Offentliga Affärer nr-4 2008

Pr

ofi

len

Nystart för Kommentus med ny VDThomas idermark

Nr

4 20

08 |

Sext

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

E

KO

NO

MI

jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vå

rD

LED

ArS

KA

P

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

Vad menas med sakliga skäl för att avbryta upphandling?

KfiOm kommunernas

chefsomsättning

Mötes- industrin blomstrar

200 000 svenska konferenser varje år

Miljökrav i offentlig upphandling

Vård och omsorgEn framtidsbransch

Några av våra partners:

Elektroniska signaturer för alla

Upphandling.com

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer information

ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete

med samma namn.

UpphandlareTa emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direkt via ChamberSigns tjänst eller genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssystem mot tjänsten.

När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten vid avtalssignering har rätt att representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom kort kommer du även se om bolaget har skatteskulder.

LeverantörerSkaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka dina anbud elektroniskt. Du kan även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantörer. Registrera ditt konto på www.chambersign.se så kan du skicka ditt första anbud redan idag.

SystemtillverkareSäkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjänster. Det är mycket enkelt och integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt.

Kommer snart!

Inom kort kan du använda din

e-legitimation i vår tjänst...

Några av våra partners:

Elektroniska signaturer för alla

Upphandling.com

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer information

ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete

med samma namn.

UpphandlareTa emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direkt via ChamberSigns tjänst eller genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssystem mot tjänsten.

När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten vid avtalssignering har rätt att representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom kort kommer du även se om bolaget har skatteskulder.

LeverantörerSkaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka dina anbud elektroniskt. Du kan även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantörer. Registrera ditt konto på www.chambersign.se så kan du skicka ditt första anbud redan idag.

SystemtillverkareSäkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjänster. Det är mycket enkelt och integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt.

Kommer snart!

Inom kort kan du använda din

e-legitimation i vår tjänst...

4 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

Onsdag 4 februari 200908.30 Registrering, kaffe, utställning

09.10 Upphandlingsdagarna öppnas

09.15 Offentlig upphandling och förvaltning i förändring. Finansdepartementet

09.50 Konkurrensverket – visioner, mandat, styrmedel. Konkurrensverkets GD

10.30 Kaffe, utställning

11.15 Den professionelle upphandlaren – en hävstång för god förvaltning och välfärd. Christin Johansson, Akademi-kerförbundet SSR

12.00 Seminarier 1.1 – 6.1

13.15 Lunch och utställning

14.30 Seminarier 1.2 – 6.2


16.15 Hållbar upphandling – man får, det går. Charlotta Frenander, Miljöstyrningsrådet.

17.00 Mötesplats Offentlig Affärer

Bokade möten, Speakers Corner (det vill säga programlag-da miniföredrag, max 15 minuter, två scener), utställningen

18.30 Middagsbuffé

Presentation av vinnare av Handslaget.

Underhållning och mingel.

Torsdag den 5 februari 200908.00 Kaffe, utställning

08.30 Nya lagar och direktiv i Sverige och inom EU. Vinge.

09.20 Debatt: Inköpssamordningen ifrågasatt?

Effektivitet, konkurrenspåverkan, statens mandat, Kom-mentus och kommunal samverkan. Representanter för Konkurrens-verket, ESV,Verva, Kommentus/SKL, leverantö-rerna. Moderator: Vinge


11.00 Seminarier 1.3 – 6.3

12.00 Lunch

13.00 Seminarier 1.4 – 6.4

14.00 Mötesplats Offentliga Affärer.

Kaffe, Utställning, Bokade möten, Speakers Corner

15.00 Debatt: Sysavmålet – debatt om Regeringsrättens utslag? Om LOU och dess tillämpning på kommunala bolag och allmännyttiga tjänster. Debattörer: Representanter för Konkurrensverket, Konkurrenskommissionen, SKL, Vinge.

16.00 Välja väg – vision, strategi och vardag.

Om kriterier, förutsättningar och metoder för excellens i upphandling.

16.30 Avslutning

Konferensprogram

Upphandlingsdagarna 2009 hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjä-rerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer.

Det stora trycket på utveckling och effektivisering av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformningen av programmet för Upphandlingsdagarna 2009.

I huvudprogrammet lyfter ledande politiker och nyckelpersoner fram de övergripande, aktuell debattfrågorna. Bland seminarierna väljer Du ämnen från något av de sex fokusområdena.

Upphandling i förändring – politik, strategi, ekonomi, juridik

5www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

1. Inköpssamordning - problem och möjligheter, praktiska, juridiska och marknadsmässiga aspekter.

Med nya LOU har ramavtalsupphandlingarna en stabil juri-disk grund. Men åsiktsskillnaderna ifråga om inköpssam-ordningens positiva och negativa effekter blir inte mindre för det. Statskontoret har regeringens uppdrag att utreda hela den statliga inköpssamordningen samt att ta fram underlag för en bedömning om huruvida den i EG-direk-tiven ingående, men ej obligatoriska, upphandlingsform inköpscentraler bör implementeras i svensk lagstiftning eller ej. Med Konkurrensverket som tillsynsmyndighet har frågan om de statliga ramavtalens utformning, omfattning och effekter åter blivit ett hett debattämne. I den kontex-ten öppnar sig nya möjligheter för kommunala inköps-samordningen genom Kommentus och andra initiativ. Allt detta belyses och ”hands on” får vi genom erfarenheter och praktiska exempel från framgångsrik regional statlig respektive kommunal inköpssamordning. Dessutom: Hur kan (och måste) upphandlingen av IT-tjänster utvecklas för att vara relevant i dagens tjänste- och infrastruktur?

Seminarieledning: Statskontoret, ESV, SKL, myndigheter med flera.

2. Miljö, klimat och socialt ansvar.

Miljö- och klimatsmart upphandling är idag en självklarhet liksom frågor om socialt ansvar och etik vid upphandling. Vad är tillåtet och tillrådligt? Hur kan upphandlingen bidra till att vi når klimat- och miljömålen. Rättvisemärkt? Hur verifierar och följer man upp miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet och SKL:s jurister problematiserar och klarlägger.

Temavärd: Miljöstyrningsrådet.

3. Upphandlaren – om strategival, process- och kom-petensutveckling.

Upphandlaren själv då? Ny teknik, nya lagar, nya mål och snabba förändringar ställer krav på upphandlaren. Hur gör jag för att hänga med, spetsa kompetensen, styra mot långsiktiga mål, utveckla mig själv och medarbetarna och implementera nya, strategier och processer.

I denna seminarieserie vår vi inblick i upphandlingsche-

fens vardag med alla dess utmaningar. Hur bevakar jag omvärlden och läser av skeendet, för att optimera mot relevanta mål och finna effektiva strategier. Hur leder jag förändringsprocesser och etablerar nya arbetssätt i hela organisationen.

Temavärd: Akademikerförbundet SSR.

4. Samhällstjänster – upphandling, utmanarrätt och avknoppning/utförsäljning.

Snöbollen har börjat rulla, och nu växer volymerna snabbt. I denna seminarieserie belyser vi de viktigaste principiella, juridiska, ekonomiska och praktiska frågorna. Vi tar bland annat upp Tibblefallet, och därmed värdering och avtal vid avknoppning och utförsäljning av kommunal verksamhet. Nutek presenterar sitt uppdrag och sin nya vägledning ifråga om upphandling inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgen. Kvalitetssäkring, utvärdering och uppfölj-ning vid upphandling och outsourcing. I seminariet ”OPS i praktiken” tar vi bland annat upp juridik, ekonomi och uppföljning med fokus på fritidsanläggningar.

Seminarieledning: Nutek, SKL, Almega med flera.

5. Elektroniska inköp – skarpt läge.

Temaseminarierna rymmer rapporter från pågående införandearbete i statliga myndigheter och kommunala verksamheter. Vi presenterar den statliga ramavtalsupp-handlingen av system och konsulttjänster. Hur går det då till i praktiken? Låt dig inspireras av Vervas pilotprojekt med samordnat e-avrop från PC2008 avtalet, liksom av Skatteverkets införande av e-inköp.

Seminarieledning: ESV, SKL, Verva, Skatteverket.

6. Juridik.

Juridikseminarierna behandlar de mest aktuella och princi-piellt viktigast frågeställningarna.

Bland annat Utvärderingsmodeller och det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Nyheter inom lagstiftning och domstolspraxis inom EU och i Sverige. Ramavtal. Frågor relaterade till Offentlig-privat samverkan.

Temavärd: Advokatfirman Vinge.

24 seminarier, 6 teman – Du väljer!Seminarieprogrammet rymmer sex temaområden vilka löper parallellt. Deltagande i seminarierna behöver emellertid inte förbokas. Du kan fritt välja mellan de olika seminarierna och således komponera ett för dig optimalt program.

Inom varje spår finns seminarier med praktisk inriktning, det vill säga kollegor berättar om sina erfarenheter och experterna ger konkreta råd, ”hands on”. Där det är lämpligt ger vi också utrymme åt vidtalad ”opponent/intressent” och naturligtvis har vi reserverat tid för frågor och inlägg från deltagarna. Förvänta dig spännande och engagerande seminarier som stimulerar till handling. Mer detaljinformation om de fyra seminarier som ryms inom varje tema finner du på webben, www.upphandlingsdagarna.se

6 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.seFör mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till [email protected]

›› Det fi nns en anledning till att vi är marknads-ledande. Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹

Mer körglädje.Mindre administration.

AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner föradministration och smidig onlineförsäljning av era fordon.

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabbtelefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel.

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.


innehållOffentliga Affärer nr 4 2008

ProfilenDags för nystart. thomas Idermark, ny vD på Kommentus sedan i våras har förhoppningar om att spara väldigt mycket pengar genom att samordna upphandlingar.

Kommunforskningen i Västsverigetre artiklar som utgör del två i Offentliga Affärers serie korta artiklar från Kfi.

Riksrevisorerna anser att det brister riksrevisionens årliga rapport pekar på allvarliga brister och avser både regering och myndigheter

JuridikEG-domstolen har fastslagit att även ett avbrytande av en upphandling omfattas av rättmedelsdirektiven. frågan om hur en upphandling får avbrytas har därför fått särskild betydelse.

Miljöbil – välj gasbiogasdrivna bilar är miljövänligast. varför köper inte fler dem, när det finns så många bra bilar att välja mellan. Som nya Mercedes b 170 NGt.

Kunglig thailändsk paviljon. I Norrland!

LedarskapDu kanske hörde Manuel Knight Sinfield sommarprata om sitt liv i P1. Här skriver han om ledarskapets utmaningar, hur man skapar en högpresterande organisation utifrån befintliga förutsättningar.

Thomas Idermark

14

30

36

26

35

14

17

20

26

30

35

36

8 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.sewww.konicaminolta.se

Ronaldinho brings dramatic improvement to football.Konica Minolta brings dramatic improvement to colour output.

CHANGE YOUR OFFICE.

IMPROVE YOUR GAMEDRAMATICALLY.

9

Debatten om utbyggnaden av den svenska infra-strukturen går vidare. Sex av de sju riksdagspar-tierna tror på en framtid för höghastighetståg i Sverige. Endast moderaterna är fortfarande tvek-samma.

Banverket utreder nu byggandet av Götalands-banan (Stockholm - Göteborg) och Europabanan (en fortsättning av Götalandsbanan från Jönkö-ping till Helsingborg) med kapacitet för höghas-tighetståg.

I början av sommaren lämnade Banverket en snabbrapport som stärker infrastrukturminister Åsa Torstenssons tro på höghastighetstågens framtid.

Banverkets underlag visar att det finns stora möjligheter att gå vidare med höghastighetståg, menar hon.

Men det krävs, enligt Åsa Torstensson, mer underlag innan regeringen kan fatta beslut om att anslå pengar till att bygga de båda nya banorna som beräknas kosta 100-150 miljarder kronor. Det gäller bland annat hur de ska finansieras.

Den moderate finansministern Anders Borg har hittills inte varit lika positivt inställd till höghastig-hetståg som Åsa Torstensson. Det är i linje med vad hans parti tycker.

Kristdemokraterna vill verkligen ha höghastig-hetståg och även folkpartiledaren Jan Björklund förordar nu dessa snabba tåg med hastigheter på omkring 300 kilometer i timmen.

De tre oppositionspartierna är alla positiva till höghastighetståg på sträckorna Stockholm-Göte-borg och Stockholm-Helsingborg eller delar av dem.

Höstens infrastrukturproposition kan ge signaler om hur regeringen tänkt sig den svenska järnvägsutbyggnaden.

Götalandsbanan kan vara klar tidigast 2025 och Europabanan någon gång efter 2030, enligt Banverket.

I dag finns det 550 mil höghastighetsbanor i Europa. 350 mil byggs och 850 mil planeras fram till 2025. Resan Stockholm-Hamburg skulle med höghastighetståg ta mindre än fyra och en halv timmar.

GSM-licenserna kan tas tillbakaTeleoperatörerna Telia, Tele2 och Telenor får inte sina GSM-licenser förlängda när tillståndstiden går ut den 31 december 2010. Tillstånden i frekvens-banden 900 och 1800 MHz ska i stället auktioneras ut till högstbjudande. Det föreslår regeringens särskilde utredare Nils Gunnar Billinger som vill se en lagändring.

Den föreslagna lagändringen är ett stort bakslag för GSM-operatörerna, som räknat med att få till-stånden förlängda av Post- och telestyrelsen (PTS). Syftet med att ändra lagen är att skapa tydligare regler på frekvensområdet.

Tillstånd där efterfrågan är större än utbudet ska inte rutinmässigt förlängas vid tillståndstidens utgång, som är praxis i dag, utan tas tillbaka och auktioneras ut.

Frekvensbanden anses mycket värdefulla, inte bara för drift av GSM-telefonin, utan även för att bygga 3G-täckning till en bråkdel av kostnaderna för dagens nät.

Staten äger frekvensutrymmet i etern. Auktion är det enda fungerande sättet att fastställa vad som är ett marknadsmässigt pris för detta. Det finns inget skäl för Sveriges skattebetalare att subven-tionera teleoperatörernas aktieägare. Dessutom öppnas möjligheten för nya aktörer att ta sig in på den svenska mobilmarknaden. Marknaden fung-erar dåligt i dag.

Miljöbil – välj gasMiljöfordon har aldrig varit mer i fokus än nu. Nybilsregistreringen visar att andelen miljöbilar ständigt ökar och prognosen för 2008 är att andelen av miljöbilar kommer att vara cirka 30 procent. Det har heller aldrig funnits så många olika sorters miljöbilar som nu och utbudet ökar för varje månad. På mässan Miljöteknik 2008 i Göteborg kommer flera av dessa att visas upp i samarbete med BIL Sweden. Merparten av alla miljöbilar som för närvarande säljs i Sverige drivs på E85, ett bränsle som många har synpunkter på. Men varför väljer så få bilar som drivs på gas?

Att tanka biogas som görs av organiskt avfall från bland annat reningsverk minskar utsläppen av fossil koldioxid med över 90 procent jämfört med om bilen körs på bensin. På västkusten är det vanligt med naturgas som har fossilt ursprung. Då blir reduktionen av koldioxidutsläppen sådär 20 procent jämfört med om bilen körs på bensin. De företag, kommuner och privatpersoner som i dag har fordon som drivs på gas har köpt fler fordon och ännu mer gas. Det innebär att fordonsgasen förra året kunde ersätta 64 miljoner liter bensin, vilket motsvarar cirka 48 000 bensinbilar på ett år.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österIngrid SaarvaKlas bergqvistKent Mosshedentina Lundberg

Krönikörtina Lundberg

Annonser/TrafficHenrik tonströ[email protected]

Layout Henrik tonströ[email protected]

Prepress och tryckStromia-futurum Grafiska Abwww.stromia.se

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected]öran [email protected]

Projektledning GöteborgAleksandar Capovski [email protected]

Adress/Namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg tel 031-719 05 00fax 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel. 08-618 03 21, 08-618 03 17fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Stödet för en satsning på höghastighetståg växer

Offentliga Affärer utges av

IPhone, telefon, iPod, internet och mycket meriPhone 3G. Med snabb, trådlös 3G-teknik, kartor med GPS, nya App Store och stöd för företagsfunktioner med Microsoft Exchange får du ännu fler suveräna funktioner i din iPhone. Precis som den första iPhone-modellen kombinerar iPhone 3G tre produkter i en – en revolutionerande telefon, en iPod i widescreenformat och en banbrytande Internetenhet med formaterad HtML-e-post och äkta webbsurfning. iPhone 3G förändrar synen på vad en mobiltelefon kan göra.

produKtnytt

Nissan Mori Scooter Elektrisk skoter med enkel och minimalistisk design. justerbar sadel för att passa föraren. Allt mekanik och underhåll sköts av en dator monterad under styret. Eventuell produktionsstart ännu ej bestämd.

IronMaid, utfällbar strykbrädaSluta leta efter strykbrädan. Den hänger där på väggen, dold i skåpet. IronMaid samlar, lika diskret som praktiskt, allt du behöver för strykningen på ett ställe. bekvämare kan det inte bli! Du fäller ut strykbrädan och vrider den åt vilket håll du vill, så du kommer åt från alla håll. Höjden är ställbar och den inbyggda timern stänger av strömmen till strykjärnet efter en halvtimma. I skåpet har strykjärnet sin bestämda plats, och i dörren finns gott om utrymme för sprayflaskor och annat.Säljs av Nimo, www.nimoverken.com

Toyota Winglettoyota håller på att utveckla ”personlig transportrobot”, kallad ”Winglet”, som ska köras stående.Winglet ingår i företagets satsning på personliga fordon: toyota Partner robots. Avsikten är att tillhandahålla en säker och flexibel transportmöjlighet, som är lätt att använda och som gör användaren mer mobil.Winglet består av en liten enhet (som inte tar upp större yta än motsvarande ett A3-papper) med en elektrisk motor och två hjul. Inbyggda sensorer känner hela tiden av hur användaren står och anpassar motorkraften därefter för att säkerställa stabiliteten. En unik parallell länkmekanism gör att användaren kan köra framåt, bakåt och svänga genom att helt enkelt luta kroppen. På så sätt blir fordonet både lättkört och säkert även i trånga omgivningar.toyota har tagit fram roboten i tre storlekar: ”S”, ”M” och ”L”, var och en med olika sätt att hantera den. Det gör att användaren kan välja modell efter sina behov - från ”praktisk” till ”sportig”.


nyheter

Affärssystem utan bäst före-datum

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

1. 2. 3.


nyheter

– Det är bra att vi nu har fått en moderniserad och skärpt konkur-renslag. Den kommer att bli ett viktigt vapen i den fortsatta jakten på otillåtna karteller som sätter marknader ur spel, säger Jan-Erik Ljusberg, ställföreträdande general-direktör för Konkurrensverket.

– Det faktum att riksdagen fattade beslutet i total enighet har ett värde i sig. Det betyder att det finns en bred uppslutning bakom de regler som gäller på konkurrensområdet. Riksdagen vill ha en skärpning av kartelljakten, och det blir möjligt med den nya lagen. Det är också värt att notera att en enig riksdag säger att det är angeläget att det nu sker en ytterligare anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till EG-rätten.

Den tidigare konkurrenslagen från 1993 har fått en rejäl ansikts-lyftning och den nya lagen är mer anpassad till reglerna inom EU. På ett antal punkter innebär lagen en skärpning. Det gäller bland annat hur böter (konkurrensskadeavgifter) ska beräknas. I fortsättningen kan företag som medverkar i olagliga karteller riskera högre böter. En helt ny påföljd är näringsförbud som i fortsättningen kan drabba personer som medverkat till att ett företag gett sig in i kartell tillsammans med andra.

Ändrade regler för hur företags-koncentrationer ska hanteras finns också i den nya konkurrenslagen. Koncen t r a t i on sp rövn inga rna kommer att bli träffsäkrare. Fler företagskoncentrationer som kan påverka konkurrenssituationen på marknaden ska kunna prövas samti-digt som det totala antalet pröv-ningar kan minskas.

