Osqledaren funderar

behöver vi ett bibliotek?

vem vinner på Nobellotteriet? / SSF vs SSSb / Fråga FysikernPlugga trendspotting på SSeS / Filmfestivalspecial

DigiGirlz / Debatt / typsnittsnörderi / och mer

geo-engineering världens räddning?

THs kan komma aTT jo-anmäla kTH den långa hand-läggningstiden för disciplinärenden på kth kan strida mot lagen

FokUs: HiTTa värmen i vinTer osqledaren har gått i raggningsskola, provat på internetdejting, låtit enpsykologstudent analysera the game och utsettglöggen som värmer mest. och så kan du tävla om en dejt.

Osqledaren, nummer 3, 08/09.

OL

Dessutom

VINNEN

DEJT!

Utlandsstudier- Omkring en tredjedel av civilingenjörerna

på KTH läser utomlands inom sin utbildning

- Över 95% av dem är mycket nöjda ellernöjda med utlandsvistelsen

- 61% anser att det har hjälpt dem till ettbättre jobb

Sök utbytesstudier senast 15 januari 2009.www.kth.se/student/utlandsstudier

inneHåll osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

nummer tres. 3

Utlandsstudier- Omkring en tredjedel av civilingenjörerna

på KTH läser utomlands inom sin utbildning

- Över 95% av dem är mycket nöjda ellernöjda med utlandsvistelsen

- 61% anser att det har hjälpt dem till ettbättre jobb

Sök utbytesstudier senast 15 januari 2009.www.kth.se/student/utlandsstudier

innehållosqledaren nummer 3, 08/09.

HiTTa värmen i vinTer s. 24ffs. 24: lika barn leka mest – en lektion i internetdejting s. 27: att ragga med handbok – en analys av the game s. 27: vinn en dejt! s. 28: två flickor och två pojkar går på raggningskurs hos charis-matic revolution s. 30: osqledaren utser årets hetaste glögg

Fokus

På sTUdenTer-nas sida? s. 16

ssf anklagar sssb för att distansiera sig från studenter-na ytterligare genom att för-söka få igenom hyresförhand-lingar bara vart tredje år.

vad ska vi Ha deT Till? s. 18biblioteket. vem lånar egentli-gen böcker där? skulle det inte vara bättre om böcker och tid-skrifter scannades in digitalt så att det blir mer utrymme att sitta att plugga i?

TYPsniTT FÖr ingenjÖrer s. 20

vad är skillnaden mellan typsnitt, stil och font? läs en djupgående artikel om vikten att välja rätt typsnitt vid rätt tillfälle.

dessutoms. 5: ledare s. 7: debatt s. 9: aktuellt s. 10: ths kan komma att jo-anmäla kth s. 11: vad händer meddin utbildning? s. 12: fråga fysikern s. 13: how to... fixa julstämning – billigt! s. 15: digigirlzs. 17: nobellotteriet s. 22: geo-engineering s. 33: filmfestivalspecial s. 35: sses-skolan s. 36: ths sidor s. 38: seriekrönika

s. 4

medverkandei detta nummer.

sara eriksson. såhär ser jag alltså ut, jag som har varit chefredaktör sedan i juni och skribent sedan 2003. detta är mitt tredje nummer och jag kommer att göra fyra till. när det är avklarat är det dags att göra exjobb i medieteknik. om jag inte sadlar om helt och blir fotbollsproffs i argentina, that is. mer om mig på sidan 24.

calle FinnsTrÖm började plugga teknisk fysik 2004 och skriva för osqle-daren 2006. han beskriver sig själv som en ”musikintresserad, avslappnad kille”. calle är även känd för att vara en ”ofri-villig lägereldsgitarrist” – eller med hans egna ord: ”finns det en gitarr lägger jag märke till det”. i detta nummer har han skrivit om geo-engineering.

ogUzHan erim har medverkat i osqledaren detta och förra läsåret som fotograf. han jobbar också på ths 2008 som ordförande för iss (international student service). oguzhan är från istan-bul, turkiet, och är i sverige främst för att gå masterprogrammet ict entre-preneurship. rolig fakta: ”he get used to burn any part of himself while cooking”.

manUssToPP FÖr nUmmer 4 är den 14 janUariredaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. för icke beställt material ansvaras inte. i tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som ths eller osqledarens ståndpunkt.

osqledarenär sedan 1959 tekniska högskolan studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. den kommer ut sju gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på kth.

Får dU inTe osqledaren?1) har du betalat kåravgiften? 2) om ja; ring kårx på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) om den gör det men du ändå inte får tidningen kan du ringa citymail på 0200-211 911.

cHeFredakTÖr & ansvarig UTgivare

sara eriksson

graFisk Formgivning & laYoUTsara eriksson

omslagkthb, osquars backefoto av marcus blom

medverkandehenning alesund, alexander biledt, marcus blom,

kim dahlgren-strååt, oguzhan erim, calle finnström, anna glassel, david goldea, jonas gunnarsson,

Sara Gustavsson, Josefin Karlsson,lars klintwall malmqvist, johannes koch,

felix lindberg, eva olsson, hanna pettersson,xuli qian, marina rantanen, anna wahlberg,

dunja vujovic

rePro ocH TrYckwallin & dalholm boktryckeri ab

PaPPerinlaga: multioffset 100 g

omslag: multidesign original white 170 g

annonstomat annons & reklambyrå

www.tomat.se eller info@tomat.se

webbwww.osqledaren.se

webbutvecklare: victor hallberg, dennis nkangi

konTakT08/070-790 98 70

osqledaren@ths.kth.sepostadress: osqledaren, ths, 100 44 stockholm

Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble

vara med?vill du vara med i osqledarens redaktion?

maila osqledaren@ths.kth.se ochberätta lite om dig själv.

det är oss ni ska hylla/skylla på

redakTion osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

osqledarennummer 3 08/09.

s. 5

ledare osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

chefredaktör har ordet

With(out) a license to serve alcohol

ledare

nästan ett år har gått sedan kåren sålde sin del i hörs och i samband med det blev av med det permanenta alkoholtillståndet som stod på restaurangen. tanken – och något som skrevs in i avtalet som upprättades – var att ths och den nya restaurangen som vann upphandlingen, fazer amica, skulle få varsitt tillstånd. något som i efterhand visade sig vara omöjligt.

Frågan om hur det går med att skaffa kåren ett nytt permanent alkoholtillstånd är en fråga som tas upp varje kårfullmäktige-möte. Svaret från kårens ledningsgrupp är vanligtvis varianter på ”vi jobbar på det” och sällan mer uttömmande än så. Därför tänkte jag här redogöra för vad som egentligen händer, och har hänt. hur har vi lyckats hamna i den här obekväma sitsen och varför lyckas vi inte ta oss ur den? Det hela kan ställas upp i ett problem med två alternativa lösningar.

PrOblemet: Avtalet som upprättades mellan kåren och Amica säger att båda ska ha varsitt permanent alkoholtillstånd. tillståndsmyndigheten i Stockholm är dock väldigt tydliga med att de endast tillåter ett tillstånd per serveringsyta. Att både thS och Amica skulle ha tillstånd att servera alkohol i Nymble är alltså inte möjligt.

lösningsalternativ 1: thS får tillståndet. Detta bety-der att vi också måste skaffa oss ett livsmedelstillstånd och att det är vi som måste stå för matlagningen vid sittningar, eller i alla fall vara ansvariga för den och hyra in personal. Alla som jobbar på en tillställning där det serveras alkohol måste nämli-gen vara anställda av tillståndshavaren, enligt lag.

lösningsalternativ 2: Amica får tillståndet. Detta alternativ innebär att all personal istället måste vara anställd av restaurangen, precis som det var på hörS tid. Detta omöjlig-gör till exempel ett ideellt arbetande klubbmästeri, då även barpersonalen måste vara anställda av Amica och avlönad enligt kollektivavtal.

De två alternativen känns väldigt tydliga, om än lite krångliga att genomföra båda två. Så varför tar det då så lång tid att komma fram till vilket av dem det blir? och varför ingick thS ett avtal med Amica som säger att båda parter ska få tillstånd att servera alkohol från första början?

Det finns flera orsaker till det. bland annat handlar det om att det trots allt är helt vanliga, om än ambitiösa och drivna, studenter som sitter i kårledningen och skriver avtal och förhandlar, och att de dessutom byts ut varje år. Därtill gick man länge och hoppades att tillståndsmyndigheten skulle göra något slags undantag – vilket man har gjort i andra delar av landet på andra kårhus – och låta thS och Amica få varsitt alkoholtillstånd ändå. Något som bottnar i att den förra styrel-sen som gjorde avtalet säger att de hade en muntlig överens-kommelse med tillståndsmyndigheten om att det var okej. Det var inte förrän ungefär en månad sedan som alla parter insåg att det inte är det.

Det är inte helt otänkbart att frågan äntligen är löst eller åtminstone på god väg att lösas när det här numret av osqleda-ren når kth-studenternas brevlådor. Men det är lika tänkbart att förhandlingarna fortfarande pågår. Under tiden är det helt tyst i kårhuset på kvällar och helger. De tillfälliga tillstånden är förverkade – vi har redan fått 16 stycken i år (varav det sista i och för sig är för den kommande tentapuben i december) och att vi skulle få ännu ett är inte särskilt troligt. Speciellt inte om inte en lösning på tillståndsproblemet är nära förestående.

Det är inte bara mindre kul för studenterna att det inte händer något i Nymble. har vi inget permanent tillstånd blir det också väldigt svårt för programgruppens ordförande att dra in några pengar och på så sätt täcka sin egen lön. Just nu kostar pro-gramgruppen alltså en hel del mer än vad den smakar. Frågan är hur medlemmarna ställer sig till det.

sara erikssonchefredaktör osqledaren 08/09

© 2008 Accenture. All rights reserved.

Always aiming for higher ground.Just another day at the office for a Tiger.

Visit accenture.se/jobb

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.

Opportunities in business consulting

s. 7

teknOlOger är i allmänhet smarta individer med en bred teknisk kompetens. vi sover med miniräknaren under kudden, kodar eleganta program och bygger snygga maski-ner. Dessutom har många teknologer talanger som egentligen inte har så mycket med teknik att göra. en del sitter och filar på krångliga in-vesteringskalkyler på fredagskvällarna medan andra roar sig med att läsa in ett extra språk eller ta fram grafiskt material till olika projekt på campus. De som tar examen från kth är kungar på att lösa akademiska uppgifter inom högskolans skyddande sfär. Men sedan när dagen du längtar efter äntligen kommer, den första måndagen på det nya jobbet, blir allt pannkaka trots fem års akademiska förbere-delser. istället för att svettas ensam med en serie modulbaserade problem i några timmar tvingas du samarbeta med andra ingenjörer, och dessutom ständigt se dina banbrytande visioner kompromissas till smulor av lagar och budgetramar.

företag har insett vikten av att nyanställda inte ”bara” har teknisk kompetens i världsklass, utan även förmåga att utforma marknadsinriktade tekniska lösningar inom strikta finansiella ramar, och sedan för-klara och förmedla frukten av arbetet på ett övertygande sätt till personer utan teknisk bakgrund. För att kontrollera ifall en poten-tiell medarbetare har den rätta mentaliteten och erfarenheten för att passa in i den nya gemenskapen grillas ofta studenter med ett exempelproblem, eller ett så kallat ”casepro-blem” av företaget. För att glänsa i denna del av arbetsintervjun krävs inte bara att du är bra på ditt teknikområde, du måste kunna sätta dina kunskaper i ett sammanhang, sålla ur viktig information, och finna en lösning

till ett problem som ibland inte ens finns definierat. Detta sker under stark tidspress och lösningen ska sedan presenteras med en slagkraft så chefen nästan ramlar av stolen.

båDe stuDenter och företag upplever att de som examineras från kth ofta saknar erfarenhet av att lösa tvärvetenskapliga pro-blem på ett tävlingsinriktat sätt. vi måste helt enkelt träna på att lösa case! en del kurser på kth har börjat integrera case i utbildningen, men långt ifrån alla studenter känner sig be-kväma med tanken att arbeta med ett näst in-till oöverstigligt näringslivsförankrat problem (ofta i grupp) och sedan presentera lösningen för sin drömarbetsgivare. För er som vill lära er mer om case och hur man löser dem med stil, finns nu thS Case. vi erbjuder före-läsningar om case som ger både inspiration, insikt om hur företag arbetar med case, samt tips för att bli en bättre caselösare. Dessutom erbjuds tävlingar och seminarier där det finns möjlighet att prova på att lösa ett case, vässa tungan, och presentera lösningen inför en rik-tig jury. Att träna på caselösning medför att du ökar chanserna att lyckas både på arbets-intervjun och första arbetsdagen, får chansen att knyta kontakter med nya människor och dessutom ha kul. ta chansen att slå din po-tentiella chef med häpnad redan från dag ett. Skriv upp dig på vår mailinglista så kommer vi ut med mer information inför varje event.

mikael raPP, elis kUllberg & Per nYsTrÖm

ths case, www.thscase.se

debaTT osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

om case

“både studen-ter och före-tag upplever att de som examineras från kth ofta saknar erfarenhet av att lösa tvär-vetenskapliga problem på ett tävlingsin-riktat sätt.”

KTHs studenterpå efterkälken när det

gäller att lösa caseidag letar företagen inte bara efter hög teknisk kompetens när de rekryterar ny arbetskraft. kths studenter bör därför vidga sina vyer och se till att lära sig lösa case, menar mikael rapp, elis kull-berg och per nyström från nystartade föreningen ths case.

© 2008 Accenture. All rights reserved.

Always aiming for higher ground.Just another day at the office for a Tiger.

Visit accenture.se/jobb

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.

Opportunities in business consulting

s. 8

debaTT osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

finns det plats för kvinnliga ingenjörer i dagens tyskland?

european young engineers (eye) är en organisation som samlar unga ingenjörer och teknologer från hela europa. två gånger per år anordnas en konferens med syfte att främja kontakter mellan företag och studenter från olika europeiska länder. i oktober 2008 anordnades denna konferens i düsseldorf, tyskland av eyes tyska medlemsorganisation vdi.

”Do it with an European engineer”

finns det plats för kvinnliga ingenjörer i dagens tyskland?

temat för årets konferens var ”Do it with an european engineer” och tonen sattes redan i öppningstalet där avsaknaden av kvinnliga ingenjörer påpekades med skämtet: ”Det går fyra män på en kvinna på den här konferensen, så tjejer – det är bara att sätta igång”. Dagen fortskred med väl-planerade studiebesök och avslutades med en storslagen galamiddag. efter företags-minglande och en obegränsad mängd gratis alkohol förändrades vårt trevliga middags-sällskap från politiskt korrekta tyska unga manliga ingenjörer, till några som kläcker ur sig irrelevanta åsikter om svenska kvinnors sexvanor.

