Offentliga Affärer nr-5 2009

Pr

ofi

len

Han sparar Sveriges pengarBo lundgren

Nr

5 20

09 |

Sjut

tond

e år

gång

enU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rSK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

oPS – nya sätt att förverkliga

framtidens investeringar

Årets ChefInför EkonomidagarnaVärna välfärden med mindre pengar

Storsatsning på elbilar

Bidragsfusket 18-20 miljarder

Nya former för samarbeten.Från den här punkten kan samarbetet ta ytterligare språng framåt. Fram till nu har var och en hållit sig till sina områden – man har talat om kärnverksamhet och stödjande funktioner, där uppdragsgivaren har koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och outsourcingföretaget stått för en eller flera stödfunktioner. Men begreppen börjar bli lite ålderdomliga. När man går vidare i samarbetet blir frågan inte längre ”Vad kan jag göra för dig?” utan ”Hur vi ska lösa det här stora serviceåtagandet tillsammans?”

Pendeltågen är ett bra exempel.Låt oss ta exemplet med SJ och pendeltågen i Stockholm. Det visar tydligt hur olika parter kan ta var sin del av ansvaret för att tillsammans bilda en enhet. De olika aktörerna är SJ, via sitt dotterbolag Stockholmståg, som kör tågen och har det övergripande ansvaret, Euromaint som sköter det tekniska

underhållsarbetet, och ISS som ansvarar för all service, städning, information och biljettförsäljning. Finessen är att slutanvändaren, resenären, upplever det som en enda värld: Pendeltåget som tar mig till och från jobbet. Samtliga aktörer är lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga gynnas av övriga aktörers framgång.

Kontakta oss

Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51,

berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar

effektiviteten i offentliga verksamheter.

Outsourcing är att hjälpa och avlasta varandra. Ett företag får hjälp av ett annat att utföra en viss tjänst. Vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har bättre förmåga och kompetens att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet.

Ofta utvecklas ett sådant samarbete mellan två företag successivt. Till en början är det vanligt att uppdragsgivaren ber outsourcingföretaget att utföra en väl avgränsad tjänst. Vi på

ISS kallar det singeltjänst. Det kan handla att driva personal-restaurangen eller att sköta receptionen. Utmärkande för dessa tjänster är att de är väsensskilda från den verksamhet som ger det uppdragsgivande företaget dess huvudsakliga intäkter.

Singeltjänster blir ofta till multitjänster.Efter en tid upptäcker uppdragsgivaren att outsourcingföre- taget har förmåga att utföra singeltjänsten både bättre och billigare än när tjänsten utfördes internt. Då ligger det nära till hands att beställa fler tjänster, och snart levererar outsourcing- företaget ett helt paket – speciellt anpassat till just den här kunden. På det viset samarbetar de båda företagen intimt mot ett gemensamt mål. Det blir allt viktigare för outsourcing-företaget att uppdragsgivaren blir framgångsrik i sin verksamhet – då växer ju uppdraget i omfattning även för outsourcing-leverantören.

Kärnvärden. Fokusvärden.

Programstyrd outsourcing. En del ser outsourcing som komplement till det man definierar som kärnan i verksamheten. Funktionsstyrd outsourcing. Det blir allt vanligare att betrakta outsourcing som en integrerad del av helheten.

Outsourcing är en växande företeelse i Sverige och hela västvärlden. Men i Sverige är outsourcing ännu inte utvecklat till sin fulla potential. Här finns fortfarande effektivitet att uppnå och synergier att hämta hem. I exempelvis USA och Storbritannien har outsourcingen utvecklats betydligt mer.

www.iss-fs.se 020-155 155

Nya former för samarbeten.Från den här punkten kan samarbetet ta ytterligare språng framåt. Fram till nu har var och en hållit sig till sina områden – man har talat om kärnverksamhet och stödjande funktioner, där uppdragsgivaren har koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och outsourcingföretaget stått för en eller flera stödfunktioner. Men begreppen börjar bli lite ålderdomliga. När man går vidare i samarbetet blir frågan inte längre ”Vad kan jag göra för dig?” utan ”Hur vi ska lösa det här stora serviceåtagandet tillsammans?”

Pendeltågen är ett bra exempel.Låt oss ta exemplet med SJ och pendeltågen i Stockholm. Det visar tydligt hur olika parter kan ta var sin del av ansvaret för att tillsammans bilda en enhet. De olika aktörerna är SJ, via sitt dotterbolag Stockholmståg, som kör tågen och har det övergripande ansvaret, Euromaint som sköter det tekniska

underhållsarbetet, och ISS som ansvarar för all service, städning, information och biljettförsäljning. Finessen är att slutanvändaren, resenären, upplever det som en enda värld: Pendeltåget som tar mig till och från jobbet. Samtliga aktörer är lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga gynnas av övriga aktörers framgång.

Kontakta oss

Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51,

berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar

effektiviteten i offentliga verksamheter.

Outsourcing är att hjälpa och avlasta varandra. Ett företag får hjälp av ett annat att utföra en viss tjänst. Vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har bättre förmåga och kompetens att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet.

Ofta utvecklas ett sådant samarbete mellan två företag successivt. Till en början är det vanligt att uppdragsgivaren ber outsourcingföretaget att utföra en väl avgränsad tjänst. Vi på

ISS kallar det singeltjänst. Det kan handla att driva personal-restaurangen eller att sköta receptionen. Utmärkande för dessa tjänster är att de är väsensskilda från den verksamhet som ger det uppdragsgivande företaget dess huvudsakliga intäkter.

Singeltjänster blir ofta till multitjänster.Efter en tid upptäcker uppdragsgivaren att outsourcingföre- taget har förmåga att utföra singeltjänsten både bättre och billigare än när tjänsten utfördes internt. Då ligger det nära till hands att beställa fler tjänster, och snart levererar outsourcing- företaget ett helt paket – speciellt anpassat till just den här kunden. På det viset samarbetar de båda företagen intimt mot ett gemensamt mål. Det blir allt viktigare för outsourcing-företaget att uppdragsgivaren blir framgångsrik i sin verksamhet – då växer ju uppdraget i omfattning även för outsourcing-leverantören.

Kärnvärden. Fokusvärden.

Programstyrd outsourcing. En del ser outsourcing som komplement till det man definierar som kärnan i verksamheten. Funktionsstyrd outsourcing. Det blir allt vanligare att betrakta outsourcing som en integrerad del av helheten.

Outsourcing är en växande företeelse i Sverige och hela västvärlden. Men i Sverige är outsourcing ännu inte utvecklat till sin fulla potential. Här finns fortfarande effektivitet att uppnå och synergier att hämta hem. I exempelvis USA och Storbritannien har outsourcingen utvecklats betydligt mer.

www.iss-fs.se 020-155 155

2009-02-11 09:21 (Allmänt) Upphandling gav pris LINDESBERG Lindesbergs kommun ligger i bräschen när det gäller att göra offentliga

upphandlingar. Med nytänkande, modern teknik samt förenkling och

tydlighet har kommunens upphandlare pressat kostnaderna för det nya

resecentrumet i Frövi. Och vunnit pris för framsynthet. Varje år gör Lindesbergs kommun och dess bolag upphandlingar för runt en halv

miljard kronor. Dessa har gjorts på traditionellt sätt med detaljrika

anbudsunderlag. Det innebär en hel del pappershantering innan och efter det

anbuden kommit in och kunnat värderas. - Det kunde gå ett och ett halvt år innan man var igenom processen. Vi tyckte att

det måste gå att förenkla och göras effektivare, säger upphandlingschef Magnus

Nordkvist. Det är han som nu belönats med priset "Handslaget" vid de så kallade

upphandlingsdagarna i Stockholm. Bakom arrangemanget ligger bland andra

Konkurrensverket, tidningen Offentliga Affärer, Ekonomistyrningsverket,

Kommentus och Sveriges Kommuner och Landsting.

I prismotiveringen betonas just att Lindesberg arbetat med ett förenklat

anbudsförfarande och en helt digital upphandlingsprocess. Något som dessutom

inneburit fler anbud och i slutänden en avsevärt lägre kostnad.

- Vi ville göra det enkelt, snabbt och lätt för entreprenörerna och samtidigt tydligt

visa vad vi ville ha. I stället för ett anbud, som vi fick i den första, avbrutna

omgången, fick vi in sex. Bland annat fyra från mindre, lokala företag.

I stället för att i detalj specificera sina önskemål överlämnar man till

anbudsgivaren att föreslå en lämplig lösning.

- Vi ska inte lägga ned tid, pengar och arbete på sådant de kan bättre. Vi ska

lägga kraften på att fundera ut vad vi vill ha och sedan överlåta åt dem att föreslå

en lösning. I upphandlingen av resecentrumet i Frövi har kommunen haft hjälp Oreo AB som

agerat som ett slags mäklare mellan kommunen och intresserade företag.

Företaget har en internetbaserad tjänst som fungerat som länk mellan

upphandlare och anbudsgivare. Tjänsten har anpassats helt efter kommunens

önskemål. - Jag kan säga att Lindesberg är unika i landet i hur de jobbar med upphandlingar,

säger Lars-Göran Fröjd från Oreo. Såväl kommunalrådet Anders Larsson (C), som ekonomichef Lennart Jansson öser

beröm över sin upphandlingschef. - Priset visar att vi jobbar på rätt sätt och att vi har duktiga medarbetare. Vi är

stolta. För dem och Magnus Nordkvist det självklart att fortsätta på den nu inslagna

linjen. Och på sätt och vis har de ministerord på att de gör rätt. På

upphandlingsdagarna talade kommun- och finansmarknadsminster Mats Odell om

framtidens upphandling. - Det var som en beskrivning av vårt arbetssätt, konstaterar man nöjt i

Lindesberg.

Artikel från na.se (http://na.se/artikel.asp?intId=1448330)

Copyright © Nerikes Allehanda 1995-2009 Nerikes Allehanda, N Strandgatan 5, 701 92 Örebro. Tel 019-15 50 00.

Pristagaren Magnus Nordkvist flankeras av kommunalrådet Anders Larsson (C), och Oreos Lars-Görn Fröjd.

Page 1 of 1

Nerikes Allehanda - Nyheter från Örebro län

2009-02-21

http://www.na.se/lindesberg/skrivut.asp?intId=1448330

När Boverket stod inför utmaningen att

upphandla förvaltning och vidareutveck-

ling av verkets system för hantering av

bidrag, ville man ta ett steg framåt också

ifråga om själva upphandlingsarbetet.

Därför valde man att för första gången

genomföra en upphandling med hjälp av

ett helt digitalt system för processtöd och

interaktivitet. – Vi blev inspirerade att testa detta

arbetssätt och då ville vi göra det också

på en av våra svåraste och mest komplexa

upphandlingar, säger Peter Thorsson,

personaldirektör på Boverket.

Den nya tekniken till trots var det inte

själva tekniken som stod i fokus. Visionen

var istället att skapa metoder och proces-

stöd som på ett stabilt sätt skulle leda till

ett optimalt resultat av upphandlingen,

det vill säga att det anbud skulle vinna som

bäst matchade uppställda kvalitetskriterier

i kombination med att vara det ”ekono-

miskt mest fördelaktiga” anbudet.

Strategi och metod

Med den utgångspunkten valdes ett

angreppssätt som inte innebar något

ingrepp i IT-plattformar eller andra stra-

tegiska val som man redan har gjort.

Strategin var således att finna en utvär-

deringsmetod som på ett måluppfyllande

sätt kunde ge utslag på kvalitet under

principen ”ekonomiskt mest fördelaktigt”.

Istället för att sätta olika procenttal för

viktning av pris i förhållande till kvalitet

valde man att skapa ett jämförelsetal med

prispåslag. I kravspecifikationen beskrevs

utvärderingsmodellens grundläggande

principer på följande sätt:

• Kvalitet tillmäts betydligt högre värde

i förhållande till priset, vilket förklarar det

förhållandevis stora prispåslaget vid utvär-

dering av de olika kvalitetskriterierna.

• Kvalitet och pris hanteras så att de

räknas om till ett jämförelsetal. Bästa anbud

är det anbud som har det lägsta jämförel-

setalet. Jämförelsetalet är en uppräkning

av priset enligt följande: För varje procent-

Vilken upphandlare vill inte skapa den perfekta upphandlingen?

En affär där upphandlaren känner att han eller hon verkligen

har valt rätt, samtidigt som alla anbudsgivarna tycker att det

var mödan värt, att det var en juste affär med ett rättvisande

resultat.

Målsökande, transparent upphandling

Hur Boverket skapade det ”ekonomiska målfotot” i en komplex tjänsteupphandling

enhet som det viktade betyget avviker från

bästa möjliga betyg, uppräknas priset med

100 000 kr.

Stringenta mål

I ett antal workshops fastställdes senare de

olika kravens betygskalor och profiler. På

detta sätt fick man ett finmaskigt formulär

för anbudsgivaren att följa vid skapande av

sitt anbud. Upphandlingen skulle säkerställa leve-

rantörens kompetens över avtalstiden,

varjämte tillgänglighet var en högt prio-

riterad faktor. Boverkets olika system

används av alla Länsstyrelser och det finns

således många decentraliserade användare.

I utvecklingen av systemen arbetar man

med att etablera e-tjänster, vilka inom kort

skall kunna erbjudas allmänheten. Det vill

säga att det till exempel skall gå att göra sin

egen ansökning om bidrag för bergvärme

direkt på Internet.

I detta fall valdes ett absolut prispåslag

enligt följande: En anbudsgivare lämnar

ett pris om 1 000 000 kr. Hans kriterium

ger betyget 387, det vill säga 10 procent

från det bästa möjliga totalbetyget om

430. Jämförelsetalet blir då 2 000 000 kr,

eftersom priset skall räknas upp med

1 000 000 kronor (10 x 100 000).

I en digital utvärderingsmetod är

grundprincipen att den skall vara trans-

parent och förutsägbar för anbudsgivare.

Metoden som Boverket valde kallas för

jämförelsemetoden. Här använde man

prispåslag med ett absolut tal, men alter-

nativt kan prispåslaget räkans upp med en

viss procent på respektive anbudspris. Vid

lika kvalitetsnivå får således ett anbud med

högre pris ett i kronor större prispåslag än

ett anbud med lägre utgångspris, vilket

ibland bli onödigt komplext.

Upphandlingsprocessen

De anbudsgivare som klarat pre-kvalifice-

ringen får via e-post inloggningsuppgifter,

vilka ger dem tillgång till det kompletta

förfrågningsunderlaget. Väl inloggad fick

anbudsgivaren också tillgång till ett redan

skapat ”offertförslag”.

– Detta var ett helt nytt sätt för mig

men vi blev positivt överraskade från

första början, säger Anders Ranefjord på

WM-data. – Vi fick snabbt en god överblick och

kunde därefter fokusera på hur vi skulle

formulera vår offert. På ett par timmar var

vi klara med all grundformalia. Uppskatt-

ningsvis sparade vi minst 500 timmar i

offertarbete och dessutom var det tryggt

att veta att vi inte missat några nödvändiga

offertuppgifter. Paul Silfweberg, som är systemansvarig

för Boverkets system för bidragshantering,

är också nöjd:

Viktning – pris och kvalitet

I underlaget presenterades viktningsmodellen på detta sätt:

Följande kvalitetskriterier med respektive viktning och högsta möjliga betyg används

KriterieHögsta betyg Vikt Summa

Databasadministratör - Erfarenhet 2 10 20

Systemutvecklare, Gripen - Utvecklingsverktyg 3 10 30

Systemutvecklare, bofinc - Erfarenhet dotNET 6 40 240

Systemutvecklare, bofinc - Erfarenhet databas 2 10 20

Systemutvecklare, svanen - Erfarenhet databas 2 10 20

Övergripande krav - Inställelsetid 5 20 100

Högsta möjliga betyg430

– Genom att vi under anbudstiden förde

all dialog direkt i den digitala tjänsten har

vi fått en unik helhetsdokumentation

av hela upphandlings- och anbudspro-

cessen. Genom projektet klargjorde vi

initialt vad vi ville uppnå och med det

digitala verktyget har vi fått stabila och

transparenta processer. Lägg därtill att vi

genom upphandlingen har sänkt vår årliga

kostnad med uppskattningsvis mer än en

miljon kronor. – Öppningen och den initiala utvär-

deringen av de digitala anbuden kunde

genomföras på en bråkdel av tiden, jämfört

med om vi hade fått in anbuden på vanligt

sätt, i en icke strukturerad form. Också de

anbudsgivare som inte vann uppskattade

upphandlingsmetoden, med dess tydlighet

och transparens och de stora tidsvinster

den medförde i offertarbetet. Mot den

bakgrunden känns det befogat att tala om

att upphandlingen avgjordes med hjälp av

målfoto mellan två anbudsgivare, där det

förlorande anbudet endast hade ett par

procents lägre kvalitetsbetyg.

Boverket och Oreo, vars digitala

upphandlingsverktyg man använde, gjorde

också en anbudsgivareenkät för att få svar

på hur anbudsgivarna uppfattade den nya

upphandlingsmetoden. Den gav toppbetyg

åt samtliga utvärderade moment, men det

skulle föra för långt att här närmare redo-

visa resultatet. Alla parter är eniga om att framtida

offentliga upphandlingar bör ske i denna

form, med dess potential att minska

processkostnaderna hos upphandlande

enhet, samtidigt som anbudsgivarens

offertkostnader minskar dramatiskt.

– Vi som deltagit i detta projekt

uppskattar enkelheten och kvaliteten i den

interaktiva tjänsten och det supportstöd

som Oreo lämnat under upphandlingsar-

betet. Vi har fått förstklassig hjälp i såväl

tekniska frågor som när det gällt tolk-

ningar av LOU och affärsmässig rådgiv-

ning, säger avslutningsvis Paul Silfwerberg,

Peter Thorsson och Anders Ranefjord. Kent Mossheden

Paul Silfweberg

Peter Thorsson

Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknanden. Eniro gör det enkelt att hitta personer, före-tag och produkter med hjälp av kataloger, nummerupplysning, Internet och mobiltjänster. Eniro Upphandling ger köpare och säljare en plats att direkt och effektivt kunna lämna sitt anbud eller konkurrentutsätta sin upphandling. Eniro har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen.

Vill du veta mer hur vi kan skingra molnen och införa en ny strategi för konkurrentutsättning och upphandling sänd oss ett mail till [email protected]

I höst ritar vi om kartan för Sveriges

Upphandlingstjänster

Vill du vara med när molnen skingras? Kontakta

[email protected]

Se vad som hände i Frövi?http://webbtv.compodium.

se/eniro/frovi1/

Välkommen tillbaka!Ladda ner 2010 års program nu!

www.upphandlingsdagarna.se

Kommer du ihåg?

UHD 2009 blev årets största mötesplats för oss som berörs av den offentliga upphandlingen och samlade cirka 500 besökare som genomgående gav betyget mycket gott. Hur många blir vi i år?

www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se

Nationella upphandlingsstödet

Dags att presentera Nationella upphandlings-stödet samt de konse-kvenser Detta kommer att få för oss alla. Planer, visioner och aktuella upp-gifter Framfört av ansva-rig på kammarkollegiet, Daniel Moius.

Onsdag, 2010-02-03 kl 14.30Framtidens upphandling

och e-förvaltningVi är stolta över att återi-

gen få ta del av de senaste

nyheterna samt regering-

ens strategiska planer och

visioner på upphandlings-

området, framförda av

Kommun- och finansmark-

nadsminister Mats Odell.

Onsdag, 2010-02-03 kl 09.20

Engagerade föreläsare

www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se

DEBATT: In-house anskaffningarDebatt i ljuset av sysav-målets konsekvenser och framtida Förutsättningar för offentliga bolag.

Medverkar vid debatten gör representanter från:Konkurrensverket,Svenskt Näringsliv, Finansdeparte-mentet Sveriges Kommu-ner och Landsting samt Advokatfirman Lindahl.

Torsdag 2010-02-04 kl 09.15

Återigen...

Högklassig underhållning

Ett kärt gammalt inslag till-

baka igen, ståupparen som

ger oss alla Skrattkramp i

magen lagom till efterrät-

ten, festen har börjat!

Onsdag kväll 2010-02-03 kl 20.30

Lilla Nobelfesten!Vi ses på statshuset för att ta

del av årets största middag

med Högklassig underhållning,

vacker musik och utdelning av

”handslaget”

Som årligen ges till den som

medverkat till årets bästa upp-

handling.

Allt sammans inramat av

levande ljus och känslan av att

befinna sig på Historisk mark.

Onsdag, 2010-02-03 kl 19.00

Häftiga diskussioner?

Allt kan hända!

Glada utställare

I vårt land uppskattas 600 000 människor ha nedsatt rörelseförmåga.Och alla ska fram. Det är några viktiga förutsättningar för vår verksamhet.Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

Vi underlättar.

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

www.svevia.se

Alltid på väg

1010136tl-Svevia-Vi_underlattar_210x297.indd 1 09-10-06 11.26.44

9www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009 9

personal & ledarskap

Bo Lundgren

18

36

43

20

42

innehåll Offentliga Affärer nr 5 2009

18 Profilen BoLundgren.Efter29åririksdagenslutade

Lundgrensompolitiker,fråganvarvadhanskullegöraistället. –Jagkändeattjagvilleverkaistatenstjänst,ochefteratthasuttitbådeistyrelsenförRiksgäldenochävensomstatsrådansvaratförorganisationenslogdetvälutnärGöranPerssonerbjödmigtjänstensomriksgäldsdirektör.

24 OPS – Nya sätt att förverkliga framtidens vägar, broar, sjukhus och ishockeyarenor

Studieförbundetnäringslivochsamhälle,SNS,presenterarenutredningsomvisarattoffentligsektorochsamhälletharmycketattvinnapåattutökasittsamarbeteiinvesteringaravinfrastrukturen.

30 Juridik – EG-rättsliga undantag från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster

EG-domstolenharundersenaretidutvecklatinnebördenavundantagenfrånupphandlingsskyldighetenförsamhällsnyttigatjänster.IdennaartikelredovisaradvokatenHelenaRosénAnderssontvåavdomstolensdomaromjustsamhällsnyttigatjänster.

42 Den hemligaste av chefer SÄPO-chefenAndersDanielssonöverträffarde

flestamedsinnaturlighet,öppenhetochhumor.Samtidigtfinnsallvaretdär.Såävenlugnetochtydligheten.

–Enavvårastörstautmaningaräratttaredapåvaddetärviintevetsomvibordeveta,sägerhan.

48 Personalvetardagarna 2009: Utmaningar för HR i kristider

EkonomisktbistratiderställerökadekravpåHumanResources.Frågoromarbetsmiljö,arbetsrättochHR-utvecklingstodpåprogrammet.

49 Prisbelönt jämställdhetsarbete År2008fickBancoFonderAnnas

jämställdhetspris.Dettaeftersomdetarhänsyntillkönenbådeinterntochexternt.BancoFonderärettsättattpåverkavärldenenligtVDCamillaRobinsonSeipell.

10 Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se10

1111

Det måste vara kluvet att vara kommunekonom i dessa dagar. Å ena sidan pyntar staten in ytter-ligare 10 miljarder kronor till kommuner och landsting så att de får näsan över vattenytan, men samtidigt lär den kommunala konsumtionen bli väsentligt lägre de närmaste åren än vad vi bara trodde för ett år sedan. 16 miljarder kronor väntas den minska för 2010 och 41 miljarder för 2011, om vi ska tro finansministern. Det är många färre jobb det. Eller går det att lösa på annat sätt?

När 300 kommun- och landstingsekonomer träffas i tre dagar (under Ekonomidagarna 2009 den 21-23 oktober) i Örebro ska lösningar på denna ”omöjliga ekvation” bli synliga. Uppdraget är svårt, men inte omöjligt.

Smarta värdar med kunden i centrumFinanskrisen har under det gångna året satt tydliga spår på fastighetsmarknaden. Transaktionstakten har avtagit avsevärt och många aktörer väljer i stället att fokusera på ökad intern effektivitet samt kundnytta för befintliga hyresgäster. En utveck-ling som bidrar till såväl omedelbara vinster som ett starkare varumärke på sikt. I många fall är det fastighetsbolagen inom den offentliga sektorn som leder utvecklingen.

Personalvetardagarna 2009: Utmaningar för HR i kristiderEkonomiskt bistra tider ställer också ökade krav på Human Resources, som är ett begrepp för hur arbetsgivare arbetar med personal- och organisa-tionsfrågor.

Frågor om arbetsmiljö, arbetsrätt och HR-utveckling stod på programmet för Perso-nalvetardagarna 2009. Årets värd var Malmö stad som sedan 1970-talet utvecklats från en stad i kris till dagens internationella stad, en smältdegel som lockar till pendling mycket tack vare Öresunds-bron och Malmö Högskola.

Varför är informationssäkerhet så viktigt?Under dåliga tider är informationssäkerhet vikti-gare än någonsin. Det är tyvärr inte ovanligt att företag eller individer tar till desperata handlingar för att skaffa sig ett övertag på marknaden.

Informationssäkerhet handlar till stor del om att förbättra rutinerna kring hantering av information och data. Säkerställa sekretess och riktighet hos värdefull och hemlig information, se till att den är tillgänglig för behöriga användare när den behövs.

Informationssäkerhet omfattar hantering av all information i verksamheten i såväl företag som olika myndigheter och oavsett vilket media, elektroniskt, pappersform eller som kunskap hos medarbetarna.

Ibland acceptabelt med inköp från myn-dighets eget bolag utan upphandling

En kommun eller annan myndighet ska under vissa noga angivna förutsättningar kunna köpa varor eller tjänster från ett eget bolag utan att gå ut med anbud i en offentlig upphandling. Det framhåller Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen.

Samtidigt understryker Konkurrensverket att det lagförslag som regeringen presenterat inte automatiskt innebär undantag från upphand-lingsreglerna för alla inköp från eget bolag. Det måste avgöras från fall till fall om ett inköp kan ske under detta undantag från huvudregeln, det vill säga att upphandling ska ske.

EG-rättsliga undantag från upphand-lingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster EG-domstolen har under senare tid utvecklat innebörden av undantagen från upphandlings-skyldigheten för samhällsnyttiga tjänster. I en artikel i denna utgåva av tidningen Offent-liga Affärer redovisar advokaten Helena Rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, två av domstolens domar om just samhällsnyttiga tjänster.

Genom domarna tar domstolen undantaget för in house-anskaffningar till en ny dimension.

I domarna klargör domstolen nämligen att anskaffning av samhällsnyttiga tjänster är undan-tagna från upphandlingsdirektiven och därmed från de svenska upphandlingsreglerna.

EG-domstolens praxis om undantag från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster är av särskilt intresse för kommuner och landstingskommuner som tillhandahåller allmän-nyttiga anläggningar eller tjänster (2 kap. 7 § kommunallagen).

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till ekonomichefer, verk-samhetschefer, It- och personalchefer samt inköpare

och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österKlas bergqvistKent Mosshedentina Lundberg åsén

Krönikörtina Lundberg åsén

Traffic/layoutHenrik tonströ[email protected]

AnnonschefMartin Nymantel: 031-719 05 [email protected]

Prepress och tryckElanders Sverige Abwww.elanders.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected] [email protected]

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected] [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel: 08-588 674 02fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

ledare

Utmaningarna har aldrig varit större


nyheter

Nu kan du få de senaste nyheterna direkt i din mail

Börja prenumerera på vårt nyhetsbrevwww.offentligaaffarer.se

Samtidigt understryker Konkur-rensverket att det lagförslag som regeringen presenterat inte auto-matiskt innebär undantag från upphandlingsreglerna för alla inköp från eget bolag. Det måste avgöras från fall till fall om ett inköp kan ske under detta undantag från huvudre-geln, det vill säga att upphandling ska ske.

Problemet med kommunala och statliga inköp från eget bolag har aktualiserats efter Regeringsrättens så kallade SYSAV-domar. Domarna slår fast att en kommun, eller annan myndighet, alltid ska göra regel-rätta upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, även om inköpen görs från ett bolag som ägs av kommunen eller myndigheten. Enligt EU-praxis finns undantag för köp från eget bolag (de så kallade Teckal-kriterierna).

– Det är bra att vi nu kan få tydligare regler för kommuners och myndigheters inköp från egna bolag. Men de regler som regeringen före-slagit innebär alls inte att alla sådana upphandlingar regelmässigt kan göras utan anbudsförfarande, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Konkurrensverket framhåller att det är viktigt att de kommande reglerna utformas på ett sådant sätt att de inte kan missbrukas. Bevis-bördan, om undantagsregeln får användas eller inte, ska ligga hos den som gör inköpen.

– Jag vill uppmana alla kommuner och myndigheter att se över alla de inköp de gör från egna bolag, eller från kommunalförbund och gemensamma nämnder där de är medlemmar. Om direktupp-handlingar från sådana enheter inte uppfyller kriterierna för det nya undantaget avser Konkurrensverket att ingripa, säger Dan Sjöblom.

Källa: Konkurrensverket

Ibland acceptabelt med inköp från myndighets eget bolag utan upp-handlingen kommun eller annan myndighet ska under vissa noga angivna förutsättningar kunna köpa varor eller tjänster från ett eget bolag utan att gå ut med anbud i en offentlig upphandling. det framhåller konkurrensverket i ett yttrande till regeringen.

Två företag hade lämnat samma pris vid upphandlingen av influensavac-cinet och därför fick en lottdragning agöra vilket företag som skulle få upphandlingen.

Fredagens dom i Regerings-rätten innebär att Region Skåne och landstingen i Blekinge och Kalmar äntligen kan avsluta sin gemen-samma upphandling av vaccin mot säsongsinfluensan.

Upphandlingen stoppades senast i maj, då Regeringsrätten meddelade att man ville titta närmare på om det var okej för landstingen att låta lotten avgöra, när två konkurrerande företag lämnat samma lägstapris vid en upphandling.

Företaget som drog nitlotten gillade inte metoden och har alltså överklagat ärendet ända till högsta instans, Regeringsrätten.

Bolaget menade att om man hade vetat om att det kunde bli lottning

Okej att lotta upphandlingdet var okej att låta lotten avgöra när landstinget i Blekinge tillsammans med region skåne och lands-tinget i kalmar upphandlade influensavaccin. det konstaterar nu regeringsrätten i en dom.

hade man utformat sitt anbud på annat sätt. Dessutom ansåg man att OM lottning används måste en oberoende kontrollant närvara, vilket inte var fallet.