Den nya konkurrenslagen träder i kraft den 1 november 2008. •

Effektivare kartelljakt med ny lag

näringsförbud blir ny påföljd för dem som deltar i olag-liga karteller, höjda kartellböter (konkur-rensskadeavgift) och möjlighet till snabbare rättsprocesser. det är några av nyheterna i den nya konkurrenslag som riksdagen i stor enighet fattat beslut om.

Den här konferensen handlar om planering och förvaltning kopplat till barns lek på lekplatser. Här får du ta del av exempel och erfarenheter från Sverige och andra länder.

Välkommen till Karlstad, som fick utmärkelsen Årets Äppelträd 2007 för sin långa tradition av genuin parklek, där barnets ordning råder.

Vid ett möte i Göteborg i juni stod SIS värd för 200 experter från hela världen som hade samlats för att utveckla standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatik. Representanter för både ISO och CEN, det vill säga den globala och den europeiska standardiseringsorganisationen, var med.

– Behovet av standarder inom hälso- och sjukvårdsinformatiken är påtagligt stort, säger Git Eliasson, projektledare på SIS och fortsätter:

– Det finns idag inget Europadi-rektiv till stöd för informationstek-nologin inom hälso- och sjukvårds-området, vilket däremot har funnits för medicintekniska produkter sedan 1993. Detta hindrar dock inte sjuk-vården från att införa elektroniska patientjournaler, elektronisk bild-

hantering och skicka patientens analysresultat mellan olika utrust-ningar och avdelningar. Standardi-sering är ett effektivt sätt att uppnå säker överföring av patientdata, både nationellt och internationellt. Ett fokusområde för standardiseringen inom hälso- och sjukvårdsinforma-tiken är elektroniska patientjour-naler.

Europa har, med hjälp av flera svenska experter under många år utvecklat en standard som defi-nierar en informationsstruktur som ska kunna representera alla typer av journalinformation. Standarden kallas EHRcom (Electronic Health Record communication) och under 2007 har tre av fyra delar fastställts. ISO, den globala standardiseringsor-ganisationen, har sett fördelar med

denna standard och arbetar nu fram standarden med samma nummerbe-teckning (13606) på internationell nivå

– All information om patienten och dennes undersökningsresultat måste kunna hanteras av många olika utrustningar och IT-system. Patientens data ska kunna skickas på ett oförvanskat och säkert sätt för att garantera patientsäkerheten, säger Git Eliasson.

SIS samordnar standardiseringen i Sverige i projektet Hälso- och sjukvårdsinformatik, SIS/TK 334. Projektet spänner över ett stort område och omfattar bland annat informationsmodeller, termino-logi och kunskapsrepresentation, säkerhet, kvalitet och teknik för samverkan. •

ökad patientsäkerhet med globala standarder för it-system

Dags att skrota lekplatserna?

2008 års SKAPANDE UTERUM-konferens vänder sig med detta tema i första hand till planerare och förval-tare inom offentlig och privat sektor, arkitekter, barn- och ungdomsför-valtningar.

Arrangör: Movium i samarbete med Karlstads kommun. •

9 oktober 2008, Karlstad

hur tar man vara på barns lekmöjligheter i dagens stadsplanering? Vad kännetecknar bra platser att leka på? och varför blir man smart av att leka som barn?


nyheter

Översättning till alla språk

Vi tackar för det utökade förtroendet vifått från offentlig sektor genom Rikspolis-styrelsens nyligen avslutade upphandling. Vi blev inte bara valda som förstahands-leverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder. Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gottsamarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 [email protected] www.semantix.se

– Det är mycket glädjande att så många fastighetsägare har installerat fastighetsboxar, eftersom det är bety-delsefullt för utdelningspersonalens arbetsmiljö och uppskattat av de boende, kommenterar Lennart Lind-berg, chef för Forum för Fastighets-boxar.Det är mycket glädjande att så många fastighetsägare har instal-lerat fastighetsboxar, eftersom det är betydelsefullt för utdelningsper-sonalens arbetsmiljö och uppskattat av de boende, kommenterar Lennart Lindberg, chef för Forum för Fastig-hetsboxar.

I det allmänna rådet från PTS, som låg till grund för reformen med fastighetsboxar, pekade myndig-heten på ett flertal skäl för reformens nödvändighet. De viktigaste var att minska arbetsmiljöproblemen, säkra förutsättningarna för övernattbe-fordran på en postmarknad med vikande brevvolymer men också att följa internationell standard. Sverige är i dag ett av två länder i Europa som inte har infört fastighetsboxar.

– Halva tiden har gått. Reformen påbörjades 2005 och ska vara genomförd 2011. Det återstår fort-farande många fastigheter, men genom en konstruktiv dialog med alla fastighetsägare kan vi presentera ett flertal åtgärder som är till för att underlätta genomförandet och hålla

400 000 fastighetsboxar har installerats i Sverigenär härnösandshus installerar fastighetsboxar i ingångarna till den gamla ombyggda brandsta-tionen på hovsgatan 22 i härnösand betyder det att 400 000 fastighetsboxar hittills har installe-rats i Sverige. Målet är att alla Sveriges flerfa-miljshus senast 2011 ska ha gått över till fastig-hetsboxar som allmän utdelningsform.

kostnaderna nere, fortsätter Lennart Lindberg.

Forum för Fastighetsboxar (FFF) bildades av Sveriges postopera-törer tillsammans med utdelnings-personalens fackliga organisation SEKO för att underlätta reformens genomförande. FFF arbetar med informationsgivning, utformning av riktlinjer och inte minst konkret stöd till fastighetsägare och bostads-rättsföreningar vid installation av fastighetsboxar, bland annat genom kostnadsfri rådgivning.

– En viktig fråga är också hur entréer i k-märkta hus ska hanteras. Vi vet att den frågan betyder mycket för de boende och fastighetsägaren. Vi tar den på stort allvar. Bland annat har vi genomfört en arkitekt-tävling för att finna lösningar. Vi är också mycket måna om att tillsam-mans med berörda fastighetsägare klargöra undantag när det inte går att hitta en fullgod lösning, avslutar Lennart Lindberg.

Två andra grupper som också får undantag är äldre och funktionshin-drade. För båda dessa grupper gäller att de även i fortsättningen kommer att få sin post utdelad till den egna ytterdörren, om de så önskar.

Arne Öster


profilen | thoMaS iderMarK – ny Vd för KoMMentuS

– Helt klart går många kommuner tuffa tider till mötes nu. Jag tror att vi har väldigt mycket pengar att tjäna på att samordna upphandlingarna för att på så sätt få mer pengar över till skola, vård och omsorg. Det är den stora tanken hos mig att vara med och förverkliga, säger Thomas Ider-mark nytillsatt VD vid Kommentus Gruppen AB.

Thomas Idermark tillträdde tjänsten vid Kommentus den 1 april i år. Sedan dess har mycket hänt. Med sin bakgrund inom närings-livet, inom industrin, bank och som managementkonsult, har han till-sammans med sina nya medarbetare redan hunnit förstärka hela säljin-riktningen, lanserat infobank och blankettportal och nyanställt chefer inför hösten.

– När jag tillträdde, var det mest utmanande att vi fortfarande hade så mycket ogjort. Kommentus omsätter cirka 600 miljoner och gör upphand-lingar för cirka 4 miljarder om året. För mig var det helt slående att man inte hade kommit längre i samord-ningen, fortsätter han.

Thomas Idermark är fast besluten att Kommentus skall stå för leverans och drivas på ett professionellt och effektivt sätt.

– Jag är ganska resultatinriktad och tycker att det är min uppgift att vara det utifrån den roll jag har blivit tilldelad. Det tycker jag också

att andra skall förvänta sig av mig, anser Thomas. Nu handlar det om att få fler kommuner att ansluta sig till oss och att vi blir en naturlig partner att samarbeta med. Det gäller att få igång dialogen om hålla nere inköpskostnaderna i kommu-nerna och landstingen. Sedan finns det vissa produkter och tjänster som inte lämpar sig att samordna.

Begynnande öppenhet inom offentliga sektornKommentus Gruppen AB ägs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genom SKL Företag AB, samt cirka 200 kommuner. Företaget bedriver upphandlings- och förlags-verksamhet för den kommunala och landstingskommunala sektorn, men också åt företag. Verksamheten inriktas i första hand på områden som är av stor ekonomisk betydelse för kunderna på specifika produkter och tjänster.

– Tidigare har jag bara arbetat inom näringslivet, där går allt mycket snabbare. Näringslivet är mer mål- och resultatinriktat till skillnad mot offentliga sektorn där det går långsammare. Att det gör det kanske också är naturligt med tanke på att det är demokratiskt uppbyggt och politikerstyrt, menar Thomas.

Samtidigt upplever Thomas Ider-mark en begynnande öppenhet till förändringar inom offentliga sektorn.

Det finns en tydligare politisk arena, parallellt med en verksamhetsarena där stora förändringar pågår. Samti-digt sker ett generationsskifte där nya och yngre människor nu kommer in med andra erfarenheter.

– Detta gör att jag på sikt tror att offentliga och privata sektorn kommer att närma sig varandra. Jag har egentligen svårt att se att det inte skulle bli på det sättet - vi vill ju alla få ut det mesta av våra skattepengar, säger Thomas.

En nystartKommentus affärsidé formuleras på följande sätt: ”Att genom aktiv samverkan utveckla, marknadsföra och tillhandahålla varor och tjänster för Sveriges kommuner och lands-ting av sådan kvalitet och på sådana villkor att de bidrar till bättre kund-ekonomi och samtidigt medger att ägarnas resultatkrav kan infrias”.

– Kommentus skall vara en fräsch, utvecklande och framtidsinriktad organisation. Just nu håller vi på med att ta fram en helt ny affärsplan för de kommande tre åren. I höst blir det en nystart för Kommentus där det skall bli en bättre kännedom om oss och vår verksamhet, säger Thomas.

Målsättningen är att vara mark-nadsledande inom våra verksamhets-områden upphandling och infor-mationsspridning till kommuner

Dags för en

och landsting.Kommentus strävar efter ett helhetsgrepp i sina affärs-relationer. Detta innefattar faktorer som pris, kvalitet, leveranssäkerhet, trygghet och långsiktighet.

– När det gäller upphandling är vår målsättning att kraftigt öka volymen av våra upphandlingsavtal. Vi tror att det ligger i linje med vad kommunerna och landstingen önskar. Skall vi försvara välfärden kan vi inte bortse från möjligheterna i att sänka inköpskostnaderna. Skatteför-ändringar är för de flesta kommuner och landsting ett begränsat alternativ, fortsätter han.

– Vi har att följa lagen om offentlig upphandling, vilket är både plus och minus när det gäller att leverera bra upphandlingar. En risk är att proce-duren blir så komplicerad att ett antal leverantörer väljer att inte delta i anbudsförfarandet. I slutändan kan det innebära en leverantörsutarm-ning med sämre upphandlingar till följd. Vi vill heller inte ha en rang-ordning av ramavtal, eftersom det blir stelbent och framförallt försvårar valet av leverantör efter andra faktorer än de som explicit finns uttryckta i upphandlingsvillkoren. I detta avse-ende hoppas jag fortfarande på en lagändring, säger Thomas.

Tina Lundberg

nystart!


profilen | XXXXXXXXXX

FAKTA OM KOMMENTUS GRUPPEN AB:

Verksamhet och kunder Verksamheten, som startade redan 1927 under namnet Landskommunernas Blankett- och Bokförlags AB, bedrivs i dag inom affärsområdena Förlag och Upphandling. Kunderna återfinns inom hela den offent-liga sektorn men huvudsakligen bland landets kommuner och landsting. Försäljning sker även till företag.

Förlagsverksamheten verkar, sedan företaget grundades, i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting.

Verksamheten förlägger böcker och de skrifter Sveriges Kommuner och Landsting är utgivare av. Kommentus har vidare lång erfarenhet av den offentliga sektorns krav på väl fungerande blankettsystem. Förlagsverksamheten består av fem grenar; Publikationer och skrifter, Avtal och Cirkulär, Distribution, Blanketter samt E-produkter.

Upphandlingsverksamheten har som huvuduppgift att på uppdrag av sina kunder genomföra samordnade upphand-lingar och därigenom åstadkomma bästa möjliga villkor.

Verksamheten tillhandahåller den specialistkompetens som det offentliga upphandlingsförfarandet kräver och verkar inom områden som är av stor ekonomisk betydelse för marknaden, är specifika eller i övrigt har strategisk bety-delse. Stora upphandlingsområden är energi, IT, fordon och förnödenheter. Källa: Kommentus


eKonoMi

www.servera.se

Vi startade med miljöcertifiering. Sedan genomförde vi kvalitets-certifieringen. Nu har vi infört en uppförandekod.

Serveras uppförandekod har som syfte att hjälpa till att tillvarata mänskliga rättigheter, minska miljöbelastningen, identifiera de största branschproblemen samt naturligtvis ställa krav på producenter, leverantörer och underleverantörer. Läs mer på www.servera.se.


eKonoMi

Vad är det som avgör om nya idéer får genomslag i organisationer och leder till ett förändrat beteende i praktiken och var kommer idéerna ifrån? 35 kommuner och fem landsting har studerats, kring utveckling och resul-taten visar att förändring drivs på av kriser och omgivningskrav. Samti-digt gäller att den förändring som blir följden i en enskild organisation bestäms av det organisationsspeci-fika institutionella arrangemanget i samspel med de lokala aktörerna. Studierna visar också att föränd-ringsbenägenheten inte avtar när kommuner på grund av gynnsamma omgivningsbetingelser kommer in i positiva utvecklingsskeden. Vi kan slå fast att det är i ganska få situa-tioner som kommuner känner att de kan nöja sig med att vara som de är. Det tycks finnas en samhäl-lelig värdering som anmodar konti-nuerliga förändringar. Att betraktas som en kommun som uppfattas vara förändringsobenägen förefaller vara pinsamt för kommunledningen och innebär att man inte svarar upp mot värderingar och förväntningar.

Att det finns övergripande idéer i kommunsektorn om vilka orga-nisationsformer och egenskaper en kommun bör ha och att dessa idéer torgförs av aktörer inom organisatio-nerna är emellertid inte detsamma som att organisationsformerna och egenskaperna införs på det sätt som från början avsågs. När vissa aktörer i organisationen påbörjar ett arbete med att införa de nya idéerna störs det vardagliga lugnet som finns inom organisationen. Ett vardagligt lugn innebär att organisationer över tiden lyckas finna en balans mellan aktörernas motstridiga intressen och att det medför att de kan inrikta sig på att fullgöra sina uppgifter istället för att slita tvister. När förändringar drivs igenom kan det medföra att vissa intressen gynnas och att andra missgynnas med resultatet att en maktkamp uppkommer i organisa-tionen. I denna process initieras en diskussion mellan de olika parterna där det framgår att det som den ena

parten betraktar som utrangerings-värda och meningslösa symboler av den andra parten anses vara synner-ligen handlingsbefrämjande bete-endenormer. Följaktligen ger det institutionella trycket och de lokala aktörernas förändringsansträng-ningar utfall som på förhand är svår-förutsägbara.

Detta är en viktig bakgrundkun-skap när förändring och då särskilt genomgripande förändring, så kallad institutionell förändring, behandlas och förklaras. Inom den offentliga sektorn men även inom den privata är det numera modernt att betona vikten av helhetssyn i organisationer, det vill säga att organisatoriska enhe-ters agerande inte får stå i strid med helhetens intressen. En begränsning måste ske av decentraliserade enhe-ters handlingsutrymme och ett ökat samarbete mellan enheterna ska stimuleras. Gentemot alla organisa-tioner finns det ett etablerat tryck att värna och utveckla helhetssyn och samarbete. Resultatet av detta framgår tydligt i de förändringspro-jekt som iscensatts i många av de kommuner vi studerat även om dessa projekt inom ramen för det etable-rade trycket rymmer väsentliga skill-nader. Av studierna framgår också att dessa förändringsprojekt kan ta vägar som från början inte avsågs. Exempelvis kan den slutliga orga-nisationsförändringen bli väsentligt mindre långtgående än vad initiativ-tagarna från början avsåg. I dessa fall är den institutionella förändringen att betrakta som ett nytt vardagligt lugn, ett resultat av kraftmätningen mellan förespråkare och kritiker. Utan rigorösa utvärderingar av den de facto genomförda förändringen är det svårt att uttala sig om huruvida förändringen är handlingsorienterad eller symbolisk.

Vi noterar i våra studier exempel på att institutionell förändring försvåras av behovet att förena konkurrerande krav. I en och samma kommun framkommer önskemål om att ”organisationskulturen” ska utformas så att den stödjer snabbhet,

initiativkraft och flexibilitet samti-digt som den ska baseras på rutiner och rättssäkerhet. Även krav på att öka kostnadseffektiviteten och samtidigt krav på att bevara servicen i kommunens ytterområden kan föras fram i en kommun.

Vi noterar också att förändring som drivs på av omgivningskrav på förändringsbenägenhet och lokala aktörer kan omformas så att den passar in i organisationens befintliga arrangemang av formella och infor-mella ordningar, det institutionella arrangemanget. I en av de studerade kommunerna har det länge varit viktigt att leva upp till kravet att kommunen ska vara utvecklings-orienterad. Samtidigt har kravet på att så mycket som möjligt av resurserna ska satsas direkt på verk-samheten i kommunen förstärkts. Dessa båda informella krav på verk-samheten förefaller ha medfört att utvecklingsorienteringens fokus har förflyttats från förändring av organi-sationsformer till förändringsprojekt inom verksamheten, det vill säga projekt som med större tydlighet är ”nyttiga”.

De exempel vi sett på institutio-nell förändring har i betydelsefull utsträckning handlat om att samar-betsnormen har förstärkts. Det tidi-gare institutionella arrangemanget, bland annat i form av sektorsindelad nämndorganisation ”avslöjades” som symboliskt och omorganisationer planerades och vidtogs för att öka möjligheterna till samarbete och därigenom ökad ändamålsenlighet. Denna institutionella förändring i

Artikel två i Offentliga Affärers serie korta artiklar ur verksamheten vid Kommunforskning i västsverige.

Förekommer förändring?Kfi baseras i hög grad på ett omfattande nätverk av forskare vid universitet och högskolor.

det finns ett stort behov av forskning kring hur kommuner och landsting hanterar sitt välfärds-uppdrag och balanserar ställda krav på hög verk-samhetskvalitet och kostnadseffektivitet. i detta nummer av offentliga affärer redovisas ett antal artiklar författade av forskare inom Kfi 2007-kretsen.

trevlig läsning.

form av förstärkning äger likheter med hur spårbundna utvecklings-förlopp brukar beskrivas. Uppen-barligen finns det mekanismer både i och utanför kommunerna som stödjer utvecklingen och därigenom förstärker den och gör det lättare för kommunerna att fortsätta än att stanna av. Dels handlar det om att utvecklingen uppfattas som ratio-nell och därigenom legitim av stora delar av det omgivande samhället, dels om att påbörjade förändringar i en kommun lätt blir argument för fortsatta förändringar i samma rikt-ning. När ledningsorganisationen omformats för att stödja helhetssyn och samarbete upptäcker man att denna grupp inte kan förverk-liga samarbetsintentionerna om inte tjänstemannaorganisationen förändras. Därefter är det inte svårt att finna argument för att förändra den politiska organisationen. Frågan vad som gör att en sådan utveckling startar och avstannar bör bli föremål för framtida forskning.

Vi kan konstatera att den posi-tiva värderingen av förändringsbe-nägenhet som organisatorisk egen-skap inte alltid har sin motsvarighet i faktiskt handlande. Konstaterad förändring i studerade kommuner handlar snarast om förstärkning av redan gällande ideal och ordning och inte om nya egenskaper som gynnar anpassning till förändrade förutsätt-ningar.

Björn Brorström, professor och Sven Siverbo, docent


eKonoMi

Drygt ett år efter valet 2006 uppmärksammade Dagens Samhälle att under året efter valet hade drygt var femte kommun rekryterat en ny kommunchef. Nästan var tredje landsting hade bytt ut sin landstings-direktör. Minst två intressanta frågor infinner sig. Hur kan man förklara en tydligen relativt stor omsättning av ledande tjänstemän? Den andra frågan kan formuleras som; Spelar det någon roll om den ledande tjänstemannen byts ut? Beroende på hur frågorna besvaras kan det finnas anledning att utveckla alter-nativa vägval för utformning av den kommunala ledningsstrukturen.

