Offentliga Affärer nr-3 2011

Gillar det svenska kommunsystemet Chefekonom Lena Bäcker

Nr 3

201

1 |

Nitto

nde

årgå

ngen

UPPH

ANDL

ING

EKON

OMI

jUrID

IK Ut

bILDN

ING

vårD

LE

DArs

KAP

MILjö

KO

NfEr

ENs

Pris

79

kr

Pro

file

n

AvtAlsnytt: säkerhetsteknik, ÖPPnA PrOGrAMvArOr

rekordöverskott betalar pensionsskulder

JUriSTernA SVArAr

ALLT DU BEHÖVER

INFÖR EKONOMI

DAGARNA 2011

tema eKonoMi

så kan du använda komboavtal!

Övervaka personalens datorer, säger experten

SÄKerHeT

Det lokala företaget har en överlägsen kunskap om sitt samhälle. Man har sina lokala uppdrag. Man månar om sitt närområde och man har en speciell förståelse för sina kunder. Man bor på orten och har inte bara nära till jobbet, man stöter också på kunder och kolleger till glädje för informella kontakter.

Man säger att all business is local, men för oss har det en större och viktigare innebörd att vara ett lokalt företag. Vi som arbetar med tjänsteleveranser utför alltid vårt arbete på en tydligt lokal plats. Vi kan visserligen fatta centrala överenskommelser med våra kunder men det dagliga arbetet utförs alltid lokalt. Med våra egna lokala medarbetare som lever nära sin trakt och sitt område.

Men det finns klara begränsningar med att vara ett helt lokalt företag. Framför allt när det gäller resurser. Resurser när det gäller kunnande och utveckling. När det gäller utbildning av personal, när det gäller metod-utveckling, när det gäller erfarenhetsöver-föringar mellan olika verksamhetsområden. Men också när det gäller att utföra uppdrag på samma kvalitetssäkrade sätt över större områden. För till exempel nationella eller internationella beställare.

Det är den här synen som har gjort oss till Sveriges och Nordens största lokala tjänste-företag: vi finns där och när våra kunder behöver oss.

A world of service

Det är bara fördelar med att vara ett lokalt företag. Nästan.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.se.issworld.com

Det lokala företaget har en överlägsen kunskap om sitt samhälle. Man har sina lokala uppdrag. Man månar om sitt närområde och man har en speciell förståelse för sina kunder. Man bor på orten och har inte bara nära till jobbet, man stöter också på kunder och kolleger till glädje för informella kontakter.

Man säger att all business is local, men för oss har det en större och viktigare innebörd att vara ett lokalt företag. Vi som arbetar med tjänsteleveranser utför alltid vårt arbete på en tydligt lokal plats. Vi kan visserligen fatta centrala överenskommelser med våra kunder men det dagliga arbetet utförs alltid lokalt. Med våra egna lokala medarbetare som lever nära sin trakt och sitt område.

Men det finns klara begränsningar med att vara ett helt lokalt företag. Framför allt när det gäller resurser. Resurser när det gäller kunnande och utveckling. När det gäller utbildning av personal, när det gäller metod-utveckling, när det gäller erfarenhetsöver-föringar mellan olika verksamhetsområden. Men också när det gäller att utföra uppdrag på samma kvalitetssäkrade sätt över större områden. För till exempel nationella eller internationella beställare.

Det är den här synen som har gjort oss till Sveriges och Nordens största lokala tjänste-företag: vi finns där och när våra kunder behöver oss.

A world of service

Det är bara fördelar med att vara ett lokalt företag. Nästan.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.se.issworld.com

4 Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

KONFERENCIER:

HENRIK HJELTKATE RYAN [BE]

DARIN [S]

SANNE SALOMONSEN [DK]

PETER JOHANSSON [S]

GöteborG, Scandinavium 24–25 november

Stockholm, ericSSon Globe 1 december

malmö, malmö arena 2 decemberJILL JOHNSON [S]

www.onstage.seMediapartnersArrangör

läktarbiljetter bokas på ticnet.Se - telefon 0771 - 70 70 70hos SJ www.sj.se/upplevelser - telefon 0771 - 75 75 75

eller i närmaste SJ resebutik

nu är biljetterna till årets show släppta!

5 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

8

58

innehåll Offentliga Affärer nr 3 2011

8 Profilen–LenaBäckerSom chefekonom på Kommuninvest bevakar hon den svenska såväl som den internationella ekonomin. Med god insyn i den ekonomiska verkligheten börjar sammanhangen framträda.

16 Ekonomi–RekordöverskottbetalarpensionsskulderMånga kommuner visade överskott i bokslutet för 2010 och passade då på att avsätta medel för kommande pensionsåtaganden. Men hos vissa kommuner är pensionsskulden fortfarande en stor dold kostnad som skjuts på framtiden.

28 Juridik–Ärkomboavtaltillåtet?Är det tillåtet att använda både rangordning och förnyad konkurrensutsättning som tilldelningsmodeller i samma ramavtal? Advokaterna från Lindahls reder ut frågan.

38 Datorerförtidigtlärande IT-satsningarna i skolvärlden växer så det knakar. I Ale

kommun är man först i landet med att erbjuda en-till-en datorer i lågstadiet.

52 SäkerhetsexpertenTomas Djurling svarar på frågan om vi bör begränsa medarbetarnas behörigheter på internet.

58 Malmö–enföredömligthållbarstadStäder spelar en central roll för minskningen av utsläpp av växthusgaser och Malmö stad har uppmärksammats för sina ambitioner att utvecklas hållbart.

KONFERENCIER:

HENRIK HJELTKATE RYAN [BE]

DARIN [S]

SANNE SALOMONSEN [DK]

PETER JOHANSSON [S]

GöteborG, Scandinavium 24–25 november

Stockholm, ericSSon Globe 1 december

malmö, malmö arena 2 decemberJILL JOHNSON [S]

www.onstage.seMediapartnersArrangör

läktarbiljetter bokas på ticnet.Se - telefon 0771 - 70 70 70hos SJ www.sj.se/upplevelser - telefon 0771 - 75 75 75

eller i närmaste SJ resebutik

nu är biljetterna till årets show släppta!

Är du morgondagens vinnare?Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger? www.ekan.com

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonom-roll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

Ekan off affarer 2011 185x65 (4.0).indd 1 2011-01-20 09.19

38

Affärsstöd | Förvaltningsstöd/FM | Upphandlingsstöd | Kompetensstöd

Garanterad ökad lönsamhet!www.fasticon.se

Våra konsulter är rådgivande och stödjande specialister till fastighetsföretagare i hela förvaltningsprocessen.

Vi följer marknaden och har successivt utvecklat vårt tjänsteutbud till att stödja fastighetsföretagandets omfattande behov aav Affärsstöd, Upphandlingsstöd, Förvaltningsstöd/FM samt Kompetensstöd

Med drygt 40 års erfarenhet har vi byggt upp en bred och djup kunskap om fastighetsbranschens alla viktiga delar.

Genom vår breda kompetens, vår långa branscherfarenhet och vår förmåga att ligga steget före, utför vi alltid våra uppdrag med ett helhetsperspektiv.

Fasticon skapar ett lönsamt fastighetsföretagande för sina kunder.

UTSTÄLLARE EKONOMIDAGARNA 2011

7 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011 7

ledare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

VDochAnsvarigutgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz, [email protected]

RedaktionsledningMalin Ulfvarson, [email protected]

JournalisterArne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Stina Rangmar

KrönikörCarina Lundberg Uudelepp

AnnonsbokningSören Solefors, Tel: 031-719 05 [email protected]

LayoutNadja Törnblad

OmslagsfotoJonas Eriksson

TryckElanders, www.elanders.se

ProjektledningGöteborgSören Solefors, [email protected] Nyman, [email protected]

ProjektledningStockholmAnita Sanderholm, [email protected] Mossheden, [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

AdressGöteborg(HK):Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

AdressStockholm:Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

Myndigheter dåliga på att använda iT

en undersökning kartläggs hur företag och myndigheter arbetar avseende virtuella möten, mobilitet, kundservice, sociala medier och del-ning av information. Studien visar på ett flertal förbättringsområden:

till exempel kan endast 20 procent av företagen använda videomöten med sina kunder, hälften kan inte sköta jobbmejl i mobilen och bara 17 procent använder sociala medier. Utifrån undersökningen har ett index för användningen av informations- och kommunikationsteknik, IKT, räknats fram – index ligger i dag på 38 på en 100-gradig skala. Det finns med andra ord en stor utvecklingspotential, bland annat när det gäller virtuella möten, möjligheten att dela information med externa parter och ett mobilt arbetssätt. Vid en jämförelse mellan olika branscher framgår att bank- och finans uppvisar det högsta indexet, 48, medan företag inom utbildningssektorn hamnar på index 30 och offentlig sektor på 25. Undersökningen är utförd på uppdrag av TeliaSonera och Cisco där över 6 000 medarbetare i svenska företag och myn-digheter har intervjuats. Nytänkande tillämpningar där man på olika sätt drar nytta av videotekniken har dock i allt högre utsträckning börjat användas inom till exempel vårdsektorn. Undersökningar visar också att använd-ningen av videomöten i landstingen ökade med 180 procent förra året.

Årets största mötesplats för Sveriges of-fentligaekonomerSedan 1991 har ekonomer, revisorer och beslutsfattare samlats i Örebro för att ta del av aktuella seminarieprogram med tongivande experter, forskare och politiker.

I På Ekonomidagarna 2011 – den 17-18 augusti – har du möjligheten att skapa nya kontakter och utbyta erfarenheter med andra inom din bransch.

Chefsdagarna 2011 i Helsingborg Chefsdagarna , den 31 augusti - 1 sep-tember, är till för dig som vill motivera dina medarbetare och inspirera till positiv utveckling och som vill vara en innovativ ledare.

Ett 40-tal föreläsare är på plats för DIN skull Den 7-8 september välkom-nar vi dig till Växjö och Personalvetardagarna 2011, den årliga mötesplatsen för dig som berörs av de aktuella HR-frågorna. På plats väntar ett stort antal föreläsare, utställare och kollegor.

Trevlig sommar!

Urban NilssonAnsvarig utgivare

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

Gillar det svenska kommunsystemet Chefekonom Lena Bäcker

Nr 3

201

1 |

Nitto

nde

årgå

ngen

UPPH

AND

LIN

G EK

ON

OM

I JU

RID

IK

UTBI

LDN

ING

VÅRD

LE

DAR

SKAP

M

ILJÖ

KO

NFE

REN

SPr

is 7

9 kr

PRO

FILE

N

AVTALSNYTT: SÄKERHETSTEKNIK, ÖPPNA PROGRAMVAROR

Rekordöverskott betalar pensionsskulder

JURISTERNA SVARAR

ALLT DU BEHÖVER

INFÖR EKONOMI

DAGARNA 2011

TEMA EKONOMI

Så kan du använda komboavtal!

Övervaka personalens datorer, säger experten

RÅD FRÅN SÄKERHETSEXPERTEN


Som chefekonom på Kommuninvest bevakar hon den svenska såväl som den internationella ekonomin. Med god insyn i den ekonomiska verkligheten börjar sammanhangen framträda.

et är väldigt intressant att se hur allt hänger ihop. Går en bank i konkurs i New York påverkar det våra svenska kom-muners räntor, eventuellt ökad arbetslöshet och ökade ekonomiska åtaganden för kommunen. Om kommunerna å sin sida drar ner på sina investeringar så påverkar också det samhället i övrigt, säger Lena Bäcker och tillägger:

– Vi vill ju alla i slutänden ha en bra skola, service och vård och det är väldigt intressant att se hur vi kan arbeta för att nå dit. Hennes särskilda ställning gör henne frekvent anlitad som ex-pert. Vid fyra tillfällen har hon fått utredningsuppdrag från reger-ingens expertorgan, och när flera av de stora byggföretagen lägger sina verksamhetsplaner ringer de först till henne för att höra hur investeringsklimatet i kommunerna ser ut framöver. – En mycket stor andel av deras uppdrag kommer ju därifrån, säger Lena Bäcker.

DKommuner att lita påKommunsektorn är en viktig stabilisator i svensk ekonomi. Med 1,1 miljoner anställda står man för en stor andel av landets BNP. – Kommunernas investeringar och konsumtion var tydligt bi-dragande till att vända den svenska ekonomin under den senaste lågkonjunkturen och utvecklingen mot den starka ekonomiska situation vi har i Sverige idag. Den svenska statsskulden är relativt låg idag men under 1990-talskrisen var vi skuldsatta till 65 procent av BNP. Det är jämförbart med vad Grekland har idag, påpekar Lena Bäcker. Un-der samma tid har den svenska kommunskulden legat stabilt, den varierar inte lika stort utan ligger på cirka 10-15 procent av BNP. – Det visar på vikten av kommunernas ekonomi som stabilisa-tor i vår nationella ekonomi. Under årets ekonomidagar i Örebro kommer Lena Bäcker att prata om de utmaningar som väntar för kommuner och lands-ting de närmaste åren.

lena Bäcker ser sammanhangen


profiLen | lena Bäcker ser sammanhangen

– Utmaningarna har aldrig varit större, trots att den svenska ekonomin går starkt. Det handlar om att bära kostnaderna för en allt mer åldrande befolkning, som lever allt längre, satsningar på infrastruktur, pensionsskulden – kommunernas skuld till de anställda, den fortsatta flytten från landsbygd till storstad. I vissa kommuner kan flera av dessa utmaningar falla ut på en gång. – Jag vill inte påstå att framtiden är svart, men det gäller att vara förberedd. För att klara morgondagens utmaningar behöver man kanske tänka om i någon mån. Utmaningarna ter sig något olika för små landsortskommu-ner jämfört med de större kommunerna, men gemensamt är att ingen kommer undan. – Visst stämmer det att vissa kommuner har något svårare ut-maningar att brottas med men till exempel de växande kommu-nerna brottas ju samtidigt med kraven på stora investeringar för att möta den starka tillväxten, säger Lena Bäcker.

Ett fantastiskt systemSvenska kommuner har god ekonomi och median lånesskuld per invånare om man jämför internationellt, men skuldbördan varie-rar stort kommunerna emellan. Kommuninvest uppdrag är att erbjuda effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering för kommuner och landsting och är i regel huvudfinansiär i med-lemskommunerna, men det händer också att andra finansiärer väljs. – Vi är inte ensam finansiär i kommunsektorn, men vi finns för att låta dem låna effektivt och i cirka 90 procent av fallen är vi det mest kostnadseffektiva alternativet. Och Kommuninvest har haft mycket stark tillväxt under många år. – Vi har upparbetat ett gott förtroende på finans-marknaden och har otroligt hög kreditvärdighet. Un-der finanskrisen kunde vi erbjuda utlåning till kom-munerna, något som bankerna inte hade möjlighet att göra. Det var tack vare vår högsta möjliga kredit-värdighet, pengarna placeras där de anses säkra. Sam-tidigt som hela Sveriges finansmarknad stod stilla under ett par dagar kunde vi låna upp pengar för att i vår tur kunna låna ut till kommunerna, säger Lena Bäcker.

Vårt skatteutjämningssystem som gör att kommunerna hjälper varandra är unikt i världen.”

Till grund för förtroendet ligger naturligtvis medlemskommu-nerna. – Vi har en god kommunekonomi i Sverige, välskötta kommu-ner och ett starkt legalt ramverk – svenska kommuner kan inte gå i konkurs. Vårt skatteutjämningssystem gör att kommunerna hjälper varandra, och det är unikt i världen. Att dessutom kommunerna har viss beslutanderätt vad gäller beskattning är också unikt, och hjälper till att bygga förtroendet. – Vi har ett fantastiskt system i Sverige, anser Lena Bäcker.

I vått och torrtLena Bäcker har många spännande uppdrag bakom sig. Under 1980-talet arbetade hon på Stadshypotek. Ekonomin var stark, gräset grönare och utlåningen nådde rekordhöjder. – Det hade byggts kraftigt i Sverige och utlåningen hade varit för frikostig. Problemen kom i början av 1990-talet, och Lena Bäcker var med på hela resan. – Jag var med och byggde upp finansakut för privatpersoner, företag och kommuner för att undvika konkurser. Det är oerhört lärorikt att även arbeta med problemen säger Lena Bäcker.2003 blev hon VD i Värmlands Kreditgarantiförening och efter en tid som kommunchef i Säffle kommun fick hon ett utred-ningsuppdrag av Statens Bostadskreditnämnd – som är regering-ens expertorgan för byggande och boende. Det blir många resor i arbetet, vilket hon inte har något emot. Men sin fritid spenderar hon helst med familjen, det vill säga man och två barn, i villan i Karlstad. Kontoret hos Kommun-invest finns i Örebro, men där är hon inte lika ofta. De flesta arbetsresor går till Stockholm och internationellt. – Det blir möten och kontakter med organisationer som SKL,

SABO och SmåKom och så kommunicerar jag nära riksdagens utskott, regeringen och dess departement vars verksamhet påverkar våra medlemmars finans-förvaltning. – Jag har haft förmånen att arbeta i alla typer av organisationer, jag har haft ledaransvar i både ide-ell, privat och offentlig sektor. Gemensamt för mina uppdrag har varit en stark koppling till politiken, säger Lena Bäcker.

Malin Ulfvarson

Träffa Lena Bäcker på Ekonomidagarna

17-18 augusti


Effektivare utbetalningar

med kontantkortmed kontantkort

”

Kontantkort i stället för pappershögar

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt.

Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på [email protected].

ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) fi nns i bland annat Storbritannien och USA.

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra

vardagslivet enklare för användarna. På köpet fi ck vi en effektivare

administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss.

Jag rekommenderar verkligen fl er kommuner att börja med tjänsten.”

Hassan EftekhariEkonomichef på Arbetsmarknads-

och familjeförvaltningen, Eskilstuna

Bank_kontantkortsannons.indd 1 2011-05-12 14.03



Effektivare utbetalningar

med kontantkortmed kontantkort

”

Kontantkort i stället för pappershögar

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt.

Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på [email protected].

ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) fi nns i bland annat Storbritannien och USA.

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra

vardagslivet enklare för användarna. På köpet fi ck vi en effektivare

administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss.

Jag rekommenderar verkligen fl er kommuner att börja med tjänsten.”

Hassan EftekhariEkonomichef på Arbetsmarknads-

och familjeförvaltningen, Eskilstuna

Bank_kontantkortsannons.indd 1 2011-05-12 14.03


nyHeTer

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

Uppsala Arena åter på tapeten Uppsalas politiker ger inte upp idén om en arena vid Gränby och påbörjar nu arbetet med att anmäla projektet till EU-kommissionen. Miljöbästa myndigheterna rankadeEndast 11 av 194 myndigheter får full pott i Naturvårdsverkets ranking av miljöarbetet i staten. Tolv myndighe-ter når inte upp till mer än hälften av poängen.

Prisbelönt stödsystem blir nationelltTrafik Stockholms kraftfulla IT-stöd underlättar för trafikledarna att fatta beslut i stressiga situationer. Nu införs systemet nationellt, i samtliga Tra-fikverkets vägtrafikledningscentraler.

E-hälsokonferens i BudapestSverige har en framträdande roll under europeiska eHealth Week 2011 som pågår nu, med sju svenska talare representerade och det största antalet registrerade deltagare från ett och samma land.

Försäkringskassan beslutar på otillräckligt underlagBara drygt 13 procent av de läkarintyg som behövs för beslut om sjukpen-ning uppfyller de krav på tillräcklig kvalitet som ställs i Försäkringskassans egen vägledning.

Vill spara överskottet till sämre tiderSveriges Kommuner och Landsting, SKL, konstaterar att den ekonomiska situationen är betydligt bättre än för-väntat, och vill att regeringen ändrar reglerna kring balanskravet.

EU-strategiskt arbete i Region SkåneAtt bevaka vad som händer inom EU och påverka beslut och lagstiftning som rör Skåne är en viktig del i Region Skånes arbete. EU kan bidra till att öka tillväxten och utvecklingen i hela Skåne.

Bättre statistik för effektivare upphandlingBrister i statistik och uppföljning gör det svårt att skilja på vad som är en bra eller en dålig offentlig upphandling. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport och ger flera förslag på hur statistiken kan förbättras.

Miljonkrav på Region SkåneDe privata vårdbolagen i Skåne har inte tillgång till regionens jour-nalsystem, något som innebär ett stort merarbete när de tar emot nya patienter. Nu kräver de 20 miljoner i kompensation.

isstankar om att Posten har gett ra-batter till en konkurrents kunder för att få dem att lämna kunden till förmån för Postens egna tjänster gjorde att Konkurrensverket ansökte om att få genomföra en så kallad

gryningsräd. I de fall då bevis riskerar att un-danhållas eller förvanskas gör man oanmälda besök. Stockholms Tingsrätt nekade tillstånd till husrannsakan, men Marknadsdomstolen gav klartecken. Gryningsräden genomfördes den 3 maj.

MGryningsrädmotPosten

Konkurrensverket menar att den miss-tänkta överträdelsen är allvarlig och berör en marknad som är av stor betydelse för samhällsekonomin. Efter inspektionerna ana-lyseras materialet och den kommande utred-ningen får visa om någon lagöverträdelse har förekommit. Finner man stöd för att Posten har gått olagligt till väga kommer en process att inledas vid Stockholms Tingsrätt. Om Pos-ten fälls i domstol kan det bli böter på högst tio procent av omsättningen för 2010, det vill säga drygt fyra miljarder kronor.

Hälften av landstingen har infört, eller utreder möjligheten att införa, vårdval inom fler områden än för allmänläkar-verksamhet. Det visar en kartläggning som Konkurrensverket lämnat till regeringen. Hur många och vilka områden som omfattas varierar mellan landstingen och i flera fall avses verksamheter som inom andra landsting ingår i uppdraget för det obligatoriska vårdvalet inom primärvården. Flest vårdvalssystem finns i Stockholms läns landsting där vårdval har införts inom 15 områden och beslut om vårdval har fattats om ytterligare åtta områden.

Källa: Konkurrensverket

Utökatvårdvalivartannatlandsting

SKL har tagit fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Allt fler människor tar för givet att ärenden ska kunna utföras enkelt och säkert via nätet. För de flesta kommuner, landsting och regioner innebär det en stor utmaning. Gemensam kraftsamling och ökad samverkan är nödvändig. SKL har därför tagit fram en strategi som ska stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. – Vi lever i en tid då internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med en väldig kraft. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunals sektors utveckling av e-förvaltning, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

NystrategiföreSamhället


framgång, ska det vara nödvändigt i offentlig verksamhet?

KröniKA

bröt armen, men åkte färdigt ändå. Galenskap, sa många efteråt. Envishet, kände jag med stor beundran. Gunde var också väl-digt tydlig med att planering är A och O. Allt är möjligt bara vi planerar och sliter. Det gör att vi alla kan se fram emot att bli delvis framgångsrika eftersom planering är en av de viktigare beståndsdelarna i det vi gör varje dag. Utan planering, ingen bra verksamhet. Fem stadsdelsnämnder i Stockholms stad och Upplands Väsby

kommun deltar gemensamt i ett ESF-projekt som heter ”Verksamhet och hälsa”. Här är tanken att medarbetarna ska bli friskare genom att de blir fullt ut delaktiga i den verksamhet de arbetar. Medarbe-

tare ska förstå inte bara sitt eget upp-drag utan uppdraget som en del i helheten från kommunfullmäktiges vision via den egna nämnden och till verksamheten i förskolan, på äldreboende inom daglig verksamhet osv. Alla måste bidra och alla måste dra åt samma håll. Det låter kanske inte så

märkvärdigt, men det ställer stora krav på ledarskapet att lyckas med detta. Samar-

bete för ökad kvalitet kräver att både chefer och medarbetare har mod och engagemang, envishet, förmåga att planera och en vilja till utveckling. Det är grund för framgång om vi ska tro vad vi läser. Vi har sett att det stämmer inom idrott, företagande och kultur. Nu kommer vi att få se det leder till framgång också inom offentlig verksamhet, det vet jag!