Men Regeringsrätten skriver i sin dom att lottning är en lämplig metod i fall som det här, och man anser inte att det är nödvändigt att skriva ut i förväg att lottning kan komma att användas. Man tycker inte heller att det kommit fram någon omstän-dighet som gör att man kan tro att lottningen utförts på ett felaktigt sätt. Därför avslås det förlorande företagets överklagan.

Blekinges smittskyddsläkare Rickard Eitrem säger att det är bra att det är klart med en dom eftersom man nu kan komma igång med vaccineringen. Enligt honom har det blivit ett par månaders försening på grund av den juridiska processen.


nyheter

NETGEAR ReadyNAS 320012-diskars 2U racklösning

5010317497 | NETGEAR READYNAS 3200 6TB DUAL GIGABIT SATA | 39995:-

ReadyNAS 3200, en 12-diskars 2U racklösning som ger företag och organisationermöjligheten att på ett säkert sätt dela, lagra och skydda sin affärskritiska data.

Med stöd för upp till 24 TB kapacitet, är ReadyNAS 3200 idealisk för online server-konsolidering eller backup.

08-553 44 [email protected] www.dustin.se

Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakttillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

39995:-1244:-/mån

6 TB

Semantix Contact Center kommer att ta emot alla Semantix tolkupp-drag som bokas per telefon av bestäl-lare från hela Sverige. Allt fler bestäl-lare väljer att boka tolk via Semantix webbaserade bokningssystem eTolk, men man önskar ytterligare stärka upp servicenivån för de kunder som önskar personlig rådgivning och service. På plats finns både profes-sionella tolkrådgivare och tolkko-ordinatorer som tillsammans servar Semantix befintliga och blivande kunder.

Semantix Contact Center har anpassats för att leva upp till kundernas krav, både nu och i fram-tiden.

– De största kunderna är kommuner, landsting och statliga myndigheter. Alla ärenden lyder under strikt sekretess, då tolkarna bland annat hanterar extremt käns-liga uppgifter om migrationsfrågor, advokatkontakter och vård. Och vi inrättar nu även specialanpassade tolkbås där tolkarna kan genomföra direkttolkning per telefon i ljudiso-lerade rum, säger Elisabeth Cardoso da Silva, affärschef för Semantix tolktjänster.

– Telefontolkar som kan tolka direkt i Semantix lokaler optimerar tillgängligheten för kunderna – en tjänst som Semantix kallar TolkDi-rekt, säger Randa Khalil-Lindberg, säljansvarig för Semantix Contact Center och tidigare chef för Uppsala Kommuns Tolk- & Översättnings-service.

semantix tolkverksamhet tillsätter nu över 2 000 tolkuppdrag per dag. För att ytterligare förbättra servicen för våra kunder slår vi den 15 september upp portarna till ett helt nytt Contact Center på salagatan 16 i Uppsala.

– Vi har valt att placera vissa centrala funktioner hos Semantix i Uppsala, exempelvis IT-avdelningen. Det är bra för vårt Contact Center som är beroende av teknik på fram-kant vilket är en av Semantix styrkor, säger Anna-Lena Rasch, Sverige-chef. Uppsala är en spännande och expansiv kommun med ett anrikt universitet och en modern forsk-ningsmiljö, och det finns många intressanta kopplingar till Semantix verksamhet inom språk och kommu-nikation.

Marknaden för tolk- och översätt-ningstjänster befinner sig i stark till-växt till följd av bland annat globa-liseringen, EU:s utvidgning samt ökade krav från både myndigheter och företag på allt mer professionell kommunikation och informations-behandling.

– Vi känner att vår styrka och kompetens växer och vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete med kommunen, sjukvården och alla kvalificerade tolkar och översättare i regionen, säger Isabelle Fors, rekryte-ringsansvarig för Semantix tolkar och produktchef för telefontolkning.

Semantix är Nordens ledande koncern inom språktjänster. Semantix erbjuder tolkning översätt-ning, utbildning och konsulttjänster som skribenttjänster, språkgransk-ning och affärsspråk.

Semantix ägs av investerings-fonden Accent Equity. Sedan mitten av 1990-talet har Accent varit rådgi-vare åt sex fonder som genomfört

över 40 företagsköp och ett 30-tal försäljningar. Accent Equity Partners är rådgivare till fonder med totalt kapital på ca 5 miljarder kronor, av vilket ca 1 miljard finns tillgängligt för nya investeringar. Accent inves-

terar i väletablerade nordiska bolag med klar potential till värdeskapande via operativa förbättringar, strategisk utveckling och stark tillväxt.

Källa: Semantix

Nytt Contact Center för tolktjänster i Uppsala


wS

IREV är ett helägt dotterbolag till FAR SRS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare. I koncernen ingår även FAR SRS Förlag AB.

CONTROLLERUTBILDNINGaRTredagarskurser som ger dig en inblick i den moderna synen på controllerns alltmer framträdande roll i företaget. Du kommer att gå ordentligt stärkt tillbaka in i din yrkesroll med nya kunskaper, nya erfarenheter och nya verktyg samt vara väl rustad för framtidens utmaningar. Kursdatum under hösten och våren se www.irev.se/controllerutbildning

IREV är marknadsledande inom utbildning för ekonomer i alla branscher och på alla nivåer. Lång eller kort utbildning, upp-datering eller fördjupning. Alternativen är många för att du ska kunna hitta något som passar just dig, från grundläggande till kvalificerad nivå. Vi har över 100 utbildningar inom revision, redovisning, ekonomistyrning, analys, controlling och skatt. Vårt breda och djupa kursutbud gör det enkelt för dig att hitta rätt utbildning!

Vi arrangerar även varje år aktualitetsdagar med de viktigaste nyheterna, t.ex. Redovisningsdagen, Skattedagen, Fåmansföre-tagardagen, IFRS-dagen, Ekonomistyrningsdagen och Finforum. Vi hjälper dig också med kursrådgivning, utbildningsplaner och företagsanpassade lösningar.

Lågkonjunkturen är ett gyllene tillfälle att investera i utbildning. Din kompetens behövs sannolikt i ännu högre grad nu. Vi på IREV är observanta på förändringar i omvärlden och anpas-sar vårt kursutbud med dagsaktuella kurser och seminarier för att tillgodose ekonomens utbildningsbehov oavsett befattning, bransch eller nivå.

Några av våra utbildningsområden: Fastighetskurser – skatt, moms, redovisning • Koncernredovisning • Ekonomi- och verksamhetsstyrning • Bokslutskurser • Distansutbildningar •

Information om hela vårt utbud och anmälan www.irev.se

Välkommen att ringa oss 08-506 112 80

UTBILDNING föR aLLa EkONOmER

”Mycket intressanta föreläsningsteman som gav nya

perspektiv att ta med sig i arbetet. Kunniga, engagerade föreläsare.

Jag är mycket nöjd!”

HELENE REIcHARDT, VATTENFALL BuSINESS SERVIcES NoRDIc AB

– oM IREVS coNTRoLLERuTBILDNINg

”utbildningen har gett mig värdefulla verktyg samt kunskap för att utvecklas vidare i min

yrkesroll. Aktuella ämnen och diskussioner som ger aha-upplevelser. Skräddarsydd för dagens

controller! Rekommenderas starkt!”

MIcHAELA SANDVALL, SAP SVENSKA AB – oM cERTIFIERAD coNTRoLLER

CERTIfIERaD CONTROLLER – 1-ÅRSPROGRamIREVs certifieringsprogram för controllers fokuserar på verksamhetsstyrning och business control, områden som är centrala för värdeskapandet i dagens företag. utbildningen genomförs i 2–3 dagarsseminarier vid fem tillfällen under ett år. Programmet är anpassat för dig som är yrkesverksam på heltid. Några av programmets fokusområden är stra-tegi- och affärsutveckling, lönsamhets- och verksamhetstyr-ning, företagsförvärv och värdering, retorik, kommunikation & ledarskap. Nästa programstart februari 2010. Läs mer på www.irev.se/controllercert

EkONOmICHEfSSEmINaRIUmEtt kvalificerat seminarium som under tre dagar ger dig fördjupad kompetens i väsentliga delar av verksamhets- styrningen. Seminariet riktar sig till dig som är ekonomichef, controller eller har en liknande yrkesroll. Du kommer att finna nya vägar och nya utmaningar när det gäller utveckling i och av företaget. 18–20 november 2009 i StockholmLäs mer på www.irev.se/ekchefsem

”Jag är mycket nöjd. genomgående mycket duktiga

föreläsare som alla ska ha högsta betyg!”

STEFAN PETTERSSoN, KARoLINSKA uNIVERSITETSLABoRAToRIET

– oM KVALIFIcERAD VERKSAMHETSSTyRNINg


wS

IREV är ett helägt dotterbolag till FAR SRS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare. I koncernen ingår även FAR SRS Förlag AB.

CONTROLLERUTBILDNINGaRTredagarskurser som ger dig en inblick i den moderna synen på controllerns alltmer framträdande roll i företaget. Du kommer att gå ordentligt stärkt tillbaka in i din yrkesroll med nya kunskaper, nya erfarenheter och nya verktyg samt vara väl rustad för framtidens utmaningar. Kursdatum under hösten och våren se www.irev.se/controllerutbildning

IREV är marknadsledande inom utbildning för ekonomer i alla branscher och på alla nivåer. Lång eller kort utbildning, upp-datering eller fördjupning. Alternativen är många för att du ska kunna hitta något som passar just dig, från grundläggande till kvalificerad nivå. Vi har över 100 utbildningar inom revision, redovisning, ekonomistyrning, analys, controlling och skatt. Vårt breda och djupa kursutbud gör det enkelt för dig att hitta rätt utbildning!

Vi arrangerar även varje år aktualitetsdagar med de viktigaste nyheterna, t.ex. Redovisningsdagen, Skattedagen, Fåmansföre-tagardagen, IFRS-dagen, Ekonomistyrningsdagen och Finforum. Vi hjälper dig också med kursrådgivning, utbildningsplaner och företagsanpassade lösningar.

Lågkonjunkturen är ett gyllene tillfälle att investera i utbildning. Din kompetens behövs sannolikt i ännu högre grad nu. Vi på IREV är observanta på förändringar i omvärlden och anpas-sar vårt kursutbud med dagsaktuella kurser och seminarier för att tillgodose ekonomens utbildningsbehov oavsett befattning, bransch eller nivå.

Några av våra utbildningsområden: Fastighetskurser – skatt, moms, redovisning • Koncernredovisning • Ekonomi- och verksamhetsstyrning • Bokslutskurser • Distansutbildningar •

Information om hela vårt utbud och anmälan www.irev.se

Välkommen att ringa oss 08-506 112 80

UTBILDNING föR aLLa EkONOmER

”Mycket intressanta föreläsningsteman som gav nya

perspektiv att ta med sig i arbetet. Kunniga, engagerade föreläsare.

Jag är mycket nöjd!”

HELENE REIcHARDT, VATTENFALL BuSINESS SERVIcES NoRDIc AB

– oM IREVS coNTRoLLERuTBILDNINg

”utbildningen har gett mig värdefulla verktyg samt kunskap för att utvecklas vidare i min

yrkesroll. Aktuella ämnen och diskussioner som ger aha-upplevelser. Skräddarsydd för dagens

controller! Rekommenderas starkt!”

MIcHAELA SANDVALL, SAP SVENSKA AB – oM cERTIFIERAD coNTRoLLER

CERTIfIERaD CONTROLLER – 1-ÅRSPROGRamIREVs certifieringsprogram för controllers fokuserar på verksamhetsstyrning och business control, områden som är centrala för värdeskapandet i dagens företag. utbildningen genomförs i 2–3 dagarsseminarier vid fem tillfällen under ett år. Programmet är anpassat för dig som är yrkesverksam på heltid. Några av programmets fokusområden är stra-tegi- och affärsutveckling, lönsamhets- och verksamhetstyr-ning, företagsförvärv och värdering, retorik, kommunikation & ledarskap. Nästa programstart februari 2010. Läs mer på www.irev.se/controllercert

EkONOmICHEfSSEmINaRIUmEtt kvalificerat seminarium som under tre dagar ger dig fördjupad kompetens i väsentliga delar av verksamhets- styrningen. Seminariet riktar sig till dig som är ekonomichef, controller eller har en liknande yrkesroll. Du kommer att finna nya vägar och nya utmaningar när det gäller utveckling i och av företaget. 18–20 november 2009 i StockholmLäs mer på www.irev.se/ekchefsem

”Jag är mycket nöjd. genomgående mycket duktiga

föreläsare som alla ska ha högsta betyg!”

STEFAN PETTERSSoN, KARoLINSKA uNIVERSITETSLABoRAToRIET

– oM KVALIFIcERAD VERKSAMHETSSTyRNINg


nyheter

Moderna flygplatser är kanske den mest nätverkstäta miljö man kan finna idag. Så fort du kommer till en flygplats är allt du kommer i kontakt med en del av ett omfattande och komplext nätverk – från skärmarna med avgångar och ankommande flyg som visar hundratals tider, flightnummer och destinationer, till incheckningsdiskarna, passkon-trollen, övervakningskamerorna och bagagehanteringen. Pappersbaserat manuellt arbete har fasats ut till förmån för elektroniska tjänster och självbetjäning för att kapa kostnader. Det ställer höga krav på nätverket för att flygplatsen ska fungera.

Blotta storleken på flygplatser, där en del kan vara från 4 500-6 000 kvadratmeter, är i sig en utma-ning. På grund av storleken behöver flygplatser speciella fiberkablar som fungerar över långa avstånd. Fiberoptiska kablar ger flexibilitet vid installationen och är dessutom säkrare än kopparkablar. Det gör att de är särskilt lämpliga att använda i kritiska nätverk som på en flygplats.

Fast Ethernet- eller Gigabit-klienter kan anslutas till kärnan via ett rent fibernät med Layer 2- och Layer 3-fiberswitchar. Edge-switchar med

Effektiva trådlösa nätverk på flygplatserFredrik Göransson, Country Manager på allied telesis, berättar om utmaningar och krav i samband med implementering av nätverk i flyg-platsmiljöer

ACL-funktionalitet (Access Control List) och IEEE 802.1x begränsar åtkomsten för oauktoriserade använ-dare för att uppnå optimala säker-hetsnivåer. Switcharna som används måste ha god återhämtningsförmåga samtidigt som de ska vara enkla att installera och konfigurera för att återställningen ska gå snabbt om anslutningen bryts. Och nätverks-administratörerna måste meddelas snabbt om eventuella problem och kunna lösa dem omedelbart. Bland annat vid boardingdisken och pass-kontrollen är ett kontinuerligt flöde av säkra data en förutsättning för passagerarnas säkerhet, den dagliga driften av flygplatsen och för en hög nivå av kundservice.

Pålitliga mediekonverterare är också kritiska komponenter inom långdistansnätverk för IT. Mediekon-verterare med hot-swap bör användas i IT-nätverken i flygplatsmiljöer eftersom det gör det möjligt för nätverksadministratörerna att enkelt ändra konfigurationen, reparera ett system som är i drift utan att stänga ned det, använda fiberanslutning och undvika förseningar som orsakas av att man stänger ned och startar om komplex utrustning. Det verkar

ganska självklart att nätverk behöver ha hög tillgänglighet för att undvika förseningar, men alla har vi väl sett hur nätverksproblem på flygplatser leder till frustration och förvirring. Återhämtningsförmåga är också viktigt för att slippa dataförluster och fel som i flygplatsmiljöer kan leda till att säkerheten äventyras, bagage tappas bort och vilseledande flyginformation ges. Den yttersta konsekvensen är att processerna kollapsar helt.

Självklart är säkerhet, pålitlighet och prestanda sådant som nätverks-administratören tittar på när det gäller grundfunktioner hos ett nätverk. Men på en flygplats finns det andra avgörande krav som måste tillgodoses på ett effektivt sätt.

På en flygplats är det av största vikt att det finns ett pålitligt trådlöst nätverk eftersom ett enormt spek-trum av trådlösa tjänster används: från flygtrafikledning för kommu-nikation med flygplanen till hand-datorerna som används av bagagelas-tarna. Det här enorma flödet av data måste på något sätt separeras – vad skulle hända om en bagagelastare hade trådlös prioritet över support-personalen i flygledningstornet?

För att förhindra att åtkomster till data överlappar varandra måste nätverket ha QoS kombinerat med automatisk prioritering av olika tillämpningar, användare eller data-flöden för att garantera en viss nivå av prestanda till ett dataflöde. Till exempel måste vissa nivåer på bithas-tighet, jitter, sannolikhet för igno-rerade paket och/eller BER kunna garanteras.

Till skillnad från många andra nätverk ‘erbjuder moderna flyg-platser WiFi-tjänster för kunder som använder Internet via bärbara datorer. Arlanda har kapacitet för 25 miljoner människor per år vilket ställer höga krav på tillförlitlig WiFi-täckning och effektiv Internetåtkomst. Med tanke på ökningen av cyberterrorism och andra hot är det självklart att de olika nätverken måste hållas fullstän-digt skyddade och separerade. Det bästa alternativet är att använda ett trådlöst nätverk med flera åtkomst-nivåer för att skilja åtkomsten till det kommersiella Internet från den säkra åtkomsten som de anställda på flygplatsen har. Det ger snabbare anslutningshastigheter och ger bättre användarupplevelser för både besö-kare och personal.

En väl genomtänkt nätverkslös-ning eliminerar risken för att det finns platser utan täckning, vilket leder till att flygplatsen kan drivas med högre grad av effektivitet. Än mer viktigt är att i en miljö där allmänhetens säkerhet är det absolut viktigaste, avskaffar de här funktionerna den överlappning av dataflödena som många olika tråd-lösa tjänster kan leda till. De priori-teras även för att undvika förluster i kommunikationen.

Fredrik Göransson Country Manager för Allied Telesis

prodUktnytt

En interaktiv skrivtavla ger helt nya möjligheter att använda datorn för utbild-ning och presentation. I ett interaktivt system kopplar man ihop dator, projektor och skrivtavla, där skriv-tavlan sedan fungerar som en gigantisk musmatta och skärm. Genom att använda antingen medföljande penna eller fingret kan man styra sin dator framifrån tavlan. Att kunna projicera upp en datorbild på projektionsduk har varit möjligt en längre tid, men om man sedan har velat göra anteckningar i sina bilder (ex PowerPoint)

har detta varit svårt. Tack vare den interaktiva tavlan är detta nu möjligt. Allt som skrivs eller ritas på tavlan sparas automatiskt ner på datorn, för att sedan enkelt kunna distribueras till åhörarna.

Lekolar är ensamma om att kunna erbjuda tavlor av samtliga tekniker som finns på marknaden idag. Det gör att vi objektivt och sakligt kan rekommendera den bästa tavlan till våra kunder, baserat på tänkt använd-ningsområde, omgivande miljöer och ekonomiska ramar.

Är din whiteboard interaktiv?

För mer info kontakta oss på www.lekolar.se eller www.cleverproducts.se

Bewator Entro är ett pc-baserat säkerhetssystem med användarvänlighet i fokus. Totalt har sedan 1997 över 8 000 system levererats som tillsammans skyddar mer än 80 000 dörrar över hela världen.

Med den nya undercen-tralen SR35i dubbleras antalet dörrar systemet kan hantera till 1024 dörrar

(tidigare 512), varav 512 är trådlösa och 40 000 kort. Bewator Entro kan även integreras med Siemens SISTORE sortiment för video-övervakning och Intrunet SPC inbrottslarmscentral för en heltäckande säkerhetslös-ning.

Bewator Entro 6.0 erbjuder förutom nya funktioner även

bewator Entro 6.0 – det användarvänliga och flexibla säkerhetssystemet

support för trådlös kommuni-kation till dörrmiljöer med den nya undercentralen SR35i och den nya beröringsfria kortlä-saren RF30EM. Den trådlösa tekniken är 100 % on-line och erbjuder full systemfunk-tionalitet även i de dörrar som har trådlös kommunikation.

Ett trådlöst system innebär väldigt låga installationskost-nader och är otroligt flexibelt vid exempelvis ombyggna-tioner där man kan behöva säkra dörrar tillfälligt. Även vid utökning av befintliga Bewator

Entrosystem är RF30EM en kostnadseffektiv lösning för innedörrar.

Läs mer på: www.siemens.com

1818


proFilen | Bo lUndGren – riksGäldsdirektör

Efter 29 år i riksdagen slutade Lund-gren som politiker, frågan var vad han skulle göra istället.

– Jag kände att jag ville verka i statens tjänst, och efter att ha suttit både i styrelsen för Riksgälden och även som statsråd ansvarat för orga-nisationen slog det väl ut när Göran Persson erbjöd mig tjänsten som riksgäldsdirektör.

Och bra har det gått. Inte minst med tanke på Riksgäldens spekula-tion i dollar nyligen, vilket resulte-rade i ett ordentligt klipp där skat-tebetalarna tjänade drygt 2 miljarder kronor. Men inte bara det, för att överhuvudtaget kunna klara av att nå bra resultat av detta slag, finns givetvis bakomliggande skäl som inte bara handlar om kompetens - utan också om att få medarbetarna att trivas för att däri med samlad kraft klara av att ge sitt yttersta.

Även här har uppenbarligen Lundgren lyckats.

En positiv atmosfärEnligt en genomförd medarbetar-undersökning i år påvisas att nästan samtliga vid Riksgälden har stort förtroende för Bo Lundgren som sin högste chef, och så gott som alla medarbetare kan rekommendera Riksgälden som arbetsplats. Många av avdelningscheferna är bra på att skapa en positiv laganda och större delen av de anställda trivs med arbetssituationen och upplever sig ha ett mycket stimulerande jobb. Det är kanske också ett svar på varför sjuk-frånvaron är mycket låg här, endast 2,1 procent.

– För mig handlar ledarskap om

att på ett bra sätt ta tillvara på det positiva hos medarbetarna, jag trivs här på Riksgälden och upplever att det är en öppen och positiv atmosfär med mycket kompetenta medarbe-tare.

Ta upp problem direktMyndigheten har 160 anställda där nästan två tredjedelar är akademiker och lite mer än hälften kvinnor och medelåldern 44 år. Men som vid alla arbetsplatser kan det ibland dyka upp problem som kan resultera i vidare konflikter. Ibland kan det handla om intressekonflikter, ibland om lojalitetskonflikter, ibland om något annat. Oavsett vilken sorts konflikt det handlar om, är det lika viktigt att ta tag i problemet direkt.

– Ingen konflikt får döljas, menar Lundgren och påpekar hur viktigt det är att inget skall sopas under mattan.

Av rapporten framgår också att stämningen bland de anställda överlag är bra och att samarbetet fungerar väl. Mindre bra är att medar-betarna inte tar sig tid att diskutera och dela varandras kunskaper och erfarenheter, vilket kan resultera i att de inte kan ta tillvara en del kompe-tens som finns inom organisationen. Samtidigt framgår också att avdel-ningscheferna behöver bli bättre på att hantera konflikter, parallellt som det går att utläsa att många behöver bli bättre på att visa sin uppskattning när någon gör bra ifrån sig.

Med lite styrning i konflikthante-ring och positiv respons, lär de hitta rätt även i detta.

Kämpat mot skattetrycket– Ju större öppenhet, desto lättare är det givetvis, fortsätter han.

Lundgren har alltid varit en förkämpe för att sänka det svenska skattetrycket, och uppenbart är att han av möts av stor respekt hos inte bara sina medarbetare, utan även bland unga moderater.

Vad har han gjort?Bo Lundgren är född 11 juli 1947 i Kristianstad. Han är son till major Alf Lundgren och hans hustru Inez. Är bosatt i Stockholm, är gift och har två barn. 1969 blev Lundgren styrel-seledamot i Moderata samlingspar-tiets länsförbund i Kristianstad. Mellan 1971-1974 var han länsord-förande i MUF. 1972 tog han civil-ekonomexamen vid Lunds Univer-sitet och verkade därefter som lärare i företagsekonomi fram till 1975. Från 1974 bedrev han skogsbruk och var nämndeman i mellankommunala skatterätten. 1972 utbildade han sig till reservofficer och blev kapten 1978. Mellan 1976-2004 var Lund-gren riksdagsledamot, under tiden 1991-1994 biträdande finansmi-nister, skatteminister och idrottsmi-nister. Under åren 1999 till 2003 var partiledare för Moderaterna. 2003 avgick han som partiledare och 2004 lämnade han sin riksdagsplats. 2004 blev han utnämnd av regeringen till Riksgäldsdirektör.

Tina Lundberg Åsén

Han sparar pengar – Allt det vi gör handlar om

att kostnaden skall bli så liten som möjlig för skatte-betalarna, säger riksgälds-direktör bo Lundgren.

FAKTA OM RIKSGÄLDEN:

Riksgälden är statens finansförvaltning, där huvuduppgifter är att förvalta stats-skulden, vara statens internbank och att ge statliga garantier och lån.

Just nu föreslår Riksgälden att styr-ningen av den nominella kronskuldens löptid ändras i riktlinjerna för statsskul-dens förvaltning. Syftet är att anpassa själva styrningen så att den tar hänsyn till den utgivna 30-åriga statsobliga-tionen. Förslaget innebär att låneplane-ringen inte behöver ändras. Förslaget utgår från att statsskulden är på 1 300 miljarder kronor vid slutet av 2010 och att den kan komma att öka ytterligare något åren därpå. Mätt i relation till BNP innebär det en skuld som kan komma att stiga till 45 procent. Reger-ingen skall fatta beslut om förslaget senast den 15 november.

• Statsskuldens storlek är 1 050miljarder kronor, 2009-08-31

• Statsskuldens storlek i utländskvaluta är 308 miljarder kronor, 2008-12-31

• Statsskuldens andel avBNPär cirka35%, 2008-12-31

• Räntebetalning på statsskuldenvar 33 miljarder kronor 2008

• Riksgäldens utestående garantier är51 miljarder kronor, 2008-12-31

• Riksgäldensutlåningtillmyndigheteroch affärsverk låg på 215 miljarder kronor 2008-12-31

• Riksgäldens utlåning till andra änmyndigheter, 21 miljarder kronor, 2008-12-31

• Myndigheters placering hos Riks-gälden 86 miljarder kronor, 2008-12-31

åt skattebetalarna


UpphandlinG

Under sin tid på Försvarsmakten arbetade Johanna Falk främst mot den svenska utlandsstyrkan och upphandlade bland annat driften av svenska militärbaser i krigsdrabbade länder som Kosovo och Afghanistan.

Stöd till säljarna– Mitt arbete här på Portal är att ansvara för anbudsprocessen och förvaltningen av statliga ramavtal. Jag projektstyr och kvalitetssäkrar anbudsförfarandet och understödjer våra säljare när vi lämnar in anbud. Jag är inte inblandad i framtagandet

Offentlig upphandlare

byter sida

johanna falk är upphandlaren på

försvarsmakten som efter 4,5 år tog

steget över till säljsidan och sedan

årsskiftet är anbuds- och avtalsansva-

rig på it-företaget Portal.

av rätt produktlösning men har en stor fördel eftersom jag vet hur man resonerar på köparsidan. Jag har lättare att förstå köparnas övriga krav och vad som är viktigt för dem.

Hoppas på andra konkurrens-utsättningenI den del av Dante där vi på Portal verkar – telefoner, kommunikations-utrustning och tillbehör – och har fått avtal är vi listade som den åttonde av nio godkända leverantörer. Men vi har stora förhoppningar om att kunna vinna många affärer genom

den andra konkurrensutsättningen. Vi är ensamma om att ha vissa speci-alisttillverkare med i vårt avtal och vi kommer att kunna erbjuda riktigt bra priser och mervärden.

Skillnaden offentligt/privatDen stora skillnaden mellan verk-samheterna är att det är mer flexi-belt och snabbare beslutsvägar här. Portal satsar verkligen på engagerade medarbetare och genom att vi har all kompetens och logistik samlat under ett och samma tak finns all informa-tion bara några rum bort. Jag tror

att det skulle vara nyttigt för fler inom offentligt inköp och försälj-ning att byta sida. Vi har fått väldigt bra respons från våra kunder som säger sig ha saknat den här typen av kompetens hos leverantörerna. Med dubbla erfarenheter får man helt enkelt bättre kunskap och förståelse för motpartens krav och synpunkter.

Klas Bergqvist


UpphandlinG

Design är A och o, även när Det gäller offentligA tjänster

Lokala myndigheter förväntas i allt större utsträckning leverera offentliga tjänster till fler invånare. Med begränsade resurser innebär det att avdelningarna måste arbeta mer intelligent för att kunna möta den ökade efterfrågan.

Med Autodesks lösningar, som t.ex. AutoCAD® Map 3D, kan du få mer gjort med mindre resurser. Du kan integrera isolerade data och kombinera kart- och CAD-data i företaget, samtidigt som du utnyttjar de anställdas kompetens och kunskap om konstruktions-program från Autodesk.

Med Autodesks lösningar blir det enklare än någonsin tidigare att dela information och förbättra tjänsteutbudet till kommuninvånarna.

Ytterligare information hittar du på

autodesk.co.uk/government

Stadsmodell i 3D skapad med Autodesk® LandXplorer™.

Autodesk, AutoCAD och LandXplorer är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc. och/eller dess dotterbolag och/eller filialer, i USA och/eller andra länder. Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. Autodesk förbehåller sig rätten att när som helst ändra produkterbjudanden och specifikationer utan föregående meddelande och ansvarar inte för tryckfel eller grafiska fel som kan finnas i detta dokument. ©2009 Autodesk, Inc. All rights reserved.

På Ekonomidagarna 2009 tar du bland annat del av:

Ekonomens framtida roll och arbetsmarknad

Nyheter inom ekonomi och redovisning

Pensionsskuld, förvaltning och avsättning

Ekonomi & Miljö – Kostnadseffektivt genomförbart?

Varumärke offentlig sektor – Konsten att utveckla organisationens varumärke

LEAN i offentlig verksamhet – effektivare processer och optimerad resursanvändning

Utveckling av offentliga organisationer

Vad innebär LOV i praktiken för dig?

Dessutom ett flertal intressanta praktikfall

På fördjupningsdagen den 23 oktober:Ekonomi och de gröna miljöfrågorna – är det kostnadseffektivt och genomförbart? • Etik och ekonomi – behövs en etisk kod?• Hur stärka varumärket för den offentliga organisationen?•

Anno 1991

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

Samarbetspartners:Arrangör: På uppdrag av: Mediapartner: Medverkande organisationer:

Välkommen till årets största mötesplats för dig som berörs av de ekonomiska frågorna

Stefan IngvesRiksbankschef Parallellt med att Ekonomidagarna 2009 slår upp sina portar sitter Stefan Ingvesmed sin direktion på Riksbankens penningpolitiska möte.

