Offentliga Affärer nummer 4

Om framtida offentliga affärer

Nr 1

201

4 | P

ris 9

9 kr

| 22

:a å

rgån

gen

| Upp

hand

ling

| Jur

idik

| E-

förv

altn

ing

| Led

arsk

ap |

Milj

ö– För att kunskap är källan till goda affärer –

E-förvaltning

Nr 4

201

4 | P

ris 9

9 kr

| 22

:a å

rgån

gen

| Upp

hand

ling

| Jur

idik

| E-

förv

altn

ing

| Led

arsk

ap |

Hål

lbar

het

PROFILEN: MIkaEL daMbERg (S)

konkurrensen positiv för välfärden – men upphandlingen kan bli bättre

Rapport från Svenskt Näringsliv

AvtAlSNytt - Viktiga ramaVtal, se inlaga PÅ siD 73

- nödvändigt för en bättre värld?

Offentliga affärer tVDu vet väl att Du kan uppleva utvalDa seminarier från våra konferenser och mötesplatser Direkt i Din Dator, smartphone och/eller surfplatta?

PaNELSaMTaL: e-förvaltning 3.0 Digital samverkan vs Oxenstierna

Ta del av ett panelsamtal där experterna med utgånspunkt från Axel Oxenstiernas länsindel- ning och rapporten “Förutsättningar för digital samverkan” diskuterar digitaliseringens möjlig- heter och utmaningar i framtiden. Lennart Jonasson, Konsult och medförfattare till rapporten, Magnus Enzell, Näringsdepartemen- tet, Niklas Fyhr, Näringspolitisk expert inom upphandling och e-förvaltning, IT&Telekom-företagen, Anders Flodström, Ordförande, Dataföreningen och Annika Bränström, Ord-förande, E-delegationen samt Generaldirektör, Bolagsverket.

The CIO agenda For 2015: Flipping to Digital leadership

Hur kommer digitaliseringen av offentliga verk-samheter att förändra ledning och styrnings-modeller? Ledarskap och verksamhetsstyr-ning behöver förändras radikalt för att uppfylla de digitala målen. Var först med att ta del av seminariet som utgår från Gartners årliga CIO-undersökning, den största undersökningen av sitt slag, vilken identifierar nyckelåtgärderna som CIO´s bör anta under 2015 för att bemöta fram-tida utmaningar. Michael Lindberg, Executive partner och ansvarig för att ge råd till IT-ansvari-ga på Nordens största företag och organisatio-ner, Gartner.

exempel på sändningar från eförvaltningsdagarna 2014

8-9 oktober på Nacka Strandsmässan

Vill du hellre ta del av hela programmet och seminarierna på plats? Då kan du anmäla dig till respektive konferens och mötesplats på: www.eforvaltningsdagarna.se – www.offentligchef.com – www.smartsummit.se

Onsdag 8 oktober kl. 09.50-10.30 Onsdag 8 oktober kl. 16.10-17.00

Så hanterar du mediebevakningen

Offentlig verksamhet är ofta i den mediala het-luften. Hur genomskådar man vad journalisterna är ute efter och förbereder sig på bästa sätt inför olika typer av intervjuer? Vad gör jag när reportern ringer? Hur får jag bäst ut mitt bud-skap? Vad göra när drevet går?Paul Ronge, Medietränare och medierådgivare.

Beslutspyramiden - stegen till klokare beslut

Dagligen fattar vi mellan 2 500 och 10 000 beslut, valmöjligheterna har aldrig varit fler än nu. Samtidigt har våra hjärnor förändrats väldigt lite sen stenåldern och rent evolutionärt är det en kafferast sen vi bodde i grottor. Hur kommer det sig till exempel att många av oss lägger mer tid på val av elleverantör än på val av livspart-ner? På vilka grunder fattar vi beslut, vad är det som styr oss och framförallt hur kan vi göra det bättre? Mona Riabacke, Fil. Dr. i beslutsfat-tande, ger dig nycklarna till fler kloka beslut.

exempel på sändningar från Offentlig Chef 2014

12-13 november på Aros Congress Center i västerås

URbaCT – EUs program för en hållbar stadsutveckling

Om konsten att skapa framgångsrika EU-relate-rade projekt. Få en inblick i EUs gemensamma program för en hållbar stadsutveckling, en del av EUs sammanhållningspolitik. Låt dig inspireras av många exempel på resan från vision till verk-lighet. Bertil Nilsson, Företagare och inspiratör som på uppdrag av Miljöförvaltningen/MalmöStad arbetar med spridningspunkten för UR-BACT-programmet i Sverige.

exempel på sändningar från Smart Summit 2014

12-13 november på Aros Congress Center i västerås

Att förnya en ny stad – från vision till verklighet

Hammarby Sjöstad fortsätter att fascinera och locka studiegrupper från alla världsdelar. Här drivs nu den fortsatta utvecklingen genom ett stort medborgarengagemang. Här finns pro-jekt för omställning till elfordon, smart förnybar energi, återvinning, ny vattenteknik samt IT för framtidens mobila nyhets- och kommunika-tionssystem. Ta del av de spännande nyhe-terna och lyssna till erfarenheter och lärdomar från projekten. Allan Larsson, fd Finansminister (S) numera bland annat vid ElectriCity och HS2020.

Onsdag 12 november kl. 16.00-17.00 Onsdag 12 november kl. 10.50-11.50

Torsdag 13 november kl. 09.20-10.00 Onsdag 12 november kl. 10.50-11.30

Problem ska inte göras större än nödvändigt.detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten

i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom

bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom.

www.lindahl.se

Lindxxxx_OffentligaAffärer_201x297+3 1 2013-03-06 15:22

HUVUDPartner PÅ

eFÖrValtningsDagarna

5 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

- att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med sveriges kommuner och landsting, skl. Det säger mikael Damberg, en av socialdemokraternas ledande politi-ker i sverige.

10 | nyheter Den 11 september 2014 gav demokratiminister Birgitta Ohlsson statistiska centralbyrån (sCB) uppdrag att utföra tre studier om det svenska valdeltagandet för supervalåret 2014.

Återkommande20 | UPPHANDlING - juridik 33 | eFÖRvAltNING – juridik48 | EXPERtPANElEN – svarar68 | lANDEt RUNt – nyheter

Offentliga Affärernummer 4 2014

8

29

var beredda arbetsgivare – nu kommer generation y! De är ifrågasättande och kritiska, de har sitt eget språk och sin egen kultur. nu kommer generation Y in på arbetsmarknaden och det gäller för arbetsgivarna att vara förberedda. Freddie larsson, författare och ledarskapscoach, har pejl på dessa unga och innovativa personer och kommer att hålla föredrag på Offentlig Chef 12-13 november. läs mer på sida 57.

PROFILEN Mikael Damberg

18 | upphandling många kommuner och landsting saknar tydlig styrning och riktlinjer för att sätta upp mål för sin måltidsförsör-jning. Framtiden kräver att det offent-liga blir betydligt bättre på detta. Det menar inger stiltjestrand svensson, VD och konsult i måltidsutveckling på Dining Developement aB.

37 | eFörvaltning/It genom åren har de blivit allt vanli-gare, systemen som inte riktigt ger användarna det stöd de önskar. Vi har alla sett de stora rubrikerna om system som ligger nere eller har stora säkerhetsbrister. Finns det egentligen ett enda it-system för vården som fungerar i det dagliga arbetet?

50 | ledarskap För första gången någonsin stiger värdet av svenskarnas samlade bostadstillgångar över 6 000 miljarder kronor. Uppgången är starkaste mot-orn bakom ett nytt rekord för svenska förmögenheter, enligt seBs sparba-rometer.

6366 | hållbarhet För några år sedan, när de första ’riktiga’ elbilarna kom, var det många som trodde att en förändring, ett para-digmskifte, skulle gå otroligt fort. På några år skulle elbilen bli marknadsle-dande, det är ju bara att byta ut en bil mot en annan bil fast med annat bränsle så var det klart! Det är nog vad vi alla trodde var realistiskt, då!

Problem ska inte göras större än nödvändigt.detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten

i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom

bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom.

www.lindahl.se

Lindxxxx_OffentligaAffärer_201x297+3 1 2013-03-06 15:22

Hela vägentill hela Sverige!Att nå ut med samhällsinformation till Sveriges medborgare kan vara avgörande. Men svårt och ofta kostsamt, fram till nu. Nu lanserar vi ODR Samhälls information Samlad, en tjänst som är skräddarsydd för uppgiften. Du når alla hushåll, även de med skylten ”Reklam nej tack”, eftersom budskapen inte är kom mer siella. Ditt budskap distribueras tillsammans med annan samhällsinfor ma tion, och omslaget signalerar att det här viktig information för alla. Du når ut snabbt, enkelt och miljöanpassat. Lite som kommunikationens kollektivtrafik! Intresserad? Ring din kontaktperson på PostNord eller vår kundservice på 020-23 22 20 så hjälper vi dig.

Partner PÅ


leDare

ny regering, nya möjligheter, eller?I skrivande stund har vi precis gått till valurnorna och resulta-ten har blivit presenterade för oss. Det blev ett regeringsskifte. Glädjande för somliga, mindre roligt för andra. Nu återstår att se om vi verkligen får en regering med kraft att regera eller om vi blir sittande med en regering som tvingas söka stöd hos, och göra upp med partier de normalt sett inte skulle gjort upp med. Oavsett vilket politiskt parti vi per-sonligen sympatiserar med, så har vi alla glädje av en stabil och trygg regering som har kraften att regera och genomföra sin politik samt de förändringar man har på sin agenda. Detta tror jag att de flesta kan vara överens om. Om vi nu utgår ifrån att vi har ett säkrat regeringsskifte med social-demokrater och miljöpartister i spetsen för denna så skall det bli spännande att se hur detta påverkar innehållet i vår tid-ning. De offentliga finanserna är i dagsläget ganska starka, kommer regeringsskiftet att förändra detta? Och i så fall åt vilket håll? Fler arbetstillfällen kan gott tänkas komma och det får väl på vissa håll sägas vara behövligt. Men vad får det kosta?

7

När det gäller våra offentliga affärer så har den tidigare oppositionen och nuvarande regeringen aviserat förändringar, man har delvis föreslagit en helt ny och egen upphandlings-myndighet, i så fall något som redan månader efter upphandlingsstödets flytt till Konkurrensverket skulle kunna få avsevärd inverkan på verksamhe-ten där. Med ett miljöparti i regeringsställning så lär också ökat fokus på hållbar-hetsfrågorna synas ganska snart och med en ny minister väl på plats, lär en tydlig plan för den offentliga upp-handlingen upprättas. Mycket spännande för oss som skall bevaka området journalistiskt, men kanske något besvärande för de som satt sig till rätta på stolarna på nämnda myndighet.

Nåväl, nya regeringar leder oavsett vad man tycker till förändring och för oss med

mindre eller låt säga obe-tydlig påverkansmöjlighet

på politiken är det bara att sitta still i båten och försöka ta oss an utma-ningar och se möjlig-heterna som kommer. Ur tidningens synvinkel ser vi gott om möjlighe-ter till nya uppslag att bevaka i alla fall.

Urban NilssonAnsvarig utgivare

Foto

: Mar

tina

Hub

er/R

eger

ings

kans

liet

Partner PÅ


VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz [email protected]

SkribenterBo Höglander [email protected] Externa skribenterLars Arrhed Åsa Bäcklin Henrietta Hurtig Johan Junhav Johan Konnberg Gunnar Lyckhage Bertil Nilsson Anna Pegelow

LayoutSarah Nilsson

OmslagsfotoSocialdemokraterna Foto Profilen - Mikael DambergAnders Löwdin

TryckExakta

[email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

Om framtida offentliga affärer

Nr 1

201

4 | P

ris 9

9 kr

| 22

:a å

rgån

gen

| Upp

hand

ling

| Jur

idik

| E-

förv

altn

ing

| Led

arsk

ap |

Milj

ö– För att kunskap är källan till goda affärer –

E-förvaltning

Nr 4

201

4 | P

ris 9

9 kr

| 22

:a å

rgån

gen

| Upp

hand

ling

| Jur

idik

| E-

förv

altn

ing

| Led

arsk

ap |

Hål

lbar

het

PROFILEN: MIKAEL DAMBERG (S)

Konkurrensen positiv för välfärden

– men upphandlingen kan bli bättre Rapport från Svenskt Näringsliv

AVTALSNYTT - VIKTIGA RAMAVTAL, SE INLAGA PÅ SID 73

- nödvändigt för en bättre värld?

8 Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

– Att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det säger Mikael Damberg, en av Socialdemokraternas ledande politiker i Sverige.

ill yrket är han förvaltningsekonom. Privat make och pappa till två döttrar. De många politiska uppdragen gör att han prioriterar familjen när han är ledig. springer en runda och läser en god bok. Och när han får bestämma sin favoritmat så blir det högrev kryddad med stark chili.

För samhällsintresserade svenskar är han mest känd som den engagerade debattören som får ersätta partiledare stefan löfven i riksdagsdebatterna. s-ledaren har fram till höstens val saknat riksdagsplats. att få agera som parti-ledarens ersättare i riksdagen har gett mikael Damberg en extra politisk tyngd. något som han med största sannolik-het har nytta av i sin fortsatta politiska karriär.

lars mikael Damberg, född 13 oktober 1971 i solna, är socialdemokratisk riksdagsledamot sedan riksdagsvalet 2002 och valdes den 23 februari 2012 till partiets grupp-ledare i riksdagen.

T

PROFIlEN | mikael Damberg

Aktiv valrörelse via sociala medier och debatter Han var inte lätt att få tag på, mikael Damberg, mitt under brinnande valrörelse. Och undra på det! när ett val när-mar sig blir politiker på riks- och lokal nivå som förbytta. Valet ska vinnas, väljare ska värvas! riksdagspolitikerna reser land och rike runt för att kampanja för sina partier.

På Facebook kunde en statusrad av mikael Damberg se ut så här under valrörelsen: ”9 dagar kvar till valet - idag kampanjar jag i Växjö och ljungby!” mikael var förutom aktiv i sociala medier även med och knackade dörr, skrev

Han vill se en nationell upphandlingsstrategi

sverige är ett land som saknar en nationell upphandlingsstrategi. Det innebär också att vi saknar en nationell politik för detta.

”


debattartiklar och deltog i debatter. när han till vardags jobbar i riksdagen och partiet har han en lång rad uppdrag att hålla reda på i kalendern. Förutom ordinarie ledamot i riksdagen är han alltså grupp-ledare i socialdemokraterna, en sorts ordförande för alla s-ledamöter i parlamentet. Han är vice ordförande i Valbe-redningen, ledamot i krigsdelegationen, ledamot i riks-dagsstyrelsen, ledamot i Utrikesnämnden och suppleant i nordiska rådets svenska delegation.

År 2003 motionerade du i riksdagen på temat offentlig upphandling med krav om att bindande regler om res-pekt för grundläggande mänskliga rättigheter i arbets-livet ska gälla vid all svensk offentlig upphandling. Nu införlivas ett EU-direktiv i svensk lag som öppnar för mer av sociala hänsyn i upphandling. Är du nöjd? Anser du att man kan tillgodose affärsmässigheten fullt ut med sociala hänsyn och miljöhänsyn i offentlig upphandling? – Det är bra att vi nu har möjlighet att ta sociala hänsyn i upphandling. men sverige har hittills inte använt möjlig-heterna som eU-lagstiftningen skapar för att stärka social inkludering och öka sysselsättningen. socialdemokraterna vill ta sysselsättningshänsyn vid upphandling för att bland annat skapa praktikplatser för ungdomar.

Regeringen har införlivat Nationella Upphandlingsstö-det, tidigare placerat i Kammarkollegiet, med Konkur-rensverket som även är tillsynsmyndighet. Hur ser du på det? – Vi socialdemokrater vill att upphandlingsstödet samlas hos en fristående myndighet. Denna nya myndighet ska ha ett brett perspektiv där miljö, sociala hänsyn och innovation ingår. sverige är ett land som saknar en nationell upphand-lingsstrategi. Det innebär också att vi saknar en nationell

en politiker som siktar uppåt och framåt. mikael Damberg har haft en spikrak politisk karriär. Och den är inte slut än.

Namn: lars mikael DambergÅlder: 43Familj: fru och två döttrarIntressen/fritid: Vara med familjen, läsa, springa Senast lästa bok: expeditionen – min kärlekshis-toria av Bea Uusmaa, som handlar om andrées polarexpedition Favoritmat: Högrev kryddad med stark chili

Fakta om Mikael Damberg

politik för detta. att formulera en nationell upphandlings-strategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med sveriges kommuner och landsting, skl. Nyligen gjorde HUI en sammanställning på uppdrag av Svenskt Näringsliv som visade att konkurrensutsätt-ning och upphandlade tjänster har haft positiva effek-ter på svensk välfärd. vill ni förbjuda privata utförare att verka i välfärdsverksamheterna? – nej det vill vi inte. Vi ska städa upp den röra som den moderatledda regeringen har ställt till med i välfärden. Vi vill strama upp regelverket för att få ordning och reda i väl-färden så att medborgarna kan vara säkra på att kvaliteten upprätthålls och att pengar används rätt. stora vinstuttag, avknoppningar av verksamheter till underpris, skolkonkur-ser och vårdskandaler är uttryck för att samhället haft en för svag och otydlig styrning av välfärdsverksamheterna. medborgarna har rätt att ställa krav.

vill ni förbjuda vinst? – Vi vill att resurserna som går till välfärden också ska an-vändas i välfärden. Vi vill avsevärt begränsa vinsterna, men vi vill inte ha något vinstförbud. i vissa verksamheter vill reglera bemanning eller andra kvalitetsrelaterade kostna-der. ett vinstförbud skulle också sannolikt inte vara effektivt eftersom det finns så många sätt att komma undan ett förbud mot vinstutdelning, till exempel genom att samla pengar i bolaget och sedan ta ut vinsten genom att sälja bolaget vidare. Våra förslag är mer effektiva.


nyheter

Den 11 september 2014 gav demokratiminister Birgitta Ohlsson Statistiska centralbyrån (SCB) uppdrag att utföra tre studier om det svenska valdeltagandet för supervalåret 2014.

Följande tre studier ska genomföras:1. En studie om det svenska valdeltagandet i Europaparlaments-valet och valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2014. SCB ska undersöka hur valdeltagandet ser ut i olika grupper av den röstberättigade befolkningen i valen 2014. SCB ska göra jämförelser utifrån socioekonomiska faktorer och studera skillnader avseende kön, ålder och utbildning samt mellan inrikes och utrikes födda. SCB ska även undersöka valdeltagandet bland förstagångs-väljare. 2. En studie om valdeltagandet bland personer med funktions-nedsättning. SCB ska undersöka hur valdeltagandet ser ut bland personer med funktionsnedsättning i Europaparlamentsvalet och valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2014. SCB ska om möjligt göra jämförelser mellan 2014 års val och tidigare valtillfällen. 3. En studie om vilka som blir nominerade och valda vid Europarla-mentsvalet och valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäk-tige 2014 och deras representativitet i förhållande till befolkningen, vad avser faktorer såsom kön, ålder, födelseland och socioekono-misk bakgrund. SCB ska undersöka hur de förtroendevalda rör sig mellan olika förtroendeuppdrag och vilka som väljer att lämna sina uppdrag i förtid.

Valdeltagandet ska studeras– Ett högt och jämlikt valdeltagande är ett uttryck för demokratins förankring i samhället. Supervalåret 2014 med både Europaparla-mentsval och nationella allmänna val är ett unikt tillfälle att under-söka valdeltagandet, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson.

– Det saknas i dag aktuell och samlad kunskap om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. Som demokratiminister ser jag vikten av att studera hur valdeltagandet ser ur bland de väl-jare som har en funktionsnedsättning, fortsätter Birgitta Ohlsson.

– Alla väljare måste ges så likartade förutsättningar som möjligt att utnyttja sin rösträtt i allmänna val, oavsett funktionsförmåga, avslutar Birgitta Ohlsson.

källa: Justitiedepartementet

I Konkurrens och samarbeten är inte mål i sig, de är snarare viktiga medel för att öka effektivitet och innovation. Det framhål-ler de två forskarna Per Erik Eriksson och John Hane i en forskningsrapport om entreprenadupphandlingar som de skrivit på uppdrag av Konkurrensverket. Författarna framhåller bland annat att statliga utredningar (både i Sverige och utomlands) pekar på bristande effektivitet och bristande innovation i byggbranschen. Svenska utredningar fokuserar ofta på brister i konkurrensen, medan man i andra länder framhåller bristen på samarbete. Författarna framhåller i rapporten att kon-kurrens och samarbete inte är mål i sig, de

Goda råd till byggupphandlare i ny forskarrapport

är snarare viktiga medel för att främja ökad effektivitet och innovation.

I rapporten diskuterar författarna kring oli-ka sätt hur privata och offentliga beställare, genom att välja olika upphandlingsstrate-gier, kan främja effektivitet och innovation. Enklare och standardiserade projekt kan, enligt författarna, upphandlas med fokus på konkurrens. Mer komplexa projekt kräver mer av samverkan mellan parterna. Olika projekt kräver olika strategier i samband med upphandlingen.

Rapportens författare har identifierat åtta olika kombinationer av upphandlingskom-ponenter som de finner lämpliga för åtta

olika typer av projekt. Förhoppningen är att dessa åtta grundmodellerna av upphand-lingsstrategier ska kunna kan fungera som en guide och vägledning vid val av upp-handlingsstrategi.

Uppdragsforskningsrapporten har titeln ”Entreprenadupphandlingar – Hur kan byggherrar främja effektivitet och innova-tion genom lämpliga upphandlingsstrate-gier?” Den är skriven av professor Per Erik Eriksson, Luleå Tekniska Universitet och advokat John Hane, Foyen Advokatfirma. Det är Konkurrensverket som har beställt och finansierat rapporten, men författarna svarar själva för slutsatserna.

källa: konkurrensverket


NYHETER

It- och energiminister Anna-Karin Hatt har presenterat Digitala steget, en satsning som främjar samverkande och smarta e-tjäns-ter. Presentationen skedde i samband med ett seminarium om framtidens e-förvaltning, som anordnades av eGovLab i samar-bete med Näringsdepartementet. Syftet med Digitala steget är att vardagen ska bli en enklare inom ett antal områden, så som byggande, hälsa, föräldraskap och arbete, samtidigt som myndigheterna kommer spara pengar genom att de jobbar mer effektivt. Det ska ske genom att myndigheter samverkar över myndighetsgränserna för att ge bättre service till privatperso-ner och företag. Satsningen kommer att genomföra regeringens e-förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum och pågår mellan 2015 och 2020.

Mitt SverigeUnder 2015 påbörjas ett projekt som heter Mitt Sverige. Projektet ska bland annat ta fram en app som ska ge medborgare och företa-gare tillgång till den offentliga sektorns samlade utbud av mobila e-tjänster. Tjänsten kommer att innehålla grundläggande tjänster för identifiering, myndighetspost och kriskommunikation.

Regeringens satsning Digitala steget presenteras

Ny organisationEn myndighet per område får i uppdrag att föreslå hur det offentliga kan förenkla vardagen med hjälp av digitala lösningar utifrån en livssituation. Det finns redan bra exempel på hur myndigheter istället för den egna verksamheten har satt medborgaren i centrum.

Myndighetscheferna för de utvalda myndigheterna bildar tillsam-mans med kommunrepresentanter ett strategiskt råd som samverkar nära med Regeringskansliet. Rådet ska säkerställa nödvändig styr-ning, finansiering och uppföljning. Ekonomistyrningsverket (ESV), Statskontoret och Vinnova får stabsuppgifter att stödja och följa upp Digitala steget.

Läs mer på regeringens webbplats: ”Digitala steget sätter medbor-garen i centrum”.

källa: e-delegationen

Dagen efter valet begärde Statsminister Fredrik Reinfeldt att bli entledigad hos riksdagens talman.

När talmannen har entledigat statsministern och de övriga statsrå-den uppehåller statsministern och statsråden sina befattningar till dess processen med att bilda ny regering har slutförts och den nybil-dade regeringen tillträder. Under denna regeringsbildningsprocess leder statsministern en övergångsregering.

Riksdagen samlas den 29 september för upprop och val av talman. Dagen därefter, den 30 september, öppnas riksmötet.

Riksdagens talman ska föreslå en ny statsminister som kan bilda regering. Talmannen överlägger med ledarna för samtliga riksdags-partier och de vice talmännen. Slutpunkten i denna process är att riksdagen röstar om det förslag talmannen lägger fram. Den nya statsministern lämnar sedan så snart som möjligt sin regeringsför-klaring i riksdagen och presenterar sina statsråd.När lämnas budgetpropositionen till riksdagen?

I vanliga fall ska budgetpropositionen lämnas till riksdagen senast den 20 september. När det är valår ser reglerna lite annorlunda ut. Vid ett regeringsskifte lämnas budgetpropositionen av den nyvalda regeringen inom tre veckor efter att den tillträtt, eller senast den 15 november.

källa: regeringskansliet

Statsministern har begärt att bli entledigad

Fredrik Reinfeldt (m), Stasdminister mellan åren 2006-2014.

Foto

: M

artin

a H

uber

/ R

eger

ings

kans

liet


UPPHANDLING | nyheter

november utkommer det första numret av Upphandlingsrätts-lig Tidskrift (UrT), på initiativ av Andrea Sundstrand, jur. dr och advokat, verksam som forskare och lärare vid Juridicum, Stockholms universitet.

– Det känns spännande, säger Andrea Sundstrand till Offent-liga Affärer.

Första numret lanseras i samband med en forskarkonferens som UrT arrangerar i samarbete med Konkurrensverket den 6-7 novem-ber. Då kommer drygt ett 20-tal forskare att medverka. I den första utgåvan av tidskriften kommer läsaren att hitta bl.a. artiklar av två professorer samt en studentuppsats, dessutom en del om rättsfall och praxis på upphandlingsområdet.

Blir vi konkurrenter nu?– Nej, Upphandlingsrättslig Tidskrift (UrT) kommer främst att innehålla rättsvetenskapliga artiklar och analyser, och ska dessutom endast utkomma fyra gånger per år, säger Andrea Sundstrand.

Behövs en ny tidskrift på området offentlig upphandling?– Det finns ett ental juridiska tidskrifter i Sverige, men ingen akademisk tidskrift som specifikt behandlar frågorna kring offentlig upphandling. Bristen på vetenskapligt arbete är stort inom områ-det, menar Andrea Sundstrand och pekar på att det gått 20 år sedan regelverket trädde i kraft men att det ändå bara finns en rättsveten-skaplig akademisk avhandling i ämnet i Sverige i dag.

