Att vara jude är att tillhöra ett folk, Israels folk och enreligion. Från år 70 till år 1948 hade det judiska folketinget eget land. Efter andra världskriget beslöt FN,Förenta Nationerna, att en del av Palestina skullebli det nya landet Israel.

I dag har judar från hela världen flyttat till Israel,men det bor fortfarande många judar i andra länder.

Judendomen är en gammal religion. I Bibelns förstadel, Gamla testamentet, kan man läsa om hur judarnalevde och kämpade för det land som i dag är Israel.

Om judendomen

• Judar tror på en Gud.• För judar är folkets historia en viktig del av religionen.

• För många judar är Israel det land Gud lovat dem.Därför betyder Israel mycket för judar över helavärlden.

• Judendomens gudstjänstbyggnad kallas synagoga.• Judarnas Bibel (Gamla testamentet) kallas också Tanak.

Den består av Lagen, Profeterna och Skrifterna.

Menora är en sjuarmad ljusstake.Den är judendomens äldsta symbol.

, detta kapitel får du läsa om:

• när Israel blev judarnås eget land

• hur det är att leva som jude och vad familjen gör när det är sabbat

• vad som händer när det är gudstjänst i synagogan

• Pesach, Sukkot och andra högtider som många judar firar.

Under andra världskrigetskickades många miljonerjudar till fängelseiäger. Bildenär från koncentrationslägretAuschwitz i Polen.

.-

Ett folk - en religionJudendomen är en religion, men att vara jude är ocksåatt tillhöra ett folk. Det judiska folket har en starksammanhållning, fast de inte har haft ett eget land pånästan l 900 år. Många gånger har de blivit förföljda ochtvingats bryta upp och flytta till ett annat land. Därförfinns judar i dag i en stor del av världen.

Redan i Gamla testamentet berättas det hur Israels folkslet hårt som slavar i Egypten och hur de till slut lyckadesfly tillbaka till det land som de en gång hade utvandratfrån.

Men det blev en kort period av lugn. Det mäktigaRomarriket bredde ut sig allt mer. Judarnas egna kungarmåste lyda romarna och blev avskydda av många. Till sistdrevs judarna iväg från området. De flyttade till länderi Europa, Ryssland, Nordafrika och Mindre Asien .

• Kartan visar judarnas egetland Israel. Många judarhar flyttat dit, men långtifrån alla. Det bor ocksåjudar utspridda över helavärlden. USA är det land

\. där det bor flest judar.

Att hålla ihopFlera länder hade speciella regler förjudar. De fick inte äga någon mark ochibland fick de bo i särskilda områden,som kallades getton.

När judarna kom till ett nytt landlärde de även känna traditionerna i sittnya hemland. På så sätt utveckladesolika judiska traditioner i olika delar avvärlden. Men längtan efter ett eget land fanns hela tiden kvar.I slutet av ISOO-talet började många judar återvända till sittgamla land, Palestina.

Ett eget land - ett delat landUnder andra världskriget lät Hitler döda cirka sex miljonerjudar i arbetsläger och koncentrationsläger. FN, FörentaNationerna, tyckte att det judiska folket hade fått lida nog ochbestämde att delar av Palestina skulle bli judarnas nya land,Israel.

Men hur skulle gränserna dras? Där bodde ju redanmänniskor. I dag är det gamla landet uppdelat mellanIsrael och Palestina, men man är fortfarande inte överens.Staden Jerusalem är en delad stad som både israeler ochpalestinier vill ha som huvudstad. Jerusalem är en helig stadför såväl judar som muslimer och kristna. Problemen finnskvar. Många, både judar och palestinier, längtar efter fred iområdet.

Även om judarna fått ett eget land är det judiskafolketutspritt över en stor del av världen. Allra flest judar bor deti USA. I Sverige har det funnits judar under flera hundraår. Under andra världskriget lyckades några fly till Sverige.När kriget var slut kom också judar som hade överlevtkoncentrationslägren.

Davidsstjärnan är judendomensvanligaste symbol. Under andravärldskriget tvingades judarnaatt bära stjärnan på kläderna.Nu finns Davidsstjärnan på denisraeliska flaggan.

Att fira och minnasMånga judiska högtider firastill minne av viktiga händelseri det judiska folkets historia

Förintelsedagen firas tillminne av alla judar som dogi koncentrationslägren underandra världskriget.