Morgonen därpå var det dags för panelde-batt med deltagare från tyskt näringsliv; bruno o. braun, ordförande för vDi samt vD för tÜv rheinland Group, Christoph Dänzer-vanotti, hr-ansvarig på e.oN, Albrecht ehlers, hr-ansvarig på hochtief AG samt Michael Stückradt, minister med ansvar för teknik, forskning och utveckling i delstaten Nordrhein-Westfalen. Debatten som egentligen till största delen bestod av företagsreklam och inte så mycket debatt började med en filmsnutt där frågan “vad är en ingenjör” ställdes till förbipasserande på gatan. 90 procent av de tillfrågade var kvin-nor med svar som ”vet inte”, ”Någon som klär sig fult”, ”en sexig man”, ”vet inte”, ”vet inte” och så ibland dök det upp en man i rutan som svarade saker som: ”Någon som jobbar med teknik”, och så åter tillbaks till kvinnorna som inte visste. När filmen är slut nämner den kvinnliga moderatorn Mrs Woggan-kaiser att hon är stolt fru till en in-genjör som ”faktiskt klär sig snyggt” varefter hon med glimten i ögat tillägger: ”men det är ju för att jag handlar hans kläder”. Alla fyra män i panelen skrattar.

när Det är Dags för braun att göra reklam för sitt företag pratar även han om hur gärna de vill locka kvinnliga ingen-jörer till sitt företag, bland annat genom att anordna mentorskapsprogram för kvinnor.

han nämner även att hans företag försö-ker inspirera kvinnor till att söka sig till de tekniska utbildningarna men att det kan bli svårt då ”de flesta kvinnor inte ens kan stava till ordet ingenjör”.

viD frågestunDen i slutet av debat-ten fick en ung brittisk student första ordet. Frågan löd huruvida de äldre männen i panelen har funderat över att de med sina manschauvinistiska åsikter kanske har del i problematiken kring varför kvinnor inte sö-ker sig till tekniska utbildningar och företag. en pinsam tystnad uppstod och moderatorn såg sig osäkert omkring för att hitta någon hon kunde lämna över frågan till. Männen samlade sig och svarade utan att egentligen ge ett svar – lösningen på problemet ansåg de vara att införa dagis på sina arbetsplatser, så att kvinnor slipper stanna hemma och ta hand om barnen…

Dagen efter när det var dags att checka ut från hotellet frågar den manliga receptio-nisten oss vilket rum väskorna ska hämtas ifrån. Morgontrötta som vi var gav vi olika svar, varpå han säger ”hehe, hade det varit en skoaffär hade ni vetat vilket håll att gå åt”. kan tyckas att detta inte var mer än ett dåligt, ogenomtänkt skämt men för oss som i tre dagar hunnit med att bli förolämpade av både företagschefer, ”vanliga” tyska in-genjörer och unga studenter var det ganska tröttsamt att än en gång behöva bli behand-lade med en nedlåtande attityd enbart på grund av vårt kön.

De stOra sPOnsOrerna till denna konferens påpekade upprepade gånger hur gärna de vill locka kvinnliga ingenjörer till sina företag, men genom ovanstående kom-mentarer förlorar de snabbt sin trovärdig-het. De har lärt sig vad som bör sägas för att vara politiskt korrekta, men skrapas det lite på ytan märks det tydligt att de själva var-ken har förstått eller står för dessa åsikter. Mentaliteten att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barnen belyses extra då de

anser att dagis är lösningen på problemet att det finns för få kvinnliga ingenjörer. här gick vi runt och trodde att män har lika stort ansvar för sina barn... För oss är dagis en självklarhet och det borde det även vara i ett välfungerande i-land som tyskland. Det är inget man kan locka med som en bonus när man nyrekryterar. Detta speglar så tyd-ligt vilken uppfattning man fortfarande har om kvinnan i tyskland, en uppfattning som är i nivå med hur det var i Sverige för 30 år sedan. Förändring måste ske i de högre positionerna för att tydligt visa att familjeliv är bådas ansvar. Det handlar inte enbart om frågan om hur man som ingenjör ska kunna kombinera familj och arbete, utan om hur man blir behandlad som kvinna av en tysk man. Skrämmande nog kom de flesta sexis-tiska kommentarer från unga tyska manliga ingenjörer, vilket tyder på att detta inte är en generationsfråga utan snarare ett bevis på det tyska klimatet.

våra förväntningar på konferen-sen var att åka dit och nätverka och för att se vad tyskland som ett ledande tekniskt land har att erbjuda snart utexaminerade civilingenjörer och om landet kan tänkas vara en potentiell framtida arbetsplats. Den respektlöshet som visades gentemot oss åskådliggjorde tydligt att de inte ser oss som framtida kollegor eller chefer. Självklart är vi medvetna om att man inte kan döma ett helt land utifrån några enstaka individers uppförande under dessa tre dagar, men det vi upplevde tyder på en acceptans för sexistiska skämt och fördomar mot kvin-nors intelligens i det tyska samhället och företagsvärlden. Slutsatsen vi drar är att många tyska företag inte är redo för kvinn-liga ingenjörer, och definitivt inte kvinnliga ingenjörer från Sverige.

sara berglUnd elektroteknik

soFia seraFimovska farkost-teknik Fo

To

og

uz

ha

n e

rim

s. 9

debaTT osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

svar till ”använd er makt, armada!” ur osqledaren nr 2

många verkar ha accePterat detta, och det är ett stort problem eftersom ett sådant beteende kan komma att stjälpa den utveckling Alexander olsson hoppas det skall skapa. Problemet är att den metod man som konsument använ-der för att påverka sin omgivning inte kan användas på samma sätt inom ens yrkesutövande. Som konsumenter kan vi välja att köpa produkter som är ”hållbara”, se till att vi betalar för vår miljöpåverkan när vi betalar för produkten, för att på så sätt göra företag som minimerar sin miljöpåverkan mer konkur-renskraftiga. ett enkelt sätt att skapa den förändring vi vill se i världen.

Men kan vi, och bör vi, agera på detta sätt som producenter? låt oss undersöka det. Ponera att vi agerade ur ett ideologiskt perspektiv, och bara accepterade jobb på företag som arbetade med hållbar utveckling. vad skulle resultatet bli?

resultatet skulle bli att väldigt många företag som arbe-tade med cleantech skulle få extremt kompetent arbetskraft. Men framför allt betyder det att företagen skulle få detta inte på grund av att deras affärsidé har ett stort värde, att de erbju-der en tjänst som efterfrågas eller en stimulerande arbetsmiljö, utan bara på grund av att de ämnar skapa en ”hållbar utveck-ling”. Denna typ av agerande efter ideologi är något av det vär-sta som kan hända ett kapitalistiskt system. i ett väl fungerande ekonomiskt system kommer de goda affärsidéerna att gynnas, både av investerare, och av sin förmåga att anställa kompetent personal. Stör vi denna balans, som det finns många historiska exempel på, sker oundvikligen följande: boom, sen bust. Det absolut värsta som skulle kunna hända cleantech och hållbar utveckling just nu är att den bubbla många redan talar om, förvärrades ytterligare av att vi agerade inte efter vårt egenin-tresse, utan efter vad vi ansåg vara ”rätt” utveckling. För när en

bransch väl når ”bust”-fasen, då spelar det ingen roll längre hur bra affärsidé du har, varken investerare eller arbetskraft vill ha med dig att göra. Niklas Zennström hade extremt svårt att få 20 miljoner kronor för att utveckla Skype, men boo.com kunde få 120 miljoner dollar utan problem, bara några år tidigare.

låt Oss lära av it-bubblan! om vi väljer jobb strikt efter hållbar utveckling kommer vi att underminera den rörelse som vi önskar att starta. väljer vi istället att investera i de riktigt bra cleantech-idéerna, inte för att de är hållbara, utan för att vi tror att deras affärsidé är riktigt bra och kommer att generera massi-va inkomster, ser bilden helt annorlunda ut. Då gynnas ett litet antal svenska bolag, som alla har stor internationell potential, då de får mer kompetent personal som kommer att prestera bättre. tror du inte att et (energy technology) kommer att bli större än it, strunta helt enkelt i cleantech. Men känner man till nettoenergi-skillnaderna mellan ”antracitecoal”, ”bitominous coal”, ”subbitominous coal” och ”lignite”, samt hur mycket som återstår av de olika sorterna att återvinna, kan man se in i framtiden. hur mycket var det international energy Agency höjde den förväntade minskningen av oljeproduktionen med de kommande åren?

Om cleantech är framtiden eller inte, det är upp till dig själv att tycka till om. Men vill du liksom jag se denna föränd-ring, låt oss möjliggöra den genom att uppmana alla de 16 000 ingenjörer som examineras från kth att kräva att få arbeta med en affärsidé de verkligen tror på. Sedan om det råkar vara cleantech eller inte, det är inte relevant.

Hjalmar nilsonne industriell ekonomi

alexander olsson, ordförande i seek, uppmanade oss i förra numret av osqledaren till att i egenskap av ingenjörer påverka framtida arbetsgivare. han förslog att om vi, 16 000 ingenjörer från kth, kräver att få arbeta med cleantech och hållbar utveckling, kommer företagen vara tvungna att anpassa sig själva, och sina tjänster, efter våra krav.

”Stirra er inte blinda på cleantech”r

eplik

frå

n se

ek

Hållbar utveckling är inte en brancH

för att svara På hjalmar Nilsonnes debattartikel vill jag till och börja med säga att jag tror det råder en viss begrepps-förvirring. hållbar utveckling är inte en bransch och kan därför inte jämföras med it-boomen. Det är skillnad på ”hållbar utveckling” och ”cleantech”, där cleantech kan betraktas som en bransch och hållbar utveckling är en samhällsutveckling.

Men att cleantech skulle vara en fluga och att cleantech-företagen ingår i en ”et-bubbla” är för mig fullständigt ologiskt. De flesta cleantech-företag är stabila företag med många år på nacken, som fått ett uppsving med ökande priser på energi och andra råvaror. Andra företag har nyligen börjat jobba med cle-antech, för de inser att det inte går att fortsätta med ”business as usual”, fossilbränslena måste ersättas med någonting hållbart. De fossila bränslena har producerats under 100 000 000 år och konsumerats på 100 år, det säger sig självt att det inte fungerar. Det är möjligt att vi kommer att få se övervärderade cleantech-

företag, men den omställning som nu sker är dock oundviklig. Problemet är att omställningen går för långsamt och här har du som ingenjör – och en av de mest kunniga i samhället – ett speciellt ansvar.

sen blir jag lite förskräckt. hjalmar Nilsonne skriver bland annat: ”Ponera att vi agerade ur ett ideologiskt perspektiv, och bara accepterade jobb på företag som arbetade med hållbar utveckling. vad skulle resultatet bli?” Frågan är vad som är alternativet till det? Jo, att vi bidrar till en motsatt utveckling, en ohållbar utveckling.

stuDenter har i alla tiDer varit de som utmanar rådande strukturer och normer. Nu utmanar vi den föråldrade fossilbränsle-ekonomin, nu kräver vi att de företag vi låter oss anställas på ska vara del av en omställning till ett hållbart samhälle.

alexander olsson ordförande seek

en student som är anmäld för fusk i en kurs får idag vänta i genomsnitt 11,14 månader på att bli antingen fälld eller rentvådd; något som kan vara både psykiskt påfrestande och i värsta fall leda till indraget studiebidrag.

vid pressläggningen av detta nummer av osqledaren är det inte helt klart om studentkåren väljer att gå vidare, men det finns en påtaglig chans att thS kommer att Jo-anmäla kth. Allt hänger på ett möte som ska hållas med kth nästa vecka (läs: denna vecka). visar kth då att de tar problemet på allvar kan en eventuell anmälan skjutas på framtiden.

Att anmäla är inte helt okontroversiellt och en del menar att en anmälan skulle riskera att försämra de goda relatio-ner kåren har med kth idag.

Johan Fagerhem, utbildningsansvarig på thS, har jobbat med frågan i höst.

Vilken kontakt har ni haft med KTH i frågan hittills?– vi har framförallt varit i kontakt med rektor, förvalt-ningschefen och universitetsförvaltningens juridiska avdelning.

Varför överväger ni att anmäla och vad tror ni att ni skulle uppnå med en sådan anmälan?– vi har försökt kommunicera att vi ser detta som ett pro-blem som är akut och att vi prioriterar det högt. Däremot har kth inte gett tillfredställande respons. vi har krävt konkreta mål och fått dunkla svar som bäst. en anmä-lan skulle signalera att detta är viktigt för oss och skulle förhoppningsvis få kth att höja prioriteringen av att lösa problemet.

Finns det inte en risk att en anmälan skulle riskera att försämra förhållandet mellan KTH och THS och i värsta fall göra det svårare för THS att påverka KTH i sådana här frågor i framtiden?– thS företräder studenter, och i det här fallet drabbar de långa handläggningstiderna på ett uppenbart sätt enskilda studenter. Frågan har diskuterats med kth i ungefär två år, och skolan har inte lyckats leva upp till att korta hand-lingstiderna till en rimlig nivå. Att anmäla det hela till Jo skulle vara ett sätt att lyfta ärendet till en högre instans.

s. 10

valberedningen blir arvoderadpå kårfullmäktigemöte 2 den 30 oktober bestutades det att valberedningen ska få 2 studiemedelsveckor per person och år i arvode. argument som åberopades var att de som jobbar i valberedningen utför ett viktigt jobb och att de sällan får den uppskattning de förtjänar, men också att arvoderingen ger kf större befogenheter att kräva att valberedningen jobbar så mycket som den ska. de som röstade emot menade bland an-nat att det finns andra sätt att få fler att söka till valberedningen än ekonomiska incitament och att det inte är för pengarna studenter engagerar sig i kårens verksamhet.

valberedningen ska enligt ths stadgar bestå av 3 till 6 ledamö-ter. under det aktuella kårfullmäktigemötet utökades antalet valberedare från 2 till 6 personer. de valdes dock innan propo-sitionen om arvodering gick igenom.

aktuellt (TexT sara eriksson)

inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

Studentkårenkan komma att JO-anmäla KTHosqledaren skrev i förra numret om de långa handläggningstiderna vid utredning-en av disciplinärenden på kth. nu kan ths komma att anmäla kth till justitie-ombudsmannen och högskoleverket.

Hsv Har kartlagt rankningssystem

majoriteten av dagens rankningslistor ger knappt någon infor-

mation till studenterna alls. en topplista över lärosäten säger

väldigt lite om kvalitetsskillnaderna, menar högskoleverket,

som har redovisat sitt regeringsuppdrag om att kartlägga olika

rankningssystem och bedöma förutsättningarna och för- och

nackdelar med ett system för rankning av svenska universitet

och högskolor. syftet är att ta reda på i vilken utsträckning

rankning kan fungera som studentinformation. De flesta

rankningslistor består av sammanvägda resultat där rankningen

presenteras i form av en topplista med lärosäten som är ”bäst”

och ”sämst”. högskoleverket är kritisk mot denna typ av rank-

ning eftersom den inte uppfyller studenternas informationsbe-

hov.– det är bättre med mångdimensionella rankningar, gärna

interaktiva, där studenterna själva kan välja vilka kriterier som

är viktiga och relevanta för dem, säger anders flodström,

universitetskansler och chef för högskoleverket.

TexT olle blomqvist/kth-ekot

20 miljoner till forskning om miljöhållbart samhällsbyggande, hållbara transporter, miljöskydds-teknik, användning av biologiska naturresurser, lätta och avan-cerade material samt energi är de sex styrkeområden inom miljöteknik som formas utlyser totalt 20 miljoner kronor för åren 2009-2011. detta är formas andra utlysning inom miljö-teknik.

i utlysningen välkomnas ansökningar som är systeminriktade, tvärvetenskapliga och ämnesövergripande, som behandlar samhällsvetenskapliga aspekter samt avser projekt kopplade till demonstrationsprojekt. Samfinansiering från näringslivet med 50 procent krävs. formas samverkar inom miljöteknikområdet och inom denna utlysning med vinnova och energimyndig-heten.

