Offentliga Affärer nr-6 2008

Pr

ofi

len

Det viktigaste för mig är frihetAnders Knape

Avtalsnytt | Elektronisk identifiering

Nr

6 20

08 |

Sext

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

E

KO

NO

MI

jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vå

rD

LED

ArS

KA

P

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr Vart tredje kommunalt

avfallskontrakt strider mot LOU

Norra Europas största hästarena skall sätta fart på Vara

Snabbare vård hos privata husläkareSpara

350 miljoner om året i skolanBara genom att byta belysning

Stockholm 4-5 februari 2009

” F ö r a t t k u n s k a p ä r k ä l l a n t i l l g o d a a f f ä r e r ”

“Bra, inspirerande och intressanta ämnen och föreläsare. Upphandlings-dagarna är ett utmärkt tillfälle att skapa nya kon-takter.”

Sofia Häägg Inköpare Järnvägsstyrelsen

”Vår hittills enskilt största affär fick vi som utställare på Upphandlingsdagarna. Dagarna är inte bara ett utmärkt tillfälle att synas på, utan ger också goda möjligheter till fortbildning.”

Lars-Göran Fröjd VD, OREO AB

Sagt om Upphandlingsdagarna

Funderar du fortfarande på att komma?Sluta fundera!Upphandlingsdagarna är Sveriges i särklass största mötesplats för dig som berörs av den offentliga upphand-lingen, Här möts upphandlare/inköpare, ekonomer, jurister och verksamhetschefer från hela den offentliga förvaltningen för att under två dagar ta del av nyheter och möjligheter samt skapa givande samtal och möten kring ett av de viktigaste områden som finns på agendan idag.

Det finns gott om bevis för att ökade kunskaper stimu-lerar till bättre och mer effektiva inköp och upphand-lingar.

Kunskap som i sin tur resulterar i de goda affärer som utgör självaste grunden för ett väl fungerande samhälle.

Det ligger därför i allas vårt intresse att just du besöker Upphandlingsdagarna. Tillsammans med ett femton personer starkt programråd med representanter från myndigheter, kommuner företag och organisationer har vi gjort vårt bästa för att överträffa förra årets program,

som redan det, var mycket uppskattat av deltagarna. Hela 92 procent gav oss betyget mycket gott. Det gällde allt från seminarier, föreläsare, mat och dryck liksom mingelkvällen. Resterande åtta procent i samma enkät gav betyget gott.

Så tag chansen att uppdatera dig om allt som händer inom Upphandling just nu, hur detta kommer att påverka din din yrkesroll idag och i framtiden. Samtidigt, och inte minst viktigt, ger Upphandlingsdagarna dig möjlighet att under trivsamma former träffa kolleger och utbyta erfa-renheter.

Missa inte chansen att anmäla dig redan nu. Låt dig redan nu inspireras av 2009 års program som du med enkelhet laddar hem på: www.upphandlingsdagarna.se

Välkommen!



Funderar du fortfarande på att komma?

Upphandlingsdagarna 2009 arrangeras av:

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R



Anders Helgesson, Växjö universitet

”Det är ett intresse att kunna ta del av nya rön av upphandlingar. Det sker mycket med nya lagstift-ningar och detta är ett sett att hålla sig ajour med vad som sker inom upphandlingsområdet. Framför allt juridiska saker tycker jag är det primära att hålla sig ajour med då det är det som vi måste följa och för det krävs mycket kunskap. Jag har varit med på Upphandlings-dagarna tidigare så jag fick en inbjudan.”

Snart är det dags för Upphandlingsdagarna 2009. Upphandlare från hela Sverige har anmält sig till dagarna för att ta del av information, nyheter och diskussioner kring offentlig upphandling. Vi har kontaktat några av dem för att höra varför just de kommer dit och vad de har för förvänt-ningar inför dagarna.

Vi kommer på Upphandlingsdagarna 2009

Per-Gunnar Fransson, Kalmar Kommun

”Programmet innehåller en del intressanta seminarier. Det här med samordnad upphandling är ett intressant område, och vi har det här i vår länsdel. Det var seminarierna främst som lockade mig att anmäla mig. Sedan är det ju alltid intressant att träffa andra kollegor när man kommer dit.”

Linda Emilsson, Business Region Göteborg

”I mitt arbete så jobbar vi en hel del mot upphandling. I programmet för Upphandlingsdagarna såg det ut att vara bra seminarier med bra täckning. Det jag tyckte verkade mest intressant var seminarie-spåret som behandlar upphand-larens visioner, strategier, mål och medel. Men även juridikse-minariet såg ut att innehålla en bra sammansättning. Slutligen så tycker jag att nya LOU är intressant och det är något som jag skulle vilja veta mer om.”

Ann-Kathrin Rahm-Nilzon, Borlänge Kommun

”Vi tyckte att det var ett intressant program med bra innehåll. Framför allt är vi intresserade av semina-riespåret om digital upphandling och e-inköp eftersom det är det vi jobbar mest med och vi tar emot en del elektroniska anbud. Vi tror att det kommer att bli mer och mer med det i framtiden. Även punkten inköpssamordning – regional statlig myndighetssamverkan såg intressant ut då vi redan nu samverkar mycket inom Dalarna och gör alla stora upphandlingar tillsammans. Förutom själva programpunkterna är det ju alltid roligt att träffa andra kollegor och utbyta erfarenheter.”

Sabine Åberg, Posten meddelande AB

”Det som lockar med Upphand-lingsdagarna är helheten. Jag tycker att det är bra att man kan få lite nya perspektiv och få möjlighet att träffa likasinnade för att utbyta erfarenheter. Sedan får man tips och nya idéer till sitt arbete.”

Jan Andersson, Upphandlingsbo-laget Göteborgs stad

”Det är alltid intressant att komma dit och följa med i vad som händer. Jag tyckte att ett antal program-punkter verkade intressanta och det jag fastnade för var semina-riespåren om inköpssamverkan, miljö- och etikrelaterad upphand-ling samt e-upphandling och e-inköp.”

Agneta Nåresjö, Örebro Läns Landsting

”Mats Odell kommer att komma och prata om offentlig upphand-ling och förvaltning i förändring. Det tror jag kommer att bli väldigt intressant. Efter att Konkur-rensverket blev tillsynsmyndighet blir upphandlingsfrågorna belysta och satta i fokus på ett annat sätt än tidigare. Jag är också väldigt nyfiken på framtiden och vad nästa steg skulle kunna vara. Bland annat upphandlaren som utvecklings-strateg och miljö- och etikfrågorna är intressanta. Jag tycker att det är bra om man kan ha någon form av stöd för upphandlarna när det ska ställas miljökrav i upphandlingen. Miljökraven förändras också hela tiden och seminariet 2.1, vad är tillåtet och tillrådligt?, kommer jag att gå på. Jurister diskuterar detta hela tiden och man är inte riktigt eniga.”

Monica Söder, Uppsala universitet

”Jag anmälde mig bland annat för att programmet tilltalade mig. Sedan är det ju klart att man vill skaffa sig ett nätverk med andra som jobbar med upphandlings-frågor. Det händer mycket nu med den nya lagen och man tolkar den på olika sätt. Jag tycker att det är intressant att se hur andra tolkar den. Även inköpssamverkan är något som lockar och jag tycker att, förutom att samverka exem-pelvis kommuner emellan, även kommuner skulle kunna samverka med landsting och universitet.”

Eva Lundberg, Stockholms Stad, Revisionskontoret

”Jag arbetar som revisor och jobbar mycket med upphand-lingar. Upphandling är en stor fråga och de seminariespår som jag tror att jag kommer att gå på är de som behandlar upphandling/avknoppning av samhällstjänster samt miljöfrågor. Jag har varit med någon gång tidigare och det är alltid bra att träffa andra från andra organisationer.”

Pernilla Molin, inköpsansvarig, Älvstranden Utveckling AB

”Jag har hört att Upphandlings-dagarna ska vara bra. Mats Odell samt representanter från bland annat Konkurrensverket och Miljöstyrningsårdet kommer att komma dit. Dessa kan nog vara intressanta att lyssna på. Annars är upphandlingsjuridik och inköps-samverkan det som är mest intres-sant för mig. Just inköpssam-verkan är något som vi sysslar med och som kommer mer och mer. Det krävs mycket av varje upphand-lande enhet och man är beroende av att hitta bra samarbetsformer med andra upphandlande enheter. Sådana här evenemang är en bra möjlighet att hålla sig ajour med vad som händer.”



Jag kommer också! Kommer du?Stora förändringar håller på att stöpa om spelplanen för alla som arbetar med offentlig up-phandling. Den 4 februari kommer Mats Odell därför att presentera kommande direktiv och nyheter på Upphandlingsdagarna 2009 och berätta om regeringens visioner och mål inom den offentliga upphandlingen.

Vi ses i Stockholm 4-5 februari!

Bland utställarna hittar du:

Några av våra partners:

Nyhet!

Nu kan du använda e-legitimationer

och tjänstecertifikat i vår tjänst...Elektroniska signaturer för alla

UpphandlareTa emot signerade anbud och signera avtal helt elektroniskt direkt via vår webbportal. Du kan även använda tjänsterna via ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenthanteringssystem eftersom tjänsterna är enkla att integrera. Vi samarbetar redan idag med många av de upphandlingssystem som finns på marknaden.

LeverantörerSpara tid och pengar genom att signera och skicka dina anbud elektroniskt. Anbudet är låst fram till öppningsdagen och du kan se när anbudet öppnats. Du kan även använda kontot för tex. avtalssignering mot egna leverantörer.

SystemtillverkareSäkra juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjänster. Integrationsgränssnittet är mycket enkelt och dessutom helt kostnadsfritt.

Snabbare, billigare, säkrare och dessutom miljövänligtOavsett om du är anbudslämnare eller upphandlare kan du få tillgång till våra tjänster inom en arbetsdag, oftast går det på några minuter. Allra snabbast går det om du registrerar ditt konto med hjälp av en e-legitimation eller ett tjänstecertifikat direkt på vår hemsida . Kontot kostar endast 350 kr per år exklusive moms.

Du kan enkelt se motparternas firmateckningsrätter och fullmakter oavsett land och typ av organisation. Dessutom lagrar vi som oberoende tredje part bevis om signaturer i vårt notariat vilket ger en hög juridisk säkerhet.

Tjänsten gör att du kan rationalisera bort många utskrifter samt distribution via post och bud till förmån för både miljön och dina administrativa kostnader.

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer informationChamberSign är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete med samma namn.

7www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008 7

Några av våra partners:

Nyhet!

Nu kan du använda e-legitimationer

och tjänstecertifikat i vår tjänst...Elektroniska signaturer för alla

UpphandlareTa emot signerade anbud och signera avtal helt elektroniskt direkt via vår webbportal. Du kan även använda tjänsterna via ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenthanteringssystem eftersom tjänsterna är enkla att integrera. Vi samarbetar redan idag med många av de upphandlingssystem som finns på marknaden.

LeverantörerSpara tid och pengar genom att signera och skicka dina anbud elektroniskt. Anbudet är låst fram till öppningsdagen och du kan se när anbudet öppnats. Du kan även använda kontot för tex. avtalssignering mot egna leverantörer.

SystemtillverkareSäkra juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjänster. Integrationsgränssnittet är mycket enkelt och dessutom helt kostnadsfritt.

Snabbare, billigare, säkrare och dessutom miljövänligtOavsett om du är anbudslämnare eller upphandlare kan du få tillgång till våra tjänster inom en arbetsdag, oftast går det på några minuter. Allra snabbast går det om du registrerar ditt konto med hjälp av en e-legitimation eller ett tjänstecertifikat direkt på vår hemsida . Kontot kostar endast 350 kr per år exklusive moms.

Du kan enkelt se motparternas firmateckningsrätter och fullmakter oavsett land och typ av organisation. Dessutom lagrar vi som oberoende tredje part bevis om signaturer i vårt notariat vilket ger en hög juridisk säkerhet.

Tjänsten gör att du kan rationalisera bort många utskrifter samt distribution via post och bud till förmån för både miljön och dina administrativa kostnader.

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer informationChamberSign är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra länder i ett europeiskt samarbete med samma namn.

8 Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se8

Videomöten ger medarbetare och samarbetspartners möjlighet att träffas så ofta de

vill, utan att behöva resa. Genom videomöten sparar er organisation både pengar och

restid och bidrar, inte minst, till en bättre miljö.

Cygate är Nordens ledande systemintegratör inom data-, video- och telekom-

munikation, och vägleder er genom allt från installation till support. TANDBERG är

marknadsledande när det gäller videokonferenslösningar, med videosystem som

är både prisbelönta och väldigt enkla att använda. Tillsammans hjälper vi er att hitta

och börja använda det videosystem som passar allra bäst för er organisation.

Träffas oftare – res mindre

Cygate 08-630 51 00www.cygate.sewww.tandberg.com

Besök oss i vår monter på Upphandlingsdagarna eller kontakta oss för mer information.


Anders Knape – Jag har lärt mig att man inte skall ge uppDet viktigaste för mig är frihet, att individen har möjlighet att förfoga över sin egen vardag och möjlighet att påverka sitt eget liv, säger Anders Knape, ordförande i SKL.

Kombinatorisk upphandling har blivit allt intressantareSedan vägverket med mycket goda resultat började med kombinatorisk upphandling har denna metod börjat bli intressant för allt fler upphandlare.

Effektivare upphandling handlar inte bara om reglerföreträdare för stat och kommun talar mest om enklare regler och bättre sanktionsmöjligheter, men då missar man det viktigaste – gott affärsmannaskap, säger Karl Lundvall, Copenhagen Economics,

JuridikIn house-köp – är det möjligt? Advokaten Helena rosén-Andersson redovisar sin uppfattning om möjligheten att genomföra ”in house-köp”, dvs köp av varor, byggentreprenader och andra tjänster utan föregående upphandling.

LedarskapKvinnor utbildade i jämställdhetskunskap gör snabbare karriär. Lotta Snickare skriver om hur kvinnor utbildade i jämställdhetskunskap gör snabbare karriär de som gick vanlig chefsutbildning.

Kommuner slösaktiga med energiSvenska kommuner slösar elenergi utan att vara medvetna om det. De saknar kunskap visar en färsk rapport.

Avtalsnytt – Elektronisk identiering

17

65

2859

60

17

26

28

63

57

60

78

innehåll Offentliga Affärer nr 6 2008

Anders Knape

10 Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se10 För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till [email protected]

›› Det fi nns en anledning till att vi är marknads-ledande. Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹

Mer körglädje.Mindre administration.

AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner föradministration och smidig onlineförsäljning av era fordon.

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabbtelefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel.

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.

1111

Kampen har börjat. Fyra svenska kommuner satsar på att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Umeå, Gävle, Lund och Uppsala har nu skickat in sina ansökningar till Statens kulturråd.

Varje år utses en eller två städer till att vara kulturhuvudstad i Europa, och 2014 är det dags för Sverige och Lettland. Den 31 oktober gick ansökningstiden ut, och en av de fyra kommu-nerna kommer att ta hem det svenska värdskapet. Arrangemanget är ofta en rätt kostsam historia och städerna har budgeterat för mellan 300 och 400 miljoner kronor. En del av pengarna kommer direkt från kommunerna, andra är statliga medel, sponsorpengar och biljettintäkter. Från början var sju städer intresserade, men Norrköping, Göte-borg och Kalmar drog sig ur och skickade inte in några ansökningar.

Kalmar hade inte stöd av de övriga kommu-nerna i regionen och avstod därför. Norrköping hade satsat fyra miljoner kronor på en hemsida för kandidaturen och en projektledare hade anställts, men arrangemanget blev för kostsamt, enligt Monika Lindqvist, EU-handläggare på Kultur-rådet som har regeringens uppdrag att samordna urvalsprocessen.

Göteborg avstod på grund av att man inte lyckades nå politisk enighet i frågan.

De fyra kvarvarande städerna, Umeå, Gävle, Lund och Uppsala, marknadsför sina värdskap bland annat genom olika motton. Uppsalas motto är ”metamorfos”, som syftar på förändringarna som Uppsala och Europa står inför. Gävle kandi-derar under titeln ”kulturell allemansrätt”, och vill att kulturen ska vara tillgänglig för alla. Lund har valt temat ”jakten på den femte friheten” och tar Öresundsregionen som exempel på gränsöverskri-dande. Umeås slogan är ”nyfikenhet och passion”, där temat är inspirerat av dem samiska kalendern.