Ett relativt stort antal studier, publicerade och opublicerade, har genomförts vid KFi med fokus på chefer i kommuner, särskilt ofta har det handlat om kommundirektörer, det vill säga kommunens högste tjänsteman. Stora enkäter har till exempel genomförts 1995, 2000 och 2005. På motsvarade sätt har kommunala ekonomichefer stude-rats men också förvaltningschefer av olika slag. Det handlar inte bara om enkäter utan också intervjuer och observationer har varit viktitiga inslag i datainsamlingen.

Ett sätt att sammanfatta studierna ifråga är att det finns många förkla-ringar till varför det ser ut som det gör när det gäller kommundirektörer. Antagligen finns det fler förklaringar till varför det är som det är än till vad som behövs.

• Det kommunala organiserandet inbjuder till konflikt. Ett inslag i politik är att debattera. Det handlar om att föra fram olika åsikter, annars blir det svårt att debattera. Konflikt blir ett natur-ligt fenomen i sådana organisa-tioner och kommundirektörernas naturliga närhet till politiken gör dem inblandade – fast på andra än debattens villkor.

• Rollen är svår att definiera – oklarheten. Få roller i organisa-tioner har en så otydlig defini-tion. Begrepp som helhetsansvar, ansvar för strategiutveckling och det långsiktiga arbetet ger utrymme för vida tolkningar om vad som kan och bör göras. Men det ger också utrymme för lika vida tolkningar av vad en kommundirektör har ansvar för. I England får ministern avgå om ett tåg spårar ur. Här kan det bli kommundirektören om socialför-valtningen inte kan fårmås hålla sin budget.

• Kommunchefens maktbas är bräcklig. I ett samhälle där vi allt mer ansvarsmarkerar, till exempel genom att tala om resultatansvar

och där det görs inom tämligen otydliga ramar blir förtroende ett viktigt nyckelbegrepp. Utan förtroende från den politiska ledningen blir det snabbt omöj-ligt för en kommundirektör att agera.

• Det bara blir så – abruption. Att kommuner präglas av närings-livets beteenden har länge varit ett känt faktum. Det har kallats ”företagisering”, att försöka likna den vackra systern” etcetera. Sådana trenders genomslag kan kallas översättning. I de i media dominerande företagen är det mycket vanligt att den högste chefen får avgå. Ungefär som inom vissa idrotter, det finns ett antagande om att chefen har stor betydelse för det som görs. Att de har betydelse är nog säkert men att den är särskilt stor är mindre säkert. Har man väl vant sig inom en sektor för vissa lösningar ligger

Om chefsomsättning

det nära till hands att ta till dem mer improviserat och i farten – det bara blir så, som sagt.

• Man tröttnar. Att chefer antas arbeta mycket är ingen nyhet, det verkar helt klart vara modernt. Men inte bara insatsen kan vara besvärande. Förhållandet att det i en del kommuner byts majoriteter vid nära nog varje val och att den nya politiska ledningen med all rätt kräver en rimlig introduktion i byråkratins vindlingar kan bli tröttsamt. Att förklara samma sak vart fjärde år kan göra vem som helst trött. Att sluta är ett sätt att komma undan det tjatiga. Och numera är det dessutom helt ok att byta jobb och börja i en annan kommun – som kommundirektör. Då får man själv vara ny ett tag.

Artikelns andra fråga kan utifrån samma material besvaras med både ja och nej. Till kategorin Ja hör att

kommunchefsbyte allt som oftast innebär att många projekt stannar av i avvaktan på nästa kommunchef. Ett förhållande som också hör till Ja-sidan är att organisationer precis som människor tycks behöva offer-lamm och syndabockar för att må bra i det långa loppet Å andra sidan behöver inte chefsbyte vara utslag av annat än att det kan vara tråkigt att vara kvar – även chefer kan behöva ombyte. På sikt spelar chefsbyte ingen större roll – så viktig är nästan ingen.

Men hur man än vänder och vrider frågan blir slutsatsen att bristen på en uttalad ordning i förhållandet mellan politiker och tjänstemän är ett problem – det är till och med värt en stor statlig utredning som borde handla om politiker såväl som tjäns-temäns villkor och relationer.

Anna Cregård, fil doktor och Rolf Solli, professor


eKonoMi

Sjukvårdens kvalitet och produkti-vitet är en fråga med stor aktualitet. De senaste årens livliga reformverk-samhet går att hänföra till införandet av produktionssynsätt framtagna i en industriell miljö. Exempel på detta är beslut om att införa ett processinriktat arbetssätt. Detta arbetssätt bygger på att sjukvårdsanställda engageras i att aktivt driva förändringen på den egna enheten och tillsammans med all personal, som hanterar patienter med en specifik diagnos eller sjuk-domsgrupp, samordna vården till en kedja av aktiviteter utan upprep-ningar. Arbetssättet representerar en förändring vars effekter medför en standardisering av sjuksköterskors och läkares arbete.

Den övergripande forsknings-frågan som formulerats är hur införandet av industriellt baserade produktionssynsätt påverkar profes-

sionernas arbetssätt och samverkans-former. Många studier utgår ifrån institutionell teori som lyfter fram vanornas betydelse och att aktörer är med och reproducerar institutioner genom att anpassa sig till etablerade förväntningar. Sjukvården utgör ett tydligt institutionellt fält i den mening att många aspekter av hur ett sjukhus fungerar har utvecklat en förhållandevis tydlig karaktär. Därmed är också sektorn svårstyrd i de fall där beslutfattarnas inten-tioner inte överensstämmer med de institutionaliserade praktikerna. Tidigare forskning inom sjukvården har visat att införande av ny teknik kan medföra att nya institutio-nella mönster etableras. I studier av processinriktat arbetssätt ses arbets-sättet som en sådan teknologi.

Det kan noteras att det under åren har genomförts många reformer

i syfte att öka sjukvårdens produkti-vitet med blandade resultat. Under 1990-talet har en livaktig reform-verksamhet som givit upphov till många nya organisationslösningar studerats ingående och omfattande. Denna forskning visar till stor del att reformerna inte i grunden föränd-rade sjukvårdens institutionella särdrag utan att det var reformerna och inte arbetssätten som kom och gick. En viktig skillnad i senare tiders reformer är att intresset gradvis har förskjutits mot arbetssätt och mång-professionellt samarbete, med inspi-ration från industriellt kvalitetsarbete såsom Total Quality Management, Lean Production och processorien-tering.

Inom ramen för min egen studie undersöktes implementeringen av ett processinriktat arbetssätt och dess effekter för professioner vid Skara-

borgs Sjukhus och Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Studien visade att det för givet tagna arbetssättet förändrades endast till viss del, något som kunde kopplas både till styrkan av institutionella mönster liksom till de strategier som användes för att införa ett processinriktat arbets-sätt. För genomförandet av arbets-sättet visade det sig vara nödvändigt att professionerna hade en livaktig dialog sinsemellan och att någon av de ledande i professionen tog på sig rollen som eldsjäl, som stimule-rade och motiverade övrig personal, till arbetssättet. Därtill behövdes chefernas stöd och stimulans.

Nomie Eriksson, Fil doktor

Kan sjukvårdens professioner arbeta processorienterat?

Handelsbankens Pensionsränte-index är en ny produkt som passar pensionsförvaltare som exempelvis pensionsstiftelser samt kommuner och landsting. Pensionsränteindex gör det möjligt att smidigt matcha den ränterisk som finns i pensions-skulden, samtidigt som den förvän-tade avkastningen är högre än för en placering i statsobligationer. Pensionsränteindex kan användas av alla typer av pensionsförvaltare för att placera pengar eller för att hantera risker.

Högre förväntad avkastning till lägre kostnadMartin Karrin, som har varit med

Nytt index förenklar pensionsförvaltningSvenska kommuner och landsting får de kommande 10-20 åren snabbt stigande kostnader för pensionsutbetalningar. Många har valt att möta de kommande kostnadsökningarna med att fondera pensionsmedel. Men hur ska pengarna förvaltas? Många alternativa ränteplaceringar har en betydligt kortare duration än pensions-skulden, vilket innebär en ränterisk, om räntan skulle gå ner längre fram. långa statsobligationer är populära, men ger en lägre förväntad avkast-ning, delvis beroende på en stor efterfrågan.

om att ta fram P e n s i o n s -r ä n t e i n d e x på Handels-banken Capital M a r k e t s , förklarar att en placering kopplad till pensionsränte-index har högre f ö r v ä n t a d avkastning än en placering i statsobliga-

tioner. Avkastningen är nämligen kopplad till swapräntan, den ränta som används inom banksektorn.

Den 10-åriga swapräntan är idag nästan en procentenhet högre än räntan på långa statsobligationer.

En placering i pensionsränteindex utgör också ett billigare alternativ till exempel till aktiv förvaltning, eftersom uträkningar och omvikt-ningar sker automatiskt, fortsätter Martin.

Bekväm placeringEn traditionell ränteplacering eller obligationsfond har oftast en löptid på mindre än fem år. Kommunernas och landstingens pensionspuckel

däremot infaller om 10-20 år. Detta innebär att pensionsränteindex matchar pensionsskulden betydligt bättre än en vanlig ränteplacering.

Pensionsränteindex omviktas dessutom kvartalsvis vilket gör att durationen är konstant. Inga köp och försäljningar behöver således göras för att hålla ränterisken konstant mot pensionsskulden.

Aleksandar Capovski

140

150

160

170

180

Räntefondindex jämfört med PensionsränteindexAvkastning sedan 1999-12-31

90

100

110

120

130

140

12-99 12-00 12-01 12-02 12-03 12-04 12-05 12-06 12-07 12-08

Räntefondindex (Källa: Svensk Fondstatistik)Pensionsränteindex (Källa: Handelsbanken)

Martin Karrin, Handelsbanken Capital Markets


eKonoMi

Utredningen visar att Sverigede-mokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Vänsterpartiet 2007 gjorde de största överföringarna av partimedel. Centerpartiet och Miljöpartiet i begränsad omfattning och Socialde-mokraterna och Sveriges pensionä-rers intresseparti i mycket begränsad omfattning eller inte alls.

Stödet har ökatAlla kommuner och landsting lämnar partistöd. Men det står oklart i både lagstiftning och praxis vad som räknas som partistöd. Vissa kommuner räknar till exempel in kostnaden för politiska sekreterare, andra inte. Kommuner och lands-ting har också olika system för hur de fattar beslut om partistödet. Parti-stödets kostnadsnivå i fasta priser har ökat under senare år både. Om kost-naden för politiska sekreterare räknas in har partistödet ökat betydligt de senaste åren eftersom antalet poli-tiska sekreterare blivit fler, särskilt i kommunerna. Utredningen visar också att partiernas beroende av det kommunala partistödet är stort, inte minst ökande över tid.

– De brister vi uppmärksammar i vår årliga rapport är allvarliga och avser både regering och myndigheter. Bris-terna riskerar att försvaga medbor-garnas förtroende för den statliga verksamheten, säger riksrevisorerna Lennart Grufberg, Karin Lindell och Eva Lindström i en gemensam kommentar.

Krisberedskapen brister, finans-politiska regelverket bör förbättras, okunskap om statliga stiftelserna och brister i Sidas intern kontroll är några av Riksrevisorernas viktigaste påpekanden.

Krisberedskapen bristerDen svenska krisberedskapen har avgörande brister inom flera samhällsområden, menar Riksrevi-sorerna i sin rapport. Regeringens styrning, samordning och uppfölj-ning av krishantering är otillräcklig, menar Riksrevisorerna. Det finns ingen samlad bedömning av krisbe-redskapen, ej heller har riksdagen och regeringen förberett någon nationell operativ krisledning för extrema kris-situationer.

Finanspolitiska regelverket bör förbättrasRiksrevisorerna menar också att reger-ingens tillämpning av det finanspoli-tiska regelverket kan förbättras. De finanspolitiska målen följs inte alltid upp, inte heller redovisas målen på ett rättvisande sätt. Prognoser och andra beslutsunderlag är knapphän-digt presenterade. De ekonomiska effekterna av olika regeringsförslag är otydligt redovisade.

För företag innebär ändringen att ett bolag som äger minst tio procent av ett dotterbolag, genom ett eller flera handelsbolag, befrias från källskatt på utdelning från dotterbolaget. På personbeskattningens område ändras reglerna för beskattning av kapital-vinst efter utflyttning från Sverige. Dessutom innebär de nya reglerna ändringar för personer som arbetar ombord på flygplan och för personer som tar emot pension eller liknande utbetalning från ett annat nordiskt

Oklara regler för kommunalt partistöd leder till missbruk

trots att partistöd skall användas för att stärka den kommunala demokratin, förs nu partistöd över till regionalnivå och riksnivå. detta visar en utredning som genomförts på uppdrag av konsti-tutionsutskottet, Ku.

Finansierar partiverksamhetI förarbetena till kommunallagen står det att partistödet skall användas för att stärka den kommunala demokratin och bara användas för partiverksamhet som är knuten till kommunen respektive landstinget. Tecken tyder på att partistödet i prak-tiken används för att finansiera parti-verksamhet som inte kan knytas till kommunen eller landstinget. Frågan är därför om partierna använder partistödet som det är meningen enligt kommunallagen. Reglerna måste ses över

En slutsats av utredningen är att reglerna som gäller partistödet i kommunallagen borde ses över. Vad är partistöd och var går gränserna mellan stöd till partierna och stöd till förtroendemannaorganisationerna? Särskilt viktigt är det att utreda om kostnaderna för politiska sekreterare skall ses som en del av partistödet eller inte. Även reglerna om vad partierna får och inte får använda stödet till är oklara och bör därför ses över.

Tina Lundberg Källa: Riksdagen

Riksrevisorerna anser att det brister

Okunskap om statliga stiftelsernaDet visar sig också att regeringen har otillräcklig kunskap om de statliga stiftelserna. Det saknas överblick över vilka stiftelser som staten har bildat och hur stor deras samlade förmögenhet är. Möjligheterna till insyn och uppföljning av stiftelsernas verksamhet och kapitalförsörjning har endast nyttjats i begränsad utsträckning.

Brister i SidaSidas interna kontroll är inte till-räcklig för att uppmärksamma om biståndsmedlen används på planerat sätt. En förutsättning för att biståndet skall nå avsedd effekt är att Sida klarar av att bedöma risker och förutsättningar för utvecklingssam-arbetet i mottagarländerna.

Tina Lundberg Källa: Riksrevisorerna

FAKTA Riksrevisorerna lämnar varje år sina viktigaste iakttagelser och slutsatser från Riksrevisio-nens granskning, till regeringen och riksdagen. Riksreviso-rernas årliga rapport 2008 är den femte sedan myndigheten bildades den 1 juli 2003.

land. Det nuvarande nordiska fler-sidiga skatteavtalet undertecknandes 1996 och trädde i kraft den 1 januari 1998. Avtalet gäller mellan Sverige, Danmark, Finland, Färöarna, Island och Norge.

Protokollet kan tidigast börja tillämpas den 1 januari 2009.

Tina Lundberg Källa: Finansdepartementet

Ändring i det nordiska skatteavtaletriksdagen har antagit protokollet om ändring i skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Syftet är att undvika dubbelbeskattning rörande skatter på inkomst och förmögenhet.


eKonoMi

SveafastigheterNorrlandsgatan 15111 43 StockholmTelefon 08-545 075 00www.sveafastigheter.se

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten.Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intres-serade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå.

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förut-sättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet.

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöj-ligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

KOMMEK är en konferens, mässa och mötesplats för dig som arbetar med ekonomi i kommuner, lands-ting och regioner. Spännvidden på seminarierna är stor men som sig bör ligger tonvikten på ekonomi och styrning. Konferensen inne-håller seminarier med praktisk och informativ inriktning. KOMMEK ska också spegla visionerna och den aktuella politiska debatten.

Nu stiger temperaturen inför KOMMEK 2008 i Malmö den 20–21 augustiSeminariebarometern över semina-rier med flest anmälningar toppas av förre statsministern Göran Persson.

– Jag är jätteglad över att folk vill

lyssna till mina erfarenheter av mer än 30 års aktivt samhällsekonomiskt arbete. Utifrån mina erfarenheter kan jag ju jämföra den lilla kommunen Vingåker, den stora kommunen Katrineholm, Sverige och Europa vad gäller ekonomisk utveckling och politik, säger han.

”Alla” är härMänniskorna som fattar beslut om hur och var de offentliga medlen ska användas finns vanligtvis på sina arbetsplatser, spridda över hela landet. I augusti 2008 ger KOMMEK i Malmö sina utställare och besökare en unik möjlighet att träffa beslutsfattare, tjänstemän och förtroendevalda från så gott som

samtliga kommuner i Sverige, på ett och samma ställe.

Den första konferensen arrang-erades 1985 och det tionde evene-manget genomfördes 2006.

Vilka besökte KOMMEK 2006? Kommundirektörer, sjukvårds-direktörer, revisorer, förvalt-ningschefer, politiska sekreterare, byråchefer, utvecklingschefer, oppo-sitionsråd, finanssekreterare, arbets-marknadschefer, stadsbyggnadschefer, riksdagsledamöter, statssekreterare, ekonomichefer, systemförvaltare, personalchefer, ekonomer, politiker, informationschefer, stadsdirektörer, systemansvariga, landstingsråd, inköpschefer, kommunalråd, lands-tingsdirektörer, administrativa chefer, controllers, marknadschefer, IT-samordnare, departementssekre-terare, planeringschefer, finansdirek-törer, projektledare, oppositionsråd, assistenter, bankmän, analytiker, stabsekonomer, pensionsexperter, budgetsekreterare, docenter, plane-rare, managementkonsulter, statis-tiker, ekonomihandläggare, produkt-utvecklare med flera.

Välkommen till KOMMEK 2008Seminarierna - det fullmatade programmet har fler seminarier än

någonsin tidigare.Miniseminarierna - korta och

intensiva pass inom många intres-santa områden.

Fackmässan - företag intressanta för just er verksamhet samlade under ett tak.

Mötesplatsen - träffa kollegor från hela landet och utbyt erfarenheter.

Konferensen arrangeras av Fören-ingen Sveriges Kommunaleko-nomer (KEF), Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad. Bakom fackmässan står Sydexpo.

Arne Öster

Göran Persson i topp på KOMMEKGöran persson toppar KoMMeKs seminarieba-rometer. den förre statsministerns seminarium lockar flest besökare och själv är han förstås nöjd:

– Jag är jätteglad över att folk vill lyssna till mina erfarenheter. Jag tänker ta ut svängarna i den meningen att jag gör en egen bedömning av det ekonomiska läget. det är extra kul inför en så kompetent församling som KoMMeKs besökare, säger han.


upphandlinG

När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat, sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphand-lingskonferens. Vi vill nu slå ytterligare ett slag för den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offent-lig förvaltning.

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetens-säkra organisationen.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2008.

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade personer som ingår i Upphandlingsdagarnas programråd.

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 4 februari 2009.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2009.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling

DiplomÅrets upphandling 2008

har tilldelats:Anders Andersson

I 2009 års programråd ingår:Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket

Skicka ditt förslag till [email protected]


upphandlinG

Arbetet med att belysa upphand-lingen av vård- och omsorgstjänster blir mer och mer angeläget för varje år. I en tidigare kartläggning av Nutek framgår att kommunerna och landstingens inköp av vård och omsorg successivt har ökat under hela 1990-talet och att det totala beloppet år 2005 uppgick till cirka 33 miljarder kronor. I dag har alla Sveriges landsting lagt ut någon del av vården på privata utförare och endast 12 kommuner sköter äldre-omsorgen helt i egen regi.

Trots att upphandlingen av dessa tjänster har ökat under hela 1990-talet måste man dock komma ihåg att vården i offentlig regi fortfarande är helt dominerande i Sverige och att det föreligger stora skillnader mellan landstingen sinsemellan och kommunerna sinsemellan.

