Om Sverige

8/12/2019 Om Sverige

1/176

Om Sverige

Samhllsorientering p svenska


2/176

Om Sverige r den tredje upplagan av en bok om samhllsorientering r ny-anlnda. Upplagan r ramtagen med anledning av det stora intresset r tidigareupplaga, som slts slut i tv omgngar.

Sedan den rsta december 2010 finns en rordning som styr arbetet medsamhllsorientering r nyanlnda (2010:1138) Frordningen anger att mlet

med samhllsorienteringen r att deltagarna utvecklar kunskap om:

1. De mnskliga rttigheterna och de grundlggande demokratiskavrderingarna,

2. den enskildes rttigheter och skyldigheter i vrigt,3. hur samhllet r organiserat och4. praktiskt vardagsliv.

Frordningen anger ocks vad samhllsorienteringen ska innehlla. Boken OmSverige r ramtagen med rordningen som grund.

I denna upplaga har vi valt att ta bort orden lttlst svenska i titeln eter-som texten inte lngre passar under den definitionen. I stllet kommer en

lttlst version av texten att tas ram och tillgngliggras digitalt p portalenwww.inormationsverige.se. P portalen kommer det ven ramver attfinnas versttningar av boken p flera sprk. Sedan rra upplagan finns ettkompletterande reerensmaterial riktat till samhllskommunikatrer ochanordnare av samhllsorientering. ven det finns tillgngligt p nmnda portal.Vissa ndringar i bokens upplgg och innehll har gjorts r att stmma verensmed reerensmaterialet. ndringar har ocks gjorts utirn ndringar av aktiskarhllanden samt utirn synpunkter som kommit in till oss.

Bearbetningen av denna upplaga, liksom bearbetningen av upplaga tv,har gjorts i samverkan mellan Gteborgs stad och Lnsstyrelsen i VstraGtalands ln. Birgitta Guevara rn Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands ln ochJakob Sandahl rn Gteborgs Stad, Enheten r samhllsorientering, har varithuvudansvariga r bearbetningen.

Den rsta upplagan av Om Sverige Samhllsorientering p lttlstsvenska togs ram av Gteborgs stad i augusti 2010. Bakgrundsmaterialet skrevsav Elizabeth George, Sofia Hendriksen, Gran Hildn och Camilla Nslund.Materialet togs ram i samverkan med Arbetsrmedlingen, Frskringskassan,NF, Skatteverket samt Konsument Gteborg, Kretsloppskontoret, Milj-rvaltningen, Park-och naturrvaltningen och Vuxenutbildningsrvaltningeni Gteborgs Stad. exten skrevs sedan om till lttlst svenska och redigerades avKatrin Vivien, Gteborgs Stad.

Den andra upplagan av Om Sverige Samhllsorientering p lttlstsvenska togs ram i april 2011 och var en bearbetning av den ursprungligatexten dr inormationen omarbetades r att stmma verens medrordningen om samhllsorientering. Den lokala prgeln p materialet togsocks bort. Bearbetningen gjordes med std av Eva Telander, Make SenseCommunication.

Boken Om Sverige har tagits ram med rhoppning att ge std till landetskommuner i arbetet med samhllsorienteringen, men ramr allt i rhoppningatt ge vrdeull inormation till mnniskor som kommer till Sverige.

Michael Ivarson Talieh Ashjari

Frvaltningsdirektr MngaldsdirektrSocial resursrvaltning Enheten r social hllbarhet

Gteborgs Stad Lnsstyrelsen Vstra Gtalands lnJuli 2012 Juli 2012


3/176

Copyright:Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Grafisk form: Bianca Rsner, Mediakompetens & Maria Nobel, Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln

Omslagsfoto:Johan Ljungberg

Foto : Maria Nobel


4/176

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln Om Sverige|3

Innehll

1. Att komma till Sverige 7

Sverige ett invandrarland 8Den svenska integrationspolitiken 11

Sveriges historia rn istid till modern tid 14

Sverige under 1900-talet 20

Finns det ngot typiskt svenskt? 22

raditioner och hgtider i Sverige 24

2. Att bo i Sverige 31Geografi, nringsliv och inrastruktur 32

Beolkning 36

Bostder och boende 38

Milj, natur och ekologisk hllbarhet 46

S ungerar din kommun 57Att hantera ekonomin 63

Att leva med unktionsnedsttning 65

Skerhet 66


5/176

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln4|Om Sverige

3. Att frsrja sig och utvecklas

i Sverige 67Arbetsmarknaden i Sverige 68

Arbetslshetsrskringen 73

Att vara anstlld 74

Att ska arbete 77

Att starta eget retag 82

Att betala skatt 83

Folkbokring 85Socialrskringen 87

Utbildning r vuxna 89

Yrkesutbildningar 92

Universitet och hgskola 94

Validering 95

Studiemedel 96

Fritids- och reningsliv 97

4. Individens rttigheter och

skyldigheter 103Familj och individ 104

Jmlikhet och jmstlldhet 105

Skydd mot diskriminering 108

Barns rttigheter 110

Vld i nra relationer 111


6/176


5. Att bilda familj och leva

med barn i Sverige 115Olika stt att leva ihop 116

Vrdnad av barn 119

Frldrarollen 120

Ekonomiskt std till amiljer 122

Socialtjnstlagen 124

Barnomsorg 124

Grundskola 127Gymnasium 129

Skolan och demokrati 130

6. Att pverka i Sverige 133Demokratins bakgrund 134

Demokratins utveckling i Sverige 135

Det demokratiska systemet i Sverige 136

EU 140

Offentlig rvaltning 141

Demokrati i vardagen 141

Politiska ider och partier 142

Roller och delaktighet i politiken 143Rttsvsendet i Sverige 144

Domstolar 146

Offentlighet och sekretess 149

Mutor och bestickning 150


7/176


7. Att vrda sin hlsa i Sverige 151Vad r hlsa? 152

Droger, alkohol och tobak 157

Hlso- och sjukvrd i Sverige 158

Vart ska du vnda dig? 160

andvrd 165

Om du inte r njd 166

8. Att ldras i Sverige 167

ldrande 168

Pensioner 168

ldreomsorg 170

Begravning 172

Arvsrtt 173


8/176


1. Att komma till

Sverige Innehll Sverige ett invandrarland

Den svenska integrationspolitiken

Sveriges historia - frn istid till modern tid

Sverige p 1900-talet

Finns det ngot typisk t svenskt?

Traditioner och hgtider i Sverige

Foto : Mikael Jnsson


9/176


Medborgarskapsland Kvinnor Mn Totalt

Sverige 7 557 8 025 15 582

Irak 2 582 2 710 5 292

Polen 2 065 2 435 4 500

Aganistan 930 2 279 3 209

Somalia 1 390 1 612 3 002

Kina 1 486 1 350 2 836

Thailand 2 118 574 2 692

Danmark 1 111 1 484 2 595

Tyskland 1 165 1 190 2 355

Finland 1 259 1 009 2 268

vriga lnder 23 980 281 56 52 136

Totalt 45 643 50 824 96 467Klla: SCB

Sverige ett invandrarlandDet bor i dag unger 9,3 miljoner personer i Sverige. Unger tvmiljoner personer bor i de tre strsta stderna i landet: Stockholm,

Gteborg och Malm. 14 procent av den svenska beolkningen rdd i ett annat land.

Mnniskor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra vrlds-kriget har Sverige tagit emot unger 1 450 000 invandrare ochflyktingar.

P 1950- och 60-talet behvdes det arbetskrat i Sverige. Mnniskorrn bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien ochurkiet flyttade till Sverige r att arbeta.

P 1980-talet skte mnniskor rn Sydamerika, Iran, Irak,Libanon, Syrien, urkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare komocks mnniskor rn Somalia och stra Europa.

r 1999 bestmde Europeiska rdet att Europeiska Unionen, EU,ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. r 2001gick Sverige med i Schengensamarbetet. D ppnades grnsernamellan 13 lnder i EU. Det ledde till att fler skte asyl i brjanav 2000-talet.

Under 2000-talet har det kommit fler invandrare och flyktingartill Sverige. r 2011 tog Sverige emot nstan 100 000 flyktingaroch invandrare rn ver 200 olika lnder. Den strsta gruppen varsvenskar som flyttade tillbaka till Sverige. Mnga kom ocks rnIrak och Polen. De senaste ren har den strsta gruppen avinvandrare varje r varit tervndande svenskar.

Invandring eter de vanligaste medborgarskapslnderna 2011.


10/176


Bilden r r n Enhetenr Samhllsorientering iGteborg.

Foto : Mikael Jnsson

Att anska om asylI den svenska utlnningslagen och i FN:s flyktingkonvention finnsregler om rtten till a syl. FN:s flyktingkonvention kallas ocksGenvekonventionen. Det r en internationell regel om hur FN:smedlemslnder ska behandla flyktingar. Konventionen styr ocksvem som kan kallas flykting.

I utlnningslagen finns regler om asyl, uppehllstillstnd ochamiljeterrening.

Om du ska anska om asyl i Sverige ska du kontaktaMigrationsverket. Migrationsverket r en statlig myndighet som tarhand om asyl, besk, bosttning och medborgarskap i Sverige.

Din anskan om asyl ska utredas i det rsta europeiska land dukommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck p alla asylskande

ver 14 r r att kontrollera att Sverige r rsta land.

Uppehllstillstnd fr familjeanknytningDe flesta invandrare r uppehllstillstnd i Sverige r att de haramilj hr. Om du vill flytta till Sverige och bo tillsammans med ennra amiljemedlem mste du ha uppehllstillstnd. Du kan permanent uppehllstillstnd (PU) om du har amiljeanknytning.Permanent uppehllstillstnd betyder att du kan stanna i landetp obestmd tid.


11/176

Gteborgs Stad och Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln10 |Om Sverige

Du har rtt att uppehllstillstnd om du r git, har ettregistrerat partnerskap eller r sambo med (bor tillsammans med)ngon som bor i Sverige.

Du kan ocks uppehllstillstnd om du tnker gita dig eller blisambo med ngon som bor i Sverige. r du under 18 r har du rttatt terrenas med dina rldrar.

Fr att anska om uppehllstillstnd i Sverige ska du kontakta ensvensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annatland dr du bor. Den som ansker om uppehllstillstnd mstesjlv lmna in sin anskan.

Det tar normalt unger sex mnader rn att du lmnat din anskan

p ambassaden eller konsulatet tills du r besked.

Svenskt medborgarskapOm du vill bli svensk medborgare mste du lmna in en anskantill Migrationsverket. Vntetiden r mellan en och sju mnader.Du som vill bli svensk medborgare mste ha yllt 18 r och ha botti Sverige i unger em r. Barn som r under 18 r kan bli svenskamedborgare tillsammans med en utlndsk pappa eller mamma.