Ja, det är jag helt övertygad om. Stärkt i min upp-fattning blev jag efter att jag läst Ingrid Tollgerdt Anderssons bok ”Passion, nyckeln till framgång” om personer som är framgångsrika och vad som

kännetecknar dem. Mod, lust och passion, envishet, planering och en vilja till utveckling är sådant som

lyfts fram. – Är du modig? Nej, tror jag de flesta skulle svara. Ändå vet jag att det inte är sant. Varje dag gör många av oss något modigt på jobbet. Vi talar med en arbetskamrat om att han eller hon inte gör det vi kommit överens om, och som är bäst för barnen, eller de äldre. Vi vågar tala om för föräldrar att vi är oroliga för deras barns utveckling eller livssituation av olika anledningar. Vi vågar dra in tillstånd från verksamheter som misskö-ter sig, trots hot eller försök till mutor. Lust och passion är ett andra kännetecken för framgångsrika m ä n -niskor. Tänk er att gå till jobbet utan att känna lust eller passion. Alla som sett Stavros Luca på tv i någon av ”Klass 9 A”-serierna vet vad passion är och att den behövs. Stavros Luca kom gående i korridoren på mitt jobb en dag för någon månad sedan. – Jag måste springa efter honom och säga att han är bra och be om hans autograf, sa jag till en arbetskamrat. – Du är ju inte klok, nu får du lugna ner dig, sa min arbetskam-rat. Ja, jag gjorde det, men jag ångrar mig fortfarande. Människor som tillför något extra, som brinner för sitt uppdrag tycker jag vi ska uppmärksamma och berömma. Vi är alldeles för snåla med beröm i vårt land. Envishet och planering. Jag tänker på Gunde Svan när jag ser ordet envishet. Gunde beskrivs i Tollgerdt Anderssons bok och jag väntar mig att det ska stå om den gången han tävlade och

Carina Lundberg Uudelepp Biträdande stadsdirektör

Stockholms stad


nyHeTer

Tidningen Offentliga Affärer arrangerar, tillsammans med partners, tre intressanta dagar under politikerveckan i Almedalen. Vi bjuder på ett blandat spectrum av seminarier, debatter och mingel.

© Artifex/Creative Commons

För mer information och programtider läs mer på: www.almedalsveckan.info/Kontakt: Lars-Göran Fröjd, E-mail: [email protected], telefon: 0706-230005

Ta bland annat del av:TORSTEN PERSSON, projektledare ISS, som kommer att prata om kommunernas införande av utmaningsrätten.

BENGT WALLENTIN, CEO eBuilder, talar under rubriken "En effektiv offentlig sektor - Förutsättning för fortsatt välfärd!"

ADVOKATFIRMAN LINDAHL leder en debatt om "Inhouse verksamhet inom kommuner, vad säger OFUKI-utredningen?"

Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla att delta i.Plats: Länstyrelsens trädgård, Strandgatan 1. Välkommen!

Besök oss i ALMEDALEN 4-6 juli 2011


nyHeTer

ommunernas tillsyn över brandskyddet vid skolor och andra viktiga verksamheter ska utvecklas och stärkas. Regeringen har gett detta uppdrag till Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap (MSB).– Antalet skolbränder i Sverige fortsätter att

vara högt. MSB ska därför analysera och bedöma om kommunernas tillsynsbesök på skolor och i andra viktiga byggnader sker tillräckligt ofta, säger försvarsminister Sten Tolgfors. Förutsättningarna för ett gott brandskydd i skolor och andra viktiga verksamheter har för-bättrats genom reformen av skydd mot olyckor. Bland annat har skyldigheten att ansvara för sitt eget brandskydd tydliggjorts, t ex är det fastighetsä-garen/nyttjanderättshavaren som har ansvaret för skolbyggnadens brandskydd. Vidare har kom-munerna getts möjlighet att på egen hand rikta sin tillsyn dit den bäst behövs för att möta lokala risker och förutsättningar. Det finns dock behov av att analysera om för-ändringen i räddningstjänstlagstiftningen medfört att kommunerna inte utövar tillsynen på det sätt som krävs för att följa upp att den/de som är ansvariga för brandskyddet vid skolor och andra viktiga verksamheter vidtar nödvändiga åtgärder.

K

Brandtillsynenvidskolormåsteblibättre

– Vi vet mycket om upphandlingens tekniska aspekter och hur man skriver avtal, men de politiska effekterna vet vi inte så mycket om, säger Lisa Hansson på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.Hon har nyligen doktorerat vid Linköpings universitet med en avhandling om politiska effekter av upphandling av kollektivtrafik. Hon har undersökt hur politiker och tjänste-män på den lokala nivån agerar och varför de ibland inte följer lagstiftningen.– När lagen inte följs kan det bero på att olika mål strider mot varandra. De politiska målen på lokal nivå stämmer inte alltid med lagstiftningens intentioner. Målen kan handla om att främja konkurrens för att sänka kostnaderna, men också vilken service som politikerna vill ska finnas kvar på orten, konstaterar Lisa Hansson.

Källa: Linköpings Universitet

Upphandlingpåverkarlokalpolitiken


Nya sätt att rekryteraRäddningstjänsten i Lönsboda har i dagarna skickat ut brev till alla kvinnor och män i Lönsbodatrakten som är mellan 20-45 år och som bor nära brandstationen. Stärkta prognoser i statsbudgetenStatsfinanserna stärks och vår nya prognos visar överskott i statsbudge-ten på 99 miljarder för 2011 och 68 miljarder för 2012.

Ny tjänst för e-blanketterSKL Kommentus har tillsammans med Bank-ID och Logica tagit fram en tjänst som förenklar införandet av e-tjänster i offentlig sektor.

Visar gps mottagaren fel efter jordskalv?Efter jordskalven i Japan har vissa landmassor flyttat sig upp till fyra me-ter och jordaxelns lutning har rubbats med tio centimeter. Martin Lidberg på Lantmäteriets Geodesienhet svarar på frågan.

Staten vill riva hyreshusEtt 100-tal kommuner måste riva hyreshus, anser statliga bostadskredit-nämnden, BKN. Den totala kostnaden för avveckling av dessa lägenheter uppgår till nära två miljarder kronor.

Storföretag dominerar matmarknadenKonkurrensverket menar att upphand-lande myndigheter måste öka kun-skapen om livsmedelsmarknaden och att offentliga upphandlingar inte bör användas för att nå andra politiska mål än god kvalitet till bästa möjliga pris.

Wijkmans svar på EUs grönbok om upphandlingUpphandlingsutredningen, under led-ning av Anders Wijkman, har nu svarat på den europeiska grönboken om offentlig upphandling. Man saknar en diskussion om det huvudsakliga målet.

Ny metod ger mer förutsägbar ekonomiPå kort sikt kan variationer i anslagen till myndigheter skapa obalans mellan intäkter och utgifter. Arbetsgivarver-ket ger förslag som kan stabilisera de ekonomiska förutsättningarna.

Ny upphandling av HPV-vaccinLandstingsdirektörerna i Sverige har beslutat att landstingen samlat gör ett nytt försök till nationell och gemen-sam upphandling av HPV-vaccin, som kan förhindra livmoderhalscancer.


TeMA: eKonomi

Många kommuner visade överskott i bokslutet för 2010 och passade då på att avsätta medel för kommande pensionsåtaganden. Men hos vissa kommuner är pensionsskulden fortfarande en stor dold kost-nad som skjuts på framtiden.

samband med årsbokslutet för 2010 redovisade många kommuner rekord-överskott. Resultatet beror av flera faktorer – skatteintäkterna ökade när samhällsekonomin återhämtade sig, kommuner, och även landsting, fick

ett tillfälligt konjunkturstöd av regeringen i december 2009 och tack vare låga räntor blev pensionsskulderna lägre. Men hos många kommuner och lands-ting finns en stor och dold skuld för pensioner till an-ställda intjänad före 1998. Betalningarna på denna be-lastar den kommunala eko-nomin idag och de närmaste decennierna, då allt fler av de anställda går i pension. Mellan år 2008 och 2025 mer än fördubblas dessa pensionsutbetalningar, från 6 miljarder kronor till drygt 13 miljarder per år. Sedan 1998 är regelverket ändrat och pensionskost-naderna tas under anställ-ningstiden. Olika kommuner har olika pensionsstrategi, vissa har redan försäkrat bort den kommande skulden, andra har sparat i egna fonder och vissa kommuner har skjutit problemet framför sig. Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att endast hälften av kommunerna

Ihar avsatt medel för kommande utbetal-ningar. – Hittills har pensionsutbetalningarna finansierats av skatteintäkterna, men nu kommer inte skatteunderlaget att räcka till längre. Därför har många kommuner börjat avsätta medel redan idag för kom-mande utbetalningar, säger Johan J Wahl-man, försäljningschef på Storebrand kapi-talförvaltning.

Storebrandkoncernen, där även livbolaget SPP in-går, arbetar med skulddri-ven förvaltning. Med det menas att man utgår ifrån det uppskattade värdet av de kommande pensionsutbetal-ningarna och anpassar kapi-talförvaltningen för att täcka behoven den dag pensionen ska betalas ut.

Även en ränteriskPensionsskuldberäkningen är en nuvärdesberäkning för de utfästelser som arbetsgi-varen har till sina anställda. Eftersom det handlar om

framtida utbetalningar baseras skuldbe-räkningarna på olika antaganden, bland annat om ränteutveckling och hur länge utbetalningarna ska pågå. Dessutom görs prognoser om utvecklingen av basbelopp, löner och ibland statslåneränta.

Många har en portfölj med tillgångar bestående av aktier och ränteinstrument. – Den risk många fokuserar på är från investeringar i aktier, men det är inte hela bilden. Det finns även en ränterisk fram till själva utbetalningstillfället, när det är dags att betala ut pensionerna, och det är inte säkert att den största risken ligger i aktieportföljen, förklarar Johan Wahlman. Normalt när det rapporteras i media att en fond har gått bra, då har den slagit sitt index. Det innebär ett problem att jäm-föra resultatet så, menar Michael Timm, pensionskapitalförvaltare på SPP. – Eftersom vi i det här läget har ett mål med pensionsförvaltningen, och målet är att pengarna ska räcka till att betala ut hela skulden, då måste vi istället utgå från hur stor skulden är. Det gäller att ha fokus på rätt risk och sammanväga både tillgångar och pen-sionsskulderna. – För det slutliga målet är ju inte att portföljen ska slå ett visst index, utan att

rekordöverskott betalar pensionsskulder

Johan J Wahlman, försäljningschef Storebrand.


TeMA: eKonomi

portföljens tillgångar och avkastning ska räcka till för att betala ut pengarna som pension, tillägger Michael Timm.

Olika fokusRedovisningen av skulden ger enligt den så kallade blandmo-dellen, vilket konkret innebär att en del av pensionskost-naderna hamnar utanför ba-lansräkningen. Då syns inte kommunernas totala skuld. Vissa kommuner väljer ändå att lägga in det för att göra ekonomin tydligare. – Redovisningen kan stämma mer eller mindre bra med hur verkligheten ser ut, det beror på vad man vill få fram. För att slippa höja skatten för att täcka sina kommande pensionskostnader, bör en kommun ta ett helhetsgrepp för sin kapitalförvaltning och anpassa denna till kommande utbetalning-ar, säger Johan J Wahlman.

I kommuner som minskar i befolkning ska dessutom allt färre dela på kostnaden

för de gamla pensionerna. Siv Stjernborg på Sveri-ges Kommuner och Lands-ting menar att de ökande pensionsavgångarna medför ökad belastning av pen-sionsutbetalningar. När det till exempel gäller den gam-la pensionsskulden som inte är kostnadsförd tidigare så handlar det om en ökning av kostnaden motsvarande cirka 10 öre på skatten för

kommunerna som genomsnitt. Det finns emellertid andra, betydligt svårare ekono-miska utmaningar för kommunerna. – Hur man ska bekosta vård och omsorg för den allt mer åldrande befolkningen är en betydligt större ekonomisk utmaning, menar Siv Stjernborg på SKL.

Malin Ulfvarson

Tillfälliga statsbidrag och förbätt-rade skatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutveckling gjorde att kommuner och landsting fick ett överskott på sammanlagt 19 miljarder kronor 2010.272 kommuner redovisar ett överskott på totalt 14,7 miljarder kronor enligt det preliminära bokslutet. Resultatet för landstingen var också positivt, 18 av 20 landsting och regioner redovisar ett överskott på sammantaget 4,4 miljarder kronor.– Främsta orsakerna till det goda resulta-tet i kommun- och landstingssektorn är ökade skatteintäkter och tillfälliga stats-bidrag. Men vi har även noterat att man gjort omfattande insatser för att dämpa kostnadsökningarna. Det visar att det finns en stark budgetdisciplin i kommu-ner och landsting, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.Kommun- och landstingssektorn tillför-des sammanlagt 17 miljarder i tillfälliga statsbidrag under 2010.Både kommuner och landsting förväntas även under de närmaste åren uppvisa överskott i sina finanser.– Det är goda nyheter för kommuner och landsting. Skatteintäkterna ökar samtidigt som de varit duktiga på att hålla tillbaka kostnadsökningarna, säger Anders Knape.Det är den positiva utvecklingen på ar-betsmarknaden, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar, som medför att skatteunderlaget fortsätter att växa under de närmaste åren.

Källa: SKL

orsaken till det stora överskottet

rekordöverskott betalar pensionsskulder Anders Knape, ordförande Sveriges

Kommuner och Landsting.

Michael Timm, pensions-kapitalförvaltare SPP.


TeMA: eKonomi

ett unikt samarbete över kommungränsenDet är ingen tillfällighet att ekonomichefen i både Töreboda och Gullspångs kommun heter Christina Olsson – det är nämligen en och samma person.

öreboda och Gullspång är två små kommuner som sedan flera år har ett nära samarbete inom ett antal verksamhetsområden, däribland lönehantering, IT-drift, kommun-teknik, och numera även ett gemen-

samt ekonomikontor. Samverkan orga-niseras genom att en nämnd bildas, där representanter från de båda kommunernas politiska ledning medverkar. En sammanslagning av administrativa verksamheter ger snabbt kostnadsfördelar. Att lägga upp ytterligare ett par konton i ekonomisystemet kostar marginellt mer och innebär ingen större arbetsbörda. Dessutom kunde man samla kompeten-sen. – Vi stod i en situation där vi saknade kunnig redovisningspersonal i Töreboda kommun medan det fanns i Gullspång. De å sin sida behövde en ekonomichef, och den kompetensen hade vi i Töreboda, berättar Christina Olsson, ekonomichef i Töreboda och Gullspång kommuner. De är unika i landet med att ha ett ge-mensamt ekonomikontor för två kommu-ner. Christina Olsson är något förvånad över att inte fler kommuner har prövat samarbete. – Flera kommuner i landet har valt att administrera löner gemensamt över kom-mungränsen, men ingen har etablerat gemensamt ekonomikontor, konstaterar hon.

Från förvaltning till konsultEkonomikontoret finns i Töreboda kom-mun och består av fem ekonomer samt en ekonomiassistent. Ekonomikontoret har det övergripande och samlade ansvaret för kommunernas ekonomiska planering, budgetarbete, redovisning och uppfölj-ning. – Vi har fått se över våra arbetsrutiner och processer och skapa gemensamma mallar, principer och tidplaner. På så sätt skapas effektiviseringen. Det är ett krävan-de arbete men vi har fått till det bra nu, tycker jag.

t

Tidigare satt ekonomerna ute i förvalt-ningen och idag har uppgifterna blivit av en mer övergripande karaktär. – Nu arbetar vi mer som interna konsul-ter gentemot båda kommuner. Den störs-ta skillnaden är att vi har två uppdragsgi-vare, det krävs lite mer av vår planering.

Stora vinsterFramförallt är det lönsamt att sköta de löpande, rutinmässiga arbetsuppgifterna i samverkan. Andra arbetsuppgifter ter sig mer utmanande, som till exempel budgetarbetet. Christina Olsson har i uppdrag att utöva den ekonomiska styrningen, och det är inte alltid målen över-ensstämmer kommunerna emellan. – Med två kommuner och två politiska styrelser måste vi driva budgetproces-sen i vardera kommunen. Men genom att inrätta gemensamma mallar, tidplaner och arbetsmetoder finns det ändå vissa fördelar – vi delar med oss av våra erfarenheter och tar de goda exemplen, menar hon.

Färre kommuner i Sverige?Med ett så omfattande samarbete mellan förvaltningarna, varför bildar man inte en enda kommun? – Ja, det är en bra fråga men beslutet är politiskt. Om Töreboda och Gullspång skulle gå samman och bilda en kommun, så skulle det fortfarande vara en relativt liten kom-mun i landet, tillsammans bor där knappt 15 000 invånare, och ett omfattande sam-arbete bedrivs redan idag med en tredje kommun, Mariestad. De senaste åren har det pratats mycket om att minska antalet landsting i Sverige, men det skrivs inte lika mycket om mot-svarande tankar på kommunsidan. Chris-tina Olsson tror att det behövs en uttryck-lig önskan uppifrån, ifrån staten, för att en sådan utveckling ska ta fart. – Om regeringen skulle uttrycka sig po-sitivt till ett ökat samarbete mellan kom-munerna, då tror jag att det skulle hända saker.

Planera för kommunikationChristina Olsson tycker definitivt att fler kommuner borde testa ekonomisamar-bete över gränserna, framförallt med de löpande ekonomiadministrativa uppgif-terna. Vinsterna är stora och lättköpta. På uppmaningen att ge några råd till andra kommuner som eventuellt har liknande

planer tar Christina Olsson upp en vik-tig fråga.

– I så fall måste jag nog påpeka vikten av kommuni-kation. Om det någon gång haltar så beror det nästan alltid på att vi missat att ge information i något skede. Planera även för att kommu-

nicera ert arbete, säger Chris-tina Olsson.

Malin Ulfvarson

Christina Olsson, ekonomichef Töreboda/Gull-spång kommuner.

Du får veta mer om samarbetet under

Ekonomidagarna.


TeMA: eKonomi

1105 Qvalia 185x270.indd 1 12.5.2011 16.56

UTSTÄLLARE

EKONOMI

DAGARNA 2011


TeMA: eKonomi

Vem är Sporty Business till för? Alla som vill höja sin prestationsnivå och nå högre oavsett om personen är hög eller lågpresterande. Hur genomförs arbetet? I Sporty business är prestationen i fokus. Alla kan höja sin lägstanivå och komma att prestera på en generellt högre nivå. Vi ar-betar med att ni som arbetsgrupp effektivi-serar och levererar utan att uppleva stress, det vill säga balansräkningen mellan krav och förmåga.

Varje medarbetare har ett eget indivi-duellt material att arbeta utifrån. Vid varje träff koncentrerar vi oss på att hitta övningar som höjer kapaciteten till att prestera bättre. Vi kommer att höja er lägsta nivå och träna er mentala för-måga för framgång. Kort sagt ett bra koncept

för framgång

”Sporty Business” - Vad är det?

Idrottspsykologi som verktyg för att hjälpa dig och dina medarbetare framåt

Vad innehåller ”Sporty Business”?

Vem är du och vart är du på väg?

Grund som är avgörande för prestat-ion och effektivisering.

Hitta dig själv och vägen du går på

Kommunikation och

bemötande Hur kan kommunikation effektivise-ras på arbetsplatsen. Hur bemöter vi kunder och hur kan bemötandet för-bättras med hjälp av kommunikation

Möt, bemöt och öka din prestation

Motivation – Delaktighet – Arbetsglädje

Hitta balans mellan arbetsglädje och effektivitet. Målet är att inspirera så varje medarbetare känner sig fylld med energi. Använd din styrka för din organi-

sation – och ha roligt

Lev Ditt Bästa Liv Hitta en balans i yrke och privatlivet. Hur hittar man strategier för att klara av tuffa situationer och behålla moti-vationen.

Hitta balansen, prestera och få bättre livskvalitet.

Att uppnå resultat på bara ett möte

Skapa relation, se vad som bär och var detta bär. Vi arbetar igenom hur ett möte skall hanteras och hittar hinder och möjligheter som finns på vägen till framgång i ett relat-ionsskapande.

Skapa framgångsrika möten och ta kontroll över

processen

Sankt lars väg, byggnad 14, 222 70 Lund Resursforum Sverige AB

Att höja sin lägstanivå och behålla den med hjälp av

”Sporty Business”

Vägen till OS – Vägen till målet

Kontakta mig Anna Olsheimer direkt på te-lefon eller via mail

0768-86 33 63 [email protected]



TeMA: eKonomi

Idrottens aktiviteter ger stora samhällsvinster, inte enbart socialt och för folkhälsan utan också ekonomiskt. Riksidrottsförbundets generalsekreterare Erik Strand menar att de positiva effekterna är större än man tror.

ommunerna är svensk idrotts störs-ta finansiärer. Det är på den lokala nivån som idrotten utövas och för-utsättningarna ges. – Ur ett samhällsperspektiv handlar idrott väldigt lite om pre-

stationer och medaljer. De eko-nomiska aspekterna är många, och viktiga – social gemenskap, integration, värdeskapande, säger Erik Strand, generalsekreterare Riksidrottsförbundet. Ur ett kommunalt perspektiv kan idrott och annat föreningsliv fungera som ett kitt i samhället. Ur gemenskapen föds männis-kor som är en aning mer måna om varandra. Idrotten kan ge våra barn en värdegrund.

Ökad integrationAllas rätt att vara med är en av de byggste-narna i den värdegrunden. – Det innebär att alla som vill vara med i en idrottsförening ska känna sig välkom-na, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön och sexuell läggning.Erik Strand berättar att Riksidrottsför-bundet, tillsammans med Statistiska Cen-tralbyrån genomfört en undersökning av hur det var ställt med mångfalden inom svensk idrott. Resultatet visade att väldigt få invandrare är representerade bland för-troendevalda i föreningar och förbund. På utövarsidan däremot har idrotten tjänat framgångsrikt som en introduktion i det svenska samhället. Betydligt bättre än både skolan och arbetslivet, menar Erik Strand. – Många av oss har med egna ögon be-vittnat hur dåligt integrationen fungerar

Ki arbetslivet. Men i idrotten finns andra förutsättningar, där blir vi bedömda efter prestation i första hand. En vänsterback är i första hand en vänsterback, oavsett nationalitet. Han berättar en solskenshistoria om en

fotbollsförening i norra Sverige som tappat i medlemstal och då vände sig till den närliggande flyktingmottagningen för att re-krytera nya medlemmar. Idag är de en bärkraftig förening med 50 medlemmar, från 17 olika natio-ner. – Det finns självklart fortfa-rande mycket att göra och många frågor att ta tag i även inom idrotten. Men idrotten kan ib-land fungera som en väg för att överbrygga motsättningar. Jag

vill lyfta fram att idrottens betydelse är större än man tror, säger Erik Strand.

Orättvis fördelningFrågan är om kommunens pengar an-vänds där de bäst behövs? Utvärderingar visar att det finns brister, att fördelningen av offentliga medel är långt ifrån rättvis. Lagsporter som utövas av pojkar på hög nivå får betydligt mer stöd än individbase-rad idrott som främst attraherar flickor på motionärnivå. Trenderna i samhället visar dessutom på en förändring i den organiserade för-eningsidrotten. Alltfler utöver individu-ella idrottsgrenar istället för lagsporter. Spontanidrott – i parker, på boulebanor, i klätterställningar – blir allt populärare på den organiserade idrottens bekostnad. Dessutom ökar antalet pensionärer och

därmed ett behov att skapa möjligheter för nya målgrupper. Att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov blir en utmaning framöver. Det är också viktigt att våra idrottsan-läggningar blir tillgängliga för alla utö-vare. Sedan ett antal år tillbaka byggs det idrottsanläggningar i stor omfattning, i alla landets kommuner. Går det verkli-gen att motivera dyra arenor i minsta lilla kommun? – Det finns naturligtvis vissa undantag men ur ett brett perspektiv är det väldigt lätt att motivera beslutet att bygga sam-lingspunkter där idrottslivet, i alla dess former, kan träffas, säger Erik Strand.

