Offentliga Affärer nr 2 2014

Ingen RISK att jobbet ska bli långtråkigt

Nr 1

201

4 | P

ris 9

9 kr

| 22

:a å

rgån

gen

| Upp

hand

ling

| Jur

idik

| E-

förv

altn

ing

| Led

arsk

ap |

Milj

ö– För att kunskap är källan till goda affärer –

IT-tvister är hopplösa

Nr 2

201

4 | P

ris 9

9 kr

| 22

:a å

rgån

gen

| Upp

hand

ling

| Jur

idik

| E-

förv

altn

ing

| Led

arsk

ap |

Hål

lbar

het

65

– bättre att göra rätt från början

miljarder för stärkt konkurrenskraft

AVTALSNYTT - VIKTIGA RAMAVTAL, SE INLAGA PÅ SID 57

PROFILEN: HELENA SUNDÉN

Programmet släpps vecka 21!

I oktober 2014 är Sveriges största mötesplats för dig som berörs av verkshamshetsutveckling med hjälp av IT-stöd tillbaka med ett fullspäckat program innehållande inte mindre än hela sex programspår. Offentliga Affärer ställde i samarbete med Dataföreningen frågan: ”Vilket område är viktigast att ta upp under eFörvaltningsdagarna 2014?” Tillsammans fick vi in över 1 000 svar. Hela 33% av de svarande vill veta mer om hur man undviker misslyckade IT-investeringar, och nära 20% önskar seminarier kring IT- och Internetsäkerhet. Vi lyssnar självklart på er och ger dessa frågor stort fokus på årets dagar. Välkommen till eFörvaltningsdagarna 2014 den 8-9 oktober i Stockholm!

Håll ögonen öppna!

Partners:

Officiell mediapartner:

Problem ska inte göras större än nödvändigt.detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten

i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom

bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom.

www.lindahl.se

Lindxxxx_OffentligaAffärer_201x297+3 1 2013-03-06 15:22

5 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2014

Hon brinner för anti-korruptionsarbete och läg-ger mycket av sin tid på detta. Helena Sundén, Generaldirektör på Institutet Mot Mutor, har inte svårt att få tiden att gå.

12 | nyheter EU-domstolen ogiltigförklarar det kritiserade datalagringsdirektivet från 2006. Domstolen anser att ”det om-fattande och särskilt allvarliga intrång som direktivet innebär i de aktuella grundläggande rättigheterna inte är tillräckligt noggrant reglerat”.

Återkommande18 | UPPHANDLING - juridik 26 | eFÖRVALTNING – juridik34 | EXPERTPANELEN – svarar52 | LANDET RUNT – nyheter

Offentliga Affärernummer 2 2014

8

32

Det magiska teamet Om du varit med i ett väl fungerande team vet du hur bra det kan vara. Effektivt, samsynt, målorienterat, utvecklande och kul. Du känner säkert också igen teamet som inte fungerar bra. Vad är det som gör att vissa lyckas och andra inte? Hur utvecklar du din grupp och vilka är framgångsfaktorerna?

PROFILEN Helena Sundén

44

15 | upphandling Tillgänglighet är svårt! Men Funka har nyligen varit med och tagit fram en ny europeisk standard för krav på tillgäng-lighet i offentlig upphandling. – Det ska bli mycket spännande att se vad som händer på marknaden när den implementeras i svensk lag 2016, säger Susanna Laurin, vd på Funka.

28 | eFörvaltning/IT Att vara beslutsfattare inom offentlig sektor har aldrig varit enkelt och det har knappast blivit lättare med allt högre krav och större förväntningar på effektivt ledningsstöd. Så snart du nämner ordet ”molntjänst” så skrynklar din säkerhetschef eller informations-säkerhetssamordnare sin panna, läg-ger armarna i kort och suckar djupt.

39 | ekonomi Konjunkturinstitutets analys av den långsiktiga hållbarheten i Sveriges offentliga finanser till 2060 visar ingen förekomst av svårhanterliga obalanser. Det gäller även vid en generös tolkning av vad ett bibehållet offentligt åta-gande innebär.

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Vi har en hållbar idé för framtiden!

Att bygga långsiktigt hållbara boendemiljöer där människor trivs, krävereftertanke på ett tidigt stadium. När vi på Riksbyggen planerar och utvecklar nya områden och projekt arbetar vi efter något som vi kallar RiksbyggenModellen – den är uppbyggd kring sex principer:

– Utgå från människors livsmönster– Planera för service och funktioner– Tänk på miljöfrågorna från början– Ta vara på platsens alla möjligheter– Organisera privata och offentliga rum– Koppla samman området med omvärlden

Med RiksbyggenModellen kan vi skapa nya möjligheter till livfulla möten och goda miljöer för de boende. Vill du veta mer om våra hållbara idéer för framtiden, besök riksbyggen.se/ny-bostad eller ring oss på 0771-860 860.

Riksbyggen_A4_Offentliga aff.indd 1 2014-04-02 10:18

LEDARE

Rubrik

Ingress Text

Urban NilssonAnsvarig utgivare

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz [email protected]

SkribenterBo Höglander [email protected] Kent Mossheden [email protected] Externa skribenterLars Arrhed Birgitta Edberg Anna Nikolina Erikson Lars-Göran Fröjd Jens Johansson Roland Jonsson Bengt Kallenberg Anders Nilsson Britta Permats Fredrik Rehnström Natalie Svensson Susanna Wetzler

LayoutSarah Nilsson

OmslagsfotoInstitutet mot mutor

TryckExakta

[email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning. 7

www.kompetenscenter.se

RankingNr 1

Priser enligt statligt ramavtal

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Vi har en hållbar idé för framtiden!

Att bygga långsiktigt hållbara boendemiljöer där människor trivs, krävereftertanke på ett tidigt stadium. När vi på Riksbyggen planerar och utvecklar nya områden och projekt arbetar vi efter något som vi kallar RiksbyggenModellen – den är uppbyggd kring sex principer:

– Utgå från människors livsmönster– Planera för service och funktioner– Tänk på miljöfrågorna från början– Ta vara på platsens alla möjligheter– Organisera privata och offentliga rum– Koppla samman området med omvärlden

Med RiksbyggenModellen kan vi skapa nya möjligheter till livfulla möten och goda miljöer för de boende. Vill du veta mer om våra hållbara idéer för framtiden, besök riksbyggen.se/ny-bostad eller ring oss på 0771-860 860.

Riksbyggen_A4_Offentliga aff.indd 1 2014-04-02 10:18

8 Offentliga Affärer 2 2014 | www.offentligaaffarer.se

Hon brinner för anti-korruptionsarbete och lägger mycket av sin tid på detta. Helena Sundén, generaldirektör på Institutet mot mutor, har inte svårt att få tiden att gå.

et finns oändligt mycket att lära inom området och min målsättning är att bygga IMM till att bli den naturliga knytpunkten för anti-korrup-tionsarbete och information, också i relation till globala frågor, och det tar tid, säger hon.

Helena Sundéns bakgrund får anses ytterst passande för det jobb hon har sedan cirka ett år. Hon var VD för kon-sultverksamheten Global Advice Network Sweden AB och arbetade inom det företaget i åtta år innan övergången till IMM för ett år sedan. Verksamhetens fokus var på anti-korruption och affärsetik. Arbetet genomfördes i internationella och nationella projekt för privata och offentliga verksamheter med utredningar av misstänkt ekonomisk brottslighet, granskningar och revi-sioner, analyser och förebyggande arbete i form av bland annat utbildningar. Vill du berätta om ditt arbete som generalsekreterare för Institutet mot mutor? – Jag tycker själv att jag har det absolut mest spännande jobb jag kan tänka mig. Jag får träffa människor varje dag och prata om de frågor som jag verkligen brinner för. Det jag ser är att det finns en stor vilja av att göra rätt men att det inte alltid är lätt att veta var gränsen går för vad som är tillåtet. Där ser jag att IMM kan bidra genom att hjälpa de viktigaste kuggarna i alla verksamheter, det vill säga män-niskorna i organisationerna, att inte göra fel.

– Mina dagar ser mycket olika ut, jag är ute i verksamheter varje dag och träffar människor. Vissa dagar har jag sam-verkansmöten i något av de projekt vi driver och nästan varje dag är det utbildning någonstans som jag håller i. Jag besvarar frågor som dagligen kommer in till institutet, pratar med media, följer aktuella korruptionsärenden och försöker ta aktiv del i debatten. – Vi har också sedan hösten 2013 en Etiknämnd där jag är föredragande. När vi får in ett nytt ärende arbetar vi snabbt; vi ska hålla jämna steg med näringslivet och då är det inga surdegar som ska behandlas.

D

Ingen risk att jobbet ska bli långtråkigt

PROFILEN | Helena Sundén - Generaldirektör på Institutet Mot Mutor

Roligast av allt när jag träffar människor i olika organisa-tioner är att det nästan alltid kommer upp bra idéer och uppslag till vad IMM borde göra och vilka frågor vi borde driva. Jag kan säga att min lista för framtida projekt är lång och risken att det ska bli långtråkigt på jobbet finns inte!

Väljer man att se på korruptionen i det breda perspektivet

så är min uppfattning att mörkertalet är stort.

”En av dina uppgifter är just att svara på frågor. Vilken typ av frågor får du mest av?– Även om IMM är näringslivets organisation så är det inte så stor del av de frågor vi får som faktiskt ”bara” rör nä-ringslivet och hur aktörer inom näringslivet ska förhålla sig till varandra. Den vanligaste frågan handlar om vad externa parter får ge till företrädare inom det offentliga följt av vad personer inom det offentliga får ta emot. – Vi får en hel del frågor från det offentliga Sverige där personer har reagerat på vad jag skulle vilja benämna vänskapskorruption. Det kan handla om att personer fått anställningar där tjänsten, enligt gällande regelverk, skulle ha utlysts men där någon fixat och trixat så att en nära vän eller anhörig fått jobbet. – Eller att en leverantör, som först anlitats för att ta fram ett förfrågningsunderlag inför en upphandling, skriver en kravspec som bara passar den egna verksamheter och sedan blir den som vinner upphandlingen och plötsligt får avrop på tjänster till belopp som vida överstiger ramen för den urspungliga upphandlingen. Det är frågor som hamnar i gränslandet mellan ”bad management” och korruption och de är svåra att ta i, men de påverkar allmänhetens förtroende.


Ingen risk att jobbet ska bli långtråkigt

”Korruption är vanligt” står det på er webbplats där ni länkar till olika artiklar i ämnet. Antalet polisanmälda fall är runt 100 om året, men du hävdar att mörkertalet är stort. Vill du utveckla det?– Det är helt beroende på vad vi väljer att ta med i defini-tionen av korruption. Är det bara tagande och givande av muta så är det cirka 100 anmälningar som hanterats av Riksenheten sedan den tillkom 2003. Men det är ju bara de fall som anmälts som syns där. Självklart finns det fall som inte kommit till Polisens kännedom, hur många det rör sig om vet vi inte.

– Sen kan man faktiskt bredda definitionen av korruption till att också innefatta så kallad vänskapskorruption, tjänster och gentjänster och rent maktmissbruk. Väljer man att se på korruptionen i det breda perspektivet så är min uppfatt-ning att mörkertalet är stort. Enligt en tidigare rapport från Riksrevisionen har svenska myndigheter ett dåligt skydd mot korruption. Hur kan skyddet förbättras, enligt din uppfattning? – Min uppfattning om vad som är förutsättningen för att kunna arbeta mot korruption är klar. Det är ledningens vilja och intresse av frågorna som är förutsättningen för att kunna bygga ett system mot korruption. Jag träffar många myndigheter och jag ser att det finns stora skillnader därute beroende på vilken vilja man har från ledningen av att faktiskt ta tag i frågorna och driva en linje där man också vågar lyfta frågan till diskussion eller om man försöker lägga locket på.

Enligt ”Näringslivskoden” som ni tagit fram för att hjälpa företag att hålla sig inom etikens och lagens råmärken, är det extra känsligt att otillbörligt försöka påverka en myndighet inför en offentlig upphandling. Får du många frågor kring detta?– Ja, vi får frågor dagligen kopplat till vad som får erbjudas och tas emot kopplat till offentliga upphandlingar och det vanligaste svar vi ger är just det att det är viktigt att tänka på att det är före, under och efter en offentlig upphandling

Fortsättning på sid 10...


NYHETER

Namn: Helena Sundén Ålder: 40Familj: JaBakgrund/utbildning: Jurist från Stockholms Universitet. Har tidigare bland annat arbetat inom vård och omsorg, försäkring och finans. Fritid: Familj, vänner, böcker (kan läsa en tjock pocket på en dag, om tiden medger).

Fakta om Helena Sundén

som man ska vara ytterst försiktig med att erbjuda någon-ting alls till personer kopplade till upphandlingen på den offentliga sidan.

Påverkas du personligen av att jobba med dessa frågor? Kan du skaka av dig jobbet när du kommer hem på kvällen? – Jag upplever inte att arbetet mot korruption på något sätt är betungande, jag har en mycket positiv bild av de människor vi på IMM möter dagligen och jag ser att vi faktiskt kan bidra med något, vilket är mycket tillfreds-ställande. Jag vet också utifrån min erfarenhet från de länder i värl-den där korruption är ett betydligt större problem än det är i Sverige, att det inte handlar om någon ”quick fix”, det här är inte ett jobb som kommer vara avklarat det närmaste året, utan ett arbete som måste hållas vid liv i alla organi-sationer. För att det ska vara möjligt så måste det ske i en positiv anda.

Har du några intressen eller någon fritidssysselsättning som du vill berätta om?– Vara ute i naturen, umgås med familj och vänner. Läsa, kan utan problem, om det finns tid, plöja en tjock pocket-bok på en dag.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?– Ur det egoistiska perspektivet att solen och värmen fort-sätter och snart stannar på riktigt så att vi får sommar. Och ur anti-korruptionsaspekten att alla de goda initiativ som finns där ute för att förebygga korruption, fortsätter, för det hjälper människor i de länder där korruptionen genomsyrar samhället att kanske se en strimma av ljus och förhopp-ningsvis kan de också hjälpas till ett bättre liv.

Bo Höglander

Att alla de goda initiativ som finns där ute för att förebygga korruption, fortsätter, för det hjälper människor

i de länder där korruptionen genomsyrar samhället.

”

Fortsättning från sid 9...



NYHETER

Förvaltningsrätten i Växjö har bifallit Konkurrensverkets begä-ran om att Växjö kommun ska betala upphandlingsskadeavgift/ -böter om totalt 325 000 kronor för att ha slutit sammanlagt fem avtal med leverantörer utan föregående annonsering. Avtalen gällde bland annat krossning av berg- och asfaltsmassor och trafiksignalanläggningar.

Eftersom värdet av respektive avtal överstiger gränsen för di-rektupphandling skulle kommunen ha annonserat kontrakten för att ge alla potentiella leverantörer möjlighet att konkurrera. Det gjordes dock inte och därför döms kommunen nu att betala upphandlingsskadeavgift/-böter. Förvaltningsrätten finner att Växjö kommun genom att ingå avtalen utan föregående annonsering har genomfört otillåtna direktupphandlingar. Eftersom kommunen har genomfört otillåtna direktupphandlingar vid upprepade tillfällen under en längre tid

Växjö kommun döms att betala upphandlingsböter

har förvaltningsrätten dömt Växjö kommun att betala en högre avgift än vad som annars hade varit fallet. Domstolen konstaterar vidare att det inte fanns några synnerliga skäl som motiverade direktupphandlingar. Kommunen döms att betala upphandlings-skadeavgift.

Huvudregeln, enligt lagen om offentlig upphandling, är att alla offentliga upphandlingar över 270 000 kronor, som är gränsvärdet från den 1 januari, 2014, ska annonseras och konkurrensutsät-tas innan kontrakt skrivs. En upphandlande myndighet får bara i vissa specificerade undantagsfall ingå avtal med en leverantör utan föregående annonsering. Domarna har ännu inte vunnit laga kraft.

Källa: Konkurrensverket

EU-domstolen ogiltigförklarar det kriti-serade datalagringsdirektivet från 2006. Domstolen anser att ”det omfattande och särskilt allvarliga intrång som direktivet innebär i de aktuella grundläggande rät-tigheterna inte är tillräckligt noggrant reglerat”.

Nu är det upp till de enskilda medlems-länderna om de vill behålla sin nationella lagstiftning på området, skriver nyhetsbyrån Ritzau.

Dagens domstolsutslag är ett resultat av att Österrike och Irland har begärt svar från domstolen huruvida reglerna bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter. ”Var ett hafsverk”– Domstolen har listat alla de invänd-ningar vi själva identifierade när direktivet infördes, säger EU-kommisionären Cecilia Malmström vid ett pressmöte i Bryssel. Jag måste analysera domen innan jag kan uttala mig om vad den innebär. Jag röstade själv nej som parlamentariker, det var ett hafsverk.

EU:s datalagringsdirektiv ogiltigtSverige fick böta tre miljonerReglerna började gälla i maj 2012 i Sverige och innebär att mobil- och bredbandsbo-lag är skyldiga att lagra trafikuppgifter om data- och teletrafik i sex månader, även när det handlar om att en person ringer upp en annan utan att få svar.

Författningsdomstolarna i Tyskland, Rumä-nien och Tjeckien har underkänt hur deras länder har implementerat direktivet i sin nationella lagstiftning. Sverige har fått böta tre miljoner euro för att man infört reglerna så sent, men enligt Malmström kan beslutet innebära att Sverige får igen pengarna.

– Det kan bli aktuellt att betala tillbaka pengar till Sverige, men jag måste först sätta mig in i domen och tala med juristerna, säger Cecilia Malmström.

Norge, som ju inte är medlem i EU men var tvunget att godkänna direktivet för att ha tillgång till EU:s inre marknad, har väntat med införandet av reglerna. Innehåll lagras inteUppgifter om var personerna befann sig när

ett samtal inled-des ska lagras, liksom

var de befann sig när samtalet eller kommunikationen avslutades. Dä-

remot ska inte uppgifter om själva innehål-let i sms, e-post eller telefonsamtal lagras.

Datalagringsdirektivet har använts av Säpo för att ställa krav på operatörerna om att leverera trafikuppgifter. Har tidigare kritiseratsEU-domstolens generaladvokat har tidigare kritiserat datalagringsdirektivet hårt för att inte vara förenligt med EU:s stadga om grundläggande mänskliga rättighe-ter. Generaladvokaten har bland annat konstaterat att mer noggranna definitioner hade behövts, för vilka misstänkta brott som ger myndigheterna rätt att få tillgång till de uppgifter som exempelvis mobil- och bredbandsbolag åläggs att spara.

Generaladvokaten anser även att EU från början borde ha slagit fast ansvariga myn-digheters skyldighet att i efterhand radera uppgifterna.

Källa: TT


NYHETER

Trots att domstolen konstaterar att Badanstalten i Strömstad bedriver olaglig verksamhet när de erbjuder gym- och spatjänster så frias de. Det kostaterar Konkurrensverket, som driver fallet. Myndigheten kommer nu att överklaga domen. I domen från Stockholms tingsrätt slås det fast att gym- och spaverksamheterna är olagliga och domstolen konstaterar även att Badanstalten, i egenskap av offentlig aktör, har konkurrensfördelar och en stark ställning. Ändå väljer domstolen att fria kommunen. Orsaken är, enligt domstolen, att det trots konkurrens från den kommu-nala Badanstalten varit möjligt att etablera ett privat gym.

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom menar i en kommentar att domsto-lens slutsats är förvånande.

Gym-dom överklagas– Vi kommer att överklaga domen till Marknadsdomstolen. Att en kommun som bedriver icke-kompe-tensenlig verksamhet, har otillbörliga konkurrensfördelar och en stark marknads-ställning, ändå frias av tingsrätten sänder mycket svårtolkade signaler till Sveriges kommuner. Därför är det viktigt att ärendet överprövas i Marknadsdomstolen, säger Dan Sjöblom. Har lämnat in en stämningsansökan Den kommunalägda Badanstalen i Strömstad kommun driver bland annat bad, gym och spaverksamhet åt allmänhe-ten. Gym- och spaverksamheterna drivs i direkt konkurrens med privata företag på orten. Konkurrensverket ville stoppa den konkurrensbegränsande verksamheten och lämnade år 2012 in en stämningsansökan. Eftersom domen tydligt slår fast att det inte tillhör den kommunala kompetensen

att driva gym och spa kommer den trots allt att få stor

betydelse. Samtliga kommuner som bedriver spa och gym bör nu fun-

dera på hur de ska göra i framtiden, anser Konkurrensverket. Klara linjer för kommunal säljverksamhet En tidigare skärpning av konkurrenslagen slår fast att det inte är tillåtet för en kom-mun eller annan myndighet att konkurrera med privata företag på ett osjyst sätt. Av de tre mål som tidigare avgjorts i domstol har samtliga gått på Konkurrensverkets linje och därmed bidragit till att bygga upp klara riktlinjer för kommunal säljverksamhet.

Bo Höglander

Siw Norström, Mora kommuns Inköpscentral, har utsetts till Årets inköpare vid Sveriges offentliga inköpares (SOI) årskonferens i Umeå. – Jag blev lika glad som överraskad när de läste upp mitt namn, säger en tagen Siw Norström.

På Mora kommuns webbplats säger hon att inköp och upphandlingar är hennes yrkesliv i ett nötskal. – Det har varit en härlig resa att ha fått möjligheten att genomföra i princip alla olika typer av upphandlingar. Speciellt livsmedelsupphandlingar åt flera kommuner sam-tidigt har varit utmanande och spännande. Jag har också uppskattat den respekt som leverantörer har visat mig säger Siw Norström. SOI utser varje år Årets inköpare. Utmärkelsen går till någon som gjort en utmärkande insats i sin verksamhet eller på annat vis genom sitt engagemang utvecklat den offentliga upphandlingen. Av juryns motivering framgår att Siw Norström har ”… följt med sin tid och under åren skaffat sig imponerande kunskaper om olika regel-verk. Den organisation som har en sådan upphandlare att tillgå är att gratulera.” Juryn fortsätter: ”Den här personen har jobbat i det tysta och inte alltid uppmärksammats för sina insatser, trots att upphandlingsarbetet har sina utmaningar.”

Siw Norström har en mångårig erfarenhet inom området offentlig upphandling. År 1988 började hon som inköpsassistent, alltså 20 år innan LOU, Lagen om offentlig upphandling, infördes. Efter ett antal år tog hon steget till inköpare, vilket är hennes roll, även om titeln är upphandlare. Genom åren har en rad upphandlingar genomförts, alltid med fokus på den goda affären.

Mora kommuns upphandlingschef, Jussi Halonen, uppger att man är oerhört stolta över att ha en medarbetare ”som genom sin målmedve-tenhet, handlingskraft och noggrannhet har fått denna prestigefulla utmärkelse”.

Bo Höglander

Årets inköpare utsedd på SOI-dagarna


UPPHANDLING | i praktiken

Hela vägentill hela Sverige!Att nå ut med samhällsinformation till Sveriges medborgare kan vara avgörande. Men svårt och ofta kostsamt, fram till nu. Nu lanserar vi ODR Samhälls information Samlad, en tjänst som är skräddarsydd för uppgiften. Du når alla hushåll, även de med skylten ”Reklam nej tack”, eftersom budskapen inte är kom mer siella. Ditt budskap distribueras tillsammans med annan samhällsinfor ma tion, och omslaget signalerar att det här viktig information för alla. Du når ut snabbt, enkelt och miljöanpassat. Lite som kommunikationens kollektivtrafik! Intresserad? Ring din kontaktperson på PostNord eller vår kundservice på 020-23 22 20 så hjälper vi dig.



unka är ett privat företag startades som ett projekt inom handikapprö-relsen och idag är marknadsledande inom området tillgänglighet med 80 procent av Sveriges myndigheter som kunder. Tidigare i år medver-kade företaget för första gången

på Upphandlingsdagarna och mötte fin respons från besökarna.

Unik kvalitetskontroll Trots att de numera är ett privatägt bolag har de kvar den nära relationen till han-dikapprörelsen, vilket innebär en unik kvalitetskontroll som ofta resulterar i olika forskningsprojekt, hävdar man.

Kontoren finns i Stockholm, Oslo och Madrid och kunderna finns över hela värl-den. Funka arbetar med tillgänglighet vad gäller information i alla tänkbara format, digitala gränssnitt och automater. Företaget har även en verksamhetsdel som fokuserar på tillgänglighet i byggd miljö och bemö-tandefrågor.

Företaget har gått igenom mer än 1000 sajter i Sverige och utomlands och sett det mesta: från rena katastrofer till mycket väl-byggda sajter. Många av dem som företaget testat har sedan tagit stora eller små steg mot ökad tillgänglighet. Förutom offentlig sektor finns kunderna även inom bank och finans, e-handel, media, hotell och hälsoområdet. Dessutom jobbar man med ideella organisationer, föreningar och handikappförbund. Offentliga Affärer ställde ett antal frågor till Susanna Laurin, VD på Funka. Ni startade nyligen ett projekt för att se hur ni kan använda LOU för att ställa krav på tillgänglighet. Vad är bakgrunden till detta och hur långt har ni kommit?– Det är huvudsakligen två skäl till att vi gör detta. För det första att våra kunder berättar om hur svårt de tycker det är att

Tillgänglighet är svårt! Men Funka har nyligen varit med och tagit fram en ny europeisk standard för krav på tillgänglighet i offentlig upphandling. – Det ska bli mycket spännande att se vad som händer på marknaden när den implementeras i svensk lag 2016, säger Susanna Laurin, VD på Funka.