Att ansöka om att bli europeisk kulturhuvud-stad handlar inte bara om att främja kulturlivet. Ett visst mått av egoism finns också med i bilden. Självklart vill man befästa sitt eget varumärke och så att säga sätta staden på den europeiska kartan.

Förutsättningarna har ändrat en hel del sedan 1998 då Stockholm var europeisk kulturhuvud-stad. EU-institutionerna har fått ett förstärkt inflytande på samtliga moment i proceduren: från urvalsförfarandet, beslutsfattandet och över-vakningen till utvärderingen. EU bidrar också till projektet med cirka 14 miljoner kronor och utvärderar det svenska kulturhuvudstadspro-jektet under 2015. Den stad som kandiderar till kulturhuvudstad ska presentera ett kulturprogram som uppfyller vissa kriterier ur ett europeiskt perspektiv.

Den 9 december i år presenterar en jury som satts samman av regeringen och EU vilka städer som går vidare till final. Dessa får nio månader på sig att utveckla ett program och regeringen nomi-nerar en sista kandidat till Europaparlamentet.

Finanskrisen fördjupar ekonomisk ned-gång i kommunsektornDen ekonomiska situationen för kommunsektorn som helhet är fortfarande ganska bra, men den försämras nu i snabbare takt än tidigare beräknat. Det visar Ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar.

Den svenska ekonomin går nu in i en konjunk-turnedgång som förstärks av finanskrisen. Till-växten saktar in och tar fart igen först i slutet av nästa år. Det påverkar arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget.

Miljöanpassad offentlig upphandlingMiljöanpassad offentlig upphandling har allt mer kommit att ses som ett politiskt styrmedel, då det genom denna finns goda förutsättningar att forma produktions- och konsumtionstrender, och en kraftig efterfrågan från myndigheternas sida efter ”grönare”varor kommer att skapa eller utveckla marknader för miljövänliga produkter och tjänster. Därigenom skapas det också incita-ment för företagen att utveckla miljöteknik.

Välkommen till Upphandlingsdagarna den 4-5 februari 2009!Upphandlingsdagarna hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighets-representanter, jurister och leverantörer.

Det stora trycket på utveckling och effektivise-ring av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformingen av programmet för Upphandlingsdagarna 2009, som arrangeras i Stockholm den 4-5 februari. Varmt välkomna!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österKlas bergqvistKent Mosshedentina Lundberg

Krönikörtina Lundberg

Annonser/TrafficHenrik tonströ[email protected]

Layout Henrik tonströ[email protected]

Prepress och tryckStromia-futurum Grafiska Abwww.stromia.se

Projektledning StockholmMikael [email protected] Sanderholm [email protected] [email protected]öran [email protected]

Adress/Namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg tel 031-719 05 00fax 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel. 08-618 03 21, 08-618 03 17fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

ledare

fyra städer i Sverige vill bli kulturhuvudstad


1:a på färgutskrifter i Sverige och Europa*

Konica Minolta Business Solutions Sweden AB · Solna Strandväg 96 · Box 9060 · 171 09 Solna · www.konicaminolta.se

Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är bäst...

Nu gör vi nästa storsatsning och lanserar en ny generation färgskrivare samt allt-i-ett skrivare för kontor med höga krav på kvalitet och kostnads-effektivitet.

Senast i raden av nyheter är bizhub C20 och bizhub C20P och fler nyheter är på gång...Nu kan vi erbjuda ett 20-tal modeller i vårt skrivarsortiment. Visst låter det intressant?

Gå in på www.konicaminolta.se för mer information.

*Källa: InfoSource MFP first half 2008


nyheter

Global Health in a New World är en tvärvetenskaplig konferens som samlar några av världens främsta experter för att ge ett brett perspektiv på, och debattera kring, världens hälsa och vad som kan göras för att förbättra den. Det handlar om att frigöra sig från invanda föreställ-ningar för att istället titta på hur världen verkligen ser ut.

Medverkande talare är bland annat Peter Aspelin, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, Social-minister Göran Hägglund, Hans Rosling, professor i International Health vid Karolinska Institutet, Sir Michael Marmot, professor och ordförande i WHO:s kommitté för sociala faktorer och hälsa, Thoraya Ahmed, chef för FN:s befolknings-fond UNFPA, Jan Eliasson, rådgi-vare till FN:s generalsekreterare, Anders Nordström, generaldirektör och chef för SIDA. Diskussionsle-dare var Stina Lundberg-Dabrowski och professor Richard Horton.

Världens främsta experter talade global hälsa i ScandinaviumDen 28 november samlades av några av världens största experter på global hälsa i Scandinavium. Svenska Läkaresällskapet arrangerade en konfe-rens där man med utgångspunkt i hur världen verkligen ser ut idag, ville skapa debatt kring den globala hälsan.

Med 17 500 besökare och 336 utstäl-lare var höstens upplaga av Skydd (2008) större än någonsin. Bran-schen fortsätter att växa och med ny teknik ökar både bredden och djupet bland de produkter och tjänster som erbjuds marknaden. Av besökarna uppgav 36 procent att de kom från offentlig sektor.

Brandskydd, larm och övervakningPå mässan fanns flera intressanta lösningar och produkter som med ny teknik kommer att göra märkbar skillnad inom bland annat brand-skydd, larm och övervakning. Exem-pelvis kan vi nämna ett heltäckande system för larm- och felöverföring för brandlarmsanläggningar som bygger på mobil kommunikation. Utrustningen presenterades av det i Norge stora men i Sverige nyetable-rade företaget Safetel.

Trots att det endast är ett år sedan företaget kom till Sverige kan man idag överföra larm till alla de stora larmcentralerna.

– Vi använder i första hand mobilnäten och kan på så sätt få en säkrare överföring och dessutom blir det mycket enklare och billigare att ansluta utrustningen till olika typer av larmprodukter och system, fram-håller Torbjörn Gunnäng, VD på Safetel.

– Genom att vårt IP-baserade system är separerat från den övriga tekniska infrastrukturen i byggna-derna underlättas olika installationer och dessutom blir larmöverföringen mindre sårbar vid ombyggnader, andra förändringar och olyckor.

Nytt på Skydd 2008

Ny standard och ny leverantör

Ny standardDen första september blev SBF 1421:1 ny svensk standard för utrustning för larm- och felöver-föring av branddetekterings- och brandlarmsystem. Enligt Jan-Olof Danielsson, VD på Svenska Brand och Säkerhets Certifiering AB, har branschen snabbt slutit upp kring den nya standarden.

– Redan inom en månad fick vi in Safetels ansökning och testrap-port för certifiering av en överfö-ringstjänst för brandlarm i högsta larmklass, typ1. Att det kunde gå så snabbt beror på att Safetels ansökan är baserad på företagets tidigare prov-ningar och certifieringar för Europa Normen, EN 54:21. Det visar också hur smidigt den svenska industri och standardiseringsorganisationen kan anpassa de internationella kraven till den svenska standarden.

– Som nya på den svenska mark-naden är det naturligtvis särskilt viktig att leverera produkter och tjänster som är i enlighet med den svenska standarden, framhåller Torbjörn Gunnäng, så vi startade tidigt arbetet med att anpassa våra produkter och tjänster till den nya standarden. Vi har i höst tecknat distributionsavtal med Solar Sverige och har på så sätt försäkrat oss om snabb leverans och hög tillgänglighet för alla Safetels produkter i hela Sverige. Som vi ser det är också det en kvalitetsstämpel.

Kent Mossheden

De fyra huvudämnena var: Understanding global health, Emer-ging Economies and the poverty transition or trap, Health and Security – areas in conflicts orpostconflicts och Pharmaceutical industries and scien-tific communities. Konferensen avslu-tades med en paneldebatt. •

Säkra trappuppgångar blir allt vikti-gare för många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Men låsta portar kan samtidigt bli ett problem både för de boende och de som delar ut information. Om portkoder inte registreras kommer många boende att missa viktig information från stat, kommun, vårdcentral och företag. I dagsläget är följande företag anmälda som officiella postoperatörer; Posten AB, SDR Svensk Direktreklam AB och City Mail Sweden AB. Det är viktigt att fastighetsägare ser till att lämna ut aktuella portkoder för att dessa företag ska kunna utföra sina distributionsuppdrag.

I Postlagsutredningen (SOU 1993:9 sid 166) står följande: ”att en postoperatör får tillgång till port-koder i fastigheterna inom det eller de distrikt där han verkar är en själv-klar förutsättning för verksamheten, det får förutsättas att fastighetsägarna

medverkar till detta, så att det inte utestänger någon postoperatör från möjligheten att dela ut post”.

Trygghet för de boendeSDR:s utdelare har alltid egna id-kort för att kunna legitimera sig samt ett kort med uppgifter om aktuell arbetsgivare om någon skulle vilja veta vem de jobbar för och under vilka tider.

Den databas där alla inkomna portkoder registreras innehåller även uppgifter om eventuella låsanord-ningar samt vad som behövs för att få tillgång till entrén; exempelvis portkod, magnetkort, IR-sändare eller nyckel. Får utdelarna IR-sändare så sker det inför varje utdelningstill-fälle och efter ett par dygn tappar sändaren sin funktion. Ett system som ökar tryggheten för de boende.

Arne Öster

Utan portkoder – ingen information till hushållen

Konkurrensverket har regeringens uppdrag att sprida kunskap om fritt val för vård, omsorg och service. Vi är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling och kommer också att vara det för den nya lagen om valfri-hetssystem, LOV, som börjar gälla den 1 januari 2009.

Vår vision är välfärd genom väl fungerande marknader.

Läs mer om den nya lagen om valfrihetssystem på www.konkurrensverket.se

• Fritt val i vård och omsorg innebär att patienter och personer i behov av omsorg själva kan välja fritt vem som ska hjälpa eller vårda dem.

• Det blir lättare för kommuner och landsting att införa fritt val i vård och omsorg.

• Nya möjligheter för mindre företag som vill etablera sig inom service, vård och omsorg.

Fritt val i vård och omsorg

Passa på att besöka Konkurrensverket på upphandlingsdagarna 4 –5 februari 2009!


nyheter

Generationsskifte inom

larmöverföring

Saf

etel

för

st i Sverige

• Första godkända larm- överföringen enligt SBF 1421:1

• Enkel och snabb installation

• Klartextinformation

• Lägre kostnader

Finlandsgatan 62164 74 KistaVäxel: 08-410 475 00 www.safetel.se

Safetels mobilbaserade brandlarmsöverföring är godkänd enligt SBF 1421:1. Du kan även få klartext-information överförd som kan användas till säker verifi kation av brandlarm och till att höja kontrollen av din brandlarmsanläggning. Med Safetels lösning minskar du dina kostnader. Ring oss idag!

EnBo09 mässan den 23-30 april 2009 är kulmen i ett internationellt projekt om energieffektivt bostads-byggande och ökad användning av förnyelsebar energi. Läs mer om projektet på www.rebecee.de

EnBo09 är mötesplatsen där samhällsplanerare, beslutsfattare, marknad och allmänhet kommer att träffas. Dessutom kommer EnBo09 att besökas (den 29 april) av den samlade branschexpertisen som deltar på ”The 2nd Nordic Passive House Conference” i Göteborg.

Kristider sprider sig men vi är övertygade att energieffektivt byggande ligger rätt i tiden. Det kan

välkommen till Nordens största mässa i energi-effektivt byggande!

bland annat bli ett sätt att stimu-lera byggbranschen under pågående lågkonjunktur. Klimatanpassningen av miljonprogrammet uppskattas medföra ombyggnationer värda över 100 miljarder kronor. EnBo09 vill ge olika aktörer tillfället att diskutera hur vi tar ett helhetsgrepp för klimat, individ och samhälle.

I Alingsås använder man sig av passivhusbyggande och fjärrvärme för det lilla värmebehovet liksom för tappvarmvattnet. Detta kommer man givetvis att visa upp på utställ-ningen och i guidade turer till olika visningsobjekt. •

Sverige har en ny konkurrenslag sedan den 1 november. Nu ökar förutsätt-ningarna att ingripa mot företag som överträder konkurrensreglerna och sätter marknaden ur spel.

En enig riksdag står bakom beslutet om den nya konkur-renslagen.

– Det är en viktig signal till företag och konsumenter att det råder bred politisk samstämmighet om grundläggande spelregler för företag. Det ligger en styrka i att veta att konkurrensreglerna är, och

kommer att vara, stabila över tiden, säger Konkurrensverkets tf general-direktör Jan-Erik Ljusberg.

Huvuddragen i lagen, förbuden mot karteller och mot missbruk av dominerande ställning för företag, är oförändrade.

Bland nyheterna i konkur-renslagen märks bland annat att Konkurrensverket i vissa fall får möjlighet att döma ut böter (konkur-rensskadeavgift) direkt utan att gå till domstol. Det blir också tydligare regler för hur böterna ska beräknas. Det så kallade eftergiftsprogrammet, som innebär att ett företag som själv anmäler att de är med i en olaglig kartell och kan därmed slippa påföljd, blir tydligare.

En helt ny påföljd för företagsle-dare och företagare är näringsförbud. Tidigare har inte fysiska personer kunnat straffas för överträdelser av konkurrensreglerna, men nu blir det ändring på det.

– Ett näringsförbud som riktar in sig på ansvariga personer innebär att de kommer att ta större ansvar för vad som sker i organisationen. Risken att råka ut för en personlig påföljd kommer att verka avskräckande. Det kommer att ställas hårdare krav på rutiner och uppförande hos medarbe-tare, säger Jan-Erik Ljusberg.

Konkurrensverkets webbplats är uppdaterad och anpassad till föränd-ringarna i konkurrensreglerna. •

Källa Konkurrensverket

bättre bett i skärpt konkurrenslag



Anders Knape föddes i Karlstad. Efter att som ung grabb precis ha tagit studenten fick Knape som 19-åring åka genom Östtyskland till Berlin, för att delta i ett seminarium. Denna resa väckte hans brinnande engagemang för internationella frågor. Anders kommer aldrig att glömma dagen då Berlinmuren föll, det var en stor dag.

– Jag är väldigt glad över att ha fått uppleva utvecklingen. Jag är uppväxt med en statlig tv-kanal och har upplevt en hård styrning i mycket i det svenska samhället. Det viktigaste för mig är frihet - att indi-viden har möjlighet att förfoga över sin egen vardag och möjlighet att påverka sitt eget liv, menar han.

Som barn drömde Anders själv om att bli ”drickakörare” och minns hur han fascinerades av ”körarens” jättestora plånbok. Redan som 21-åring valdes han in i kommun-fullmäktige i Karlstad. Sedan dess har Knape återvalts vid varje val. När de borgerliga partierna fick majoritet i kommunen 1985 fick han heltidsjobb i stadshuset. Knape var då assistent till kommunalrådet Lennart Pettersson. Allt sedan dess har han varit heltidspolitiker. Mellan 1979-1988 satt Knape även med i landstingsfullmäktige i Värmlands län, men lämnade uppdraget när han efterträdde Petterson 1988. Under sina 19 år som kommunalråd

jag har lärt mig att man inte skall ge uppSom barn drömde han om att bli ”drickakörare”, i unga år brann han för friheten – vilket än idag är ledstjärnan.

– Det viktigaste för mig är frihet, att individen har möjlighet att förfoga över sin egen vardag och möjlighet att påverka sitt eget liv, menar Anders Knape (m) ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting.

har han verkat både i majoritet och opposition.

– Jag har lärt mig att man inte skall ge upp. I politiken vinner man ibland och förlorar ibland, man kan tycka att man har väldigt bra idéer, men tycker inte flera detta - är idéerna många gånger svåra att genomföra, fortsätter han.

Gått bra med SKLAnders Knape är sedan 2003 adjung-erad till den moderata partistyrelsen. På nationell nivå valdes Knape till vice ordförande i dåvarande Svenska Kommunförbundets styrelse 2000 och behöll uppdraget till 2007. Då slogs kommun- och landstingsför-bunden samman till den nya organi-sationen SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, där han valdes till ordförande. I samband med det lämnade Knape också uppdraget som kommunalråd i Karlstad.