EU-medborgarskapOm du r medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan duresa ritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 22 av EU:s 27medlemslnder ett Schengenavtal. Det betyder att EU-medborgare kan resa ritt ver de hr lnderna s grnser.Om du r medborgare i ett land utanr EU, ett tredjeland, kan duocks resa ritt mellan lnderna som ljer Schengenavtalet. Mendu kan bara resa i hgst tre mnader.

Arbetstillstnd

Ett arbetstillstnd r ett beslut av Migrationsverket som ger enutlndsk medborgare rtt att arbeta i Sverige. Nordiska med-borgare, EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och derasamiljemedlemmar behver inte ska. Personer som varit bosatta iett annat EU-land under em r behver inte heller ska arbets-tillstnd.

Alla andra utlndska medborgare som vill arbeta i Sverige mste haarbetstillstnd. En egen retagare behver inte arbetstillstnd menmste ha uppehllstillstnd.

Foto: Colourbox


12/176


Alla mnniskor som ren del av samhllet harrtt att behlla sin kulturoch sitt stt att vara. I detsvenska samhllet skaalla mnniskor ha rtt attvara olika.

Den svenska integrations-politikenDen svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhlletsgemenskap oavsett var de r dda och vilken etnisk bakgrund dehar. I Sverige har arbetsmarknadsdepartementet ansvar rintegrationspolitiken.

Regeringen vill ocks ge extra std till nyanlnda invandrare underde rsta ren i Sverige. Mnniskor som har kommit till Sverigeska ges mjlighet att lra sig det svenska sprket s att de blir mersjlvstndiga och kan ett arbete. I de olika delarna av Sverige(lnen) arbetar lnsstyrelserna r integration.

Etablering av nyanlnda flyk tingarDet finns vissa srskilda rttigheter som gller r dig som har yllt20 r (men inte 65 r) och har uppehllstillstnd som flykting,

Fr arbete lngre n tre mnader behvs det ocks uppehlls-tillstnd. Anskan om uppehlls- och arbetstillstnd ska gras rnhemlandet.

Vad r integration?Integration handlar om att knna tillhrighet i samhllet. Detbetyder att alla ska knna sig som en del av det svenska samhllet.

Foto: Colourbox


13/176


Etableringslotsen kanhjlpa dig p vgen moteget arbete.

kvotflykting, skyddsbehvande eller r anhrig till ngon av dessa.D har du till exempel rtt till en etableringsplan och etablerings-ersttning. Om du har yllt 18 r (men inte 20 r) och saknar rldrari Sverige har du ocks rtt till hjlp. En nyanlnd person r enflykting eller invandrare som r ny i Sverige.

EtableringsplanArbetsrmedlingen r en av de myndigheter som hjlper nyanlndaflyktingar och invandrare att komma in i samhllet. Om du tillhrgruppen som har rtt till en etableringsplan r du prata med enperson, en etableringshandlggare, p Arbetsrmedlingen om vadsom behvs r att du ska kunna brja ska arbete. Du skriver enetableringsplan tillsammans med din etableringshandlggare.En etableringsplan r ett papper dr du skriver ner dina tankar och

planer om din ramtid i Sverige.

I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska rinvandrare (sfi), samhllsorientering, validering av utbildning ochyrkeserarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in ietableringsplanen ska ylla hela dagarna (heltid) och hlla p i hgsttv r. Sytet r att du s snabbt som mjligt ska lra dig svenskaoch hitta ett arbete r att klara din rsrjning.

Foto: Colourbox


14/176


EtableringslotsenDu som r nyanlnd flykting kan ocks ha kontakt med enetableringslots. Etableringslotsen ska hjlpa dig p vgen mot ett egetarbete.

EtableringsersttningEtableringsersttningen r pengar du r nr du ljer dinetableringsplan. Om du har barn kan du ocks etableringstillgg.Etableringsersttningen r lika r alla, oavsett var du bor. Fr att hela ersttningen mste du lja aktiviteterna i etableringsplanenp heltid. Du som har rtt till etableringsersttning kan ven bostadsersttning om du bor ensam i en egen bostad.

Flytten kan vcka starka knslorAtt flytta till ett nytt land r en stor hndelse i en mnniskas liv.Du kanske har rlorat ditt hem, pengar, nra vnner ochslktingar i ditt hemland. Det kan komma mnga olika knsloroch reaktioner i en sdan situation. Du kanske inte kan leva detliv som du r van vid. Arbetet och utbildningen som du hade rutkanske inte passar i Sverige.

Den rsta tiden i det nya landet knns ota spnnande. Sedan kandet dyka upp problem som kanske r svra att lsa. Eter allt som

har hnt kan det knnas svrt med nya bekymmer. Det kan ledatill en kris.

Alla reagerar olika p kriser. En del mnniskor vill vara ensamma.En del knner skuld. Mnga r problem med hlsan och blirsjuka. Eter en tid mr de flesta mnniskor bttre och accepteraratt de mste brja om p nytt i det nya landet. De brjar se ljusarep ramtiden.

ill sist kan mnga som har bytt land knna sig mer kloka och

vuxna n rut. De ser att det finns mycket bra i det nya landet.De kanske har blivit mer ppna och kan rst hur andramnniskor har det.


15/176


Sveriges historia rn istid till modern tidForntiden

Forntid r en tid r mycket lnge sedan. Den kallas ocks r-historisk tid.

Fr 15 000 r sedan var hela Sverige tckt av is. Denna tid kallasistiden. 3 000 r senare hade isen rsvunnit rn sdra Sverige ochdet kom vxter, djur och mnniskor. Mnniskorna levde p att jaga,fiska och samla vxter som gick att ta.

Fr unger 6 000 r sedan brjade mnniskorna i Sverige lra sigodla vxter och da upp djur. De brjade anvnda verktyg av sten

och tr. Denna tid kallas drr stenldern.

Foto: Anna Danielsson

Stadsmuseet i Gteborgfinns i Ostindiska kom-paniets gamla byggnad.


16/176


P bilden syns en bt somr byggd som btarna pVikingatiden.

Medeltiden

Innan kristendomen kom till Sverige trodde mnniskorna p fleragudar. De mest knda gudarna r Oden, or och Freja. Detta kallasasatro. Nr kristendomen kom till Sverige rndrades samhllet.Sverige fick sin rsta kristna kung, Olo Sktkonung,omkring r 1000.

Under 1200-talet hnde det mycket. Jordbruket och handeln blevmer organiserad. Nya stder byggdes upp. Sverige delades in ilandskap. Varje landskap hade sin lag. Frst anns bara muntligalagar som inte var nedskrivna. De rsta skrivna lagarna kom p

1200-talet.

Unger 1 500 r re vr tiderkning brjade mnniskorna iSverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallasbronsldern. Nu brjade mnniskorna kpa och slja saker inomEuropa.

Unger 500 r re vr tiderkning brjade mnniskorna i Sverigeanvnda saker av jrn. Denna tid kallas jrnldern.

Vikingatideniden rn 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden.Vikingarna var mnniskor som var duktiga p att bygga btar ochvana att segla p havet. De var ocks bra p att kriga och handlamed andra lnder. Vikingarna tog drr makten i mnga lnder inorra Europa.

Foto: Colourbox


17/176


Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutarom landets lagar. Riksdagen delades in i yra delar: adel, prster,borgare och bnder. Det anns bara mn i riksdagen. Kvinnornafick inte vara med rrn p 1900-talet.

Adeln var en grupp mnniskor som hade tt makt och rttigheteri arv. Prsterna hade tt mycket makt ver beolkningen och gde20 procent av Sveriges bsta mark. Borgarna styrde ver handeloch hantverk i stderna. Storbnderna styrde ver livet p lands-bygden. Bnderna levde p landet dr de arbetade med att odla

jorden och da upp djur.

Nordisk unionUnder senare delen av medeltiden kmpade Danmark, Norge ochSverige om vem som skulle ha makten i Norden. r 1397 skrev denordiska lnderna p ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen.Med Kalmarunionen blev alla lnderna ett enda land.

StormaktstidUnder 1500-talet hnde det viktiga saker i vrlden. Columbus reste till

Amerika. Gutenberg uppann boktryckarkonsten. Pven, som lederden katolska kyrkan rn Rom, rlorade kontrollen ver en stordel av sin kyrka.

Mnga i Sverige var missnjda med hur unionen styrdes av dendanske kungen. Stockholms blodbad r en knd hndelse d dendanske kungen hgg huvudet av 100 adelsmn i Stockholm. Eter

blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa somsamlade en svensk arm och tog makten rn den danske kungen.

Foto: ColourboxHistoriska hus.


18/176


Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni r 1523. Det blev redi Sverige. Den 6 juni r ocks Sveriges nationaldag.

Nr Gustav Vasa var kung rndrades kyrkan. Den hade varitkatolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan pverkadesav prsten Martin Luther rn yskland. Kyrkan fick lmnamycket mark irn sig och mste betala skatt till staten. Samtidigtfick riksdagen mer makt.

Frn mitten av 1500-talet till brjan av 1700-talet var Sverige medi flera krig runt stersjn. stersjn var ett av vrldens viktigastehav r handel. Krigen handlade om att ha kontroll ver stersjn.Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och yskland ochfick kontroll ver stora delar av stersjn. I mitten av 1600-talet

fick Sverige stora delar av norra yskland och Polen. Sverige blev den stormakt.

Frutom den yta som Sverige har i dag hrde Finland, Estland,Lettland och delar av Ryssland och yskland till Sverige. Senaretvingades Sveriges kung Karl XII lmna irn sig omrdena utanrdet som nu r Sverige etersom han rlorade flera krig.

r 1721 var det red i Sverige igen och landets tid som stormaktver stersjn var rbi.

Foto: Lennart Haglund

Stora slottskket pLck slott. Kket r rn1600-talet.


19/176


Sverige under 1700-taletP 1700-talet, upplysningstiden, fick mnniskorna i Europa bttreekonomi. Mnga lrde sig lsa. Det var inte lngre sjlvklart attkungar, prster och adel skulle bestmma. Det ledde till flera

revolutioner. Den mest knda r ranska revolutionen r 1789.

r 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskuppr 1772 dr han rskte mer makt s att han kunde styralandet sjlv. Gustav III skts till dds p en maskerad den 16 marsr 1792.

Sverige p 1800-taletGustav IV Adol var kung i Sverige mellan ren 1796 och 1809.Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolrlorade kriget och Sverige fick lmna Finland till Ryssland. Frndenna tid (1815) har det varit red i Sverige.

Karl XIII blev kung eter Gustav IV Adol. Riksdagen skapade viddenna tid Sveriges grundlagar. De blev yra stycken:

Regeringsormen med regler r hur svenska statenska vara organiserad.

Successionsordningen som sger hur tronen ska rvas.

Tryckrihetsrordningen som skyddar det ria ordet

i tryckt orm. Riksdagsordningen som bestmde att riksdagen skulle

innehlla de yra stnden adel, prster, borgare och bnder.