Han framhåller Lindesberg som exempel– Jag blev imponerad av hur en liten ort med bara 8 000 invånare vågat realisera en så stor investering i en arena, och de resul-tat de presenterar, säger Erik Strand. Han menar han att det är en god in-vestering för en kommun att locka barn och ungdomar till idrotten, ge dem en meningsfull och rolig sysselsättning som håller dem borta från gatorna. – Ge förutsättningar för att träffas, och då pratar jag inte om stora arenaanlägg-ningar utan lika gärna om enkla former.Erik Strand vill inte sticka under stol med att idrotten också dras med vissa problem, precis som samhället i stort. – Men med tanke på hur många utövare som finns så vill jag mena att det är en liten minoritet.

Malin Ulfvarson

TeMA: eKonomi

idrott – ekonomiskt lönsamt

Erik Strand, generalsekreterare Riksidrotts-förbundet


TeMA: eKonomi

Att tänka själv är stort.Att tänka tillsammansär större.

I vår värld finns det inget mer betydelsefullt än samarbetet med våra kunder. Det är i mötet med andra som nya idéer föds och lusten till utveckling växer. Förändring, drivkraft och innovation bottnar i diskussionen mellan människor. Goda relationer är förutsättningen för att nå bästa resultat.

Vårt affärssystem Raindance är ett lysande exempel på att framgångarna blir störst när rätt människor samarbetar. Till- sammans med våra kunder har vi utvecklat marknadens enda sammanhållna lösning för alla processer inom e-handel och ekonomi. Raindance levereras som tjänst eller drift i egen regi – allt utifrån dina önskemål. Vi har också konsulter som kan din verksamhet och vet hur lösningarna bäst införs för att nå förväntad nytta.

Grundfilosofin är alltid densamma. Närheten till våra kunder. Betydelsen av att förstå just din verksamhet. Förmågan att kunna erbjuda det du behöver. Med våra många uppdragsgivare och medarbetare skapar vi stordåd. Tillsammans.

Läs gärna mer på

logica.se

Raindance är ett lysande exempel på det



TeMA: eKonomi

Det är lätt att tro att förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) i staten bara handlar om att ta fram en riskanalys – och att det sedan är klart! Inget kan vara mer felaktigt.

etta är de inledande orden i Eko-nomistyrningsverkets idéskrift om intern styrning och kontroll. – Förordningen bör snarare ses som ett ramverk för en pågående intern process som syftar till att

genomföra och leva upp till kraven på verksamheten på ett riskmedvetet sätt, för-klarar Ulla Duell på Ekonomistyrnings-verket. På Ekonomidagarna i augusti kommer hon att presentera ESV:s idéskrift närmre och hon kommer då att ge exempel och tips för hur man skapar policy, guidelines för den stora likväl som för den lilla orga-nisationen.

En rejäl utmaningBehovet av god intern styrning och kon-troll av verksamheten är inte någon ny-het, men är likväl ett område som många myndigheter brottas med. Ekonomistyr-ningsverket finns till hands som stöd för att strukturera och systematisera arbetet enligt den process som finns i den stat-liga förordningen om intern styrning och kontroll. Vad är det då som gör att en del myndigheter har kommit längre än andra och är rela-tivt framgångsrika i arbetet med intern styrning och kontroll? – En mängd faktorer spe-lar självklart in. Utan tvekan är ledningens engagemang ut-slagsgivande. Då avser vi inte att

Dledningen ska delta i alla moment, utan att myndighetsledningen visar vägen, pri-oriterar och värderar risker och sist men inte minst följer upp arbetet. En annan framgångsfaktor som vi uppmärksammat är att arbetssättet måste vara enkelt. Det är lätt att alltför mycket arbete läggs ner på att ta fram ”perfekta” system och model-ler, som i slutändan blir alltför komplice-rade. Erfarenheterna visar vidare att den in-terna styrningen och kontrollen bör inte-greras i ledningssystemet, det vill säga att vara en del av den ordinarie styrningen och uppföljningen inom myndigheten.

Inspiration och motivationIdéskriften ”Systematiserat sunt förnuft” är ett komplement till den ”Handledning i intern styrning och kontroll” som ESV tidigare givit ut. – Vår avsikt är inte att ge en samman-hållen modell utan exemplen ska läsas var för sig och visar olika möjligheter. I ett avsnitt berättar fyra myndigheter hur de valt att arbeta med området.

I skriften kommer ni inte att hit-ta svaret på alla era frågor, men

förhoppningsvis kommer ni att inspireras och motiveras att hitta lösningar för att vi-dareutveckla intern styrning och kontroll inom just er myndighet, säger Ulla Du-

ell. Malin Ulfvarson

eSV erbjuderstyrhjälp

Ulla Duell på Ekonomistyrningsverket.

Medverkar påEkonomidagarna17-18 augusti.


nyHeTer

Systematiserat sunt förnuftFör många myndigheter har förordningen om intern styrning och kontroll lett till en förbättrad planering, styrning och uppföljning av verksamheten. Riskmed vetenheten har också ökat. ESV har gett ut en idéskrift som beskriver den här utvecklingen.

Vi berättar mer på Ekonomidagarna i Örebro den 17–18 augusti. Möt oss gärna där, eller under den semi narieserie om intern styrning och kontroll som vi genomför i höst.

Läs mer på www.esv.se där du också kan beställa eller ladda hem skriften Systematiserat sunt förnuft.



nyHeTer

www.conventum.se conventum örebro | +46 19 766 45 [email protected]

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa för-utsättningarna för att arrangera framgångs-rika möten, oavsett om det handlar om konfe-renser, kongresser eller nöjesarrangemang.

e EKONOMIDAGARNAÅrets största mötesplats inom ekonomi, redovisning och ledarskap

Årets största mötesplats inom finans, ekonomi och redovisningNu är det åter dags för årets största mötesplats som vänder sig till dig som är ekonom, ekonomi-chef, controller, beslutsfattare, omvärldsanalytiker eller expert inom ekonomiområdet.

Välkommen till Örebro den 17 - 18 augusti!

Ladda ner programmet och anmäl dig på www.ekonomidagarna.se

amarbetet mellan regeringen och kommuner och landsting måste bli bättre om satsningen på en sam-manhållen patient-journal ska få ge-nomslag i praktiken,

skriver Riksrevisionen. Riksrevisionen har gran-skat de statliga insatserna för att ge vårdpersonal till-gång till rätt patientinfor-mation vid rätt tillfälle. Ett mål inom den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Utgångspunkten för stra-tegin är att vårdpersonal be-höver all relevant informa-tion om patienten för att kunna ge en god och säker vård. Granskningen visar att IT-strategin har genomförts i otakt och att

Envårdstrategiiotaktmöjligheterna att ta del av viktig informa-tion som registrerats på andra sjukhus och vårdcentraler ser mycket olika ut i landet

trots samarbetet för att ut-veckla ett nationellt IT-stöd för att ta del av patientupp-gifter. Samarbetet inom strategin behöver utvecklas och det behöver förtydligas vem som gör vad och när. Det är viktigt att prioritera mellan nationella och loka-la behov. Samarbetsparterna inom strategin har inte kla-rat ut vems ansvar det är att signalera om det gemensam-ma arbetet inte leder till att målen uppnås.

– Överenskommelser mellan regering, kommuner och landsting bygger på frivil-lighet. Det innebär att det är upp till varje

aktör att genomföra de överenskomna insatserna. Regeringen bör tänka på det i utformningen av liknande överenskom-melser, säger riksrevisor Gudrun Antemar. Riksrevisionen rekommenderar att re-geringen rapporterar till riksdagen om de resultat som hittills har uppnåtts inom den nationella IT-strategin. Regeringen bör också analysera vad det ökande antalet privata vårdgivare innebär för tillgången till patientinformation och överväga om det behövs ytterligare lagreglering. Social-styrelsen bör i samråd med Datainspek-tionen utarbeta tydligare föreskrifter och riktlinjer kring den praktiska tillämpning-en av patientdatalagen.

Källa: Riksrevisionen

s

Gudrun Antemar.

Foto

: Lin

us H

allg

ren


Ann Linde Koolman, Upphandlingschef,Alingsås Kommun

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult,Konsult i Sydost

Hugo Norlén, Advokat, Advokatfirman Lindahl

eXPerTPAnelen SVarar

Den 15 juli 2010 infördes ett undantag i lagstiftningen som anger att statliga myndigheter, kommuner och landsting i vissa fall inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) vid inköp från egna bolag. Undantaget är tillfälligt och en utredning har fått i uppdrag att lämna förslag till en eventuellt permanent lösning.

Anser du att detta undantag behövs så att myndigheter kan köpa tjänster från helägda bolag utan föregående offentlig upphandling?

Undantaget är bra, eftersom det därmed klarläggs att köp får göras förutsatt att verksamhets- och kontrollkriterierna är uppfyllda. Motiveringen till ställningstagandet är att myndigheter genom åren har gjort olika tolkningar gällande när köp från eget bolag kan ske utan föregående konkurrensut-sättning/upphandling.

Det är en komplex fråga och därför bra att det görs en ordentlig utredning av effekterna, innan beslut fattas. Men jag är tveksam till ett perma-nent undantag. Rent allmänt så tycker jag att upphandling är ett bra sätt att löpande pröva bolagens utvecklingskraft och förmåga till behovs-anpassning. I en fungerande marknad med sund konkurrens, är kunden vinnare. Det genom att i upphandling, i konkurrens, få tillgång till rätt vara eller tjänst till rätt villkor.

Ja. Undantaget bör bli permanent (jfr OFUKI-ut-redningen, SOU 2011:43). Man bör kunna avropa varor, tjänster, m.m. från kontrollerade organ, oavsett organisations formen. I annat fall missgyn-nas bolagsformen jämfört med verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. EU-domstolens praxis (Teckal, m.fl.) erkänner att det finns ett legitimt behov av att utan föregående upphandling köpa från kontrollerade bolag, etc. (jfr LUF:s regler om köp från anknutna företag/samriskföretag).

Definitivt ja, absurt om man inom en koncern skulle tvingas att tillämpa LOU om det inte behövs, i de fall då de efterfrågade behoven kan tillgodoses inom koncernen på ett naturligt sätt. Varför springa över ån efter vatten.

Ska bolaget även tillåtas att sälja sina tjänster till beställare utöver ägaren, till exempel till andra offentliga eller privata kunder?

Om bolagets syfte är att verka för sin ägare och därmed ovan nämnda Teckal-kriterier uppfyllas, så kan bolaget likställas med en förvaltning. Om omsättningen till externa kunder inte avser en ringa del kan det innebära att verksamhetskrite-riet inte uppfylls. Därmed klassas köp från eget bolag som otillåtna direktköp. Det är svårt att förena Teckal med extern försäljning. Gällande ett offentligt ägt bolags försäljning bör även reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksam-het beaktas.

Jag tror att det finns risk för snedvriden konkur-rens när offentliga bolag konkurrerar med privata. Därför tycker jag att man ska gå varsamt fram med att sälja sina tjänster utanför ägarsfären.

Nej, inte annat än i begränsad omfattning. Syftet med undantaget är att det ska vara möjligt för det offentliga att organisera sig i olika former, utan att det upphandlingsrättsliga utfallet påverkas. Om leverantören säljer till även andra än den offentliga ägaren, är det inte längre fråga om ett val av organisation, och då bör inte heller ägaren kunna åberopa undantaget. Detta framgår även av verksamhetskriteriet i Teckal-praxis (jfr den s.k. 80/20-regeln i LUF).

Nej, givetvis bortsett från offentliga bostadsbolag och energibolag.

Magnus Nordkvist, Inköpssamordnare Lindesbergs kommun


expe

rtp

an

eLen

SVa

ra

r –

stä

ll D

in fr

åga

till

brev

@he

xano

va.s

e

Svenskt Näringsliv är rädda att undantaget kan leda till att det startas fler offentligtägda bolag för att på så sätt slippa upphandla. Tror du att det kan bli en effekt?

Nej det borde inte bli en effekt (se svaren under frågorna 1 och 2).

Visst kan det vara lockande att slippa en omständ-lig upphandlingsprocess, med osäkerhet om vem som ska leverera och till vilka villkor. Men, det finns säkert andra och tror jag ännu viktigare or-saker till bolagisering av verksamheter. Det skulle vara intressant att få veta mer om det.

Nej. Alternativet är att inte bolagisera och fortsätta att bedriva verksamheten i egen förvalt-ning – någon upphandling av kontrakten skulle ändå inte ske. In house-undantaget ställer vidare höga krav på bl.a. kontroll, innebärande att det blir svårt att bolagisera enbart i syfte att ”slippa upphandlingar”. Till sist är det flera faktorer än upphandlingsreglerna som avgör hur det offent-liga väljer att organisera sig.

Generellt har jag svårt att tro det.

www.steriks.se

Med sitt diskreta utseende, plana yta och använd-

bara form har Klassik en självklar topplacering inom

markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet in-

går många format och tjocklekar som gör det möjligt

att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav

eller mönstervariation.

Tak, Mark och VA system

Klassikplattan är ett användbart system för moderna miljöer

LÄS mer om UtreDninGen pÅ

SiDan 36


JUriDiK

En fråga som varit föremål för diskussion är huruvida både rangord-ning och förnyad konkurrensutsättning kan användas som tilldel-ningsmodeller i samma ramavtal, så kallade komboavtal, och i så fall på vilka villkor detta får ske.

ed ett så kallat komboavtal menas ett ramavtal med flera leverantö-rer som använder en kombina-tion av tilldelningsmodeller vid avrop. I ramavtalet har då vill-koren angetts för hur detta ska

ske, till exempel att avrop som överstiger ett visst värde ska ske genom en förnyad inbjudan att lämna anbud medan avrop under det angivna värdet görs enligt fast-slagen rangordning.

När ett ramavtal med flera leverantörer ska till-delas baseras bestämmel-serna bland annat på 5 kap i LOU. Bestämmelserna i 6

och 7 §§ är en direktöversätt-ning av EG-direktivet (artikel

32.4 direktiv 2004/18/EG). Enligt LOU (5 kap. 6 §) får, om ramavtal ingåtts med flera leverantörer, tilldelning av kontrakt ske utan förnyad inbjudan att lämna anbud, enligt de villkor som an-getts i ramavtalet. Kontraktet ska tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet enligt angivna villkor. I nästa pa-ragraf (5 kap. 7 §) sägs att om ramavtal ingåtts med flera leverantörer och inte alla villkor är angivna i ramavtalet, ska par-terna inbjudas att på nytt lämna anbud enligt villkoren i ramavtalet. Dessa villkor får om det är nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor

Msom angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.

Inget uttryckligt förbudDå något uttryckligt förbud mot att inom ramen för ett och samma ramavtal tilldela kontrakt genom antingen en fastställd rangordning eller efter en förnyad konkur-rensutsättning varken går att finna i LOU eller bakomliggande direktiv har frågan ti-digare varit om de grundläggande unions-rättsliga principerna, särskilt principerna om likabehandling och transparens, leder till att det inte skulle vara tillåtet att upp-handla denna typ av kombinerade ram-avtal. Högsta förvaltningsdomstolen (då Regeringsrätten) har i två domar rörande samma upphandling (Regeringsrätten mål nr. 3344-09 och 2234-09) konstaterat att en sådan kombination av tilldelningsmo-deller inte fick användas eftersom de stred mot principerna om likabehandling och transparens. De i målen aktuella ramavtalen gav de avropande myndigheterna möjlighet att under vissa omständigheter välja fritt mellan att tillämpa den i avtalet fastställ-da rangordningen eller göra en förnyad konkurrensutsättning vid tilldelning av kontrakt. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade inledningsvis att principerna om likabehandling, icke-diskriminering, transparens och proportionalitet gäl-

Är komboavtal tillåtet?


JUriDiK

Malin Erasmie är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2010. Hon har erfarenhet inom offentlig upp-handling, arbetsrätt, tvistelösning och processer samt allmän affärsjuridik. Malin är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2009.

Är komboavtal tillåtet?ler vid all upphandling, således även vid upphandling av ramavtal och ska iakttas. Kravet på likabehandling innebär enligt Högsta förvaltningsdomstolen bland an-nat att tilldelningskriterierna enligt ett ramavtal inte får ge den upphandlande myndigheten obegränsad valfrihet och kravet på transparens får anses innebära att en leverantör som tar del av förfrågningsunder-laget ska få klart för sig hur tilldelning av kontrakt enligt ramavtalet kommer att ske. Som exempel angav Högsta förvaltningsdomstolen att det är av betydelse att veta i vilken mån förnyad konkurrensutsätt-ning blir aktuell eftersom detta är förenat med ytterligare arbete och därmed kostnader. Om det inte är tydligt vad ramavtalet innebär beträffande tilldel-ningen kan leverantör komma att avstå från att lämna anbud i upphandlingen av ramavtalet. Högsta förvaltningsdomstolen fann mot bakgrund härav att ett ramavtal som ger avropande myndigheter en valfrihet i fråga om vilken tilldelningsmodell, rangordning eller förnyad kon-kurrensutsättning, som ska an-vändas vid tilldelning av kon-trakt inte uppfyller kraven på likabehandling och transparens och därför inte får användas. Högsta förvaltningsdomstolens domar i dessa mål ger alltså inte uttryck för nå-got generellt förbud att i samma ramavtal tilldela kontrakt genom antingen en fast-ställd rangordning eller efter en förnyad

konkurrensutsättning utan väcker snarare frågan hur ett sådant ramavtals förfråg-ningsunderlag ska utformas för att genom hela förfarandet uppfylla kraven på lika-behandling och transparens? Frågan har varit uppe till prövning i Förvaltningsrätten i Stockholm (mål nr

44557-10, 47068-10 – 47237-10). De i målen aktuella förfråg-ningsunderlagen angav två mo-deller för tilldelning av kontrakt i samma ramavtal, rangordning och förnyad konkurrensutsätt-ning. De avropande myndighe-terna hade, vilket tydligt fram-går i förfrågningsunderlagen, ingen möjlighet att välja mellan de båda modellerna för tilldel-ning av kontrakt. Vilken mo-dell som skulle komma att bli tillämplig bestämdes istället på objektiv grund baserat på den upphandlande myndighetens behov.

En tydlig beskrivningFörvaltningsrätten konstaterade att det i förevarande upphand-ling fanns en tydlig beskrivning av vilken tilldelningsmodell som skulle användas vid tilldel-ning av kontrakt. De produkter och paket som skulle avropas genom rangordning framgick av en särskild specifikation i

förfrågningsunderlaget. Det angavs även att det var först när det var fråga om andra produkter och paket än dem som angavs i förfrågningsunderlaget som för-nyad konkurrensutsättning skulle komma att tillämpas. Det fanns ingen oklarhet be-

träffande vilka produkter och paket som omfattades av respektive modell för till-delning av kontrakt. Förvaltningsrätten konstaterade att för-frågningsunderlaget inte gav de upphand-lande myndigheterna möjlighet att välja vilken tilldelningsmodell som skulle till-lämpas vid avrop från ramavtalet. Vidare konstaterade Förvaltningsrätten att det inte framkommit att det skulle kunna uppkomma situationer då båda tilldel-ningsmodellerna skulle kunna komma att bli aktuella. Mot bakgrund av detta fann Förvaltningsdomstolen att den modell som använts inte stred mot principerna om likabehandling och transparens eller någon annan bestämmelse i LOU och att det därför inte fanns något förbud mot att använda modellen. Sammanfattningsvis torde med hänvis-ning till ovan angiven rättspraxis nuva-rande rättsläge kunna innebära att det är förenligt med LOU och principerna om likabehandling och transparens och där-med tillåtet att i ett och samma ramavtal tillämpa både rangordning och förnyad konkurrensutsättning som tilldelnings-modeller under förutsättning att det i förfrågningsunderlaget föreskrivs tydliga villkor för vilken tilldelningsmodell som ska användas, att dessa föreskrifter inte lämnar något utrymme för avropande myndighets fria skön och att det inte kan uppkomma en situation där båda model-lerna skulle kunna komma att tillämpas.

Malin Erasmie


nyHeTer

Competens - ett nationellt företag med lokal närvaroCompetens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning. Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom mål-inriktad och individanpassad kompetensutveckling.

Industriutbildning

Arbetsmarknad

Omställning

Utbildning

Vi erbjuder grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare, svetsutbildning, yrkessvenska, etableringslots och mycket mer.

Competens finns på 50 orter i Sverige.

Läs mer på vår hemsida eller ring oss på 08-120 663 00.

www.competens.sewww.facebook.com/competens

En nationell annonsdatabas i statlig regi bör inrättas där upphandlande myndigheter måste publicera samtliga sina upphandlingsannonser. Anbudsgivare ska kostnads-fritt kunna söka i annonsdatabasen och innehållet ska göras tillgängligt för aktörer på marknaden som vill utveckla och erbjuda bevaknings- och andra mervärdes-tjänster på kommersiella villkor. Det föreslår Kammar-kollegiet som utrett behovet av statliga initiativ för att offentliga upphandlingar ska kunna ske på elektronisk väg.

Källa: Kammarkollegiet

Statligannons-databaspåförslag

Utgifterna för det sociala skyddet ökade år 2009, både i löpande priser och i förhållande till BNP. I det sociala skyddet ingår ersättningar som t ex pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård och barnomsorg. Mellan åren 2008 och 2009 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 47,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 5,1 procent. Totalt upp-gick utgifterna till 993,6 miljarder kronor.Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Mellan 1993 och 2000 mins-kade andelen stadigt för att därefter öka under tre år. Sverige har under hela tidsperioden 1993-2008 redovisat bland de största andelarna jämfört med Europa. Det är endast Frankrike som redovisat större andel de senaste åren.

Källa: SCB

Utgifternaförsocialtskyddfortsätterattöka


nyHeTer

För att interaktiva skrivtavlor ska ha sin största positiva påverkan på undervisning-en behövs en kultur som är öppen för förändrade lärandeformer. Lärare behöver tid för att öva och utveckla undervisnings-material. Det visar en forskningsöversikt från Malmö högskola, baserad på 22 stu-dier kring interaktiva arbetsformer. Om vi satsar på fortbildning av lärare, utveckling av skolkulturen, erbjuder support och ar-betar med undervisningsdesign – då finns goda förutsättningar att interaktiva skriv-tavlor får effekt på lärandet. Slutsatsen som författarna drar är att interaktiva skrivtavlor kan erbjuda både verktyg och miljö för samarbete. Men samarbete sker bara när det finns med som en del av lärarens didaktiska design. En design som även måste erbjuda möjlig-heter att utnyttja mediet till fullo.

Källa: Malmö Högskola

Interaktivaskrivtavlorkrävernypedagogik

Det ska bli lättare att ta hjälp av digitala läromedel i skolan. Ett nytt projekt ska se till att leverantörer och kom-muner inte behöver hitta egna lösningar för integrationen av innehåll utan kan välja standardlösningar. Det är flera kommuner som tillsammans har tagit initiativet till pro-jektet som leds av SIS, Swedish Standards Institute.Idag finns många olika IT-lösningar för läromedel hos leverantörer och olika lärplattformar hos kommuner. En grupp med representanter från kommuner, leverantörer, förlag och andra organisationer arbetar nu med att skapa

Ökaskolansdigitalainnehållen vägledning som ska leda till mer enhetliga lösningar.Fredrik Paulsson, lektor vid Umeå Universitet och forskare inom lärande infrastrukturer, är en av initiativtagarna.– Vi behöver skapa förutsättningar för en mer fungerande marknad för digitala tjänster och digitalt innehåll i sko-lans värld. Sverige har halkat efter på det här området. Vi behöver tjänster som kan användas tillsammans till olika lärplattformar, säger Fredrik Paulsson.

Källa: SIS

Samverkan är ett genompositivt ord men utan närmare analys tar man en mängd positiva saker för givna; ökad effektivi-tet, ökad kvalitet, besparingar etc. Rättssociologen Susanna Johansson belyser i en ny avhandling fenomenets mer dolda sida; den maktstrid som på gott och ont äger rum när flera myndigheter börjar arbeta tillsammans. – Samverkan betraktas t.ex. som lösningen på en mängd välfärdsproblem utan att man egentligen har kunnat påvisa effekterna, säger Susanna Johansson. Susanna Johansson har skrivit avhandlingen Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus.