IHon startar Upphandlingsrättslig Tidskrift

Värdefull kompetensutveckling för inköpare inom landsting

andstingsnätverket för upphand-lingsfrågor - Lf U - erbjuder inköpare och inköpschefer inom landsting en plattform för kompetensutveckling. Lf U verkar för utveckling, samver-kan och erfarenhetsutbyte inom

upphandlingsområdet. Det uppnås på olika sätt, här kommer några exempel.

ÅrsmöteI slutet av augusti hade Lf U årsmöte med drygt 40 deltagande inköps- och enhets-chefer från samtliga landsting/regioner. Årsmötet gav tillfälle till erfarenhetsutbyte inom flera aktuella frågor som till exempel kategoristyrning, leverantörsutveckling och de nya reglerna om direktupphand-ling. Agendan innehöll många intressanta ämnen som e-handel, kategoristyrning och kompetensutveckling. Eva Sveman informerade deltagarna om aktuellt inom upphandlingsjuridik. Det var stort engage-

L

Är det en bra affär att starta en tidskrift?– Nej, UrT är en icke vinstgivande rättsvetenskaplig tidskrift som ges ut av en ideell förening (Föreningen för utgivande av Upp-handlingsrättslig Tidskrift). Syftet är inte att tjäna pengar utan att tillhandahålla en tidskrift som enbart inriktar sig på frågor om offentlig upphandling, säger advokaten och forskaren.

Enligt hemsidan krävs ca 300 prenumeranter för att tidskriften ska kunna finansieras med egna medel. Föreningen vädjar också om stöd från externa finansiärer. Bidragsgivare kan få sitt namn publicerat i följande utgåva av tidskriften, om man vill. Stiftelsen Fakultetslitteratur har bidragit med 120.000 kronor till tidskriften, vilket Andrea Sundstrand är mycket tacksam för.

På tidskriftens hemsida presenteras ett råd som är knutet till publikationen och består av akademiker verksamma inom offentlig upphandling. Medlemmarna representerar nio olika universitet och högskolor i Sverige, Danmark och Estland. Rådet ska säkerställa den akademiska kvaliteten på innehållet i UrT.

Tidskriften kommer att publiceras i en tryckt version, men kommer också att finnas elektroniskt via webbplatsen.

Bo Höglander

mang i gruppdiskussioner om olika aktuella ämnen som till exempel de nya reglerna om direktupphandling, kategoristyrning och leverantörsutveckling.

Nordiskt nätverkStyrelsen samverkar med inköpschefer inom hälsosektorn från Danmark, Norge och Island. Det finns många likheter mellan länderna och utbytet är givande. Vi jämför även priser på några förbrukningsartiklar till hälso- och sjukvården. Förra året bjöd Danske Regioner till möte i Köpenhamn. I oktober bjuder Lf U till Nordiskt Möte i Malmö.

StyrelseStyrelsen består av nio inköpschefer. Louise Strand från Region Skåne är ordförande. Inköpscheferna från Stockholms läns lands-ting, Västragötalands regionen och Region Skåne är permanenta ledamöter i styrelsen.

För att få representativitet från samtliga geografiska delar i styrelsen har landet de-lats in i 8 upphandlingsregioner. Styrelsen har en representant från varje upphand-lingsregion enligt ett rullande schema med byte varannat år. Eva Sveman och Lena Jerreman från SKL deltar i styrelsens arbete.

källa: lFU

Louise Strand Inköpsdirektör på Region Skåne och nyvlad Ordförande i LFU.


Grunden till 200 nya bostäder.

Överlämnad på en halvtimme.Kan man buda samhällsnytta? Skicka hållbarhet? Eller posta kostnadseffektivitet? Ja, vi tycker det. Varje leverans vi gör handlar om något mer än själva innehållet. Vi vet att alla de tusentals paket, budförsändelser och brev vi handskas med dag efter dag, år efter år, är en del av någonting större. Och att det vi gör är viktigt för din verksamhet.

Vad finns i din Bringleverans?

Besök oss gärna på bring.se


UPPHANDLING | Juridik

Upphandling är inte bara juridik!

Inom Colligio finns en samlad praktisk erfarenhet från tusentalet upphandlingar och den plattformen präglar all vår utbildnings-verksamhet.

Läs mer om våra utbildningar på www.colligio.se eller kontakta oss för att få en skräddarsydd uppdragsutbildning med en tydlig praktisk tillämpning.

FALUN | NORRKÖPING | STOCKHOLM | JÖNKÖPING | GÖTEBORG www.colligio.se | [email protected]


UPPHANDLING | i praktiken

Upphandling är inte bara juridik!

Inom Colligio finns en samlad praktisk erfarenhet från tusentalet upphandlingar och den plattformen präglar all vår utbildnings-verksamhet.

Läs mer om våra utbildningar på www.colligio.se eller kontakta oss för att få en skräddarsydd uppdragsutbildning med en tydlig praktisk tillämpning.

FALUN | NORRKÖPING | STOCKHOLM | JÖNKÖPING | GÖTEBORG www.colligio.se | [email protected]

Konkurrensutsättning och upphandling har haft positiva effekter på svensk välfärd. Det visar en studie som Svenskt Näringsliv låtit göra och som presenterades i somras. En av de brister som identifierats gäller upphandlingsprocesserna, som behöver bli bättre.

Konkurrensen positiv för välfärden – men upphandlingen kan bli bättre

e senaste åren har utvecklingen gällande särskild valfrihet accele-rerat kraftigt. Antalet kommuner som tillämpar LOV har ökat med mer än 50 procent mellan 2011 och oktober 2013, och strax under

två tredjedelar av Sveriges kommuner har antingen börjat tillämpa eller beslutat att tillämpa LOV. Tillämpandet av LOV är mest vanligt förekommande inom hem-tjänsten.

Svenskt Näringsliv har som vi berättat på webben låtit HUI Research sammanställa de senaste årens forskning inom området. HUI Research står för slutsatserna i rap-porten.

– Den upptrissade och polariserade debat-ten har medfört att förslag om omfattande detaljregleringar, veton och förbud duggar tätt. Vi riskerar att kasta ut barnet med barnvattnet, fruktar Mikael Witterblad, projektledare för studien och Svensk Nä-ringslivs expert på Välfärdsekonomi.

Offentliga Affärer ställde några frågor till honom med anledning av studien.

Motståndarna till konkurrensutsättning, driftentreprenader och inte minst vinst i välfärden brukar anföra att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att hävda att konkurrensen och mångfal-den varit positiv för välfärden. Kommer de att tystas i och med denna samman-ställning?– I takt med att tiden går och privata utfö-rare blir vanligare i välfärden blir det lättare för forskningen att dra tydligare slutsatser.

D Jag saknar fler studier som analyserar hur valfri-hetsreformerna har påverkat olika grupper.

”

Den senaste forskningen visar sammantaget på positiva effekter av konkurrensutsätt-ningen. De tydligaste resultaten finns inom skolan och sjukvården. Mycket tyder på att konkurrensen också leder till ett mer öppet och transparent system där verksamheter blir bättre på att mäta och redovisa vad olika aktiviteter kostar. Detta är något som sällan diskuteras i debatten men som är viktigt för att bättre kunna styra verksamhe-ten mot tydligt uppsatta mål – och för att målen sedan ska kunna följas upp.

– Samtalet kring privata utförare i välfärden är i nuläget väldigt polariserat och tyvärr inte så konstruktivt. Forskningsresultat och kvalitetsundersökningar skyms av medierapporteringar av enskilda händelser då kvaliteten brister – vilket tyvärr inträf-far ibland inom såväl offentlig som privat utförd välfärd.

Finns det någon enskild forskningsdel som du saknar i de skilda undersökningar som ingår i sammanställningen. Är det något moment i konkurrensutsättningen eller i dess effekter som kunde undersökas mer ingående än vad som hittills skett?– Dagens regelverk innebär olika grader av konkurrensutsättning. Det skulle vara intressant att djupare analysera vilken be-tydelse som olika regelverk som omgärdar konkurrensen (LOU, LOV) har för utfallen

i verksamheterna. Givet att konkurrens medför positiva effekter för kvalitetsutveck-lingen i välfärden borde regelverken med färre detaljregleringar mer gynna innova-tioner och nytänkande. Det finns så vitt jag känner till inte någon som analyserat detta i den svenska kontexten. – Forskning redovisas ofta som genom-snittseffekter. Jag saknar fler studier som analyserar hur valfrihetsreformerna har påverkat olika grupper. För några dagar sedan släpptes en intressant studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, red:s anm.) där skolvalsreformens effekter analy-serats för olika elevgrupper. Studien bryter ny mark och visar att skolvalsreformen har påverkat elever med olika familjebakgrund på ungefär samma sätt.

De olika undersökningarna görs inte enligt någon nationell plan eller övergri-pande linje. Skulle du önska att staten tog ett större ansvar på området i syfte att mer systematiskt och långsiktigt utvärdera konkurrensen?– Det är önskvärt att ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor. Ramverket kring konkur-rensen behöver ständigt utvecklas och för-bättras. Lika behandling mellan privat och offentlig sektor är centralt. Viktigt är också att vi har en fungerande kvalitetsredovis-ning så att medborgarna kan fatta reella val. Medborgarens ställning måste i flera avseenden stärkas. Svenskt Näringsliv har nyligen lämnat en skrivelse till regeringen där vi bidrar med förslag på hur steg i den riktningen kan tas.



Offentliga Affärer kan konstatera att ett antal relevanta studier har publicerats, och även om det finns områden som behöver studeras vidare visar de flesta av dessa ändå att konkurrensutsättningen har haft positi-va effekter. De tydligaste positiva effekterna berör produktiviteten. Det är svårare att dra slutsatser om konkurrensutsättningens effekter på effektiviteten, eftersom många studier inte relaterar de uppnådda effek-terna till resurserna som förbrukats.

I forskningsöversikten identifieras några områden där det idag råder brister. För att skapa mer värde i välfärden borde dessa områden vara prioriterade:• Likavillkormellanprivataochoffentligaleverantörer• Bättreupphandlingsprocesser• Bättreersättningsmodeller• Bättresamordningochkontinuitetmel-lan olika utförare av välfärdstjänster

Hur kan välfärden organiseras bättre? Rapporten är den första av fem som släppts inom ramen för projektet Värde i välfär-den. Syftet med rapporten är att lyfta den bredare frågan om hur välfärden bättre kan organiseras för att skapa värde för brukare, patienter och elever.

En ökad grad av konkurrensutsättning har präglat utvecklingen för många avancerade ekonomier de senaste decennierna. En viktig drivkraft bakom strävan mot mer marknadsekonomi är att konkurrensutsätt-ning anses leda till högre effektivitet och bättre kvalitet, genom exempelvis innova-tioner. När aktörer utsätts för konkurrens måste de antingen hålla nere sina priser eller

förbättra sin kvalitet för att dra till sig och behålla kunder, och på detta sätt leder kon-kurrensutsättningen till ökad effektivitet i hela ekonomin. Detta tankesätt är grunden till utformningen av svensk konkurrenspo-litik.

Konkurrensutsättningen av välfärdstjänster i Sverige kan delas in i två modeller:entreprenadmodellen och valfrihets- eller kundvalsmodellen. I entreprenadmodel-len handlas tjänsten upp av den offentliga beställaren, och även offentliga aktörer kan komma med anbud. I kundvalsmodel-len väljer brukaren själv mellan godkända leverantörer (både privata och offentliga), men kommunen eller landstingen behåller ansvaret för finansieringen. Privata aktörer bidra till hög produk-tivitetI en artikel i Ekonomisk Debatt jämför Janlöv, Anell och Lyttkens (2013) de svenska landstingens sjukvårdsproduk-tion 2005–2009. Resultaten tyder på att utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet, inklusive för verksamhet i offentlig regi. Studien täcker perioden före introduktionen av valfrihetssystemet, så det är i huvudsak konkurrensutsättning inom ramen för entreprenadmodellen som avses. Ett fåtal landsting hade dock infört vårdval under 2009, så i dessa fall är effekterna av kundval även med i bilden.

Ökat antal operationer – minskad total-kostnad Wohlin, Stallberg, Ström, Borgström, Ga-rellick och Bromells (2012) har utrett effek-terna av införandet av vårdval för höft- och

knäprotesoperationer inom Stockholms Läns Landsting. Studien, som baseras på intervjuer med vårdgivare, registerdata och litteratursökningar, visar att vårdvalet har lett till ökad produktivitet och ökat fokus på patientnytta samt hälsoutfall. Fem av nio vårdgivare som utförde operationerna innan vårdvalet infördes uppgav att vårdvalet resulterat i att de förändrat vårdkedjan eller arbetsmetodik för att öka produktiviteten. Tre vårdgivare ökade antalet operationer per dag från tre till mellan fyra och fem, och tre vårdgivare uppgav att de minskat vårdti-den. Trots att totalvolymen av operationer ökade med 16 procent så minskade total-kostnaden för landstinget med 4 procent, tack vare att genomsnittskostnaden per operation minskade med 17 procent.

Rapporten presenterades vid ett semina-rium i Stockholm sommaren 2014 då tre forskare kommenterade den.

Bo Höglander

Mikael WitterbladAnsvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv



Ekonomistyrningsverket informerar om morgondagens europeiska IT-infrastruktur för myndigheterE-SENS – EU-projekt som arbetar fram nya IT-infrastrukturkomponenter som ska förbättra kommunikationen mellan myndigheter över Europas gränser

– kommer leda till bättre service till medborgare, minskade kostnader för myndigheter och ökade affärsförutsättningar för företag

– fokusområden: inköpsprocesser, rättsväsende, företagsrörlighet, hälso & sjukvård och socialförsäkring

– E-SENS ger lösningar som möter nya EU-krav för elektronisk identifiering

PEPPOL – nätverk för elektronisk handel och e-inköp i hela Europa

– enkelt och tryggt informationsutbyte mellan köpare och säljare

– minskade kostnader för myndigheter

– nya affärsmöjligheter för leverantörer

eFörvaltningsdagarna 8–9 okt, Nacka Strandsmässan, StockholmKom och besök oss i monter A20

Partner PÅ




Många kommuner och landsting saknar tydlig styrning och riktlinjer för att sätta upp mål för sin måltidsförsörjning. Framtiden kräver att det offentliga blir betydligt bättre på detta. Det menar Inger Stiltjestrand Svensson, VD och konsult i måltidsutveckling på Dining Developement AB.

Vill se hållbar strategi för den offentliga maten

ppmärksamma läsare minns att Offentliga Affärer rappor-terade om hennes inslag i våra seminarier under Almedals-veckan. Hon tog upp den offentliga maten: livsmedel och måltider till förskola, skola, sjukhus, vård och omsorg.

Offentliga Affärer tyckte att frågeställningen borde fördju-pas och ställde därför kompletterande frågor till Inger Stiltjestrand Svensson.

Vilka övergripande tips kan du ge de offentliga aktö-rerna som vill få till bättre styrning och riktlinjer för sin måltidsförsörjning?– För att frigöra resurser så kan en översyn utförd av extern aktör tydliggöra detta. Det kan gälla organisation och strukturer av i kommunens eller landstingets mat- och måltidslösningar. Syftet bör vara att skapa förutsättningar för hög kvalitet och effektiv resursanvändning i mål-tidsverksamheten. Att göra rätt saker, skapa tydlighet, ha kundfokus och rensa bort allt som endast sker av tradition och ohejdad vana.

– Förlegade strukturer gör det svårt att möta framtidens behov och förväntningar på en hållbar måltidsförsörjning. Genom ett helhetsgrepp på produktion och distribution samt investeringsbehov inom måltidsverksamheten skapas förutsättningar för att produktionen kan optimeras utifrån behov i verksamheterna snarare än utifrån tillfälliga lösningar i organisationen.

Inger Stiltjestrand Svensson delger gärna ett antal tips gällande de ökade kraven på ekologisk produktion, närodlade råvaror och djurskydd:

U•Taframettpolitisktbeslutatmåltidsdokumentsominkluderarenlivsmedelspolicy och handlingsplan, där ambitioner, kriterier och mål om andel ekologiskt producerade livsmedel som ska upphand-las också anges.

•Varuthålligochställkravisambandmedupphandlingavlivsmedel. Ju större efterfrågan, desto mer byggs förtroende och ekonomiska förutsättningar för omställning av odlingsförhållanden

hos producenterna. Detta möjliggör ökade volymtillgångar.

•Samordnadvarudistribution.Satsapåatterbjudaolika logistiklösningar eller Samdistribution.

Detta underlättar för mindre företag med begränsad transportkapacitet att leverera.

Företagen behöver bara leverera till en plats och distributionen till verksamhe-terna sker samordnat.

•Skaffakännedomomlivsmedelsmark-naden. Vilka företag kan leverera? Hur ser företagsstrukturen ut? För dialog med leverantörer och inhämta kunskap

för att få rätt krav i förfrågningsunder-lag. Viktigt är att innan upphandlingen

undersöka påbörjas undersöka på vilket sätt branschen arbetar med miljön.

•Delauppvarugrupper,geleverantörermöjlig-

het att lämna anbud på delar av sortimentet eller till vissa enheter. Om det förutsätts att en leverantör ska klara

hela kontraktet är det stor risk att de med mindre kapacitet avstår från att lämna anbud. •Medverkasomupphandlandekommun/landstingtillmerlättåt-komliga upphandlingsunderlag som hjälper mindre lokala företag och ökar intresset för att lägga anbud.



•Sistmeninteminst:följuppställdakravsåatträttprodukt/livs-medel beställs under hela avtalsperioden.

Kan du berätta mer om ert verktyg för kvalitetsjämförelser?– ”DiningBenchmark”, möjliggör för användaren att få kontroll på såväl kvalitet som måltidskostnader och är det första i sitt slag i Sverige anpassat för jämförelser mellan kommuner, framförallt verk-samhetsområden inom mat och måltider. Verktyget hjälper till att optimera användandet av kommuners och landstingens skattemedel i professionell måltidsförsörjning.

– Fördelar och nytta med verktyget är följande är bland annat att man kan jämföra den egna kommunens förutsättningar med andra kommuner i Sverige och anpassa jämförelsen efter förutsättningar-na. Man kan också jämföra nyckeltal kopplade till kost-/måltidverk-samheter med andra kommuner i Sverige. Samt mycket annat.

Tycker du att det sker en förbättring i styrningen av kommuner-nas och landstingens måltidsförsörjning?– Allt fler kommuner och landsting börjar förstå att en tydlig styr-ning är ett måste, men det går långsamt. Ett lyft måste till vad gäller att få landets ansvariga politiker på riks- och lokal nivå att förstå hur viktig mat och måltidsfrågan är för den fortsatta samhällsutveck-lingen. Även här saknas helhetsperspektiv! Till exempel finns inte inom Matlandet Sverige och Eskil Erlandssons expertgrupp någon specialistkompetens gällande offentliga måltider och vad som krävs för att Sverige ska ha råd med offentlig mat i dag och i framtiden.

Fler och fler blir medvetna om vikten av bra mat med kvalitet. Är det något som ni också märker av?– Ja, utan tvekan... överallt märker vi hur mat och hälsa står i fokus. Varje individ har sitt sätt och ”sin modell” för att uppnå mesta möjliga effekt. Dock kanske inte alltid hållbart, genomförbart eller relevant.

Finns det något i övrigt att tillägga kring detta?– Kommuner och landsting borde gå samman i en övergripande måltidsorganisation, ”två måste bli ett”. Det skulle ha gjorts för tio, femton år sedan utifrån ett regionalt och ett hållbart perspektiv! Lyft upp måltiden som en självklar och viktig del i den fortsatta utvecklingen av varje region när det gäller hälsa, sjukvård och välbefinnande.

Till sist riktar Inger Stiltjestrand Svensson ett antal uppmaningar till de offentliga aktörerna, främst kommuner och landsting. Hon tycker att gästen och måltiden ska sättas i fokus och att man ska klargöra vilka som är framtidens matgäster inom kommun respek-tive landsting.

– Kvalitet och kostnadseffektivitet måste gå parallellt! Varför inte ”ta hem” måltider som transporteras genom landet till exempel till Skåne från Mälardalen.

Inger Stiltjestrand Svensson efterlyser också flexibla måltidslös-ningar för alla ålderskategorier och professionella matlagare,

koncept och standarder. Hon vill öka möjligheterna till samverkan med Sveriges livsmedelsproducenter. På så sätt kan vi få fram mer närproducerad mat.

– Höj statusen på dem som jobbar med offentlig måltidsproduk-tion, säger Inger också och menar att man ska använda de professio-nella verktyg som möjliggör kommunikation om mat och måltids-frågor med allmänhet, beställare och brukare. Det offentliga bör välkomna både privata och offentliga aktörer som utförare. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer optimerar möjligheter till flexibla måltidslösningar samt ger vinster på både kort och lång sikt, tror hon.

– Framtidens måltider inom offentlig sektor måste byggas på stabili-tet. Basen ska vara en bred grundkompetens samt erfarenheter från drift av mat i stor skala. Vi måste rusta för och visa på flexibilitet, för att möta behoven av måltidslösningar i Sverige om tio, femton år. Det handlar om hållbar utveckling, parallellt med framtidssäk-rade måltidslösningar, avslutar Inger Stiltjestrand Svensson.

Bo Höglander

Inger Stiltjestrand SvenssonVD och konsult i måltidsut-veckling, DiningDevelopment AB. Inger har över 20 års erfarenhet från livsmedels-branschen.

DiningDevelopment aB är ett konsultföretag som ägs och drivs av inger stiltjestrand svensson. Företaget har mångårig branscherfarenhet och kompetens när det gäller tjänster och uppdrag till offentliga eller privata måltidsverksamheter och storhushåll.

Företaget har erfarenhet av kartläggningar och översyner av måltidsverksamhet, utformning av upphandlingsunderlag, offertvärdering samt kvalitetsuppföljning. Företaget anlitas också för projektledning och utredningar, bland annat i po-litiskt styrda organisationer, samt vid utbildning bland annat inom gastronomi och måltidsproduktion.

Om DiningDevelopment AB



Frågor om vård- och omsorgstjänster och upphandling av sådana tjänster har varit ytterst aktu-ella i valet. Även om det har blivit allt vanligare att en stor del av offentligt finansierad vård och omsorg utförs av privata leverantörer, är det emellertid fortfarande en mindre del (mindre än 20 procent) av omsorgtjänster som upphandlas idag och överprövningarna är få. Upphandlingar av varor inom vård och omsorg upphandlas emellertid mer och vi ser en utveckling mot fler funk-tionsupphandlingar. Nedan redogörs för vad som nu gäller och vad som i framtiden kan komma att gälla vid upphandling av vård- och omsorgstjänster samt vad som kan beaktas vid dessa upphandlingar.

Upphandlingar inom vård- och omsorgstjänster

dag finns huvudsakligen två sätt att upphandla vård- och omsorgstjänster; antingen genom lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (”LOU”) eller genom lagen (2008:962) om valfrihetssystem (”LOV”). LOV är

ett valfrihetssystem som överlåter valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till brukaren. Valfrihetssystem enligt LOV är obligatoriskt inom primärvården. Det nya upphandlingsdirektivet – stöd för valfrihetssystem Enligt SOU 2014:2 ”Framtidens valfri-hetssystem inom socialtjänsten” har idag merparten av landets kommuner genom beslut infört eller beslutat att införa någon form av valfrihetssystem gällande sociala tjänster. Ett av motiven till införandet av LOV är enligt utredningen att mångfalden av utförare leder till att tjänsterna bättre kan anpassas till brukarnas behov. I det nya direktivet om offentlig upp-handling 2014/24/EU (det nya upphand-lingsdirektivet), som ska implementeras i svensk rätt under våren 2015, finns stöd för valfrihetssystem genom att det i beaktan-desatserna (skäl 4) anges att situationer då samtliga aktörer som uppfyller vissa villkor

Ihar rätt att utföra en bestämd uppgift utan selektivitet. Upphandling av välfärdstjänster idagEn stor del av upphandlingarna av välfärds-tjänster inom vård och omsorg, så kallade B-tjänster, undantas från upphandling i gällande upphandlingsdirektiv. Sverige har dock frivilligt valt att föra in regler avseende B-tjänster genom 15 kap. LOU innefattande regler kring annonsering, förfarande etcetera Genom det nya upp-handlingsdirektivet avskaffas den nuva-rande indelningen i A- och B-tjänster och särskilda bestämmelser för upphandling av bland annat hälso- och sjukvårdstjänster och socialtjänster föreslås införas. Nya upphandlingsdirektivet – reserverade kontraktGenom det nya upphandlingsdirektivet ges medlemsstaterna möjlighet att reservera rätten för en organisation att delta i en offentlig upphandling inom bland annat vård och omsorg (artikel 77). Genomför-andeutredningen, SOU 2014:51, anser emellertid att bestämmelserna om reser-verade kontrakt för vissa tjänster (bland annat hälso- och sjukvård och social vård) i det nya upphandlingsdirektivet inte bör

genomföras i svensk rätt då den praktiska betydelsen av bestämmelserna om reserve-rade kontrakt för vissa tjänster är sådana att det i svensk rätt inte är motiverat att genomföra ändringen. Om bestämmel-serna om reserverade kontrakt för vissa tjänster i det nya upphandlingsdirektivet trots utredningens bedömning genomförs i svensk rätt, har utredningen tagit fram ett alternativt förslag till lagtext. Enligt försla-get, och det nya upphandlingsdirektivet, får en upphandlande myndighet reservera deltagandet i en upphandling för en orga-nisation som uppfyller vissa i lagförslaget angivna krav såsom till exempel återinveste-ring av vinster om upphandlingen avser till exempel sociala tjänster. I lagförslaget anges dock att löptiden för ett kontrakt som tilldelas en sådan organisa-tion inte får överstiga tre år och att samma organisation inte får tilldelas ett kontrakt för att tillhandahålla samma tjänst två eller fler gånger. Dessa bestämmelser innebär således begränsningar avseende möjligheten att upphandla sociala tjänster jämfört med hur vi gör i Sverige idag.

Artikeln fortsätter på sid 22...



Välkommen till Västerås stads VIP Lounge på eFörvaltningsdagarna Vi erbjuder en lugn miljö där vi har stimulerande och givande diskussioner om aktuella ämnen och gemensamma utmaningar för offentliga aktörer och kommuner.

I er väntan på att ”boarda” nästa seminarium så är ni välkomna in till oss i monter B7.

