Offentliga Affärer nr 4 2013

Theo Papaioannou efterlyser ppenhetNr 4 2013 |

Pris

99

kr |

21:a

rg

nge

n | U

ppha

ndlin

g | J

urid

ik |

E-f

rval

tnin

g | L

edar

skap

| M

ilj

UpphandlingIT-avtal krver sanktionsbestmmelser

eFrvaltningSpckat program p rets eFrvaltningsdagar

KategoristyrningOm Categori management

Wijkman och Lindahls oense om nya EU-direktiv

r vi redo fr den mobila revolutionen?

AVTALSNYTT VIKTIGA RAMAVTAL, SE INLAGA

Vlkommen till e-Frvaltningsdagarna 2013!

Sveriges strsta konferens och mtesplats fr dig som berrs av it-stdd verksamhetsutveckling inom offentlig frvaltning vi hoppas att du har valt att beska eFrvaltningsdagarna 2013 den 9-10 oktober p nacka strandsmssan fr att inhmta kraft och nya kunskaper i syfte att kunna omvandla dessa till frdelar i ditt arbete med att skapa nya tjnster och mjligheter fr landets medborgare, fretag och offentliga organisationer.

Hr skapar du inte bara mjligheter fr dig sjlv utan du och din organisation gr en investering i landets och din organisa-tions mjligheter och konkurrenskraft i framtiden.

det fullspckade programmet finner du i din vlkomst-kasse nr du besker dagarna. r du inte p plats kan du lsa hela programmet p www.eforvaltningsdagarna.se vi p Hexanova event & Media och programrdet hlsar dig varmt vlkommen till rets eFrvaltningsdagar!

glM inte att ladda ner den nya appen! nu kan du ladda ner eFrvaltningsdagarnas app som vi har uppdaterat med en del nya funktioner. Bland annat kan du flja vad som hnder p twitter, se vilka utstllare som r p plats och lsa programmet direkt i din mobil. appen finns tillgnglig fr android och iOs. g in p apple store eller android Market fr att ladda ner.

Har du nnu inte anmlt dig? Misstrsta inte, du har fortfarande mjligheten att anmla dig till eFrvaltningsdagarna 2013! anmlan gr du lmpligast p: www.eforvaltningsdagarna.se

FraMtidsspaning med alexander Bard det pgr ett radikalt paradigmskifte dr envgskom-munikationen har dtt ut och flervgskommunikatio-nen med internet och sociala medier har tagit ver. Hur kan vi vara kreativa fr att verleva den fjrde revolutio-nen? alexander Bard, artist och frfattare till bcker som ntokraterna och Kroppsmaskinerna.

Missa inte retS eFrValtningSFeSt!Kvllens vrdar r Carina & pernilla, knda som tvillingarna Judit & Judit i tv-reklamen. Carina & pernilla hller ihop kvl-len, bjuder p gemyt och mnga goda skratt. Missa inte den

spektakulra eldshowen med magiska inslag vilken garanterat fr dig att tappa hakan. efter middagen bjuds det upp till dans

av eFrvaltningsdagarnas egen dJ.

Ls programmet

och anmL dig idag

!

g in p www.eforvaltn

ingsdagarna.se

och ladda ner program

met.

Dokument.indd 1 2013-09-24 21:09

Upphandlad av hela den offentliga sektornVi har lng erfarenhet av att arrangera stora som sm konferenser p Srhus konferenshotell. Hos oss mter du en personlig atmosfr dr vi gr allt fr att skapa en lyckad konferens.

Srhus [email protected] www.sarohus.se Tel. 031-936090

BOKA DIREKT

Sr Hafsbad & Skogsluftskurort

Riksbyggen har tagit ett tydligt strategiskt beslut att bli ett hllbart fretag. Vi ska helt enkelt med vra grundvrderingar om lngsiktighet, trygghet och samverkan jobba fr att som organisation vara hllbara. Men ocks skapa lsningar som gr att mnniskor bde kan bo bra i hllbara miljer och sjlva bidra till ett hllbart samhlle. Det r vr framtidsvision men ocks vad vi gr idag. Som fretag har vi arbetat lngsiktigt, ansvarsfullt och hllbart i ver r, bde med bostder, men ven genom vra frvaltningstjnster. Vill du veta mer om hur vi jobbar med planeten, ska du g in p riksbyggen.se redan idag.

Vi utvecklar, frbttrar och frvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Planeten ska med!

7 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affrer 4 2013

Partiledaren fr Gteborgspartiet Vgvalet ser fram emot nsta rs folkomrstning kring trngselskatt i Gteborg och efterlyser samtidigt strre ppenhet och en bttre dialog mellan politiker och medborgare i Gteborg.

Profilen Theo Papaioannou 14| eFrvaltningDen 9 oktober gr Sveriges strsta kon-ferens inom e-frvaltning av stapeln p Nacka Strandsmssan, som under tv dagar frvandlas till en mtesplats fr alla som berrs av och vill utvecklas inom e-frvaltning.

16| IT-avtalI sin krnika skriver Lars Arrhed att of-fentligt upphandlade lngvariga IT-avtal krver ett ftal proportionerliga, enkla och effektiva sanktionsbestmmelser, samt framfr allt en offentlig bestllare med frmga att tillmpa bestmmelser-na vid avtalsbrott.

19 | mobiltOtto Sjberg, VD fr Media(r)evolution och tidigare chefredaktr p Expressen, frelser p rets eFrvaltningsdagar i mnet Den mobila revolutionen. Han frgar sig om vi verkligen r redo fr vad som komma skall?

26| diskussionBo Hglander har fljt den intensiva debatten p sociala medier dr man just nu flitigt diskuterar huruvida det r bra med avgiftsfinansierad inkpsenhet eller inte.

34 | kategoristyrningCategory management har p mnga stt kommit att revolutionera upphan-dlings- och inkpsarbetet. Men r det egentligen ngonting nytt eller rr det sig bara om hederligt upphandlingsar-bete i ny kostym?

terkommande24 | FORDON av Grna Bilister 28 | KRNIKA av Bjrn Bergstrm, SOI48 | EXPERTPANELEN om frfrgningsunderlag 50 | JURIDIK av Advokatfirman Lindahl54 | LANDET RUNT nyheter

Offentliga Affrernummer 4 2013

10

24 32rligt talat, vem skulle lida skada av att alla inblandade faktiskt tog sitt ansvar och klagade i tid? Bjrn Bergstrm anser att frvaltningsdomstolarna br tillmpa frgan om skada eller risk fr skada i upphandlingsml p samma stt som de allmnna domstolarna gr.

Ngra av frdelarna med Artvise Kundtjnst:Frdiga integrationer med de vanligaste frekommande dokument- och rendehanteringssystemenFrdig integration med flera vxelsystem.ppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm).

Vill du se fler frdelar? G in p www.artvise.se

Att en gemensam och vl fungerande kundtjnst kar kundnjdheten

och ger frbttrad intern eektivitet r dom flesta verens om. Trots

detta har det inte funnits ngot bra IT-std fr att uppn detta

fr n nu! Vi har 15 rs erfarenhet frn dokument och rende-

hantering och har investerat vr kunskap i ett IT-system fr

kundtjnst. En kundtjnst fr alla kontaktvgar Artvise Kundtjnst.

Hantera alla era kontaktvgar i en kundtjnst!

Partner p eFrvaltningsdagarna

Ngra av frdelarna med Artvise Kundtjnst:Frdiga integrationer med de vanligaste frekommande dokument- och rendehanteringssystemenFrdig integration med flera vxelsystem.ppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm).

Vill du se fler frdelar? G in p www.artvise.se

Att en gemensam och vl fungerande kundtjnst kar kundnjdheten

och ger frbttrad intern eektivitet r dom flesta verens om. Trots

detta har det inte funnits ngot bra IT-std fr att uppn detta

fr n nu! Vi har 15 rs erfarenhet frn dokument och rende-

hantering och har investerat vr kunskap i ett IT-system fr

kundtjnst. En kundtjnst fr alla kontaktvgar Artvise Kundtjnst.

Hantera alla era kontaktvgar i en kundtjnst!

Ledare

Ljusglimtar i konjunkturenSommaren lider mot sitt slut och vi har en lng och mrk hst och vinter framfr oss. Ljusglimtar finner vi dock i Konjunkturinstitutets senaste prognos som tyder p en vndning i konjunk-turen mot slutet av ret. Det ser ocks ngot ljusare ut p arbetsmarknaden dr arbetslsheten brjar minska. Samtidigt stimuleras ekonomin genom skattesnk-ningar och lg rnta. Framver vntar dock finanspolitiska tstramningar om verskottsmlet ska uppns.

Enligt Konjunkturinstitutets prognos tar den svenska BNP-tillvxten fart 2014 efter en svag utveckling sedan 2011. Trots de senaste rens lga tillvxt har sys-selsttningen kat i ungefr samma takt som befolkningen. Mtt p detta stt har arbetsmarknadslget varit stabilt, men eftersom allt fler har skt sig till arbetsmarknaden steg arbetslsheten fram till brjan av 2013. Eftersom sysselsttningen fortstter att ka i ungefr samma takt som tidigare rknar man dock med att arbetslsheten kommer att sjunka till 7,8 procent 2014.

Riksbanken hjer rntan i brjan av 2015Inflationen hlls nere genom lgt resursut-nyttjande i Sverige och i omvrlden. Det i nulget

svaga resursutnyttjandet innebr dock att terhmtningen blir utdragen och penningpolitiken kommer drfr vara fortsatt expansiv under flera r framver. Riksbanken vntas dock ta hnsyn till hushllens skuldsttning och avstr frn att snka rntan, som brjar hjas frsta kvartalet 2015.

Tar tempen p nringslivetHur det svenska nringslivet kommer att pverkas terstr att se. I den hr uppla-gan av Offentliga Affrer riktar vi strl-kastarljuset mot eFrvaltningsdagarna p Nacka Strandsmssan den 9-10 oktober. Vi tar en titt p programmet och lter ngra av eventets frelsare komma till tals redan nu. Profilen r denna gng Theo Papaioannou, Gteborgspartiet Vgvalets ledare, som efterlyser mer p-

penhet mellan politiker och medbor-gare i Gteborg. Vl mtt till en ny

spnnande hst med oss!

Urban NilssonAnsvarig utgivare

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz, [email protected]

Redaktionsledningrjan [email protected]

SkribenterFredrik Moback, Bo Hglander, AndreasTakacs, Lennart Gabrielsson, Anneli Egestam, Magnus Frantzell, Bjrn Larsson, Helena Rosn AnderssonLovisa Molander, Hanna S Backman, Lars Arrhed

LayoutNadja Trnblad

OmslagsfotoChristos Poultourtzidis

TryckExakta

Projektledning GteborgMartin [email protected]

Projektledning StockholmAnita [email protected]

Mikael Cornelius [email protected]

Kent [email protected]

[email protected]

Adress-/[email protected]

Adress Gteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Gteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affrer utges av

ISSN 1653-3674Offentliga Affrer distribueras till chefer, inkpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det r Sveriges strsta affrsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. Fr en detaljerad distribution-

slista, kontakta vr annonsavdelning. 9

10 Offentliga Affrer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Theo Papaioannou efterlyser ppenhet i Gteborg

Ett minst sagt hektiskt r vntar en av Gteborgspolitikens mest omskrivna personer. Theo Papaioannou och hans parti Vgvalet seglar i medvind infr nsta rs folkomrstning kring trngselskat-tens vara eller icke vara, men det r hrt arbete som ligger bakom framgngarna. Det r ett 24-timmarsjobb men mnniskors engagemang i den hr frgan gr att jag trivs med utmaningen, sger han.

an r dmjukheten personifierad, men faktum r att Theo Papaioan-nou, 38 r och fdd och uppvxt i Gteborg, har gjort kometkarrir inom politiken som f andra. Utan politisk bakgrund tog han partiet

Vgvalet och sig sjlv hela vgen till Gteborgs kommunfullmktige p bara sju mnader 2010. Hur gick det egentligen till? Det hela r egentligen resultatet av en dominoeffekt. Fr gteborgarna r trng-selskatten en oerhrt laddad frga, vare sig man r fr eller emot, och det mrkte vi direkt nr vi tog det hr initiativet, sger Theo Papaioannou. Med vi menar han honom sjlv och partisekreterare Hkan Andersson som tog kontakt med Theo redan dagen efter beslu-tet togs om att infra trngselskatt i G-teborg. Nr en artikel i Gteborgs-Posten om beslutet slog rekord i antalet lsarkom-mentarer insg de brkraften i frgan. Ngra dagar senare publicerades dessutom Theos eget upprop och snart tog man beslutet att driva frgan vidare i ett politiskt parti.