SamverkanintebarabraDet är i kalkyler under tidiga skeden av ett byggprojekt som kostnadsberäkningarna för tunnelbyggen blir fel, t ex City-tunneln och tunneln under Hallandsåsen. Peter Lundman, teknologie doktor, har i en avhandling vid Luleå tekniska uni-versitet bland annat gjort ett flertal fallstudier av tunnelprojekt i Sverige. Potentialen för förbättringar är stor. – De geologiska osäkerheterna är stora, vill man bli bättre borde man generellt sett investera mer i undersökningar, al-ternativt borde osäkerheterna avspeglas i kostnadsbedömning-arna, säger Peter Lundman.

Tunnelbyggenunderskattas

Källa: Lunds universitet

Källa: Luleå tekniska universitet


UPPHAnDlinG

Den största utmaningen med att upphandla företagshälsovård är att framgångsrikt kunna utvärdera leverantörernas kvalitativa värden. Nu har en ny statlig ramavtalsupphandling påbörjats och arbetet följs med intresse från både myndigheter och leverantörer.

öretagshälsovården är en bransch med svag lönsamhet – endast ett fåtal leverantörer bedriver företagshälsovård med vinst. Beredskapen inför lågkonjunktur är dålig, och flera leverantörer visade röda siffror under 2009. Vissa överlever tack vare det statsbidrag till företagshälsovår-den som finns för att stimulera arbetsgivares insatser i

ett tidigt skede av anställdas sjukfrånvaro. Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företags-hälsovård, hoppas att det statliga stimulanspaketet ska bidra till en mer gynnsam utveckling i branschen. I övrigt menar han att en stark orsak till att marknaden ser ut som den gör är den prispress som råder. – Det kan vara svårt att i siffror härleda den nytta och det värde som företagshälsovården skapar för produktio-nen. Även om man har anledning att tro på nyttan är det svårt att visa på sambandet, och då är det lätt att fokus i upphandlingen blir på pris, säger Lars Hjalmarson.

Nytt ramavtalKammarkollegiet har numera uppgiften att genomföra den statliga ramavtalsupphandlingen och Annette An-nerstig meddelar att arbetet är igång, man hoppas kun-na gå ut med en annons i juni. Nuvarande avtal löper ut den sista december så då behöver de nya avtalen vara klara. Annette Annerstig arbetade tidigare på Verket för Högskoleservice och var med och upphandlade det nuvarande avtalet, som hon idag ansvarar för att förvalta. – Jag sitter med i arbetsgruppen för den pågå-ende upphandlingen, för att ta vara på de erfaren-heter vi gjort, säger hon. Hon menar att de tre viktigaste frågorna när man upphandlar företagshälsovård är tjänstekata-logen, geografisk närhet till utföraren och person-lig service. – Det är oerhört viktigt att man har en bra, per-sonlig kontakt med företagshälsovården. Resultatet av tjänsterna är beroende av ett bra samarbete. Som förvaltare har hon vid några enstaka tillfäl-len varit inkopplad som medlare om det inte har fungerat.

fDragit lärdomEn erfarenhet man gjort från föregående avtal är att inte dela upp tjänstekatalogen. Det har resulterat i merarbete eftersom avtalet tillämpar förnyad konkurrensutsättning. – Vi delade upp tjänstekatalogen i bas- respektive tilläggstjäns-ter, där tilläggstjänsterna var sådana som inte nödvändigtvis

tillhör företagshälsovårdens standarduppgifter, som till exempel massage eller utbildning. Tyvärr blev det inte lyckat eftersom det innebar att den som ville ha dessa tjänster tvingades göra en förnyad konkurrensutsätt-

ning, vilket ibland resulterade i att en annan leverantör än den ordinarie vann avtalet. Det här har vi dragit lärdom av och kommer att rätt till, säger hon. Inledningsvis var många kritiska till att överhuvudta-get använda förnyad konkurrensutsättning på avtalet, man tyckte att det gav omotiverat merarbete, men Annette An-nerstig ser en tydlig fördel. – Genom förnyad konkurrensutsättning har myndig-heterna tvingats göra en ordentlig behovsanalys, vilket många tidigare har struntat i. Nu arbetar man aktivt med en långsiktig strategi. En förutsättning för att nå de hälsomål vi sät-ter upp i våra organisationer är att vi går från en ad

hoc-präglad företagshälsovård till en långsiktig strategi.

För stor prisfokusYtterligare en angelägen fråga rör den viktiga balan-sen mellan kvalitet och pris. Det är en svår balans, konstaterar Annette Annerstig som skämtsamt me-nar att den som kommer på en bra lösning för att vikta kvalitet i upphandlingen kommer att få nobelpris. – Det är svårt med kvalitet, vi har alla olika åsikter i frågan. Vi arbetar nu stenhårt för att hitta ett sätt att utvärdera kvalitet på ett bra sätt. Vi tän-

ker så det knakar. Och det behövs, menar hon, både leverantörer och kunder efterfrågar minskat fokus på pris. – Branschen är hårt prispressad som det är idag, vilket vi har kunnat se genom uppköp och sam-manslagningar av leverantörer. Hon påpekar att upphandlarens ansvar är

ett avtal som engagerar!


UPPHAnDlinG

ett avtal som engagerar!dubbelt, och ska även värna om leverantörerna. – Vi vill ha många fler leverantörer på våra avtal. I förra upp-handlingen tecknade vi avtal med 22 leverantörer – idag finns 18 av dem kvar på marknaden, säger Annette Annerstig.

Goda exempelAdam Nerell, administrativ chef på Betania Företagshälsovård, instämmer i Anette Annerstig syn på vad som är viktigt när man upphandlar företagshälsovård. Deras kundundersökningar pekar just på vikten av helhetssyn, bred kompetens och lokal anknyt-ning. Han har stora förhoppningar att Kammarkollegiets pågående upphandling ska bli bra. – Deras ramavtalsupphandling är tongivande i branschen. Det är viktigt att de går i bräschen, säger Adam Nerell. Han berättar att de märkt av en större efterfrågan på tydliga mål och mätbara resultat av hälsosatsningar från kunderna. – Så parametrar för att säkerhetsställa leverans av företags-hälsovårdens affärsmässighet och hälsofrämjande inriktning skulle vara positivt för branschen. Att koppla hälsan till kun-dernas verksamhetsmål är något vi ser som helt avgörande i det hälsostrategiska arbetet, säger Adam Nerell. De statliga avtalen löper på fyra år. Vissa efterfrågar längre avtal eftersom den personliga relationen tar tid att bygga upp, men lagstiftningen tillåter inte längre avtal. Annette Annerstig menar att ett byte av leverantör inte alltid är av ondo. – I vissa fall kan det vara positivt att byta leverantör, man får nya perspektiv.

Bättre än sistMålet med den pågående upphandlingen är att åstadkomma ett bättre avtal än förra gången, som ska nyttjas av minst 80 procent av de avropsberättigade inom statliga myndigheter och verk. – Det nuvarande avtalet har använts av 85 procent av myn-digheterna, vilket vi är mycket nöjda med, säger Annette Anner-stig. Vi frågar Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företags-hälsovård, om han tror att det statliga ramavtalet har hjälpt till att pressa priserna på marknaden? – Om 85 procent av myndigheterna avropar på avtalet så be-dömer jag att det är cirka fem procent av den totala marknaden, och det bidrar ju till prisfokuseringen, säger Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård.

Malin Ulfvarson

Från vänster Lars Hjalmarsson, Annette Annerstig, Adam Nerell.

p PERSONALVETARDAGARNAFör personalvetare, beteendevetare, folkhälsovetare och HR-ansvariga

För tionde året i rad mötesplatsen där du får ta del av de aktuella HR-frågornaVälkommen till Personalvetardagarna 2011, 7-8 september 2011 i Växjö! Personalvetardagarna ger dig den utveckling och kunskap du behöver för att lyckas i ditt arbete. Konferensen är en etablerad mötesplats för landets personalvetare. Ladda ner programmet och anmäl dig på www.personalvetardagarna.se


nyHeTer

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset


UPPHAnDlinG

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset

Advokatfirman Lindahl har svarat på EU-kommissionens grönbok om en moderniserad och effektivare upphandlingsmarknad. De anser bland annat att syftet med den offentliga upphandlingen måste be-gränsas och bestämmas – en synpunkt de delar med andra.

åde Konkurrensverket och Upp-handlingsutredningen skriver i sina yttranden att komissionens grönbok missar att diskutera och precisera ett huvudsakligt mål för den offentliga upphandlingen.

Advokatfirman Lindahl lämnar sam-manfattningsvis följande tre principiellt viktiga förslag till en effektivisering av upp-handlingsreglerna: Syftet bör begränsas och bestämmas Det är en grundläggande förutsättning för en effektiv offentlig upphandling att syftet med upphandlingsreglerna är begränsat och bestämt. Med tydliga syften är det möjligt att ge-nom lagregler och utfyllande rättspraxis utmejsla ett regelverk för den offentliga in-köpsprocessen som är förutsebart för såväl

bupphandlande myndigheter som leverantö-rer. Enligt Advokatfirman Lindahl uppstår det emellertid problem om nämnda syften med den offentliga inköpsprocessen kom-pletteras med andra för inköpsprocessen mer otydliga samhälleliga mål eller syften. Det är enligt advokatfirmans uppfattning inte möjligt att tillgodose en mängd olika samhälleliga hänsyn inom ramen för en offentlig inköpsprocess utan att inköps-reglerna riskerar att bli svåröverskådliga, svårtillämpbara och att tappa i legitimi-tet. Genom att i grönboken öppna för möjligheten att ta en mängd olika hänsyns-taganden vid offentlig upphandling öpp-nar kommissionen för ett fortsatt och mer komplext och svåröverskådligt regelverk än det nuvarande. Advokatfirman Lindahl föreslår därför

att syftet med upphandlingsreglerna be-gränsas till det som är relevant för inköps-processen och dessutom tydligt bestäms i regelverket. Förutsebart regelverkEn effektiv offentlig upphandling förutsät-ter enligt Advokatfirman Lindahl att regel-verken för offentlig upphandling förenklas så att behovet av specialreglering minskar. Därigenom kan regelverket bli mer förutse-bart för tillämparna. Effektivt och affärsmässigtEn ändamålsenlig inköpsprocess förutsät-ter enligt Advokatfirman Lindahls upp-fattning att upphandlande myndigheter får förhandla med anbudsgivarna och fö-reslår därför att förhandlat förfarande bör vara huvudregel vid offentlig upphandling oavsett för vilken sektor inköpet sker. Ad-vokatfirman betonar att genomförandet av ett förhandlat förfarande självfallet ska ske med tillämpning av de fem grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om li-kabehandling av leverantörer, förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, om proportionalitet, transparens och öm-sesidigt erkännande. Om upphandlingsreglerna kan effek-tiviseras i dessa tre principiellt viktiga av-seenden är det Advokatfirman Lindahls uppfattning att det finns förutsättningar för en effektivare europeisk upphandlings-marknad.

LÄNKAR:Advokatfirman Lindahls fullständiga yttrande

kan du hitta via www.offentligaaffarer.sewww.upphandlingsutredningen.se

www.konkurrensverket.se

Svar om offentlig upphandling i eU

Advokatfirman Lindahls förslag• Upphandlingsreglernas syfte ska vara begränsat och bestämt• Upphandlingsreglerna ska vara enkla och enhetliga• Upphandlingsreglerna ska underlätta möjligheten att ingå affärsmässigt väl avvägda avtal och innefatta förhandlingsrätt

Det finns dessutom behov av att EU-lagstiftaren klargör:– vad som utgör ett offentligt styrt organ (offentligrättsligt organ) – skillnaden mellan kvalificeringsfas och utvärderingsfas– tillämpningsområdet för in house-anskaffningar – vad som utgör en väsentlig ändring av ett kontrakt


UPPHAnDlinG

Det temporära undantaget i lagen om offentlig upphandling för myndigheter som köper varor eller tjänster från egna bolag bör bli permanent.

et föreslår Utredningen om of-fentliga företag – upphandling, kontroll, insyn som lämnade sitt betänkande i slutet av april. Det är en omfattande rapport på över 800 sidor som nu skickas på remiss.

Det är mycket vanligt att offentliga fö-retag bedriver handel med sina ägare. Sär-skilt i kommunal sektor har verksamhet organiserats i bolagsform och utan regler om undantag från upphandlingsskyldig-het skulle förutsättningarna försämras.

Två villkor ska vara uppfylldaUtredningens huvuduppdrag har varit att analysera om det finns ett behov av undantag från upphandlingsskyldighet när en offentlig aktör anskaf-far varor eller tjänster från ett eget företag. Särskild utredare har varit f.d. lagmannen Curt Rispe. Utredningssekreteraren Mag-nus Lundberg fanns på plats under Upphandlingsrättsliga föreningens möte för att pre-sentera det purfärska betän-kandet. – Utredningen drog slutsat-sen att Sverige kan välja om och hur ett in house-undantag ska införas, säger utredningsse-kreteraren Magnus Lundberg. Det svenska undantaget för in house-anskaffningar är utformat enligt EU-domstolens praxis och förutsätter att två villkor är uppfyllda. Dels måste den upphandlande myndigheten ha kontroll över det bolag myndigheten köper ifrån (kontrollkriteriet). Dels måste huvudde-len av verksamheten i det bolag som den upphandlande myndigheten handlar från bedrivas tillsammans med den upphand-lande myndigheten (verksamhetskriteriet).Utredningen föreslår två principiellt vik-tiga utvidgningar jämfört med det nuva-rande temporära undantaget. Statliga och kommunala bolag föreslås få möjlighet att åberopa in house-undantaget vid an-skaffningar från dotterbolag i likhet med sina ägare. Enligt vad utredningen be-nämner ”den omvända situationen” bör även det helägda bolaget ges möjlighet

D

Undantag vid köp från egna bolag

till direktupphandling från myndigheten. Utredningen anser emellertid inte att un-dantaget från LOU ska gälla alla typer av koncernsituationer, exempelvis vid handel mellan systerbolag. Utredningen föreslår även ändringar i kommunallagen i syfte att stärka kon-trollen över kommunala företag. Bland annat måste ändamålet för verksamheten skrivas in i bolagsordningen för det kom-munägda företaget. Med detta förslag kan allmänhetens rätt att laglighetspröva kom-munala företags verksamhet öka.Utredningen föreslår dessutom att kom-muner på visst sätt kan delegera beslutan-derätten till inköpscentraler som anlitas vid upphandling.

Välbesökt presentationUpphandlingsrättsliga föreningens möte i Göteborg var välbesökt. Det var första gången betänkandet presenterades offent-ligt. – Det stämmer, om man bortser från föredragningen för ministern, instämmer utredningssekreteraren Magnus Lundberg. Han fick ta emot både ros och ris för innehållet i betänkandet. Många kom-menterade det gedigna arbetet, den ambi-tiösa genomgången av rättsläget och det goda samarbetet som präglat utredningen.Lena Dalman, förbundsjurist från Sve-riges Kommuner och Landsting och Pär Cronhult, chefjurist vid Konkurrenskom-missionen var inbjudna att kommentera utredningens förslag. Lena Dalman har deltagit som expert i arbetet, och lämnade ett särskilt yttrande i

betänkandet, eftersom hon var oenig med utredningen på ett antal punkter. – Vi välkomnar naturligtvis det utvid-gade tillämpningsområdet för in house-undantaget och förslaget som rör inköps-centraler. Det kan även vara bra med ett förtydligande av kommunallagen, för att undvika misstag. Däremot menar hon att förslaget att inte undanta koncerninterna köp mellan till exempel systerbolag från upphand-lingsskyldighet kommer att få mycket negativa konsekvenser för kommuner och landsting, både praktiskt och ekonomiskt. – Som motiv anges i utredningen att det för ett undantag för koncernförhållanden krävs att EU-rätten tillåter det. EU-dom-

stolen har dock hittills ald-rig tagit ställning till köp inom en koncern, och det kan enligt min mening inte uteslutas att EU-domstolen skulle godta sådana som in house-situationer, säger Lena Dalman. Förslaget innebär att man stänger dörren för möjligheten att pröva frå-gan i EU-domstol. Lena Dalman har även synpunk-ter på detaljnivån i utred-ningens förslag. Det finns

uppenbara nackdelar med den svenska traditionen att transformera EU-direktiv till svensk lag, istället för att direkt inkor-porera den som svensk lag. – Förändringar i EU-praxis kan föränd-ras över en natt. Lagstiftaren måste därför hela tiden ligga i framkant och se till att svensk lag inte hamnar i konflikt med EU-rätten, påpekar hon. Med en mindre detaljerad lagstiftning minskar den risken. Pär Cronhult ansåg att det tillfälliga in house-undantaget skulle permanentas och inte utvidgas till att omfatta den så kalla-de omvända situationen. Han lyfte också fram behovet av att stärka kontrollen över kommunala företag enligt utredningens förslag.

Malin Ulfvarson

Pär Cronhult, chefsjurist Konkurrenskommissionen, utredningssekreterare Magnus Lundberg, Lena Dalman, förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting och Helena Rosén Andersson, advokat samt ordförande i Upphand-lingsrättsliga Föreningen.

www.inexchange.se

Tänk om ditt inköpssystem var

direkt kopplat till alla dina leverantörer.

– ConneCT onCe, reaCh all.

Inexchange - anslut en gång, nå alla

foKUS: offentLiG it

37Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Undantag vid köp från egna bolag

www.inexchange.se

Tänk om ditt inköpssystem var

direkt kopplat till alla dina leverantörer.

– ConneCT onCe, reaCh all.

Inexchange - anslut en gång, nå alla

UTSTÄLLARE

EKONOMI

DAGARNA 2011


foKUS: offentLiG it

IT-satsningarna i skolvärlden växer så det knakar. I Ale kommun är man först i landet med att erbjuda en-till-en datorer i lågstadiet.

le kommun är den första kom-munen i Sverige som erbjuder alla elever i årskurs noll till tre en egen bärbar dator. Det handlar om 1000 barn som med sin nya PC ska få en bättre utbildning och förutsätt-

ning för sitt framtida lärande. En-till-en systemet ska ingå i skolverksamheten som ett verktyg för att följa läroplanen och nå skolans uppsatta mål. Efter att ha genomfört en pilotstudie under ett år som inkluderade alla årskur-ser testade man hur elevernas inlärnings-

Aprocess förbättrades med bärbara datorer som hjälpmedel. Resultatet visade att läs- och skrivkunskaperna ökade för alla men framför allt hos de yngre barnen. Därför görs nu satsningen på de yngre eleverna eftersom inlärningen sker främst i de ti-diga åldrarna. Även för barn med koncen-trationssvårigheter eller motoriska hinder var datorn ett viktigt hjälpmedel. Ale kommuns satsning kostar 3,4 miljoner kronor och innefattar datorer, utbildning, kringutrustning och projektanställningar. – Vi vill att eleverna ska få en naturlig

kontakt med datorer och internet efter-som det är en så viktig del av vårt sam-hälles snabba tekniska utveckling, säger Peter Madsen, chef för grundskolan på barn- och ungdomsförvaltningen i Ale kommun.

Ökad studielust med ClassmateFrån IT-leverantören Atea och tillverkaren Intel köper Ale kommun en lösning som heter Classmate PC. Datorerna är special-byggda för just unga skolelever och skiljer sig därmed från vanliga datorer bland an-nat med ett stöt- och vattenavvisande höl-je, samt vändbar bildskärm med penna. Trots få svenska studier kring effekten av yngre barns användande av datorer i skol-miljö kan man i Ale redan nu se att ar-betslusten ökat hos både elever och lärare. Datorerna kan även behovsanpassas och

Bilderna som heter Surte är på barn i klass 2 på Surteskolan.

Barn i klass 1 på Nödingeskolan.

Datorer för tidigt lärande

foKUS: offentLiG it


Datorer för tidigt lärande

laddas med relevanta program för de barn som är i behov av särskilt stöd. Vid andra liknande satsningar utomlands har det vi-sat sig att eleverna lär sig mer och snabbare eftersom det ger eleverna frihet att lära sig på ett inspirerande sätt. Samtidigt får läraren fler möjligheter till va-rierad undervisning.

Få farhågorOfta jobbar pedagogerna i Ale tematiskt för att få en helhet i undervisningen. Där kommer datorn in som ett viktigt red-skap och kan användas i många samman-hang. Det finns ingenting negativt med en-till-en systemet, menar Peter Madsen. – Det blir vad man gör det till men alla verkar vara positivt inställda och ser

fördelarna. Barnen sitter inte hela dagar framför datorerna utan datorn används integrerat i skolarbetet som ett komple-

ment, säger Peter Madsen. När barnen får daglig kontakt med internet gör de ingen stor sak av det utan arbetar med skol-relaterade saker. Dessutom är det bra för de elever som har svårt att skriva för hand. Med datorns hjälp kan eleverna i första hand lära sig läsa och skriva och när motoriken hun-nit ikapp ägna sig åt att få till

en snygg handstil. På detta sätt tror man att eleven får ett bättre flöde i sitt språk.

Omodernt med datorsalar På arbetsplatser idag ska man vara mobil och tillgänglig och för att rusta eleverna

för framtiden kan satsningen på bärbara datorer i skolan vara en bra förberedelse. – Datorsalar är ett förlegat koncept och om skolan ska kunna hänga med i den tekniska utvecklingen är bärbara datorer lösningen, säger Petter Andersson, ansva-rig för elevdatorer på Atea. IT-företaget Atea gör alltid en noga uppföljning när en skola köper ett helt koncept för att se att systemet uppfyller de mål som kunden satt upp. Alla skolor har olika startlägen och olika mål men generellt är IT-satsningarna i skolvärlden ett område som växer så det knakar. Ale är bara en kommun av många som visat intresse för en-till-en systemet. – Det ska bli oerhört spännande att den närmsta framtiden följa utvecklingen, av-slutar Petter Andersson.

Stina Rangmar

En-till-en

Allt fler kommuner i Sverige köper in datorer enligt en-till-en modellen, vilket innebär att alla lärare och elever förfogar över en egen dator. Samma trend finns i flera länder, vissa ligger dessutom före Sverige i utvecklingen. Stiftelsen DIU, Datorn i utbildningen, dokumenterar utvecklingen i landet via en interaktiv karta där kommunerna själva kan registrera sina satsningar. I skrivande stund har 160 av Sveriges 290 kommuner registrerat någon form av en-till-en projekt. Kartan hittar du på: http://www2.diu.se/framlar/egen-dator

Petter Andersson, Atea.


foKUS: offentLiG it

Känner du till vad som skiljer oss från andra? Svaret hittar du i vår långsiktighet. Ta bostäder till exempel; när konkurrenterna säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början. Att vi utvecklar och förvaltar bostadsrätter visste du säkert. Men idag är vi också en ledande spelare på marknaden för offentlig och kommersiell fastighetsförvaltning. Besök riksbyggen.se redan i dag så vi kan säga hej till varandra och se vad vi kan göra tillsammans!

När andra säger hejdå, säger vi hej hej!

foKUS: offentLiG it


Användningen av videomöten i landstingen ökade med 180 procent förra året. I Stockholmsförorten Bromma provar stadsdelsförvaltningen videomöten för att effektivisera vården.

är en patient skrivs ut från sjukhus för att gå över till kommunal vård, krävs en del möten för att samord-na vården kring patienten. I denna typ av vårdplanering måste många olika parter medverka. Om alla ska

träffas samtidigt på ett ställe, tar det både tid och kostar pengar. Personal från hemtjänsten och vårdcen-tralen brukar sällan ha möjlighet att åka till ett fysiskt möte. Men att logga in till ett videomöte från den egna skriv-bordsdatorn eller från en bärbar da-tor är betydligt enklare. Den tekniska lösning som har testats i Brommas samverkansprojekt Trygga Goda Sammanhang sedan förra som-maren bygger på Cygates videotjänst VisCom. Systemet gör det möjligt att koppla ihop olika typer av utrustning för videokonferens och använda olika nätverk. – Tjänsten är en helhetslösning som erbjuds i olika paket och kan anpassas efter varje särskilt behov, med valfri ut-rustning och ett stort antal tillval, säger Jessica Mattjus på Cygate, systemintegra-tör inom data-, video- och telekommuni-kation.