Alla partier är igång nu inför valet, men som ordförande för SKL bedriver Knape inte längre någon valrörelse. Han är fullt och fast foku-serad på SKL. Han vill se SKL som Sveriges starkaste medlemsorganisa-tion och en tung aktör i samhällsde-batten.

– Det har gått väldigt bra efter sammanslagningen och den nya organisationen bildades. Jag är glad för det, med tanke på att många var oroliga i början. Jag känner också att

förbundet har fått en allt starkare röst och aktör i och med samman-slagningen, menar Anders.

Förstärka det kommunala självstyretSveriges Kommuner och Landsting gör nu en satsning för att ytterligare förstärka det kommunala självstyret. Den nya regeringen har haft ett högt reformtempo och det har ställt extra krav på organisationen.

– Vi måste förbättra arbetsformer och deltagande, det är på det sättet demokratin hålls levande. Det handlar också om att sprida goda exempel och utveckla mötesplatser och att vi som intresseorganisation bedriver ett opinionsarbete mot riksdagen. Vi har 310 medlemmar - 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner, fortsätter Knape.

På agendan just nu– Vårdområdet är en hjärtefråga, nu närmast tänker jag på hur våra medlemmar på ett bättre sätt kan öka tillgängligheten och minska köerna. En annan viktig fråga är hur vi kan få en ännu bättre skola - att fler elever lämnar skolan med godare kunskap. Vi jobbar även med hur vi skall kunna klara av personalförsörj-ningsfrågor och finansieringsfrågor bättre, fortsätter han.

Vad det gäller undervisningssitua-tionen funderar Knape på hur man

kan skapa bättre lärarutbildningar, så väl som hur man skall ge ökade resurser till fortbildning.

– Men den absolut viktigaste frågan här, är hur vi kan skapa bättre resultat i skolan, menar Anders. Det är även mycket viktigt med förbätt-ringar inom psykiatrin, att resurser läggs där. Psykiatrin har inte alls haft så stor röst som andra delar inom sjukvården. Man styr för hårt, man skulle lämna större frihet till huvud-männen.

– Just nu lägger vi mycket kraft på infrastrukturfrågorna. Regeringen satsar och fortsätter att höja nivån på investeringarna, fortsätter han.

60 000 medarbetare varje årDen kommunala sektorn rekry-terar in 60 000 medarbetare varje år. Knape menar att de behöver bli duktigare och skickligare på att klara av att rekrytera personal till alla arbetsuppgifter.

– Det är en tuff utmaning, kraven ökar hela tiden på individualiserade insatser av stöd. Frågorna är då, vad skall vi finansiera gemensamt och vad skall var och en få ta. Vad har vi råd med och hur mycket är vi beredda att betala, funderar Anders Knape.

Tina Lundberg

profiLen | AnDerS KnApe – SverigeS Kommuner och LAnDSting


När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat, sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphand-lingskonferens. Vi vill nu slå ytterligare ett slag för den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offent-lig förvaltning.

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetens-säkra organisationen.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2008.

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade personer som ingår i Upphandlingsdagarnas programråd.

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 4 februari 2009.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2009.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling

DiplomÅrets upphandling 2008

har tilldelats:Anders Andersson

I 2009 års programråd ingår:Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket

Skicka ditt förslag till [email protected]


proDuKtnytt

Ateljé Lyktan med tillverkning i skånska Åhus utvecklar ny effektiv T5-cirkelarmaturSedan 1934 har Ateljé Lyktan producerat belysning med fokus på offentlig miljö och kvalitetsmedvetna konsumenter. Nu är tiden mogen för en breddning av sortimentet med en ny produktfamilj i funktionell design.

Celine består av tak-, vägg- och pendelarmatur i två storlekar (Ø327 alt. 402 mm) formgivna av duon

Alexandra Schremer och johanna Strand. Avancerad ljusteknik med t5-cirkelljusrör och effektiv avbländning med den senaste tekniken av cirkulärprisma, microprisma eller opal akrylglasskiva. Celine ger ett symmetriskt bländfritt ljus med en optimal avskärmning. Ett mjukt diffust allmänljus skapas genom en effekt mellan dekorringen och stommen vilket indirekt belyser vägg- och takytor. Celine produceras i den svenska fabriken i åhus och är anpassad för miljöer som ställer högsta krav på estetik, kvalitet och ljus.

Ateljé Lyktan är ett traditionsrikt belysningsföretag, som utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningsarmaturer för både ute- och inomhusbruk, med svensk design för offentlig miljö och kvalitetsmedvetna konsumenter. Ateljé Lyktan grundades 1934 och har sitt säte i skånska åhus. Omsättningen är ca 140 MSEK och antalet anställda uppgår till ca 100. Sedan 1974 är Ateljé Lyktan en del av fagerhults-koncernen vars omsättning är ca 2400 MSEK. Koncernen är noterad på OMX Nordiska börs i Stockholm, Mid Cap.

Pagrotskys IT-nyhet kopplar samman generationerDen svenska tv-telefonen joice är den första It-lösning som skapats för och tillsammans med äldre. Målet är att stimulera till ökad kontakt mellan generationerna, och ökad livskvalitet för många äldre som ofta känner sig ensamma.

vitsen med joice är att kommunikationen sker mellan en dator och en tv – en apparat som de flesta äldre är bekanta och trygga med.

Idén till joice kläcktes av David Pagrotsky då han och brodern Leif blivit alltmer bekymrade över sina möjligheter att hålla kontakt med mamma Gerd. Efter flera års produktutveckling finns nu joice tillgänglig på marknaden. för första gången har en bredbandsbaserad innovation tagits fram med gamla människor som främsta målgrupp (och i samarbete med flera äldre).

joice är en helt ny tv-telefon

som med sin enkla funktion (bara fem knappar) gör det möjligt för användare i alla åldrar att hålla kontakt med t.ex. en nära familjemedlem eller t.ex.

sjukvårdspersonal, polis eller hemhjälp enligt en förutbestämd kontaktlista.

Användaren styr samtalet med en knappsats och kommunicerar sedan via sin tv med motparten. Den sökta personen, som faktiskt kan befinna sig var som helst i världen, söks helt automatiskt av joice tills dess att personen svarar.

När samtalet är uppkopplat kan parterna se och tala med varandra via sin tv och en utplacerad webkamera som kopplas samman med den andra partens PC. för den som vill videoringa från eller till en PC används PC-klienten som följer med tjänsten.

joice är en svensk It-nyhet med potential att nå en världsmarknad.

2020

upphAnDLing

Tänker på en gammal man som jag satt och pratade med för ett tag sedan. Han sa ”det fanns inget svek i honom” när han återgav en person som hade betytt mycket för honom. Just dessa ord ”det fanns inget svek i honom” etsade sig fast inom mig. Dagarna som följde tänkte jag på den gamla mannen och samtalet vi haft. Tänkte på hur mycket livskunskap och erfarenhet våra äldre har. Tänkte på vad Sverige hade varit utan deras idéer, händer och ihärdighet. Vad hade vi varit utan deras pålitlighet.

När jag satt där och funderade kom jag ofrånkomligt att tänka på en annan person som jag intervjuade för ett tag sedan. En relativt ung leve-

rantör mitt i karriären. Han pratade om hur viktigt det var att vara ärlig i affärer, inte minst i offentlig upphandling. Han menade på att ”vi leverantörer och kommuner är duktiga på att snart driva den här marknaden i botten om vi fortsätter som vi gör”.

– Hur menar du, undrade jag.– Som det är nu är det mycket

lurendrejeri. Om jag som leverantör är ärlig och svarar ärligt, då åker jag dit på priset. Det går inte att vara 100 procentig ärlig för då vinner du inte upphandlingen.

Han tog ett exempel och berät-tade om att produkt X, i gediget trä kan kosta 1 200 kr. Medan samma

produkt i plywood kostade 100 kronor. Skillnaden är bara att den billiga produkten får kommunerna köpa in så många gånger fler för att den inte håller, medan produkten i gediget trä kan hålla i 12 år. Han sa:

– Oftast köper kommunerna in den billiga. Det blir bara sämre och sämre produkter, eftersom priset vid upphandling spelar en avgörande roll. 70-80 procent av upphandling-arna går till så här.

Leverantören sa att han var lika kritisk till kommunernas förfarings-sätt, som han var på sin egen grupp. Han menade på att han själv bidrog lika mycket till att driva offentlig upphandling i bottenläge.

– Det är så irriterande, i det långa loppet blir ju både kommunerna och vi själva förlorare. Vi har tvingats hitta länder som producerar till lägre pris, därmed flyttat produktionen ut från Sverige. Vad relaterar detta till i ett större perspektiv? Jo, givetvis bidrar det till att skatteintäkterna till kommunerna minskar, folk blir arbetslösa, kommunernas budget mindre och så vidare, varför kan det inte vara rätt från början.

– Vad tycker du konkret behöver göras, undrade jag.

– Kommunerna behöver bli duktigare på att tydligt definiera vad de vill ha ut av produkten eller tjänsten vid upphandling. I det långa loppet har kommunerna inte råd att

Ärlig – inte minst i offentlig upphandlingSom journalist möter jag många olika människor vid olika tillfällen och sammanhang. ibland kan jag känna tacksamhet över att just ha fått tagit del av en persons kunskap, tankar och resone-mang. Så många år av erfarenheter som har resul-terat i ”just den där tanken” eller ”den där slut-satsen”, kan jag komma på mig med att tänka. och ibland, kan det vara tvärtom.

Jag lär mig nya saker hela tiden. ibland om själva sakfrågan, ibland om andras syn- och förhållningssätt och ibland om mig själv.

göra annat. Ofrånkomligt relaterar det annars till mindre intäkter och ökade utgifter.

Jag tycker det var viktigt att kalla in till ett branschmöte, där bran-schen får möjlighet att höra vad kommunerna behöver:

Han menade på att han skulle vilja att leverantörerna sitter ner tillsammans med kommunerna och pratar innan skrift för upphandling görs.

– Dels skulle kommunerna tydligt kunna förmedla vad exakt det är de behöver, samtidigt som vi leveran-törer skulle kunna ge vår syn på våra produkter. Men tyvärr tror jag att det finns en rädsla att göra detta. Alla vill inte ha dialog, även om jag tror att det skulle vara optimalt.

Leverantören pratade vidare om att den interna dialogen inom kommunerna behövde förbättras, tydliggöras och utvecklas. Annars kan det lätt uppstå bekymmer mellan inköpskontoret och den enskilda beställaren.

– Beställaren kanske inte alltid förstår vad inköparen har gjort, vilket resulterar i interna motstridig-heter som ger dubbla budskap utåt. Man kan inte kräva av en inköpare att kunna alla branscher.

Där tackade jag och avslutade intervjun.

Jag sammanställde artikelnEfter intervjun sammanställde jag artikeln. Jag mejlade sedan över artikeln till leverantören för att han skulle få möjlighet att korrigera citaten i fall jag hade missuppfattat något.

När jag sedan pratade med honom sa han att han inte visste om han vågade gå ut med det han hade sagt. Han bad om ett par timmar och skulle därefter återkomma. Han fick sina timmar. När jag pratade med honom senare sa han:

– Det du har skrivit har jag aldrig sagt!

– Va?!

Den gamle mannenDet här scenariot gav mig en tanke-ställare på flera sätt. Framförallt tänkte jag på hur viktigt det är att våga ta ställning och belysa saker som är svåra. Uppriktig dialog, är en god början. För nog vill väl alla upphand-lare och leverantörer bemötas av samma ord som den gamle mannen sa om sin vän: ”Det fanns inget svek i honom”.

Det vill åtminstone jag.

Tina Lundberg

Personen på bilden har ingenting med artikeln att göra.


upphAnDLing

Affärssystem utan bäst före-datum

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

1. 2. 3.

expertpAneLen SvArAr

1. Lägst pris innebär inte att det saknas varken krav eller begäran om att anbudsgivare exempelvis uppmanas att beskriva olika processer i sin organisa-tion. Innan utvärdering kan ske skall anbudsgivare kvalificeras. I kvalificer-ingskraven kan vi ställa tuffa regler, givetvis proportionella, vilket innebär att bland de anbud, som kvalificeras till utvärdering, skall vi välja ut den/det bästa anbudet. Om vi i utvärderingen lägger in livscykelkostnaden som en del, förutom priset, krävs att vi kan verifiera det vi gör, vilket inte är en omöjlighet. Att lagstifta är nog svårt, det finns andra vägar att gå.

2. En upphandlare är expert på att vara upphandlare men är i samtliga upphandlingar beroende av expert-kunskapen inom det aktuella området som skall upphandlas. Det är mycket vanligt förekommande att en central upphandlingsfunktion upphandlar allt

från sjukvårdsmaterial till lastbilar och det ligger i sakens natur att beställarens roll är mycket central i sammanhanget. vid beskrivning av en produkt finns det i regel vissa grundkrav som vi inte kan frångå. Dock finns det stora möjligheter att öppna för nytänkande bara grund-kraven uppfylls. för att markera detta kan ju en del i utvärderingen tilldelas just tekniska innovationer, vilket innebär att vi är beredda att betala lite extra för detta. Det kan dock vara svårt att göra bedömningen likvärdig anbudsgi-vare emellan (expertkunskapen i detta avseendet är ju på andra sidan).

3. Miljöaspekten är idag ett vanligt förekommande inslag i upphandlingar. vi begär in beskrivningar gällande systematiskt miljöarbete (om så är motiverat) och såväl certifieringar som diplomeringar blir allt vanligare bland företagen. vid miljökrav på produkten finns det ett flertal miljömärkningar och

motsvarande. Leverantörerna är duktiga på miljö.

Gemensamma regler gällande etik kommer säkerligen på sikt. Idag pågår intensiva arbeten med etikfrågor, såväl bland företagen som inom olika organi-sationer. Många företag arbetar med s.k. code of conduct och många kom-muner runt om i landet antingen redan är, eller har ambitionen att bli en s.k. fairtrade city, vilket ställer krav på såväl kommunen som företag i kommunen.

vad som är skäligt tycker vi nog alla olika om. Allt är trots allt relativt. En märkning som säger att vid framtagnin-gen av produkten X så uppfylls följande är en god början.

Att hänvisa till märkning, i samband med upphandling är både trovärdigt, accepterat och relevant bara det görs på rätt sätt.

1. Enligt många leverantörer brister det i den interna dialogen mellan brukarna och inköparna i kommunen. Resultatet blir ofta ”lägsta pris” vinner utan hänsyn till produktens kostnad över tiden. Skall man lagstifta om att en utredning om produk-tens livscykelkostnad alltid skall vägas in i upphandlingar?

2. Många tycker att inköparna är för petiga i sina förfrågningsunderlag, vilket i sin tur konserverar dagens beteende och förhindrar införandet av lösningar med morgondagens teknik. Går det att utforma förfrågningsunder-laget lösaktigare och ändå behålla upphandlingsreglernas krav?

3. Det är mycket fokus på miljö och etik i upphandlingarna. På miljösidan sker idag en viss samordning både inom Sverige och EU. Hur länge tror ni det dröjer tills vi får gemensamma regler för etik, bland annat att arbetarna har skäliga arbetsvillkor, och vem skall bestämma vad som är skäligt?

Ann Linde Koolman,upphandlareAlingsås Kommun

Roland Pettersson,Kommentus

Anna Ulfsdotter Forsell,Advokat, Delphi & Co

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

1. jag tror inte att någon skulle gynnas av en lagreglering här, upphandlingarna skulle då bli krångligare än vad de behöver bli. Alla upphandlingar måste hanteras utifrån sina särskilda förutsätt-ningar. Det är viktigt att upphandlare och inköpare har den kunskap de behöver och är det motiverat att i en bedömning av vad som är lägst pris ta in en bedömning av livscykelkostnaden skall så ske. Det går dock inte enligt min mening att ställa krav på att en sådan utredning alltid skall göras.2. jag är en stor vän av s.k. funktionsup-phandlingar eller andra former av OPS, offentlig privat samverkan. jag anser

att alla har att vinna på att vi använder kunskapen hos den som är bäst lämpad härför. Det säger sig självt att leverantör-erna oftast är bättre uppdaterade på vad marknaden har att erbjuda och att de ser fler alternativa lösningar än den upphandlande myndigheten. jag anser att de upphandlande myndigheterna/enheterna skall koncentrera sig på att formulera sina behov utifrån verk-samheten och i större utsträckning än vad som nu är fallet (finns undantag) beskriva sina behov i funktionella termer och begära in anbud baserat på detta. Här finns en mycket stor utvecklingspo-tential! Men, det går att lösa och det

går att lösa med alla de grundläggande principerna beaktade. 3. Det finns redan internationella överenskommelser inom ett flertal om-råden (ILO-konventioner) och jag vet att ett omfattande arbete pågår. Det är dock viktigt att de upphandlande myndigheterna tänker på att iaktta alla de grundläggande principerna när de ställer upp sina etiska krav och i syn-nerhet den om proportionalitet. Kraven som ställs skall ha ett samband med det som upphandlas, vara rimliga och stå i proportion härtill.