TexT olle blomqvist/kth-ekot

s. 11aktuellt (TexT sara eriksson)

inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

Årets lärare:Linda Kann, CSC

illU

sT

raT

ion

lin

da

ka

nn

linda kann, csc-skolan, får utmärkelsen årets lärare 2008 som delas ut av ths varje år. priset består av en vandringspokal, ett diplom samt ett stipendium från ericsson på 25 000 kronor.

ur motiveringen: ”det som gör linda till ett föredöme för andra lärare är kanske främst att kurserna förbättras från år till och år, och att hon (uppenbarligen) samarbetar med sina kollegor för att tillsammans med dem ge så bra undervisning som möjligt till studenterna.”

Pro

gram

men

ska

bli

färr

e

”rör inte vårt medieteknikprogram.” heter en grupp på Facebook med 114 medlemmar. Många studenter, och även anställda på kth, verkar oroliga över utredningen som de har hört talas om pågår och tror att just deras program kommer att försvinna.– Det är två uppdrag vi har gett till skolorna. ett okontroversiellt som handlar om att sammanföra utbildningarna med masterprogram så att de som började plugga treåriga program hösten 2007 ska kunna läsa vidare 2010, säger Sigbritt karlsson, prodekanus på fakulteten med ansvar för strategiska utbildningsfrågor och som leder utred-ningen.– Den andra delen som vi skickade ut till skolorna i månadsskiftet oktober/november berör skapandet av bredare ingångar.

Förslag har tagits fram på vilka program som skulle kunna slås ihop och just nu håller skolorna själva på att utvärdera om och hur det skulle kunna fungera. tanken är att de programspecifika kurserna inom de olika utbildningarna istället ska finnas som inriktningar. Men bara för att man ser över möjligheterna för att till exempel media, elektro, mikroelektronik, it och data ska slås ihop på något sätt bety-der inte det att det är säkert att det kommer att hända. – Det här är en förutsättningslös översyn. blir det ingen bra ingång rör vi inte de programmen, säger Sigbritt karlsson.

Anledningen till att man nu vill skära ner på antalet program är bland annat att nyrekryteringen till kth sjunker (även om den höjdes nu senast). tidigare har man svarat på detta genom att knoppa av en del inriktningar och starta nya program, som till exempel Design- och produktframtagning och bioteknik. Det som hände då var istället att intresset sjönk. Framförallt masterprogrammen behöver ses över. idag finns det hela 55 stycken, och enligt Sigbritt karlsson är endast en tredjedel av dem välrekryterade. en del har så lite som fem studenter.

tack vare införandet av bolognasystemet finns det idag flera olika examina att ta på kth. Civilingenjörsutbildningarna finns kvar (”det är här kth har sin nisch”), men är femåriga. högskoleingenjörsut-bildningarna finns också kvar, men det är därefter möjligt att läsa ytterligare ett eller två år och ta en master. Dessutom går det på vissa skolor att ta en bachelor. vad är egentligen skillnaden på att gå ett civilingenjörsprogram och ta en master? – bra fråga. Det beror nog på vad man går. Masterprogrammen är forskningsförberedande och civilingenjörsutbildningarna är yrkesför-beredande. Men tar man först en högskoleingenjörsexamen och sen en master blir de två ganska lika.

Vad vill du säga till dem som är oroliga?– Jag tycker inte att de ska vara oroliga. Så länge vi har forskarutbild-ningar och forskning inom de områden vi har på kth är vi väldigt måna om att ha en bra grundutbildning och avancerad utbildning. och framförallt: vi vill att ungdomar ska tycka att det är spännande att vara ingenjör.

19 december ska skolorna rapportera. Under våren ska diskussioner föras. Studentrepresentanter sitter i alla råd och Sigbritt karlsson uppmanar enskilda studenter att föra fram sina åsikter i frågan till dem. Maila till utbildning@ths.kth.se.

just nu pågår en utredning för att undersöka vilka program som kan slås ihop och hur framtidens utbildningar på kth ska se ut. det handlar om att minska antalet civilingenjörs-, högskole- och mas-terprogram för att därigenom förbättrakvaliteten och höja söktrycket.

1. sigbritt karlsson på sitt kontor

FrågaFysikern

professor göran manneberg är universitetslektor i fysik på kth. två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. även detta läsår svarar göran på dina frågor om stort och smått.

FRÅGA många av mina vänner brukar knacka ett par gånger på läskburken innan de öppnar den och hävdar att detta gör att den då inte bubblar över. jag tror på dem – empiriska försök har visat att det stämmer. men varför?”sune”

SVAR Detta är uppenbarligen en av de stora samtidsfrågorna. Det finns gott om sajter på internet som diskuterar och förklarar, exempelvis http://chemistry.about.com/od/howthingsworkfaqs/f/cantapping.htm.

Kortfattat är det i alla fall så att det alltid finns bubblor av icke-upplöst gas inuti en burk. Mer om den skakats eller blivit varm. Om trycket i burken plötsligt faller så kommer de bubblor som ligger utmed väggarna eller sitter i botten att rusa i tryckgradientens riktning, det vill säga uppåt. De sliter därmed med sig

brun kladdig vätska och burköppnaren blir ofrivilligt brun utan sol (no Berlusconi pun intended). Knackar man på burken innan öppning samlar sig bubblorna nära ytan och sliter följaktligen inte med sig så mycket vätska.

Ännu viktigare är dock att öppna sakta så att tryckgradienten blir mindre.

GöRAn

inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

fråga fysikern

Många studenter får alltför lite under-

visningstid och träffar sina lärare bara

några få timmar i veckan. Inget har

större betydelse för lärandet är tiden

med en god pedagog. Läraren är också

en av studentens viktigaste inspira-

tionskällor. Kunskaper och färdigheter

utvecklas i samspel mellan lärare och

student och emellan studenter. TCO

vill därför se ökade satsningar på hög-

skolan för att möjliggöra mer tid för

lärande samtal.

Tid är utbildningskvalitet

Utbildning för ett bra liv

TCO.utbildn.orig85.indd 1 08-09-23 09.24.11

ILLU

STR

ATIO

N: L

IV S

TR

ÖM

QU

IST

FoT

o m

arc

us

blo

m

s. 12

Har du en fråga? maila den då

till osqledaren@ths.kth.se

Många studenter får alltför lite under-

visningstid och träffar sina lärare bara

några få timmar i veckan. Inget har

större betydelse för lärandet är tiden

med en god pedagog. Läraren är också

en av studentens viktigaste inspira-

tionskällor. Kunskaper och färdigheter

utvecklas i samspel mellan lärare och

student och emellan studenter. TCO

vill därför se ökade satsningar på hög-

skolan för att möjliggöra mer tid för

lärande samtal.

Tid är utbildningskvalitet

Utbildning för ett bra liv

TCO.utbildn.orig85.indd 1 08-09-23 09.24.11

ILLU

STR

ATIO

N: L

IV S

TR

ÖM

QU

IST

sTeg 1: julpyntsom vi alla vet är studentens plånbok inte den tjockaste, ändå verkar det alltid finnas pengar över till öl (någon indekstudent kan kanske förk-lara varför?). dra nytta av detta faktum och pynta julgranen med färggranna ölburkar i år. heineken och mariestads passar perfekt i en grön plastgran (the gran that keeps on giving).

vill du visa någon att du älskar denne speciellt mycket? slå i såna fall in dina julklappar i gamla tentor (undvik f-tentor, de förstör stämningen).

sTeg 2: klädselen tomteluva för 50 spänn kan faktiskt göra mycket för att öka julstämningen, samtidigt som den även håller ditt huvud underbart varm i din kalla fuskisolerade studentlya. komplettera med en mysig norsk ylletröja alternativt en röd t-shirt med juligt tryck och julstämningen är ett faktum.

...fixa julstämning – billigt!Första snön har fallit och det är svinkallt och mörkt ute. Då finns det bara en sak som värmer våra studenthjärtan – tanken på att det snart är jul. denna ho-ho-how to visar därför hur man skapar julstämning till csn-priser! no pepparkakor were harmed during the making of this article.

s. 13

inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

how to/kth i världen

sTeg 3: mat och dryckvad vore jul utan glögg, pepparkakor och eiskonfekt? ungefär som en fylla utan en bigmac klockan fyra på morgonen, that’s how! desvärre är julmat något dyrare än ramennudlar – tur att man tröttnar på pep-parkakor innan man ens har pyntat granen.

Infinner sig julstämningen inte snabbt nog? Även det finns det en lösning på, den börjar på ‘V’ och slutar på ‘odka’, glöm bara inte att tillsätta russin och mandlar, det är detaljerna som gör hela skillnaden mellan en vanlig fylla och en julfylla.

joakim lööv studerar tredje året på medieteknik vid kth och har bestämt sig för att pröva vingar-na på andra sidan jorden – japan närmare bestämt. där studerar han en kurs i japanska, compu-ter science och speech/speaker recognition på tokyo institute of technology, titech, som är ja-pans största tekniska universitet.

Varför just Japan? – Jag har alltid varit intresserad av den asiatiska kulturen, kanske för att den är så annorlunda mot den europeiska, och Japan kändes som det självklara valet för att studera i ett år i Asien.

Vad är det roligaste som hänt under din studietid där?– Det finns inget specifikt jag kan säga som är det roligaste utan det är hela upplevelsen av att befinna sig i en annan kultur, lära känna ja-paner och studenter från hela världen, utforska en av världens häftigaste städer och uppleva den spännande mixen av gammal japansk kul-tur blandat med det moderna högteknologiska och allt annat som gör det hela roligt. Men jordbävningssimulatorn var rätt rolig faktiskt när jag tänker efter. Det är även en speciell upplevelse att åka tunnelbanan under rusnings-trafik där personal på perrongen får hjälpas åt för att skjuta igen dörrarna då det är så trångt att de inte går att stänga automatiskt.

Vad är ditt tips till andra som vill åka till Japan?– Försök att åtminstone lära dig katakana, ett av alfabeten de använder, så blir din vardag mycket enklare. Det används på menyer och

namnet på matvaror i butikerna och allt blir så mycket enklare om du kan förstå vad det är för något du håller i handen när du står där i butiken och slipper komma hem med något annat än det du tänkt dig.

Skillnaden mellan KTH och Japan?– På titech fungerar studierna på ett helt annat sätt än på kth. När du har passerat Undergraduate så hör du till ett forskningslabb lett av en professor där du sysslar med ett forskningsprojekt parallellt med dina studier. Din professor har väldigt mycket att säga till om och om han vill att du ska vara i labbet mellan vissa tider eller läsa vissa kurser är det bara att gilla läget. om man ska hit och stu-dera så får man vara beredd på att det kan vara mycket arbete och långa dagar i vissa fall.

vill du läsa mer om Joakims vardag rekom-menderas hans flitigt uppdaterade blogg om livet i Japan:http://jockeinjapan.wordpress.com/

TexT eva olsson

big

in j

apan

ktH

i: to

kyo

Lån med låg rörlig ränta under hela studietiden Studentföräldralånet är till för dig som är eller blir förälder under din studietid. Med lånet får du som studerande förälder lite mer utrymme i den ibland ekonomiskt ansträngda vardagen.

Utbetalningsperioden Med lånet får du en utbetalning på 1 200 kronor per månad under studie-tiden (max sex år). Räntan under utbe-talningsperioden är låg, f.n. 2 % .

MellanperiodenDu har en betalningsfri period på två år medan du etablerar dig i arbetslivet och får en riktig inkomst. Räntan är f.n. 2 % även under denna period.

Återbetalningsperioden Återbetalningsperioden är alltid 36 månader. Räntan under perioden är rörlig. Aktuell ränta hittar du alltid på www.danskebank.se/sflvillkor.

Exempel: Om du studerar under 3 år utbetalas totalt 43 200 kronor och lånets totala löptid är 8 år.

Den effektiva räntan är per 081001 3,74 %. På www.danskebank.se/sf lvillkor kan du alltid se aktuella

räntevillkor och räkneexempel baserade på olika låneperioder. Du kan också utnyttja vårt

kalkylverktyg och se hur ett studentföräldralån påverkar din vardagsekonomi.

Läs mer om lånet – och ansök online – på www.danskebank.se/studentforaldralanet.

För att kunna söka Studentföräldralånet måste du:

• vara över 18 år • ha barn som är under 18 år• vara vårdnadshavare för barnet/barnen

• aktivt studera på CSN-berättigad utbildning• uppfylla CSN:s krav för studiemedel

samt tilläggsbidrag för förälder.

Du får inte ha några betalningsanmärkningar.

Nyhet för studerande med barn

215x285 SE Danske ForældreStudie1 1 22/10/08 8:42:10

s. 15

osqledaren granskar osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

digigirlz

media – men jag kan inte låta bli att känna en bitter eftersmak. Microsoft är trots allt ett företag. Även om DigiGirlz når sitt mål att få ett hundratal unga tjejer att bli mer intresserade av it varje år, är det Microsoft-program de blir indoktrinerade i. oPPs (offentligt-privat-partnerskap) i all ära, men att kth så lättvindigt går med på att lära ut ett kommersiellt företags pro-dukter – som deltagarna sedan måste betala både i pengar och integritet för att få använda – känns inte helt politiskt korrekt. inte ens då syftet är gott.

var tog egentligen open source-traditionen på Nada vägen?

TexT sara eriksson

illUsTraTion felix lindberg

De 25 tjejerna som deltog i DigiGirlz när de besökte kth i slutet av oktober fick under tre dagar prova på några olika Microsoft-program och bland annat lära sig att lägga upp en liten hemsida, vad de kan göra med mobilen förutom att prata i den och göra film.

DigiGirlz. Smaka på ordet. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till bratz-dockorna, barbies i rosa minikjolar eller kanske ett eller annat tjejband av typen excellent. och känslan av att det daltas med tjejerna, att fördomarna om att tjejer inte är särskilt tekniska förstärks genom att deltagarna på DigiGir-lz får ganska ”fluffiga” uppgifter, kan inte låta bli att infinna sig. Microsoft-program som Powerpoint och Messenger har väl inte mycket med en ingenjörs jobb att göra?– vi hinner inte gå in på djupet, de är bara här i tre dagar, förklarar eva Pethrus från Microsoft som lig-ger bakom DigiGirlz i Sverige. – Det vi kan göra är att börja där tjejerna befinner sig idag och gräva där de står. Få dem att förstå att det de har i sin ficka eller handväska är teknik. Få dem att förstå att de redan kan, fortsätter hon.

Företeelsen kommer från USA från början där rörelsen växer sig större och starkare för varje år sedan 2000 då den startades. CSr (Corporate Social responsibility) är ett honnörsuttryck för företaget – titta bara på bill Gates och hans stiftelse – och de har valt att fokusera sina insatser på utbildningsfronten. De vänder sig till elever på högstadium, gymnasier och till blivande lärare på högskolor och universitet.

Digigirlz är ett fint initiativ – som utan tvekan är upp-skattat av deltagarna och har blivit okritiskt hyllat i allehanda

digigirlz är ett samarbete mel-lan kth och microsoft där hög-stadietjejer som snart ska välja gymnasieprogram får testa på olika datorprogram inom media och kommunikation. det uttalade syftet är att öka andelen kvinnor i it-branschen. initiativet kommer från microsoft som ställer upp med programvara, kameror och andra tillbehör, utbildning av labbhandle-dare i programmen och håller i två av de fem föreläsningarna. resten står kth för.

KTH lär högstadietjejeranvända Microsoft-produkter

med Digigirlz ”agerar [de] mot den rådande bristen på kvinnor i it-branschen”

Lån med låg rörlig ränta under hela studietiden Studentföräldralånet är till för dig som är eller blir förälder under din studietid. Med lånet får du som studerande förälder lite mer utrymme i den ibland ekonomiskt ansträngda vardagen.