Flera fördelarBiståndshandläggarna på stadsdelsförvalt-ningen kan ha personliga system, vård-centralerna använder sina befintliga sta-tionära datorer, som kompletterats med skärmmonterad kamera och programvara, och personal inom hemtjänsten förses med pc-klienter i sina bärbara datorer. – Mötet blir bättre, tydligare och mer strukturerat då tekniken kräver bättre för-beredelser och mer uppmärksamhet. Vård-planeringen blir effektivare, vilket innebär

Natt vårdtiderna blir kortare. Hemtjänsten och vårdcentralen kan delta på ett tydli-gare sätt. En annan stor fördel är att en närstående till patienten kan delta via tele-fon med hjälp av videokonferenstjänsten. Den som kanske bor på en annan ort kan alltså lättare ta del av vårdplaneringen för

sin gamla mamma eller pappa, säger Lena Carling, projektle-dare på Bromma Stadsdelsförvaltning. Patienten, huvudpersonen i vårdpla-neringen, finns på Brommageriatriken och det är där som det mest avancerade videosystemet är placerat. Här är studion uppbyggd så att patienten ska känna sig så trygg som möjligt. Enkelheten att använda systemet för alla inblandade är viktig. Det ska gå snabbt att koppla upp sig och tekniken ska inte hin-dra de inblandade. – Målet är att skapa en upplevelse som ligger väldigt nära ett fysiskt möte, säger Lena Carling.

Samarbetet med Cygate bygger på ett befintligt avtal med Stockholms stad och fler stadsdelsförvaltningar är intresserade av möjligheterna med tekniken.

Ökar med 180 procentInera AB, ett företag som ägs av landsting och regioner, erbjuder en videoinfrastruk-

tur som allt fler börjat använda. – Det innebär inte bara positiva effekter för dem som bor i gles-bygden, utan även dem som bor i storstäder, berättar Lars Johans-son, som är tjänsteansvarig för videotjänsten hos Inera. Trots att avstånden inte alltid är så långa i storstan, tar resande ändå mycket tid. Ibland kan det också inträffa att ansvariga personer behöver ha flera sådana möten per dag. Och det gör att videomötet blir ännu mer effektivt. Under 2010 har användningen av videomöten ökat med hela 180 procent. I genomsnitt hölls 17 vi-deomöten per dag, och trenden hål-

ler i sig. Allt fler inser nyttan och det finns många exempel på hur landsting

sparat miljontals kronor i bara resekost-nader på att använda videomöten. Även många sjukhus har lyckats samla experter från hela Sverige vid ett och samma till-fälle, tack vare en väl utbyggd videoinfra-struktur. Och det här är bara några exem-pel på de positiva effekter som en flexibel mötesstruktur kan innebära.

Arne Öster

Videomöten i vårdplaneringen


foKUS: offentLiG it

Mängden information fördubblas var 18e månad. Det krävs en utarbetad strategi för hur vi ska hantera information för att den ska vara sökbar och användbar.

m vi ska hitta bland all information som lagras idag måste den vara digi-tal. I offentlig sektor använder man fortfarande fysiska papper i betyd-ligt högre grad än i andra tjänste-sektorer. Offentlig sektor är särskilt

informationsintensivt eftersom man styrs under regler för vad som ska lagras. En undersökning som gjorts av under-sökningsföretaget YouGov på uppdrag av Canon visar att anställda i offentlig sektor ägnar en stor del av arbetstiden åt att söka efter information. Siffrorna överraskar knappast, det ser ut så på alla arbetsplat-ser, men enligt den här undersökningen använder den offentliga sektorn inte be-fintliga kommunikations- och arbetssätt i samma utsträckning som den privata sek-torn. – Utan fungerande och pålitlig tek-nikutrustning på arbetsplatsen behöver anställda förlita sig mer på anteckningar och fysiska dokument, vilket utöver att vara tidskrävande, även bromsar utveck-lingen av nya effektivare arbetssätt. Rätt arbetsverktyg som underlättar arbetet och effektiviserar arbetstiden borde prioriteras högt inom offentlig sektor som länge har haft problem med resurser, säger Christof-fer Bohrn, Canon. Resultaten av undersökningen visar att 26 procent av medarbetarna i offentlig sektor använder fysiska dokument i den dagliga kommunikationen med kolle-gorna, 29 procent använder digitala doku-ment. Detta skiljer sig mot privat sektor där nära hälften (43 procent) dagligen kommunicerar genom digitala dokument och endast 20 procent genom fysiska do-kument. Anmärkningsvärt är också att 26

O

en digital tsunamiprocent inom offentlig sektor dagligen kommunicerar med sina kollegor genom anteckningar på papperslappar. – Tekniken finns, men den har inte im-plementerats i full skala. Informations-mängden ökar stadigt, det är viktigt att ha en strategi för hur vi ska hantera det, säger Christoffer Bohrn, Canon.

Vården som exempelI vården produceras det varje år miljontals svar på frågor kring patienternas hälsa. För att vårdpersonal ska kunna svara på dessa frågor och fatta vårdbeslut tar de hjälp av information som framställts av olika tekniska verktyg, som till exempel röntgen och prover. Joachim Wallberg, rådgivare på Hitachi Data Systems beskriver läget som en digi-tal tsunami. – Tänk dig följande exempel från om-rådet patologi: varje gång ett vävnadsprov digitaliseras genereras ungefär 300 mega-byte data. Varje år genomförs det 1 200 000 sådana undersökningar i Sverige. Det innebär att vården måste hantera mer än 340 terabyte per år. Detta gäller bara data från patologi under ett år. Det finns mängder av applikationer på sjukhus och andra vårdinstanser som genererar stora mängder av data runt om i landet. All data som följaktligen genereras om patienterna (som omfattar miljarder me-gabyte per år) måste vården hantera enligt en rad stränga lagar och regler. Det leder till viktiga frågeställningar, menar Joa-chim Wallberg, rådgivare på Hitachi Data Systems. – Vilka data ska sparas, hur länge och på vilket sätt? Ska den vara tillgänglig i 1, 10

eller 100 år? Ska all data vara lika tillgäng-lig och hur ska patientdata användas på sikt? Kalmar länssjukhus var tidigt ute att di-gitalisera kliniska prover. Men det innebär inte att man har skrotat originalprovet på glasskivan. – Det är stora volymer som ska lagras, varenda bild kan vara stor som en dvd-film i antal byte. Det ska också till en viss oavvislighet, det vill säga att man ska vara säker på att bilden överensstämmer med originalet. Men bilden är en kopia, vi har fortfarande originalet på glasskivan sparat, som man kan referera till, berättar Petter Könberg, IT-chef på Kalmar läns landsting. Det både underlättar och orsakar pro-blem, eftersom lagringen av glasskivor tar mer plats än de digitala kopiorna. – Det innebär framförallt att kraven på den digitala kopian är lägre, vi behöver till exempel inte lagra den under lång tid. När provet är färdiganalyserat kan vi radera fi-len. Originalet har vi ju kvar, säger han.Lagringsvolymen ökade stadigt när de digitala proverna började användas, men har sedan planat ut eftersom man inte i regel inte sparar filerna mer än cirka ett halvår.

Hårda reglerPetter Könberg tycker inte att lagringen innebär något stort problem. Data lagras idag på hårddiskar. – Det är en volymfråga, men lagringsen-heterna är relativt billiga i inköp. Visst är det en kostnad, men en överskådlig sådan.Det mesta av informationen som lagras i landstinget är strukturerat. Det kommer

foKUS: offentLiG it


Både elever och lärare blir överraskade av våra skollokaler, särskilt av rymden och ljuset, och kvaliteten i alla detaljer. Till och med skol-förvaltningen brukar bli överraskad av vårt förmånliga serviceavtal och hur vi bidrar till en hållbar utveckling med våra smarta lösningar som sänker energiförbrukningen. Allt beror på att vi utvecklat våra skolor och förskolor i nära samarbete med de som ska använda dem – alltså elever och skolpersonal. Läs mer på temporent.se/skola

Inom bara 8–10 veckor kan era temporära skollokaler vara på plats, inflyttningsklara och fullständigt anpassade till era önskemål.

FLYTTBARA LokALeR MeD INBYGGD

wow!eFFekTSveriges grönaste el!

Grupparbetsrum för alla klasser.

Klämskydd i alla dörrar.

25% lägre energi- förbrukning.

Foto

: M

alte

Dan

iels

son

från journalsystemen och är noggrant in-dexerat och sökbart. – Trots att vi har olika lagringslösningar går det relativt snabbt att söka, i de flesta fall är söktiderna helt okej, menar han.Det finns system och lösningar som upp-fyller de höga säkerhetskraven för att lagra medicinsk information. Det är hårt styrt vem som får hantera, installera och drifta systemen. – Vi upplåter plats, ström och nätverk men det är inte vår personal som sköter un-

derhållet. Det gör särskilt certifierade perso-ner. Lösningen ligger definitivt inte i att lagra i molnet. – Lagstiftningen gör det kontroversiellt att lagra medicinska data utanför den egna vårdgivaren, utanför Sverige och definitivt utanför EU. Att lagra i molnet innebär att du inte med säkerhet vet var dina data lag-ras, så nej – det är inget alternativ för oss. Men han tillägger att ett privat moln kan vara ett sätt att konsolidera data från

flera olika system. Det är för övrigt ett arbete som blir högst aktuellt vid kom-mande regionbildning. – Då blir det läge att ta tag i dessa frågor även på IT-området, till exempel kring ra-tionalisering. IT kan ju med fördel driftas på annan plats.

Malin Ulfvarson


foKUS: offentLiG it

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.

Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstad-kommer bestående verksamhetsförändringar. Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden. Förmågan att leverera ovän-tade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisationer. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen. Gärna på problem som till en början verkar olösbara. När får vi hjälpa dig?

Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhets- och organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer.

Läs mer på www.connecta.se

Inte för rutinuppdrag.Men när det verkar omöjligt.

Lösning #9: ”Slutgissat” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag.

Endast 20 procent av svenska företag och myndigheter använder videomöten med sina kunder, bara hälften kan sköta jobbmejl i mobilen och 17 procent har tagit steget ut i de sociala mediekanalerna.

en undersökning kartläggs hur företag och myndigheter arbetar avseende vir-tuella möten, mobilitet, kundservice, sociala medier och delning av infor-mation. Studien visar på ett flertal förbättringsområden: till exempel kan

endast 20 procent av företagen använda videomöten med sina kunder, hälften kan inte sköta jobbmejl i mobilen och bara 17 procent använder sociala medier. Utifrån undersökningen har ett index för användningen av informations- och kommunikationsteknik, IKT, räknats fram – index ligger i dag på 38 på en 100-gradig skala. Det finns med andra ord en stor utvecklingspotential, bland annat när det gäller virtuella möten, möjligheten att dela information med externa parter och mobilt arbetssätt. Vid en jämförelse mellan olika bran-

I

Myndigheter dåliga på att använda iT

scher framgår att bank- och finans upp-visar det högsta indexet, 48, medan före-tag inom utbildningssektorn hamnar på index 30 och offentlig sektor på 25. Undersökningen är utförd på uppdrag av TeliaSonera och Cisco där över 6 000 medarbetare i svenska företag och myndig-heter har intervjuats. Knappt hälften, 45 procent (29 procent i offentlig sektor), anser att deras företag/organisation har ett mobilt arbetssätt. Samtidigt tror många att en ökad mobi-litet leder till ökad motivation, nöjdare kunder och ökad lönsamhet. Knappt en tredjedel, 31 procent, av fö-retagen använder sig aktivt av virtuella möten och trots att miljövinsterna med virtuella möten är stora saknas riktlinjer i merparten av företagen. Majoriteten anser att deras kunder får

service på det sätt och vid den tid som passar dem, men det bygger inte på ICT. Endast 7 procent uppger att kunderna kan få svar på enkla frågor via chatbot dygnet runt, 8 procent kan dela video med kun-der och bara 19 procent kan dela filer med kunder på ett säkert sätt. Bara 17 procent av företagen och myn-digheterna använder sociala medier för att skapa en dialog med kunder och partners. Lika få tror på sociala medier som verktyg för att öka lönsamheten eller skapa nöj-dare kunder.

Malin Ulfvarson

foKUS: offentLiG it


ProDUKTnyTT

Epsons senaste dokumentkamera för skrivbord, ELP-DC11, har tagits fram för att hjälpa grundskolelärare att visa 3D-objekt, böcker, experi-ment eller till och med levande ting för klassen och skapa multimedia-anteckningar under lektionerna. Kameran är i princip en högkvalita-tiv kamera med fem megapixlar på en sänkbar arm. Dokumentkame-ran ansluts direkt till en projekt för att visa fysiska föremål eller digitalt innehåll.Den stora fotograferingsytan i A3-format gör att man inte behöver flytta på föremålen till exakt posi-tion eller hålla på att justera och knapparna är dessutom intuitiva. Använd de dedikerade knapparna till att autofokusera, växla mellan ingångar (en dator eller visualiserns kamera), zooma in och ut, fotogra-

Dokumentkamera

För den som använder förstoringsglas eller lupp i sitt arbete kan ett usb-mikroskop vara ett bättre alternativ. Mikroskopet kopplas till en dator där man ser bilden i realtid, i upp till 200 gångers förstoring. Med den medföljande programvaran kan man göra mätningar med en noggrann-het ända ner till 50 mikrometer. Anteckna och markera direkt i bilden och skicka bilden vidare till kollegorna.

Usb-mikroskopersätterlupp

Har eleverna svårt att höra vad som sägs i klassrummet? För att läraren ska slippa höja rösten finns det förstärkarsystem med flera miljöanpassade funktioner. Smart Technologies har lanserat pro-dukterna Audio 340 respektive 360, som tillsammans med mjukvaran Smart Notebook, ger pedagoger full kontroll över fem separata ljudingångar. System-inställningar och ljudvolym justeras via kontrollens lcd-skärm.Systemet inkluderar en trådlös infra-röd mikrofon, som både läraren eller elever kan använda, fyra högtalare, en kontrollenhet med USB-uttag, och en rumsmodul av en kombinerad förstärkare och mottagare. Möjlighet till ytterligare infraröda mikrofoner finns också. Båda systemen kan integreras med nuvarande klassrumslösningar och kontrollsystem från Smart. Det går också att integrera centrala annonseringar som berör hela skolan i systemet om man så vill.

Förstärkarsystemtillklassrummen

fera, eller spela in video. Det är ock-så möjligt att rotera armens huvud 90 grader för att justera kamerans titthål. Naturvetenskapslärare kan dessutom koppla till ett mikroskop med hjälp av den tillbehörsdel som medföljer ELP-DC11.


iT

I professionella sammanhang behövs en så stor mätnoggrann-het att signalerna från satelliter inte räcker till. Då ringer man till Lantmäteriet Swepos.

ätnoggrannhet i höjdled är till stor nytta bland annat vid an-läggningsarbeten under marky-tan. Hur djupt ska vi gräva, var ska de olika lagren i anläggning-en ligga och var ska vi dra led-

ningar – frågorna kräver exakta svar. Idag kan den GPS-baserade tekniken erbjuda en noggrannhet på några meter, vilket inte duger i professionella sammanhang. Därför används fortfarande traditionell mätteknik med totalstation vid sådana tillfällen. Mätning med totalstation har varit en vedertagen teknik fram till 2000-talet då GPS-mätning kommit till allt större an-vändning. Något som lett till effektivise-ringar. Kraven på utrustningen är dock omfattande för att erbjuda tillräcklig nog-grannhet. Bo Jonsson på Lantmäteriet för-klarar förutsättningarna vid professionella mätningar. – Signalerna från satelliter, som vi an-vänder för till exempel tjänster i mobil-telefonen, kan bara erbjuda en noggrann-het på 5-10 meter. Därför kompletterar man satellitsignalerna med uppgifter från kända punkter med fast position och kor-rigerar därmed felet. De kända punkterna är referensstationer som Lantmäteriet sätter ut runt om i hela landet för att tillhandahålla en nationell geodetisk infrastruktur. Detta kallas för

M

när satellitbaserad positionsmätning inte räcker till

Nätverks-RTK, och vårt nationella nät av fasta referensstationer heter Swepos. Kär-nan i systemet är den analys och felmodel-lering som sker i realtid, vilket erbjuder mätningar med mycket hög noggrannhet. Utvecklingen och uppbyggnaden av Swepos finansieras huvudsakligen genom statliga anslag, medan användarna bidrar till kostnaderna för drift och uppgrade-ring. Bland användarna finns kommuner, mätkonsulter, statliga organisationer, byg-gentreprenörer och jordbruk. Även forsk-ningen har stor nytta av verktygen för positionsbestämning. Mest just nu ökar användningen inom anläggningsbran-schen. – Vi har idag nationell täckning med cirka 200 referensstationer men vi fortsät-ter att förtäta för att åstadkomma ännu bättre noggrannhet, framförallt i höjdled, berättar Bo Jonsson.

Centimeternoggrann I Lantmäteriets långtidsplan Geodesi 2010 finns ambitionen att förtäta Swepos-nätet med cirka 40 stationer per år under en femårsperiod, det vill säga drygt 200 nya stationer. Förtätningen innebär en minsk-ning i avstånden mellan stationerna från

dagens cirka 75 kilometer till 25-35 kilo-meter mellan, vilket ökar noggrannheten i höjd till mindre än 2,5 centimeter (i 68 procent av mätningarna). Samtidigt pågår förstås förbättringar av våra globala satellitsystem och när till exempel det europeiska projektet Galileo är i full drift minskar mätosäkerheten till 1-1½ centimeter i höjdled. Tillämningarna är många och nya an-vändare tillkommer ständigt. Den största gruppen är fortfarande kommunerna, där detaljmätning och utsättning varit de do-minerande tillämpningarna. Efter hand har mätkonsulterna börjat använda Swe-pos. Idag används tekniken även för maskin-styrning inom anläggningsbranschen och jordbruket. Under de kommande åren väntas nya tillämpningar med behov av hög positionsnoggrannhet, till exempel positionsnavigering med stora båtar i hamnområden och trånga passager. – Inom jordbruket använder man till ex-empel systemet för att styra skördetröskor och såmaskiner så att de ska täcka ett fält så effektivt som möjligt. På sikt kan vi eventuellt få se förarlösa maskiner i jord-bruket, säger Bo Jonsson.

Malin Ulfvarson

Fördelar med Nätverks-RTK:

Tidsbesparande – ingen egen referensmottagare behövs.Ekonomiskt – endast en GNSS-enhet behövs.Enkelt – Data verifieras i realtid via mobilt bredband eller radio.

Totalstation Skeppsbron 2011.


iT

Så blir din kommuns ekonomi bäst i Sverige

Vi påstår att vi kan sköta er ekonomi bättre än vad ni kan. Tillsammans med våra kunder Posten, Storstockholms brandförsvar och Bilprovningen arbetar vi med Sveriges bästa ekonomiprocesser.

Vi utmanar er att sänka kommunens kostnad för ekonomi-administration med minst 20%. Investera istället pengarna i vården, skolan och kulturen. Vi tror att kommuninvånarna håller med.

Anta utmaningen. Träffa oss på kommundagarna den 17 och 18 augusti eller om ni inte kan vänta - kontakta oss direkt.

Mirror Accounting ABTelefon: 08-5466 1000www.mirroraccounting.se

Mirror Accounting är Nordens ledande leverantör av ekonomi- och redovisningstjänster. Vi erbjuder dig lösningar som ger din verksamhet de bästa processerna, idag och i framtiden.

Member of the Lindorff group

UTSTÄLLARE

EKONOMI

DAGARNA 2011


iT

Sveriges största kommunala IT-kompetenssatsning har genom-förts i Göteborgs stad. Resultatet blev effektivare IT-användning och säkrare medarbetare.

en största IT-kostnaden är dold i verksamheten menar intresseorga-nisationen Dataföreningen. Deras studier visar att anställda lägger mellan 20 - 50 minuter på enkla IT-problem som till exempel fil-

hantering och utskrifter – varje dag. Det innebär att den enskilda individens pro-duktivitet försämras, men även kollegors tid tas i anspråk för att besvara frågor och hjälpa till. Lösningen på problemet är ut-bildning, menar Dataföreningen. Kan man verkligen utbilda bort dator-strul? – Ja, det har vi goda erfarenheter av, sä-ger Svante Lundqvist, VD på DF Certifie-ring. DF Certifiering ägs av Dataföreningen, och erbjuder utbildning och certifiering av IT-användare. Dataföreningen var bland annat tidigt ute med Datakörkortet, en kunskapsstandard som idag finns på Europanivå. – Vi tog initiativet till Datakörkortet och idag har vi utbildat över en halv mil-jon användare i Sverige. Nu vill vi hjälpa till att minska den digitala klyftan i lan-

D

det, säger Svante Lundqvist.I samarbete med utbildningsföretaget Libendo Education erbjuder man utbild-ningslösningar, både till företag, eMedar-betaren och privatpersoner, eMedborga-ren. eMedarbetaren vän-der sig till organisatio-ner som behöver säker-ställa IT-kompetensen hos personalen, höja nyttjandegraden och öka effektiviteten av befintliga IT-stöd. Ut-bildningen är webbase-rad och medarbetarna kan själva välja var och när kursen ska genom-föras.

JättesatsningI Göteborgs Stad har man genomfört en mycket stort satsning på IT-utbildningen eMedarbetaren bland de cirka 33 000 an-ställda. Projektet som påbörjades våren 2009 har redovisats och vinsterna är tyd-liga – ett ökat informationsutbyte inom organisationen, bättre kunskap om regel-verk och bättre beredskap för framtida förändringar är fördelar som Göteborgs stad själva lyfter fram. Att utbildningen är webbaserad har uppskattats, medarbetarna kan själva välja var och när utbildningen ska genomföras. Samtidigt gör Göteborgs stad uppskatt-

ningen att utbildningsformen har sparat dem drygt 10 miljoner kronor jämfört med en traditionell utbildning. Över 23 000 medarbetare genomgick ut-bildningen som tog i genomsnitt en halv

arbetsdag per person Inför utbildningen görs en validering av varje medarbetare för att avgöra vilka kunskapsluckor som eventuellt finns. Där-med blir innehållet i kursen individuellt anpassat, och extra tidseffektivt. Valideringen visade snabbt att 13 procent

av personalen i Göte-borg hade tillräckliga kunskaper och alltså inte behov av utbildningen. Göteborgs stad gör uppskattningen att medarbetarna, tack vare sina ökade kun-skaper, undviker cirka fem minuters pro-blemtid varje dag. Räknat på 23 000 an-ställda, samt utslaget på året innebär det i så fall en god investering. Sambruk och Dataföreningen har för-handlat fram två utbildningspaket för Sambruks medlemmar. – Med tanke på resultaten i Göteborg, borde många flera kommuner satsa på aktiv fortbildning i användning av IT för alla sina anställda, säger Claes-Olof Ols-son på Sambruk.

Svante Lundqvist, VD på DF Certifiering.

Datorstrul – en dold kostnad


iT

cCHEFSDAGARNAInnovationer - strategier - trender - utveckling | För Sveriges chefer

Välkommen till Sveriges viktigaste mötesplats för dagens och morgondagens chefer! Välkommen till Sveriges viktigaste mötesplats för dagens och morgondagens chefer! Den 31 augusti - 1 september 2011 får du en unik möjlighet att träffa beslutsfattare från stat, landsting och kommuner på ett och samma ställe.

Ladda ner programmet och anmäl dig på chefsdagarna.se

gränslösa möjligheter

Kompetensutveckling frånLunds universitet

Inköpsstrategier i företag och förvaltning – 7,5 högskolepoäng. Anmälan senast 27 maj!

www.education.lu.se/kompetensdirekt Lund University Commissioned Education, tfn 046-222 07 07Per Malmberg, epost [email protected]

Datorstrul – en dold kostnad – Dessutom ser vi att denna satsning passar väl in i den kampanj för digital del-aktighet för alla svenskar – DigiDel2013, som Sambruk är engagerad i. Samarbetet med DFC är ett bra sätt för Sambruks medlemmar att genomföra detta i prakti-ken, tillägger han.

Den digitala klyftanDataföreningen bedömer att nära två miljo-ner människor i Sverige står helt eller del-vis utanför vårt IT- intensiva samhälle, med många elektroniska tjänster. Det är en ansen-lig del av befolkningen som inte behärskar fundamentala funktioner som baseras på internet, e- post och annan elektronisk kom-munikation.

