vara upp till 15 supar. Att det är så kraftigt sötat hänger också ihop med hur man gjorde förr. Sötma var nämligen det bästa sättet att döva finkellukten.

Skål.

Klas Bergqvist

Snaps med tradition från 1800-talet

KonferenSGUIDEN


Bo & konferera!08-566 217 20

019-15 69 00www.elite.se

Slottskonferens i ÖrebroElite Stora Hotellet erbjuder konferens- &

festvåningsarrangemang både på hotellet ochÖrebro Slott. Vi skräddaryr efter dina önskemåloch hjälper gärna till med aktivitetsprogram.

Vid bokning uppge ”FMV-avtal”

Annons 90x41.indd 1 2007-11-28 16:37:20

tastyeveryday

Solna AccessRestaurang & CateringTelefon 08 - 730 10 75www.fazeramica.se/solnaaccess

Mat och Möten. Fräscha och flexibla konferenslokaler, vällagad mat, behaglig miljö, lättillgängligt i Solna.

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

0155-22 27 00 www.stjarnholm.seHOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

Konferens på slottet?

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm.

Statligt avtal!

98 hotellrum, 160 bäddar


AvtALSnYTT

Förstudie InköpsstödFörstudien Inköpsstöd ingår i det uppdrag som Verva haft att verka för en ökad användning av offentlig elektronisk handel.

Upphandlande organisationVerva

KontaktpersonLars HelllströmE-post: [email protected]

Förstudien beskriver myndigheternas behov och övriga förutsättningar för beslut om en eventuell ramavtals-upphandling. Förstudien baseras på bifogad funktionella modell av ett inköpsstöd.

Förstudien har visat att det finns ett antal förutsättningar som bör säkerställas inför ett beslut om upphandling. Förutsett att dessa

Planerade upphandlingar

Pågående upphandlingarFlyttjänsterSkatteverket har genomfört en förstudie och påbörjat upphandling av flyttjänster för staten.

Upphandlande organisationSkatteverket

KontaktpersonLeif PetterssonE:post: [email protected]

Upphandlingen är uppdelat i fem anbudsområden. Ramavtal kommer att tecknas för respektive anbudsom-råde och omfatta kontors- och arkiv-flyttningar samt bohagstransporter.

Nuvarande avtal avseende ”Bohag-stransporter” gäller till och med den 31 mars 2008 och nuvarande avtal avseende ”Kontorsflyttningar” gäller till och med den 26 maj 2008.

Upphandlingen beräknas vara avslutad i februari och nytt avtal gälla från och med den 1 juni 2008. Detta kommer att medföra att det under en kortare tid kommer att uppstå ett avtalslöst tillstånd.

Myndigheterna rekommenderas därför att avrop av bohagstran-sporter som ska genomföras under april och maj, avropas redan under mars månad.

Statens ramavtal möbler

Upphandlande organisationFMV, Försvarets materielverk

KontaktpersonAnna SöderholmE-post: [email protected]

förutsättningar kan tillgodoses och mot bakgrund av det som fram-kommit i förstudien rekommenderas att inköpsstöd upphandlas som en tjänst för att etablera och utveckla ett sammanhållet inköpsstöd för offentlig sektor.

Bland regeringens prioriterade frågor 2008 finns Elektroniska inköp i statlig förvaltning. ESV genomför i samråd med Verva ett uppdrag att kartlägga, inventera och kostnads-beräkna införandet av elektroniska inköpsprocesser. Baserat på denna studie bör målet vara att påbörja införande av IT-stöd för bland annat avrop från ramavtal och order under senare delen av 2008.

Bland regeringens prioriterade frågor 2009 finns Gemensamma IT-stöd och standarder för upphand-ling av ramavtal och nya typer av innovativa upphandlingsformer.

2010 ska den statliga förvaltningen kunna hantera sina inköpsprocesser elektroniskt och Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att leda och samordna ett införande. På ESV:s webbplats finns mer information om uppdraget och arbetet med projektet.

LjuskällorFORTV planerar att göra en förnyad upphandling av ljuskällor.

Det nuvarande avtalet med Aura-light AB går ut den 30 juni 2008.

FORTV gör en nu förstudie som beräknas vara klar under månads-skiftet februari/mars.

Annonsering beräknas ske i april.

ÖversättningstjänsterRikspolisstyrelsen (RPS) genomför nu en förstudie inför kommande

upphandling av översättningstjänster i syfte att klargöra myndigheters behov inför den nya upphandlingen.

Upphandlande organisationRikspolisstyrelsen

KontaktpersonFredrik BjörnströmE-post: [email protected]

Synpunkter och önskemål på fram-tida ramavtal kommer att utgöra beslutsunderlag inför upphand-lingens inriktning och omfattning.

Befintligt avtal slutar gälla den 30 juni 2008.

Upphandlingen omfattar följande områden:

Kontorsmöbler PlanmöblerMöbler för offentliga utrymmenKontorsarbetsstolarHörsalsstolarMöbelklädselAV-Inredning

Sista anbudsdag 2008-03-06Avtalets giltighetstid tidigast från

och med 2008-07-01.

Kontorsmaterial Område A – Allmänt kontorsmateriel.VHS genomför nu på nytt den upphandling som sedan tidigare blivit överprövad och där Kammar-rätten beslutade att upphandlingen

ska göras om. Upphandlingen omfattar samma produktområden som i den tidigare upphandlingen och rör ett brett sortiment inom området allmänt kontorsmaterial. Sista anbudsdagen infaller den 20/2 2008.