1. jag tycker inte att det är lämpligt med mer lagstiftning i denna bemärkelse. Upphandlingar och upphandlingsarbetet skiljer sig väldigt mycket åt från gång till annan. Därför är det svårt att ”styra” på det sättet. Med sunt förnuft och affärsfokus, då kommer livscykelbegrep-pet eller total cost of ownership (tCO) in som en naturlig del i en utvärdering.

2. ja det går, jag tycker mig se att det pågår en trend i just den riktningen. I det att det blir vanligare med funktion-supphandlingar.

3. Det är svårt att svara på, men det kan nog gå fort. Det finns redan ett drygt tiotal Svenska städer som är fairtrade Cit-ies och i mina kontakter med kommuner-na så tas frågan oftare och oftare upp.


upphAnDLing

Miljöanpassad offentlig upphand-ling har allt mer kommit att ses som ett politiskt styrmedel, och på senare år har det politiska engagemanget för sådan upphandling ökat både på nationell nivå, EU-nivå och interna-tionellt. År 2002 antog OECD en rekommendation om miljöanpassad offentlig upphandling. I kölvattnet av världstoppmötet om hållbar utveck-ling i Johannesburg (september 2002) skapades en arbetsgrupp (Marrakech Task Force) för hållbar utveckling, som har till uppgift att sprida hållbara (miljöanpassade) metoder för offentlig upphandling. Många OECD-länder har utvecklat egna strategier för hållbar upphand-ling (USA, Japan, Kanada, Austra-lien och SydkoreaI, liksom även fler tillväxtekonomier (som Kina, Thai-land och Filippinerna).

I EU:s nya rättsliga ramar för offentlig upphandling klargörs det hur offentliga upphandlare kan beakta miljöaspekter i samband med upphandlingen. Senast fastställdes det i EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling (juni 2006) som ett strategiskt mål att till 2010 få upp genomsnittsnivån för miljöanpassad offentlig upphandling i EU till den nivå som uppnåddes av de medlems-stater som hade bäst resultat 2006.

En hållbarare användning av naturresurserna och råvarorna skulle vara till fördel för miljön. Samtidigt skulle detta främja ekonomin som helhet genom att skapa chanser för nya ”gröna” näringar. Ett sådant skifte kan också främja den euro-peiska industrins konkurrenskraft genom att driva på innovativ miljö-teknik – en sektor med hög tillväxt där EU redan är världsledande. Undersökningar visar att det finns stora möjligheter för kostnadseffektiv miljöanpassad offentlig upphand-ling, inte minst inom sektorer där miljövänliga produkter inte är dyrare än alternativen (om produktens livscykelkostnader tas med i beräk-ningen).

Vad är livscykelkostnader?Livscykelkostnaderna måste täcka inköpspriset och tillhörande kost-nader (leverans, installation, idrift-tagande och så vidare, driftkost-

Miljöanpassad offentlig upphandling – hinder och möjligheter

nader (energi, reservdelar, underhåll) och kostnader för den uttjänta produkten).

Eftersom miljövänligare produkter definieras utifrån sin livscykel kommer miljöanpassad upphandling att påverka hela försörjningskedjan och bidra till användningen av miljö-standarder vid privat upphandling.

Åtgärder på europeisk nivåGrundprincipen för miljöanpassad offentlig upphandling bygger på entydiga och ambitiösa miljökrite-rier för produkter och tjänster. Det har utvecklats en hel rad nationella kriterier och metoder för miljöan-passad offentlig upphandling. Men eftersom sådan upphandling blir allt vanligare blir det också vikti-gare att medlemsstaterna tillämpar jämförbara kriterier för att undvika att snedvrida den inre marknaden och hindra konkurrensen inom EU. Gemensamma kriterier skulle minska den administrativa bördan avsevärt, både för de ekonomiska aktörerna och för de offentliga förvaltningar som tillämpar miljöan-passad upphandling. Gemensamma kriterier för miljöanpassad upphand-ling skulle vara särskilt fördelaktiga för företag som är verksamma i fler medlemsstater, men också för små och medelstora företag (som har begränsad kapacitet att hantera fler olika upphandlingsförfaranden).

Det finns redan miljökriterier på EU-nivå, bland annat inom ramen för miljömärkningen, förordningen om energieffektiviseringsmärkning av kontorsutrustning och ekode-signdirektivet för energianvändande produkter. En del förslag på senare tid syftar också till att införa kriterier som kan användas vid miljöanpassad upphandling. Det är bland annat förslaget till ett direktiv om främ-jande av rena och energieffektiva fordon, som inför en harmoniserad metod för att beräkna livscykelkost-naderna för utsläpp av föroreningar och bränsleförbrukning. Ett annat exempel är förslaget till ett direktiv om främjande av användningen av förnybar energi. Detta innehåller bland annat hållbarhetskriterier för biobränslen och biovätskor och kan i framtiden leda till en utveckling

av hållbarhetskriterier för biomassa, även från skogsbruk.

Hinder för införandet av en miljöanpassad offentlig upphandlingHittills har potentialen för miljöan-passad offentlig upphandling bara utnyttjats till en del. I början av 2008 hade endast 14 medlemsstater antagit nationella handlingsplaner (tolv andra medlemsstater håller på att anta en plan eller strategi). De största hindren för utnyttjandet av denna potential är följande:

Brist på etablerade miljökrite-rier för produkter och tjänster. Där sådana finns är möjligheterna att göra dem allmänt kända (t ex genom databaserI begränsade.

Otillräckliga uppgifter om prod-ukters livscykelkostnader respektive motsvarande kostnader för miljövän-liga produkter och tjänster.

Dålig kunskap om fördelarna med

miljövänliga produkter och tjänster.Oklarhet om de rättsliga möjlig-

heterna att tillämpa miljökriterier i upphandlingar.

Brist på politiskt stöd, och däri-genom begränsade resurser för genomförande och främjande av miljöanpassad offentlig upphand-ling (bättre utbildning är särskilt nödvändig).

Avsaknad av samordnat utbyte av bästa metoder och av information mellan regioner och lokala myndig-heter.

Vi kommer med all säkerhet att återkomma till diskussionen om hur man kan minska miljöeffekterna av den offentliga sektorns konsumtion, och använda miljöanpassad offentlig upphandling för att uppmuntra till innovation inom miljöteknik, miljö-produkter och miljötjänster.

Arne Öster

offentlig upphandling kan forma produktions- och konsumtionstrender, och en kraftig efterfrågan från myndigheternas sida efter ”grönare”varor kommer att skapa eller utveckla marknader för miljövänliga produkter och tjänster. Därigenom skapas det också incitament för företagen att utveckla miljöteknik.

www.vinge.se

En bra affärsjurist serlängre än juridiken.

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG LONDON BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

Vinge_Annons_Upphandl 07-11-27 10.48 Sida 1


upphAnDLing

Anders Lunander, upphandlingsfors-kare i Örebro, och Sofia Lundberg, upphandlingsforskare i Umeå, har utifrån data som de samlat in på var sitt håll, Sofia från städupphandlingar och Anders från upphandlingar i Trade Extensions regi, sammanställ dessa i en undersökning som presen-teras under namnet ”Package Bids and Stand-Alone Bids in Combina-torial Procurement Auctions”.

Eftersom en kombinatorisk upphandling innebär att en anbuds-givare i en upphandling har möjlighet att lämna anbud både på enstaka delar och på olika kombinationer av kontrakt och dessutom kan erbjuda en rabatt om han får flera kontrakt, så får detta den märkliga effekten att han konkurrerar med sig själv, eftersom han i praktiken lämnar flera olika anbud på samma arbete. Anders och Sofia har därför under-

Kombinatorisk upphandling har blivit allt mer intressant för upphandlareSedan vägverket med mycket goda resultat började prova kombinatorisk upphandling i början av 2000-talet har nu denna metod börjat bli intressant för allt fler upphandlare, inte minst med tanke på att det finns en stark strävan att få in fler leverantörer och en större konkurrens i den offentliga upphandlingen. för vägverket innebar den kombinatoriska upphandlingen inte bara fler anbud utan även fler kontrakterade företag.

sökt hur detta påverkar anbuden på de enstaka delarna. De har då funnit att anbuden på de enstaka delarna tenderar att ligger högre än om man inte haft möjlighet att komplettera med att lämna anbud på kombina-tioner av kontrakt. Det innebär att rabatten åtminstone delvis är fiktiv.

”Kostnadseffektiv upphandling av städtjänster med kombinato-risk anbudsgivning: En studie av tre genomförda upphandlingar”, är en promemoria skriven av Anders Lunander, som beskriver utform-ning av anbudsgivning, utvärdering och observerat budgivningsbete-ende i tre offentliga upphandlingar av städtjänster. Det gemensamma för dessa upphandlingar är att varje upphandling har varit uppdelad i flera separata objekt och att anbuds-givarna har haft möjlighet att lämna så kallade kombinatoriska anbud.

Trots det faktum att anbudsgivare ibland höjer sitt pris på enstaka delar i kombinatoriska anbudsgivningar ger analysen stöd för att kombina-tionsanbud har en stor potential att kunna sänka upphandlarens kostnad jämfört med en upphandling utan kombinatoriska betingade anbud, framför allt om det kan antas att leverantörerna har större eller mindre

skalfördelar i sin produktion.För upphandlare som har för

avsikt att genomföra kombinato-risk upphandling finns värdefull information att hämta i bägge ovan nämnda skrifter.

Arne Öster

nästan vart tredje kommunalt avfallskontrakt har inte upphandlats i konkurrens. flertalet av dessa direkttilldelningar strider enligt Konkur-rensverket mot upphandlingslagstiftningen. Det visar en kartläggning som Konkurrensverket gjort av avfallsupphandlingar i landets kommuner.

Upphandlingar av avfallstjänster kartlagda

Det finns en rad allvarliga brister i kommunala upphandlingar av avfallstjänster. Det visar Konkur-rensverket i en unik kartläggning. Resultaten presenteras i rapporten ”Upphandling av avfallstjänster”. Kartläggningen har skett genom en enkät till landets kommuner, kommunala avfallsbolag och kommunalförbund som Konkur-rensverket skickat ut efter samråd med Sveriges kommuner och lands-ting, SKL, och Avfall Sverige.

– Nu visar vi svart på vitt hur

det ligger till. Det är min förhopp-ning att den kartläggning vi gjort ska stämma till eftertanke i alla de kommuner som gjort direktupp-handlingar i strid mot reglerna, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Av rapporten framgår bland annat att ett stort antal avtal har skrivits utan att de föregåtts av annonsering och anbudsgivning enligt reglerna för offentlig upphandling. Nästan vart tredje avtal har direkttillde-lats. Dessa avtal har ett totalt årligt

värde på ca 2,57 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av det totala årliga värdet för samtliga avfallskontrakt. Flertalet av dessa direkttilldelningar strider enligt Konkurrensverkets bedömning mot upphandlingslagstiftningen. I många fall har man sannolikt inte varit medveten om vilka krav som upphandlingslagstiftningen ställer. Det har exempelvis under en lång tid varit oklart vilka regler som gäller vid tilldelning av kontrakt mellan hel- eller delägda kommunala bolag. I mars 2008 kom dock Regerings-rätten med ett klargörande (SYSAV-domarna) som innebär att man inte kan direkttilldela dessa kontrakt utan upphandling måste ske i konkur-rens.

– Den kritik som Sverige fått från Europeiska kommissionen angå-ende otillåtna kommunala avfalls-

upphandlingar kommer förhopp-ningsvis inte att behöva upprepas om kommunerna ser över sina upphand-lingar, säger Jan-Erik Ljusberg. •

Allego AB etablerades 1994 för att arbeta inom upphandlingsområdet och då främst med information om offentliga upphandlingar. I dag omfattar vår verksamhet hela upp-handlingsprocessen. Vi levererar nyttovärden för både leverantörer och upphandlare. Allego ska uppträda som en oberoende part mellan två aktörer och arbeta kon-sekvent för att höja kompetensen och intresset för hela upphand-lingsområdet. Vi är 29 anställda och kontoret ligger i Falun.

Allego ger dig stöd i hela processen, med det som just du behöver.

Med Allego Upphandling skaffar du dig inte bara effektiv kontroll över alla formella steg i processen. Du får också tillgång till en sökbar databas där du kan se hur andra formulerat liknande Förfrågningsunderlag, vilka utvärderingskriterier de använt och vad resultatet blev. Även aktuella Rättsfall finns sökbara i samma paket.

AnbudsJournalen är den ledande nyhetsförmedlaren inom upphandling, med sökbart artikelarkiv på nätet.

Allego Konsult tar dig ännu längre. Våra experter ger stöd i allt från specifika upphandlingar till att utveckla hela upphandlingsfunktionen.

Dessutom: Allego Avtal underlättar den interna kommunikationen och kontrollen över ingångna avtal och hur de används. Allego Utbildning ger kurser och uppdragsutbildningar, från grundläggande nivå till spets-kompetens.

023-705 700 | e-post [email protected] | www.allego.se

Offentlig upphandling är det bästa vi vet

Mötesplats upphandling

Välkommen till vår monter

på Upphandlingsdagarna!


upphAnDLing

Allt du behöver!Allt du behöver för professionell städning hittar du hos oss. Ergonomiska städredskap, effektiva rengöringsmedel och städmaskiner för alla typer av uppgifter. Kontakta oss på 08 555 944 00 så berättar vi mer!

Automatisk kemdosering!

Bensinbolagen har i dagarna höjt etanolpriset med 90 öre per liter med motiveringen att vinterkva-liteten av etanol innehåller 10 procentenheter mer bensin. Men prishöjningen är omotiverat stor; en deciliter bensin kostar bara cirka 30 öre mer än en deciliter etanol. Dess-utom har bensinbolagen inte sänkt etanolpriset sedan i oktober, trots att bensinen, som utgör 15-25 procent av etanolen, blivit betydligt billigare.

– Vi har en rekordsnabb omställ-ning till grönare bilism, men det gör ingen nytta om etanolbilarna går på bensin. Därför är det djupt bekym-mersamt att bensinbolagen höjer etanolpriset långt bortom vad som är sakligt grundat. Eftersom E85 delvis är bensin, är det ett kartelliknande beteende att inget bolag sänkt priset när bensinen blivit billigare, och att alla nu höjer lika mycket. Det vill vi att Konkurrensverket granskar, säger Jakob Lagercrantz, ordförande för Gröna Bilister.

Gröna Bilister är också kritiska till omställningen till vinterkvalitet för etanol E85, som innehåller 25-30 procent bensin och i praktiken är ”E75”.

– Ner till femton minusgrader är

det inga problem att starta på vanlig E85. Kallare än så har vi knappast någonstans alls i Sverige idag och i stora delar av landet blir det kanske inte alls så kallt i vinter. Dessutom har alla etanolbilar motorvärmare som standard, så de flesta drabbas av vinteretanolens högre pris och sämre klimategenskaper utan att någonsin behöva de vargavinteregenskaper den motiveras med.

Gröna Bilister uppmanar nu reger-ingen att skyndsamt se över om det finns konkurrensproblem gällande prissättningen på biobränslen. Betalar gröna bilister i Sverige ett för högt pris för etanolen?

– Alla satsningar på miljöbilar har varit miljömässigt motiverade och därför är det inte rimligt att reger-ingen sitter still när bensinbolagen går så hårt åt etanolen. Regeringen bör skyndsamt förbättra biobräns-lenas konkurrenskraft, genom den skattehöjning på fossila drivmedel som klimatberedningen föreslår eller genom sänkt moms eller momsbe-frielse för etanolen.