F

Tillgänglighet är svårt – men de får det att Funka

upphandla tillgänglighet; de kommer till oss för att få råd men om vi ger råd diskvalificerar vi oss samtidigt till att delta i upphandlingen. För det andra att de förfrågningsunderlag vi själva svarar på ofta är undermåliga.

Susanna Laurin, VD, Funka

Ännu värre blir det ju om upphandlaren TROR att

kraven är uppfyllda, fast de inte är det.

”– Det verkar som om många använder LOU på ett sätt som det inte var meningen, exempelvis genom att bara bedöma pris och helt strunta i kvalitet. Det kanske funkar om man köper kopieringspapper, men inte när man köper konsulttjänster. Framförallt är det bristen på kompetens vad gäller hur man ska ställa och följa upp krav som vi kommer att sikta in oss på. Projektet har inte startat ännu.

Ni har märkt brister i leverantörernas uppfyllelse av krav på tillgänglighet i produktion av webbsidor, m.m. På vilket sätt drabbar det de aktuella grupperna?– Det drabbar slutanvändare genom att de riskerar att antingen helt utestängas från viss information och vissa tjänster om de inte är tillgängliga. Beroende på typ av bristande uppfyllelse kan det drabba blinda, synsvaga, döva, personer med nedsatt motorik, läs- och skrivsvårigheter, kognitiva problem och många andra grupper. Ännu värre blir det ju om upphandlaren TROR att kraven är uppfyllda, fast de inte är det. Väldigt få kontrollerar – eller har kompe-tens att kontrollera – leveranserna.

Är det enbart brister i leverans/utförande eller kan det också bero på brister i krav-ställandet/kravspecifikationen?– Det är absolut problem på båda sidor om bordet! Vi vänder oss till upphandlarna i första hand, för det finns inte en chans

att kräva att leverantörerna ska kunna och förstå ett område där kravspecifikationerna är så bristfälliga och efterkontrollen noll. Vi ser inte sällan prov på otydliga, irrelevanta och ibland helt felaktiga krav.

Hur upplevde ni responsen på Upphand-lingsdagarna för den verksamhet ni visade upp och de tjänster som ni marknadsför?– Det var första gången vi deltog och vi var nöjda med utfallet. Det är ju ingen jättestor mässa, så antalet besökare i montern var väl inte så imponerande, men å andra sidan är folk verkligen intresserade när de söker upp oss, och de tar sig tid att lyssna och fundera. Vad kan du mer säga kring temat upp-handling/tillgänglighet?– Att det är svårt! Nyligen blev ju en ny eu-ropeisk standard för krav på tillgänglighet i offentlig upphandling klar, EN 301549. Funka har varit med och tagit fram den och det ska bli mycket spännande att se vad som händer på marknaden när den implemente-ras i svensk lag 2016.

Bo Höglander

Hela vägentill hela Sverige!Att nå ut med samhällsinformation till Sveriges medborgare kan vara avgörande. Men svårt och ofta kostsamt, fram till nu. Nu lanserar vi ODR Samhälls information Samlad, en tjänst som är skräddarsydd för uppgiften. Du når alla hushåll, även de med skylten ”Reklam nej tack”, eftersom budskapen inte är kom mer siella. Ditt budskap distribueras tillsammans med annan samhällsinfor ma tion, och omslaget signalerar att det här viktig information för alla. Du når ut snabbt, enkelt och miljöanpassat. Lite som kommunikationens kollektivtrafik! Intresserad? Ring din kontaktperson på PostNord eller vår kundservice på 020-23 22 20 så hjälper vi dig.


UPPHANDLING | nyheter

fondsprogrammen, Socialfondsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet.

För första gången kommer valresultatet att avgöra vem som ska leda EU-kommissio-nen, EU:s verkställande organ, som ut- ar-betar lagförslag och övervakar genom-förandet av EU-lagstiftningen. Sveriges prioriteringar är:- Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation.- Hållbart och effektivt nyttjande av resur-ser för en hållbar tillväxt.- Öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten till arbets-marknaden.

Ökad samordning En målsättning med partnerskapsöver-enskommelsen är att öka samordningen och synergierna mellan de olika fonderna för att få ett sammantaget bättre utfall av insatserna och att underlätta för de som ska genomföra projekten.

65 miljarder för stärkt konkurrenskraft Regeringen har fattat beslut om en strategi för användningen av Sveriges medel från de Europeiska struktur- och investeringsfonderna för de kommande sju åren, 2014-2020, partnerskapsöver-enskommelsen. Sammantaget handlar det om 65 miljarder kronor (Regionalfonden 16 mdr, Socialfonden 13 mdr, Lands-bygdsprogrammet 36 mdr) för satsningar som har som främsta syfte att bidra till att uppnå EU2020-målen och stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft.

– Vi lägger nu mer fokus på jobb och företag än tidigare. Dessutom femdubblar vi satsningarna på förnybar energi. Mer pengar satsas på innovation för att jobben ska bli fler och för att mer miljöteknik ska komma ut på marknaden, säger Annie Lööf.

– Vi ska ha en smart, hållbar och inklude-rande arbetsmarknad där jobben fortsätter växa fram och komma fler till del, säger Elisabeth Svantesson. Partnerskapsöverenskommelsen omfattar både Landsbygdsprogrammet, Regional-

Offentliga Affärer på Upphandlingsrättsliga föreningenOffentliga Affärer bevakade Upphand-lingsrättsliga föreningens årsmöte den 3 april 2014. Ett 50-tal medlemmar samlades på Göteborgs Universitet för att ta del av föreningens årsberättelse, rösta fram nya styrelseledamöter, samt lyssna till Ylva Mannervik, Avdelningschef på Avdelningen för stöd på Konkurrensver-ket om hennes nya uppdrag. Att bli chef för det numera samlade upp-handlingsstödet på Konkurrensverket är minst sagt en utmaning. Det finns många svåra frågor att svara på och många utmaningar står inför dörren. Är det verkligen smart att ha både stöd och tillsyn under samma myndighet? Vad är egentligen Konkurrensverkets syn på miljö och sociala krav? Ylva Mannervik går ändock in i uppdraget med en glädje som ingen kan ta miste på. Hon har redan idag en positiv syn på upp-handlingsförfarandet och tror att Konkur-rensverket kan göra ytterligare förbättringar

genom att ha samtliga avdelningar samlade under ett och samma tak. Man ska i fortsättningen ha en nära dialog mellan tillsyn, juridik och stöd. Detta ska bidra till en tydlighet och enighet vid såväl rådgiv-ning som tillsyn. Ylva gör en jämförelse med Skat-teverket som har både stöd och granskning på samma myndighet och är Sveriges mest populära myndighet.

Ta vara på den samlade kompetensen Man ska i fortsättningen förvalta och utveckla den kompetens som man fått från VINNOVA, Kam-markollegiet och Miljöstyrnings-rådet. Genom att jobba tillsammans med andra myn-digheter och ta del av varandras erfarenheter, de goda exemplen och vara tillgängliga ska man förbättras och förstärkas.

Ylva Mannervik ny avdelningschef på Konkurrensverket och Helena Rosén Andersson, Advokat på Advokatfir-man Lindahl samt återvald ordförande i föreningen.

– Det är nu dags för det nya stödet på Konkurrensverket att bevisa sig, menar Ylva Mannervik.

Veronica Röös

– En ökad samordning mellan EU:s fonder på både lokal, regional och nationell nivå är välkommet, det gör att vi kan samla resurserna och få större kraft i genomför-andet. Jag vill därtill särskilt lyfta fram de stora satsningarna på bredband, service och på landsbygdens företag som görs och som kommer skapa bättre förutsättningar för att bo och verka på landsbygden, säger Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Partnerskapsöverenskommelsen är en överenskommelse mellan Sverige och EU-kommissionen och kommer nu att överlämnas till EU-kommissionen för godkännande.

Källa: Näringsdepar-tementet


UPPHANDLING | nyheter

Våren 2016 börjar nya regler gälla om mil-jö- och hållbarhetsmärkning gälla i svensk lagstiftning. Bestämmelserna kommer att medföra att det blir enklare att ställa krav på märkning. Däremot finns det ett antal regler att hålla sig till. – Det kommer att bli möjligt att, till skillnad från nu gällande direktiv, kunna hänvisa direkt till märket när man ställer krav, under förutsättning att kravet uppfyl-ler vissa villkor, säger Lisa Sennström, jurist på Miljöstyrningsrådet. Ett särskilt märke kommer att kunna använ-das som bevismedel för att kravet uppfylls under de följande förutsättningarna: - Kraven kopplar till kontraktsföremålet och är lämpliga för att definiera dess egen-skaper.

Ny vägledning för miljökravställning skall underlätta vid upphandlingMiljöstyrningsrådet har tagit fram en vägledning över hur det går att ställa krav på miljö- och hållbar-hetsmärkning i offentlig upphandling. Vägledningen om miljö- och hållbarhetsmärkning har delats upp i LOU, förstudie, utformning av krav, uppföljning av krav samt avrop för att underlätta för upphand-lare att förstå hur kraven bör ställas. Varje del ger råd om hur märkning kan användas i olika stadier av upphandlingen.

- Kraven är objektivt kontrollerbara och icke-diskriminerande, vilket ersätter kraven på vetenskaplighet. - Märkena är kontrollerade av en tredje part. - Kraven har antagits i ett öppet förfarande där samtliga berörda parter kan delta och är tillgängliga för alla berörda parter. - Om inte alla krav som följer av märket ställs ska det anges vilka kriterier som avses. Upphandlande myndighet ska även godta alla märken som uppfyller likvärdiga märkeskrav.

- Om en ekonomisk aktör inte hade möjlig-het att få tillgång till det specifika märket inom de berörda tidsfristerna ska andra lämpliga bevismedel godtas, till exempel teknisk dokumentation.

– Miljöstyrningsrådet rekommenderar att upphandlare i första hand använder Miljöstyrningsrådets upphandlingskrav i om sådana finns, eftersom de är anpassade specifikt för den offentliga upphandlingen, säger Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig upphandling på Miljöstyrningsrådet.

Miljöstyrningsrådets miljö- och håll-barhetskrav är avstämda mot Lagen om Offentlig Upphandling (eller upphand-lingslagstiftningen) och EU-rätt samt rättspraxis och de praktiska förutsättningar som offentlig upphandling har. Relevanta intressenter från privat, offentlig och ideell sektor har deltagit i processen att ta fram kraven.

Källa: Miljöstyrningsrådet

Justitiedepartementet föreslår att ett antal typer av mål som nu handläggs i olika domstolar ska samlas i en ny domstolsor-ganisation och att Marknadsdomstolen ska läggas ned. Konkurrensrätt är ett så pass komplext om-råde att det kräver en hög grad av specialist-kompetens hos domarna. Därför bedömer Konkurrensverket att det finns goda möjligheter att få en högkva-litativ och effektiv domstolsprövning av de konkurrensrättsliga målen om de handläggs i särskilda domstolar. Förslaget att inrätta

Bra med särskilda domstolar för konkurrensrätt Konkurrensverket är positivt till ett förslag om att prövning av kon-kurrensrättsliga mål i första hand ska ske i särskilda domstolar. Det skriver Konkurrensverket i ett yttrande till Justitiedepartementet.

en ny Patent- och marknadsdomstol respek-tive Patent- och marknadsöverdomstol som ska ingå som särskilda domstolar i Stock-holms tingsrätt respektive i Svea hovrätt tillstyrks. Däremot avstyrker Konkurrensverket för-slaget att Högsta domstolen ska vara sista instans med ansvar för att skapa prejudikat. Patent- och marknadsdomstolen bör istället vara prejudikatinstans, eftersom instansked-jan annars blir alltför lång.

Källa: Konkurrensverket


UPPHANDLING | Juridik

Högsta domstolen slog den 18 juli 2013 i mål nr T 3576-11 fast att en leverantör som nått framgång med en överprövningstalan kan ha rätt till skälig ersättning i form av skadestånd för de ombudskostnader leverantören ådragit sig under den föregående överprövningsprocessen. Frågan är om målet ska tolkas på så vis att denna rätt till ersättning gäller generellt vid framgång i överprövningsprocesser.

Är upphandlande myndigheter skyldiga att ersätta leverantörers ombudskostnader?

v statistik från Konkurrensverket framgår att 3 038 upphandlingar överprövades i förvaltningsrätterna under 2012. I 29 procent av målen fick leverantören rätt. Om det dess-utom bortses från de mål som inte

prövades i sak utan exempelvis avvisades på grund av bristande talerätt bifölls 37 pro-cent av ansökningarna.1 Det är inte svårt att förstå att ett generellt ansvar för ombuds-kostnader vore mycket betungande för de upphandlande myndigheterna och det finns därför anledning att överväga följderna av HD:s slutsats.

Målet i HDDomen gäller två av Rikspolisstyrelsens upphandlingar av polititransporter; transporter av avlidna till och från rätts-medicinsk undersökning. Bolaget Fidelia lämnade anbud i båda upphandlingarna men tilldelades inte kontrakt i någon av dem. Bolaget ansökte om överprövning och i överprövningsprocesserna beslutades att Rikspolisstyrelsen skulle rätta upphand-lingarna genom att förkasta samtliga anbud utom Fidelias. Eftersom Fidelias anbud då var de enda återstående valde Rikspolispo-lisstyrelsen att avbryta upphandlingarna med hänvisning till bristande konkurrens. Snuvade på konfekten valde Fidelia att kräva Rikspolisstyrelsen på skadestånd i allmän domstol. Talan grundandes på skadeståndsbestämmelsen i LOU. Förutom yrkanden om ersättning för det positiva alternativt det negativa kontraktsintres-set begärde Fidelia också ersättning för de ombudskostnader som bolaget ådragit sig i de föregående överprövningsprocesserna.

AVarken yrkandet om det positiva eller det negativa kontraktsintresset bifölls. Att ersättning för det positiva kontraktsin-tresset inte utgick berodde på att det inte tecknades några kontrakt i upphandling-arna och därmed inte existerade något ersättningsbart kontraktsintresse. Inte heller hade felen, det vill säga de felaktiga tilldelningsbesluten, inverkat menligt på Fidelias möjligheter att tilldelas kontrakten

eftersom upphandlingarna hade kunnat avbrytas även om Rikspolisstyrelsen gjort rätt från början och förkastat de övriga anbuden. Därmed förelåg inte heller rätt till ersättning för det negativa kontraktsin-tresset. Fidelia vann dock en liten delseger och tillerkändes ersättning för de ombuds-kostnader som bolaget ådragit sig under överprövningsprocesserna.

HD:s grund för avgörandet vad avser ombudskostnaderna var att överprövnings-förfarandet kan leda till att skada undanröjs i ett tidigt skede, och att möjligheten för domstolarna att ta ställning till påstådda fel innan en faktisk skada har uppstått är en av avsikterna med överprövningsinstitutet. Om en anbudsgivare inte har möjlig-het att få ersättning för ombudskostnader, skulle det kunna avhålla anbudsgivare från att ansöka om överprövning, vilket skulle motverka den avsedda effektiviteten med överprövningsinstitutet samt dess reparativa och preventiva effekt. Mot den bakgrunden menade HD att ändamålsskäl talar för att skäliga rättegångskostnader, vid en framgångsrik överprövningsprocess, ska kunna ersättas som skadestånd.

Oenig Högsta domstolTvå av fem justitieråd var emellertid skilj-aktiga i frågan och menade att Fidelia inte var berättigat till ersättning för ombuds-kostnaderna. Dissidenterna påpekade att sådana kostnader normalt inte ersätts enligt förvaltningsprocesslagens principer. Vidare skulle en sådan ordning skapa obalans mellan parterna eftersom endast leverantö-rerna, inte myndigheterna, skulle ha rätt till ersättning. Det skulle dessutom vara pro-cessdrivande och till och med olämpligt att det yrkade beloppets skälighet skulle prövas av en annan domstol än den som prövade frågan i sak. Av lämplighetsskäl menade dissidenterna därför att det var omotiverat att tillskapa en sådan skadeståndsskyldighet för överprövningskostnader.


JURIDIK

Anna Nikolina Erikson, Biträdande jurist, Advokatfirman Lindahl KB. Anna Nikolina arbetar med offentlig upp-handling samt allmän affärsjuridik.

Anders Nilsson Advokat och del-ägare, Advokatfirman Lindahl KB. Anders är specialiserad inom offentlig upphandling och offentlig rätt.

Att framgångsrika överpröv-ningsprocesser ska leda till nya skadeståndsprocesser i en annan domstol utgör ett

onödigt resursslöseri för samtliga inblandade parter.

”

I strid med vedertagna förvaltningspro-cessrättsliga principerAtt Fidelia fick rätt till ersättning för sina ombudskostnader får bedömas som upp-seendeväckande eftersom det strider mot den vedertagna förvaltningsprocessrättsliga principen om att vardera parten ska stå sina egna rättegångskostnader. Vidare är det anmärkningsvärt att endast en part kan bli skyldig att ersätta rättsgångskostnader. I civilrättsliga tvistemål, som överprövnings-målen i många avseenden jämställs med, är denna skyldighet ömsesidig och beroende av vilken part som når framgång i målet.

Det ska i sammanhanget noteras att det förekommer undantag från principen om att en part står sina egna kostnader i förvaltningsprocessmål. I vissa skattemål har den enskilde i undantagsfall begränsade möjligheter att få ersättning för ombuds-kostnader. Principen har införts i syfte att den enskilde, som anses vara den svagare parten i förhållande till det allmänna, i vissa fall måste ha möjlighet att anlita ombud för att tillvarata sin rätt. Denna rättsskyddstan-ke förefaller emellertid malplacerad när det gäller överprövningsmål eftersom de, som

nämnts, jämställs med dispositiva tvistemål där parterna anses jämbördiga. Vilka är de praktiska implikationerna?Det är självfallet svårt att säkert uttala sig om vad målet kommer att innebära i praktiken innan efterföljande mål prövas i domstolarna. Dock pekar domskälen och det faktum att dissidenterna framhåller att de inte vill ”tillskapa en skadeståndsskyldig-het för överprövningskostnader” mot att HD:s syfte inte har varit att instifta någon begränsad princip. Istället ligger det nära till hands att anta att målet innebär att det numera föreligger ett generellt rättegångs-kostnadsansvar för upphandlande myndig-heter i de fall sökande har framgång i en överprövningsprocess. Det kan nämnas att en leverantör, i Solna tingsrätts mål nr T 1457-11 från den 29 november 2013, tillerkändes ersättning för sina ombudskostnader. I målet omnämns HD:s dom och domslutet grundades på det faktum att skadeståndsbestämmelsens reparativa funktion skulle tillgodoses.

Olämplig ordningAtt enbart upphandlande myndigheter får svara för leverantörernas ombudskostnader och inte vice versa innebär en ojämlikhet som rimmar illa med bilden om upphand-lingsmål som nära besläktade med disposi-tiva tvistemål. Visst förekommer situationer när styrkeförhållandena mellan parterna kan motivera en princip liknande den ovan redovisade undantagsprincipen som gäller för vissa skattemål. Då bör emellertid en sådan undantagsreglering övervägas.

Vidare, om en sådan skyldighet ska före-ligga i någon form, bör ersättningsfrågan prövas i överprövningsmålet. Att fram-gångsrika överprövningsprocesser ska leda till nya skadeståndsprocesser i en annan domstol utgör ett onödigt resursslöseri för samtliga inblandade parter. Förhoppnings-vis adresseras de frågor som följer av HD:s mål nr T 3576-11 i den utredning som re-geringen tillsatt med uppdraget att se över överprövningsinstitutet och därvid frågan överprövningskostnaderna. 2 Utredningen ska redovisa sina slutsatser i juni 2014.

Anders Nilsson och Anna Nikolina Erikson

1 Konkurrensverkets rapport 2013:9 s. 80. 2 Kommittédirektiv 2013:105.



ffentliga Affärer bad Matti Virkki, Affärschef på NCC Construktion Sverige AB, att lista de viktigaste faktorerna för att få till stånd ett lyckat partnering-avtal.

– För att lyckas med partnering är min erfarenhet detta, säger Matti Virkki, och räknar upp följande: • Engagerad kund och entreprenör. • Gemensam organisation med tydligt an-svar/roller, styrgrupp (Projektstyrelse) och Projektledning. Vid ramavtal eftersträvas organisationsupprepning. • Gemensamma projektmål, hårda och mjuka (hur uppfylla hårda) som regelbun-det följs upp och åtgärdas. • Gemensam ekonomi där relevanta Bygg-herrekostnader och Entreprenadkostnader blir projektets slutrad som alla styr mot. Öppet och förtroendefullt samarbete Byggjätten NCC har mer än tio års erfaren-het av partnering och definierar begreppet

Partnering är en samarbetsform som med fördel kan användas i byggbran-schen. I Södertälje finns ett konkret exempel där NCC i samarbete med Telge Fastigheter uppför eller bygger om förskolor, äldreboenden och idrottshall.

O

Lyckad partnering på byggsidan i Södertälje

som ”en strukturerad samarbetsform i bygg-branschen som baseras på ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan aktörerna i ett byggprojekt”.

Vi har löst flera komplicera-de projekt ihop som i princip varit omöjliga att lösa annars.”Ett sådant partnering-projekt finns i Söder-tälje och slutförs under 2014. Det är ett samarbete kring skollokaler mellan NCC och Telge Fastigheter i Södertälje. Entre-prenadformen är totalentreprenad och samarbetsformen är Strategisk partnering. Vid riktigt stora projekt som sträcker sig över lång tid och kanske omfattar flera projekt pratar man ofta om just strategisk partnering. Genom mångårigt samarbete och genom-förande av flera utmanande projekt har båda parter lärt sig mycket av att arbeta tillsammans, förklarar NCC på sin webb-

plats. Telge och byggjätten har efter hand byggt upp ett förtroendefullt och positivt samarbetsklimat med en öppen och ärlig dialog, gemensamma mål och engagemang för ständiga förbättringar. Ramavtalet avser strategisk samverkan inom Byggproduktion i Totalentreprenad för Beställarna Telge Fastigheter och Telge Bostäder och avser all byggproduktion inom de bolagen såsom om- till-och ny-byggnad av förskolor, skolor, idrottshallar, äldreboenden och bostäder. Enligt affärschef Matti Virkki är de rangordnade entreprenörerna följande: 1. Skanska, 2. NCC, 3. Arcona. Ramavtalet tecknades för perioden 2010-07-01 till 2014-06-30 med möjlighet till förlängning 1+1 år, vilket skett till och med 2015-06-30.

Varje projekt avropas i följande faser:Fas 1, Programhandling, kontrakt enligt ABK 09. (ABK 09 omfattar allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom



arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Bestäm-melserna är utarbetade och antagna av branschorganisationen Byggandets Kon-traktskommitté). Fas 2, Systemhandling, kontrakt enligt ABK 09. Fas 3, Bygghandling och Utförande, kontrakt enligt ABT 06 i samverkan och överenskommet riktpris. (ABT 06: Allmänna bestämmelser för totalentrepre-nader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten är avsedd att användas vid upphandling och avtal avseende entre-prenader som ska utföras som totalentre-prenad.)

Telge och NCC arbetar idag med följande Projekt:- Björkens förskola, ombyggnad i befintlig skola till förskola- Västergårdshallen, nybyggnad av idrotts-hall- Mariekällgårdens Äldreboende, ombygg-nad- Pershagen Idrottshall, nybyggnad

Beställaren i Södertälje är nöjd med samarbetet i partneringen.– Vi har löst flera komplicerade projekt ihop som i princip varit omöjliga att lösa annars. De nya skolor vi bygger sparar pengar till kommunen, förklarar Taina Sun-narborg, projektchef på Telge Fastigheter.

Bo Höglander

Senast 13 juni vill vi ha er ansökan. Läs mer på www.pts.se/innovation

Nu kan kommuner och myndigheter söka pengar för utveckling av tillgängliga it-lösningar. Alla som deltar i Post- och telestyrelsens innovationstävling kan få finansiering på upp till 200 000 euro.

Årets tema, ”Nåbar för alla?”, fokuserar på tillgängliga företag och offentliga verksamheter. Det kan handla om existerande tjänster som görs mer tillgängliga eller helt nya tjänster. Gemensam nämnare är att lösningen ska kunna användas av så många som möjligt – oavsett funktionsförmåga.

Till dig som arbetar med tillgänglighet

Matti Virkki, Affärschef, NCC Construktion Sverige AB

Foto

: Erik

Mår

tens

son,

NCC



en avisering vid utebliven vara eller ersättningsvara. Beställ-da varor som sedan inte levereras. Avtalade varor som utgår och ersätts av grossistens egna märkesvaror – ”utbytesvaror” som upplevs hålla en generellt lägre kvalitet än ursprungsva-rorna. Det är, om man frågar landets kost- och måltidsche-fer, en del av vardagen i samarbetet med marknadens tre

dominerande livsmedelsgrossister, Martin & Servera, Menigo och Gunnar Dafgård.