Underlagen följer i stort struk-turen från den förra upphandlingen, men ett antal förändringar har gjorts, bland annat avseende fördelning av avtal/avropsrutiner, utvärderingsmo-dell samt krav på tillgänglighet av produkter.

Underlagen publiceras via OPIC.se, EGT samt på www.vhs.se.

Område D – Dator- och maskintillbehör.VHS genomför nu på nytt den upphandling som sedan tidigare

blivit överprövad och där Kammar-rätten beslutade att upphandlingen ska göras om. Upphandlingen omfattar samma produktområden som i den tidigare upphandlingen och rör ett brett sortiment inom området dator- och maskintillbehör där bland annat toners och bläck-patroner ingår. Sista anbudsdagen infaller den 20/2 2008.

Underlagen publiceras via OPIC.se, EGT samt på www.vhs.se.

Förlängt ramavtal ElinstallationsmaterielFORTV har förlängt ramavtalet med

Elektroskandia ABStorel AB NEA –gruppen

vilket innebär att avtalet gäller fram till 2009-04-30.

Upphandlande organisationFortifikationsverket, FORTV

KontaktpersonAnn-Charlotte ErikssonTelefon: 010-444 4160E-post: [email protected]

Med dessa ramavtal kan du köpa elinstallationsmateriel, bland annat:

centralersäkringardimrar, kopplingsur, reglerdon, rörelsevakt, skarvuttagjordfelsbrytare


OffENtLIGA AffÄrEr #1 2008 AvtALSnYTT

säkringarströmställare, uttagfästmaterielrör, dosor, skarvmuffkanalisationskarvdon, isoleringsmateriellinjematerielkraftkablar, styrkablarinstallationskablar

Avtalen gällande kaffe- och dryckesautomater är förlängdaLantmäteriverket (LMV) har förlängt ramavtalen inom området för kaffe-

Upphandling avslutad inom området för konferenshotell och kursgårdarFörsvarsmakten har tecknat nya ramavtal med anläggningar på ett trettiotal nya orter.

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har avslutat upphandling av nya anläggningar inom området för konferenshotell och kursgårdar.

Avtal har tecknats på följande orter:

Södra Sverige:Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göte-borg, Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar, Lund, Tranås, Varberg och Växjö.

Mellersta Sverige:Borlänge, Djurhamn, Enköping, Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna, Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sand-viken, Sollentuna, Solna, Stjärnhov, Stockholm-Kista, Strängnäs, Sunne, Söderköping, Upplands-Väsby, Västerås, Åkersberga och Örebro.

Norra Sverige:Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå, Sälen och Transtrand.

Avtalsperiod fr o m 2008-01-01 t.o.m. 2008-12-31 med möjlighet till två års förlängning dock längst t.o.m. 2010-12-31.

Fordon 2008 (Ursprungligen fordon 2007)

Upphandlande organisationKommentus

KontaktpersonCarl-Göran BergstrandTelefon: 08-709 59 11E-post: [email protected]

Avtalsperiod2008-01-01 - 2011-12-31

Avslutande upphandlingar

och dryckesautomater. Med förläng-ning kommer samtliga avtal att gälla till och med den 28 februari 2009.

Upphandlande organisationLantmäteriverket (LMV)

KontaktpersonBritt-Marie TannerstålTelefon 026-63 33 77 E-post [email protected]

Lantmäteriet har nu förlängt alla ramavtal avseende kaffe- och dryck-esautomater. Avtalen omfattar kaffe-

Antagna leverantörerAB Wilhelm KindwallCitroën Sverige ABFord Motor Company ABMW Gruppen Stockholm ABNissan Nordic, SverigeOlle Olsson Bolagen ABRunes Bil ABSvenska Bil i Stockholm ABVolkswagen Group Sverige AB + Din Bil Sverige AB

Avtal och avtalsbilagor samt förteck-ningar över upphandlande enheter finns i avtalsdatabasen e-Avrop.

Välkommen att kontakta ansvarig upphandlare om du saknar något dokument.

Antagna leverantörer Områden enligt ovan

tDC Song Ab C

tele2 Sverige Ab A C

telenor Sverige Ab b

teliaSonera Sverige Ab A b

the Phone House Ab C

ventelo Sverige Ab A b

Telefoni 2008(Kommentus)

Upphandlande enheterTrettiotalet kommuner, kommu-nala bolag och landsting medverkar i upphandlingen, dessa framgår av förfrågningsunderlaget.

Upphandlingen omfattar följande områden.

Område A – Fast telefoni och nättjänster med tillhörande tjänster

Område B – Mobil telefoni med tillhö-rande tjänster

Område C – Mobil telefoni som tjänst

och vattenautomater och andra auto-matserveringar med kalla drycker och tillhörande råvaror.

Följande ramavtalsleverantörer är aktuella:

Jede ABCafé Bar ABSelecta ABSmiling Faces ABCoffee Fresh ABJOBmeal Sverige ABAT Vending ABKaffekompaniet AB

Lantmäteriet uppmanar samt-liga avropande enheter att se över sina leverans-/serviceavtal på detta område. Bland annat för att säker-ställa en bra prisbild. Kontrollera även att era service-/hyresavtal inte innehåller så kallade automatiska förlängningsklausuler, då varje sådan förlängning är att jämställa med en otillåten direktupphandling.

Avtal och avtalsbilagor samt förteck-ningar över upphandlande enheter finns i avtalsdatabasen e-Avrop.