Därför erbjuder Dataföreningen även en utbildning riktad mot medborgare – eMed-borgaren. Den vänder sig till alla medborgare i Sve-rige som behöver vi bli bättre på att använda e-tjänster. – Det kan handla om allt från sociala medier, e-post, banktjänster och myndig-hetstjänster. Lika viktigt som samhällstjänsterna är det att ha möjlighet till sociala nätverk, ta del av musik eller göra inköp på nätet. En stor grupp av de som saknar dator och kompetens är äldre, men även invandrare. – Vi vill hjälpa till att minska den digi-tala klyftan som finns hos personer med låga användarkunskaper och som inte har

tillgång till dator. Idag erbjuder kommu-nerna stödpaket till bl.a. invandrarflyk-tingar och invånare med funktionshinder, med bland annat dagstidning, bankkonto med mera. Dataföreningen kan inom kort erbjuda en lösning bestående av en dator samt utbildning för att lättare och snab-bare komma in i samhället, säger Svante Lundqvist. Kostnaden för kommunen blir inte hö-gre än man har idag, men möjligheterna för användarna ökar dramatiskt.

Malin Ulfvarson


leDArSKAP

avid Loid är forskare i strategipro-cesser och en av landets mest an-litade föreläsare i retorik. Han de-lar sin tid mellan att vara konsult i kommunikationsstrategier och övertygandeprocesser med uppdra-

gen som styrelseordförande i ett antal bo-lag och forskningen. – Jag har vid sidan om arbetet tagit upp mina forskarstudier på Chalmers och ska gå vidare och doktorera i strategiprocesser, berättar David Loid när vi träffar honom en härlig vårdag i Göteborg. I förberedelserna inför intervjun fick jag snabbt ihop en diger researchportfölj med David Loids erfarenhet, kompetens och kunskap i retorik – en mästare i kommu-nikation, strategisk retorik och övertygan-de processer! Vad skulle jag förvänta mig? Efter lite småprat konstaterar jag att han är behaglig och skämtsam i sin framto-ning och det känns tryggt att ställa mina frågor.

Det finns tabunDavid Loid arbetar med företags affärsstra-tegier. Det handlar om hur organisationer sätter sina mål och hur man sedan kom-municerar och säkerhetsställer att organisa-tionen anstränger sig att nå de här målen. – Det finns en del tabun kring detta om vem som får ge sig in i diskussionen om organisationens mål, vem som tillåts kom-ma med lösningar, när man får diskutera det och när man inte får diskutera det.Menar du att det är outtalade koder som gäller och vad tror du det beror på? – Det är det jag ska ta reda på, men en av anledningarna är ju att strategiskt ar-bete, en av mina grundtankar, står i direkt motsats till operativ effektivitet. Den tid som du arbetar strategiskt kan du sällan sälja till andra, den blir bortprioriterad, replikerar David Loid. – Ju mer man tillåter folk att agera stra-tegiskt desto mindre förutsägbart blir or-ganisationens beteende för ledningen och

D

ATT lycKAS öVerTyGA

Ingen föds som en god retoriker. Att vara övertygande är snarare resultat av ett metodiskt arbete i att analysera vad som går hem. Oavsett vilken roll man har i en organisation kan det löna sig att bli mer effektiv i sin kommunikation.

beroende på vilken typ av ledning det är och vad de är intresserade av får du an-tingen bra möjligheter ur ledningens per-spektiv eller inte, fortsätter han. – Det finns också en Janteaspekt, ”vem är jag att tro att jag ska komma fram med en bra strategi” och det finns en underlig-gande tanke om att den som är smartast och mest intelligent är den som kommer upp med den bästa strategin. – Jag har jobbat i många år väldigt strukturerat med strategiprocessen och vet att så inte är fallet utan det är den som förbereder sig bäst, den som har tagit reda på flest saker, läst in sig, förstår tänket, där kunden är normen och har en genuin kunskapsbas, som gör det, berättar David Loid.

Hur bli en bra retorikerRetorik är ytterligare ett begrepp som in-går i din kunskapsbas. Kan man lära sig att bli en bra retoriker eller är det en med-född talang? – Det är definitivt en förvärvad förmåga man lär sig genom att anamma ett analy-tiskt perspektiv; Hur lyckades jag påverka andra då? Man lär sig av det och prövar och agerar efter den kunskapen. Om man gör det frekvent (över tid) och anstränger sig så blir man till slut riktigt bra. Så det är ingen som föds bra, däremot är det viktigt att naturligt ta för sig av de tillfällen som bjuds och därmed öva sig att bli bättre och bättre. Barn som får positiv feedback och uppmuntran och vågar sig på att påverka andra och tar plats kan därmed utvecklas den vägen, svarar David Loid. – Några som var väldigt bra retori-ker, kanske de största retorikerna under 1900-talet och som verkligen har påverkat folk, var Hitler och Churchill. De var usla till att börja med, men via oerhört meto-diskt arbete blev de båda två oerhört bra. Göran Person är ytterligare ett exempel. När han tillträdde som skolminister -89 var han föraktad av lärare, när han sedan

Goda råd för att driva en övertygandeprocess

Börja inte med lösningen direkt!Börja inte med att berätta, så här ska vi göra! Om det är viktigt för dig och du vill få folk med dig, börja istället med att disku-tera utifrån problemet och skapa en anled-ning till förändring genom att arbeta in en förståelse för att förändring är nödvändigt.

Kontrollera berättelsen om nuläget!Det finns alltid en berättelse i företag om att ”hade vi inte gjort det där felaktiga beslutet då, hade det inte varit si eller så” och så vidare. Folk har kvar åsikter och är ofta missnöjda med gamla beslut. Om de upplever att man ser en annan verklighet än vad de ser kommer de inte att lyssna. Och problemet ligger i just att man har olika förförståelse. Det är först när man kontrollerat berättelsen om nuet som man vet att man har samma bild som dem man är chef för.

Tillbringa tid med dem du ska övertyga och lyssna!Tillbringa tid utan att själv sända så får du reda på vad de tycker om saker och ting och lyssna istället för att prata. Har du väl kommit med ett förslag som innebär att du inte förstår den andres verklighet så tänker denne NÄ! och sedan spelar det inte någon roll hur mycket argument du kommer med.

Fundera på vem som är bästa bud-bäraren!Det är inte alltid du själv som ska framföra ditt budskap, det kanske finns andra mer lämpliga personer som är expert i området. Till exempel i juridiska frågor kan det vara en advokat, i ekonomiska frågor kanske en revisor måste säga det, så det inte är du som hela tiden både formulerar, framför problemet och är den som också kommer med lösningen.

Tre sätt att påverkaMed sakliga argument, varför ska vi göra på ena eller andra sättet.Med personlig tyngd – vem är det som uttalar åsikten.Känslomässig påverkan, en talare kan till exempel skapa positiva reaktioner genom humor.

David Loid, forskare i strategiprocesser.


leDArSKAP

ATT lycKAS öVerTyGA

Simply Fasterwww.dustin.se/public | 08-553 44 777

[email protected]

Allt inom IT, snabbt och säkert

Som offentlig ramavtalskund till Dustin har du tillgång till Sveriges ledande e-handelsportal för IT-produkter. Vi ger dig Sveriges

bredaste IT-utbud, snabba leveranser från eget lager och en kompetent kundservice. Vi erbjuder dessutom en rad tjänster

och lösningar som förenklar hela din IT-hantering.

Läs mer om våra Ramavtal och hur Dustin kan för-enkla er IT-hantering på www.dustin.se/public

Kontakt:Michael Lagerström, Business OperationsTel: 073-363 89 39, [email protected]

Aktuella ramavtal med Kommentus och Kammarkollegiet hittar du på dustin.se/stako

blev finansminister var det inte lika illa men han var allmänt hånad, för att sedan stå i full blom i valrörelsen 2002, då han närmade sig landsfadersstatus. Det är ex-empel på tålmodigt arbete, säger David Loid och tillägger. – Retorik är alla saker vi gör i syfte att övertyga, som till exempel hålla upp en dörr åt någon eller att vi formulera oss vackert och elegant etc. Detta går att ana-lysera ner i tre grundspår som i sin tur går att påverka med hjälp av olika metoder. – Sedan finns det olika övertygandepro-cesser om du vill få någon att byta åsikt genom att förändra dennes förförståelse för saker och ting. Det ligger på en djupare nivå och de processerna tycker jag är intres-sant att fundera kring, säger David Loid.

Kommunicera ekonomisk informationUnder konferensen Ekonomidagarna i augusti, som arrangeras för tjugonde året, kommer David Loid att tala under rub-riken ”Så kommunicerar du ekonomisk information så att alla förstår”. Han vill visa på hur vi ska kommuni-cera för att presentera information på ett effektivt sätt. Detta genom att beröra flera

nivåer samtidigt, med en medryckande stämning. – Jag ska bland annat prata om hur man kan kommunicera ekonomisk informa-tion på ett effektivt sätt. Någonting jag själv har upplevt och har erfarenhet av i min roll som företagsledare som inte är helt enkelt och självklart, berättar David Loid. Ekonomer samlar in relevant informa-tion, bearbetar och analyserar den och tar fram viktiga samband, för att sedan presentera resultatet till de berörda, som sedan i sin tur ska sätta sig in i och förstå sambandet, att om de gör på ett visst sätt så kommer siffrorna att bli bättre. – Ekonomen brinner för, har en stor förståelse och fallenhet i ämnet och har lagt ner mycket tid, kanske veckor eller månader, på att sammanställa informatio-nen, och ska nu på kort tid och i extremt koncentrerad form presentera resultatet till de berörda, som i grunden själva kan-ske inte ens är intresserade av och inte hel-ler speciellt bra på att förstå detta. Dessa människor styrs också av en mängd andra problem som ska lösas. Det är kunder som har önskemål, man har egna behov och

man måste kanske också tampas med de rådande maktförhållanden som finns i or-ganisationen, vilket ju som helhet inte ger speciellt höga odds för några större bete-endeförändringar. Hur kan man då konkret gå till väga? – Jag ska prata om hur man kan kom-municera ekonomisk information så att det betyder någonting för de berörda människorna så att det leder till föränd-ring, Det handlar dels om förståelsen för hur man tar till sig kunskap och dels på vilka olika sätt man kan presentera information och vilken typ av information som gör att man kan ta den till sig, säger David Loid.

Mona Sundquist

...om de gör på ett visst sätt så kommer siffrorna att bli bättre.

”


SÄKerHeTSeXPerTen

var: I förra numret av Offentliga Affärer svarade vi på frågan om hur man arbetar fram en tydlig informationssäkerhetspolicy. Som en fortsättning på denna fråga föl-jer ett antal detaljfrågor, liksom de

formulerade ovan. Säkerhetspolicyn anger ledningens syn, inriktning och viljeyttring på hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Detta skrivs på en övergripande nivå. Därefter kommer riktlinjerna som beskriver vad som ska göras. Under riktlinjerna kom-mer instruktioner eller anvisningar. Dessa dokument utgår från riktlinjerna och be-skriver hur saker ska göras. Detaljfrågorna hamnar därmed i in-struktioner/anvisningar och det är i dessa dokument du beskriver vad som gäller för internetanvändande, privat surfande, krav på lösenord, rekrytering, etc.

s

Bör vi begränsa medarbetarnas behörigheter på internet?Fråga: Bör vi begränsa medarbetarnas behörigheter på internet, till exempel åtkomst till vissa sidor eller nedladdning av vissa filer? Är det okej att spara privat material på en jobbdator? Får man som arbetsgi-vare övervaka medarbetarnas e-post?

Det är en smaksak vad man väljer att kalla dessa dokument. Det man bör tänka på här är att det finns behov för instruk-tioner inom till exempel IT, för både IT-tekniker och användare av IT-system. När det gäller instruktioner/anvisningar för personskydd så är det personalen och HR som är målgrupper för dokumenten eller de två kapitlen.

Begränsning av surfmöjligheterNär det gäller loggning och övervakande av privat e-post på jobbdatorn är det en-ligt min mening bäst att göra detta med de anställdas vetskap och medgivande. Jag brukar föreslå att privat surfande är okej så länge det inte på ett negativt sätt påverkar arbetet. Det är okej att surfa privat i rimlig omfattning. Men användandet ska omgär-das av regler och vissa förutsättningar. En

av dessa förutsättningar är att de anställda godkänner att arbetsgivaren får kontrol-lera kommunikationen och loggar vid misstanke om brott mot föreskrifterna el-ler missbruk. Detta ska givetvis även gälla chefer. Personalen får skriva under att de godkänner loggning och i samband med det blir de informerade om påföljder av att inte följa uppsatta regler. De som inte vill skriva på mister sin möjlighet att surfa på jobbet eller i värsta fall blir omplacerade till annan tjänst, där internetaccess inte behövs för att utföra sitt arbete. Att begränsa användarnas möjlighet att surfa till vissa hemsidor är svårt. Denna typ av åtgärd blir lätt en katt och råtta lek. Det är dessutom förhållandevis enkelt att gå runt de tjänster och system som finns för ändamålet.

VAD TYCKER DU?Klicka dig in på www.offenligaaffarer.seoch lägg din röst.


SÄKerHeTSeXPerTen

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com

I nästa nummer av Offentliga Affärer besvarar Tomas Djurling frågan:Vi håller på med att arbeta fram en säkerhetspolicy här på verket och jag undrar vad du menar med kontinuitetsskydd. Kan du utveckla det begreppet, vad inkluderar du i det begreppet?

Har du en fråga om säkerhet? Mejla till [email protected]

Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelse-tjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myn-digheter med säkerhetsarbetet.

Har du en fråga om säkerhet?

Det är bättre att rikta in säkerhetsarbetet på att ge anställda en korrekt inställning som gör att de själva undviker felaktigt beteende. Det är således sunt förnuft, etik och moral som gäller för att få bort felak-tigt beteende. För att se att de anställdas beteende överensstämmer med verksamhe-tens intentioner måste loggning ske. Om loggningen sker helt öppet så fungerar loggning både förebyggande och för att användas i efterhand vid utredningar där misstanke om att någon brustit mot gäl-lande regler. De offentliganställda representerar sin myndighet gentemot allmänheten, press och media. Även om de inte officiellt gör det kan det mycket lätt uppfattas som att de i sina uttalanden och ageranden repre-senterar den myndigheten de arbetar på. På grund av detta bör det alltid finnas en friskrivningsklausul (disclaimer) i e-post-meddelanden och i andra sammanhang där information utväxlas. Syftet är att informera mottagaren om avsändarens be-gränsade juridiska ansvar. Klausulen bör finnas med i alla uttalanden som inte görs i myndighetens namn.

En friskrivning gör att risken för miss-förstånd undviks och därmed skyddar man både sin personal och verksamheten.

Lagra privata filer på arbetsdatornJag kan tycka att det kan vara okej att lagra enstaka privata filer på arbetsdatorn. Det man starkt måste begränsa är bland annat upphovsrättsskyddat och förbjudet mate-rial. Lagring av filmer, musik, bilder och annat bör inte tillåtas alls. Anledningen är att det kan ställa till problem ifall det

uppstår misstankar om materialet är pirat-kopierat. Även om det är legitima kopior så kan äganderätten till materialet ifråga-sättas. Ett sådant ifrågasättande kan skapa dålig publicitet för organisationen. Sist men inte minst måste den anställde förstå att ägaren till datorerna troligen har större rätt till datorn och innehållet än den anställde har.

Tomas Djurling


nyHeTer

NTI-skolan erbjuder kompetensutvecklande kurser på gymnasial nivå för vuxna, på distans. Vi ger individualiserade utbildningar på tid och plats som passar just dn verksamhet och dina medarbetare. Vi erbjuder 177 olika gymnasiekurser, till exempel engelska, mattematik och it. Utbildningen genomförs på distans, medarbetaren kan alltså fortsätta arbeta som vanligt och sköter studierna på sin fritid i valfri omfattning och studietakt.

Skolinspektionen beviljade 2010-11-30 NTI-skolan AB tillstånd att sätta betyg, anordna prövningar samt utfärda betyg och intyg för utbildningar som anordnas på uppdrag av en juridisk person för de personer som uppdragsgivaren utser.

Kontakta ossJohan Åkerman, 08-506 375 63, 070-625 94 09, [email protected] Lundmark, 08-506 357 45, 070-735 88 99, [email protected]

Kompetensutveckla personalen för verksamhetens och medarbetarnas bästa

Tel: 08-506 375 63, 07-506 375 45 Mer information: www.nti.se

> Bra för verksamheten: skräddarsydd kompetensutveckling > Bra för individen: uppgradering till fullständig gymnasiekompetens.

Gymnasiebetyg till deltagarna > Kostnadseffektivt och enkelt


DeBATT

lla är nog överens om att Interne-tapplikationer och sociala medier fortsätter bli en allt större del av vardagen. Inte minst för anställda inom offentliga organisationer, där bland annat hanteringen av e-

tjänster exploderat under de senaste åren. Mobila medarbetare, smartare telefoner och krav från anställda att kunna kombinera nytta med nöje driver också på utvecklingen. Att upprätthålla säker-heten i hanteringen av det ständigt växande antalet applikationer är en stor utmaning för alla organisationer. Ofta förknippas också sociala medier med en rad negativa risker som virus, dataförlus-ter, bandbreddsslukare som YouTube och att produktiviteten sänks för att de anställda ”leker”. Att helt spärra ut-valda webbsidor och applikationer är där-för inte ovanligt men det är ett trubbigt angreppssätt, då orga-nisationen helt missar vinsterna och möj-ligheterna med dessa verktyg. Dessutom skapar det irritation bland de anställda som kan leta efter osäkra sätt att kringgå spärrarna. Nyckeln till att lyckas upprätt-

A

Vägled medarbetarna utan pekpinnar för säker hantering av sociala medier

hålla säkerheten i takt med att den nya tekniken suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv, handlar istället om ett ökat användaransvar. Bilkörning är en bra liknelse. Trafik-lederna har ofta elektroniska tavlor som meddelar fartbegränsningar och ger an-

visningar utifrån det rådande trafikläget. De kan även dirigera om trafik och slussa den mellan filer vid behov. Det görs knappast för att begränsa bilisternas frihet utan snarare för att i möjligaste mån undvika stockningar, olyckor och avspärr-ningar. Skyltarna bi-drar med information och säger ”Kör gärna här men gör det på ett ansvarsfullt sätt”. Med de rätta säkerhetslösningarna för såväl hård- som mjukvara i botten går det på ett liknande sätt att ge ett mer definie-rat mandat till medar-betarna. Inställningen till säkerhet ska inte

handla om pekpinnar utan om att infor-mera om vilka riskerna är och hur man kan minimera dem. Organisationer bör därför söka lösningar som begränsar fri-heten minimalt, men samtidigt har den funktionalitet som krävs för att upprätt-

hålla en så hög grad av säkerhet som möj-ligt. Den senaste tekniken för så kallad App-lication Control öppnar upp för en säker användning av tiotusentals applikationer och widgets, samtidigt som medarbetarna görs delaktiga i beslutet av installation och användning. När systemet identifierar ett potentiellt hot kan det exempelvis fråga användaren om ändamålet är för jobb el-ler personligt bruk vilket kan vägleda ett överlagt beslut och minimerad risk. Människor gillar i regel inte pekpinnar och den nya generationens medarbetare förväntar sig större frihet än sina äldre kollegor. Men varken rutinerade medarbe-tare eller de som just kommit in på arbets-marknaden förespråkar nog djungelns lag. Fullständig frihet och brist på kontroll leder oftast till utbredda begränsningar. Se därför inte problematiken i svart eller vitt utan eftersträva en lösning som öppnar för möjligheterna och erbjuder frihet men som gör det med ett stort mått av såväl teknisk säkerhet som användaransvar.

LARS BERGGREN, FÖRSÄLJNINGSCHEF På CHECK POINT SOFTWARE TECHNOLOGIES

Ofta förknippas sociala medier med en rad negativa risker som virus, dataförluster, bandbreddsslukare som YouTube och att produktiviteten sänks för att de anställda ”leker”, skriver Lars Berggren, försäljnings-chef på Check Point Software Technologies. Men lösningen är inte att begränsa användarnas frihet på arbetsdatorn.

Lars Berggren, försäljningschef på Check Point Software Technologies.


nyHeTer

Det är en enkel filosofi som präglar vårt sätt att se på affärsjuridiken och samarbetet med våra klienter. Genom att låta oss ge vår syn på saken innan affären är ett faktum, kan du slippa onödiga och dyra efterspel. Att vi dessutom behärskar affärsjuridikens alla områden och finns på en ort nära dig, gör det enkelt att välja oss.

GLIMSTEDT ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA ADVOKATBYRÅER, MED NÄRMARE 200 JURISTER I SVERIGE, BALTIKUM OCH VITRYSSLAND. VÅR KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGHET ÄR EN KOMBINATION SOM UPPSKATTAS AV VÅRA KLIENTER.

www.glimstedt.se

tt nytt kommunalt utjämningssys-tem presenterades av en enig utred-ningskommitté. Kommittén föreslår förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen. Förändringarna ska enligt försla-

get införas den 1 januari 2013. De eko-nomiska effekterna av förändringarna slår successivt igenom under en sexårsperiod.Kommittén anser att staten, så långt det är möjligt, bör finansiera utjämningen av skillnaderna i skattebas (inkomst per in-vånare) mellan kommunerna respektive mellan landstingen. Enligt kommitténs bedömning och förslag ska den garante-rade skattekraften uppgå till 115 procent av medelskattekraften både för kommu-ner och landsting för att utfallet vid skat-teväxlingar ska bli neutralt. Kommuner och landsting vars skatte-kraft understiger den garanterade ska lik-

ENyttskatteutjämningsförslag

som i dag erhålla ett inkomstutjämnings-bidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkom-sten per invånare och den garanterade. Kommitténs anser att samtliga kom-muner och landsting ska omfattas av ut-jämningssystemet om det huvudsakliga syftet att alla kommuner respektive lands-ting ska ges likvärdiga ekonomiska förut-sättningar ska uppnås. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger den garanterade nivån ska där-för liksom i dag betala en inkomstutjäm-ningsavgift till staten. Vad gäller arbetspendlingen över lands-gräns (den s.k. gränspendlingen) anser kommittén att det är angeläget att det nordiska skatteavtalet ses över för omför-handling inklusive det gränsgångaravtal som utgör ett tillägg till huvudavtalet. De största förändringarna av kommit-

téns förslag sker i kostnadsutjämningen respektive strukturbidragen. Beträffande kostnadsutjämningen för kommunerna sker de största förändringarna till följd av att modellen för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg förändras. Den största negativa förändringen i kostnadsutjäm-ningen för en enskild kommun uppgår till cirka 1 700 kronor per invånare medan den största positiva förändringen uppgår till cirka 2 500 kronor per invånare. Den största negativa förändringen för ett enskilt landsting uppgår till knappt 1 000 kronor per invånare medan den största positiva förändringen uppgår till knappt 1 100 kronor per invånare. Omför-delningseffekterna uppstår i allt väsentligt beroende på den föreslagna förändringen av hälso- och sjukvårdsmodellen.

Källa: Utjämningsutredningen.08


nyHeTer

ör att minska den negativa påverkan som Sveriges 100 miljoner ton av-fall har på miljön måste de förebyg-gande insatserna öka. Goda exempel på förebyggande av avfall för kom-muner – idébok för en mer hållbar

produktion och konsumtion kan vara ett steg på vägen. Idéboken som nu finns att ladda ner, ger flera exempel på hur svenska kommu-ner genom enkla och genomtänkta åtgär-der har minskat avfallsmängden. Exempel som in sin tur ger både miljömässiga och ekonomiska fördelar för såväl kommuner-na som kommuninvånarna. Vad sägs till exempel om Leksaksbiblio-teket där man kan låna leksaker precis som böcker eller Lånegarderoben i Stockholm där man kan byta in sina egna kläder mot

fSåkankommunerförebyggaavfall

Det är ett stort bekymmer att inblicken i hur priserna sätts är så snårig. Därför föreslår Sveriges Kommuner och Landsting att regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att övervaka och i viss mån påverka elpriset.– Staten måste lyssna till debatten som förs om allt för

Elprisetmåsteövervakashöga elpriser. Om konsumenterna inte har förtroende för hur energisystemet och prisbildningen fungerar riskerar det hota den angelägna klimatomställningen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande.

andras. ICA Resurskocken i Lund lagar billig lunchmat av produkter med kort da-tum och skolköken i Halmstad har börjat väga matresterna för att få ner matsvinnet.