Beslut som fattas på mötet kommer att presenteras på Ekonomidagarna 2009.

Moderator: Ursula BergeFörfattare och journalistSamhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR

Mats Odell Kommun- och finans- marknadsminister Mats Odell kommer till Ekonomi-dagarna 2009 och ger er bland annat senaste nytt avseende Sveriges ekonomiska beroende av

sin omvärld och från det finansiella arbetet inom EU. Ministern kommer också att ta upp nyheter som berör den övergripande lagstiftningen för kommuner, landsting och kom-munalförbund.

Ekonomidagarna 2009 behandlar frågan: Sveriges ekonomiska beroende av sin omvärld

Anno 1991

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

Samarbetspartners:Arrangör: På uppdrag av: Mediapartner: Medverkande organisationer:

Fåtal platser kvarBOKA NU!


UpphandlinG

i EVEPLA NTET. se

Hitta den konferens du söker redan idag: En portal – alla event

eventplanet.se

Rapporten, som tagits fram av SNS under ledning av Jan-Eric Nilsson (Professor i transportekonomi vid VTI, Statens Väg- och Transportfor-skningsinstitut), visar att de positiva exemplen är få och att de svenska statsbudgetreglerna och behovet av flexibilitet och nya upphandlingslös-ningar inte alltid går hand i hand.

Arvid Wallgren, forskningsledare vid SNS, inleder med att beskriva de forskningsprojekt (ett tiotal om året) som förbundet leder i projekt-grupper och nära diskussion med forskarna. Resultatet är dock helt

forskarnas projekt och synpunkter. Som i princip det enda kända exem-plet i Sverige finns som bekant Arlandabanan. Har det varit en lyckad lösning? – undrar Arvid och öppnar därmed för presentationen av rapporten.

Allt dyrare att bygga infrastrukturJan Eric inleder med att beskriva det grundläggande problemet som består i att det hela tiden blir (relativt sett) dyrare att bygga infrastruktur. Detta motsvaras inte av någon nämn-

studieförbundet näringsliv och samhälle, sns, presenterar en utredning som visar att offentlig sektor och samhället har mycket att vinna på att utöka sitt samarbete i investeringar av infrastrukturen. Utredningen och den resulterande rapporten (nya vägar för infrastruktur) presenteras till-sammans med både beställare och leverantörer på ett seminarium om offentlig-privat samverkan, s.k. ops (eng. ppp, private public partnership). rapporten är inte odelat positiv men seminariedeltagarna i övrigt verkar se med tillförsikt på ops som en effektiv lösning.

värd produktivitetsutveckling som i form av output per anställd under en tjugoårsperiod endast ökat 20-30 % i jämförelse med andra bran-scher, t.ex. näringslivet i helhet, där produktiviteten närmast fördubb-lats, (se rapporten sid. 77).

En hypotes är att dagens vanli-gaste avtalsform för utförande av entreprenaden gör det omöjligt att pröva innovativa lösningar. Om en väg skall byggas om är det traditio-nellt sett så att beställaren bestämmer vad utföraren skall göra. I detta fall är anbudet inte alltid avstämt mot

vad det praktiska arbetet innebär. Fel part gör alltså kravspecifikationen för projektet och uppdraget kan därför ofta falla utanför vad som kanske ursprungligen var meningen. (Och detta är naturligtvis inte bara ett problem för bara infrastruktursats-ningar utan kännetecknande för all upphandling, oavsett offentlig eller privat, förf. not.).

Regeringen lät för några år sedan utreda möjligheten till OPS. De initiativ som restes slopades emel-lertid av finans- och infrastruktur-ministrarna (se DN debatt jan 08). Detta var dessvärre olyckligt och direkt fel enligt Jan Eric eftersom OPS absolut kan användas för att stärka kostnadseffektiviteten. Rapporten handlar därför om hur man kan utforma OPS-avtal för att uppnå kostnadseffektivitet och inne-håller också förslag till hur man kan pröva OPS i kontrollerade former.

Vad är då känne- tecknande för OPS?Jo, framförallt långa avtal, vanligtvis

Nya Karolinska, ett OPS-projekt på över 14 miljarder.

OPS – Nya sätt att förverkliga framtidens vägar, broar, sjukhus och ishockeyarenor


UpphandlinG

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

mycket tid!

Tjäna

Tjäna

Tjäna

En del av din dag.

15 till 45 år (vi skall senare se exempel på betydligt längre). Allt levereras i ett paket: Bygg, drift och underhåll. Ett OPS-projekt börjar inte med en mängdförteckning utan med att fastställa vilken funktion som skall upphandlas, inte efter hur ett projekt skall genomföras. Leverantören genomför sedan investeringen via en kombination av lån och eget kapital. Lånet plus ersättning betalas sedan under projekttid antingen genom avgifter från nyttjaren/slutkund eller genom avbetalning från statsbudget (en rad mellanvarianter som t.ex. Arlandabanan finns).

Genom blandad finansiering sker alltså en medveten fördelning av risk mellan parterna. Analysen av vilken finansieringslösning som väljs är en central del av avtalen och skiljer sig åt från fall till fall.

Erfarenheter från de projekt som genomförts är dock begränsad eftersom få systematiska utvärde-ringar har gjorts. Projekten har varit lyckade såtillvida att genomförande har skett på eller t.o.m. snabbare än tidsplan, samt genom att kost-nadsöverskridanden varit få. Den största vinsten har dock förmodligen varit ökat utrymme för tekniska innovationer. I fallet Arlandabanan har genomförandet kunnat ske på ett annat sätt än Banverkets ursprungliga

planer, tack vare att entreprenörens erfarenhet m.m. utnyttjats fullt ut.

Hur bör man då gå tillväga?Enligt rapporten bör Sverige genom-föra flera nya försöksprojekt för att utreda möjligheten till mer effek-tivare upphandling. Projekt som innehåller skräddarsydda avtal, särskilt vad avser riskfördelning och kvalitetsgarantier m.m. Därtill bör en organisation bildas som kan koordinera och utvärdera projekten. På detta sätt kan OPS bidra till att stärka den allt vanliga bristande beställarkompetens som är avgö-rande för ett projekts resultat.

Jan Eric poängterar att OPS inte är en finansieringslösning utan ett sätt att gå från direktfinansiering till avbetalningsfinansiering. I över-gången mellan de två olika systemen skapas ett temporärt budgetutrymme tack vare att besparing uppstår initialt (genom avbetalning). Till slut ökar naturligtvis avbetalningen till motsvarande nivå, men i startfasen uppstår ett handlingsutrymme.

Vilka invändningar finns då mot avbetalningslösning? Framtida poli-tiker bakbinds naturligtvis till viss del av växande avbetalningar på gamla lån. Betalningen skjuts ju så att säga på framtiden och kommer därför att påverka nästa generation, oavsett

vilken uppfattning eller politik de vill driva. Ett annat motargument är också den räntepremie som betalas till det konsortie som får uppdraget. Privata företag vill ta betalt för att ta risk och det finns därför också risk för att kostnaderna ökar jämfört med om staten själv hade lånat och finansierat.

Funktionsavtal eller OPSSkall man använda funktionsavtal i stället för OPS? Funktionsavtal (t.ex. norrortsleden), är till viss del ett OPS med den skillnaden att betal-ning sker direkt. I vissa fall kan själv-klart OPS användas bara delvis, dvs. genom att tillämpa upphandling av funktion mot betalning enligt tradi-tionell modell. Med en finansiering genom ett långt samarbetsavtal binds kapital och rapporten visar på att det ofta innebär fördelar i form av att framtida omförhandlingar av avtalet kan ske mellan mer likställda parter. I ett långt avtal finns alltid risker för oförutsedda händelser och risken för omförhandling är därmed stor. Om så sker, sker det också ofta på lika villkor eftersom ingen kan förutse riskerna. Dessa delas därmed mellan parterna, menar Jan-Eric. OPS kan alltså vara mycket lyckat men också långt ifrån lämpligt att användas för alla projekt. Rätt utformade avtals-

former kan dock öppna dörren för nytänkande och kostnadsbespa-ringar.

Finansieringen inget avgörande argumentLars Hörngren (medlem av referens-gruppen och Chefekonom Riks-gälden) kommenterar OPS som finansieringslösning och poängterar att finansargumenten är möjligen ännu svagare än vad som framgår av rapporten. Privat finansiering kan ge positiva effekter men de är enligt Lars så subtila att de inte uppvägs av risken för att ”råka illa ut”. (Se också rapporten sid. 100 ff.).

Beslut om infrastruktur ska fattas i samma process som övriga poli-tiska prioriteringar och det är därför de politiska besluten som sätter gränserna (och möjligheterna), inte finansieringen.

T.ex. var Sveriges budgetöver-skott förra året 35 miljarder, i år är underskottet ca 200 miljarder. Vilket visar på flexibilitet och kraftiga svängningar tillika förutsättningar i budgetunderlaget.

Vidare poängterar Lars att man måste ha incitamentseffekter för att kostnaderna skall kunna sänkas. Star-kare beroende mellan parterna ger

Fortsättning på sidan 29

När Upphandlingsdagarna för femte året i rad går av stapeln den 3-4 februari 2010 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens.

På upphandlingsdagarna slår vi gärna ett slag för den ”goda affären” och delar nu för andra året ut ett pris till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig förvaltning.

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling

Följande personer och organisationer ingår i 2010 års programråd:

Helena rosén Andersson, Advokatfirman LindahlBernt Jacobsson, Akademikerförbundet SSRClaes Aldurén, Allego ABStefan Holm, AlmegaPer eskilsson, EkonomistyrningsverketKent Mossheden, Offentliga AffärerTess Benschner Johnsson, Hexanova Media Group, Event PlanetUrban nilsson, Hexanova Media Group, Offentliga AffärerDaniel Moius, KammarkollegietJan Schönbeck, KammarkollegietAnders Svensson, KonkurrensverketPeter lindblom, KonkurrensverketAnna lindberg, Miljöstyrningsrådetlars-Göran fröjd, Eniro/Oreo ABfredrik Tamm, SafeTraderichard Anderberg, Doublecheck ABMathias Sylwan, Sveriges Kommuner och LandstingJan Blom, VHS Upphandling

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra organisa-tionen. 2009 års handslag för 2008 års bästa upphandling gick till Magnus Nordqvist, Lindesbergs kommun.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2009.

Vinnare utses av en mycket kompetent jury bestående av personer som ingår i 2010 års programråd.

Magnus Nordqvist, Lindesbergs kommun.

Priset kallas ”Handslaget”. och delas ut under Upphandlings- dagarnas stora middag och festkväll på Stockholmsstatshus den 3 februari 2010.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2010.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2010, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

skicka ditt förslag till [email protected]

DiplomFör årets upphandling 2008 har:

Magnus Nordqvisttilldelats priset Handslaget

expertpanelen svarar

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

I Skåne har ett franskt läkemedelsföretag begärt överprövning av upphandlingen av det vanliga influensavaccinet. Det får en att undra över vad som gäller vid up-phandlingen av ett för nationen viktigt vaccin, exempelvis vaccinet mot svininflu-ensa som kan förhindra att en pandemi utvecklas i Sverige.1. Kan begäran om överprövning stoppa/ försena inköpet av ett för nationen viktigt vaccin?2. Kan man som inköpare köpa in vaccinet direkt och hur motiverar man då sitt beslut?3. Ponera att man köpt in vaccin direkt och en konkurrent begär överprövning. Har klaganden då rätt till skadestånd?

1. överprövning torde vara möjlig . Eventu-ellt kan dock nedanstående åberopas.

16 kap 1 § slutet 1). avses i 1 kap. 2 § andra stycket 3

eller 4 om det har gjorts ett undantag från bestämmelserna med stöd av 15 kap. 22 §, eller

2). det är absolut nödvändigt att genom-föra upphandlingen med sådan synnerlig brådska som är orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphand-lande myndigheten och inte heller kan hänföras till denna.

2. Den upphandlande myndigheten har

bevisbördan att synnerliga skäl föreligger.15 kap 3 § 2 st. första raden LOUDirektupphandling får dock användas om

kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl.

3. Om den upphandlande myndigheten inte brutit mot LOU borde det inte finns rätt till skadestånd.

16 kap 1 § 2 st. LOUVid direktupphandling får en ansökan

enligt första stycket inte prövas efter den tidpunkt då det finns ett avtal om upphand-lingen.Ann Linde Koolman,

upphandlare Alingsås Kommun

Anna Ulfsdotter Forsell,Advokat, Delphi & Co

1. De överprövningar som gällt vaccin i Sve-rige den senaste tiden har gällt säsongsinflu-ensavaccinet som säljs till influensasäsongen varje år, överprövningarna har alltså inte gällt vaccin mot svininfluensan (H1N1). Den upphandling som har överprövats tidigare och som just nu ligger i regeringsrätten, som kommer att meddela dom inom kort, gäller frågan om lottning skall vara tillåten enligt LOU eller inte. I den aktuella upphand-lingen skulle region Skåne och två landsting anta det anbud som hade lägst pris. två anbudsgivare lämnade exakt samma lägsta pris. Mot bakgrund av att regionen och landstingen enligt sitt underlag skulle anta en leverantör, valde de att låta lotten avgöra vem som skulle vinna. Det kunde inte utläsas av förfrågningsunderlaget att lottning skulle kunna komma att ske.

Det franska läkemedelsföretaget förlorade i lotteriet och ansökte om överprövning. fö-retaget förlorade i länsrätten och i kammar-rätten samt överklagade till regeringsrätten som meddelade prövningstillstånd. frågorna som regeringsrätten skall ta ställning till är om lottning skall vara tillåtet, vidare om hur det i så fall skall anges i upphandlingsma-terialet och också om en anbudsgivare i en upphandling där lottning kan komma att ske skall ha möjlighet att begära få en person från handelskammaren närvarande vid själva lotteriet. Dom väntas inom kort.

I avvaktan på domen från regeringsrätten

har regionen och landstingen direktupp-handlat säsongsinfluensavaccin till ett värde av 4,7 – 12 MSEK av det företag som från början vann i lotteriet. Det franska före-taget anser att regionen och landstingen hade haft möjlighet att göra en lagenlig upphandling med beaktande av alla frister, i synnerhet som att den vanliga säsongs-influensavaccineringen i år, till följd av svininfluensan och vaccinering mot denna, kommer starta mycket senare än vanligt. Det franska företaget anser således att några skäl för tillåten direktupphandling inte före-låg ñ det är inte fråga om lågt värde och det föreligger inte heller i övrigt några synnerliga skäl. regionen och landstingen har istället genomfört en otillåten direktupphandling. Det franska företaget hoppas på att länsrät-ten skall ge det rätt och förordna om att den otillåtna direktupphandlingen skall göras om i enlighet med LOU.

Svaret på frågan är alltså ñ ja, en ansökan om överprövning med ett interimistiskt be-slut kan stoppa ett för nationen viktigt (men inte livsviktigt) köp av vaccin. Om frågan skulle ställas på sin spets, vaccinet fanns klart för leverans och människor riskerade att dö, skulle domstolen givetvis beakta detta i sin skadeavvägning i samband med det interimistiska beslutet och kanske besluta att inte stoppa en upphandling.

jag vill också påpeka följande vad gäller det franska läkemedelsföretagets inställning

i saken. Om köpet av vaccin skulle ha varit föranlett av fara för människoliv eller om det skulle äventyra folkhälsan skulle det franska läkemedelsföretaget givetvis inte ha ansökt om överprövning ñ då hade ju grund för en tillåten direktupphandling förelegat. Någon sådan situation befinner vi oss dock inte i vad gäller de överprövningar av säsongsin-fluensavaccin som är aktuella nu.

2. Om fråga är om synnerliga skäl, dvs. att människor riskerar att bli allvarligt sjuka och dö, anser jag att direktupphandling skall kunna ske. Den situationen är dock inte för handen i Sverige. En direktupphandling kan också ske när det är fråga är om låga vär-den, vilket inte heller gäller för Skåne och de andra landstingen i den otillåtna direktupp-handling de nu genomför.

3. Om konkurrenten kan visa en överträ-delse av LOU och visa att han har lidit skada till följd av överträdelsen kan han ansöka om stämning och begära skadestånd. Skade-stånd är liksom överprövning ett rättsmedel som står till buds när den upphandlande myndigheten har brutit mot LOU. Det är viktigt att komma ihåg att LOU är en skyddslagstiftning för anbudsgivare och leverantörer. Samtidigt som den är ett bra verktyg för de upphandlande myndigheterna när de skall göra bra affärer för allas våra skattemedel.


UpphandlinG

De EU-regler som finns på området för djurskydd utgör inte någon harmonisering av rättsreglerna utan är en s.k. minimilagstiftning. Det innebär att medlemsstaterna har stort utrymme att tillämpa strängare regler nationellt. Detta innebär också att upphandlare inom offentlig sektor kan kräva att de köttråvaror som köps in lever upp till hårdare regler än de av EU tillämpade. Till exempel kan man kräva att vissa särskilt kostnadsdrivande och djur-skyddande kriterier i svensk lagstift-ning efterföljs.

Ej orimligtI debatten som följt efter det att Laholms Kommun ställt krav på att kött som köps in till kommunen ska produceras i enlighet med svenska regler för djurskydd har det hävdats att utländska leverantörer stängs ute på grund av kraven. Dock finns exempel på producenter utanför Sverige som kan konkurrera med ett djurskydd som lever upp till svenska krav. De krav som omfattas av den svenska djurskyddslagstiftningen är inte heller på något sätt orimligt hårda.

Att producera kött enligt svenska regler innebär en merkostnad för producenten i förhållande till produ-center som omfattas av den grund-läggande djurskyddslagstiftningen inom EU. Om man från offentlig sektor inte har möjlighet att ställa krav på att vissa svenska regler för produktion gäller så innebär det istället en dubbel diskriminering av svenska bönder. De får svårt att konkurrera på den inhemska mark-

naden samtidigt som det i praktiken blir svårt att sälja på en internationell marknad. Det verkar orimligt att det offentliga med ena handen skapar en lagstiftning som innebär merkost-nader för svenska bönder och med den andra handen köper billigt kött från utländska leverantörer som inte omfattas av de strängare reglerna för djurskydd.

Direkt hänvisning till lagen bör undvikasMiljöstyrningsrådets slutsats är att det är möjligt för offentliga upphandlare att ställa krav på att livsmedel är producerat enligt vissa kriterier som fastställts i den svenska djurskyddslagstiftningen. Däremot bör en direkt hänvisning till lagen undvikas, liksom till kontrollfunk-tioner som bara svenska myndig-heter kan utföra. För att hålla sig inom LOU: s ramar är Miljöstyr-ningsrådets bedömning att man bör fokusera på några få men betydelse-fulla krav i djurskyddslagstiftningen som är särskilt kostnadsdrivande för bönderna. Miljöstyringsrådet har svårt att se att utländska leverantörer skulle bli diskriminerade då det står fritt för de som inte redan gjort det att anpassa sin produktion. Samma resonemang gäller i förhållande till svensk miljömärkning där man kan efterfråga vissa kriterier som märk-ningen omfattar, men inte ställa krav på märkningen i sig. Märkningen kan däremot utgöra bevismedel för att kriterierna är uppfyllda.

Källa: Miljöstyrningsrådet

Upphandlare får ställa krav på djurskyddFrågan om en offentlig upphandlare kan ställa krav på att kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning är högst aktuell sedan bl.a. laholms kommun krävt detta i en upphandling. Miljöstyrningsrådet anser att det finns goda möjligheter att ställa krav på sådana regler som syftar till att skydda djurs hälsa och liv.

typiskt sett bättre utfall vid omför-handling, men inte nödvändigtvis bara fördelar för beställaren. Subtila mekanismer kräver analys från fall till fall för att styrka att OPS finan-siering ger avsedda effekter. Risken skall bäras av den som bäst kan bära den och staten är här marginellt risk-neutral. Att överlåta finansiella risker till den privata sektorn är däremot dyrt (inte bara när det är finanskris), avslutar Lars.

I seminariets andra avdelning redovisas några praktiska exempel. (Rapporten tar upp exempel som Arlandabanan, Nya Karolinska Solna, Idrottsparken i Sundsvall och Gotlandstrafiken).

Fördelarna ligger i totalåtagandetStora projekt kräver kvalificerad kompetens, anför Lars Kleppe (Alstrom Sverige), som menar att fördelarna ligger i att det är fråga om ett totalåtagande, inkl planering projektering och genomförande. Exemplet från Frankrike (Reims) visar ett spårvagnssystem där färdig-ställande kommer att ske 2010 med många innovativa lösningar tack vare att tillverkningen optimerats för ett billigare underhåll. Effektivitet har så att säga uppnåtts genom att OPS kräver viss storlek och därmed mer kvalificerade resurser. Den motsatta s.k. ”snuttifieringen” av upphand-lingsprojekt i Sverige gör att ta det tar större kraft till handling.

Förutsägbarhet och kompe-tens kan motivera en något dyrare lösning. Catharina Elmsäter-Svärd (SLL) berättar om Nya Karolinska Solna (NKS), ett OPS projekt på över 14 miljarder (bara själva sjuk-husbyggnaden). Behov är stort av en modern anläggning på ca 335 000 kvm och utvärderingen som gjorts visar på gott resultat främst pga. långa avtal och fast pris. Fördelarna med att utföraren står risken och att förutsägbarheten är stor överstiger också vida nackdelarna i form av något högre kostnader och högre komplexitet i projektet. Den vikti-gaste parametern verkar dock vara att beställaren inte kan funktionen som skall upphandlas. Billigaste lösningen är därför att betala lite extra för denna kompetens eftersom det blir bättre resultat än om bestäl-laren själv försöker på egen hand. (Här kan man såklart notera att ett alternativ väl måste vara att kanske köpa in just den kompetensen)

Mer livscykeltänkandeEffektiv utformning kan ske med ett livscykeltänkande när leverantören bär ansvaret. Magnus Andersson (Skanska) berättar om Skanskas olika OPS projekt som pågått i ca 12 år och menar att det är möjligt att spara pengar genom lägre livscykel-kostnad. Redan vid projektering kan investering ske och ge kostnadseffek-tivitet i drift och underhåll. Viktiga

besparingar kan ske när kvalitet tas initialt i stället för att flyttas till drift- och underhållsbudget. Risköverfö-ring innebär också en viktig riskallo-kering. Alla risker överförs inte utan riskerna läggs på den part som bäst kan bära den (T.ex. kan risken för ett detaljplanearbete bäras av beställaren medan risker i bygghandlingar bärs av utföraren).

Incitamenten för att föreslå effek-tiva lösningar är också mycket lägre i vanliga upphandlingar, kanske främst pga. risken för att effektivi-teten kopieras över, av beställaren, till konkurrenter. Samarbetet mellan alla ingående parter eller funktioner (integrationen mellan t.ex. utveck-ling, drift och underhåll) redan i design- eller projekteringsfas ger därför produktionseffektivitet.

Även exempel från norska projekt stödjer uppfattningen att OPS kan vara en lyckad lösning, främst genom att kunna ge snabbare utförande än vad som planerats. Lasse Fridstrøm (Chef för norska Transporteko-nomisk institutt) förklarar avslut-ningsvis att flera norska vägprojekt visat att byggkostnaden inte väsent-ligen minskat men däremot att byggtiden blivit väsentligen kortare (och en vinst därmed tillfallit trafi-kanterna). Även om ingen egentlig skillnad råder mot vanliga projekt vad gäller optimering av livscykel-kostnaderna, är norska politiker och det norska näringslivet mycket nöjda med hur OPS-lösningen fungerat vid vägbyggena. Man undgår t.ex. att projektet stannar av genom att det är oavhängigt den årliga budgeten. Ytterligare ett skäl som talar för OPS är transparens. T.ex. riktigt dåliga projekt blir lättare att motar-beta. Kostnaden hamnar på bordet direkt när man skriver kontrakt och den samhällsekonomiska kostnaden blir därmed också tydligare. Visst finns det vissa politiker som dock är emot projekten, men skälen härtill verkar vara av mest ideologisk art, summerar Lasse.

Rapportens författare Jan Eric avslutar seminariet med att påminna om att lyckade konkurrensutsätt-ningar i form av vägverkets drift och underhåll också har sparat bety-dande summor (sedan 20 år tillbaka) och alltså varit lyckosamma. Några särskilda kriterier för när det blir lyckosamt eller inte är dock inte helt enkelt att sammanställa.

Det återstår således att se i vilken takt utvecklingen av OPS-projekt kommer att ske, vare sig de är försöks-projekt enligt föreslagen rapport eller enligt Stockholms Nya Karolinska Solna, Storbritanniens skolor eller norska motorvägar. Denna efter-middag hörs många positiva röster för OPS som projektform, även om utredningen visar på starka svagheter och svårigheter att avgöra när det är lämpligt eller inte.

Per Hammarstedt, Jurist Olga Produktion AB

Fortsättning från sidan 25


jUridik

I denna artikel behandlar jag två nyligen avgjorda domar av EG-domstolen, en mellan kommis-sion och Tyskland och en mellan WAZV Gotha och Eurowasser. Det första målet gällde offentliga myndig-heters samarbete om avfallsbehand-ling och det andra målet uppdrag om vatten- och avloppshantering för invånarna i en viss kommuns upptagningsområde.

Särskilda undantag för allmännyttiga tjänsterGenom domarna tar domstolen undantaget för in house-anskaff-ningar till en ny dimension. I domarna klargör domstolen nämligen att anskaffning av allmän-nyttiga tjänster är undantagna från upphandlingsdirektiven och därmed från de svenska upphandlingsreg-lerna, i vidare mån än vad som följer av domstolens hittillsvarande praxis om in house-anskaffningar enligt Teckal-kriterierna.

Behovet av svensk genomföran-delagstiftning om EG-domstolens Teckal-praxis är i sig föremål för en omfattande svensk debatt med anled-ning av Regeringsrättens domar i Sysav-målen och Finansdepartemen-tets förslag om tillfällig genomför-andelagstiftning av EG-domstolens praxis. Jag har behandlat innebörden av denna praxis och behovet av lagstiftning i frågan i Offentliga affärer, utgåva nr 4 för 2009 och berör den inte vidare här.

EG-domstolens praxis om undantag från upphandlingsskyldig-heten för allmännyttiga tjänster är av särskilt intresse för kommuner och

landstingskommuner som tillhan-dahåller allmännyttiga anläggningar eller tjänster (2 kap. 7 § kommunal-lagen).

Målet om avfallsbehandlingI det första målet hade ett samar-betsavtal ingåtts mellan fyra tyska förvaltningsdistrikt. Genom avtalet uppdrog förvaltningsdistrikten åt Hamburgs stad att bortskaffa förvaltningsdistriktens avfall till en anläggning för termisk behandling av avfall. Kommissionen inledde en fördragsbrottstalan mot Tyskland vid EG-domstolen på den grunden att samarbetsavtalet borde ha upphandlats enligt det då gällande tjänstedirektivet (92/50/EEG). EG-domstolen ogillade kommissio-nens talan.

EG-domstolen fann att samar-betsavtalet inte behövde upphandlas enligt tjänstedirektivet och beto-nade dessutom vikten av att beakta närhetsprincipen i avfallsdirektivet. EG-domstolen klargjorde att ett interkommunalt samarbetsavtal om att bortskaffa avfall är undantaget från upphandlingsreglerna. Det saknar betydelse om kommunerna bildat ett särskilt rättsubjekt för uppgiften. EG-domstolen prövade endast samarbetsavtalet mellan de offentliga myndigheterna, dvs. det horisontella avtalsförhållandet. Prövningen omfattade alltså inte Hamburgs stads renhållningstjänsts avtal med det delvis privatägda bolag som drev stadens avfallsbehandlings-anläggning (det vertikala avtalsför-hållandet).

Genom domen har EG-domstolen

tydliggjort ett undantag från upphandlingsreglerna för sådant samarbete mellan myndigheter som syftar till att säkerställa ett allmän-nyttigt uppdrag. Undantaget får förmodas kunna tillämpas av offent-liga myndigheter som har en skyl-dighet enligt EG-rätten eller natio-nell rätt att utföra en allmännyttig tjänst, ett allmännyttigt uppdrag eller allmännyttig uppgift. Om undan-taget kan åberopas av andra organ än statliga och kommunala myndig-heter är inte klart. Det är möjligt att domen öppnar möjligheter för interkommunal samverkan inom andra samhällssektorer än avfalls-hanteringsområdet. Avfallshantering anses enligt kommissionens utta-landen i andra sammanhang, utgöra en s.k. tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Det är därför möjligt att domstolen med begreppen ”allmän-nyttig tjänst”, ”allmännyttigt uppdrag” och ”allmännyttig uppgift” avser sådana tjänster som EG-rätts-ligt benämns ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är enligt kommissionen sådana som utförs på affärsmässiga grunder i allmän-hetens intresse och som omfattas av särskilda förpliktelser från medlems-staternas sida. Att tillhandahålla och organisera sådana tjänster regleras av EG-fördragets bestämmelser om den inre marknaden och konkurrens. Med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse avser kommissionen tjänster som tillhandahålls av stora nätverks-industrier med tydlig europeisk karaktär, t.ex. inom telekommuni-kation, elektricitet, gas, transport

eller posttjänster och som regleras av särskilda sektorsbestämmelser i EG-rätten, vissa aspekter på public service-sändningar samt avfalls-hantering, vattenförsörjning och avloppsrening. Det är möjligt att det EG-rättsliga undantaget för allmän-nyttiga tjänster förutsätter att inter-kommunal samverkan får ske utan föregående upphandlingsförfarande även för dessa verksamheter.