Gröna Bilister uppmanar landets etanolbilist att fortsätta tanka E85 trots det höjda priset, utifrån den tydliga miljövinst etanolen ger och

utifrån att åtskilliga av dagens Flexi-fuelbilar går bäst på etanol.

Brevet till Konkurrensverket åter-finns nedan:

Uppsala och Alingsås, den 4 november 2008Begäran om kartellgranskning: Bensinbolagens prissättning av E8595-oktanig bensin kostar idag 11,19 kr/l, cirka 2,70 kronor billigare per liter än under sensommaren. Etanol E85 kostar idag 9,59 kr/l, 90 öre dyrare per liter än tidigare under hösten. Priserna är hämtade från branschorganet SPI:s webbplats, kompletterat med Statoils prissättning och motsvaras i stort sett på öret av OKQ8 och Shell, som också samtliga den 1 november genomförde den omfattande prishöjningen av E85 enligt ovan.

Bensinbolagen anger att införandet av vinterkvalitet av E85, kombinerat med en dyrare dollar, motiverar den stora prishöjningen på etanol. Vi ifrå-gasätter detta utifrån att:

Vinteretanol innehåller ca 25 % bensin mot ”normaletanols” ca 15 % (därav beteckningen ”E85”). 10 procentenheter mer bensin, en deciliter per liter, ger en merkostnad på cirka 30 öre (ca 1,10 kr för bensinen, avdrag för ca 80 öre för etanolen), dvs bensin-bolagen tar ut cirka tre gånger den faktiska prishöjningen.

Den kraftiga sänkningen av bensin-priset bör, om marknaden fungerar, få genomslag på E85-priset; 2,70 kr billi-gare per liter motsvarar ca 40 öre/liter E85 utifrån bensinandelen på 15 %.

Trots detta har priset på E85 inte alls sänkts under hösten.

Bensinbolagen har inte tidigare kompenserat en allt billigare dollar med sänkt etanolpris; dollarn hade i mars 2007 nästan samma värdes om idag för att därefter kraftigt falla utan att priset på E85 sänktes.

Etanolpriset har inte stigit utan tvärtom sjunkit på världsmarknaden.

Vi behöver knappast påminna Konkurrensverket om att bensinbo-lagen tidigare dömts för priskartell. Inte heller behöver vi påminna myndig-heten om den bristfälliga konkur-rens, med fyra dominerande aktörer på marknaden. Däremot kan verket eventuellt ha glädje av en fördjupad kunskap om marknaden för E85, som större mackar genom den så kallade ”pumplagen” i praktiken är ålagda att tillhandahålla. Mindre mackar är undantagna från lagstiftningen och då de mindre mackarna oftare ägs av mindre bolag, är de fyra större bolagens dominans än mer eftertrycklig för E85 än för bensin.

Vi emotser Konkurrensverkets utlå-tande och bistår gärna med komplet-terade information.

Jakob LagercrantzOrdförande

Maria GardfjellStyrelseledamot, ansvarig konsument-frågor

Gröna Bilister

Gröna bilister anmäler bensinbolagen till Konkurrensverket95-oktanig bensin kostar 11,19 kr/l, e85 kostar 9,59 kr/l, vilket inräknat merförbrukningen på 30 procent ger ett “bensinliterpris” på 12,47. man tjänar alltså en dryg krona milen på att köra sin etanolbil på bensin. gröna Bilister begär att Konkurrensverket granskar bensinbolagens pris-sättning och uppmanar regeringen att ingripa för billigare biobränslen.

Konkurrensverket uppdrog nyligen åt Copenhagen Economics att kart-lägga vad offentliga upphandlare kan lära av dess privata motsvarigheter. Med forskning och andra källor som utgångspunkter djupintervjuade vi ett antal utvalda företag med såväl offentliga som privata kunder.

Vi ställde en rad frågor: Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan privata och offentliga kunder? Hur bör offentlig upphandling ske för att få mest nytta för pengarna? Vad kan offentliga upphandlare lära av privata?

Vägen till bättre upphandlingEngagemanget i gensvaret var över-väldigande. Huvudbudskapet kan sammanfattas i fem nyckelbegrepp:

Lagom. Upphandla inte för stort. Få och stora kontrakt, idag tyvärr alltför vanliga, ger få och stora aktörer. Det ger sämre konkurrens, högre priser och mindre dynamik. Stordriftsfördelar kan ibland moti-vera en viss skala, men är ofta över-drivna.

Kommunikation. Tala med leve-rantörerna. Offentliga upphandlare har ofta dålig kunskap om vad mark-naden kan erbjuda och har därför svårt att fråga efter rätt saker. Alltför ofta beställs gårdagens lösningar för morgondagens behov. I det privata finns många exempel på informella dialogformer där leverantörer lär sig om behoven och inköparna om den senaste teknikutvecklingen.

Flexibilitet. Bevara entreprenörs-utrymmet i förfrågningsunderlagen. Många företagare vittnar om onödig detaljrikedom och en restrikti-vitet i att pröva nya lösningar. Ofta ligger tonvikten på hur ett projekt ska drivas snarare än vad det skall

Effektivare upphandlinghandlar inte bara om reglerupphandlingsreglerna kan aldrig förbjuda riktigt dåliga affärer. men företrädare för stat och kommun talar mest om enklare regler och bättre sanktionsmöjligheter när den offentliga upphandlingen förs på tal. Då missar man det viktigaste: gott affärsmannaskap.

uppnå. Detta hämmar innovation och försvårar för små företag. Privata företag är ofta bättre på att ge leve-rantörer innovationsutrymme.

Förutsägbarhet. Berätta om morgondagens upphandlingar. Ge företagen tid att förbereda sig. Den tid som krävs för att förstå och möta de krav upphandlare ställer under-skattas ofta, särskilt för de mindre företagen. Leveranstiden för nödvän-diga insatsvaror kan uppgå till ett år eller mer. Att finna effektiva lösningar för att möta stränga miljökrav tar också tid och kostar pengar. Korta frister och oväntade krav riskerar att kraftigt begränsa antalet företag som kan lägga seriösa anbud.

Lärande. Var en krävande och självrannsakande kund. Upphandla effektivare i framtiden. Denna aspekt har en starkt dynamisk innebörd. Privata företag anses betydligt bättre än offentliga på att utvärdera inköps-processer och dra lärdom. Frågade vi efter rätt saker? Är vi nöjda med det som levererades? Gjorde leverantören sitt bästa? Fick vi ett rimligt pris? Ger vi tillräckligt med utrymme för innovation och nya lösningar? En effektivare offentlig upphandling måste ta sin utgångspunkt i svaren på dessa frågor.

Dessa fem nyckelbegrepp kan vara starten på ett nytt affärsmannaskap för den offentliga upphandlingen som omsätter 400-500 miljarder kronor per år. Rätt använd och med tydliga krav på leverantörerna kan den bli en tillväxtmotor för förny-else och mångfald. Och dessutom ge medborgarna vad de bäst behöver.

Karl Lundvall Senior Ekonom,

Copenhagen Economics

Karl Lundvall är en av talarna vid Upphandlingsdagarna i Stockholm den 4-5 februari.


upphAnDLing

De senaste åren har Nutek i flera olika sammanhang intresserat sig för offentliga upphandlingar. En återkommande iakttagelse är att förfrågningsunderlagens utformning har en stor betydelse, inte minst för mindre företags möjligheter att lämna anbud.

– Det saknas också en nationell samordning av förfrågningsunderlag, vilket innebär att varje förfrågnings-underlag har en egen struktur och egna formuleringar av krav, villkor och utvärderingskriterier. Detta, tillsammans med möjligheterna för andra leverantörer att begära över-prövning på grund av formella fel, innebär att de företag som lämnar anbud måste lägga ner ett stort arbete på att utforma anbudet i enlighet med förfrågningsunder-laget och kontrollera att det inte finns formella fel, konstaterar Stefan Jönsson, analytiker vid Nutek.

Att beskriva komplexa tjänster som vård och omsorg på ett tydligt och uttömmande sätt kan vara svårt, och det finns hela tiden en uppenbar risk att man beskriver hur verksam-heten ska vara organiserad i stället för vilka resultat och vilken kvalitet man vill ska levereras. Varje upphandling är unik, men man ska inte behöva ”uppfinna hjulet” varje gång.

Regeringen har gett Nutek i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL), Almega och Socialde-partementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenör-skap och upphandlingar inom vård och omsorg. Uppdraget redovisas i skriften Förslag till handlingspro-gram för entreprenörskap och förny-else i vård och omsorg 2009-2013.

– En kärna i vårt uppdrag är att ta fram en lättillgänglig, användarvänlig och dynamisk vägledning med kvali-tetssäkrade texter där beställare och upphandlare ska kunna hämta inspi-

– målet är att förenkla och ge inspirationfokus i upphandlingsprocessen bör vara att göra en god affär, vilket inkluderar att upprätthålla en god konkurrens och en mångfald av aktörer. förfrågningsunderlaget är av central betydelse, inte minst eftersom den upphandlande myndig-heten måste beskriva den tjänst som ska utföras eller de resultat som ska uppnås. ett första förslag till en lättillgänglig och användarvänlig vägled-ning för upphandlingar av primärvård, starrope-rationer och äldreboenden har tagits fram och arbetet fortsätter.

ration och färdiga formuleringar när de tar fram förfrågningsunderlag. Vi genomförde två studier där vi bland annat ville ha svar på frågorna: Vilka stöd och verktyg används i dag? Hur värderas andra aspekter än pris? Kart-läggningen visar att det är vanligt att använda annonseringstjänster, olika typer av mallar och nätverk. Den andra kartläggningen visar att bestäl-lare och upphandlare ser många svårigheter i att definiera vad som menas med kvalitet och formulera detta i relevanta, tydliga och mätbara kriterier som kan användas i förfråg-ningsunderlagen, berättar Stefan Jönsson, som är delprojektledare för arbetet med att ta fram vägled-ningen.

Inom vilka områden efterfrågas stöd?

Kvalitet• Att definiera vad kvalitet innebär

vid en upphandling• Att formulera kriterier som fångar

den innebörd av kvalitetsbegreppet som verksamheten har definierat

• Att hitta kriterier som möjliggör anbudsutvärdering och uppfölj-ning av verksamheten

Juridiskt stöd• Juridiskt stöd för att säkerställa

att upphandlingsprocessen är i enlighet med LOU och annan lagstiftning

• Att allt finns med i avtalet• Överföring av sekretess och perso-

nalfrågor

Nutek formulerade redan i inled-ningsskedet ett antal utgångspunkter som sedan präglat arbetet med vägledningen, bland annat följande:• För att få en bred användning

måste vägledningen vara känd och respekterad av användarna, det vill säga upphandlare, beställare och andra som medverkar vid utform-

ningen av förfrågningsunderlag.• De nätverk och den kunskap som

redan finns bör utnyttjas så effek-tivt som möjligt.

• Vägledningen bör på sikt kunna utvidgas för att omfatta även andra upphandlingar än vård och omsorg.

– Texterna i vårt första utkast har utformats i diskussioner med ett antal tematiska arbetsgrupper bestående av främst beställare och upphandlare som arbetar med de tjänster som berörs. I slutskedet har även ett antal leverantörer bjudits in att ge synpunkter och kommentarer på arbetet. Mycket arbete återstår i arbetsgrupperna innan texterna är kvalitetssäkrade. Varken Nutek eller övriga som deltagit i arbetet tar därför något ansvar för att de krav och villkor som redovisas i utkastet är tillräckliga eller ens lämpliga att använda i enskilda upphandlingar. Nutek har ändå valt att publicera texterna för att ge inspiration och inbjuda till diskussion om vilka krav och villkor som är lämpliga att ställa vid upphandlingar, säger Stefan Jönsson.

En särskild arbetsgrupp inrät-tades för att arbeta med formaliade-larna av förfrågningsunderlagen, där en förhoppning är att det ska gå att på sikt enas om ett dokument med ”allmänna villkor”, som beställare och upphandlare kan hänvisa till i förfrågningsunderlagen i stället för att upprepa krav och villkor som bara syftar till att klargöra förhållandet mellan parterna och hur avtalet ska tolkas.

– Vägledningen bör även kunna fungera som stöd från ett leveran-törsperspektiv då förfrågningsun-derlagen bör bli tydligare och mer transparanta. Många av dem som upphandlar eller lämnar anbud anser att det är krångligt med offentlig upphandling . Det kan till exempel vara när man lämnar anbud på tjänster inom samma område till flera upphandlare och deras respek-tive förfrågningsunderlag skiljer sig mycket åt), vilket innebär att inte minst många små företag avstår från att lämna anbud. De måste då ägna alltför mycket tid åt att besvara olika frågor, tid som i stället kan användas till att sälja, utveckla och tillhanda-hålla varor och tjänster, säger Stefan Jönsson.

Arbetet fortsätterI slutet av oktober 2008 gav reger-ingen Nutek i uppdrag att fortsätta

arbetet med vägledningen fram till den 31 mars 2009 och sedan över-lämna slutresultatet till Kammarkol-legiet.

Lagen om valfrihetssystemRegeringen har lagt en proposition som innebär att en lag om valfrihets-system (LOV) kommer att införas vid årsskiftet 2008/2009. Den nya lagen innebär att kommuner och landsting kommer att kunna över-låta till den enskilde brukaren att välja mellan ett antal olika leveran-törer av vård- och omsorgstjänster. Även i LOV kommer kommuner och landsting att behöva beskriva sina behov och sina krav och villkor i ett förfrågningsunderlag. Förfråg-ningsunderlagen ska enligt LOV publiceras i en nationell databas med löpande annonsering, där potentiella utförare kan se vilka krav och villkor som gäller för att få avtal som leve-rantör i olika kommuners och lands-tings valfrihetssystem.

Många av de svårigheter som Nutek och andra iakttagit i samband med offentliga upphandlingar – att definiera kvalitet och göra uppfölj-ningar etc – kommer således att kunna vara aktuella även med de nya reglerna. En viktig skillnad är att man genom att tillämpa LOV inte behöver rangordna leverantörerna eftersom kontrakt ska tecknas med samtliga leverantörer som uppfyller de krav som ställs.

Arne Öster

Vägledning för upphandlingar inom vård och omsorg


upphAnDLing

Delar av Vervas verksamhet tas över av Statskontoret, Kammarkollegiet och ett nyinrättat Kompetensråd för utveckling i staten. En operativ e-delegation inrättas för att genom-föra regeringens handlingsplan för e-förvaltning.

Kompetensrådet för utveckling i statenEn ny myndighet, Kompetensrådet för utveckling i staten, blir reger-ingens stabsstöd i strategiska kompe-tensförsörjningsfrågor. Kompe-tensrådet kommer att ansvara för följande:• Organisera utbildning inför delta-

Avvecklingen av Verva

gande i uttagningsprov, så kallade concours.

• Administrera och informera om nordisk och europeisk utbytes-tjänstgöring.

• Ett offentligt etos, dvs. ett värde-grundsarbete i staten, karriärut-vecklingsprogram för kvinnor i staten och ökad mångfald i staten.

• Att uppmärksamma behov av samlade stödinsatser för kompe-tensförsörjning i statsförvalt-ningen.

• Samverka med Regeringskansliet om vilka utbildningar som bör tillhandahållas i en gemensam struktur och som är av gene-

rellt arbetsgivarpolitiskt intresse. Exempel på sådana områden är etik, jämställdhet, ledarskap i staten och kurser i EU-relaterade frågor.

• Bidra i arbetet med att ta fram och upphandla anpassade utbildningar av generellt intresse för enskilda myndigheter.

• Genom omvärldsanalys av utbild-ningsutbudet kunna informera och vägleda myndigheterna.

• Underlätta samverkan och erfa-renhetsutbyte mellan myndigheter i de frågor som rådet ansvarar för, bl.a. genom att erbjuda nätverk och mötesplatser.

It-upphandlingen går över till KammarkollegietRegeringen beslutade den 9 oktober att Kammarkollegiet ska vidta åtgärder för att ta över Vervas upphandling av ramavtal inom it och telekom från den 1 januari 2009. Övergången innebär inga föränd-ringar i gällande ramavtal eller de upphandlingar och förstudier som Verva påbörjat.