Idéboken har producerats i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Avfall Sverige och Naturvårdsverket.

en totala investeringen för om-byggnaden av Rådhuskvarteret i Kristianstad beräknas bli 558 mil-joner kronor. Ändå blir den årliga kostnaden för arbets-

platserna i det nya huset lägre än i Kristianstads kommuns och Region Skånes gamla lokaler. – Det är helt klart en investering som lönar sig. De år-liga kostnaderna för arbetsplatserna i det nya huset blir faktiskt lägre än om vi hade fortsatt att sitta utspridda i våra gamla lo-

DKristianstadbyggernyttrådhus

kaler. Dessutom tillkommer värden som inte går att mäta i pengar, säger kommun-direktör Göran Persson.Huset är nu färdigritad i detalj och i juni

ska de avgörande besluten fattas i Kristianstads kommuns och Region Skånes fullmäktigeför-samlingar. Kristianstads kommuns förvalt-

ningar för omsorg och arbete och välfärd tar över Skånehuset när Region Skåne flyttar ut. I beslutsunderlaget till de båda organisationernas fullmäktige ligger ett

försäljningsavtal för Skånehuset, ett tju-goårigt hyresavtal för regionen i det nya huset och ett förslag till en nämnd för ge-mensamma funktioner. – Fördelen med att hyra av kommunen i ett gemensamt hus är att vi kan sänka kostnaderna genom att samutnyttja loka-ler och servicefunktioner. Närheten till resecentrum är också viktig, säger Harald Lindström, direktör för ägarfrågor och strategiska investeringar i Region Skåne.Bygget är planerat att sätta igång i juli. I januari 2014 ska det nya kommun- och regionhuset stå färdigt för inflyttning.

Källa: Kristianstads kommun


MilJö

e flesta städer idag arbetar för att skapa en hållbar stadsutveckling när det gäller miljö. Så mycket som 70 procent av koldioxidut-släppen kommer från städer och därmed är det just där den stora

utmaningen ligger för de flesta. Malmö stad har tilldelats flera svenska och internationella priser för sina miljö-insatser. Där har man som mål att hela kommunen ska försörjas av 100 procent förnybar energi till år 2030 vilket är en av anledningarna till uppmärksamheten kring staden. Men inom ramen för håll-bar utveckling finns även den sociala håll-barheten med invånarnas välbefinnande. – Det finns politiska miljömål med rikt-linjer och långsiktiga mål som vi alla ska följa men fokus ligger på att samtidigt ska-pa ett dynamiskt samhälle där människor kan skapa sig ett gott liv, säger Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad.

D

Miljöstaden Malmö visar vägenMalmö stads arbete för att bekämpa klimatförändringarna har fått stor uppmärksamhet då deras mål är att skapa en hållbar stad där inte bara miljön är i fokus utan även människan.

Förståelse för arbetetMalmö stads miljöarbete innebär bland annat att befintlig bebyggelse och nybygg-da hus blir energieffektiva. Dess-utom arbetar man med energief-fektivisering i hela staden som att ställa om trafiksystemet, utöka cy-kelbanorna och att generellt tänka klimatsmart. Dessa hårda struktu-rer är delar av politiska beslut och därmed mer konkreta. – Den sociala hållbarheten om att skapa ett bra liv för invånarna är mer av en utmaning där förstå-else för varandra och miljön ska skapas, fortsätter Katarina Pelin. Det är viktigt att satsa på lä-rande eftersom den klimatsmarta staden ska användas av människor.

Kommunikation som verktygInformation om miljö förmedlas sällan genom utskick via posten utan helst via

direkt kommunikation. Dels är det genom traditionell miljöun-dervisning i skolorna som infor-mation når ut till eleverna. Men lärande för hållbar utveckling vänder sig även till vuxna som på ett lustfyllt sätt vill höja sina kunskaper. Bland annat uppma-nas föräldrar att följa barnen till skolan till fots istället för att ta bilen. På detta sätt skapas inte bara bättre luft men fler person-liga möten. – Tanken är att miljöengagemang ska ingå som en del av det livs-

långa lärandet och bli en del av vardagen.

Katarina Pelin,miljödirektör Malmö stad.


MilJö

Unik utveckling för stadenAlla städer arbetar för att få ner koldiox-idutsläppen men just Malmö ses som fö-rebild för många. Katarina Pelin blir ofta inbjuden till seminarium och konferenser där hon berättar om Malmös arbetssätt. – Vi lyckas ofta placera rätt person på rätt plats då vi sätter ihop effektiva pro-jektgrupper där folk med olika kunskaps-områden arbetar produktivt tillsammans. När det gäller finansieringen av projekten så kan det finnas en initial kostnad men långsiktigt är stora besparingar i sikte. – Vi är duktiga på att söka EU-bidrag men mycket går att göra utan stora sum-mor pengar. Med många utmärkelser får också Mal-mö stad genomlysningar och ett kvitto på sitt arbete. Bland annat har Världsnatur-fonden, WWF, delat ut utmärkelsen Earth

Hour Capital 2011 till Malmö för sitt långsiktiga arbete för att bekämpa kli-matförändringarna.

Drivkrafter överalltKatarina Pelin upp-fattar Malmöborna som kunniga om utmaningarna och att alla måste dra sitt strå till stacken för en bättre miljö. – Det är lätt att hitta drivkrafter. Bland annat har vi

ett mikroprojekt i staden där boende tilldelas markbitar att odla på, säger Katarina Pelin. Förslaget fick skeptiker att höja på ögonbrynen men projektet har visat sig vara en mycket populär aktivitet som förgyller stadsde-larna med grönska och social närvaro. – Många trodde att det skulle bli vanda-lisering av odlingarna men till och med i de stökigaste kvarteren sköts det utan problem. Troligtvis är ansvarskänslan stor då många är mer eller mindre delaktiga, antingen själva eller kanske genom en syster eller farbror. Odling i staden är ett utmärkt exempel på att skapa engagemang för den lokala miljön och att få naturliga möten mellan människor som annars inte skulle umgås.

Stina Rangmar

Ny rapport

Städer spelar en central roll för minskningen av utsläpp av växthusgaser och anpassningen till det förändrade klimatet eftersom en stor del av de globala växthus-gasutsläppen sker i städer. Samtidigt erbjuder städer stora möjligheter till en mer hållbar livsföring. Det visar en rapport som presenterades i mars 2011. Rapporten ”Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden” har tagits fram på uppdrag av civilutskot-tet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.


forDon

rån och med 2012 försvinner för-månsvärdesrabatterna för etanolbi-lar (20 %) och elhybrider (40 %). De får dock fortsätta att jämställas i pris med motsvarande modell som drivs av konventionellt bränsle när

förmånsvärdet räknas ut. Den 40-procentiga rabatten fortsätter för gasbilar och kommer även att gälla laddhybrider fram till 2013.Tjänstebilsfakta valde ut ett antal versio-ner från Volvo, som kan erbjuda samtliga drivlinor utom elhybrid: fyra V70 – ben-sin, diesel, gas och etanol – och en V60 i laddhybridutförande. Bilarna är förstås inte helt likvärdiga i utrymmen, men för en tjänstebilsförare och ett företag är inte skillnaderna dramatiska i totalkostnad, och tillsammans kommer modellerna inom kort att vara Sveriges mest säljande. I uträkningen har vi utgått ifrån 2 000 mil i tjänsten och 1 000 mil privat kör-ning, och bränsleersättning enligt huvud-regeln, där föraren betalar bränslet själv och ersätts för tjänstekörningen enligt högsta skattefria belopp för respektive

f

Laddhybrid är billigast för föra-ren men dyrast för företaget. Det visar en jämförelse mellan flera av Volvos olika modeller som Tjänstebilsfakta har gjort.

bränsle, och komplementregeln, där före-taget betalar allt bränsle och föraren be-skattas för förmånen, som referens. Verk-ligheten ser förstås ofta annorlunda ut.

Volvos laddhybridNästa år har Volvos laddhybrid V60 D5 PHEV premiär. Bilen får ett pris på strax under halvmiljonen. Bilen drivs av en 205-hästkrafter stark dieselmotor och el-motorer som drivs av ett laddningsbart batteri. Förbrukningen anges till 1,9 liter diesel per 100 km (blandad körning, EU:s körcykel). Totalkostnaden (36 månader och 9 000 mil) för laddhybriden är högst: nästan 1 700 kronor mer per månad än snålaste dieseln, men bara några hundra dyrare än

Mikael Lindström

Med ytterligare stigande

bränslepriser kommer kalkylen

att förändras.

”

laddhybrid billigast som tjänstebil – dyrast för företaget


forDon

Fordonets KostnaderVolvo V70 II T4 180hk Kinetic

Volvo V70 1,6 DRIVe Kinetic

Volvo V70 2,5t AFV Bifuel CNG Kinetic

Volvo V70 T4 F Kinetic

Volvo V60 D5 laddhybrid Kinetic 2013

Tid (mån) 36 36 36 36 36Antal mil/år 3000 3000 3000 3000 3000Ränta 3,95% 3,95% 3,95% 3,95% 3,95%Restvärde 38% 42% 39% 37% 50%Första betalning 0% 0% 0 0 0Inköpspris 272 000 kr 275 000 kr 312 800 kr 255 900 kr 482 000 kr Rabatt 25 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 25 000 kr 30 000 kr Utrustning 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr Pris 277 000 kr 280 000 kr 312 800 kr 260 900 kr 482 000 krBränslepris/liter 14,33 kr 14,29 kr 12,50 kr 9,49 kr 14,29 kr Bränsleförbrukning l/100km 7,1 4,5 8,3 12 1,9Försäkring/år 4 000 kr 4 000 kr 4 000 kr 4 000 kr 4 000 kr Skatt/år 1 700 kr 0 kr 0 1 220 kr -‐ kr Servicekostnad/mil 2,30 kr 2,15 kr 2,10 kr 2,35 kr 2,40 kr Fri Service (mån) 0 0 0 0 0Däckskostnad/mil 1,40 kr 1,30 kr 1,30 kr 1,40 kr 1,40 kr

Total cost of ownershipLeasingkostnad 160 500 kr 150 700 kr 178 000 kr 153 900 kr 219 700 krServicekostnad 20 700 kr 19 400 kr 18 900 kr 21 200 kr 21 600 krDäckskostnad 12 600 kr 11 700 kr 11 700 kr 12 600 kr 12 600 krBränslekostnad momsen lyft 73 300 kr 46 300 kr 74 700 kr 82 000 kr 38 983 krTCO Halv moms på bil, ingen på drift och bränsle 284 200 kr 240 100 kr 295 300 kr 285 400 kr 304 900 krTCO utan bränsle 210 900 kr 193 800 kr 220 600 kr 203 400 kr 265 917 krMånadskostnad 7 900 kr 6 700 kr 8 300 kr 8 000 kr 8 500 krMånadskostnad ink soc förmånsv 9 068 kr 7 937 kr 9 124 kr 9 224 kr 9 628 kr

Kostnad AnställdFörmånsvärde 43 800 kr 46 400 kr 30 900 kr 45 900 kr 42 300 kr Ev Löneavdrag -‐ kr -‐ kr -‐ kr -‐ kr -‐ kr Marginalskatt 50%Summa kostnad 21 900 kr 23 200 kr 15 450 kr 22 950 kr 21 150 krDrivmedel 18 325 kr 11 575 kr 18 675 kr 20 500 kr 9 746 krTCO PRIVAT 40 225 kr 34 775 kr 34 125 kr 43 450 kr 30 896 krPer månad 3 352 kr 2 898 kr 2 844 kr 3 621 kr 2 575 kr

Effekt 2000 mil i tjänsten 1000 mil privat KomplementregelnTCO Företag ink bränlse ink socialakostn 9 333 kr 8 078 kr 9 303 kr 9 455 kr 9 130 krTCO Förare inkl skatt och bränsle 2 334 kr 2 255 kr 1 806 kr 2 482 kr 1 898 kr

Effekt 2000 mil i tjänsten 1000 mil privat HuvudregelnTCO Företag ink bränlse ink socialakostn 8 610 kr 7 704 kr 8 535 kr 8 457 kr 10 098 krTCO Förare inkl skatt och bränsle 2 785 kr 2 458 kr 2 298 kr 3 176 kr 1 535 kr

ÖvrigtCo2 belastning Tco2 (kg) delta 14 697 9 315 8 744 12 283 3 933Mängd drivmedel (l) delta 6 390 4 050 7 470 10 800 1 710

laddhybrid billigast som tjänstebil – dyrast för företaget

bensin, gas och etanol. Volvos snåldiesel är avgjort billigast. Men trots att laddhybriden kostar nästan dubbelt så mycket som V70 bensin och etanol, och nästan 200 000 kronor mer än V70 gas, är den relativt sett inte dyr. Med ytterligare stigande bränslepriser kommer kalkylen att förändras. – Det är förstås laddhybridens låga för-brukning som gör att det inte blir större skillnad för totalkostnaden, även om den inte är billigast. Vi står inför ett teknik-skifte. Och då måste företagen börja säkra upp sig. Snåla laddhybrider är en sådan, relativt trygg väg att gå, säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilskonsulten Yn-nor, oberoende rådgivare för företagens bilar. – Därför bedömer vi också att dessa bi-lar kommer att få ett högre andrahands-värde. Hade vi haft samma som för de andra teknikerna hade bilen blivit vansin-nigt dyr.Volvos laddhybrid introduceras under an-dra halvan av 2012.– Då är det bara ett och ett halvt år kvar med de nyss aviserade reglerna för de för-sta bilarna. Frågan är vilken investerings-risk ett företag vill ta med en sådan kort horisont? Därför måste regeringens nya förslaget om tjänstebilsbeskattningen efter 2013 komma absolut senast nästa vår, sä-ger Ronny Svensson.

InvesteringsriskMed kalkylen som facit kommer förstås förarna att sätta hårt tryck på företagen för att få välja laddhybriden. Man får en fyrhjulsdriven bil med automatlåda och kraftfulla prestanda hela 900 kronor bil-ligare per månad än V70 med snåldiesel-motor. Detta trots att förmånsvärdet kunde ha varit lägre om Volvo valt att göra en laddhybrid med en mindre, billigare die-selmotor. Nu jämställs laddhybriden med

D5-versionen, men förmånsvärdet får inte sättas ned mer än 16 000 kronor. – Vi har svårt att se att företagen kom-mer att betala 1 700 kronor mer i måna-den för bilen bara för att föraren ska spara 900 kronor, säger Ronny Svensson. Mer-kostnaden för företaget är cirka 60 000 kronor för hela bilens innehav. Har du 50 sådana bilar i vagnparken blir det en rejäl slant. Företagen går nämligen in i ett åtagande de inte kan komma ifrån, men

föraren kan plötsligt byta jobb och kliva ur sitt avtal. – Och jag hoppas verkligen att reger-ingen har förstått att det är två ekonomier man pratar om. Tyvärr verkar det inte så. Det är inte förarna som styr vilka bilar som företagen köper in. Det är företagen som betalar som bestämmer. Därför är deras policy helt avgörande, säger Ronny Svensson.

Mikael Lindström

Jämförelse mellan fem versioner från Volvo som kan erbjuda samtliga drivlinor utom elhybrid: fyra V70 – bensin, diesel, gas och etanol – och en V60 i laddhybridutförande.


forDon


forDon

En slottspärla i

KonferenSGUiDen

skånsk bokskog

KonferenSGUiDen


KonferenSGUiDen

yggnaden har anor från medeltiden och har byggts om flera gånger. Den sista stora ombyggnationen

gjordes 1896 och det var då Kronovall fick sitt slottslika yttre i fransk barockstil. Innan var det

snarare än herrgård. – Kronovalls Vinslott kallas ibland för Skånes Versailles – förstås i mindre skala men de två byggnaderna har många likheter. Alla salonger, alla rum och även trädgården är bevarad så som det såg ut efter ombyggnationen. Här finns inga moderna konferenslokaler och inga moderna rum. – Slottet är inte moderniserat, och det är ett med-vetet val. Därmed erbjuder man en unik miljö. – För varje år som går blir vi mer och mer unika allteftersom andra konferensanläggningar moderni-seras. Det innebär dock inte att man behöver sakna varken trådlöst nätverk eller projektor. Däremot kan mobiltäckningen vara begränsad. Väl innanför dörrarna upptäcker gästerna snart att slottets tjocka väggar gör mobiltäckningen obefintlig.Fredrik Axelsson säger att besökarna sällan ser det som ett problem – tvärtom. – Då kan man koncentrera sig på uppgiften under konferensen. Han tror att vi alla skulle må bra av att stänga av mobiltelefonen under perioder. Ett relativt litet sällskap kan disponera hela slottet för sig själv. – Många av våra konferensgäster som bokar över natten uppskattar att man får hela slottet för sig själv. Vi har 23 rum, totalt 45 bäddar, säger Fredrik Axelsson.

I stallet iställetPå slottet finns ett flertal salonger i olika storlekar som används för möten. I den största konferenslokalen ryms cirka 100 perso-ner i biosittning. Det i första hand den lokal som används för stora sällskap, men för ännu större behov finns andra lösningar. – I spannstallet finns ett öppet våningsplan där vi kan ställa i ordning en seminarielokal för uppemot 200 gäster.

Spannstallet var som namnet antyder slottets stall, där man hade hästar och förvarade djurfoder. De mindre konferensrummen utgörs av slottets praktfulla salonger som utrustas efter önskemål. Lokalerna rymmer 10-60 personer.

Vin lagras i källarenSlottets historia är brokig och spännande. Bland tidigare ägare fanns bland annat en man som via mutor adlade sig själv och en dansk riddare som fick Kronovall av den danska kungen

som tack för lång och trogen tjänst. Greven och grevinnan som ägde Kronovall på 1990-talet skänkte det till Riddarhuset i Stockholm. De arrenderar ut det till Kiviks Holding som driver verksamheten på slottet sedan 1996. Det var då man började med vinproduktionen. I en gammal iskällare gömd un-der marken lagrar man det egna mousserande vinet, Kronovalls Vinslotts Tirage. – Det tillverkas enligt Champagnemetoden. Råvinet kommer hit på flaska och jäser sedan i vår källare i tio år. Därefter färdigställs vinet i Kivikfa-briken, förklarar Fredrik Axelsson.

Närodlat och säsongsbetonatRestaurangen på slottet drivs av Tomas Drejing, en ikon inom svensk gastronomi och mannen bakom den ansedda och belönade restaurangen Petri Pumpa. Restaurangen på Kronovalls Vinslott drivs i Petri Pumpas anda vilket innebär närodlat och säsongsbetonat. – Tomas Drejing anpassar menyerna efter vad

som erbjuds under säsongen och därför kan våra menyer variera mycket. Det bästa ur säsongens skafferi väljs, från Skånes gårdar. Mat och vin är det som lockar mest gäster till Kronovalls Vinslott. Där finns även flera aktiviteter att boka i samband med konfe-rensen. Champagneprovning inleds med ett glas bubbel i foajén samtidigt som gästerna blir upplysta om slottets historia. Där-efter blir följet ledsagade ner till iskällaren och får provsmaka produkterna som lagras där.

Kapacitet:Konferens: 200 platser

Restaurang: 200 platserHotell: 45 bäddar

Avstånd:Malmö: 77 km

Flygplats: 39 kmTågstation: 15 km

Adress:Kronovalls Vinslott

Fågeltofta, 273 95 TomelillaTel: 0417-197 10

www.petripumpa.se

Fakta

En slottspärla i skånsk bokskog


Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se 0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

Your preferred Hotel choice in Södermalm

Hilton Stockholm SlussenGuldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm SwedenTel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: [email protected]

Stockholmsstolthet

Äntligen har Sverige fått en mötesarena i världsklass. Mer central än Köpenhamns, modernare än Berlins och hippare än Barcelonas.

08-50 50 6000radissonblu.com/waterfronthotel-stockholm

121204 STOZW Ad FPP II Offentliga Affarer (90x132).indd 1 18/05/11 16.07

Tel 08-611 41 41 [email protected] www.friibergh.se

ditt välbefinnande vår passion

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stock-holm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

– Många väljer även att fortsätta med en sittande vinprovning uppe på slottet, då tre röda viner avsmakas, berättar Fredrik Axelsson. En annan populär aktivitet är matlagning med kockarna i köket. Vem är företagets mästerkock? I köket står den gamla spisen fortfarande kvar men i övrigt är köket modernt, som enda undantag på slottet. Miljön på slottet inspirerar också till kreativa aktiviteter. På vintern får man vara med och koka glögg i slottets gamla smedja eller lösa mordmys-terier lagom till middagen. I närområdet erbjuds även en mängd friluftsaktiviteter av olika slag. Slottet ligger mitt i en skånsk bokskog och omgärdad av grönska. Det finns också en vallgrav runt hela slottet. En gång i tiden anlades en klassisk engelsk park och den framträder även om den fått växa upp lite på senare år. Den som behöver inspiration kan med fördel förirra sig i parkens labyrinthäck av buxbom i klassisk barockstil.

Malin Ulfvarson

På vackra och tidstypiska Kronovalls Vinslott erbjuds en lugn atmosfär som låter konferensbesökare fokusera på uppgiften.


LandetRuntTa en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Sorsele i norr till Simrishamn i söder.

Sorsele: Framgångsrik skolkommunMed publiceringen av Öppna jämförelser – Grundskola 2011 inleder Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL) en flerårig satsning med fokus på att förbättra resulta-ten i matematik. De vill uppmana landets samtliga kommuner att anta utmaningen och se till att svenska elever blir bland de bästa i världen! Den sammanvägda rapporten för 2011 säger att Sorsele ligger i topp!

Sollefteå: I hälsans tecken Vecka 19 utsågs till uppmärksamhetsvecka i hela Sverige på tema fysisk aktivitet och goda matvanor. Den 9-15 maj höjde Sol-lefteå kommun pulsen rejält då föreningar, företag och myndigheter erbjöd olika aktiviteter för medborgarna. Grundare till denna vecka i hälsans tecken är projektet Ett friskare Sverige, som är en del av Statens folkhälsoinstitut. Syftet är att öka kunska-pen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan.

Söderhamn: FrankrikebesökFrån torsdag den 5 maj till söndag den 8 maj hade Norrtullskolan besök av 11 personer från staden Fouesnant i franska Bretagne. Besöket är ett led i det utbyte som Norrtullskolans Förskoleklass-år 2 har med Fouesnant i ett EU/Comenius-projekt om hållbar utveckling. I projektet byter man ideér med varandra om hur man ska ta vara på de naturresurser som finns, arbeta för jämställdhet, integra-tion och personlig utveckling. För Norrtull-skolans del innebär det att den pedagogiska verksamheten för F-2 är utomhus minst en gång i veckan.

Sandviken: Firar 150 år 2012Projektledaren för 150 årsfirandet är nu på plats. Kenneth Sjöholm har nu börjat arbetet inför firandet av Sandviken 150 år - 2012. Ett jubileumsår som ska fyllas med mängder av aktiviteter där alla ska hitta

något intressant och berikande. Ta chansen, var med och ge synpunkter på hur ditt drömfirande ser ut! – Sandviken har en spännande historia som går hand i hand med företaget Sand-vik. Jag ser fram emot att möta en mängd människor och få ta del av idéer om vad ett 150-årsfirande kan innehålla, säger Kenneth och fortsätter. Att tillsammans med Sandvi-kenborna ordna ett oförglömligt 150-årsjubi-leum är ett drömjobb.

Sala: EnergieffektiviseringDen 2 maj träffades tjänstemän och politi-ker i Sala kommun för en workshop kring energi och byggande. Syftet var att visa att energieffektivisering i nyproduktion och ombyggnation är möjligt och att målen i klimatstrategin går att uppnå. – Det finns nationella mål, vi har lokala politiska mål, klimatstrategi med mera. Men vi behöver ”verkstad” för att komma vidare, sade Kenneth Mårtensson, VD för Sala Heby Energi, i sin inledning av dagen.