Karl XIII fick inte ngra barn som kunde rva tronen. D blev rans-mannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige. Han byggde enunion mellan Sverige och Norge som hll i nstan 100 r. r 1865rsvann riksdagens yra stnd (adel, prster, borgare och bnder).Riksdagen fick istllet tv avdelningar som kallades kammare.

Under 1800-talet kade beolkningen i Sverige. I brjan av1800-talet hade landet 2,4 miljoner invnare och r 1900 5,1miljoner. kningen ledde till att mnga mnniskor mste skaarbete p andra platser n dr de bodde. Mnga flyttade tillstderna och till Amerika. Mellan ren 1865 och 1914 flyttadenstan en miljon svenskar till Amerika.


20/176


IndustrialiseringIndustrierna kom senare till Norden n till mnga andra lnderi Europa. Vid mitten av 1800-talet levde ortarande de flestasvenskar p jordbruk. P 1860-talet brjade Sverige bygga jrn-

vgar. ack vare jrnvgen kunde svenskarna slja tr och jrn tillandra lnder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick ortaremed hjlp av nya maskiner.

Foto: ColourboxVvstol


21/176


Sverige under 1900-taletDemokrati infrsI brjan av 1900-talet ortsatte mnniskorna att flytta rn landet

till stderna. Bnderna blev rre och antalet arbetare blev fler.Fler mnniskor ville rtt att rsta i valen. r 1907 fick allamn ver 24 r rstrtt.

I slutet p 1800-talet startades stora ackliga organisationer.Organisationerna ville rbttra arbetarnas villkor och hjaarbetarnas lner. Ibland lyckades de. Men de fick kmpa och detblev ota strejk. r 1909 blev det storstrejk. Unger 300 000arbetare strejkade.

Frsta vrldskriget och mellankrigstidenVid rsta vrldskrigets brjan skrev de nordiska lnderna under ettavtal om att vara neutrala och inte ta stllning i kriget.

r 1919 fick kvinnor rstrtt i Sverige. r 1931 kom denekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade meden kris p brsen i New York i USA r 1929 och spred sig sedanver vrlden. Krisen ledde till arbetslshet, strejker och demonstra-tioner. Under denna tid fick Sverige en bttre arbetslshets-

rskring och rtt till semester. Pensionrerna fick bttrepensioner.

Bttre villkor fr kvinnorUnder 1930-talet blev livet bttre r kvinnor med barn. Dettahnde r att den svenska regeringen ville att det skulle das flerbarn i landet. Kvinnor som hade barn fick hlsovrd och merpengar. De behvde inte betala nr de skulle da barn psjukhus. Det byggdes barnavrdscentraler och bttre bostder ramiljer med barn. Arbetsgivare fick inte lngre avskeda gravida

kvinnor. Det blev ocks tilltet att bertta om och sljapreventivmedel.

Andra vrldskrigetAndra vrldskriget brjade r 1939. Under kriget ddade Hitleroch nazisterna ver em miljoner judar och 100 000-tals romer,kommunister, homosexuella och personer med unktionsnedstt-ning. Nr andra vrldskriget brjade skrev Sverige under ett avtalom att landet skulle vara neutralt och inte ta stllning i kriget.Sverige hjlpte flyktingar rn Danmark, Norge och de baltiska

staterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulleskickats till yskland.


22/176


Innan kriget slutade rddades 10 000-tals ngar ur de tyskakoncentrationslgren tack vare den svenske greven FolkeBernadotte och hans vita bussar.

Sveriges neutralitet har tt kritik. Sverige lt nazisterna trans-portera soldater och vapen genom landet.

EfterkrigstidenEter andra vrldskriget delades Europa in i tv delar, steuropaoch Vsteuropa. steuropa hamnade under kommunistisk maktoch dr bestmde Sovjetunionen mest. Vsteuropa och USAstartade NAO som var en militr organisation som skulle rsvaraVsteuropa mot kommunismen. De hot som anns mellan den straoch den vstra sidan kallades r det kalla kriget. Delningen anns

kvar nda till r 1989.

Eter andra vrldskriget brjade Sverige arbeta mer med inter-nationella rgor och gick med i Frenta Nationerna, FN.

Berlinmuren Foto: Colourbox


23/176


Sverige r 1960 till r 2000

Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvrdoch vrd r de ldre byggdes ut. Anstllda fick rtt till yra veckorssemester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna

ett bra liv. Det anns trygghet och mjligheter att mat, bostadoch arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska vlrden.

r 1974 kom en ny lag som bestmde att all offentlig maktska komma rn olket. Kungen skulle ortarande vara landetshgsta che, statsche, men allt politiskt arbete grs av regeringenoch riksdagen.

Carl XVI Gustav blev den rste svenske kungen eter den nya

lagen. r 1980 ndrades ocks lagen s att en kvinna kan ta vertronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronljare istlletr hennes yngre bror Carl Philip.

r 1979 hjdes priset p olja. Det var lnderna i Opec(Organization o the Petroleum Exporting Countries) som hadebeslutat det. Nr oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris blandlnderna i vst.

r 1986 blev Sveriges statsminister Olo Palme mrdad. Mrdarenr ortarande oknd.

Brjan av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnadei en bank- och pengakris. Mnga rlorade sitt arbete. Mngaretag rsvann. Statens ekonomi blev smre.

r 1994 bestmde svenska olket i en olkomrstning att Sverigeskulle g med i Europeiska Unionen, EU.

Finns det ngot typisktsvenskt?Svensk etnicitetEtnicitet handlar om att hra till en viss grupp som kommer rnsamma plats. Etniska svenskar kommer rn de germanska olken.Germanerna blev en etnisk grupp i Nord- och Mellaneuropa cirka500 r re vr tiderkning.


24/176


Kulturer rndras hela tiden. Den r ocks olika r olika

grupper. Det som kan ses som svenskt finns ocks i andra kulturer,till exempel att tycka om naturen.

Det svenska sprketSvenskan r ett sprk som pratas av unger tio miljoner mnniskor.Det talas mest i Sverige, men ocks i delar av Finland. Det svenskasprket liknar norska och danska. De flesta mnniskor i Sverige,Norge och Danmark kan rst varandras sprk.

Svenskar och religionSverige r ett av de mest sekulariserade lnderna i vrlden. Ettsekulariserat land r ett land som inte lngre r speciellt religist.rots det bygger det svenska samhllet p kristna vrderingar. Envrdering r en uppattning om vad som r rtt och riktigt i livet.Mnga av Sveriges ceremonier och hgtider kommer ocks rnreligionen, till exempel konfirmation, dop och begravning.

Unger 70 procent av alla svenskar tillhr den kristna Svenskakyrkan. Men det r ganska som regelbundet firar gudstjnst i

kyrkan. 60 procent av de barn som ds i Sverige dps i Svenskakyrkan. ver hlten av svenskarna vljer att gita sig utanrSvenska kyrkan. Unger 80 procent av begravningarna sker ikyrkan.

Fastn mnga i Sverige inte r religisa har de flesta ngon orm avtro. De kan till exempel tro p rttvisa, demokrati eller pmnniskans lika rttigheter. Krleken till naturen r en annanviktig del av den svenska vrdegrunden eller tron.

Foto: ColourboxHandmlade trskor.


25/176


Svenskar och alkoholP mitten av 1800-talet drack varje svensk unger 50 liter spritvarje r. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Mngamnniskor sg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetade

tillsammans r att andra inte skulle dricka s mycket alkohol. Debildade ngot som kallas nykterhetsrrelsen. Sedan den tiden haralkoholen varit en viktig politisk rga i Sverige.

Svenskar och tidenI Sverige r det viktigt att komma i tid. Om du har bestmt atttrffa en person klockan 14.00 s rknar han eller hon med att dukommer klockan 14.00.

Traditioner och hgtideri SverigeEn tradition r ngot som man brukar gra och som terkommerregelbundet. En hgtid r en speciell och viktig hndelse somfiras ota, till exempel psk. Mnga traditioner och hgtider somfiras i Sverige kommer rn religionen. En del traditioner har enkristen bakgrund. En del kommer rn den tid d mnniskornai Sverige hade flera gudar, till exempel or och Oden. I dag rreligisa traditioner och hgtider ramr allt helger d amiljoch vnner trffas.

Ngra viktiga traditioner

JanuariNyrsdagen den 1 januari r en helgdag. Det betyder att de flestamnniskor r lediga rn sina arbeten. Kvllen re r det nyrs-aton. D firar mnga i Sverige att det nya ret brjar.

FebruariI ebruari har den svenska skolan ebruarilov eller sportlov. Dr barnen lediga rn skolan i en vecka. I ebruari eller mars termnga i Sverige semlor. Det r en bulle med mandelmassa ochgrdde. Det r en tradition rn den tid d mnniskor astade iSverige. Innan astan brjade t man et mat. Den som astar teringenting alls under en viss tid, till exempel av religisa skl.


26/176


Mars och aprilPsken firas ngon gng i mars eller april mnad. Psken r enkristen hgtid. D firas minnet av Jesus dd och uppstndelse.Psken r i dag en hgtid som de flesta i Sverige firar tillsammansmed vnner och amilj.

Frr i tiden var det vanligt att asta 40 dagar re psk. Nr pskenkom firade mnniskor att astan var slut. D brukade man tillexempel ta gg. Drr ter svenskarna ortarande mycket gg

under psken.

Under psken har barnen ledigt en vecka rn skolan. Det kallaspsklov. Fre psk klr mnga barn ut sig till pskkringar. Deknackar p mnniskors hus och nskar glad psk.

Under psken stller mnga svenskar ram gula kycklingar, ggoch pskris. Pskris r otast kvistar rn bjrk. I riset stter manfdrar av olika rger.

Den 30 april r det valborgsmssoaton. D hlsas vrenvlkommen. P mnga platser tnder man stora eldar och sjungersnger om vren.

MajDen 1 maj r en hgtid r arbetarna. Den har firats sedan1800-talet i mnga lnder. Frsta maj r en helgdag, de flesta rlediga och skolor stngda. Mnga mnniskor demonstrerar rarbetarnas rttigheter. Kristi himmelsrdsdag kommer 39 dagar

Under psken sttermnga ram pskris.

Foto: Colourbox


27/176


P midsommaraton r det est och man trffar slkt och vnner.

eter pskdagen. Den firas till minnet av nr Jesus lmnade jordeneter sin dd. Kristi himmelsrdsdag r en helgdag. De flesta rlediga rn arbetet och mnga affrer r stngda.

io dagar eter Kristi himmelsrdsdag kommer pingsten. Det ren kristen hgtid. Det r vanligt att gita sig under pingsten.

JuniDen 6 juni r Sveriges nationaldag och en helgdag. P national-dagen har en del mnniskor p sig nationaldrkt. Den ser olikaut beroende p vilket landskap man kommer irn.