– Resultaten bekräftar till stor del den bild av problemen som vi hade redan innan. Det nya är att vi, och grossisterna, från och med nu har svart på vitt om hur läget faktiskt ser ut. Dels generellt, men inte minst när det gäller hur respektive grossist står sig i jämförelse med sina huvudkonkurrenter, säger Marianne Backrud-Hag-berg, ordförande i kost- och måltidschefernas branschför-ening Kost & Näring, som tagit initiativet till Grossistba-rometern. Konstruktiv diskussionMarianne Backrud-Hagberg beskriver hur idén om en årlig, åter-kommande kartläggning av de för måltidsverksamheterna mycket viktiga grossistsamarbetena föddes våren 2013, ur en vilja att börja ta mer konkreta steg mot förbättring. – Vi hade länge kritiserat grossisterna och pekat på problemen, och kände att det var dags att ta ett nytt grepp om frågan. Tanken med Grossistbarometern är att utifrån ’kalla fakta’ få igång en konstruk-tiv och lösningsinriktad diskussion framåt. Från och med nästa års barometer kommer vi dessutom att kunna se förändringarna över tid. Öppen processGrossistbarometern togs fram under 2013, med återkommande avstämningar mellan Kost & Näring och ovan nämnda grossister.

Samarbetet mellan de offentliga måltidsorganisatio-nerna och ”Big 3” bland grossisterna på den svenska storhushållsmarknaden lämnar en hel del i övrigt att önska. Och det är inte bara grossisterna som behöver bli bättre. Det framgår av Grossistbarometern, en ny enkätundersökning genomförd av Kost & Näring.

S

Barometer för starkare samarbeten

– Det var viktigt för oss att redan från början ha med grossisterna på tåget, i en öppen arbetsprocess där också deras perspektiv och synpunkter var välkomna. Det faktum att alla tre valt att ställa sig bakom den färdiga barometern skapar goda förutsättningar för positiv förändring, säger Marianne Backrud-Hagberg. Producentsamarbete och uppföljningsverktygResultaten av Grossistbarometern har också bidragit till nya idéer för förbättring. I maj inleder Kost & Näring ett samarbete direkt med livsmedelsproducenterna, i syfte att minska problemen med utbytesvarorna. Parallellt påbörjar föreningen dessutom arbetet med ett öppet verktyg för uppföljning av livsmedelsavtalen. En betydande andel av de som svarat på enkäten anser nämligen att de inte följer upp avtalen i den utsträckning de borde. Den överlägset vanligaste förklaringen stavas – tidsbrist. – Målet med verktyget är att göra det enklare och mindre tidsö-dande att effektivt följa upp avtalen. Med det sagt, ytterst är det en fråga om resurser och rätt kompetens. Vi på beställarsidan måste helt enkelt ge avtalsuppföljningen högre prioritet, avslutar Mari-anne Backrud-Hagberg.

Sarah Nilsson

Kartläggning av samarbetet mellan offentliga måltids-organisationer och grossisterna Martin & Servera, Dafgård och Menigo. Grossistbarometern genomfördes för första gången i februari/mars 2014 och är en årligen återkom-mande undersökning. Kartläggningen gjordes bland huvudansvariga kost- och måltidschefer i 277 kommuner. Man fick in 140 svar, motsvarande 51% eller drygt 1 miljon dagliga, offentliga måltider. På www.grossistbarometern.se publiceras samtliga resultat i sin helhet.

Om Grossistbarometern

Marianne Backrud-Hagberg, Ordförande, Kost & Näring.

Foto

: Elis

abet

h O

hlso

n W

allin



Vi förenklar din upphandling!

Det räcker inte med att läsa LOU eller LUF paragraf för paragraf, regelverket måste tillämpas så att alla leverantörer förstår förfrågningsunderlaget och lämnar sitt anbud med rätt kvalitet. Colligios lilla vita ger dig stöd under upphandlingsprocessen!

FALUN | NORRKÖPING | STOCKHOLM | JÖNKÖPING | GÖTEBORG www.colligio.se | [email protected]

Beställ ditt eget exemplar genom att gå in på www.colligio.se så skickar vi dig Colligios lilla vita helt utan kostnad.



n upphandlande myndighet har enligt praxis stor frihet att själv utforma sin upphandling inom de ramar som ges av de allmänna prin-ciperna för offentlig upphandling i 1 kap. 9 § LOU respektive 1 kap.

24 § LUF (härefter hänvisas enbart till LOU). Varken i LOU, i dess förarbeten eller i rättspraxis finns stöd för att en upphand-lande myndighet skulle vara skyldig att kontrollera om uppgifterna som lämnats i ett anbud avseende de krav som ställs på det upphandlade föremålet är riktiga. Om den upphandlande myndigheten i förfrågningsunderlaget inte uppställt krav på att uppgiften också ska styrkas skulle en annan ordning kunna strida mot det upphandlingsförfarande som valts eller den grundläggande principen om likabehand-ling i LOU. Enligt fastställd praxis uppkommer en utrednings- eller kontrollskyldighet endast ifråga om omständigheterna i det enskilda fallet ger anledning att ifrågasätta upp-gifterna i anbuden. Vilka omständigheter som krävs för att kontrollskyldighet ska uppkomma är dock inte fastslaget i praxis. Praxis är inte heller enhetlig i denna fråga. En oerhört hög tröskel Vissa avgöranden pekar mot att tröskeln är oerhört hög för att en utrednings- eller kon-trollskyldighet anses uppstå. I till exempel Kammarrättens i Göteborg avgörande i mål 6845-12 och Kammarrättens i Jönköping avgörande i mål 981-11 har den upphand-lande myndigheten ansetts kunna förlita sig

Vilken utrednings- eller kontrollskyldighet en upphandlande myndighet har är en ständigt återkomman-de fråga för såväl upphandlande myndigheter som för anbudsgivarna. Relativt vanligt förekommande är motstridiga uppgifter i anbud och myndigheten ställs då inför olika vägval inför hanteringen av det-samma. Den upphandlande myndigheten måste ofta även hantera annan information från bland annat konkurrerande anbudsgivare avseende övriga anbudsgivares uppfyllande av de obligatoriska kraven ifråga. Vilka möjligheter och skyldigheter har den upphandlande myndigheten att beakta och hantera information av detta slag?

E

Utrednings- eller kontrollskyldig-heten – hur långtgående är den?

på och acceptera ett ”ja” i kryssrutan, även om motstridiga uppgifter framgått av det vinnande anbudet. Någon utredningsplikt har med andra ord inte ålagts den upp-handlande myndigheten i dessa fall, vilket får anses märkligt med beaktande av bland annat likabehandlingsprincipen. Uppfylls kraven i anbudet på rätt sätt? l enlighet med likabehandlingsprincipen får en upphandlande enhet inte efterge eller bortse från sådana skall-krav som ställs upp i förfrågningsunderlaget. Enligt 9 kap. 8 § LOU får en upphandlande myndig-het begära att ett anbud förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.

Varför skulle ett ”ja” i kryssrutan väga tyngre än till exempel en annan uppgift i anbudet varav klart framgår att kravet inte uppfylls? Enligt vårt förmenande bör den upphandlande myndigheten istället åläggas en utökad utredningsplikt, det vill säga en typ av objektiv kontroll innebärande att den åläggs utreda vad som är korrekt – till exempel genom att tillfråga anbudsgivaren. Enligt vår mening kan knappast den upphandlande myndigheten - utan att det strider mot likabehandlingsprincipen - utan sådan ytterligare kontroll, vare sig godkänna eller utesluta anbudsgivaren. Den upphand-lande myndigheten bör således inte kunna

tillskriva sig en rätt och rådighet att avgöra vilken av de motstridiga uppgifterna som är den korrekta. Vi anser att det inte torde krävas särskilt mycket för att en utrednings- och kon-trollskyldighet uppkommer, i vart fall inte avseende uppenbart motstridiga uppgifter i ett anbud. Enbart kännedom om eller i vissa fall till och med en indikation om att ett obligatoriskt krav inte kan uppfyllas, till exempel genom uppgift från en annan anbudsgivare kan vara tillräckligt för att en utrednings- eller kontrollskyldighet åläggs den upphandlande myndigheten. Jämför härvid situationen att det i samband med överprövningsprocessen framkommer uppgifter som visar på bristande uppfyl-lande av de obligatoriska kraven. En upp-handlande myndighet får enligt praxis, se Kammarrättens i Göteborg avgörande i mål nr 4904-09 samt Kammarrättens i Sunds-vall mål nr 388-13, inte bortse från sådana invändningar, även om de blivit kända först i samband med överprövningsprocessen. Det vore märkligt om inte samma synsätt präglade upphandlingen i övrigt. Uppgifter som framkommer under upphandlingen (till exempel via lagakraftvunnen dom, från en annan anbudsgivare eller av själva anbudet) avseende de obligatoriska kraven ifråga kan således den upphandlande myn-digheten inte bortse från, även om anbuds-givaren ifråga på annat sätt bekräftat att det uppfyller kraven. Sammanfattningsvis är vi av åsikten att en upphandlande myndighet, när omständig-

Det vore märkligt om intesamma synsätt präglade upphandlingen i övrigt.”


JURIDIK

Susanna Wetzler,Jur. kand. och biträ-dande jurist på Mag-nusson Advokatbyrå, Malmö. Susanna arbetar främst med offentlig upphand-ling samt fastighets- och entreprenadrätt.

Natalie Svensson, Advokat och partner på Magnusson Advo-katbyrå, MalmöNatalie är speciali-serad inom offentlig upphandling och har många års erfarenhet av LOU och LUF.

heterna (vilka det än må vara) pekar mot bristande uppfyllelse av de obligatoriska kraven måste utreda och kontrollera dessa. Enligt vår mening bör en upphandlande myndighet således inte utan att utredning eller kontroll görs, förkasta en anbudsgi-vares anbud mot bakgrund av en uppgift i till exempel anbudet som står i strid med anbudsgivarens bekräftelse av att det obligatoriska kravet är uppfyllt. På samma sätt bör inte en upphandlande myndighet godkänna ett anbud utan att kontroll sker av en eventuellt motstridig uppgift avseende kravuppfyllandet. Om utredning inte skett kan det finnas grund för rättelse mot bakgrund av att likabehandlingsprincipen trätts för när.

Natalie Svensson och Susanna Wetzler

Erbjudande till dig som är chef. Just nu kan du prova oss i tre månader utan kostnad. Sms:a vision chef till 72 672

Även en ledare kan behöva ledning. Ring Chef Direkt. Professionell rådgivning 9–17. 0771 360 600

I ledande position hamnar man ofta i situationer där man kan behöva snabb rådgivning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt: en exklusiv och professionell rådgivning som finns till-gänglig precis när du behöver den. Mellan klockan 9–17 samtliga vardagar kan du få tips och råd kring exempelvis anställnings-villkor, löner och förhandlingar. Samtliga Visions rådgivare har gedigen erfarenhet av förhandlingar för chefer.


eFÖRVALTNING | juridik

issförstå mig nu inte. Avtalen ska givetvis utformas i syfte att undvika tvister och de flesta IT-projekt slutar inte i domstol tack och lov. Det jag säger är att bristande kunskap om konflikter

i allmänhet och om domstolsprövning i synnerhet hos den som utformar avtalet kan vara tvistdrivande i sig.

Alla vi som sysslar med att förhandla IT-avtal – oavsett om vi är bolagsjurister, inköpare, advokater, upphandlare eller projektledare – har en relativt komplex juridisk uppgift framför oss. IT-projekt är kostsamma och tar stora resurser i anspråk under lång tid. Dessutom finns föremålet för köpet bara på pappret vid avtalstidens början och det är svårt att specificera leve-ransen på ett sätt som både leverantör och beställare verkligen förstår. Kasta ett juridiskt öga på avtaletHur många gånger har vi inte hört ”tekni-kerna är överens om specifikationen nu ska upphandlarna bara kasta ett juridiskt öga på avtalet så är vi klara”. Med juridiskt öga menas att viten, skadestånd och hävnings-grunder ska kopplas till olika typer av avtalsbrott. Hos leverantören är det istället sänkt skadeståndstak, mindre långtgå-ende rättighetsöverlåtelser och en mindre baktung betalningsplan som den juridiska genomgången förväntas medföra.

Avtal inom IT-branschen slutar allt för ofta i tvist. Det gäller särskilt för avtal enligt vilka leverantören ska utveckla och leverera ett IT-system enligt vissa överenskomna egenskaper, så kallade systemleveransav-tal. Lyckas parterna inte lösa problemen i samförstånd hamnar konfliken tillslut på domstolens eller skil-jenämndens bord. Frågan koncentreras kring vad som egentligen ingått i beställningen och om arbetet utförts fackmannamässigt. I efterhand upplever parterna att de förlorade kontrollen och att det var deras respektive tekniska sakkunnigvittnen som avgjorde tvisten. Vid upprättande av IT-avtal är det mot denna bakgrund av fundamental betydelse att du som sysslar med IT-avtal förstår varför konflikter uppstår mel-lan parterna under avtalstiden och vilka frågor som slutligen får betydelse vid en domstolsprövning.

M

IT-tvister är hopplösa – bättre att göra rätt från början

Och visst får dessa bestämmelser bety-delse i en eventuell tvist – men den riktiga köprättsliga kärnfrågan, det vill säga den fråga som har förutsättningar att göra par-terna till varandras värsta fiender, det är inte vitets storlek eller skadeståndstaket, det är frågan om vad som faktisk ingår i leveran-sen och vad som inte ingår.

Förväntningar på det som komma skall Den hårdrockande ekonomi-professorn på handelshögskolan i Stockholm Micael Dahlén har skrivit en bok om ”Nextopia”. På vetenskaplig grund visar han att människor generellt är lyckligare före giftermålet än efter och svarar på hur iPad kunde utses till världens bästa pryl innan den nått handeln. Allt handlar om den oerhörda kraften i förväntningarna på det som ska komma men ännu inte är här. Alla vet hur futtig den där se-mesterveckan ter sig i verklighe-ten jämfört med drömmen om resan under höstkvällarna med ett glas rödvin i handen, tända ljus och kartor utspridda över hela köksbordet. Enligt Dahlén är det mesta mycket bättre på planeringsstadiet.

Det bör gälla även för IT-projekt, eller?Nextopia kanske delvis kan förklara varför parterna i IT-avtalet till en början har så-dant överseende med de uppenbara brister i den avtalade specifikationen av systemet. En annan orsak kan vara skillnader i språk

och kultur. Leverantören har ofta ett kun-skapsövertag och uttrycker sig i tek-

niska termer medan beställaren är mer fokuserad på sin verksamhet och hur systemet ska lösa vissa för honom tydliga problem. Under smekmånaden upplever

parterna att de menar samma sak men när systemet börjar ta form

och kan testas uppdagas den bristande samsynen.

Beställaren tycker sig upptäcka generella avvi-kelser från vad man avtalat

kombinerat med en växande lista över konkreta fel och

brister. Det här var inte vad man kommit överens om - det måste

vara solklart för leverantören. Leverantören hänvisar å sin sida till specifikationen och tycker

att beställaren är obegripligt naiv som tror att systemet plötsligt ska

vara något mer eller annorlunda än vad som framgår svart på vitt i avtalet.

Det finns dessutom inte ett IT-projekt som inte godkänns med en restlista där utestå-


eFÖRVALTNING | juridik

Lars Arrhed är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl. Han jobbar med upphandling av komplexa IT-tjänster och skriver för närvarande en lärobok i ämnet som kommer ut på Norstedts juridik under 2014.

ende fel och brister åtgärdas under en viss avhjälpandeperiod. Starka skäl till förlikning Oenigheten mellan parterna ställs på sin spets när beställaren meddelar att han inte tänker betala förrän leverantören gjort klar och gjort rätt. Leverantören replikerar att arbetet utförts i enlighet med avtalet och det som slirat beror på att beställaren har varit svår att få tag på och ständigt lämnat felaktiga uppgifter om allt ifrån driftsmiljön till formatet på det data som ska behandlas i systemet. Leverantören kräver att beställaren ska betala utestående fakturor och godkänna leveransen, annars slutar leverantören arbeta och stänger av beställarens tillgång till systemet.

Lämna inte teknikerna ensamma med att

specificera leveransen. ”Vid ett förberedande möte i tingsrätten utsäger rättens ordförande med myndig stämma – efter att ha bläddrat länge och väl i parternas avtal – ”för att veta om något är fel måste man först veta vad som rätt”. Domaren pekar på den avtalsbilaga som parterna kallar ”avtalad specifikation”. – ”hur ska ni få mig att förstå vad som är rätt” säger domaren och ser mycket allvarlig ut.

Sakkunniga översätter specifikationen I det här läget finns det starka skäl för par-terna att förlikas. Alternativet är alltsåatt låta domstolen pröva innehållet i avtalet. Det viktigaste bevismedlet blir givetvis kon-traktshandlingarna och särskilt den avtalade specifikationen. Det är nu parterna måste anlita sakkunniga för att översätta det som står i specifikationen till något begripligt som har betydelse för om leveransen i köprättslig mening avviker ifrån parternas avtal eller inte.

Även med mycket väl genomarbetade sak-kunnigutlåtanden och uttömmande förhör av parternas sakkunnigvittnen kommer av-görandet att te sig som ett lotteri. Den part som förlorar kommer att tycka att domsto-len inte förstod. Följande gamla klyscha har väl aldrig känts mer sann ”det är en sak att ha rätt och en annan att få rätt”. Vad kan vi lära oss av detta?Lämna inte teknikerna ensamma med att specificera leveransen. Det är runt speci-fikationen som konflikter uppstår. Det är utöver branschkunskap en stor fördel med

tvistlösningskompetens och domstolsvana när det gäller att utforma tydliga krav och specifikationer i komplexa IT-avtal. I denna tid av ”goda affärer”, strategiska kontrakt och partnerskap kan detta påstå-ende låta som ett konfliktsökande kontra-produktivt och hopplöst föråldrat sätt att se på juridikens funktion i affärslivet. Men så är det inte. Tänker man efter är påståen-det inte mer kontroversiellt än att vi sätter störst tilltro till läkarens råd om hur vi ska göra för att leva länge och må bra. Självfal-let vet läkaren – som jobbar dagligen med sjukdomar, lidande och död – bättre än någon annan hur man gör för att bli hundra år med bibehållet handikapp i golf. Men om man varken sett en förkalkad kroppspulsåder eller hållit en lever med begynnande cirros, än mindre slagits i dom-stol om tolkningen av avtalad specifikation i ett IT-avtal - hur ska man då kunna ge råd som leder till ett långt och hälsosamt liv och goda värdeskapande affärer?

Lars Arrhed


eFÖRVALTNING | it-säkerhet

eaktionen blir totalt omvänd när din CIO eller IT-chef hör samma ord – ett leende som täcker hela ansiktet och lös-ningsidéer som aldrig verkar upphöra att trilla ut hans/hen-nes leende mun. När din kalla faktor och ständigt objektiva part, inköpschefen, hör dig nämna ”molntjänst” så möts du av ett kroppsspråk och minspel som direkt får dig att tänka

på en fågelholk. Vem kan och ska du lita på? Vem har rätt och har någon helt fel? Hur ska du ta ett hållbart beslut i denna djungel av rekommendationer och kända fallgropar?

Om det är ett beslut i år som du både behöver ha fakta på din sida och ha en bra magkänsla för så är det att lägga ut verksamhetens mest känsliga tjänster och kritiska informationsflöden i det så kallade molnet. Att bli en trygg beslutsfattare är inte svårt, det kräver bara lite systematik, koll på sin verksamhet och vilka krav som ni kan ställa på en tilltänkt leverantör av molntjänster. Molntjänster inom offentlig sektor är här för att stanna Som exempel på detta kan nämnas politiska uttalanden som görs i yttrandet från den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och från det Nordiska ministerrådet. I praktiken så har Kammarkol-legiet redan ett antal flitigt avropande avtal inom området och fler är att vänta. Det är viktig att förstå att de rättsliga förutsättningarna för att an-vända sig av molntjänster kan skilja sig åt beroende på vad det är för molntjänst som ska användas. Molntjänster är ett vitt begrepp och kan innefatta allt från att man köper en leverantörs e-postprogram till att man köper it-infrastrukturella tjänster i nätet såsom exempel-vis lagring, nätverk och servrar. Innan man sätter ner foten så för att använda sig av molntjänster bör en s.k. offentligrättslig verksamhetsbestämning göras. Inte så lätt ordval för andra än jurister att förstå. Med detta menas att den legala ramen för användning av molntjänster måste bestämmas. Vad är det för molnet-applikation som ska användas? För vilken verk-samhet ska den användas och vilka aktörer berörs? Vidare måste de avsedda och icke avsedda informationsflödena analyseras eftersom det inverkar på informationens rättsliga status.

Att vara beslutsfattare inom offentlig sektor har aldrig varit enkelt och det har knappast blivit lättare med allt högre krav och större förväntningar på effektivt ledningsstöd. Så snart du nämner ordet ”molntjänst” så skrynklar din säkerhetschef eller informationssäkerhetssamordnare sin panna, lägger armarna i kort och suckar djupt.

R

Förlorad i molnet eller björnkoll på läget?

Rör det sig till exempel om allmänna handlingar eller förvaltnings-beslut? Slutligen bör en verksamhetsbaserad dokumenthanterings-strategi tas fram som anger hur den information som tas fram ska behandlas för en effektiv och lagenlig användning av molntjänster. Har man gjort detta så har man koll på läget, har du koll idag? Molntjänster är skalbara Som med allt nytt och oprövat så finns det både för- och nackdelar. Några fördelar med molntjänster är att de är skalbara vilket innebär att de kan byggas ut i all oändlighet. Vidare betalar användaren för förbrukning och ingen onödig resursförbrukning sker. Användan-det av en molntjänst kan också ge upphov till lägre energikonsum-tion. Några nackdelar med molntjänster är att standarder saknas. An-vändaren blir vidare väldigt låst till en viss leverantör. Vidare kan andra typer av säkerhetsproblem uppkomma jämfört med om all it-infrastruktur sköts och hanteras internt. Slutligen finns det rättsliga komplikationer som har att göra med tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen (PUL), upp-hovsrättslagen och även avtalsrättsliga komplikationer. Förlorad kontroll över informationenEn central del i modernt beslutsfattande är risk. När man använder en viss molntjänst för lagring av viss data så förlorar man till viss del kontrollen över informationen. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att det finns risker i alla typer av miljöer och riskerna går ofta att hantera. Några risker som du som beslutsfattare behöver analysera och ta ställning till hur du vill hantera är: • Exponering mot andra länders rättsordningar • Vissa svårigheter att följa legala krav såsom t.ex. PUL. • Inlåsningsrisker (om användaren valt en viss tjänsteleverantör, krävs att användaren måste följa med i leverantörens och tjänstens utveckling). • Standardiserade avtalsvillkor, som ibland kan ändras ensidigt av leverantören. • Oklarheter rörande rättigheter till material i tjänsten.


eFÖRVALTNING | it-säkerhet

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

� erbjuder navigeringsstöd och positionering i

realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används

för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS,

förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får

positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

SWEPOS beräkningstjänst.

• Avstängning av tjänst (en leverantör kan ha stoppningsrätt enligt allmänna kontraktsrättsliga principer). Sen givetvis de klassiska informationssäkerhetsrisker, såsom:- risk för förlust av data- risk för obehörig åtkomst/användning, som t.ex. risk för avlyss-ning då data sannolikt hanteras och möjligen även förvaras i it-system i annat land.- risk för driftsstörningar- ökat beroende av fungerande kommunikationstjänster (blir ut-lämnad tilltillgänglighet av olika externa nätverk om data inte finns lokalt lagrat i verksamhetens egna it-system). Du är ensam med ansvaret och beslutet Trots att du har experter och förståsigpåare i din verksamhet så sit-ter du till sist där ensam med ansvaret och beslutet. Visst vill du att det ska smaka bra i munnen dagen efter, ett halvår senare eller om 3-5 år då du ska skriva av en eventuell investering? Det finns bara ett sätt, skaffa dig BjörnKoll På Läget! BKPL är för övrigt en bra minnesregel för vem du delar din konfidentiella information med, han/hon ska ha Behov av informa-tionen, vara Kunnig om hur den ska hanteras säkert, bedömas som Pålitlig och slutligen vara Lämplig att ta del av informationen just då (till exempel inte via sin Iphone 03.38 en tidig söndagsmorgon eller sittandes på ett Internetcafé i Thailand). Lycka till med säkerheten och undvik mörka moln!

Fredrik Rehnström

Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT, CPP, har jobbat med informationssäkerhet och risk-hantering inom offentlig sektor i snart 25 år. Fredrik är partner och vVD på Actea Consulting, tillika med i Offentliga Affärers expertpanel inom området samhällsäkerhet.

Fråga Fredrik! Har du någon fråga gällande IT- och samhällssäkerhet?