Uppdrag till Statskontoret att ta över viss verksamhetRegeringen beslutade den 9 oktober att uppdra åt Statskontoret att vidta åtgärder för att inordna vissa verk-samheter från Verva:• Statistik som beskriver den offent-

liga sektorns utveckling.• Uppföljning av förvaltningspoli-

tiken.• Uppföljning av den strategiska

kompetensförsörjningen i stats-förvaltningen.

• Vissa kvalitets- och verksamhets-utvecklingsfrågor.

E-delegationenI budgetpropositionen för 2009 före-slår regeringen att en e-delegation inrättas för ökad samordning.

myndigheten verva läggs ned. Det framgår av regeringens budgetproposition för 2009 som presenterades 22 september 2008.

Avvecklingen av verva ska vara genomförd 31 december 2008.

E-delegationen ska anvara för följande:• Förverkliga regeringens handlings-

plan för e-förvaltning.• Stödja regeringens och myndighe-

ternas utvecklingsarbete.• Öka samspelet mellan regeringen,

myndigheterna, kommunerna, landstingen och näringslivet.

E-delegationen ska:• följa upp och samordna myndig-

heternas it-baserade utvecklings-projekt

• föreslå hur nya frågor om ansvars- och uppgiftsfördelning bör hanteras

• prioritera projekt inom e-förvalt-ning

• samordna it-standardisering inom staten

• säkerställa att kalkylerade bespa-ringar realiseras.

RättsinformationssystemetUtredaren Peder Törnvall har den 7 november lämnat ett förslag till regeringen hur verksamheten kring samordningen av rättsinformations-systemet ska se ut.

Utredaren föreslår att:• Domstolsverket tar över ansvaret

för samordning av rättsinforma-tionssystemet efter det att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har avvecklats. De resurser som enligt budgetpropositionen för 2009 är kopplade till samord-ningsverksamheten förs i sin helhet över till Domstolsverket.Rättsinformationsförordningen

(1999:175) och förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket ändras så att verket ska vara samordningsmyndighet fr.o.m. den 1 januari 2009.

Källa Verva

När Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL) fick i uppdrag av lands-tingen att upphandla nationella patientenkäter blev Kommentus den naturliga samarbetspartnern.

– Vi behövde hjälp och visste att Kommentus hade kompetensen, säger Johan Möller på SKL.

Från och med våren 2009 ska patienternas upplevelser av vården mätas regelbundet med hjälp av en gemensam nationell patientenkät. Landstingen gav medlemsorganisa-tionen SKL uppdraget att upphandla en leverantör - ett projekt så stort att SKL fick se sig om efter hjälp. Valet

föll på Kommentus som på konsult-basis har hjälpt SKL med liknande uppdrag förut.

– Vi vet att vi kan samarbeta med Kommentus och vi har dess-utom gemensamma intressen – att det blir så bra som möjligt för våra medlemmar, säger Johan Möller.

Avtalet med Kommentus innebär att SKL får back-up i telefon inom 24 timmar och på plats inom 72 timmar.

I dagarna annonserades förfråg-ningsunderlaget ut. <Då hela arton landsting och två regioner ingår rör det sig om en mycket stor upphand-

SKL tar hjälp av Kommentus för att upphandla patientenkäter

ling. Avtalet, som löper på 4 plus 2 år, garanterar 100 000 enkäter per år men i verkligheten kan det handla om så många som en miljon enkäter under hela avtalsperioden. I pengar betyder det cirka 60 miljoner kronor.

– Vi räknar med att upphand-lingen är klar vid årsskiftet, säger Johan Möller på SKL.

– Det har varit spännande att ha varit delaktig i en upphandling som har ett sådant viktigt syfte - att förbättra vårdens kvalitet i hela landet, säger Jeanette Hemmingsson, upphandlingsexpert på Kommentus

som har hjälpt SKL i processen.– När det gäller så här stora

upphandlingar är det viktigt att vara lyhörd och beakta allas åsikter för att det ska bli så bra som möjligt. Det innebär att det ibland måste få ta tid, säger Jeanette Hemmingsson.

Den nationella patientenkäten kommer att finnas i primärvården från 2009 och i den specialiserade vården från 2010. SKL samordnar avtalet under hela avtalsperioden.

Källa Kommentus


upphAnDLing

I sin avhandling i industriell mark-nadsföring har Helena Lindskog studerat två parallella processer som har påverkat varandra; avmonopoli-seringen av telekom-marknaden och utvecklingen av offentlig upphand-ling.

– Det fanns aldrig någon stark folkopinion för att avmonopolisera telefonmarknaden, säger hon. Folk var i stort nöjda med Televerket och dess tjänster. Istället var det visionära politiker som vågade ta beslutet. Tele-verket hade heller inte i juridisk mening monopol, det handlade om ett de facto-monopol. Avvecklingen av detta monopol underlättades praktiskt genom att regeringen 1991 tillsatte en delegation, STATTEL, som fick till uppgift att upphandla telekom-tjänster i konkurrens för den offentliga sektorn. Genom att kunna erbjuda stora ramavtal skulle nya spelare förmås intressera sig för den här marknaden och konkurrens uppstå, säger Helena Lindskog, som själv arbetade som tekniskt ansvarig i STATTEL.

– Det var en stark signal till mark-naden. Om staten kan välja någon annan leverantör än sitt eget bolag, så är konkurrensen reell. Intresset var också stort och Sverige blev en testmarknad för telekomföretagen, säger hon. Sverige har legat två, tre år före utvecklingen i övriga Europa. Men när offentliga sektorn privatiserar ökar också vikten av

Sverige föregångare för telekom i konkurrenstelekombranschen har förändrats dramatiskt på 30 år, från ett starkt monopol utan valmöjlig-heter till full konkurrens med ett enormt utbud av tjänster och betalstrukturer. Den tekniska utvecklingen har varit pådrivande, men också visionära politiker som vågade avveckla mono-polet.

offentlig upphandling, konstaterar Helena Lindskog.

Värdet av den offentliga upphand-lingen är i Sverige idag ca 20 procent av BNP. Trots detta är det få som har forskat på upphandlingen ur ett ekonomiskt perspektiv. Den offent-liga upphandlingen är strikt reglerad, betydligt strängare än privata före-tags upphandling. Inga ändringar får göras i förfrågningsunderlaget sedan det gjorts tillgängligt. Det innebär att upphandlaren måste tänka efter noga i förväg och vara mycket säker på vad man vill ha.

– Man kan inte ångra sig i efter-hand, säger Helena Lindskog, då riskerar man att dras inför domstol.

Effekten blir att förfrågningsun-derlag ofta är enormt omfattande, för att täcka alla tänkbara situationer. Ett exempel är när Stockholms stad skulle upphandla telekom-tjänster och förfrågningsunderlaget tog upp hela utrymmet på två CD-skivor. Hela processen blir mycket kompli-cerad och lämnar knappast utrymme för mindre utförare att lämna anbud. Att standardisera och strukturera upphandlingsprocessen är därför en angelägen uppgift, konstaterar Helena Lindskog, som själv arbetar just med detta. I ett VINNOVA-finansierat projekt utvecklar hon ett hjälpmedel, en guide i form av en elektronisk portal för upphandling av telekom-tjänster. •

I rapporten ”Valfrihet skapar nya värden i välfärden - en kartläggning över kundvalssystem i Sverige” redo-visar Almega de kundvalssystem som redan idag finns i kommuner och landsting, samt de områden som borde införa kundvalssystem.

– Valfrihetslagen är efterlängtad. Kundvalssystem innebär inte bara rätten att välja utan också till ökat inflytande för medborgarna, höjd kvalitet i verksamheterna, ökad till-gänglighet till tjänsterna, och ökad effektivtet, säger Ulf Lindberg.

Från tjänsteföretag finns ett stort intresse för valfrihetssystem. Jämfört med traditionell upphandling har valfrihetssystem många fördelar. Kundval ger ökad långsiktighet och skärpt fokus på kvalitet, inte minst i form av kontinuitet i relation till brukaren. Dessutom blir det lättare att starta nya företag för att säkerställa en mångfald av utförare jämfört med ett upphandlingsförfarande.

System som baseras på auktori-sation, det vill säga godkännande, skapar stabila affärsvillkor, vilket är gynnsamt för nyföretagande inom välfärdssektorn och därmed för de berörda medborgarna.

Valfrihetssystem kan omsätta 450 miljarder kronorOm kundvalssystem skulle tillämpas fullt ut i hela landet skulle det motsvara två tredjedelar av all verk-

samhet i kommuner och landsting. Inkluderas även staten skulle valfri-hetssystemen kunna omsätta upp emot 450 miljarder kronor per år i dagens penningvärde. Tillsammans omsätter kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor netto.

– Alla ministrar borde omgående ta till sig lagen och anpassa den för sitt ansvarsområde. Det skulle inleda en efterlängtad valfrihetsrevolution som tillmötesgår medborgarnas krav och samtidigt skapar tillväxt då privata utförare kan utveckla sina tjänster, säger Ulf Lindberg.

Exempel på områden som lagen skulle kunna anpassas för är musik-skola och annan kultur- och fritids-verksamhet för barn och unga, vuxenutbildning, missbruksvård, insatser för arbete och försörjning, hörapparater och diabetesvård, speci-alistvården för ätstörningar, arbets-förmedling, tjänster för nyanlända flyktingar såsom SFI, och rådgivning och service till företag.

Valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphand-ling (LOU) och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverk-samhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

Källa: Almega

Valfrihetslagen behöver utvidgas– valfrihetslagen behöver utvidgas till att gälla en mängd andra områden, exempelvis arbets-förmedling, exportrådgivning och Sfi-undervis-ning för nyanlända flyktingar, sa ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Almega, inför riksdags-debatten om Lagen om valfrihet.


eKonomi

– Vad det gäller årets resultat har det inte slagit hårt mot kommunen än, utan det kommer när varslen träder i kraft. Vi hade 0,9 procent arbets-löshet, men nästa år kommer det att se annorlunda ut. Det kommer att bli tuffare, säger Wallin.

Wallin påpekar också att det är många kommuner som har byggt ut barnomsorgen, men han tror att utbygget kommer att avstanna:

– Jag själv har börjat flagga för att barnomsorgen kommer att påverkas.

I Vara kommun finns också många små och medelstora företag som är underleverantörer till bil- och byggnadsindustrin. De har drabbats hårt av finanskrisen. Orderingången har krympt på mycket kort tid. Före-tagen känner sig tvingade att varsla.

Vad kan man göra åt det?– Både från kommunens och

näringslivets sida, ser vi hur krisen har påverkat oss. Många av våra företag är familjeföretag där man bryr sig om varandra och har byggt upp en kompetens. Nu hoppas man

Nytt grepp, kommunen tar reda på vad kvinnor vill

– Den ena vägen är att lägga sig ner och dö och avveckla. Den andra är att ropa på hjälp och be staten komma. Den tredje är att se möjligheter och göra något själv. Den sista har vi valt, säger Jan-erik Wallin (m) ordförande i vara kommun-styrelse.

på att det här blir en kortsiktig dipp.Under tiden försöker företagen

kompetensutveckla sin personal, för

bEtrÄffANDE fINANSKrISEN:

att de sedan skall kunna komma till-baka.

– Vi vet också att bostadsbygge behövs, men för det finns inga pengar. Men eftersom behovet finns, hoppas företagen på att kunna övervintra. Här gäller det att vi i kommunen ordnar med vidareutbildning och att det finns finansiering.

Wallin menar att man kan välja att se situationen som nattsvart, eller som en möjlighet att göra de kompetensutvecklingar som behövs

för att näringslivet skall bli ännu mer konkurrenskraftigt framåt.

Våga tänka nytt– Jag tror att ”våga tänka nytt” är ytterst viktigt. När man kan konsta-tera att det är tufft, är nästa fråga vad man kan göra åt det. Hur kan vi möta situationen på ett aktivt sätt, istället för att deppa ihop. Man måste se möjligheterna, menar Wallin. Vi försöker se att om det finns något nytt som vi kan utveckla. Om det finns nya branscher och behov som man kan hitta.

Vara kommun har jobbat med hästnäringen. En näring som har vuxit väldigt kraftigt på senare tid som kan skapa många nya arbetstill-fällen.

– Det hela började egentligen när Vara kommun tappade invånare. Vi såg att familjer oftast hade sin bostad i närheten av kvinnans arbetsplats, till skillnad mot mannen som var den som oftast reste, fortsätter Wallin. Det slog oss att nu gäller det att hitta en sysselsättning som attraherar kvinnor.

Det var då idén föddes om att utveckla en hästarena. Det är detta Vara kommun håller på att jobba med nu.

– Om idén blir förverkligad kommer arenan bli norra Europas största hästarena för ridsport där de flesta discipliner kommer att finnas. Arenan är tänkt att ha 5 000 sitt-platser, med tillhörande 500 boende-platser, sedan tillkommande stall för hästarna, säger Wallin som också ser att här finns en möjlighet att möta dem som inte får en möjlighet att komma tillbaka till sitt arbete.

Norra Europas största hästarena– Det är en riktigt häftig satsning. Just nu håller vi på att projektera tillsammans med konsulter. Arenan beräknas kostar mellan 600 – 700 miljoner kronor. Tanken är att bygget skall komma igång nästa höst och stå klart hösten 2011, fortsätter Wallin.

Svenska Ridsportförbundet har beslutat att SM tävlingarna skall förläggas där samma höst.

– Nu jobbar vi hårt för att förverkliga idén. Vi har alltid haft utmaningar. När jag började 1992 var allt kört i botten. Men det gäller att se den tredje vägen – se möjlighe-terna och att man som kommun gör något själv, säger Wallin.

Tina LundbergJan-Erik Wallin (m), ordförande i Vara kommunstyrelse. Foto: Christina Norlin


Hur upplever du att finanskrisen slår mot Sveriges kommuner?– Varje människa som är i arbete betalar in skatt och avgifter till det offentliga systemet, de som går på bidrag får medel från det offentliga systemet. Det innebär en skillnad på 300 000 kronor för varje person som är i arbete. Pengar som vi till exempel använder till att finansiera våra skolor, vår äldreomsorg och vår infrastruktur med. Är det 10 000 personer fler som står utanför arbets-marknaden, talar vi om 3 miljarder kronor mindre resurser till det offentliga systemet.

– Pensionssystemet kommer med stor sannolikhet att balansera, bromsen slår till någon gång mellan 2009 och 2010. 1,7 miljoner pensio-närer får sina pensioner sänkta. Jag hoppas att de fem partierna bakom pensionsreformen hittar en överens-kommelse för att medverka till att detta inte sker.

– I svåra tider ökar bidrag av olika slag. Nu har vi över en miljon som står utanför A-kassan, bland dem en del som strax skall gå i pension. Men 60 procent av de 500 000 som lämnat A-kassan de senaste åren är under 55 år. Dessa riskerar att gå rätt in i socialbidragssystemet. A-kassan är en försäkring som du har rätt till, men skall du få socialbidrag prövas det. Har du tillgångar du kan sälja, måste du först göra det. Du måste göra dig av med sommarstugan, husvagnen och bilen, annars är du inte berättigad till socialbidrag.

”Skär ner” är den sämsta signalen– Förra veckan krävde Anders Knape, ordförande för SKL, Sveriges kommuner och landsting, att staten skall räkna upp statsbidragen 2009 med 5 miljarder till kommuner och landsting. Regeringen fryser istället statsbidraget 2009 och 2010. Skär ner den kommunala välfärden, skär ner i sjukvården, vi ger ingen kompensation – är regeringens svar. Det är den sämsta signal man kan ge i dessa tider, menar Reepalu.

Tina Lundberg

Översättning till alla språk

Vi tackar för det utökade förtroendet vifått från offentlig sektor genom Rikspolis-styrelsens nyligen avslutade upphandling. Vi blev inte bara valda som förstahands-leverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder. Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gottsamarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 [email protected] www.semantix.se

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK SPRÅKVÅRD UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING

– Finanskrisen gör att folk blir rädda. Företag kan inte sälja sina produkter, det blir färre order, fler blir varslade. Verksamhetsindustrin går ner, sedan konsultsektorn och så vidare. Så ökar rädslan ytterligare. Skatteintäkterna till kommunerna blir mindre. Människor känner sig fattiga, värdet på tillgångarna som exempelvis bostadsrätter värderas mycket lägre. För att inte tala om pensionsfonder som har sjunkit med 30-40 procent, fortsätter Reepalu.