I brjan av juni brjar barnens sommarlov. Innan sommarlovetbrjar hlls en avslutning i skolan. Nr barnen r sm brukar

rldrarna vara med.

Midsommaraton firas alltid p en redag och r en populr helg.Midsommar firades lngt innan Sverige blev kristet. Festen hllsunder rets lngsta dag r att en bra skrd. P midsommar-aton brukar man dansa runt en midsommarstng. Det r en stngsom r kldd med lv och kransar av blommor. Mnga har ockskransar av blommor i hret. P midsommar brukar man ta sill,lax, rsk potatis och jordgubbar.

Foto: Colourbox


28/176


Juli och augustiI Sverige har mnga mnniskor semester i juli och augusti.Omkring den 20 augusti brjar skolorna igen. I slutet av augusti rdet vanligt att g p krtskiva. Det r en est dr man ter koktakrtor. Ota dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbeeller snaps. Samtidigt brukar man sjunga snger som kallas nubbe-visor eller snapsvisor.

September och oktoberDet finns inga viktiga hgtider i september. I slutet av oktober ellerbrjan av november har skolorna stngt och barnen r lediga i envecka. Det kallas hstlov.

31 oktober r det halloween. D brukar barnen kl ut sig ochknacka p i husen r att be om godis. Mnga kper pumpor ochstter ljus i dem. Halloween r en ganska ny tradition i Sverige.raditionen kommer rn Storbritannien.

NovemberAlla helgons dag firas p en lrdag mellan den 31 oktober och den6 november. Alla helgons dag r en kristen hgtid dr man tnker

p de dda. Mnga i Sverige gr till dda slktingars och vnnersgravar r att tnda ljus.

Midsommar p Ns. Foto: Bianca Rsner


29/176


Tomtar och pepparkakshus hr julen till.

DecemberDecember r julens mnad. Julen r en kristen hgtid som firas tillminnet av att Jesus ddes.

Den 13 december r Luciadagen. Lucia var en kristen jungru rnItalien som ddades och blev martyr. I Sverige firas Luciadagenr att ljuset ska komma tillbaka eter vintern. Barnen i skolor ochrskolor har vita klnningar och sjunger srskilda snger om Luciaoch julen.

Ngra dagar re julaton stnger skolorna. Det blir jullov ochbarnen r lediga ram till i brjan av januari.

Den 24 december r det julaton. Fr de flesta i Sverige r julen en

hgtid nr man r ledig och firar med amiljen. Man ter srskildjulmat, till exempel sill, rkt lax, potatis, skinka, kttbullar, prins-korvar och risgrynsgrt. Man delar ut presenter (julklappar).

Mnga amiljer har julgran. I granen hnger man ljus, kulor ochglitter. Under granen brukar man lgga julklapparna.

Den 6 januari kommer trettondagen som r en helgdag. Den 13januari r julen slut och d brukar man plocka bort alla julsakeroch slnga julgranen.

Foto: Colourbox


30/176


Fler hgtiderDet finns fler hgtider i Sverige. En del firas vid vissa tidpunkter imnniskors liv. Andra har ljt med mnniskor som har flyttat tillSverige. Hr r tv exempel p hgtider som ocks firas i Sverige

RamadanRamadan r den muslimska astan som varar i en mnad. Vuxnamuslimer som astar r d inte ta, dricka, rka eller ha sex rndet att solen gr upp tills solen gr ner. Ramadan avslutas med enstor est, id al-fitr. Kvinnor som r gravida eller ammar ska inteasta. Det inte r bra r mamman och barnet. Den som rgammal och sjuk br ocks lta bli att asta.

NouruzNouruz r et t nyrsfirande hos ti ll exempel perser, kurder ochaghaner. I Sverige kallas ota nouruz r det persiska eller kurdiskanyret. Med nouruz vlkomnas vren. Hgtiden brukar hllas vidvrdagjmningen. Nr det r vrdagjmning r dagen och nattenlika lnga. Det brukar vara i slutet p mars. Nouruz hller p i 18dagar med est, mat och gldje. Man tnder ocks sm brasor somman hoppar ver.

Hgtider som f iras under livet

DopI Sverige dps unger 60 procent av alla barn i kyrkan. Det rocks vanligt att rldrar ger barnet namn vid en est. Det kallasen namngivningsceremoni. Vid dop eller namngivningsceremonierhar de flesta en est i hemmet r slkt och vnner. Gsternabrukar ge barnet en present som minne.

KonfirmationEn konfirmation r en ceremoni i kyrkan. Konfirmationen r enbekrtelse av dopet. De flesta r 14 r nr de konfirmerar sig.Frr var det vanligare att ungdomar konfirmerade sig n i dag.Konfirmationen avslutas med en ceremoni i kyrkan. Sedan harde flesta amiljer en est r slktingar och vnner. Den somkonfirmeras brukar presenter.


31/176


BrllopMnga av de som giter sig har en est r slkt och vnner.Gsterna brukar vara med vid vigseln. Eter vigseln blir det middagoch est med dans. Brllopsparet brukar presenter av gsterna.

FdelsedagarMnga i Sverige firar sin delsedag. Barn som yller r brukar haest (kalas) r sina vnner. P kalas brukar barnen leka, ta trtaoch delsedagsbarnet r presenter.

Vuxna som yller r firas ocks. Nra vnner och slktingar brukarge presenter till den som yller r. Mnga firar extra mycket nr deyller ett jmnt tal, till exempel 50 r.

BegravningNr ngon dr brukar det bli begravning i en kyrka eller i ettkapell. Ett kapell r en liten byggnad eller rum som kan anvndasistllet r en kyrka.

Brllop Foto: Colourbox


32/176


2. Att bo i Sverige Innehll Geografi, nringsliv och infrastruktur

Befolkning

Bostder och boende

Milj, natur och ekologisk hllbarhet

S fungerar din kommun

Att hantera ekonomin Att leva med funktionsnedst tning

Skerhet

Typiskt svenskt landskap Foto: Maria Nobel


33/176


Karta ver Sverige och dess grannlnder

Geograi, nringsliv ochinrastrukturSverige ligger i norra Europa p den stra delen av denSkandinaviska halvn. Sverige r en del av omrdet Norden.

Sverige r ett stort och avlngt land. Det r 1 600 kilometer rnnorr till sder, 500 kilometer rn vster till ster. Den totala ytanr 450 000 km.

Sverige delas in i tre delar: Gtaland i sder, Svealand i mitten ochNorrland i den norra delen av landet.

Sverige delas ocks in i 25 landskap och 21 ln.

Foto: Colourbox


34/176


Foto: Maria Nobel

KommunerLnen r uppdelade i 290 kommuner som sjlva bestmmermycket. De tre strsta kommunerna r Stockholm, Gteborg ochMalm.

Natur och klimatNaturen och vdret i Sverige skiljer sig mycket rn norr till sder.Naturen vxlar mellan skog och krar, kust och fll.

Sverige har yra rstider: vr, sommar, hst och vinter. Vdret iSverige pverkas av Golstrmmen i Atlanten. Det r drrvarmare i Sverige n i andra lnder i norr.

I de norra delarna av landet r vintrarna mrka, lnga och kalla.Under sommaren har de delar som ligger norr om polcirkelnmidnattssol. Det betyder att solen aldrig gr ner.

Sveriges hgsta berg heter Kebnekaise och r 2 117 meter ver havet.I de norra delarna av Sverige finns det fll, skogar och sjar. Fleraav Norrlands floder anvnds r att ut energi genom vattenkrat.

I mitten av Sverige finns det mycket mark och skog. Hr ligger trestora sjar: Vnern, Vttern och Mlaren.

I sdra Sverige finns det mycket jordbruk och sltter. P vstkustenoch stkusten finns mnga vackra ar och kuststrckor. De strstaarna heter land och Gotland och ligger p stkusten nedanrStockholm.

Jordgubbar


35/176


NaturtillgngarUnger 7,5 procent av jorden i Sverige anvnds till jordbruk.Mindre n em procent av beolkningen arbetar med jordbruk idag.

I dag odlas mest spannml, odervxter, potatis, oljevxter ochsockerbetor. En viktig del i det svenska jordbruket r produktionav mjlk.

Mer n hlten av Sveriges mark tcks av skog, mest tall och gran.Energin el och vrme kommer rn vattenkrat, krnkrat ochimporterad olja. Man anvnder ocks en del vindkrat.

NringslivFr Sverige har handeln med andra europeiska lnder alltid varitviktig. Nr Sverige brjade stora industrier p 1900-talet kadeocks rsljningen till andra lnder. Sverige slde mycket tr,papper, stl och jrn. Lite senare p 1900-talet brjade Sverige sljamer tillverkade varor som bilar, teleoner, lastbilar, kullager ocholika maskiner. I dag tillverkas inte lika mnga varor i Sverige.Varorna tillverkas ota i andra lnder men sljs av svenska retag,till exempel mbler och klder. Det finns ocks mnga nya svenskaretag inom telekommunikation och I.

InfrastrukturSverige har ett stort vgnt, ramrallt i omrden dr det bormnga mnniskor. Det finns mest jrnvg runt Stockholm,Gteborg och i sdra Sverige. I norra Sverige finns det inte smnga jrnvgar. Dr r det vanligare att resa med buss eller egenbil. Den som ska resa lngt i landet tar kanske flyg. Det finnsflygplatser vid de flesta strre stder. Arlanda utanr Stockholmr den strsta flygplatsen i landet. Mnga i sdra Sverige anvnderflygplatsen i Kpenhamn, i Danmark.


36/176


Foto: Colourboxresundstg


37/176


BeolkningUnder de senaste rtiondena har Sveriges beolkning kat. Detberor p kad invandring och p att mnniskor lever lngre.Kvinnor blir i genomsnitt 83 r och mn 79 r.

Den strsta delen av beolkningen i Sverige bor i stder.Beolkningen p landsbygden minskar.

Sveriges nationella minoriteter ochminoritetssprk

De em erknda nationella minoriteterna i Sverige r judar, romer,samer, sverigefinnar och tornedalingar.

De historiska minoritetssprken r jiddisch, romani chib, samiska,finska och menkieli.

Montage: Maria Gransson


38/176


Gemensamt r minoritetsgrupperna r att de har beolkatSverige under lng tid samt att de utgr grupper med en uttaladsamhrighet. De har ven en egen religis, sprklig eller kulturelltillhrighet och en vilja att behlla sin identitet.

Samerna r Sveriges enda erknda urolk. De bor i Sverige, Norge,Finland och Ryssland. Det finns unger 20 000 samer i Sverige.Samerna har traditionellt arbetat med att da upp renar och med

jakt, fiske och sljd.

Regeringen arbetar r att strka de nationella minoriteternasmnskliga rttigheter.

Renar Foto: Colourbox


39/176


Bostder och boendeI en del kommuner r det ganska ltt att hitta lgenheter i andra rdet svrt. I mnga kommuner behvs det ramr allt fler hyres-lgenheter.