Efterlyser lyhrdhetTheo Papaioannou beskriver Sverige som ett koncensusland dr den styrande makten fattar beslut och dr oppositionen sedan rttar sig i ledet. Det r, menar han, en modell som gjort Sverige framgngsrikt, men ocks frklaringen till att frgan om trngselskatten ftt en sdan sprngkraft i Gteborg. Medborgarna fick inte komma till tals, trots att det fanns motsttningar bland svl allmnheten som inom det po-litiska etablissemanget. Theo och Vgvalet talar mycket om ppenhet och delaktighet, men vad innebr det egentligen? I grund och botten handlar det om att dialogen mste bli bttre mellan politiker och medborgare. Som det r nu tar man i mnga fall beslut frst och frgar invnarna sedan, besluten fattas helt enkelt i fel ord-

H

Ett knappt r kvar till valet:

Theo Papaioannou efterlyser ppenhet i Gteborg

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affrer 4 2013 11

PROFILEN | Theo Papaioannou efterlyser ppenhet i Gteborg

ning. Lyhrdheten mste bli bttre, tycker Theo. Han drar en parallell med kommunfull-mktiges mte i maj tidigare i r dr man tog beslutet att inte tillta TV-sndningar frn sammantrdet, trots att de enligt lag r offentliga. Beslutet ndrades sedermera, men enligt Theo r beteendet ett resultat av ett politiskt system som i allt hgre grad fjrmar sig frn medborgarna. Man fr nstan knslan av att en invald politiker tnker att nu fr jag gra som jag vill de nrmsta fyra ren och att invnarna inte vet sitt eget bsta. De mste lra sig slppa taget och inse att det inte r en prestigefrlust att frankra sina beslut hos de mnniskor de berr. Det r s man driver en stad framt, sger Theo Papaioannou.

Ansiktet uttTheo Papaioannou utsgs till rets Hisings-profil 2012. Det talas mycket om att per-sonfixeringen blir allt strre i svensk politik, att vljarna i allt hgre utstrckning rstar utifrn vad de tycker om partiledaren.Hur stor betydelse tror du att du som per-son har fr partiet Vgvalets framgngar? Det gr vl inte att sticka under stol med att mnga personifierar Vgvalet med mig som person i och med att det r jag som lyfts fram nr vi presenterar vra ml och ider. Man kan tycka att det r bde bra och dligt, men samtidigt mste ju ngon iklda sig ledarrollen. Det gller inom svl nringslivet som politiken. Theo ser dock inga problem med att han p ett s ptagligt stt frknippas med sitt parti. Jag tror att det r bra att folk fr lra knna personen bakom budskapen. Jag tycker inte att uppmrksamheten r srskilt jobbig att hantera, snarare tvrtom. Jag gillar att mnniskor p gatan kommer fram och diskuterar vra frgor, vare sig de r fr eller emot, sger han. Theo kombinerar partiledarskapet med sitt arbete som systemfrvaltare vid Sahl-grenska universitetssjukhuset. Det r ett hektiskt schema att f ihop men det fung-erar. Han beskriver sitt politiska engage-

mang som ett 24-timmarsjobb men menar att det alltid gr att kn in arbetsuppgifter i en i det nrmaste fulltecknad kalender. Se-mestern kom lgligt och Theo har utnyttjat den vl tillsammans med sin fru och deras tv barn.

Sommaren har varit jttebra, vi har hun-nit med svl solsemester som charterresa och en biltur i Europa, berttar han och beskriver tiden efter sommaren som lugnet fre stormen. Det har inte hnt s mycket efter att beslutet togs om en folkomrstning, och nu vntar vi in spurten. Det ska bli oerhrt roligt och den respons vi har ftt gr mig vldigt peppad. Vad brukar du gra p fritiden fr att koppla bort arbete och politik? Det r inte alltid s ltt eftersom mobiltelefoner och surfplattor gr att man

blir bde mobil och antrffbar. Jag brukar promenera men ven d kan ju mobilen ringa. P senare tid har jag dock brjat trna spinning. Under de 45 minuterna kan jag ju rimligen inte gra ngot annat s d r det bara jag och ingen annan som gller. Till sist; hur kommer det att g fr Vg-valet och i omrstningen om trngselskat-ten nsta r? Nej-sidan har haft ett konstant vertag med cirka 55 procent och jag tror att det kommer att hlla i sig. Du r inte orolig fr att nstan alla de vriga etablerade partierna, som r fr trngselskatt, kommer att kunna vnda opinionen? Det har de ju frskt gra i tre och ett halvt r utan att lyckas, konstaterar Theo som ven tror att partiet Vgvalet tmins-tone kommer att behlla sina mandat i kommunfullmktige. Jag tror att vi fr fortsatt frtroende av vljarna drfr att vi r det enda parti som ppet lovar att flja resultatet av folkom-rstningen. Vi r en garant fr att resultatet i en folkomrstning faktiskt efterlevs vid ett nej, och dessutom tror jag att vljarna insett att Vgvalet inte r ett enfrgeparti.Ser du fram emot jobbet som ligger framfr dig? Det ska bli oerhrt spnnande och jag har en bra krets av engagerade mnniskor runtomkring mig. Jag r vertygad om att de kommer att gra ett riktigt bra jobb. Om jag kunde vrida fram klockan till valet skulle jag gra det, sger Theo Papaioannou.

RJAN PERSSON

lder: 38Familj: Fru och tv barnBor: Hisings Backa, uppvuxen i AngeredRoll: Partiledare fr VgvaletYrke: Systemfrvaltare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

Fakta

Man fr nstan knslan av att en

invald politiker tnker att nu fr jag gra som jag vill de nrmsta fyra ren och att invnarna inte vet sitt eget

bsta. De mste lra sig slppa taget och inse att det inte r

en prestigefrlust att frankra sina beslut hos de mnniskor de berr. Det r s

man driver en stad framt.

Theo Papaioannou efterlyser ppenhet i Gteborg


eFRVALTNING / IT

Om anvndningen av offentliga e-tjnsterEnligt en studie genomfrd p uppdragav EU-kommissionen r svenskar i topp nr det gller att anvnda offentliga e-tjnster. Det r bara danskarna som ligger fre oss visar studien som r genomfrd fr tionde gngen av Capgemini. Orsakerna r flera.

Det beror p traditionerna med den lnga internetresan genom Sverige dr dvarande Televerket och Ericsson bedrev gemensam forskning och utveckling p 1970-talet, som senare kptes av WM-data. Carl Bildt skickade mejl till Bill Clinton 1992, ett r senare kom internet igng ordentligt i Sve-rige och 1994 blev anvndarna viktiga nr man lanserade webblsaren Netscape, sger Hkan Petersson, Senior Vice President och ansvarig offentlig sektor vid Capgemini.

Stora breda satsningarStockholms stad var ocks tidigt ute och redan r 2000 blev man vrldens IT-huvud-stad. Svenska folket gavs en bred kunskap om IT, bland annat genom kunskapslyf-tet p Komvux. Lnsarbetsnmnderna satsade ocks stort, s man kan sga att det under en tiorsperiod verkligen tog fart. Skatteverket och Tullen var ocks tidigt ute med sina IT-satsningar. Skatteverket skapade en plattform med fem niver. Den

stora utbyggnaden av bredband i Sverige, etablerandet av STOKAB liksom grundan-det av Kista Science City och andra statliga kuvser i Lund och Ronneby Softcenter, har ocks spelat och spelar en stor roll. Att Danmark har ett hgre utnyttjande r en sanning med modifikation. Siffrorna gller nmligen fr anvndarna. Eftersom Sverige har hgre andel som r uppkopp-lade, s r det troligen fler som anvnder tjnsterna hr. Men Danmark har vissa frdelar tack vare sitt ministerstyre. Genom det kan IT-ministern peka med hela han-den och besluta att anvnda en standard fr alla, vilket blir billigare. I Sverige tror vi mer p nrdemokrati dr vr IT-minister genom regleringsbrev till generaldirektrerna fr fresl frndringar. Det gr det svrare att genomfra val av till exempel en standard fr alla.

Njda anvndare men regionala skillnaderI Sverige har vi enligt studien hela 88 pro-cent njda anvndare av myndigheternas e-tjnster. Det beror p den lokala demokratin med sdana applikationer som skola, fritids och bibliotek, sger Hkan Petersson.Men ven Skatteverket r anvndarna mycket njda med. Fast visst finns det saker vi kan gra ven hr fr att frbttra oss. Det finns stora regionala skillnader. Bst vore att centralisera mer pengar hos IT-ministern, s att hon sedan kan vlja ett lmpligt alternativ som vore skert och ekonomiskt fr alla, sger Hkan Petersson.Ett personligt hlsokonto kommer att fin-nas fr alla medborgare i Sverige, dr man kan se sin hlsa och vad man kan frbttra eller frndra fr att frbttra den. Man kommer ocks att kunna f bestmma vem som fr tillgng till hlsokontot.

Gammal IT-ryggsckEnligt studien r det smst med anvnd-ningen av offentliga e-tjnster i de senast tillkomna EU-lnderna frn den senaste tiorsperioden, men ocks i Tyskland som slpar p en gammal IT-ryggsck. Det senare problemet finns ven delvis i Sverige. Men en frdel fr vissa av de nya medlems-lnderna r att de sedan tidigare inte har ngon strre utbyggnad av e-tjnster, s att man kan bygga rtt och modernt frn br-jan. Det gller fr till exempel Baltstaterna.

Att deklarera online r den populraste e-tjnsten, men ven barn- och ldreomsorg med anhriginformation och IT i skolan r populra, sger Hkan Petersson. Ngot som inte r s populrt r att anmla brott via e-tjnster. Det finns en uppfattning att det inte leder till ngonting. Polisen missade att tmma sin brevlda, nr man tog detta i bruk. Bakgrundssystemen finns inte p plats, sger Hkan Petersson. Det r ett vanligt nybrjarfel, nr man lanserar nya funktioner. En annan av de minst populra offentliga e-tjnsterna r lite otippat att ska jobb. Det rimmar ju illa med regeringens arbetslinje. Arbetsfrmedlingen ligger lngt bak i att anvnda IT internationellt sett med en extremt komplicerad gammal milj, men man jobbar med att byta arkitekturen och systemen, sger Hkan Petersson.