Kartläggning av stöd och verktygRamböll Management har på uppdrag av Nutek genomfört en kartläggning av de stöd och verktyg som används vid upphandlingar av tjänster inom vård och omsorg respektive hälso- och sjukvårdssek-torn. Med utgångspunkt i kartlägg-ningen lämnar Ramböll Manage-ment också rekommendationer om hur en vägledning för upphandling av tjänster inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård skulle kunna utformas.

Resultatet av kartläggningen visar både att man i dag använder sig av verktyg och stöd i stor utsträckning och också att det finns ett behov av utökat stöd i dessa upphandlingar.

De typer av verktyg och stöd som används i dag är upphandlings-system, annonseringstjänster, elek-troniska verktyg, mallar, konsultstöd samt deltagande i nätverk. Alla typer av verktyg och stöd, utom elek-troniska verktyg, är relativt vanligt förekommande i de undersökta kommunerna och landstingen. Allra vanligast är användandet av annon-seringstjänster, mallar och nätverk. Mallarna kan vara tidigare använda förfrågningsunderlag från den egna verksamheten eller från andra verk-

Goda exempel och verktyg ett stöd vid upphandlingupphandlingen av vård- och omsorgstjänster har ökat under hela 1990-talet och trenden fort-sätter i takt med en åldrande befolkning. Vården i offentlig regi är fortfarande helt dominerande och inom såväl hälso- och sjukvård som kommunernas äldreomsorg har det under de senaste åren skett en inbromsning av andelen privata utförare.

samheter. Användandet av mer struk-turerade mallar förekommer också, antingen genom att man själv tagit fram ett system eller utifrån mallar från exempelvis Landstingsnätverket för Upphandling (LfU). Ett särskilt viktigt stöd i just den här typen av upphandlingar är nätverk som ger tillgång till andras erfarenheter och idéer. Generellt upplevs verktygen fungera tillfredsställande, även om de i de flesta fall inte är specifikt anpassade efter den här typen av upphandling.

De behov som de intervjuade uttrycker är främst kopplat till utformningen av kvalitetskriterier. Upphandlarna tycker att det är svårt att formulera mätbara kriterier som ringar in verksamhetens kvalitet. Dessutom uttrycker vissa intervjuade en osäkerhet kring lagstiftningen som styr upphandlingarna. Tillgång till goda exempel samt checklistor efter-frågas för att möta behoven. Det anses vara helt centralt att en vägledning inte styr och reglerar upphandling-arna, utan är just verktyg och stöd.

Ramböll Managements rekom-mendation innebär att checklistor och mallar utformas och görs till-gängliga. Dessa kan användas för att säkerställa att avtal och förfrågnings-underlag uppfyller juridiska krav och innehåller alla väsentliga delar. För att förbättra förutsättningarna för att göra välavvägda val föreslås en samling goda exempel på utvärde-ringsmetoder och kvalitetskriterier. För utformning av kvalitetskriterier rekommenderar utvärderarna goda exempel på vilka kvalitetskriterier som kan ingå samt hur kriterierna kan utformas för att vara relevanta och mätbara.

För att bemöta den osäkerhet som finns kring juridiska regler i upphandlingen föreslår Ramböll Management kompetensutvecklings-insatser för personal på upphand-lingsenheter och sakförvaltningar. Ramböll Management ser också ett behov av att tydliggöra politikernas roll i upphandlingarna.

Arne Öster


upphandlinG

BakgrundSverige ska sträva efter en ekolo-giskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Europeiska rådet antog i juni 2006 en förnyad EU-strategi för hållbar utveckling. Där identi-fierades sju nyckelområden: klimat-förändringar och ren energi, hållbara transporter, hållbar konsumtion och produktion, bevarande och förvaltning av naturresurser, folk-hälsa, social integration, demografi och migration samt i ett globalt perspektiv fattigdom och hållbar utveckling.

Enligt upphandlingsreglerna är det således möjligt att beakta miljö-krav vid offentlig upphandling.

Målen i den svenska handlings-planen är att andelen

• offentliga upphandlingar med väl formulerade miljökrav bör öka

• statliga ramavtal med väl formu-lerade miljökrav bör öka

• myndigheter inom stat, kommun och landsting som regelbundet ställer miljökrav bör öka.

SyfteAtt formulera effektiva miljökrav vid offentlig upphandling är komplext och ställer stora krav på upphand-larna. Ett syfte med skriften är att ge upphandlare underlag för att ställa relevanta miljökrav i enlighet med upphandlingsreglerna.

Grundläggande principerDe grundläggande principerna för upphandling gäller för all upphand-ling av varor, tjänster och byggentre-prenader och de är avgörande för hur och när miljökrav kan ställas. Dessa principer är krav på icke-diskrimi-nering, likabehandling, transpa-rens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande.

Förutsättningar för en effektiv upphandling med miljökravFör att den offentliga upphand-lingen ska vara ett effektivt verktyg för att bidra till förutbestämda

Miljökrav i offentlig upphandlingregeringen har uppdragit åt Konkurrensverket att i en särskild skrift, med utgångspunkt från lagstiftning och praxis, ge fördjupad informa-tion som rör möjligheterna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. hela skriften finns att hämta på KKVs hemsida. här följer ett samman-drag med några av de viktigaste punkterna.

miljömål förutsätts att en rad villkor är uppfyllda. För det första måste de miljökrav som ställs vara förenliga med upphandlingsreglernas grund-läggande principer. För det andra bör den upphandlande myndigheten ha kunskap om upphandlingsreglerna och ha analyserat sitt inköpsbehov före upphandlingen med hänsyn till typ av produkt och krav på denna.

När den upphandlande myndig-hetens miljökrav gäller en vara eller tjänst där den offentliga sektorn svarar för en stor eller dominerande del av företagets omsättning, kan företaget ha högt incitament att anpassa sig till kraven och delta i upphandlingen.

Detta incitament förstärks om beställarna har likartade miljökrav som underlättar för företagen att anpassa sig till kraven. Därmed ökar förutsättningarna för en fungerande konkurrens och ett effektivt genom-slag av miljökraven.

Krav på transportmedel eller kort transportsträckaKravet på kort transportsträcka är inte heller tillåtet enligt upphandlingsreg-lerna. Effekten kan bli samhällseko-nomiska förluster samt att kraven i sig kan bli diskriminerande. Här kan man också vara uppmärksam på att om en utestängd leverantör har den miljövänligaste tillverkningen eller produktionen som gäller t.ex. ener-gianvändning, kan resultatet bli en förlust för miljön.

Vid upphandling av varor är det inte ovanligt att det ställs krav i syfte att minska transporternas miljöbe-lastning.

Många leverantörer använder en enda transportör eller ett logistikfö-retag som samordnar varudistribu-tionen för ett stort antal leverantörer. Ett syfte är att minimera antalet transporter och öka lastfordonens kapacitetsutnyttjande. Detta kan minska miljöbelastningen utifrån gällande förutsättningar. Därför bör man undersöka vad man kan uppnå genom nämnda krav vid upphand-lingen.

UpphandlingsprocessenDet gäller skilda förutsättningar och regler beroende på var upphand-lingsprocessen ett miljökrav ställs. Ett miljökrav kan ställas som teknisk specifikation, kvalificeringskrav, utvärderingskriterium eller särskilt villkor för fullgörande av kontrakt.

En offentlig upphandling inleds med att fastställa inköpsbehovet och hur behovet kan tillgodoses. Den största möjligheten att beakta miljön finns under denna förberedelsefas.

Krav som avser bedömning av leverantörens förmåga att utföra uppdraget, såsom krav på miljöled-ningssystem, hör således till kvalifi-ceringsfasen.

En upphandlande myndighet har dessutom möjlighet att ta miljö-hänsyn och skydda miljön genom att ställa krav på hur kontraktet ska full-göras, så kallade särskilda villkor för fullgörande av kontrakt.

Behovsanalys och genomförandeBestämmelserna om offentlig upphandling reglerar förfarandet som ska följas vid upphandlingen. Vad som föregår en upphandling omfattas inte av upphandlings-reglerna. Denna fas är dock från miljösynpunkt kanske den viktigaste eftersom det är här den upphand-lande myndigheten beslutar om vad som ska upphandlas med avseende på varan, tjänsten eller byggentrepre-naden och olika krav på denna.

Allmänt sett är behovsanalysen viktig men på miljöområdet är den närmast avgörande för att kunna ställa relevanta och befogade krav vid upphandlingen. Ju noggrannare behoven preciseras, desto mer exakt kan kraven utformas. Det är även viktigt att göra en marknadsanalys så att ställda miljökrav inte oproportio-nerligt begränsar konkurrensen vid upphandlingen.

De miljökrav som ställs ska vara relevanta för den aktuella upphand-lingen dvs. de ska ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det som upphandlas. Miljökraven bör så långt som möjligt ha utarbe-tats på grundval av vetenskapliga rön. Det kan innebära att kraven ska vara allmänt accepterade utifrån gjorda undersökningar, standarder etc.

LivscykelkostnadsanalysEtt ofta förekommande verktyg vid utformande av miljökrav är ivscy-kelkostnadsanalys. Detta verktyg kan användas både under behovsanalysen och i anbudsutvärderingen för att klargöra den totala kostnaden för en

produkt under den tid den kommer att användas samt vid avveckling av produkten.

Med tanke på analysens komplex-itet kan det vara svårt att för en upphandlande myndighet att ta fram egna miljökrav som uppfyller lagens krav, är vetenskapligt grundade och inte begränsar konkurrensen. Ett alternativ som står till buds är att utnyttja Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för både produkter och tjänster som inne-håller förslag till olika miljökrav som kan ingå i ett förfrågningsunderlag. Dessa finns på Miljöstyrningsrådets webbplats, www.msr.se.

Krav på produktenEftersom förfrågningsunderlaget som huvudregel inte får ändras under upphandlingens gång är det viktigt att den upphandlande myndigheten noggrant formulerar förfrågningsun-derlaget så att det blir fullständigt och tydligt.

Den upphandlande myndigheten har rätt att tämligen fritt formulera sina behov och krav på föremålet för upphandlingen. Det är dock inte tillåtet att bestämma föremålet för upphandlingen så att vissa företag eller produkter gynnas medan andra inte kommer i fråga. Det går t.ex. inte att kräva att kött ska vara svenskt eller lokalproducerat. Det är inte varans ursprung utan varans egenskaper som är avgörande.

Ett krav på att en vara t.ex. ska vara av svenskt ursprung strider mot bestämmelserna i EG-fördraget som syftar till att skapa en inre marknad.

Tekniska specifikationerI de tekniska specifikationerna anges olika egenskaper för det som ska upphandlas såsom nivå på miljö-egenskaper.

Det kan finnas miljöaspekter på olika stadier av en produkts livstid; det kan gälla tillverkning, användning eller då produkten är förbrukad.

De tekniska specifikationerna i en kravspecifikation får normalt inte hänvisa till ett visst varumärke eller ursprung. Om myndigheten inte kan beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt utan en sådan hänvis-ning, får det göras under förutsätt-ning att tillägg sker med orden ”eller likvärdig”.

Krav på prestanda och funktionNär en upphandlande myndighet använder sig av funktions- eller


upphandlinG

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.comExperter på styrning i offentlig sektor

prestandabaserade krav får under vissa förutsättningar hela eller delar av specifikationer för miljömärken användas för att definiera kraven.

Det är dock inte tillåtet att kräva att en produkt ska vara miljömärkt. Kravet kan i stället bestå i att uppfylla de krav som ställs för att vara berät-tigad till själva miljömärket.

Krav som rör tillverknings-processen/produktions-metodenEn livscykelanalys av en vara kan visa att det är vid tillverkningspro-cessen och uttaget av råvaror som miljöpåverkan är som störst. Krav på produktionsmetoder vid upphand-ling av varor är tillåtet under förut-sättning att de grundläggande Egrättsliga principerna efterlevs. Enligt upphandlingsdirektiven är det möjligt att i de tekniska specifikatio-nerna föreskriva en viss produktions-metod eller vissa miljöeffekter för grupper av varor eller tjänster.

Några exempel på krav som har koppling till föremålet för upphand-lingen är el från förnybara energi-källor och ekologiskt producerade livsmedel.

Diskriminerande kravDet går inte att ställa krav på lokalt tillverkade produkter (livsmedel

m.m.). Krav på korta transportav-stånd vid varuleveranser, eller att produkten ska vara ”närodlad” eller ”lokalproducerad” är diskrimine-rande och därmed inte tillåtna.

Krav på leverantörenEn upphandlande myndighet får kräva att anbudsgivarna visar sin kapacitet i syfte att visa att ställda miljökrav kan uppfyllas.

En upphandlande myndighet

får, vid behov, begära att leverantö-rerna anger de miljöskyddsåtgärder som de kommer att tillämpa när de utför en tjänst eller byggentreprenad. Ett exempel är hantering av farligt avfall.

Det räcker inte med att ange endast miljöpåverkan som kriterium. Miljökravet ska specificeras för att möjliggöra en korrekt anbudsutvär-dering.

MiljömålDet kan vara viktigt att ange vilken typ av miljömål man avser tillämpa vid upphandling. En typ av miljömål kan avse klimatmål. Andra miljömål kan avse mer lokalt avgränsade ambitioner främst vad gäller effekter på närmiljön.

Vetenskaplig grundMiljökraven bör så långt som möjligt vila på vetenskaplig grund. Det kan innebära att kraven ska vara allmänt accepterade utifrån gjorda undersök-ningar, standarder etc. Andra expert-myndigheters och organisationers miljökrav kan också användas för att underbygga de egna miljökraven. •


JuridiK

Att ett upphandlande enhets beslut att avbryta en upphandling kan bli föremål för rättslig prövning enligt det upphandlingsrättsliga regelverket är en relativt ny företeelse i Sverige. Regeringsrätten har tidigare konsta-terat att ett beslut om avbrytande inte kan bli föremål för överpröv-ning enligt den tidigare LOU (RÅ 2001 ref 18) och Högsta domstolen har likaledes konstaterat att skade-ståndsskyldighet inte kan åläggas en upphandlande enhet för att den

avbrutit ett upphandlingsförfarande (NJA 2001 sid 3).

Därefter har emellertid EG-domstolen slagit fast i det s k HI-fallet att även ett beslut att avbryta en upphandling omfattas av rättsmedelsdirektiven (som ju ligger till grund för regleringen om överprövning och skadestånd) och således måste kunna bli föremål för prövning (mål C-92/00 Hospital Ingenieure Krankenhaustechnik Planungs- Gesellschaft mbH mot

Stadt Wien, REG 2002 s I-5553). Efter EG-domstolens avgörande har Regeringsrätten sålunda konstaterat att ett avbrytande av upphandling kan bli föremål för överprövning varvid den s k tiodagarsfristen för övrigt inte är tillämplig (RÅ 2005 ref 62). I ljuset av EG-domstolens dom kan väl knappast inte heller uteslutas att ett avbrytande kan prövas vid en skadeståndstalan.

En särskild fråga som detta aktua-liserat är under vilka förutsättningar en upphandling får avslutas utan att detta strider mot upphandlings-lagstiftningen. I det ovan nämnda HI-fallet anförde EG-domstolen med hänvisning till sitt tidigare avgörande i det s k Fracassofallet (mål C-27/98 Metalmeccanica Fracasso SpA, Leitschutz Handels- und Montage GmbH mot Amt der Salzburger Landesregierung für den Bundes-minister für wirtschaftliche Angele-genheiten REG 1999 s I-5697) att en upphandlande enhets befogenhet att avstå från en upphandling inte endast föreligger i undantagsfall eller om det finns tungt vägande skäl. Ett visst utrymme för skön torde därför föreligga.

För svenskt vidkommande har i domstolspraxis upphandlande enheter ansetts få avbryta upphand-lingar om de kunnat påvisa sakliga skäl för detta, en ståndpunkt som Nämnden för offentlig upphandling ursprungligen förefaller ha tagit i frågan (jfr ärende 1999/0077-21). Vad som ligger i begreppet ”sakliga

skäl” är dock inte helt klart vilket Regeringsrätten konstaterade i ett mål tidigare i somras där fråga var om sådana skäl var för handen (dom av den 18 juni 2008 i mål nr 7679-06). I det fallet hade den upphandlande enheten avbrutit upphandlingen med motiveringen att det endast fanns en kvalificerad anbudsgivare och således ingen anbudskonkurrens att dra nytta av. Detta hade dock skett först efter att den vinnande anbudsgivaren diskvalificerats som ett resultat av ett överprövningsför-farande initierat av den anbudsgivare som lämnat det näst mest fördelak-tiga anbudet. Den tredje kvalifice-rade anbudsgivaren ansågs, vid en förnyad prövning av den upphand-lande enheten, inte heller uppfylla skall-kraven. Då totalt endast tre anbud ingivits kvarstod således endast ett vars anbudspris, enligt den upphandlande enheten, inte rymdes enligt budgeten för kontraktet. Regeringsrätten konstaterade med hänvisning till det ovan nämnda Fracassofallet att ett det måste anses utgöra ett sakligt och godtagbart skäl att avbryta en upphandling då det endast finns en anbudsgivare.

Utöver Fracassofallet har EG-domstolen bl a tidigare i det s k Hanselmålet fastslagit att en upphandlande enhet får avbryta en upphandling i vilket anbud med lägst anbudspris skulle antas när det, vid en genomgång av anbuden, står klart att andra kostnader än priset skulle komma att få betydelse

Ett avbrytande av offentlig upphandling har tidigare inte kunnat bli föremål för vare sig överprövning eller skadeståndsanspråk enligt hand-lingslagstiftningen. Efter att EG-domstolen slagit fast att även ett avbry-tande omfattas av rättsmedelsdirektiven, som ligger till grund för regle-ringen om överprövning och skadestånd, har frågan om under vilka förutsättningar en upphandling får avslutas utan att detta strider mot phandlingslagstiftningen fått särskild betydelse. I svensk domstolspraxis i överprövningsmål har upphandlande enheter som påvisat sakliga skäl för att avbryta en upphandling ansetts få göra detta. Vad som exakt ligger i detta begrepp är emellertid inte helt klart vilket Regeringsrätten konstate-rade i ett mål tidigare i somras där fråga var om sådana skäl var för handen. Med ledning av tidigare fall bör man väl dock kunna anta att sakliga skäl föreligger inte bara när endast ett anbud lämnats eller kvalificerats utan t ex även när inget av de lämnade anbuden på ett tillfredsställande sett kan tillgodose den upphandlande enhetens behov och/eller endast till ett pris som överstiger fastlagd budget för upphandlingen. Detsamma lär sannolikt gälla om den upphandlande enhetens behov eller det sätt på vilket detta bäst tillgodoses ändras under upphandlingen, i vart fall om sådana ändrade förutsättningar inte rimligen kunde förutses av den upphandlande enheten i förväg menar advokat Peter Forsberg, verksam vid specialistgruppen för offentlig upphandling, Advokatfirman Vinge i Stockholm.

Sakliga skäl vid avbrytande av upphandling


JuridiK

kunde förutses av den upphandlande enheten i förväg, kunna anses utgöra sakliga skäl för att avbryta upphand-lingen. Svårare lär det väl vara att hävda att fel och brister i förfråg-ningsunderlaget, i synnerhet sådana som beror på försummelse från den upphandlande enhetens sida, kan utgöra sakliga skäl för att avbryta och det kan väl under alla förhållanden inte uteslutas att anbudsgivare som deltagit i sådana upphandlingar kan ha berättigade krav på ersättning för kostnader.

Peter Forsberg Advokatfirman Vinge

En del av din dag.

Matbutiken i brevlådan.Och försäkringsbolaget i datorn. Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrev-lösningar är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

varför det ekonomiskt mest fördel-aktiga anbudet istället borde ha angetts som tilldelningsgrund men då den upphandlande enheten inte uppmärksammat detta vid proces-sens inledande (mål C-244/02 Kauppatalo Hansel Oy mot Imatran kaupunki, REG 2003 s I-12139). Utöver detta fall och Fracassofallet finns liten vägledning vad gäller avbrytande av upphandling och innebörden av sakliga skäl är, som ovan nämnts, inte helt klar.