NOW BOARDING AT GATE 021

Partner PÅ




Välfärdstjänsters betydelse och vikten av marknadsundersökningarVård- och omsorgstjänster eller så kallade välfärdstjänster har i regel en stor politisk betydelse i kommunerna. Tjänsterna är ofta komplexa och har stor betydelse för den enskilda medborgaren. Ett sätt att möjliggöra bättre upphandlingar på området är att ta hjälp av leve-rantörerna på marknaden genom att ställa frågor till dessa om till exempel marknaden, branschen och innovationer. En dialog kan även föras inför varje upphandling avseende utformningen av bland annat kvalitetskriterier. Av de nya upphandlingsdirek-tiven framgår att upphand-lande myndigheter får göra preliminära marknadsunder-sökningar (artikel 40), vilket även torde kunna göras idag. Att utföra undersökningar för att förbereda upphandlingen och för att informera leverantörerna om den planerade upphandlingen och kraven för denna innan upphandlingsförfarandet inleds, är således att rekommendera för varje form av upphandling. Upphandling av kvalitetVid upphandling av vård och omsorg kan det även finnas anledning, utan att göra avkall på transparens- och likabehand-lingsprincipen, att undvika att reglera hur tjänsten ska utföras i detalj. På så sätt får leverantörerna utrymme för viss utveckling leverantörernas kompetens och erfarenhet tas tillvara. Funktionsupphandlingar fung-erar oftast bra inom upphandling av varor till vård och omsorg och kan även användas inom tjänster i större utsträckning. Oavsett tillvägagångssätt, bör upphand-laren försäkra sig om att det som beskrivs är vilka resultat och vilken kvalitet som ska levereras, inte i detalj hur verksamheten ska vara organiserad. Det är även av vikt, särskilt med tanke på likabehandlingsprin-cipen, att upphandlaren i efterhand följer upp och försäkrar sig om att vinnande leve-rantör levererar enligt avtalet. Vidare är det av vikt att vite – om sådant anges i avtalet - också används, alternativt att avtalet hävs om leverantören inte levererar enligt sina åtaganden.

För det fall en kvalitetsupphandling görs, är det av vikt att i realitet låta kvalitet väga tyngst, till exempel genom att kvalitet vik-tas till 70 procent och priset till 30 procent. Kvalitetsparametrar inom till exempel

sociala tjänster kan vara kundorien-tering, kompetens och lednings-

system. Inom kundorientering kan till exempel inflytande och delaktighet utvärderas, liksom omvårdnadskonti-nuitet och tillgänglighet.

Inom kompetens kan personaltäthet, specialist-

kompetens och kompe-tensutveckling värderas, och inom ledningssystem kan till exempel styrdo-kument värderas. Inom hälso- och sjukvård kan

till exempel nationella riktlinjer, forskning och be-

prövad erfarenheter värderas. Inom vård- och omsorgs-

tjänster kan även utvärde-ringsmodeller användas där kvalitén prissätts, till

exempel genom att en leve-rantör kan få prisavdrag för

det fall leverantören uppfyller vissa tydliga och mätbara kvali-

tetskriterier. Notera att det finns en risk vid utvärdering av kvalitet att blanda ihop kontraktsföre-målet med utvärdering av leverantören på sätt att det i själva verket blir leverantören som prövas istället för rätteligen tjänsten.

Vägledning vid vård- och omsorgsupp-handlingarMed hjälp av bland annat de vägledningar som finns på marknaden idag finns det många möjligheter att upphandla vård- och omsorgstjänster till hög kvalitet. SKL har initierat ett större projekt (”Kvalitetssäk-rad välfärd”) som bland annat resulterat i ett antal skrifter av vägledningskaraktär rörande uppföljning med mera. Konkurrensverket har också utformat vägledningar som rör strategisk upphand-ling inom vård och omsorg. Även Svenskt Näringsliv har kommit med ett antal rapporter om kvalitet i välfärden, däri-bland en rapport om möjligheter att stärka

kvaliteten i äldreomsorgen genom bättre upphandlingar. Sammanfattande synpunkterUpphandling av vård- och omsorgstjänster är ett av de områden där det idag finns mest vägledningar att tillgå och stor möjlighet att göra så kallade kvalitetsupphandlingar. Önskar upphandlaren ha fler aktörer kan denne antingen upphandla ramavtal enligt LOU eller använda LOV. LOV medger dessutom möjlighet att sluta avtal tills vidare vilket i sin tur möjlig-gör längre avtalsrelationer. Det finns således idag bra verktyg att upphandla kvalitativa vård- och omsorgs-tjänster. I Genomförandeutredningen framgår att bestämmelserna om reserverade kontrakt inte behöver genomföras i svensk rätt då det idag finns ett fungerande system enligt 15 kap. LOU. Vi håller med utred-ningen om att reserverade kontrakt inte ska genomföras i svensk rätt, men tycker att ut-redningen inte i tillräcklig grad tagit tillvara möjligheten att lämna utrymme för enklare regler avseende dessa kvalificerade tjänster, till exempel genom att det ska finnas ett val mellan olika förfarande och valfrihets-system. Det saknas också tydligt lagstöd i utredningen för att rangordning vid ramav-tal inte måste tillämpas vid upphandling av dessa kvalificerade tjänster.

Catharina Piper och sara Boklund

Catharina Piper Advokat, Advokat-firman Lindahl KB. Catharina har sär-skild erfarenhet inom områdena för offentlig upphandling, vård- och omsorgssektorn samt EU-rätt.

Sara BoklundAdvokat, Advokatfir-man Lindahl KB.Sara arbetar med offentlig upphandling, socialrätt samt med avtals- och bolagsrätts-liga frågor.

...fortsättning från sid 20.


UPPHANDLING | nyheter

WWW.OBERTHUR.COM

DIGITALIDENTITY

SMARTTRANSACTIONS

TRANSPORT ANDACCESS CONTROL

MACHINE-TO-MACHINE

MOBILE FINANCIALSERVICES

SECURITY SOLUTIONS FOR A CHANGING WORLD Oberthur Technologies har mer än 100 identitetsreferenser runt om i världen. Vi erbjuder en total systemlösning för hela identitetskedjan, ett oöverträffat utbud av identitetshandlingar, lösningar för myndigheter, kommuner, landsting och företag.

Besök oss på eFörvaltningsdagarna den 8-9 oktober på Nacka Strandsmässan, där vi visar högsäkerhetsidentitetskort enligt SIS standard, webblösningar för beställning och administration av kort, logiska access lösningar för säkrare dataåtkomst och många andra säkra lösningar.

Vi kommer med lösningar som bidrar till att minska Identitetsstöld och Identitetsintrång för medborgare och myndigheter. Vi demonstrerar vilken roll e-förvaltningstjänster kan spela i detta sammanhang och hur vi kan stödja den snabba utvecklingen av ett sunt ekosystem kring nya arkitekturer.

Oberthur Technologies Färögatan 7, 164 40 Kista, T: 08 6587500, email: [email protected]

ID_ADD_eGouvernment_A4_08-10-2014.indd 1 05/09/14 14.59

Partner PÅ




Uppföljning av kontrakten blir allt hetare och kan om det görs rätt förebygga både svartarbete och skattefusk. Nu samarbetar Städbranschen Sverige med Skattemyndigheten och andra ak-törer för att minska problemen i stödbranschen. – Det här är extremt viktigt för hela branschen, säger Jesper Borrfors, ordförande i Städbranschen Sverige, en relativt ny organisation.

Städbransch vill städa undan svartjobben

tädbranschen Sverige, är en riksomfattande intresseorga-nisation inom städ-, rengörings- och fastighetsunderhålls-branscherna och har till ändamål att samla alla i Sverige verksamma inom området i en gemensam branschorganisa-tion för att tillvarata och främja medlemmarnas gemen-samma intressen.

Städning och lokalvård är en viktig bransch som får samhällsmaskineriet att fungera. Sjukhus, allmänna inrättningar, kontor; överallt måste det städas för att verksamheten ska kunna fungera. Det betonar Jesper Borrfors och pekar på branschens stora samhällsnytta.

– För att förstå begreppet samhällsnytta kopplat till städbranschen, så kan man leka med tanken att all städning i hela landet tas bort under några dagar. Det skulle snabbt skapa kaos och många viktiga inrättningar skulle få stänga. Exempel är sjukhus, allmänna inrättningar och en rad vardagliga men samhällsviktiga instanser. Utan städning stannar landet!

Men branschen dras med problem och vill för-bättra sitt rykte. Svartarbete och undanhållande av skatt från mindre seriösa aktörer svärtar ner hela branschen, där många seriösa aktörer vill göra ett bra jobb med stort engagemang.

Uppföljning av avtal är något som det talas alltmer om och som kan bidra till ökad kvali-tet och även till att få bort svartarbete och skattefusk. Jag har förstått att du har en dialog med Skatteverket kring detta. Kan du berätta mer?– Vi vill samma sak och syftet med en bättre, skarpare uppföljning är att aktörer inte ska kunna gå in i en anbudsgivning och lova saker

Ssom man sedan inte håller. Detta är viktigt, för att konkurrensen skall ske på lika villkor. Emma Döös är ansvarig för förebyggande information på Skat-teenheten, en verksamhet som syftar till att underlätta för upp-

handlande myndigheter och företag att anlita entreprenörer och underentreprenörer som sköter sin redovisning och

betalning av skatter och avgifter.

På senare år uppmärksammas alltmer vikten av att ha en god avtalsuppföljning. Vilken är

Skatteverkets ingång i denna fråga? – Vår ingång är den att vi försöker etablera samarbeten med aktörer både inom of-fentlig sektor och inom näringslivet och inom ramen för dessa samarbeten försöker vi trycka på för att de ska använda sig av avtalsuppföljning och uppföljning av bland

annat deras leverantörer, entreprenörer och underentreprenörers skatteregistreringar och -inbetalningar. Detta innebär att vi rekommenderar dem att med någon slags regelbundenhet skicka in en begäran om utlämnande av offentliga uppgifter ur våra olika register och, framförallt, titta igenom dessa när de får tillbaka listorna från oss.

– Har något förändrats avseende någon av deras leverantörer, entreprenörer och underentreprenörer? Heter de till exempel samma sak (samma firma), har de samma organisationsnummer, är de fortfarande

registrerade för och redovisar de fortfarande F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter i rätt tid samt hur ser det ut med eventuella skul-der till Kronofogden eller skulder på Skattekontot? Om något är oklart, så erbjuder vi våra samarbetsparter att höra av sig till oss för tolkningshjälp och vi kommer även på kundbesök minst en gång



Jesper Borrfors Ordförande,

Städbranschen Sverige.

Emma Döös Informatör och webbredaktör, Förebygga Ekonomisk Brottslighetpå Skatteverket.

per år. Vi arbetar för att fler ska se uppföljning av olika slag som del av förarbetet inför nästa upphandling på området. En infallsvinkel i avtalsuppföljning är att säkerställa att köparen verkligen får det man betalar för och kommit överens med leve-rantören om. Finns det beräknar eller statistik på hur stort detta problem är (alltså att den offentliga köparen inte får rätt produkt till rätt pris)? – Vi har tyvärr inte tillgång till någon sådan statistik eller beräk-ningar. Vi brukar mest prata om skattefelet, det vill säga den skatt som borde betalats in men där så inte sker och även där är det en uppskattning.

På vilket sätt kan uppföljning av avtal stävja skattefusk och minska användandet av svart arbetskraft? – Genom regelbunden uppföljning och om man verkligen använder sig av i avtalet inskrivna möjligheter till hävning eller skadestånd så kan förhoppningsvis framtida skattefusk stävjas. Användandet av svart arbetskraft skulle säkerligen kunna minskas genom ökad medvetenhet om problematiken kring detta och tillvägagångssät-tet hos de som använder sig av svart arbetskraft. Vi förespråkar regelbunden uppföljning av samtliga leverantörer, entreprenörer och underentreprenörer och brukar påpeka vikten av att samtliga följs upp. Gammal och god relation bör inte föranleda någon annan bedömning.

Bo Höglander

// 33,3

['33.3_33.3_33.3 100:_33.3 33.3 33.3 100]

33.3_33.3_33.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /33.3 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

33.3_33.3_33.3_100_33.3_33.3_33.3_100

33,3

//100% EFFEKTIVA AFFÄRSPROCESSER

// 33,3

['33.3_33.3_33.3 100:_33.3 33.3 33.3 100]

33.3_33.3_33.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /33.3 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

//100%

// 33,3

['32.1_34.8_94.6 100:_317.3 27.7 77.3 100]

34.2_35.3_83.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /65.5 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

33.3_33.3_33.3_100_33.3_33.3_33.3_100

33,3

//100% EFFEKTIVARE PROCESSER

effektivare processer

// 33,3

['33.3_33.3_33.3 100:_33.3 33.3 33.3 100]

33.3_33.3_33.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /33.3 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

33.3_33.3_33.3_100_33.3_33.3_33.3_100

33,3

//100% effektiva affärsprocesser

// 33,3

['33.3_33.3_33.3 100:_33.3 33.3 33.3 100]

33.3_33.3_33.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /33.3 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

33.3_33.3_33.3_100_33.3_33.3_33.3_100

33,3

//100% EFFEKTIVA AFFÄRSPROCESSER

// 33,3

['33.3_33.3_33.3 100:_33.3 33.3 33.3 100]

33.3_33.3_33.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /33.3 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

//100%

// 33,3

['32.1_34.8_94.6 100:_317.3 27.7 77.3 100]

34.2_35.3_83.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /65.5 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

33.3_33.3_33.3_100_33.3_33.3_33.3_100

33,3

//100% EFFEKTIVARE PROCESSER


// 33,3

['33.3_33.3_33.3 100:_33.3 33.3 33.3 100]

33.3_33.3_33.3_100

</33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100_33.3 33.3 33.3 100>

//: 33.3_33.3_33.3_100] [33.3 33.3 33.3 100

< /33.3 100>

33.3 33.3 33.3 100 33.3 33.3 33.3 100

33.3_33.3_33.3_100_33.3_33.3_33.3_100

33,3

//100% effektiva affärsprocesser


Besök oss på eFörvaltningsdagarna, 8–9 oktober, 2014. Monter A8.

www.agio.se

UtstÄllare PÅ




Det blir många upphandlingar under de kommande tio åren när Region Skåne investerar drygt sex miljarder kronor på sjukhusområdet i Malmö. Arkitekter, konsulter och entreprenörer ska upphandlas och regionen är i full gång med förfrågningsunderlagen för dessa.

Många upphandlingar i Malmö när nytt sjukhusområde skapas

et rapporterade vi kort på webben nyligen. Målet är ett modernt sjukhus som är väl förberett för framtidens vård. 2015 inleds riv-ningen av flera kliniker på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö.

Ett år senare börjar det nya sjukhuset byg-gas.

Stora satsningar på utbyggandet av sjuk-husområdet Ser man till helheten står Region Skåne de närmaste åren inför investeringar i nya sjuk-husbyggnader på 14-15 miljarder kronor eller mera, varav knappt hälften alltså sker i Malmö sjukhusområde.

Malmö sjukhusområde kommer få två nya vårdbyggnader och en ny servicecentral. De två vårdbyggnaderna kommer tillsammans skapa 65 000 kvadratmeter ny vårdyta och till största delen bestå av enkelrum med egna hygienutrymmen. Det framgår av Re-gions Skånes webbplats. Dessutom kommer man att anlägga ett nytt parkområde, flera redan existerande byggnader ska moder-niseras och kulvertsystemet under marken måste utvecklas.

Offentliga Affärer ställde några frågor till Marie Rodling Wahlström, chef för strate-gisk fastighetsutveckling på Region Skåne.

Kan du berätta i generella termer hur de övergripande planerna ser ut för de kom-mande åren?– Region Skånes mål är att skapa ett modernt sjukhus som är väl förberett för framtidens vård. Sjukhuset har vuxit fram de senaste hundra åren och många lokaler

Dfungerar idag inte tillfredsställande. Både patienter och personal behöver därför nya ändamålsenliga, vårdvärdiga byggnader och miljöer.

– Arbetet kommer att pågå under ett antal år framöver parallellt med ordinarie verksamhet. Det innebär bland annat att kliniker tillfälligt kommer att behöva flytta. Att bygga och renovera där sjuka männis-kor får vård och vårdpersonal gör sitt bästa för dem, blir naturligtvis en utmaning. Jag är dock övertygad om att alla, såväl patien-ter som medarbetare, kommer att uppleva att det är värt det när vi genomgående har moderna och långsiktigt ändamålsenliga lokaler.

Nästa år inleds rivningen av flera klini-ker på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö. Ett år senare börjar det nya sjukhuset byggas, enligt Sydsvenskan. Blir det i form av en totalentreprenad eller gör ni ett antal separata upphandlingar?– Vi kommer att göra ett antal olika upphandlingar av arkitekter, konsulter och entreprenörer och vi är i full gång med förfrågningsunderlagen för dessa. Upp-handlingarna kommer att publiceras under hösten.

På Region Skånes webbplats framgår det att det nya sjukhusområdet bland annat får två nya vårdbyggnader och en ny servicecentral. Vill du berätta mer om visionerna kring detta?– Det stämmer, vi kommer att bygga två helt nya vårdbyggnader och en ny service-central. Totalt får vi då 65 000 kvadratme-ter ny vårdyta. Exakt hur de nya vårdbygg-

naderna ska se ut är inte klart ännu, men de beräknas bli nio eller tio våningar höga. Vårdavdelningarna kommer till större delen bestå av enkelrum med egna hygienutrym-men, för att höja vårdkvaliteten och samti-digt uppfylla framtidens smittskyddskrav.

– Fokus ligger på bättre vård och arbets-miljö. Vi ska hitta energieffektiva lösningar, skapa läkande gröna miljöer och flöden som ger kortare väntetider och i stort en bättre vårdupplevelse. Region Skånes vision är livskvalitet i världsklass, och detta arbete ska bidra till visionen.

Ett nytt parkområde ska anläggas, läser jag också. Hur ser tankarna ut kring detta?– Parkområdet är viktigt. Så mycket som möjligt vill vi ta vara på den läkedom som finns i naturens gröna miljö. Vårt sjukhus ligger mitt i en aktiv stad, och här måste skapas utrymme för vila och eftertanke.

Finns ytterligare något att tillägga?– Ja, vi bygger inte bara nytt, utan flera befintliga byggnader ska moderniseras och kulvertsystemet utvecklas. Just nu pågår planering, projektering och till viss del genomförande av olika förberedelseprojekt. Innan jul planerar vi ha rivit den första byggnaden, det gamla röntgenhuset, för att ge plats åt det nya och i början av nästa år ska kontrakten för evakueringsmoduler vara klara. En viktig del av Region Skånes arbete blir också att kommunicera på ett tydligt och bra sätt, till både medarbetare, patien-ter och allmänhet om vad som sker.

Bo Höglander



UtstÄllare PÅ




Regionförbundet Gävleborg genomförde 2008 en upphandling av ”Transport av hjälpmedel för funktionshindrade inom Gävleborgs län”. För ändamålet att genomföra upphandlingen anlitades kommunalförbundet Inköp Gävleborg, som alltså fungerade som inköpscentral för regionens räkning. En av de förlorande leverantörerna, Bergfors Distribution AB, ansökte om överprövning, först i Länsrätten i Gävleborgs län, som avvisade ansökan och därefter i Kammarrätten i Sunds-vall som avvisade överklagandet av länsrättens dom. Bägge dessa domar är från 2008.

Egendomlig hovrättsdom– ett hot mot inköpscentralerna?

en hovrättsdom från Hovrätten för nedre Norrland, från juni 2014, döms ändå Regionförbundet Gävleborg att betala 4 465 445 kronor, samt ränta från 2009 och till detta kommer leverantörens

rättegångskostnader. Vad kommer detta sig och vilka blir konsekven-serna?

Vinnande konkurrents anbud är ofullständigt För det första kan vi kon-statera att det handlar om en leverantör som inte ger sig så lätt. I de bägge förvaltningsrät-terna är det hur prövningen av anbuden har genomförts som skall bedömas av domstolarna. Leverantö-ren anför här att vinnande konkurrents anbud är ofullständigt. Upphandlingen skall därför göras om. Länsrätten håller inte med och menar dessutom att om den vinnande leverantören skulle ha avvisats så hade Bergfors Distribution ändå inte vunnit och därför har de heller inte lidit någon skada. Man medger därför heller inte ett interimistiskt verkställighetsförbud. Kammarrätten i Sundsvall medde-lar helt kort att eftersom upphand-lingskontraktet redan har tecknats, då det inte fanns något interimistiskt beslut, så saknar man laglig möjlighet att pröva bolagets framställning.

ILeverantören har nu möjligheten att i stället gå vidare till civil domstol med en be-gäran om skadestånd, vilket man också gör inom tidsfristen på ett år, alltså 2009. Och nu börjar åren rulla. Men i maj 2012 kom-mer i alla fall en dom från Gävle Tingsrätt, där Bergfors Distribution AB åter förlorar. Det principiellt intressanta i domen är att domstolen gjort en noggrann genomgång av alla lämnade anbud och kommer fram till att flera anbud skulle ha placerat sig bättre än Bergfors. Man har alltså gjort en

ny utvärdering av anbuden.

En överraskande vändingBergfors går nu vidare till Hovrätten och

nu kommer den överraskande vändning-en, där Bergfors sex år efter upphand-

lingens genomförande tilldöms ett stort skadestånd. Hovrätten har gjort

en liknande genomgång av samtliga anbud i upphandlingen och ytter-

ligare en komplett utvärdering. Man

finner då att den leverantör som Bergfors ursprungligen ville få uteslu-ten visserligen

skall få vara kvar men man

hittar en annan leverantör som borde ha

uteslutits och ytterligare två som nu får sänkta poäng så att Bergfors plötsligt står

som vinnare, sex år efter att upphandlingen avslutats. Och det är av denna anledning som Bergfors tilldöms skadeståndet. Domen är överklagad till Högsta Domsto-len, som ännu inte meddelat om prövnings-tillstånd.

Om det är Inköp Gävleborg eller någon av domstolarna som gjort den mest relevanta och korrekta utvärderingen är egentligen tämligen ointressant. Det riktigt intressanta är i stället några andra frågor.

•Kanencivildomstolavvisadebedöm-ningar som en upphandlingsorganisation och förvaltningsdomstolar har gjort? •Skall civila domstolar göra egna utvär-deringar av anbud, många år efter avslutad upphandling, när lagstiftning och/eller rättspraxis under tiden kunnat genomgå stora förändringar? •Vad innebär domen och vad får den för konsekvenser för upphandlande kommuner, landsting eller myndigheter? •Och framför allt, vad innebär domen för inköpscentraler, där vissa genomför gigan-tiska upphandlingar på uppdrag av ett stort antal beställare/avropare? Hur stort skulle ett skadestånd kunna bli i en upphandling på an halv miljard kronor och vem skall betala? Går det att driva en inköpscentral på sådana premisser?

Här följer några röster kring dessa frågor:Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist och



tidigare Förbundsjurist på Sveriges Kom-muner och landsting.– Domen är orimlig. Hovrätten går ju in på vilken poäng som anbuden borde ha fått. Detta är märkligt mot bakgrund av det be-dömningsutrymme som förvaltningsdoms-tolarna tillerkänner upphandlande myndig-heter vid utvärdering av anbud. Domstolens prövning bör avse mer objektiva och uppenbara fel som att ett anbud godtagits trots att det egentligen borde förkastas eller den upphandlande myndigheten beaktat mervärden man inte frågat efter.

Johan Almesjö, Förbundsdirektör på Inköp Gävleborg.– Det är viktigt av principiella skäl att må-let prövas i HD. Om de civila domstolarna i efterhand kan riva upp de utvärderingar som gjorts och som av förvaltningsdomsto-lar har bedömts följa LOU och de grund-läggande principerna i fördragen, så kan det bli svårt att verka som inköpscentral i framtiden.

Åsa Sundqvist Olsson, VD, och Rickard Andersson, Upphandlingschef, på HBV som är en stor inköpscentral för kommu-nala bostadsbolag, med 321 medlemmar.– Vi är medvetna om problematiken och har också informerat våra ägare, de kom-munala bostadsbolagen, om den, även om skadeståndsmål i upphandlingssamman-hang är ovanliga. Upphandlingskompetens kan ju ibland vara ett problem redan i för-valtningsdomstolarna, att utvärderingspro-cessen inklusive poängsättning av anbuden startar om i civila domstolar upplever vi som direkt felaktigt.

Vad har sagts i liknande mål? För att kunna jämföra med vad förvalt-ningsdomstolar säger angående upphand-lande myndigheters bedömningsutrymme, så citeras här ett par korta utdrag ur vad Förvaltningsrätten respektive Kammarrät-ten i Jönköping sagt i ett liknande mål (nr 1245-13) från 2013.

Förvaltningsrätten skriver: Förvaltningsrät-ten finner därmed att bolaget inte har an-fört något som gör att landstinget vid den aktuella upphandlingen kan anses ha brutit mot någon av de grundläggande principer som ska efterlevas vid upphandling eller i övrigt mot LOU. Ansökan ska därför avslås.

Man bifogar också ett förtydligande till varför man bedömer enligt ovanstående: Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att även förfrågningsunderlag och ut-värderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när.

Kammarrätten gör samma bedömning och skriver i sin dom: Sammanfattningsvis finner kammarrätten, i likhet med förvalt-ningsrätten, att [leverantören] inte anfört något som medför att landstinget ska anses ha brutit mot LOU eller någon av de grundläggande principerna på området. Överklagandet ska därmed avslås.Hur kommer fortsättningen se ut? Med tanke på den betydelse som domen mot Regionförbundet Gävleborg kan komma att få, för upphandlande myndig-heter i allmänhet och för inköpscentraler i

Mattias Sylwan Upphandlingsju-rist och tidigare Förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting.

Åsa Sundqvist Olsson

VD, HBV.

Johan Almesjö Förbundsdirektör, Inköp Gävleborg.

synnerhet, skall det bli mycket intressant att följa de fortsatta turerna och ett eventuellt prövningstillstånd i Högsta Domstolen.

gunnar lyckhage


nyheter

24h expertpanel

110%socialt

100%tillgänglighetVI ÄR MED DIG VART DU ÄN GÅR

NU KAN DU ÄVEN LÄSA OFFENTLIGA AFFÄRER I DIN MOBIL OCH SURFPLATTA

STÄLL DIN FRÅGA TILL ExPERTPANELEN ONLINE, FÅ SVAR INOM 24 TIMMAR!