Utbetalningsperioden Med lånet får du en utbetalning på 1 200 kronor per månad under studie-tiden (max sex år). Räntan under utbe-talningsperioden är låg, f.n. 2 % .

MellanperiodenDu har en betalningsfri period på två år medan du etablerar dig i arbetslivet och får en riktig inkomst. Räntan är f.n. 2 % även under denna period.

Återbetalningsperioden Återbetalningsperioden är alltid 36 månader. Räntan under perioden är rörlig. Aktuell ränta hittar du alltid på www.danskebank.se/sflvillkor.

Exempel: Om du studerar under 3 år utbetalas totalt 43 200 kronor och lånets totala löptid är 8 år.

Den effektiva räntan är per 081001 3,74 %. På www.danskebank.se/sf lvillkor kan du alltid se aktuella

räntevillkor och räkneexempel baserade på olika låneperioder. Du kan också utnyttja vårt

kalkylverktyg och se hur ett studentföräldralån påverkar din vardagsekonomi.

Läs mer om lånet – och ansök online – på www.danskebank.se/studentforaldralanet.

För att kunna söka Studentföräldralånet måste du:

• vara över 18 år • ha barn som är under 18 år• vara vårdnadshavare för barnet/barnen

• aktivt studera på CSN-berättigad utbildning• uppfylla CSN:s krav för studiemedel

samt tilläggsbidrag för förälder.

Du får inte ha några betalningsanmärkningar.

Nyhet för studerande med barn

215x285 SE Danske ForældreStudie1 1 22/10/08 8:42:10

s. 16

osqledaren granskar osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

sssB

att sätta oss studenter i första hand kan man tycka är en självklarhet för en stiftelse driven av den centrala organisationen för alla studentkårer i stockholm. man kan tycka att studenternas liv, eko-nomi och vilja ska vara tunga argument när beslut fattas. frågan är hur det fungerar när man är herre på täppan – är man fortfarande en hjälp då eller vill mycket ha mer?sssb, Stiftelsen Stockholms Studentbos-täder, sitter i den positionen idag. Många väljer att studera i Stockholm och bostads-situationen är minst sagt otillfredsställande. SSSb står då med öppna armar med sina8 000 studentlägenheter till förfogande, redo att ta emot den nyinflyttade studen-ten. 8 000 lägenheter kan låta mycket, men när det väl kommer till kritan är det ingenting i jämförelse med efterfrågan. kö-tiderna verkar heller inte ha någon tendens att sjunka, snarare tvärtom. enligt SSSb ser man istället en ökning i antalet ködagar detta år gentemot föregående. SSSb hävdar själva att stora barnkullar dessa årgångar är orsaken. De håller även med om att det kan bli så att finanskrisen kan göra att antalet ködagar kan komma att stiga ytterligare då många som blir arbetslösa väljer att studera. lösningen på bostadsproblemet ser med andra ord ut att vara långt borta.

Att studenter engagerar sig aktivt i sitt bo-ende borde från SSSbs sida ses som positivt, och man kan tycka att de borde dra nytta av detta för att ytterligare kunna förbättra sina boenden. SSF, Stockholms Studenthy-resgästers Förening, är det främsta organet för organisering av studenter engagerade i studentbostadsfrågor. SSF är en förening för boende i SSSbs lägenheter, och som de som bor hos SSSb automatiskt är medlem-mar i. SSF är med och förhandlar fram avtal om hyror och hyreshöjningar varje år och verkar för studenten. De har även rätt att nominera en person till SSSbs styrelse samt

att ha en representant från SSF som har yttranderätt på styrelsemötena.

enligt ssf tar, tyvärr, SSSb inte alltid emot dem med öppna armar. SSF menar att SSSb, i vissa frågor, verkar ovilliga att samarbeta. ett exempel på det är när SSSb i höstas lade fram ett nytt förslag till förhandlingsavtal där man istället för att förhandla om hyror varje år bara skulle göra det vart tredje år. Under dessa tre år skulle man, istället för förhandlingar, ta ett medelvärde av andras hyreshöjningar för att göra processen smidigare och snabbare. SSF med flera frågar sig då varför SSSb inte vill förhandla om hyror med sina egna hyres-gäster. hur viktiga verkar vi studenter vara för SSSb då? Detta förhandlingsavtal skulle också betyda att snittet på hyreshöjningarna inte bara baserades på studentbostäder utan att det även innefattade vanliga hyresrät-ter. borde man inte vara mer intresserad av studentens liv och ekonomi och inte jäm-föra den med vanliga arbetandes ekonomi? osqledaren har varit i kontakt med SSSb för att få svar på vad tanken bakom detta avtalsförslag var samt vad de skulle tjäna på att ha mindre kontakt med sina studenter, men SSSb har valt att inte kommentera frågan än då förhandlingarna enligt dem inte är klara. SSF står enade mot avtalet och oklarheter finns idag om hur avtalet kom-mer att se ut i framtiden.

ett avtal på tre år skulle betyda smidigare och snabbare hyresförhandlingar, men

utan några egentliga förhandlingar. enligt SSF förlorar studenten mer eller mindre sin rätt i frågan och får nöja sig med en förhandling vart tredje år. Många studenter stannar inte ens i huvudstaden så pass länge. Detta skulle även betyda att det hela tiden blir nya personer från SSF som är med vid förhandlingarna samt att studenten förlorar rätten att påverka sin egen bostadssituation under de tre år som löper mellan förhand-lingarna. SSF menar att det redan långa avståndet mellan studenten och SSSb då skulle förlängas ytterligare.

sssb är iDag i monopolsituation och har ett stort inflytande över studentens liv och bostadssituation. De avgör hyrorna och har flest bostäder. vad de än gör idag eller hur höga hyror de än har kan de vara säkra på att ändå få sina lägenheter uthyrda då stu-denterna måste ha någonstans att bo. Det är då upp till oss studenter och boende inom stiftelsen att se till att de inte utnyttjar den situationen. viktigt att veta är att SSSb är en stiftelse som inte ska gå med vinst så att ibland ifrågasätta hyreshöjningar är inte obefogat. Att ständigt granska och ifråga-sätta deras arbete är viktigt.

vi får hoppas att också SSSb inser detta och vill ha mer kontakt med SSF och sina hyresgäster i framtiden.

TexT & FoTo hanna pettersson

På studenternas sida?ssf anklagar sssb för att distansera sig från studenterna ytterligare

1. lappkärrsberget är sssbs största bostadsområde

att delta i Nobellotteriet. Dessutom går det att köpa flera lotter per person, och på så sätt öka sina chanser att vinna (även om det såklart bara går att vinna en gång per person). Något som SSCo nästan tycks uppmuntra på hemsidan där de svarar ”hur många som helst!” (notera utropstecknet) på frågan om hur många biljetter varje enskild student kan köpa.

Kan det inte ses som orättvist att de studenter som har mer pengar har större chans att vinna?– om man tänker på medelstudenterna så har de ungefär lika mycket pengar att köpa lotter för ändå, säger Jenny hansen, men ändrar sig sedan litegrann och säger att ”det är jättetrå-kigt”.– Men det finns de som bara köper en eller två biljetter som vinner också.

Snittet ligger dock på fem biljetter per person, även om det finns ett fåtal personer som köper betydligt fler. i år var det en student som betalade för 199 stycken (9 950 kronor). totalt såldes 3 648 lotter fördelade på 719 personer. knappt hälften av dem var från Stockholm, vilket också innebar att Stockholm hade flest vinnare. vinstlotterna fördelas nämligen på de olika studentregionerna (Göteborg, linköping, Stockholm, lund och så vidare) enligt d’hondts metod. Detta innebar i år att stockholmsstudenter fick köpa 27 av de 60 biljetterna.

3 648 sålDa lOtter blir 182 400 kronor. 182 400 kronor till en ideell organisation som inte ska gå med vinst. vad an-vänds egentligen alla pengar till?– Det går till att betala våra löner, säger Jenny hansen som, liksom Johanna Schyl är arvoderad till 30 procent. – vi registrerar alla betalningar manuellt och på hösten jobbar vi nästan 100 procent med det här. vi jobbar ju också med att hålla samarbetet med Nobelstiftelsen bra, vilket är en förut-sättning för att vi ska få genomföra lotteriet. och vi organiserar fanborgar och marskalkar, håller i möten och så.– Sen jobbar vi även med alkoholfrågor här på SSCo och SSCos valborgsfirande, fyller Johanna Schyl i.

Det är alltså därför fattiga, men festsugna, studenter hetsas att köpa så många biljetter som möjligt med uttryck som ”Förra året vann var tionde deltagare!”

TexT sara eriksson

nObellOtteriet är ett årligt återkommande event där övermarskalksämbetet (en del av Stockholms Studenter Cen-tralorganisation, SSCo) lottar ut möjligheten att få köpa biljet-ter till Nobelbanketten samt Nobel NightCap. Studenter från hela Sverige är välkomna att delta och därigenom få chansen att lägga vantarna på en av de 60 parbiljetter som finns i pot-ten. 2008 kostade en biljett till själva banketten 1 600 kronor och till efterfesten 350 kronor.

Att deltagarna i lotteriet faktiskt inte vinner något utav värde – utan just möjligheten att få köpa en biljett, gör att Nobellot-teriet faller utanför lotterilagen.– De måste vara något man vinner som har ett värde som går att mätas i pengar, förklarar lena Pettersson, handläggare på lotteriinspektionen. – i tidigare liknande fall – där man till exempel ville lotta ut en plats i en bostadskö – bedömde man att en sån vinst inte har något faktiskt värde.

sscO behöver alltså inte ha något lotteritillstånd och har heller aldrig haft det för Nobellotteriet. – Då de faller utanför lotterilagen finns det inga lagar eller regleringar som styr deras verksamhet. Då kan de i praktiken göra lite som de vill, säger lena Pettersson.

hur kan en deltagande student då vara säker på att dragningen går rätt till? Johanna Schyl, en av två övermarskalkar på SSCo, förklarar:– Dragningen är öppen för de som vill komma och titta. Det är vi sittande övermarskalkar, våra företrädare och oberoende vittnen som brukar vara närvarande under dragningen. Själva dragningen går till så att vi skapar en randomiserad lista av alla lottnummer där den första siffran är första vinsten sen jämför vi den med en lista över alla köpta lotter. Dragningsprotokollet med alla dragningslistor finns att få titta på om man hör av sig till oss.

Jag har hört ryktas att ni ibland delar ut vinstlotterna till vänner istället för till deltagande studenter?– vi har också hört de ryktena. Så kanske det var för tio, fem-ton år sedan. Men det är inte så nu. och vi försöker verkligen att komma ifrån det genom att ha öppna dragningslistor och bevittning av dragningen och så vidare, säger Jenny hansen, också övermarskalk.

Nobellotteriet är liksom organisatören SSCo till för studen-terna. SSCo är en ideell organisation som bland annat har till uppgift att ”tillhandahålla gemensam service för studenterna i Stockholm” och inte har något vinstsyfte. Med detta i bakhuvu-det är det intressant att notera att det kostar 50 kronor per lott

s. 17

osqledaren granskar osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

noBellotteriet

vem skulle inte ta chansen att få gå på nobelbanketten åtminstone en gång i sitt liv? ssco nobellotteri gör det möjligt för 60 lyckligt lottade studenter att få köpa en parbiljett till årets mest prestigefulla fest. men det många inte vet är att lotteriet egentligen inte är ett lotteri. inte heller att omsättningen ligger på bortåt 200 000 kronor.

vem vill blinobelfestare

På Framsidan osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

biblioteketvad ska vi ha det till?

biblioteket på osquars backe är en känd mötesplats för studenter. med sin inspire-rande och vackra arkitektur är KTHB en perfekt lokal att plugga i. Det finns

något för alla, datorer, grupprum, tysta rum, kopieringsrum, tidskrifter och böcker. att biblioteket är välbesökt är det ingen tvekan om,

men hur många lånar böcker därifrån och läser tidskrifter där egentligen? skulle det inte vara bättre om böcker

och tidskrifter scannades in digitalt så det blir mer utrymme att sitta och plugga i?

På Framsidan osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

Behöver vi ett BiBliotek?s. 19

doktorandhandboken.nu

Vill du forska?

På Högskoleverkets webbplats om forskarutbildning, doktorandhandboken.nu, kan du läsa om livet som doktorand. Här finns det mesta du behöver veta om rättigheter, skyldigheter och villkor under utbildningen.

En engelsk version av doktorandhandboken finns på doktorandhandboken.nu/english.

1. s

tor

a b

okh

all

en i

kth

b

På kthbs hemsiDa finns statistik över de böcker och e-resurser som utnyttjats under 2006. Antal utlån var en tiondel av bibliotekets totala antal böcker och tidskrifter vilket betyder att uppåt 780 000 fysiska böcker och tidskrifter aldrig behövde finnas tillgängliga för utlåning. Däremot laddades det ner över 620 000 fulltextdokument från databaser, e-tidskrifter och e-böcker. enormt mycket mer laddas alltså ner än vad som lånas ut. varför vill kthare inte låna böcker? beror det på att rygg-säckarna redan är fullproppade så att en bok till inte får plats, eller kanske för att det går mycket fortare och är smidigare att slå i databaser än att sitta och bläddra i en bok. ”Man ska vara smart på ett lat sätt” predikade en (av mina) högstadielärare och just dessa visdomsord lever många teknologer efter.

”om man är riktig snabb kan man låna viss kurslitteratur på biblioteket” hördes viskas inne på bibloteket för några dagar sen. Studenter vill gärna spara pengar och skulle biblioteket ha flera exemplar av kurslitteraturen skulle antagligen antalet utlånade böcker skjuta i höjden.

enligt bibliotekslagen (1996:1596) måste alla högskolor ha ett bibliotek som ska ”inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteks-service”. lagen säger inget om bibliotekservicen ska vara i form av fysiska böcker eller om det räcker att ha ett elektroniskt bibliotek. byggnaden där biblioteket ligger idag invigdes 2002 och har vunnit priser, till exempel helGo-priset av Statens fastighetsverk för bästa restaurering. Något slags bibliotek har funnits på högskolan ända sedan kths begynnelse, och några av boksamlingarna är ännu äldre. För att få lånekort på kthb behöver du inte vara student utan bara vara folkbokförd i Sverige.

att kth har ett eget bibliotek med böcker från 1700-talet känns väldigt anrikt. Det är något speciellt med att sitta och plugga i en sal full med gamla böcker. Det känns nästan som att Alfred Nobel och Anders Celsius hjälper en, bara genom att de kanske satt och läste i samma böcker för fler hundra år sedan. Denna känsla av att bli smartare av att bara titta på en bok kan inte föras över elektroniskt. Det måste finnas en anledning till att det är så populärt att sitta och plugga i biblioteket. kan det bero på den fantastiska miljön alla böcker skapar?

att ta bOrt böckerna från biblioteket skulle leda till att det blev mer plats för studenter att sitta och plugga, men frågan är om studenterna skulle vilja sitta där trots att det inte finns några böcker. teknologer behöver kanske fysiska böcker för att bli inspirerade, trots att vi aldrig lånar dem.

TexT anna wahlberg

FoTo marcus blom

Problemet.Ett studenthuvud fyllt av idéer blir ofta tyngt av en alltför tunn plånbok.