Resultat och trenderEtt av de viktigaste resultaten av undersk-ningen r att Sverige har ett hgt utnyttjan-de av offentliga e-tjnster. Frtroendet frn allmnheten gr att man vgar investera n mer i tjnsterna. Myndigheterna kan inte lngre bara ha ppet mellan klockan 9 till 10 varannan vecka, utan tack vare e-tjnsterna frvntas de ha ppet dygnet runt, p anvndarnas villkor, sger Hkan Petersson. Trenderna nr det gller myndigheters e-tjnster r att socialfrskringssystemet ska fungera fullt ut, s att lagen blir lika fr alla. Mnga pensionerar sig till exempel utomlands och frvntar sig d att kunna skta pensioner och annat via e-tjnster. I skolan kommer man att anvnda mer IT. Att ska p skolan r ett omrde som kommer att frbttras liksom allt inom hlso- och sjukvrd, sger Hkan Petersson. Men allt r inte frjd och frjd nr det gller svenskarnas anvndning av offentliga e-tjnster. I glesbygden r det svrt att f det att fungera. Sm kommuner kommer aldrig att f rd att investera, s dr finns ett missnje. Det r bara de 15 strsta kommunerna i Sverige som har rd att hlla sig med den ndvndiga tekniken, sger Hkan Peters-son, som ocks nmner att sm myndighe-ter inte heller har rd.

Fredrik Moback

Hkan Petersson, Senior Vice President och ansvarig offentlig sektor vid Capgemini.

P E-frvaltningsdagarna 2013 r det premir fr vrt nya e-arkiv med OAIS, anpassningar till eARD och ett helt nytt anvndargrnssnitt. Besk oss i monter A19

och lt oss visa var skpet* ska st!

* Ja, allts arkivskpet. Det behvs inte lngre.

Ciceron E-arkiv

Nya tider!

Fr mer information, kontakta grna Visma Servicedesk | [email protected] | Telefon 020 751 751 | www.visma.se

Utstllare

p

eFrvaltnin

gsdagarna


eFRVALTNING / IT

Dags igen fr eFrvaltningsda-garna. Den 9 oktober gr Sve-riges strsta konferens inom e-frvaltning av stapeln p Nacka Strandsmssan, som under tv dagar frvandlas till en mtes-plats fr alla som berrs av och vill utvecklas inom e-frvaltning.

et r fjrde ret i rad som Sveriges strsta konferens och mtesplats inom e-frvaltning slr upp sina por-tar. Nacka Strandsmssan r platsen dr tanken r att beskarna ska ges mjlighet att trffa beslutsfattare och

beslutspverkare samt alla som berrs av verksamhetsutveckling inom den offentliga frvaltningen. Urban Nilsson r program-ansvarig fr eFrvaltningsdagarna och har kunnat se hur eventet har utvecklats frn r till r. Vi ser att mnga har gjort eFrvalt-ningsdagarna till sin rliga mtesplats, vilket frsts r gldjande. Vi har ett programrd som hller ett stndigt vakande ga p de ml och strategier fr svensk e-frvaltning som redan finns, och utifrn detta formar ett program som ligger i tiden och tilltalar mnga, frklarar Urban Nils-son.

Intensiva dagarNr radioprofilen Erik Blix inviger rets eFrvaltningsdagar den 9 oktober gr startskottet fr tv intensiva dagar med trendspaningar, debatter, kundcase och se-minariespr om molnet, samverkan, ppna data, skerhet, frndringsprocesser och infrastruktur. Ambitionen r att beskarna inte bara ska trffa kollegor utan ocks le-verantrer, myndigheter och organisationer samt ta del av intressanta frelsningar och

D

Spckat program p rets eFrvaltningsdagar

seminarier som i frlngningen frbttrar arbetet kring e-frvaltning. Det talas mycket om e-frvaltning och framtidens e-medborgare p svl det nationella som internationella planet. Det har gtt ett par r sedan regeringen presen-terade sin digitala agenda fr framtiden och vi hoppas kunna ge beskarna en fingervis-ning om vart vi r p vg i det avseendet. Framtiden r hr, konstaterar Urban Nils-son som r njd med det program man kan presentera p rets eFrvaltningsdagar.

Lmnar IdolstudionDen som kanske sticker ut mest bland rets frelsare r TV-personligheten Alexander Bard som fr ett gonblick lmnar TV4:s Idolstudio fr att i stllet bjuda p ett semi-narium kring mnet Framtidsspaning. r vi inne i den fjrde revolutionen? r frgan han stller sig och syftar p att envgskom-munikationen r p vg att d ut till frmn fr kommunikation via sociala medier.Frn England kommer Graham Colclough, Corporate vice president fr Capgemini, och berttar om smarta stder fr framtiden och hur dessa anvnder informationstek-nologi fr att frbttra tillvaron fr stadens medborgare, fretag och turister. Expres-sens fre detta chefsredaktr, Otto Sjberg, undrar i sin frelsning vart vi r p vg nr det gller mobiltelefonanvndandet,

medan en vlknd kvartett med fre detta generaldirektren fr Datainspektionen, Gran Grslund, i spetsen, talar om utredningen av ppna data. Urban Nilsson uppskattar den bredd som rets frelsare kan presentera.

eDiamond Award Vr frhoppning r att beskarna ska inhmta kraft och nya kunskaper i arbetet med att skapa nya tjnster och mjligheter fr landets medborgare, fretag och of-fentliga organisationer. Beskarna skapar inte bara mjligheter fr dig sjlva utan investerar samtidigt i svl den egna organi-sationens som hela Sveriges mjligheter och konkurrenskraft fr framtiden, menar han. Urban informerar avslutningsvis om eDi-amond Award 2013 som fr fjrde ret i rad delas ut till den organisation som under ret utvecklat den bsta e-frvaltningsstdjande tjnsten. Priset delas ut av Offentliga Af-frer tillsammans med vinnaren av 2012 rs pris, Gunilla Dyrhage Cederqvist, verksam-hetsomrdeschef fr Frskringskassan. Gunilla kommer dessutom att frelsa i m-net Vgen till den digitala myndigheten dr vi fr ta del av Frskringskassans strategier och tips fr att lyckas med e-frvaltnings-projekt samtidigt som kundernas behov kommer i frsta rummet.

rjan Persson

www.kompetenscenter.se

RankingNr 1

PRISER ENLIGT STATLIGT RAMAVTAL


eFRVALTNING / IT

SKER NI EN LSNING SOM FRENKLAR ER DOKUMENTHANTERING?Behver ni ett system fr e ektiv dokument- och rendehantering med komplett std fr diariefring och nmndadministration?

ver hundra myndigheter och fretag har valt att frenkla sin informationshantering med vr produkt Evolution.

Tillsammans med vra kunder utvecklar vi smarta lsningar fr morgondagens behov och krav.

Ls mer p www.essvision.se eller kontakta oss p [email protected] 08-595 134 00

Johan Blman, jurist p E-delegationen och Per Furberg, advokat p Setterwalls frelser under rubriken Anvnd frdiga juridiska lsningar nr du utvecklar e-tjnster. Man berttar att det finns flera juridiska modellsningar och att E-delegationens juridiska experter arbetar med en vgledning fr juridisk verksamhetsutveckling inom e-frvaltning. Hrigenom frenklas utformandet av e-tjnster s att de ven hller juridiskt.

-delegationen har med hjlp av sin ju-ridiska expertgrupp, tillsammans med it-arkitekter, tagit fram en juridisk vgledning fr verksamhetsutveckling inom e-frvaltningen. Verksamhets-utveckling, i form av e-tjnster och

interaktion mellan olika aktrer, kan utfor-mas p mnga olika stt. Denna variations-rikedom har blivit ett problem nr det visat sig att resultatet inte hller mttet juridiskt. I vgledningen kombineras juridik och teknik s att det ska fungera ven rtts-ligt. Juridiska frgor som r centrala fr omrdet beskrivs och paketeras till frdiga juridiska koncept. Koncepten bygger p be-fintlig lagstiftning och vedertagna juridiska synstt frn traditionell pappersbaserad milj. Vgledningen gr ocks igenom vissa tekniska lsningar, it-arkitekturer, som vanligtvis behvs fr att tillhandahlla it-baserade tjnster.Slutligen presenterar vgledningen rttsliga modellsningar dr lmpliga it-arkitekturer kombineras med de rttsliga koncept som behvs.

Snabbare, billigare och mer samordnatGenom att ta tillvara dessa tolkningar och tillmpningar av gllande rtt, tillsammans

Emed it-arkitekturer som blivit allmnt ac-cepterade, kan verksamhetsutveckling inom e-frvaltningen ske snabbare, billigare, mera samordnat och dessutom frenligt med gllande rtt. I det enskilda fallet blir det emellertid frga om en tolkning av gllande rtt som varje myndighet mste gra sjlv. Till de juridiska koncept som presenteras i vgledningen hr ett eget utrymme som anvnds i ett serviceskede. Bda dessa koncept anvnds i rendetjnster. I det egna utrymmet uppkommer inga allmnna handlingar och i serviceskedet kan myn-digheten tillhandahlla visst elektroniskt std utan att de handlingar som finns dr anses inkomna. Frst nr anvndaren av rendetjnsten avsiktligt klickar p Skicka lmnas den elektroniska handlingen in till myndigheten och blir allmn handling s att ett frvaltningsrende inleds. Fr dessa nrmast sjlvklara frutsttningar ges juri-diska frklaringar. Vgledningen ppnar fr ett brett och ndvndigt samfrstnd mellan olika yrkes-kategorier, utan vilket regeringens ml med e-frvaltningen knappast kan uppns inom utsatt tid.

Johan Blman Per Furberg

Frdiga juridiska lsningar utvecklar e-tjnster

Per Furberg, advokat p Setterwalls.

Johan Blman, jurist p Setterwalls.

Partner p

eFrvaltnin

gsdagarna


eFRVALTNING / IT

Vid upphandlade avtal om lngvariga och komplicerade IT-projekt krvs tydliga avtal med ett ftal balanserade sanktionsbestmmelser bara fr de vertrdelser som verkligen r av betydelse fr bestllaren. I sin krnika skriver Lars Arrhed att offentligt upp-handlade lngvariga IT-avtal krver ett ftal proportionerliga, enkla och effektiva sanktions-bestmmelser, samt framfr allt en offentlig bestllare med frmga att tillmpa bestmmel-serna vid avtalsbrott.

P

Offentligt upphandlade IT-avtal krver effektiva sanktionsbestmmelser

flyget frn Buenos Aires satt jag bredvid en man som pendlade de drygt 13 timmarna till Frankfurt dr han arbetade som projektledare p ett av de strre IT-fretagen. Vi pratade om IT-branschens speciella

utmaningar. Nr han frstod att jag var advokat tog han en klunk av sitt flygplan-skaffe, tittade mig djupt i gonen och uttalade fljande visdomsord: IT-projekt r nstan alltid lngvariga och komplexa och ingen kan frutse vad som kommer att hnda under avtalstiden. Drfr mste avtalen vara flexibla och kunna ndras utan att leverantren hotas av skadestnd.

ProblematisktHelt rtt! frgan r dock ytterst proble-matisk srskilt nr det gller den offentli-ga bestllarens mjligheter att avst ifrn att sanktionera leverantrens avtalsbrott av IT-kontrakt som upphandlats enligt reglerna om offentlig upphandling. Stora IT-projekt i Sverige r ofta tillkomna inom ramen fr en offentlig upphandling. Parterna i det upphandlade kontraktet r i stort sett frhindrade att vidta allt fr omfattande frndringar av det kontraktet. Oavsett om parterna exempelvis r eniga om att skjuta fram den avtalade leveransdagen, utvidga kontraktsfremlet att omfatta tjnster som inte avsgs vid kontraktets ingende eller att ka leverantrens ersttning, kan en sdan frndring anses utgra en vsentlig frndring i strid med upphandlingsreg-lerna. Avtalet kan d i vrsta fall ogiltigfr-klaras av en domstol p talan av en missnjd leverantr eller bli freml fr ingripande p initiativ av Konkurrensverket.