Att hitta bostad i och omkring stora stderI och omkring stora stder r det mycket svrt att hitta hyres-

lgenheter. Vissa stadsdelar r mycket populra. Drr r det extrasvrt att hitta bostad i dessa omrden.

Mnga nyanlnda invandrare vljer att bo i de stora stderna. Idessa stder finns det ocks studenter som behver bostad. Det rvanligt att bli inneboende eller hyra lgenhet i andra hand.

Det kan vara lttare att hitta en lgenhet utanr de stora stderna.Otast finns det bra tg och bussar r den som vill resa in till denstora staden.

Olika stt att bo hyresrtt, bostadsrttoch ganderttDet finns olika stt att bo i lgenhet eller i hus. Du kan hyra enlgenhet av en hyresvrd. Det kallas hyresrtt. Du kan kpa enlgenhet. Det kallas bostadsrtt. Om du kper ett hus kallasdet gandertt.

Foto: ColourboxHyreshus


40/176


HyresrttOm du bor i en hyresrtt hyr (lnar) du lgenheten av en hyres-vrd. Hyresvrden ger huset och r otast ett retag. Fretagetkan vara gt av personer eller av en kommun.

Som hyresgst behver du inte betala om till exempel kylskp ellerrys gr snder. Nr ngot gr snder i lgenheten ska hyresvrdenreparera det.

Om du har ett rstahandskontrakt p en lgenhet har du rtt attbo i lgenheten s lnge du vill. Nr du vill flytta mste du otastortstta betala hyra i tre mnader. Det kallas uppsgningstid.Om du har ett rstahandskontrakt p en lgenhet kan du bytadin lgenhet till en annan. Din hyresvrd mste rst godknna

bytet. Hyresvrden bestmmer ocks om lgenheten eller huset(astigheten) ska renoveras. Om du vill renovera lgenheten dr dubor mste hyresvrden rst godknna detta.

HyresnmndenHyresnmnden r en slags domstol som kan hjlpa till omdet blir brk mellan en hyresgst och en hyresvrd. Det finnstta hyresnmnder i Sverige. De finns i Stockholm, Vsters,Linkping, Jnkping, Malm, Gteborg, Sundsvall och Ume.

Hyresnmnden beslutar om vissa saker som hyresgst och hyres-vrd inte r verens om, till exempel om en hyresgst r hyra ut enlgenhet i andra hand. Om du behver hjlp kan hyresnmndenocks svara p rgor om vilka lagar och regler som gller. Du kanlsa mer p Hyresnmndens hemsida,www.hyresnamnden.se.

BostadsrttFr att kunna bo i en bostadsrtt mste du betala en insats. Detbetyder att du kper en andel i en rening som ger astigheten

(huset). Du blir medlem i reningen och r anvnda lgenheten.

Freningens medlemmar bestmmer ver astigheten, till exempelom den ska renoveras och stdas. Freningen bestmmer ocksver hur gemensamma utrymmen (till exempel tvttstuga ochsoprum) ska anvndas.

I en bostadsrtt bestmmer du sjlv hur du vill mla, renovera ochutrusta din lgenhet.


41/176


En del reningar tillhr en stor organisation, till exempel HSBeller Riksbyggen. Andra reningar r sm och privata. Varje re-ning skter sin egen ekonomi. Nr du bor i en bostadsrtt mste dubetala en avgit till reningen varje mnad. Om du har lnat pengar

till lgenheten mste du ocks betala rnta och amortering till banken.

ganderttDet finns inte s mnga lgenheter med gandertt i Sverige.De flesta lgenheter r bostadsrtter och hyresrtter. gandertt rvanligare nr du bor i hus eller i radhus. D ger du huset sjlv ochhar ansvar r det.

I ett omrde med radhus bildas det ibland en rening. Freningenkan ansvara r gemensamma ytor, till exempel vgar, lekplatser

och grsmattor. Alla som bor i omrdet delar d p kostnaderna.

S skaffar du lgenhetI mnga stder finns det en bostadsrmedling. Bostads-rmedlingen brukar ha en webbsida p Internet dr du kananmla dig och ska eter lediga lgenheter.

Nr du har anmlt dig mste du g till webbsidan ota r att seom det har kommit ngra nya lediga lgenheter. Om du ser annons

om en lgenhet s kan du ska den lgenheten.

Nr sista anmlningsdagen r en lgenhet har gtt ut vljerhyresvrden vilka personer som r komma och titta p lgenheten.

Nr du har tittat p en lgenhet mste du tacka ja eller nej tillhyresvrden. Hyresvrden kontaktar dig om det blir du som rrstahandskontrakt p lgenheten.

Om flera personer har skt samma lgenhet har hyresvrden rtt

att vlja en av dem. Den som ger lgenheten eller huset (hyres-vrden) bestmmer alltid vem som r kontrakt p lgenheterna.Bostadsrmedlingen kan inte bestmma det.

BetalningsanmrkningarOm du har betalningsanmrkningar blir det mycket svrare att lgenhet. De flesta hyresvrdar vill inte ge lgenhet till ngon somhar betalningsanmrkningar.


42/176


Tips till dig som sker lgenhetIbland rcker det inte att ska lgenhet hos en bostadsrmedling.Det kan ocks vara bra att du visar ditt intresse direkt r hyres-vrden. De flesta stora hyresvrdarna har egen webbsida dr du kananmla dig.

Det r alltid bra att ha kontakter. Du kan rga dina vnner ochbekanta vilka hyresvrdar de hyr av och be att namn och adress

till dem. Du kan d bertta r hyresvrden att dina vnner redanbor i ett av vrdens hus.

Ett annat stt att hitta lgenhet kan vara att stta upp lappar iaffrer, bibliotek, trappuppgngar eller p andra stllen dr detfinns anslagstavlor.

Du kan ocks hitta annonser om lediga lgenheter i olikadagstidningar och p Internet. Dr kan du hitta lgenheter som dukan hyra i andra hand, allts inte direkt av hyresvrden utan av en

annan hyresgst.

Foto: Colourbox


43/176


FlyttanmlanNr du flyttar mste du anmla din nya adress till Skatteverket.Det r gratis att gra flyttanmlan hos Skatteverket. Om du villatt posten ska skickas t ill din nya adress (etersndning) s

kostar det extra. Du kan gra anmlan om flytt och etersndningav post p Svensk adressndrings hemsida,www.adressandring.se.

Hyra ut i andra hand och ha inneboendeAtt hyra ut i andra hand betyder att en person som har ettrstahandskontrakt (kontrakt direkt med hyresvrden) hyr ut sinlgenhet till en annan person.

Hyresvrden mste godknna att bostaden r hyras ut i andrahand. Om hyresvrden inte vill att du hyr ut i andra hand kan du

rska tillstnd hos hyresnmnden. Om du hyr ut din lgenhetutan tillstnd rn din hyresvrd kan du tvingas lmna lgenheten.

Hyra i andra handOm du vill hyra en lgenhet i andra hand r det viktigt att ta redap om hyresvrden har godknt uthyrningen. nk p att skrivakontrakt nr du ska hyra i andra hand. Kontraktet skrivs mellanpersonen som har rstahandskontrakt p lgenheten och dig somska hyra lgenheten i andra hand. Om du inte har skrivit kontraktkan du tvingas flytta om den som har kontrakt i rsta hand

krver det.

Foto: Maria Nobel


44/176


Hyra ut del av lgenhet att ha inneboendeDu som vill hyra ut en del av din lgenhet, till exempel ett rumtill en inneboende, behver inte rga hyresvrden om lov. Du kanbara ha inneboende om du har rstahandskontrakt. Du som har

rstahandskontraktet mste ocks sjlv bo i lgenheten.

Hyresrttsinnehavaren har ansvaretDu som har ett rstahandskontrakt p en lgenhet kallas ockshyresrttsinnehavare. Som hyresrttsinnehavare r du ansvarig ratt den som hyr din lgenhet i andra hand betalar hyran. Du kanbli av med ditt rstahandskontrakt om den som hyr din lgenhet iandra hand inte betalar hyran eller str grannarna.

Vad behvs fr att hyra ut i andra hand?Om du har ett rstahandskontrakt och vill hyra ut din lgenhetmste du ha en godknd anledning. Det kan vara att du ska arbetai en annan stad eller vill prova p att bo som sambo. Hyresvrdenbrukar godknna att du hyr ut din lgenhet ett r i taget.

Det r unger samma regler om du har en bostadsrtt som du villhyra ut i andra hand.

Besittningsskydd

Besittningsskydd betyder att en person som hyr en lgenheti andra hand r rtt att stanna kvar i lgenheten eter tv r.Hyresnmnd-en bestmmer om en person har rtt att ta ver ettrstahands-kontrakt p grund av besittningsskyddet.

Om du vill hyra ut din lgenhet i mer n tv r i ljd mste duskriva ett avtal om att den person som hyr i andra hand inte skaha ngot besittningsskydd. Personen har d inte rtt att dinlgenhet eter tv r.

Vilken hyra kan du ta i andra hand?Om du har ett rstahandskontrakt eller en bostadsrtt och skahyra ut lgenheten i andra hand finns det regler r hur hg hyradu kan begra. Reglerna finns i hyreslagen. Reglerna sger attdu inte r lgga p ngot extra p den vanliga hyran. Du rbara lgga p 1015 procent p hyran om du hyr ut lgenhetenmblerad.

Om du sjlv hyr en lgenhet i andra hand och betalar mycket

mer n sjlva hyran kan du vnda dig till hyresnmnden.Hyresnmnd-en kan hjlpa dig att tillbaka dina pengar.


45/176


Byta lgenhetOm du har ett rstahandskontrakt p en lgenhet har du rtt att

byta din lgenhet om du har en godknd anledning. Godkndaanledningar kan vara att du behver en strre lgenhet, en lgenhetmed lgre hyra eller en lgenhet som ligger nrmare arbetet.

Om du vill byta din lgenhet mste hyresvrden godknna bytetrst. Om du byter din lgenhet utan att hyresvrden har godkntbytet kan du rlora ditt rstahandskontrakt. Om du r hyresgsthar du rtt att byta din lgenhet s ort du har ett rstahands-kontrakt. Du behver inte bo en bestmd tid i lgenheten innandu r byta.

Det finns mnga olika webbsidor p Internet dr du kan stta uten annons om du vill byta lgenhet. Du kan stta upp lappar itrappuppgngar och i affrer. Frga ocks din hyresvrd om detfinns chans att byta lgenhet.

Svarta kontraktSvarta kontrakt r kontrakt p hyreslgenheter som sljs eller kpsr pengar. Det r olagligt att slja rstahandskontrakt. Den som

sljer rstahandskontrakt kan dmas till ngelse i tv r. Det r

Foto: Colourbox


46/176


inte olagligt att kpa ett rstahandskontrakt men du tar en storrisk om du gr det.