Solna: Ny skola i UlriksdalFör att möta den kraftiga inflyttningen och behovet av en ny skola i norra Solna har kommunstyrelsen fattat ett inriktningsbeslut för byggnation av en skola i Ulriksdal. – Det här är ett stort investeringsbeslut varför kommunstyrelsen i ett första skede fattar ett inriktningsbeslut. Vi måste bygga nya skolor för att möta behovet som är särskilt stort i norra Solna som expanderar snabbt. Tack vare en god ekonomi i staden kan vi göra denna satsning, säger Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens ordförande.

Södertälje: Brev till regeringenI ett brev till regeringen begär Anders Lago (S), kommunstyrelsens ordförande, överlägg-ningar med regeringen om flyktingsituatio-nen i Södertälje. Anledningen är det fortsatt höga inflödet av flyktingar till kommunen. Syftet med mötet är att diskutera hur man med gemensamma insatser snabbare kan få ut lågutbildade i arbete, hur den ansvariga


Skara: Arkitekttävling på Teglagärdet Skara kommun har bjudit in till en arkitekt-tävling om utformning av Teglagärdet och Teglaskolan. Intresset har varit stort och nu har fem kontor valts ut att få delta i täv-lingen. Urvalet motiveras med att de utvalda arkitektkontoren sammantaget bäst av de inlämnade intresseanmälningarna, uppfyller de krav och förväntningar som uttrycktes i prekvalificeringsunderlaget.

Stenungsund: TUNA vinner prisUtbildningen TUNA på Nösnäsgymnasiet

har tilldelats ett pris från Teknik-företagarna för Årets Teknik-

utbildning 2011. Priset på 250 000 kronor är en be-

löning för Nösnäsgym-nasiets goda samarbete med kemiföretagen i Stenungsund. Ett samarbete som pågått och utvecklats under 16 år.

Simrishamn: Ny kommundirektör

Simrishamns kommun har rekryterat ny kommun-

direktör efter Staffan Tellmann. Anna Thott blir ny kommundirektör

i Simrishamns kommun. Anna har sedan 2009 varit samhälls-byggnadschef i Simrishamns kommun där hon har lett arbetet med att strukturera om förvaltningen, skapa ”Kontakt sam-hällsbyggnad” och leda verksamheten efter både dagens och morgondagens behov och förväntningar.

Arne Öster

myndigheten Arbetsförmedlingen kan jobba med bostadsförsörjningen så att flyktingar i Södertälje kan få möjlighet att flytta vidare till eget boende i en annan kommun och hur de erfarenheter vi tillägnat oss i Söder-tälje tas tillvara i den nationella politiken.

Strömstad: TrygghetsbostäderOmsorgsförvaltningen har fått uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för så kallad trygghetsbostäder och när sådana kan anvi-sas. Uppdrag har också lämnats att föreslå riktlinjer för hur förenklad biståndsbedöm-ning kan tillämpas då någon söker bistånd i form av trygghetslarm eller matdistribution. Under 2010 gjorde tid-ningen PRO-pensionären en enkät bland Sveriges kommuner och fann 54 kommuner som valt att införa förenklad bi-ståndsbedömning, d.v.s. att alla över en viss ålder kan få hemtjänst utan bi-ståndsbedömning. Antalet kommuner med förenklad biståndshandläggning har ökat sedan dess. Ytterligare 40 kommuner erbjuder trygghetslarm och eventuellt även matdistribution utan biståndsprövning.

Skövde: NäringslivssamverkanPå agendan den 18 maj: Presentation av byggprojektet Frostaliden i Skövde och Skövde kommuns deltagande i projektet ”Trästad 2012”. Den 26 maj är temat en resa från plikt till frivilligheten – boendefrågor. Försvars-makten vill berätta om hur Försvarsmakten i Skövdes nuvarande och framtida perso-nal ser ut och hur de ser på sitt boende i Skövde och Skövderegionen.


nyHeTer

eanette Mikkelsen som är verksam-hetschef inom Leanlinks äldreom-sorg i Linköpings kommun, har fått ett stipendium för sitt arbete med att ”genom ett stöttande och lyssnande ledarskap få andra att växa”. Stipen-

diet delas ut av stiftelsen Ungt Ledarskap och överlämnades av kungen vid ett semi-narium på slottet. – Jeanette Mikkelsen tar i sin roll i äldreomsorgen ett stort ansvar för både vårdtagare och medarbetare, ger dem tid, och driver förändring med kreativitet och omtanke i fokus, säger Eva Fernvall, ord-förande för stipendiekommittén Ungt Le-darskap. Jeanette Mikkelsen var en av de tre unga ledare som fick stipendium.

j

Prisadungchefiäldreomsorgen

Jeanette Mikkelsen.

Nyaavfallsreglerpågång


Vill ha skola i statlig regiLärarnas Riksförbund lobbar för att regeringen omprövar frågan om statlig skola, i samband med att både finansminister Anders Borg och utbild-ningsminister Jan Björklund lovar att aktivt medverka till höjda lärarlöner. Malmö kräver vapenamnesti i Sverige– Vi behöver en statlig politik som på allvar kraftsamlar mot de illegala vapnen som finns i omlopp. Vi konsta-terar gång på gång att polisen skulle kunna arbeta mycket effektivare om straffsatserna varit högre, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd i Malmö stad.

Skoldatorn i molnetGenom att lägga elevernas datormiljö i molnet kan skolan relativt enkelt välja vilka möjligheter som ska finnas - och vilka som ska begränsas.

Virtuellt rondrum invigtRegionalt cancercentrum Syd har investerat i en videolösning för möten vid medicinska bedömningar. Tek-niken bidrar till att förkorta tiden till behandling.

PUST gör polisen effektivarePolisens mobila utredningsstöd, PUST, tas nu i bruk över hela landet. IT-stödet ska göra poliser mer synliga ute på gatorna och samtidigt effektivisera arbetet.

Fråga om hälsan är bästa indikatornMånga organisationer låter företags-hälsovården mäta sin personals hälsa med hjälp av medicinska variabler så-som BMI och blodtryck. Men en studie visar att det är mer tillförlitligt att fråga medarbetarna hur de mår.

Järfällas socialdirektör årets IT-personlighetAnvändarföreningen KommITS har utsett Järfällas socialdirektör åke Sven-son till årets IT-personlighet. IT-arbetet i kommunen har lett till att förkorta väntetiden för medborgarna när de ansöker om socialtjänster.

EU vill öka den ekonomiska styrningenEU kräver tuffare åtgärder mot alltför stort underskott hos medlemsländer. Ett omfattande lagstiftningspaket har föreslagits för att minska risken för nya ekonomiska kriser.

Efter e-handel följer analysDet är först när e-handeln har varit i bruk en tid, och inköpsstatistik har samlats in, som de riktiga vinsterna visar sig.

Us ramdirektiv för avfall ska nu infö-ras i svensk lagstiftning. Som ett för-sta steg föreslår regeringen ändringar i miljöbalkens definitioner av avfall (15 kap. 1 §) och vad som avses med hantering av avfall (15 kap. 3 §). Re-

geringen vill också utöka kommunernas in-formationsskyldighet till att exempelvis även gälla vilka åtgärder kommunen vidtar för att minska avfallets mängd och farlighet.

E Dessutom föreskrivs att avfall upphör att vara avfall om det uppfyller vissa krav. För-utsättningarna att ta fram dessa så kallade end-of waste-kriterier regleras i avfallsdirekti-vet. I propositionen föreslår regeringen även en ny straffbestämmelse om nedskräpning i begränsad omfattning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. Förslagen i regeringens proposition inne-bär inte en fullständig implementering av alla delar i EUs avfallsdirektiv. Det kommer ytterligare ändringar i förordningar och fö-reskrifter, troligen under maj månad. Hela lagrådsremissen finns på www.regeringen.se/miljo.

Källa: Avfallsverige.se


nyHeTer

Prisadungchefiäldreomsorgen

Nyaavfallsreglerpågång

SÄKerheTSTeKNIK

ÖPPNA PrOGrAMVArOr

AVTALSNyTTNR32011

AVTALSNyTT / SÄKERHETSTEKNIK

70 Avtalsnytt 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

asserkontrollsystemet är en grund-läggande säkerhetsfunktion som begränsar tillträdet till olika lokaler och säkerställer att endast behöriga personer kommer in. Passerkontroll kan också vara en funktion i ett in-

tegrerat säkerhetssystem som i en och sam-ma hårdvara och mjukvara även integrerar vitala säkerhetsfunktioner som exempelvis inbrottslarm, CCTV/videoövervakning och brandlarm. Olika typer av fastigheter och verksam-heter kräver olika nivåer av säkerhet och typ av säkerhetssystem. Även inom en och samma fastighet kan behoven skifta. Till skillnad mot traditionella nycklar ger ett passersystem möjligheter att tidsstyra behörigheter, man kan således dela ut ett passerkort/tagg till en person som bara får tillträde på till exempel vardagar, dagtid. Om man av någon anledning vill spärra ett passerkort/tagg, exempelvis vid förlust eller stöld ger passersystemet möjlighet att omedelbart göra detta. På så sätt kan sä-kerhetsnivån bibehållas utan kostsamma

Plåsbyten. Vid ombyggnationer eller omor-ganisationer ändras enkelt behörigheten till den nya situationen.

InbrottslarmEtt inbrottslarm är som allra mest effek-tivt när det har en avskräckande verkan så att personer med planer på inbrott avstår från att göra ett försök. I systemet ingår ofta såväl rörelsedetektorer (ibland i kom-bination med kamera som kan sända en filmsekvens direkt till larmcentralen) som så kallade magnetkontakter som används för att upptäcka om fönster eller dörrar öppnas. Vid aktivering av larmet får man också en indikation på om det finns några öppna dörrar eller fönster. Med hjälp av magnetkontakter kan man skapa ett så kallat skalskydd. Larmet kan då vara till-kopplat även om man befinner sig i loka-lerna. Det känns extra tryggt för den som arbetar ensam. En glaskrossdetektor är en typ av skal-skyddsdetektor och placeras på alla typer av fönster, glaspartier eller dörrar med glas

som bör skyddas. Den kan antingen vara en akustisk sensor eller bestå av högkäns-lig piezoelektrisk kristall som känner av de vibrationer som uppstår när glas kros-sas och omvandlar dem till elektriska sig-naler. Knackningar och andra störningar som ett fönster normalt utsätts för utlöser däremot inte larm.

ÖverfallslarmInom området överfallslarm finns en mängd produkter på marknaden. Det finns både fast monterade och trådlösa system. Överfallslarm är oftast kopplade till en larmcentral som omedelbart kon-taktar polisen med information om var larmet har löst, hur många sektioner, vil-ken typ av anläggning det är (bank, butik, privatbostad) och en motringning görs. I sällsynta fall är överfallslarmen kopplade direkt till polisens länskommunikations-centraler.

Arne Öster

Tillträde för behöriga!

En framtid att bygga påÅF är idag marknadsledande i Sverige inom

säkerhetsteknik (brandlarm, inbrottslarm och CCTV).

Med flest certifierade behöriga ingenjörer i landet

hjälper vi dig att hitta rätt lösning för din byggnad

och verksamhet.

God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler,

minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader

kommer alltid att ha ett högt värde. Tillsammans skapar

vi byggnader med reella värden och god funktion.

Vill du veta mer? Kontakta

[email protected] eller

besök afconsult.com för mer

information.

Nytt! ÅF vinner upphandling inom säkerhetsteknik.Rikstäckande ramavtal med Kammarkollegiet.

71www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 3 2011

ör att få en överblick över de delom-råden som fanns i dåvarande ramav-tal och fastställa marknadens utbud och myndigheternas behov genom-fördes en förstudie under 2009-2010 av Verket för högskoleservice (VHS)

där även arbetet med upphandlingen på-börjades. Upphandlingen avslutades av Statens Inköpscentral vid Kammarkolle-giet under första delen av 2011.Produkter utvecklas och ersätts kontinuer-ligt i takt med samhällsutvecklingen och med ökade krav inom säkerhetsområdet. Ramavtalet begränsar därför inte möjlig-heten för ramavtalsleverantörerna, att un-der avtalsperioden erbjuda nya produkter och tekniska lösningar inom säkerhetstek-nik för att på bästa sätt kunna möta ett föränderligt behov under avtalsperioden.

OmsättningPotentialen för de tre delområdena beräk-nas vara cirka 200-250 miljoner kronor per år. Totalt upphandlar den statliga sek-torn bevakningstjänster och säkerhetstek-nik för drygt 600 miljoner kronor per år.

AvtalstidRamavtalet gäller i två år från och med 2011-05-01, med möjlighet för Statens In-köpscentral att förlänga ramavtalet med upp till ett år i taget med oförändrade vill-kor under maximalt två år. Leverans- och/eller serviceavtal tecknande inom ram-avtalets giltighetstid får endast överstiga ramavtalets avtalsperiod med maximalt 90 dagar.Ramavtalet omfattas av tre delområden; Säkerhetssystem, Konsulttjänster säker-hetsteknik och Brandskydd. För avrop av säkerhetssystem och brandskydd är landet indelat i fem regioner: Syd, Väst, Öst, ne-dre Norrland och Övre Norrland.

fDelområde SäkerhetssystemDetta ramavtalsområde innehåller följan-de produktområden för säkerhetssystem, inkl leverans, installation, service etc: * Inbrottslarm* Överfallslarm* PasserkontrollsystemSamt tilläggstjänster (var ej obligatoriska att offerera)* Brandlarm * CCTV* Fjärrsupport av installerade system

Ramavtal har tecknats med totalt åtta leverantörer. Leverantörerna är antagna per region och avrop sker genom förnyad konkurrensutsättning per region. Utvär-dering av avropssvar sker enligt någon av följande värderingsprinciper:1. lägst pris, d.v.s. lägsta offererade total-pris för avropade produkter och tjänster2. ekonomiskt mest fördelaktiga med an-vändande av kriterierna:a. prisb. funktion/lösningsförslag

Antagna leverantörer inom säkerhetssystem:Bravida Säkerhet ABCompatec ABG4S Secure Solutions ABNiscayah ABPele SecurityABSwesafe ABTelehantering i Stockholm ABYIT Sverige AB

Delområde Konsulttjänster säkerhetsteknikDetta ramavtalsområde innehåller följan-de tjänsteområden för säkerhetsteknik: * Projekteringstjänst avseende säkerhets-system* Besiktningstjänst avseende säkerhetssys-tem* Utbildningstjänst avseende säkerhetssys-tem och brandskydd

Rikstäckande ramavtal har tecknats med tre leverantörer. Avrop sker enligt en fast rullande rangordning, d.v.s. respektive le-verantör tilldelas halvårsvis första plats i rangordningen enligt ett rullande schema. En målsättning är att avropande myn-digheter ska använda konsulttjänster för att projektera säkerhetssystem i större ut-sträckning än tidigare. Antagna leverantörer inom området Kon-sulttjänster säkerhetsteknik:Team TSP ABWSP Sverige ABÅF Infrastruktur AB

Delområde BrandskyddDetta ramavtalsområde innehåller följan-de produktområden för brandskydd, inkl leverans, installation, service etc: * Brandredskap* Brandposter* Skyltar* Utrymningsprodukter* Nödbelysning* Skyddsutrustning* UtbildningRamavtal har tecknats med tre leverantö-rer per region och avrop sker enligt fast rangordning per region. Observera att rangordningen inte är densamma i alla regioner.

Antagna leverantörer inom brandskydd:Aptum ABDafo Brand ABPre Risk & Crisis Management AB

Kontakt på Statens InköpscentralKlas Ericsson, RamavtalsansvarigEnheten för ramavtalsförvaltningTelefon: 08-700 07 [email protected]

KAMMArKOLLeGIeT SÄKERHETSTEKNIK


72 Avtalsnytt 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

enom funktionella anläggningar för bland annat elektricitet, värme, ventilation, kyla, sanitet, process-medier, automation, säkerhet & skydd samt data- och telenät, bi-drar vi till lönsamhet, trygghet och

en bättre livsmiljö. Oavsett storleken på ditt projekt och oavsett dina speciella krav inom dessa områden, kommer du få det svårt att hitta en mer kompetent, pålitlig och tillgänglig partner än YIT. Med högsta kvalitet i utföranden och relationer, den rätta kompetensen och resultatinriktning-en gör vi dina investeringar lönsamma över tiden, samtidigt som vi skapar en bättre livsmiljö för Er och Era kunder.

Totalleverantör av SäkerhetssystemInom affärsområde Säkerhet är vi en total-leverantör av tekniska säkerhetssystem Vi levererar alla typer av säkerhetslös-ningar - från fristående brandlarm, utrym-ningslarm, passerkontroll, larm, CCTV och foto/ID-system till fullt integrerade säkerhetslösningar baserade på OnGuard. Vi eftersträvar alltid att leverera system med en öppen, standardiserad och flexibel arkitektur som kan integreras med andra IT-system i Er verksamhet. Vi lägger ton-

G

yiT Sverige AB YIT fokuserar på att hjälpa fastighetsägare, förvaltare, byggare, boende och andra kunder inom industri och fastigheter att bygga in och underhålla produktivitet och flexibilitet i sina fastigheter och anläggning-ar. Detta gör vi med tekniska tjänster och lösningar, installationer, underhåll, service och facilities manage-ment.

vikt på att öka värdet på dina investering-ar genom en helhetssyn med långsiktighet. Med vår kunskap om systemintegration erbjuder vi anpassade lösningar med mer-värde för våra kunders verksamhet. Genom strategiska partnerskap, samar-betar vi med ledande tillverkare av hård-och mjukvara inom säkerhetsbranschen. Detta gör YIT till en samlande resurs för morgondagens säkerhetslösningar.

Säkerhetstjänster i MolnetMaximal funktion till lägsta kostnaden med det enklaste handhavandet. Med YIT som leverantör kan Ni idag ”abonnera” på Er säkerhetsapplikation vilket ger Er en enorm skalbarhet där Ni får både rätt funktion, kapacitet och uppdaterade sys-tem. Vi erbjuder idag två paketerade tjäns-ter som kan kombineras valfritt efter Era behov. YIT.BevakningDirekt, det enklaste och mest kostnadseffektiva sätt att få en mo-dern kameraanläggning på plats med ett enkelt och användarvänligt webbgräns-snitt.YIT.SäkerhetDirekt, det enklaste och mest kostnadseffektiva sätt att få en modern säkerhetsplattform på plats. SäkerhetDi-

rekt hanterar passagekontroll, inbrotts-larm mm där man enkelt kan manövrera och se status på sin anläggning.

Förvaltning, Underhåll och ServiceEn regelbunden tillsyn av Er säkerhets-anläggning ökar tryggheten och minskar kostnaderna långsiktigt. I vilken omfatt-ning tillsynen skall ske varierar beroende på anläggningstypen, omfattningen och Era krav. Vi kan leverera flera former av avtal som motsvarar Er behov och oavsett avtalsform så får Ni tillgång till service-mottagning dygnet runt och kan enkelt komma i kontakt med vår serviceorganisa-tion i hela landet.

Vårt mål är att erbjuda kostnadseffektiva lösningar över tidenVi är glada att vi fick förtroende och möj-lighet att leverera våra tjänster via Kam-markollegiets avtal. Nu ser vi fram emot att Ni hör av Er, så att vi får höra mer om Era behov och vi får möjlighet att visa hur vi kan ge er en optimal, kostnadseffektiv och framtidssäkrad lösning.

Magnus Olsson, Affärsområdeschef Säkerhet

Företagsnamn:Omsättning:

AntalanställdaiSverige:Etableratår:

Huvudkontor:LokalrepresentationiSverige:

Certifiering:Avtalsområde:

Referenserinomoffentligsektor:

Kontaktperson:Telefon:E-post:

Hemsida:

FAKTA

YIT Sverige AB5,3 mdr Sek4 4001912StockholmLokalkontor på 100 orter i hela landetYIT är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001:2008 och miljöcertifierad enligt ISO14001:2004Installation, uppgradering, leveransbesiktning, service och jour samt utbildning till följande säkerhets-system: Inbrottslarmanläggning, Öv erfallslarmanläggning, Passerkontrollsystem, Brandlarm, CCTV/Kam-eraövervakning.Västerbottens läns landsting, haninge Kommun, Sollentuna Kommun, ekerö Kommun, Nacka Kommun, Kristianstad Kommun, Jönköpings Högskola, Vattenfall, m.fl

Magnus Olsson, Affärsområdeschef Säkerhet08-705 32 [email protected] www.yit.se



yiT

Together we can do it.

www.yit.se

ert krav - vårt erbjudande

YIT Sverige AB • SäkerhetTel: 020-40 20 [email protected]

Kostnadseffektivitet över tid

En liten anläggning? Bara ett inbrottslarm? Kan man koppla samman vårt befi ntliga med ett nytt passersystem? Kan man få ett gemensamt säkerhets-system för alla våra kontor i Sverige?

Oavsett anläggninges storlek, omfattning eller geografi ska spridning vill vi vara er partner.

YIT i Sverige har en komplett portfölj av tekniska installa-tionstjänster. Inom säkerhet är vi en rikstäckande aktör som erbjuder kompletta lösningar med modern teknik inom pas-serkontroll, inbrottslarm, brandlarm och videoövervakning. En integration av dessa system och mer därtill är en stor del av vår vardag.

När ni vill säkra era tillgångar, låt oss framtidssäkra er inves-tering med standardiserade och öppna lösningar som varar en lång tid framöver.

Vill du veta mer om oss och våra erbjudanden? Kontakta oss eller besök gärna vår hemsida, www.yit.se.

YIT är ledande i Sverige inom service och installation av fastighetstekniskatjänster. Vi erbjuder ett kom-plett utbud inom tekniska installationer, drift & underhåll och facilities management. Vi är fl er än 4400 kompetenta medarbetare på närmare 100 orter i Sverige.


yftet med ramavtalet Öppna pro-gramvaror 2010 är att, utgående från offentlig sektors behov och mark-nadens utbud, underlätta försörj-ningen av öppna programvaror med tillhörande tjänster samt att uppnå

bästa möjliga villkor för anskaffning. De föregående avtalen Programvaror och tjänster 2007 nyttjades i hög utsträckning och myndigheternas behov visar ingen minskad efterfrågan. Baserat på omsätt-ningen på det tidigare ramavtalet upp-skattar Kammarkollegiet att ramavtalet kommer att omsätta 200 miljoner kronor över fyra år.

Ramavtalen kommer att kunna användas av statliga myndigheter samt stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten. Därtill kommer ca 225 kommuner och samtliga landsting som lämnat full-makt att kunna använda ramavtalen.

Ramavtalen gäller t.o.m. 2013-03-31 och kan förlängas maximalt 24 månader.Vid avrop från ramavtalen kan endast för-nyad konkurrensutsättning användas som avropsordning.

sDet som omfattas är generella programva-ror för offentlig sektors behov och som installeras och används i kundernas IT-miljöer.

Följande programvaruområden omfattas av ramavtalen: Kontorsstöd Informationsförsörjning Operativsystem Säkerhetsprogramvara Driftstödsprogramvara Tillgångshantering (Asset Management) Mellanprogramvara (Middleware) Utvecklingsverktyg Databas Statistikprogramvara

Tjänsterna som omfattas är helt kopplade till programvaran som köps på ramavta-len.

Följande tjänster omfattas av ramavtalen: Förvaltningstjänster Implementationstjänster Installationstjänster Migreringstjänster Support

Underhåll Utbildning i verksamhetsanpassad, öppen programvara

Leverantörer:Arctic Group ABInit ABPro4u Open Source ABRedBridge ABRedpill Linpro AB

Kontaktperson KammarkollegietMikael LarssonRamavtalsansvarigTel: 08-700 [email protected]

KAMMArKOLLEGIEtÖPPNAPROGRAMVAROR



leDArSKAP

Vägen till framgång är rak. Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta. Redo för framgång? Tänk Lindahl!

S T O C K H O L M G Ö T E B O R G M A L M Ö H E L S I N G B O R G U P P S A L A Ö R E B R O lindahl.se

Affärsjuridik som ger resultat

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

Documents

Offentliga Affärer nr-3 2011