Transparens och likabehandlingMnga typer av frndringsbehov i lngva-riga IT-avtal kan frutses. Upphandlande myndigheter/enheter kan redan frn brjan bygga in mekanismer i avtalet som hanterar vissa typiska frndringssituationer under

avtalstiden p ett i frvg frutsebart och transparent stt (se mer om sdana meka-nismer i min artikel ABC i frra upplagan av OA). Man kan allts i avtalet stlla upp spelregler fr hur en viss specifik ovntad situation ska f pverka avtalet, s lnge spelreglerna r tydliga fr alla i upphand-lingens konkurrensskande skede. Transpa-rens och likabehandling. Ett omrde i avtalet dr utrymmet fr flexibilitet av ltt frstliga skl r ytterst begrnsat r frndringar av sanktionsbe-stmmelserna. I merparten av alla IT-avtal stipuleras vite vid frsenad leverans eller vid andra specificerade vertrdelser, prisavdrag vid brist att upprtthlla avtalade service-niver eller avtalad tillgnglighet, hvning i vissa fall osv. Om den upphandlande myndigheten/enheten vljer att helt eller delvis avst ifrn att tillmpa dessa sanktio-ner enligt avtalet kan underltenheten i sig anses utgra en vsentlig frndring i strid med upphandlingsreglerna, slunda med risk fr ogiltighet efter prvning i domstol.En ndring av avtalsvillkor riskerar att be-dmas som vsentlig och drmed otillten i lagens mening om en leverantr som inte lmnat anbud i upphandlingen kan antas ha velat delta om det frndrade avtalet varit knt vid annonseringen. Samma sak gller vid det hypotetiska antagandet att en anbudsgivare skulle lmnat ett alternativt och mer konkurrenskraftigt anbud om han knt till de nya och frndrade villkoren.Att bristande tillmpning av sanktions-bestmmelser kan utgra en vsentlig fr-ndring av avtalet och drmed en otillten direktupphandling framgr bland annat av Kammarrtten i Jnkpings ml 953-09. Fallet avsg en frenklad upphandling av bemanningstjnster. Av frfrgningsunder-laget och sedermera ramavtalet framgick att vite skulle utg i det fall leverantren inte lmnade bekrftelse inom fem dagar p gjord bestllning. Landstinget frngick femdagarsfristen och tillmpade drmed

En ndring av avtalsvillkor riskerar

att bedmas som vsentlig och drmed

otillten i lagens mening om en

leverantr som inte lmnat anbud i

upphandlingen kan antas ha velat delta om det frndrade

avtalet varit knt vid annonseringen.


eFRVALTNING / IT

inte heller vitessanktionen, varvid kammar-rtten fann skl fr ingripande enligt LOU.

Kostsamt, komplicerat och ofrutsebartDe typiska sanktionsbestmmelserna i IT-avtal r svra att tillmpa. Fr att exempel-vis vid leveransfrsening gra gllande vite enligt IT- och Telekomfretagens Allmn-na Bestmmelser IT-projekt eller Almegas partsfrhandlade Avtal 90, krvs att det finns en avtalad godknnandedag och en avtalad specifikation. Leveransen kontrol-leras enligt en acceptanskontrollmekanism. Nr bestllaren emellertid krver frse-ningsvite har han att frvnta ett batteri av invndningar som bygger p att det i sjlva verket r bestllaren som orsakat frse-ningen genom exempelvis felaktig informa-tion, tillgg och ndringar som frndrat spelplanen, samt en allmn ofrmga att specificera sitt behov eller svara begripligt p frgor. Tvistigheter i domstol kokar ned

till frgan om vad som i sjlva verket ingtt i den avtalade specifikationen eller om arbetet utfrts fackmannamssigt. Parterna mste kapprusta med sakkunnigutltanden som dmer ut motpartens uppfattning. Det r ytterst kostsamt, komplicerat och ofrutsebart. Drfr slutar IT-tvister ofta i frlikning. Andra typiska sanktionsbestm-melser i IT-avtal ssom brist att upprtt-hlla avtalade serviceniver i support- och underhllsavtal kan vara nnu snrigare att komma till rtta med och mnga gnger omjliga att lsa upp genom rttegng.

Tydliga avtalDet str vid detta skede klart fr lsaren att det vid upphandlade avtal om lngvariga och komplicerade IT-projekt krvs tydliga avtal med ett ftal balanserade sanktions-bestmmelser bara fr de vertrdelser som verkligen r av betydelse fr bestllaren. Det mste ocks finnas resurser hos bestl-

laren fr att flja upp avtalet. Ett problem i detta sammanhang r att leverantren ofta har ett kunskapsvertag jmfrt med bestl-laren. Leverantren kan drmed prata sig ur olika situationer dr bestllaren upplever att det exempelvis freligger rtt till prisavdrag eller vite. Den som fljer upp avtalet hos bestllaren mste drfr vara vl insatt i vad som avtalats mellan parterna s att han eller hon lpande kan framstlla krav vid vertrdelser med auktoritet och tydlighet. Den som arbetat med upphandlade IT-avtal i offentliga miljer vet att ovanstende r lngt frn verkligheten i de flesta fall. Jag har varit med om flera fall dr parterna inte tittat i avtalet sedan det skrevs under fr flera r sedan, n mindre har de koll p vad som gller vid fel och frsening.

Lars Arrhed, Advikatfirma Lindahl


eFRVALTNING / IT

ven om Sverige har klarat sig frhllandevis bra genom de senaste rens kris behver ven vi hantera de utmaningar som den offentliga sektorn str infr. I en frsk rapport, Future of Government Morgondagens ledande offentliga organisation, konstaterar PwC att framtidens frvaltning br knnetecknas av fyra samverkande nyckelegen-skaper fr att mta samhllets behov och medborgarnas fr-vntningar.

en offentliga frvaltningen br vara bde rrlig, innovativ, samverkande och transparent. Att ha ett fungeran-de arbete med ppna data kan bidra till att strka flera av dessa egenska-per ven om det primrt handlar om

kad transparens. Inom den offentliga sektorn finns idag gott om information som inte kommer till sin fulla rtt. Information som inte r integritetsknslig eller p annat stt beh-ver skyddas av sekretess hlls trots detta instngd hos den kommun, myndighet eller till och med avdelning p en myndighet el-ler frvaltning som har samlat in den. Detta grs inte fr att det finns en ovilja att dela med sig, utan fr att det r s hr det alltid har sett ut. Allmnna handlingar lagras p papper och de delas endast med de som begr att f se dem.

Positiva effekterDigitaliseringen av offentlig sektor ger nya mjligheter att ta till vara p en strre del av det vrde som finns i den offentliga informationen. Genom att ppna upp och tillgngliggra den information som finns inom kommunen, landstinget eller myn-digheten kan nya smarta lsningar skapas fr att bttre frst den egna verksamheten. Information frn en myndighet kan ocks bidra till att frbttra en annan myndighets tjnster eller ligga till grund fr en ny tjnst som utvecklas av ett privat fretag. Medborgarnas insyn i den offentliga frvaltningen kommer ocks att ka om mer information grs tillgnglig som ppna data. Detta kan ha flera positiva effekter.

D

Magnus Kolsj: Vi behver nationella vgledande principer fr arbetet med ppna data

Det handlar till exempel om att medbor-garna kan f ett bttre beslutsunderlag nr de ska vlja utfrare i vlfrden, eller att medborgarna genom att f tillgng till mer och bttre information kan f en starkare position i den demokratiska processen. ppna data har dock visat sig vara svrare i praktiken n i teorin. Fr mnga kommu-ner och myndigheter har det varit svrt att prioritera resurser fr arbetet d efterfrgan frn medborgarna upplevs som svag och nyttorna med ppna data anses svrdefinie-rade. I de fall det finns kompetens inom den egna organisationen r det ngon enstaka eldsjl som ofta inte rcker till fr ett mer strategiskt och uthlligt arbete.

Vgledande principerFr att hjlpa sina medlemmar att komma igng med ppna data tog IT-forum i Stockholms ln under hsten 2012 initiativ till ett arbete fr att utarbeta vgledande principer fr kommuners och landstings arbete med ppna data. Genom ett samar-bete med SKL kommer principerna ocks att bearbetas s att de gr att tillmpa ver hela Sverige. Parallellt med arbetet att frdigstlla de vgledande principerna arbetar IT-forum Stockholms ln, SKL, PwC och Peter Krantz AB i ett Vinnovafinansierat projekt fr att ta fram vgledningar och mallar som kommuner och landsting ska kunna anvnda i sitt arbete med ppna data. Det frdiga resultatet av arbetet kommer att presenteras i november.

Magnus Kolsj

Gteborg 031 761 60 00 Stockholm 08 522 491 50

www.ekan.com

Nytnk skapar framgng det vet vi av erfarenhetDet r med stolthet i rsten som vi berttar om 30 rs erfarenhet av att hjlpa fretag och organisationer

att uppn sina ambitioner. Det gr vi genom att Utmana, Involvera och Frverkliga.

Vilka r era ml?

Annons

Magnus Kolsj, PwC.


eFRVALTNING / IT

Magnus Kolsj: Vi behver nationella vgledande principer fr arbetet med ppna data

Personligt boutiqehotell

i centrala Gteborg.

Ramavtal med Statliga verk och myndigheter.Kungsportsavenyn 6 031-767 34 00 mornington.se

Nr eFrvaltningsdagarna r ver, r ni beredda p nsta fas av den mobila revolutionen?Ni tycker ni har en fin mobilsajt, appar fr iPhone, iPad och Android?Okej, men hur ser d era tjnster ut fr det uppkopplade huset, den uppkopplade bilen ja, fr e-medborgarnas nya mobila livsstil?