NU KAN DU FöLjA, DELA, GILLA, KOMMENTERA OCH TwITTRA OM OCH MED OFFENTLIGA AFFÄRER

Besök OffentligaAffärer.se! www.offentligaaffarer.se

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

UPPHANDLINGSjURIDIK

UPPHANDLING I PRAKTIKEN

VERKSAMHETSUTVECKLING

IT-SÄKERHET

HÅLLBART SAMHÄLLE

EKONOMI & REDOVISNING

IT- & ENTREPRENADKONTRAKT

Delicious

Facebook

Slash Dot

Reddit

Newsvine

Yahoo

Microsoft

App Store

Qik

Tumblr

Behance

Friendster

RSS

Flickr

MySpace

Mixx

FriendFeed

SlideShare

Yahoo Buzz

MSN

Amazon

Vimeo

WordPerss

Design Float

Bebo

Email

Twitter

StumbleUpon

Skype

YouTube

Google

Netvibes

Apple

Last.fm

Viddler

Blogger

Deviant Art

Squidoo

Retweet

Digg

Technorati

LinkedIn

Google Talk

AOL

MobileMe

Mister Wong

Virb

Posterous

Design Bump

Share ThisUpdate #1

Google Buzz

Ebay

Gowalla

Xing

Podcast

Button Red

Picasa

Feedburner

ICQ

Paypal

Button Blue

Button White

Bing

WordPress (blue)

Metacafe

Heart

Button Orange

Button Light BlueButton Yellow

Meetup

Drupal

Yelp

Star

Green

4 skäl att bokmärka Offentliga Affärer på webben

OFFENTLIGA AFFÄRER SÄNDER LIVE FRÅN VIKTIGA SEMINARIER OCH ARRANGEMANG

OATVlive


eFörvaltning | i praktiken

OFFENTLIGA AFFÄRER SÄNDER LIVE FRÅN VIKTIGA SEMINARIER OCH ARRANGEMANG

Om du lägger ner energi, tid och pengar på att förändra något säger det ju sig självt att du har en ganska klar blid över hur du tänker dig att det ska bli när förändringsarbetet är klart. Och du vill ju gärna också tydligt kunna se att allt arbete du lagt ner verkligen har lett till det resultat du tänkt dig. Så är det om du till exempel renoverar ditt hus eller lägger om dina vardagsrutiner för att få mer tid med barnen.

Enklare sagt än gjort

en är det lika självklart när vi utvecklar våra verksamheter på jobbet? Nej. Offentliga organisationer har ofta svårt att uppnå den avsedda nyttan med det utvecklingsarbete man

bedriver. Eller så vet man helt enkelt inte om man uppnått den eller inte, eftersom man inte mäter och följer upp förändringen gentemot hur det var innan förändringen genomfördes.

Många organisationer är duktiga på att bedriva utvecklingsprojekt men ofta packar projekten ihop och går hem när det nya IT-stödet är installerat eller den nya arbetsruti-nen är på plats. Att alla börjar använda det nya IT-stödet på ett sätt som faktiskt ökar kvaliteten eller snabbar på ärendehanteringen eller att den nya arbetsrutinen faktiskt förbättrar det sätt som vi kommunicerar på internt eller handlägger våra ärenden på lämnas alltför ofta vind för våg. Högre krav på samverkan för att säkra nyttan för medborgarna När det nu ställs krav på att offentliga aktö-rer i högre grad ska samverka för att möta kundernas förväntningar måste organisa-tionerna börja arbeta på ett nytt sätt och tillsammans driva förändringar för att säkra

Mnyttan för både kund och den offentliga verksamheten.

Att arbeta på ett medvetet och strukturerat sätt med att säkerställa att vi uppnår den nytta vi avser med vår verksamhetsutveck-ling kallar vi för NYTTOREALISERING.Nyttorealisering är inget fristående utan något som genomsyrar hur vi arbetar med andra saker såsom målstyrning, utvecklings-styrning, projektstyrning och portföljstyr-ning. Det är ett ”mind set” lika mycket som en metod för att skapa förändring. E-delegationen, en kommitté bestående av 16 stycken IT-intensiva myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetar med att driva på digitalisering och samverkan inom offentlig sektor.

E-delegationens kommer nu ut med en helt ny version av Vägledning i Nyttorealisering 2.0 som tydliggör nyttorealisering som ett viktigt styrnings- och ledningskoncept.

Lyssna till oss under eFörvaltningsda-garna 2014 och seminariet ”Säkra nyttan med utvecklingsarbetet!” för att ta del av problematiken och lösningarna kring nyt-torealisering!

anna Pegelow

e-delegationens Vägledning i nyttorea-lisering 2.0 utgör ett ramverk och en verktygslåda för offentliga organisationer att utgå ifrån när man vill arbeta mer stukturerat med att realisera nyttan av sina utvecklingsinsatser. Vägledningen skapar också förutsätt-ningar för bättre samverkan mellan olika aktörer när man tillsammans vill skapa förändring, eftersom man kan samla sig kring gemensamma begrepp och förväntningar. Du kan ladda ner vägledningen på www.edelegationen.se

Vägledning i nyttorealisering

Anna Pegelow Kommittésekrete-rare, E-delegationen

32 Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se32

eFörvaltning | nyheterUtstÄllare PÅ



eFörvaltning | juridik

-delegationen – som är en kom-mitté under Näringsdepartementet - bedriver en tystare kamp från sina anonyma lokaler på Östermalm i Stockholm. Deras förvånande stora samling av betänkanden, vägled-

ningar, mål och styrdokument angående så kallad e-förvaltning i offentlig sektor, kan vid första anblicken tyckas sakna det underhållningsvärde och omedelbara attraktionskraft som den karismatiske Rosling förmedlar. Men frågan är om inte e-förvaltning knyter an till ett paradigm som kommer att göra minst lika mycket för samhällsutvecklingen som tvättmaskinen.

Vad är då detta ”e-förvaltning”? Det finns flera sätt att svara på den frågan. I grunden handlar det helt enkelt om att använda IT-teknik för att fortsätta förbättra den offentliga förvaltningens funktion, dels i förhållande till medborgarna dels myndig-heter emellan. Denna förändringsprocess förutses även föra med sig organisatoriska förändringar och nya kompetenser i den offentliga förvaltningen. E-förvaltning kan också förstås genom de särskiljbara underbegreppen ”e-demokrati”, ”e-adminis-tration” och ”e-tjänster”.

Det primära målet är att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Med detta menas bland annat att företag

Den strålande scenpersonligheten och ständigt föreläsande professor Hans Rosling för en pas-sionerad kamp mot utvecklingspessimismen. Målet är att visa att världen blir bättre – inte sämre – bland annat tack vare teknikutveckling och demokrati. I ett berömt TED-speech utnämner han på ett ljuvligt provocerande sätt tvättmaskinen till den viktigaste uppfinningen i modern tid. Detta eftersom den frigör oerhörda mängder tid för människor på jorden som istället kan användas för att läsa böcker, förkovra sig och sina barn. Hans budskap är att utvecklingen av tidsbesparande och effektiviserande teknik är en förutsättning för mänsklighetens resa mot en upplyst och bättre tillvaro.

E

E-förvaltning är nödvändig för en bättre värld!

och privatpersoner genom e-förvaltningen ska kunna komma åt information online, såväl som att utföra enklare ärenden och registreringar. Helt enkelt att förenkla medborgares vardag, och minska företagens administrativa kostnader.

Det andra målet med e-förvaltning är att ge tidsbesparingar hos stat, kommun och landsting. Det uppnås genom att automati-sera sådana typer av ärenden som inte krä-ver fysisk handläggning och att man genom elektronisk samordning undviker att olika offentliga organ utför dubbelarbeten. Myn-digheter utvecklar och upphandlar idag olika lösningar inom likartade områden såsom administration. Genom att utveckla tekniska system som kan samarbeta mellan olika institutioner kan sådant dubbelarbete undvikas.

IT-system utgör ofta hjärtat i den offent-liga förvaltningens verksamhetJag gillar Folktandvården. Inte på grund av rotfyllningarna, utan på grund av deras IT-system. Det fungerar alltid. Korresponden-sen är så enkel och effektiv med sms-bok-ningar som är klickbara och kommer in i min digitala kalender, synlig i smartphonen nästan av sig själv. Idag deklarerar sex av tio svenskar elektroniskt till Skatteverket i ett system som summerar automatiskt, vilket gör att deklarationen blir rätt från början.

Skatteverket slipper begära in komplet-terande uppgifter och har genom denna e-tjänst sparat in väldiga belopp. Skattever-ket har inte bara gjort ekonomiska vinster – 2011 utsågs Skatteverket till Sveriges modernaste myndighet, framförallt med motiveringen att man genom att tydligt uppnå de uppsatta målen för e-förvaltning gått från att ha varit fruktade skattefogdar till att bli en omtyckt servicemyndighet.

Försäkringskassans problemtyngda IT-historia har, för att nämna den andra sidan av myntet, angetts som en av anledning-arna till myndighetens låga popularitet hos allmänheten. Polisens IT-haveri med Pust Siebel-systemet ledde inte bara till ett arbetsmiljöproblem för poliserna som jobbade med systemet – Polisen fick ägna sin tid åt sitt strulande ärendehanteringssys-tem istället för att lösa brott, vilket givetvis skapade en oerhörd frustration hos den rättssökande allmänheten i takt med att utredningstiderna för vardagsbrottsligheten ökade. När civilsamhället förhindras att utnyttja vad som upplevs som grundläggande funk-tioner hos den offentliga förvaltningen, såsom att anmäla brott, hämta medicin eller sjukanmäla arbetstagare, riktas lätt frustrationen mot de myndigheter som upplevs ”skyldiga”. Om medborgarnas till-tro till den offentliga makten tillåts sjunka



under en viss nivå – oavsett om det är dåliga IT-system som tycks ligga bakom förtroen-debristen – är det inte fel att påstå att vissa samhälleliga grundfundament börjar vittra i kanterna. I ljuset av detta är det lätt att förstå att e-förvaltning inte bara är ett extra lager av smidig digitalisering – e-förvaltning är i många fall en förändringsprocess för hela arbetssättet hos en myndighet. Tänk på den organisatoriska omvandlingen av de gamla kommunala bostadsförmedlingarna till dagens motsvarande förmedlingstjänster i kommunal regi. De arbetsuppgifter som tidigare utfördes av anställda vid bostads-förmedlingen, bestående av att ta emot bo-stadssökande, ta emot intresseanmälningar, sätta i pärmar, sortera, gallra, hålla reda på bostadskön och skicka ut erbjudanden, är idag helt och hållet datoriserat. Att anmäla sig till bostadskön, hålla koll på lediga lägenheter och ta emot och svara på erbjudanden hanteras av den bostads-sökande genom ett IT-system. Den tidigare arbetsförmedlande kompetensen har flyttat in i ett antal hårddiskar som förhopp-ningsvis fungerar 24 timmar om dygnet årets alla dagar. Organisationen hos dagens kommunala bostadsförmedlingstjänster har förändrats i grunden tillsammans med införandet av den nya tekniken.

E-förvaltning är alltså inte digitaliserande för digitaliserandets skull – de flesta delarna av förvaltningen kräver förstås en nära in-teraktion mellan myndigheter och kommu-ner å ena sidan, och företag och individer

å andra sidan, för att skapa förtroende. Det handlar istället om att i utvalda delar av förvaltningen automatisera processer för att göra det enklare för enskilda att få information och utföra ärenden samtidigt som man effektiviserar administration och internhantering. På så vis skapas också mer utrymme för interaktion mellan myndighet och enskild där det verkligen behövs.

Ekonomiska förutsättningar för e-förvalt-ningMindre kommuner kan uppleva kravet på e-förvaltning som stressande. Det kan vara en rationell reaktion eftersom en e-tjänst inte alltid gör livet lättare för medborgarna. Det kan också vara förenat med orimliga kostnader för en mindre kommun att utveckla e-tjänster. Ett nyutvecklat system som ger kommuninvånarna onlineåtkomst till exempelvis fastighetsspecifika radon-mätningsresultat i realtid kan kosta hund-ratusentals kronor att utveckla. När denna information bara efterfrågas ett fåtal gånger per år i en mindre kommun är det svårt att motivera kostnaden, särskilt i ljuset av att servicen inom det aktuella området kanske egentligen inte är särskilt resurskrävande för kommunen och en e-tjänst därmed inte skulle tillföra kommunen något organisato-riskt mervärde.

I många sammanhang är därför en utökad samordning den nödvändiga lösningen för att få e-förvaltningen att bli effektiv och lönsam. Kommuner och landsting behöver gå ihop för att tillsammans utveckla system och dela på utvecklings- och förvaltnings-

kostnaderna. Ett aktuellt exempel på denna typ av samordning är det e-arkiv som Statens servicecenter nu ska utveckla tillsammans med Riksarkivet. Länsstyrel-serna i Stockholm och Västernorrlands län är några av dem som fått i uppdrag att vara först ut att använda e-arkivet som ska lan-seras 2015/16. Det består i en myndighets-gemensam tjänst som beräknas reducera investeringskostnaderna för e-arkivering med 80% genom den gemensamma arkiv-lösningen.

Rättsliga utmaningarDet finns också rättsliga hinder mot myndighetsöverskridande samarbeten. Samarbeten kan komma i konflikt med principerna för kommunal kompetens och förbudet mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Interkommunala samarbetsavtal upplevs som en legal gråzon medan samarbeten genom gemensamägda bolag eller kommunalförbund har upplevtsvara tungrodda. Dock finns många exempel på framgångsrika samverkansprojekt, vilket du kan läsa mer om i min artikel ” Mycket att vinna på utbyte och samverkan” i Of-fentliga Affärer nr 1 2014.

Många av lagarna inom offentlig förvalt-ning är inte anpassade för e-tjänster. Hur man ska kunna upprätthålla ett starkt integritetsskydd samtidigt som att många personliga uppgifter hanteras elektroniskt är inte helt lätt. Ett exempel är hur de hand-lingar som inkommer elektroniskt ofta är av den arten att den enskilde som inlämnat dem gjort det i tron om att de inlämnade



uppgifterna inte kommer att vara tillgäng-liga för andra än myndigheten. Samtidigt kräver offentlighetsprincipen att myndig-heten lämnar ut informationen till var och en som begär det, det vill säga om sekretess inte föreligger.

Vid utformningen av myndigheters e-tjänster måste givetvis offentlighet- och sekretessaspekter beaktas. Lagstiftning på förvaltningsrättens område kan komma att behöva anpassas i takt med att nya e-tjäns-ter förändrar synen på begrepp och princi-per som gäller vid krockar mellan kravet på öppenhet och personlig integritet.

Här fyller organisationer så som E-delega-tionen en viktig roll. Delegationen jobbar just för att följa e-förvaltningens utveck-ling, koordinera studier och projekt som leder till förvaltningsgemensamma tjänster, och som kartlägger hur myndigheters olika datasystem ska kunna fungera tillsam-mans och kommunicera med varandra. De projekt som E-delegationen bedriver syftar bland annat till att hantera de rättsliga pro-blem som e-förvaltningen kan ge upphov till, och hitta de delar av förvaltningen som är mest lämpade att hantera elektroniskt.

Upphandlingsreglerna anpassas och myn-digheterna blir bättre på kravställningUpphandlingsreglerna har också upplevts som ett legalt hinder för effektiva inköp av systemutveckling, IT-infrastruktur och andra komplexa IT-tjänster. Det ligger onekligen något i det. Man kan emellertid konstatera att upphandlingsreglerna stän-digt utvecklas och myndigheternas rop efter flexiblare upphandlingsformer och upp-luckring av vissa regler delvis hörsammats

genom det nya upphandlingsdirektivet. Dessutom blir myndigheterna bättre på att ställa krav även såvitt avser användbarhet och andra så kallat mjuka kriterier. Myndigheterna har generellt sett en bit kvar att gå vad gäller avtalsvård. Det är allt för vanligt att en väl genomförd upphand-ling av ett IT-system med tillhörande förvaltningstjänster får problem på sikt på grund av att myndigheten inte sanktionerar leverantörens brist att upprätthålla avtalade servicenivåer eller inte reagerar mot andra mer eller mindre allvarliga avtalsbrott.

E-förvaltning håller Sveriges ledande förvaltningstradition i tiden Sverige har dock en lång tradition av förvaltning som alltid varit i framkant. Axel Oxenstierna hade en vision att skapa en hållbar byråkrati i Sverige och 1634 genomförde han den länsindelning som gäller än idag. Den svenska decentraliserade förvaltningen ledde till en påtaglig närhet mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna som visade sig oväntat stabil och effektiv. I den ingöt han sedan den moraliska grundåskådning vi idag ser som utmärkande för den svenska förvaltningen, med strikta normer om jäv, objektivitet och att alla medborgare ska behandlas lika.

E-förvaltningen är alltså inte något nytt för oss, utan bara ett naturligt steg i den förvaltningsanda som etablerades under 1600-talet och som har skapat ett samhälle där staten ofta ses som en god kraft på individens sida, något som ur ett inter-nationellt perspektiv är mycket ovanligt. E-förvaltningen är ett sätt att hålla Sveriges ledande förvaltningstradition i tiden, med samhällets ökande komplexitet och den

kraftiga utveckling och tillväxt vi har. Det är också ett månande om vår roll som en av de effektivaste och mest serviceinriktade förvaltningarna i världen. Samtidigt är det också något svenska myndigheter ålagts att göra – delvis av EU genom bland annat det så kallade Public Sector information direktivet, men fram-förallt av regeringens handlingsplan om e-förvaltning.

På senare år har Sverige dessvärre halkat efter. De kommande åren kommer vi för-hoppningsvis att återta ledningen genom de omfattande samarbetsprojekt som står i startgroparna och banar väg för den fram-tida e-förvaltningen. De största utmaning-arna kommer att handla om IT-säkerhet och användbarhet. Jag ansluter mig härmed avslutningsvis till ovan nämnda Hans Rosling och andra teknikoptimister och är övertygad om att e-förvaltningen kommer att bidra till att det även i framtiden bara blir bättre och bättre.

lars arrhed

Lars Arrhed Lars är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl. Han jobbar med upphandling av komplexa IT-tjänster och skriver för närvarande en lärobok i ämnet.



Hej, vill du

rädda en kattunge? bli en vinnare? slippa svärmor?

Ring till brandkåren Ring ett resebolag

Ring oss på 0660-29 95 20Vi är stolt systemleverantör till:

Trollhättans stad, vinnare av eDiamond Award 2013 & Årets IT-projekt 2014Karlstad kommun, vinnare av Årets IT-kommun 2014

Skellefteå kommun, vinnare av Guldlänken 2013

Vi kan e-förvaltning och kontaktcenter och finns självklart på plats på e-förvaltningsdagarna.

www.flexite.com

Partner PÅ




Genom åren har de blivit allt vanligare, systemen som inte riktigt ger användarna det stöd de öns-kar. Vi har alla sett de stora rubrikerna om system som ligger nere eller har stora säkerhetsbrister. Finns det egentligen ett enda IT-system för vården som fungerar i det dagliga arbetet?

Arbetsbesparande IT i vården – finns det?

varet på dessa frågor är ja! I Kristi-nehamns kommun använder man sedan drygt 10 år ett verksamhets-stöd som gör skäl för att kallas verksamhetsstöd. Systemet används idag av cirka 800 användare från

olika professioner. År 2003 tog kommunen beslut om att köpa in IT-stödet Maximilia och har sedan dess ett stöd som fungerar i det dagliga och utvecklas efter verksamhe-tens behov och krav.

– Vi satte användarvänligheten främst i upphandlingen, berättar Marie Åkerlind, Utvecklingsledare Kristinehamns kommun. En tydlig överblick över systemet Användarvänligheten har alltid varit viktig för kommunen och är systemets absoluta styrka. Här kan alla samlas kring vård-situationen, så väl biståndshandläggare, rehabiliteringsansvariga, sjuksköterskor som undersköterskor i hemtjänsten. Det är mycket viktigt för verksamheten att alla jobbar i samma system och kan få del av all information de behöver. Här bidrar översikten i systemets så kallade nav till den överblick som behövs. – Även om det fanns ett visst motstånd i början mot att använda datorer har vi snabbt vänt den trenden, fortsätter Marie.

Öppenhet mellan yrkesgrupperna Det tog inte så lång tid så var alla med på tåget och ser fördelarna med att dela och ta del av all information kring brukaren. Med

Sgenomarbetad säkerhet som grund har Kris-tinehamns kommun valt att arbeta öppet mellan yrkesgrupperna, något som systemet stöder. Alla ska kunna ta del av all informa-tion om brukaren. Om man tillfälligtvis har andra arbetsuppgifter (kanske på en annan plats) är det ändå lätt att få tag i informatio-nen. Chefen får ett meddelande om detta och kan enkelt kontrollera att det var ett turbyte som ledde till att man idag läste om brukare man normalt inte arbetar med.

– Hos oss är alla i centrum, säger Torgny Wennemyr, skapare av Maximilia.

Stöd utifrån de faktiska behoven Det lilla företaget Maximilia System AB har stora kunskaper om vad användarna behöver och att alla yrkesroller är lika viktiga. Med erfarenhet från många delar av vårdkedjan har Torgny tillsammans med Kristina Bond skapat ett stöd som bygger på de faktiska behoven i verksamheten.

Inom företaget har man verksamhetskun-nande, men minst lika viktigt är närheten till beställarna och förståelse för riskerna med undermåliga system. Maximilia ska vara ett kommunikationssystem: för att minimera riskerna är det viktigt att alla kan få del av relevant information, möjlighet att

diskutera den med andra professioner och goda underlag för att verkligen arbeta som ett team runt brukaren.

Varför fungerar då Maximilia så bra för verksamheten?- Fokus på användarvänligheten – använda-rens behov är A och O.- Väl genomtänkta säkerhetslösningar (med fokus på användbarheten).- En mycket driftsäker plattform – det är mycket få problem med systemet.

Utmaningar inför framtidenMarie menar att den största utmaningen är externa krav som kan göra det svårt att stanna kvar i en liten systemlösning, det kostar både tid och pengar att förstå sina egna behov. Torgny ser också problem i att många leverantörer låser in beställare i systemlösningar som i första hand ser till stora övergripande processer snarare än till den dagliga användningssituationen.

Maries tips till beställare- Sätt användbarheten i första rummet vid upphandling – det ger ekonomiskt genom-slag på sikt.- Var inte rädda att prova något nytt, gå inte vidare i gamla invanda fotspår utan att reflektera över konsekvenserna.- Lär känna din leverantör – hitta möjlighe-terna till en bra dialog med företaget. - Tänk på arbetsmiljön – bra system stressar inte och kräver inget av sina användare.

Åsa Bäcklin

lär känna din leverantör – hitta möjligheterna till en bra dialog med företaget. ”

Hej, vill du

rädda en kattunge? bli en vinnare? slippa svärmor?

Ring till brandkåren Ring ett resebolag

Ring oss på 0660-29 95 20Vi är stolt systemleverantör till:

Trollhättans stad, vinnare av eDiamond Award 2013 & Årets IT-projekt 2014Karlstad kommun, vinnare av Årets IT-kommun 2014

Skellefteå kommun, vinnare av Guldlänken 2013

Vi kan e-förvaltning och kontaktcenter och finns självklart på plats på e-förvaltningsdagarna.

www.flexite.com



Vad är det som driver etableringen av e-förvaltning? Är det invånarna, politiken, verksamheten eller kanske tekniken? Vad är det egentliga behovet och är det samma sak som vår förväntan? Hur ba-lanserar vi införande av nya e-tjänster med intern verksamhetsutveckling? går utvecklingen tillräckligt snabbt? Vad styr och går det att påverka? Hållbarhet, är det viktigt? Vad händer annars och sinkar det utvecklingstakten? Och hur är det egentligen med det där ”e:et”?

E-förvaltning – Går det att knäcka koden?

rågorna hopar sig och blir stundtals nästan exis-tentiella. Om vi istället byter perspektiv och försö-ker hitta vår egen väg till svaren genom att ställa oss frågorna: Var befinner sig min organisation? Vilken strategi passar oss? Hur ska vi prioritera? Vad fungerar i praktiken? Vad utmärker de som

har lyckats riktigt bra och kan vi lära oss något av dem?

Jag har arbetat både statligt och kommunalt med frågor runt e-förvaltning. Jag trodde inledningsvis inte att verk-samheterna stod inför samma utmaningar, vilket de faktiskt gör. Behovet av att förenkla och effektivisera kommunika-tion är gemensamt. Det handlar om att definiera livssi-tuationer och behov för att möta dem på bästa sätt. men också om att aktivt arbeta med verksamhetsutveckling.

Att kommunicera digitalt är idag en självklarhet Jag menar att samhällsutvecklingen driver etableringen av e-förvaltning. Vårt sätt att kommunicera är idag lika självklart digitalt som det gissningsvis under senmedeltiden i europa blev via papper. Dock har vi alla unika förutsätt-ningar utifrån organisationens mognad och mottagarnas behov. Det är viktigt att veta åt vilket håll verksamheten ska för att kunna optimera organisationen och upphandla den bästa tekniken. Det handlar om att kunna prioritera utveck-lingen utifrån definierade förutsättningar.

Våra förväntningar på digitala lösningar är höga och jag tror att vi därför skapar behoven. rätt eller fel, får vara osagt. Det är en självklarhet att kontakt med myndigheter ska ske smidigt, men vad det innebär är personligt. en målgrupp förväntar sig en digital kanal med förifylld information. nästa målgrupp förväntar sig papper och ett fysiskt möte. Det viktiga är att identifiera förväntningarna, definiera behov och slutligen prioritera. Oavsett om behovet är digitalt, ana-logt eller fysiskt.

FFrågan om balans och vad som är framgångsrikt är intres-sant. att påstå att en verksamhet är framgångsrik inom ett område som till stor grad definieras av skilda förutsätt-ningar är märkligt. För att kunna mäta framgång behövs en gemensam definition, som inte finns. För vissa är framgång att publicera många enkla e-tjänster för medborgarna utan koppling till intern effektivitet. För andra är framgång att arbeta målmedvetet med den interna organisationen och verksamhetsintegrationer för optimal nytta med varje publi-cerad e-tjänst. Vem avgör vad som är mest framgångsrikt? Jag hävdar att de inte ens kan jämföras då det är olika mål och angreppssätt. Det är en balansgång när vi kommer till frågan om vi prioriterar service mot medborgarna eller intern effektivitet. i den bästa av världar, både och. men för att uppnå det behöver ledningen jobba med organisatio-nen, arbetsprocesserna, medarbetarnas kompetens och verktyg som nyttokalkylering och självskattning.

vad är tillräckligt snabbt?att arbeta med intern effektivisering innebär med all säker-het att utvecklingen inte anses gå tillräckligt snabbt. men vad är tillräckligt snabbt? Förhoppningsvis det resultat som ger både ger mervärde och är hållbart. Då skattepengar finansierar utvecklingen bör både genomtänkta lösningar och resurseffektivt arbete vara en prioritering.

Frågan om vad som är långsiktigt hållbart dyker osökt upp. en utvecklingsstrategi som är både långsiktig och

Utmaningen är att åter igen placera in e:et i alfabetet och göra de digitala

frågorna till en naturlig del av helheten i organisationen i stället för att särskilja dem.