Ställ din fråga direkt till Fredrik som sitter med Offentliga Affärers

Expertpanel på webben. Besök: www.offentligaaffarer.se



24h expertpanel

110%socialt

100%tillgänglighetVI ÄR MED DIG VART DU ÄN GÅR

NU KAN DU ÄVEN LÄSA OFFENTLIGA AFFÄRER I DIN MOBIL OCH SURFPLATTA

STÄLL DIN FRÅGA TILL EXPERTPANELEN ONLINE, FÅ SVAR INOM 24 TIMMAR!

NU KAN DU FÖLJA, DELA, GILLA, KOMMENTERA OCH TWITTRA OM OCH MED OFFENTLIGA AFFÄRER

Besök OffentligaAffärer.se! www.offentligaaffarer.se

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

UPPHANDLINGSJURIDIK

UPPHANDLING I PRAKTIKEN

VERKSAMHETSUTVECKLING

IT-SÄKERHET

HÅLLBART SAMHÄLLE

EKONOMI & REDOVISNING

IT- & ENTREPRENADKONTRAKT

Delicious

Facebook

Slash Dot

Reddit

Newsvine

Yahoo

Microsoft

App Store

Qik

Tumblr

Behance

Friendster

RSS

Flickr

MySpace

Mixx

FriendFeed

SlideShare

Yahoo Buzz

MSN

Amazon

Vimeo

WordPerss

Design Float

Bebo

Email

Twitter

StumbleUpon

Skype

YouTube

Google

Netvibes

Apple

Last.fm

Viddler

Blogger

Deviant Art

Squidoo

Retweet

Digg

Technorati

LinkedIn

Google Talk

AOL

MobileMe

Mister Wong

Virb

Posterous

Design Bump

Share ThisUpdate #1

Google Buzz

Ebay

Gowalla

Xing

Podcast

Button Red

Picasa

Feedburner

ICQ

Paypal

Button Blue

Button White

Bing

WordPress (blue)

Metacafe

Heart

Button Orange

Button Light BlueButton Yellow

Meetup

Drupal

Yelp

Star

Green

4 skäl att bokmärka Offentliga Affärer på webben

OFFENTLIGA AFFÄRER SÄNDER LIVE FRÅN VIKTIGA SEMINARIER OCH ARRANGEMANG

OATVlive


eFÖRVALTNING | kommunikation

rodukter och tjänster blir alltmer lika, enklare att kopiera samtidigt blir livscyklerna allt kortare och märkligt nog, garantierna blir längre, då måste vi finna nya vägar att utvärdera våra affärer och af-

färspartners. Vi måste flytta besluten från hjärnan till hjärtat, eller hitta den optimala kombinationen, men hur skall detta passa in i det offentliga digitala tjänstesamhället?

”Du kan lita på mig” sjunger Thomas Ledin och ni kanske liksom jag hör varnings-klockorna ringa. En titel som kanske är mer aktuell än någonsin trots att vi har blivit bättre på att segmentera och analysera, men var vi än befinner oss kommer frågor om tillgänglighet, ansvar och spårbarhet att vara avgörande för att upprätthålla förtroendet. En marknad för identiteter Vår identitet har blivit till en handelsvara och vi talar nu om en marknad för identi-teter. Jag gör här ett försök till definition enligt nedan: Vi kommer in i en fas där behovet av enkel-het i inloggning och autentisering från alla typer av enheter, platser och applikationer skall samverka i våra olika roller som före-tagare, kunder, konsumenter, medborgare, leverantörer etcetera. Hur skall man kunna införa enklare interaktioner i en värld av standard och icke-standardiserade ID tjäns-ter, som delegerad autentisering, federationer etcetera? Vi är på väg mot en ”härdsmälta” när nya applikationer läggs till, massfederationer skall kopplas till fler och fler partners, fler och fler delar på resurser, fler system med

I vår resa från jordbrukssamhället har vi via industrisamhället passerat informations-, kommunikations- och sociala mediesamhället. Resan går nu i rasande fart mot FÖRTROENDE SAMHÄLLET.

P

Framtiden handlar om möten - men vad kommer efter sociala mediesamhället?

identiteter, inloggningsförfaranden och rättigheter. Vi vet snart inte alls vad vi kan eller är tillåtna att göra… Individuell digital kontroll Det är hög tid att agera, vi måste ta kontroll på våra interaktioner och intellektuella tillgångar. Ett transparent samhälle kräver trygg tillgång, tydliga roller och befogen-heter samt kvittenser och spårbarhet. Dags att mynta begreppet ”individuell digital kontroll”.

I grund och botten är problemet med

informationssäkerhet en upplysning och ett förändrat beteende.

”Hur säker är jag? Har jag behörighet till detta? Vad blir konsekvenserna om jag är inloggad med fel behörighet/roll? Vad händer om jag använder licenser fel? Vilka konsekvenser blir det när jag tappar min privata mobil som har tillgång till företagets e-post med mera? Många frågor som kräver svar och kanske vi äntligen kan få ett alternativ till banker-nas insyn vid inloggning till försäkringskassan eller andra myndigheter. I grund och botten är proble-met med informationssäkerhet en upplysning och ett förändrat beteende. Tekniken kan inte ensam lösa problemet, informations- eller cybersäkerhet är förmågan att skapa

regelverk och policies som tar hänsyn till fysisk säkerhet, legalt skydd, mänskliga rättigheter, företagens intellektuella kapital som skall integreras med trygga tekniska lösningar. Så som så många gånger förr vid paradigmskiften så handlar det om ledarskap, motivation, engagemang samt inte minst återkoppling och ”feedback” hur vi ligger till under resans gång. Några frågor att ta med i strategiarbetet:- Vad är det vi behöver i våra olika roller?- Hur passa in detta i företagets övergri-pande strategi?- Var i organisationen skall ansvaret ligga?- Vilka risker är störst och kostar mest?- Jämför ”best practice” med ”worst case”!

Lars-Göran Fröjd, Strategikonsult, Virtual Management

OFFENTLIGA AFFÄRER SÄNDER LIVE FRÅN VIKTIGA SEMINARIER OCH ARRANGEMANG


eFÖRVALTNING | kommunikation

dag kan du lösa det mesta om du har tillgång till nätverk – ett nätverk av relationer som du kan nå i realtid via mobilen när-helst ett behov eller problem uppstår. En vanlig uppfattning är att sociala medier tar tid. Men med exempelvis LinkedIn-ap-pen på mobilen så kan du snabbt öka din kunskap i frågor som normalt tar mycket tid att läsa in sig på. Mellan två busshåll-

platser fångar du enkelt upp en branschnyhet, nya internationella regler eller ser vem som bytt jobb. Lägger du ut en fråga kopplat till ett problem eller behov kan flera av dina hundra vänner se det samtidigt. I sociala medier är många är hjälpsamma och du får ofta snabba svaren direkt som en notis i mobilen. Nätverk hjälper varandra Ett akut behov kan vara att alla på jobbet förväntas ha koll på öppna data och policys för molntjänster. Vilka goda exempel finns det i Europa och vilka regler gäller där? Du skulle spara tid om du kom i kontakt med internationella experter som du kan utbyta erfaren-heter med och ställa frågor. Via LinkedIn-nätverket hittar du snabbt flera kunniga i en diskussionsgrupp som diskuterar aktuella frågeställningar. Du upptäcker att någon i ditt nätverk har postat värdefulla slutsatser som du kan dra nytta av på jobbet och känner flera experter på området som jobbar på EU- kommissionen, som det blir enklare att kontakta. Nätverk hjälper varandra genom att bidra med sina kunskapsresurser.

Håll dig uppdaterad med hjälp av sociala medierFörväntningarna ökar på att hålla sig uppdaterad inom alla yrkes-områden. Använd sociala medier för att möta kraven. Bygger du upp ett rikt professionellt nätverk på LinkedIn ger det tillgång människor som tillsammans bildar en enorm kunskapsbank. På en kafferast kan du från mobilappen söka expertis från hela världen. De som känner någon i ditt nätverk presenteras först, när du söker. Du ser även vilka som vidimerat deras kompetens och cv. Genom att kolla vilka nätverksgrupper de ingår i kan du hålla dig i fram-kant, ha koll på förändringar i omvärlden och slippa oväntade överraskningar.

Kraven på att åstadkomma mer på kortare tid ökar. Det gäller att ha koll på förändrade förutsättningar, minska ledtiderna och tiden till marknaden, Time-To-Market. Det innebär inte att du behöver kunna allt själv. Det räcker att du känner någon i nätverket som kan.

I

Lös behov snabbt med hjälp av ditt nätverk

Du behöver du inte kunna allt själv i dag. Det räcker att du känner någon som kan. Nätverket ger dig en ögonblicksbild av utveck-lingen och ökar din förmåga att agera snabbt för att lösa situationer som uppstår. Värdet av nätverk i sociala medier handlar om hur nätverket samarbetar och delar kunskap. Monologer uppskattas sällan i diskussioner, däremot att lyssna och bidra med kunskap som andra behöver. På det sättet blir nätverket en rik resurs när du själv behöver hjälp med ett problem. Sociala medier sparar tid och ger dig tillgång till resurser utan att äga dem. Sök upp erfa-grupper som är relevanta för jobbet och den situation du befinner dig i. Du kan sakna några pusselbitar som nå-gon annan har, ett erfarenhetsutbyte gör att du slipper göra samma misstag som de gjort. Ofta uppstår slumpmässiga diskussioner som kan leda till oväntade innovativa lösningar, samarbeten och affärer. Nätverket ger dig snabb tillgång till smartare lösningar, som du själv aldrig hade kommit på.

Birgitta Edberg

Birgitta Edberg arbetar som vdför Dataföreningen Stockholm och är författare till boken”Social Affärsutveckling i Nätverksekonomin”. Birgitta är utbildad företagsekonom,beteendevetare, journalist och har arbetat digitalt sedan 1995. Här ger Birgitta några praktiska nybörjartips förLinkedIn: http://goo.gl/k2sl1O

33 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2014 33

eFÖRVALTNING | nyheter

I en tid, då besparingar löpande ses över och budgetar hela tiden eftersträvas för att optimeras, så är det viktigt att se över hur mycket som betalas endast för ett varu-märke kontra funktionen som efterfrågas, utan att kompromissa med kvalitén. Särskilt den offentliga sektorn gör vad den kan för att få ut maximalt av varje enskild skattekrona. En särskilt viktig del är arbetsredskap innefattande bland annat datorer och mobiltelefoner.

å senare år, så har det skett massor inom mobiltelefonmarknaden som bland annat innebär att det går att köpa en betydligt billigare smart-phone än tidigare fast med fullt tillfredsställande funktionalitet.

Många offentligt anställda har idag dyra toppmodeller från några få mobiltelefontill-verkare, vilket lett till att varumärken tycks vara minst lika viktigt som funktionalitet och ekonomi.

Modeller för alla behov – Det är ingen tvekan om att man kan spara mycket pengar om man söker efter funktion och specifika behov istället för varumärke

P

Den offentliga sektorn kan spara miljoner på smartphones

och produktnamn. På Kazam, så har vi modeller för alla behov som kan tänkas behövas. Utöver högsta tänkbara service, support- samt prisnivå som inte matchas av andra, så har våra telefoner också Dualsim vilket är perfekt för personer med tjänste-telefoner, berättar Frank Jensen, COO på KAZAM. Frank Jensen fortsätter: – Något som ofta överses, är de löpande kostnaderna för reparationer och byten. Kazam erbjuder gratis skärmbyte ifall den skulle gå sönder, något som annars lätt kan kosta mellan 1 000 till 2 500 kronor på en telefon beroende av skärmstorlek samt varumärke. Det är viktigt att man inte bara

fokuserar på inköps-priset, utan helhetspri-set vid köp av en mobiltelefon.De flesta mobiltelefoner kostar idag mellan 3 000 – 6 500 kronor, men det går att köpa en telefon idag för cirka 1 500 kronor som täcker alla de behov som kan behövas. Det är därför en stor potential besparing om behov prioriteras istället för varumärke.

Källa: KAZAM

Tio år i den offentliga upphandlingens tjänst- det skall vi fira!

2006 arrangerades Upphandlingsdagarna för första gången, cirka 150 kunskaps-törstande deltagare möttes och betyget för konferensen blev gott. Åren har nu gått och den 28-29 januari 2014 samlades över 650 deltagare för att ta del av ett sex-tiotal föreläsningar och en utställning med nära femtio intressanta företag och orga-nisationer på plats. Detta gör Upphandlingsdagarna till Nordens och kanske Euro-pas största konferens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling!

Den 28-29 januari 2015 firar vi 10 år i allmänhetens tjänst och vi hoppas få fira detta tillsammans med dig. Läs mer om Upphandlingsdagarna på www.upphandlingsdagarna.se

34 Offentliga Affärer 2 2014 | www.offentligaaffarer.se34

EXPERTPANELEN | svarar

På webbversionen av tidningen har du nu möjlighet att ställa en fråga om allt ifrån upphandling till ledarskap. Svaren får du garanterat inom 24 timmar.På denna plats i tidningen låter vi läsarna ta del av intressanta frågor och svar från webben.

Saxat från Expertpanelen

När Vårdvalet inom primärvården blev obliga-toriskt för landstingen 2010 har jag förstått att landstingsdriven primärvård då hade 3 år på sig att ställa om och att man under den här perio-den kunde acceptera att man inom landstingen sköt till pengar vid underskott men att det efter denna period skulle vara konkurrensneutralt vad gäller finansiering. Kan ett landting fort-sätta att skjuta till pengar till den eget drivna primärvården och därigenom gå ifrån konkur-rensneutraliteten? Finns det några regler hur detta skall regleras?

Central betydelse att ersättning ger likvärdiga förutsättningar Huvudregeln är privata och offentliga vårdgivare ska behandlas lika ur ersättningssynpunkt för att uppnå konkurrensneutralitet. Detta behöver inte innebära ett enhetligt ersättningssystem i ett helt landstingsområde. Det kan t.ex. finnas skäl att betala högre ersättning i glest bebyggda delar av ett landsting för att stimulera till etableringar just i dessa områden. Det är emellertid av central betydelse att ersättningen ger likvärdiga förutsättningar oavsett driftsform. Driftsformen ska alltså inte avgöra hur resurser fördelas. I praktiken finns dock svårigheter med att uppnå total konkurrens-neutralitet mellan privata och offentliga utförare. Detta beror bland annat på grundläggande skillnader vad gäller finansiering, riskprofil och avkastningskrav. Att Landstinget ska utforma vårdvalssystemet så att alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat framgår av 5 § 3 st. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Även av 2 § lag (2008:962) om valfrihetssystem fram-går att leverantörer ska behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt att den upphandlande myndigheten, bl.a. landstinget, ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Ytterligare information om konkurrensneutraliteten framgår av proposition 2008/09:74 s. 41.

Ulrica Salomon, Advokat,Advokatfirman Lindahl

Ramavtal får ju enligt LOU 5:3 ha en löptid på högst fyra år om det inte finns särskilda skäl. I artikel 32 i nu gällande direktiv sägs ju också att ”En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.” Utifrån detta och de grundläg-gande EU-rättliga principerna, hur ställer ni er till att en myndighet har ramavtal där det stipu-leras att avropsavtal under ramavtalet kan vara giltiga 8 eller t o m 9 år efter det att ramavtalet upphört att gälla?

Stefan Elg, Sakkunning, Colligio

”Best value for money” Om det vore möjligt att genomföra en beställning i form av ett av-ropsavtal som täcker in kommande 60 månader den sista månaden det fjärde avtalsåret, blir tidsbegränsning om fyra år helt menings-lös. Man ska komma ihåg att direktiven ytterst har en plattform i Romföredraget där den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital är ett avgörande inslag. Långa avtalstider skapar låsningar på marknaden, hämmar rörligheten och riske-rar att skada konkurrensen. Ska den upp-handlande myndigheten/enheten få ”best value for money” borde den självklara utgångspunkten vara att återkommande utsätta sina leverantör för konkurrens, inte att binda fast sig vid en leverantör under evinnerlig tid. Finns däremot en ambition att skapa en oligopolmarknad och obe-gränsad tillgång till skattemedel, då kan avropsavtal om 8 år under ett ramavtals sista månad vara en lysande lösning!

35 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2014 35

EXPERTPANELEN | svarar

I upphandlingar som innehåller både varor och tjänster tillämpas en överviktsprincip.Hur ska man då tänka när man handlar upp en tjänst som tex catering som till stor del är varor där det sammanlagda värdet överstiger tröskelvärdet.1. Om tjänsten kostar mer än varorna?2. Om varorna kostar mer än tjänsten?Vilket förfarande ska man använda då? Anses det då vara ett varu- eller ett tjänstekontrakt?

Kontraktet ska behandlas som ett tjänstekontrakt När det gäller valet av upphandlingsförfarande ska en övervikts-princip tillämpas. Av 2 kap. 18 § andra stycket LOU följer att om ett kontrakt avser både varor och tjänster ska kontraktet behand-las som ett tjänstekontrakt om värdet av tjänsterna är högre än värdet av varorna. När det gäller beräkning av själva värdet av ett blandat kontrakt som avser både varor och tjänster följer vidare av 3 kap. 6 § LOU att värdet är det totala kontraktsvärdet dvs. det totala värdet av både varorna och tjänsterna. Dessutom ska monterings- och installationsarbeten räknas in.

Kostar tjänsten mer än varorna ska därför reglerna för upphandling av tjänster till-lämpas. Om däremot varorna kostar mer än tjänsten ska reglerna för upphandling av varor tillämpas. I båda situationerna är värdet av kontraktet det totala värdet av tjänster och varor. Det totala kontrakts-värdet avgör om det är de EU-direktivstyr-da reglerna (öppet, selektivt eller förhand-lat förfarande eller konkurrenspräglad dialog) eller de svenska reglerna i 15 kap. (förenklat förfarande, urvalsförfarande, konkurrenspräglad dialog eller direktupp-handling) som är tillämpliga.

Helena Rosén Andersson Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

Det beräknade värdet på kontraktet kan vara avgörande Frågan handlar gränsdragningen mellan varu- och tjänstekon-trakt samt om beräkning av tröskelvärdet i en upphandling. Hur man beräknar värdet på ett kontrakt och vilken typ av kontrakt det är fråga om kan få avgörande betydelse då olika regler gäller för vissa tjänste- och varukontrakt. Frågeställaren tar upp ett exempel på ett blandat kontrakt som innehåller både tjänsten catering och varor. Tjänsten catering ligger under kategorin Ho-tell-, restaurang- och detaljhandelstjänster i CPV-kodsstrukturen. Hotell- och restaurangtjänster är en s.k. B-tjänst enligt LOU, bilaga 3 Förteckning över tjänstekontrakt (B-tjänster). Om den upphandlande myndigheten bedömer att tjänsten cate-ring värdemässigt överstiger värdet på varorna ska upphandlingen genomföras enligt bestämmelserna i 15 kap. LOU oavsett värdet. Om den upphandlande myndigheten istället anser att varorna har ett högre värde än tjänsten är det ett varukontrakt. Om kontraktets värde bedöms överstiga aktuellt tröskelvärde som gäller för den upphandlande myn-digheten gäller LOU:s bestämmelser fullt ut. Om varukontraktets värde understiger aktuellt tröskelvärde ska det upphandlas enligt 15 kap. LOU.

Pia Hedström, Avdelnings-chef, SKL Kommentus Inköpscentral

Ställ din fråga till Expertpanelen! Få svar inom 24 timmar!Har du någon fråga inom upphandling, IT, ledarskap, hållbart samhälle? Passa på att ställa den till vår Expertpanel på www.offentligaaffarer.se


OFFENTLIG EKONOMI | nyheter

Vilka konsekvenser får den senaste tidens ekonomiska instabilitet och fortlöpande regelverks- förändringar på framtidens fond- och kapitalförvaltningsbransch? PwC har i sin senaste prognos-rapport ”Asset Management 2020: A brave new world” tittat närmare på de viktigaste faktorerna som formar branschen framöver.

Kapitalförvaltning 2020

ya utmaningar väntar kapitalförvaltningsbran-schen. En av de tydligaste trenderna de kom-mande sex åren handlar om att marknaden växer och andelen förvaltat kapital ökar. Under 2012 förvaltade kapitalförvaltningsindustrin globalt 36,5 procent av de tillgångar som

innehades av pensionsfonder, statliga investeringsfonder, försäkringsbolag, kapitalstarka och förmögna individer. Den andelen förväntas kunna stiga med 10 procentenheter till 46,5 procent år 2020.

Volymökningen beror på att kapitalet i pensionsfonderna växer liksom att de statliga investeringsfonderna blir allt större och att deras närvaro på de internationella kapital-marknaderna blir allt mer framstående. Snabbast tillväxt-takt står Sydamerika, Asien, Afrika och Mellanöstern för, där kapitalstarka kunder i dessa regioner fördubblar sina tillgångar mellan 2012 och 2020. Majoriteten av kapitalet kommer dock fortsatt att vara koncentrerat till USA och Europa.

Ökat tryck på öppenhet Avgifter, arvodesmodeller och större transparens är frågor som i allra högsta grad påverkar marknaden framöver. År 2020 kommer praktiskt taget alla större territorier med distributionsnätverk att ha anpassats till ny lagstiftning och förhållit sig till nya regelverk där konsumenten sätts mer i fokus. Det ökar trycket på öppenhet inom kapitalförvaltning ännu mer och får också betydande påverkan på kostnads-strukturen i branschen.

Peter Nilsson, branschansvarig för Asset Management inom PwC:– Den svenska fondmarknaden är på intet sätt isolerad, vi

Nser samma utveckling i Sverige. Svenska avgifter är ge-nerellt sett redan låga ur ett internationellt perspektiv, men helt klart är att branschen är under press såväl arvodes- som kostnadsmässigt. Behovet av att minska kostnaderna och hantera regelverksförändringarna har redan påverkat de operationella modellerna i branschen och vi ser mer av sammanslagningar och en ökad outsourcing, säger Peter Nilsson och fortsätter;

– Förändringarna för branschen är genomgripande och förmågan att, under ökad reglering, kunna kombinera en tillväxtagenda med smarta, kostnadseffektiva operationella lösningar blir avgörande. Vi ser i Sverige även ett tydligt ökat krav från investerare, media och tillsynsmyndigheter på en ökad transparens kring avgifter och kostnader vilket driver på denna utveckling ytterligare.

Andra faktorer som kommer att förändra förutsättningarna framöver handlar bland annat om att kapitalförvaltning blir allt viktigare och får en mer framträdande roll jämfört med bank- och försäkringsbranschen. Kartan ritas också om. Norra och södra Asien, Latinamerika och Europa skapar nya regionala block med så gott som samma regulatoriska förutsättningar och fler möjligheter till större stordriftsförde-lar jämfört med idag.

Alternativa investeringar blir vanligare och elektroniska han-delsplattformar ökar snabbt. År 2020 kommer vi troligvis att se en ny typ av stora globala förvaltare med mycket effektiva plattformar och riktade lösningar för kunden. Tekniken blir allt mer avgörande i uppdraget att göra kun-den mer delaktig, skaffa information om kunder och för att hantera lag- och skatterelaterad rapportering.

Källa: PwC

Finanskartan beskriver hur regeringen, myndigheterna och de finansiella företagen samverkar och vilka verktyg som används för att upprätthålla finansiell stabilitet – i normalläge och vid finansiell oro.

Ökad kunskap i samhället Den nya webbplatsen ska bidra till ökad kunskap i samhället om det finansiella

Finanskartan – ny webbplats om finansiell stabilitetsystemet och finansiell stabilitet. I rapporten ”Storbankernas och myndigheternas kom-munikation under finanskrisen” konstaterades att bristande kunskap spädde på den allmänna oron under krisen 2008–2009.

Finanskartan har tagits fram inom Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). Där ingår Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen samt banker, försäkrings-bolag och andra privata aktörer och intresse-organisationer.

Källa: Sveriges Riksbank

Finanskartan är en ny webbplats med samlad information om det finan-siella systemet och hur vi i Sverige arbetar för att hålla systemet stabilt.



Fantastisk mus som är självkalibrerande och intuitiv. Den anpassar sig efter både storlek på skärm och hur du arbetar.Kan med enkla justeringar användas av alla på företaget.Snygg-smart-snabb

Se mer om de olika varianterna på www.contour-design.se

Much more than a mouseRollerMouse Red är en smart mus, designad för din kropp. Den ger dig oöverträffad precision,

kontroll och komfort. Att sitta framför datorn har aldrig känts så bra.

Atea_full_185x270.indd 1 09/04/14 14.35



I den svenska vården tillämpas en rad olika metoder för att ersätta vård-givarna för den vård de producerar. I en ny forskningsrapport från SNS, Ersätt-ning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer, analyserar Peter Lindgren för- och nackdelar med olika ersättningsmodeller. Slutsatsen är att vilken modell som fungerar bäst avgörs av vilken typ av vård det gäller.

apporten innehåller en genomgång av vad internationell och svensk forskning säger om vilka effek-ter ersättningsmodellerna får på vårdkvalitet, resursanvändning, innovation och patienternas lika

tillgång till vård. Några viktiga slutsatser är: • Det finns inget system som är optimalt för alla situationer. Komplexa modeller för resultatbaserad ersättning har stor potential men kräver också omfattande uppföljnings-insatser. • Fast ersättning, till exempel när en vårdcentral får ersättning för antalet listade patienter, kan skapa incitament för långa väntetider. Resultatbaserad ersättning, där mål exempelvis knyts till antal behandlade patienter, kan motverka detta.