Lösningen. Svara på några enkla frågor och skriv en kort motivering till varför du behöver pengarna. Bäst motivering vinner.Lycka till!

studentfrågan

10.000krTävla i

Besök: sweco.se/cash

s. 20

Teknik osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

typsnittsnörderi

Typsnitt föringenjörer

Den sOm intresserar sig för design i allmänhet, har sä-kert någon gång funderat kring formgivningen av en text. Man vill ofta försöka reda ut hur man använder sig av designkoncept rent praktiskt för att omsätta teori till en så pass snygg labbrap-port att vilken rättande läsare som helst bländas och missar innehållsmässiga brister. lösningen till sådana strukturproblem nästan självgenereras när man stöter på en riktigt uselt formgi-ven text, vars innehåll liksom hamnar i läsbarhetens skugga och man varken lurar eller snärjer läsaren, allt är bara dåligt. Andra lösningar kan resoneras fram till baserat på tidigare forskning kring läsbarhet. bland annat ska betänkas avståndet mellan bokstäverna i texten, antalet tecken i en rad och bokstävernas utformning – ”typsnittet”.

typsnitt, stil ocH fontAtt designa typsnitt är en omkring 500 år gammal konst, som i sin tur bygger på den ännu äldre traditionen att skriva vack-ert. boktryckarkonsten har funnits i europa sedan mitten av 1400-talet och alltsedan dess har formgivningen av enskilda bokstäver varit viktig. Men dagens terminologi är förhållandevis ny och har svårt att få ordenligt fotfäste i svenskan, varför vissa benämningar och begrepp ofta förväxlas. i samband med de första tryckpressarna användes benämningen snitt om de bok-stäver man satte ihop för tryck. Det byttes under 1800-talet ut mot begreppet stil, som då åsyftade en uppsättning bokstäver av en viss form, storlek och snittvariant. Snittvariant avser de olika utseenden en specifik stil kan komma i, exempelvis rak, kursiv och fet. Alltså är times i 12 pt (punkter) en stil och times i 8 pt en annan. När böcker, tidningar och annan media sedan kom att tryckas i en allt större upplaga och antalet stilar växte, blev också behovet större av ett ord som kunde beskriva själva bokstavsformen som sådan, oavsett storlek och snittva-riant, varför man kring 1900-talets början myntade begreppet typsnitt. Synonymt med typsnitt är teckensnitt och stilsort. en vanlig missuppfattning är att även ordet font är synonymt med de tidigare, men så är det dock inte. Med font menar man idag den specifika fil som informtionen för en bokstavsform är lag-rad i och innefattar alltså endast digitala data för en snittvariant och en storlek. På 1970-talet ville man i svenskan införa ter-men teckensats som en överssättning av font, men misslyckades att etablera denna, varför font fortfarande används.

kategorisk indelningtypsnitt delas in i de sju huvudgrupperna Antikvor, Mekaner, Grotesker, Frakturer, Skripter, reprodukter och extremer. varje typsnitt sägs också inom typografin tillhöra en av sex olika typ-karaktärer, där grupperingen bygger på gemensamma huvud-drag hos typsnitten i respektive kategori.

snittgrader ocH punkterett typsnitts storlek, det vill säga själva storheten, kallas grader och anges ofta i enheten punkter. ett typsnitt kan alltså inte vara stort eller litet, då dess definition inte innefattar någon utgångsstorlek. ibland anges bara inbördes förhållanden för ett särskilt typsnitts olika tecken, för att sedan enkelt kunna variera graderna. exempelvis kan en bokstavs höjd x anges som 2/3 av kapitälens höjd. Allting kan sedan anges i en rad olika enheter, där punkt räknas till det vanligare. en standardpunkt är definierad som 1/72 tum.

modulära typsnittPrecis som det låter är modulära typsnitt något som byggs upp av olika moduler, ungefär som leGo. Man sätter ihop olika ru-tor, cirklar, ellipser och så vidare, ovan på och bredvid varandra för att skapa bokstäver. Detta är ett intressant system som tillåter ett visst typsnitt att ha många olika potentiella former på en och samma gång. om man ser det som att bygga med klossar, inser man att den största bergänsningen för bokstäver-nas utformningsmöjligheter ligger i fantasin hos den som kom-binerar klossarna. Det kanske mest kända modulära typsnittet är Schablonensschrift skapat av Josef Albers på 1920-talet, men de modulära typsnitten har existerat betydligt längre än så och är än idag populära. bland annat har den tysk-italienske grafiska formgivaren Alessio leonardi utvecklat typsnittet elettriche (www.elettriche.com) sedan 1997, som CAP&Designs läsare kunde läsa om nyligen.

Att välja rätt typsnitt för en text är viktigt. ibland lika viktigt som valet av ord bokstäverna sedan formar. ett företag kan göra sig påmint utan att visa upp vare sig namn eller logga, om de har ett välutvecklat typsnitt. ett Cv kan sticka ut ur mängden med ett noga utvalt typsnitt i rubriken. och en labbrapport kan få goda kommentrer om den har det där lilla extra – det snygga typsnittet.

0. Bokstävernas ursprungliga form

1. Centrering av linje

3. Minska avståndet mellan ändpunkter

5. Eliminera hål

Många gamla typsnitt lever fortfrande kvar och finns numera beskrivna som fonter. hur gör man för att översätta en 500 år gammal bokstav till en modern font? första steget är att ge en logisk beskrivning av bokstaven. informationen på detta uppslag är hämtad ur electronic publishing, artistic imaging, and digital typography från förlaget springer (1998).

har du någonsin funderat över det där med typsnitt?

TexT & illUsTraTion marina rantanen

s. 21

Teknik osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

typsnittsnörderi

1. Centrering av linje

2. Hitta bokstavens huvuddrag

3. Minska avståndet mellan ändpunkter

4. Eliminera korta streck

5. Eliminera hål

först och främst är det nödvändigt att kunna skapa en medelbild av två linjer, så som i figur 1, för att möjliggöra kommande steg. i bilden speglar den mittersta linjen en centrering av de två omkring.

inför koordinataxlarna x och y invid bokstä-verna. antag att vi har linjerna l1 från (x1, y1) till (x2, y2) och l2 från (x3, y1) till (x4, y2), i ett linjärt fall fås då en centrerad linje l3 som börjar i ((x1+x3)/2, y1) och slutar i ((x3+x4)/2, y2).

För Bezierkurvor finner man de centrerade linjerna också med hjälp av ändpunkternas x-värden och hjälppunkter i både x- och y-värdena.

utför man denna analys och avslutar varje genomgång vid 45º, fås bilden i figur 2.

Bilden i figur 2 har många brister, så som stora avstånd mellan kurvornas änd-punkter och hål på de punkter där två olika element i det ursprungliga tecknet möttes.

avstånden är ganska stora, men kan minskas genom att analysen itereras och gradantalet ständigt halveras. klipper man först vid 22.5º och sedan 11.25º, fås bilden i figur 3, där avstånden i prin-cip har eliminerats. alltså har analysen nu gjorts i 8 riktningar istället för de ursprungliga 2.

i den senaste bildens som skapats, finns en del korta “skräpstreck”. dessa får man bort genom att radera alla linjer som är kortare än 25 % av en sedan tidigare definierad maxbredd för fonten, då blir man av med alla uppenbara rester. när detta är gjort fås bilden i figur 4.

titta först på de linjära kurvor som slutar i en vinkel som skiljer sig från den linjära kurvan som mest med 11.25º och radera denna kurvsekvens så att bara en rak linje återstår. om denna avslutande kurvsekvens föregås av en ickelinjär kurva, undersök då om den lilla kurvsekvensen innehåller någon extrempunkt och splitta den i två delar där. då bildas en liten kurvbit som kan raderas på en gång.

För att nu eliminera hålen, börja med att undersöka om fler än två raka linjer möts någon-stans och sätt ihop de två som ligger närmast 180º. Vid de fall där bara en rak linje finns, sätts denna ihop med den bezierkurva vars ände ligger närmst det önskade 180º-förhållan-det. i övriga fall sätts linjepar med ändar i så-nära-som-möjligt-180º-förhållande till varandra ihop bäst det går.

Än finns några hål kvar. Rita, med bibehållen lutning, en imaginär linje från slutet av varje kurva som ännu inte anslutits till någon annan. förhoppnngsvis kommer denna nya linje att möta en annan ny eller redan befintlig linje, rita i så fall in den enligt den imaginära kurvans bana. med detta har nu bokstävernas skelett byggts upp och man får den slutgiltiga bild som visas i figur 5.

s. 22om att Bygga om jorden

Teknik osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

Ska vi stoppa klimathotet

s. 23

oavsett vilket förslag som diskuteras kan man inte undgå att bli fascinerad – mas-todontprojekt i mänsklig regi har ofta den effekten. De flesta är fortfarande bara på forskningsstadiet, långt ifrån redo att genomföras i praktiken och frågan är om de någonsin kommer att förverkligas. Det finns ett antal anledningar till att man tvekar. Den kanske mest avgörande är oanade sido-effekter. Då till exempel atmosfären är re-lativt känslig för störningar av olika slag kan projekt som ändrar dess egenskaper ses som ganska riskfyllda. För att ta plankton som ett annat exempel, skulle stora blomningar kunna leda till oönskade effekter på havs-miljön, speciellt om de sker nära kusterna. eftersom forskarna ofta är pionjärer inom forskningsområdet finns ytterst lite informa-tion om vilka effekter, bra eller dåliga, som kan komma att uppstå.

finansieringen är nästa problem. kostnaderna för att genomföra ett sådant här omfattande projekt är enorma, något som ofta är till nackdel för projekt som har svårt att garantera ett framgångsrikt resul-tat. När budgeten kräver att länder går ihop för att klara finansieringen komplicerar det ytterligare. Det går inte att komma undan att politisk prestige kommer spela en roll, när det rör så pass laddade frågor som vår planets framtid.

Ännu har inte det stora steget till föränd-ring av jorden genom omfattande geo-engineering – för att säkra mänsklighetens framtid – tagits. Frågan är vad som krävs för att detta ska ske. tydliga bevis på att den globala uppvärmningen verkligen är människoorsakad? en fråga som för tillfället är förankrad i politik snarare än vetenskap. Skulle det visa sig att temperaturökningen är ett naturligt fenomen, skulle det ändra situationen? Skulle vi låta jorden sköta sitt och sen plocka upp de eventuella spillrorna av vår civilisation? knappast. Människan kommer vilja överleva till varje pris så nog har forskningen kring geo-engineering en framtid.

TexT calle finnström

av den kommersiella flygtrafiken. Så länge flygplanens syfte bara är att släppa ut avgaser, och inte att ta passagerare, kommer ett projekt av så stora dimensioner ses som väldigt ineffektivt. Med en sådan stämpel kan det få svårt att få genomslag i dagens samhälle.

en annan idé är att öka förmågan hos moln att reflektera solstrålar genom att spreja dem med saltvatten. Detta skulle öka den så kallade globala fördunklingen. För att kompensera för den, av upphovsmännen, beräknade globala uppvärmningen skulle 1,4 miljarder ton saltvatten krävas årligen. Uppgiften skulle utföras av en enorm flotta på 1 500 skepp monterade med stora rote-rande cylindrar, Flettner rotors, som utnyttjar den så kallade Magnuseffekten. Magnusef-fekten innebär att ett roterande objekt i en fluid (till exempel luft) skapar en virvel runt sig själv, något som ger upphov till en kraft. Denna kraft skulle utnyttjas för att driva skeppen runt världshaven medan de sprejar upp mängder av små, små droppar av saltvatten i luften.

när Det gäller reducering av koldiox-idhalten i atmosfären har ett flertal förslag lagts fram. Storskalig planktonodling genom gödsling med järnrikt gödningsmedel på ut-valda platser i världshaven (platser där just ett underskott av järn är det som hämmar tillväxt av plankton), plantering av väldigt många träd eller utslussning av Co2 vid po-lerna genom att utnyttja jordens magnetfält är några av dem.

Avgörande för det förstnämnda förslagets framgång är att encelliga planktonorganis-mer som absorberar Co2 sjunker till havets botten när de dör. Sker detta kommer den koldioxid de har tagit upp begravas med dem.

utslussningen av cO2 bygger på det faktum att syre redan lämnar jorden vid po-lerna. Samma resultat med koldioxid skulle kunna nås genom användning av lasrar och radiovågor för att styra molekylerna, så att de sedan tar sig ut i rymden på samma sätt som syret. ett ambitiöst projekt om något.

meDan hushållen uppmanas bidra genom att handla ekologiska och miljö-vänliga produkter, bedrivs forskning som ämnar motverka den globala uppvärm-ningen i större skala, och nu handlar det inte om tveksamma, alternativa bränslen. Det kallas geo-engineering och har gått från att vara science fiction till en väg att gå som faktiskt övervägs i vissa forskningskretsar. Fast beslutna att rädda vår kära planet har forskare lagt fram idé efter idé om storslag-na initiativ som skulle minska den globala uppvärmningen. idéerna rör allt mellan speglar i rymden som reflekterar solljus till algodlingar i havet som skulle binda kol-dioxid. Med hotet om smältande glaciärer tillfälligt ur bilden skulle mänskligheten (och jorden) få lite andrum. Det destruk-tiva beroende av fossila bränslen som bara förvärrats det senaste århundradet skulle kunna brytas, utsläppen av växthusgaser minskas, nya tag tas för att hitta hållbara, långsiktiga energikällor. Grundtanken är att behålla den livsstil vi utvecklat och vant oss vid, och att radikalt minska den industria-liserade världens energiförbrukning skulle sannolikt vara ett ännu större projekt.

förslagen sOm tagits fram kan delas in i två grupper. i den ena återfinns åtgärder som syftar till att öka atmosfärens förmåga att reflektera solens strålar, och således minska den solenergi som absorberas av jorden. i den andra är huvuduppgiften att minska mängden koldioxid i atmosfären, vilket skulle leda till mindre växthuseffekt.

idéerna som rör reflektion av solenergi är, minst sagt, storslagna. ett projekt rör till exempel ökning av halten kväveoxider på cirka 30 000 meters höjd i atmosfären. Detta skulle åstadkommas genom att låta vanliga flygplan flyga på denna höjd, och helt enkelt släppa ut kväveoxidrika avgaser. Flygplanen släpper redan ut kväveoxider där de normalt flyger, på cirka 10 000 meters höjd, men på denna höjd faller föroreningarna ner på jorden efter alldeles för kort tid för att effektivt kunna bidra till ökad reflektion. ett tillfredsställande resul-tat skulle dock kräva stora mängder bränsle, ungefär häften av vad som förbrukas årligen

om att Bygga om jorden

Teknik osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

Det har gått några år sedan nyheten om den globala uppvärmningen fick folk att ramla av stolen i chock. vid det här laget börjar det bli ett accepterat faktum att jordens medeltemperatur sakta stiger. mer och mer resurser läggs på försöka att motverka ökningen, oavsett om den är resultatet av människans handlingar eller om den bara är en naturlig del i jordens klimatcykel.

illU

sT

raT

ion

jon

as

gu

nn

ars

son

Ska vi stoppa klimathotet med geo-engineering?