Målet om VA-tjänsterI det andra målet hade en samman-slutning av tyska kommuner, WAZV Gotha, inlett ett anbudsförfarande för att tilldela ett kontrakt för distri-bution av dricksvatten och bortföring av avloppsvatten till en utomstående som en tjänstekoncession. WAZW Gotha ska enligt tysk rätt säkerställa distribution av dricksvatten och bortföring av avloppsvatten för invå-narna i dess upptagningsområde. Uppdraget avsåg att tillhandahålla tjänster på grund av privaträttsliga avtal som sammanslutningen skulle ingå med användarna inom dess geografiska område i eget namn och för egen räkning mot ersättning från användarna. Ersättningen skulle vara skälig men begränsad till fast-ställda avgifter. En av anbudsgivarna invände att WAZV Gotha använt sig av fel förfarande vid upphand-lingen. Efter att tillsynsmyndigheten funnit att transaktionen var ett tjänstekontrakt och att ett formellt upphandlingsförfarande borde ha genomförts överklagade WAZV Gotha beslutet till tysk domstol. Den tyska domstolen begärde att EG-domstolen skulle meddela ett

EG-rättsliga undantag från upphandlingsskyldigheten för all-männyttig tjänst

EG-domstolen har under senare tid utvecklat innebörden av undantagen från upphandlingsskyldigheten för allmännyttiga tjänster.

I denna artikel redovisar advokaten Helena rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, två av domstolens domar om just allmännyttiga tjänster. Helena rosén Andersson är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom regeringskansliet.


jUridik

förhandsavgörande i frågan.EG-domstolen konstaterade att

ett uppdrag där ersättning ska betalas inte av den upphandlande myndig-heten men av tredje man utgör en tjänstekoncession enligt försörjnings-direktivet. Det förutsätter visserligen att uppdragstagaren tar över hela eller en betydande del av risken som den upphandlande myndigheten annars skulle ta om den utförde tjänsten själv. Det räcker emellertid med att det finns en risk. Domstolen konsta-terade nämligen att det är fråga om en tjänstekoncession även om risken kan vara begränsad på grund av de offentligrättsliga villkoren för tjäns-tens organisation.

Genom domen klargör EG-domstolen att ett uppdrag inom ett område som t.ex. VA-området, där ersättningsnivåerna är offent-ligrättsligt reglerade, kan utgöra en tjänstekoncession, som är undan-tagen från upphandlingsdirektivens tillämpningsområde, trots att risken för uppdragstagaren är låg. Domen öppnar för upphandlande myndig-heter att använda ett mer flexibelt anbudsförfarande i form av annon-sering av en tjänstekoncession för t.ex. VA-uppdrag om koncessions-havaren har rätt att ta ut ersättning från tredje man. Tjänstekoncessioner är i EG-rättens nuvarande stadium endast reglerat av EG-fördragets regler och principer och inte av upphandlingsdirektiven. En upphandlande myndighet är alltså fri att välja utformning av annonserings-förfarandet för en tjänstekoncession inom t.ex. VA-området om myndig-heten respekterar EG-fördragets

regler om fri rörlighet av varor eller tjänster och EG-rättsliga principer om likabehandling, icke-diskrimi-nering, proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande.

SlutsatserFörhoppningsvis får EG-dom-stolen tillfälle framöver att närmare konkretisera undantagens innebörd för allmännyttiga tjänster av olika slag. Jag konstaterar i alla fall att det har öppnats stora möjligheter för kommuner och landsting att inom ramen för den kommunala kompe-tensen använda flexibla anbudsför-faranden för att tilldela kontrakt om det EG-rättsliga begreppet allmän-nyttiga tjänster helt eller i vart fall delvis skulle visa sig sammanfalla med motsvarande begrepp i den svenska kommunallagen. Frågan om undantag för allmännyttiga tjänster är dessutom högaktuell för den svenska lagstiftaren, som efter remissbehand-lingen av förslagen om tillfälligt genomförande av EG-domstolens Teckal-praxis nu har att ta ställning till hur de svenska undantagsreglerna bör utformas för att överensstämma med EG-domstolens rättspraxis om upphandlingskontrakt inom både den klassiska sektorn och försörj-ningssektorn och om avtal för tjäns-tekoncessioner.

Helena Rosén Andersson Advokatfirman Lindahl


ekonoMi

Vad är ALM?– ALM står för Asset Liability Mana-gement, alltså ungefär tillgångs- och åtagandeförvaltning. Det handlar om att förvalta ett kapital, till exempel en pensionsförmögenhet, så att avkast-ningen optimeras utan att åtagandet äventyras. Man kan därmed säga att ALM är utgångspunkten för all insti-tutionell kapitalförvaltning.

– Men traditionell ALM har flera begränsningar. Den utgår från att historien upprepar sig och att den långa sikten alltid kommer att göra att tillfälliga nedgångar bara blir hack i kurvan. Men är det ok att låta en portfölj till exempel halveras ett år? Nej, för många institutioner är det inte acceptabelt.

– Dessutom bestämmer till-gångsallokeringen i stor utsträckning portföljens utveckling. Med fasta till-gångsvikter, till exempel 50-50 eller 60-40 mellan aktier och räntebä-rande, och som fortfarande används i stor utsträckning när en åtagande-beroende portfölj ska konstrueras, blir det mycket svårt att hantera

risken. Med fokus helt på slutmålet och statiska vikter kan portföljen i princip utsättas för obegränsade förluster på kort tid.

Adresseras risk på ett otillräckligt sätt i traditionell ALM? – Ja. Riskuppfattningen är ofta oklar. Det märks inte minst på att vaga begrepp som ”rimlig” risk, ”balanserad” portfölj och så vidare fortfarande används i stor utsträck-ning. Det räcker inte långt. Som aktiemarknaderna betett sig senaste 10-15 åren med periodvis mycket kraftiga rörelser nedåt finns det hos många institutioner ett ökat behov av verklig trygghet och kontroll i portföljerna.

Så vad är lösningen?– Jag menar att en mer flexibel alloke-ring i kombination med en tydligare riskstrategi, som till exempel att en portfölj aldrig får förlora mer än 10 procent av sitt värde. Om ansatsen börjar i den frågeställningen ger det en enorm fördel längre fram.

På vilket sätt då?– Låt oss göra en historisk jämförelse.

traditionell alM har betydande begränsningar, menar Gunnar dahlfors på Carnegie asset Mana-gement som istället presenterar ett alternativ: dynamisk alM. resultatet? en tryggare, tydli-gare och mer transparent lösning – som dess-utom ökar avkastningsmöjligheterna.

Sedan 1900 har den årliga avkast-ningen på Dow Jones i genomsnitt varit 5 procent. Om man skär bort de djupa svackorna, till exempel 1930-talet eller IT-kraschen, så blir genomsnittet 1,5 procentenheter mer, det vill säga 6,5 procent. Över tid gör det mycket stor skillnad, och detta kan åstadkommas med ett tydligare sätt att arbeta med risk.

Det handlar alltså i princip om att undvika extrema värdeminskningar – dikeskörningar, om man så vill?– Precis. Tänk bara på att en portfölj som minskar med 50 procent i värde behöver stiga med 100 procent för att hämta igen förlusten.

Och det är denna metod du kallar dynamisk ALM?

– Ja, dynamisk ALM är en vida-reutveckling av traditionell ALM och bygger på våra Carnegie Safety 90-produkter. Det är ett sätt att konstruera portföljer med inbyggda kapitalskydd och där tillgångsvik-terna är dynamiska istället för statiska så att de kan uppgå till mellan 0 och 100 procent. Allt beroende på hur

marknaden faktiskt utvecklas, inte på vad en förvaltare på förhand tror om den.

– Ytterst handlar dynamisk ALM dock om sunt förnuft, att ta kontroll över sin egen risk. Det är kunden som ska bestämma hur mycket risk man tål, inte förvaltaren.

Du säger att det här blir allt vikti-gare. Varför då?

– Därför att världen har föränd-rats snabbt de senaste 10-15 åren. Från 1930-talet fram till 1980-talet var aktiemarknaderna förhållandevis lugna och stabila. Men finansmark-nadernas villkor har förändrats i grunden och vi måste lära oss att förhålla oss till detta.

Du talar om aktier och räntebä-rande som tillgångarna i en portfölj. Men visst spelar det även in vilka dessa tillgångar är och hur de förvaltas?

– Absolut, och enligt mitt sätt att se det är aktiv förvaltning nyckeln till långsiktig överavkastning. Det finns goda möjligheter att skapa överav-kastning med rätt ansats, och det finns därför ett stort värde i att hitta de skickliga förvaltare som klarar av det.

Utveckla!– Säg att obligationer ger 4

procents avkastning, och att risk-premien för aktier är ytterligare 3-4 procentenheter. Det innebär att aktiedelen i en portfölj i genomsnitt kan antas växa med 7-8 procent. En skicklig aktiv förvaltare kan leve-rera 5-6 procentenheters ytterligare avkastning över tid så att aktieav-kastningen i genomsnitt blir 12-13 procent. Vår globalfond Carnegie WorldWide har till exempel överav-kastat ungefär 5 procentenheter per

Dynamisk ALM– framtidens kapitalförvaltning för offentlig sektor


ekonoMi

www.chambersign.seTjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

Allt fler kommuner och landsting intresserar sig för Lean och hur man hanterar sina resurser på ett bättre sätt. Syftet med Lean är att frigöra tid för kärnverksamheten genom att jobba smartare. Teorierna kring Lean passar oavsett vilken verksamhet man bedriver, däremot kan det variera vilka verktyg man använder i det praktiska införandet.Det handlar till exempel om att man granskar arbetsflöden och slöserier och förbättringsarbetet bygger på medarbetarnas kunnighet och enga-gemang. Leanarbetet gör att både effektiviteten och medarbetarglädjen ökar i verksamheterna.

Verksamhetslyftet som stödIdén med Verksamhetslyftet uppstod då Trygghetsfondens styrelse insåg att det fanns samordningsfördelar kring en gemensam satsning för sektorn, inte minst genom att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte kring Lean-arbetet i verksamheterna.

– Vi har sett ett stort intresse och tror att Verksamhetslyftet kommer att bli framgångsrikt, säger Birger Eriksson, kanslichef, Trygghets-fonden.

Möten och utvecklingsstödTrygghetsfonden tror att det finns flera samordningsvinster.

– Vi skapade därför ett program för en gemensam utbildningsgrund,

nätverk och erfarenhetsbyte. Trots skillnader mellan kommuner är verksamheten densamma och därför finns alla anledningar att ta tillvara på varandras kunskaper och erfaren-heter, fortsätter Birger.

Verksamhetslyftets utbildningar ska i möjligaste mån anordnas länsvis för att dra ner på resekost-nader för deltagarna och målet är att ha utbildning i varje län. Grunden är densamma, men varierar något bero-ende på om man har en chefsroll eller en roll som utvecklingsgledare – som ska ge stöd till cheferna.

Ett lyckat arbete inom sjukvårdenFör Universitetssjukhuset i Lund heter lösningen Lean Healthcare.

Istället för traditionella synsätt där sjukhusen är byggda för att ge stor-driftsfördelar, massproduktion har man i Lund börjat anpassat sjuk-vården efter Leanfilosofin som sätter patienten i centrum. Att tänka nytt ska minska långa utrednings- och behandlingstider.

Motsatsen med Lean Lean bygger på att skapa strukturer så att personalen hela tiden kan förbättra sitt arbetssätt. Ansvar och servicefunktioner måste därför dele-geras ut i verksamheten så att medar-betarna själva kan ta ansvar för att ge bättre service. Chefens roll är att underlätta för medarbetarna att göra ett bra jobb och stötta förbättrings-arbetet.

Leantänkandet innebär att man arbetar för att förbättra samarbete och kommunikation. Med mindre krångel minskar stressen och medar-betarna får mer tid över för det de är anställda att göra oavsett om det är inom sjukvården eller en kommun.

Erfarenheterna blir flerDet är fler sjukhus än Universitets-sjukhuset i Lund som arbetar enligt Lean – bland annat har Capio St Görans sjukhus i Stockholm hunnit långt och Akademiska sjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset är andra exempel på sjukhus som har kliniker och avdelningar som arbetar med Lean.

När det gäller kommuner har Vara kommun troligen hunnit arbeta längst med Lean men Färgelanda har också varit igång i flera år. Södertälje kommun nyligen har fattat beslut att hela kommunen samtidigt ska gå in i ett leanarbete. Med Verksamhets-lyftet kan det snart bli fler som sällar sig till denna skara.

Stina Rangmar

år i genomsnitt utifrån sin trendba-serade stock picking. Det gör mycket stor skillnad över tid.

Så att indexera förvaltningen är inte rätt väg enligt dig?

– Att indexera är att tro att genomsnittet är universellt. Låt mig säga så här. I genomsnitt springer människan inte 100 meter på under 10 sekunder. Men det finns ett fåtal som gör det. Usain Bolt, till exempel. I genomsnitt hoppar människan inte över två meter. Men en liten grupp människor kan det. Och så vidare.

Vad innebär det här arbetssättet konkret för till exempel en kommun?

– För det första att fördelarna med att vara tydligare på risk inte bara är strategiska utan också opera-tiva. Statiska vikter ställer mycket höga krav på den som är ansvarig för portföljen på uppdragsgivarsidan. Om kunskapen och tiden finns kan det fungera. Men många saknar de resurser som krävs för att följa en traditionell portfölj i den utsträck-ning som behövs.

– Dynamisk ALM är därmed ett sätt för beslutsfattare som inte har möjlighet att vara 100 procent insatta på daglig basis att känna sig tryggare. De ser tydligare vad det är som pågår. Med vår modell blir en kommunstyrelses eller en placerings-kommittés beslut tydligare imple-menterat i förvaltningen.

Hur har det här tagits emot?– Mycket positivt. Vi märker av

genom de diskussioner vi för att det här arbetssättet tilltalar institutionella investerare, inte minst kommuner och landsting.

– Många attraheras också av att upplägget gör det möjligt att fatta beslut som är lättare att förklara och förankra i en organisation. Bety-delsen av besluten blir mer intuitiv och det blir lättare att förstå hur förvaltningen egentligen går till. Eftersom detta blir tydligare blir möjligheterna att påverka förvalt-ningen också större. Det vinner alla på, avslutar Gunnar Dahlfors.

Andreas Kriland Carnegie Asset Management

Fortsatt framgång med Leanallt fler kommuner och landsting har blivit nyfikna på lean som ett sätt att utveckla verk-samheten och intresset har skapat en efterfrågan på både information och utbildning i lean. därför har trygghetsfonden tillsammans med sveriges kommuner och landsting, skl, skapat verksam-hetslyftet, ett utbildnings- och utvecklingspro-gram som riktar sig till kommuner, landsting och regioner.


ekonoMi

När 300 kommun- och landstings-ekonomer träffas i tre dagar i Örebro ska lösningar på denna ”omöjliga ekvation” bli synliga. Uppdraget är svårt, men inte omöjligt.

Uppdraget från staten är inget mindre än att vi ska ”värna välfärdens kärna” och samtidigt ”värna jobben”. Och det med mindre pengar. Och det är ni kommunekonomer som ska göra det reptricket.

Merparten av gemensam välfärd produceras i kommuner och lands-ting. Och det är människor som gör det. Så arbetstillfällena i offentlig sektor är avgörande för båda målen. Det går inte bara att skära bort tjänster motsvarande inkomstbort-

Kommunal ekonomi

det måste vara kluvet att vara kommunekonom i dessa dagar. Å ena sidan pyntar staten in ytterligare 10 miljarder till kommuner och landsting så att de får näsan över vattenytan, men samtidigt lär den kommunala konsum-tionen bli väsentligt lägre de närmaste åren än vad vi bara trodde för ett år sedan. 16 miljarder kronor väntas den minska för 2010 och 41 miljarder för 2011, om vi ska tro finansministern. det är många färre jobb det. eller går det att lösa på annat sätt?

fallet. Då kanske man kortsiktigt klarar balanskravet, men varken välfärds- eller jobbkravet.

Vari ligger då tricket? Smartare och bättre upphandlingar? Klassisk effektiv och resurssnål kommunal förvaltning? Avknoppningar? Bättre kvalitetsstyrning? Intern kontroll? Mer användning av ekonomiska forskningsresultat i verksamheten? LEAN? Brukarinflytande? IT? Direktdemokrati? Klokare resursut-nyttjande som spin-off-effekt av det ökade miljötänkandet?

När detta skrivs är frågorna oänd-ligt många fler än svaren. Men när vi väl är på konferensen kommer vi känna att tanken tar höjd, att

Utmaningarna har aldrig varit större

Sedan många år arbetar Per Arvidson som lärare och forskare på Ekonomi-högskolan vid Lunds Universitet. Hans specialitet i företagsekonomi är redovisning och ekonomistyr-ning. Parallellt verkar han även med konsult- och utbildningsverksamhet inom området ekonomi och verk-samhetsstyrning. Dominerande inslag i verksamheten är företags-program så väl som ledarskaps- och managementprogram. Per Arvidsons specialområden innefattar allt från fördelning av organisatoriskt och

– Min poäng är att det även behövs en annan typ av ekonomer än de som finns i dag, man behöver ekonomer som är mycket mycket mer involve-rade i affärsutveckling och i ledningsuppdrag, menar forskaren per arvidson vid lunds Univer-sitet.

Business Partner – den nya ekonomrollen

möjligheterna pockar på uppmärk-samhet och att vi går därifrån med fler lösningar än när vi kom.

Vi har 290 kommuner i det här landet. Vi har 20 landsting varav två regioner. Det finns mycket att lära av andra i form av goda praktiker någon annanstans än just där vi själva är.

Men egentligen kräver vi ännu mycket mer av er kommunekonomer än att ”bara” få ihop balanskravet och värna välfärden och jobben. Vi ser gärna också att de som kan mest om hur vi får mest ut av gemen-samma resurser också är med på det politiska uppdraget att minska det ökande utanförskapet och de sociala klyftorna och skapa ett miljömässigt

hållbart samhälle.Det är det viktigaste jobbet man

kan ha som ekonom att förvalta offentliga medel på bästa sätt. Utma-ningarna har aldrig varit större. Och inte heller möjligheterna. Faktiskt!

Vi ses på Ekonomidagarna!

Ursula Berge Samhällspolitisk chef

Akademikerförbundet SSR Moderator för Ekonomidagarna

Ursula Berge

ekonomiskt ansvar, till uppbyggande av styr- och uppföljningssystem i stora som små företag.

– I dag gör väldigt många ekonomer väldigt många olika saker, men en sak man ofta ser är att de tvingas prioritera rapportering före allt annat. Men, vi behöver också en annan ekonomroll, säger Per Arvidson och berättar vidare om rollen som många önskar att det skulle finnas fler av. Det handlar om ekonomrollen man kallar Business Partner.

Ett stöd för ledningsgruppen– Business Partner innebär att du som ekonom skall vara ett stöd för ledningsgruppen när det gäller strategiska och långsiktiga beslut. Vilket innebär att det krävs lite andra kompetenser än det man i dag normalt förknippar med en ekonom, fortsätter Arvidson. Till exempel behöver dessa ekonomer ha en mycket bättre kommunikations-förmåga, bli mycket mer pedagoger samtidigt som de också behöver lära sig mer om affärerna som bolaget

arbetar med. Inte bara det, de behöver också bli mycket duktigare på vad som händer i omvärlden.

– Det handlar inte om att ekonomerna som i dag arbetar med rapportering och uppföljning inte behövs, de behövs i högsta grad för att få fram beslutsunderlag. Däremot behövs ett komplement, det handlar om att se helheten i sammanhanget och det är dessa nya ekonomer jag talar om.



ekonoMi

Sveriges riksdag har antagit 16 natio-nella miljömål som skall nås inom en generation. Skall det bli möjligt att nå målen krävs att samtliga medverkar i arbetet och hjälper till genom att förändra vårt levnadssätt.

Ett hållbart samhälle– det handlar om ekonomi, sociologi och ekologi där det centrala är att skapa en hållbar utveck-ling i samhället, säger eva-Marie thyberg, ekono-mistrateg i sundsvalls kommun.

Sundsvall är sedan 2005 medlem i Sveriges Ekokommuner. Nätverket som medlemskommunerna utgör åsyftar till att utbyta erfarenheter som främjar utveckling av ett lång-siktigt hållbart samhälle.

– Av Sveriges 290 kommuner, finns det i dag 76 medlemskom-muner som är med. För att bli medlem i Sveriges Ekokommuner krävs att kommunfullmäktige fattar beslut och sedan sätter upp ett målprogram, fortsätter Eva-Marie Thyberg.

Arbetet bygger på en ekolo-gisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa.

– Det är oftast ett missförstånd när folk tror att det bara handlar om miljö, men faktum är att det handlar lika mycket om ekonomi, menar Eva-Marie Thyberg och berättar vidare om att det är en fråga om att se och förstå hur helheten hänger ihop, hur det ena påverkar det andra.

Samtliga verksamheterSamtliga verksamheter inom Sunds-valls kommun arbetar för ett håll-bart samhälle. I verksamheternas budgetbeskrivelser finns tydliga mål för hållbarhetsarbetet vilka sedan följs upp i Livsmiljöbokslutet och i Agenda 21-uppföljningarna.

– Dessa rapporter är också kommunkoncernens rapport till kommunfullmäktige som tydliggör vad som åstadkommits.

Utnämnda för miljöarbetetI somras utnämnde tidningen Miljö Aktuellt Sundsvalls kommun när det gällde deras miljöarbete.

– Det är riktigt roligt att vi kom på tredje plats. Det handlar om att gynna framtida generationer, säger Eva-Marie Thyberg.


Målområden i Sundsvall kommun

Begränsad klimatpåverkan: Klimat-påverkan är vårt största miljöhot. Vårt klimat håller på att förändras på grund av att vi släpper ut växthusgaser från framför allt olja och kol. Jordens klimat blir varmare och dramatiska föränd-ringar i vädret befaras.

Frisk luft: Det är väl belagt att luftföro-reningarna kan ge oönskade hälsoef-fekter och synen på detta har skärpts de senaste åren.

God bebyggd miljö: Sundsvall skall kännetecknas av trygghet, god livsmiljö och hållbar utveckling.

Giftfri miljö: Kemiska ämnen finns överallt och att minska riskerna för människa och natur hör till de mest prioriterade frågorna i miljö- och hälso-arbetet.

Rent vatten: Att säkra tillgången på vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska prioriteras. I Sundsvall omfattas så väl grundvatten som sjöar och vattendrag.

Avfall: Sundsvalls avfallsplan har som övergripande målsättning att avfallets farlighet ska minska och att den totala avfallsmängden ska minska. Den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt.

Ingen övergödning: Övergödning orsakar algblomning, syrebrist och utslagning av bottenfaunan. För havet är risken för övergödning ett av de allvarligaste miljöproblemen.

Skyddande ozonskikt: Genom utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har det ozonskikt som skyddar oss mot skadlig UV-strålning minskat. Därför har man genom FN enats om en handlingsplan,Montrealprotokollet, för utfasning av dessa ämnen.

Hav i balans samt levande kust och skärgård: Kust och skärgård utgör en väsentlig del av kustområdenas attrak-tionskraft och är en resurs för regional utveckling.

Levande skogar: Sundsvall omges av stora skogar, något som är viktigt för såväl näringsliv som rekreation.

Ett rikt odlingslandskap: En levande landsbygd är förutsättningen för ett uthålligt jordbruk och bevarad biologisk och kulturell mångfald i odlingsland-skapet.

Bara naturlig försurning: Sverige har vi 7500 sjöar som kalkats. Detta motsvarar 90 procent av de försurade sjöarnas areal.

Sveriges Ekokommuner


ekonoMi

Huruvida det utreddes är lite svårt att få fram. Efter tämligen vaga direktiv från regeringen sommaren 2007 bar det av. Av drygt 270 kommuner (siffran varierar) blev det 98, av 13 amt blev det 5 regioner, av ca 4 500 förtroendemannauppdrag blev det ca 2 500. Amtens uppgifter delades upp på stat, kommun och region där den sistnämnda tappade beskatt-ningsrätten.

Hur hantera den kommunala ekonomin?Det är inte bara danska kommuner som är intressanta, svenska kommuner är det definitivt också. Den ekonomiska situation som rullats upp under det senaste året inbjuder till lärande. Frågan är om svenska kommuner någonsin upplevt något liknande avseende ekonomin. Det finns anledning att fånga det som händer och returnera så mycket kunskap det går så snabbt som möjligt. Mot den bakgrunden har vi inom KFi tagit ett initiativ till ett nationellt forskningsprogram med fokus på hur kommuner hanterar den ekonomiska situationen och närliggande frågor. Forskningspro-grammet är nu på ”remiss” hos våra systerorganisationer i Lund, Stock-holm, Örebro och Linköping, som alla är med på tåget.

Men den stora frågan för hösten för KFi är den kommande avtalspe-rioden, 2010, som står för dörren. Mot bakgrund av att forskningsre-surserna som går till samhällsveten-skapen blir allt mindre, blir det också svårare att upprätthålla den tilläm-pade forskningen. Detta tillsammans med det faktum att kommunerna under alla förhållanden kommer att förändras tämligen radikalt under de närmaste åren är organisationer som KFi viktigare än någonsin. På den här punkten kommer vi att höra av oss de närmaste dagarna till alla medlemmar.

Kvartalsbrev utgivet av Kommun-forsKning i västsverige tel 031-786 59 00 Kfi@Kfi .se www.Kfi .se

I Danmark spelar storleken rollFokus i den danska reformen var att brukaren skall ha en ingång till den offentliga sektorn, så gott det nu låter sig göras. Ett annat antagande var att storlek spelar roll. Principen var att alla kommuner skulle ha minst 30 000 invånare. Vem som skulle gå ihop med vem fick kommunerna själva avgöra genom att kontakta varandra. Det gick också att stanna kvar med den storlek man hade, även om det var under den uppsatta gränsen 30 000 invånare, men då fick man inte lika stort kompetensom-råde som de kommuner som klarade gränsen. Sammantaget blev det färre kommuner än vad det var sagt från början. îFörlovningsprocessenî (de kallar den så) gick över förväntan och kommunkartan ritades om radikalt.

Det finns en mängd egenheter i den danska reformen som tål att diskutera. Storleksargumentet som minsann finns på många håll inom både företag och förvaltning tål att granskas. En större kommun antas ha lättare att lösa speciella frågor så som till exempel den allt mer komplicerade miljölagstiftningen, det går att hantera på andra sätt men argumentet finns. Det är inte särskilt svårt att visa att så kallad central administration blir relativt mindre i stora kommuner, det får nog anses verifierat i det danska fallet. Men, professor Jens Blom Hansen vid Universitetet i Århus har i sina studier visat att den samman-lagda administrationen, centralt och lokalt, efter en viss brytpunkt ökar också relativt med storlek. Stora kommuner tenderar att skapa mer lokal administration. Det finns en konsensus om att några administra-tiva vinster att tala om ännu inte har

hämtats hem. Det senare kan delvis förklaras med att reformen också byggde på anställningstrygghet för alla berörda fram till och med 2009.

Oavsett om man tycker det är en bra eller en dålig reform, så impo-nerar tempot i genomförandet.

En annan egenhet har att göra med demokratiaspekten. Att redu-cera antalet politiska uppdrag från cirka 4 500 till 2 500. Med svenska mått mätt är det fråga om att gå från få till mycket få uppdrag, i Sverige lär det finnas ca 45 000 politiska uppdrag i kommuner och landsting. Demokratiforskarna i Danmark var helt klart kritiska, de hade starkt stöd av ett gäng borgmästare och särskilt de som fanns i Amten. De danska medborgarna och media verkar däremot inte ha brytt sig särskilt mycket om det som hänt.

Oavsett om man tycker det är en bra eller dålig reform så imponerar tempot i genomförandet. Det finns

flera förklaringar till att det gick fort. En var att det inte var särskilt långt till valet när processen drogs igång. Hade man inte hunnit fixa till de nya kommunerna i tid till valet var optionen att det skulle få gå ytterligare fyra år innan något skulle hända. Enkla principer och tydliga sanktioner gjorde att tempot blev högt. Vidare fanns en beredskap att ändra lagar snabbt allt eftersom det blev nödvändigt, ca 50 stycken lagändringar behövdes.

Varför gör inte vi som danskarna? Svårt att svara på, men kanske är storlek inte ett starkt argument här.

Kanske är demokrati i kvantitet ett starkt argument. Kanske vill vi veta vad vi gör innan vi gör det. Vi får se hur det går i Sverige och för Sverige (inte minst i fotboll.)

Rolf Solli

Hur gör danskarna och hur gör vi?det är inte så att allt går fortare nu än förr, men man kan i alla fall tro att det är så. inom ramen för kFi har vi satt danmark och dess kommun-reform under luppen. det är nu ett par år sedan deras stora kommunreform sattes i sjön och det borde gå att se var hän det barkar – om det nu barkar.

Medan vi i sverige utredde regionindelning och ansvarsfördelningen hann danskarna med att genomföra radikala reformer.

Träffa Rolf Solli på Ekonomidagarna i Örebro 21-23 oktoberwww.ekonomidagarna.se


ekonoMi

LOU [el:o’u:] – Lagen om offentlig upphandling. Juridisk snårskog som

reglerar statens, kommuners, landstings m fl myndigheters inköp av varor,

tjänster, entreprenader m m. Tarvar ofta vägledning och rådgivning av

kompetent juridisk partner.

Specialisering [spesi’alise:ring] – specialist på att göra något. Tyder ofta

på djup inom ett visst område. Exempel på det senare är advokatfirman

Lindahls medarbetare inom offentlig upphandling, som befinner sig i

Sveriges absoluta toppskikt avseende såväl kompetens som kapacitet inom

detta område.

www [ve:ve:ve:] – prefix för träffsida på Internet. Är man t ex intresserad

av rådgivning, utbildning eller annan assistans gällande offentlig upp-

handling går man lämpligen in på www.lindahl.se

handbok för smartare affärer 75

s t o c k h o l m g ö t e b o r g h e l s i n g b o r g m a l m ö u p p s a l a ö r e b r o www.lindahl.se

En alltför stor del av det ekono-miska biståndet från kommunerna betalas ut felaktigt varje år. I en ny skrift beskriver SKL hur olika kommuner framgångsrikt arbetar för att motverka de felaktiga utbetal-ningarna.

År 2008 utbetalade kommunerna 9 500 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionser-sättning till flyktingar. Mycket tyder på att kostnaderna kommer att öka väsentligt under de kommande åren

Fakta om felaktiga utbetalningar I debatten har det hävdats att det förekommer ett omfattande miss-bruk av trygghetssystemen. Det är mot den bakgrunden som regeringen hösten 2005 tillsatte Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Hösten 2008 kom ett slutbetänkande från

Bidragsfusk för 20 miljarder

delegationen med förslag till hur säkerheten och kontrollen skulle kunna öka.