Lt oss f perspektiv p den mobila revolutionen.Den frsta fasen kan vi kalla Con-neting People fr att lna orden frn Nokias mission, fretaget som fr inte s mnga r sedan gde

mobilen, men som sedan dess tappat rejlt och nyligen sldes till Microsoft fr en spottstyver. Viharnuflermobilauppkopplingarver7miljarderndetfinnsmnniskorp jorden. Och andelen nya mobilabon-nenter vxer fyra gnger snabbare n antalet mnniskor.S den frsta fasen kan sgas vara avslu-tad. Nsta fas kan vi kalla Connectiong people to the Internet med hjlp av en mobiltelefon. Den hr fasen inleddes av Apple, ven om deras mktiga imperium visar tendenser till nergng.Trots en snabb tillvxt har inteflern1,6miljardermnniskor tillgng till mobilt bredband. Och bara upp mot 2,5 miljar-der mnniskor r nnu uppkopplade mot internet, det vill sga lite mer n en tredjedel av jordens befolkning. Det r vrt att tnka p fr att frst vilka frnd-

r vi redo fr den mobila revolutionen?

ringar vi har framfr oss.Men med den explosionsartade tillvxten av s kallade smartphones nstan en halv miljard nya, stndigt smartare telefo-ner slj varje r kommer vi snart att vara igenom ven den andra fasen. Vi nrmar oss nu den tredje fasen av den mobila revolutionen nr ALLT blir uppkopplat. Idagrdeallraflestauppkoppladeterminaler mobiltelefoner, men i framti-den kommer andra typer av uppkopplade konsumentprodukter, bilar och maskiner att dominera det uppkopplade samhllet, frklarar Michael OHara, marknadsdi-rektr p GSMA, mobiloperatrernas

vrldsorganisation. Ericsson frutspr att vi 2020 kommer att ha uppemot 50 miljarder uppkopplade terminaler i vrlden vilket skulle motsvara mer n fem uppkopplingar per person i vrlden. Andra under-skningar, frn exempelvis Machina Research och GSMA, uppskattar antalet uppkopplade terminaler till 24 miljarder 2020.Siffrorna varierar, men trenden r den samma.Kanske det mest omvl-vande r hur mobilerna kommer att frndra andra industrier framver, som

utbildning, sjukvrd, transport, betalningar och andra transaktioner, sger Anne Bou-verot, chef fr GSMA. Vikommeratttvingasomdefinierabegreppet mobilindustrin, nr helt nya sektorer av samhllet blir mobila.Ngra exempel: Nya affrsmodeller fr bilindustrin: Med mobilens mjligheter att ska upp och kunna starta bilar utan traditionella nycklar, kommer andra alternativ till att ga en bil att ka. Smarta mtare: Machina Research be-rknar att antalet smarta mtare kommer attkafrnca130miljoner2011till1,5miljard 2020. Det skulle betyda avsevrda energibesparingar. Frsk har visat att de som installerar smarta mtare minskar sin energikonsumtionmedmellan3och13procent. Trafik:Uppkoppladeparkeringsplatserkanminskatrafikenavsevrt.Under-skningarharvisatatt5-10procentavtrafikenistrrestderochupptill60procent p mindre gator r fordon som letar efter en parkeringsplats.Utantvekanrdettaenavdeviktigastemobila trenderna. Fr nr allt inte bara mobilerna r uppkopplat hela tiden, kommer mycket att frndras. Igen.

Otto Sjberg, VD fr Media(r)evolution tidigare chefredaktr fr tidningen Expressen

Tel 08-611 41 41 [email protected] www.friibergh.se

DITT VLBEFINNANDE VR PASSION

En skn oas fr bde arbete och vila, med en milj som inspirerar. Endast 65 km fn Stock-holm. Vlkommen till Friiberghs Herrgrd. Dr sagor och drmmar vvs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Otto Sjberg, VD fr Media(r)evolution tidigare chefredaktr fr tidningen Expressen.


eFRVALTNING / IT

Anvndandet av smartphones och lsplattor som arbetsverktyg i kommuner breder ut sig. I Hrr-yda kommun har man satt som ml att alla medarbetare skall ha tillgng till digitala enheter. Det betyder ocks kade krav p skerheten.

ommunens ml gr att genomfra till samma kostnad som idag, man fr fem digitala enheter till samma rskostnad som en administrativ da-tor, sger kommunens IT-chef Alec Mgi Srnholm.

Sedan infrandet av iPhones r 2009 har Hrryda kommun fortsatt att ar-beta med iPads eftersom de fungerar p samma stt. Detta spar tid vid bland annat uppgradering av enheter.

Ltt att gra rtt Det mste vara ltt att gra rtt, sger Alec Mgi Srnholm. Han upprepar dessa ord vid ett flertal tillfllen under vrt samtal, nstan som ett mantra. Utveck-lingen gr fort

K

men funktionalitet fr aldrig ske p bekost-nad av skerhet. Som utbildning bjd man in till Fika med iPhone, dr fyra tekniker besvarade medarbetarnas individuella frgor utifrn sin kunskapsniv, vilket var mycket uppskattat. Mltidsservice, med sina 47 kk, r ett exempel p enheter dr faxen har bytts ut mot en iPad fr att kommunicera och rapportera. Medarbetarna anvnder den gemensamma iPaden fr att lsa sin e-post men ven fr att ladda ner sin lnespecifi-kation, anska om semester med mera. Pap-

persutskick har man upphrt med. Nu kommer alla medarbetare

ven t intrantet och kan se vad som

hnder i kom-munen.

Nrmast p tur r de personliga assis-tenterna som skall utrustas med digitala enheter fr rapportering ute p fltet. Men vad hnder om en smartphone eller surfplatta frsvinner, glms eller tappas bort? Informationen lagras inte p sjlva handenheten och gr inte att terskapa d den r krypterad. Medarbetaren mste frst knappa in sin pinkod, anvndarnamn och lsen fr att logga in i det webbaserade verksamhetssystemet. Vi vill skydda vra brukare och medarbetare, samtidigt som vi vill ge dem ondliga mjligheter att surfa p ntet. Det mste som sagt vara ltt att gra rtt, sger Alec Mgi Srnholm.

Intresset fr e-tjnster vxerIntresset fr att kunna boka elektroniska tjnster p kommunens hemsida kar bland medborgarna. D mste man vara sker p

att webbplatsen r kommunens egen, dels fr att man lmnar ut informa-

tion om sig sjlv, dels fr att man betalar vissa tjnster

med kontokort. Hrryda kommun har nyligen gjort en versyn av sin IT-skerhet vad gller just den tekniken,

kallat DNSSEC p facksprk, med

hjlp av IT-fretaget Delecsys.

Det r bara fantasin som stter grnser fr vilka

digitala sjlvservicetjnster vi kommer att kunna erbjuda

vra kommuninvnare p ntet. Vi pratar inte om, utan nr, sger

Alec Mgi Srnholm.

kade krav p skerhet nr smartphones vinner mark


eFRVALTNING / IT

Alec Mgi Srnholm, IT-chef i Hrryda kommun.

Delecsys r ett fretag som arbetar med IT-skerhet. Hur ser de p skerhet i frhllande till de mjligheter som den nya tekniken ger upphov till? Utvecklingen gr lite fr fort p mobilsidan, de allmnna skerhetslsning-arna hnger inte med. Fr kommuner r det viktigt att ha en strategi och arbeta aktivt med skerhet. Till och med staten har uppmrksammat problemet med kap-ning av hemsidor och satsar extra resurser fr kommunerna. Det finns inget frdigt skerhetssystem som tcker in allt, man mste se ver varje bit fr sig, frn att ha ett fungerande spamfilter till att skerstlla att medarbetare byter lsenord regelbun-det. Kommuner mste ven ha rutiner fr att ta bort medarbetare som har slutat ur systemet och se till att dessa inte lngre har tillgng till obehrig information. Hr finns mycket att gra, sger Anders Klamer.

Annat skerhetstnkKommunikationsbyrn arbetar med telefo-nilsningar. Hur ser de p skerheten i till exempel smartphones? En smartphone r egentligen en dator, bara lite mindre. Fr att skydda informa-tion i datorer anvnder man olika former av skerhetslsningar som exempelvis

certifikat och autentisering. Den typen av skerhetstnk finns sllan nr det gller mobiltelefoner, sger Marcus Bramlv p Kommunikationsbyrn. Lokalt lagrad information i till exempel en smartphone utgr alltid en skerhetsrisk. Om ngon tappar sin surfplatta kan knslig information snabbt hamna i ortta hnder. Ett alternativ r att hmta information direkt frn servrar. ven hr finns det lagar och regler som kommunen mste flja. Detta r en utmaning som mnga kom-muner str infr, menar Marcus Bramlv. I Hrryda kommun anvnder bland annat politikerna iPads fr att via e-post ta del av mtesanteckningar och kallelser. Den dagen behovet av att lagra dokument finns, i stllet fr att bara ha tillgng till dem via mailprogrammet, har vi en frdig webbaserad lsning att erbjuda samtliga anvndare. Det r en sker variant av dropbox med tillgng till eget lagringsut-rymme. Det skall vara s skert som mjligt, och professionellt. Svagaste lnken r alltid anvndaren, det kommer du inte ifrn. Vi mste ligga steget fre, frn teknikens sida. Vi tnker helhet och agerar i tid, istllet fr att reagera, avslutar Alec Mgi Srnholm.

Anneli Egestam, Ekan

ESV har ftt uppdrag om e-frvaltning ver grnsernaI april startade EU-projektet E-sens. Projektet ska strka den inre, digitala marknaden i Europa och tillhanda-hlla e-tjnster fr den offentliga sektorn, ver landsgrnserna. ESV r den myndighet som representerar Sverige i arbetet med E-sens. Att Sverige deltar gr att vi kan f de nuvarande svenska e-handelslsning-arna fr offentlig sektor att stmma verens med de lsningar man till-sammans tar fram p europaniv.

E-sens kommer bland annat ta fram elektroniska legitimationer, stan-dardmeddelanden, verfringsstt, elektroniska signaturer och semantiska modeller som EU-lnderna kan an-vnda fr att hantera information ver grnserna. Med hjlp av lsningarna kommer till exempel lkare kunna skicka rntgenbilder, myndigheter kunna upphandla varor och tjns-ter och fretag kunna registrera sin verksamhet ver landsgrnser p ett smidigt stt.E-sens kommer att:Ta fram en gemensam infrastruktur fr elektroniska, offentliga tjnsterErbjuda en hgre grad av interopera-bilitet mellan offentliga myndigheter i hela EuropaBygga grunden fr en teknisk platt-form som stdjer de e-tjnster som EU:s medlemslnder anvnder fr att kommunicera med varandra elektro-niskt inom olika samhllsomrden.

Tar tillvara befintliga lsningarE-frvaltningsprojekt som tidigare drivits av EU-kommissionen E-codex, Epsos, Peppol, Spocs och Stork har visat att e-tjnster som fungerar ver landsgrnserna r enklare och mer effektiva att anvnda om de base-ras p IT-lsningar som kommunice-rar med varandra och r uppbyggda enligt samma principer. E-sens har som mlsttning att strka och yt-terligare ka vrdet av det arbete som redan gjorts i de tidigare projekten och utka och sprida anvndningen till andra verksamhetsomrden.E-sens-konsortiet bestr av nstan hundra partners som represente-rar 20 europeiska lnder, inklusive Norge och Turkiet. Alla intressenter r vlkomna att flja och engagera sig i projektet.

Klla: www.esv.se

Vlkommentill Vsters stads mottagning E-frvaltningsteamet r p plats i monter B3!