”



hållbar gör att verksamheten inte tappar fart eller behöva starta om. en fråga att ställa sig är om verksamheten har den kompetens som behövs. att våga ta in hjälp är inte en svaghet utan en styrka. tar man hjälp ska leveransen ge en ökad egen förmåga att nå slutmålet genom praktisk kun-skap och anpassade verktyg. Det är er organisation som ska växa med frågan, inte frågan som ska växa ifrån er.

E - en självklar och självständig definitionsen har vi det där ”e:et”, en fantastisk bokstav. Från att ha varit en anonym del av alfabetet är det nu en självklar och självständig definition av något digitalt. Oavsett åsikt om e:et så finns det där och alla vet vad det står för. Utma-ningen är att åter igen placera in e:et i alfabetet och göra de digitala frågorna till en naturlig del av helheten i organi-sationen i stället för att särskilja dem. Oavsett är ”e” för mig en definition av ett spännande arbetsområde med både möjligheter och utmaningar.

Henrietta Hurtig Verksamhetsutvecklare med fokus på e-förvaltning på Adaptit. Henrietta har arbetat inom offentlig sektor sedan 2004, senast som förvaltningsledare e-tjänster i Eskilstuna kommun. Innan det har hon bland annat varit verksamhetsutvecklare runt digitala kanaler på Försäkringskassan.

Vad tror jag då om koden? Jag tänker mig att koden är kopplad till en algoritm, som i sin tur är den egna organisa-tionens resa. kan koden knäckas? Javisst, bara ni förstår att ni själv äger utformningen i egenskap av hur ni arbetar med er verksamhetsutveckling. Jämför er inte med andra, arbeta utifrån era unika förutsättningar, definiera era mål och på så sätt er framgång. Då hittar ni lösningarna som till slut knäcker just er kod.

Henrietta Hurtig

Handen på hjärtat: Hur bra möten har ni?Varje år lägger ett kommunhus med 100 anställda hela 19 miljoner skatte-kronor i möten - bara i personalkostnad.Samtidigt visar undersökningar att 56 % av mötestiden i Sverige är ineffektiv.

För dig som vill skapa och leda bättre möten:boka in dig på en mötesledarutbildning som ökar effekten av era möten.Ett program som gör dig till en bättre mötesledare.

hattrickmeetings.se

Kontakta oss för mer information eller besök vår gemensamma websida:Antoni Lacinai073-251 14 20

Micke Darmell070-642 54 00

Caroline Murray Carlsson070-877 33 64


eFörvaltning - går det att knäcka koden?

www.adaptit.se/eforvaltning

Partner PÅ




eFörvaltning - går det att knäcka koden?

www.adaptit.se/eforvaltning

De organisationer som ännu inte har ett program på plats för att få bättre kontroll på sina IT-tillgångar, riskerar att allt oftare bli överrumplade av programvaruleverantörer som insett att det finns mer intäkt att hämta genom licensrevisioner hos sina befintliga kunder än att hitta nya.

Det är dags att ta IT Asset Management på allvar nu!

en licenskund som avslöjas med ett större antal olicensierade installationer får räkna med att det inte dröjer länge innan samma leverantör och även andra pro-gramvaruleverantörer knackar på

dörren igen.

Utan tillräcklig kunskap, processer och verktyg som innefattar både organisatio-nens hårdvara, programvara och licenser, så har alla organisationer och företag svårt att hålla nödvändig lag- och avtalsenlig kontroll över sina IT-tillgångar.

Allt vanligare med organisationer som tröttnat på brandsläckningsprojekt – Det vi ser allt oftare, är organisationer som tröttnat på dyrbara och reaktiva brandsläckningsprojekt, utan någon form av långsiktighet med i bilden, dessa orga-nisationer vill bygga något som håller för framtiden, något som är förutsebart och kostnadseffektivt, säger Erik Andersson, certifierad ITAM arkitekt på företaget ITAM academy.

– Organisationer inser till slut också att de flesta mjukvaror faktiskt befinner sig i nå-gon typ av hårdvara och att det är kontrol-

Dlen över båda delar som ger möjlighet att klara sig från dyra överraskningar.

IT Asset Management handlar om att hålla fysiskt/organisatorisk, finansiell och kontraktuell ordning på de, i de flesta fall, affärskritiska IT-tillgångarna, såväl hårdvara som mjukvara.

Hur gör man då?ITAM (IT Asset Management) handlar inte om att arbeta vertikalt med IT assets inom en specifik avdelning (läs IT), utan snarare om organisationens horisontella arbete inom ett program. Programmet täcker såväl de avdelningar som de människor som på något sätt påver-kar eller påverkas av organisatoriska beslut att använda en specifik typ av teknik. Detta omfattar avdelningar som Finans, Ekonomi, Inköp, Juridik, HR, IT, IT-säkerhet, IT-drift, Facility Management, Kundansvariga, Verksamhetsledning och i praktiken alla användare.

En alltmer decentraliserad och mobil IT har ökat komplexiteten i att effektivt hantera organisationens IT assets. Vidare har tillsynes låga inköpskostnader gjort att

inköp av IT assets, prisvärda för affärsen-heter, avdelningar och även individer skett alltmer ostrukturerat, utom kontroll för IT-avdelningen.

Lägg då även till risken att förlora data och information, samt säkerhetsöverträdelser, så blir det snart tydligt att IT assets måste hanteras inom ett centralt drivet program.Därför måste förvaltningen av IT assets utgå från ett program vilket måste har en intern ägare och gärna hanteras som en affärsenhet. Sen kan en ägare av ett ITAM program vara såväl en IT avdelning som en IT driftorganisation.

Best PracticeSedan starten 2002, har IAITAM (Interna-tional Association of IT Asset Managers) samlat in och sammanställt information om hur man bäst hanterar IT assets, från organisationer över hela världen, publika och privata i alla branscher, från de minsta, till de största.

Baserat på en mångårig insikt i tiotusentals organisationers framgångar och motgångar har IAITAM definierat hur arkitekturen bakom ett fungerande ITAM program skall se ut. All information har sammanställts i



marknadens enda erkända ramverk för IT Asset Management, IBPL®.

ITAM academy är Nordisk partner till IAITAM och utbildar svenska organi-sationer enligt IBPL®.– Vi har under 2014 märkt av ett allt större intresse för våra kurser som utbildar svenska As-set Managers och vi märker att den ökande frekvensen av leverantörs-revisioner är det som driver behovet, säger Erik Andersson.

Globalt har närmare 20 000 Asset Mana-gers över hela världen utbildat sig sedan starten 2002 och trenden är tydlig, ITAM går inte att ignorera längre. Lite siffrorStatistik ska man givetvis hantera försiktigt, men resultaten i samtliga undersökningar är relativt entydiga och kommer från ett flertal oberoende källor, såsom Gartner och Forrester.

55 % - Så stor är den genomsnittliga besparingen över en femårsperiod, för en organisation som implementerat ett ITAM program, baserat på inköps och livscykel-hanteringskostnader kopplat till IT assets, det vill säga hårdvara och mjukvara.30 % - Motsvarande siffra om man ser till organisationens totala IT budget.

60 % - Så många Svenska företag saknar en strategi för BYOD.

68 % - Så många procent står Mi-crosoft för i antalet genom-

förda Audits.

68 % - Så många av företagen hade inte ett ITAM verktyg installerat.

65 % - Så många organisationer kom-

mer att bli granskade inom 12 månader -

Antalet Audits ökar hela tiden.

3-4 veckor - Så lång tid hade organisationer i genomsnitt på sig att förbereda sig inför en Audit.

3-5 månader - Genomsnittlig genomför-ande tid för en Audit. Några tips•BörjamedattseöverorganisationensITAM processer innan ni skaffar ett ITAM verktyg, 80 % är processer, endast 20 % är verktygsrelaterat.

•Se alla ITAM aktiviteter som delprojekt inom ett program.

•Börja uppifrån och arbeta er neråt, säker-ställ ”executive buy in” genom väl under-byggda business cases med tydliga ROI.

•Gör nulägesanalysen med processer i åtanke, inte bara inventarierna.

Erik Andersson Certifierad ITAM- arkitekt och deläga-re i ITAM academy.

•Glöm inte hårdvaran.

•Börja med en sak i taget, exempelvis, han-tering av licenser, Microsoftlicenser.

•Identifiera huvudprocesserna inom hela livscykeln och gå igenom den, identifiera ägare, flaskhalsar och att allt hänger ihop. •Tänk automatisering av processer och arbetsflöden.

• Skapa ett ITAM team som med stöd av ledningen, säkerställer att ITAM drivs enligt givna direktiv.

Vill du veta mer?”Frigör kapital genom IT Asset Manage-ment” - Det är rubriken på vårt seminarium under eFörvaltningsdagarna 2014 på Nacka strandsmässan den 8-9 oktober.Varmt välkommen att lyssna på seminariet tillsammans med Erik Andersson, certifie-rad ITAM arkitekt och delägare i ITAM academy! Läs mer på www.eforvaltningsda-garna.se.

Du kan även hitta mer information om oss på www.itamacademy.se.

Johan Junhav



Advania

presenterar:

ochPRIOS-

kommunerna

En gemensam plattform för sammanhållna processer och ärendeflödenFrån e-tjänster till e-arkiv – ger högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

En gemensam plattform för kostnadseffektiv e-utvecklingFärdiga funktioner och verktyg - kom igång på några veckor med riktiga e-tjänster

En gemensam plattform för integrerade e-tjänsterE-tjänster som integreras mot verksamhetssystem - för ökad effektivisering

En gemensam plattform för god informationshanteringGod informationshantering - en förutsättning för en smartare och öppnare förvaltning

PRIOS CSP

Besök oss i monter B15

eller under seminariepasset på torsdagen kl 14.30-15.00.

Ett verksamhetssystem för e-utvecklingEn komplett verktygslåda för produk-tion av integrerade e-tjänster - stödjer hela livscykeln från design och publicering till förvaltning och avslut

5 kommunportaler i en gemensam plattformAll information och alla tjänster på ett ställe för medborgare och företagare

Partner PÅ



eFörvaltning | nyheter

Myndigheter vill jämföra sina IT-kostnader

ppdraget rapporterar vi den 1 oktober, men redan nu kan vi berätta hur två av de medverkande myndigheterna arbetar. Bolagsverket har under en längre tid satsat på IT-lösningar. De har en it-kostnadsmodell på plats och har nyligen anställt it-controllern Ulf Jahnse.

– Jag anställdes därför att Bolagsverket ville hålla ihop hela arbetet med att mäta och ta fram nyckeltal för IT. Man ville inte bara titta på IT-kostnader utan också se på dem i kombination med kvalitet och effektivitet. Vi vill dock göra mer än bara mäta, så därför har vi precis gått ut i en upphandling av en benchmark, som kommer att genomföras nu i höst. Det ska bli riktigt intressant att se vad man kommer fram till i denna jämförelse, säger han.

Att Bolagsverket valde att delta i ESVs projekt om IT-kostnader bottnar just i att de vill jämföra sig med andra och se hur de ligger till. Projektet har också gett inblick i hur andra myndigheter resone-rar och vilka kostnader de har.

– Det jag har kunnat se är att flera myndigheter har liknande värden på nyckeltalen. Det är både glädjande och intressant. Vi är varken bäst eller sämst på något sätt, vi ligger någonstans mitt emellan och är en ganska normal myndighet, i alla fall utifrån det här. Dialog är nyckeln till framgångJoulia Cerón, ekonom på Vetenskapsrådet, har också deltagit i projektet.

– Det har varit givande, vi fick kunskap om hur andra myndigheter arbetar med de här frågorna och jag har fått idéer och inspiration om hur vi kan tänka. Till exempel kommer jag använda vårt system för e-beställningar för att fånga upp it-kostnader via systemets artikelregister. Därtill kommer kontoplanen att kompletteras med nya IT-relaterade konton. Som ekonom och redovisningsansvarig har Joulia Cerón delvis andra ingångar i frågan om IT-kostnader. – Vi ekonomer är ofta fokuserade på ekonomin, men vi måste ha förståelse för vad de på IT-sidan vill ha ut. Därför är det viktigt att samarbeta och prata med varandra. På så sätt kan vi ta fram bra underlag inför deras beslut. Det vi ekonomer registrerar in får IT-sidan ut, därför är det nödvändigt med dialog och att de lär sig lite ekonomi och att vi ekonomer lär oss lite mer om IT-frågor, konstaterar hon.

U Joulia Cerón lyfter också fram vikten av att använda internredovis-ningen när man planerar för nya IT-projekt.

– Internredovisning har en viktig roll i kostsamma utvecklingspro-jekt, som IT ofta är. Det är viktigt att anpassa den så långt det går för att fånga upp informationen om vad it kostar. Ett rätt redo-visningsupplägg skapar bra kostnadskontroll och avvikelser och förändringar i utvecklingsprocessen kan upptäckas i god tid.

Ulf Jahnse håller med om att dialogen mellan IT-verksamheten, myndighetens ekonomer och kärnverksamheten måste fungera.

– Det är oerhört viktigt att det finns en bra kommunikation och dialog och att vi har samstämmighet om vad vi ska göra. Det är inte alltid så lätt, för ibland har vi olika viljor, vilket beror på att vi har olika perspektiv. Verksamheten vill ha saker och ting gjorda och har långa önskelistor, vad IT också har att ta hänsyn till är hela arkitek-turen och infrastrukturen och ibland måste också den utvecklas. Det måste ske i samklang. Tar fram nytt systemPå Vetenskapsrådet arbetar man just nu med att ta fram ett ansök-ningssystem tillsammans med två andra myndigheter. Systemet är egenutvecklat och kommer bland annat att integreras med ekono-misystemet. På Bolagsverket arbetar man bland annat med att öka användbarheten i tjänsterna Registrera bolag och Företagsärenden för ombud. Man vill också öka den elektroniska kommunikationen med kunderna via tjänsten Mina meddelanden.

– Vi på Bolagsverket jobbar hårt med att förädla befintliga e-tjänster och införa nya. Det handlar dels om att göra det lättare för våra kunder, dels om att på sikt sänka kostnaderna. Det vi inte kan åstadkomma med e-tjänster är personaltungt, till exempel att registrera årsredovisningar. Jag är fascinerad över att se hur mycket som kommer till oss i pappersform och som måste skannas. Där finns det stor potential att få det elektroniskt från början, istället för att hantera det manuellt.

ESV kommer att arrangera ett frukostseminarium om IT-kostnader den 2 oktober. Senare i höst kommer vi även arrangera ett nätverk om IT-kostnader. Du som arbetar i statsförvaltningen med de här frågorna är välkommen att delta.

källa: ekonomistyrningsverket

Vad kostar egentligen en IT-arbetsplats? Den frågan har ungefär lika många svar som antalet personer du frågar, eftersom alla myndigheter gör sina egna avgränsningar och tolkningar. Frågan sätter också fokus på en av myndigheternas stora utmaningar – nämligen att uppskatta IT-kost-nader och bedöma rimligheten i dem. Ekonomistyrningsverket har i år ett regeringsuppdrag att ta fram en modell för IT-kostnader, tanken är att underlätta för alla myndigheter i de här frågorna och skapa ett gemensamt språk för dessa frågor.


eFörvaltning | kommunikation

Några av fördelarna med Artvise Kundtjänst:Färdiga integrationer med de vanligaste förekommande dokument- och ärendehanteringssystemenFärdig integration med flera växelsystem.Öppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm).

Vill du se fler fördelar? Gå in på www.artvise.se

Att en gemensam och väl fungerande kundtjänst ökar kundnöjdheten

och ger förbättrad intern effektivitet är dom flesta överens om. Trots

detta har det inte funnits något bra IT-stöd för att uppnå detta

– för än nu! Vi har 15 års erfarenhet från dokument och ärende-

hantering och har investerat vår kunskap i ett IT-system för

kundtjänst. En kundtjänst för alla kontaktvägar – Artvise Kundtjänst.

Hantera alla era kontaktvägar via Artvise Kundtjänst!

Partner PÅ




21st Century Mobile grundades 2005 i Lund som ett forskningsprojekt kring nya kommu-nikationsplattformar. Verksamheten är idag en av Sveriges ledande aktörer på marknaden för intelligenta och säkra tjänster för hantering av mobil kommunikation.För några år sedan lanserade bolaget en portal där kommuner enkelt kan förmedla informa-tion via SMS. Portalapplikationen tillhandahåller en kombine-rad prenumerationstjänst och kommunikations-lösning som möjliggör snabb informationssprid-ning till kommuninvånare.– Det kan vara allt ifrån avvikelser i skolskjut-sen till påminnelser om sophämtning, informa-tion om bibliotekets poesikvällar och konserter till ändringar i öppettider för olika kommunala verksamheter samt pressmeddelanden från kommunen, säger Piotr Gorski.

Portalen är en färdig lösning för enkel publice-ring på kommunens hemsida.Det där ett exempel på vad vi har i vår portfölj. 21st Century Mobile är en helhetsleverantör av ”messaginglösningar” till näringslivet. Affärs- och prismodeller varierar mellan olika produkter och kunder.Utgångspunkten för de produkter och tjänster vi har idag och de vi i framtiden utvecklar, är att de alltid ska göra någon form av skillnad. Vi uttrycket det som att vi ska förenkla och/eller förbättra arbetsdagen för våra kunder säger Richard Andersson, VD på 21st Century Mobile.

Nya tjänster för vården21st Century Mobile är även en stor leverantör av påminnelser inom vården. Circadian Ques-tions, CQ, är en mobiltjänst som gör det möjligt att ställa frågor till personer via mobilen och få strukturerade svar direkt till en databas.Vissa frågor är datainsamlande, andra är påminnelser av olika slag och ytterligare en kategori handlar om hälsostatus.– CQ är ett verktyg som kan bidra till stora

samhällsvinster genom högre kvalitet på svar från patienter, förklarar Richard Andersson.

E-hälsodagbokenAtt vid ett besök hos sin läkare redogöra för sitt hälsotillstånd och eventuella förändringar i det kan vara svårt om det gått lång tid mellan besöken.Det finns ett sort behov inom ett antal grup-peringar med kroniska sjukdomar att redogöra för hur man uppfattar sin vardag och registrera förändringar och få påminnelser för att sedan i sitt samtal med läkaren göra substansiella uppföljningar och åtgärder.Här finns ett svart hål idag säger Richard som menar att de flesta digitala verktygen idag utgår ifrån vården och inte patienten. Det vill vi ändra på. Och behovet verkar stort med tanke på den respons vi fått från många av Sveriges patientföreningar, säger Richard.Rehabgrenen inom Företagshälsovården har även den visat intresse och där har vi tillsam-mans med terapeuter tagit fram en plattform som kommer lanseras inom kort. Även här är intresset stort då man från Företagshälsovården ser två stora vinster med detta: Personliga och ekonomiska.

Incident Information Manager21st Century Mobile erbjuder även en tjänst som heter IIM, Incident Information Mana-ger och är inriktad på störningsinformation. Bolaget levererar i dag tjänsten till ett flertal energibolag i Sverige.– Det kan handla om olika incidenter som planerade och oplanerade avbrott.Informationsspridningen sker sedanvia olika kanaler som Smartphoneappar, kart- och webbfunktion, utskick av SMS och

e-post, aktivering av talsvar och Sveriges Radios larmtjänst. Behovet av den här typen av tjänster ökar av två skäl, säger Piotr.Företagen behöver upprätthålla och i vissa fall förbättra sin trovärdighet i sitt varumärke och konsumenterna idag är vana vid, att i realtid

få information om händelser som kommer påverka deras vardag. Den stora skogsbranden i Västmanland är väl den senaste påminnelsen om vilken nytta den här typen av produkt skulle kunna göra. Det krävs bara en liten justering av regelverket kring skickandet av SMS.

Riskanalys- appenDen senaste familjemedlemmen i vår portfölj är Riskanalys-appen som används för att säkerställa att rätt åtgärder vidtagits på rätt plats

vid rätt tidpunkt. Denna applikation kortar ner ledtider samt förenklar arkivering av uppgifter. Idag används den främst av de stora el-bolagen men behovet finns i all verksamhet där doku-mentation krävs för att få genomföra ett jobb.

Små budskap. Viktiga händelser.– Kortare väntetider, snabbare svar och bättre service är bara några exempel på vad man kan åstadkomma med vår plattform för medborgarinformation via mobilen. Vårt system bygger på enkelhet och finess. De flesta av våra tjänster kommer du igång med direkt. Inga installationer eller investeringar i hård- eller mjukvara krävs. Det säger Richard Andersson, VD på 21st Century Mobile.

21st Century Mobile AB (publ) är leverantör av säkra mobila kommunikations- och betallösningar i realtid. Företagets produkter finns inom områdena påminnelser, datainsamling, betalning och samhällsinformation. 21st Century Mobile riktar sig till kunder som ställer höga krav på leveranssäkerhet och skydd av data. Företagets försäljning sker i egen regi samt via återförsäljare/partners. Kunderna finns idag främst i Sverige, Norge och Island. Bolagets huvudkontor ligger i Gamla Stan, Stockholm och ett filialkontor finns i centrala Malmö.

21st Century Mobile AB (publ) Box 4035102 61 STOCKHOLMTel: 08 21 21 55www.21st.se www.cqmobil.se

Piotr Gorski, sälj/ marknadschef på 21st Century Mobile.

Richard Andersson, VD på 21st Century Mobile.

Detta är en annons från 21st Century Mobile AB:

UtstÄllare PÅ


47 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014 47

eFörvaltning | nyheter

Fortsatta otydligheter i förslag till ny PSI-lag

agen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, den så kallade PSI-lagen, kom till 2010 som en följd av ett EU-direktiv från 2003. En statlig utredning föreslog tidigare i år en rad ändringar i lagen och andra åtgär-der för att främja vidareutnyttjande av handlingar. Datain-spektionen har nu yttrat sig över utredningens förslag.

Utredningen konstaterar att PSI-lagen innebär risker för felak-tig spridning av information och otillbörliga intrång i den personliga integriteten men föreslår inga ändringar i lagen för att motverka detta. Enligt Datain-spektionen bör PSI-lagens förhållande till bestämmelser om tillhandahål-lande av handlingar och skyddet för den personliga integriteten tydliggöras direkt i lagen.

L– Det finns ett behov av att förtydliga att PSI-lagen i sig inte medför någon skyldighet för myndigheter att lämna ut handlingar. Myndigheters möjligheter att lämna ut handlingar regleras i andra lagar, till exempel offentlighets- och sekretesslagen och personupp-giftslagen. För att tydliggöra detta bör de viktigaste författningarna, som är avgörande för om PSI-lagen över huvudtaget blir tillämplig,

anges direkt i PSI-lagen, berättar Lena Carlsson, jurist på Datain-spektionen.

källa: Datainspektionen

Stor eller liten verksamhet, privat eller offentlig, nystartad eller väletablerad – ingen uppgift är främmande eller för svår för våra telefonister. Och resultatet låter inte vänta på sig: snabbare svar och högre tillgänglighet. Ja, bättre service helt enkelt.

Läs mer på www.kalixtele24.se eller kontakta oss på telefon 020-69 00 00. Följ oss gärna på Facebook.

Vi svarar i snitt på 16 000 samtal/dag för mer än 2 000 nöjda kunder.

UtstÄllare PÅ



expertpanelen | svarar

På webbversionen av tidningen har du nu möjlighet att ställa en fråga om allt ifrån upphandling till ledarskap. svaren får du garanterat inom 24 timmar. På denna plats i tidningen låter vi läsarna ta del av intressanta frågor och svar från webben.

Saxat från Expertpanelen

Gäller det nya upphandlingsbeloppet för hela året? Det nya direktupphandlingsbeloppet ligger ju på 505 800 kronor per år, men det börjar ju gälla från 1 juli, gäller det nya beloppet för hela året, det vill säga att det är den nya gränsen som gäller för detta året, det vill säga det reduceras inte för att den träder i kraft mitt under året?

Direktupphandlingar under räkenskapsåret För att bestämma om en direktupphandling är tillåten eller inte måste den upphandlande myndigheten beräkna det sammanlagda värdet av det aktuella kontraktet. Vid denna beräkning ska den upphandlande myndigheten beakta alla direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har gjort eller kommer att göra under räkenskapsåret. att direktupphandlingsgränsen enligt lOU höjs till 505 800 kronor den 1 juli 2014 innebär att den upphand-lande myndigheten kan göra direktupphandlingar under räkenskapsåret som sammanlagt uppgår till det nämnda beloppet. någon reducering av den nya direktupphand-lingsgränsen sker inte trots att den träder i kraft vid halvårsskiftet. Däremot ska, i de fall myndigheten tillämpar kalenderår som räkenskapsår, eventuella direktupphandlingar ge-nomförda under perioden från och med januari 2014 till och med juni 2014 räknas med. sådana redan genomförda direktupphandlingar – vilka inte får överstiga den nu gällande direktupphandlinsgränsen på 270 964 kronor – kan alltså tillsammans med kommande direktupphandlingar av samma slag som myndigheten kom-mer att göra under räkenskapsåret uppgå till maximalt 505 800 kronor utan att myndigheten anses göra otill-låtna direktupphandlingar.

Helena Rosén Andersson advokat och delägare, advokatfirman lindahl

Förhållningssätt mot upphandlingsregler gällande olika insatser inom Socialtjänstlagen. Ska man följa upphandlingsregler ska man vid nyteck-nade ramavtal, till exempel bo med tillsyn, flytta över klienter som har får insatsen via ett företag som inte ingår alternativt ligger längre ner i rangordningen. Finns det rättsfall eller annan vägledning i frågan?

Placeringsavtal enligt min bedömning så gäller de avrop (placeringsavtal) gjorda på ett ramavtal till placeringsavtalet löper ut. ett pla-ceringsavtal kan således löpa på efter det att ett ramavtal har löpt ut. Det faktum att det tecknas ett nytt ramavtal påverkar inte redan ingångna placeringsavtal. när placeringsavtalet går ut måste ett nytt avrop göras med de leverantörer som då ingår i ramavtalet. Om en befintlig leveran-tör inte har fått nytt ramavtal kan det förstås bli svårt för eventuella klienter som är placerade hos leverantören. en lösning skulle kunna vara att göra en direktupphandling och hänvisa till att synnerliga skäl föreligger. Jag känner inte till några rättsfall som rör just dessa omständigheter, men man skulle kunna argumentera för att synnerliga skäl föreligger som är kopplade till en viss individs behov och nödvändigheten att avsluta en påbörjad insats hos en och samma leverantör.

Pia Hedström Chef för Upphandlings-sektionen på reger-ingskansliet (Från och med 1 oktober). tidigare avdelningschef på skl kommentus inköpscentral



Är det enligt LOU OK att ställa krav som går längre än harmoniserade EU-Direktiv? Enligt vår bedömning är rättsläget oklart, det vill säga vägledande domar från högsta instans saknas. Ändå går nu Konkurrensverket ut och påstår att det är OK samtidigt som Kommerskollegium som har att se till att Sverige inte inför tekniska handelshinder ligger lågt och inte syns i debatten.