Välkommen att kontakta ansvarig upphandlare om du saknar något dokument.

Avtalsperiod2008-02-01 till och med 2010-01-31 med möjlighet till 1 års förlängning.

KontaktpersonerRoland PetterssonTelefon: 08-709 59 60E-post: [email protected]

Thord LindbergTelefon: 08-709 59 61E-post: [email protected]


AvtALSnYTT / vErvA

Ramavtalen ska tillgodose det allmänna och breda behovet inom offentlig sektor av server- och lagringsprodukter med tillhörande produktnära tjänster.

Avtalen gäller från och med den 8 januari 2008, under en period av 30 månader med möjlighet till 24 månaders förlängning.

Nya ramavtal är tecknade med:

Dell ABFujitsu Siemens Computers ABHewlett-Packard Sverige ABProact IT Group ABSun Microsystems ABUnisys AB

De tidigare ramavtalen inom områ-dena Servrar, lagring och tjänster

Servrar, lagring och produktnära tjänster 2007

2005, respektive Lagring och tjänster 2005, är förlängda och gäller till och med den 29 februari 2007. Därför finns det överlappande avtal till och med detta datum.

Varför har Verva valt att göra

en ny upphandling?– Av flera skäl. Vi försöker så långt som möjligt att hålla oss inom den ordinarie avtalsperioden. Efter önskemål från användare har vi beslutat oss för att slå samman de olika avtalen till ett område. Exem-pelvis ville Stockholms Stad ha renod-lade produktavtal och vi kommer även att göra en separat upphandling av drifttjänster, förklarar Per-Erik Andersson, ramavtalsansvarig på

Verket för förvaltningsutveckling, Verva.

Värt att notera är att ett mindre svenskt företag platsat som leve-rantör bland de globala jättarna och att Dell gjort en stark comeback inom området.

Arkiv- och lagringsspecialisten Proact tog över den skandinaviska generalagenturen för franska Bull så sent som i våras. För Bull innebär det en fortsatt obruten serie av ramavtal med den svenska offentliga sektorn.

Av 650 återförsäljare är cirka 600 småföretag.

Vad omsätter avtalen och vilka områden omfattar de?Server- och lagringsprodukter med tillhörande produktnära tjänster, men alltså inte drifttjänster. Totalt cirka 2,5 miljarder kronor. Lagrings-området har ökat i omsättning medan tjänster har minskat, bland annat på grund av att drifttjänster har brutits ut.

Vad är nytt?De nya avtalen gör att det blivit lättare att ta fram tydligare kravspe-cifikationer och med typkonfigu-rationer som finns på marknaden. Kraven på mer prestanda, energief-fektiva lösningar och mindre miljö-belastning ökar hela tiden.

Linux-baserade servrar växer starkt. Bladservrar och så kallad virtualisering har minskat behovet av hårdvara, alltså färre servrar. Det bidrar till minskat behov av kylning och strömförsörjning. Sedan byter man ju inte ut sina serversystem hur som helst. Andra produkter är inno-vativa, tunna klienter.

Har leverantörerna utvecklats?Man erbjuder ett brett sortiment av lösningar från små till stora. Det finns också ett större tillmötesgående från alla parter när det gäller miljö-frågor.

Arne Öster

Verva har avslutat upphandlingen och tecknat avtal med sex leverantörer inom området för servrar, lagring och produktnära tjänster.

Avansys är HP Preferred PartnerDet innebär att du kan vara säker på att din IT-investering är i trygga händer hos oss. Vi uppfyller nämligen HP:s stränga krav på expertkunskap, närhet och anpassade lösningar. Därför kan vi erbjuda dig moderna lösningar som uppfyller alla dina krav, till rätt pris.

Avansys MalmöSkrittgatan 6213 77 MalmöTel 040-601 16 00Fax 040-601 16 99

Avansys HelsingborgBox 22036250 22 HelsingborgTel 042-453 10 00Fax 042-453 10 99

Avansys KristianstadVäverigatan 2291 54 KristianstadTel 044-21 56 00Fax 044-21 56 01

Vi kan Serverlösningar, Virtualisering, Lagring och SAN

www.avansys.se www.avinova.se www.timsys.se

Avansys hjälper kunder med moderna, kostnadseffektiva IT-lösningar. Vi arbetar med förstudie, design, implementation, drift och vidare-utveckling och är en ledande och utvecklande systemintegratör.

Avansys har idag drygt 80 anställda med mycket stor erfarenhet, och omsätter 210 miljoner kronor med god lönsamhet.

Läs mer om oss på våra hemsidor.

62

» MÖBler 2006 « AvtALSnYTT / KOMMENtUS

SPARC, eller x86 från AMD eller IntelVåra servrar finns att få med de bästa processo-rerna på marknaden från Intel, AMD eller Sun. Beroende på belastning och tillämpning hjälper vi kunderna att välja det som är mest lämpligt för varje lösning. Från kraftfulla klustrade lösningar för avancerade simuleringar till enklare webser-vrar. Arkitekturen är i samtliga fall gjord för att på ett optimalt sätt utnyttja prestandan maximalt och underlätta för konsolidering och virtualisering.

Optimal lagringVi hjälper er att analysera och optimera er lagrings-hantering med hjälp av fördefinierade metoder och processer samt säkerställer att ni använder rätt resurser för respektive ändamål under informatio-nens livscykel. För lagring av data finns allt från små effektiva modulära diskbaserade system upp till obegränsade resurser i form av högpresterande och miljöeffektiva bandrobotar.