HiTTaVäRMeni VinTeR

fokus

när du öppnar dörren för att ta dig mot skolan ser du att det är halv snöstorm. dina converse står inte emot slasket på trottoarkanten mer än någon sekund och den våta kylan sprider sig uppåt från fötterna för att landa i hela kroppen. vinden viner och snön lyckas leta sig in under halsduken. väl nere i tunnelbanan inser du – något förvånat – att snön och lövhalkan har överraskat sl i år igen. alla tåg är försenade.

inomhus är det knappast bättre – varken hemma eller i skolan. sssb har valt att spara pengar genom att sänka värmen med ännu en grad och elementet är på sin höjd lite ljummet när du känner på det med din frusna hand-flata. I de stora föreläsningssalarna på KTH är tjock vin-terjacka, halsduk, vantar och mössa obligatorisk munde-ring när temperaturen utomhus närmar sig nollstrecket.

höstdepressionen kommer krypande, det är snart tenta-period igen och julafton känns alldeles för långt borta för att skänka någon tröst. Varken pengar eller tid finns till en välbehövlig solsemester.

Tur då att Osqledaren finns till hands med tips på hur du kan hitta lite värme vinter, hemma i sverige. läs vidare och få inspiration (och livsglädjen tillbaka) på följande fokussidor.

illUsTraTion josefin karlsson

Lika barn leka mesten lektion i internetdejting

till alla de tusentals människor som jag har pratat med på spray date, msn, match.com, barer och brunchställen under de se-naste två månaderna.

om ni läser detta, vill jag att ni ska veta att jag inte försökte blåsa er. jag var helt ärlig.

det är säkert. ni var speciella.

”jag letar efter Dig som skäms lite för att du är här. Som kanske har druckit en öl med någon du har träffat på Spray Date för sisådär ett halvår sedan, tänkt ’WtF!’ och direkt tagit bort din profil. För att sedan – liggandes i sängen en söndagsmorgon, bakis, ragglös men i stort behov av ömhet –

s. 24

Lika barn leka mestinse att du är ganska desperat ändå och blivit medlem återigen. (På skämt, såklart.)

Du ska vara en söt nörd, smal, inte äldre än 28(isch) och gärna yngre, smart nog för att förstå ironi, lagom bitter och sarkastisk, ha självdistans, gilla elektronisk musik, ha ambitioner, vilja bli tillräckligt rik i framtiden för att kunna leva ett vänsterborger-ligt liv med rödvin och fejkrustikt lantställe, tycka om att resa och gör det ofta, läsa böcker och titta på smarta independent-filmer (men samtidigt inte vara pretentiös – glöm inte bort självdistansen!), kunna (och vilja) laga god vegetarisk mat, vara beredd att väcka mig med tårta och presenter varje gång jag fyller år.

Jag då? Jag passar in på allt ovanstående. Dessutom är jag en studerande typsnittsnörd som jobbar med att göra en tidning. lagom snygg, bildad och smart.

hör av dig om det låter intressant.”

så ser min PrOfil ut på dejtingsajten Spray Date, en sida vars målgrupp är lite yngre än den som hänger på till exem-

pel Match.com eller Parship.se. Dessutom är den helt gratis, åtminstone om man inte väljer tilläggstjänsten ”Deluxe”. Men gör inte det – det finns inget mer avtändande än en person som är så pass desperat att han eller hon faktiskt betalar för chansen att få lite action. Själv har jag som policy att aldrig gå in på en så kallad ”deluxares” profilsida.

min kravlista är lång. en manlig vän undrade varför tjejer alltid ska vara så negativa på Spray Date: ”varför listar ni alltid det ni inte vill ha först?” Även om jag faktiskt inte listar vad jag inte vill ha, utan istället kvalitéerna jag letar efter hos en potentiell partner, kan jag hålla med om att jag är ganska ex-kluderande. och det är jag för att min profilsida är mitt första filter. vi tjejer blir – tyvärr – ofta mer eller mindre attackerade av killar som tycker att vi två skulle passa förbannat bra ihop. inte för att vi har några gemensamma intressen överhuvudta-get, eller för att de tycker att vi är speciellt snygga, intelligenta eller intressanta på något sätt, utan just för att de är killar, vi är tjejer, och för att vi båda är heterosexuella.

Någonstans inbillar jag mig att jag reducerar procentantalet irrelevanta meddelanden och gästboksinlägg genom att vara

s. 25

illUsTraTion anna glassel

s. 26

något av en bitterfitta i min presentation. Något som jag till en viss del kan verifiera genom att jämföra responsen jag får idag mot responsen jag fick för ungefär ett halvår sedan, då jag också hade en profil på Spray Date, men en avsevärt mycket mer inbjudande sådan.

Då gick jag – precis som jag antyder i min presentation – på en dejt. Dejten var jättetrevlig och vi har hörts sporadiskt sedan dess, även om vi inte fick några direkta romantiska känslor för varandra. Anledningen till att jag tog bort min profil den gången är alltså inte – som jag i och för sig antyder i min pre-sentation – att dejten var dålig på något sätt. Utan istället att frihandelsvänner, skogspromenadälskare och träningsnarkoma-ner började höra av sig och på allvar raggade på mig, en uppen-bart vänsterorienterad person som aldrig har lärt sig uppskatta vare sig djur eller natur, och som anser det vara träning när hon tar trappan istället för hissen upp till kontoret. vad hade de tänkt att vi skulle prata om? Jag kommer ihåg att jag tyckte att det hela kändes ganska obehagligt.

På nätet har nämligen inte den där attraktionen som kan uppstå mellan två personer som egentligen inte har ett dugg gemensamt skuggan av en chans att infinna sig. vilket är ganska logiskt om man tänker efter. istället väljer man att prata med dem som gillar ungefär samma saker. Något som kan tyckas

vara lite tråkigt, men som åtminstone borgar för att man har gemensamma referenser och därför massor av saker att snacka om på en eventuell dejt. Det blir liksom aldrig fel. Men också väldigt sällan 100 procent rätt.

inför det här reportaget drack jag öl med en radiojournalist från Göteborg och åt brunch med en teknisk fysiker från luleå. båda dejterna var väldigt trevliga och absolut inget jag ångrar, även om jag nog inte kommer att träffa någon av dem igen. Mina vänner som jag lurade med i Spray Date-träsket i samma veva som jag själv gick med har ungefär samma facit, fastän nå-gon enstaka av dem har inlett något som kanske kan bli seriöst. och jag känner flera personer som har träffat sitt livs kärlek på internet.

så slutsatsen måste bli: the search goes on. och till dess att jag hittar den rätta kommer jag i alla fall att ha förbannat trevligt.

TexT sara eriksson

1. Stå ut.skriv inte att du är en ”glad kille som gillar träning och letar efter någon att mysa med” eller att du ”blir kall” (listfunktion på spray date, reds anm.) av 1) krig, 2) falskhet och 3) lögner. det är inte bara fantastiskt tråkigt utan ger heller inte en eventuell besökare någonting intressant att inleda en konversation med. våga vara ärlig, utan att vara utlämnande – det här är din chans att beskriva vad du är ute efter. försök att skriva något med hög igenkänningsfaktor hos de personer du vill attrahera.

2. Var seriös – men ha självdistans.självdistans är nyckeln och det alla letar efter. du vill hitta någon – vad gör du annars på en inter-netdejtingsajt? – men har samtidigt tillräckligt mycket distans till ditt eget självt att du fattar att det ändå inte är något livsviktigare än, just det – dejting över internet.

3. Lägg upp bilder.en där du är söt, en där du är cool – på en klubb med en drink i handen eller i en storstad på resa, och en där du gör något lite ”crazy”

och visar att du har humor och vågar driva med dig själv. works every time.

4. Fritextsök.första gången du loggar in kommer du troligtvis att göra det klassiska rookie-misstaget att söka på alla stockholmare mellan 20 och 29 av könet/könen du är intresserad av (”man vill ju inte råka missa någon”) och sedan börja evighetsprojektet att gå igenom varje persons sida. även då du kommer att dissa majoriteten av dem bara genom att slänga ett öga på deras profilbilder – ja, du har äntrat en väldigt ytlig värld – tar det ett bra tag och är allt annat än effektivt. på spray date går det att välja ”avancerad sök-ning” och där söka på olika egen-skaper (”röker i smyg”, ”har barn” etc.) eller att fritextsöka. hitta ord som du gillar och som du tror att personer som du gillar skulle skriva i sin presentation och sök away! ex-empel: håkan, gitarr, metal, träning, tequila, sarkastisk, glad, emacs.

5. Släpp stoltheten. du är helt anonym och dina coola bekanta kommer aldrig att få veta hur du frångår dina principer för möjligheten att få en het dejt. pra-

tade du med en person förut som

du gillade och som verkade gilla dig,

men som slutade att svara? låt inte

stoltheten hindra dig från att skicka

ett meddelande av typen ”dissade

du mig? jag kräver att få gå på minst

en dejt innan jag blir dissad!” eller

”vem slutade skriva – var det du el-

ler jag? :)”. I de flesta fallen kommer

ni att återuppta konversationen. att

han eller hon slutade höra av sig

är sannolikt ett ärligt misstag – alla

pratar med många och du är bara

en i mängden.

6. Våga dejta IRL.ni har skickat ett antal meddelan-

den fram och tillbaka (skriv inte i

gästboken – det är för creeps och

weirdos och du får sällan svar), ni

märker att ni gillar varandra och

det är dags att föreslå en dejt. se till

att göra det innan samtalsämnena

börjar ta slut – tre, fyra meddelan-

den fram och tillbaka räcker oftast

för att bestämma sig för om man

gillar en person eller inte. se till att

träffas första gången på en offentlig

plats, som till exempel på en bar

eller ett fik.

6 ti

ps fö

r at

t hit

ta v

ärm

en p

å n

ätet

:

s. 27

Att ragga med handbokden här boken är en psykologisk självhjälpsbehandling. sjukdomen: fobi för att rag-ga upp damer. behandlingen: exponering. det hade lika gärna kunnat vara spindlar, ormar eller höga höjder; det handlar om att utsätta sig för det man fasar för mest.neil strauss omtalade bok är till formen en självbiografisk beskrivning av hur författaren kommer in i och avancerar inom en amerikansk subkultur av så kallade Pick Up Artists. Strauss själv beskriver att han alltid varit blyg och tafatt kring tjejer trots att han är en framgångsrik författare med en strålande karriär. Genom boken utvecklas han från en blyg nörd till en självsäker casanova, en utveckling som först är fascinerande men mot slutet förstås mest blir irriterande. längs vägen presenteras knep och tricks som olika gurus lär honom. Dessa knep är alltifrån esoteriska hypno-tiska gester till råd kring hur man bör klä sig. De flesta av dessa lurigheter och tips på opening-lines och liknande tycks emellertid mest vara efterhandskonstruktioner. Det som verkligen får Strauss boll i rullning är en enda sak: han raggar på varenda satans tjej han kommer åt.

vägen till att bli bra på att ragga är alltså upprepning upprepning upprepning. Gå ut och öva flera gånger i veckan, och skit i rädslan du har för att bli ratad: ”You will feel shy sometimes, and self-conscious, and

you must deal with it like you deal with a pebble in your shoe. it’s uncomfortable, but you ignore it.”

Detta är precis vad en bra terapeut skulle säga till en fobiker: ”Jaså, du önskar du kun-de ragga tjejer på krogen, men du är rädd för att bli ratad och sedd som en slemmig sexfixerad snubbe? Du får som hemuppgift att gå fram till tjugo tjejer per kväll, tre gånger i veckan. Skit i om du rädd, gör det ändå. Skit i om du blir dissad, pröva en an-nan tjej. Gör denna hemuppgift så ska vi se om inte din rädsla försvinner.” i psykoterapi kallas detta för exponering. och när ånges-ten är bortexponerad är det förstås lätt att vara självsäker och charmig vilka skruvade raggningsknep man än använder sig av.

the Game är helt enkelt 150 sidor fram-gångsrik fobibehandling toppad med yt-terligare 300 sidor gymnasial on the road och Fight Club. i likhet med kerouac och Palahniuk skriver Strauss med en uppenbar man-till-man-stil. Men som fobibehandling fungerar förmodligen the Game lika bra för kvinnor.

se Dig nu noga omkring! Du borde skämmas för att ens läsa den här artikeln! the Game är inte en bok som du låter ligga framme på nattduksbordet, inte en titel som du låter sticka upp ur kavajfickan, inte nåt att småprata med din mamma om på söndagsmiddagen. Den här skammen är samma som du känner inför att gå fram till en okänd flicka. rädslan för att vara den där slemmiga snubben som bara tänker på en sak, rädslan för att andra ska misstänka dig för att vilja knulla. Det första steget för att bli av med den här rädslan är att läsa the Game.

Dessutom: låt den ligga på nattduksbordet, sticka upp ur kavajfickan och vara sam-talsämnet hemma på söndagsmiddag hos mamma. Du är sjuk, och detta är första steget mot att bli frisk.

lars klinTwall malmqvisTpsykologstudent, su ochforskningsassistent, ki

Vinnen dejt!

ta chansen att vara med och tävla om en dejt med anna eller staffan, båda teknologer från kth! verkar någon av dem vara något för dig? maila då in och berätta vem du är och varför just ni skulle passa ihop till osqledaren@ths.kth.se. glöm inte att bifoga foto! osqledaren bjuder de två paren på varsin romantisk dejt.

staffan är en kille som gillar robotar och att läsa wikipedia-artiklar om allt från macrocheira kaempferis parningsbeteende till popcornindustrins historia. staffan gillar också: att laga god vegetarisk mat, musik och kon-serter åt indiehållet, trailer park boys, peter wahlbeck och det goda livet.

staffan letar efter en tjej som: vet vad hon vill, är ambitiös och nyfiken, är intelligent och inte har svennebananstil. estetiska sidor och oväntade fascinationer för till exempel akvariefiskar eller chiliodling är klara konkur-rensfördelar.

på er dejt ska ni absolut inte gå på bio, men kanske bowla eller dricka rödvin.

anna är en mycket trevlig och rolig tjej som beräknar hållfast-het på arbetstid och illustrerar på sin fritid. hon gillar också: techno och indie, pumps, att dansa, dålig humor, americas funniest home videos, sin mac-book, udda resmål och glada människor.

anna letar efter en kille som är: ambitiös, snygg, snäll, gärna iro-nisk, social och rolig, men ingen spexare.

på er dejt ska ni spela bingo.

staffan (25 år,1,88 meter)pluggar datateknik, inriktning auto-noma system.

anna (24 år, 1,71 meter)kommer inom kort ta examen från maskinteknik, inriktning hållfasthets-lära.

alfa

beta

kallva

rm

den varma alfan är idealet som alla killar ska sträva mot enligt cr. han är liksom den kalla alfan en ledare, men en ledare som är ödmjuk och kan ge bekräftelse till de andra i gruppen. han är trygg och social. han blir inte aggressiv utan möter konkurrens med självsäkerhet och glimten i ögat.