En hyresvrd har rtt att sga upp rstahandskontraktet omlgenheten r uthyrd svart.

Besiktning av lgenhetInnan du flyttar in i en lgenhet kan du krva att den besiktigas.Det betyder att hyresvrden kontrollerar att det inte finns skador ilgenheten. Om lgenheten har skador rn tidigare hyresgst skadetta skrivas ner s att du inte behver betala r dem.

Uppsgning av hyreskontrakt

Om du vill flytta rn en lgenhet har du alltid en uppsgningstid.Uppsgningstiden brjar nr du meddelar att du vill flytta. Detr otast tre mnaders uppsgningstid r en hyreslgenhet. Detbetyder att du mste betala hyra i tre mnader ven om du villflytta tidigare.

Hyresvrden har rtt att sga upp hyresgster som inte skter sig.Den som inte skter sig kanske inte har betalat hyran i rtt tid ellergjort saker som inte r bra r lgenheten eller huset.

Praktiska saker nr du bor i lgenhetAlla hus i Sverige r byggda r att vara varma p vintern. Husenr knsliga r ukt. Det kan ltt bli skador om lgenheten skts pel stt. Nr du stdar lgenheten ska du bara anvnda lite vatten.Du ska se till att alla golv och andra ytor blir torra. Om du ser atten kran eller vattenledning lcker eller droppar ska du alltid sgatill hyresvrden. Lgenheten har ventiler r att rensa bort uktiglut. Drr r det viktigt att ventilerna r ppna ret om.

Gemensamma utrymmenAlla hyresgster i ett hyreshus har tillsammans ansvar r de rumsom alla anvnder, till exempel trappuppgng, tvttstuga ochomrdet runt huset. Du betalar otast r stdning nr du betalardin hyra. Men du har ocks ansvar r att stda eter dig sjlv.

Du r inte stlla saker i trappuppgngar etersom det mste finnasplats r mnniskor att springa ut om det brjar brinna eller hnderngot annat i huset. Du mste lja reglerna om att boka tid itvttstugan och om att stda tvttstugan nr du anvnt den.


47/176


HemfrskringEn hemrskring ger dig pengar tillbaka r saker som harstulits eller rstrts, kanske i en versvmning eller brand.Hemrskringen ger skydd r allt du har hemma. Det ger ocks

skydd r alla personer som str med p rskringsbrevet och bor isamma bostad.

Hemrskringen har olika delar:

Egendomsskydd kan ge dig pengar r saker som grsnder eller blir stulna.

Rttsskydd du kan hjlp att betala kostnader r juridisktombud om du rkar i brk med ngon.

verallsskydd kan ge ekonomisk ersttning om du skadas

vid till exempel misshandel eller vldtkt. Ansvarsrskring kan ge pengar om du mste betala

skadestnd till ngon.

Reseskydd i 45 dagar under en resa till annat land.

Milj, natur och ekologiskhllbarhetEkologisk hllbarhet betyder att leva p ett stt som inte rstrnaturen. Regeringen har satt upp ml r ekologisk hllbarhet.Miljn ska skyddas, vilket bland annat innebr att utslpp inte skaskada mnniskor och att den biologiska mngalden ska bevaras.

Anvndning av energi och naturresurser ska begrnsas ocheffektiviseras.

Sveriges riksdag bestmmer vilka miljml som hela Sverige skaarbeta r. Kommunerna ansvarar r miljarbetet lokalt.

Det handlar till exempel om hur kommunen tar hand om avalleller hur vi kan anvnda energi p ett bra stt.


48/176


NaturreservatEtt naturreservat r ett stort omrde som myndigheterna harskyddat r att natur, vxter och djur r speciellt knsliga ellervackra. Det finns unger 3 100 naturreservat i Sverige. Det kan

vara gamla skogar, hga fll, jordbruk eller ar i skrgrden.

Det finns alltid skyltar i ett naturreservat som berttar vad dur gra och inte gra i omrdet. Det kan vara olika regler i olikanaturreservat.

AllemansrttenI Sverige finns det ngot som heter allemansrtt. Den ger alla rttatt g ritt i naturen, ocks p mark som ngon annan ger.

Allemansrtten betyder samtidigt att vi mste vara rsiktiga och

visa respekt i naturen. Allemansrtten r inskriven i en av Sverigesyra grundlagar och bestmmer vad du r gra och inte r gra.P Naturvrdsverkets hemsidawww.naturvardsverket.sekan dulsa om allemansrtten p olika sprk.

Naturreservat p Herrestafllet Foto: Maria Nobel


49/176


Det hr fr du gra i naturen Du r g, cykla och rida och vara nstan verallt i naturen, men

inte r nra hus. Om du ppnar en grind mste du stnga denbakom dig.

Du r g, cykla och rida p privata vgar.

Du r tlta en natt. Vill du tlta lngre tid mste du rga densom ger marken.

Du r bada, ka bt och g i land, men inte r nra hus.

Du r plocka blommor, br och svamp.

Du r fiska med metsp och kastsp lngs kusten och i de emstrsta sjarna i Sverige.

Du r gra en liten eld om du r rsiktig.

Frilutsliv p Herrestafllet Foto: Maria Nobel


50/176


Det hr fr du inte gra i naturen Du r inte passera ver tomter, trdgrdar, planteringar eller

odlad mark, till exempel krar.

Du r inte kra bil, motorcykel eller moped i naturen.

Du r inte heller kra p stigar, parker eller motionsspr. Du r inte elda om det r mycket torrt vder eller blser hrt.

D kan elden sprida sig.

Du r inte elda direkt p en berghll, den kan g snder.Det r bst att elda dr det finns en srskild plats r eldning.P sommaren r det ota rbjudet att elda.

Du r inte skada trd och buskar eller ta med dig dem hem.

Du r inte ta rukt, br, grnsaker eller ngot annat somvxer i trdgrdar, planteringar eller p krar.

Du r inte kasta eller lmna kvar skrp.

Du r inte jaga, stra eller skada djur. Du r inte tagelgg eller rra djurens bon eller ungar.

Du r inte fiska utan tillstnd i sjar eller vattendrag.

Du r inte ha hunden ls under tiden 1 mars till 20 augusti.D har djuren i skogen ungar. En ls hund kan skrmmaeller skada djuren. Det r bst att alltid ha hunden kopplad.

Du r inte plocka blommor som r ridlysta.

DjurskyddDet finns en lag om djurskydd. Den bestmmer hur tamdjur skasktas. amdjur r djur som mnninskor ger. Det finns ocksen djurskyddsrordning som handlar om bde tama och vildadjur. Bda lagarna handlar om att djuren ska behandlas bra ochskyddas mot lidande och sjukdom.


51/176


AvfallshanteringDet blir mycket avall i Sverige varje r. Frn varje svensk bostadkommer det 350 kilo avall varje r. Det kostar mycket att ta handom alla sopor. Att hantera avall el r ocks dligt r miljn.

Drr r det viktigt att rska ta hand om soporna s bra sommjligt. Mycket av det vi slnger kan anvndas igen, till exempelplastrpackningar, metallrpackningar och matrester. Allasom bor i Sverige kan hjlpa till att sortera skrpet s det gr attanvnda igen (tervinna).

Nra de flesta hyreshus finns det stationer dr du kan sorteraskrpet. Mnga hyresvrdar ger sina hyresgster speciella psar tillmatrester. Matresterna lggs i kompost och blir till jord.Det finns ocks andra platser dr du kan lmna avall:

tervinningsplatsHr kan du lmna rpackningar, tidningar och batterier.

tervinningscentralHr kan du lmna grovavall och strre saker men ocks arligtavall, till exempel kemikalier och elektroniska saker.

MiljstationHr kan du lmna allt avall som r arligt r miljn.

Soptipp Foto: Colourbox


52/176


Hur avfallet tas om handI Sverige finns ett system r att ta till vara p avall som kananvndas p nytt. Det r viktigt att kllsortera. Det betyder attman slnger matrester, metall, glas, plast och papper i olika behl-

lare i soprummet. Att sortera ut matresterna r viktigt. D blir detinte lika mycket avall som mste brnnas.

Det hr rknas till matrester och kan komposteras:

rester av fisk och skaldjur

rester av ktt

ggskal

grnsaker och rukt

brd

te, kaffe och kaffefilter

hushllspapper

blommor

vxter och jord

Sortering av frpackningar, tidningar ochbatterierI alla kommuner finns tervinningsplatser dr du kan lmna till

exempel rpackningar, tidningar och batterier. Nr rpacknin-garna lmnas p tervinningsplatsen ska de vara rena och torra.

P en tervinningsplats finns olika behllare r:

tidningar

rpackningar av papper

rpackningar av plast

rpackningar av metall

orgade rpackningar av glas

rgade rpackningar av glas

batterier

TidningarNr vi tervinner tidningar sparar vi mycket energi nrnya tidningar ska gras.

Frpackningar av papperFrpackningar av papper kan anvndas r att gra

nya rpackningar.


53/176


Frpackningar av plastBde mjuk och hrd plast kan tervinnas. I behllaren r plastkan du till exempel lgga rpackningar av plast och rigolit. Sakerav plast som inte r rpackningar, till exempel diskborstar och

leksaker, rknas som vanligt skrp och ska inte slngas hr.

Frpackningar av metallMetall gr att tervinna flera gnger. I behllaren r metall lmnardu rpackningar av stl, plt och aluminium. I den hr behllarenska du inte lgga metallrpackning som innehller rg eller lim det r arligt avall och ska lmnas p en miljstation. Du ska inteheller slnga sprayburkar hr det r ocks arligt avall.

Frpackningar av glasGlaset kan ocks tervinnas flera gnger. Vi sparar bde energi ochrvaror om vi tervinner glas. Unger 40 procent av det tervunnaglaset anvnds till att gra nya saker av glas, till exempel flaskor.

RestavfallDet skrp som inte gr att sortera slnger du i den vanliga behl-laren i soprummet. Det brukar brnnas i stora rbrnningsan-lggningar. Nr man eldar upp restavallet brukar man ta hand omvrmen. Den kan till exempel anvndas r att vrma upp hus.Det kallas frrvrme.

tervinningsplats Foto: Klas Eriksson


54/176


Nstan alla har arligt avall i hemmet.Det kan vara aceton, tndvtska, nagellack eller brand-varnare. Bilbatterier, spillolja, rg, klorin, lim och lysrrr andra exempel.

Foto: Bo Kgerud

Lkemedel som blivit ver ska lmnas till Apotek.P apoteken finns psar r lkemedel som ska slngas.

Foto: Christer Ehrling

Elektriska produk terEl-avall kallas alla elektriska saker som vi slnger. Allt el-avall skalmnas p en tervinningsplats. Hit rknas gldlampor, lysrr ochallt med sladd eller batteri. Batterier ska tas ur och sorteras r sig.

GrovavfallGrovavall kan till exempel vara gamla mbler och trasiga cyklar.Om du bor i hyreshus kan du hjlp av astighetsgaren att tahand om grovavallet.