Linux, Solaris eller MicrosoftLinux, Open Solaris, fullsupportad Solaris eller

» Servrar, lagring och produktnära tjänster « AvtALSnYTT / vErvA

FAKTA

Företagsnamn: Sun Microsystems Ab

Omsättning: 90 miljarder SEK globalt, 1,4 miljarder SEK i Sverige

Antal anställda i Sverige: 260

Etablerat år: 1987 (i Sverige, 1982 i USA)

Huvudkontor: Kista

Regional representation i Sverige: Göteborg och Malmö

Certifieringar:ISO 14001

Aktuellt avtalsområde:Servrar, lagring och produktnära tjänster

Giltighetstid: 2008-01-07 – 2010-07-07, med option på förlängning i max 24 månader.

Referenser: AMS, riksbanken, försäkringskassan, rikspolisstyrelsen, försvaret, KtH, ett flertal kommuner och landsting

Kontaktperson:Anne Klövä[email protected]

Hemsida: www.sun.se

Sun Microsystems AB

Microsoft Windows spelar ingen roll för oss. Ni väljer med hjälp av oss det som är mest lämpligt beroende på hårdvara och tillämpning.

Den virtuella arbetsplatsenMed Sun Virtual Desktop Infrastructure Solu-tions (VDI) kan PC-funktionen flyttas in i en server i datacentret. Användaren fortsätter att arbeta med sin desktop, sin information och sina applikationer, utan att behöva en dyr supportkrä-vande PC. Det räcker med en tunn stationär eller bärbar virtuell klient – som kan delas av många. Den virtuella desktopen är en Grön revolution! Det går att spara 40-50% energi jämfört med en vanlig PC installation - inräknat hela kedjan. Klienten kan användas minst 8 år utan utbyte vilket spar resurser.

Det grönaste IT-företaget under SolenFortune Magazine beskrev Sun i dessa termer efter att ha gått igenom hur Sun arbetar för ett bättre klimat. Det genomsyrar allt vi gör på företaget. Från att säkerställa att produktionen tar hänsyn till att förbruka så lite material och energi som möjligt, att driftskostnaderna kan hållas nere avse-ende energiåtgång och kyla samt att möjligheten att återvinna material efter produktens livscykel ligger så nära 100% som möjligt. I vår egen verk-samhet har vi sett till att minska vår klimatpå-verkan genom att effektivisera våra datacenters, vi har flexibla arbetstider och platser samt använder virtuella arbetsplatser med tunna klienter som förbrukar en bråkdel energi jämfört med traditio-nella PC-arbetsplatser.

I den nyss avslutade Verva-upphandlingen visade det sig också att Sun’s satsning på miljö har gett resultat; vi var den enda levarantören som fick full pott i miljöutvärderingen.Marie Åberg

Stockholm08-631 11 [email protected]

Göran EwerthzStockholm08-631 13 [email protected]

Sven KarlssonGöteborg031-63 49 [email protected]

Stefan ForssmanMalmö040-32 62 [email protected]

“Sun Microsystems tackar

för förtroendet och lovar

att bidra till ökad öppen-

het, mer valfrihet, fler stan-

dards, lägre kostnader och

en bättre miljö.”

RÄDDA PLANETEN – BYT HÅRDVARA!IT står idag för nästan lika mycket kol-dioxid utsläpp som flygindustrin och analy tiker förutspår att energiåtgången för IT-investeringar snart kommer att kosta mer än själva utrust ningen.

Suns servrar kräver litet utrymme, har lågt kylningsbehov, en hög grad av

återvinning samt låg elförbrukning. Sun ger mer kraft med färre servrar och finns med både Intel, AMD och SPARC proces-sorer.

Investera smart och miljömedvetet i servrar och lagring från Sun – Det grönaste IT-före-taget under solen enligt Fortune magazine.

LÄS MER PÅ WEBBEN:

SUN.SE/ECOTRÄFFA OSS PÅ SHERATON I APRIL:

SUN.SE/SUNEXPO

64


Proact är den enda svenska aktören i Vervas upphandling för Servar, lagring och tjänster. Proact erbjuder ett rikligt utbud av lösningar från ledande leverantörer kombinerat med ett brett sortiment egna tjänster.

Proact har sedan lång tid koncentrerat sitt erbjudande kring lösningar och kompetens för att säkerställa verksamhetskritisk information hos våra kunder. Detta innebär lagring, arkivering och backup/restore, men även hur man sätter upp en säker infrastruktur med bl a servrar och kommunika-tion för att säkerställa åtkomsten av informationen. Proact lanserar kontinuerligt nya produkter på den svenska marknaden för leverera de bästa lösningarna, exempelvis var Proact den första partnern att lansera produkter från NetApp respektive dedupliceringsteknik från Data-Domain. Andra leverantörer som Proact har nära samarbete är Bull, Caringo, EMC, Hitachi Data Systems, Symantec och VMware. Den skandinaviska generalagenturen för franska Bull tecknades med Proact under 2007. Det innebär att det befintliga erbjudandet kring lagring och arkivering förstärks med ett komplett utbud av servrar. Proact är enda leverantör som kan leverera Unix-system baserade på AIX samt har även ett komplett utbud av system med Intel-arkitektur.

På Vervas ramavtal har Proact en unik roll som fristående integratör i kombination med denna generalagentur.