Vi vidgar begreppet eHlsa och tillsammans med dig stller vi diagnos p kommunens utmaningar och skriver ut recept- och projektfrslag p gemensamma insatser

Boka tid fr remiss till ngon av vra specialistkompetenser, svrartade symptom remitteras vidare till Cesam, e-delegationen och Digitaliseringskommissionen

t Mikael Lagergren, strategit Jan Lundin, sourcingavtal

t Peter Mannerhagen, arkitekturt Mats Gahnstrm, informationsinfrastruktur

t Per Frling, vlfrdsbredbandt Therese Kristensson, verksamhetsutvecklingt Peter Mankenskild, hllbarhet

VSTERS STADVi tar steget frn e-samhlle till s-samhlle tillsammans med dig

Vilket projekt vill du gra med oss?

t Mats Rundkvist, vlfrdsteknologit Maria Gill, vlfrdsteknologi

t Jeanna Thorslund, juridikt Ulf Ranestedt, skerhet

t Ulrika Gustafsson, arkivt William Linnefell, demokrati



eFRVALTNING / IT

Det finns bde fr- och nackdelar med outsourcing online. Outsour-cing verlag har kat enormt de senaste rtiondena. Frn brjan var det frmst outsourcing av produktion som var intressant, d man upptckte att ens produkter kunde produceras fr en brkdel av priset ngon annanstans. Andra processer som var - och fortfarande r vanligt att outsourca r transport och logistik.

m det r bra eller dligt med out-sourcing gr sjlvklart inte att svara p rakt upp och ner, utan att veta mer om vilken situation det gller och alla frutsttningar kring detta. Fr mnga blir outsourcing ett stt

att expandera p, man kan slppa delar man sjlva inte kan eller vill syssla med och istl-let fokusera p det man r duktig p. Outsourcing mste s klart inte heller alltid gras till ett fretag i utlandet, verkligen inte. Anledningen till att vi fokuserar p det p denna sida r fr att de ofta r mnga gnger billigare, med samma kvalitet och snabbt gr det oftast. De senaste ren har de ven kommit en svensk sida som liknar dessa stora ntverken. Det kommer troligen bli enklare att hitta arbetskraft via ntet ven hr i Sverige, och vi kommer s klart skriva mer om detta ocks.Outsourcing av olika arbetsuppgifterBildbehandling, versttningstjnster, copywriting, kundtjnst & support, SEO (skmotoroptimering), annonsering Ja, du kan hitta experter inom nstan alla omrden! Har du en powerpointpresentation som mste frberedas men du har inte tid? Be-hver du optimera dina annonskampanjer p Google Adwords? verstta en text frn

O

Fr- och nackdelar med outsourcing online

engelska till spanska? Fr ett par dollar kan du f detta gjort professionellt och snabbt! Du kan till och med utveckla appar till bde Iphone och android, eller andra program som kan skrddarsys efter dina behov. Outsourcing r ven ett perfekt alternativ fr arbetsuppgifter som r enkla, repetitiva och tidskrvande. Det kan handla om att sammanstlla statistik, leta information p ntet eller annan typ av research.

Vem r det man outsourcar till?En majoritet av de som sker jobb via de stora portalerna dr uppdragsgivare och uppdragsskare samlas kommer frn Asien. Indien, Filippinerna och Indonesien r tre av de lnder som har flest registrerade anvndare. Frilansare samsas med stora internationella fretag och smfretagare, och du kommer snabbt mrka att man ofta fr bud frn alla olika typer. Tyvrr finns det en del frdomar om arbetskraft i Asien, men detta r ngot som snabbt kommer att frndras. En mycket stor del av de registrerade anvndarna r hgutbildade och specialister inom sina omrden, och kan ofta utfra det jobb du vill ha gjort snabbare, billigare och med bttre resultat n liknande firmor i din nrhet.

Klla: www.outsourcingonline.se

Frdelar med Outsourcing onlineFokusera p din krnverksamhet. Gr det du r bra p och som genere-rar intkter.

Du kommer troligen snka dina kostnader. Genom att lta en expert som r specialiserad p just det du vill outsourca skta det, drar du frdel av hans effektivitet och de storskalsfrde-lar det kan medfra.ka din produktivitet. De mesta av arbetet du outsourcar kommer troli-gen ske i andra lnder n Sverige, ofta i Asien. Detta innebr att du kan posta ett jobb p eftermiddagen, och ha folk som arbetar fr dig under natten och levererar i tid till att din arbetsdag brjar!kad kvalitet. Visst kan man lra sig att gra en hemsida sjlv, eller hur man redigerar bilder i Photoshop. Men det tar mycket tid och ofta flera r innan man r duktig nog att skapa ngot som ser professionellt ut.


Nackdelar med outsourcing onlineSprkbarrirer. De flesta du kommer jobba med pratar inte svenska. r du inte duktig p engelska kan det bli problem med att kommunicera p engelska. Det r inte heller skert att den du anstller har engelska som modersml, s situationen kan ven vara tvrtom. Frskra dig om sprk-nivn p den du anstller frst!

Svrt att kontrollera den du anstller. Det kan av naturliga skl vara svrt att avgra vad det r fr typ du anstller. Oavsett hur bra betyg och rekom-mendationer han eller hon har sedan tidigare kan man aldrig vara helt sker. Skt alltid alla betalningar via den sida som du anvnder fr att anstlla din uppdragstagare! Du behver aldrig betala innan du r njd med det utfrda arbetet.kade kostnader. Har du en mycket liten verksamhet kanske det r svrt att f fram pengar till att betala andra fr att utfra vissa uppgifter t dig.



FOrdOn

Miljbsta Bil 2014 r Ford Focus Flexifuel, fre Toyota Prius Plug-in och Tesla Model S, efter en mycket jmn omrstning dr alla fem jurygrupper hade olika vinnare.

ldrig har det funnits s mnga bra miljbilar med s mnga olika spn-nande tekniska lsningar, men i slutndan fick Ford Focus Flexifuel flest pong och r Miljbsta Bil 2014. Ett frnuftigt val som passar

alla, med ett brnsle som redan finns p tvtusen mackar, sger Mattias Goldmann, Grna Bilister. Ford Focus Flexifuel r ocks Seniorernas val medan Miljchefsjuryn valde laddhy-briden Opel Ampera. Motorjournalisterna valde gasdrivna VW Golf Ecofuel, Barnfa-miljerna gav sin tiopongare till etanoldriv-na Audi A4 Quattro Flexifuel och Folkets val, i samarbete med Auto, Motor & Sport, blev laddhybriden Toyota Prius Plug-in. En fantastisk bredd av drivmedel, sr-skilt om man lgger till de renodlade elbilar som finns just utanfr toppnoteringarna. Att ingen jurygrupp bedmde att vi beh-ver bilar som bara gr p fossila drivmedel lngre r en viktig signal till nringslivet och offentlig sektor, som ju funderar p hur snabbt man kan bli fossilbrnsleoberoende. P bilsidan gr det utmrkt att bli det nu, sger Mattias Goldmann.

Lever hela retGrna Bilisters ranking r internationellt sett ledande. Andra grna rankingar grs vid ett skrivbord utifrn fordonsdata, medan rets Bil-utmrkelsen inte lter bru-karna sjlva komma till tals. Genom att utse Miljbsta Bilar 2014 redan i september 2013 kan importrer, bilhandlare, uppk-pare och enskilda konsumenter anvnda sig av utmrkelsen under ett helt r, vilket ytterligare strker utmrkelsens betydelse. Utmrkelsen lever hela ret, mnga privatpersoner, fretag och kommuner vl-jer nomineringslistan som en inkpsguide fr miljsmarta bilar, konstaterar Mattias Goldmann.

A

Ford Focus Flexifuel utsedd till Miljbsta Bil 2014

Vra lsare har full koll och den bil som just nu gr det bsta miljjobbet r Toyota Prius laddhybrid. Den r inte fr dyr och fungerar bra. Blir det de rena elbilarnas r nsta gng? frgar sig Alrik Sderlind, chefredaktr fr Auto, Motor & Sport.Lena Ring, miljsamordnare p Strukton Rail: Vi har valt val att premiera teknik-utveckling och har drfr bara tagit med elbilar och laddhybrider i vr bedmning. Andra faktorer vi vgt in r prisvrdhet, rckvidd, krgldje/prestanda och koldiox-idutslpp, sger hon.Motiveringen lyder: Opel Ampera har med enbart bat-teridrift en rckvidd som tcker de vanli-gaste behoven. Detta i kombination med krgldje och ett verkomligt pris gr bilen till vr vinnare. Miljchefsjuryn ger ett srskilt erkn-nande till Tesla Model S.

Den r hemmahrande i premiumseg-mentet och utanfr ramen fr fretagsbilar. Vi provkrde med ett leende p lpparna. Vilken inspirerande frsmak av framtiden, sger Lena Ring.

Barnfamiljernas valBarnfamiljjuryn har anvnt kriterierna rymlighet (plats i bagage och bakste), ekonomi, milj, komfort, och design, utsikt i bakste och krgldje. Ekonomi och rymlighet fick vga lite tyngre n milj och komfort fljt av design, krgldje och utsikt. Juryns motivering lyder: I hrd konkurrens med mnga bra alternativ valdes Audi A4till vinnare i fa-miljeklassen. Med sin lyxiga knsla, hrliga kregenskaper och goda utrymmen passar den bde stora och sm! Vi imponerades alla av Teslan som tappade lite p den stora investeringskostnaden...

Mattias GoldmannGrna Bilister


nYHeTer

Vart r vi p vg? Styr staten mot goda resultatESV-dagen r en mtesplats fr dig som arbetar med ekonomistyrning i staten. 900 personer kommer fr att lyssna till fredrag, ntverka och f ta del av nya ider.

Lr dig mer om hur du realiserar nyttor i dina utveck-lings projekt. I vr monter kan du bland annat f svar p dina frgor om e-handel och vrt e-frvaltningsarbete.

ESV-dagen 2013

8 oktober 2013, Stockholmsmssan

www.esv.se/esv-dagen

Annons i Offentliga affrer_A4.indd 1 2013-09-12 14:33:57

Partner p

eFrvaltnin

gsdagarna


DEBATT

Ska en inkpsavdelning f finansiera sin verksam-het med att ta ut en avgift av leverantren? sik-terna gr isr och nyligen flammade diskussionen upp igen p Linkedin. Ett 45-tal inlgg kunde noteras.

ostnadsdrivande lsning, olmpligt, leverantrsskatt, en beskattningsrtt som inte r sanktionerad, lyder ngra av omdmena. Fr mig knns det helt rtt att avgiftsfinansieringen har brjat ifrgasttas mer brett. Det r frsta steget mot att slopa detta galna upplgg, skrev Pernilla Norman, Advokat

p Lindskog Malmstrm Advokatbyr, i ett av inlggen. Stefan Persson, debattr, skribent och konsult, var den som ini-tierade debatten. Han har sttt p en del fall dr inkpsavdelningar finansierar delar av sin verksamhet genom bonusar eller avgifter, ofta i form av en procentsats p den summa som har levererats. Det r tydligen en vanlig modell hos inkpscentraler, men jag har ven sttt p det i enskilda kommuner. r det ngon som har en aning om hur utbrett detta r? Jag har ven svrt att se hur man kan motivera en sdan avgift/bonus. Ngon som har goda erfaren-heter och/eller argument fr en sdan finansieringsmodell, undrade Stefan Persson och genast var diskussionen igng.

Utbrett fenomenChristina Mll, MD p Europakontoret i Skne AB menar att fenomenet r utbrett och, som hon knner det, ett tecken p att organisationen inte betraktar upphandlingsverksamheten som en del av uppdraget. Christina Mll fortstter: Mnga tror ocks att en avgift betyder att upphandlingsverk-samheten blir gratis, utan att tnka p att denna avgift bakas in i priset. Det enda en sdan avgift leder till r en mrklig relation mel-lan upphandlingsenheten och leverantren, Vidare kar incitamen-ten fr stora och inte alltid prispressade avtal. En upphandlingsverksamhet som finansieras av avgifter skapar smre frutsttningar fr en kostnadsprognostisering och minskar frutsttningarna fr en transparent budget.

Frsvarar modellenJohan Almesj, CEO p Inkp Gvleborg r en av frsvararna av modellen. Barn och badvatten riskerar nu att blandas i en srja ingen kan skilja p och d kan det goda frsvinna ner i avlopp och misr. Jag ser att nationellt samordnade upphandlingsverksamheter verkligen

K

avgiftsfinansierad inkpsenhet eller inte? Intensiv diskussionen p sociala medier

behvs fr oss p lokalt och regionalt plan, men att deras finansie-ringsform mste utvecklas s att de inte riskerar att avvecklas, slog han fast. Annelie Svensson, marknads- och kommunikationsstrateg p Ryter kommunikationsbyr AB i Bollns, fruktar att modellen med avgifter inte ska ses som seris. Trots min lnga bakgrund som leverantr till bde offentlig frvaltning och privat nringsliv, s frstr jag fr frsta gngen p riktigt kollegor som sger det dr med offentlig upphandling verkar s krngligt. Hon menar att ett inbyggt systemfel medfr att lokala och regio-nala inkpsorganisationer kan gra som de vill utan att det finns ngon nationell samordning kring regelverk och att detta tyvrr kommer att leda till ett A- och B-lag med leverantrer. Vi som uppskattar raka rr, ppna kort, och s vidare, och har uppskattat transparensen i systemet, kommer sannolikt att dra oss tillbaka frn offentliga upphandlingar och satsa p att gra affrer i nringslivet, dr spelreglerna knns rligare. Kvar i B-laget blir fretag som fokuserar p att precis om upphandlingsenheterna sjlva utnyttja kryphl fr att suga ut s mycket som mjligt.