Farligt avfallFarligt avall r saker som kan vara gitiga, explosiva, brandarligaeller rtande. Farligt avall kan gra skada ocks i sm mngder.nk p att inte slnga arligt skrp med det vanliga avallet.Farligt skrp ska lmnas p en miljstation, en tervinningscentraleller till srskilda bilar som hmtar arligt avall.

Exempel p arligt avall:

Bilbatterier, brnslen och oljor, rg och limrester, klorin, lysrr,gldlampor och lgenergilampor, lsningsmedel, lacknata, thin-ner, terpentin, otogen och aceton, tndvtska, batterier som mankan ladda samt vissa avettnings- och rengringsmedel.

NedskrpningEtt stort problem r allt skrp som slngs i naturen. rots att det rrbjudet att slnga skrp utomhus r det mnga som gr det nd.Det kostar mnga miljoner kronor varje r att stda undan.


55/176


Foto: Hanna Sjstedt

Vatten och avlopp

I Sverige finns det mycket vatten. Det vatten som finns i vrakranar har mycket hg kvalitet. Det r ota bttre n det vatten dukper p flaska.

Det r bara kallvattnet rn kranen som r rent. Det varma vattnetkan vara smutsigt rn rren som leder vattnet. Drr ska du intedricka varmvatten eller anvnda det i matlagningen.

Vatten rn avloppen leds till ett reningsverk. Dr renas vattnetoch leds sedan ut i havet. Allt gr inte att rena och det r svrt att

bort gitiga mnen. Drr mste alla vara rsiktiga med vad vihller ut i avloppet.

Vad fr hamna i avloppet?Det enda som r hamna i toaletten r toalettpapper och sdantsom kommer ur kroppen. oalettpapper r ett srskilt papper somkan lsas upp i vatten. Annat papper, till exempel hushllspapper,vtservetter och pappersnsdukar, kan ge stopp i avloppet. Det kanocks ge problem i reningsverket.

Bara kallt vatten rn kranen rknas som dricksvatten.


56/176


Fr att slippa giter i avloppen kan du rska kpa miljvnligaprodukter. Det finns till exempel tvttmedel och diskmedel somhar symbolen Svanen eller Bra miljval.

Mediciner ska aldrig slngas i avloppet eller i soporna. De ska

lmnas till ett apotek. P apoteken finns det speciella psar rmediciner som ska slngas.

EnergiAll energi och el vi anvnder pverkar miljn. Det gr t storamngder energi vid transporter, uppvrmning av byggnader ochi industrin.

Ota kommer energin rn olja, gas och kol. Det leder till rn-dringar i klimatet, vergdning och arliga utslpp.

Fr att minska rndringarna i klimatet behver vi anvnda mindreenergi. Den energi vi anvnder ska vara bttre r miljn, tillexempel energi rn vatten, vind och sol.

Fr att minska utslppen kan du rska ka kollektivt. Detbetyder att du tar sprvagn, tunnelbana, tg eller buss istllet rbil. Du kan ocks vlja att ka tg istllet r flyg.

Det r ocks bra att tnka p vilka saker du kper i affren.Du kan rska handla saker som r tillverkade nra dr du bor.

Spara energi i din bostadDu sparar energi i din bostad om du till exempel inte sttermbler ramr elementen. D kan vrmen lttare n ut i rummet.Elektriska apparater r ota p hela tiden, i standby-lge. Du spararmycket energi om du alltid stnger av elektriska apparater.

Du sparar ocks mycket om du bara anvnder lgenergilampor.

Och om du lgger ett lock p kastrullen nr du kokar ngotp spisen.

Varifrn kommer elen?Elektriciteten i Sverige kommer mest rn vattenkrat och krnkrat.Vattenkrat r elektrisk energi som kommer rn vatten i till exempellvar. Ett krnkratverk r en abrik dr krnkrat rvandlas tillelektricitet. En mindre del av elen kommer rn biobrnsle, oljaoch gas. Biobrnsle r till exempel ved eller tr. En liten del energikommer rn vindkraten. Vattenkrat och vindenergi r bst rmiljn etersom det r energi rn kllor som inte tar slut.


57/176


Vindkratverk

Val av elfretagDu kan tjna mycket pengar p att byta elbolag. Om du bor ilgenhet kan du spara mellan 400 och 1 000 kronor varje r. Omdu bor i hus kan du spara flera tusen kronor.

Elpriskollen jmfr elpriser och villkorP webbsidan Elpriskollen hittar du elpriser och villkor rn allaelbolag i Sverige. G in pwww.elpriskollen.se r att se vilketbolag som blir bst r dig.

S byter du elbolagDet r enkelt att byta elbolag. I de flesta all rcker det med ettteleonsamtal. Men du mste titta p vilket avtal du har etersomdet kan vara dyrt att byta mitt i en period.

Olika typer av elavtal

Fast elpris:

Priset p elen r bundet under en viss tid. Det kan vara bra med ettsdant avtal etersom du r skyddad om priset p el gr upp. Men

samtidigt r du inte billigare el nr priset gr ner.

Rrligt elpris:

Priset p elen ndrar sig eter marknaden.Du r billigare el nr priset p el gr ner.Priset p el kan g bde upp och ner underavtalet.

Tillsvidarepris:

Ett pris du r automatiskt om du inte sjlv

vljer ngot. Priset r rrligt och ndrasunger tre gnger per r. illsvidarepris rota dyrare n ast och rrligt pris.

Miljmrkt el (grn el): Miljmrkt elbetyder att den el du betalar r tillverkasrn miljvnliga kllor, til l exempel vind-och vattenkrat.

Foto: Colourbox


58/176


S ungerar din kommunAlla som bor i Sverige bor i en kommun. I Sverige bestmmerkommunerna sjlva hur mycket medborgarna ska betala i skatt och

vad pengarna ska anvndas till. Det kallas kommunalt sjlvstyre.Det finns 290 kommuner i landet.

Nmnder och fr valtningarEn nmnd r en grupp politiker som bestmmer inom ett srskiltomrde i kommunen, till exempel inom skolan. Andra omrden rbarnomsorg, ldreomsorg, socialtjnst, ritid och kultur.

I nmnden finns politiker. De r ota ritidspolitiker. Det betyderatt de arbetar i nmnden vid sidan av ett vanligt arbete eller

studier. Varje nmnd r olika mycket pengar. Hur mycket de rberor p vilket omrde de bestmmer ver. Varje nmnd har enrvaltning. Dr arbetar tjnstemn med att planera och gra detsom nmnden har beslutat.

BarnomsorgBarnomsorg r platser dr man tar hand om barn, till exempelrskolor och ritidshem. Du som studerar, arbetar eller skerarbete har rtt att lmna ditt barn till en rskola i ditt omrde.

Frskolan r till r barn i ldern ett till em r. Du kan ska platsp en rskola sex mnader innan du behver platsen.

Alla barn i Sverige harrtt att g i en rskole-klass nr de yllt 6 r.

Foto: Colourbox


59/176


ldreomsorg

GrundskolaI alla kommuner finns kommunala grundskolor r barn som rmellan sex och 16 r. Det kan ocks finnas ristende skolor ochhelt privata skolor. Gr man i privat skola r man betala en avgit.

De kommunala och ristende skolorna betalas av skattemedel.Det r barn yller sex r kan de plats i en rskoleklass. Du rvlja om du vill att ditt barn ska g i en rskoleklass. De flestabarn i Sverige gr det. Det r barn yller sju r mste de g i skolan.Det kallas skolplikt. Grundskolan r gratis, bde i kommunalaskolor och riskolor.

Vilka skolor som finns i din kommun ser du p kommunenswebbsida.

ldreomsorgNr du blir ldre och behver hjlp kan du kontakta din kommun.Dr kan du hjlp s att du kan bo kvar i ditt hem. Om du inteklarar av att bo sjlv finns det ldreboenden. Det r hus dr ldrepersoner r vrd och service.

ldreboendeOm du behver plats p ett ldreboende behver du ett beslut

rn en tjnsteman p kommunen, en bistndshandlggare. Haneller hon bestmmer om du kan lgenhet i ett ldreboende. Depersoner som behver mest vrd och service r rst plats.

Foto: Colourbox


60/176


HemtjnstKommunen kan ocks hjlpa dig vrd och service i din bostad.Det kallas hemtjnst.

Socialtjnsten/socialkontorSom p andra platser i vrlden ska rldrar i Sverige ansvara rsina barn och ungdomar. Men om det inte ungerar bra har social-tjnsten i kommunen det strsta ansvaret.

Socialtjnsten ger hjlp till barn och amiljer som p olika stthar det svrt. Det kan vara amiljer som inte har tillrckligt medpengar. Det kan vara personer som inte har ngonstans att bo.Eller personer som har problem med droger och alkohol. Ellerkvinnor som blivit slagna och hotade.

Hjlpen rn socialtjnsten kan vara samtal, kurser r rldrar,kontaktpersoner r ungdomar eller r hela amiljen. En kontakt-person r som en extra kompis eller slkting att prata med ellerhitta p roliga saker med.

Om det kommer en anmlan om att barn behandlas dligt mstesocialtjnsten gra en underskning. Om det finns mycket storaproblem kring barnet kan socialtjnsten bestmma att barnet ska

flytta rn sina rldrar.P socialkontoren kan du :

Rd och hjlp till ungdomar och barnamiljer.

Rd och hjlp om du har problem med missbruk.

Rd och hjlp om arbete och studier.

Frsrjningsstd.

Olika lagar styr besluten p socialkontoren. De viktigaste r:

Socialtjnstlagen, SoL

Lagen om vrd av unga, LVU

Lagen om vrd av missbrukare i vissa all, LVM

Frldrabalken, FB


61/176


FrsrjningsstdFrsrjningsstd kallas ocks socialbidrag eller ekonomiskt bistnd.Det r en hjlp r den som inte har ngra pengar. Om den somsker rsrjningsstd kan arbeta mste han eller hon ska arbete

samtidigt. Man mste ocks delta i andra aktiviteter som social-tjnsten ordnar.

Om man inte deltar i de aktiviteter som socialtjnsten ordnar kanman avslag och inte pengar. Du har otast inte rtt till pengarrn socialtjnsten om du har pengar p banken eller ger ngotdyrt, till exempel en bil.

Frsrjningsstdet r delat i tv delar. En del (riksnormen) bestmsav regeringen och r lika stor i hela landet. Den andra delen ska

tcka kostnader r varje person.

Risknormen ska rcka till:

mat

klder och skor

lek och ritid

rbrukningsvaror (andra saker man anvnder varje dag)

hlsa och rengring

dagstidning, teleon och TV-avgit

Du kan ocks rsrjningsstd r:

bostaden

el

kostnad r resor

hemrskring

medlemskap i ackrening och arbetslshetskassa, A-kassa

Du kan ocks rsrjningsstd till mbler, tandlkare, lkarvrdoch medicin. D mste du rst gra en anskan. Sedan bestm-mer socialtjnsten om du r pengarna.