Harmoniserad EU-lagstiftning av svensk kammarrättspraxis följer att upphandlande myndigheter kan ställa högre krav än vad som följer av harmoniserad eU-lagstiftning. kammarrätterna har vid bedömningen utgått från kravets utformning. Är kravet förenligt med de upphandlingsrättsliga principerna och tillåtet även i övrigt innebär inte enbart det faktum att det går utöver eU-rättslig reglering att kravet är otillåtet. Harmoniseringen medför att den nationella lagstiftningen inom ett visst område motsvarar den eU-rättsliga regleringen. Det finns dock inte något som hindrar upphand-lande myndigheter från att i en upphandling ställa högre krav än dem som framgår av lag eller annan författning. kraven ska dock vara förenliga med grundläggande upp-handlingsrättsliga principer bland annat om proportionalitet.

Helena Rosén Andersson advokat och delägare, advokatfirman lindahl

Hur går jag tillväga för att presentera mina produk-ter gällande kontorsinredning? Jag importerar med eget Svenskt bolag en av Europas största tillverkare av kontorsmöbler till Sverige och har funderat på att aktivera mig mot Stat och Kommun då vi har fantastiska produkter som redan gillas av stat och kommun men vi har inget avtal.

Prenumerera på annonserade upphandlingar Jätteroligt att du har ett bra sortiment att erbjuda oss of-fentliga köpare, jag ser fram emot att se dina erbjudanden vid kommande upphandlingar. grundkravet är att du är med i en upphandling och vinner den i konkurrens med andra leverantörer. mitt råd till dig är att ”prenumerera” på de upphandlingar som annonseras såväl nationellt som inom eU via olika webbsidor. Om du söker på nätet hittar du sådana webb-tjänster. Dessa medför ibland kostnader men kan i gengäld ge dig ett brett fält av kunder som är på väg på teckna avtal. Du kan även via enskilda kommuner, landsting och andra myndigheter ”prenumerera” på de uppdrag de vill ha svar på. Här ser funktionerna lite olika ut men är oftast helt gratis. Än en gång roligt att du erbjuder bra produkter för oss offentliga köpare. lycka till!

Johan Almesjö Förbundsdirektör, inköp gävleborg

Ställ din fråga till Expertpanelen!Få svar inom 24 timmar!

ställ din fråga på: www.offentligaaffarer.se

Har du någon fråga inom upphanling, it, ledarskap, hållbart samhälle? Passa på att ställa den till vår expertpanel.


offentlig ekonomi | nyheter

Marknaden hade räknat med en årstakt om +0,3 procent, vilket också var det preliminära utfallet. I månadstakt var priserna upp med 0,1 procent, vilket var i linje med förväntningarna.

I juli steg konsumentpriserna med oreviderade 0,4 procent i årstakt. Centralbankens mål är att inflationen ska ligga nära, men strax under, 2 procent.

Kärn-KPI (exklusive energi, mat, alkohol och tobak) ökade med 0,9 procent i årstakt (+0,8 procent förra månaden). Den väntade och preliminära årstakten låg på +0,9 procent. I må-nadstakt var kärn-KPI upp 0,3 procent.

Konsumentpriserna för EU-länderna var upp 0,5 procent i års-takt under augusti, vilket kan jämföras med +0,5 procent i juli. I månadstakt var konsumentpriserna upp med 0,1 procent.

källa: affärsvärlden/siX

Stigande konsument-priser inom EMUKonsumentpriserna inom EMU steg med 0,4 procent i årstakt under augusti, enligt definitiv statistik från Eurostat.

Nu är de kommande kapitalkraven på svenska banker beslu-tade. Kraven presenterades redan innan sommaren. Beslutet gäller också den kontracykliska kapitalbufferten som ska vara 1 procent.

Innan sommaren presenterade Finansinspektionen (FI) vilka kapitalkrav som ska gälla för de svenska bankerna. De nya kapitalkraven innebär i korthet att bankerna ska ha mer kapital än den lägstanivå som krävs enligt EUs gemensamma regelverk, och det gäller särskilt de fyra svenska storbankerna.

De ska bland annat ha kärnprimärkapital på 5 procent för systemrisker och avsätta mer kapital för sin bolåneverksamhet när det så kallade golvet för riskvikter höjs till 25 procent. Ett riskviktsgolv införs också för norska bolån. Till det kommer den kontracykliska kapitalbufferten.

Sammanlagt kommer de fyra svenska storbankerna uppskatt-ningsvis behöva ha mellan 14,7 och 19 procent i kärnprimärka-pital. FI bedömer att alla banker kommer att kunna leva upp till dessa krav.

källa: Finansinspektionen

Nya kapitalkrav beslutade

För första gången någonsin stiger värdet av svenskarnas samlade bostadstillgångar över 6 000 miljarder kronor. Uppgången är starkaste motorn bakom ett nytt rekord för svenska förmögenhe-ter, enligt SEBs sparbarometer.

Bostäder över magisk gräns

e svenska hushållens nettoförmö-genheter svällde till en ny rekord-notering på nära 11 200 miljarder kronor under årets andra kvartal. Förmögenhetslyftet innebar en ökning med 3,6 procent jämfört

med föregående kvartal, enligt SEBs spar-barometer.

Dryga hälften utgjordes av svenskarnas samlade bostadstillgångar. Under kvartalet steg de i värde med 2,6 procent och klätt-rade för första gången över 6 000 miljarder kronor.

”Uppgången med 156 miljarder kronor från förra kvartalet är, tillsammans med ett rekordstort nysparande på 89 miljarder

Dkronor, huvudförklaringen till den ökande nettoförmögenheten”, kommenterar SEBs privatekonom Jens Magnusson.

Växande förmögenhetsvärden har sedan slutet av 2011 pressat undan skuldernas an-del av svenskarnas tillgångar. Skuldkvoten minskade till 22,1 procent under årets an-dra kvartal, ned från 22,5 procent i början av året och dryga 24 procent under 2011.

Under årets andra kvartal växlade samtidigt hushållens skuldsättningsökning upp till 5 procent i årstakt, från 4,3 procent ett år tidigare. Svenskarna fyllde på skuldberget med 51 friska miljarder under kvartalet.Ökningstakten för skulderna är den högsta sedan 2011, men en bra bit ifrån det två-

siffriga skuldsättningstempot från åren före finanskrisen.

”Upplåningen ökar eftersom bostadspri-serna fortsätter uppåt. Även om upplånings-takten i ett längre perspektiv är måttlig, bidrar det till ett fortsatt fokus på hushål-lens skuldsättning”, komenterar SEBs Jens Magnusson.

Den tekniska standarden är hög med möjlighet för hyresgäster att själva bidra till minskning av koldioxidbelastningen i världen genom mätning av förbrukningen av värme/kyla, varm och kallvatten samt el, vilket sedan debiteras separat.

källa: Dagens industri

Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag.

Moll Wendén Advokatbyrå • Stortorget 8 Malmö • 040-665 65 00 • [email protected] • www.mollwenden.se

Kontakta vår specialist!Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 • epost: [email protected]

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen

Idé och vision

Konsultavtal

Exploateringsavtal

Entreprenadavtal

Upphandling

Detaljplan och bygglov

Byggskede

Arbetsmiljö

Slutbesked



Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag.

Moll Wendén Advokatbyrå • Stortorget 8 Malmö • 040-665 65 00 • [email protected] • www.mollwenden.se

Kontakta vår specialist!Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 • epost: [email protected]

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen

Idé och vision

Konsultavtal

Exploateringsavtal

Entreprenadavtal

Upphandling

Detaljplan och bygglov

Byggskede

Arbetsmiljö

Slutbesked



uvarande bestämmelser om fastig-hetstaxering av elproduktionsen-heter tillkom i stor utsträckning inför 2000 års allmänna fastig-hetstaxering. Elproduktionen och elmarknaden har sedan dess

utvecklats och genomgått geografiska och strukturella förändringar. Med hänsyn till de förändringar som har skett ska en särskild utredare göra en över-syn av fastighetstaxeringen och fastighets-beskattningen av elproduktionsenheter och bedöma om den bör förändras i något avseende.

Utredaren ska sträva efter en fastighets-taxering och fastighetsbeskattning som är

N

Översyn av fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter

samhällsekonomiskt effektiv och som inte snedvrider förutsättningarna mellan de olika elproduktionstyperna, mellan elpro-duktion och annan näringsverksamhet eller mellan anläggningar med olika kapacitet inom en och samma elproduktionstyp. Utredaren ska bland annat:- Överväga om elproduktionsenheter bör taxeras med tätare intervall.

- Analysera om det är motiverat att anlägg-ningar med enbart värmeproduktion utgör skattebefriade specialbyggnader, och i så fall i vilken utsträckning.

- Överväga om det med hänsyn till påver-kan på effektiviteten i elcertifikatsystemet

är motiverat att värdet av elcertifikat beaktas vid fastighetstaxeringen eller vid bestämmandet av underlag för uttag av fastighetsskatt - Föreslå hur anläggningar för energislag som inte kan indelas som någon av de befintliga kraftverkstyperna kan fastig-hetstaxeras och fastighetsbeskattas som elproduktionsenheter.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2016.

källa: Finansdepartementet

Drygt 900 jobb hittade av Jobbsökarna under 2014

öretagarna och Arbetsförmedlingens gemensamma projekt Jobbsökarna når nya framgångar. Under årets för-sta nio månader hittades drygt 900 jobb, varav hälften redan har tillsatts.

– 4 av 5 jobb skapas i små företag och när arbetsförmedlare verkligen får möjlighet att jobba nära företagare så går det att både hitta jobben och rätt medarbetare. Politiker kan inte vänta sig att företagare ska söka upp olika typer av stöd för att anställa. Men med personlig service blir det resultat, säger Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna.

Från sex regioner till hela landet I projektet arbetar 16 arbetsförmedlare uppsökande mot företagare runt om i landet. Efter ett år som pilotprojekt i sex regioner utökades projektet till hela landet under våren. Den utvalda arbetsförmedla-

Fren arbetar uppsökande för att hitta dolda jobb – arbetsuppgifter som behöver göras, men som inte blir gjorda. Samtidigt samlar de erfarenheter för att bättre förstå de behov som finns bland arbetsgivare i små- och medelstora företag.

Dyra informations-kampanjer behövs ej – I den här valrörel-sen har politiker från alla sidor presenterat arbetsmarknadsåtgärder som de säger ska lösa både arbetslösheten och problemen med matchningen på arbetsmarkna-den. Men våra resultat visar att det som krävs inte är dyra informationskampanjer eller invecklade bidrag av olika slag. Med enkla och tydliga stödsystem tillsammans med bättre arbetsmetoder för Arbetsför-

medlingen så nås de som skapar jobben, våra småföretagare, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Projektet är ett samarbete mellan Före-tagarna och Arbetsförmedlingen och

drivs med stöd av Toyota Sverige. Projektet startade i maj 2013 och jobbsökarna har sedan starten hittat drygt 1500 jobb och nästan 800 platser har tillsatts.

källa: Företagarna


SÄKERHET

TRÄFFA HITACHI DATA SYSTEMS OCH CAPERIO PÅ EFÖRVALTNINGSDAGARNA 2014 I VÅR MONTER A9

Hör hur Hitachis 100-åriga filosofi ”Enhancing Society through Technology” är mer aktuell idag än någon-sin, och hur detta kan förbättra och påverka hur vi nyttjar, säkrar och hanterar vårainformationstillgångar på bästa sätt 2014 och framåt. Vi berättar hur Hitachi levererar verksamhetsvärde på kontrollerat sätt med en modern, mobil och säker informationshantering, från skapande till terminering av informationen, och med full sökbarhet och kontroll för att uppfylla compliance-krav där så behövs.

DELA INFORMATIONEN CENTRALT OCH MOBILT, UTAN ATT GÖRA AVKALL PÅ SÄKERHETEN

Hitachi Data Systems Corporation 2014. All rights reserved. HITACHI is a tradmark or registered trademark of Hitachi, Ltd. Innovate With Information, is a trademark or registered trademark of Hitachi Data Systems Corporation. All other trademarks, service marks, and company names are properties of their respective owners.

TRÄFFA HITACHI DATA SYSTEMS OCH CAPERIO PÅ EFÖRVALTNINGSDAGARNA 2014 I VÅR MONTER A9

Partner PÅ



Ledarskap | nyheter

… Kom till vår monter på e-FÖRVALTNINGSDAGARNA

så berättar vi hur vi tar fram strategier för e-förvaltning och inför systemlösningar som passar just er verksamhet.

E-förvaltning

knyt ihop medborgarservicen med er interna informationshantering…

Inre Effektivitet

UtstÄllare PÅ



Ledarskap | nyheter

Den 17 september meddelade SVT att det är UNTs vd Hanna Stjärne som inom sex månader tar över som vd efter Eva Hamilton.

Hanna Stjärne ny vd för SVT

tyrelsen har utsett Hanna Stjärne till ny vd för SVT. Hanna Stjärne kommer senast från arbetet som chefredaktör och vd på UNT (Up-sala Nya Tidning). Hon tillträder som vd för SVT inom sex månader.

– Jag är hedrad och glad över att ha utsetts till vd för SVT. Det starka förtroende som finns för Sveriges viktigaste medieföretag visas inte minst genom att 9 av 10 svenskar tar del av det SVT gör varje vecka, säger Hanna Stjärne.

”Ser fram emot att ta nästa steg för SVT”– Det är omvälvande tider i mediebran-schen och jag ser fram emot att ta nästa steg för SVT tillsammans med personalen. Med mig in i uppdraget har jag bland annat en bred erfarenhet av programutveckling, en stark digital bakgrund och en djup kunskap

Som medielandskapets förändring både inom public service och på den kommersi-ella sidan, säger Hanna Stjärne.Styrelseordförande Anna-Karin Celsing har ansvarat för rekryteringen och meddelar att hon är väldigt nöjd med att kunna presen-tera Hanna Stjärne som ny vd.

– Hon är en erfaren publicist med djup förankring i public service. Samtidigt har Hanna Stjärne, via sina år på UNT, skaf-fat sig värdefulla erfarenheter från övriga mediebranschen – något som kommer att vara till nytta för SVT i den förändring som mediebranschen förväntas genomgå de kommande åren, säger Anna-Karin Celsing. Utsedd till Sveriges bästa kvinnliga med-iechef45-åriga Stjärne har en lång bakgrund från public service, bland annat som chef för P1

och programdirektör med ansvar för allt Sveriges Radios utbud, men också som utri-keskorrespondent och inrikeschef på Ekot.

Hon arbetar sedan snart tre år tillbaka som vd och chefredaktör för UNT-koncernen i Uppsala, som bland annat innefattar Upsala Nya Tidning. Under hennes ledning har UNT utsetts till Sveriges bästa dagstidning och belönats med Stora Journalistpriset för sin digitala kulturjournalistik.

År 2010 utsågs Hanna Stjärne till Sveriges bästa kvinnliga mediechef och hon har under ett stort antal år varit ordförande i Grävande Journalisters guldspadejury.

källa: sveriges television

– Valresultatet skapar stor osäkerhet i ett bekymmersamt läge för jobb och tillväxt. Det finns även frågetecken kring Sveriges möjligheter att fortsätta vara ett öppet och välkomnande land. Sverige har inte råd med fyra förlorade år, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.

– Jag ser varje dag hur våra företag utmanas av medtävlare i hela världen. De måste få förbättrade förutsättningar att vässa konkurrenskraften, annars kommer Sverige att halka efter. Vill vi ha en välfärd i världsklass måste vi ha en konkurrenskraft i världsklass.

– Det är av avgörande betydelse att vi nu får en regering och riksdag som tar tag i de stora frågorna och som vågar genom-föra nödvändiga förändringar under denna mandatperiod. Annars riskerar vi ett läge där tillväxten stannar av och Sverige blir fattigare. Ansvaret vilar nu tungt på de valda riksdags-ledamöterna, men också på alla politiker runt om i Sveriges kommuner och landsting, säger Carola Lemne.

källa: svenskt näringsliv

”Allvarligt läge kräver ansvarstagande”

Polarbröds VD Karin Bodin får Utmärkelsen Hållbart Le-darskap 2014 av Näringslivets Miljöchefer. Hon prisas för sitt engagemang som sträcker sig långt utanför den egna verksam-heten och har sin utgångspunkt i flera generationers långsik-tiga företagsbyggande.

– Jag är jättestolt över att vinna pris för hållbart ledarskap. Det känns fantastiskt att NMC ser det arbete vi gör i Polarbröd och tycker att det är värt att lyfta fram. Vi strävar efter att bli ett helt hållbart företag fram till 2022. Nästa stora utma-ning för oss är att tydligare integrera hållbarhetsarbetet i vår konsumentkommunikation och vidare till våra produkter. Det är inte alltid det enklaste och att då få ett pris för bra ledarskap känns som en härlig klapp på axeln, säger Karin Bodin.

Prisutdelningen sker i samband med Näringslivets miljöchefers jubileumskonferens Hållbarhet 2.0 den 16 oktober i Stock-holm. Utmärkelsen består, förutom äran, av ett vandringspris i form av en glasstatyett i återvunnet glas, utformat av glaskonst-nären Jonas Torstensson.

källa: Polarbröd

Hon får prestigepris för sitt hållbara ledarskap



Nyfiken på e-arkiv?

Statens servicecenter utformar och erbjuder administrativa stödtjänster inom e-handel, ekonomiadministration och löneadministration till statliga myndigheter. Vi arbetar för att minska statens totala kostnader för administrativa tjänster och vi växer snabbt. Cirka 39 procent av de statliga myndigheterna är nu anslutna till Statens servicecenter. Vi ger service till cirka 21 procent av alla statligt anställda och målet för 2015 är att den siffran ska öka till 25 procent.

Statens servicecenter bildades den 1 juni 2012 och har verksamhet i Gävle, Östersund och i Stockholm. Huvudkontoret ligger i Gävle. Myndigheten har cirka 260 anställda.

Regeringen har gett oss uppdraget att tillsammans med Riksarkivet utveckla en myndighetsgemensam tjänst för e-arkiv. Detta är ett viktigt steg i det pågående arbetet med att effektivisera statsförvaltningen.

Är du nyfiken på e-arkiv? Har du erfarenheter av e-arkivlösningar? Kom då och prata med oss. Vi berättar mer om uppdraget här:

8-9 oktober eFörvaltningsdagarna 2014, Stockholm14 oktober Sundsvall 42, Sundsvall16 oktober Riksarkivets arkivkonferens 2014, Stockholm22 oktober FAI Informationsförvaltning 2014, Stockholm 12-13 november Arkivforum 2014, Stockholm

www.statenssc.se

Partner PÅ



LEDARSKAP

De är ifrågasättande och kritiska, de har sitt eget språk och sin egen kultur. nu kommer generation Y in på arbetsmarknaden och det gäller för arbetsgivarna att vara förberedda. Freddie larsson, förfat-tare och ledarskapscoach, har pejl på dessa unga och innovativa personer och kommer att hålla föredrag på Offentlig Chef 12-13 november.

Var beredda arbetsgivare– nu kommer generation Y!

stället för att anklaga dem för att vara lata, klaga på att de inte kommer i tid och har svårt att anpassa sig, ska vi se på det positiva de kan erbjuda, menar Freddie larsson.Deras styrka är distansen, ifrågasättandet och att de inte låter sig begränsas av tidigare praxis och auktori-

teter. ”så har vi alltid gjort här” är inget argument som biter på 90-talisterna, menar han.

För övrigt är 90-talisterna ett inte helt rättvisande begrepp, gränsen är flytande. De här personerna kan vara födda 1985 eller en bit in på 2000-talet, men de tänker ungefär likadant. Offentliga affärer fick en morgontidig pratstund med Freddie larsson.

vad menas med generation y?– Y står för engelska Why, varför. Vi talar om en generation som vet sina rättigheter och är kritiskt granskande. Deras synsätt ger avtryck på hur de ser på livet, relationer och arbetsgivare.

Hur kan vi överbrygga skillnaderna mellan generatio-nerna?– en enkel lösning som jag själv tillämpar och förmedlar i mina föredrag är att helt enkelt betrakta dem som en annan kultur, precis som vi ser på japaner eller afrikaner. Dessa människor kommer att återföra en del värderingar till arbetsliv och företagande; solidaritet, miljötänk och en mer global syn på världen. när vi ska göra affärer med Japan tar vi reda på hur vi ska förhålla oss till dem och deras kultur: sedvänjor, matkultur, klädkoder, med mera. litet av samma sak gäller generation Y och 90-talisterna.

Ivad är det viktigaste som de unga kan bidra med i dag på arbetsmarknaden, enligt din uppfattning?– Deras ifrågasättande synsätt kommer att bidra till att höja kvaliteten på arbetsmarknaden och i företagens processer och produktion. De kommer att kunna och vilja göra saker annorlunda än tidigare, de ser inte begränsningar och traditioner på samma sätt som vi äldre gör. räkna med förändringar! Om du ber en 90-talist designa ett flygplan så kanske hon eller han designar en rymdraket. ”Varför inte ta det snabbaste med en gång”?

Finns ytterligare något att tillägga kring detta?– Jag märker när jag håller föredrag att nyfikenheten är stor. Frågestunderna blir ibland lika långa som själva före-draget, avslutar Freddie larsson.

Bo Höglander

Freddie Larsson Författare och ledarskapscoach.Freddie har över15 års erfarenhetav att arbeta med ledarskap ochverksamhetsutveckling inomolika typer av organisationer.

Nyfiken på e-arkiv?

Statens servicecenter utformar och erbjuder administrativa stödtjänster inom e-handel, ekonomiadministration och löneadministration till statliga myndigheter. Vi arbetar för att minska statens totala kostnader för administrativa tjänster och vi växer snabbt. Cirka 39 procent av de statliga myndigheterna är nu anslutna till Statens servicecenter. Vi ger service till cirka 21 procent av alla statligt anställda och målet för 2015 är att den siffran ska öka till 25 procent.

Statens servicecenter bildades den 1 juni 2012 och har verksamhet i Gävle, Östersund och i Stockholm. Huvudkontoret ligger i Gävle. Myndigheten har cirka 260 anställda.

Regeringen har gett oss uppdraget att tillsammans med Riksarkivet utveckla en myndighetsgemensam tjänst för e-arkiv. Detta är ett viktigt steg i det pågående arbetet med att effektivisera statsförvaltningen.

Är du nyfiken på e-arkiv? Har du erfarenheter av e-arkivlösningar? Kom då och prata med oss. Vi berättar mer om uppdraget här:

8-9 oktober eFörvaltningsdagarna 2014, Stockholm14 oktober Sundsvall 42, Sundsvall16 oktober Riksarkivets arkivkonferens 2014, Stockholm22 oktober FAI Informationsförvaltning 2014, Stockholm 12-13 november Arkivforum 2014, Stockholm

www.statenssc.se


HÅLLBARHET | nyheter

I strålande sol och härlig sensommarvärme invigdes i mitten av september Vatten-falls tre snabbladdningsstationer för elbilar i Stockholm. Ulla Hamilton (M), trafikbor-garråd i Stockholm och Vattenfalls chef för affärsutveckling, Mattias Tingvall, av-täckte gemensamt snabbladdningsstationen i Zinkensdamm, som fick representera nätverkets övriga stationer.

Stockholm först ut när Vattenfall etablerar snabbladdningsnätverk för elbilar

attias Tingvall inledde invig-ningen och påtalade vikten av många aktörers samverkan för att uppnå ett hållbart samhälle. – Vattenfalls vision är att det ska

finnas en miljon eldrivna fordon på vägarna år 2030 och det kommer inte uppnås av sig själv. Vår roll är att tillhandahålla infra-struktur för snabbladdning, som i sin tur möjliggör en tyst och ren stadsmiljö, säger Mattias Tingvall, affärsutvecklingschef på Vattenfall.

Laddplatserna är de första i Vattenfalls snabbladdningsnätverk i Stockholmsområ-det och innan årsskiftet planeras nätverket bestå av upp till tio stationer.

– Att få till stånd och etablera ett nätverk av snabbladdningsstationer för elbilar kräver ett bra samarbete mellan flera aktörer, såsom vi nu har gjort med Stockholm Stad och Stockholms Parkering, men även med andra viktiga aktörer, till exempel ABB, vilka står för tekniken på stationerna.

MUlla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholm, ser fram emot att fler tysta bilar rullar fram på våra gator i staden. Hon betonade att i en växande stad har alla ett gemensamt ansvar för miljön och tycker det är glädjande att Vattenfall vill etablera snabbladdningsstationer för att öka möjligheten för fler stockholmare att göra klimatsmarta val. – Jag är glad över att vi tillsammans nu utvecklar Stockholm mot en ännu mer miljömässig stad och som kan vara ett före-döme för andra städer, säger hon.

Utvecklingen går snabbt framåt och Stock-holms stad har sedan många år varit måna om att utbyggnaden av snabbladdstolpar ska ta fart då det är många företag inom näringslivet som har ett behov av att kunna snabbladda flera gånger under en dag, som till exempel Taxi Stockholm, som också var på plats vid invigningen med sina elbilar.

Fredagens invigning omfattades av tre sta-tioner, där Zinkensdamm tillsammans med

Gärdet och Solna var först ut. I satsningen ingår dessutom den snabb-laddningsstation som Vattenfall och Tyresö Kommun har i drift i Tyresö sedan tidigare. Innan årets slut är upp till sju ytterligare stationer planerade i Stockholmsområdet.

Hur fungerar det att ladda sin elbil? Och kan alla elbilar ladda på Vattenfalls statio-ner?

– Alla elbilar som har en snabbladd-ningsfunktion kan ladda på Vattenfalls snabbladdnings-stationer. Laddtiden från tomt till 80 procent av batteriets kapacitet uppgår till cirka 30 minuter. Inledningsvis kommer det att vara kostnadsfritt att ladda vid stationerna. Vattenfall kommer senare att införa en kostnad för att ladda elbilen som är lägre prissatt än alternativet att köra på bensin och diesel, säger Mattias Tingvall.

källa: Vattenfall

I den nyutkomna boken ”Atlas of Cities” placeras Stockholm på andra plats i en värdering av de mest miljöinnovativa städerna. Stock-holm och särskilt Hammarby Sjöstad lyfts fram som ett föregångsexempel på hållbart stadsbyggande.Gröna städer är revolutionerande i användandet av förnyelsebara energikällor som sol, trä och vatten. De är också ofta integrerade och har innovativa gröna lösningar. I Hammarby Sjöstad är husen byggda i täta bostadskomplex och omgärdas av bilfria grönområden. Där utvinns också värme från regnvattnet.