Stefan Persson, debattr, skribent och konsult.


DEBATT

Bjrn Bergstrm, CPO p Sveriges Riksbank slr fast att kon-struktionen finns eftersom den r enkel, men menar samtidigt att transparens hela vgen blir bttre. Och leder dessutom till att rtt avtal upphandlas! Problemet r inte att identifiera bristerna i dagens modell, utan att hitta ett alternativ som accepteras av framfrallt inkpscentra-lerna, frklarar Bjrn Bergstrm. Fr Inkp Gvleborg fungerar det uppenbarligen utmrkt med en anslagsfinansierad verksamhet, menar Bergstrm. Detta borde ven fungera fr SKI (SKL Kommentus Inkpscentral, red:s anm.) givet att medlemmarna efterfrgar tjnsterna. Fr den statliga in-kpssamordningen r det frmodligen svrare, eftersom Finansde-partementet d upplever sig behva betala fr ngot de inte betalar fr idag. Bjrn Bergstrm avslutar: Allt som skapar incitament fr en kad affrsmssighet r bra. Kanske r denna frga vrd att ytterligare lyftas upp p agendan, ven om den varit freml fr diskussion under mnga r redan?

Fr- och nackdelarModellen har ven sina frsvarare och flera inkpscentraler till-lmpar den, bland annat SKL Kommentus Inkpscentral (SKI) och Inkp Gvleborg. Pia Hedstrm, avdelningschef Juridik p SKL Kommentus In-kpscentral, sger att man frn hennes organisation inte engagerat sig i debatten om den administrativa avgiften som inkpscentraler tar ut. Hon Hedstrm pekar p att SKL genom sina dotterbolag be-drivit inkpsverksamhet under en vldigt lng tid. Det brjade vid det gamla Kommunfrbundet som gjorde samordnade upphand-lingar fr kommunerna och sedan har det fortsatt. Verksamheten har alltid finansierats genom en procentsats som baseras p omsttningen p ramavtalen och betalas in av leverant-rerna, svitt jag frstr. Detsamma gller fr Statens Inkpscentral och andra inkpscentraler i Europa, t.ex. i Danmark och Finland, tillgger hon. Pia Hedstrm menar att det finns fr och nackdelar med alla typer av finansieringsmodeller. Det finns de som pstr att det skulle vara olagligt att ta ut en avgift av leverantrer, men det har inte framfrts ngon grund fr detta pstende. Vi har, fr tillfllet, inga planer p att ndra vr finansieringsmodell, slr Pia Hedstrm fast.

Bo Hglander


krnIka

Bjrn Bergstrm, Upphandlingsansvarig i Sveriges Riksbank och ordfrande i freningen Sveriges Offentliga Inkpare, anser att frvaltningsdoms-tolarna br tillmpa frgan om skada eller risk fr skada i upphandlingsml p samma stt som de allmnna domstolarna gr. I sin krnika spr han att processerna kring offentlig upphandling skulle tillfras viktiga nyanser och ge oss en mjlighet att tnka utanfr de invanda ramarna.

I

Tnk om alla tog sitt ansvar och klagade i tid

bland vntar man ivrigt p ngot som, nr det vl kommer, visar sig ha blivit ngot helt annat. Men bra nd. Fast annorlunda. Jag har vntat p ett avgrande frn Hgsta frvaltningsdomstolen om grnsen fr att anvnda frhandlat frfarande med freg-ende annonsering i samband med telefoniupphandlingar (och upphandlingar av liknande komplexitet). Under 2012 prvades den frgan i svl frvaltnings- som kammarrtt med lite mrk-

liga resultat, trots ett utmrkt uttalande frn Konkurrensverket som var fredmligt nyanserat skrivet. Nr domen frn HFD (96-13) kom strax efter midsommar hade dock hgsta instans tagit en lite annan vg. De kom aldrig till frgan om det frhandlade frfarandet var tilltet, eftersom den klagande leverantren inte visat p vilken skada de lidit, eller riskerat att lida p grund av valet av upphandlingsfrfarande. Jag r fortfarande lite besviken p att man inte passade p att uttala sig om frgan kring upphandlingsfrfarande, men samtidigt var det befri-ande att domstolen p ett s tydligt stt fokuserade p skadefrgan.

Vnder p frganJust frgan om skada har varit styvmoderligt behandlad av dom-stolarna under mnga r. Visst har det funnits goda exempel nr domstolen angripit frgan om skada p ett nyanserat stt, men alltfr ofta har man s att sga tagit skadan fr given. Hr vnder domstolen p frgan och utgr frn skadan. Helt naturligt, men inte s vanligt. Man kan i och fr sig frga sig vad som hade hnt om le-verantren faktiskt utvecklat ett resonemang kring skada, eftersom man d ftt anledning att ta stllning till svl pvisande av skada som hur lngt man mste g. Med tanke p hur lngt det numera r mellan avgranden frn HFD fr vi nog vnta ett tag p ett sdant avgrande... Det r dock liten mening med att grta ver spilld mjlk s lt oss istllet fundera ver vad som faktiskt skulle kunna hnda i spren av ett kat fokus p frgan om skada.

PreklusionsfristI mnga utredningar genom ren har frgan om en s kallad preklusions-frist varit aktuell. En preklusionsfrist innebr ngot frenklat att den som vill klaga p ngot mste gra det nr denne upptcker det. Gr vederb-

Bjrn Bergstrm anser att frvaltningsdomstolarna br tillmpa frgan om skada eller risk fr skada i upphand-lingsml p samma stt som de allmnna domstolarna gr.

rande inte det gr rtten att klaga frlorad. S hr lngt har man inte velat genomfra ett sdant frslag eftersom man sett det som svrtillmpat. Avsaknaden av en preklusionsfrist innebr bland an-nat att en leverantr kan delta i en frhandlad upphandling fr att, nr de fr reda p att de frlorat, klaga p det faktum att det rrde sig om ett frhandlat frfarande i stllet fr ett ppet. Jag frstr i och fr sig svrigheterna med att tillmpa en preklusionsfrist, men tnk om domstolarna istllet anvnde sig av skaderekvisitet fr att uppn samma sak.

Alla tar ansvarInom den vanliga skadestndsrtten har det sedan mnga r varit en regel att den som inte begrnsat en skada nr de haft mjlighet, ftt se sitt skadestnd sttas ned eller helt utebli. En rimlig bestmmelse som tar fasta p det ansvar var och en har. Skadestndsml hanteras av de allmnna domstolarna som har mngrig praxis att luta sig mot. Tnk om vra frvaltningsdomstolar kunde tillmpa frgan om skada eller risk fr skada i upphandlingsml p ett liknande stt. Om en leverantr d i efterhand klagade p valet av upphandlings-frfarande skulle domstolen sga:

Jo, du har visserligen psttt att du lidit skada och du har ven konkretiserat vilken skada du lidit eller riskerat att lida p grund av det felaktigt valda upphandlingsfrfarandet, men rligt talat hade du ju full mjlighet att ptala detta tidigare. Bde gentemot den upp-handlande myndigheten och, om de inte lyssnat, till oss p domstolen. Du har inte begrnsat din skada, men hade kunnat gra det lngt tidigare. Allts kommer vi inte att ta fasta p din skada utan dmer till den upphandlande myndighetens frdel.

Svrt att tillmpa? Visst kommer det att uppst ett antal grnsdrag-ningsproblem kring nr man borde ha kunnat begrnsa sin skada, men om tingsrtterna kan gra en sdan bedmning borde det inte vara ett strre problem fr frvaltningsrtterna. Otilltet? Nej, var-fr det egentligen? Det r ju bara en tillmpning av frgan om att riskera att lida skada. En klagande leverantr som inte sagt till i tid riskerar helt enkelt inte att lida skada eftersom han inte sagt till i tid. Eftersom det r en juridisk frga finns sklart inget givet svar p om resonemanget r invndningsfritt eller inte. Det vore dock intres-sant att se domstolarna g t ett sdant hll. Det skulle innebra att

processerna kring offentlig upphandling skulle tillfras viktiga nyanser och ge oss en mjlighet att tnka utanfr de invanda ramarna.

Klaga i tidKlaga allts p det som r vrt att klagas p, men gr det i tid, frsk f en sjlv-rttelse till stnd och vnta inte fr att se om upphandlingen frloras fr att d skjuta in alla argument. Fr rligt talat, vem skulle lida skada av att alla inblan-dade faktiskt tog sitt ansvar och klagade i tid? Det kunde bli s bra nd. Fast annorlunda.

Bjrn Bergstrm, ordfrande i freningen Sveriges Offentliga Inkpare


OFFENTLIGA AFFRER I

ALMEDALEN 2014

Nu kan DU flja med Offentliga Affrer till Almedalen!

Den s.k. Politkerveckan i Almedalen i brjan av juli varje r r Sveriges strsta politiska mtesplats, dr den offentliga och privata sektorn mts fr att knyta nya kontakter och frdjupa bentliga. Under 2013 hlls hela 2 200 seminarier under

veckan och infr valet 2014 rknar man med ytterligare ngra hundra.

Ett ofrglmligt mingel med m

nga givande

mten och en vrmande sol p

Kallbadhuset.

Upphandlingsutredningen d

ebatteras.

Partner: Advokatfirman Lind

ahl

Sjlvklart r ven Offentliga Affrer p plats och arrangerar seminarier och mingel, dr din organisation har mjlighet att dra nytta av vrt engagemang. Vi erbjuder tre

olika niver p partnerskap under Politikerveckan i Almedalen 2014. Du avgr sjlv hur stort ditt engagemang ska vara och hur mycket du vill synas under dagarna.

Vill DU vara p plats i Almedalen 2014 och gra goda affrer tillammans med oss?Kontakta Sarah Nilsson, Projektansvarig p 031-719 05 09

Arrangr:

Vill du vara p plats i Almedalen 2014 och skapa frutsttningar fr goda affrer med oss? Kontakta Sarah Nilsson, Projektansvarig p 031-719 05 09


DEBATT

Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordfrande i SKL.

Spara tid och pengar genom att anvnda det ramavtal som fi nns med Posten. Vi hjlper dig hela vgen genom att frankera, hmta och lmna ut dina brev och paket. Vi ser ven till att du nr ut med din information eller dina fakturor p mottagarens villkor, oavsett om det r fysiskt eller digitalt. Ring din kontaktperson p Posten eller vr kundtjnst 020-23 22 20 och frga efter Postens avtal s hjlper vi dig att komma igng.

Gr det du r bra p.

Hela vgen.

Mns vld mot kvinnor och vld i nra relationer r ett allvarligt samhlls- och folk-hlsoproblem. Kommunerna har ett viktigt ansvar nr det gller att ge vldsutsatta kvinnor och barn som upp-lever vld det std som de behver.