FAKTA

Företagsnamn: Proact It Group Ab

Omsättning: ca 800 Milj Sek

Antal anställda i Sverige: totalt ca 300 i Proact It Group, varav ca 150 i Sverige.

Huvudkontor: Proact It GroupIsafjordsgatan 35 box 1205 SE-164 28 KIStA

Aktuellt avtalsområde/ aktuella samarbets-partners:Servrar, Datalagring och tillhörande tjänstervi samarbetar med ledande partners som: bull, Caringo, Data Domain, EMC, Hitachi Data Systems, NetApp, Symantec och vMware

Referenser inom offentlig sektor:Proact har mångårig erfarenhet av att arbeta tillsammans med den offentliga sektorn.

vi samarbetar med Lantmäteriet, Motala Kom-mun, Norrbottens Läns Landsting, regerings-kansliet, SMHI, Stockholms Läns Landsting, SPv, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges riksbank, Sveriges riksdag m.fl.

Giltighetstid: Avtalet gäller 30 månader med möjlighet till för-längning ytterligare 24 månader.

Kontaktperson:Lena Eskilssontel: 08 – 410 667 01e-post: [email protected]

rolf Wallentintel: 08 – 410 667 02e-post: [email protected]

Hemsida: www.proact.se

Proact it group AB

Lena Eskilsson Proact, Per-Erik Andersson Verva, Rolf Bengtsson Verva, Olof Sand Proact och Rolf Wallentin Proact

”Proact lanserar kontinuerligt nya produkter på den svenska marknaden för leverera de bästa lösningarna, exempelvis var Proact den första partnern att lansera produkter från NetApp respektive

dedupliceringsteknik från DataDomain.”

Proact – ett svenskt alternativ

På samma sätt som på Vikingatiden är det viktigt att informationen kan lagras, lätt kan läsas, samt finnas tillgänglig på ett bestående sätt.

Proact har lång erfarenhet av ef-fektiva IT-lösningar och har hjälpt många företag och organisationer med analys, design och implemen-tering. Vi är en fristående och hel-täckande integratör med produkter, tjänster och egen support.

Proact är specialist på att lagra, säkerställa och arkivera stora volymer av affärskritisk informa-tion.

Som en fristående integratör levererar vi kon-sulttjänster, support och system inom vårt fokus-område lagring och arkivering.

Proact-koncernen har cirka 300 medarbetare och finns i Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige. Proact grun-dades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är sedan 1999 noterat på OMX Nord-iska Börs i Stockholm under symbolen PACT.

Ytterligare information om Proacts verksamhet finns på www.proact.se

www.proact.se

66


Med anpassningasbara system blir det lättare att lägga kraften på rätt ställen och rensa ut det som inte behövs.

HP satsar stort på offentlig sektor och är Sveriges största leverantör av IT-produkter och tjänster till landets myndigheter och verk, hälsa, sjukvård och kommuner.

– Vi är oerhört stolta och tacksamma för det förtroende kunderna visar oss, vilket gör att HP idag är en erfaren leverantör av produkter och tjänster till den offentliga sektorn. Ett stort antal ramavtal löper för närvarande, bland annat för PC, skrivare och nätverk. Dessa avtal är bra eftersom de erbjuder kunderna enklare hantering vid avrop och förstärker HP’s förmåga att erbjuda attraktiva helhetslösningar, säger Ove Utberg, försäljnings-ansvarig för offentlig sektor på HP i Sverige.

I början av januari slöt Verva ett nytt tvåårigt ramavtal, där HP är utvald som helhetsleverantör av servrar, lagring och produktnära tjänster. Avtalet tar ett mer långsiktigt grepp på framtidens krav på konsolidering och arkivering.

Framtiden kräver smarta lösningarHP tillhandahåller produkter, lösningar och tjänster för hela IT-miljön. Detta gör att server-

”vi är oerhört stolta och tacksamma för det förtroende kunderna visar oss, vilket gör att HP idag är en erfaren leve-rantör av produkter och tjänster till den offentliga sektorn.”


FAKTA

Företagsnamn: Hewlett-Packard Sverige Ab

Omsättning: 13,2 miljarder SEK

Antal anställda i Sverige: 2300

Etablerat år: I Sverige 1939

Huvudkontor: Stockholm, Solna

Regional representation i Sverige: regionkontor i Malmö och Göteborg. Servicekon-tor på 310 platser i Sverige från Luleå i norr till Malmö i söder

Certifieringar miljökvalitet: ISO 14001, 9000 mfl

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Servrar, lagring och produktnära tjänster, 2007. Ca 400 partners på avtalet.

Giltighetstid: 2008-01-08 – 2010-07-31

Referenser inom offentlig sektor: Statliga myndigheter och verk, kommuner och landsting m m.

Andra ramavtal för offentlig sektor: PC och tjänster. Skrivare, kopiatorer och tjänster. Nätverk och tjänster

Kontaktperson:Peter Noring, 08-524 94 716E-post: [email protected]

Hemsida: www.hp.se

Hewlett-Packard Sverige AB

och lagringslösningar byggs med förståelse för helheten. Idag möter den offentliga sektorn höga krav och regler för vad som måste arkiveras. Det kräver också en snabb spårbarhet för att enkelt kunna plocka fram efterfrågad information.

-Det är lätt att lagra information, men svårare att hitta den igen. Många företag investerar i lagringsutrymme när de egentligen behöver en lagringsstruktur. I många fall kan 35 procent av den lagrade informationen raderas eftersom den är onödig eller finns på flera platser, säger David Hedlund, säljchef för data lagring på HP i sverige.