Reepalu menar att det är nu Sverige skall satsa. Det är nu vi skall investera. Det är nu vi skall satsa mer på universitet och högskolor, framfö-rallt de regionala som ligger närmare företagen. Det är jätteviktigt att höja kunskapsnivån och stimulera, så att när konjunkturen vänder står vi bättre rustade. Vi behöver bland annat en bättre infrastruktur. Vi behöver satsa på effektivare och miljövänliga transporter.

– Vi har miljonprogrammet där många bostäder är behov av upprust-ning, passa på att göra husen mer miljövänliga, mindre energislösande och göra det tillsammans med de boende. Använd tiden och arbets-kraften för att rusta för framtiden. Använd tiden för att överbrygga gapet nu, menar Reepalu.

Det är nu vi skall satsa– Det är nu vi skall satsa, det är nu vi skall inves-tera. Använd tiden för att rusta för framtiden. Använd tiden att överbrygga gapet nu, säger ilmar reepalu, (s) ordförande i malmö kommun-styrelse.

Ilmar Reepalu, (s) ordförande i Malmö kommunstyrelse.


eKonomi

Du med FMV-avtal har hela vårt sortiment, förmodligen marknadens bredaste, att välja ur. Men vårt erbjudande innehåller mer än så. Vi är beredda att ställa upp med hela vår kompetens för att göra ditt arbete lite lättare. Söker du inspiration och inredningstips, vänd dig till din säljare. Önskar du projektstöd, vi ställer upp. Har du frågor i största allmänhet, slå en signal. Närmare information om sortiment, priser och aktiviteter speciellt för dig hittar du på vår FMV-hemsida. Har du missat vårt utskick med användarnamn och lösenord? Hör av dig till Lena Lövgren, på 0140-676 99 eller [email protected]

ola

ilind

gre

n.se

Besök en av Sveriges bredaste kontors- inredare på efg.se. Välkommen!

Sveriges bredaste sortiment av kontorsmöbler.

Bland annat.


eKonomi

Den svenska ekonomin går nu in i en konjunkturnedgång som förstärks av finanskrisen. Tillväxten saktar in och tar fart igen först i slutet av nästa år. Det påverkar arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget.

– Kommuner och landsting får nu mindre pengar än väntat att röra sig med. Det innebär att de måste hålla igen på kostnaderna och effektivisera verksamheten, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Även om kommunerna samman-taget klarar ett plusresultat under de kommande åren, känner vissa redan nu av de dåliga tiderna. Det gäller i än högre grad landstingen, som

Finanskrisen fördjupar ekonomisk nedgång i kommunsektorn

drabbas snabbare än kommunerna av nedgången.

De ekonomiska utsikterna gör det svårt för sektorn att klara det plusre-sultat som krävs för god ekonomisk hushållning. Allt fler kommuner och landsting kommer istället att brottas med underskott i ekonomin.

– Det vore klokt av regeringen att redan nu ge besked om en rejäl höjning av statsbidragen för 2010, annars riskerar vi att sektorn bidrar till en förstärkning av lågkonjunk-turen, säger Anders Knape.

– Det räcker inte att statsbidragen räknas upp med inflationen. Det krävs ytterligare tillskott för att vi ska kunna behålla nödvändiga marginaler.

Det är främst den indirekta effekten av finanskrisen, det vill säga lågkonjunkturen, som påverkar kommunernas och landstingens ekonomi. Börsnedgången påverkar sektorn i betydligt mindre grad, eftersom mindre än en tredjedel av investeringarna är placerade i aktier.

– Eventuella nedskrivningar

Den ekonomiska situationen för kommun-sektorn som helhet är fortfarande ganska bra, men den försämras nu i snabbare takt än tidi-gare beräknat. Det visar ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar.

påverkar heller inte verksamheten förrän om och när förlusterna realiseras. Om börsen stabiliseras och vänder upp igen är risken för förluster generellt sett mycket små, säger Anders Knape.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

– Det är dubbelt. Vi i Kiruna är mitt i en hög konjunktur. Bland annat gör LKAB kraftfulla satsningar, även om de känner av finanskrisen är de ändå starka. Samtidigt kan jag ta ett annat

bEtrÄffANDE fINANSKrISEN:

Vi står startklara– folk är rädda, folk vågar inte – men egentligen är det nu vi skall satsa. Samtidigt måste vi också inse att vi brottas med en ekonomisk realitet, menar Kenneth Stålnacke (s) ordförande i Kiruna kommunstyrelse.

exempel. Vi i kommunen stöttade att ett ICA Kvantum skulle byggas, men i samband med krisen stoppade ICA-koncernen hela bygget och la det på is ett halvår. Det är ledsamt på

alla sätt, fortsätter Stålnacke.För Kenneth Stålnacke är hela

finanskrisen dubbel. Å ena sidan går det oerhört bra för Kiruna kommun, å andra sidan råder ekonomichefen kommunen att minska driftskostna-derna med 60 miljoner kronor.

– Vi kommer inte klara det, utan målet är att minska kostnaderna med 30 miljoner istället. Vi kan inte komma ifrån att det är en speciell situation här i Kiruna med tanke på att vi behöver flytta staden, säger Stålnacke.

Det handlar om att satsaDet kan nog kännas konstigt att som invånare få besked om att staden man bor i skall genomgå en så omfattande förändring som Kiruna står inför. Men bland befolkningen råder ingen märkbar oro. De flesta vet hur viktig LKAB och malmbrytning är. Nu väntar nya tag och möjligheter.

– Att flytta staden är en ofattbar stor lösning. Det bästa vi nu kan göra är att satsa, menar Stålnacke. Vi behöver också bygga ut infrastruk-turen, satsa på utbildning och tänka på miljön, menar Stålnacke.

Finanskrisen slår på olika sätt– Generellt tror jag att finanskrisen slår olika mot kommunerna på många olika sätt. Jag tänker bland annat på att skatteutjämningssys-temet kommer att drabba skattein-täkterna i kommunerna då reger-ingen fryser statsbidraget. Det gör mig lite orolig framåt, fortsätter Stålnacke.

I Kiruna kommun kommer det slå mot skolan. Idag har kommunen en mycket hög lärartäthet. De har 10,3 lärare på 100 elever. För att klara finanserna behöver kommunen sänka lärartätheten till 9,0 lärare istället.

– Den siffran är förvisso högre än snittet. Rent rikstäckande ligger lärar-tätheten på 8,4 lärare på 100 elever. Vi kan heller inte komma ifrån att platserna för köpt vård av unga har gått upp drastiskt. Jag tänker på de ungdomar som vi tvingas placera på behandlingshem, säger Stålnacke. Det hela är ytterst dubbelt. Men en sak är klar, det är nu vi skall satsa.

Tina Lundberg


eKonomi

De senaste decennierna har den internationella konkurrensen blivit hårdare – om talang, näringslivseta-

Globaliseringsrådet i ny rapport:

Stärk Sverigebilden utomlandsomvärldens uppfattning av vårt land är ett viktigt konkurrensmedel och bilden av Sverige och vår representation utomlands blir därför allt viktigare. trots det är Sverigebilden svag eller obefintlig i stora delar av Asien – den region som sannolikt kommer att dominera världsekonomin om 20 år.

bleringar och om att sätta den inter-nationella dagordningen. Globali-seringsrådet presenterar i sin fjärde

rapport ett antal slutsatser kring hur Sverigebilden bör stärkas och hur utrikesrepresentationen bör refor-meras för att anpassas till en globa-liserad värld.

Globaliseringsrådet föreslår bland annat följande:• Koncentrera det Sverigefrämjande

arbetet geografiskt• Förstärk samarbetet med svenska

företag för att nå ut med kunskap om Sverige

• Gör invandrade svenskar till Sverigeambassadörer i sina forna hemländer

• Skapa ett svenskt Fulbrightpro-gram för att bygga långsiktiga internationella relationer

• Stärk Sveriges utlandsrepresenta-tion

• Reformera UD:s arbetssätt • Fördjupa och effektivisera

samordningen av Sveriges offent-liga arbete utomlands

• Utvärdera Sveriges arbete i EU • Använd biståndet för Sverige-

bilden• Gör Sverige till en utbildnings-

och sjukvårdstjänsteexportör

– För Sverige är det av vitalt intresse att vara välkänt som land. I en hård-nande konkurrens försöker många länder stärka sina varumärken. Sverige är mer välkänt än vår storlek motiverar men vi måste bli starkare. Svenska produkter – nu senast inom miljöområdet – är beroende av att det är känt vad Sverige står för. Våra möjligheter att attrahera nyckelar-betskraft står och faller med Sveriges allmänna rykte. Att Sverige är så okänt i bland annat Indien och Kina är bekymmersamt och vi borde satsa stort för att förändra situationen, säger Olle Wästberg, ledamot i Globaliseringsrådet.

Regeringens Globaliseringsråd har till uppgift att fördjupa kunskaperna, ta fram ekonomisk-politiska strategier och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. •

Regioner som Luleå, Karlstad och Skövde ligger bra till när det gäller innovationer, men de har ett lågt entreprenörskap, enligt undersök-ningen. Andra regioner inom Norr-lands inland har ett högt entrepre-nörskap men få innovationer. Det finns även en grupp regioner där både entreprenörskap och innova-tioner är lågt, till exempel Vimmerby, Vetlanda och Värnamo. Endast stor-stadsregioner är framgångsrika på båda områdena.

I rapporten dras slutsatsen att politiska insatser i högre grad behöver ta hänsyn till varje regions särskilda användning av innovationer och entreprenörskap. Genom att utforma en politik som tar till vara varje regions unika förutsättningar kan innovatörers och entreprenörers arbete stärka varandra.

– Många nya företag byggs upp av

regional tillväxt kräver driftighet och påhittighetDe flesta svenska regioner är antingen bra på innovationer eller entreprenörskap. Att entreprenörer och innovatörer inte sam-verkar är ett stort hinder för tillväxt. politiska insatser kan bli mer effektiva om hänsyn tas till varje regions unika förut-sättningar, visar en ny studie som genomförts på uppdrag av nutek.

entreprenörer som även har utvecklat någon form av innovationer. En stor del av de befintliga företagen har också en liknande bakgrund. Därför är det viktigt att näringspolitiken betraktar frågor om näringslivets

regionala utveckling som ett nära samspel mellan entreprenörskap och innovationer, säger tf generaldirektör Ingela Blixt.

Källa Nutek


eKonomi

En del av din dag.

Matbutiken i brevlådan.Och försäkringsbolaget i datorn. Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrev-lösningar är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

I KPMGs undersökning Corporate Capital Flow Survey har investerings-strateger från över 300 multinatio-nella företag från 15 länder tillfrågats om sina planerade investeringar för de kommande tolv månaderna samt för den kommande femårsperioden. Resultaten pekar på ett trendbrott i de globala investeringsflödena.

– Vi kan se tydliga indikationer på att Kina tar över ledarrollen inom ett flertal branscher och att USA tappar

mark som den självklara ekonomiska världsmakten. Inom IT och indu-striprodukter har vi under lång tid uppmärksammat Kinas avancemang, och vi kan med all sannolikhet vänta oss en fortsatt stark tillväxt även inom ett flertal andra branscher, säger Helena Robertsson, Affärsom-rådeschef KPMG Skatt .

Tidigare har USA, Singapore, Förenade Arabemiraten och Japan legat i topp över mottagare av inves-

teringar, men enligt KPMGs under-sökning spås nu BRIC-länderna ta över ledarpositionerna. Trenden blir än tydligare på fem års sikt då hela 24 procent av företagen säger sig avse att investera i Kina. Motsvarande siffra för USA är 23 procent, vilket är en minskning med 4 procentenheter. Även övriga BRIC-länder förväntas kraftigt stärka sin attraktionskraft hos investerarna. 19 procent av företagen planerar inom fem år ha investerat i Ryssland, 14 procent i Brasilien och 18 procent i Indien, vilket är landet med den snabbaste ökningstakten, en ökning med 125 procent.

Majoriteten av de tillfrågade före-tagen anser att en bredare fördelning av investeringsmottagare är att vänta de närmsta fem åren. Vid sidan om USA och BRIC-ländernas framfart

Kina går om USA som störst i världsekonominKina går förbi uSA och blir världens största motta-gare av företagsinvesteringar. Landet förväntas samtidigt bli den mest inflytelserika nationen inom it, telekom och industriprodukter. Detta visar Kpmgs nya undersökning om globala kapi-talflöden. Studien pekar på en tydlig förflyttning av investeringsflödena från uSA, Japan, Singa-pore och förenade Arabemiraten till framför allt de s.k. Bric-länderna. Samtidigt förväntas europa få en ökad attraktionskraft för investerare inom framför allt finansiella tjänster.

ses även Storbritannien, Italien, Spanien och Tyskland som starka mottagare av utländska investe-ringar.

– USA har länge haft positionen som största mottagare av investe-ringar, men successivt har de globala investeringsflödena riktats mer mot tillväxtmarknaderna och framförallt Kina. Man bör dock tillägga att USA fortfarande förväntas ta emot en betydande del av de internationella investeringarna, men utvecklingen innebär att vi kommer att se en mer jämn ekonomisk balans mellan Nordamerika, Europa och Asien, avslutar Henrik Markkula, Affärs-områdeschef KPMG Corporate Finance. •

Källa KPMG


KommunALteKniK

Logo / Artwork: Storlek/Size (cm):

Bakgrundsfärg / Color/background : Logotypfärg / Color/logotype :

Kvalité / Quality: Artikelnummer / Article:

Kronan / Kommunaltekniktema65x90 mmCMYKCMYKAnnons926711

X X

Våra produkter finner du hos välsorterade järn och bygghandlare

Sveriges länskartor är en gemensam rikstäckande karttjänst för Sveriges länsstyrelser. Den innehåller kartor med allmän information om alla län, kommuner och tätorter. Respektive länsstyrelse har möjlighet att påföra beskrivningar till dessa objekt. Vidare visas information från läns-styrelsernas ansvarsområden som belyser riksintressen, skyddad natur och miljöstörande verksamheter. I Sveriges Länskartor finns också ett urval av sevärdheter i länen.

Länsstyrelsernas GIS-tjänster – LstGIS

Sveriges Länskartor är den första gemensamma karttjänsten från läns-styrelserna. Den kommer i framtiden att följas av fler liknande tjänster med specialinriktning mot skilda verksamhetsområden inom länssty-relserna. Länsstyrelserna har också en tjänst för distribution av geogra-fisk information där myndigheter, kommuner, skolor med flera kan få hämta sådan geografisk information som länsstyrelserna producerat.

Lantmäteriet respektive Sjöfarts-

Länsstyrelserna har tjänster både för allmän-heten och för professionella användare. tjänsten Sveriges länskartor visar bland annat skyddad natur i Sveriges län, kommun- och tätortsbeskriv-ningar, sevärdheter, symboler för nationalparker, naturreservat och djur- och växtskyddsområden samt Lantmäteriets terrängkarta.

verket äger copyright på de bakgrundskartor som används i denna karttjänst. Dessa kartor nyttjas enligt avtal mellan länsstyrelserna och respektive rättighetsinnehavare.

Många län har även egna regio-nala karttjänster.

GIS-tjänster för professionella användareLänsstyrelserna har också en tjänst för distribution av geografisk infor-mation där myndigheter, kommuner, skolor med flera kan hämta geogra-fisk information som länsstyrelserna producerat.

Det finns också ett antal samver-kanstjänster för professionella använ-dare.

Kikaren Krisinformation i KartanKikaren_skyddad är en lösenords-skyddad, administrativ tillämpning för samverkande myndigheter vid uppkomna krislägen där Länssty-relsen har en samordnande roll. Redaktörer i Kikaren_skyddad kan registrera aktuella avbrott, händelser, tillfälliga restriktioner och varningar/informationer (kartnoteringar) som punkter, linjer eller ytor och tillhö-rande attribut.

Kartläggning av byggnadsinventeringarSedan 1970-talet har omfattande byggnadsinventeringar genomförts. Materialet varierar dock kraftigt i kvalitet och utförande. Någon samlad bild över materialets karaktär och omfattning finns inte. Boverket har därför i samarbete med Riksan-tikvarieämbetet och länsstyrelserna initierat ett projekt för kartläggning av befintliga byggnadsinventeringar.