”den varma alfahanen har kort sagt alla de attraktiva egenskaperna som den kalla al-fahanen (klassisk ’bad guy’) har, men utan att vara falsk och destruktiv. det här är den ultimata målbilden för en attraktiv man.”

klassisk ”bad guy”. kvinnor dras till honom för att han är farlig och oförutsägbar. han är ofta en playertyp och han kan skapa sexuell attraktion med tjejer, men han har samtidigt svårt för att skapa starka emotionella band med människor eftersom han är rädd att visa sårbarhet och mänskliga sidor av rädsla att ses som svag.

han är ofta dryg och kan vara elak mot andra i gruppen som han är ledare över. tjejer som är trygga i sig själva kommer i slutändan inte svansa efter den kalla alfa-killen utan gå över till en varm beta eller ännu bättre varm alfa.

en värdetagande beta är ofta en ensam och introvert person, som sällan eller aldrig har ett stort socialt umgänge. han är killen som ofta benämns som ”nörden” i vardagliga sammanhang och som är ”socialt okalibre-rad”. han har svårt att känna av stämningen i en grupp och ofta är arg på kvinnor för att han aldrig har haft flyt med dem. Han blir lätt nervös och de få vänner han har är ofta likadana.

den varma betan hävdar cr är cirka 90 procent av alla killar. så läs noggrant nu så du kan bli en varm alfa!

den varma betan är killen som lätt ham-nar i kompisfacket hos tjejerna. han är so-cial och utåtriktad, men lyckas sällan vara en riktig ”lover”. han sätter tjejen på en piedestal och håller hennes drink när hon pratar med andra killar. det är han som får höra tjejen prata om andra killar och ofta ses som den ”roliga killen” eller ”nice guy” i ordens negativa bemärkelse. han får tjejer då och då, men mest av tur och inte på grund av att tjejen känner en riktig attrak-tion för killen. han är mer en trygg hamn som inte är så komplicerad.

alfakonceptetvad gör vissa män merattraktiva än andra? enligt cr

s. 29

verkligen inte ska använda), att hon står över dig eller att hon inte gillar dig fast hon kanske gör det. Dessa negativa tankar kallas ”mind fucks”.

När du väl kommit över dessa ”mind fucks” handlar det också om yttre faktorer – hur du upplevs, hur du beter dig när du väl står där och kommunicerar. Det handlar till exempel om att alltid ha ett leende på läpparna, ens kroppsspråk, att vara vårdad och hälsosam och om hur man talar.

ett annat kOnkret tips är ”kino”. Det handlar kortfattat om beröring. lyckas du ta på tjejen – till exempel genom att lägga en hand på hennes arm eller rygg – tre, fyra gånger utan att hon går därifrån eller säger ifrån får du troligtvis hångla om du bara vågar försöka.

en stOr Del av det som Cr pratar med oss om grundar de på evolutionspsykologi (ni kan läsa mer om detta på deras hemsida, bland annat i artikeln om Alfakonceptet) där de förklarar vilka beteenden som en kvinna letar efter i en man varav det mesta är omed-vetet. Förenklat handlar det om att en kvinna letar efter en man som är en beskyddare, ledare och vald av andra kvinnor. De tar även upp egenskaper som hälsa, social kompetens och karisma, humor, självkänsla och autenci-tet, men menar att dessa inte är av lika stor betydelse. Själva kan vi tycka att det kan vara svårt att bli en beskyddare och ledare och bli vald av andra kvinnor om man inte har just humor, hälsa, karisma och självkänsla.

läs mer på www.c-r.se.

så hur jObbar killarna bakom Charisma-tic revolution? vad är det de försöker lära ut?

en kurs, som oftast pågår en helg, kostar6 500 kronor (eller 5 000 för studentversio-nen). Då får du delta i seminarium, före-läsningar och två utgångar på krogen där instruktörerna tipsar dig praktiskt om hur du ska kommunicera med kvinnor och sedan utvärdera försöken tillsammans med dem.

För att få sina elever att förstå hur de ska bete sig runt kvinnor pratar de om heteronor-mativa könsroller, om hur kvinnor först och främst inte är intresserade av utseende utan att många andra faktorer spelar roll. Man ska till exempel vara avslappnad, prata och ha kul, precis som man gör med sina vänner. Det är viktigare hur du säger saker än vad det är du säger, men du ska samtidigt se till att hålla dig borta från tråkiga, deprimerande eller stötande ämnen. Man ska inte heller ha någon vanföreställning om att man är mycket min-dre värd och att det skulle vara någon ”mur” mellan en själv och tjejen. hon är troligen lika nervös som du.

ett tiPs som vi gillade var att man ska vara källan till positiva känslor hos den andra personen. Cr tar också avstånd från så kallad ”neggning” som ofta är det mest kända exem-plet från boken ”the Game” med Neil Strauss som är grunden till hela raggningsvärlden.

För att framgångsrikt kommunicera med kvinnor handlar det främst om dig och det som pågår i ditt huvud, varför du får för dig vissa saker, saker som att det ska gå dåligt, raggningsrepliker du vill använda (vilket man

Orkar du inte läsa boken – gå då och se filmen. Eller ännu bättre – gå kursen! charismatic revolution lär dig att förstå att det inte är konstigt att prata med främmande personer av det andra könet (läs här: kvinnor). personer du är eller skulle kunna vara intresse-rad av.

”Vi var två pojkar och två flickor som hade turen att få en gratiskväll med kil-larna på cr för osqledarens räkning. vi fick först en två timmar lång diskussion och föreläsning, en minikurs helt enkelt. därefter bar det vidare mot marie Laveau där våra två pojkar fick testa sina nyvunna kunskaper på tjejerna. det gick bättre för vissa än andra. johan som var mest skeptiskt mot detta lyckades ha en privat efterfest med tre tjejer i sitt vardagsrum. så något gav det. och flickorna hade en kul kväll, men inte så mycket tack vare cr. de hade inga konkreta tips till tjejer om hur de skulle ragga på killar. Råden vi fick var: ’Le mycket och var trevlig.’ check på den då.”

”även fast det var kul att prata med cr-killarna innan så var den sista delen på marie laveau nästan roligast. inte bara för att vi skulle prata med massa tjejer och killar utan för att det var väldigt kul att vara ute med cr-gänget. precis innan vi gick så frågade vi hur många vi skulle prata med där inne och svaret var enkelt och självklart; ’alla’. väl där inne var det full fart på en gång och det var bara att lyssna på dem och börja prata med tjejerna. det var olika upp-lägg och vissa kändes bättre än andra. i stort så var det väldigt kul, vissa hade man nog av olika anledningar valt att inte prata med en vanlig kväll, vilket var både på gott och ont men väldigt kul.”

Dunja:

David:

varm

TexT david goldea och dunja vujovic

bilder osqledarens arkiv

Två flickor och två pojkar går på raggningskurs

s. 30

ÅkessonsGlühwein

KiviksVarm & Kall

Blossa 08Blåbär

svennebananglögg

time to GLÖGG

sunkig

passar tyskar

02

15

1413

12

11

10

09

08

07

06

05

04

03

01

GrythyttansSkogsglögg

skogens godis

DufvenkrooksBlåbär & Lingon

lunarglögg

DufvenkrooksAmore Vanilj

förlorare

Herrljunga 1911(alkoholfri)

Halalglögg

Herrljunga 1911pålitlig

DufvenkrooksAmore Hjortron

jackassglögg

DufvenkrooksOriginal

menlös

Dufvenkrooks Special Whisky

vinnarglöggen

Åkesson KronovallsSlott Glögg

klassisk

Dufvenkrooks Vinglögg

töntglögg

Dufvenkrooks X-mas Delight Kakao

könsglöggenDufvenkrooks Prestige

spritrysning

en ruskig höstkväll i mitten av november samlades några avstadens mest erfarna glöggexperter på osqledarens kontor

med ett enda gemensamt mål: att utse årets bästa glögg.

TexT sara gustavsson

1. Herrljunga 1911, 10 %lukt: russin och kanel. smak: väldigt söt, kanelig. fylla? nä, lite för söt. 4) ett stabilt val, ”funkar i brist på annat”. passar nog bra på familjefesten. betyg: 4,8

s. 31

vinnarglöggen

klassisk

töntglögg

Dufvenkrooks X-mas Delight Kakao

könsglöggen

som vi alla vet kommer ordet glögg från ”glödga” som betyder ”värma upp”, såvad passar egentligen bättre att värma sig med i vinter än en skvätt glögg? den lillamuggen med den varma, söta, kryddiga spriten passar lika fint som välkomstdrinksom efter skidturen.

fine. men vilken glöggsort ska man välja? stark eller svag? vit eller röd? med rökarom eller med hjortronsmak? för att hjälpa läsarna att välja rätt samlades en kväll i november några av stadens mest erfarna glöggexperter på osqledarkontoret för att gå igenom ett noga utvalt glöggsortiment. Femton glöggsorter, ett antal hissningar och ännu fler dissningar senare, hade den hårda men rättvisa panelen korat en solklar vinnare. läs experternas omdömen för att veta vilken glögg du borde köpa i vinter.

Expertpanelen fick i uppgift att ge sin syn på glöggen efter följande parametrar: 1) lukt, 2) smak, 3) fylla? (alltså – är glöggen av sådan art att det går att dricka mycket?), 4) omdöme och betyg (1-10).

2. Åkessons Glühwein, 8,5 %lukt: castillo de gredos. smak: varmt vin. fylla? drick vanligt vin istället. kallt. omdöme: testets rejäla första sågning. vissa tyckte den smakade skit, andra tyckte att den påminde om en ”härlig skidresa”. fast det kanske går hem hos tyskar.Betyg: 1,9

15. Dufvenkrooks Amore Vanilj, 20 %lukt: Socker och vaniljfis. smak: sött och äckligt. fylla? se nummer 14.omdöme: vissa tyckte den här var aningen bättre än den ovan, andra tyckte den var aningen sämre. skitsam-ma. köp inte någon av dem.betyg: 1,3

14. Dufvenkrooks Amore Hjortron, 20 %lukt: Persika, finlandskryssning. smak: smält sorbet, glutamat. syntetisk smak som inte kommer i närheten av glögg. ”smakar småland.” fylla? i så fall som grogg. omdöme: panelen utbrister i allmänt äcklade utrop och kräkljud, någon börjar gapskratta. ”vad är detta? jackass-christmas in sweden!”betyg: 1,3

13. Kiviks Varm & Kall, 7 %lukt: plastdocka. smak: unken äp-pelkräm eller äppelcider. fylla? nä. omdöme: ingen höjdare och ett rätt sunkigt alternativ till glögg. ord som flickrum, plastleksaker, Barbie och Jen-sens boefhus dyker upp. ”känns som om man dricker en baby-boom.”betyg: 2,2

12. Dufvenkrooks Vinglögg, 10 %lukt: sockrigt och starkt. smak: kryd-digt, rätt god. fylla? ja, fast man får dricka en del. omdöme: panelen tyckte att den här glöggen var rätt trång och tråkig. det hindrar för all del inte att den var god. betyg: 5,3

11. dufvenkrooks blåbär & lingon,2,25 %lukt: saft. smak: varm saft, söt och god men ingen glöggsmak. fylla? med lite vilja. om man är lättpåverkad. om-döme: funkar lika bra som varm saft, drick den gärna till bullar, eller till glass. passar eventuellt på ungdomsgården.Betyg: 3,9

10. Blossa 08 Blåbär, 15 %lukt: god, mjuk doft. smak: rätt syr-ligt, fast med en besk underton. fylla? nja. inte omöjligt. omdöme: lite av en besvikelse, förra årets var klart bättre. fick kommentarer som ”blåbärslös hype” och ”går säkert hem i jönköping”.betyg: 4,4

9. Dufvenkrooks Special Whisky, 20 %lukt: Friskt, fläder och citron. smak: förvånansvärt söt och mustig. skitgott! fylla? ja, absolut. omdöme: spridda hyllningar hörs från testpanelen. en solklar favorit. en bra glögg att bjuda dejten på. en av få vita glöggar i testet.betyg: 7,2

8. Dufvenkrooks Original, 15 %lukt: glögg. smak: Mjuk och fin glöggsmak. fylla? nej. omdöme: helt okej smak, men rätt menlös. ”passar på parmiddagar i fruängen.”betyg: 5,1

7. X-mas Delight Kakao, 15 %lukt: tigerkaka. smak: Tastylicious, fin balans mellan glöggsmaken och kaka-osmaken. fylla? lätt! omdöme: riktig gottegrisglögg. vissa tyckte att det smakade för lite glögg, men helt klart en favorit bland tjejerna, varför den fick den osmakliga benämningen ”könsglög-gen”. passar till vinterpicknicken. eller på kakfatet. Plus för den snygga flaskan.betyg: 4,2

6. Herrljunga 1911, 0 %lukt: syntetiskt. smak: varm xider. fylla? eh, nej. omdöme: äcklig, synte-tisk smak. sen uppskattar inte heller panelen glögg utan alkohol, därav kom-mentarer som ”passar frikyrkliga och gravida” och ”syntetisk halalglögg”.betyg: 1,5

5. Dufvenkrooks Prestige, 20 %lukt: spritigt, sticker i näsan. smak: sliskigt, typ smält godis. fylla? ja. av att lukta på den. omdöme: stark glögg som ger härliga spritrysningar. betyg: 5,3

4. Åkesson Kronvalls Slott Glögg, 15 %lukt: fint, värmer i näsan. smak: rik-tigt bra, kraftig smak av nejlika. fylla? nej, nej. den här ska drickas långsamt. omdöme: Riktigt fin glögg, med perfekt glöggsmak. ”som en sommardröm!” fast på vintern.betyg: 7,0

3. Grythyttans Skogsglögg, 15 %lukt: sylta. smak: väldigt rökigt. passar nog fint på Tyrols julbord. fylla? skulle du vilja bli full på kött? omdöme: helt klart en glögg med mycket karaktär, men panelen hade lite delade åsikter om den – alla uppskattade inte den köttiga smaken.betyg: 4,5

TALK TO US ABOUT

CAREER OPPORTUNITIES

s. 33filmfestivalspecial

nÖje osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

TALK TO US ABOUT

CAREER OPPORTUNITIES

Några godbitar frånStockholms Filmfestival 2008

transsiberian regi: brad anderson (spanien, 2008) Jag har alltid velat åka transsibiriska järnvägen. ett annorlunda äventyr, en resa utöver det vanliga. När filmen började rulla och mysiga bilder på lyckliga barn svepte förbi lutade jag mig lugnt tillbaka. Det var sista gången jag var lugn på 111 minuter.

ett sött par som skulle bege sig ut på sitt livs äventyr efter välgörenhetsarbete i kina fick just detta äventyr och lite till. På transsibiriska järnvägen börjar intrigerna tätna och något skumt ligger i luften. De möter ett backpackerpar och efter det bryter helvetet loss. De dras in i en rysk knarkkartell medan de oväntade händel- serna radas upp. en händelserik film där man begravs under högar av snö och rysk mentalitet.

redan efter de fem första minuterna satt jag på helspänn och kände paniken komma krypandes för att sedan stegras ju längre filmen rullade. en modern hitchcock stod det i beskrivningen. om jag hade läst den lite noggrannare hade jag kanske missat höstens bästa spanskregisserade thriller som utspelade sig i ryssland. thrillers och filmer med skrämmande överraskningsmoment brukar jag vanligtvis und-vika men nu är jag glad över att vanor är till för att brytas.

Dock kan själva handlingen diskuteras. Men i detta fall kan det förbises då detta inte är det viktiga ifall du ska se denna film. Filmen väcker känslor på så många sätt. Det är vackra kameravinklar, effektfulla övergångar och spänning. Filmen är inte djup, men den är vacker på ett otäckt sätt. Man vet att en film är bra när mitt sällskap till höger stundtals satt med mössan över ögonen, sällskapet till vänster fick sendrag och själv gjorde jag mitt bästa för att inte äta upp halsduken.