Även om företagen lagrar en stor mängd data, utnyttjar få den kapacitet de investerat i. HP bedömmer att företagen ofta ligger på mindre än 40 procents nyttjandegrad. Det gör att före-tagen betalar mycket pengar för kapacitet de inte använder. Boven i dramat är en fragmenterad och dyr lagringslösning som byggs upp steg för steg utan helhetssyn. Med anpassningsbara system blir det lättare att lägga kraften på rätt ställen och rensa ut det som inte behövs.

Idag så är konsolidering, virtualisering och numera även grön IT något som finns på allas agenda. HP har med den teknologi som används

i HP BladeSystem, möjligheten att hjälpa kunder att spara på energi och samtidigt spara pengar.

-HP BladeSystem är en plattform som många kunder är intresserade av, eftersom den ger en effektivare drift i en virtualiserd miljö och samti-digt sparar på energin, säger Peter Noring säljchef för servrar på HP i sverige.

Täcker hela tjänstelivscykeln från plane-ring och etablering till drift och supportDen breda kompetensen på olika driftsmiljöer och andra leverantörers produkter och erkänt bra support ger HP fördel när IT-lösningar ska imple-menteras. Förståelsen för den urspungliga miljön gör att migreringen kan ske på bästa sätt. HP kan integrera och ge support på hela IT-systemet även om övriga produkter inte kommer från HP.

– Supporten blir smidig och kostnadseffektiv när endast en leverantör tar helhetsansvaret om IT-miljön. Det behövs bara ett telefonsamtal för kunden och vi ansvarar för att problemet blir löst med hjälp av vår starka tjänsteorganisation och våra etablerade partners, säger Ove Utberg på HP.

ALTERNATIVA FUNDERINGAR KRING IT-INFRASTRUKTUR:

Mindre ger mer: mindre strul, mer resultat.HP BladeSystem c3000, även känd som Shorty, ger dig mycket mer

för mycket mindre. Tillsammans med HP ProLiant BL460c bladeserver

med Intel® Xeon® processor med fyra kärnor, får du en server- och

lagringsinfrastruktur som du kan hantera som en enhet. Shorty

använder integrerade switchar, vilket reducerar kabeltrasslet med upp

till 75%*. Och när du väl har konfi gurerat, kan du uppdatera dina

LAN-, SAN- och serverinställningar utan att stänga ner systemet.

Teknik för lönsammare affärer.

HP BladeSystem c3000

© 2008 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Med ensamrätt. Intel, Intel logo, Xeon, och Xeon Inside är varumärken eller registrerade varumärken som tillhör Intel Corporation i USA och andra länder. *Jämförelsen avser standard 1U rack servers om inget annat angetts.

Hitta din perfekta Shorty-lösning påhp.se/shorty

eller ring: 0200-27 00 00

HP_BladeWave2008_080218.indd 1 08-01-15 10.39.43

68

Dell är en av sex leverantörer som har erbjudits att teckna ramavtal för servrar, lagring och produktnära tjänster till offentlig förvaltning. De övriga är Fujitsu-Siemens Compu-ters AB, Hewlett Packard Sverige AB, Proact IT Group AB, Sun Microsystems AB och Unisys AB. Ramavtalen avser leveranser till alla statliga myndigheter, 252 av landets 290 kommuner, 15 av landets 21 landsting, samt 30 närliggande stif-telser och liknande.

Dell ABDell levererar nyckelfärdiga lösningar till fasta priser för bland annat:

VirtualiseringE-postarkivering FilkonsolideringBack-up

Företag och organisationer väljer virtualiseringslösningar i allt högre utsträckning, för att minska de ekonomiska och miljömässiga kost-naderna för hantering av svällande

AvtALSnYTT / vErvA

Sex leverantörer

datacenter och distribuerade serve-rarkitekturer. Dagens smarta lösning är att göra varje server mer effektiv, snarare än att lägga till ytterligare maskiner som körs med lägre kapa-citet. Virtualisering är den huvud-sakliga fördelen i datacentertanken och användning, effektiv utbygg-barhet och förenklad drift.

Utöver sitt breda utbud av kost-nadseffektiva serverprodukter och serverlösningar erbjuder Dell ett omfattande sortiment branschle-dandelagringsprodukter, från enkel säkerhetskopiering till en SAN-array med stöd för upp till 256 servrar.

Dell ingick år 2001 ett globalt strategiskt samarbetsavtal med EMC som syftar till att dra nytta av varan-dras styrkor för att skapa optimala lagringserbjudanden. Dells effektiva affärsmodell i kombination med EMC:s gedigna produkter skapar mycket goda förutsättningar för att kunna erbjuda driftsäkra och kost-nadseffektiva lösningar.

Dell erbjuder tillsammans med

servicepartner installation av all såld hårdvara.

Fujitsu Siemens Computers ABFujitsu Siemens Computers erbjuder bland annat såväl stardardservrar som högprestandaservrar för Linux- och Windowstillämpningar. Ett antal av dessa produkter är baserade på Intel /AMD-arkitektur.

Företaget erbjuder också produkter för alla erforderliga nivåer som krävs för att bygga avancerad infrastruktur för lagringsnät.

NetApp – unified storageFujitsu Siemens Computers erbjuder även Network Appliance (NetApp) storagelösningar som ger en komplett miljö, där all lagring, inte bara FC-SAN, kan konsolideras till ett och samma system, vad man kallar Unified Storage. Detta är unikt och ger en rad fördelar både vad avser enkelhet och kostnader.