Omfattning av felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd Totalt uppskattades att de felaktiga utbetalningarna årligen omfattar 18-20 miljarder kronor. Av dessa var 10 miljarder kronor avsiktliga fel från dem som söker bidrag och 6 miljarder oavsiktliga fel från den sökande. Övriga fel beror bl.a. på tidsbrist eller bristande rutiner hos myndigheterna. Summan kan sättas i relation till att de cirka 510 miljarder kronor som årligen betalas ut från trygghetssystemen.

Orsaker till felaktiga utbetalningar Förutom experterna har delegationen

gjort en genomgång av sammanlagt 65 rapporter från den kommunala revisionen. De vanligaste orsakerna till att fel uppstår är enligt dessa källor.

Ansökan De lämnade uppgifterna i ansökan är felaktiga eller ofullständiga. Det kan också handla om att den sökande undanhåller olika inkomster eller tillgångar.

Handläggning, beslut och utbetalning Vanligt är att det brister i kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för besluten om bidrag eller att beslutet förlängs utan att en reell omprövning eller uppdatering görs av olika uppgifter.

BidragsbrottslagenBidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 augusti 2007. Lagen är speci-ellt anpassad till de förhållande som gäller vid utbetalningar av bidrag. Lagen är indelad i tre grader av brott. • Densommedvetetochviduppre-

pade tillfällen får ut stora felak-

en viktig förutsättning för att trygghetssystemen ska uppfattas som rättvisa och legitima är att de hanteras tillförlitligt och effektivt. det gäller att rätt person får rätt utbetalning med rätt belopp vid rätt tillfälle.

tiga belopp kan dömas till grovt bidragsbrott och riskerar upp till fyra års fängelse.

• Bedöms beloppet vara mindreräknas handlingen som bidrags-brott och kan in-nebära upp till två års fängelse.

• Ringa brott används i de fall detutbetalade beloppet är litet och straffet kan bli böter eller fängelse i upp till sex månader.

Den största förändringen med den nya lagen är att det blir straffbart att vara grovt oaktsam med uppgifterna utan att för den skulle medvetet få mer pengar än vad man har rätt till. Tidigare krävdes uppsåt för att kunna dömas. En annan förändring med den nya lagen är att berörda myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott till polis och åklagare.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting


ekonoMi

Signild Östgren har bråda dagar. Den 7 oktober startar hon sin infor-mationsresa i Norrland för att berätta för exakt alla, allt ifrån förvaltnings-chefer, nämndpresidier, förvaltnings-ekonomer och ekonomiansvariga i samtliga nämnder och styrelser, till övriga berörda tjänstemän och förtroendevalda om det ekonomiska läget både i Sverige, och globalt, och konsekvenserna av den nya budget-propositionen.

Första anhalten är Gävle, där hon har blivit inbjuden av Region Gävleborg i samarbete med Region Dalarna och Regionförbundet Uppsala län.

Därefter ska hon vidare till Härnösand och Umeå. Enligt Signild Östgren finns det ingen anledning för varken kommuner eller landsting att pusta ut:

Läget är allvarligt. Problemet är att detta är en engångsumma. Läget kommer att vara lika allvarligt 2011 och 2012. Även om man får pengar nu måste man tänka framåt. Kommunerna måste fortsätta jobba med effektivisering och prioritering.

AkuthjälpAv de tio extra miljarderna går tre till landstingen och sju till kommu-nerna. Pengarna kommer att fördelas i proportion till varje kommun/landstings invånarantal.

Bakgrunden till att regeringen nu delar ut 10 miljarder extra i statsbi-drag är att den ekonomiska krisen slagit hårt mot kommunerna och sjukvårdens merkostnaderna för insatser med anledning av svinin-fluensan har gröpt ur landstingens finanser rejält.

En akutåtgärd som enligt reger-ingen är att betrakta som första hjälpen men inte som en lösning på lång sikt.

Väntas rädda 13.000 jobbBland annat hoppas regeringen att de tio miljarderna till kommunerna

Oviss framtid för kommunala ekonominFramtiden är dyster. så kan man sammanfatta den bild av de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting som signild östgren, chef på sektionen för ekonomisk analys på skl (sveriges kommuner och landsting) ger.

kommuner och landsting står inför en oviss framtid där det ställs stora krav på fortsatt effektivisering och prioritering trots regeringens extrapengar på 10 miljarder i den senaste budget-propositionen.

nästa år ska rädda cirka 13.000 jobb.

– Pengarna är till för att undvika panikinbromsningar. Det är inte för att nyanställa folk utan för att förhindra uppsägningar, sade stats-minister Fredrik Reinfeldt när budgetpropositionen presenterades.

Så här står det ordagrant i regerings-kansliets promemoria 2009-09-07:

”10 miljarder kronor för att värna välfärden i kommuner och landsting

Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till fallande produktion och hastigt stigande arbetslöshet i en omfattning som saknar motstycke i modern tid. Som ett litet, öppet och handelsberoende land har Sverige drabbats hårt.

Genom en ansvarsfull krishante-

”Det handlar om värna kvali-teten i viktiga områden, att möta en nedgång och det kan arbeten göra. Jag tror också att det spelar en viktig roll för förtroendet mellan medbor-garna och det offentliga.”

Hur används bidraget?Enligt SKL: chefekonom Signild Östgren är detta inte alldeles glas-klart:

Det finns en osäkerhet ute bland kommuner och landsting om hur pengarna ska förvaltas. Framtiden

ring finns utrymme för att ytterligare förstärka åtgärderna för att dämpa sysselsättningsfallet, motverka att arbetslösheten blir bestående och samtidigt värna välfärden.”

Detta betonade även socialmi-nister Göran Hägglund vid en press-träff om det ökade statsbidraget:

ser dyster ut, läget är mycket allvar-ligt och just att det är ett engångs-belopp gör det bekymmersamt. Men för att få ut mesta möjliga av pengarna får kommunerna lösa det lokalt i nämnder och styrelser. Olika kommuner har olika behov och det får lösas lokalt.

Signild Östgren, chef på sektionen för ekonomisk analys på Sveriges Kommuner och Landsting.


ekonoMi

Beställ tolkning direkt med eTolk

eTolk är Semantix nya webbaserade tolkbok-ningssystem, som vi har utvecklat tillsammans med våra kunder. Välj själv mellan tolk på plats eller tolk på telefon. Vi har fler än 5 000 tolkar i vår databas.

För mer information och registrering, mejla [email protected]. Upptäck fördelarna med eTolk. Snabbt, flexibelt, tryggt och enkelt.

Telefon 0770-457 400 www.semantix.se

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅKSKRIBENTER UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING

Men frågan om pengarna verk-ligen kommer att gå till det de är avsedda för bekymrar inte närings-minster Maud Olofsson som hyser stort förtroende för kommunernas förmåga att fatta rätt beslut:

”Kommunerna är i grunden kloka och vill säkra skolan och vården. Men det är ingen långsiktig lösning. För det krävs att fler kommer i arbete så att skatteintäkterna ökar” sade näringsminister Maud Olofsson när budgeten presenterades.

Pengarna är utöver det generella statsbidraget. Totalt hamnar extra-satsningen för 2010 på 17 miljarder kronor, eftersom kommunerna redan i våras tilldelades sju miljarder kronor för nästa år.

Framtiden osäkerTrots dessa extrapengar står det klart att utmaningarna för både kommuner och landsting fortsätter och de ekonomiska påfrestningarna väntas inte minska. Det säjer Signild Östgren, chef för ekonomisk analys på SKL:

Läget är allvarligt. Problemet är att detta är en engångsumma. Det här är ett tillfälligt konjuk-turstöd, men eftersom arbetslös-heten kommer att öka så kvarstår problemen. Även om man får pengar nu måste man tänka framåt. Det går inte att utöka nånting. I den bästa av världar innebär stödet att kommu-nerna kan bibehålla sin verksamhet och slippa minska personalen. Men detta är ett engångsbelopp och det är bekymmersamt.

De tyngsta belastningarna på kommunerna ekonomi utgörs av minskade skatteintäkter och ökad försörjningsbörda i form av ekono-miskt bistånd, det som förr kallades socialbidrag.

Socialbidrag ökarNär allt fler blir arbetslösa får kommunerna in mindre pengar och hushållens ekonomi försämras och tvingar allt fler att söka ekonomisk hjälp.

Enligt en rapport från Social-styrelsen är kostnaderna för ekono-miskt bistånd det högsta på fem år och utbetalningarna av ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette soci-albidrag, fortsatte att öka under andra kvartalet i år.

Enligt Socialstyrelsen betalades 2,8 miljarder kronor ut under kvar-talet, en ökning med 16 procent jämfört med motsvarande period 2008.

”Det belopp som betalades ut i ekonomiskt bistånd under det andra kvartalet år 2009 är det högsta belopp som betalats ut under den senaste femårsperioden”, skriver Johan Dalén, statistiker vid Social-styrelsen, i ett pressmeddelande.

I toppen, över de kommuner där utbetalningarna ökat mest, ligger Norsjö, Lysekil och Orsa.

Jokkmokk, Älvdalen och Säter tillhör de kommuner där det ekono-miska biståndet minskat mest.

Enligt Signild Östgren kommer problemen att fortsätta:

Dessutom är det ytterligare ett problem att stödet är kortsiktigt, eftersom det blir knepigt att lägga en budget om man inte har framtiden klar för sig.

Det bästa, säjer hon, är om man hade kunnat få besked även om 2011 och 2012. Eftersom kommunerna lägger sin budget på våren måste man nu utgå från det man vet.

I praktiken kan det innebära att kommunerna inte kan använda det extra statsbidraget som det är tänkt, utan kan tvingas hushålla och spara pengarna för att ha en buffert för kommande år då de inte får några extrapengar.

Kommunekonomin utredsSignild Östgren ser hela scenariot som ororande och hon sticker inte under stol med att hon ser mycket allvarligt på läget.

Tycker hon då att regeringen tar tillräckligt allvarligt på den ekono-miska situationen för kommuner och landsting?

Den gör nog så gott den kan under de förutsättningar som finns. Vi kan bara hoppas att detta räcker. Men klart är att vi skulle behöva mer pengar för att klara kommande pris och löneökningar, säjer Signild Östgren.

Det här har även regeringen klart för sig och utbildningsminister Jan Björklund(fp) har i media betonat detta:

Men detta är bara början. Reger-ingen är medveten om att detta är första hjälpen och ingen lösning på lång sikt. Regeringen tänker sätta igång ett utredningsarbete för att ändra spelreglerna för den kommunala ekonomin. Det finns ett konstruktionsfel i reglerna för den kommunala ekonomin. När staten försöker dämpa konjunk-tursvängningarna så förstärker den kommunala ekonomin i stället dem. Kommunerna tvingas betala ut soci-albidrag i sämre tider samtidigt som man har balanskrav i ekonomin. Det leder till att man tvingas dra ned kraftigt och krisen blir ännu värre, sade Björklund på en presskonferens när budgetpropositionen presente-rades i september.

En möjlighet att ge kommu-nernas ekonomi en ökad stabilitet över konjunkturcykeln, och inte verka instabiliserande, är att införa en kommunstabiliseringsfond för att utjämna inkomsterna.

Men Signild Östgren,chef på sektionen för ekonomisk analys på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) vill inte ens ge uttryck åt en försiktig optimism när hon sammanfattar den närmaste fram-tiden:

Läget framåt är inget vidare.

Marie Clancy


Fordon

Elbilarna som kommer blir ett genombrott för rena, utsläppsfria transportlösningar. Renault räknar också med att man skall kunna mass-producera bilarna så att även vanligt folk kommer att ha råd att köra på el. Förutom själva batteriet ligger den tekniska utmaningen med en elbil att minimera energiförbrukningen hos alla övriga aggregat i bilen som drar ström, klimatanläggning, lyktor, tele, radio, cd, etcetera för att maxi-mera räckvidden per laddning.

Bilutställningen i FrankfurtPå den stora bilutställningen i Frankfurt visade Renault upp fyra conceptbilar för eldrift som man räknar med att börja marknadsföra och sälja redan 2011.Första elbilen som lanseras blir Fluence som initialt kommer att börja säljas i Israel och Europa. Den andra är en elversion av Renault Kangoo Express, hant-verkarbilen. Av vad man visade

renault har tidigt sagt att man tror på en fram-

tid för elbilen och har också satsat därefter.

redan 2011 tror man sig om att kunna få ut

20-40 000 eldrivna bilar. för att lyckas med sin

målsättning håller man just nu på – i samarbe-

te med franska staten – att bygga upp en stor

batterifabrik utanför Paris.

upp i Frankfurt kommer efterhand elbilsprogrammet att utökas med två helt nya bilar. Twizy, ämnad för stadstrafik, visar riktlinjerna för hur en tredje bil kan se ut. En fjärde konceptbil med inspiration från Zoe skall börja säljas under 2012.

Tre möjligheter att ladda energiAtt få så lång körsträcka som möjligt är utmaningen för ett elfordon. I dagsläget arbetar Renault utifrån tre alternativa lösningar. Standard-laddning som tar 4- 8 timmar via ett laddningsuttag på bilens utsida. Snabbladdning på 20 minuter genom samma laddningsuttag på speciella laddningsställen, alternativt ett exklusivt Quickdropsystem där man på tre minuter snabbyter batte-riet på en laddningsstation.

Klas Bergqvist

Storsatsning på el

Fluence Z.E är den första eltbilen som kommer i massproduktion med. Bilen rymmer hela familjen med en räckvidd på 160 kilometer.

Zoe Z-E har ett speciellt utformat tak som optimerar klimatanläggnngen utan att minska körsträckan.

Twizy Z.E, elbil där förare och passagerare sitter i rad. Karossen är lik en säker kokong som erbjuder skydd för förare och passagerare. Drivkraften kommer från en 15 kW elmotor vilket ger prestanda liknande en 125 cc motorcykel.

Kangoo Z.E. koncept drivs av 70 kW elmotor med ett vrid-moment på 226 Nm tillsammans med ett litium-jon batteri.


ekonoMi

Det är inte bara skolbarnen som går ett nytt år till mötes. Även många av oss vuxna känner lust att göra en nystart när det blir höst.

Här på Allego har vi upprop i Upphandlingsskolan. Det är nu du har chansen att planera in en dag eller två som gör dig säkrare och effektivare i din roll på jobbet.

Allego AB etablerades 1994 för att arbeta inom upphandlingsområdet och då främst med information om offentliga upphandlingar. I dag omfattar vår verksamhet hela upp-handlingsprocessen. Vi levererar nyttovärden för både leverantörer och upphandlare. Allego ska uppträda som en oberoende part mellan två aktörer och arbeta kon-sekvent för att höja kompetensen och intresset för hela upphand-lingsområdet. Vi är 29 anställda och kontoret ligger i Falun.

Höstrabatt på Allegos utbildningar!

Mötesplats upphandling

Läs mer om respektive utbildning på www.allego.se under Utbildningar.

Har du frågor, kontakta oss på telefon 023-705 719 eller växel 023-705 700. Du kan också maila oss på [email protected].

Välkommen till en spännande och lärorik höst med Allego!

om du anmäler dig

före den 30/10

500 kr rabatt

Anmäl dig till någon av höstens kurser:

Allmän grundutbildning LOU• Fördjupningsutbildning LOU • (klassiska sektorn)

Fördjupningsutbildning LUF • (försörjningssektorn)

Utbildning i Lagen om valfrihet – LOV•

Skapa förfrågningsunderlag / kvalificering • och utvärdering

Utbildning i förhandling•

Miljökrav vid offentlig upphandling•

Upphandling i praktiken•

Affärsmannaskap•

Utvärdering i praktiken •



i EVEPLA NTET. se

Portalen för dig som söker evenemang, konferenser och mässor

eventplanet.se

Säpos uppdrag från regeringen är att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsled-ningen.

– Vi är en nationell säkerhets-tjänst och polismyndighet där vi arbetar med kontraspionage, kontra-terrorism, författningsskydd, person-skydd och säkerhetsskydd. 150-200 livvakter tar hand om regeringen, riksdagen och kungahuset. Vi ansvarar för 408 personers säkerhet, frågan är ibland vem som skall ha livvakt och inte.

Säpo har 914 miljoner i anslag, är

Hierarkiernas tid är förbisäpo-chefen anders danielsson överträffar de flesta med sin naturlighet, öppenhet och humor. samtidigt finns allvaret där. så även lugnet och tydligheten.

– en av våra största utmaningar är att ta reda på vad det är vi inte vet som vi borde veta, säger han.

cirka 1000 anställda och finns på åtta orter runt om i Sverige, bland annat i Malmö, Stockholm, Göteborg, Uppsala, Örebro och Luleå.

– Vi har fyra sambandsmän utomlands och nätverk bland annat i Berlin, Paris och Rom.

De får in ungefär 200 000 samtal per år där vissa handlar om grova våldsbrott.

– Grov organiserad brottslighet handlar om en sak – tjäna pengar.

Skydda och förebyggaSverige har förbundit sig till att samarbeta med andra länder och 15

länder har sina underrättelsetjänster här. Det handlar om rikets säkerhet och att skydda medborgarna.

– Vi kräver att de skall förmedla sig till oss, men det är inte alla gånger de gör det. Sedan händer det ibland att vissa utger sig för att vara profes-sorer eller journalister, men är i själva verket något annat - det kan ibland vara vänsterextremister eller höger-extremister.

och leva upp till de politiska kraven vi har.

Det internationella samarbetet ofantligt stort, men Säpo har ett trovärdighetsunderskott mot omgiv-ningen då de inte kan berätta allt.

– Vi kan alltid bli bättre än vårt senaste arbete, vi måste bli bättre på att röra oss.

Danielsson om ledarskap– Jag visste inte mycket när jag började, jag kan inte veta allt, för mig handlar ledarskap om att enga-gemang, förståelse och inspiration. De som bestämmer är de som enga-gerar sig. Vad tycker du? Ja men gör det! För mig handlar det om att vara sig själv, att vara sig själv i alla lägen och inte spela några roller. Vi är alla olika.

Danielssons tankar kring ledar-skap innebär att skapa förutsättningar och undanröja hinder. Hierarkiernas tid är förbi, framgång skapas genom flöden. Mål och förståelse styr ledar-skapet, ledare måsta vara beredda att ta ansvar för helheten, framgångsrika ledare klarar av att hantera polari-teter.

– Vi arbetar mycket med metod-utveckling, det handlar om att låta medarbetarna växa, träd kan inte växa i skuggan. Är du ledare skall du bli duktig på att hantera dilemman, det är oftast inte antingen eller – utan både och.

Många gånger kan det handla om att lära sig hantera rädslan.

– Lära sig hantera att våga förlora fotfästet annars kanske risken finns att man förlorar sig själv.

En vanlig arbetsdag– En vanlig vardag för Danielsson handlar oftast om möten, han läser otroligt mycket. Stödet han har är hans hustru, arbetskollegor, konsulter och gamla vänner. Det fungerar inte för honom att ha en mentor.

– Jag försöker utveckla mig, den dagen då det inte är roligt längre är det dags att lägga av.

Tina Lundberg Åsén Foto: Tina Lundberg Åsén

Kunskap i mänskligt beteendeUnder socialdemokraternas ledning hade de stor insikt i Säpos arbete, vid regeringsskiftet var det inga problem att sammanlänka arbetet.

– Det hänger ihop med förtro-ende, ytterst är det en politisk agenda där vi talar om konsekvenser. Vi har specialister i kunskap om mänskligt beteende, samtidigt har våra chefer en doktorsgrad.

Säpo står väldigt nära den poli-tiska ledningen, Danielsson träffar dem två gånger i veckan.

– Våra ”kunder” är medborgarna



Medverkande i seminariet:Dan Sjöblom, generaldirektör KonkurrensverketPeter Lindblom, avdelningschef KonkurrensverketCharlotta Frenander, jurist KonkurrensverketModerator: Erik BlixVälkommen till oss på Kvalitetsmässan, monter H03:11.

Fler företag ska kunna, och vilja, lämna anbud vid offentliga upphandlingar

BesöK Vårt inVigningsseminarium på inKöp 2009onsdagen den 18 noVemBer 2009 Kl 08.50–10.10. Kom och lyssna

när jag talar på invigningsseminariet på Inköp 2009. Du kan också träffa mig i Konkurrensverkets monter den 18 november.

Foto

: Cat

harin

a Bi

esèr

t

Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. Organisationen star-tades i London maj 1919, alldeles efter att första världskriget var slut i syfte att hjälpa barn i de krigsdrab-bade länderna att få vara -just barn. Sex månader senare bildades Rädda Barnen Sverige Arbetet inriktade sig till en början på att lindra den värsta nöden för barn efter första världskriget. Under mellankrigstiden låg fokus på barn i Sverige men det

förändrades efter andra världskriget när människor i Sverige fick ökade insikter om att barn for illa i olika delar av världen. Under 1970-talet omvandlades Rädda Barnen till en modern biståndsorganisation och alltmer av resurserna gick till att förändra situationen för barn i utvecklingsländer.

90 000 medlemmar i Sverige– Rädda Barnen Sverige har ca 90 000 medlemmar som ingår i 240 lokalföreningar och 25 distrikt över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Stockholm och har 200 fast anställa, varav 32 är utlokaliserade på andra orter. Det är en svensk organisation

Rädda barneni samband med Chefsdagarna i helsingborg fick offentliga affärer en pratstund med gene-ralsekreteraren elisabet dahlin i rädda Barnen sverige, där hon föreläste om hur det är att vara ledare för en god sak.

90 år i världen, 90 år i Sverige

med internationell verksamhet– I Sverige arbetar man tillsam-

mans med medlemmarna i lokalför-eningarna för att driva påverkansar-

bete och skapa opinion kring barns situation. Internationellt arbetar man i åtta regioner runtom i världen i nära samarbete med omkring 330



– Det räcker inte med samtal, utbild-ning, delaktighet, engagemang, gemensamma mål och intresse, utan det som måste till är det som berör och skapar gemensamma upple-velser tillsammans. Det handlar om samtal, upplevelser och dialog, inte ”god morgon min personalresurs”, fortsätter Salenius. Tänk dig att en situation i en verksamhet kräver förändring, då finns det tre olika syner på hur en ledare kan se på situationen. Den första handlar om ett maktspel där ledaren vill skapa sig ett eget inflytande, den andra om att säkra driften, den tredje om en community som bygger på att stärka en gemensam tanke och kultur i en gemenskap. Denna community handlar om ett meningsskapande ledarskap och det är hit vi är på väg.

Vi är människorAtt leda sina anställda där medar-betaren ses som ett objekt och kunskapsresurs som skall precisions-utnyttjas, är en tid som är förbi. Lika mycket som att chefens roll är att kommunicera mål, arbetssätt, visioner, strategier, handlingsplaner och värderingar.

– Ledarskapet handlar inte längre om effektivt uppfyllande av klien-tens behov via kundnöjdhetsmät-ningar och kompetens. Förändring

av ledarskapet går nu istället mot att de anställda är MÄNNISKOR och aktiva aktörer i gemenskapen.

Salenius menar att det handlar om att ömsesidigt tänkande skapas genom en gemensam ”resa” där dialogen om visionen och meningen med verksamheten utvecklas genom upprepning av berättelsen och delat ledarskap där samtliga aktörer deltar i att leda verksamheten och sig själva.

Individualismen en ny tidVi går mot en tid där det handlar om individualism och fokusering på självförnyelse, behov av omedelbar förändring styrd av kortsiktighet och fixering vid snabbhet och dynamik.

– Ledarskapet gäller människan, individen och att vi förändras. Den nya individualismen handlar lite om ”cheferna brukade komma för att höra våra begåvade profes-sorer presentera sin forskning och sina resultat, nu vill de vara med i själva forskningen”. Vi är inne i ett meningskapande paradigmskifte där vi utforskar, upptäcker och upplever tillsammans.

Salenius menar att chefer och ledare behöver skapa arenor och aktiviteter för sökande och självför-nyelse både för sina anställda som för sig själva.

Chefen behöver ställa frågorSom ledare är det viktigt att jobba mycket mer med att ställa frågor till sina anställda, än att ge svar. Bra frågor är ett styrmedel som frigör kreativ energi, ger individuell utma-ning och frihet till personlig förank-ring.

– Vi behöver lägga om utbild-ningarna så att de blir frågedrivna, upplevelsedrivna och verksamhets-utvecklande, stryk föreläsningarna i introduktionsprogrammen, ta in frågorna istället. Vi har allt att vinna på att byta ut workshops till fråge- och problemdrivna ”work-outs”, lika mycket som att lägga om strategiar-betet så att den utgår från frågedriven utforskning, upplevelse och upptäckt av kundens eller brukarens värld.

Det handlar om att driva det frågedrivna greppet genom alla nivåer i organisationen, det skapar helt nya möjligheter för det offent-liga ledarskapet.

Offentlig verksamhet har i grunden en förankring i det mänsk-liga till skillnad från affärsdriven verk-samhet. Helt klart kan den offentliga organisationen bli en allt attraktivare arbetsgivare som ger de anställda möjlighet att söka och utveckla sig själv i meningsfulla uppgifter. Vågar vi gå in för det?

Tina Lundberg Åsén Foto: Tina Lundberg Åsén

trender och tendenser i offentligt ledarskap

Ett meningsskapande ledarskap

FAKTA

CLC utvecklar metoder och leder processer för upptäckt och lärande.

– vi vet mycket om bra ledarskap och i sverige har ni kommit mycket långt, men det finns mycket idag som vi inte är riktigt säkra på och det finns saker som inte fungerar, säger Bo-Magnus sale-nius vid ClC, Center for leading Competence.

lokala och nationella organisationer. De är experter på barns situation i sina samhällen och det är genom att stärka de nationella krafterna och initiativen som man kan uppnå långsiktiga förbättringar av barnens levnadsvillkor. Rädda barnen stödjer och stärker sina samarbetsorganisa-tioner så att de kan verka som gran-skare och pådrivare i förhållande till regering och förvaltning.

– Som generalsekreterare för Rädda Barnen får jag se hur illa barnen far i världen. Kabul, Gaza. Det är fasansfullt. Men vi måste arbeta vidare, trycka på beslutsfat-tarna för att barnen även på dessa ställen skall få en möjlighet till ett drägligt liv, berättar Elisbeth.

11,9 procent av Sveriges barn är fattiga– Barnfattigdom finns även i Sverige. År 2006 levde 229 000 av Sveriges närmare två miljoner barn i fattigdom. Mest utsatta var barn med utländsk bakgrund som bodde tillsammans med en ensamstå-ende föräldrar, av dem levde nästan hälften i fattigdom. Det visar vår senaste barnfattigdomsrapport.

– Fattigdom är ett relativt begrepp. Att växa upp i ett fattigt hem i Sverige är förstås inte samma sak som att vara fattig i exempelvis Brasilien. Oavsett land ska barn inte diskrimineras på grund av föräld-rarnas ekonomiska situation. Rädda Barnens rapport Barns hälsa i Sverige (2004) visar att det finns ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet.

Den ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att barnfattig-domen ökar igen i hela Sverige. Det finns också stor risk att klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barn-familjerna vidgas ytterligare. Den utvecklingen började under förra lågkonjunkturen på 90-talet och har sedan fortsatt trots högkonjunktur.

– Tidigare ekonomiska nedgångar har framförallt drabbat dem som redan i utgångsläget är mest sårbara och oetablerade, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Växjö universitet och författare till Rädda Barnens rapporter om barn-fattigdom.

– Vi har många gånger uppmanat regeringen att analysera konsekven-serna för barn av förändringar i ekonomin och trygghetssystemen. Nu när vi befinner oss i en lågkon-junktur måste vi särskilt uppmärk-samma hur barnen påverkas och det räcker inte bara med analyser: nu krävs handling, säger Lina Sten-berg, programhandläggare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen kräver att reger-ingen omgående tar fram ett åtgärds-paket för barns välfärd under den ekonomiska krisen.

Klas Bergqvist

Ledarskapet gäller människan, individen och att vi förändras, säger Bo-Magnus Salenius.



www.inregodirekt.se Bra för plånboken. Och Miljön.

REKONDITIONERAD IT-UTRUSTNING MED GARANTI, SERVICE & SUPPORT

ERBJUD DINA ELEVER MER DATORTID - HOS OSS RÄCKER DIN IT-BUDGET LÄNGRE!

”Nu kan vi erbjuda betydligt mer datortid för varje elev” Johan Källgren, IT-samordnare Eskilstuna kommun

”Nu har våra elever tre gånger fl er datorer” Bror Bergquist, Lärare Bild/Data/MediaTeglaskolan, Skara

Läs mer om våra nöjda kunder på:www.inregodirekt.se/information/referenser

Marie driver hotellet Best Western Blommenhof med 56 rum, restau-rang och konferensverksamhet sedan 1992. För 11 år sedan övertog hon hotellet tillsammans med sambon Thomas Jakobsson. Och det går bra för dem och deras 22 fast anställa medarbetare.

Stora ChefsprisetPå Chefsdagarna i Helsingborg fick Marie Alexandersson ta emot Stora Chefspriset av Svensk Chefsfören-ings ordförande Stig Orustfjord.

Marie hade blivit föreslagen till priset av två av hennes medarbetare, Marie Kemi och Camilla Carlsson. Deras motivering till att just Marie skulle vinna var:

”Med en lyhördhet och ett äkta intresse för människor vill hon bara vara bäst. Hennes väg för att bli just ”bäst” är att låta andra människor växa. Marie vågar släppa fram andras drivkraft och idéer, låta andra gå före och har förmågan att se ett resultat även i motgång. Fokus ligger alltid på HUR. Hur = resultat = framgång. Framgång är resultat, och med Maries ledning bygger hon långsiktigt en stark ekonomi tillsammans med ”jobbfamiljen” som en viktig del av helheten. Att ha sin egen största drivkraft i att uppleva egen framgång genom att se andra lyckas i sitt eget företag, kan bara bli en fram-gångsfaktor som chef och företagare. Go Marie Go!”