Fakta – Gröna städerGröna städer är områden där politiker, stadsbyggnadsarkitekter och invånare strävar efter en mer hållbar urban miljö. Tillsammans jobbar de för att utveckla infrastruktur, institutioner och beteenden som hjälper till att handskas med miljörelaterade problem.Det finns flera sätt att designa och bygga hållbart. Regnvatten kontrolleras och avleds från tak för att vattna plantor eller för att tvätta bilar. Solenergi används till att värma upp vatten. Små vindkraftverk ovanpå hustak kan generera el. Den högre kostnaden som ett miljömedvetet byggsätt för med sig, blir kompenserat med besparingar av el- och vattenkostnader.

källa: stockholms Handelskammare

Topplacering för Stockholm som grön världsstad


NYHETER

För effektiv verksamhetsstyrning

Gå från rapporteringsträsket till värdeskapande verksamhetsstyrning

Med Stratsys tydliggörs Din verksamhets riktning och mål samt gör dem lätta att följa upp. Med en enda lösning, där allt samlas i samma format, kan Du dagligen se hur verksamheten arbetar framåt för att nå de uppsatta målen.

SPARA TID PÅ INRAPPORTERING & SAMMANSTÄLLNING Arbetet görs direkt i verktyget och med en enkel knapptryckning kan Du ta ut budgetdokument, verksamhetsplaner och delårsrapporter i valfritt format. Den tid som frigörs kan Du istället lägga på konstruktivt analysarbete och kvalitativ uppföljning.

Välkommen till Stratsys!www.stratsys.se

Gör som 50 000 användare, 80 kommuner och 30 myndigheter Stratsys styr- och ledningssystem är den ledande plattformen för planering och uppföljning inom svensk offentlig sektor.

GENOMFÖRANDE Stöd medarbetaren i det dagliga arbetet genom att i realtid informera om status på mål, mått och aktiviteter.

ANALYS Få status i realtid, blicka framåt eller gå tillbaka och spåra hur resultat uppkommit samt vad underliggande orsaker är.

RAPPORTERING Effektivisera uppföljningsprocessen och få ut kompletta uppföljningsrapporter, delårsbokslut och årsrapporter i valfritt format med en enkel knapptryckning.

STRATEGISK PLANERING Planera verksamheten utifrån befintliga styrdokument, bryt ner målen i organisationen och säkerställ den röda tråden i målarbetet.

NYHET Mötesmodul Prova GRATIS30 dagar

VERKSAMHETSPLANERING En strukturerad verksamhetsplanering där allt som planeras har en direkt koppling till övergripande mål leder både till en ökadförståelse och en kvalitetssäkring av att rätt saker prioriteras.

E - MAIL EXCEL PPTWORD

Partner PÅ




I hjärtat av Västra Hamnen uppför Vita Örn ett kvarter med bostäder och kontor som får passiv-husstandard. Både bygg- och driftsskede kommer att producera noll kilo koldioxid.

Klyvaren blir passivhus

et nya kvarteret Klyvaren klassas som passivhus och får sin energi från sol, luft och vind. – Vi kommer till exempel att omfördela energin i kvarteret så

värme från kontorshuset blir till varmvat-ten i bostadshuset. Energiförbrukningen blir minimal på cirka 18 kilowattimmar per kvadratmeter och år, säger Joakim Feldt på Vita Örn.

Både bygg- och driftsskede kommer att producera noll kilo koldioxid. Vita Örn kommer att klimatkompensera för den koldioxid som släpps ut under byggtiden genom att plantera skog i tredje världen.

Fastigheten rymmer cirka 2 000 kvadrat-meter kontor, 7 000 kvadratmeter bostäder, cirka 1 000 kvadratmeter butiksyta plus garage.

Den tekniska standarden är hög med möjlighet för hyresgäster att själva bidra till minskning av koldioxidbelastningen i världen genom mätning av förbrukningen av värme/kyla, varm och kallvatten samt el, vilket sedan debiteras separat.

D

unktionsförsäljning, avdrag för energieffektivisering och bil-pooler. Det är några av de 23 åtgärder som Naturvårdsverket föreslår för att främja en hållbar konsumtion.

På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket tagit fram 23 åtgärder som kan bidra till en mer hållbar konsumtion.

Förslagen omfattar hur vi bor, vad vi äter, hur vi transporterar oss och hur vi konsumerar i övrigt.

Fem av åtgärderna rör transportområdet, fem handlar om hur vi bor och två åtgärder rör livsmedelsområdet. Resterande 11 förslag bedöms kunna påverka konsumtionen generellt.

Naturvårdsverket vill bland annat utreda styrmedel som kan minska köp- och slängbeteenden, exempelvis genom förbättrad kvalitet på

F23 åtgärder för hållbar konsumtion

produkter, funktionsansvar, ökad möjlighet att reparera och återan-vända. Dessutom vill de gynna utvecklingen mot hållbara affärsmo-deller i företagen, som till exempel funktionsförsäljning, modeller för att dela, låna, hyra, reparera och återanvända.

Ett annat förslag innebär att Energimyndigheten får i uppdrag att utreda ett energieffektiviseringsavdrag, det vill säga ett avdrag liknande rotavdraget, som bland annat ska göra det billigare att genomföra energibesparande åtgärder i flerbostadshus.

Naturvårdsverket föreslår även ökade satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik i städerna samt att det ska bli enklare för kom-muner att tillhandahålla parkeringsplatser för bilpoolsbilar.

källa: miljö & Utveckling

– Som långsiktig förvaltare är det själv-klart att verka för miljöklocka lösningar. Dessutom känns det bra att hyresgästerna har möjlighet att sänka sina förbruknings-kostnader.

Intresset har varit stort för lokalerna, trots att inflyttningen inte är beräknad förrän april 2016.

– Många mindre företag vill ha en kortare framförhållning, men vi har ändå hyrt ut halva kontorsytan. Ett våningsplan rymmer 445 kvadratmeter, men är också delbart. Två plan går också att sammanbindas med interntrappa, säger Joakim Feldt.

Det finns en terrass på plan tre som alla hyresgäster har tillgång till. Det finns också en innergård och en park intill kvarteret.

– Läget erbjuder både fina rekreationsy-tor, närhet till service och det tar cirka 12 minuter att gå till Malmö Central. I första etappen som vi kallar Klyvaren 1 finns re-dan en restaurang. Vi satsar i första hand på butiker och service som är till nytta för våra hyresgäster, som café och kemtvätt.

– Vi har satsat på fina material. Kontorshu-set får svart handslaget tegel från Danmark och integrerad solavskärmning. Vi har också lagt stor vikt vid en representativ entré med lobby och bemannad reception. När man tar hissen upp kommer man rakt in i lokalen. Internationellt bygger man så här idag och jag tror att det kan vara attrak-tivt, avslutar Joakim Feldt.

källa: Byggvärlden

Vita Örn uppför ett kontors- och bo-stadshus i hjärtat av Västra Hamnen med cirka 2 000 kvadratmeter kontor, 7 000 kvadratmeter bostäder, cirka 1 000 kvadratmeter butiksyta plus garage.kvarteret blir klassat som passivhus med en beräknad energiförbrukning på cirka 18 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Cirka 1 000 kvadratmeter kontor är redan uthyrda. inflyttning är planerad till april 2016.

arkitekt: link arkitekturByggentreprenör: Veidekke

Om Klyvaren 2


HÅLLBARHeT

Livet ska vara enkelt,varje dag, året om.

Vi på Mälarenergi arbetar med några av livets viktigaste produkter - el, värme, vatten, avlopp, stadsnät och energieffektivisering. Det har vi gjort i över 150 år och det kommer vi att fortsätta göra.

Dygnet runt, året om finns vi där. Redo att leverera allt våra kunder behöver för ett bekvämt liv. Vi arbetar för ett hållbart samhälle som även i framtiden ska vara lika varmt och skönt, ljust och uppkopplat, som det är idag.

Ett bekvämt liv, helt enkelt.Läs mer på malarenergi.seeller ring 021-39 50 50.

Partner PÅ

smart sUmmit



rapporten presenteras en omvärlds-analys som ser till regelverk och hur frågan kring nedmontering och efter-behandling hanteras i andra länder på land och till havs. Rapporten redovisar resultat från 121 tillståndsbeslut och

16 anmälningsärenden för att se till hur krav på återställande finns med i dagens beslut.

– Det är viktigt att se till vindkraftverkens hela livscykel. Därmed är det ett betydel-sefullt arbete för Energimyndigheten för att förebygga eventuella framtida problem, säger Matilda Schön vid Energimyndighe-tens vindenhet.

I rapportern konstateras bland annat att:- kostnaden för nedmontering mer än för-dubblas med fördubblad installerad effekt.- kostnaden för nedmontering inte bör schabloniseras då flera olika faktorer påver-kar kostnadsbilden.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag om nedmontering av vindkraftverk och åter-ställning av platsen.

I

Ny rapport om nedmontering av vind-kraftverk och efterbehandling av platsen

I rapporten presenteras också fakta kring vad som händer med vindkraftverk efter att de har monterats ned.

Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen är viktiga och aktuella frågor som rör samhället i stort. Nedmontering handlar om att återställa platsen men också om resurshushållning och att minska föroreningsrisken.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket arbetar övergripande i detta projekt med att ta fram en vägledning för nedmonte-ring och efterbehandling som ska gälla för tillståndspliktiga och anmälningspliktiga vindkraftverk. Rapporten, som tagits fram av Campus Gotland Uppsala universitet, är beställd för att sammanfatta det senaste kunskapsläget och är tänkt att användas som ett av flera underlag för den kommande vägledningen.

– Därför är det viktigt att frågan om ned-montering och efterbehandling tas upp re-dan i tillståndsprövningar och att det finns en ekonomisk säkerhet som säkerställer att vindkraftverken i framtiden kan monteras ned, säger Ingrid Johansson Horner, vid en-heten för vägledning på Naturvårdsverket.

För närvarande finns en del osäkerhet om vilka kostnader som egentligen är förknip-pade med att återställa platsen efter att vindkraftverken tas ur drift.

−Man behöver jobba fram en bättre metod för att uppskatta kostnader för nedmonte-ring och efterbehandling där man justerar efter de viktigaste nyckelfaktorerna, säger Liselotte Aldén vid Uppsala universitet Campus Gotland.

Rapporten i sin helhet finns att läsa på www.energimyndigheten.se

källa: energimyndigheten

egeringen beslutade i augusti om nya regler för produ-centansvaret för förpackningar och tidningar. I huvudsak innebär beslutet att producenterna fortsatt har ansvaret för såväl insamling som återvinning.

Kraven på insamlingssystemet skärps genom en tillstånds-prövning och tydligare regler om tillsyn. Målnivåerna för materialå-tervinning höjs. Förordningarna är ännu inte offentliggjorda. SKL kommer att företräda kommunernas intressen i en fortsatt dialog med producenterna. Olika förutsättningar kräver olika lösningarRegeringen framhåller kommunernas centrala roll i ansvaret för hushållsavfallet.

RSKL startar nätverk för stöd i dialog med producenter

– Regelverket ger producenternas möjligheter att på olika sätt samordna sitt system för insamling med kommunens system för övrigt hushållsavfall. Vi tror att det behövs olika lösningar för olika kommuner, säger Gunilla Glasare, direktör på SKL. Nätverk med kommunrepresentanter För att få förankring och stöd i dialogen med producenterna kom-mer SKL starta ett nätverk med representanter för kommuner. SKL kommer också använda webbplatsen och SKL:s nyhetsbrev för att informera om arbetet.

källa: sveriges kommuner och landsting


HÅLLBARHeT

et fanns nästan 200 städer i Eu-ropa som genomförde URBAN-program från 1996 och framåt där Malmö och Göteborg var de enda svenska städerna som deltog. För att ta tillvara erfarenheterna från

de tidigare URBAN-programmen i Europa startade URBACT-programmet 2003. Utvecklingen av URBACT URBACT I-programmet utvecklades snart till ett nytt redskap för erfarenhetsutbyte mellan europeiska städer. Inom URBACT II har programmet och dess metoder ut-vecklats vidare och nu är URBACT III ett av programmen för europeiskt territoriellt samarbete inom sammanhållningspoliti-ken för 2014-2020. URBACT III bygger vidare på erfarenheterna från Urbact II som omfattade 500 städer i 29 länder. I Sverige finns stora erfarenheter av UR-BACT II och I. 13 svenska städer, kom-muner och regioner - från Malmö i söder till Umeå i norr deltar i eller har deltagit i totalt 22 olika URBACT-nätverk, indelade i olika temaområden. Varje stad, kommun eller region har utgått från de behov som funnits och samverkat med andra städer i Europa med liknande behov. Det har till exempel gällt ungdomars utanförskap, integrerad stads- och regional utveckling, samverkan mellan universitet och städer, finansieringsfrågor, att främja användningen av elfordon i städerna, att involvera föräldrar för att hindra avbruten skolgång, att utforska frågor kring hållbar mat och upplevelse, att stärka social sam-manhållning, att förverkliga potentialen

Med rötter i URBAN-programmen i slutet av 90-talet har URBACT-programmet utvecklats till ett välanvänt verktyg i den Europeiska stadsutvecklingspolitiken.

D

EU-programmet för kunskapsut-byte om hållbar stadsutveckling

Från URBAN till URBACT III

i övergivna gamla militäranläggningar, sociala företag som drivkraft i hållbar stads-utveckling, hållbart boende, jämställdhet med mera. Forskningen är en viktig i nätverkens ut-veckling. Till varje nätverk finns kopplat en så kallad tematisk expert som stödjer nät-verkets arbete. De 13 städer, regioner och kommuner som deltar eller deltagit i ett eller flera URBACT-nätverk i Sverige är Gävle, Stockholm, Malmö, Göteborg, Herrljunga, Södertälje, Umeå, Linköping, Region-förbundet Örebro, Karlskrona, Solna, Botkyrka, Lidingö.

Svenska städer, kommuner och regioner som deltar i pågående URBACT II-pro-jekt 2012-2015Göteborg är partner i projektet ”Sustainable Food in Urban Commu-nities” Nätverket arbetar med att utforska frågor kring hållbar mat och upple-velse. Linköping är partner i URBACT-nätverket ”EUnivercities”. Nätverket förenar 10 medelstora städer som syftar till att förbättra samverkan mellan universi-teten och städerna. Malmö är partner i URBACT-nätverket ”CSI Europé”. Detta

nätverk fokuserar på hållbar utveckling som en del av temat ”stadsplanering och stadsförnyelse”. Stockholm är partner i URBACT-nätver-ket ”PREVENT”. PREVENT arbetar med metoder för att involvera föräldrarna för att förebygga avbruten skolgång. Regionför-bundet Örebro deltar i nätverket ”EN-

TER HUB”. Detta nätverk främjar järnvägsknutpunkter/multimo-

dala gränssnitt av regional betydelse, där medelstora

städer är som moto-rer för integrerad

stadsutveckling och ekonomisk, social samt kulturell för-nyelse. Nätverket syftar till att ut-veckla innovativa planeringsverktyg och förbättra

stadsplanering och stadspolitik för att

uppnå en hållbar lokal och regional utveckling.

Södertälje är partner i projektet RE-Block (REviving high-rise

Blocks) Ge höghusen ett nytt liv för att uppnå

sammanhållna och gröna stadsdelar. Det huvudsakliga målet som behandlas av RE-block är att främja en effektiv förnyelse av dessa stadsdelar, vilket gör dem mer attrak-tiva och förbättrar deras miljökvalitet, och

Artikeln fortsätter på sid 65...


Vi hjälper svensk ooentlig sektor att bemöta nya utmaningar med smarta IT-lösningar

www.cisco.se

UtstÄllare PÅ



HÅLLBARHeT

samtidigt skapa en integrerad skräddarsydd strategi för att bekämpa fattigdom.

URBACT i Europa I arbetet med URBACT II i Europa har ett stort antal lokala handlingsplaner utveck-lats i de städer som deltagit. En studie gällande effekterna av detta arbete har visat att 90% av planerna helt eller delvis har im-plementerats i det vidare arbetet i städerna. För att ytterligare ta tillvara, vidareutveckla och implementera uppnådda resultat har också pilotnätverk startats i dec 2013. Södertälje leder pilotnätverket ”Diet for Green Planet” – Hälsosam och miljövän-lig mat i offentliga miljöer och Gävle är partner i pilotnätverket ESIMeC II. Detta pilotnätverk förväntas identifiera processer för att implementera lokala arbetsplaner ESIMeC står för Economic strategies and innovation in medium-sized cities.

URBACT III-programmets fokus och omfattningUrbact III kommer att utgå från följande tematiska prioriteringar: •Förbättrad kapacitet att utveckla integre-rade strategier för hållbar stadsutveckling. •Städers behov av integrerade strategier och handlingsplaner. •Stöd för implementering av strategier och handlingsplaner. •Dela kunskap om hållbar stadsutveckling mellan praktiker, beslutsfattare i städer, nationella, regionala och EU.

För att nå dessa mål kommer URBACT III att utveckla tre typer av insatser: gränsöver-skridande utbyte, kapacitetsuppbyggnad samt kapitalisering och spridning. Var och en av dessa åtgärder kommer att bygga på de styrkor som utvecklats i URBACT II. Fokus på tematiska mål på ett flexibelt sätt Programmets resurser planeras att koncen-treras till utbyte och lärande i frågor som rör följande fem tematiska mål: •Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

•Att stödja övergången till en koldioxids-nål ekonomi inom alla sektorer. • Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. •Att främja sysselsättning och arbetskraf-tens rörlighet.

För mer information om UrBaCt iii och de städer, kommuner och regioner som deltager eller deltagit i olika UrBaCt-nätverk besök UrBaCt nDP sveriges hem-sida www.malmo.se/urbact. På www.urbact.eu finns mer information gällande alla de europeiska UrBaCt-nätverken och aktuell information om vilka resultat som uppnåtts. URBACT NDP - National Dissemination Point – Nationell Spridningspunkt malmö stad har varit ansvarig för UrBaCt nDP sedan 2009 och fortfarande. Bak-grunden är att malmö stad ansvarade för sveriges första UrBan-program 1997-2001. malmö stad ledde också UrBaCt-nätverket ”Ungdomar från utanförskap till innanförskap” 2003-2006 och 2008-2011 deltog malmö via Fosie stadsdel i det av Berlin ledda UrBaCt-nätverket Conet.

Fakta URBACT III

Bertil Nilsson Företagare ochinspiratör som på uppdrag av Miljö- förvaltningen/Malmö Stad arbetar medspridningspunktenför URBACT-prog-rammet.

•Att främja social integration och bekämpa fattigdom. Informationsdagar gällande URBACT III i Sverige kommer att genomföras på SKL i Stockholm 17-18/11 2014. Den första utlysningen förväntas i februari 2015. Få ett smakprov redan den 12 november under Smart Summit 2014 på Aros Con-gress Center!

Bertil nilsson


HÅLLBARHeT

För några år sedan, när de första ’riktiga’ elbilarna kom, var det många som trodde att en förändring, ett paradigmskifte, skulle gå otroligt fort. På några år skulle elbilen bli marknadsledande, det är ju bara att byta ut en bil mot en annan bil fast med annat bränsle så var det klart! Det är nog vad vi alla trodde var realistiskt, då!

När kommer elbilarna, eller ’hur svårt kan det vara?’ e-mobility berör oss alla!

iktigt så enkelt blev det faktiskt inte. Begreppet bil som funnits i drygt 100 år har genom åren förfinats, utvecklats och förändrats och blivit allt mer säker,

bekvämare, fått bättre prestanda, lägre förbrukning och då också allt mindre miljöpåverkan. Det har alltså tagit 100 år till var vi är nu och att då tro att ett paradigmskifte kan ske mel-lan fredag till måndag, det var faktiskt lite naivt! Det är inte bara att byta bil Det är dessutom inte bara ’att byta en bil mot en annan bil’, det måste till en ny infrastruktur för laddning, det måste till nya aktörer på marknaden för att få ihop fungerande affärsmo-deller, det måste till lagar och regler som möjliggör detta skifte.

Rroadmap:sweden är ett industriba-serat konsortium med bred förankring inom alla berörda områden. Vi jobbar med lobbying, samordning, informa-tion och kunskapsöverföring och tillser att de frågor som berörs och de gap som finns, effektivt tas om hand.

Fyra frågeställningar att beakta Jag skulle vilja dela upp frågeställning-en i fyra delar eller kategorier. Först vill jag bara bredda begreppet elbil till elfordon, för då får vi med allt från elcyklar, mopeder, bilar, bussar och lastbilar. kanske tillochmed elbåtar.

Första kategorin gäller själva fordo-nen; bilarna, bussarna och lastbilarna. i många stycken fungerande teknik, men produktionsprocesser, volymer, eftermarknad och liknande behöver ytterligare förfinas.

Den andra kategorin rör infrastruk-turen. För mindre fordon kommer vi ganska långt med laddning hemma och på jobbet. skall vi använda bilen som idag, med ibland långa körsträckor eller laddning av tyngre fordon som bussar och lastbilar, måste det till en publik infrastruktur med mycket högre effekter. till detta skall också kopplas en it-struktur som kopplar ihop information om tillgängliga laddmöjligheter, och bästa vägen dit.

tredje och kanske viktigaste kategorin berör själva affärsmodellen, värde-kedjan. nya aktörer på marknaden och nya tjänste erbjudanden. Fordo-nen kommer att tillåtas köra nattetid i innerstäderna, kanske till och med inomhus, med direkta leveranser av människor och gods, ända upp


HÅLLBARHeT

på fjärde våningen! Vi måste också anpassa oss till något förändrade beteenden, eventuella subventioner skall på ett effektivt sätt beskrivas och kommuniceras.

Fjärde och sista kategorin har med alla regler, lagar, normer och förord-ningar som idag styr och reglerar byg-gande av fastigheter, var vi får köra våra fordon och var vi får parkera, hur vi tar betalt för energi, P-platser och liknande. Dessa regler måste ses över och tillämpas för att passa framtiden på ett mera effektivt sätt.

En utveckling av hela samhället Omställningen till ett elfordons sam-hälle kommer att ta ytterligare några år, kanske 5, kanske 10 år, innan vi

har anpassat vårt beteende fullt ut. Vi pratar alltså utveckling av hela sam-hället, i alla dess delar, för att fullt ut dra bästa nytta av e-mobility.

städerna blir större och det ställs högre krav på både mindre utsläpp av lokala emissioner liksom globala CO2 utsläpp, vi vill ha tystare trafik i våra städer. transporter av människor och gods kommer inte att minska, men de måste anpassas för att bli energieffek-tiva och minimera miljöpåverkan. Vi måste få in denna kunskap i skolorna, i undervisningen, i körkorts-utbildningen! Vi måste informera och utbilda åkare, transportörer, taxibolag, bussbolag, kommuner och landsting att långsamt driva utvecklingen mot mera elektrifierade transporter.

en förutsättning är att vi gör det till-sammans på ett samordnat sätt.

Ja, hur svårt kan det vara? egentligen inte så svårt, men mycket, mycket komplext och resultatet kommer av att vi arbetar tillsammans, över grän-serna, mot ett gemensamt mål.

Johan konnberg

Johan Konnberg Ansvarig för Road-map: Sweden, och före detta Senior Advisor vid Volvo car corporation, hybrid center.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

� erbjuder navigeringsstöd och positionering i

realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används

för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS,

förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får

positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

SWEPOS beräkningstjänst.



LANDETRUNT

Ny upphandling av frukt och grönt Närmare hundratusen stycken äpplen och två ton morötter går det åt i kommunens kök varje år. Nu är det återigen dags för Falkenbergs kommun att handla upp frukt, grönt och potatis. Kraven på den nya leverantören kommer öka avsevärt, bland annat ska varje produkt vara ursprungsmärkt. – Men vi i verksamheten måste också bli bättre på att efterfråga det vi faktiskt vill ha. Inte bara säga att vi vill ha ett rött äpple av typ Ingrid Marie – utan kanske snarare ett rött äpple som är närproducerat. Vi ska också i större utsträckning säsongsanpassa våra salladsbord efter skördetider. Då kan vi både höja kvaliteten och få bättre ekonomi på salladskompo-nenterna, säger Agneta Elofsson, verksamhetschef för kost- och städservice i Falkenbergs kommun. Senaste upphandlingen gjordes 2012. Då tecknades avtal med Halmstad frukt & grönt AB som sträcker sig fram till 2015-01-31. Falkenbergs kommun har 49 kök som varje vecka får leveran-ser av frukt, grönsaker och potatis. Att dela upp upphand-lingen i flera delar och därmed få flera leverantörer menar man från kommunens sida leder till ökade transporter därmed större miljöpåverkan. Att få flera olika leveranser ökar även arbetsbördan hos kökspersonalen. Dock har man inför den nya upphandlingen kontaktat LRF och Näringsliv Falkenberg för att trots det undersöka intresset hos lokala producenter för att leverera närodlat frukt och grönt. För att ge mindre företag möjlighet att lämna anbud kan man i vissa fall anse det vara motive-rat att dela upp en upphandling i mindre delar. Men på grund av den relativt lilla mängden och hög logistikkostnad i och med leveranser till 49 olika kök fanns ett mycket litet intresse hos de lokala produ-centerna.

Goda resultat för äldreomsorgen De äldre Aleborna är nöjda med både hemtjänsten och de kom-munala boendena. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete under flera år för att skapa större delaktighet och bättre kvalitet inom äldreomsorgen. Boel Holgersson, ordförande för omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens ordförande är nöjd: – Det är mycket glädjande att de allra flesta äldre i Ale är nöjda med den vård och omsorg de får. Jag tror att det nya arbetssättet med fokus på de äldre och förbättringar när det gäller maten med all säkerhet kommer att ge ytterligare förbättringar säger Boel Holgersson. Personalens tid räcker tillResultatet grundas på en enkät som alla som använder kommu-nens hemtjänst eller bor på ett kommunalt boende fått svara på. En viktig fråga är om personalen har tid så att det räcker. Frågan handlar om ifall personalen brukar ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos brukaren. Här säger 85 procent av hemtjänsttagarna och 79% av dem som bor i ett kommunalt boende ja. Siffrorna för Sverige är i genomsnitt 82 och 72%. Förtroendet för dem som jobbar i hemtjänst och på boenden är också högt i Ale, 93% inom hemtjänsten och 90% på boendena. Ett annat område där kommunen ligger över genomsnittet är hur trygg den äldre personen känner sig. Värdigt liv och välbefinnande– Trygghet och förtroende är viktiga områden som vi hela tiden arbetar med. Vi pratar mycket i personalgrupperna kring bemö-tande och hur vi hjälper våra brukare att leva ett värdigt liv. Vi har undersköterskor och metodhandledare som fått utbildning i socialstyrelsens satsningar för värdigt liv och välbefinnande, säger Ann-Sofie Borg, som är verksamhetschef för äldreomsorgen i Ale kommun.