Israels självständighetsdagfiras till minne av att Israel bleven egen stat år 1948.

- -

Att leva som judeAtt vara jude är att tillhöra ett folk som har fått upplevamycket förtryck och lidande. Det har gjort att samhörighetenär viktig för folket - även för judar som inte bryr sig såmycket om religionen.

Att vara jude kan också vara att bekänna sig till den judiskatron. Judar upplever att de är ett folk som är utvalt av Gud.Därför försöker de aldrig att omvända människor med enannan tro. Men även om man inte tillhör det judiska folket ärdet möjligt att konvertera till den judiska tron.

I den judiska religionen finns många regler för hur manska leva. Det kan till exempel handla om praktiska saker somvad man ska äta, hur man ska klä sig och när man ska vilaeller arbeta. Många av reglerna kommer från Bibeln. Vissaregler kan vara svåra att följa. I Sverige är det till exempel intetillåtet att slakta djur på det sätt som reglerna säger.

KippaJudiska män och pojkar skatäcka huvudet för att visarespekt mot Gud. Många bären liten tyg mössa som kallas förkippa. En del använder kippavarje dag, medan andra bara harden på sig i synagogan och vidhögtider.

50 Konvertera betyder att man övergår från en religion till en annan.

ITora kan man läsaom reglerna för hurman ska leva somjude. HandskrivnaTora-rullar finns ivarje synagoga.

~ TROSBEKÄNNELSE :T(gf~ Hör Israel! ~

Herren,vår Gud Herren,

är en.

Femte Moseboken 6:4

Sabbaten - vilodagenSabbaten är den judiska vilodagen. Den börjar när solengår ner på fredagskvällen och håller på till lördagenskväll. Gud skapade världen på sex dagar, den sjundedagen vilade Gud. Människan ska följa Guds exempel.Därför ska ingen behöva arbeta på sabbaten, man skavara tillsammans, vila och glädjas åt att världen harskapats. På fredagskvällen äter familjen sabbatsmåltidensom är en festmåltid, och på lördagen firas veckansviktigaste gudstj änst.

Judar som vill följa sabbatsreglerna gör inget arbetepå sabbaten. Bland annat är det förbjudet att resa, lagamat och göra upp eld efter att sabbatsljusen tänts.

Också för judar som inte följer reglerna så strängt ärfredagskvällens måltid en uppskattad träffpunkt för helafamiljen.

Judisk matEn jude som följer judiska matregleräter bara mat som är kosher. Detbetyder att den har lagats på rättsätt och enligt kosherreglerna.

Vissa råvaror är helt förbjudna, tillexempel gris och blodmat. En annanviktig regel är att kött och mjölk intefår blandas i matlagningen eller påsamma fat.

Många judiska högtider firas sommåltider i familjen, till exempelsabbaten, lövhyddohögtiden ochpåskmåltiden.

SynagoganJudarna började bygga synagogor för att ha någonstansatt samlas och fira gudstjänst. Synagogan är också en platsdär man kan studera eller bara träffas och ha det trevligt.I Sverige finns det i dag synagogor i flera större städer.

Ledaren för en judisk församling kallas rabbin. Rabbinenansvarar för undervisningen i församlingen, men det är intealltid han som leder gudstjänsten.

52

Templet i Jerusalem var judarnasheligaste plats. I dag finns bara denvägg kvar som kallas klagomuren.

Torarullarna är gjordaav pergament. Detär ett djurskinn somförr i tiden användesi stället för papper.

GudstjänstenLängst fram i synagogan står arken. Det är ett vackert skåpdär Torarullarna förvaras. I Torarullarna finns de viktigastetexterna Tora, skrivna för hand med bläck och fjäderpenna.

Gudstjänsten kan ledas av vilken vuxen som helst iförsamlingen. Under gudstjänsten läser någon av deltagarnahögt eller sjunger ett stycke ur Tora. Den som går tillsynagogan varje vecka får höra hela Tora på ett år. Undergudstjänsten läser man också ur de heliga skrifternaProfeterna och Skrifterna.

Kantorn har en viktig roll vid den judiska gudstjänsten.Kantorn sjunger texter och böner som församlingen sedanupprepar och sjunger efter.