R

Så kan den ekonomiska styrningen av vården utvecklas

Ny forskningsrapport:

• Att ersätta vårdgivarna för antalet utförda vårdåtgärder har nackdelen att det ger svaga incitament att förbättra vården genom innovationer. Ett sätt att lösa det är att ge vårdgivarna det ekonomiska ansvaret för att hantera komplikationer, en metod som bland annat tillämpas vid höftsledsoperatio-ner i Stockholm. • Vid värdebaserad ersättning kopplas ersättningen till patientens hälsoutfall, ex-empelvis till vilken grad av smärta patienten har efter en ryggoperation. Denna modell passar bäst för sjukdomstillstånd som drabbar ett stort antal patienter, där det är förhållandevis enkelt att bedöma hälsout-fallet och där kostnaderna är höga.

Incitament att välja lättare patienter?Ett ofta diskuterat problem är så kallad pa-

tientselektion, det vill säga att vårdgivaren i vissa ersättningsmodeller får incitament att prioritera patienter som ger höga intäkter till låga kostnader. Man undviker komplice-rade fall och överproducerar vård till lättare patienter.

– Internationella studier, bland annat från USA, visar att patientselektion förekom-mer. Den forskning som finns om Sverige har dock inte kunnat visa att detta är ett vanligt problem här, säger Peter Lindgren. Rapporten ingår i SNS och IFN:s forsk-ningsprogram ”Från välfärdsstat till välfärdssamhälle”.

Källa: Studiestödet Näringsliv och Samhälle

Den statliga sektorn kan definieras på olika sätt. I årsredovisningen för staten lämnar regeringen sin redovisning om myndigheterna och de statliga affärsverken. Men staten har stort inflytande även över AP-fonderna, de statliga bolagen och Riksbanken. Därför publicerade Ekonomistyrningsverket (ESV) i mitten av månaden en rapport om alla verksamheter staten har väsentligt inflytande över.

I rapporten redogör vi för statens nettoförmögenhet, som för 2013 är 762 miljarder kronor. Det är en ökning med 60 miljarder jämfört med 2012. Utvecklingen av nettoförmögenheten följer konjunktur-utvecklingen och gick nedåt 2008 för att sedan vända uppåt igen.

Statens ägande av andelar i de statliga bolagens tillgångar har mins-kat med 50 miljarder kronor mellan åren. Minskingen beror till största delen på att Vattenfalls och Svensk Exportkredits tillgångar

Statens nettoförmögenhet har ökat

minskat. Det statliga ägandet i bolagens tillgångar uppgår till 1 607 miljarder kronor.

Publikationen innehåller långa tidsserier över ekonomin i de verk-samheter som staten har väsentligt inflytande över. Tidsserierna är tämligen jämförbara.

Källa: Ekonomistyrningsverket


OFFENTLIG EKONOMI | nyheterPLATS: Wisby Strand, Strandvägen 4

Årets succémingel på Kallis!

Tänk dig solnedgången som glittrar i vattnet, svajande palmer, en svalkande drink i handen

och ljuv musik i bakgrunden.

Allt detta och mer därtill kan du uppleva när Offentliga Affärer med partners bjuder

på mingel tisdagen den 1 juli på Kallbadhuset.

Varmt välkommen!

Vill du inte missa årets succémingel? Kontakta: [email protected]

Arrangör: Tillsammans med partners:

Konjunkturinstitutets analys av den långsiktiga hållbarheten i Sveriges offentliga finanser till 2060 visar ingen förekomst av svårhanterliga obalanser. Det gäller även vid en generös tolkning av vad ett bibehållet offentligt åtagande innebär.

ilken definition som bäst kännetecknar ett bibehållet offent-ligt åtagande – bibehållen omfattning på dagens välfärds-tjänster och sociala trygghetssystem – är inte självklart.

I rapporten används därför tre definitioner kopplade till varsitt scenario där offentlig konsumtion utvecklas i olika

takt: ett resursbesparande scenario, ett relativt resurskrävande scenario och ett scenario som kopplar utgiftsutvecklingen till BNP-tillväxten i ekonomin.

75 miljarder i skattehöjning tillräckligtSimuleringar visar att en permanent skattehöjning om 2 procent av BNP är tillräcklig för att skapa hållbarbarhet i de offentliga finan-serna med nuvarande personaltäthet. 2 procent av BNP motsvarar i dag ca 75 miljarder kronor. Med en sådan permanent skattehöjning skulle det primära sparandet i offentlig sektor vara ungefär balan-serat fram till 2060, medan det finansiella sparandet skulle vara positivt.

Inga större obalanserEn försiktig slutsats av de samlade resultaten är att det inte förelig-ger några svårhanterliga obalanser i de offentliga finanserna. Slutsat-sen står sig även då ett bibehållet offentligt åtagande ges en relativt generös innebörd.

Om uppdraget:Konjunkturinstitutet gör på uppdrag av regeringen årligen långsik-tiga framskrivningar av de offentliga finanserna och beräkningar av hållbarheten i de offentliga finanserna inklusive S2-indikatorn, som är ett mått på hållbarheten i de offentliga finanserna.

Utvärderingens syfte är att bedöma i vilken grad nuvarande omfatt-ning på välfärdstjänster och trygghetssystem kommer att kunna fi-nansieras i framtiden med nuvarande utformning av skattesystemet.

Källa: Konjunkturinstitutet

V

Offentliga finanserna bedöms vara hållbara


LEDARSKAP

Om du varit med i ett väl fungerande team vet du hur bra det kan vara. Effektivt, samsynt, mål-orienterat, utvecklande och kul. Du känner säkert också igen teamet som inte fungerar bra. Vad är det som gör att vissa lyckas och andra inte? Hur utvecklar du din grupp och vilka är framgångs-faktorerna?

Det magiska teamet

r du nere på Ölands södra udde en vacker höst-dag så kommer du förundras över alla gäss som i tusental sträcker ut mot sydligare trakter. Grågäss, vitkindade gäss och prutgäss är de vanligaste. Gäss vet vad som gör att ett team fungerar bra. De

flyger i plogformation vilket gör att gässen bakom ledaren får vindskydd. Detta leder till att gässen kan flyga 71% länge än om de flyger solo. De kacklar och kommunicerar med varandra konstant så alla vet vad som gäller. Ledargå-sen byter av då den blir trött eller känner att nu är flocken på rätt väg. Om någon gås är dålig och måste vänta på marken så får den alltid sällskap av ett par andra gäss som väntar till den blir piggare.

En gemensam strävan Ett team är en grupp som har ett gemensamt mål och ett förenande syfte. Medlemmarna har en gemensam strävan och ett gemensamt ansvar för målet. Ett team är i sig som en egen individ.

För att en grupp ska bli ett effektivt team behöver den gå igenom olika utvecklingsfaser, där varje fas har sina spe-ciella utmaningar, både för ledaren och för medlemmarna. Det finns olika modeller som beskriver utvecklingen, där FIRO antagligen är den mest kända. Rent generellt så finns det, oavsett modell, några fram-gångsnycklar. Tillit, kommunikation, en gemensam bild av målet, ledarens sätt och hur gruppmedlemmarna tar ansvar. De framgångsrika teamen har fokus på både vad man gör och hur man gör det. 10 områden de kontinuerligt arbetar med är:

•Mål: är tydliga, klara och förstådda av samtliga medlem-mar i teamet. •Roller: är tydliga och accepterade, rollen matchar kom-petensen och ansvaret, sammansättningen kompletterar varandra.

Ä

•Öppenhetochförtroende:ledarenskaparenmiljödäralla blir sedda och känner sig trygga, där man får tycka och tänka fritt. •Ledarskapet: anpassas till den fas som gruppen befinner sig i. I början mer styrande, senare mer delegerande. •Kommunikation och feedback: teamet låter alla komma till tals och är bekväma med att ge och ta feedback. Feedback används om ett verktyg för att utveckla grupp, arbetssätt och individer. •Diskussion, beslutsfattande och planering: det finns processer för beslutsfattande, möten, problemlösning. I diskussioner får allas perspektiv och idéer komma fram. •Implementering och utvärdering: de beslut som tas ge-nomförs och utvärderas. •Normer och individuella skillnader: teamet har satt nor-mer för prestation och kvalitet. Individuella skillnader ses som positivt. •Struktur och mötesformer: handlar om hur ofta och när man ses, hur stor gruppen ska vara, former för själva mö-tena. Teamet har konstruktiva effektiva möten som fokuse-rar på rätt sak och där deltagarna är väl förberedda. •Samarbete och konflikthantering: det finns en process för hur konflikter tas om hand. Konflikter är OK men hante-ras och går snabbt över.

Vem bär ansvaret? En intressant fråga är vem som har ansvaret för att teamet ska utvecklas och bli ett ”dream team”? Självklart har leda-ren ett stort ansvar, men det vilar även ett ansvar på varje gruppmedlem. Ledaren bör, för att lyckas med ledarskapet vara tillräckligt insatt i grupputveckling, ha god självkänne-dom, en emotionell mognad, mod, vara engagerad och ha en tydlig värdegrund.

För att gruppen ska bli framgångsrik får inte medlemmarna bli åskådare och lita på att ledaren fixar allt. De behöver alla inse att var och en är medansvariga för gruppens framgångar och misslyckanden. En bra gruppmedlem delar med sig av idéer, synpunkter, frågor och farhågor. Medlemmen tar ansvar för sina åtaganden och uppmuntrar till diskussioner kring hur gruppen arbetar, medverkar till en helhetssyn och är lojal mot fattade beslut.

Bengt Kallenberg

41 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2014www.medhelp.se • [email protected] • 08-528 528 00

Är du chef?Har ni också svårt att få hela organisationen att följa uppsatta rutiner?MedHelps Chefsstöd ger er organisation de verktyg ni behöver!

Chefsstöd

Verktyg för strukturerad

dokumentation

Hjälp med hantering av sjukfrånvaro

Underlättar kontakt

med sjuka medarbetare

Stöd för rutiner vid upprepad frånvaro

Överblick på sjukfrånvaro-

kostnader

Underlag för riktade

hälsoinsatser

Stöd för rehab-

hantering

Medhelp annons_orig.indd 3 2014-04-16 09:32


Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag.

Moll Wendén Advokatbyrå • Stortorget 8 Malmö • 040-665 65 00 • [email protected] • www.mollwenden.se

Kontakta vår specialist!Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 • epost: [email protected]

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen

Idé och vision

Konsultavtal

Exploateringsavtal

Entreprenadavtal

Upphandling

Detaljplan och bygglov

Byggskede

Arbetsmiljö

Slutbesked


LEDARSKAP | nyheter

Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag.

Moll Wendén Advokatbyrå • Stortorget 8 Malmö • 040-665 65 00 • [email protected] • www.mollwenden.se

Kontakta vår specialist!Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 • epost: [email protected]

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen

Idé och vision

Konsultavtal

Exploateringsavtal

Entreprenadavtal

Upphandling

Detaljplan och bygglov

Byggskede

Arbetsmiljö

Slutbesked

Regeringens vårbudgetproposition innehåller få stora nyheter som berör företagande och jobbskapande. Mycket välkommet är sjuklöne-reformen som främst underlättar för mindre företag.

Goda ambitioner i slimmad vårbudget

tt de minsta företagens sjuklöne-kostnader minskar med upp till 75 procent är oerhört betydelsefullt, säger Elisabeth Thand Ringqvist, VD på Företagarna. Vi välkomnar också den översyn av skatteregler

som påverkar företag som Entreprenörs-kommittén har fått till uppdrag att utreda.

Regeringens prognos är väntad och att tillväxten ökar under 2014 går också i linje med de konjunkturförväntningar som Småföretagsbarometern visat.

– I det begränsade reformutrymmet på fem miljarder kronor läggs 700 miljoner kronor på företagssatsningar.Med tanke på en ljusande konjunktur, den ökande globala konkurrensen och den allt snabbare

Astrukturomvandlingen borde det övervägas om inte överskottsmålet för de offentliga finanserna ska ses över, säger Lars Jagrén, Chefekonom för Företagarna. Sverige behöver strukturella reformer som höjer den långsiktiga tillväxten och tillväxt-potentialen i form av utbildning, innova-tion och entreprenörskap.

Jobb i fokus kräver konkreta åtgärderDet är olyckligt att regeringen på arbets-marknadsområdet fäster så stor vikt vid trepartsamtalen som till stor del lämnar småföretagare utanför.

– Jobbtillväxten sker i stor utsträckning i företag som inte räknas som part på arbets-marknaden. Det är därför nödvändigt att

de små företagen finns med i dessa diskus-sioner för att få en långsiktigt hållbar jobb-tillväxt, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Budgetpropositionen saknar fler kon-kreta åtgärder för att underlätta företagens möjligheter att anställa. Företagarnas förslag om ett Arbetsgivaravdrag sänker arbetsgivaravgiften för alla arbetsgivare med cirka tio procentenheter för de första tio anställda.

– Vi har tidigare visat att en generell sänk-ning av arbetsgivaravgifterna kan ersätta de differentierade sänkningar som finns idag och ge större effekt för jobbskapandet, säger Lars Jagrén, Chefekonom för Företagarna.

Källa: Företagarna

Genomsnittschefen i Sverige tjänar 41 000 kronor i månaden inklusive förmåner och rörliga lönedelar. Det visar färsk statistik från Ledarna, Sveriges chefsorganisation. Ledarnas chefslönestatistik baserar sig på uppgifter från 67 600 svenska chefer av Sveriges cirka 500 000 chefer.

Chefer tjänar inga miljonlöner

ilden av att chefer i allmänhet har hög lön stämmer inte överens med Ledarnas chefslönestatistik som visar att en chefslön i genomsnitt är 41 000 kronor i månaden. Enligt Novus Sverigepanel* tror allmän-

heten att chefer i snitt tjänar nästan 60 000 kronor i månaden, vilket är närmare 20 000 kronor mer än vad en genomsnittschef egentligen tjänar.

– De flesta chefer tjänar inga miljonlöner, säger Annika Elias, Ordförande i Ledarna.

I Stockholms län tjänar cheferna mest i landet, 46 550 kronor i månaden. I botten finns cheferna i Kalmar län med 37 500 kronor i månaden. Finansdirektörer och produktionsdirektörer hör till de chefer som tjänar mest. Köksföreståndare och

Blageransvariga är de som tjänar minst. Årets rapport visar också att chefslönerna för anställda i företag som är helt eller delvis utlandsägda är mer än 5 000 kronor högre än i svenskägda företag.

– Om man genom skickligt chefsarbete får sina medarbetare att känna engagemang, utvecklas och prestera på toppen av sin förmåga bidrar det givetvis till företagets tillväxt, säger Annika Elias.

När de olika chefsuppdragen och befatt-ningarna jämförs med varandra visar det sig att personalansvar relativt sett väger mindre i lönekuvertet än ekonomiskt ansvar eller chefsnivå. – Gott ledarskap ökar hela organisationens förmåga att prestera och nå sina mål. Om vi

ska få de mest lämpade att vilja axla chefs-jobben i framtiden måste arbetsgivarna bli bättre på att belöna ledarskap. Annars finns risken att cheferna istället byter jobb, säger Annika Elias.

I hela Sverige bytte 23 procent av cheferna jobb under 2013. 16 procent bytte till ett nytt jobb hos samma arbetsgivare. 7 procent började hos en annan arbetsgivare. Att byta jobb är fortfarande ett bra sätt att få upp sin lön.

– Att byta jobb är ett bra tillfälle att värdera ansvar och resultat – oavsett om det sker inom arbetsplatsen eller om man väljer att byta arbetsgivare, säger Krister Andersson, löneexpert på Ledarna.

Källa: Ledarna


HÅLLBARHET

Idag lever vi med miljonprogrammet och renoveringsbehovet är stort. De möjligheter som en fastig-hetsägare har idag har i många avseenden fastställts redan när huset byggdes. För miljonprogrammet skedde redan för 40-50 år sedan. Då var ”miljöutrymmet” för samhället större än idag och miljöfrågorna hade med enstaka undantag inte nått branschen. Men det är nu med ett betydligt mindre ”miljöutrym-me” som samhället måste hantera renoveringsbehoven.

Utmaningar och verktyg för upphandling av miljöanpassat byggande

äget i dag är att de nationella och globala utmaningarna ökar när utarmning av biologisk mångfald, klimatpåverkan och spridning av kemikalier och andra miljöproblem inte bara fortsätter utan tyvärr

förvärras. Byggsektorn står för stora delar av samhäl-lets miljöpåverkan. Byggandet står också ofta för stora kostnader, lika så drift och un-derhåll av fastigheter. Inomhus är den miljö som de flesta lever största delen av sina liv i; miljöanpassat byggande måste därför också vara ett hälsosamt byggande. Sverige utan klimatpåverkande utsläpp? Globalt måste utsläppen av växthuspåver-kande gaser ha minskats med cirka 70-80% till år 2050, för att undvika farliga tempera-turökningar. Rättviseperspektiv leder till att rika länder måste minska än mer för att ge visst utrymme åt fattigare. Naturvårdsverket har tagit fram en färdplan för ett Sverige utan klimatpåverkande nettoutsläpp 2050. För många andra miljöaspekter ser det till och med värre ut. Uppnås inte det kommer samhället och fastighetsägare om 40-50 år att vara i en be-tydligt svårare sits med ett betydligt mindre ”miljöutrymme” än idag. Hur vi bygger nytt idag och framöver har därför en strategisk betydelse inte bara för

Lde närmaste årens fastighetsförvaltning. Det är viktigt att resultatet blir hälsosamt, energieffektivt och resurssnålt under mycket lång tid. – Som hjälp till de som upphandlar har Miljöstyrningsrådet i uppdrag att tillhan-dahålla miljökrav. Kraven för bygg togs fram 2009 och omfattar nybyggnation av flerbostadshus och lokaler, ombyggnation av flerbostadshus och lokaler. Kraven spänner över inomhusklimat, energi, materialval, fuktsäker-het till överlämning till brukarna med mera, säger Jens Johansson, Projekt-ledare byggkriterier på Miljöstyrningsrådet. Ökade byggkostnader = lärokostnader Mycket positivt har hänt inom byggsektorn sedan 2009. Ett flertal miljöklass-ningssystem har etablerats i Sverige, byggvarudeklarationer har vuxit fram, allt fler passivhus byggs och omfattningen och nivån på vad branschen kan prestera har höjts med mera. Röster om ökade byggkostnader hörs men det finns även byggbolag som rapporterar att ökade byggkostnader varit lärokostnader och att man nu kan bygga bättre energiprestanda med liten eller ingen prisökning.

Det finns även fastighetsägare som berät-tar om att energieffektiviseringens lägre driftskostnader ger en bättre totalekonomi trots högre investeringar. Ett flertal aktörer arbetar nu på att introducera miljöklass-ningssystem för infrastruktur i Sverige. Upphandlaren måste vara tydlig och säkerställa likabehandling Men för offentliga verksamheter finns

upphandlingslagarna förhålla sig till. EU-domstolens dom i det så

kallade Max Havelaar-fallet (C368-10) förtydligar

också hur regeln om miljömärkningar ska tolkas. Det är helt tyd-ligt att kriterierna för exempelvis en miljö-märkning får användas

i en upphandling, så länge dessa inte strider

mot gemenskapsrättsliga principer etcetera.

Men upphandlaren måste vara

tydlig och säkerställa likabehandling. Bara en hänvisning till ett miljömärke eller en klassning räcker inte vilket försvårar för att upphanda miljöklassning av objekt. De nya upphandlingsdirektiven kan förhoppnings-vis komma att underlätta hanteringen men det dröjer innan de omsatts till svensk lag.


HÅLLBARHET

Jens Johansson, Projektledare byggkriterier på Miljöstyrningsrådet

Faktaruta

Naturvårdsverket undersökning 2013 om Miljöanpassade inköp: http://www.natur-vardsverket.se/Documents/publikatio-ner6400/978-91-620-6591-1.pdf

• De flesta (84%) svarar att deras organisa-tion har en inköps- eller upphandlingspolicy eller några centrala riktlinjer som inkluderar miljöhänsyn vid inköp. • En stor majoritet (70%) av organisationerna ställer alltid eller oftast miljökrav vid inköp. • Undersökningen visar att 52% ställer miljö-krav vid byggupphandlingar (kommuner stäl-ler krav i 70% och landstingen i 75%, statliga organisationer i mindre utsträckning) Vilka krav som ställs och hur de är formule-rade för att vara verksamma och anpassade till respektive upphandling går behövs det ytterligare undersökningar för att kunna dra någon slutsats om • Miljöstyrningsråder upphandlingskriterier som har varit ute på remiss återfinns här: http://www.msr.se/sv/Upphandling/Uppdate-ring-av-kriterier-inom-byggomradet/

– Det finns därför ett stort behov av ett stöd för miljöanpassat byggande som är utformat med tanke på lagen om offentlig upphandling och EU:s gemenskapsrättsliga principer. För att underlätta för offentliga aktörer att ställa miljökrav när de upphandlar både uppdaterar och preciserar därför Miljöstyrningsrådet nu sina krav, säger Jens Johansson. Nya regler för byggnader Miljöstyrningsrådet har även ett system för miljö-varudeklarationer, EPD. En EPD baseras på en produkts miljöbelastning i ett livscykelperspektiv och bedöms utifrån vetenskap-liga grunder och vilar på globala och europeiska standarder.

Nu har regler för byggnader arbetats fram vilket är en förutsättning för att jämförbart kunna deklarera byggnaders miljöprestanda. Det är nu fritt fram för vilket byggföretag som helst att ta fram och registrera en EPD

för sina byggnader. Fler EPD:er för byggprodukter och byggnader kan i framti-den även spela roll för krav-ställande och uppföljning i offentlig upphandling.

Sarah Nilsson


HÅLLBARHET

Den ödesmättade nödvändigheten av att bryta klimattrender och bygga ett i alla avseende hållbart samhälle genomsyrade såväl visionerna som en mängd innovationer och nya tekniska lösningar som presenterades på Skandinaviens i särklass största bygg- och fastighetsmässa.

Hållbarhet dominerade

ed den purfärska rapporten från FN:s klimatpanel som bränsle, var det en tacksam uppgift för programbyggare, seminarietalare och utställare att ringa i larm-klockorna och därmed skapa en

massiv argumentation för att det nu dags för alla att planera för och börja bygga för en hållbar framtid.

Smarta städer står i fokus När 70% av energiförbrukningen sker i stä-derna och 40% av förbrukningen är relaterad till byggnaderna är det bara naturligt att smarta städer och smarta byggnader stod i cen-trum under Nord-byggdagarna.

Ett för året nytt in-slag var konferensen och utställningen ”Sustainable Days”, som namnet anger är det ett evenemang med internationellt perspektiv. Med un-derrubriken ”Featuring Germany” var tysk-svenska handelskammaren premiär-årets medarrangör för denna nya mötesplats. Hållbarhet i toppklass Hur blir hållbar stadsplanering rymmande miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv en ständigt närvarande och utvecklingsdrivande verklighet? 80% av de byggnader som vi år 2050 kommer att leva och arbeta i finns redan idag. Så utmaningen ligger lika mycket i att förädla det gamla som att bygga nytt med en hållbarhet i toppklass. Ett uppmärksam-mat inslag var presentationen av Kirunas

Mnya detaljplan, som för första gången visades utanför Kiruna. Ett par andra spännande stadsbyggands-projekt som säkert kommer att var i fokus framöver presenterades också under mäss-dagarna, nämligen Norrtälje hamn och Vallastaden i Linköping. Det intressanta perspektivet är här att de ännu inte är upphandlade, varför vi kan förvänta oss att de kommer att rymma nya innovativa inslag i att bygga Smart Citys.

Smart dominerar Det svenskengelska be-

greppet smart var jämte hållbar dominerande

under mässdagarna, kanske på bekostnad av grön/green. Hållbar utveckling eller i dagligt tal hållbarhet rymmer som bekant per definition de tre

dimensionerna social, ekonomisk och ekolo-

gisk hållbarhet.

Vad vill man då tillföra med begreppet smart? Smart användes ursprungligen om

en engelskspråkig modell för att underlätta formulering av mål, personlig utveckling etcetera, där smart relaterar till initialerna i de fem ledorden (på svenska) specifikt, mätbart, accepterat (alternativt attraktivt), realistiskt och tidssatt (tidsbe-stämt).

Men idag förknippar nog de flesta attribu-tet eller begreppet smart med intelligent teknik som sådan eller där denna teknik är kärnan som möjliggör en företeelse eller ett objekt/projekt. Vi talar om smarta städer, smarta elnät, smarta fastigheter, smart

stadsbyggnad, smart logistik etcetera.Den gemensamma nämnare är att infor-mationstekniken gör det möjligt att skapa en ny dimension av vad som är möjligt att uppnå – med ibland hisnande perspektiv.

Renovera energismartGenom placeringen med en stor monter i entréhallen och en löpande kedja av miniseminarier kunde knappast någon av mässans cirka 60 000 deltagare undvika att lägga märke till samlingsmontern Renovera energismart och presentationen av BeBos projekt ”Ett hus – fem möjligheter”, som vi skriver om i nästa artikel i tidningen.