Att de äldre upplever att personalen har tid att göra sitt arbete känns extra bra, menar Ann-Sofie Borg. Under de senaste åren har Ale kommun lagt pengar på att frigöra boendepersonal från städuppgifter. I stället sköts städet av speciell städpersonal medans äldreomsorgens medarbetare kan fokusera på de äldre.– Vi märker att både våra brukarna och deras anhöriga uppskat-tar att personalen kan ge mer tid till direktkontakt, säger Ann-Sofie Borg.

Fortsatt starkt nyföretagande i Österåker I Nyföretagarbarometern presenteras statistik över nyföretagandet i Sverige och antalet nyregistrerade företag i alla Sveriges kommuner och län. Den senaste halvårsbarometern visar att Österåkers kommun ligger på plats 11 av 290. Vid halvårsresultatet för nyföretagandet förra året låg vi på plats 21 av 290. Den nya plats 11 för halvåret 2014 innebär en ökning av nyföretagandet med 8,1 procent. – Det är mycket glädjande och visar att företagare tycker att Österåker är en bra kommun att leva, bo, starta och driva företag i. Vi arbetar hårt för att ständigt förbättra servicen till näringslivet, säger Lotta Holmgren, näringslivschef i Österåkers Kommun.



Ulf Nyqvist blir ny kommundirektör Ulf Nyqvist blir ny kommundirektör för Karlstads kommun. Beslutet fattades av kommunstyrelsen tisdagen den 26 augusti. Ulf Nyqvist började sin bana i Karlstads kommun som förhandlingschef år 1989 och blev kommunens personal-direktör år 1995. Sedan 2003 har han varit biträdande kommundirektör. Nu efterträder han Anna Sandborgh när hon går i pension.

– Ulf Nyqvist har under många år visat att han har ett starkt engagemang, han levererar och har ett stort förtroende bland både medarbetare och de organisationer vi samarbetar med, säger Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande. – Vi har en väl fungerande och välskött kommun. Valet av Ulf Nyqvist som ny kommundirektör ger oss den stabilitet och de förutsättningar vi behöver för att fortsätta leverera god service till Karlstadsborna, säger Peter Kullgren (KD), kommunstyrelsens andre vice ordförande.

– Vi var överens om att förorda Ulf Nyqvist som ny kommundirektör. Han har en hög kompetens och en lång erfarenhet av ledarskap inom kommunen. Karlstad som växande stad och regioncentra har ett antal utmaningar framför sig. Jag ser fram emot vårt samarbete för en positiv utveckling för Karlstad, säger Linda Larsson (S).

Kommunstyrelsen fattade beslutet om tillsättningen vid sitt möte den 26 augusti och den nya kommundirektören ska börja sin nya tjänst på Karlstads kommun den 1 november.

– Jag tycker det ska bli jätteroligt och spännande och tar mig an uppdraget med stor ödmjukhet. Det finns många utmaningar för oss framöver. Vi får ta tag i dessa efterhand som de dyker upp. Min inriktning är att vi gör som vanligt och som vi gjort i många år; håller ordning på pengar, papper och personal och jobbar på i våra olika delar av verksamheten för att ge så bra service som möjligt till Karlstadsborna, säger Ulf Nyqvist.

Lekebergs klättrar i rankning över Sveriges skolkommuner Att teckna ett avtal är inte slutet på processen utan bara början på arbetet och det gäller att ha en strategi för uppföljning. Detta är något som Strängnäs kommun tagit fasta på när den nya livsmedelsupphandlingen genomförts.I upphandlingen ställdes extra hårda krav på djurskydd enligt miljöstyrningsrådets baskrav, bland annat avseende transporttider och antibiotikaanvändning på ett antal köttprodukter. För att se till att kommunens nya livsmedelsleverantör Menigo levde upp till ställda krav tog kommunen hjälp av en revisor som gått igenom hur Menigo säkerställer djurskyddet.

Revisionen fann att Menigo hade bra rutiner men visade även på några förbättringsområden. Menigo kommer vidta åtgärder för att täcka upp bristerna. Hitintills har det inte varit speciellt vanligt att följa upp den här typen av krav och Strängnäs arbete har nu uppmärksammats även utanför kommunen.

Klart med chefer till ny organisation för samhälls-byggnadsprocessen Anna Henriksson och Anna Lindh Wikblad ska leda kommunens nya miljö- och byggförvaltning respektive samhällsutvecklingskontor. Arbetet med kommunens nya översiktsplan och målet 10 000 nya Luleåbor har lett till ett behov av att utveckla samhällsbyggnadsprocessen så att den blir tydligare, effektivare och mer strategisk. Därför förändrar Luleå kommun sin organisation från och med den 1 januari 2015. En miljö- och byggförvaltning bildas där myndighetsutöv-ningsfrågor ska hanteras. Myndighetsutövningen innefattar bland annat tillstånd och anmälan, tillsyn inom livsmedel,

miljö och bygg samt lovgivning och dispenser. Förvalt-ningschef blir Anna Henriksson som idag arbetar

som chef för bygglovsavdelningen på stadsbygg-nadskontoret.

Ett samhällsutvecklingskontor bildas

under kommunlednings-förvaltningen. Kontoret ska samordna kommunöver-gripande samhällsutvecklingsfrågor för en långsiktig hållbar utveckling av Luleå. Det innefattar till exempel översiktsplanering, hållbarhetsfrågor

samt övergripande mark-, bostads- och fastighetsfrågor. Kontorschef blir Anna

Lindh Wikblad som idag arbetar på stadsbyggnadskontoret och bland annat varit

projektledare för Vision Luleå 2050.

– Jag är övertygad om att båda två kommer att starta upp och samordna förvaltningens respektive kontorets arbete så att verksamheterna drivs med kvalité och effektivitet. De kommer redan i höst börja planera för den nya organisatio-nen, säger kommunchef Anne Karlenius.Tillträde sker den 1 januari 2015.


boktips

Hur blir du en coachande ledare? Vilken typ av ledare är du? Hur leder du dig själv och andra? Hur kan du skapa bättre balans och effekt? Svaren hittar du i

den här boken som steg för steg visar vägen till ett coachande ledarskap. Vi får följa den imaginära personen Anders som utvecklas från att vara en överbelastad chef till att bli en coachande ledare. Anders lär sig först de viktigaste coachverktygen och därefter hur han kan vara en tydlig chef och en inspirerande ledare utifrån Propellermodellen TM, som är en förkla-ringsmodell för innehållet i ett optimalt coachande ledarskap där rollerna chef, ledare och coach är i balans och samverkar med varandra. Titel: Coachande ledarskap i praktiken: Propellermodellen Författare: Christina Lagnelius Förlag: Liber Omfång: 152 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 252 kr, inkl. moms

Öppna myndighe-ter? Öppna myndig-heten ger dig ett helikopterperspek-tiv på svensk e-förvaltning. Boken tar upp aktuella frågor om öppna data, e-tjänster,

sociala medier, molntjänster, e-arkiv och processorienterade lednings-system. Samtidigt tolkas allt mot gällande rätt: Hur ska offentlighetsprincipen kunna förenas med krav på sekretess och integritetsskydd i det snabbfotade e-samhället? Ett axplock ur innehållet: - Vad är på gång?- Vilka krav ställs på IT-systemen?- Hur ska vi hitta? - Hur ska webb och e-tjänster utformas? Titel: Öppna myndigheten: Information och ärenden i e-förvaltningen Författare: Johan ErikssonFörlag: KomlittOmfång: 307 sidor Utgivning: 2014Cirkapris: 499 kr, inklusive moms

Risk för mutor?

Risken för mutbrott i Sverige är större än många tror och okunskapen om vad som faktiskt kan betraktas som ett mutbrott är betydande. Det finns dessutom en

omfattande gråzon – en förmån kan vara acceptabel i ett sammanhang, men straffbar i ett annat. I den offentliga sektorn bör skyddet mot korruption vara extra starkt, men i takt med att offentlig verk-samhet allt oftare läggs ut på entreprenad eller bedrivs i bolagsform har gränsen mot näringslivet och dess seder blivit vagare.

I Risk för mutor redogörs för de rådande straffbestämmelserna och hur den offentliga sektorn bör förhålla sig till näringslivskoden för att skapa transparens. Här ges dessutom utförlig information om risksituationer och hur man kan skydda sig i olika verksamheter.

Titel: Författningssamling i rättsvetenskap-lig introduktionskursFörfattare: Lars HenrikssonFörlag: Norstedts JuridikOmfång: 765 sidorUtgivning: 2014Cirkapris: 421 kr, inklusive moms

Effektiv gränslös kommunikation

Tycker du att möten är ett hinder i ditt arbete? Tänk om – att mötas är ett sätt att arbeta! Och tänk virtuellt – res-fria, smarta möten som förenklar din

vardag samt sparar tid och pengar. Detta är den första boken på svenska om virtuella möten. Den ger konkret handled-ning kring hur man planerar, inför och genomför virtuella möten. Den bygger både på forskning och på erfarenhetsba-serad kunskap. Genomgående får läsaren praktiska tips samt exempel och lärdomar från ett antal svenska företag, myndigheter och organisationer. Titel: Virtuella möten Författare: Lena Lid Falkman och Tomas Lid Falkman Förlag: Liber Omfång: 136 sidorUtgivning: 2014Cirkapris: 252 kr, inklusive moms

Grattis!

En inspirationsbok för dig som fått väljarnas förtroende att föra deras talan i kommuner och landsting. Ett upp-drag som ger stora möjligheter, men som förpliktigar

och kan innebära stora utmaningar.

Här får du: Lära om den demokratiska processen, som du nu är en del av. Hjälp att förstå vad ekonomichefen pratar om inför budgeten. Tips om vad du ska göra för att få igenom dina förslag. Veta vad du ska tänka på när du har kontakter med journalister. Råd om hur du hanterar so-ciala medier för att få ut ditt budskap. Möta framgångsrika lokalpolitiker och få del av deras erfarenheter.

Titel: Grattis du är förtroendevaldFörfattare: Lena HörngrenFörlag: SKL Kommentus MediaOmfång: 147 sidorUtgivning: 2014Cirkapris: 315 kr, inklusive moms

Säkra välfärdstjäns-ternas kvalitet

Tillståndsgivning, tillsyn och uppfölj-ning är viktiga verktyg för att säkra välfärds-tjänsternas kvali-tet. Regelverken för olika typer

av tjänster har delvis utvecklats i skilda riktningar. Är de rådande regle-ringarna ändamålsenliga? Hur och varför skiljer sig reglerna mellan olika tjänster och privata respektive offentliga utförare? I forskningsrapporten Välfärdstjänster: tillstånd, tillsyn och uppföljning från SNS och IFN presenteras en kartläggning av de regelverk som gäller för ett antal centrala välfärdstjänster i Sverige.

Titel: Välfärdstjänster tillstånd tillsyn och uppföljning Författare: Eva HagbjerFörlag: SNS FörlagOmfång: 199 sidorUtgivning: 2014Cirkapris: 192 kr, inklusive moms


NYHETER

Institutet för informationsteknologi (IFi) är en kommer-siellt oberoende organisation, som erbjuder den senaste kunskapen inom IT från övergripande strategisk styrning ner till praktiskt genomförande.

Våra kurser, seminarier och certifi eringsprogram tillför ett verksamhetsperspektiv till teknikens nya möjligheter. Du får sakliga och objektiva verksamhetsinriktade under-lag för nödvändiga beslut och utveckling.

För att säkerställa vår position i den tekniska tillämp-ningens framkant har vi partnerskap med marknadens största IT-leverantörer, advokatfi rmor och rådgivare.

Nyheter och upp dateringar inom IT-rätten.27 november, Stockholm Waterfront Congress Center

Ur programmet:Agne Lindberg, Delphi,”Webbhandel – legala ut-maningar och möjligheter”

Conny Larsson, Gärde & Part-ners, ”Kan regler om sekretess hindra användandet av moln-tjänster?”

Mathias Strand, Microsoft,”Molntjänster och legala spörsmål från leverantörs-perspektivet”

Institutet för informationsteknologi • Narvavägen 12, 115 22 Stockholm • Tel: 08-660 32 30 • www.ifi.se • [email protected]

SE HELA PROGRAMMET

OCH BOKA PLATS VIA

VÅR HEMSIDAIFI.SE

Mathias Strand, Microsoft

Agne Lindberg, Delphi Conny Larsson, Gärde & Partners

IFI är partners under eFörvaltningsdagarna! Vi föreläser om ”Samverkan mellan likvärdiga partners”.Ta del av de fem bästa tipsen för att bygga fram-gångsrika partnerskap.

Välkommen till IT-rättsforum 2014

Partner PÅ



nyheter

Förlängning av ramavtal t.o.m. 2015-10-31.

Ramavtalen för avtalskategorin Juridiska tjänster förlängs t.o.m. 2015-10-31 inom avtalsom-rådena Allmän fastighetsrätt, arbetsrätt, associationsrätt, entreprenadrätt, hyresrätt, it-rätt, konkurrensrätt, miljörätt, offent-ligrätt, skadeståndsrätt, speciell fastighetsrätt, upphandlingsjuri-dik och övriga rättsområden.

källa: göteborgs stad Upphandlingsbolaget

Juridiska tjänster

Befintligt ramavtalet för Tjäns-tefordon och förmånsbilar löper ut den 31 oktober 2014, med möjlighet till förlängning till och med 31 oktober 2015.Kam-markollegiet har genomfört en förstudie för att kartlägga omfatt-ning, inriktning, utformning och upplägg av kommande upphand-ling inom det aktuella området.Beslut har fattats avseende förstudierapporten och arbetet inför kommande upphandling har påbörjats.

källa: avropa

Tjänstefordon och för-månsbilar 2015

ffentliga upphandlingar kan bidra till, och vara en drivande kraft, för innovationer i samhället. För att åstadkomma detta krävs inga lagändringar. Däremot är det nödvändigt att politiker och

beslutsfattare ger besked om att det ska genomföras sådana upphandlingar – och samtidigt tar ansvar för dem.

I rapporten Offentlig upphandling och innovation framhåller författaren att det bästa sättet att göra reguljära upphandling-ar innovationsvänliga är att göra så kallade funktionsupphandlingar. För detta behövs inga lag- eller regeländringar. Funktions-upphandlingar innebär att det i upphand-lingsunderlaget ställs krav på funktion i stället för specifika krav på produkterna, varorna eller tjänsterna.

Funktionsupphandling leder till innovationer

O

Genom att upphandla funktion i stället för att detaljerat beskriva produkter eller tjänster kan innovationer och nytänkande sti-muleras. Det framgår av en ny forskningsrapport som profes-sor Charles Edquist vid Circle, Lunds Universitet, har skrivit på uppdrag av Konkurrensverket.

Ny forskarrapport:

Rapportförfattaren föreslår att upphand-lingsreglerna ändras så att även tekniska högskolor, medicinska fakulteter, sjukhus eller offentliga forskningsorganisationer också ska tillåtas delta vid så kallad förkom-mersiell upphandling. Idag är andra än privata företag uteslutna från att delta.

Uppdragsforskningsrapporten har titeln ”Offentlig upphandling och innovation”. Den är skriven av professor Charles Edquist vid Circle, Lunds universitet. Det är Kon-kurrensverket som har beställt och finansie-rat rapporten, men författaren svarar själv för slutsatserna.

källa: konkurrensverket

Region Skånes upphandling av vindkraft är nu klar. Eolus Vind AB ska bygga sex vindkraftverk som tillsammans ska täcka cirka 40 procent av Region Skånes elbehov de närmaste 20 åren.

Bygget börjar i november och Region Skåne tar över ägandet i oktober 2015 när allt står klart.

Vindkraftverken byggs enligt den senaste tekniken och är av fabri-kat Vestas V126. Miljötillståndet har beslutats av Miljöprövnings-delegationen.

källa: region skåne

Region Skåne blir ägare till vindkraftverkFlyktingboendet Jollen i Oxelösund är på väg att tömmas. Migrationsverket har valt att

inte förnya sitt avtal med företaget Vinterklasen som äger lokalerna och driver boendet.

Enligt Migrationsverket är det två anledningar som ligger bakom beslutet, rapporterar Södermanlands Nyheter (SN). För det första har företaget inte uppfyllt Migrationsverket krav, och för det andra har företaget har en skatteskuld på 172 000 kronor, enligt verket.

Kravet som Migrationsverket menar inte uppfyllts gäller omständigheten att de boende fått äta sina måltider i en lokal som ligger för långt bort från själva boendet.

Migrationsverket har bett Vinterklasen att lösa detta, vilket inte gjorts, enligt vad Per Loman på Migrationsverkets boendesekretariat, uppger för tidningen.

Företagets skatteskuld upptäcktes vid en rutinkontroll, i samband med att en hyres-förhandling förbereddes, uppges det från Migrationsverket. Detta fick till följd att det tillfälliga hyresavtalet hävdes den 5 september. Statliga myndigheter ingår inte i avtal med företag med skatteskuld.

De boende kommer nu att omplaceras där det finns lediga platser inom myndighetens bestånd. Det kan bli aktuellt att dela upp dem mellan olika asylboenden. Tidningen har sökt Åke Holmström, vd för fastighetsbolaget Vinterklasen för en kommentar.

Bo Höglander

Migrationsverket säger upp avtal


DIGITALA MöTESrUM

Det nya ramavtalsområdet Digitala mötesrum blev den i början av juni klart för avrop. sex leverantörer får vara med och dela på de offentliga affärerna där två av de riktigt stora svenska operatörerna föll på målsnöret.

Nytt ramavtal för digitala möten

fter överprövningar, där Statens inköpscentral dessutom förlorade så att hela upphandlingen var tvungen att göras om är nu ramavtalet för Digitala mötesrum snart klart för avrop.

Nio parter lämnade anbud och Kammar-kollegiet kommer att skriva ramavtal med sex av dem: Atea, Audiocom Pendax, Dav Partner, Ricoh Sverige, Sv Visual com-munication och STV Svenska video & tele konsult. Utanför hamnade TDC, Teliso-nera och pi.se.

Helt nytt avtalsområdeDigitala mötesrum är ett nytt avtalsområde inom Kammarkollegiet och gäller produk-ter, konsulttjänster och funktionstjänster inom området digitala mötesrum. Avtalet täcker in både tekniken och till och med inredningen i rummen för att skapa en så komplett helhetslösning som möjligt.

E– Vissa av delarna finns även med i ramavta-let för Kommunikation som tjänst, men det har aldrig varit så här tydligt och utmejslat som det är nu, menar Hans Sundström, enhetschef på Statens inköpscentral, och är nöjd med utfallet.

Denna upphandling ska inte blandas ihop med Av-produkter som omfattar produkter och tillhörande tjänster som installeras och ägs av avropande organisation.

Första gångenEfter genomförd upphandling som kom i april 2013 överklagades tilldelningsbeslutet. Förvaltningsrätten dom gjorde att hela upphandlingen var tvungen att göras om. I maj i år kom beslutet och nu har tiden för överklagan gått ut.

– Det är alltid svårare att göra en upphand-ling för första gången eftersom man inte har någon tidigare erfarenhet. Men nu är vi är

Ramavtalsleverantörer på detta ramavtalsområde är:

Atea Sverige AB AudicomPendax AB DAV Partner AB Ricoh Sverige AB STV Svenska Tele & Video Konsult AB SV Visual Communication AB

väldigt nöjda och bryter med detta avtal ny mark, säger Hans Sundström.

Avtalet gäller i två år med chans till förläng-ning.

källa: telekomidag

AVTALSNYTT


AVTALSNYTT

DAV Partner tar videokonferens personligt

ite formellt uttryckt är DAV Partner oberoende specialister inom videokonferens och AV-lösningar. Företaget har avtal med Kammarkollegiet inom båda verksamheterna. Så långt formalia. Var det egentligen handlar om är att man ser till att kunderna får riktigt bra möten. Oavsett om de träffas i den digitala verkligheten eller i den, tja, verkliga verkligheten.

Inom videokonferens levererar man bland annat till Chalmers, Lu-leå och Umeå Universitet samt Regeringskansliet. Niclas Ermesjö är ansvarig för avtalet hos DAV Partner. Vad kan då Niclas säga om utvecklingen?– Branschen i stort har gått från resurs- och tidskrävande pro-duktinfrastrukturer till anslutande funktionstjänster som till exem-pel DAVmeeting. Idag tar leverantören ett betydligt större ansvar och kunderna förväntar sig en lösning som alltid fungerar.Fördelarna med en tjänst som DAVmeeting är många, den är enkel att skala upp eller ner efter skiftande behov. Det krävs inga tunga teknikinvesteringar från kunden. Leverantören underhåller och uppgraderar tekniken, som i det här fallet finns hos DAV Partner.

DAV Partner har arbetat med videokonferens sedan starten 2001. Ledstjärnan har hela tiden varit att sätta användaren i centrum. Så enkelt som möjligt, så avancerat som nödvändigt är nyckeln. Då är det viktigt att vara personliga.– Hos oss får användaren alltid personlig hjälp direkt, det kan gälla att koppla upp sig, spela in mötet, ta fram statistik eller något an-nat. Behövs egentlig support får kunden alltid prata med en senior tekniker.

Att kunderna inte blir anonyma ärendenummer underlättas av att DAV Partner inte är ett jätteföretag. Huvudkontoret ligger i Mölndal utanför Göteborg och filial finns i Stockholm. Dessutom har man ett rikstäckande nät av samarbetspartners.– Våra samarbetspartners är noga utvalda, och vi står självklart som garant för kvaliteten hela vägen ut, säger Niclas. Ett bra exempel är Mindspace Group AB som har gjort jättefina insatser i arbetet med Luleå och Umeå Universitet, säger Niclas. Hur inleds då ett samarbete med kund? Finns det en kravspecifika-tion utgår man förstås från den, men ibland ser kunden behovet men saknar kunskapen eller tiden att ta fram en lösning.– Självklart kan vi hjälpa till med en förstudie, konsulttjänster ingår i avtalet. Då går vi igenom och analyserar förväntningar och behov. Kunden kanske tycker det är viktigt att till exempel kunna konfe-rera via smartphone eller surfplatta.

L

FAKtA

Omsättning: cirka 80 MSEKAntal anställda: 11Startade: 2001Huvudkontor: MölndalFilial: StockholmCertifieringar: ISO 9001 & 14001Avtalsområde: Kammarkollegiet Digitala Mötesrum 2013Giltighetstid: 2 + 2 årReferenser: Chalmers, Göteborgs Universitet, Luleå Tekniska Högskola, Umeå Universitet, Regeringskansliet med flera.Andra ramavtal: Kammarkollegiet AV-produkter 2012, Göteborgs Stad, Försvarsmakten med flera.Kontaktperson: Niclas ErmesjöTelefon: 031-775 97 00E-post: [email protected]: www.dav.se

När det är klart skapas ett förslag till lösning, bestående av pro-dukter och tjänster. Eftersom DAV Partner arbetar leverantörso-beroende kan kunden alltid vara säker på att den rekommenderade lösningen bara utgår från behoven.

Oberoendet innebär också att DAV Partner är vana vid att han-tera flera olika tekniska plattfor-mar. Att integrera Microsoft Lync är en självklarhet.– Det bästa sättet att uppleva funktionstjänsten DAVmeeting är såklart att prova. Kontakta oss och boka en gratis provmånad så får du uppleva tjänsten i verklig-heten, avslutar Niclas.

HUVUDKONTORSödra Ågatan 18A, 431 35 MölndalTelefon: 031-775 97 00 | Fax: 031-775 97 01E-post: [email protected]

FILIAL STOCKHOLMNorrmälarstrand 78, 112 35 StockholmTelefon: 08-650 98 30 | Fax: 08-650 98 29

Ni hittar mer information om avtal, sortiment och tjänster på dav.se.

Som du vet har DAV Partner ramavtal med Kammarkollegiet inom digitala mötestjänster. Eller videokonferens, som det heter i dagligt tal. Nu har vi bestämt oss för att krydda det lite extra: Du kan prova DAVmeeting en månad gratis.

DAVmeeting är helt enkelt videokonferens som tjänst. Du betalar efter hur mycket ni använder tjänsten, och vi står för teknik, underhåll, support och annat.

Vi kan enkelt skala upp eller ner lösningen beroende på hur era behov förändras. Eftersom den tekniska infrastrukturen är placerad hos oss, har vi full kontroll och hög driftssäkerhet.

Kontakta oss direkt för att prova en månad gratis. Finns ingen anledning att vänta, eller hur?

Vi ses! Och hörs.

Prova DAVmeeting en månad gratis.

Nu gör vi Kammarkollegiets avtal ännu bättre!

Niclas Ermesjö ansvarig för avtalet hos DaV Partner


HUVUDKONTORSödra Ågatan 18A, 431 35 MölndalTelefon: 031-775 97 00 | Fax: 031-775 97 01E-post: [email protected]

FILIAL STOCKHOLMNorrmälarstrand 78, 112 35 StockholmTelefon: 08-650 98 30 | Fax: 08-650 98 29

Ni hittar mer information om avtal, sortiment och tjänster på dav.se.

Som du vet har DAV Partner ramavtal med Kammarkollegiet inom digitala mötestjänster. Eller videokonferens, som det heter i dagligt tal. Nu har vi bestämt oss för att krydda det lite extra: Du kan prova DAVmeeting en månad gratis.

DAVmeeting är helt enkelt videokonferens som tjänst. Du betalar efter hur mycket ni använder tjänsten, och vi står för teknik, underhåll, support och annat.

Vi kan enkelt skala upp eller ner lösningen beroende på hur era behov förändras. Eftersom den tekniska infrastrukturen är placerad hos oss, har vi full kontroll och hög driftssäkerhet.

Kontakta oss direkt för att prova en månad gratis. Finns ingen anledning att vänta, eller hur?

Vi ses! Och hörs.

Prova DAVmeeting en månad gratis.

Nu gör vi Kammarkollegiets avtal ännu bättre!

posttidning

Returadress:

Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Antalet äldre människor i Sverige blir allt fler och våra kommuner måste hitta nya sätt att erbjuda möjligheter för bra vård- och omsorgsboenden även i framtiden. En sådan möjlighet är Riksbyggen och vårt koncept för vård- och omsorgsboende samt trygghetsboenden med kooperativ hyresrätt. Med konceptet kan kommunen säkerställa inflytande, kvalitet och långsiktighet, utan att använda kommunala medel.

Vill du veta mer om Riksbyggen och kooperativa hyresrätter för vård- och omsorgsboende samt trygghetsboende, besök oss på riksbyggen.se/RKHF

Vi sätter kommunen i en bättre sits

Riksbyggen_Omslag_Offentliga aff.indd 1 2014-09-17 13:56

Documents

Offentliga Affärer nummer 4