Stora Chefspriset till Marie Alexandersson,Best Western, Blommenhof Hotel Nyköping

Under Chefsdagarna i Helsing-borg fick Marie möjlighet att träffa och lyssna på andra framgångsrika ledare. Särskilt intressant tycker hon det var att få lyssna till bland andra Dan Eliasson, GD på Migrations-verket, som med ett välkomnande ledarskap fått sina medarbetare att känna trygghet i sina yrkesroller. Även Anders Danielsson på Säpo

– att glädjas åt varandra. det är Maries eget motto för sitt chefsskap. hennes policy är att det är omtanken som räknas. särskilt nu i tuffa tider när det gäller att få alla att stå på tå, att alltid ställa upp för varandra för att gästerna skall trivas.

var ännu ett exempel på ett posi-tivt ledarskap, så som Marie själv också vill se på chefsrollen. Det varit intressant att följa seminarierna och talarna under konferensen. Nyttiga dagar som kan ge ny energi att ta till när de dagar kommer när man själv kanske behöver lite peppning.

Klas Bergqvist



i EVEPLA NTET. se

Vi hjälper dig hitta evenemang som passar dig och då du har tideventplanet.se

– Jag kommer från Teheran, som barn var jag var nyfiken och envis, pappa blev så trött på alla mina frågor, fortsätter hon.

Efter att ha gått ur gymnasiet ville Minoo bli civilingenjör, men det gick inte i Teheran. Hon frågade då sin far om hon fick flytta till Sverige. Och det fick hon. I slutet av hennes studietid blev det revolution i Teheran, varpå Minoo inte ville åka tillbaka. Istället blev hon kvar. Sedan dess har Minoo bland annat arbetat vid Vattenfall i 22 år och analyserat det svenska elnätet och lyckades under tiden slå ihop 16 bolag, samti-digt som hon var fackligt engagerad.

Efter att ha fått påbackning av sin chef med att ha för många järn i elden, lämnade hon sitt fackliga uppdrag. Därefter gästspelade hon som länsarbetsdirektör i Uppsala under ett par år och kom i kontakt med samhället, arbetslivet och de mjuka värden, för att senare hamna vid Banverket med ett ansvar över 6 000 anställda.

Aktuella transport- politiska frågorBanverkets uppgift är att klara av dagens tågtrafik och leverera den kvalitet som tågresenärer och trans-portköpare förväntar sig. Nu vill

regeringen slå ihop Banverket och Vägverket. Just nu är marknadsöpp-ningen av järnvägens persontrafik en högaktuell transportpolitisk fråga, inte minst utredningen kring höghastighetsbanor och den natio-nella planen för transportsystem under åren 2010-2021, så väl som de differentierade banavgifter.

I det nya trafikverket som föreslås kommer Banverket och Vägverket att ingå liksom delar tillsammans med SIKA, Sjöfartsverket och Luft-fartsverket i den långsiktiga plane-ringen. Meningen är att de skall vara en självständig myndighet även när det gäller utvärdering.

– Det är positivt att det trafikö-vergripande arbetet stärks och utvecklas. Det är också positivt att planeringen för nya satsningar före-slås, det blir enklare och flexiblare inte minst blir handläggningstiden kortare. Förslaget kan också skapa bättre förutsättningar att svara mot kundernas och näringslivets behov, menar Minoo samtidigt som hon också ser problem.

– I samband med integrationen kan det vara olika verksamhetskul-turer, olika arbetssätt, eventuell bris-

tande förändringsbenägenhet, behov av ökad effektivisering, kompe-tensflykt och oro som kan vara lite problematiska. Ofrånkomligt påverkas medarbetarnas engagemang av många parametrar, arbetsmiljön, organisationen, kompetensen, kontaktnätet, omvärlden. Inte minst av privatlivet.

100 procent nöjda kunderFör Minoo finns det tre olika typer av ledarskap. Hon menar att det finns de som ser till att saker händer, det finns de som pratar och det finns de som står och tittar på.

– Några egenskaper som känne-tecknar en bra ledare är de som är resultatinriktade, äger initiativför-måga, är affärsmässiga och kost-nadsmedvetna, kundorienterade och kommunikativa. Den som inte kommunicerar förlorar. Transport är en framtidsbransch, behovet ökar konstant, min ambition är att ha 100 procent nöjda kunder.

Ledstjärnan i Minoos ledarskap är ständigt att ha kundnyttan i fokus. Det handlar också om att ställa krav.


Banverket en högaktuell transportpolitisk fråga

– att arbeta här är det mest intressanta jobb jag haft, det är julafton varje dag, säger Minoo akhtarzand Banverkets generaldirektör och menar samtidigt på att vara chef i näringslivet är en sak, men att vara det i offentlig verksamhet är mycket tuffare. Båda skapar möjligheter, men också problem. det gäller att klara av att driva en offentlig verksamhet under mycket osäkra förutsättningar.



För tredje året i rad frågar Kraut-hammer anställda över hela Europa om vilket beteende de efterfrågar och upplever av sina chefer. Varje år är det markanta klyftor mellan önskan och verklighet. Och detta år är inget undantag. Majoriteten av alla chefer (64 procent) beter sig exemplariskt eller i alla fall funktionsdugligt och en tredjedel under medel och i värsta fall diskvalificerat.

– I synnerhet borde seniora chefer akta sig för att ignorera avgörande beteende så som att lyssna på sina anställda och avfärda dem som för elementära. Eller genom att anta en inställning av att ”det där är någon-ting jag höll på med i början av min karriär”, varnar Ronald Meijers, ordförande i Krauthammers styrelse.

Styr genom att lyssna– Här är ett citat som illustrerar kombinationen av okunnighet och arrogans uppvisat av många seniora chefer: ”Att lyssna? Ja, jag gick på en kurs när jag var 28 år.” Men, före-tagsledningen ska komma ihåg att bra ledarskap härstammar ifrån att kunna hantera det elementära, säger han.

– Engagemanget hos anställda är oroande lågt, tillägger Steffi Gande, chef för Krauthammers R&D-avdelning. Och anställningstrygghet är inte så viktigt för de anställda som vi trodde, med desto viktigare är trivseln. Chefer som förlitar sig på att företagets talanger ska rida ut stormen och stanna kvar i bolaget, uppmanas att tänka om!

Krauthammer bygger upp en instrumentbräda av management-dimensioner. Detta innebär att forska om vilket beteende anställda efterfrågar och upplever utifrån 27 viktiga managementmetoder, exem-pelvis hur chefer ”uppmuntrar dem att uttrycka sina idéer” eller ”iden-tifiera sina talanger”. Två beteende-områden av 27 möjliga toppar listan över mest önskade, år efter år.

95% skulle önska att de tillsam-mans med sin chef analyserade problem som uppstår, 52% upplever detta.

80% skulle önska att deras chef spontant erkänner sina misstag men endast 43% av cheferna gör detta.

Och resterande punkter från top tio-listan över de mest efterfrågade beteenden inkluderar:

83% skulle önska att deras chef

Budskap till chefer: var uppmärksamma annars lämnar era talanger företaget utan hänsyn till att det är kris, visar krauthammers senaste före-tagsledningsstudie.

Hur beter sig din chef?

gav dem autonomi i delegerandet och 35% upplever detta.

81% förväntar sig att deras chef tar deras personliga utveckling i beaktning vid delegering av arbets-uppgifter, 32% upplever detta.

80% förväntar sig att de ska få avsluta när det berättar om en idé för sin chef, samt att bli uppmuntrade att fortsätta, 35% upplever detta.

80% skulle önska att deras chef involverade dem i besvärliga situa-tioner, inventering, samt i problem-lösning, detta händer i 39% av fallen.

80% skulle önska att deras chef uppmuntrade dem att finna en gemensam lösning på problemet när konflikt uppstår, 35% upplever detta.

80% skulle önska att deras chefer använde 360 graders feedback för att utvärdera deras talanger men endast 29% av cheferna gör detta.

79% skulle önska att deras chefer involverade dem när de definierar deras utvecklingsmål, och endast 44% av cheferna gör detta.

75% skulle önska att deras chefer gav dem beröm vid bra resultat och hårt arbete, men endast 39% upplever detta.

Utöver att fokusera på de top tio managementbeteenden de anställda efterfrågar, undersökte Krauthammer även nivån på de anställdas engage-mang, hur de trivdes på arbetet samt vad som är avgörande när de tar beslut om att stanna kvar eller inte i deras nuvarande organisation.

Bara 16% anser att affärsklimatet är svårt att uthärda, 41% känner sig neutrala och 43% rapporterar till och med att klimatet är acceptabelt.

Och när det handlar om enga-gemang och trivsel är endast 41% väldigt dedikerade att stanna i deras organisationer under de nästkom-mande 12 månaderna, medan 27% är neutrala eller till och med oenga-gerade.

Innehållet i jobbet viktigastEnligt undersökningen verkar anställda mer intresserade av inne-hållet i deras jobb och ganska avspända gällande anställnings-trygghet. Lönen har betydelse, men är inte en primär motivator.

Källa: Krauthammer



Tre år är lång tid att vänta på en dagis-plats men inte för att bygga en motorväg.Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsätt-ningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och ut-värderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”.

www.ekan.com

Ekan annons off affarer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.19.39

Före detta stad i kris lockar pendlareInger Nilsson, Malmö Stad, inledde föredragsserien. Hon pekade på Malmös dramatiska utveckling. Under 1970-talet var Malmö i kris. Under 80- och 90-talet var de ekono-miska förutsättningarna fortsatt svåra. Neddragningar slog hårt mot Malmö. Trenden vände runt mille-nieskiftet. Nu får Malmö inte bara Öresundsbron utan sin högskola, Malmö högskola. I dagsläget pendlar 20.000 personer mellan Danmark

Personalvetardagarna 2009Utmaningar för Hr i kristiderekonomiskt bistra tider ställer ökade krav på human resources. Frågor om arbetsmiljö, arbets-rätt och hr-utveckling stod på programmet för personalvetardagarna 2009. Årets värd var Malmö stad.

och Sverige. Ingrid Nilsson ansåg att Malmö numera är en internationell stad:

– Det blir en positiv smältdegel. Malmö stad har även tagit initiativ till ett program kallat Välfärd för alla. Fokus är på boende, arbete, trygghet och utbildning, säger Inger Nilsson.

Samarbete mellan fack och HR-personal viktigt i kristiderAkademikerförbundet SSR: s ordfö-rande Christin Johansson fokuserade på betydelsen av HR-funktioner inom

organisationer. HR är särskilt viktigt i tider av nedskärningar. Svåra tider ställer större krav på yrkesmässighet. Det är viktigt att vårda sitt varumärke och tänka långsiktigt. Om neddrag-ningarna blir för stora kan verksam-heten drabbas på längre sikt.

– Facket kan lyfta fram den viktiga

en vana, säger hon. När Sandvik drabbades av lågkonjunkturen blev det naturligt att titta närmare på HR-funktionerna. Likaväl som nega-tiva tendenser kan förstärkas kan man förstärka positiva tendenser. Det är viktigt för ett företag att inte bara reagera på sin omvärld utan vara förutseende och förändringsbenäget.

Ingrid Larsby Arvered avslutade med att referera till stålmagnaten och filantropen Andrew Carnegie. Hans motto var: ”Nyckeln till fram-gång är inte att göra ett bra jobb utan att hitta de som gör jobbet”.

Utveckling mot mer samordning av HR i MalmöSabina Husak, projektkoordinator, och Veronica Wallinder, delprojekt-ledare, från Malmö stad talade om arbetet med HR-transformation (förändringsarbetet). Arbetet med att utveckla och göra om HR-ruti-nerna började då IT-systemet skulle bytas ut.

– Vi gjorde en förstudie i samband med bytet av datasystem, berättar Sabina Husak.

Det visade sig att verksamheten inom kommunen kunde samordnas i högre grad än tidigare. För att ge en konkret bild för de anställda inom kommunen valde Sabina och Vero-nica att använda sig av en Vasalopps-metafor. I ett Vasalopp finns som bekant olika delmål och ett slutmål. Vidare kantas vägen av uppförs-backar och utförsbackar.

– Bilden är lätt att komma ihåg, avslutar Veronica Wallinder.

Svenskarna måste spara merFöretagens ekonomiska villkor i nuläget analyserade Per Tryding, vice VD för Sydsvenska Handelskam-maren.

– I nuläget har vi för hög konsum-

funktion HR har när man träffar arbetsgivare. HR-personalen hjälper företagen att hantera nedgångar på ett korrekt, etiskt och bra sätt., säger Christin Johansson.

Våga möta förändringIngrid Larsby Arvered, inköps- och personalansvarig på Sandvik, talade om vikten av att våga möta föränd-ringar. Sandvik har den senaste tiden haft stora omstruktureringar och varsel. Vad innebär förändring?

– Förändring innebär att bryta



www.primona.se

Enkel beställning - Effektiva inköp Smart upphandling - Ökad avtalstrohet

Kommers 5 är här!

Nu med stöd för hela inköpsprocessen. Handel för alla behov med direkt överblick, full kostnadskontroll och omedelbar uppföljning

Jämställdhet är en viktig del av affärs-uppgörelser för Banco Fonder. Det finns ett behov av både förebilder och stöd ovanifrån. Banco lägger särskild vikt vid jämställdhet och jämlikhet när det gäller kapitalplaceringar. Ett sätt att påverka situationen för människor runt om i världen är att arbeta med ideella organisationer. I dagsläget samarbetar Banco med fler än hundra ideella organisationer. Banco kan i kraft av sin ställning på marknaden driva opinion och göra återkoppling till spararna enligt VD:n. På så sätt kan Banco vara ett redskap för att göra skillnad.

Vilka frågor rör jämställdhet och jämlikhet? Camilla Robinson Seipell nämner arbetsförhållanden, löner/förmåner, familjeliv, utbild-ning & kompetensutveckling, rekrytering och befordran. Genom att göra undersökningar, ha dialog med företag och erbjuda workshops utvärderar Banco Fonder resultaten.

Leva som man lär viktigt– Det är viktigt att leva som man lär, säger Camilla Robinson Seipell.

Banco gör även många fältbesök. Viktiga frågor att ställa är hur företag verkar för att öka antalet kvinnor i organisationen, om kvinnor finns i ledande positioner och hur eventuell föräldraledighet hanteras.

Internt arbetar Banco fonder mycket med modern IT-teknik. Kommunikationen med medar-betarna sker via sms, e-post och liknande. Arbetet är teambaserat.

– Alla kan bidra med något. Alla

tion på lånade pengar. Svenskarna måste spara mer än konsumera för att hinna ikapp, säger Per Tryding.

Han hävdade att företagens enda resurs är personalen då inte ens det mest avancerade företag klarar sig utan sin personal. Den viktigaste utmaningen för arbetslivet är att forma tydliga spelregler. Per Tryding ansåg att det var särskilt viktigt att låta ungdomar komma in på arbets-marknaden.

Arbetsrätten inte en regel utan ett systemTommy Iseskog, jurist och förfat-tare, talade om arbetsrättsbegreppet. Tommy Iseskog inskärpte att arbets-rätten är ett system av regler och inte en regel. Arbetsrätten reglerar relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. I Sverige råder det i det närmaste samsyn om uppfattningen av anställningar. En anställning ses i regel som en över tid långtgående relation. Tommy Iseskog ställde sig positiv till LAS.

– En arbetsgivare anställer inte individer för att det är lätt att sparka dem utan för att det finns ett behov av arbetskraft, säger Tommy Iseskog.

Den stora frågan inom arbetsrätt för närvarande är integritetsskydd.

– Vilka kontrollåtgärder skall en arbetsgivare få vidta? Tommy Iseskog lämnade frågan öppen.

Förenklingar i semesterlagenErik Danhard, arbetsrättsspecialist på advokatfirman Nilsson & Co, talade om aktuella frågor rörande arbetsrätten. Nytt är att semester-lagen ska förenklas språkligt och innehållsligt. Den gamla regeln att två intjänade år gjorde sjukfrånvaron semesterlönegrundande ändras till

kan skapa något för våra kunder.Detta har byggt upp en stark och

sammanhållen företagskultur. Banco Fonder arbetar med

ansvarsfulla placeringar. De gör place-ringarna på basis av sin värdegrund. Investeringarna ska vara i linje med Bancos etiska policy med hänsyn till både människa och miljö. Leveran-törer som inte uppfyllt Bancos etiska mål har fått lämna samarbetet.

Hänsyn till vardagliga plikterBanco Fonders VD betonar att hennes vardag liknar många andras, trots hennes höga position. Därför rör många personalfrågor vardag-liga problem även på styrelsenivå. Tydliga mötesregler råder. Medarbe-tarna och styrelsemedlemmarna ska veta vad som gäller vid till exempel dagishämtning eller andra vardag-liga plikter. Samtidigt är det ”högt i tak” och en stor flexibilitet råder. Camilla Robinson Seipell har själv varit föräldraledig VD. Detta är inte särskilt vanligt på VD-positioner.

En sammanhållen organisation skapas genom att ge medarbetarna förtroende och erkännande.

– Delegera och låt medarbetarna få credit hela vägen, avslutar Camilla Robinson Seipell.

Faktaruta: Annas jämställdhets-pris är finansbranschens jämställd-hetspris. Det instiftades 1993 till minne av Anna Persson-Collert. Priset delas ut årligen.

Leonard Heed

ett år. Framöver kommer alla arbets-tagare att tjäna in semesterförmåner, men det är inte säkert att ledighet utgår. Grundläggande principer för semesterersättning kommer dock att kvarstå. Arbetstagare tjänar in semesterersättning under året och får ersättning i efterskott.

EG-rätten står över Arbetsdom-stolen. Alla arbetsgivare är inte fullt medvetna om detta. I flera fall har svensk lag fått stryka på foten.

– Sök rådgivning i konkreta lägen!

Nytt är även diskrimineringslag-stiftningen som vi fått via EG-rätten. Vid till exempel anställningar kan dessa lagar komma att tillämpas.

– Detta skall då jämföras med svensk ”saklig grund”, säger Erik Danhard.

Personalvetardagarna avlutades med en fördjupningsdag på temat ”Kompetens- och verksamhets-utveckling”. Föreläsare var Andy Swärd, mental tränare och professio-nell coach samt Igor Ardoris, mental tränare och föreläsare.

Personalvetardagarna var förlagda till Luftkastellet, 29 september – 1 oktober.

Leonard Heed

Faktaruta: Andrew Carnegie skrev ett flertal böcker om samhälle och filan-tropi, den mest omtalade är ”The Gospel of Wealth” (1889).

Human Resources, HR, är ett begrepp för hur arbetsgivare arbetar med personal- och organisationsfrågor.

År 2008 fick Banco Fonder annas jämställdhets-pris. detta eftersom de tar hänsyn till könen både internt och externt. Banco Fonder är ett sätt att påverka världen enligt vd Camilla robinson seipell.

Prisbelönt jämställd-hetsarbete

Tommy Iseskog talade om arbets-rättsbegreppet.



Experience a LOT of Polish hospitality onboard and enjoy a LOT of convenient connections to Athens, Barcelona, Bucharest, Istanbul, Larnaca, Nice, Rome and many more in Southern and Eastern Europe

From Stockholm to Warsaw 3 times daily

For booking please contact your travel agent

när generaldirektör dan eliasson började vid Migrationsverket möttes han av en personalstab som var otro-ligt skicklig.

– de var fantastiska, de utförde den mest humanitära insatsen i europa, men samtidigt upplevde jag att de hade dålig självkänsla, man var inte trygg i organisationen, säger han.

Frågan han brottades med var hur han kunde vända på detta.

från Chefsdagarna

Att leda med vänlighet



www.conventum.se conventum örebro | +46 19 766 45 [email protected]

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa för-utsättningarna för att arrangera framgångs-rika möten, oavsett om det handlar om konfe-renser, kongresser eller nöjesarrangemang.

För Dan handlade det om att skapa trygghet i systemet, parallellt som han tänkte till på vad asylrätten egentligen innebar, vad uppdraget betydde, vilket förhållningssätt de skulle ha och vilken visionen var.

– Jag arbetade både horisontellt och vertikalt med fokus på att skapa harmoni i systemet, fortsätter han.

Dans styrfilosofi handlade om att värna om asylrätten, inte minst om att värna om samtalet, dialogen.

– Jag kan inte beordra fram saker, vi har inga förhör med dem som kommer, utan vi har samtal. Det välkomnande perspektivet inom lagens råmärken är vår värdegrund.

– Ibland är jag osäker på vad som är rätt, jag behöver jobba mycket mer på min styrfilosofi, bli mer strategisk och inte ha för bråttom.

Det levande samtalet– Mitt viktigaste uppdrag är att se mina medarbetare och jag måste hålla en rak linje. När jag började vid Migrationsverket upplevde jag att organisationen saknade det levande samtalet, jag funderade så här – hur vill jag bli behandlad av min chef. Jag vill ju att chefen skall se mig och ge mig en klapp då och då.

För Dan handlar det om att ge, backa upp och åter ge samtidigt som han skapar lust till förändring genom samtalet.

– Skapar vi förändring genom teamwork eller måla en tavla, nej jag tror inte på det. Däremot tror jag på att ställa frågan direkt till den det gäller – vad föder dig? Vad känner du lust för? Inte bli serverad någon färdig lösning som någon annan har tänkt ut.

– Bekräftelse fyller en med sprud-lande energi, sedan tänker jag på att det även är viktigt att inte gå in och skapa dissonanser i organisationen, utan låta var och en sköta sitt. För mig handlar det om att lita på mina medarbetare, har jag delegerat ett uppdrag så har jag gjort det.

Det jobbiga samtaletIbland går det ändå fel. En kollega kan exempelvis ha problem med spriten, då är det viktigt att ta samtalet direkt.

– Många gånger tänker vi kanske att det är bättre att skjuta på det, men det är viktigt att sätta sig ner med en gång och prata i lugn och ro. Det behöver inte bli någon konfron-tation, utan man träffas flera gånger och talar vidare.

Dan poängterar att det inte finns

en enda konflikt som inte kan lösas med samtal.

– Det handlar om att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Jag vill inte ha skäll, har det blivit fel behöver ingen påtala det. Vi är vår egen största fiende som vet om när vi har gjort fel, det är viktigt att fokusera vad som istället kan göras bättre.

Dan är övertygad om att alla människor gör så gott de kan, lika väl som vi alla behöver bli sedda och bekräftade.

– En av mina viktigaste uppgifter är att hitta en helhetssyn. Det är inte jag som skall ta flaggan och sätta den någonstans, utan det är givetvis till-sammans med dem jag arbetar med. Det handlar om kärlek och värme.


från Chefsdagarna

Att leda med vänlighet



AB Bostäder i Borås har genom ett framgångsrikt utvecklingsarbete, som involverat hela organisationen, lyckats höja både kundnöjdhet och effektivisera den interna driften. En Kundportal har bland annat lanse-rats för att kunna erbjuda bättre service till nya och befintliga hyres-gäster. Sven Liljegren, VD på AB Bostäder i Borås är mycket nöjd med resultatet:

– Nu kan våra hyresgäster uträtta ärenden, till exempel göra felanmäl-ningar och hitta information om kontrakt eller ekonomisk status när helst det passar oberoende av några telefontider eller liknande. Kund-portalen är mycket uppskattad av hyresgästerna och har även bidragit till ett minskat flöde av frågor till kundmottagningen.

En viktig del av AB Bostäders förbättringsarbete var även införande av ett system för mobil ärendehan-

tering, något som visat sig mycket uppskattad av såväl medarbetare som hyresgäster. Reparatören Christer Pettersson berättar hur mobiliteten har förändrat hans vardag:

– Genom att arbeta med arbets-ordrar i mobiltelefonen kan arbets-dagen planeras bättre. Jag får ut arbetsordrarna direkt i telefonen, informationen uppdateras löpande vilket innebär att man inte behöver åka så mycket fram och tillbaka mellan kontoret och hyresgästerna

utan att man kan planera sina arbeten på ett effektivt sätt.

Med stöd av ett nytt fastighets-system finns information om hyres-gästen tillgänglig på ett helt annat sätt, information som tidigare var spridd i pärmar, exceldokument och ibland enbart i medarbetarnas huvuden. Detta har bland annat minskat sårbarheten vid personal-förändringar och semesterperioder. Att det nya arbetssättet gett resultat har AB Bostäder även fått ett kvitto på genom den årliga hyresgästun-dersökningen AktivBo då man sett en tydlig ökning i Serviceindex. Magnus Wernqvist (Ekan AB), som stöttat projektledningen i utveck-lingsarbetet, säger att AB Bostäder är ett mycket bra exempel på en organi-sation som tagit tillvara på möjlighe-terna till verksamhetsutveckling vid byte av affärssystem.

– Det finns en oerhörd potential

Smarta värdar med kunden i centrumFinanskrisen har under det gångna året satt tydliga spår på fastighetsmarknaden. trans-aktionstakten har avtagit avsevärt och många aktörer väljer i stället att fokusera på ökad intern effektivitet samt kundnytta för befintliga hyres-gäster. en utveckling som bidrar till såväl omedel-bara vinster som ett starkare varumärke på sikt. i många fall är det bolagen inom den offentliga servicen som leder utvecklingen.

i dessa lägen som alla fastighetsbolag bör beakta då ett nytt IT-stöd många gånger omfattar en stor investering.

Direktkontakt ska skapa långsiktigt nöjda kunderKungälvsbostäder är ett annat exempel på fastighetsbolag som insett vikten av nära kundrelationer. Efter flera års outsourcing av felan-mälanprocessen har företaget nu tänkt om och tagit hem densamma. Kungälvsbostäders VD, Bo Genvad, ser endast vinster med att äga hela processen:

– Genom att ta hem felanmälan och utföra den tillsammans med annan kundnära verksamhet tar vi bort ett mellanled mellan oss och hyresgästerna. Vi sitter på hela kedjan och kan rusta personalen med rätt information och träning. Vi får också reaktioner och synpunkter direkt från kunderna och kan agera snabbare och anpassa oss lättare till hyresgästernas behov och önskemål. Vi är övertygade om att direkt-kontakten med Kungälvsbostäder kommer att skapa långsiktigt nöjdare hyresgäster.

I samband med hemtagningen av felanmälan arbetar Kungälvsbostäder tillsammans med managementkon-sultbolaget Ekan AB som har lång erfarenhet av internt utvecklingsar-bete inom fastighetssektorn. Evelina Kambre Öberg, konsult på Ekan, säger att man som bolag, oavsett bransch, inte bör underskatta vikten av en effektiv och relationsnära kund-hantering. Evelina har sedan tidigare lång erfarenhet av kundservice- och kundnyttorelaterad verksamhet och har bland annat utvecklat callcenter-verksamheterna inom bland annat Telia och Eniro 118118. Evelina ser mycket positivt på utvecklingen inom fastighetsbranschen:

– Det är väldigt roligt att se att så många fastighetsbolag nu foku-serar på att höja servicenivån till sina hyresgäster. Genom att bestämma sig för vad man vill uppnå och involvera personalen i att nå dit och dessutom satsa på träning och uppföljning skapas de goda förutsättningar som behövs för att lyckas. I många fall handlar det om att tänka nytt – att jobba smartare – och då finns alla möjligheter att klara av detta med de resurser man har i dag.

Vi är övertygade om att direkt-kontakten med Kungälvsbostäder kommer att skapa långsiktigt nöjdare hyresgäster, säger Bo Genvad, vd för Kungälvsbostäder.


Miljö

Välkommenombord igen!

Ta genvägen till och från Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.Tack för att vi fått fortsatt förtroende att vara utvalt fl ygbolag åt statliga myndigheter, verk, högskolor

och universitet. Men vi har inte bara de bästa priserna, med oss reser du också mer tidseffektivt. För att spara din värdefulla tid fl yger vi via Bromma, Stockholms cityfl ygplats. På så sätt tar du dig snabbt till och från stan. Terminalen är dessutom föredömligt smidig, med korta gångavstånd och säkerhetskontroll som går undan. Och hos oss kan du checka in så sent som tio minuter innan avgång om du endast reser med handbagage. Väl ombord serverar vi alltid en måltid. Samtidigt arbetar vi just nu för att bli

ISO 14 001-certifi erade! Välkommen att resa med Sveriges snabbaste och punktligaste inrikesfl yg!

Våra inrikesdestinationer är: Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Gröna Bilister har sitt rikskansli i centrala Uppsala. Föreningen grun-dades 1994 med stöd av Natur-skyddsföreningen och Världsna-turfonden WWF. De påverkar bilindustrin, transportnäringen, myndigheter och politiker via rapporter, uppvaktningar och skri-velser. Gröna Bilister klimatkom-penserar sin verksamhet och ger fyra gånger per år ut tidningen Trafik & Miljö.

Föreningens verksamhet har de senaste åren koncentrerats till granskningar av landets kommuner vad gäller miljöbilssituationen en årlig sammanställning av årets Miljö-bästa bilar starthjälp till bilpooler svarstjänst för allmänhet och organi-sationer (Frågelådan)

Gröna Bilister berömmer och kritiserar Stockholms elbils-strategiStockholms stads vision innebär att innerstaden i det närmsta ska vara utsläpps- och bullerfri år 2030, med tillgång till laddning för elbilar där det behövs och enbart förnybar el för elbilarna.

– Det är en vacker vision, men Stockholms stad missar att också elbilar innebär problem. Trängseln, trafikolyckorna och barriäreffekterna blir kvar, så staden behöver jobba mer med att göra det lättare att låta bilen stå. Förbifart Stockholm är ett exempel på att man är på väg åt motsatt håll, säger Gröna Bilisters VD Cecilia Carlqvist. En hållbar stad satsar på mycket mer än bilar.

Staden planerar att byta ut en stor del av sin fordonsflotta mot elbilar,

vilket Gröna Bilister uppmuntrar – förutsatt att man ställer samma säkerhetskrav som på alla andra fordon. Det innebär i dagsläget att man bör avvakta, eftersom det inte finns någon elbil med fullgott krockskydd på marknaden. För biogas- och etanolbilar är däremot säkerheten fullt ut lika god som för fossilbränsledrivna bilar, samtidigt som klimatpåverkan minst halveras. I dag bidrar miljöförvaltningen med upp till 30 000 kronor av merkost-naden för förvaltningar och kommu-nala bolag som köper miljöfordon. Gröna Bilister förutsätter att inga bidrag betalas ut till fordon som inte har högsta betyg i krocksäkerhet.

I stadens förslag till vision ingår ett stort men inte specificerat antal laddstationer för elbilar. Gröna Bilister betonar att antalet ladd-stolpar som behövs är begränsat.

– Det är väldigt populärt att sätta upp laddstolpar just nu, det kostar inte mycket och ger bra bilder i tidningen. Men elbilens fördel är just att den inte behöver en särskild infrastruktur, utan kan laddas från ett vanligt hushållsuttag i hemmet eller genom motorvärmaruttaget. Så vill också de flesta ladda sin bil,

behovet av laddstolpar på stan är nog större ur pr- än ur brukarperspektiv, säger Cecilia Carlqvist.