Fujitsu Siemens samarbetar i huvudsak med ADIC och Stora-

geTek på robotsidan. Det finns även fristående bandstationer från andra tillverkare.

Konsulttjänster, rådgivning och serviceFujitsu Siemens Computers har valt att komplettera det egna utbudet av konsulter och projektledare med en mix av partner för att ge bredd, djup och geografisk närhet. Företagets partner erbjuder ett standardutbud av konsultverksamhet som projekt-ledning, förstudie och design inom avtalets produktområden server och lagring. Till detta kan tilläggas ett antal fördefinierade värdeadderande tjänster.

Inom Fujitsu Siemens Computers olika servicegrupper ingår specialister med lång erfarenhet av såväl maskin- som programvara.

Hewlett Packard Sverige ABHP satsar stort på offentlig sektor och tillhandahåller produkter, lösningar och tjänster för hela IT-miljön. Detta gör att server- och lagringslösningar byggs med förståelse för helheten.

HP är marknadsledande leve-rantör av såväl industristandardser-vrar med operativsystemen Windows och Linux som inom segmentet för UNIX-servrar. Serverfamiljerna utnyttjar gemensam infrastruktur såsom datalagringssystem och övervakningsverktyget HP System Insight Manager. HPs strategi är att basera serverutbudet på industri-standardprocessorer från Intel och AMD och erbjuda en smidig och transparent övergång från befintliga företagsspecifika arkitekturer till standardsbaserade system.

HP BladeSystem servrar, SAN-infrastruktur och tjänsterMed HP BladeSystem kan man bygga en infrastruktur som är opti-merad för den anpassningsbara orga-nisationen där man synkroniserar verksamheten med IT för att kunna dra fördel av förändringar.

HP StorageWorks är en komplett

med det mesta av det bästa inom servrar och lagringIT-ansvariga ställs ofta inför ett antal återkommande komplexa problem: ökande datamängder att lagra, färre medarbetare som arbetar med data-hantering, IT-budgetar som sträcks till bristningsgränsen och nya tendenser som innebär att alltfler processer för dataarkivering regleras enligt lag. Inte minst gäller detta inom den offentliga sektorn.

Office IT-Partner kombinerar på ett unikt sätt det stora företagets kapacitet med det lilla företagets snabba anpassningsförmåga till marknadens skiftande behov. Vi tar fullt ansvar hela vägen, från analys/förstudier, till projektledning, installation, utbildning och service. Office ger dig helt enkelt rätt IT-lösning!

För att ytterligare stärka sin konkurrenskraft har Office-kedjan infört en kvalitetsstämpel för sina medlemsföretag. Systemet bygger i grunden på Microsofts Gold Partner-certifiering,vilket innebär att det är en standard som alla i branschen förstår.

Vad är det som gör Office till den goda leverantör för offentlig sektor som Office är? Den offentliga sektorn har precis lika höga krav på en leverantör som den privata - om inte ännu högre!A och O är att ha kompentens om de regler som gäller inom ramen för LOU. Vad kan man - vad kan man inte göra!Ofta hamnar vi i rollen av rådgivare utifrån de möjligheter som finns i den enskilda situationen. Det blir särskilt aktuellt nu när EU:s regelverk förs in i svensk lag.Kompetensen finns på Office - såväl centralt placerad - som all den kunskap som finns på samtliga lokala kontor. Genom den konstruktionen kan Office alltid erbjuda ett teamsom kan vara den partner som varje upphandlande organisation önskar!

ATT MÅNGA INOM DET OFFENTLIGASVERIGE ANLITAR OSS, KAN

HA SINA LOKALA SKÄL


datalagringsportfölj med allt inom mjuk- och hårdvara samt tjänster. HP levererar allt från små backupen-heter till stora disklagringslösningar med virtualiseringsteknik och har möjlighet att ta ett helhetsansvar över hela lagringsmiljön.

SAN-switchar används för att koppla ihop servrar med datalagring såsom disk och tape. HP har ett brett utbud av produkter för detta.

HP Services hjälper kunder att använda informationsteknik för att stödja företagets affärer och visa mätbara resultat av IT-investering-arna.

Proact IT Group ABProact har sedan lång tid koncen-trerat sitt erbjudande kring lösningar och kompetens för att säkerställa verksamhetskritisk information hos sina kunder. Detta innebär lagring, arkivering och backup, men även hur man sätter upp en säker infra-struktur med bland annat servrar och kommunikation för att säker-ställa åtkomsten av informationen.

Proact lanserar kontinuerligt nya produkter på den svenska marknaden för att kunna leverera de bästa lösningarna, exempelvis var Proact den första partnern att lansera produkter från NetApp, DataDomain och nu senast en arki-veringsprodukt från Caringo. Andra leverantörer som Proact har nära samarbete är Bull, EMC, Hitachi Data Systems och Symantec.

Våren 2007 tog Proact över den skandinaviska generalagenturen för franska Bull. Det innebär att det befintliga erbjudandet kring datalag-ring och arkivering förstärks med ett komplett utbud av servrar. På Vervas ramavtal har Proact en unik roll som

www.cruxab.se

tfn 019 670 22 40

Virtualiserings-

projekt i sikte?

EnterpriseStorage Solution

AvtALSnYTT / vErvA

fristående integratör i kombination med generalagenturen.