Kampanjen Renovera energismart drivs av Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket med syftet att förmedla kunskaper, visa på möjligheter och bidra till en utvecklande dialog kring energieffekti-visering av Sveriges flerbostadshus, särskilt miljonprogrammet. Utgångspunkten är det välbekanta nationella målet energieffektivi-sering i bebyggelse: jämfört med 1995 bör energianvändandet minska med 20 procent till 2020 och halveras till 2050. Därtill finns aspekten att Sverige fram till år 2020 skall ha gjort sig fri från beroendet av fossila bränslen, samt Sveriges åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 40% till år 2020.

Kampanjen Renovera energismart starta-des 2010 och avsikten är att den skall pågå under några år till (www.renoveraenergis-mart.se). I kampanjen deltar också HSB Riksförbund, Riksbyggen, Byggherrarna, Fastighetsägarna Sverige, Svensk Ventila-tion, VVS Företagen och VVS-fabrikanter-nas råd.

Kent Mossheden

Rapport från Nordbygg 2014:

Målet är det goda mötet, tekniken är medlet.

HUVUDKONTORSödra Ågatan 18A, 431 35 MölndalTelefon: 031-775 97 00 | Fax: 031-775 97 01E-post: [email protected]

FILIAL STOCKHOLMNorrmälarstrand 78, 112 35 StockholmTelefon: 08-650 98 30 | Fax: 08-650 98 29

FILIAL KARLSTADPark 124, 656 34 KarlstadSignalhornsgatan 124, Karlstad

I praktiken innebär det att vi alltid kan ge dig en lösning för bild och ljud som syns och hörs bra. Och som fungerar väl i den praktiska vardagen. Så enkel det går, så avancerad som behövs. Vi får ofta höra från våra kunder att vi är enkla att samarbeta med. Många av dem är förresten ekonomi-, verksamhets- och IT-chefer inom offentlig sektor. Att de tycker vi är enkla att jobba med beror antagligen på två saker. För det första kan vi den offentliga sektorn: Vi har under tretton år haft ett framgångsrikt

samarbete med olika aktörer inom den offentliga sektorn, från Sveriges Riksdag till skolor och äldre-boenden. Vi har gjort komplexa lösningar för Chal-mers 3D-presentationer och levererat patient-TV. För det andra utgår vi från kundens förutsätt-ningar: Först identifierar vi behoven, sedan syr vi ihop det paket av produkter och tjänster (till exempel utbildning) som löser dem. Det arbets-sättet underlättas av att vi arbetar leverantörs-oberoende. Vi har alltså inget krav på oss att leverera vissa produkter.

Vårt mål är alltid att skapa det goda mötet. Kanske är det därför vi fått ramavtal med kammarkollegiet, SKL Kommentus och Göteborgs upphandlingsbolag inom ”bild och ljudteknik med tillhörande tjänster”, som det så vackert heter.

Ni hittar mer information om avtal, sortiment och tjänster på dav.se.


Målet är det goda mötet, tekniken är medlet.

HUVUDKONTORSödra Ågatan 18A, 431 35 MölndalTelefon: 031-775 97 00 | Fax: 031-775 97 01E-post: [email protected]

FILIAL STOCKHOLMNorrmälarstrand 78, 112 35 StockholmTelefon: 08-650 98 30 | Fax: 08-650 98 29

FILIAL KARLSTADPark 124, 656 34 KarlstadSignalhornsgatan 124, Karlstad

I praktiken innebär det att vi alltid kan ge dig en lösning för bild och ljud som syns och hörs bra. Och som fungerar väl i den praktiska vardagen. Så enkel det går, så avancerad som behövs. Vi får ofta höra från våra kunder att vi är enkla att samarbeta med. Många av dem är förresten ekonomi-, verksamhets- och IT-chefer inom offentlig sektor. Att de tycker vi är enkla att jobba med beror antagligen på två saker. För det första kan vi den offentliga sektorn: Vi har under tretton år haft ett framgångsrikt

samarbete med olika aktörer inom den offentliga sektorn, från Sveriges Riksdag till skolor och äldre-boenden. Vi har gjort komplexa lösningar för Chal-mers 3D-presentationer och levererat patient-TV. För det andra utgår vi från kundens förutsätt-ningar: Först identifierar vi behoven, sedan syr vi ihop det paket av produkter och tjänster (till exempel utbildning) som löser dem. Det arbets-sättet underlättas av att vi arbetar leverantörs-oberoende. Vi har alltså inget krav på oss att leverera vissa produkter.

Vårt mål är alltid att skapa det goda mötet. Kanske är det därför vi fått ramavtal med kammarkollegiet, SKL Kommentus och Göteborgs upphandlingsbolag inom ”bild och ljudteknik med tillhörande tjänster”, som det så vackert heter.

Ni hittar mer information om avtal, sortiment och tjänster på dav.se.


HÅLLBARHET

BeBos projekt ”Ett hus – fem möjligheter” består av fem olika scenarier för energibesparing vid renove-ring av miljonprogrammet. Projektet utgår från ett typiskt miljonprogramshus som åtgärdas på olika sätt för att sänka energianvändningen. Syftet är att det ska bli enklare för ägare av fastigheter och bostads-rättsföreningar att nå en kostnadsoptimal energieffektivisering vid renoveringen av sina hus. Målet är att minska energianvändningen med minst 50 procent och dessutom göra en miljövinst.

Ett Hus fem möjligheter

tt värma upp bostäder är en stor post i Sveriges energinota. Nästan en tredjedel av energiproduktionen – mer än indu-strin och någon annan sektor i landet – går åt till att hålla värmen i våra hem. Om fastigheter blir mer energieffektiva finns alltså enorma besparingar att göra.

Under årets Earth Hour i slutet av mars, stod bland annat bostäder-nas klimatpåverkan i fokus. Ju mer koldioxidutsläpp bostadssektorn genererar, desto större blir klimatpåverkan. Miljonprogrammet behöver renoverasMiljonprogrammet började byggas 1965 vilket var samma år som Volvo PV slutade tillverkas. Husen finns kvar men det rullar knappt några Volvo PV på våra vägar. Allt har olika cykler, husen har sina. Hus som man struntar i att underhålla har en hög tröskel att ta sig över för att kunna återställas till nyskick, säger Roland Jonsson, Energichef på HSB Riksförbund. I Sverige står många av miljonprogrammets hus inför nödvän-diga renoveringar. Förra året tog HSB initiativ till ”Ett hus, fem möjligheter” för att visa hur man i samband med en renovering kan energieffektivisera gamla flerbostadshus på bästa sätt.

I studien, som utförts i samarbete med organisationen Bebo (Beställargrup-pen bostäder), har man utgått från ett trevåningshus byggt på 70-talet. Genom att räkna på fem olika alternativ för att halvera energiförbrukningen, visas hur olika åtgärder påverkar bland annat husets miljöbelastning, driftskostnader och månadsavgifter.

Alternativen i ”Ett hus, fem möjlig-heter”:1. Huset rivs och ett nytt med samma yttermått, men tjockare isolering, upp-förs. 2. Allt utom stommen rivs och allt annat är nytt. 3. Huset utrustas med solceller på taket, fönstren renoveras. 4. Stammar och fönster byts och en

Avåning byggs till. Värmeåtervinning införs på ventilation och av-loppsvatten. Ventilationssystemet kompletteras med HSB FTX (en innovation från HSB), där värmen tas från borrhål för att förvärma uteluften och kyla den sommartid. 5. Huset utrustas med värmepumpar. Effekt kostar pengarAlla är överens om att effekt kommer att kosta pengar i framtiden. – Det är viktigt att sätta mål och ta fram bra grunddata när man funderar över vilken lösning man ska välja. Jag har haft en väldigt bra dialog med energileverantörerna. Det känns som om vi strävar mot samma mål. Beroende på metod kommer miljöbelastning och kostnad att vara olika. Om leverantörer och kunder har en dialog så gör det att man väljer rätt saker som gynnar bägge parter, säger Roland Jonsson.

Ett önskescenario skulle vara att alla energileverantörer har tabeller på sina webbsidor där man kan se hur mycket en sparad kWh är värd. Detta gör att kalkylen för olika man spar genom olika energi-effektiva renoveringar, till exempel genom att byta fönster blir rätt.

Det skulle vara till stor hjälp för att få fram ett bra under-lag för att fatta beslut om vilken/vilka åtgärder

man ska satsa på. Idag fattas ofta beslut på mycket bristfälliga beräkningsunderlag. Om man gör en energibesparing om 25

procent så minskar energikostnaden med 12,5 procent visar en Nils Holgers-

son-rapport.

Som exempel på grön lösning berät-tar Roland Jonsson att HSB har ett nytt

hus i Nacka (HSB FTX) där man arbetar med från- och tilluft. Man använder sig av

Geotermisk värme (energi ur berget men ingen värmepump) och värmer tilluften till

värmeväxlaren med rör ner i backen och en cirkulationspump. Sommartid kan man kyla luften till lägenheterna. Kostnaden

ligger på cirka 100 kronor/m2 i mer investe-ring.

FTX-ventilationFörkortningen FTX står för från- och tilluftssystem med värmeväxlare. Det


HÅLLBARHET

Luft ut

Luften värms av jord/bergvärme till –5° C innan den leds vidare till värmeväxlaren.

Ventilation in

Ventilationut

FTX+

Cirkulationspump

Luft in–15°

Värmebatteriet, som vanligen tillför extra energi vid köldtoppar efter att luften passerat värmeväxlaren, har alltså �yttats så att det sitter före aggregatet. Det innebär att uteluften aldrig blir kallare än -5° C då den når FTX-aggregatet, som då klarar att hålla tilluften rätt tempererad även vintertid. Dessutom undviks påfrysning i värmeväxlaren.

+

En illustration av HSBs FTX

Roland Jonsson, Energichef, HSB Riksförbund

är ett mekaniskt system. Huset utrustas med ett kanalsystem som sköter uppvärmd tilluft och ett annat som sköter frånluft under kontrollerade förhållanden. Detta sammanlänkas i en värmeväxlare som sköter värmeåtervinningen. Fördelen ligger främst i att den tillförda friskluften kommer att ligga temperaturmässigt mycket nära rumstemperaturen. Man får därigenom en mycket bra luftväxling och hög komfort då risken för kallras är minimal. Med denna lösningen klarar HSB av att halvera utsläppen av koldioxid i en nyproducerad fastighet i Nacka. På köpet blir energikostnaderna lägre och de boende får bättre inomhus-klimat.

Roland Jonsson


OFFENTLIGA AFFÄRER

I ALMEDALEN!

Har du frågor kring programmet? Kontakta: [email protected]

Välkommen till ett antal spännande seminarier!


Under tre dagar (måndag, tisdag och torsdag) arrangerar Offentliga Affärer tillsammans med partners

ett antal högintressanta seminarier samt en miniutställning under “Politikerveckan” i Almedalen 2014.

Saxat ur programmet:

• e-förvaltning • De nya EU-direktiven • Tjänsteupphandlingar

• Verksamhetsutveckling • Livsmedelsupphandlingar • Hållbar samhällsutveckling • Debatt om välfärdstjänster

PLATS: Wisby Strand, Strandvägen 4

TID: 30/6-1/7 och 3/7


HÅLLBARHET

Vi står på toppen av ett renoveringsberg som framförallt handlar om miljonprogrammet och de lägen-heter som uppfördes mellan 1961-75. Under dessa år byggdes nästa en miljon lägenheter och idag är fortfarande väldigt många av dessa lägenheter orenoverade. Vi anser dock att folkhälsoaspekten saknas i debatten om energieffektivisering och renovering av miljonprogrammet.

Renovera energismart och förbättra folkhälsan

yvärr saknas stimulerande incitament att öka renoveringstakten – och där-med även både energieffektivisering och förbättrad folkhälsa! Vi vet att drygt 1,2 miljoner personer

anger att de varje vecka på ett eller annat sätt har hälsobesvär på grund av en dålig inomhusmiljö i bostaden, i skolan eller på arbetet. För de allra flesta handlar det om problem med ögon och näsa, astmarelate-rade besvär, samt trötthet och huvudvärk. Dessa besvär beror på dålig ventilation, låg luftomsättning, fukt, emissioner från bygg-nadsmaterial samt hur byggnaden används och sköts. Miljonprogrammet det största hälsopro-blemet? Tittar man endast på bostadsbeståndet så är det framförallt i miljonprogrammet man upplever de största hälsobesvären. Helt klart finns det ett starkt samband mellan inomhusklimat och folkhälsa. Skrämmande fakta visar att hela 78 procent av småhusen och 50 procent av flerbostadhusen understiger riktvärdet för luftomsättning.

T– Vi ser heller inte någon förbättring de senaste 20 åren (studierna 1993 ELIB och 2010 BETSI) gällande luftomsättning. Istället har astma och allergi ökat bland barn under dessa år. Den dåliga inomhus-miljön och dess negativa hälsoeffekter får i sin tur stora konsekvenser på motivation och studieresultat bland dagens barn och ungdomar, menar Britta Permats, VD på Svensk Ventilation.

Ekonomiska incitament Men det finns en möjlighet att göra rätt och förbättra folkhälsan när renovering och energieffektivisering står för dörren. I den pågående debatten hörs ofta argument som lyfter de samhällsekonomiska vinsterna. Och ja, myndigheter och beslutsfattare behöver utreda och besluta om ekonomiska incitament för kommunala fastighetsbolag och privata fastighetsägare att renovera smartare.

– Allt detta är viktigt och bra men just aspekten om en bättre folkhälsa hörs alltför sällan i diskussionen. Rent konkret kan man renovera energismart och samtidigt förbättra komforten och inomhusklimatet.

Magistratshagen i Linköping är ett sådant exempel där det primära syftet var att energieffektivisera men som samtidigt också blir ett exempel på hur människors hälsa förbättras när man renoverar energismart och på rätt sätt. För att lösa energieffektiviseringsfrågan på lång sikt anser vi att det, förutom dessa för-slag, även behövs ökade anslag till forskning om inomhusmiljön samt fler utbildnings-platser inom yrkeshögskolan. – Det är då vi pratar om verklig samhälls-ekonomisk vinst där vi också skapar möjlig-het att sätta unga i arbete, skapa nya jobb, minska energianvändningen och bäst av allt - skapa god och hållbar livskvalitet genom en förbättrad folkhälsa.

Britta Permats

OFFENTLIGA AFFÄRER

I ALMEDALEN!

Har du frågor kring programmet? Kontakta: [email protected]

Välkommen till ett antal spännande seminarier!


Under tre dagar (måndag, tisdag och torsdag) arrangerar Offentliga Affärer tillsammans med partners

ett antal högintressanta seminarier samt en miniutställning under “Politikerveckan” i Almedalen 2014.

Saxat ur programmet:

• e-förvaltning • De nya EU-direktiven • Tjänsteupphandlingar

• Verksamhetsutveckling • Livsmedelsupphandlingar • Hållbar samhällsutveckling • Debatt om välfärdstjänster

PLATS: Wisby Strand, Strandvägen 4

TID: 30/6-1/7 och 3/7



LANDETRUNT

Nu kan alla lämna e-förslag till Strängnäs kommun E-förslag är ett digitalt verktyg för alla som vill läm-na in idéer och förslag som kan förbättra Strängnäs kommun. Alla är välkomna att skapa eller stötta ett e-förslag. De förslag som får 30 eller fler röster går vidare för politisk behandling. Varför e-förslag?E-förslagen är ett smidigt, snabbt och transparent komplement till de mer traditionella medborgar-förslagen. Med e-förslag finns möjligheten att ta in förslag från exempelvis utflyttade, sommargäster eller andra som kan vara med och delta i kom-munens utveckling. Alla förslag kan också läsas av alla. E-förslag kan skapas och stöttas av alla som registrerar ett konto i portalen. Vem kan delta?Alla som är intresserade att delta i kommunens ut-veckling kan delta. Det finns ingen åldersgräns och det spelar ingen roll var man bor. Vad som krävs är ett personligt konto. Dialogportalen – medborgarnas väg inI samband med lanseringen av e-förslag skapades en dialogportal där medborgarnas möjligheter att påverka nu finns samlade på en sida. Strängnäs kommun hoppas att detta ska underlätta dialogar-betet och öka medborgarinflytandet.

Enköpings kommun har en ny resepolicyEnköpings kommun har en ny resepolicy för sina anställda. Syftet är att få effektivare persontransporter. På tisdagens möte antogs en ny resepolicy av kommunfullmäktige.

– Den omvärldsanalys som vi har gjort visar tydligt att de kom-muner som har lyckats effektivisera sina persontransporter har en resepolicy som regelbundet följs upp, säger Enköpings kommuns miljöstrateg Camilla Wester.

Camilla Wester har på uppdrag av kommundirektören Synnöve Fridén tagit fram ett förslag på ny resepolicy för Enköpings kom-mun. Förslaget har varit ute på remiss hos nämnderna. Samtliga remissvar har varit positiva med få synpunkter. Att Enköpings kommun skulle få en ny resepolicy för sina

Klart för snabbare tågtrafik till Stockholm och utbyggnad av Karlstad C Nu är det klart att det blir en utbyggnad av Värmlandsbanan, Karlstad C och andra satsningar på infrastruktur värda 422 miljoner kronor. Det är innebörden av regeringens nationella transportplan för 2014-2025 som presenterades idag. Till det kommer satsningar på ytterligare 265 miljoner kronor som redan är planerade.

– Det är mycket glädjande att vi fått med de här delarna i den nationell planen. Det kommer att betyda mycket för Karlstad med minskade restider och en utvidgad arbetsmarknad, säger kommunstyrelsens ord-förande Per-Samuel Nisser (M). 800 personer pendlar till StockholmFörutom att infrastrukturstasningarna är välkomna för tillväxten i Karlstad och Värmland ger satsningarna förbättringar till exempel de nära 800 Karlstadsbor som pendlar till Stockholms län idag. Reger-ingen förslag till nationell transportplan innebär byggstart redan i år för mötesstationer mellan Kil och Karlstad som minskar restiden med 3,5 minuter på sträckan Kristinehamn-Karlstad. 2020 blir det byggstart för ombyggnaden av och omkring Karlstad C och mötesstationer vid Brunnsberg och Välsviken. Satsningarna kom-mer att ge minskade förseningar och säkrare förbindelser. – Det är väldigt positivt att vi får till de här stora satsningarna, som också innebär en fantastisk utveckling av hela stadskärnan i Karlstad och möjliggör för bostäder i nya attraktiva lägen, säger Per-Samuel Nis-ser (M).

anställda var ett av målen för projektet ”Gemensam personbils-hantering”. Den förra resepolicyn var från 2003 Den resepolicy som fanns tidigare var från den 1 augusti 2003. Den togs fram av tekniska nämnden. Bakgrund Vid beredning av ärendet den 4 mars 2014 föreslog kommunstyrelsens ar-betsutskott att kommunfullmäk-tige skulle anta resepolicyn för Enköpings kom-mun daterad den 21 februari 2014.


JURIDIK

Unga i norr flyttar gärna till Luleå Luleå är en allt populärare stad för ungdomar att flytta till. Det visar en ny undersökning från banken SBAB. Statliga SBAB har frågat drygt 1 000 svenska ungdomar mellan 18 och 26 år om vilka orter de vill bosätta sig i. Två av tre unga i landet flyttar gärna till närmaste större stad. Varannan kan också tänka sig att bo i Stockholm eller Göteborg.

Luleå är den tionde populäraste orten bland Sveriges ungdomar. Nio procent flyttar gärna hit. Det är två placeringar bättre än när samma undersökning gjordes 2009.

Närproducerat, hållbart och ekologisk i kommunens kök Nytt grepp när det gäller upphandling av livsmedel till Norrköpings kommuns kök, ger möjligheter till mer närproducerad, hållbar och ekologisk mat.

Norrköpings kommun har ställt hårda krav på sig själva när det gäller de råvaror som handlas in till kommunens kök. Livsmedlen ska till stor del vara etiskt och ekologiskt märkta, säsongsanpassade, lokal- och närproducerade. Hänsyn ska också tas till svenska miljö- och djurskyddsbestämmelser. Allt enligt Norrköpings kommuns kostriktlinjer. Samtidigt finns det stränga upphandlingsregler för kom-munen som ibland kan upplevas krocka med den här typen av krav. Nu har Norrköpings kommun tillsammans med upphandlings-organisationen Upphandlingscenter, hittat en väg att kunna följa både kvalitets- och miljökraven samt lagar och regler kring offentlig upphandling. Det man gjort är att dela upp upphandlingen i mindre delar för att möjliggöra för mindre producenter att delta. Man kan enligt lagen om offentlig upphandling inte ställa krav på lokala leverantörer, men genom att delta upp upphandlingen ger styr man medvetet så att mindre och lokala entreprenörer kan lämna anbud.

Skolchefen går över i ny tjänst Nuvarande förvaltningschef på barn- och utbildningsför-valtningen Mikael Blom går över i ny tjänst som kvalitetsutvecklare på kommunledningskontoret från och med 14 april. Mikael har under sina snart tio år som förvalt-ningschef gjort ett bra jobb och varit involverad i många omstruk-tureringsprocesser. Vi är numera överens om att det är dags för nya krafter att ta över skolutvecklingsarbetet och för Mikael Blom att ta sig an

andra arbetsuppgifter inom Säffle kommun.

Mikael tar över den vakanta tjänsten som kvalitetscontroller som finns på kom-

munledningskontoret samtidigt som tjänstens innehåll justeras, därav änd-rad titel. Mikael kommer bland annat omgående påbörja upphandling och införande av det beslutsstödssystem som ska införas i kommunen.

– Det känns skönt och behövligt att äntligen komma igång med ett

antal strategiska arbetsuppgifter som vi legat efter med, samtidigt som BUNs

utvecklingsarbete kan fortsätta framåt säger kommunchef Sven Junzell

Ny t.f. förvaltningschef på barn- och utbildningsnämn-den föreslås tillsvidare bli biträdande förvaltningschef Elisabeth H. Solberg. Barn- och utbildningsnämnden arbetar tillsammans med Kommunstyrelsen nu med en plan för att både på kort- och lång sikt lyfta kvalitets-arbetet i skolan. Kommunstyrelsen har beviljat Barn- och utbildningsnämnden extra medel för detta och vi återkommer med mer information om hur detta arbete fortskrider. Stora utmaningar framöverSäffle kommun har sedan flera år tillbaka lagt stort fokus på att förbättra skolresultaten. Nyligen presenterades undersökningen Öppna jämförelser från SKL som visar att Säffle fortfarande har ett stort arbete att göra för att höja andelen elever som uppnår behörighet till olika gymnasieprogram och når målen i alla ämnen. Under-sökningen visar samtidigt mycket glädjande att Säffles elever i åk 3 får goda resultat och placerar sig bland topp 15 % av Sveriges kommuner. – Vi är i många delar av verksamheten på god väg och förhoppningen är nu att kunna ta ytterligare steg i rätt riktning, säger Stina Höök.


KONFERENSGUIDEN

Malmö Live är på en och samma gång ett konsert-hus, en kongressanläggning och ett hotell. Huset, som kommer att stå klart 2015, ska vara öppet för alla och kommer att vara fullt av liv och rörelse.Här kan du lyssna på musik, ät något gott, gå på en utställning eller njuta av söderläget på de stora trädäcken längs kanalen.

En mötesplats med liv och rörelse

n plats där det ständigt är något på gång. Där man kan gå på konserter, möta upp vänner, ta del av spontana före-ställningar eller kanske bara titta på folklivet. När Elisa-beth Lundgren, kulturdirektör på Malmö stad, pratar om förväntningarna på Malmö Live, drar hon paralleller till Londons kulturcenter South Bank.

– Malmö Live är ett hus som ska inspirera besökaren, det ska hända saker både ute och inne och det går att gå rätt igenom huset. Jag hoppas att det blir en attraktiv plats, dit alla känner sig välkomna.

Att musiken är huvudsak i det kulturella utbudet råder ingen tvekan om, med tanke på att Malmö Live blir Malmö SymfoniOr-kesters nya hem. Den största konsertlokalen kommer att rymma en publik på 1600 personer, och därtill finns en flexibel sal som kan anpassas efter behov, med en publikkapacitet på cirka 300 personer.Men det blir också plats för alla sorters musik – jazz, pop, rock, världsmusik, med mera.

E

– Malmö Live blir en plats för gränsöverskridande musikaliska samarbeten och nya upplevelser, säger Elisabet Lundgren. Hög kulturkvalitet– All kultur här kommer att hålla hög kvalitet. Programutbudet ska överraska, ligga i framkant och hålla världsklass. Musiken är i fokus och konserthuset med symfoniorkestern är en viktig del. Malmö Live får en stor publikkapacitet och kommer att kunna ta emot scenframträdanden som kräver hög teknisk spets, säger hon. Tanken är att utbudet i Malmö live ska vara inbjudande och till-gängligt. Det blir en öppen scen i den södra delen av konsertbygg-naden, och det kulturella kommer att kunna utspela sig på olika platser utomhus, gärna så att det väcker nyfikenhet hos förbipasse-rande.