”Jag känner mig redan mer kulturell” utbrast min vän när vi sakta vandrade nerför ett snöigt Drottninggatan med varsin gratiskaffe i handen och funderade på vad vi faktiskt skulle göra om vi mötte ryska knarklangande mördare ute i skogen i norra Sibirien.henning alesund, eva olsson

de ofrivilliga regi: ruben östlund (sverige, 2008)Jag kan upplysa om att jag befannmig på galapremiären. röd matta som inte var ämnad för mig och chips. Något av en besvikelse. Det var däremot inte ruben östlunds andra film efter regidebuten med ”Gitarrmongot” som enhälligt hyllades av indie-Sverige med snedlugg och dyra fikavanor. De ofrivilliga kretsar kring fyra paral-lella historier med stor igenkän-ningsfaktor. Jag skrattade sådär pinsamt högt och länge åt Maria lundqvists porträttering av den kända skådespelerskan som under en bussresa av misstag råkar ha sönder gardinstången på bussens toalett. bussen stannar och chauf-fören vägrar att fortsätta innan någon tar på sig skulden. hon tiger på det mest olidliga vis och upp-lösningen är bitterljuv som den tidiga våren eller söndagsmorgon.felix lindberg

filtH AnD WiSDOm regi: madonna (storbritan-nien, 2008)trots en måttligt rosad skde-spelarkarriär bakom sig, tar nu Madonna nya kliv in i filmvärlden, denna gång som regissör till filmen ”Filth and Wisdom”. Detta något förutsägbara vägval varnar om usla resultat, men filmen håller en oa-nat hög kvalitet. historien berättar om några dagar ur tre människors liv i någon generisk storstad och kan verka trist för ett otränat öga, men är såväl rolig som lite sorglig, vacker som lite ful, ytlig som lite djup, alltihop i nästan perfekta proportioner. Madonna upphör aldrig att förvåna.marina rantanen

tHe brotHers bloom regi: rian johnson (usa, 2008)Med en plan som hämtad från Jönssonligan med en något högre budget ska bröderna bloom (Mark ruffalo och Adrien brody) genomföra sin sista vals. Jag skulle vilja upplysa läsaren om att detta var en synnerligen briljant an-vändning av ordet vals då det kan ha två benämningar. vals som i en lögn och vals som i ”den sista valsen”. båda dessa är lämpliga då bröderna bloom är professionella lurendrejare samt att detta råkar vara sista stöten då Adrien brodys karaktär tröttnat och vill finna sin hjärter dam. i sin sista bluff ska de förföra den rika arvtagerskan (rrachel Werz) och genom en del vändningar kamma åt los dineros. Filmen leker med genreklicheér och har en så pass ursnygg ensem-ble att de förtjänar en Michael bolton-låt. Dels faller filmen på djurskämten (som kanske är ännu värre än ordvitsar) samt det något banala slutet.felix lindberg

medicine for melancHoly regi: barry jenkins (usa, 2008)Filmen börjar på morgonen, dagen efter ett one night stand. Under ett dygn följer kameran paret Micah och Joanne i San Francisco. ett dygn som berättar en utlämnande historia om såväl huvudpersonerna som innebörden av att tillhöra en minoritet i en gentrifierande och föränderlig stad.dennis nkangi

in bruges regi: martin mcdonagh (storbritannien/bel-gien, 2008)Colin Farrell är förvånansvärt bra i denna film om en torped som tvingas ligga lågt i en liten stad i belgien som faktiskt lyckas våra underhållande och tankeväckande på en och samma gång. ralph Fiennes är också grym i sin roll som principfast men aningen schizofren maffiaboss. lätt sevärd! johannes koch

LOOKING FOR A QUIETDAY AT THE OFFICE?

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME

You could be one of our future talents

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

www.maersk.com/mitas

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply. Today!

UTbildning osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

s. 35sses

den 8:e november hade sses sin årliga start-up day på norra latin i stockholm. detta är ett evenemang för alla intresserade av entreprenörskap och ett bra tillfälle att knyta kontakter, få tips och hjälp med sina idéer och drömmar om att starta eget eller bara lyssna på schyssta före-läsare och få inspiration för framtiden.

– sses är en ideell förening som ägs av fyra medlemmar: kth, ki, handels och konstfack. tillsammans har dessa skolor gett i uppdrag åt SSeS att administrera, op-timera och marknadsföra utbildning, övning och inspiration i entreprenörskap, berättar rasmus rahm, kursansvarig på SSeS.

vid sidan av sina åtaganden på SSeS, driver rasmus Pr-byrån Pop’n’roll, som hjäl-per andra att bygga starka kundrelationer, tillsammans med henrik lenberg som läser teknisk fysik på kth.

rasmus trycker på att syftet med SSeS är att ge inspiration.– Det ska gå som en röd tråd genom allt vi gör, säger han.

henrik tillägger att SSeS kan ses som ett tillfälle att läsa kurser som inte hör till ens egen linje och inriktning, att vidga sina vyer och få möjlighet att träffa människor från andra områden. Få nya perspektiv, kort sagt.

man behöver alltså inte ha en färdig företagsidé eller vara i slutspurten på sina studier med ena foten ute i arbetslivet för att kunna ta del av utbudet, även om det i det läget är ett bra tillfälle att skaffa sig sådana kunskaper.

kurserna läses på kvällar två gånger i veckan och ger poäng som kan tillgodoräknas i exa-men. Den enda skillnaden är att kurserna handlar om entreprenörskap och kan läsas

på annat lärosäte. känner man att man inte har tid för att läsa en hel kurs, men ändå är intresserad, finns möjligheten att arbeta som kursassist, något som inte tar lika mycket tid och där du som student istället får ge input till verksamheten. De flesta av dessa hjälper även till vid events som anordnas under året, till exempel Start-up Day.

en av Dessa är Malena rystad som läser tredje året på design och produktfram-tagning på kth och som har arbetat som kursassistent i drygt ett år vid sidan av sina studier. – Jag ser det som en möjlighet att bygga upp ett nätverk och få kontakt med väldigt inspirerande människor, säger Malena.– Det är jobbigt att plugga på kth, och jag tror att det är något sånt här man behöver för att orka.

blanD De många intressanta kurserna finns ”trendspotting & Future thinking” där man efter avslutad kurs ska se trendspotting som ett användbart verktyg och utveckla sitt framtidstänkande. Den hålls av Magnus lindkvist och undervisas på kostfack. Mag-nus kallar sig själv för en ”idé-DJ som vill få folk att dansa”, och med det menar han att han hittar nya trender och idéer och mixar om dem till något som får folk att känna ”att det här var jävligt intressant”.

Magnus har, bland mycket annat, grundat och arbetar som strateg på Pattern recog-nition, ett företag som vill inspirera och

provocera till ett bättre framtidstänkande.

ett av berggreppen studenterna kommer i kontakt med under kursens gång är något som kallas ”cool hunting”. Det beskriver Magnus som en slags åskådarsport, där det gäller att hitta det nya coola. ett klädes-plagg, en teknologi, en livsstil.– Det är en ganska töntig term, men folk som är cool hunters är sjukt välbetalda och det är ett lite sådär hippt jobb, så kursen handlar lite om att dra ner dem från piede-stalerna, säger han.

men Det bästa jag snappar upp under den rappa föreställning som är Magnus seminarium och något jag definitivt kom-mer att minnas och ta till i tuffa stunder, är att din karriär är dina egna misslyckanden. Något som jag när jag tittar tillbaka på mitt liv även kan applicera där. Skulle jag ha lyckats bättre med allt jag tagit mig för genom åren, hade jag nog inte hamnat där jag är idag. Men det hindrar ju inte att man skaffar sig så bra möjligheter som möjligt för att lyckas och nå dit man vill.

Skulle detta vara ett eget företag eller en vilja att öka chanserna för ett framgångsrikt kommande arbetsliv och utveckla sin pro-fessionella persona, verkar en kurs på SSeS som ett steg i rätt riktning.

TexT kim dahlgren-strååt

illUsTraTion xuli qian

Utbildning, övning och inspirationsses ger kurser i entreprenörskap, framtidstänkande och ledarskapLOOKING FOR A QUIET

DAY AT THE OFFICE?

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME

You could be one of our future talents

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

www.maersk.com/mitas

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply. Today!

Hej! Jag heter Thérèse Thiel och är studiesocialt ansvarig på THS. Detta innebär att jag är ansvarig för att du ska trivas på KTH, både under och efter lektionstid. Det är ett ganska omfattande arbete, men varje gång jag går uppför Osqu ars Backe ser jag studenter som gör allt arbete värt besväret.

Det finns två bra sätt för dig som enskild student att få ut det mesta av din KTH-tid. Det första är genom att engagera dig. Många tror att studentlivet bara är för de mest insyltade: de som bär overall och festar varje helg. Studentlivet är dock vad man gör det till och det som är så bra med THS, och sektionerna, är att det finns någonting som passar alla. Tycker du om att fixa fester, idrotta, se på film, spela instrument eller är intresserad av att hitta din framtida arbetsgivare? På din studentkår och din sektion finns det föreningar för alla smaker, oavsett om du känner dig studentikos eller inte.

Det andra du bör utnyttja under din studietid är din möjlighet att påverka. Som student kan du påverka din utbildning och förbättra kurserna till nästkommande årskurser. Det många inte vet är dock att du förutom utbildningen även kan påverka din studiemiljö. Är det för varmt i salarna? Är det svårt att höra vad läraren säger i en viss sal? Känner du dig orättvist behandlad på grund av hur du ser ut eller vart du kommer ifrån? Berätta för din sektions studerandeskyddsombud om du inte är nöjd med studiemiljön på KTH. Endast genom att veta vad som är fel kan vi göra någonting åt det.

Vill du veta mer om vad jag arbetar med, eller vill du ha hjälp med att förändra din studiemiljö, tveka inte att kontakta mig på studiesocialt@ths.kth.se. Kom ihåg att THS finns här för din skull!

Thérèse ThielStudicesocialt ansvarig, THS Ledningsgrupp

THS LEDNINGSGRUPP ÖNSKAR ALLA THS MEDLEMMAR EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!

THS sidor

Rektorns pris i jämställdhet och mångfaldTHS vill gratulera Linda Matsson D-06, som har bli-vit utsedd till vinnare av Rektorns pris i jämställdhet och mångfald 2008, med motiveringen: Linda Mattsson tilldelas rektors jämställdhets och mångfaldspris för sitt arbete med att få unga kvinnor med utländsk bakgrund att bli intresserade av teknik och därmed medverka till en framtida större mång-fald på KTH. Detta gör henne till en förebild inte bara för dagens KTHare utan även för framtidens teknikstudenter. Linda kommer att, förrutom äran, bli tilldelad en prissumma på 10 000kr. Utdelning av priset kommer ske av självaste rektorn under Diplomeringscermo-nin i Stadshuset i december. Grattis!

Årets lärareTHS har utsett Linda Kann på CSC-skolan till årets lärare. Linda har hållit flera kurser i bland annat Grundläggande datalogi, och har hållit en mycket hög nivå på kurserna över åren, och kontinuerligt förbättrat kurserna. På föreläsningarna har hon ofta med sig noga genomtänkt rekvisita för att illustrera olika begrepp, som man sedan får tillfälle att tillämpa i de välgjorda labbarna.Hon har planerat in flera pedagogiska grepp i sina kurser, bland annat genom att olika övningsgrupper med olika tempo och djup, så att studenterna kan välja vad som passar dem bäst.Pristagaren har också haft så välutformade tentor att somliga säger att de skulle vilja skriva omtentan för nöjes skull.Det som gör Linda till ett föredöme för andra lärare är kanske främst att kur-serna förbättras från år till och år, och att hon (uppenbarligen) samarbetar med sina kollegor för att tillsammans med dem ge så bra undervisning som möjligt till studenterna.Utmärkelsen ”Årets lärare” har THS delat ut sedan 1985. Priset består av en vandringspokal i form av ett silveräpple, ett diplom samt ett stipendium från Ericsson på 25 000 kronor.Hela motiveringen finns att läsa på THS hemsida.

Linus Ericsson, Utbildningsansvarig

THS vill gratulera!

Varför sponsrar Ericsson Årets lärare?- Ericsson rekryterar många duktiga studenter från KTH och vi samarbetar med KTH inom flera områden. Priset Årets Lärare ser vi som ett sätt att att varje år ytterligare motivera och inspirera en lärare som gjort ett särskilt bra arbete under året. För oss är det ett sätt att bidra till utbild-ningen vid KTH.

ORDförande Tillståndet i vita huset Samtidigt som Nymble används utav en stor del av KTH-studenterna ser det fortsatt mörkt ut om kvällarna. Orsaken är att tillståndsfrågan fortfarande inte löst sig. Ingen hade räknat med att det skulle vara så svårt för THS och restaurangen Fazer Amica att få en fungerande tillstånd för att THS ska kunna bedriva en ideell festverksamhet och Amica catering. Vi ser fram emot när festverksamheten kan dra igång på riktigt.

PR-Chef sökesÄr du grym på kommunikation och vill ansvara för THS PR-grupp? Du ansvarar för profilen och kommunikationen till 18 000 medlem-mar. Du sätter själv ihop gruppen och specifika poster. Till din hjälp finns en splitterny hemsida och grafisk profil, THS-sidor i Osqle-daren och THS ledningsgrupp. Arbetet är helt ideellt men det finns ekonomiska resurser till uppdraget.Gillar du ansvar och att producera resultat? Vill du att THS ska synas genom ditt arbete? Tveka inte att söka som PR-chef. Kontakta ordf@ths.kth.se

1-1+1-1+1+…+1-1=?Med en ny rektor i spetsen och THS vid sidan har KTHs utvecklingsplan för 2009-2012 tagits fram. THS har varit hårda på den pedago-giska kvalitén och vi ser fram emot en utveckling av det pedagogiska upplägget på utbildningen.

www.få.THS.att.synas.nuVill du vara med i webbgruppen för snyggaste hemsidan någonsin? Tveka inte att kontakta oss och du får då en förhandsvisning till Kårens nya hemsida. Kontakta: webbgruppen@ths.kth.se

En riktigt God jul!Christine Ambell, Ordförande, THS

’’När du tar steget in i Scania öppnar du dörren

till en värld av möjligheter. Du möter utmaningar

i teknikens och marknadens absoluta framkant.

Du får jobba med ett varumärke och produkter

som har hängivna kunder på mer än 100 mark-

nader över hela världen.

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger

du dig ut på en resa som varken du eller vi kan

ana slutet på idag. Världen väntar.

www.scania.com

’’Scania är ett stort företag med stora

resurser. Ändå ser och satsar man mycket

på mig som individ. Det finns alla möj-

ligheter att fortsätta utvecklas.

Jessica, gick Traineeprogrammet 2004-2005.

Arbetar idag som projektledare inom IT på

Forskning & Utveckling.

En värld av möjligheter

SCA11295_Osqledaren_215x285_unco1 1 2008-04-03 14:11:38

s. 38seriekrönika

avslUTning osqledaren, nUmmer 3, 08/09.

se

rie

riT

ad

av

joh

an

nes

ko

ch

’’När du tar steget in i Scania öppnar du dörren

till en värld av möjligheter. Du möter utmaningar

i teknikens och marknadens absoluta framkant.

Du får jobba med ett varumärke och produkter

som har hängivna kunder på mer än 100 mark-

nader över hela världen.

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger

du dig ut på en resa som varken du eller vi kan

ana slutet på idag. Världen väntar.

www.scania.com

’’Scania är ett stort företag med stora

resurser. Ändå ser och satsar man mycket

på mig som individ. Det finns alla möj-

ligheter att fortsätta utvecklas.

Jessica, gick Traineeprogrammet 2004-2005.

Arbetar idag som projektledare inom IT på

Forskning & Utveckling.

En värld av möjligheter

SCA11295_Osqledaren_215x285_unco1 1 2008-04-03 14:11:38

b PosTTidningosqledaren, thS, 100 44, Stockholm