Med ledning av ovanstående fall bör man väl dock kunna anta att sakliga skäl föreligger inte bara när endast ett anbud lämnats eller kvali-ficerats utan t ex även när inget av de lämnade anbuden på ett tillfreds-ställande sett kan tillgodose den upphandlande enhetens behov och/eller endast till ett pris som överstiger fastlagd budget för upphandlingen.

Den upphandlande enhetens behov eller det sätt på vilket dessa bäst tillgodoses kan ju även komma att ändras under upphandlingen. Behovet kan ju t ex kunna komma att bäst tillgodoses på annat sätt än det som var utgångspunkten när förfråg-ningsunderlaget utarbetades eller detta kan av olika skäl helt upphöra under upphandlingens gång. Även sådana ändrade förutsättningar bör, i vart fall om de inte rimligen


KoMMunalteKniK

www.miljoteknik.com

MÄSSA OCH KONFERENS MED INRIKTNINGPÅ CLEANTECH OCH HÅLLBARA AFFÄRERNordens ledande mötesplats inom miljöområdetSvenska Mässan, Göteborg, 7-9 oktober 2008

MässaMatchmakingStudiebesök

Konferens

Fattar du rätt beslut? Vår framtida miljö berör alla. Men framför allt berör det dig som är med och påverkar eller fattar beslut om inköp, teknikval, drift eller produktion.

De beslut som tas idag kommer att ha konse-kvenser för morgondagen – både för miljön och för din verksamhets position på marknaden. Se till att du har ett bra beslutsunderlag.

MT-Besok_90x270.indd 1 08-07-04 14.00.01

Under de senaste åren har kommu-nernas finansiella ställning stadigt förbättrats. Mellan 2006 och 2007 uppgick ökningen till 6,3 miljarder kronor. De finansiella tillgångarna uppgick 2007 till 250,7 miljarder kronor, 3,7 miljarder mer än 2006, medan skulderna minskade med 2,5 miljarder till 205,1 miljarder kronor 2007. Den största ökningen bland tillgångarna stod kassa- och banktill-godohavanden för.

Landstingens förbättrade finan-siella ställning förklaras av att till-gångarna har ökat med 13,3 miljarder kronor till 63,2 miljarder kronor 2007. Även skuldsidan ökade, men inte i samma takt, där har en ökning skett från 43,8 miljarder kronor 2006 till 52,1 miljarder kronor 2007. De tillgångar som ökade mest var kort-fristiga placeringar och kassa- och banktillgodohavanden.

Finansiell ställning, kommu-ner och landsting 2005-2007, miljarder kronor

2005 2006 2007Kommuner 36,3 39,3 45,6Landsting -1,2 6,1 11,1

Västra Götalands län i bott och Stockholms län i toppVid närmare granskning visar det sig att Västra Götalands län ligger sämst till i relation till hela Sveriges län och kommuner, medan Stockholms län helt klart ligger i topp. Västra Götalands län har tillgångar på 38 436 miljoner kronor, och skulder på 39 718 miljoner. Vilket visar ett netto på minus 1 282 miljoner kronor.

Stockholms län har tillgångar 56 499 miljoner kronor och skulder på 42 081 miljoner. Vilket visar på ett överskott på 14 418 miljoner kronor.

Samtliga läns tillgångar och skulder år 2007, i miljoner kronor:

KoMMuner och landStinG i JäMförelSe:

förbättrad finansiell ställning totaltKommunernas och landstingens finansiella ställ-ning fortsätter att förbättras, enligt rapport från ScB. Kommunernas finansiella ställning har förbättrats från 39,3 miljarder kronor år 2006 till 45,6 miljarder kronor 2007. detta räknat som skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och skulderna. landstingens finansiella ställning ökade från 6,1 miljarder kronor år 2006 till 11,1 miljarder kronor 2007.

Län Tillgångar Skulder Netto (Tillgångar-Skulder)

Stockholms län 56 499 42 081 14 418

Uppsala län 6 885 7 060 -175

Södermanlans län 6 179 6 654 -475

Östergötlands län 19 297 9 571 9 725

Jönköpings län 3 302 4 660 -1 357

Kronobergs län 3 970 2 280 1 690

Kalmar län 5 529 5 285 244

Gotlands län 254 1 518 -1 264

Blekinge län 3 691 4 635 -945

Skåne län 25 198 15 206 9 992

Hallands län 7 234 4 599 2 635

Västra Götalands län 38 436 39 718 -1 282

Värmlands län 5 457 6 437 -980

Örebro län 5 996 5 124 873

Västmanlands län 8 246 6 396 1 850

Dalarnas län 4 882 5 570 -689

Gävleborgs län 10 451 8 506 1 945

Västernorrlans län 6 471 6 622 -151

Jämtlands län 3 132 2 163 968

Västerbottens län 24 927 15 919 9 007

Norrbottens län 4 190 4 650 -460

Källa: SCB

Tina Lundberg


KoMMunalteKniK

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid

med centimeternoggrannhet

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 [email protected] • www.swepos.com

En av utmaningarna för framtidens kommunalteknik är vattenfrågorna. Hur möter vi människans behov av vatten och att vara nära vatten? Hur tar vi med vattnet i planering och byggande? Kan vi bygga VA-system som är miljömässigt hållbara? Vem bestämmer över vattnet? Under temat ”Möte med vatten” kommer dessa frågor att diskuteras på konfe-rensen Kommunalteknik 2008 i Örebro den 9-11 september.

Kraven på avloppsrening skärps också ständigt, både för kommuner, samfälligheter och fastighetsä-gare med enskilt avlopp. Typen av avloppssystem är inte en självklarhet i alla lägen. Den vanligaste typen av

system, de så kallade självfallssys-temen, passar helt enkelt inte över-allt. Det kan röra sig om fastigheter som ligger i bergig, kuperad terräng, strandbebyggelse eller kanske ett område med stora avstånd mellan fastigheterna.

Här kan ett tryckavloppssystem vara lösningen. Ett av de främsta argumenten för att välja tryckav-loppssystem är ofta att ingreppen blir mindre än vid installation av ett konventionellt självfallssystem. Rörgraven blir lika djup överallt, oavsett topografi, vilket minskar behovet av sprängning och schakt-ning. De böjliga rören gör också att man vid behov kan dra ledningar

runt bergknallar och träd och att den befintliga miljön kan sparas i största möjliga utsträckning.

Den grunda förläggningen gör att man kan använda nya tekniker för att dra ledningarna, till exempel med täckdikningsmaskiner eller styrd borrning.

Geografiska databashanterare kan i dag hantera, analysera, dokumen-tera och vara beslutsstöd för avan-cerade tillämpningar för exempelvis transportplanering, väderprognoser och kommunal verksamhetsstyr-ning.

Ett exempel är Skånekartan - en geografisk databas som innehåller aktuell kartinformation och samtliga belägenhetsadresser i Skåne. Den omfattar detaljerad information om såväl landsbygden som Skånes samt-liga tätorter. Databasen omfattar det allmänna vägnätet, det kommunala gatunätet samt alla enskilda vägar. Alla byggnader finns redovisade i kartan. Kartan redovisar ett heltäck-ande skikt av markanvändning.

Uppdatering görs två gånger per år och databasen innehåller alltid aktuell information. Uppdateringen

sker direkt från källan i kommunerna som svarar för sammanställning av gatunät, adressättning och fortlö-pande uppdatering av kartinforma-tion i tätorterna. På landsbygden består databasen av Lantmäteriets GSD-Fastighetskartan.

Databasen är anpassad för fram-ställning av detaljerade kartpro-dukter och för användning i Geogra-fiska Informationssystem (GIS) och fordonsnavigering.

Användarna kan finnas inom alla sektorer av samhället, men primärt har materialet utformats för nytt-jande inom offentlig verksamhet – utöver de olika kommunerna även exempelvis räddningstjänst, polisen, statliga företrädare och trafikföretag.

Arne Öster

Kommunalteknik kan omfatta en rad olika verk-samhetsområden som exempelvis dricksvatten-försörjning, avloppsvattenrening, fjärrvärme , avfallshantering, gaturenhållning, snöröjning med mera. Kommunernas utnyttjande av geogra-fiska informationssystem (GiS) och geografiska databaser för olika ändamål är ofta omfattande.

Kommunaltekniken – en hörnpelare i vårt välfärdssystem


Miljöbil – välj gas

GasFordonsgas är samlingsnamnet för biogas och naturgas som används för fordonsdrift. Vid drift med biogas är utsläppen av CO2 nära noll. Bioga-sens andel av fordonsgasen har stadigt ökat och utgör idag drygt 53% av den totala mängden fordonsgas som säljs i Sverige.

Bäst är att, som i Stockholm, tanka biogas som görs av organiskt avfall från bland annat reningsverk. Då minskar utsläppen av fossil koldi-

oxid med över 90 procent jämfört med om bilen körs på bensin. På västkusten är det vanligt med naturgas som har fossilt ursprung. Då blir reduktionen av koldioxid-utsläppen sådär 20 procent jämfört med om bilen körs på bensin.

De företag, kommuner och privatpersoner som har bilar, sopbilar och bussar som drivs på gas har köpt fler fordon och ännu mer gas. Det innebär att fordonsgasen förra året kunde ersätta 64 miljoner liter

bensin, vilket motsvarar ca 48 000 bensinbilar på ett år. Det motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 101 miljoner kilo koldioxid.

Intresset för gasdrift ökar internationelltI Tyskland men framför allt i Italien är gasbilar vanliga. Här i Sverige är vi nu uppe i ca 100 tankställen vilka framför allt täcker in västkusten och sydsverige men även stockholms-området på ett tillfredställande sätt. Ändå sjunker gasbilarnaas andel av försäljningen i Sverige. Trots höjda bensinpriser har försäljningen av gasbilar halverats under årets sex månader jämfört med motsvarande tid 2007. Nu kräver braschorganet Gasföreningen åtgärder av reger-ingen för att vända trenden.

När Volvo lade ner sin tillverk-ning av gasbilar vid årskiftet 06/07 hade det en omedelbar effekt på försäljningen. Förra året var det bara 0,6 procent av drygt 300 000 nyre-gistrerade bilar som drevs med gas. År 2006 var motsvarande siffra 1,3 procent.

Och den negativa utvecklingen fortsätter. Under första halvåret 2008

såldes totalt 475 gasdrivna bilar.

Försäljningen av gas ökar, men inte antalet bilarTrots den ökande fordonsgasför-säljningen så ökar inte antalet nyre-gistererade miljöbilar som drivs på gas i lika stor utsträckning. Främsta orsakerna till detta kan vara brist på information, fortsatt behovet av fler tankställen, samt Volvos beslut att 2007 upphöra med produktionen av nya gasdrivna personbilar. Det såldes drygt 900 gasbilar från Volvo 2007. Föregående år såldes det över 2860 stycken. Gapet på nästan 2000 stycken bilar har inte fyllts av någon större ökad försäljning av andra modeller trots att det finns många gasmodeller från exempelvis Fiat, Mercedes, Opel och Volkswagen. I den nyligen publicerade positiva statistiken över sålda miljöbilar förra året så döljs alltså det faktum att de miljövänligaste miljöbilarna - biogas-drivna bilar - inte ökar lika mycket som tidigare.

En ny Mercedes för gasdriftMercedes B 170 NGT, som världsde-buterade miljömässan i Stockholm,

fordon

Miljöfordon har aldrig varit mer i fokus än nu. nybilsregistreringen visar att andelen miljö-bilar ständigt ökar och prognosen för 2008 är att andelen av miljöbilar kommer att vara cirka 30 procent. det har heller aldrig funnits så många olika sorters miljöbilar som nu och utbudet ökar för varje månad. på mässan Miljöteknik 2008 i Göteborg kommer flera av dessa att visas upp i samarbete med Bil Sweden. Merparten av alla miljöbilar som för närvarande säljs i Sverige drivs på e85, ett bränsle som många har synpunkter på. Men varför väljer så få bilar som drivs på gas.

Mercedes nya gasbil.


Fakta (fabriksuppgifter)

Pris: 249.900 kronor (provbilen cirka 303.000 kronor).

Motor: 4 cylindrar, rak, tvärställd, 2 ventiler/cylinder, volym 2 liter, effekt 116 hk vid 5.750 varv/ minut, vridmoment 165 Nm vid 3500-4.000 varv/minut.

Kupeutrymme/bagagevolym: 5 platser, 416 liter.

Kraftöverföring: framhjulsdrift, manuell växellåda med fem växlar.

Fartresurser: 0-100 km/tim 12,4 sekunder, toppfart 184 km/tim.

Mått (i cm): längd 427, bredd 178, höjd 162.

Bensinförbrukning: 7,3 liter / 100 km, naturgas 4,9 kg / 100 km vid blandad körning.

Koldioxidutsläpp: bensin 175 gram, naturgas 135 gram per kilometer.

Clean Fuels and Vehicles, CFV, började säljas i Sverige i somras. Priset är bestämt till 249 900 kronor och förmånsvärdet för tjänstebilsfö-rare ligger på tusenlappen jämnt (1 005 kronor med 52 procents margi-nalskatt).

Parallellt med introduktion av B 170 NGT moderniserar Mercedes-Benz B-Klassen med ny front- och bakparti samt sidor. Även interiören genomgår en försiktig uppfräsch-ning. Genom att ytterligare förfina motortekniken sänks B-Klassens bränsleförbrukning med upp till sju procent.

Mercedes B170 NGT kan köras på bensin samt natur- och biogas. Oavsett bränsle ger tvålitersmotorn 115 hästkrafter/85 kiloWatt och den drar 7,2 l bensin respektive 4,9 kg naturgas per 100 km, förbruk-ningen av biogas varierar beroende på gasens energiinnehåll. Koldiox-idutsläppen (CO2) ligger på 173 g/km med bensindrift och 135 g/km med naturgasdrift medan körning på biogas inte medför några som helst fossila CO2-utsläpp beräknat enbart på bilens körning.

Mercedes B-Klass är den första bil i mellanklassen som försetts med miljöcertifikat; 40 000 processer från planering till skrotning har gått igenom och givit den ISO godkän-nande 14062 ´´Design for the Envi-ronment´´.

Mercedes B170 NGT är baserad på den framhjulsdrivna B-Klass som

funnits på marknaden i tre år och som sålts i över 350 000 exemplar. Kompletteringen med gastankar, rör och tekniken i motorrummet påverkar inte den del av bilen som är gjord för körning med bensin. Inner-utrymmena är också oförändrade. Tack vare uppbyggnaden med dubbla golv finns det plats för gastankar dels mellan dem, dels i reservhjulsbaljan. B170 NGT rymmer 16 kg gas i fem tankar och bensintanken rymmer 54 liter. Det ger en sammanlagd räckvidd på drygt 100 mil; blandad körning.

MiljöfördelarBiogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet, det enda bränsle som hamnar i högsta miljöklassen enligt statliga Alternativbränsle-utredningens betänkande SOU 1996:184.

Om du byter från bensin eller diesel till biogas bidrar du till att minska de totala utsläppen av kväve-oxider, kolväten, stoft och koloxid. I orter med biogasdrivna fordon har mätningar utförts och de visar en klart förbättrad stadsmiljö efter infö-randet av biogasdrivna fordon.

Bullernivån hos gasdrivna fordon halveras vid acceleration och körning i tätort, jämfört med dieseldrivna fordon.

Klas Bergqvist

Lika enkelt tanka gas som bensin.

eXpertpanelen SVarar

1. Det finns idag många bra verktyg på marknaden och leverantörerna till dessa är mycket kompetenta. Att använda samma verktyg från sammanställning av förfrågningsunderlaget till annonsering, utvärdering och tilldelning ger många fördelar. Ofta finns det även funktioner med arkivdatabaser och funktioner för att lämna elektroniska anbud. Med teknikens utveckling finns det även möjligheter att koppla ihop olika verktyg med varandra, vilket ger möjligheter att tillhandahålla de funktioner som organisationen efterfrågar. för att hitta rätt verktyg så måste man först tänka ut vad man vill ha och sedan se vilka krav marknaden kan uppfylla till det pris min organisation är beredd att betala.

2. När användandet av mallar sprids blir det en viss enhetlighet i förfrågningsun-derlagens upplägg, vilket kan underlätta för anbudsgivaren. Användandet av mallar och checklistor minskar risken för onödiga formaliamissar men det är alltid viktigt att korrekturläsa underlaget. Det går inte att använda en mall utan en organisationen bör anpassa olika mallar för olika typer av upphandlingar samt skapa olika checklistor.

3. fortbildning i juridik är mycket vär-defullt. Som upphandlare arbetar man med det skrivna ordet och det gäller att läsa innantill, att få en jurist syn på olika skrivningar är värdefullt. Likaledes är det nog värdefullt för juridiken att förstå

upphandlarens dilemma med att i ord beskriva kvalitet, funktion m.m. Kan vi få vägledning så kan detta skapa bättre förutsättningar.

Offentliga Affärer har tagit del av Nuteks utredning om stöd och verktyg vid upphandlingar inom vård och omsorg. Med anledning av det fann vi oss föranlåtna att fråga våra experter.

1. Vilka typer av elektroniska verktyg skulle underlätta upphandlingsprocessen?

2. Vilka fördelar uppnår man genom användning av checklistor och mallar för förfrågningsunderlag och avtal?

3. Behöver upphandlarna fortbildning i juridik?

Ann Linde Koolman,upphandlareAlingsås Kommun

Roland Pettersson,Kommentus

Anna Ulfsdotter Forsell,Advokat, Delphi & Co

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

1. jag tror att de verktyg som behövs redan finns. Det upphandlande myndig-heter/enheter och leverantörer sparar mest tid och arbete på är en ökad användning av s.k. checklistor m.m. Se vidare mitt svar nedan.

2. jag är en anhängare av använd-ningen av checklistor i alla dess former. Det underlättar för alla. Att upprätta upphandlingsunderlaget tar visserligen något längre tid, men den tiden får enheterna/myndigheterna igen senare i upphandlingen - nämligen i samband med granskningen av alla anbud och utvärderingen. Även för leverantörerna eller anbudsgivarna är detta en stor

fördel - risken att missa uppfyllande av ett skall-krav minskar väsentligt.

vad gäller användningen av mallar för förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar är jag positiv med reservation. Det är viktigt att förfråg-ningsunderlagen och avtalen anpassas efter vad som upphandlas. Det är inte rimligt att ha samma krav på leveran-tören avseende exempelvis finansiell och ekonomisk ställning i en liten upphandling av någon tjänst som i en stor byggentreprenadupphandling. Inte heller rimligt att ha samma tuffa vites-krav i den lilla upphandlingen som i den stora. Sammanfattningsvis anser jag det vara viktigt att förfrågningsunderlagen

och avtal anpassas efter upphandlingen fråga. vad jag däremot är förespråkare av är en mall på så vis att leverantörer och anbudsgivare ”känner igen sig” och vet var de skall leta efter viss informa-tion.

3. ja, såväl upphandlarna som leverantörerna eller anbudsgivarna behöver ständigt fortbildning i juridik. Med juridik menar jag här framför allt fortbildning i LOU och försörjningslagen men också i offentlighetsprincipen, för-valtningslagen och annan näraliggande lagstiftning såsom konkurrenslagen m.fl.

1. Det kan se lite olika ut beroende på hur verksamheten är organiserad. för de med fokus på egna upphandlingar föreställer jag mig att dokumentmallar och struktur är av särskilt intresse. för de som har en decentraliserad organisa-tion och arbetar mer som en stödjande funktion i organisationen. Kan jag se att det även är av intresse att få verktyg för projektplanering, dela dokument, sprida information på internet och intranät samt avtalsuppföljning och avrop.

2. I huvudsak handlar det om att kvali-tetssäkra arbetsgången och underlätta arbetet. Men jag är övertygad om att det även finns en effektivitetsfaktor som i vissa fall kan vara betydande.

3. Upphandlarna har kompetenser mycket vilket gör att de blir lite av generalister i sin organisation. Det handlar om verksamhet och sakfrågor kopplat till det som ska upphandlas. Kraven på upphandlarna ökar även utifrån att anbudsgivare och beställare blir mer pålästa och kompetenta. I det samanhanget är det även av vikt att upphandlarna har en bra och uppdate-rad kompetens inom de juridiska frågor som berör upphandling.

ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från övertårneå i norr till Malmö i söder.

Landet runt

Övertorneå: Bygger bort mörkläggning

Övertorneå kommun har tröttnat på att vara beroende av Ekfors kraft för att få sin gatubelysning tänd.

Kommunen beslutade den 2 juni att bygga ett eget belysningssystem som bland annat omfattar central-orten, rapporterar Radio Norr-botten.

Vattenfall, som lämnat det billi-gaste anbudet, ska bygga det nya belysningsnätet.

Övertorneå och Haparanda har under de senaste två vintrarna varit utan gatubelysning i delar av kommunerna eftersom Ekfors kraft har vägrat att tända lyktorna.

Orsaken är en segdragen tvist om elpriset mellan kommunerna och företaget.

Sundsvall: På topp med rena soporMed motiveringen att Sundsvalls kommun på ett förtjänstfullt sätt medverkat till avgiftningen av krets-loppet och en giftfri miljö tog Sunds-vall hem vinsten när årets SAKAB AllFa-utmärkelse avgjordes i juni. Priset delades ut av Dalarnas lands-hövding Maria Norrfalk.

Utmärkelsen instiftades 2006 för att premiera det kommunala arbetet med att sortera ut farligt avfall. Juryn bestående av representanter för SAKAB och Avfall Sverige bedömer kommunerna både avseende kvan-titet och kvalitet. Tidigare vinnare är Skinnskattebergs kommun (2006) och Öckerö kommun (2007).

Sundsvalls kommun har genom åren haft en hög ambitionsnivå när det gäller farligt avfall. Genom att erbjuda kommuninvånarna en rad olika möjligheter att bli av med sitt farliga avfall har de insamlade mäng-derna ökat år från år. Ledstjärnan har varit att få en så smidig och lättillgänglig insamling som möjligt. Kommunen har dessutom målmed-vetet gjort plockanalyser för att analysera hur mycket och i vilka områden farligt avfall finns kvar i hushållssoporna. Analyserna har konkret medfört anpassningar i insamlingssystemen.

Stockholm: Konsumentvägledning i ny regi

Konsumentvägledningen i stadsdels-förvaltningarna Norrmalm, Kungs-holmen, Östermalm och Södermalm samt Hägersten-Liljeholmens övergår i ny regi från den 1 oktober.

KonsumentCentrum kommer nu att ge konsumentvägledning till de sammanlagt cirka 360.000 invånarna i de fem stadsdelarna som har gått samman i en gemensam upphand-ling av denna service.

KonsumentCentrum är ett nystartat, helägt dotterbolag till Sveriges Konsumenter, som är en oberoende, partipolitisk obunden paraplyorganisation med 27 medlemsorganisationer samt enskilda medlemmar. Organisationens mål är ökad konsumentmakt och att poli-tiker, näringsliv och myndigheter alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter ger ut tidningarna Råd & Rön och KonsumentMakt.

Avtalet innebär att konsument-vägledning kommer att ske per telefon och e post. Telefontider kommer att vara detsamma som tidigare. Du vänder dig till din egen stadsdels växel eller Stockholm stads webbplats för att få uppgifter om telefontider, telefonnummer och e-postadress till konsumentvägled-ning.

Botkyrka: Satsar på hemspråks- undervisningBotkyrka kommun satsar på tvåsprå-kighet i grundskolan. Målet är att erbjuda undervisning på barnens modersmål i samtliga ämnen.

– Vi tror att vi med den här insatsen kan öka elevernas resultat-utveckling, säger Jens Sjöström (s), barn- och ungdomsnämndens ordfö-rande i Botkyrka kommun.

Över 70 procent av skoleleverna i Botkyrka kommun har sina rötter i ett annat land. Sammanlagt talar de ett sjuttiotal olika språk. Under nästa år ska dessa elever få möjlighet att läsa alla läroämnen på sitt eget modersmål. Undervisningen ska dock vara tvåspråkig, mycket kommer att översättas från modersmålet till

svenska – och tvärtom. Det handlar om att förbättra resultaten och om elevernas identitet, samt att satsa på den framtida arbetsmarknaden.

Flertalet studier visar på en samstämmig uppfattning om att ett stärkt modersmål ger bättre förut-sättningar för att lära sig svenska.

Essunga: 25-årsjubilerande Essunga får besök av kungaparetEssunga kommun, en timmes bilresa nordost om Göteborg, fyller 25 år i år och det kommer att firas på olika sätt. Som exempel kan nämnas att kungaparet kommer till central-orten Nossebro den 9 oktober och en höstmässa ordnas den 11-12 oktober. I samband med höstmässan kommer det populära radioprogrammet ”Ring så spelar vi” att direktsändas från kommunen.

Här finns också den uppskattade Nossebro Marknad, som är Sveriges största månadsmarknad. Sista onsdagen i varje månad går den av stapeln. Den blir alltmer populär, det visar om inte annat statistik förd över antal knallar. Vid en jämförelse med förra årets marknader har intresset ökat rejält hos försäljarna att finnas på plats. Vid en undersökning gjord under julimarknaden framkom det att besökarna tycker bland annat att det är mysigt att besöka Nossebro Marknad och att här finns bra utbud med många fyndpriser. Man ser marknaden också som ett trevligt utflyktsmål med hög trivselfaktor. Knallarna är trevliga och det är roligt att bara strosa omkring.

Essunga kommun är en kommun på frammarsch. Trots att där endast bor 5.600 invånare är kommunen välmående med god kommunal ekonomi, låg arbetslöshet och brotts-lighet och har under det senaste året klättrat högt på Svenskt Näringslivs rankinglista och ligger på plats 36. En anledning är den täta kontakten mellan näringslivet och kommunens beslutsfattare.

Borås: 18 miljoner kr från EU ger arbetschanser i KedjanFörhoppningen har blivit verklighet: Brämhults kommundel har fått 6

miljoner kr EU-pengar om året i tre år för projektet Kedjan. Projektet har som mål att öka möjligheten till egen försörjning för boende på Häss-leholmen.

– Det är en fantastisk möjlighet för oss att kunna arbeta vidare med de pengarna i ryggen, säger projekt-ledaren Inga-Lena Persson.

Pengarna kommer från den euro-peiska socialfonden och har beviljats av svenska Esf-rådet. Totalt är det närmare 18 miljoner kr som rådet beviljat för projektet Kedjan under de tre åren.

Målgruppen för projektet är vuxna med olika former av samhälls-stöd, och unga som riskerar att hamna i bidragsberoende. Kedjan består av ett antal delprojekt, som erbjuder möjlighet för individuella lösningar.

Inom ett delprojekt samverkar Försäkringskassan, Sociala blocket och Arbetsförmedlingen för att göra individuella handlingsplaner. Andra delprojekt ger tillfällen till arbetsförberedelse utifrån dessa handlingsplaner. Det sker i form av bl a kompetensutveckling, praktik och lokal introduktion. En mängd olika partner ingår i det arbetet, t ex BrämHulta företagarförening, Dagfolkhögskolan på Hässleholmen ochVuxenutbildningen. Till exempel har delprojektet Näringslivsbryggan målet att få ut 30 personer i arbete under treårsperioden.

Ett delprojekt ska i samverkan med Högskolan i Borås skapa ny kunskap om de effekter som är viktiga för att minska utanförskapet.

Utöver EU-pengarna satsar Borås Stad också egna pengar i Kedjan, som är en del av storstadsarbetet i Borås.

– Men på sikt ska projektet inte vara en kostnad. Får vi ut fler i jobb vinner alla på det, påpekar Inga-Lena Persson.

Malmö: Nytt boende för 30 hemlösa planeras i RosengårdI höst beräknas ett nytt boende för 30 hemlösa personer - fokus är barn-familjer - stå klart i Rosengård. Det är ett äldreboende som omvandlas till ett boende med vandrarhems-

3535

Vad händer i er KoMMun?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

standard. Dessutom utökas boendet i kvarteret Sångleken i Fosie med ytterligare platser för fyra familjer - totalt blir det plats för 10 familjer.

– Situationen i Malmö är bekym-mersam, menar Eva Ahlgren, förvaltningschef för Sociala Resurs-förvaltningen, som ansvarar för den övergripande planeringen kring hemlöshet i Malmö.

– Eftersom Malmö växer i snabb takt har det medfört en bostadsbrist. Vi ser att andelen hemlösa fortsätter att öka kraftigt i år, berättar Eva Ahlgren.

1627 nya lägen-heter i Malmö under 2008 Enligt den senaste statistiken från Stadsbyggnadskontoret har det totalt byggts 698 lägenheter i Malmö i dag, och vid årsskiftet kommer 1627 lägenheter stå färdiga för inflyttning.

Malmö Kommunala Fastighets AB meddelar att hundra hyres-rätter är inflyttningsklara i dag, bland annat på Värnhem, och innan årsskiftet beräknas ytterligare ca 200 lägenheter vara inflyttningsklara.

5 procent av alla nybyggda lägen-heter ska gå till sociala boenden, enligt de regler som gäller i Malmö.

– Över femtonhundra nya lägen-heter i Malmö på ett år kan tyckas vara många, men med tanke på att staden växer med över 5 000 personer om året räcker det inte till för alla, säger Eva Ahlgren.

– Bostadsbristen gör att det i dagsläget är svårt att hitta bostäder till alla som kommer till Malmö. Det är studenter till Malmö högskola, det är danskar som väljer Malmö framför Köpenhamn, och det är en stor inströmning av flyktingar, säger Eva Ahlgren.

Vad händer på Mosippan? I mitten av mars startade rivningen av de gamla husen. Därefter var det byggstart för nya bostäder, som ska stå klara för inflyttning i början av 2009. På det nya Mosippan kommer det att finnas en föreståndare, två socialpedagoger och en vaktmästare på området.

Sverigebesöket 1897Den 19 juli 1897 var en tryck-ande het sommardag. På stationen i Bispgården tuffade ett ånglok in. Dörrarna slogs upp. Ut ur tåget steg kung Chulalongkorn, hans bröder och söner, hovmarsalk och sekreterare, adjutant och läkare, kurir, kammartjänare och teko-karpage och så några andra. Hela det lilla samhället var på benen för att hylla den exotiske kungen. I vackra hästekipage åkte sällskapet till turisthotellet för att äta lunch. Det svenska hovet hade telegraferat noggranna instruktioner om vilken mat som skulle ätas och hur. Efter lunchen åkte kungen i kortege till den lilla halvön Edset. En ångbåt stod redo att ta sällskapet nedför Indalsälven till Sundsvall. Folket i Bispgården vinkade adjö till kungen och han till dem. I Sundsvall besökte kungen sågverk och indu-strier. Efter detta reste han tillbaka hem till Siam.

Det var Sveriges och Norges kung, Oskar II, som hade bjudit in kung Chulalongkorn till världs-utställningen inom konst och industri i Stockholm året 1897, men Chulalongkorn ville se mer av Sverige. Han gavs flera förslag, men det intressantaste beskrevs: ”Det är Ångerman- och Indalsälvarna. Det är det bästa vi har i vårt land. De finaste älvarna med fina vattenfall. Utefter älvarna finns sågkvarnar vilka producerar huvudparten av vår export, vilket säkert intres-serar kungen. Särskilt som trä är den största exportartikeln i Siam. Oskar II har själv åkt turen och kan rekommendera den.”

Avskaffade slaveriet och dödstraffetKung Chulalongkorn föddes den 20 september 1853 som den femte kungen i Ramadynastin. Som femton åring besteg han tronen i Siam, nuvarande Thailand. När han växte upp såg han hur länderna runt omkring honom koloniserades av England och Frankrike. Chulalong-korn ville inte att samma sak skulle hända Thailand. Istället började han arbeta för att Thailand skulle bli ett modernt land som skulle stå på egna ben. Direkt efter utnäm-ningen avskaffade han slaveriet och dödstraffet. Han såg till att landet fick sjukhus, järnvägar, post, telefon och bättre skolor.

Utanede enda platsen i världen utanför ThailandThailand klarade sig från kolonise-ring och Chulalongkorn blev en av landets mest älskade kungar. Chula-longkorn regerade från 1873 fram till sin död 1910. Innan han dog avskaffade han också månggiftet, han själv hade då 36 hustrur och var far till 77 barn. Chulalongkorn dödsdag den 23 oktober firas fortfa-rande. Ett thailändskt sätt att hylla någons minne är att bygga en pavil-jong. Minnesplatser finns på många platser i Thailand, men bara på en plats utanför landet - den platsen är i Sverige, i Utanede i Ragunda kommun, där han för många år sedan blev så väl mottagen.

Kung Chulalongkorns vägI mitten av fyrtiotalet påbörjades bygget av Hölleforsens kraftstation utanför Utanede. Vid förstärknings-arbeten av den branta nipvägen ner mot älven användes den dammiga vägen som kung Chulalongkorn hade åkt på 50 år tidigare. Efter bygget var klart rustades vägen vid Utanede upp och eftersom histo-rien om den exotiske kungen aldrig glömts bort i trakterna döptes vägen till Kung Chulalongkorns väg och vägskyltar med det nya namnet sattes upp.

Ett nytt thailändskt besök1992 kom en dansgrupp från Thai-land till Ragunda kommun för att uppträda i Hammarstrand. De hade hört talas om Kung Chulalong-korns väg och blev oerhört fasci-nerade och hedrade över att vägen döpts efter deras mest älskade kung. De besökte vägen och mediterade i flera dagar. Efter det väcktes idén om att bygga en minnesbyggnad efter kungens besök. Förslaget lades fram till Ragunda kommun.

Innan bygget var frågorna mångaKunde man verkligen placera en paviljong mitt ute på en svensk åker? Skulle utsmyckningarna klara snö och is? Vem skulle bygga vad? Men snart började frågorna lösas. Svenska och Thailändska arkitekter träffades och diskuterade arbetet. Man kom överens om att stommen skulle konstrueras i Sverige, medan utsmyckningarna skulle göras av den Thailändske kungens egna hantverkare. Kungliga Tekniska

Högskolan hjälpte till att hitta rätt material.

Munkar välsignade platsenVid Holmsta precis intill Kung Chulalongkorns väg, tyckte thai-ländarna var en idealisk plats för byggandet av paviljongen. Där fanns redan en damm som man kunde bygga om till spegeldamm. Problemet var bara att marken där paviljongen skulle byggas bestod av blålera, på sina ställen 20 meter djup. Men eftersom thailändska munkar nu redan hade varit där och välsignat platsen gick beslutet inte att ändra. Istället slog man ner 70-80 pålar av stål 30 meter långa för att paviljongen skulle stå stadigt. Bygget påbörjades 1997.

Många kontakterBygget av paviljongen har skapat många kontakter mellan Sverige och Thailand. De Thailändska myndig-heterna är mycket intresserade av vad som händer vid paviljongen och vill vara med att utveckla vad som händer runt omkring. Ragunda kommun har numera kontakt med Thailands regering, universitet och näringsliv. De ökande kontakterna bidrog bland annat till grundandet av den svenskthailändska handels-kammaren 1997.

Sägner, anekdoter och verklighetNu står den kungliga paviljongen med sin guldförgyllda spira. Invän-digt finns en bronsstaty i naturlig storlek av Chulalongkorn som väger cirka 800 kg.

Kung Chulalongkorns besök varade bara en dag, men var så osannolikt omtumlande att sägner och anekdoter fortfarande lever kvar. Det finns ingen annan plats utanför Thailand där han har levt kvar på samma sätt som i Ragunda kommun. Paviljong-projektet har fått det thailändska hovets välsig-nelse och även vår egen kung Carl Gustaf har engagerat sig i det. Det kanske inte är för inte som samma kungahus i Thailand har suttit på tronen sedan 1782 som gör det än i dag.

Tina Lundberg

Kung Chulalongkorn älskad även i Ragunda kommun

En märklig saga


ledarSKap

Alla bolag består av två styrande system, dels det strukturella och dels det kulturella systemet. Två helt olika system, men trots det lika viktiga och avgörande för vilken prestationsnivå vi spelar på.

StrukturenStrukturen är det vi kallar för den hårda sidan av bolaget. Den ägs av bolaget och upplevs ofta som ett mycket snabbt system. Det är faktiskt så att strukturen kan ändras över en natt med bara ett penn-streck. Strukturen består av fyra olika områden – policys – som är det nedskrivna sätt om beteende och om hur saker och ting skall fungera hos oss. Processer, som är det flöde eller flödesschema, som beskriver hur vi gör det vi gör. Vidare struktur som innefattar organisationsschema, mål, budget och pengar samt tidsschema. Slutligen strategi, som är den före-slagna handlingsplan för hur vi skall uppnå våra mål. Detta tillsammans är det övergripande struktursystem som vi kallar för struktur inom ett bolag. Sammantaget ett mycket snabbt system som ägs av bolaget och kan ändras över en natt, men trots det, det som gäller. Strukturen skall egentligen agera som bas för att bygga kulturen på.

KulturKultur är den andra sidan av ett bolag. Kulturen är det som vi kallar för den mjuka sidan av bolaget och som många gånger kan uppfattas som ”lätt flummig”. Kulturen ägs av alla människor i bolaget och kan inte ändras över en natt oavsett hur mycket vi försöker. Det är en långsam process. Kulturen består även den av fyra olika områden. Ritualer, som är kulturella specifika handlingar, gillade eller ogillade, som blivit en del av vår vardag, exem-pelvis fikaritualer, kommunikations-ritualer, konfliktlösningsritualer. Ett exempel på fikaritual kan vara att vi egentligen har tio minuter fika, men trots det alltid fikar femton minuter. Många gånger kan ritualer beskrivas som ”det som sitter i väggarna”.

Ledarskapets utmaningarledarskapet har många utmaningar. en av de absolut största utmaningarna som de flesta ledare står inför idag, är att lyckas skapa mer med mindre, dvs att skapa en högpresterande organisation utifrån befintliga förutsättningar. den största utmaningen i att skapa högpreste-rande organisationer är att skapa en kultur som gör det möjligt för människor att både kunna och vilja prestera så bra som möjligt.

Vi gör det utan att vi egentligen är medvetna om att vi gör det. Därefter har vi symboler, som är tecken, språk och jargong, som beskriver vilken grupp eller kategori vi tillhör. För det mesta bara kända av de människor som är en del av kulturen. Exempel på symboler kan vara vissa ord eller tecken som används, och som bara förstås av dem som är en del av kulturen, men inte av utomstående. Vidare värderingar, som är vår syn på vad som är viktigt för oss, det vill säga det grundläggande synsätt som driver oss i vår kultur. Värdering-arna är det som är absolut viktigast för oss och som binder oss samman. Den sista delen och den kanske mest intressanta delen i det kultu-rella systemet är det som vi kallar för hjältesystem. Hjältesystemet är ett mycket speciellt system som ger oss kunskap om vilken typ av person som är framgångsrik eller vilka det läggs fokus på i organisationen. Hjältar i ett bolag, är med andra ord de personer som alla andra strävar efter att vara, kanske kan det vara den som har lättast för att göra karriär i ett bolag. Det kan vara positivt och negativt. Ett exempel kan vara ett bolag som har ett hjältesystem med ”brandsläckare”. Hjältarna i det här företaget är de som kommer och löser problemen. Detta kan till viss del vara bra, men långsiktigt kan det också innebära problem. Många gånger kanske det finns unga lovande människor som precis har kommit in i bolaget. De har bra lösningar och de vill lösa problem, men de får helt enkelt inte eftersom det är hjäl-tarnas uppgift. Istället väntar alla på att hjälten skall komma och lösa det hela. Sammantaget är det kulturella systemet i ett bolag ett långsamt system, som ägs av alla i bolaget och kan inte ändras över en natt.

Ledarskapets största utmaningDet finns många olika utmaningar som en ledare måste behärska för att kunna skapa högpresterande organi-sationer. Ledarskapets största utma-

ning är att lyckas skapa ett samspel mellan det strukturella och kulturella systemet. Detta samspel är nämligen många gånger direkt avgörande för prestationsnivån i ett företag. Det vill säga att alla i bolaget; dels har en klar bild av strukturen och dels att det finns en kultur som ger energi, lust och möjlighet för människorna i bolaget att prestera på topp. Bra samspel innebär bra prestationer, dåligt samspel kan många gånger innebära dåliga prestationer.