Kartläggningen ska ge en bild av vilka kunskapsluckor som finns och bilda underlag för framtida priori-teringar. Förhoppningsvis ska det

också innebära en aktivering av äldre inventeringsmaterial och ge underlag för en analys på nationell nivå av statusen för kulturmiljön.

Karttjänstens tema ”Byggnads-inventeringar” visar de områden för vilka inventeringar har genomförts. Samma information återfinns i även i temat ”Registrering av byggnads-inventeringar” men detta ska av prestandaskäl endast användas för just registreringsarbetet. Nyregist-rerade och ändrade inventeringar kopieras varje natt till temat ”Bygg-nadsinventeringar”.

Samhällsservice i södra Sverige Service från samhället är något som alla medborgare behöver och nyttjar på ett eller annat sätt. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd, för inflyttning till en bygd och för tillväxt och attraktivt boende utanför de större orterna.

I tätbebyggt och tätbefolkade områden är tillgången till service ofta god, däremot på landsbygd och i glesbygd är tillgången mer begränsad och avstånden ofta längre. När omvärlden förändras ställs krav på nya servicelösningar och utökat samarbete.

Ett regionalt samarbetsprojektServicedata Syd är ett regionalt samarbetsprojekt mellan länssty-relserna i Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Kalmar län. Projektet startades för att skapa ett gemen-samt verktyg, en servicedatabas, för arbetet med servicefrågor.

Tillgång till ett bra fungerande serviceutbud är avgörande för människors vardag och spelar stor roll för välfärd och tillväxt i en kommun eller region.

Arne Öster


KommunALteKniK

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid

med centimeternoggrannhet

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 [email protected] • www.swepos.com

Det är viktigt att källsortera avfallet för att kunna återvinna material och energi på rätt sätt samt för att få bort miljöfarliga ämnen från kretsloppet.

Avfallshanteringen är ett led på vägen mot ett hållbart samhälle där man har ett helhetsperspektiv och som använder naturresurserna energi, vatten och råvaror så effektivt som möjligt.

Organiskt avfall och restav-fall samlas in från fastigheterna Organiskt avfall kan man hemkom-postera, samla i brun påse eller mala ner i avfallskvarnen. Meningen med insamlingen är att återförena närings-ämnena i det organiska avfallet in i kretsloppet.

När du lägger restavfallet i det gröna kärlet ska det vara väl embal-lerat. Du kan fortfarande använda dig av plastkassen som emballage.

Den kommunala avfallshanteringenAvfallshanteringen har genomgått stora föränd-ringar under de senaste åren. i dag är vi mer medvetna om de miljöproblem som avfall orsakar och det resursslöseri som detta bidrar till.

Farligt avfallFarligt avfall lämnas till återvinnings-centralerna.

Till farligt avfall räknas bland annat:

• Elavfall det vill säga datorer, småapparater, klockor, batteri-drivna leksaker

• Kyl- och frysskåp, spisar • Lysrör, glödlampor och energi-

lampor • Små batterier • Bilbatterier • Tryckimpregnerat trä • Asbest • Rester av färger och lösningsmedel • Spillolja • Bekämpningsmedel • Bensin, klorin med mera • Thinner , lacknafta med mera• Alla sprayflaskor som drivs med gas

GrovavfallGrovavfall lämnas till återvinnings-centralen där den sorteras i skrot, trä, brännbart, trädgårdsavfall, well, mjukplast och frigolit samt grovav-fall till deponi.

Brännbart kan vara sånt som är svårt att återvinna som textilier, madrasser, heltäckningsmattor, plast-tak, plastmöbler, pulkor, tapeter, soffkuddar med mera.

Grovavfall till deponi är sånt som varken går att återvinna eller bränna utan får läggas på tipp. Exempel är

gips, mineralull, möbler med metall-resår, avloppsrör, större porslinsfö-remål, fönster, spegelglas, bilrutor med mera.

TrädgårdavfallTrädgårdsavfall kan lämnas på åter-vinningscentralerna. Den kompos-teras och blir till ny jord. Tänk på att trädgårdsavfall är lätt att kompostera själv i den egna trädgården.

Arne Öster

Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se

Vad är skillnaden mellan en e-tjänstelegitimation och en personlig e-legitimation?

Skillnaden mellan en e-tjänstelegitimation och en personlig e-legitimation är att innehavaren identifieras med hjälp av ett organisationsnummer i kombination med ett anställningsnummer. Man kan se e-tjänstelegiti-mationen som ett alternativ till den personliga e-legitima-tionen för organisationer som inte kan eller vill använda sig av personnummer för identifiering i tjänsten.

Exempelvis använder distriktsveterinärerna e-tjänste-legitimationer för att säkert kunna logga in på Jordbruks-verkets portal. Via portalen får distriktsveterinärerna tillgång till ett antal av Jordbruksverkets tjänster bland annat en funktion för att skriva ut e-recept för djur.

I framtiden så kan förhoppningsvis distriktsveterinä-rerna också använda sina e-tjänstelegitimationer för access till e-tjänster hos andra myndigheter eller företag utöver Jordbruksverket.

Varför är det säkrare med smarta kort?

Det finns många fördelar med att lagra en e-legitimation eller e-tjänstelegitimation på ett kort i stället för i en fil på hårddisken. Om legitimationen är lagrad i en fil så kan någon illvillig kopiera filen och testa ett mycket stort antal lösenord helt utan användarens kännedom.

En legitimation som i stället är lagrad på ett kort kan inte kopieras och skulle kortet komma på avvägar så märker användaren det snabbt. Dessutom blockeras kortet om fel lösenord anges mer än 3 gånger.

inför introduktionen av utökad e-handel inom stat, kommun och landsting har offentliga Affärer bett roberth Lundin, säkerhetsexpert på Steria, att hjälpa oss och våra läsare med att reda ut begreppen.

i några nummer framåt kommer vi att låta roberth Lundin redovisa intressanta uppdrag som han arbetat med. vi kommer också att låta honom besvara frågor från våra läsare. frågor och svar som kan vara intressanta för vår läsekrets kommer att fortlöpande publiceras under denna rubrik, fråga Datasäkerhetsexperten.

Fråga Datasäkerhetsexperten

Offentliga Affärer låter här Roberth Lundin berätta om ett case ur verkliga livet.

Sedan mars i år har det blivit både säkrare och lättare för landets distriktsveterinärer att sköta sina uppdrag. Sterias lösning för Jord-bruksverket gör det möjligt för myndigheten att på ett enkelt sätt själv ge ut e-tjänstelegitimationer.

Distriktsveterinärerna är de som ute på fältet arbetar med sällskaps-djur, hästar och lantbrukarnas djur. Sedan i våras använder de sig av en så kallad e-tjänstelegitimation. Tjänsten har utformats av Steria och innebär en rad fördelar – för såväl djurägare och veterinärer, som för Apoteket AB. Veterinärerna kan nu på ett smidigt sätt skriva ut recept elektro-niskt, vilket ger en ökad kvalitet och säkerhet i hela läkemedelskedjan. E-recept underlättar även veterinä-rens journalföring eftersom recept-uppgifterna registreras automatiskt i djurets journal. Dessutom slipper kunden hålla reda på pappersrecept.

Fördelarna är fleraJordbruksverket är bara ett av flera företag eller myndigheter som Steria har hjälpt med liknande lösningar för e-tjänstelegitimationer, Folksam är ett annat exempel.

Vår tjänst gör det möjligt för företag och organisationer att själva på ett enkelt sätt ge ut e-tjänstelegi-timationer. Fördelarna är flera och täcker in mer än bara e-recept för distriktsveterinärer. Legitimationen kan även användas för att säkert kunna identifiera sig i företagets egna nätverk och ger stöd för ”single sign-on” – så att personalen ska kunna arbeta säkert hemifrån, säger Staffan Bergholm, affärsutvecklare på Steria.

Peter Jacobsson, som är IT-sam-ordnare tillika distriktsveterinär på Jordbruksverket är nöjd med resul-tatet.

– När det blev aktuellt med att hitta en lösning för säker hantering av e-recept tittade vi givetvis runt en del för att se vad som erbjöds. Det var allt ifrån sms till olika dosor för inloggning, men vi kände direkt

att smarta kort skulle passa vår verksamhet bäst. Apoteket ställer höga krav på säkerheten när det gäller hanteringen av e-recept, och med runt 300 distriktsveterinärer utspridda över hela landet behövdes en lösning som dessutom var smidig att implementera.

– Personliga id-handlingar var aldrig aktuella. E-tjänstelegitima-tioner fungerar bättre, dels av inte-gritetsskäl men även av praktiska. Vi har ibland utländska veteri-närer arbetandes i organisationen som snabbt behöver få tillgång till systemet – det kan de få nu, fort-sätter Henrik Vågberg, konsult från Sogeti och ansvarig för projektet på Jordbruksverket.

Nya lösningar kräver nya rutinerAtt just Steria fick uppdraget föll sig naturligt.

– Steria kunde erbjuda en färdig lösning och de ligger långt framme inom området. Det är en massa saker som ska fungera och detta gäller inte bara hanteringen av e-recept. Hur skriver man ut korten, och hur kopplar man dem till använ-darna och så vidare. Steria hade den nödvändiga erfarenheten, säger Henrik Vågberg.

– Övergången har gått relativt friktionsfritt. Nya lösningar kräver givetvis nya rutiner, och det tar ett tag innan det ”sätter” sig. Vi har sedan i maj skrivit ut över 10 000 e-recept och ser flera möjligheter med det nya systemet. Nu siktar vi på att väva in ekonomisystem, tidrapporter och annan administration, tillägger Peter Jacobsson. •

Distriktsveterinärerna först med e-recept för djur

Jordbruksverkets säkerhets-lösning med smarta kort.

roberth Lundin | Säker-hetsexpert på Steria har arbetat med smarta kort sedan 1989 och utgivningssystem för elek-troniska identiteter sedan 1996. Medlem i standardgruppen för identitetskort (SIS TK448) i Sverige samt europeisk stan-dardisering av europeiskt iden-titetskort (CEN TC224 WG15). Roberth har en mångårig erfa-renhet och kunskap i frågor som berör moderna elektro-niska identiter.

Du kan mejla dina frågor eller synpunkter direkt på:[email protected]


it

Enligt avtalet, som avser den svenska marknaden, ska Ingram Micro dist-ribuera Suns hela volymsortiment av lagringsprodukter samt mindre och medelstora servrar med x86-proces-sorer.

– Volymprodukter inom servrar och lagring är ett snabbväxande produktområde för Sun. Avtalet med Ingram Micro kommer att hjälpa oss att öka vår svenska marknads-andel i detta segment, säger Stefan Alariksson, VD för Sun Microsys-tems AB. Vi har lagt stor möda på att finna en partner som inte bara har kompetens inom volymdistri-bution och ett betydande nätverk med återförsäljare, utan som även delar våra värderingar när det gäller att förse kunderna med förstklassig service och support.

– Sun Microsystems har tidigare arbetat med en distributör i Sverige och har då varit inriktad på så kallade Enterprise-produkter. Det är mycket komplexa lösningar med många kundanpassade processer, instal-lationer och tjänster. Den snabba tillväxten när det gäller volymdistri-bution av enklare typer av serverpro-dukter kräver en ändrad affärmodell, menar Stefan Alariksson.

Sun satsar på volymprodukter inom servrar och lagringSun microsystems har i dagarna tecknat ett distri-butionsavtal med ingram micro, världens största distributör av it-produkter.

Det handlar om servrar som också är väl lämpade för virtuali-sering. De flesta företag använder i dag någon form av virtualiserings-lösning. Antingen i skarp drift av hela eller delar av serverparken eller under test- och utvecklingsfaser i olika projekt.

Virtualisering sparar mycket tid och pengarBehovet av el, kyla, fysiskt utrymme och garantier minskar. Det går snab-bare att skapa och installera nya servrar, det blir smidigare att över-vaka dem och en eventuell katastrof-hantering underlättas. Listan över fördelar kan göras nästan hur lång som helst.

Virtualisering kan ses som en del av begreppet Grön IT. Intresset för Grön IT och hur IT-tillämpningar kan minska belastningen på miljön bara växer.

Miljöanpassad IT uppmärk-sammas ändå inte tillräckligt mycket, anser Stefan Alariksson.

– När Sun Microsystems blev en av leverantörerna på Vervas ramavtal Servrar, lagring och produktnära tjänster 2007 var just miljöaspek-terna ett område där vi hade bäst

resultat i utvärderingen, säger han.

Ökat intresse för öppen källkodSun Microsystems är världens största bidragsgivare till den så kallade open source community. Användningen av lösningar med öppen källkod ökar inte minst inom offentlig sektor.

I januari 2008 förvärvade Sun Microsystems det svenska databas-företaget MySQL, som är något av kronjuvelen inom öppen källkod. Förvärvet anses stärka den öppna databasen eftersom konservativa beslutsfattare har lättare att acceptera Sun.

Kan byta kärnanMySQL är en modulärt uppbyggd databas, vilket gör det möjligt att byta den mest centrala delen, som brukar kallas databasmotor.

En av de mest populära databas-motorerna till MySQL är InnoDB som utvecklas av finska Innobase, numera en del av Oracle.

Stefan Alariksson

Eftersom Oracle är en konkur-rent till MySQL finns det farhågor om den framtida utvecklingen av InnoDB.

Därför utvecklar MySQL en egen databasmotor för transaktionshantering.

Arne Öster

GS724T ProSafe Managerbar Gigabit SwitchÖvervakningsbar switch med 2 SFP-portar

5010068754 | NETGEAR GS724T PROSAFE GIGABIT SMART SWITCH 24-P | 1756:-

En kompakt och kraftfull 24-portars gigabitswitch, som har stöd för enkel övervakning ochmanagement där Du till exempel kan konfigurera portarna, VLAN och prioritering.Önskas fiberkommunikation? Utöver de 24 portarna på framsidan sitter det 2 st SPF-uttagför fibermoduler. Dessa beställs separat.

• 24 st 10/100/100 Mbps-portar + 2 SFP-portar• Autonegotiating• Uplink, MDI/MDIX funktion• Rackmonteringsbar (19”)• Inbyggd fläkt• VLAN Stöd • SNMP• Port trunking• Livstidsgaranti

08-553 44 [email protected] www.dustin.se

Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakttillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

1756:-


it

INFORMATION OM UGL 2008Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrätts ligt skyd-dad och varumärkesre gistrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL, utveckling och kvalitets-säkring samt utbil dar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga UGL-handledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. Försvarshögskolan uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvars högskolans handledar register eller kontakta Försvarshögskolan för vidare informa tion.

Frågor om handledares behörighet, etik och metodik kring kursge-nomförande m.m. kan ställas till Försvarshögskolan, Institutionen för Ledarskap och Manage ment i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

Se även information om UGL-2008, Fördjupad UGL, handle-darutbildning UGL och handledarinformation på www.fhs.se

FÖRSVARSHÖGSKOLANInstitutionen för Ledarskap och Management

Vervas ramavtal inom IT-området gör att myndigheter och huvuddelen av Sveriges kommuner och landsting kan köpa produkter och tjänster utan att göra en egen upphandling. I stället görs en beställning, ett så kallat avrop, mot det ramavtal som innehåller det man vill köpa.

RamavtalsleverantörernaRamavtalsleverantörer för eID 2008 är Svenska Handelsbanken AB, Nordea AB, Swedbank AB och Telia-Sonera AB.

beträffande eID2008:

för att kunna kontrollera e-legitimationen hos eiD-leverantören, krävs en tjänst. Sirius it AB och Logica Sverige AB har tjänsten. De är också åter-försäljare till samtliga ramavtalsleverantörer.

– vårt fokus ligger på att leverera effektiva lösningar till organisationer inom offentlig sektor, säger Lars-ove Lindvall på Sirius it AB.

För att kunna kontrollera e-legi-timationen hos eID-leverantören, krävs en så kallad köparprogramvara som kan driftas i egen regi eller köpas som en tjänst. Ramavtalsleveran-törerna för Infratjänst 2003, Sirius IT AB och Logica AB har tjänsten. Genom avrop från infratjänstens ramavtal får man tillgång till förmed-lingstjänsten.

Sirius IT AB– Sirius IT AB är den ledande aktören inom e-legitimationslös-

Ledande aktörer inom eID 2008

Documents

Offentliga Affärer nr-6 2008