Joroade fr framtiden

ust nu pgr det ett paradigmskifte i kvinnofridsarbetet som innebr att kommunerna i allt hgre utstrckning ska ta ansvar fr de utsatta. Detta har efterfrgats av staten, men ocks av ideella kvinnojourer som historiskt r

den frmsta aktren p omrdet. Kvinnojourerna har drygt trettio rs erfarenhet och kunskap av kvinnofridsar-bete. F andra kan ge vldsutsatta kvinnor och barn lika bra std. Utver skyddade boenden erbjuder kvinnojourerna en mngd stdinsatser. De utgr ett viktigt komplement till kommunernas arbete med vldsutsatta kvinnor. Mnga jourer r uppskattade utfrare av socialtjnst.

Oro hos kommunerKommunerna r angelgna om att frbttra kvaliteten i sina verksamheter. De vet att det finns mnga brister och ofta vad som krvs fr att tgrda dem. Samtidigt vet man vad som inte behvs: nnu fler nya regler och riktlinjer. Regeringen har p senare r, i sin vlmening, gett nra 40 olika regeringsuppdrag till olika myndigheter p kvinnofridsomrdet. Och i denna sam-hllsfrndring finns det en statlig bild av hur lget borde vara som ofta r lngt ifrn verkligheten och hur arbetet har organise-rats hittills. Kommunerna svl som mnga kvinnojourer r oroade fr framtiden. 2007 genomfrdes en ndring i Social-tjnstlagen som strkte kommunernas an-svar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld. Drefter har Socialstyrelsen tagit fram frtydliganden och allmnna rd

om hur socialnmnder runt om i landet ska skra att verksamheter hller tillrckligt hg kvalitet. Enligt frtydligandena lyder kvinno-jourerna under socialtjnstlagen och de utfr socialtjnst nr en vldsutsatt kvinna hnvisas till kvinnojouren av socialtjns-ten. De delar av kvinnojourerna som utfr socialtjnst ska avtalas och det lggs vikt vid att frtydliga vad som r verksamhets-bidrag och vad som r kp av tjnst efter bistndsbeslut. Frtydliganden rr ven att lagen om offentlig upphandling, LOU, eller lagen om valfrihetssystem, LOV, gller om

Kommuner och kvinnojourer

2007 genomfrdes en ndring i Social-

tjnstlagen som strkte kommunernas

ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som

bevittnat vld.

Framtidens skola r modernoch konkurrenskraftig.

Se hela vrt erbjudande p www.ist.com

individuell integrerad innovativ intuitiv


DEBATT

Spara tid och pengar genom att anvnda det ramavtal som fi nns med Posten. Vi hjlper dig hela vgen genom att frankera, hmta och lmna ut dina brev och paket. Vi ser ven till att du nr ut med din information eller dina fakturor p mottagarens villkor, oavsett om det r fysiskt eller digitalt. Ring din kontaktperson p Posten eller vr kundtjnst 020-23 22 20 och frga efter Postens avtal s hjlper vi dig att komma igng.

Gr det du r bra p.

Hela vgen.

en kommun kper tjnster av en ideell kvin-nojour fr mer n 248 000 kr per r.

Problem vid upphandlingarMen kvinnojoursverksamheter har inte upphandlats i ngon strre utstrckning, finansieringen har historiskt skett genom olika kombinationer av verksamhetsbidrag och dygnsavgifter fr vldsutsatta. Detta eftersom kvinnojourer bde tar emot kvin-nor som kommer via socialtjnsten och de som kommer p egen hand och inte vill ha kontakt med socialtjnsten. Det r ocks svrt att formulera kvalitets-krav och kvalitetskriterier p ett stt som stmmer med lagens krav, och idburna organisationer r ovana vid eller ovilliga att lgga anbud som klarar en prvning. Drfr kan nu kommunala upphandlingsfrfaran-den leda till att kvinnojourerna antingen avstr frn att lmna anbud, eller att de konkurreras ut av andra privata utfrare som r duktiga p att lgga anbud men som inte har samma lnga erfarenhet. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, prioriterar kvinnofridsomrdet hgt och har ett kongressuppdrag att stdja medlem-

marna i deras utvecklingsarbete. Frbundet anser att Sverige inte r skyldigt att ha s strnga regler fr upphandlingar av vrd- och omsorgstjnster som vi har i dag. LOU br ndras s att kommuner fr ett strre utrymme att reservera upphandlingar som avser vrd och omsorg fr icke-vinstdrivan-de organisationer och fretag. Frbundet ser ven kritiskt p att Social-styrelsen, inom ramen fr ett regeringsupp-drag, vervger om skyddande boenden ska vara tillstndspliktiga enligt de s kallade HVB-freskrifterna. Risken r att ideella organisationer inte alltid har mjlighet att leva upp till hga krav om exempelvis stan-dard p lokaler eller bemanning. Antalet skyddade boenden kan bli frre.

Freskrifter kan komma nsta rI brjan av nsta r aviserar Socialstyrelsen freskrifter p omrdet. Sammantaget handlar det om en stor ambitionshjning och nya krav fr kommuner att leva upp till och anpassa sina verksamheter efter. Det r ocks viktigt att ptala att staten hjer kraven p kommunerna utan att ha reglerat om en ersttning fr deras kade

Kommuner och kvinnojourer

Partner p

eFrvaltnin

gsdagarna

ansvar. Allt strre resurser behver nu anvndas fr att hja kvaliteten i den egna kommunala verksamheten. Som fljd varslar flera kommuner om att de kan bli tvungna att minska sina verksamhetsbidrag till kvinnojourerna. Kommunerna br drfr tillfras medel enligt finansieringsprincipen. Extra resurser behver dessutom tillskjutas direkt till de ideella kvinnojourernas fristende krn-verksamhet s att de kan fortstta att vara ett viktigt komplement till kommunernas verksamheter. Nu krvs det politiska beslut. Frst nr det tas ett helhetsgrepp p statlig niv, bde vad gller lagndringar och styrningen p omrdet, kan utvecklingen i kvinnofridsar-betet skras p lng sikt.

Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordfrande i SKL


LedarSkaP

verksamhetssystem

e-arkiv

Leveranspaket sip

Arkivpaket aip

Presentationspaket dip

arkivredovisning

processchema

dokumentplan/

hanteringsanvisningar

livscykelhantering

kontroll

konvertering

komplettering

data hantering

bevarandeplanering

Klara fortstter att utvecklas och nu kan vi erbjuda en lsning fr e-Arkivering. Verksamheten kan stlla av sin information kontinuerligt genom vr e-Arkivlsning med Klara som spindeln i ntet.

Fr information kontakta Claes Bengtsson, Knowit Karlstad, tel 0722-31 69 00, [email protected] knowit.se

r ni Klara fr infrande av e-Arkiv?

Andelen chefer som ser positivt p konjunkturutvecklingen har frdubblats sedan januari i r. Hlften av Sveriges chefer tror nu att konjunkturlget blir ngot eller mycket bttre de kommande tolv mna-derna.Fr frsta gngen sedan 2010 minskar andelen chefer som ser nedskrningar i personalstyrkan som det mest troliga alternativet fr verksamheten. Det visar en ny underskning frn Sveriges chefs-organisation Ledarna som genomfrts av Novus bland 1 511 chefer.

heferna r betydligt mer positiva i sin bedmning n i brjan av ret. Hlften av cheferna i nringslivet tror p en ljusning i ekonomin. Fr frsta gngen sedan 2010 minskar andelen chefer som ser nedskrning-

ar i personalstyrkan som det mest troliga alternativet fr verksamheten. Det r uppenbart att chefer nu tar in positiva signaler kring utvecklingen av ekonomin och resultatet visar p en allt starkare framtidstro. Cheferna str beredda att stlla om verksamheterna frn sparlga och ser ett kat behov av att anstlla nya medarbetare, sger Annika Elias, ordf-rande i Ledarna.

C

Chefer ser ljust p konjunkturen

S mnga som en av fyra chefer sger nu att de kommer att nyanstlla och gr bedmningen att antalet anstllda kom-mer att ka. De mest framtidsoptimistiska branscherna nr det gller antalet nyanstll-ningar r byggindustrin och kunskapsinten-siva branscher som IT, telekom, media och reklam. En av verksamheternas och chefernas strsta utmaningar framver r att hitta rtt kompetenser vid rekrytering. De kompe-tenser som cheferna i dag bedmer vara svrast att hitta under kommande tre till fem ren r mellanchefer och specialister.

Klla: www.ledarna.se



DEBATTM A R K N A D S L E D A N D E S Y S T E M F R P E R S O N L I G I D E N T I F I E R I N G

Bestll fretagets ID-kort Online

Den smidigaste metoden fr att f professionella id-kort med egen utformning utan att behva tillverka dem sjlv r att bestlla korten Online. Det r snabbt, skert och ekonomiskt. Inga dyra investeringar. Inget extra arbete. Inga avkall p kva-litet. Bestll med ett klick leverans sker nsta dag.

Redan 1998 brjade vi anvnda Internet fr bestllning av ID- och behrighetskort.

Idag bestller tusentals njda kunder kort med vrt skra system ID Online.

Seriline har utvecklat system och metoderfr tillverkning av ID-kort under tre decennier. Ledstjrnan fr arbetet har alltid varit skra,lttanvnda produkter till bsta mjliga pris.Vlkommen in p www.seriline.se och se mer av allt vi har att erbjuda. Passa p att ladda hem ngon programvara och testa sjlv!

Besksadress: Bellmansgatan 30, Stockholm Telefon: 08-442 78 60 E-post: [email protected]

www.seriline.se

Testa och bestll ett personligt provkort med vr Onlinetjnst. Vi skickar provkortet utan kostnad.

Annons-IDOnline-sept13.indd 1 2013-09-25 14:03:29


LedarSkaP

Category management eller kategoristyrning som det ocks kall-las har utvecklats under de senaste decennierna och har p mnga stt kommit att revolutionera upphandlings- och inkpsarbetet i svl privat som offentlig sektor vrlden ver. Samtidigt r frgeteck-nen kring arbetsmetoden mnga och man kan ocks stlla sig frgan huruvida det r ngonting nytt eller om det bara rr sig om hederligt upphandlingsarbete i ny kostym?

n annan relevant frgestllning r naturligtvis huruvida kategoristyrning verhuvudtaget lmpar sig fr den of-fentliga sektorn. Svaret p den senare frgan r ja men samtidigt r det viktigt att frst vad kategoristyrning

handlar om och att acceptera frutsttning-arna fr den offentliga sektorn, som ser lite annorlunda ut jmfrt med den privata. Ursprunget till Category management kan fljas tillbaka till slutet av 1980-talet d metodiken utvecklades fr den amerikanska detaljhandeln. Butikssortimentet delades upp i varukategorier, exempelvis mejeri-varor, som brjade styras likt ett fretag i fretaget. Varugruppen fick en egen budget, eget avkastningskrav och egna strategier. P s stt kunde detaljhandeln maximera sin totala sortimentsstrategi dr oln-samma produkter antingen kunde lyftas till lnsamhet eller plockas bort helt och hllet. Relationen mellan ena sidan kunden och andra sidan leverantren knts ihop till en ttt sammanhllen efterfrge- och frsrj-ningskedja. Detaljhandelns framgngar med att op-timera sina varukategorier och drigenom sina leverantrsstrategier kom att vcka intresse hos andra verksamheter och fram-frallt fordonsindustrin som p 1990-talet brjade tillmpa kategoristyrning i anskaff-ningsprocessen. Fordonsindustrin vertog

E

Hur kan Category management hjlpa en inkps-/upphandlings-funktion att bli bttre?

Documents

Offentliga Affärer nr 4 2013