Guds regler till folketI Tora finns Lagen. Lagen är regler som Gud har gett tillfolket och lär ut hur man ska leva som jude. Därför ärundervisningen i Tora viktig. Men alla måste inte varaöverens om hur Lagen ska tolkas. Rabbiner söker hela tidenolika sätt att förstå Lagen. När två rabbiner möts finns detalltid tre åsikter, säger ett judiskt talesätt.

Synagogan i Stockholm.

Judarnas BibelBibelns första del innehållertexter som är gemensamma förbåde judar och kristna. Judarnakallar den för Bibeln eller Tanak.Kristna kallar den för Gamlatestamentet.

Den judiska Bibeln är skriven påhebreiska. När judarna börjadebosätta sig i Israel kom de frånolika delar av världen. De taladeolika språk. Men Bibeln hadede gemensamt. Därför fickhebreiska bli det gemensammaspråket, trots att ingen talat detpå många hundra år.

Pojken firar bar mitzva och får för förstagången använda böneremsor och bönesjalnär han ska läsa urTorarullarna.

54

Högtider och riterFör många judar är religionen en naturlig del av livet.Det finns riter för olika händelser i livet.

Högtiderna berättar om folkets historia och gertillfålle att fira och minnas.

OmskärelseAlla nyfödda judiska pojkar ska omskäras när de äråtta dagar gamla. Då opererar man bort förhudenfrån penis. För judiska pojkar och män betyder detatt de har ett tecken på sin kropp, som visar att detillhör det judiska folket och att de är ett Guds folk.Det spelar ingen roll om de är religiösa eller inte,tecknet finns där.

Flickor och pojkar studerar heliga skrifterBat mitzva (budets dotter) firas då flickorna fyllertolv år och bar mitzva (budets son) när pojkarnafyller tretton år. Men först har de fått undervisning iTora i synagogan. Som avslutning och tecken på attde nu blivit vuxna och kan följa reglerna i Tora fårpojkarna och numera ofta också flickorna gå framoch läsa ur Tora vid gudstjänsten. Efter gudstjänstenblir det fest och släkt och vänner kommer medpresenter.

BröllopBröllopet är livets höjdpunkt. Under vigseln stårbrudparet under en baldakin, ett fyrkantigt tyg somsymboliserar de fyra väderstrecken och det förstaegna hemmet. Vigseln avslutas med att brudgummenkrossar ett glas under höger fot för att påminna omatt livet innehåller både glädje och sorg.

BegravningInom judendomen finns olika tankar om ett liv efterdöden, men det väsentligaste är att livet fortsätter genombarn och barnbarn. För judar är det viktigare att betonalivet, inte vad som händer efter döden.

När någon dött inleds ett helt sorgeår. Som tecken påsorg river de anhöriga en reva i sina kläder och man vakaröver den döde. Den döde sveps i vita kläder och självabegravningen ska ske så snart som möjlig, vanligtvis eftertre till fyra dagar.

Pesach - påskHögtider markerar olika tider på året och påminner omvad det judiska folket har varit med om. Ofta berättar manom dessa upplevelser i samband med en måltid hemma.

Pesach är både en vårfest och en minnesfest för att Gudbefriade folket från slaveriet i Egypten. Då samlas familjeneller nära vänner och äter en speciell påskmåltid. Den skapåminna om hur Israels folk slet som slavar i Egypten.

Maträtterna på bordet symboliserar olika händelser. Enfruktröra föreställer murbruket som slavarna blandade tillFaraos byggnader. En skål med saltvatten påminner omalla deras tårar. Det ojästa brödet visar på brödet som intehann jäsa på grund av den hastiga flykten från Egypten.

Judiska begravningsplatser haringa blommor. I stället lägger manen liten sten på graven. Stenen ärett tecken på att man har besöktgraven och minns den döde.

Andra högtiderSukkot - lövhyddohögtiden är enhöst- och skördefest då man minnsatt Gud tog hand om sitt folk underden långa vandringen genomöknen. Då bodde folket i lövhyddoroch därför serveras måltidernaunder högtiden helst i en sukka, enlövhydda.

Rosh Hashana - nyårsdageninfaller på hösten och Vom Kippur -försoningsdagen, tio dagar senare.

Vom Kippur är årets viktigaste helg.Då samlas alla i synagogan och berGud om förlåtelse för fel man hargjort under året. För att visa att manångrar det som blivit fel så låter manbli att äta och dricka hela dagen.

55