Elisabeth Lundgren, Kulturdirektör, Malmö stad


– Längs kanalen blir det ett soligt gångstråk med sittplatser och vid hotellet finns en restaurang med uteservering. Det kommer att sy-nas utifrån att något händer, och förhoppningsvis lockar det in nya besökare och målgrupper. Huvudentrén norrifrån är gemensam för kongress- och konsertdelarna, med stora ytor. Där kan man också ha något som signalerar att kulturen här är för alla, säger Elisabeth Lundgren. almö Live ger nya möjligheter för staden att ta emot fler

Malmö öppnar famnen för världen Malmö Live ger nya möjligheter för staden att ta emot fler besökare. Kongressanläggningen har totalt plats för närmare 3 000 personer. Hit kommer människor med olika erfarenheter, kunskap och idéer. Och i mötet mellan människor, musik och kultur uppstår nya, intressanta sammanhang.

Musik är bäst live Malmö Live är en viktig satsning på musiken, kulturen och nöjes-livet i Malmö. Staden får ett efterlängtat konserthus med akustik i världsklass och Malmö SymfoniOrkester får fler och mer flexibla scener. Den största konsertlokalen rymmer 1 600 åhörare. På min-dre scener i och utanför byggnaden kommer du att kunna ta del av alla typer av musik, föreställningar och gästspel. En upplevelse i sig Hotellet finns i den högsta delen av Malmö Live. Räkna med en fantastisk utsikt över Sundet från översta våningen. I skybaren kan du se hela staden glittra under dig om kvällarna. Hotellet blir mer en upplevelse än ett hotell, en spännande mötesplats för Malmö-bor, resenärer och konferensgäster. Byggnaden blir som högst 85 meter och kommer vara synlig från hela Malmö och stora delar av Köpenhamn.

Källa: Malmö Live

FAKTA OM MALMÖ LIVE

Malmö Live total yta: 56 000 kvm fördelat påKongress: 8 000 kvmHotell: 21 000 kvmKonserthust: 17 000 kvmParkering, källare: 10 000 kvmBostäder: 15 000 kvmKontor: 12 000 kvm

Byggstart: juni 2012Planerad öppning: maj 2015 Aktörer:Malmö stad, Skanska, Clarion Hotels, Malmö SymfoniOrkester Arkitekter:Malmö Live: schmidt/hammer/lassens k/sSkanska kontor: Dorte Mandrup arkitekterSkanska bostäder: Arkitektbyrån Vandkunsten och Johan Celsing arkitektkontor

www.kompetenscenter.se

RankingNr 1

Priser enligt statligt ramavtal


BOKTIPS

Så fattar du klokare beslut! Hur kommer det sig t.ex. att många av oss lägger mer tid på val av el-leverantör än på val av livspartner? På vilka grunder

fattar vi beslut, vad är det som styr oss och framförallt hur kan vi göra det bättre?

Dagligen fattar vi mellan 2 500 och 10 000 beslut, valmöjligheterna har aldrig varit fler än nu. Samtidigt har våra hjärnor förändrats väldigt lite sen stenåldern och rent evolutionärt är det en kafferast sen vi bodde i grottor. Titel: Beslutspyramiden: Stegen till klokare beslut Författare: Ari Riabacke och Mona Riabacke Förlag: Fresh Eye Omfång: 195 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 254 kr, inkl. moms

Hur lyckas du med möten? - Här är vår strategi Det verkar så enkelt – men är ändå så svårt. Vi hastar från det ena mötet till det andra. Vi hin-ner inte förbereda oss. Vi kommer

för sent. Vi ska bara kolla mejlen mitt i mötet. Vi svarar i telefon. Vi pratar om ovidkommande saker. Vi stirrar på dödstrista PowerPoint - bilder med tomma zombie-blickar. Vi lider oss igenom mötet för att sedan springa till nästa... Känner du igen dig?

Vi vet alla hur vi sabbar möten. Så vad ska vi göra istället? I denna bok får du svaren.

Med rätt planering, rätt genomförande och rätt avslutning kommer ni genom era möten, att få en högre effekt och snabbare nå era uppsatta mål. Era möten blir en hjälp istället för en stjälp, energibringande istället för ett svart hål.

Titel: En massa sätt att sabba ett möte Författare: Antoni Lacinai och Micke DarmellFörlag: Meetings InternationalUtgivning: 2014-03Cirkapris: 200 kr, inklusive moms

Resultat genom em-patiskt ledarskap

Vissa böcker bär en klassikers prägel re-dan innan de kom-mit ut. Ledarskaps-boken Instinkt eller insikt borde innebära en stilla revolution för att

inte säga paradigmskifte, för såväl individer som hela organisationer. Författa-ren – med 20 års VD-erfarenhet från större organisationer – beskriver utlämnande sin väg från traditionellt management till det han kallar empatiskt ledarskap.

Denna ledarskapsstil är anpassad efter situationen och har ett klart fokus på resul-tat, personlig utveckling och motivation. Framställningens essens handlar om vilken kraft och framgång detta kan skapa i en or-ganisation. Men författaren betonar också hur synsättet kan få människor i allmänhet, och ledare i synnerhet, att uppleva större harmoni och tillfredsställelse i livet.

Titel: Instinkt eller insiktFörfattare: Gerhard Bley Förlag: KomlittOmfång: 103 sidorUtgivning: 2013Cirkapris: 249 kr, inklusive moms

Nya organisations-former

Den här boken sätter fokus på den trend inom företagsorganisa-tion som kallas nätverksorga-nisation. Det stora integrerade

företaget, som håller ihop en hel produktionsprocess, håller på att ersättas av nätverk av företag som specialiserar sig på var sin del av värdekedjan eller produk-tionsprocessen. Företagsledare höjer sina blickar för att hitta resurser och kompeten-ser runt om i världen och knyter samman dessa i olika nätverkslösningar. Den är boken belyser huvudtyper av nätverksor-ganisation samt ger många exempel och praktiska råd.

Titel: Nätverksorganisationer - outsour-cing, partnerskap och nya organisations-formerFörfattare: Jan Edgren och Per-Hugo Skärvad Förlag: LiberOmfång: 224 sidorUtgivning: 2014Cirkapris: 298 kr, inklusive moms

Juridiken kring molntjänster är vilda västern

Vilka juridiska hinder eller begränsningar finns för företag som vill köpa eller börja leverera molntjänster? Om en tvist uppstår

mellan en svensk molntjänstköpare och en utländsk leverantör: vilket lands lag ska tillämpas och vilka domstolar får avgöra tvisten? Går det att köpa molntjäns-ter och fortfarande agera i förenlighet med Sveriges och EU:s personuppgiftslagstift-ning? Vem äger data som lagras i molnet? Hur bör molntjänstavtal skrivas som skapar förutsättningar för att uppnå kommersiella och andra mål med köp eller försäljning av molntjänster?

Titel: MolntjänsterFörfattare: Tobias Edvardsson och David FrydlingerFörlag: Norstedts Juridik ABOmfång: 216 sidorUtgivning: 2013Cirkapris: 626 kr, inklusive moms

Receptet till en framgångsrik sajt

Den här boken är upplagd som ett recept på exakt vad du ska göra

med dina sidor för få Google att leverera mer trafik till

din sajt i år. Boken tar hänsyn till Googles senaste uppdatering - Hummingbird som förändrat runt 90 % av alla sökningar - med andra ord - nästan allt.

Här är det smarta:Vi har väntat ett tag med att ta fram den här guiden för att först se att allt som alla pratade om när Hummingbird kom verkli-gen fungerar. Nu vet vi vad som fungerar och snart kan du veta det också.

Titel: Google - hjärta - dig Författare: Stefan EkbergFörlag: Bokförlaget Redaktionen i SthlmOmfång: 220 sidorUtgivning: 2014Cirkapris: 736 kr, inklusive moms


Telefoni & datakommunikation

Det ska vara enkelt att handla upp kommunikation som tjänstTelenor utgår från kundens perspektiv

Inte bara ett vanligt plastkortHelhetsleverantör inom ID-kortslösningar

Framgångsrik utveckling med ny teknikRedan de gamla grekerna förstod

vikten av god kommunikation

Miljardupphandling inom spetsforskning | Glömde upphandla kurs i upphandling


NYHETER

ör att kunna möta den framtida molekylärbiologiska forskningens behov har en ramavtalsupphandling av produkter till biomedicinsk forsk-ning och undervisning genomförts av Kungliga Tekniska högskolan,

Karolinska institutet, Stockholms universi-tet och Uppsala universitet. Dessa lärosäten har tillsammans bildat SciLifeLab, som är en nationell infrastruktur för tekniskt avan-

Miljardupphandling inom spetsforskning

cerad forskning med cirka 200 associerade forskargrupper. Även Umeå universitet omfattas av avtalet. Avtalet kommer att omsätta mer än en miljard svenska kronor.Avtal är tecknat med 26 leverantörer, fördelat på 52 olika produktområden (1-20 leverantörer per område). De upphandlade produkterna används för forskning inom en rad områden såsom cancer, hjärt-och kärlsjukdomar samt evolutionsbiologi i ett enormt snabbt utvecklingstempo. Molekylärbiologi är ett område som utvecklas i mycket snabb takt där komplexa biologiska funktioner studeras. Forskare som arbetar inom detta område kräver att högkvalitativa och moderna produkter finns tillgängliga. Upphandlingsarbetet har varit inriktat på att tillgodose forskarnas

krav på kvalité och utbud, att konkurrens-utsätta produkter och pressa priserna där det varit möjligt, samt att göra ramavtalet användarvänligt. För att underlätta för leverantörer som har specialiserat sig på vissa produkter delades upphandlingen upp i många mindre områden för att säkerställa tillgängligheten för nischade produkter. Upphandlargruppen har arbetat i flera olika steg och i dialog med specialister och användare av produkterna för att få upphandlingen till stånd och göra den optimal. Bland annat hölls en hearing med leverantörer inför arbetet med förfrågnings-underlaget.

Källa: KTH

Fyra lärosäten har tillsammans genomfört en ramavtalsupp-handling av produkter till bio-medicinsk forskning och under-visning för att möta framtida spetsforskning.

F

n av de viktigaste faktorerna för att kunna genomdriva teknikskiftet är att kommunerna tar kontrollen över trygghetslarmens kommunika-tion. I ett teknikskifte är det inte lämpligt att i lägga ansvaret för

kommunikationen på användaren som ett egenansvar. Kommuner behöver ta hänsyn till trygghetslarmen när de gör kommu-nikationsupphandlingar och förstå vilka specifika krav kommunen behöver ställa för trygghetslarmen. Ett 50-tal kommuner har nu påbörjat detta arbete för att fasa ut den gamla analoga tekniken och inför nu digitala trygghetslarm.

50-tal kommuner på väg in i nya trygghetslarmSverige är en pionjär när 2,6 miljoner larm ska bytas ut inom EU. SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) upp- märksammade tidigt bristerna i den nuvarande tekniken och har tillsammans med SKL och Hjälpmedels-institutet gjort det möjligt för kommuner att redan idag köpa den nya tekniklösningen för trygghetslarm.

E- Vi har krävt att samtliga ramavtalsleveran-törer ska testa sina produkter, enskilt och mot varandra, i hela larmkedjan gentemot det nya protokollet SCAIP (Social Care Alarm Internet Protocol) för att före-bygga kommunikationsproblem och för att upprätthålla en god konkurrenssituation vid inköp. Krav som nu samtliga leveran-törer redovisat att man uppfyller, säger Ida Engberg, projektansvarig för trygghetslarm vid SKI.

– Det finns nu fungerande digitala trygg-hetslarm som är upphandlade och i drift. Det krävs dock att man tar ett helhetsgrepp

för alla delar i trygghetskedjan när man byter teknik på det här sättet. Man kan inte lappa och laga utan man måste se till att hela kedjan är digital. Detta gäller enheterna i hemmet, kom-munikationsabonnemangen och larm-mottagningen. Det som är bra med SKI:s ramavtal är att det är flexibelt och att man kan avropa så att även kommunikationen ingår, säger Oskar Jonsson, projektledare vid Hjälpmedelsinstitutet.

Källa: SKL Kommentus Inköpscentral


NYHETER

BTJ Sverige AB kan inte leverera bibliografiska poster för samt-liga produktområden i enlighet med de krav som biblioteken i Göteborgs Stad ställt upp. BTJ Sverige AB har rangordning 1 i flera avtalskategorier. Detta innebär att beställare i Göteborgs Stad ska använda sig av den leverantör som har rangordning 2 i respektive avtalskategori för dessa produktområden. Övriga avtalsanvändare påverkas inte.

Litteratur - Information om rangordning

När landstinget i Kronoberg hyr-de in konsulter för 2,5 miljoner kronor för att lära sig göra bättre upphandlingar missade man att även en sådan tjänst måste upp-handlas. Konkurrensverket röt ifrån och ansökte om böter för otillåten direktupphandling.Nu har förvaltningsrätten valt att gå på verkets linje och dömer landstinget att betala 185 000 kronor i böter - en så kallad upphandlingsskadeavgift, uppger Smålandsposten.

Glömde upphandla kurs i upphandling

de tio kommuner som Inköp Gävle-borg sköter upphandlingarna har nu 19 små och medelstora leverantörer fått ett treårigt avtal. Det kan handla om bara en särskild produkt eller om att leverera till bara en särskild skola el-

ler till en hel kommun. Grunden från kom-munernas sida är att de vill använda den offentliga upphandlingen till att köpa bra produkter med en medvetenhet om varifrån produkterna kommer. De vill dessutom få ut andra effekter än bara bra mat, genom att använda offentliga medel.

– Kommunerna vill skapa möjligheter för små och medelstora företag att växa. De menar att det kommer att bli en tillväxtök-ning om man tillåter små och medelstora företag på sina kontrakt, säger Johan Alme-sjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg.

Det är annars inte vanligt att små företag är med och slåss i upphandlingar.

– Det som är nytt är sättet som vi fört dialogen med de här företagen, för att skapa en relation och ett förtroende och visa att vi menar allvar, säger Johan.

Att man som leverantör har kunnat välja ett specifikt område som man vill leverera till och att det inte finns något krav på orimliga leveranser tror han har fått många att haka på. När de små inte kan leverera finns backup från de stora gros-sisterna. Hur har ni fått till avtalen?– Vi har använt lagen som den är skriven. Lagen om offentlig upphandling är fantas-tiskt bra, problemet är som vanligt att till-lämpningen av den är olika bra, säger Johan.

Du kan inte ställa krav på att köttet ska vara svenskt. Men du kan ställa krav på köttets kvalitet och på djurets liv fram till slakt. Att kravhöjden motsvarar svensk djurskyddslagstiftning helt enkelt. Och det är det som Inköp Gävleborg har gjort. Man

Många och lokala upphandlingar i Gävleborg

Ihar även delat upp leverantörerna i olika storlekar och efter olika produkter som passar geografin. Så som rotfrukter, kött, ägg, kyckling, marmelad, sylt, rapsolja och pepparkakor. – Vi vill inte fastna i ett monopolförhål-lande med några få leverantörer. Utan vi har valt att dela upp marknaden för att sprida konkurrensen. I de här områdena ser vi gärna att små och medelstora företag läm-nar anbud. Men vi har inte utestängt någon från att lämna, säger Johan.

Det finns även avtal med stora grossister, eftersom allt inte kan produceras i norra Hälsingland.

– Då skulle det bli fattigt på bordet. Det blir mest rovor, potatis och någon köttbit. Men det blir inte mycket apelsiner eller to-

mater kan jag lova, säger Johan. Varför satsar inte fler kommu-ner på små leverantörer?– Dels är det en resursfråga. Att orka driva upphandling-arna på det här sättet. Det är också en kompetensfråga. Att våga och förstå att man kan driva upphandlingar på det här sättet, säger Johan Almesjö.

Det är jobbigt att göra många små upphandlingar och inte helt enkelt för en liten kom-

mun. Men Johan ser att fler och fler kom-muner ökar samverkan likt Inköp Gävle-borg, för att kunna följa deras exempel. Inköp GävleborgEn förvaltning vars uppdrag är att upp-handla och teckna avtal för tio kommuner i Gävleborgs län. I den senaste upphand-lingen har tio kommuner i samverkan tecknat avtal med 19 små och medelstora leverantörer.

I Inköp Gävleborg ingår Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Söderhamn, Älvkar-leby.

Källa: Jordbruksaktuellt

På Inköp Gävleborg har man gjort ett upphandlingsavtal för små och medelstora företag och ett för stora. I och med att de kunnat dela upp avtal i storlek, geografi och produkt har många lokala leveran-törer kommit in.

Johan Almesjö, Förbunds-direktör, Inköp Gävleborg

Från och med den 11 april byter avtalskategorin Köksutensi-lier namn till Husgeråd och köksutrustning. Namnbytet kommer främst att märkas av när vi kommunicerar om ramavta-len i Winst, på hemsidan och i nyhetsbrevet. Anledningen till namnbytet är att förenkla för dig som bestäl-lare, då Köksutensilier är en svårtolkad och gammalmodig benämning.

Namnbytet har skett i enlig-het med Förenta Nationernas standard UNSPSC för klassifi-cering av varor och tjänster, där Husgeråd och köksutrustning är den korrekta benämningen för avtalsområdet.

Köksutensilier byter namn till Husgeråd och köksut-rustning.


AVTALSNYTT

Ramavtalet syftar till att tillgo-dose avropande organisatio-ners behov av fasta och mobila operatörstjänster samt transmis-sionstjänster.

Nya ramavtal för fasta och mobila operatörstjänster samt transmissionstjänster

amavtalen kan användas av samt-liga statliga myndigheter i Sverige samt vissa stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten och de kommuner och landsting som lämnat fullmakt.

Avrop från ramavtalet sker genom förnyad konkurrensutsättning.

Ramavtalet omfattar följande tjänster:• Fasta operatörstjänster så som abon-nemang, service, drift- och förmedlings-tjänster, anslutningar från det publika nätet mot den avropades egen utrustning som exempelvis abonnentväxlar, inkl. accesser, nummerserier

• Mobila operatörstjänster så som mobila abonnemang för datakommunikation, tal etcetera. Mobil anknytning i abonnentväx-el, mobile extension, direktanslutning från beställarens abonnentväxel till operatörens nät, inomhusnät och anslutning till inom-husnät, nummerserier, mobil åtkomst till internet och säker anslutning

• Transmissionstjänster, så som WAN-tjänst för datakommunikation mellan orga-nisationers egna lokala nätverk och övriga utrustningar som kräver datakommunika-tion samt tjänster för åtkomst till internet.

Tjänsterna ska kunna köpas till avropande organisations infrastruktur, avropande

R

organisation äger alltså plattformen till en väsentlig del. Tjänsterna kan realiseras i anbudssökandes nät eller i s.k svartfiber etc. Produkter och programvaror kan ingå om dessa krävs för att realisera tjänsten.

I området ingår även ett antal tilläggstjäns-ter så som säkerhetstjänster kring kapacitet och internet (exempelvis överbelastnings-skydd, Kryptering och skydd av nät-trafik, övervakade (managerade) brandväggstjäns-ter etc.), support och assistans, SMS-ut-skick, utskick av grupp-SMS, trygghetslarm etcetera.

Ramavtalen är giltiga fr.o.m. 2014-04-07 t.o.m. 2016-04-30 och kan förlängas på initiativ av Statens inköpscentral i upp till 24 månader, det vill säga maximalt t.o.m. 2018-04-30.

Källa: Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

Ramavtalsleverantörer på detta ramavtalsområde är: Borderlight AB, org.nr: 556595-6363DGC Access AB, org.nr: 556575-3042IP-Only Telecommunication Networks AB, org.nr: 556597-6122TDC Sverige AB, org.nr: 556465-8507Tele2 Sverige AB, org.nr: 556267-5164TeliaSonera Sverige AB, org.nr: 556430-0142


TELEFONI OCH DATAKOMMUNIKATION

Ramavtalet syftar till att tillgodose myndigheternas behov av pake-terade tjänster för data och telekommunikation. Leverantören ska samordna och ansvara för alla ingående delar i leveransen inklusive den bakomliggande tekniska plattformen. Myndigheten får inte äga någon ingående utrustning i leveransen med undantag av telefoner och klienter. Leverantören kan tillhandahålla tjänster och funktioner inom samtliga områden nedan.

Nya ramavtal gällande kommunikation som tjänst

Ramavtalen kan användas av samtliga statliga myndigheter i Sverige samt vissa stiftelser och andra organisationer med anknyt-ning till staten och de kommuner och landsting som lämnat fullmakt.

Avrop från ramavtalet sker genom förnyad konkurrensutsättning.

Ramavtalet omfattas av:• WAN - paketerade funktioner och tjänster för att koppla ihop myndighetens LAN och andra olika typer av nätverk, så att användare och datorer på en plats kan kommunicera med andra användare och datorer på andra platser.

• Internet - paketerade funktioner och tjänster för att koppla ihop myndighetens LAN med internet, så att användare och datorer kan kommunicera med andra användare och datorer.

• LAN - paketerade funktioner och tjäns-ter för ett nätverk för datakommunikation begränsat till en byggnad, eller en grupp av byggnader, och som använder ett protokoll i datalänksskiktet av till exempel Ethernet. I leveransen kan, förutom aktiv utrustning, även kablage, kontaktdon, plintar, rack, skenor och korskopplingar etcetera ingå. • Digitala möten - paketerade funktioner för röst och videokonferenser där myndig-

Rheten inte äger produkter, programvaror eller plattform utan köper detta som en paketerad tjänst. Digitala möten kan endast avropas samtidigt och i kombination med, ett komplett avrop av annat område inom ramavtalet.

• Telefoni - paketerade funktioner för tal mellan två eller flera parter via ett kommu-nikationsnät och med tilläggsfunktioner för bild och dataöverföring till exempel SMS, mobildata samt MDM (mobile device magagement). Funktionerna kan användas var för sig eller tillsammans så att kommu-nikationen blir optimal vid varje tillfälle.

• Kontaktcenter - paketerade funktioner där en grupp personer, på ett samlat sätt, hanterar kundärenden via till exempel in-ternet, e-post, chat, telefon, brev, SMS och fax. Avsikten är att tjänsten ska integreras i myndighetens verksamhetssystem, förenkla kommunikationen och reducera hante-ringsflöden av ärenden till och från kunden. Även call center och telefonisttjänst ryms inom detta område och leverantören ansvarar för att bemanna funktionen. Myndighetens verksamhetssystem kan automatiskt förse och ta emot information från kontaktcentret. • Unified Communications ryms även inom detta ramavtal. Det är en kombi-nation av ovan områden och omfattar

paketerade funktioner för samlad kom-munikation som t.ex. direktmeddelanden (instant messaging, chat), videokonferens, unified messaging (inkl. röstmeddelanden och koppling till e-post), dokumentdel-ning, samt integration av olika funktioner för samarbete (collaboration). Inom denna detta ramavtal ryms inte kontorsstöds-funktioner (e-post, kalender, adressbok, ordbehandling, kalkylark och presentation) då dessa täcks av andra ramavtal. Inom samtliga områden finns möjlighet att komplettera med generella tilläggsfunktio-ner för till exempel ökad kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Vidare ingår funktioner för administration, uppföljning, statistik och paketerade leverantörstjänster såsom kundtjänst, utveckling, användarsupport, utbildning, integration, säkerhet, trygghets-larm, SMS-utskick etcetera.

Ramavtalen är giltiga fr.o.m. 2013-12-17 t.o.m. 2015-12-31 och kan förlängas på initiativ av Statens inköpscentral i upp till 36 månader, det vill säga maximalt t.o.m. 2018-12-31.


Ramavtalsleverantörer på detta ramavtalsområde är: Borderlight AB, org.nr: 556595-6363DGC Access AB, org.nr: 556575-3042TDC Sverige AB, org.nr: 556465-8507Tele2 Sverige AB, org.nr: 556267-5164Telenor Sverige AB org.nr: 556421-0309TeliaSonera Sverige AB, org.nr: 556430-0142


AVTALSNYTT

Det ska vara enkelt att handla upp kommunikation som tjänst

tt köpa in kommunikation som en tjänst, KST, har många fördelar mot att bygga och driva sin egen kommunikationslösning. Kom-munikation som tjänst kan enkelt anpassas till organisationens behov

och sedan utvecklas vart efter behov och

A

FAKTA

Företagsnamn: Telenor Sverige ABOmsättning: 12,1 miljarder (2013)Antal anställda i Sverige: cirka 2000Etablerat år: 1991Huvudkontor: StockholmRegional representation: Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona Certifiering miljö/kvalitet: Alla företag inom Telenor Group ska arbeta med miljöledningssystem utifrån en

Tina Evans, Telenor Enterprise Sales

förutsättningar förändras. Många väljer att handla upp kommunikation som tjänst för att få bättre kostnadskontroll, men även för att helt enkelt kunna fokusera på verksam-heten och låta telekommunikationen bli något som bara finns där och fungerar.

Det är idag sju leverantörer som får leverera KST-tjänster och Telenor är en. I den tjänst som Telenor levererar finns en plattform med grundläggande funktionalitet och sedan en rad tillval:

• Mobila och fasta anknytningar• Integrerad datakommunikation• Digitala möten• Telefonist som tjänst• Kontaktcenter som sköter om förfråg-ningar och beställningar. Enklare upphandlingNär Telenor frågade företag och myndig-heter om vad de såg som det största hindret med KST så blev svaret entydigt. De uppfattade att det var svårt att handla upp, svårt att få en överblick och därmed svårt att fatta ett välgrundat beslut baserat på alla fakta.