Ledarskapets utmaning nummer ett är ansvar. Att vara ledare innebär att representera bolaget och ta ansvar för de beslut och agerande som måste fattas, trots att det ibland inte uppskattas av medarbetarna.. Att som ledare alltid försöka få alla i gruppen att samtycka kan vara ett tecken på svaghet och många gånger innebär det också att jag som ledare kommer att undvika att ta tuffa beslut, med risk för att komma på kant med någon av medarbetarna.

Utmaning nummer två är till-

gänglighet. Den dag som medarbe-tarna slutar att gå till ledaren med sina problem är det ett klart tecken på dåligt ledarskap. Anledningen till detta kan vara att de antingen inte har något förtroende för ledarens ledarskap och därmed inte tror att han kan hjälpa dem. Det kan även bero på att medarbetarna misstror ledarens erfarenhet som ledare. En annan anledning kan vara att de helt enkelt inte tror att ledaren bryr sig. I båda dessa fall är det ett tecken på dåligt ledarskap. En ledare skall vara tillgänglig. Lagets utmaningar och problem skall vara ledarens utma-ningar och problem. Har ledaren en grupp som inte förstår vad struk-turen vill, är det ledarens uppgift att kanske inte hålla med gruppen, men i alla fall vara där så att medar-betarna vågar komma till honom och berätta, samtidigt som ledarens uppgift är att representera strukturen som en strukturell representant, eller som ledare för strukturen.

Ledarskapets utmaning nummer

Manuel Knight Sinkfield.


ledarSKap

tre är mod och att våga agera som ledare. Det finns anledningar till att en ledare blivit vald till just ledare för gruppen. Eftersom man inte alltid vet med säkerhet vilken väg som är rätt att gå, är ett vanligt misstag hos ledare att man börjar dubbelkolla allting. Colin Power har ett intressant sätt att se på detta. Han säger att ”p = 40-70”. Detta innebär att presta-tion ska egentligen ske när vi har 40-70 procent av den information som krävs. Om man istället väntar tills man har 90 procent informa-tion, kan det många gånger innebära att man missar själva möjligheten att prestera innan man väl hunnit fatta ett beslut. Vidare, att agera på mindre än 40 procent information är helt enkelt inte smart.

Ledarskapets utmaning nummer fyra är att lita och lyssna på kulturen, eftersom kulturen många gånger är det system som är närmast presta-tionen, närmast kunden, närmast alla medarbetare. Strukturen skall användas som ett hjälpmedel till kulturen. Det är därför som samspelet mellan strukturen och kulturen är så viktigt. Om struk-turen säger att vi skall gå dit, men kulturen säger en massa saker som gör det omöjligt att gå just dit, är det viktigt att ledaren hör detta budskap och om möjligt fattar ett nytt beslut som gör det möjligt för kulturen och medarbetarna att gå dit.

Nästa stora utmaning är kommu-nikation. Kommunikation är egentligen kittet i samspelet mellan struktur och kultur. Det finns mycket att säga om kommunikation. En av de största utmaningarna som jag träffat på bland de kunder jag jobbar med är mod. Det verkar som många inte helt enkelt inte vågar säga det de vill. Mod är helt avgörande i kommunikation. Har jag något att säga till en person så måste man säga det, för annars så vet personen inget. Mod kan också vara ett farligt vapen i fel händer. Därför måste det balan-seras upp, så att de människor som jag pratar med förstår att jag menar väl och inget annat. För att balansera upp mod brukar jag använda ett ord som är leverans.Vi måste helt enkelt leverera budskapet på ett sätt så att personen förstår vad jag säger och kan ta till sig det. Leverans är avgö-rande för hur åhörarna upplever mitt budskap. Har vi mod att säga något och förmåga att leverera och säga det på rätt sätt, då har vi löst mycket av kommunikationsproblemen i ett bolag.

Feedback och att ställa kravTvå av våra starkaste verktyg för att klara av ledarskapets utmaningar är feedback och att ställa krav. Feed-back är en av de absolut svåraste

utmaningar som en ledare har. Jag vet egentligen inte varför, men många människor har svårt för att ställa sig mitt emot en kollega, öga mot öga, och exempelvis säga; din attityd och förmåga räcker inte, du måste höja din nivå, eller att även ge positiv feedback och säga; riktigt bra gjort, så vill jag att du skall jobba även i framtiden! Jag vet egentligen inte varför, men det här är en av de svåraste utmaningarna. Det märkliga är nämligen att just feedback även är ett av de absolut lättaste sätten att skapa en glad och högpresterande kultur.

Det andra verktyg som vi har för att klara av ledarskapets utmaningar är förmågan att kunna ställa krav och

verkställa konsekvenser när kraven inte är väl bemötta hos medarbe-tarna. Det är som ledare mycket viktigt att kunna ställa krav och visa på den nivå som alla förväntas hålla trots att kraven inte är väl bemötta. Kan vi skapa en högpresterande feedbackskultur och en högpreste-rande krav och konsekvenskultur, är vi inte långt borta från en högpreste-rande kultur.

Efter att ha läst denna artikel skulle jag vilja att du tar ett papper och ritar en ring. Nästan längst upp i ringen ritar du ett streck. Likaså nästan längst ner i ringen ritar du ett streck. I området längst ner skriver du ett L och längst upp ett H och där i mellan ett M. Detta kallar vi för en

prestationsplattform.Ta sedan en utmaning utifrån

artikeln, exempelvis feedbackkultur, och fråga dig; hur är det med feed-backkulturen mellan mig och min medarbetare? Lågt, mellan eller högt? Gå sedan vidare och fråga dig nästa utmaning. Hur är det med vårt krav, konsekvenskultur, lågt, mellan eller högt? Vidare hur är det med min tillgänglighet, lågt, mellan eller högt? När du har gjort det, fråga dig vad som krävs för att du skall kunna höja eller bibehålla den nivån, samt vilken nivå som du behöver hålla för att skapa en hög prestation hos just er?

I annat fall får du gärna ringa mig.

Manuel Knight Sinkfield

Struktur Kultur

Policy Process

Struktur Strategi

Ritualer Symboler

Värderingar Hjältar

PolicyNedtecknad redogörelse av önskade beteenden och hur vi sköter våra affärer.

ProcessNedtecknad redogörelse av hur vi gör det vi gör. Hur vi implementerar policies.

StrukturOrganisationsöversikt. vem sitter var och vem gör vad.

Strategiöversikt över hur vi skall göra för att nå våra mål.

RitualerKulturella, specifika handlingar, gillade eller ogillade, som har blivit en del av vår vardag.

SymbolerUttrycker vilken grupp eller kategori jag tillhör.

Värderingarvår syn på vad vi finner viktigt i organisationen.

HjältarHjältesystemet ger kunskap om vilken typ av personer som är framgångsrika eller vilka detläggs fokus på i vår organisation.


utBildninG

Svenskt Näringsliv menar att frågorna är avgörande och något som skolan måste ta tag i, samtidigt som de själva har utarbetat fem perspektiv på framtidens utbildning.

Initiativkraft, drivkraft och kreativitet”I den konkurrensutsatta värld vi lever i gäller det att framtidens skola uppmuntrar elevernas initiativkraft, drivkraft och kreativitet” säger Jonas Berggren, Svenskt Näringslivs expert på utbildningsfrågor.

Svenskt Näringsliv vill förändra skolan

När Svenskt Näringsliv frågar medlemsföretagen vad som är viktigt för framtidens utveckling är svaret återkommande – kompetens och utbildningsfrågor. Detta menar Svenskt Näringsliv inte är konstigt med tanke på två tredjedelar av samt-liga ungdomar i framtiden kommer att arbeta i näringslivet antingen som anställda eller som egna företagare.

”Utbildningssystemet är alltså en viktig leverantör av medarbetare, säger Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård-Hansen. Det

ställer krav på att undervisningen kan skapa förändring och utveckling och att skolan i sig har ett tydligt framtidsscenario.”

Entreprenörskap är viktigtSvenskt Näringsliv menar att entre-prenörskap är en gren som skolan har varit dålig på att fånga upp och förmedla. I Sverige anser 16 procent av de unga att fostran i entreprenör-skap är viktigt. I Kina är motsva-rande siffra 89 procent.

”I framtiden är företagens dyraste investering inte maskiner utan människor, säger Kristina Scharp, ansvarig för skolfrågor på Svenskt Näringsliv. Då vill det till att det är människor med rätt attityd. Lika viktigt är att se utbildning som inte bara något som rör enskilda individer. Det involverar företagen och näringslivet men också Sveriges

hur förbereder skolan dagens unga på yrken som ännu inte finns? på teknik som ännu inte har uppfunnits? på problem som ännu inte har upptäckts? – är frågor som Svenskt näringsliv ställer sig.

möjlighet att hävda sig i en global ekonomi.”

Svenskt Näringslivs fem perspektiv på framtidens utbildning:

• Skapa en ny syn på begreppet utbildning. Det är en investering som kostar tid och pengar men som också måste kunna kalkyleras med och räknas på.

• Gå från kvantitet till kvalitet, på alla nivåer. Sverige behöver både elitforskare och elitsvetsare.

• Se att utbildning och skola har en plats både i Sverige och världen.

• Ta steget från arbetskraft till initia-tivkraft. På varje arbetsplats behövs människor med ett kreativt sinne och vilja att tänka nytt.

• Utveckla begreppet ”lika utbild-ning för alla” till ”rätt utbildning för alla”. Människor är inte stöpta i en och samma form och måste få möjlighet att utveckla just sina egna, unika begåvningar.

Med hjälp av de fem perspektiven vill Svenskt Näringsliv vara med, ta ansvar och stötta utbildnings-väsendet. Förhoppningsvis, menar Svenskt Näringsliv, kan det leda till att bryta den trend som visar att Sverige stannat av när det gäller antalet ungdomar som dels slutför sina gymnasiestudier, så även genomför högskoleutbildning. Korea leder nu överlägset statistiken, medan tradi-tionellt studiestarka länder som USA och Tyskland rasar i mätningarna. Sverige ligger ännu kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

– Det visar att vi måste nischa oss, bli en spjutspets, säger Jonas Berg-gren, expert på utbildningsfrågor på Svenskt Näringsliv. Jobb som är lätta lära ut, lätta att datorisera och lätta att flytta kommer att försvinna. Därför måste framtidens utbildning ge eleverna initiativkraft, drivkraft och kreativitet.

Tina Lundberg Källa: Svenskt Näringslivv


it

Rätt dosering ger rätt resultat!Nilfisks automatiska doseringssystem ger resultat både på golven och i plånboken! Med -systemet får du rätt mängd kem varje gång. Minimalt med spill, ingen risk för överdosering och bara rent vatten i tanken. finns i hela vår nya maskinserie!

Nilfi

sk-A

dva

nce

, Bo

x 44

045,

100

73

Sto

ckh

olm

. Tel

08

555

944

00. w

ww

.nilfi

sk.s

e

Ring oss på 08 555 944 00 för mer info om våra EDS-maskiner.

Under den fullmatade konferensen redovisade över 130 föreläsare och debattdeltagare det senaste årets framsteg och motgångar. Stort fokus lades även på framtiden, bland annat genom debatt runt pågående projekt. Några av målen för it-arbetet inom vårdsektorn är ökad tillgång till vård och omsorg, bättre patientinforma-tion, säkrare behandlingar och medi-cineringar.

Några av höjdpunkterna under årets mässa/konferens var:

Nationella it-strategin för vård och omsorg, som presenterades på ett helt nytt sätt. Skådespe-larna Peder Falk och Johan Paulsen blandade humor och allvar när de guidade representanter från hela vårdkedjan som visade hur planerna ska omsättas i verkligheten.

Ilias Iakovidis, chef för EU-kommissionens avdelning för

Patienten i fokus under Vitalisökad patientsäkerhet, det framtida it-arbetet inom vården och säkrare medicinering var några av de 76 programpunkterna på den sjätte upplagan av Vitalis.

eHealth, berättade om EU-projekt för gränsöverskridande vård med fokus på patientsäkerhet och elektro-niska journaler.

Slutdebatten ”Vad kan it bidra med för att öka säkerheten för patienten?” I dag läggs var tionde sjukhuspatient in till följd av läke-medelsbiverkningar, en fördubbling sedan 1970. Många av de drabbade har kombinerat mediciner som inte bör ätas samtidigt, men en enskild läkare kan omöjligt ha all kunskap om läkemedelskombinationer i huvudet. Lösningen kan finnas i databaser med alertfunktioner, indi-viduella läkemedelslistor och lagrad DNA-information.

För mer information, se www.vitalis.nu

Nästa Vitalis arrangeras den 21-23 april 2009.

EU:s förordning om att energimärk-ningen Energy Star ska användas vid offentliga upphandlingar av energi-krävande kontorsutrustning gäller från och med mars 2008. Apparater som datorer, skärmar, kopiatorer och skannrar omfattas. Energiförbruk-ningen i produkterna måste motsvara de krav som ställs i Energy Star, eller vara ännu energisnålare.

– Den offentliga sektorn ska vara en föregångare för andra orga-nisationer. Just nu är det bara stat-liga myndigheter som berörs men såväl företag, organisationer och kommuner som privata konsu-menter kan dra nytta av Energy Star. Det sparar både energi och pengar, säger Carlos Lopes vid Energimyn-dighetens Internationella sekretariat.

Miljöstyrningsrådet har tagit fram verktyg för att hjälpa offentliga organisationer att ställa miljökrav vid upphandlingar.

– Vi rekommenderar inköpare att använda Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier eftersom de motsvarar Energy Star. Upphand-larna kan då känna sig trygga med att det blir rätt och att de gör en bra insats för miljön, säger Peter Nohr-stedt vid Miljöstyrningsrådet.

Det blir tuffare för tillverkarna att få Energy Stars märke på sina produkter. Tidigare var i princip alla kända kontorsapparater på mark-naden märkta med Energy Star,

Staten tar täten i energismartare IT-användningStatliga myndigheter ska ha energianvänd-ningen i fokus när de upphandlar datorer och annan kontorsutrustning. energimyndigheten och Miljöstyrningsrådet arbetar med de nya eu-reglerna. de krav som ställs av energy Star, ett energimärkningssystem som används inom eu, måste uppfyllas.

men nu skärps kraven så att bara de allra mest energieffektiva omfattas. För övriga tillverkare blir de mål att sträva mot. Energikraven kommer att skärpas löpande allt eftersom produkterna förbättras.

– Genom allt hårdare krav kommer Energy Star att bidra till att skynda på produktutvecklingen. Det handlar om en dynamisk bransch som kan anpassa sig snabbt, säger Carlos Lopes.

EU hoppas att Energy Star ska minska unionens energianvänd-ning med 30 TWh. Det är första gången som EU inför obligatoriska krav på energianvändning i offentlig upphandling.

FAKTA OM ENERGY STAR Energy Star är ett amerikanskt ener-gimärkningssystem som används inom EU genom ett avtal mellan USA:s regering och Europeiska Gemenskapen. Det senaste avtalet skrevs i december 2006. Energy Star hjälper såväl vanliga konsumenter som företag och myndigheter att hitta energisnåla datorer, skrivare, skärmar och kopiatorer exempelvis.

Energy Star förvaltas av Europe-iska Kommissionens Direktorat för transport och energi (DG TREN). Energimyndigheten representerar Sverige i styrelsen för Energy Star.

Mer info på www.eu-energystar.org


Vård

Initiativtagare till projektet ”Vård och omsorg – en framtidsbransch” är Nutek och Almega. Rapporten som kom förra året bygger på ett omfat-tande faktaunderlag och på intervjuer och diskussioner med representanter för olika delar av branschen.

Vård och omsorg är i dag den största branschen inom tjänstesek-torn med cirka 665 000 anställda. Den är dessutom betydelsefull för en rad närliggande branscher, exem-pelvis friskvård, läkemedel och medi-cinsk teknik. Enligt SCB:s National-räkenskaper uppgick de preliminära totala kostnaderna för hälso- och sjukvård år 2005 till drygt 220 miljarder kronor varav 185 miljarder kronor finansieras med skatter. Kostnaderna för kommunernas insatser för äldre, funktionshindrade och familjer uppgick till cirka 150 miljarder kronor. Sverige har den största andelen personer över 80 år i världen och kostnaderna för äldre-omsorgen är också högre än i andra länder.

Internationell jämförelseOm vi jämför den svenska hälso- och sjukvårdens kostnader med andra OECD-länder hamnar Sverige med cirka nio procent av BNP på en mitt-placering. Många länder har ökat sina sjukvårdskostnader som andel av BNP sedan 1980, medan Sveriges i dag är i princip desamma. Trots detta rankas Sverige internationellt sett högt avseende hälsoresultat.

Efterfrågan ökarBehovet av och efterfrågan på vård och omsorg kommer av allt att döma att växa i framtiden. För det talar såväl den demografiska och medicin-tekniska utvecklingen som hushål-lens ökade inkomster. För att kunna möta särskilt de ökande behoven inom den skattefinansierade vården och omsorgen ställs stora krav på ökad produktivitet och effektivitet. Men det är mycket sannolikt att det dessutom kommer att krävas ett till-skott av ekonomiska och personella resurser. Därtill kan man förutse en tillväxt av den del av vården och omsorgen som finns på rent marknadsmässiga villkor, genom

Vård och omsorg– en framtidsbranschutifrån en analys av de växande behoven på grund av bland annat den demografiska utveck-lingen, en förutsedd ökad internationalisering, antalet sysselsatta, de anställdas kompetens och möjligheten till produktivitetsutveckling iden-tifieras sektorn som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige.

en ökad efterfrågan både nationellt från hushållen i takt med stigande inkomster och internationellt när gränshindren inom området succes-sivt rivs.

Vård- och omsorg inte som andra branscherVillkoren för vård- och omsorgs-branschen skiljer sig i viktiga avse-enden från flertalet andra branscher. Ett särdrag är den starka offentliga dominansen. Vård och omsorg i Sverige är till 90 procent skattefinan-sierad. Brukar-avgifterna står endast för några få procent av kostnaderna. Motivet för skattefinansieringen är att tjänsterna ska fördelas efter behov, oberoende av individens ekonomiska förutsättningar. Konsumtionen av vård och omsorg är dessutom till stor del koncentrerad till en relativt liten andel av befolkningen, främst äldre personer. Ett exempel är att

50 procent av hälso- och sjukvår-dens resurser används av endast 3,5 procent av befolkningen. Produk-tionen av vård och omsorg sker i huvudsak i offentlig regi. Under senare år har vård och omsorg i ökad utsträckning konkurrensutsatts, vilket bidragit till en stor ökning av antalet privata utförare, framförallt i storstäderna.

Lär från andra branscherMed ökade produktivitets- och effektivitetskrav har man emellertid börjat fråga sig om det inte kan finnas lärdomar från andra branscher som kan vara värdefulla för att utveckla även vård- och omsorgsbranschen. Att kostnaderna inom vård och omsorg varierar kraftigt mellan olika produktionsenheter och mellan olika kommuner och landsting i Sverige tyder på att det finns en potential för ökad produktivitet och effektivitet. För att tillvarata denna potential är det viktigt med öppna jämförelser och med konkurrens mellan olika utförare.