Redan i dag planerar Fortum att i samarbete med Stockholm Parke-ring AB bygga 100 laddplatser i Stockholm under 2009 och Mc Donalds ska bygga laddstationer vid sina snabbmatställen. Elen ska vara ”förnybar eller koldioxidneutral”.

Gröna Bilister är positiva till att elbilarna ska gå på förnybar el, men slår fast att det måste innebära ny grön el specifikt för detta.

– Det påstås ofta att elbilar ska gå på vindkraft, men i elsystemet är det inte möjligt att reservera elektroner på det sättet. Om man däremot uppför en vindsnurra lokalt just för detta, håller det verkligen att påstå att elbilen är vindkraftdriven. Vi förutsätter att Stockholm gör detta, säger Cecilia Carlqvist.

Gröna Bilister påpekar också att elen för elbilar kan få vara gratis till en början, men att det sedan är viktigt att ta betalt för detta på samma sätt som för andra drivmedel för bilar.

Arne Öster

Det lönar sig att köra gröntdet är lätt att spara tusenlappar varje år genom att inte välja en onödigt törstig bil och genom att köra sparsamt. Gröna Bilister vill ha en miljö-anpassad utveckling av biltrafiken, en utveckling som gör det möjligt även för kommande genera-tioner att ha glädje av bilen.


Fordon

TimberTech är ett underhållsfritt alternativ till traditionellt trä.

Planken kan högtryckstvättas vid behov men skall aldrig slipas, oljas eller lackas.

Materialet spricker eller vrider sig inte samt har en mycket god friktion,

detta gör att planken lämpar sig mycket väl för installationer i offentliga miljöer.

Det låga underhållet tillsammans med ett i princip obefi ntligt mekaniskt underhåll

gör TimberTech till ett mycket ekonomiskt alternativ.

En TimberTech installation håller sig hel, snygg och inbjudande år efter år.

Vi lämnar 10 års garanti mot sprickor och rötbildning vi offentliga installationer.

TimberTech är enkelt att installera och kräver inga specialverktyg eller förkunskaper.

• Enkel installation

• Lågt underhåll• Utmärkt friktion även vid väta

• Inga stickor

För mer information besök vår hemsida

www.timbertech.se eller ring 0431-835 75

Underhållsfritt föroffentliga miljöer!

ORIGINALET

UNDERHÅLLSFRIAALTANDÄck & RÄCKEN


itit

4. Mänskliga faktornDen mänskliga faktorn är tyvärr inblandad i allt för många fall när något går fel. Välj därför en leve-rantör som minimerar risken för negativ mänsklig påverkan. Kort sagt kan man säga att ju färre personer som har tillgång till datahallen, desto bättre säkerhet.

5. Svagaste länkenHelheten är viktig. Även den bästa applikationen på den dyraste servern slutar fungera vid strömavbrott. Samtidigt hjälper inte heller världens bästa datahall om applikationen är full av buggar. Det är dyrt att gardera sig mot allt. Därför är det värdefullt att tillsammans med leverantören identifiera de svagaste länkarna i kedjan och lägga fokus på dem.

Anders Näslund

Vad är det viktigaste att tänka på när man väljer datahall?

Det är dyrt att konstruera data-hallar, i alla fall om man vill erbjuda väl anpassade datahallar. Därför är det viktigt för kunder att välja en leverantör som har datahallar med en genomtänkt konstruktion, där säkerhet och accesskontroll står i fokus. Jag vill lyfta fram 5 punkter som är viktiga när man bedömer en leverantörs datahall.

1. RiskanalysStarta med en riskanalys som berör hur hög säkerhet er verksamhet kräver. Analysen bör innehålla vad ni är beredda att riskera och vilken kostnad som er trygghet får ha. Inkludera också en bedömning av sannolikheten för att olika scenarion inträffar och vad det får för effekter på er verksamhet.

2. KlassificeringarDet finns ett antal internationella klassificeringar som bedömer säker-hetsnivån på datahallar. De är värde-fulla instrument i processen och kunder bör självklart välja en data-hall med relativt hög klassificering. Då får ni en hög redundans med allt ifrån dubbla matningar av el till backup på kylsystem. Datahallen har därmed en god förmåga att klara oförutsägbara händelser.

3. GeografiDet geografiska läget har till stor del spelat ut sin roll. Var datahallen ligger blir allt mindre viktigt eftersom verktyg för fjärrhantering av infra-struktur blir allt vanligare. Det är numera lätt att hantera datahallar på andra sidan jordklotet. Istället är det viktigare att datahallen är belägen på en sådan att plats att det är möjligt att kommunicera mellan datahallen och kunden till en rimlig kostnad.

Säker datahall – ett viktigt valAllt fler organisationer väljer att lägga ut drift och

förvaltning på en extern leverantör. Ett viktigt

delmoment i processen är att välja en leverantör

som erbjuder god säkerhet för organisationens

data. vi har därför ställt Anders Näslund mot

väggen, för att få svar på vad man ska tänka

på när det gäller att bedöma datahallar hos en

extern leverantör. Anders Näslund har över 20 års

erfarenhet från It-branschen och är ansvarig för

drift och förvaltning på Steria, där han dagligen

arbetar med bland annat säkerhetsfrågor.

Anders Näslund


UtBildninG

Förvaltningslinjen bedriver utbild-ning i ämnet offentlig förvaltning. Vid institutionen bedrivs också en omfattande forskningsverksamhet och en mängd projekt rörande den offentliga sektorns strävanden efter demokrati och effektivitet. Utbild-ningarna som erbjuds syftar till att ge studenterna en bred kunskap om ekonomi, politik och förvaltning. En student som examinerats från Förvaltningshögskolan skall med fog kunna kallas expert på den gemen-samma sektorns funktion.

– På sikt är jag framförallt intres-serad av att arbeta med research, då jag är intresserad av samarbetet mellan den offentliga och privata

Svenskt förvaltnings-system förebild– Framförallt handlar det om att ge medborgarna rätt att kunna välja, jag tycker det är viktigt att man själv exempelvis kan välja vilken hemtjänst man vill ha, säger Fuyuko kyhlberg som går sista terminen på Förvaltningslinjen vid Göteborgs Universitet.

sektorn. Inte minst är jag intresserad av kundvalssystem, det tycker jag är bra, fortsätter Fuyuko Kyhlberg.

Kundvalssystem innebär att kommuner ger auktorisation till företag för att de skall kunna bedriva verksamhet. Det gör det helt klart lättare för småföretagarna att komma in på marknaden.

– Min praktik var oerhört nyttig, jag praktiserade på Svenskt Näringsliv.

Sverige är inte byråkratiskt– I mitt hemland Japan anses svenska förvaltningssystem oftast som posi-tiva förebilder som Japan vill veta mer om, ibland blir jag kontaktad

av japanska forskare och journalister som vill ha svar på hur vi gör här.

Fuyuko Kyhlberg minns hur bra intryck hon fick av människorna vid de svenska myndigheterna som hon kom i kontakt med för 11 år sedan när hon kom till Sverige.

– Jag började studera svenska och samhällskunskap vid Komvux och blev så oerhört intresserad av samhällskunskap. Många här var så engagerade i samhällsfrågor och samtidigt såg jag också hur stor del av det svenska samhället som utgörs av den offentliga sektorn.

– Saker och ting är inte så byrå-kratiska här, detta gjorde att jag beslöt mig för att söka in på Förvalt-ningshögskolan.

Högskolereformen 2007Hösten 2007 genomfördes en högskolereform i Sverige, vilken innebar att utbildningsstrukturen nu mer liknar den som finns i övriga Europa. Fuyuko Kyhlberg började innan högskolereformen och går nu sista terminen på den 4-åriga magis-terutbildningen.

– Det är en ganska bred utbild-ning, de tre första terminerna läste vi grundkurser i juridik, politik och ekonomi. Därefter valde man inriktning, jag valde ekonomi, vilket innebar att jag studerade ekonomi

inom kommuner, redovisning, kalkylering och ekonomistyrning. Eftersom jag började vid Förvalt-ningslinjen innan reformen genom-fördes kan jag inte säga så mycket om de nya utbildningarna. Däremot upplever jag att det nya systemet är flexiblare med tanke på att man nu kan välja att gå den 3-åriga kandi-datlinjen, alternativt den 5-åriga masterutbildningen beroende på vad man själv vill.


Skolverket välkomnar förslaget till ny skollag men har vissa synpunkterden 1 oktober överlämnade skolverket sitt remiss-yttrande om förslaget till ny skollag till utbild-ningsdepartementet. att ytterligare ett steg nu tas mot en ny skollag är välkommet eftersom behovet av en modernisering av lagen är stort. skolverket är i huvudsak positivt till förslaget men har invändningar på några punkter.

I arbetet med att bedöma lagförslaget har Skolverket sett det som viktigt att ha barnperspektivet. Andra viktiga ledord har varit lika-behandling och likvärdighet. Samma regler bör gälla i så stor utsträcknings som möjligt oavsett skolform och framför allt oavsett om det är en kommunal eller fristå-ende skola. En annan viktig utgångspunkt har varit rätt-säkerhet för individen och att skollagen ger alla barn och elever goda förutsättningar för att klara av sin utbildning. Skolverket anser att lagför-slaget har en bra och modern struktur som på ett bra sätt

speglar utvecklingen på området. Skolverket tillstyrker bl.a. att det i skollagen fastställs en skyldighet för skolorna att utforma utbildningen på ett sådant sätt att alla elever till-försäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Skolverket är negativt till:• att fristående skolormed särskildpedagogisk inriktning ska ges möjlighet att göra avvikelser från bestämmelserna om betyg, kurs-planer, timplaner och lärarbehö-righet. Parallella system medför risk för brister i likvärdigheten samtidigt som elevernas rättssäkerhet även-tyras.• attdetskablimöjligtattstängaavelever från grundsärskolan.• attinföraenmöjlighettillfrivilligaavgifter för skolresor och liknande aktiviteter. Skolverket har sett att så kallade frivilliga bidrag i realiteten är tvingande eftersom det blir utpe-kande för den enskilda eleven om föräldern inte ger bidraget.

Andra brister och oklarheterSkolverket hade sett det som önsk-värt om förslaget till skollag stärkte rättigheten för alla elever upp till 13 år att få tillgång till fritidshem, och

inte bara de vars föräldrar arbetar eller studerar. Det är viktigt ur likvär-dighets- och rättviseperspektiv att alla elever ges samma möjligheter att delta i den verksamhet som komplet-terar utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer.

Skolverket ser positivt på huvud-regeln att tester och prov inte ska få ligga till grund för antagning och urval, varken till en skola eller inom en skola. Skolverket ser dock oklarheter kring hur stor möjlig-heten kommer att bli att frångå huvudregeln. Myndigheten ställer sig tveksam till en reglering som tillåter en omfattande möjlighet till tester för antagning och urval. En tidig selektering av eleverna kan få oönskade segregerande effekter. Skolverkets kunskapsöversikt om vad som påverkar resultaten i svensk grundskola visar att differentiering inom skolan har en negativ effekt på kunskapsresultaten. Skolverket är dock inte negativt till att tillåta profilklasser så länge alla elever ges samma möjlighet att utveckla sina kunskaper.

Källa: Skolverket


vÅrd

Prenumerera kostnadsfritt på nyhetsbrevet ”Upphandling”

upphandling!om

Nyheter

www.konkurrensverket.se

Upplev Vaxholms Kastell höst- och vintertid!

WWW.KASTELLET.COM

Bokning08 541 333 61

GÖR NÅGOT SPÄNNANDE I HÖST OCH VINTER - KONFERERA PÅ VAXHOLMS KASTELL!

Vi gör allt för att du och ditt sällskap skall trivas i våra lokaler, med vår mat och våra aktivieter. Våra lokaler är välutrustade med bl a PC-kanon och gratis trådlöst Internet. Givetvis har vi också färg-skrivare, scanner och gästdator.

När du konfererar ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch, frukt och godis. Du kan också äta en härlig middag i någon av våra restau-ranger och bo skönt på Kastellets Bed & Breakfast.

Vill du vara säker att få plats på vårt populära julbord är det dags att börja boka redan nu.

Välkommen!

På frågan om hur väl ledningen i offentliga respektive privata vårdfö-retag utvecklar verksamheten svarar 5 av 10 anställda i privata vårdföretag att ledningens förmåga att utveckla

vårdpersonal trivs bättre i företag än i landstinganställda trivs bättre i privata vårdföretag än i kommuner och landsting. det visar jobbhälsoba-rometern som genomförs av svensk Företagshäl-sovård och svenskt kvalitetsindex. Fler privat-anställda är nöjda med lönen och ledningens förmåga att utveckla verksamheten. där är klyftan mellan privat och offentlig sektor som störst.

personer som arbetar i vården är stolta och har hög motivation. 7 av 10 uppger att de är stolta att berätta för andra var de är anställda och 7 av 10 uppger att de känner sig motiverade i sitt arbete. nästan alla, 9 av 10, tycker att de ser betydelsen av vad de gör i sitt arbete.

och leda verksamheten är god. Bara 3 av 10 av de offentligt anställda anser att landstingets och kommu-nens förmåga att utveckla och leda verksamheten är lika god.

– Undersökningen visar att de privat anställda har större tilltro till sin ledning än vad offentligt anställda har. Det är ett gott betyg till vårdföretagens chefer, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Privatanställda mer nöjda Privatanställda är också mer nöjda med sin lön än offentligt anställda. På frågan: ”Upplever du att lönen är bra i relation till vad du skulle kunna få på andra arbetsplatser?” uppger 51% av de privat anställda att de är nöjda, till skillnad från 27% bland de offentligt anställda. Detsamma gäller personalförmåner - 52% av de privat anställda är nöjda med förmånerna jämfört med offentligt anställdas 19%.

– Medarbetarna i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är star-kare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för

att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Privatanställda är också mer nöjda med sin lön än offentligt anställda. På frågan: ”Upplever du att lönen är bra i relation till vad du skulle kunna få på andra arbetsplatser?” uppger 51% av de privat anställda att de är nöjda, till skillnad från 27% bland de offentligt anställda. Detsamma gäller personalförmåner – 52% av de privat anställda är nöjda med förmånerna jämfört med offentligt anställdas 19%.

– Medarbetarna i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är star-kare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna


koMMUnalteknik

Nyligen presenterades Belysnings-branschens årliga rapport om offentlig belysning. Belysnings-branschen har frågat alla svenska kommuner och landsting om ener-gieffektivisering generellt och belys-ning specifikt. Undersökningen ger en bra bild av kommunernas utma-ningar, förutsättningar och inställ-ning. Den visar att 65 procent av kommunerna har eller kommer att genomföra energieffektiviserande åtgärder det kommande året. 15 procent uppger att de inte har gjort några förändringar det gångna året och 18 procent uppger att de inte kommer att göra några förändringar under året som kommer.

Stort intresse men låg kunskap I 67 procent av kommunerna anser man att belysning specifikt är ett högintressant område för energieffek-

tivisering. Men, det råder kunskaps-brist gällande investeringskostnader, lönsamhet och praktiska frågor. 4 procent anser sig veta hur stor del av elförbruk-ningen i kommu-nala bolag och verksamheter som består av belys-ning - och ingen av dessa kan sedan ange en korrekt siffra. Endast 1 av 10 uppger sig veta hur mycket energi en kommun kan spara genom att byta ut en ålder-domlig belys-ningsanläggning i t ex en skola. Under tiden betalar kommu-

nerna skyhöga elräkningar i onödan.– Viljan finns hos kommuner och

landsting. Däremot är det uppenbart att kunskapen måste bli bättre. Med kunskap och relevant underlag blir steget till en investering kortare. Det finns en enorm potential för ekono-misk besparing genom uppdatering av offentlig belysning. När en hel kommun konsekvent genomför en uppdatering av sin belysning gör det stor skillnad för miljön och för kommunens ekonomi. Pengar som kan användas till nya bra satsningar. Tiden då kommunerna eldar för kråkorna är förbi, säger Magnus Frantzell, VD på Belysningsbran-schen.

Eftersatt område – mycket pengar att sparaGenom att byta ut föråld-rade armaturer och lysrör, som är mer än 15 år gamla, till modern och energisnål belysning kan man uppnå en energibesparing på 80 procent — med bibehållen ljuskvalitet. I en riksomfattande studie som gjorts av Energimyndigheten framgår att mer än 63 procent av kontoren, 67 procent av idrottsanläggningarna, 73 procent av landets skolor och hela 82 procent av sjukhusen har föråldrade belysnings-system. När man omvandlar besparingspotentialen i kronor blir det stor effekt. Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Det motsvarar 1029 förskolelärare

eller 38 miljoner skolluncher under ett år.

– Under det senaste året har belys-ning varit en aktuell fråga och är högt upp på den politiska agendan, och populär i den allmänna debatten. Ett antal viktiga politiska beslut har tagits på sistone. Men trots intresset, den mediala uppmärksamheten kring ämnet, tacksamma tekniska framsteg och en rad uppmuntrande politiska beslut så går det långsamt i de svenska kommunerna, säger Magnus Frantzell.

Belysning — en prioriterad fram-tidsutmaning men…”Det är alltid mer eller mindre ekonomin”

Det största hindret för konkreta satsningar uppges vara ekonomin. Dels handlar det om att det är svårt att ”få loss investeringsmedel”, men även om svårigheter att beräkna kostnaderna och att vikta dessa satsningar mot andra konkurre-rande utgiftsposter. Investeringarna förväntas dessutom behöva lång tid innan ”man börjar tjäna pengar på det”. I flera fall konstateras även att proaktiva miljösatsningar är svåra att prioritera i spartider. Rapporten kommer att skickas till alla 290 kommuner, 18 landsting och 2 regi-oner. I den presenteras även konkreta åtgärder. Attitydförändringar genom kommunikation och gemensamma visioner är av avgörande betydelse för att konkreta förändringar ska ske. Energieffektiviseringsfrågor behöver marknadsföras internt för att man tillsammans ska arbeta mot de gemensamma målen och hålla frågan levande. Att få med de egna medarbetarna är lika viktigt som att få med kommuninvånare

Sudsvalls sjukhus har genom sitt energieffektiviseringsarbete nått en besparing på 67 procent.

Hur länge har kommunerna råd att elda för kråkorna? hur länge har svenska kommuner råd att slösa skattepengar på skyhöga elräkningar orsakade av gammal belysning? svenska kommuner utnyttjar fortfarande inte den stora besparingspoten-tialen som finns i moderniseringen av offentlig belysning. en undersökning gjord bland sveriges samtliga kommuner och landsting (235 av 290 kommuner, 15 av 18 landsting och 2 av 2 regioner har svarat) visar att kommunerna är överens om att energieffektivisering är en högprioriterad fråga, och att belysning är ett intressant område. trots detta är det alldeles för få som tar steget från tanke till handling.

Risbroskolan i Fagersta sparade 73 procent energi genom sitt utbyte till en modern belysningsanläggning.


koMMUner oCh landstinG i jäMFörelse:

I Lagen om Offentlig Upphandling (LoU) framhävs nu tydligare hur viktigt det är att använda standarder i framtagandet av tekniska specifikationer.

Genom att arbeta med standarder kan du säkerställa att din organisation • ställerrimligakravavseendehållbarhetoch funktion. • fårtillgångtillleverantörerpåeninternationell marknad.• erhållerbästaprisochintebetalarförenonödigt avanceradlösning.• användervedertagenochopartiskkunskapfrån experterpåområdet.

Standarder underlättar ditt arbete!

Standarder får världen att fungeraTelefon: 08-555 523 10, E-post: [email protected], www.sis.se

Läs mer på www.sis.se

Ett utmärkt val som är både grönt och ekonomiskt! Men ditt ordinarie epostprogram är förmodligen inget bra alternativ för det här ändamålet. Du behöver i själva verket ett system som kan hjälpa dig runt de här specialproblemen:

Mängden. Skickar du ett flertal email samtidigt kommer internets spamverktyg att kontrollera dig och om de inte får rätt svar är risken stor för spamklassning. Du behöver ett distributionssystem som pratar vänligt med spamverktygen.

Utseendet. Ett officiellt meddelande eller inbjudan bör naturligtvis se officiellt ut och inte som ett vanligt textmail. Därför måste du enkelt kunna skapa ett meddelande som följer organisationens grafiska profil.

Mätbarheten. Endast ett internetbaserat epostsystem kan ge dig viktig statistik över leveransbarhet, öppningsfrekvens och länkstatistik.

Tillgängligheten. Om du arbetar i en organisation där ni är utspridda geografiskt men där alla måste ha tillgång till samma resurser måste systemet var internet-baserat.

Många offentliga organisationer använder programmet BizWizard för att snabbt, korrekt och mätbart skicka offentlig information till sina målgrupper.

Netoptions är godkänd leverantör till Stat och Kommun genom ett Vervaavtal.

Gå in på www.netoptions.se och läs mer eller kontakta Jan Ekström på 0705-59 67 19 eller [email protected]

Funderar du på att använda e-postkanalen för dina offentliga

meddelanden?

Årets Nils Holgersson rapport – den fjortonde i ordningen – redovisar en sammanställning av värme-, VA-, el- och avfallskostnader för samt-liga kommuner i Sverige. Precis som förra årets – och i stort sett samtliga år – visar årets rapport på att kostnaderna ökat betydligt mer än KPI (Konsumentprisindex). De senaste åren har Avgiftsgruppen som producerar rapporten och där HSBs Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige ingår, försökt få regeringen att bidra till en fungerande statlig övervakning och ett större kundinflytande i frågorna. Men detta lyser fortfarande med sin frånvaro och priserna fortsätter att stiga.

Årets rapport visar på en fort-satt hög prisutveckling för samtliga undersökta avgifter. Den samman-tagna ökningen är hela 5,1 procent

årets branschrapport om kommunala avgifter visar på fortsatt ökade kostnader och svagt kundinflytande

att jämföras KPI som under samma period legat på 0,2 procent. I år är det framförallt elnätsavgiften som sticker ut med en ökning på 7,2 procent. Sammantaget har totala elkostna-derna ökat med över 8 procent. Rapporten lyfter också särskilt fram siffrorna för de tio största städerna. Här kan man till exempel se att det fortfarande är Stockholm som har de högsta kostnaderna. En förklaring till det är att kostnadsutvecklingen på fjärrvärme i Stockholm varit hela 60 procent sedan 2000.

Idag betalar en fastighetsägare i Stockholm 26 procent mer för sin fjärrvärme än en fastighetsägare med liknande fastighet i Göteborg.

Avgiftsgruppens målsättning med Nils Holgersson rapporten är att granska aktörer på marknader med bristande konkurrens i syfte att synliggöra en oskälig kostnadsut-veckling. Idag finns ingen fungerande

statlig prisövervakning. I avvaktan på detta kräver Avgiftsgruppen att kundinflytandet ökar. Den fullstän-diga rapporten, samt en populär-version av densamma, kan laddas ner från www.nilsholgersson.nu. Rapporten produceras i samarbete med EKAN Gruppen i Jönköping som ansvarar för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Uppgifter kommer från respektive kommuns tekniska kontor, energi- eller elföretag, Ener-gimarknadsinspektionen och SCB. Undersökningsmetoden går ut på att îförflyttaî en bostadsfastighet genom landet och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. I rapporten redo-visas bland annat de prisskillnader som finns i mellan olika kommuner i syfte att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna.


säkerhet

Varför är informationssäker-het så viktigt?Under dåliga tider är informations-säkerhet viktigare än någonsin. Det är tyvärr inte ovanligt att företag eller individer tar till desperata hand-lingar för att skaffa sig ett övertag på marknadenTill exempel:

Köpa värdefull information från sina konkurrenters anställda. • Närdenanställdeblirvarsladelleruppsagd kanske han/hon kontaktar en konkurrent och blir erbjuden ett nytt jobb, eller en summa pengar, mot värdefull information. • Vissa anställda stjäl värdefullinformation från sina arbetsgivare innan de på egen begäran lämnar verksamheten, allt från dokument-mallar, prislistor, kunduppgifter till prototyper och ritningar. • Hackerssökerständigteftersvag-heter i datorer anslutna till Internet. Det har ingen betydelse i vilken bransch du är, värdefull information kan kopieras, förändras eller förstöras som en konsekvens av ett intrång. • Hackers kan ha anlitats för attstjäla information och de lämnar inga spår efter sig.

När du surfar på Internet, öppnar ett e-post meddelande eller till och med bara är ansluten till Internet, kan du råka ut för att en ”spionpro-gramvara” (trojan) installeras på din dator utan att du märker något. Med hjälp av denna trojan kan all den information som du har behörighet till samlas och skickas till en anonym mottagare via Internet eller verksam-hetens lokala nätverk.

Till exempel: Om du har ett företag som utvecklar en produkt som ligger långt framme och du vet att den har en stor potential på mark-naden - samtidigt som du kanske har en del utländska konkurrenter som är större - då kan ditt företag vara i riskzonen för industrispionage.

Små och medelstora företag riskerar generellt sett mer, då margi-nalerna oftast är mindre.

Vad handlar det om?Informationssäkerhet handlar till stor del om att förbättra rutinerna kring hantering av information och data. Säkerställa sekretess och riktighet hos värdefull och hemlig information, se till att den är tillgänglig för behöriga användare när den behövs.

Informationssäkerhet omfattar hantering av all information i verk-samheten oavsett vilket media, elektroniskt, pappersform eller som kunskap hos medarbetarna. Notera att om du bokstavligen avser kontrol-lera all information så kan det vara en omöjlig uppgift, beroende på vilken typ av information det handlar om.

Fastna inte i teknikfällanInformationssäkerhetspolicyPolicyn är ett uttalande från ledningen som stödjer säkerhetsar-betet och sätter ambitionsnivån för informationssäkerheten i verksam-heten.

Riktlinjer tas fram för att specifi-cera vilka åtgärder som skall vidtas för att möta denna ambition. Instruk-tioner skrivs därefter som beskriver hur medarbetarna skall jobba för att uppnå och bibehålla god säkerhet.

Begreppet informationssäkerhet är mycket omfattande, det inklu-derar säkerhet inom organisation, personal, klassificering av tillgångar, fysisk säkerhet så som lås och larm, kommunikation, kontroll av till-gångar, systemutveckling, konti-nuitetsplanering, efterlevnad av lagar och interna regler, immaterialrätt med mera.

IT säkerhetEn definition av IT säkerhet som jag föredrar är ”logiska och tekniska lösningar för att möta kraven på informationssäkerhet”.

En IT-säkerhetspolicy är en

underordnad policy som skall möta kraven på informationssäkerhet. Ofta finns en IT-säkerhetspolicy på företagen och de är inte sällan väldigt tekniskt inriktade och missar då många viktiga komponenter

som krävs för att kunna skydda den värdefulla informationen.

Fastna inte i teknikfällan Först behöver man ta reda på vilken information man skall inrikta sig på och därefter besluta om tillväga-gångssätt för att säkerställa sekretess, riktighet och tillgänglighet för denna information.

Det är viktigt att inledningsvis titta på informationen och inte på tekniken, för tekniken är under-ordnad.

Under de senaste åren har infor-mationssäkerhet blivit ett popu-lärt ”buzz-word”. Man kan ibland se informationssäkerhetspolicys som har tyngdpunkten på tekniska lösningar, där viktiga områden utelämnats. Många professionella konsulter talar om ”informations-säkerhet”, men egentligen pratar de bara om IT säkerhet.

Varningstecken Om du diskuterar informations-säkerhet med någon som omedel-bart börjar prata om hur komplexa lösenord du ska ha, eller vilka kryp-teringsalgoritmer som är bäst, så är ni troligen inte på samma sida.

Om du anlitar en konsult från en firma som annars marknadsför applikationer, hårdvara eller är starkt knuten till en sådan leverantör och han börjar prata om tekniska lösningar innan ni faktiskt vet vad som behöver göras. Då är han troligen mer intresserad av att sälja sina produkter än att uppnå god informationssäkerhet för din verk-samhet. Vissa företag använder sig av konsulting som ett sätt att mark-nadsföra sina produkter.

Var vaksam på konsultfirmor som hävdar att de kan sitta på sitt eget kontor och skriva er informationssä-kerhetspolicy med riktlinjer. Sanno-likt behöver flera nyckelpersoner från er verksamhet involveras i processen. Annars kan risk finnas att ni får en säkerhetspolicy som grundats på en färdig mall som ni kan spara mycket pengar på genom att själva köpa i den lokala bokhandeln.

TipsLåt inte IT-avdelningen sköta informationssäkerheten helt själv, förmodligen leder det till att ni får attestera oändligt många fakturor avseende alla nya prylar som dom nyss köpt.

Organisationen för informations-säkerhet bör inkludera valda delar ur ledningsgruppen, så som VD, Ekonomichef, Personalchef, IT chef, säkerhetschef och annan nyckel-personal inom bolaget som känner till värdet av informationen som hanteras i verksamheten.

Det finns flera bra verktyg på marknaden som underlättar arbetet med att ta fram en informations-säkerhetspolicy, nackdelen är att du kan fastna inom ramen för den applikationen eller metoden som används. Det finns inte en metod som kan appliceras på alla organisa-tioner, oavsett vad säljaren säger.

SlutsatsDet finns inga genvägar om du vill förbättra informationssäkerheten i ditt bolag, men det behöver inte heller nödvändigtvis innebära många nya tekniska lösningar eller kosta orimliga summor. Det svåraste är ofta införande och efterlevnad av nya eller förbättrade rutiner i verk-samheten.

Klas Nilsson, CPP, PSP, PCI, CFE, CISM, CPOI

Källa: securitymanager.se


säkerhet

Handbok för upphandlingsarbetetDen självklara handboken för alla som kommer i kon-takt med offentlig upphand-ling.

Här finns en genomgång av lagens tillämpningsom-råde, upphandlingsformer, ramavtal, regler för kvalifi-cering, utvärderingskrite-

rier, upphandling under tröskelvärdena samt reglerna om överprövning och skadestånd. En rad domar från både Sverige och EG-domstolen redo visas. Boken underlättar på ett pedagogiskt sätt förståelsen av regelverket och bör ligga på varje upphandlares skrivbord.

Fördjupat ledarskap och utvärderingSanningar till salu handlar om utvärderingsarbete på lokal nivå, ofta stimule rat av regionala EU-enheter.