MOBILANKNYTNING

DATAKOMFASTANKNYTNING

TELEFONIST DIGITALAMÖTEN

CONTACTCENTER

KST

standard baserad på principerna i ISO 14001.Avtalsområde: Kommunikation som tjänstGiltighetstid: 2013-12-17 - 2015-12-31 Förlängnings-option max t.o.m: 2018-12-31Kontaktperson: Tina EvansTelefon: 0455-33 10 00E-post: [email protected]: www.telenor.se/foretag

– Därför valde vi att skapa en ny modell som helt utgår från kundens perspektiv. Med denna modell ser kunden enkelt vilka komponenter som finns och kan skräddarsy KST-lösningen efter sina behov, säger Tina Evans, Sales Manager, Telenor Enterprise Sales. Modellen gör det överskådligt och enkelt att specificera vad man behöver, vad som ingår och vad det kommer kosta.

Telenors modulbaserade modell för KST


Vi kan bli din näst bästa vän.Låt oss ta hand om företagets alla kommunikationslösningar, så får du mer tid till annat. Kanske finns det mer att göra på jobbet, kanske finns det någon där hemma som vill se dig mer?

Berätta hur du vill att medarbetarna ska kommunicera med varandra och med kunder och leverantörer, så ordnar vi det. Vi har fast, mobilt och allt däremellan. Och vi ser till att våra lösningar fungerar lika bra även när tekniken utvecklas och behoven förändras. Vi är ju inte bara helhetsleverantör, utan nästan dina bästa vänner.

Gå in på telenor.se/helhetsleverantor eller ring 0200-15 90 02.

low

e b

rin

df

or

s f

oto

: bjö

rn

te

rr

ing

/Ag

en

t b

Au

er

TEAK1314_AvtalsNytt_210_297.indd 1 2014-03-27 11:36


AVTALSNYTT

Framgångsrik utveckling med ny teknik

ramgångsrik vidareutveckling med ny teknik ställer höga krav på både nuläges- och behovsanalys, så att sådan utveckling kan dra nytta av verksamhetens historiska erfarenhe-ter och samtidigt möta nya behov av

utveckling.

– Dialog med leverantörerna före avrop enligt rekommendationerna från Statens Inköpscentral är en mycket viktig nyckel till framgång med sådant förändringsarbete, så att leverantörerna kan bidra med sina erfarenheter och kunskapen om ny teknik till den kravspecifikation som sedan blir styrande för en ny avtalsperiod, säger Sten Oscarsson, VD, Borderlight AB.

Borderlight rankas som nr 3 i både KST och FMOT– Borderlight är rätt leverantör för offent-liga verksamheter som vill vidareutvecklas med ny teknik där man ställer höga krav på kvalitet och driftsäkerhet, säger Sten Oscarsson.

Affärsidén är att utveckla tjänster, system och affärsmodeller baserat på ljusets kapaci-tet i fiber med hög förädlingsgrad. En stor del av arbetet idag handlar om att ersätta äldre tjänster via teletråd med nya tjänster via fiber och andra alternativ.

Till verksamheten finns ett partnernät-verk som omfattar cirka 250 medarbetare fördelat på cirka 30 bolag som tillsammans har cirka 1 600 anställda. Inom partnernät-verket finns flera av branschens ledande ex-perter. Partnernätverket utvecklas ständigt för att möta kundernas efterfrågan.

Migrering till mobila tjänsterMobila tjänster kommer förmodligen att stå för den mest märkbara förändringen under den kommande avtalsperioden. Även om nästan alla har en eller flera mobiltelefo-ner sen lång tid tillbaka så kvarstår mycket arbete med att flytta in verksamheternas

F

FAKTA

Företagsnamn: Borderlight ABOmsättning: 60,3 miljoner kronor (2012)Etablerat: 2001Huvudkontor: UppsalaRegional representation: Till verk-samheten finns ett partnernätverk som omfattar cirka 250 medarbe-tare fördelat på cirka 30 bolag som tillsammans har närmare 1 600 anställda.Certifiering Miljö/Kvalitet: Miljöled-

ningssytemet som Borderlight AB följer motsvarar rekommendatio-nerna för ISO 140001.Avtalsområde: KST- och FMOT-avtalenReferenser: Uppsala och Älvkarleby kommuner, SUNET för Telefoni och ComHem för IPTV.Kontaktperson: Sten OscarssonTelefon: 018-60 01 00E-post: [email protected]: www.borderlight.net

växellösningar och övriga stödsystem som exempelvis e-post, kalendrar och rappore-ringsverktyg i moderna mobiltelefoner.

– Migreringen från fasta tele- och data-tjänster till mobila tjänster kommer också att ställa helt nya krav på lokal täckning och kapacitet för mobila tjänster inom de fastigheter där offentlig sektor har sin verk-samhet. Nationella utomhusnät är sällan dimensionerade för att hantera de punkt-belastningar som uppstår när personaltäta arbetsplatser migrerar från fasta till mobila tjänster, säger Sten Oscarsson.

Adaptiva LAN förenklar vardagen för alla Adaptiva nät är ett tydligt resultat av Borderlights utvecklingsarbete som har reducerat behovet av tekniska specialister, ledtid för aktivering av tjänster och teknisk support för kunder till en bråkdel av tidi-gare standardsystem. Adaptiva nät automatiserar tekniska inställ-ningar för olika tjänster som exempelvis telefoni och video med olika behov av olika prioritering, kapacitet och säkerhets-mekanismer. Repeterande arbetsuppgifter med komplexa konfigurationer för teknisk personal elimineras och riskerna för kom-

plexa fel på grund av den mänskliga faktorn reduceras till ett minimum.

Optiska kanaler drar nytta av fiberns fördelar Optiska kanaler ger mycket högre driftsä-kerhet till rimliga kostnader genom att en stor andel av de routrar och switchar som används i traditionell nätdesign för delning av stamnätsförbindeler mellan olika kunder i WAN kan tas bort.

Som kund i ett nät med optiska kanaler så får du en layer-1 transmission helt utan överbokning i stamnäten som effektivt ute-sluter möjligheterna till layer-2 och layer-3 störningar från andra kunder i delade stamnätsförbindelser (exempelvis överbe-lastningattacker som DoS och DDoS).

– Optiska kanaler har också mycket bättre möjligheter att uppfylla samhällets krav på krisberedskap eftersom optiska kanaler kan byggas för strömlös transmission över mycket stora avstånd mellan verksamheter som skall kunna fungera vid extraordinära händelser som exempelvis långvariga ström-avbrott, säger Sten Oscarsson.

Mer information: www.borderlight.net under fliken Offentlig sektor.

Fiberoptisk transmission, IP baserade tjänster och ny teknik inom mobila tjänster ger offentlig sektor helt nya möjligheter att vidareutveckla sin verksamhet, service och robusthet med god lönsamhet.



AVTALSNYTT

Ramavtal avseende kort för identifiering och behörighets-kontroll


KORT FÖR IDENTIFIERING OCH BEHÖRIGHETSKONTROLL

Det tidigare ramavtalet Tjänstekort har ersatts av ramavtalen för Kort för identifiering och behörighetskontroll Dnr 96-22-2013. Tidigare fanns en leverantör nu finns fem leverantörer som får tävla i förnyad konkur-rensutsättning.

e som kan använda ramavtalen är alla landsting, alla kommuner utom tre samt staten med flera.Ramavtalen omfattar en kravka-talog som tillsammans med krav framförda i upphandlingen kan

utgöra grund för avropen. Denna konstruk-tion ger en bra flexibilitet när det gäller att täcka in varierande krav. På ramavtalen kan avropas kort med höga krav på den fysiska utformning som tjäns-tekort samt fysiskt enkla kort utan foto för till exempel inloggning i datorer och nät, inpassering med mera. Korten skall kunna användas som bärare av elektroniska legiti-mationer. De skall också kunna beröringsfri teknik och magnetremsa. Elektroniska legitimationer ingår inte.Tjänster för kontroll av korts giltighet ingår, och för att spärra. Tjänster finns för kodning av kortens elektroniska del samt för säkerhetslösning. Även kodning av an-dra bärare än kort ingår i upphandlingen.Till detta kommer funktionen beställnings-station med utrustning för att inhämta namnteckning, fotografera, hantera person-uppgifter och allt som behövs för att skapa kort. Beställningsstationen överför också beställning och uppgifter till aktuell leve-rantör. Även tillbehör av olika slag ingår.

DTvå typkort finns definierade. Det ena benämns Typkort 1 Blankt opersonaliserat smartkort utan foto. Det andra benämns Typkort 2 Personaliserat smartkort för elektronisk identifiering och/eller behörig-hetskontroll med foto.

För typkort 1 har leverantörerna fått lämna takpriser som gäller första året. Kunden kan vid avrop antingen välja en eller flera av de i upphandlingen fördefinierade typkorten el-ler själv specificera vilka egenskaper korten ska eller bör ha. Kunden kan också avropa en kombination av dessa alternativ det vill säga ett typkort med vissa modifieringar specificerade. I ramavtalet ingår ett Personuppgiftbiträ-desavtal som tecknas mellan ramavtalsle-verantören och den avropande parten. I ramavtalet ingår även ett Säkerhetsskydds-avtal nivå 1 som vid behov tecknas mellan ramavtalsleverantören och avroparen, om information som skall hanteras har sådan karaktär att det är lämpligt skall säkerhets-skyddsavtal ingås innan avropsförfrågan skickas.


Cygate ABGemalto ABOberthur Technologies Sweden ABPartnerSec ABTechnology Nexus Secured Business Solutions AB

Ramavtalsleverantörer:


AVTALSNYTT

”Vi ska ha Sveriges nöjdast ID-kort kunder!” Så började diskussionen när vi grundade PartnerSec för snart 20 år sedan. Sedan dess har vi levererat fler än 10miljoner plastkort. Med vår höga servicegrad och kompetens inom ID-kort och systemlösningar har fått vi Sveriges nöjdaste ID-kort kunder.

Helhetsleverantör inom ID-kortslösningar

tt ha fått tillgång till ramavtalet ”Kort för elektronisk identifiering & behörighetskontroll” är en kvali-tetsstämpel som vi är mycket stolta över. Vi ser fram emot att få jobba med många nya kunder och få

leverera bästa möjliga service och produk-ter. Våra kunder väljer oss som leverantör av sina säkerhetslösningar för vår personliga och snabba service och för våra produkter och unika lösningar.

Tjänstekort, identitetskort, e-legitimation & passerkortBehovet av tillgänglighet till fysiska och logiska säkerhetssystem ökar och med dem ökar säkerhetskraven på korten. Denna utveckling ställer krav på verksamheten och därför hjälper vi till att sammanställa dessa behov till en strukturerad plan som underlätter leveranser och ökar säkerheten. På detta sätt hjälper vi våra kunder till en smidig kortaffär som passar budgeten. Allt inom platskortVi har kompentens inom samtliga områden för plastkort och ID-kortlösningar. Oavsett om kortet ska innehålla RFID-tekniker, kontaktchip, magnetband och streckkod så har vi produkterna och lösningarna. Vi hjälper våra kunder med personalise-ring, printning, design, outsourcing och korthanteringstjänster. Kort och gott – allt inom plastkort. Det hoppas vi ska göra oss till ett attraktivt val för kommuner och landsting.

Integrerade sysmte – Card Life Cycle ManagementMed vårt korthanteringssystem hanteras kortets livscykel från början till slut. Med vårt CLC (Card Life Cycle) system sköts införsamling av data, utskrift av kort, admi-nistration av rättigheter, tillgång till Micro-soft AD, integration med passersystem och

Amycket mer. Stäng av kortet en gång och det stängs av i alla anslutna system. Enkelt och smidigt. Integrerat med passersystem & it-system Många ID-kortslösningar vi levererar inte-greras med ett eller flera system. Dessa kan vara HR-system, passersystem, follow-me-printing, lunchsystem, interna betalsystem, tidsystem eller inloggningssystem. Inte-grationerna minskar administrationen och ökar säkerheten då data behandlas på en plats men uppdateras på många. Med våra integrationer minskar möjligheten att kort glöms bort eller fortsätter vara aktiva när personal har slutat.

Inloggningslösningar med SITHS-kort, Net-iD & Microsoft Certificate AuthorityDe inloggningslösningar vi levererar tillsammans med våra partners fungerar lika bra med vanliga tjänstekort som SITHS-kort. Vi samarbetar med företag som är marknadsledande inom sitt område och känner den svenska marknaden väl.

FAKTA

Företagsnamn: PartnerSec ABOmsättning: 11miljoner/sekAntal anställda i Sverige: 10Etablerat: 1995Huvudkontor: Täby, StockholmRegional representation: ca 200 återförsäljare över hela landet.Certifiering Miljö/Kvalitet: Eget miljöledningssystem & egna kvalitetsprocesserAvtalsområde: Kort för elektronisk identifiering & behörighetskontrollGiltighetstid: 2014-01-27 - 2016-01-31 med förlängningsperiod till 2021-01-31 Referenser: På förfrågan.Andra Ramavtal: Skellefteå kommunKontaktperson: Allan HellströmTelefon: 08-630 53 00E-post: [email protected]: www.partnersec.se/ramavtal

Tillsammans med våra partners levererar vi kompletta, integrerade, kortlösningar som passar alla organisationer oavsett storlek.

Allan Hellström, Verkställande Direktör, PartnerSec AB

DÄR KUNDEN ÄR HJÄLTEN.

SITHS KONTAKT: 08-630 53 00 [email protected] | WEBSHOP: SHOP.PARTNERSEC.SE | WWW.PARTNERSEC.SE

ID-KORTLÖSNINGAR

ID-KORTSLÖSNINGAR MED KUNDEN I FOKUS.

PARTNERSEC

Vi erbjuder marknadens bästa kundservice, snabba leveranser och kvalitativa produk-ter. När du värdesätter service & kvalitet så kommer du bli nöjd med oss.Tack vare vår höga kompetens inom fysisk och logisk säkerhet har vi unika möjligheter att möta era specifika behov.Ring oss på 08-630 53 00 och boka ett möte redan idag, eller maila oss på [email protected].

Vi har kompetenta kundansvariga och tekniker som jobbar över hela Sverige. Vi hjälper dig med produkter, installation, kon-figuration, service, support & underhåll. Avser avtal: Kort för identifiering och be-hörighetskontroll.www.partnersec.se/ramavtal

- Kort för elektronisk identifiering & behörighetskontroll- Tjänstekort - Identitetskort- Passerkort

Kommerskollegium annons V5.indd 1 2014-04-10 14:44:46


DÄR KUNDEN ÄR HJÄLTEN.

SITHS KONTAKT: 08-630 53 00 [email protected] | WEBSHOP: SHOP.PARTNERSEC.SE | WWW.PARTNERSEC.SE

ID-KORTLÖSNINGAR

ID-KORTSLÖSNINGAR MED KUNDEN I FOKUS.

PARTNERSEC

Vi erbjuder marknadens bästa kundservice, snabba leveranser och kvalitativa produk-ter. När du värdesätter service & kvalitet så kommer du bli nöjd med oss.Tack vare vår höga kompetens inom fysisk och logisk säkerhet har vi unika möjligheter att möta era specifika behov.Ring oss på 08-630 53 00 och boka ett möte redan idag, eller maila oss på [email protected].

Vi har kompetenta kundansvariga och tekniker som jobbar över hela Sverige. Vi hjälper dig med produkter, installation, kon-figuration, service, support & underhåll. Avser avtal: Kort för identifiering och be-hörighetskontroll.www.partnersec.se/ramavtal

- Kort för elektronisk identifiering & behörighetskontroll- Tjänstekort - Identitetskort- Passerkort

Kommerskollegium annons V5.indd 1 2014-04-10 14:44:46


AVTALSNYTT

neXus – er kompletta leverantör av fysisk och logisk access

eXus är en ledande internationell leverantör av säkerhets-lösningar och tjänster, både för fysisk och logisk access. Våra helhetserbjudanden gör oss till den ideala leveran-tören inom identitet- och accesshantering. neXus har idag sitt huvudkontor i Stockholm och filialer i Tyskland, Sverige, Norge, Danmark, Frankrike, Indien, USA och

Storbritannien.

neXus är glada och stolta över att ha blivit utvald leverantör under ramavtalet för Kort för identifiering och behörighetskontroll. neXus är i och med det ensam om att erbjuda myndigheter, kom-muner och landsting helheten inom fysisk och logisk säkerhet. Vårt erbjudande innehåller mjukvaror och hårdvaror samt en bred portfölj av tjänster som möjliggör att vi kan skräddarsy en lösning som passar in i er verksamhetsmodell.

– Vi höjer säkerheten utan att komplicera vardagen för användaren, och vi gör det som en partner till kunden, någon som de kan vända sig till i alla frågor. Vi försöker göra något som är ganska komplice-rat enkelt, säger Jan Andersson, ramavtalsansvarig inom neXus.

N

FAKTA

Företagsnamn: neXus Omsättning: 245 miljoner SEKAntal anställda i Sverige: 110 personerEtablerat år: 1984Huvudkontor: StockholmRegional representation: Kontor i Stockholm, Göteborg, Husqvarna och MalmöAvtalsområde: Kort för identifiering och behörighetskontrollGiltighetstid: 2014-01-27 - 2016-01-31Referenser: Många statliga myndigheter, universitet/högskolor, kommuner och landsting.Kontaktperson: Jan AnderssonTelefon: 08-685 45 64Fax: 08-645 49 62E-post: [email protected]: www.nexusgroup.com/ramavtal

neXus har gedigen erfarenhet av lösningar för offentlig sektorneXus har tidigare levererat helhetslösningar för bland annat Kemi-kalieinspektionen, KemI, som fick högre säkerhetskrav på sig under 2010. De nya kraven omfattade bland annat komplexa lösenord och byte av lösenord var tredje månad, skärmsläckare med lösenord, säkra utskrifter och synliga ID-kort. Kraven på lösenordshante-ringen gjorde att användarna blev missnöjda och IT-supporten överbelastades, därför behövde KemI en lösning som både kunde uppfylla säkerhetskraven och göra vardagen enklare för medarbe-tarna. Lösningen blev ett nytt inpasseringssystem för fysisk access som integrerades med smarta kort för logisk access. När användarna loggar in med kortet kommer de automatiskt åt de delar av de bakomliggande systemen som de har behörighet till. Korten är försedda med likadana tryck och hologram och fungerar dessutom som ID-kort vid till exempel inspektionsbesök. Hel-hetslösningar som denna är nu något som blir tillgängligt för de organisationer som är knutna till ramavtalet som Kammarkollegiet har upprättat.

PAS 140217 neXus Demokort for annons FRONT - Employee

2014-02-17 16:17

COLORS:

C M Y K

CARDINFO: Magstripe: No

CHIP: No

Lisa Andersson

Giltigt t.o.m. 2015-02-17

PAS

140

217

neX

us D

emok

ort f

or a

nnon

s F

RO

NT

- Em

ploy

ee

2014

-02-

17 1

6:17

CO

LOR

S:

C

M

Y

K

CA

RD

INFO

: M

agst

ripe:

No

C

HIP

: No

Lisa Andersson

Gil

tigt

t.o.

m. 2

015-

02-1

7

PAS 140219 neXus - Avtalsnytt SV 210×297-K

Technology neXus ABÅrstaängsvägen 19C, 117 43 StockholmTel: 08-655 39 00www.nexusgroup.com/ramavtal

neXus levererar helhetslösningar som skyddar både fysiska och logiska tillgångar.

Beställning och administration av tjänstekort via webb och app Självbetjäning via Servicestation

Kortbeställning via externa system

OneStopShop

Korttillbehör

Våra lösningar hanterar identiteter och behörigheter, vi tillhandahåller tjänster och produkter för stark autentisering och säker access, oavsett om det handlar om att passera genom en dörr eller logga in på en dator.

Vi hjälper er med helheten!neXus levererar allt inom ramavtalet Kort för identifiering och behörighetskontroll

YOURLOGO

ONESAFE CARD

Lisa AnderssonGiltigt t.o.m. 2018-12-31

Printrar och tillbehör för egen produktion neXus kortproduktion och distribution som tjänst

PAS

1402

17 n

eXus

Dem

okor

t for

ann

ons

FR

ON

T - E

mpl

oyee

20

14-0

2-17

16:

17

CO

LOR

S:

C

M

Y

K

CAR

DIN

FO:

Mag

strip

e: N

o

CH

IP: N

o

Lisa Andersson

Gil

tigt

t.o.

m. 2

015-

02-1

7

Digitala identiteter Tjänstecertifikat EID

Anpassade processer till din organisation

PAS

140

217

neX

us D

emok

ort f

or a

nnon

s F

RO

NT

- Em

ploy

ee

2014

-02-

17 1

6:17

CO

LOR

S:

C

M

Y

K

CA

RD

INFO

: M

agst

ripe:

No

C

HIP

: No

Lisa Andersson

Gil

tigt

t.o.

m. 2

015-

02-1

7

• •

• •

•

•

• • •

Utgivning Underhåll Integration


PAS 140217 neXus Demokort for annons FRONT - Employee

2014-02-17 16:17

COLORS:

C M Y K

CARDINFO: Magstripe: No

CHIP: No

Lisa Andersson

Giltigt t.o.m. 2015-02-17

PAS

140

217

neX

us D

emok

ort f

or a

nnon

s F

RO

NT

- Em

ploy

ee

2014

-02-

17 1

6:17

CO

LOR

S:

C

M

Y

K

CA

RD

INFO

: M

agst

ripe:

No

C

HIP

: No

Lisa Andersson

Gil

tigt

t.o.

m. 2

015-

02-1

7

PAS 140219 neXus - Avtalsnytt SV 210×297-K

Technology neXus ABÅrstaängsvägen 19C, 117 43 StockholmTel: 08-655 39 00www.nexusgroup.com/ramavtal

neXus levererar helhetslösningar som skyddar både fysiska och logiska tillgångar.

Beställning och administration av tjänstekort via webb och app Självbetjäning via Servicestation

Kortbeställning via externa system

OneStopShop

Korttillbehör

Våra lösningar hanterar identiteter och behörigheter, vi tillhandahåller tjänster och produkter för stark autentisering och säker access, oavsett om det handlar om att passera genom en dörr eller logga in på en dator.

Vi hjälper er med helheten!neXus levererar allt inom ramavtalet Kort för identifiering och behörighetskontroll

YOURLOGO

ONESAFE CARD

Lisa AnderssonGiltigt t.o.m. 2018-12-31

Printrar och tillbehör för egen produktion neXus kortproduktion och distribution som tjänst

PAS

1402

17 n

eXus

Dem

okor

t for

ann

ons

FR

ON

T - E

mpl

oyee

20

14-0

2-17

16:

17

CO

LOR

S:

C

M

Y

K

CAR

DIN

FO:

Mag

strip

e: N

o

CH

IP: N

o

Lisa Andersson

Gil

tigt

t.o.

m. 2

015-

02-1

7

Digitala identiteter Tjänstecertifikat EID

Anpassade processer till din organisation

PAS

140

217

neX

us D

emok

ort f

or a

nnon

s F

RO

NT

- Em

ploy

ee

2014

-02-

17 1

6:17

CO

LOR

S:

C

M

Y

K

CA

RD

INFO

: M

agst

ripe:

No

C

HIP

: No

Lisa Andersson

Gil

tigt

t.o.

m. 2

015-

02-1

7

• •

• •

•

•

• • •

Utgivning Underhåll Integration

posttidning

Returadress:

Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

Den 12-13 november på Aros Congress Center i Västerås

Offentlig Chef är den självklara konferensen och mötesplatsen för dig som är chef och ledare inom det offentliga Sverige. Här får du möjlighet att utvecklas inom ramen för det offentliga ledarskapet. Under årets dagar fokuserar vi lite extra på viktiga frågor som:• Hur du hanterar ”besvärliga” medarbetare • Mediabevakningen och hur du bemöter den • Arbetslivet kontra privatliv, hur klarar du detta i din chefsroll? • Ditt ansvar som chef • Så blir du bättre på att fatta beslut • Hur du leder och motiverar ditt team • Strategisk kommunikation och påverkan - så går du tillväga

Nu samlar vi sakkunniga inom hållbar samhällsutveckling tillsammans med Sveriges offentliga chefer på en och samma plats. Tycker du det verkar smart? Vi tror i alla fall att det kommer att gynna både dig, din organisation och hela vårt samhälle i dag och i framtiden. SMART! Sätt ett kryss i din kalender redan idag. Välkommen!

1+1 = smart?

Smart Summit 2014 är konferensen för dig som vill lära dig mer om hur du använder dig av ny och befintlig teknik för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Redan idag finns verktyg redo att användas av dig som fattar beslut inom IT, hållbarhet och samhällsbyggnadsfrågor. Under två dagar får du bland annat ta del av:• De goda exemplen • Så kommunicerar du avancerad information så att alla förstår • Så använder du nya standarder • Hållbar IT och nyheterna på området • Från samhällsplanering till hållbar succé • Bredbandsstrategier i praktiken • Så lyckas du med din finansiering • Smarter cities - så bygger vi framtidens samhälle

Aros congress center - Västerås den 12-13 november 2014