Framtidens ledare blir allt viktigareViktiga faktorer som påverkar hur arbetet organiseras är bland annat ledarskap, logistik, kvalitetsarbete och metoder för mätning och utvärd-

ering. Här kan det finnas inspiration att hämta också i andra branscher. De senaste åren har ett antal insatser genomförts för att främja produkti-vitet och effektivitet inom vård och omsorg. Ett exempel är den ökade konkurrensutsättning som har skett genom till exempel offentlig upphandling och olika former av kundvalssystem. Dessutom har olika modeller för ökad standardisering och involvering av patienter utveck-lats och testats, exempelvis patient-fokuserade vårdkedjor, samverkande vårdnätverk och patientcenter. För att fortsätta på denna väg är det viktigt att sprida kunskap om de goda exemplen, utveckla ersättnings-system som uppmuntrar gott ledar-skap, nytänkande, effektivisering och samverkan. Det är också viktigt att ta fram IT-system och mätmetoder för att följa upp och utvärdera resultat, samt att påverka attityder inom bran-schen, där det fortfarande händer att man ser effektivisering som ett hot mot kvaliteten. Målet med allt förändringsarbete måste vara att öka effektiviteten med avseende på slutresultatet, det vill säga bruka-rens välfärd. För att uppnå en sådan systemeffektivitet är det angeläget att det finns incitament till samverkan mellan produktionsenheter. Andra utmaningar för branschen är att skapa förutsättningar för framtida kompetensförsörjning, utveckla samarbeten mellan privata och offentliga aktörer på lokal, regional eller nationell nivå för att utveckla produkter, tjänster och koncept som även kan erbjudas på en internatio-nell marknad. I utmaningarna ligger också att uppmuntra privata utförare genom ökad konkurrensutsättning, samt att finna sätt att finansiera de insatser som riktar sig till grupper med stora behov och svag betalnings-förmåga, inte minst äldre personer.

Avslutningsvis riktar rapporten sju uppmaningar till beslutsfattarna:1. öka produktiviteten och effektivi-

teten2. skapa förutsättningar för kund-

valssystem3. konkurrensutsätt vård och

omsorg4. skapa ekonomiskt utrymme för

expansion5. likställ konkurrensvillkoren

mellan offentliga och privata alternativ

6. stötta entreprenörskap7. Underlätta internationalisering

•


Vård

Annorlunda konferens i annorlunda miljö!

Eng

la In

spira

tion

• V

axho

lm

Den ifyllda och undertecknade hälsodeklarationen ger försäkrings-bolaget rätt att begära ut hälsoin-formation från patientjournaler och uppgifter från Försäkringskassan. Den generella fullmakten är varken tidsbegränsad eller begränsad till vårdgivare, privat eller landstings-styrd. Fullmakten gäller oavsett om journaluppgifterna är relevanta för försäkringen eller inte.

Genetisk information användsFör personer som har genomgått en genetisk undersökning i sjukvården kan patientjournalen innehålla infor-mation om anlag, sjukdomsrisker och diagnoser. Vid högre försäk-ringsbelopp och då personen är över 18 år kan även genetisk information användas vid försäkringsbolagens riskbedömningar.

Lagstiftning måste ses över– Det är orimligt att försäkringsbo-lagen skall behålla hälsoinformation och patientuppgifter från hälso- och sjukvården för så lång tid, särskilt inte om försäkringstagaren säger upp försäkringen. Därför måste lagstift-ning ses över, säger Lars-Erik Holm generaldirektör på Socialstyrelsen.

Individer kan vägras en försäk-ring på grund av försäkringsbola-

gens möjligheter att inhämta, tolka och värdera hälsoinformationen. Alternativt kan premien, på grund av förhöjd sjukdomsrisk, bli så hög att individen väljer att inte teckna försäkringen av ekonomiska eller andra skäl.

– Det finns en risk att patienter, som känner till konsekvenserna av den generella fullmakten, inte berättar om sina symtom eller sjuk-domstillstånd för läkarna av rädsla för att inte senare kunna teckna personförsäkring, säger Lars-Erik Holm. Det kan hota patientsäker-heten.

Socialstyrelsen reagerarSocialstyrelsen har på regeringens uppdrag följt upp användningen av bestämmelserna om genetisk infor-mation i försäkringssammanhang i lagen (2006:351) om genetisk inte-gritet som trädde ikraft den 1 januari 2007. Uppdraget var bland annat att undersöka om andelen försäkrings-tagare som nekats försäkring hade ökat sedan lagen trädde ikraft och vilken hälsoinformation som begärs in av försäkringsbolagen. Socialsty-relsen har bland annat reagerat på hur försäkringsbolagen hämtar in och hanterar patientjournaler, som normalt är sekretessbelagda inom hälso- och sjukvården.

Sekretessbelagda patientjournaler ingen sekretess för försäkringsbolagenMånga som tecknar en individuell personförsäk-ring är inte medvetna om att de samtidigt ger fullmakt till försäkringsbolaget när de under-tecknar hälsodeklarationen, påvisar en rapport från Socialstyrelsen.

hälsodeklarationen ger försäkringsbolaget möjlighet att hämta in hälsoinformation från patientjournaler och bevara informationen även efter att personen har avlidit.

Patientjournaler bevarasInformationen från exempelvis patientjournaler bevaras av försäk-ringsbolagen även om försäkringsan-sökan avslås, sökande återkallar sin ansökan eller om kunden slutar att betala en personförsäkring. Därför bör det regleras i lag att försäkrings-bolagen regelbundet måste gallra sådana uppgifter och även redovisa sina rutiner för att avidentifiera eller förstöra den genetiska informa-tionen.

De DNA-test som finns att köpa på Internet sägs kunna ge svar på risker för att utveckla olika sjuk-

domar. Försäkringsbolagen kan även komma att begära information om resultat från sådana tester inför teck-nandet av individuella personförsäk-ringar.

– Definitionen av begreppet gene-tisk undersökning bör därför vidgas så att även test som görs utanför hälso- och sjukvården omfattas i lagen. Att ansvaret för att identifiera medicinsk respektive genetisk infor-mation i hälsoinformationen ligger hos försäkringsbolagen är orimligt, säger Lars-Erik Holm.

Tina Lundberg Källa: Socialstyrelsen

Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen

KonferenSGUIDEN

En sagolik plats för kloka möten

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post [email protected]. www.friibergh.se

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1

Bräcke 0693-160 20www.bjorknasgarden.com

Oasen i Jämtland

� JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL

FAKTA

Hotel Oden är med i en kedja som heter Your Hotels Worldvide och Minotels. Det finns ett 60 tal hotell runt om i Sverige, Norge, Tyskland och England.

Hotel Oden är uppkallat efter myten om Oden:

Av gudarna som bodde i Asgård var Oden den störste och främste och många av de andra gudarna kallade honom sin far. Han hade fler namn än någon människa kunde hålla reda på – så många var de goda gärningar efter vilka människorna hade uppkallat honom.

Oden färdades ofta omkring bland människor, än till fots som en gammal enögd man, än till häst på den åttafo-tade Sleipner. Han ledde de stora krig, i vilka mäktiga kungar och erövrare stred om makt och rike, och han bestämde vem som skulle segra och vem som skulle stanna kvar i Valhall. Oden var vis och djupsinnig. Han kunde kväda och tolka runor och visste allt som hade skett i gångna tider.

Oden hade bara ett öga, och det sägs att han hade givit det andra i pant till Mimer för att få dricka ur vishetens källa, Mimers brunn vid Yggdrasils rötter. Oden hade två korpar - Hugin och Munin, som i gryningen flög ut i världen och som vid middagstid återvände för att berätta för Oden vad de sett.

En dvärg hade på uppdrag av Loke smitt två gåvor till Oden, spjutet Gunger samt ringen Draupner, det berättas att var nionde natt droppade åtta nya ringar från den, lika tjocka och tunga som originalet.

– Vi har många återkommande gäster. Det gör mig glad att de är nöjda, fortsätter han.

Närheten till allt det som huvud-staden har att erbjuda är kanske en del av svaret, men långt ifrån allt. Det Kenneth Roslund är mest stolt över är hotellets läge och att de har bra priser och bra personal. Hotellet ligger centralt vid Odenplan. Under helger och semesterperioder söker sig många privatpersoner dit, men under veckorna dominerar affärsre-senärerna.

– Sedan många år har vi även ett samarbete med Karolinska sjukhuset och St: Eriks ögonsjukhus. Många av patienterna som skall dit bor hos oss. För att inte glömma samarbetet vi också har med polisen, det är väl nästan alltid någon polis som bor här när de går på sina utbildningar, fortsätter han.

Familjeägt hotellHotel Oden är familjeägt. Verksam-heten har med sina 138 rum och drygt 270 bäddar varit igång sedan 1973 och samma familj som startade

verksamheten driver hotellet än idag. Nu ligger beläggningen på snitt 70 procent året runt, min tanke är att vi skall öka den, säger Kenneth.

Under de senaste åren har hotellet renoverats bit för bit. I år instal-leras air condition i alla rum så även påbörjades en total renovering av badrummen. Nyligen utrustades rummen också med widescreen TV som en del av moderniseringen.

– Gästerna har uppskattat sats-ningen och påpekat mervärden i form av förhöjd TV-upplevelsen, men även miljövinster i form av energisnåla TV-apparater, menar Kenneth.

– Huset har sju våningar, i källar-plan finns garage med hissar direkt upp till våningarna. På det översta planet finns det två konferensrum med plats för upp till 40 personer. Lokalerna är uppkallade efter Odens korpar Hugin och Munin som också är nyrenoverade.

Stockholm Stads Miljödiplom– Sedan 2004 är vi diplomerade med Stockholm Stads Miljödiplom.

Hotel Oden vill uppfylla de krav som ställs på ett företag med deras funktion. Aktivt medverkar de till att deras leverantörer miljöanpassar sina produkter och själva aktivt arbetar miljömedvetet. Syftet är att vara ett gott föredöme genom att ta ansvar för en hållbar framtid och påverka andra i en ekologiskt hållbar riktning. Miljömedvetenhet präglar hela den löpande verksamheten. Kretsloppstänkande och målet om ett uthålligt samhälle i enlighet med naturens villkor är avgörande.

– För närvarande håller vi på att gå igenom verksamheten enligt Stockholm Stads Miljödiplome-rings regler. I vår strävan att anpassa oss har vi hittills tagit flera steg. Frukostbuffén är KRAV-märkt och innehåller färre engångsartiklar än tidigare för att inte glömma våra ekologiska mejeriprodukter.

Tina Lundberg

Hotellet dit gästerna återkommerKenneth roslund, bokbindarlärling i grunden, som ville bli kock, men hamnade inom hotell-världen. Sedan tio år arbetar han som försälj-ningschef vid hotel oden i Stockholm.

– nu får jag laga mat på fritiden, säger han och skrattar.

Medtag annonsen så får du 150 krrabatt på första

natten.

Erbjudandet gäller tom 31 mars-09.

Gäller ej i kombination med andra erbjudanden

och endast vid direktbokning.

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLMwww.hoteloden.se [email protected]

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Den svenska mötesindustrin blomstrar som aldrig förr. Trots oroande rapporter om lågkonjunktur i landet, fortsätter företag och myndigheter att hålla konferenser i en aldrig sinande takt.

Det är ett trendbrott. Tidigare var konferenserna det första man drog in på om ekonomin kändes svajig, förklarar Christian Giertta som är marknadsansvarig på Svenska Möten.

SKD Euroconf, Bokningsbolaget och Svenska Möten är de tre största mötesarrangörerna i Sverige. Till-sammans omsätter de omkring 600 miljoner kronor om året. Ändå är det en bråkdel av vad hela den svenska mötesindustrin drar runt på samma tid.

Man räknar med att hela bran-schen omsätter ungefär nio miljarder kronor, berättar Marcus Åkerlind, som är Svenska Mötens ekonomi- och IT-ansvarige chef.

Fortfarande sker den största delen av alla konferensbokningar direkt mellan kunderna och anläggning-arna. Men det har blivit allt vanligare att anlita en utomstående arrangör. Många gånger är det, till och med, mer kostnadseffektivt för företaget, om någon utomstående tar hand om rubbet.

Allting handlar om att vinna tid idag, menar Marcus Åkerlind.

Han förklarar att de klassiska ”konferensbokarna”, sekreterare och assistenter, alltmer har försvunnit ute

på arbetsplatserna. Istället lämnas jobbet att anordna vår- och höstkon-ferensen över till i princip ”vem som helst” på företaget.

Jag upplever att det är många unga personer som kontaktar oss och ibland är de inte vana vid att sköta sådant här, säger han.

Hur en lyckad upptakt eller ett arbetsseminarium ska se ut, har också förändrats över tid. Belönings-resornas dagar är för länge sedan förbi, och den som vill ägna sig åt lerduveskytte och forsränning får numera göra det på sin fritid.

Istället är det väl förberedda, korta effektiva möten som är modellen. Och ett stort engagemang läggs vid restid och förlorad arbetstid.

Antalet dagkonferenser har ökat otroligt mycket, och en genomsnitts-konferens idag varar i en och en halv dag, berättar Christian Giertta.

För att kunderna ska hitta rätt har Svenska Möten utformat ett klassificeringssystem bestående av fem kronor, där tre är det lägsta som godkänts och fem är i topp.

Totalt går vi igenom 400 punkter vilka bland annat handlar om teknisk utrustning, belysning, servi-cenivå, möblering och bekvämlighet, förklarar Christian Giertta.

Men en konferensanläggning som anlitas av Svenska Möten är också miljö- och säkerhetscertifierad, vilket inbegriper allt från avfallshantering till första hjälpen. Tanken är att de som anlitar en mötesarrangör inte

ska behöva tänka på något annat än syftet med själva konferensen.

Vi tillhandahåller också effektiva mötesmodeller, allt för att undvika att deltagarna tappar fokus på varför de är där, berättar Christian Giertta.

Det kan till exempel handla om så kallad ”Walk and talk” – att det ibland passar bättre att ta en promenad samtidigt som man samtalar. Eller modellen ”Uppkopplad” som Svenska Möten lanserade under 2007.

Då bör ingen stänga av mobilte-lefonen, och man arbetar med dato-rerna påslagna. Det här tillämpar vi själva i många av våra interna möten, försäkrar marknadschefen.

Han berättar också om en egen konferens, där man vände helt på begreppen. Då hade man 15 minu-ters sittande i möteslokalen – vilket följdes av tre timmars paus.

Poängen med det var att betona vikten av informella samtal. Att inte sitta i ett klassrum och matas med information.

Men effektivitet och målstyrning i alla ära, men innebär inte dagens konferenser något skojigt alls?

Jodå, men det handlar inte längre om att skicka iväg sina anställda på en resa och hoppas på att de ska ha kul. Nu präglas även aktiviteterna av seriositet, förklarar Christian Giertta.

En underhållande föredragshål-lare som kan inspirera medarbetarna, och överföra erfarenheter från andra branscher, är ett populärt inslag. Liksom enklare matlagningskurser som förhoppningsvis kan förstärka teamkänslan i ett arbetslag.

Matlagningsaktiviteter är otro-ligt uppskattat. De tar inte någon

längre tid, och de kan göra mycket med gruppdynamiken i ett sällskap, menar Christian Giertta.

Sen finns det konferensanlägg-ningar som har funderat ytterligare ett steg längre. Som att kombinera själva mötet med någon trevlig akti-vitet. Marcus Åkerlind tar Nova Park vid Arlanda som exempel. Där har man byggt en egen Water Lounge. De deltagare som har lust att sjunka ner i en varm bassäng ska kunna göra det, samtidigt som det finns utrymme för de som inte vill blöta ner sig alldeles intill.

Då håller man ihop gruppen även efter det officiella mötet, berättar Marcus Åkerlind.

Eller varför inte hålla konferensen i ett bollhav? På Tammsvik utanför Stockholm kan man genomföra mötet ibland tusentals orange plast-bollar, vilket möjligen kan öka krea-tiviteten.

– Tammsvik kommer med nya koncept en gång i kvartalet. Det senaste är ”Pimp my meeting”, där konferensen skräddarsys efter kundens önskemål. Då kan man till och med byta färg på väggarna om den inte passar. De fixar allt – men det har en prislapp.

Lotta Engelbrektson

Varje år arrangeras närmare 200 000 svenska konferenserMen borta är de partyglada veckorna utomlands – numera är det effektivitet och strukturerat innehåll som gäller.

KonferenSGUIDEN

Säröhus Konferenshotell

www.sarohus.se

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL

SHR KVALITETSSTANDARD ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET

Vi har tagit vårt miljökvalitetsansvar, Mål 2020.Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55

Bo & konferera!08-566 217 20

Välkommen!Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Vi är fortfarande en �exibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

Gör det enkelt.Boka allt- i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10scandichotels.se

019-15 69 00www.elite.se

Slottskonferens i ÖrebroElite Stora Hotellet erbjuder konferens- &

festvåningsarrangemang både på hotellet ochÖrebro Slott. Vi skräddaryr efter dina önskemåloch hjälper gärna till med aktivitetsprogram.

Vid bokning uppge ”FMV-avtal”

Mötensom föderinspiration

KONFERENS I KIRUNA

www.kirunacongress.se

Konferens på slottet?

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm.

Statligt avtal!

98 hotellrum, 160 bäddar

Annonsera i Konferensguiden

Ring 031-719 05 00


Vad var det då som hände?Jag var på väg till en brädgård tre

mil utanför stan. Körde in på gårds-plan. Hoppade ur. På väg in i bräd-gården för att förhöra mig om virke tittade jag av någon anledning snett upp till vänster och såg en mängd vackra krukor intill en gammal vacker sekelskiftesvilla. Tog riktning dit.

När jag kom fram visade det sig finnas ännu fler krukor. ”Åh, vad vackra! Vad är det här?” – tänkte jag medan jag såg ut över havet av hundratals krukor i regnbågens alla färger, former och storlekar som bara stod där. Precis intill fanns en gammal rödmålad lada där det med stora bokstäver stod på en skylt: ”Varmt välkomna in!” Jag gick in.

Där möttes jag av ytterligare

KröniKa:

Damen med krukorna. Tack.

krukor noggrant uppställda på vitmålade hyllor. På satt prislappar. Men där fanns ingen expedit.

”Hallå!” – ropade jag. Väntade. Ropade igen. Men inget svar.

Vände på klacken och gick ut i solskenet igen, aningen undrande för att ingen svarade. Konstigt, tänkte jag. Tittade mig omkring. Ingen där. Tittade på skylten igen där det stod ”varmt välkommen in”. Tittade närmare. Plötsligt såg jag en liten handskriven lapp under skylten. Där stod: ”Hej! Om du hittar något som du vill ha och jag inte är här, så kan du bara lägga pengarna i brevlådan nedanför. Tack!” Snabbt passerade ett minne revy femton år tillbaka i tid. Den gången hade det varit en liten handskriven lapp som satt på

Sitter här och funderar. tänker på sommaren och stunderna som varit. Människor jag har mött. Stunder som berört. tänker speciellt på ett till-fälle där en kvinna påminde mig om egenskaper som jag värdesätter högt. tänker på hur viktiga hennes egenskaper är. och hur sällsynt det är just det hon gjorde. Vissa skulle kanske titulera henne naiv. andra kanske uttrycka ”hon är ju inte klok”. tredje, fyllas av eftertänksamhet.

Vad vet jag.

en vägg till ett gammalt stall. Där såldes grönsaker utan expedit. Och, även utan pris. På lappen hade det stått något i stil med: ”Lägg pengar i bunken vad du tycker grönsakerna är värda”. Mindes hur jag hade fyllts av värme, samtidigt som jag hade påmints om sårbarhet och önskan om att den där person som hade skrivit lappen inte skulle bli lurad.

”Hej!” – hörde jag plötsligt någon som sa. Tittade upp och såg en leendes kvinna i femtio årsåldern. Jag vet inte vad det var, men något inom mig blev alldeles rörd över hennes öppenhet. ”Hej” – svarade jag. ”Har du hittat något som intres-serar dig?” – frågade damen. Jag blev full i skratt. ”Massor! Är det dina krukor?” – sa jag. Kvinnan log och berättade om att hon har hållit på med sin verksamhet i många år. ”Hur går det, jag menar blir inget stulet när du inte är här?” – sa jag och pekade på lappen.

”Nej inte vad jag vet, förutom en gång då jag upptäckte att någon hade tagit med sig ett par porslinsgrisar. Annars har det gått jättefint. Det är så viktigt att lita på människor, gör man det så bemöts man oftast bra tillbaka.” – sa hon.

Tina Lundberg

Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar verksamheten.

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål.

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige.

Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er organisation.

Varför nöja sig med ett ledningssystem som bara består av en samling dokument?

qualiware.com

08-429 12 [email protected]

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

Documents

Offentliga Affärer nr-4 2008