Bull har ett tekniskt samarbete med IBM bland annat vad gäller Unix-teknologi. Det innebär att kunder även fortsättningsvis har till-gång till dessa lösningar. Proact är den enda ramavtalsleverantör som kan erbjuda denna Unix-teknologi på det nya ramavtalet.

Sun Microsystems ABSun Microsystems satsar mycket på att kunna leverera miljöanpassad IT där de kan leverera:

• Servrar • Komplexa SAN och NAS lagrings-system • Serveroperativsystem, tunna klienter, virtualisering, övervakning, UPS. • Produktrelaterade tjänster som installation och underhåll.

Suns serversortiment är framtaget för att uppfylla dagens och fram-tidens krav på en flexibel informa-tionsmiljö.

Tunna klienter SunRaySuns koncept för tunna klienter består av 2 delar: Sun Ray-klienten och en serverprogramvara som i dag finns för både Solaris och Linux. Sun Rayklienten finns i 3 varianter och ansluts över ett befintligt TCP/IP-nät. Eftersom den saknar fläkt bidrar den till en tyst arbetsmiljö. All adminis-tration sköts centralt på servernivå. Ingen uppdatering är nödvändig på Sun Ray när nya tillämpningar läggs till eller när mer datorkraft behövs. Sun Ray är utrustad med smartcard läsare, vilket möjliggör snabb access till den egna sessionen från vilken

Sun Ray som helst i gruppen. Sessio-nerna är mobila inom gruppen av Sun Rayservrar och följer med kortet till valfri Sun Ray.

Tunna Klienter IgelIGEL Technology fokuserar på att bygga tunna klienter. Produk-terna utvecklas i Tyskland. I deras utbud finns ett antal modeller med möjlighet att leverera ett stort utbud av digitala tjänster till slutanvän-daren. Alla klienter innehåller IGEL Remote Management Suit som möjliggör en enkel administration av enskilda klienter utan att fysiskt vara på plats.

Alla tunna klienter från IGEL Technology går att få med kortläsare, i det flesta modellerna är kortläsaren inbyggd i klienten. Flashminnet i en IGEL tunn klient är tillräckligt stort för att rymma dagens och morgon-dagens funktioner.

Unisys AB Unisys erbjuder ett brett och mång-sidigt sortiment av servrar i olika storleksklasser – från små standard-servrar till stora enterpriseservrar med bearbetningskapacitet i klass med stordatorer. Såväl liten som stor servermodell representerar gällande ”state of art” teknologi vid varje till-

fälle.Vidare erbjuder de ett omfat-

tande utbud av olika produkter inom optimering och övervakning till Vervas kunder. Inom virtualise-ring återfinns bland annat VMware VI-3 och Unisys eget verktygset Real Time Chargeback och Real Time Orchestration vilka möjliggör bättre nyttjandegrad och därmed förbättrad ekonomi.

Unisys har också breda kunskaper och långvarig erfarenhet av projekt kring utveckling av storskaliga lagringsinfrastrukturer. Incipients mjukvaror stärker Unisys förmåga att erbjuda sina kunder den flexibi-litet som de behöver för att kunna bygga ut och samtidigt sänka drift-kostnaderna för sina lagringsmiljöer.

Funktioner som avbrottsfri migrering och automatiserad resurs-tilldelning ger möjlighet till dyna-misk hantering av informationstill-växten samtidigt som man möter ökade krav på tillgänglighet. Unisys kan därmed hjälpa sina kunder med utveckling av tjänstebaserad lagrings-kapacitet och även bryta många av de teknikberoenden som kännetecknar lagringsmarknaden.

Arne Öster

Avansys är EMC Velocity Partner Det innebär att du kan vara säker på att din IT-investering är i trygga händer hos oss. Vi är certifierade och erfarna och kan erbjuda dig moderna lösningar som uppfyller alla dina krav, till rätt pris.

Avansys Helsingborg Box 22036 250 22 Helsingborg Tel 042-453 10 00

Avansys Malmö Skrittgatan 6 213 77 Malmö Tel 040-601 16 00

Avansys Kristianstad Väverigatan 2 291 54 Kristianstad Tel 044-21 56 00

Avansys hjälper kunder med moderna, kostnadseffektiva IT-lösningar. Vi arbetar med förstudie, design, implementation, drift och vidareutveckling och är en ledande och utvecklande systemintegratör. Avansys har idag drygt 80 anställda med mycket stor erfaren-het och omsätter 210 milj kronor med god lönsamhet. Läs mer om oss på våra hemsidor. www.avansys.se www.avinova.se www.timsys.se

Vi kan Serverlösningar, Virtualisering, Lagring och SAN

RÄDDA PLANETEN – BYT HÅRDVARA!IT står idag för nästan lika mycket kol-dioxid utsläpp som flygindustrin och analy tiker förutspår att energiåtgången för IT-investeringar snart kommer att kosta mer än själva utrust ningen.

Suns servrar kräver litet utrymme, har lågt kylningsbehov, en hög grad av

återvinning samt låg elförbrukning. Sun ger mer kraft med färre servrar och finns med både Intel, AMD och SPARC proces-sorer.

Investera smart och miljömedvetet i servrar och lagring från Sun – Det grönaste IT-före-taget under solen enligt Fortune magazine.

LÄS MER PÅ WEBBEN:

SUN.SE/ECOTRÄFFA OSS PÅ SHERATON I APRIL:

SUN.SE/SUNEXPO

rEtUrADrESS:Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborgposttidning

Documents

Offentliga Affärer nr-1 2008