Projektägare har uppmuntrats att använda externa utvärderare. Men hur fungerar det i praktiken?

Elof O Petterson bidrar till en utvecklad utvärderingspraktik med en spännande resa som trots sitt omfång är förbluffande lättläst och underhållande, med många nedslag i vardagsnära erfarenheter och mängder av värdefulla råd.

Beställ dessa böcker på tfn 08-709 59 90 Läs mer på www.sklkommentus.se

Professionellt bemötandeMetoder och verktyg för bemötande i offentliga verk-samheter. Fylld av exempel på bemötande situationer och konkreta råd, t ex om hur man hanterar krävande eller hotfulla kunder.

Boken fungerar både som faktabok och som studie-

bok för internt lärande och utvecklings arbete. Boken har fått lysande kritik av recensenter i offentliga organisationer.

Under 2009 ges även tre spel i bemötande ut.

Kameraövervakning är ett utomor-dentligt verktyg för att upptäcka och förebygga brott och bidra till trygghet samt besparingar för såväl offentliga som privata verksamheter. Därför är den osakliga rapporteringen kring kameraövervakning oroväckande. Särskilt i en tid då regeringens utred-ningsgrupp är inne i sitt slutarbete med sin översyn av lagen om allmän kameraövervakning.

Missvisande journalistik På Dagens Nyheters framsida den 23 september 2009 var rubriceringen ”Kameror avskräcker inte från vålds-brott”. Med en BRÅ-rapport som bas beskrivs kameraövervakningens effekt på våldsbrott i Landskrona. Artikelförfattaren drar slutsatsen att övervakningskamerorna inte har någon brottspreventiv effekt. Man bläddrar snabbt fram till uppslaget där rubriken har sju spaltsbredd och förkunnar ”Fler kameror minskar inte brotten”. Plötsligt bibringas läsaren uppfattningen att kamerorna är värdelösa som brottsförebyggande verktyg.

Det finns inget belägg för den stora rubriken, förutom att Made-leine Blix, utredare vid Brå, lite vagt säger att ”det är svårt att visa att kamerabevakningen förebygger brott i stadskärnor”. Menar hon då vålds-brott eller menar hon brott i största allmänhet?

Än värre blir det med den feta bildtexten över tre spalter som säger ”I Landskrona har brotten ökat sedan övervakningskamerorna har satts upp”. Plötsligt kan man tolka

Inskränkningar i kameralagen får allvarliga konsekvenser för samhället

lennart person talesman för swelarm efterlyser en mer verklighetsbaserad syn på kameraöver-vakning. kameraövervakning förebygger brott, menar han i denna artikel.

det som att kameraövervakning t o m befrämjar brott!

Politisk agenda eller inkom-petens?Det kan inte hjälpas, men DN-arti-keln känns som ett led i en politisk agenda som i det här fallet företräds av tidningen eller journalisten Simon Andrén. Såvida det inte handlar om ren inkompetens. Nu ska det sägas att alla kameraanläggningar är inte bra. En ej fackmannamässigt utförd installation av ett övervakningssystem kan innebära obrukbara bilder. Därför bör man anlita företag, som levererar anläggningar utförda enligt gällande normer, SSF 1060, utgivna av Svenska Stöldskyddsföreningen i samarbete med branschföreningen Swelarm.

Landskrona är ett dåligt exempel I fallet med Landskronas stadskärna handlar det om ett övervaknings-system som knappt har nyttjats av polisen då de har varit osäkra på hur och när det ska användas. Endast vid några få tillfällen har man begärt in inspelade bilder och dessvärre har bildkvaliteten varit allt för dålig. Man kan dra slutsatsen att systemet varken är bra eller har använts rätt.

Kameraövervakningens preven-tiva effekt på just våldbrott i en stadskärna, såsom i Landskrona, ger knappast något underlag för att bedöma övervakningskame-rornas brottsförebyggande effekt i allmänhet. Våldsbrott i stadskärnor är vanligen förorsakad av tillfällig-heter där omdömeslöshet till följd

av drog- eller alkoholmissbruk gör det svårt att nå med avskräckande kameraövervakning. Däremot kan övervakningskameror, kopplade till någon form av åtgärdsservice, upptäcka händelser tidigt så att väktare och polis snabbt kan vara på plats för avbryta pågående gärning. Inspelat bildmaterial har i många fall lett till att gärningsmän har identifie-rats och gärningsmän kunnat gripas och lagföras. Detta händer varje dag. Kameran har gjort sin nytta , men det framkommer naturligtvis inte i någon statistik.

Olika tolkning av samma rapport DN-artikeln är inget undantag när det gäller misskreditering av kamera-övervakning. När BRÅ 2008 publi-cerade en märkligt spretig meta-analys om kameraövervakningens brottspreventiva effekter, blev mass-medias tolkningar att kameraöver-vakningen hade ingen eller mycket marginell effekt på brottsligheten. Läste man däremot säkerhetsbran-schens facktidning, Detektor, gavs en helt annan bild, utifrån samma metaanalys. Där angavs nämligen den genomsnittliga brottsminsk-ningen där kameraövervakning hade utvärderats (BRÅ-rapporten avsåg offentliga platser) till 16 procent.. Erik Grevholm, samordningschef på Brå, intervjuades och framhöll att ”det är högst påtagligt att kameraö-vervakning har en positiv effekt som brottsförebyggande åtgärd”.

På ren svenska tolkade många medier metaanalysen som fan läser bibeln.

Skolorna spar miljonerKameraövervakning är brottsföre-byggande. Det blir alldeles påtag-ligt om man granskar siffror kring skadekostnader. I Malmö kommun finns skadekostnadsstatistik från före

och efter kamerainstallationerna på 13 skolor. De visar på en besparing motsvarande 3,4 miljoner kronor i minskade skadekostnader om man jämför sista året utan kameraöver-vakning med första året med kame-raövervakning. Man kan helt säkert säga att investeringen ca 5,2 miljoner är återbetalad många gånger om på fem år, något som kommer samhället och skattebetalarna till godo. Till detta ska adderas färre driftstör-ningar i verksamheten till följd av vandalisering och en avsevärt mycket bättre studiemiljö för elever och lärare. Liknande erfarenheter finns i flera andra skolor.

Majoriteten är positivAtt integritetsproblematiken är över-driven vittnar en Demoskop-under-sökning, nyligen utförd på uppdrag av Stöldskyddsföreningen. Där framgår att 90 procent av landets gymnasieelever skulle tillåta kame-raövervakning på den egna skol-gården och på vissa platser inomhus i skolan, om det inspelade materialet hanteras på ett kontrollerat sätt. 70 procent av föräldrar till gymna-sieelever skulle tillåta kameraöver-vakning på den egna arbetsplatsen under motsvarande förutsättningar. I nästan alla undersökningar kring kameraövervakning är majoriteten positiv eftersom trygghetsfaktorn väger tungt.

Låt inte en osaklig medierap-portering och politiska utspel kring kameraövervakning resultera i en åtskruvning av lagen om kameraö-vervakning med minskad trygghet och fler ouppklarade brott som resultat.

Lennart Person, Talesman, Swelarm

62 Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se6262 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se

63www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009 6363www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008

Landet runt

vad händer i er koMMUn?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Sundsvall i norr till i Simrishamn i söder.

Sundsvall: Miljöäpplevinnare 2009Den 10 september 2009 delades miljöäpplet ut på Sundsvalls busi-ness award. Martins Kläder tog hem miljöäpplet tillsammans med utmär-kelsen Årets handlare.

Martins Kläder har under flera år haft ekologiska klädmärken i sitt sortiment. Försäljningen har ökat varje år och andelen ekologiskt mode är nu cirka 25 procent.

Den vinnande motiveringen:Genom att hjälpa sina kunder att tänka miljö, välja medvetet och handla sällan bidrar Martins kläder till hållbarhet som sträcker sig utanför Sundsvalls gränser.

Eva och Martin Lindberg tog emot miljöäpplet.

Solna: Tigern tilldelas Solnas Stadsmiljöpris 2009Flerbostadshuset i kvarteret Tigern på Huvudstagatan 13 i Solna fick ta emot Solnas stadsmiljöpris 2009 på Solnadagen.

Varje år delas Solna Stadsmiljöpris ut till en byggnad eller en anläggning som på ett bestående sätt förskönar Solnas stadsbild. I år tilldelas priset flerbostadshuset i kvarteret Tigern på Huvudstagatan 13 i Solna. Arkitekt är WSP Arkitektur i samarbete med Roman Wozniak Arkitektkontor. Veidekke Bostad är byggherre. Solna stad prisar vinnarna med en brons-plakett av konstnären Göran T Karlsson.

I hörnet av Huvudstagatan och Ängkärrsgatan reser sig det nya fler-bostadshuset i kvarteret Tigern upp i nivå med de omgivande punkthusen. Bostadshuset som rymmer 32 lägen-heter utgörs av en ljus karaktärsfull pelare som landar stadigt på en mörk blankpolerad sockel. Balkongerna har vackert mönstrade glasräcken. En modern spännande arkitektur ger variation och liv åt fasaden.

Södertälje: Välkommen på utställning!Samrådet om förslaget ”Södertälje stadskärna 2009 – 2029 – program

för en hållbar stadsutveckling” pågår 15 september - 15 november. En tillhörande utställning i Stadshuset pågår under samma tid.

Utställningen ger södertälje-borna möjlighet att studera förslaget närmare och prata med de tjäns-temän och politiker som deltagit i arbetet.

Under samrådstiden är alla södertäljebor välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Enligt plan- och bygglagen, PBL, måste alla synpunkter lämnas in skriftligt under samrådstiden för att beaktas. Samrådet ger södertäljeborna möjlighet att påverka förslagen.

Inkomna synpunkter samman-fattas och besvaras i en samrådsre-dogörelse som kommer att vara en bilaga till programmet. Programmet och inkomna synpunkter kommer efter samrådet att behandlas av stadsbyggnadsnämnden innan programmet slutligen antas av kommunfullmäktige. Detta beräknas ske under 2010.

Strömstad: Kosterhavets Nationalpark är invigdInvigningen av Kosterhavets Natio-nalpark den 9 september 2009 blev den festdag, som alla hade hoppats på. En värmande sol, blå himmel och en frisk havsbris gav utomor-dentliga förutsättningar för invig-ningsfirandet.

Många Strömstadsbor, gäster och ett stort pressuppbåd hade samlats vid invigningen i Basteviken på Nordkoster på förmiddagen. Kung Carl XVI Gustaf togs emot med Kungssången välsjungen av Thomas Flodin och av vacker körsång av Kosterkören och en barnkör från Tjärnö. Tal hölls under ceremonien av bland andra Kosternämndens ordförande Göran Larsson,

Kommunfullmäktiges ordfö-rande Anders Olsson, landshövding Lars Bäckström och miljöminister Andreas Carlgren innan kungen förrättade invigningen genom att klämta i skeppsklockan, en gåva till det blivande Naturummet från Strömstads och Tanums kommuner.

Skövde: Vindkraftsplan för Skövde kommun ställs ut för samrådNu finns det möjlighet att lämna synpunkter på vindkraftsplanen för Skövde kommun. Kommunens Närings- och Samhällsbyggnads-enhet har tagit fram en samråds-handling. Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (Framtidsplanen 2015) och omfattar hela kommunen. Syftet med planen är att få ett helhetsgrepp kring frågor som rör vindkraft samt att ge vägled-ning vid vindkraftsetableringar.

Områden lämpliga för vindkraftverkPlanen redovisar vilka områden i kommunen som bedöms lämp-liga för etablering av vindkraftverk, allmänna riktlinjer för placering och utformning samt vad som gäller vid en formell ansökan om etablering.

En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för planen och är en del i planhandlingen.

Vindkraftsplanen ställs nu ut på samråd med möjlighet att lämna synpunkter. Handlingarna finns tillgängliga på webben, se länk i högerkanten under Tjänster och information, vid en planutställning i Stadshusets entréplan samt vid Stadsbiblioteket och samtliga biblio-teksfilialer.

Samrådet pågår fr.o.m. den 7 september t.o.m. den 9 november 2009.

Simrishamn: Miljöpris 2009 Dags att nominera pristagare till det nyinstiftade miljöpriset i Simris-hamns kommun.

Marint centrum, Kimo Baltic Sea, naturvårdsprogram – det är många insatser Simrishamns kommun gör på miljöns område. Nu finns också ett nyinstiftat miljöpris och kommunen ber medborgarna om hjälp med nominerandet. Prissumman är hela 10 000 kronor och senast den 1 december vill kommunen ha nomi-neringarna.

Miljöpriset utdelas för särskilt

förtjänstfull insats inom miljöom-rådet. Insatsen ska leda till en bättre miljö eller förebygga, begränsa eller undanröja miljö- och/eller hälso-farlig verksamhet genom till exempel information, undervisning, produkt-utveckling, aktivt miljö- och natur-vårdsarbete. Priset utdelas inte för insatser inom arbetsmiljöområdet.

Miljöpriset kan tilldelas enskild person mantalsskriven i Simris-hamns kommun alternativt orga-nisation, företag eller förening med säte i kommunen. Förslag till miljö-pristagare kan lämnas av kommun-medborgare, företag eller organi-sation. Myndighetsnämnden utser pristagare. Miljöpriset delas ut vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 21 december.


På Ekonomidagarna 2009 i Örebro samlas landets främsta förelä-sare inom offentlig ekonomi. Här diskuteras högaktuella frågor och föreläsarna delar med sig av både erfarenheter och råd. Tveklöst har ekonomernas ställning i verksam-heter alltid varit stark. I dag när vi befinner oss i den värsta lågkonjunk-turen sedan 90-talet, är kanske deras beslut viktigare än någonsin. Tusen-tals anställda har redan blivit vars-lade och enligt Konjunkturinstitutet kommer ytterligare 250 000 jobb att försvinna från arbetsmarknaden 2010. Frågan är när vändpunkten kommer och hur vi gör för att

komma dit. Detta står högst på agendan under Ekonomidagarna. I tre dagar varvas uppfriskande semi-narium och debatter kryddat med god mat och underhållning.

– Just att det är en rikstäckande mötesplats med seminarier för den ekonomiska sidan tycker jag är bra, fortsätter Ulf Wahlberg. Det som är viktigt för oss nu är att de som deltar får det så bra som möjligt.

Många möjligheterConventum innefattar 23 möteslo-kaler i varierande storlekar, allt från en ultramodern kongresshall med plats för 1 500 deltagare till bekväma

konferensrum för mindre sällskap. I sitt sammantag finns utställningsytor på 2 200 m2. Hela anläggningen är handikappanpassad och ljudan-läggning finns i samtliga lokaler för över 50 deltagare. Interiören är från det färgstarka 60-talet till det stil-rena 2000-talet och andas ljus och öppenhet. I byggnaden finns även flera alternativ till utställningslokaler som passar utmärkt för utställningar och mässor.

– Vi vill stå för helheten och erbjuda en heltäckande service, därför har vi även en egen kongres-sadministration.

Många års erfarenhetConventum erbjuder den senaste tekniken, samtidigt som de också har ett eget storkök. Med hjälp av deras köksmästare förhöjs seminarieda-garna ytterligare av delikata måltider. God smak i alla former kombineras

med många års erfarenhet av konfe-rensverksamhet.

– Vi har mycket variation på våra arrangemang, från fackmässor till publik- och nöjesarrangemang. Vi kan hjälpa kunden med allt från inbjudningar, hantering av anmäl-ningar, full hotellhantering till ekonomisk hantering och redovis-ning.

Conventum ligger mitt i centrala Örebro, med närhet till allt, inte minst till hotellet.

– Det finns 12 000 bäddar på 10-20 minuters gångavstånd och kommunikationen är mycket bra, Örebros Södra station ligger 200 meter bort. För den som åker bil finns goda parkeringsmöjligheter. Vi har även närhet till shopping och restauranger för de som vill det.


Conventum den 21-23 oktober i örebro

– det mycket mycket trevligt att ekonomida-garna 2009 är förlagda hos oss, säger Ulf Wahl-berg försäljnings- och marknadsansvarig vid Conventum.

Ekonomidagarna 2009 erbjuder många möjligheter

KonferenSGUIDEN


F i r s t H o t e l R e i s e n

Unna eR det lilla extRaFri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe

F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

Konferens med spa– bäst mellan himmel & hav!

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

Marieborgs KursgårdKonferera i Norrköping!Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11www.marieborg.net

Ulf Wahlberg, Conventum.


Verksamheten är ett nytt fyrstjärnigt hotell mitt i hjärtat av Göteborg. Kvalitet, god service, inbjudande interiör är några av kännetecknen. Hotellet har 200 rum, en restaurang och konferenslokaler med plats för 100 deltagare. För bekvämlighetens skull finns en lobbybar med skön puls och internationell atmosfär, för att inte tala om den ytterst uppfris-kande wellnessavdelningen.

– Avdelningen är en extra facilitet med senaste teknologin, här finns både ång- och torrbastu, en avslapp-ningspool så väl som en avkylnings-pool, fortsätter han.

På gammal hotellmark– Jag har varit här i 20 år, varit vd sedan 2003, men däri mellan har jag under många år drivit hotell utom-lands.

Hotellet mitt i hjärtat av Göteborg– jag tycker det är vansinnigt roligt att driva hotell. att jag kom tillbaka igen berodde till stor del på möjligheten att kunna genomföra den nya byggnationen och vidareutveckla verksamheten, säger torgny Gunnarsson, vd för Grand hotel opera.

Torgny Gunnarsson, vd Grand Hotel Opera. Foto: Tina Lundberg Åsén

KonferenSGUIDEN

I London byggde Torgny Gunnarsson upp ett totalt nerslitet hotell till ett exklusivt svithotell och på den vägen har det fortsatt. Han kom tillbaka till Göteborg och var med om att bygga upp Grand Hotel Opera.

– Det är ett nybyggt hotell på gammal traditionell hotellmark, i grunden en sammanslagning av hotell Kung Karl och hotell Ekoxen. I samband med sammanslagningen bytte vi också namn.

Uppenbart är att Gunnarsson tycker om att förädla, inte bara att det nu är nytt, hotellet har dess-utom fått betydligt större yta vilket har möjliggjort utveckling av både konferensverksamheten och restau-rangen.


NALEN EVENEMANG & KONFERENS , REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM.

TRÖTT PÅ JULBORD?BOKA JULFESTEN PÅ NALEN!

BOKNING: RING 08: 505 292 35 ELLER MAILA [email protected].

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · FestVilla Söderås, Elfvik, Lidingö. 08 765 28 95. www.villasoderas.se

offentligaaffarer.se

En god julklapp till er alla… … som bokar ett möte med övernattning hos oss i december.

Under er vistelse hos oss bjuder vi hela er grupp på en provning av choklad, olivolja, vin eller kaffe.

Besök oss på www.ronneberga.se eller ring 08-446 78 00

Vi finns på Lidingö, endast 20 minuter från Stockholms City.

Gäller för minst 10 personer. Kan ej kombineras med andra erbjudanden/rabatter.

Nära till allt – Det är en traditionell verksamhet som mina kollegor och jag har ambi-tionen att göra bra. Vi tycker om att tillgodose gästernas önskemål till rimligaste möjliga priser. Hotellet är inte kedjebundet utan privatägt av familjen Brandel vilket innebär korta beslutsgångar. Vi försöker tänka helhet och implementerar allt vad vi kan utifrån miljötänkandet.

Grand Hotel Opera ligger precis intill Drottningtorget, vilket innebär att det är gångavstånd till Operan, Ullevi, Scandinavium, Svenska Mässan, Liseberg och Göteborgs Stads övriga kultur- och nöjesliv. Lika nära är det till shoppingstråken, inte minst att ta sig till Centralen, Nils Ericsonsterminalen och P-huset.

– Rummen är ljusa, funktionellt inredda och bland annat utrus-tade 32 tum LCD-TV med brett filmutbud, vi erbjuder också trådlös internetuppkoppling.

Några av rummen har egen balkong. Grand Svit, är rymligt och vackert inrett och ger en behaglig känsla av lyx, från jacuzzin i badrummet skådas en vidsträckt utsikt över delar av staden. Grand Business är bekväma rum utrustade med allt som affärsresenären behöver för att koppla av efter arbetsdagen.

Fortsättning på näta uppslag.


KonferenSGUIDEN

Sigtunahöjden Hotell och Konferens 15 min från Arlandaför effektiva möten - med inspiration från Kina!sigtunahojden.se 08-592 577 00

Friiberghs Herrgård. Tel 0171-41 66 60, 08-611 41 41. E-post [email protected]. www.friibergh.se HOTELL

Med distans till stadens hets och vardagens jäkt kan du fokusera på det du är här för. Vi har ett rikt utbud av konferenslokaler och många valmöjligheter samlade i samma byggnad. Här ser vi verkligen våra gäster och får dom att känna sig hemma, vilket skapar en varm och avslappnad stämning...

PÅ FRIIBERGH BLIR TANKEN LIKA KLAR SOM LUFTEN

annons.indd 1 10/5/09 1:50:57 PM

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1 2009-03-31 14:21:57

Göteborg är en bra produktGunnarsson tycker att Göteborg är en bra produkt och påpekar att alla måste hjälpas åt för att bidra med att det händer saker.

– Sommaren har varit fantas-tiskt bra, det har verkligen gått över förväntan, men nu är vi inne i september och jag tycker helt klart att det är för lite aktiviteter runt om i stan.

Trots att finanskrisen har gjort sig till känna även här, är Gunnarsson nöjd.

– Visst har vi märkt och fått ta vår beskärda del, men det har gått bra - vi står stadigt.

Det kanske inte är för intet som Försvarsmakten precis nyligen teck-nade avtal med just Grand Hotel Opera.

Det är roligt, riktigt roligt att de valde oss.

Tina Lundberg Åsén Foto Johan Lotand.

Spa-avdelning.


Säröhus Konferenshotell

Säröhus uppfyller därutöver; Lagstadgade skallkrav vid upphandling enligt LOU.

* Finansiell status * Hotell och Polistillstånd* Ansvarsförsäkring* Registreringsbevis* Revisionsbesiktning el* Systematiskt Brandskyddsarbete* Köldmediekungörelse: (1992:16)* Utskänkningstillstånd * Värmepannor och tryckkärl* Miljö & Hälsoskydd * Handikappsanpassad anläggning

* Jämställdhetsplan * Rehabplan - Friskvård* Antidiskriminering * Arbetsmiljöplan * Sanningsförsäkran * Legionellasäkrad * Energideklarerad * OVK, Obligatorisk Ventilationskontroll* Hissar * Sami Stim

www.sarohus.se Tel. 031-93 60 90

100% VINDKRAFT EL

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLASÄKRAD

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERS.

SHR KVALITETSSTANDARD

www.sarohus.se

Vår kvalitétsstandard

Konferens - Hotell - Weekendpaket - Julweekendpaket


krönika

Tänker direkt på en uppdragsgivare, en kvinnlig rektor, där jag fick glädjen att få hennes förtroende. Uppdraget innebar att jag skulle ta hand om 16 elever som var på väg att straffa ur sig ur skolan, samtidigt låg i riskzon för tvångsom-händertagande enligt LVU, lagen om vård av unga. Hon litade på att jag tillsammans med mitt team efter två år skulle ha sett till att eleverna hade hämtat hem betygen och kommit på rätt köl med sina liv.

Minns hur glad jag var för att hon verkligen trodde på mina idéer, samtidigt var jag väl medveten om ansvaret det innebar. Många gånger under projekttiden var det flertalet tjänstemän inom kommunen som ifrågasatte vad jag höll på med, men vem frågade mig? Ingen. Den som däremot fick ta en hel del stryk var min uppdragsgivare. ”Ta reda på fakta” var hennes svar till dem som gick på rykten.

Samskapar finstämdhetMinns så väl en dag precis i början av Teaterprojektet. Det hade varit ett himla liv mellan två elever, den ena hade polisanmält den andra för ”hot av sax” varpå de hade rykt ihop igen. Ännu mer.

Samma eftermiddag bad jag teamet att ta med sig skinnjackor, trasiga jeans och boots kommande dag. Vi skulle börja morgondagen med rollspel. Sagt och gjort, morgonen därpå klädde vi ut oss till ”värsta” ungdomar. Nu skulle vi improvi-sera vår egen upplevelse av ”värsta tänkbara uppkäftighet”. När elev-erna kom till skolan den morgonen bokstavligt vrålade vi in dem till klassrummet. ”För faaaaaaaaan ta ni nu och sätt er ner och hållkäft och

Hur är en bra chef för mig?Efter att nu ha intervjuat en del chefer för Chefsdagarnas räkning, har det ofrånkomligt fått mig att

själv fundera över vad en bra chef är för mig. Hur är den personen? Vilka har jag mött som har slagit

an den där tonen som har fått mig att vilja ge allt?

anteckna!” Eleverna tittade på oss som vi inte var kloka, därefter slog de sig tysta ner och stirrade ännu mer. Teamet levde ett sjuhelvetes liv, vi gapade och svor medan vi slafsade i oss mat samtidigt som vi fortsatte att käfta med varandra och prata om helgens senaste ”fyllefest”. ”Anteckna vad ni tycker är bra med det här!” vrålade jag plötsligt och tände en cigarett mitt inne i klassrummet. Då höll eleverna på att dåna. ”Men så där kan du ju bara inte göra”, utbrast de. ”Alldeles rätt, det kan jag inte.” Där avbröt jag rollspelet.

”Vad tänker ni på” undrade jag samtidigt som jag drog fram bläd-derblocket. ”Vad är skillnaden mellan regler och ett jädra liv? Vad är skillnaden mellan cyniska kommentarer och respektfullt tal? Vad är skillnaden mellan konflikter och gemenskap?” Eleverna bubblade fram svar. Kloka svar. Viktiga svar. Avgörande svar. Här började vi tala om respekt. Här började vi tala om vikten av värdighet i mötet med varandra. Samma dag satte vi upp ett samarbetsavtal där var och en talade om vad de önskade. Efter denna dag hände något. Tillsammans började vi samskapa finstämdhet.

Handlar om respekt och tillitUppenbart var att eleverna tidigare hade svikits drastiskt av skolan. Många hade blivit mobbade, många hade fått bära hundhuvudet när saker hade blivit fel, många hade tappat tron på vuxenvärlden och sin egen framtid. Vid inskrivning kunde elevernas tidigare klassföre-ståndare mena på att det var elevens diagnoser, tillkortakommanden och studiemotivation som var orsaken till varför eleven låg efter i skolun-dervisningen. ”Stopp, det där, anser

jag, är ett direkt svar på din egen vägran att ta ditt fulla ansvar som pedagog”, sa jag.

Jag var aldrig intresserad av att ta del av tidigare omdömen. Ville klassföreståndare lämna omdöme om eleven fick vederbörande göra det till min chef, rektorn. Jag ville höra elevens egna upplevelser och därigenom bilda mig en egen uppfattning och utifrån den börja jobba. Sveken från vuxenvärlden hade varit så vanliga, att vissa elever trodde att respektlöshet och kränk-ning var något normalt. De hade fått stämpeln på sig som klassifice-rade dem som bråkiga, besvärliga och slappa. Stämpeln sved som ett öppet sår när eleverna kom i kontakt med sina minnen: ”Du är så himla jobbig så det är väl inte konstigt att fröken inte orkar. Det där begriper du inte ändå. Jasså, så du var med på den festen vad gjorde du då? Jaha, så du har varit med det gänget jaha ...” Listan kunde göras lång med kommentarer som eleverna hade fått ta emot under åren. Kommentarer som insinuerade, misstänkliggjorde och fördömde. Kommentarer som bara skapade ytterligare försvar och frustration – istället för respekt och tillit. ”Det där säger kanske mer om dina egna fördomar än om eleverna som går här, vad tror du?” kunde jag fråga när vissa lärare menade på att det var konstigt att inget hade blivit stulet.

Ju mer vi i teamet ställde frågor och verkligen tog oss tid att lyssna, desto mer berättade eleverna. Desto mer kom de även i kontakt med längtan efter att förverkliga sina drömmar.

Efter två år hade inga tvångs-omhändertagningar gjorts, flertalet hade hämtat hem sina betyg och samtliga hade klara mål med fram-tiden. Det politiska målet hade

uppnåtts. Kommunen sparade 9 miljoner kronor för LVU-place-ringar som aldrig behövde göras. Detta skulle aldrig ha skett om jag inte hade fått privilegiet att möta en uppdragsgivare som trodde på sin sak lika mycket som hon trodde på livskraften som fanns inneboende i varje ungdom.

Hon förstodVilka av lärarna, socialsekreterarna och verksamhetscheferna hade tagit reda på fakta före de snurrade runt med fördomar? Vilka hade satt sig in i att det var ett samverkansprojekt där redskapen för mitt terapeutiska arbete var manuskriptet, rollspelen, teatern och samtalsterapin?

Här upplever jag att min uppdragsgivare och ”chef” inte bara gav teamet och mig uppbackning, hon stod upp för eleverna och hon stod upp för det hon brann för. Hon vågade lita på mitt ord och gav mig högt i tak att använda eget huvud, hon förstod.

Det här är exakt det jag behöver av en chef som är bra för mig – ge mig frihet och högt i tak. Tack Klas, det är detta du ger mig nu.


Bio är den perfekta

julklappen!

gör din beställning på www.sf.se/foretagsbiljetter eller 08-680 37 00

Jul och bio hör ihop. Många storfilmer har premiäroch de flesta får några extra dagar ledigt att njuta en biofilm tillsammans med vänner och familj.

SF Bio Företagsbiljetter är ett populärt sätt att visa sin uppskattning mot kollegor och leverantörer. För vilken annan julgåva bjuder på allt ifrån spänning, svek och förräderi till kärlek, kyssar och biljakter?

Globala IT-lösningar med lokal kompetensTvå starka aktörer inom Ricoh-koncernen, Carl Lamm och NRG, går nu samman och bildar Ricoh Sverige. Som en del av Ricohs världsomfattande nätverk kommer vi alltid att kunna leverera IT- och printlösningar i utvecklingens framkant. Vår ambition är att erbjuda marknadens mest effektiva, säkra och miljöanpassade lösningar, för just ditt företags behov.

Nytt VHS-avtal klart. Ricoh är största befintliga leverantör – nu med ännu bättre priser och villkor.

Vi förenar våra krafter och blir Ricoh Sverige

Moving Ideas Forward.

IT Services Office Solutions Production Printing Managed Print Servicesricoh.se

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

Documents

Offentliga Affärer nr-5 2009