Fritid och kulturSvenska kommuner har olika tjnster inom ritid och kultur.Kommunerna har bibliotek dr du kan lna bcker gratis. De kanocks hjlpa reningar. De kan ha kulturskolor dr barn och ung-domar kan lra sig spela olika instrument, mla eller spela teater.


62/176


Foto: Anna Jolfors

BibliotekAlla svenska kommuner har bibliotek r invnarna. Det strstakallas ota r ett stadsbibliotek och ligger ota i centrum. Sedanbrukar det finnas sm bibliotek i olika delar av kommunen.

P biblioteken kan du lna bcker, lsa tidningar och lyssna pmusik. Hr finns bcker och tidningar p mnga olika sprk. Vissa

bibliotek har sprktrning och lxlsning ngra dagar i veckan.

Du lnar bcker, tidningar och cd-skivor gratis. Fr att kunnalna behver du ett bibliotekskort (lnekort). Du kan g till vilketbibliotek som helst r att ett bibliotekskort.

KonsumentnmndI lite strre kommuner brukar det finnas en konsumentnmnd.Dr kan du hjlp om du har kpt ngot som du inte r njdmed. Du r veta vilka rttigheter du har och hur du kan krva

pengar tillbaka rn sljaren.

Stadsbiblioteket i Gteborg.


63/176


Kontakt med myndigheterDet finns olika stt att kontakta en myndighet i Sverige. Om duhar enklare rgor r det bst att anvnda myndighetens webbsidap Internet. Det r vanligt att myndigheter har inormation p

olika sprk. Frskringskassan har till exempel inormation parabiska, somaliska, arsi och sorani.

Du kan ocks g till myndighetens kontor. Kontoren r ppnar alla.

Rtt till tolkOm du inte rstr svenska har du rtt att en tolk. Du har rtttill tolk p Arbetsrmedlingen, Frskringskassan, socialtjnstenoch p sjukhus. Du mste tala om att du behver tolk nr du bokar

tid r besk.

Foto: Maria Nobel


64/176


Att hantera ekonominBanker, konton och kontokortDe flesta personer har ett bankkonto och ett bankkort. Med bank-

kortet kan du ta ut pengar rn en automat. Du kan ocks anvndakortet nr du handlar i en affr. Fr att bankkonto och kontokortmste du prata med banken. Det finns olika kontokort:

Uttagskort r kopplat till ditt konto i din bank och kan baraanvndas r att ta ut pengar i en automat (bankomat).

Bankkort kan anvndas r att ta ut pengar i automat. Det grocks bra att betala med kortet. Pengarna dras direkt rnditt konto.

Betalkort kan du betala med. Pengarna dras inte rn kontot

direkt. Du r istllet en rkning en gng i mnaden. Betalkort rotast dyrare n bankkort.

Kreditkort ett kort som det gr att lna pengar med. Nr dubetalar med kreditkort lnar du pengar av banken. Du betalarota hga rntor nr du lnar med kreditkort.

De flesta personer lnar pengar av en bank om de ska kpa bostadeller bil. Fr att kunna lna pengar av en bank mste du ha stabilinkomst och ast anstllning.

Att leva ekonomisktDet r bra att planera sin ekonomi. Pengarna ska rcka till allakostnader. Det kan vara bra att gra en budget. Du kan ocksminska dina kostnader om du vljer billigare alternativ.

Du kan till exempel:

vlja billigare affrer

betala dina rkningar via autogiro eller bank via Internet

spara p el- och teleonkostnader eller vlja bostad medbilligare hyra

jmra priser p hemrskring och elpriser

Betala rkningar via Internet eller autogiroFr att kunna betala rkningar (akturor) och se hur mycket du harp ditt bankkonto via Internet mste du rst g till din bank. Drr du inormation om hur du gr.

Autogiro betyder att pengarna som ska betalas dras automatiskt varje

mnad rn ditt konto. Mnga retag och hyresvrdar rgar dig omdu vill att de ska dra pengar automatiskt rn ditt bankkonto.Foto: Colourbox


65/176


HemutrustningslnEtt hemutrustningsln r ett ln till nyanlnda flyktingar ochinvandrare r att kpa mbler och saker till hemmet.

Du har rtt att ska ett hemutrustningsln om du har tt upp-ehllstillstnd r att du r flykting, skyddsbehvande eller anhrigtill dessa. Du mste ska lnet de rsta tv ren eter du har blivitregistrerad (olkbokrd) i en kommun. Om du vill ska hem-utrustningsln ska du tala med din handlggare p kommuneneller din etableringshandlggare p Arbetsrmedlingen. De skickardin anskan till Centrala studiestdsnmnden, CSN.

Hemutrustningsln r ett ln. Det betyder att du mste betalatillbaka pengarna till CSN. Hur mycket du kan lna beror p hurmnga ni r i amiljen och om du hyr en bostad som r mblerad.

Du kan lsa mer om hemutrustningsln p olika sprk p CSN:shemsida.www.csn.se/hemutrustningslan

BetalningsanmrkningOm du inte betalar dina rkningar och skulder i tid r du brevmed pminnelser om att betala. Om du ortarande inte betalarskickas rkningen till ett inkassoretag. Du r d en betalnings-anmrkning. Om du nd inte betalar hamnar rendet till sist hosKronoogdemyndigheten.

En betalningsanmrkning r ett tecken p att du inte har skttdina betalningar. Den kan betyda att du inte r ln, lgenhet,arbete eller teleonabonnemang.

Det finns retag som arbetar med att lmna inormation omvilken ekonomi en person eller ett retag har. De kallas kredit-upplysningsretag. Om du till exempel vill kpa en mobilteleonp avbetalning kontaktar rsljaren ett kreditupplysningsretag.De kan d ge inormation om du har en betalningsanmrkning.En betalningsanmrkning finns kvar i tre r r en privatpersonoch em r r ett retag.

KronofogdemyndighetenKronoogdemyndigheten ka llas ota bara r Kronoogden.Kronoogden tar hand om skulder som inte r betalda. Om ngonr skyldig dig pengar kan Kronoogden hjlpa dig att tillbakadem. Kronoogden arbetar ocks med skuldsanering. Det betyderatt Kronoogden hjlper den som har stora skulder med att

ordning p ekonomin.


66/176


Att leva med unktions-nedsttningEn person med unktionsnedsttning r ngon som har ensjukdom eller skada som gr att han eller hon behver extra std.Den som har unktionsnedsttning ska ha samma mjlighet attvara med i samhllslivet som alla andra. Barn med unktionsned-sttning ska till exempel barnomsorg och skola som alla andrabarn.

Det finns en lag, LSS (Lagen om std och service till vissa unk-tionshindrade) som ger rtt till std. Stdet kan vara en person somhjlper till eller ombyggd bostad. Du kan ocks pengar.Det kallas handikappersttning.

Den som kan std genom LSS har till exempel en utvecklings-strning eller autism. Det kan ocks vara ngon som har tt en

hjrnskada i vuxen lder. Den som r rlder till ett barn medunktionshinder kan vrdbidrag. Om du har rgor om unk-tionshinder ska du tala med socialtjnsten i din kommun.

Internationella symbolen r unktionsnedsttning.


67/176


SkerhetRddningstjnstenRddningstjnsten slcker eld vid brnder och hjlper till vid

olyckor i trafiken eller p havet. Rddningstjnsten arbetar ocksmed att hindra brnder. Den kan till exempel bertta omhur brandvarnare och brandslckare ungerar. Rddningstjnstenkallas ocks brandkren.

Gr s hr om det brjar brinnaGr s hr om det brjar brinna!

RddaRdda liv som r i ara, men ta inga risker. Tnk p attbrandrk r gitig. Kryp lngs golvet r att ta dig ut. Stng nsteroch drrar.

VarnaVarna dem som hotas av branden.

LarmaStt p brandlarmet om det finns eller ring 112 rn ensker plats. Mt Rddningstjnsten nr den kommer.

SlckOm du har slckutrustning kan du brja slcka.Spruta med en brandslckare mot glden inte p elden.

Viktigast om du ser en brand r att ringa 112!Du ska berttavad som har hnt och vilka skador som syns. Du mste ockstala om var hjlpen behvs och vem du r som ringer.

PolisenOm du vill rga polisen om ngot eller tipsa om ett brott ska duringa 114 14. Det r samma nummer i hela Sverige.

Om det r brttom och ngot hnder akut ska du larma pnummer 112. Du ska ringa 112 om du ser ett brott, om ngon rskadad och behver hjlp eller om det brinner.

TrafikskerhetDet r lag p att alla som ker i en bill ska ha bilblte. Barnbehver srskilt skydd, som till exempel sittkudde eller bilbarnstol.Det r ocks lag p att alla barn under 15 r ska ha hjlm nr decyklar.

I Sverige ska du cykla p hger sida av vgen. Anvnd cykelbanaom det finns.

Du ska g p gngbana eller trottoar om det finns. Du kan ocksg p vnster sida p en gata eller vg. Anvnd vergngsstlle nrdu vill g ver en gata. D mste bilar och cyklar slppa ram dig.


68/176


69/176


Arbetsmarknaden i SverigeUnger hlten av alla mnniskor i Sverige har ett avlnat arbete.

Arbetslsheten r unger 7 procent (december 2011).

Arbetsmarknaden kan delas in i privat och offentlig sektor. I denprivata sektorn finns vinstdrivande retag med privata gare, somtill exempel butiker och industrier. Den offentliga sektorn gs avstaten, kommuner och landsting. Det kan vara till exempel sjuk-vrd, utbildning och polis.

Det finns mnga lagar och avtal som styr hur man arbetar iSverige. De lagar och regler som gller mellan arbetsgivare ocharbetstagare kallas r arbetsrtt. Arbetsmarknaden r uppdeladi tv sidor: arbetsgivare och ackrbund. Ett ackrbund r en

organisation med alla ackreningar inom samma bransch

Det finns tv viktiga saker som gr att arbetsmarknaden ungerar.Den rsta r rtten att starta organisationer och reningar. Detbetyder att bde arbetsgivare och arbetstagare kan organisera sigr att kunna trffas p lika villkor.

Den andra r rtten att rhandla om sdant retagen vill och omde anstlldas villkor. Dessa regler bestms av lagen om med-bestmmandertt i arbetslivet, MBL.

Foto: Maria NobelGteborgs hamn.


70/176


ArbetsgivareDet finns arbetsgivarorganisationer r statliga, kommunala ochprivata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation r en organisationdr flera arbetsgivare gtt samman r att arbeta med rgor som

intresserar dem.

Den strsta privata arbetsgivarorganisationen r Svenskt nringsliv.I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndig-heterna Frskringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuneroch landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna.

Ett retag kan vlja om det vill g med i en arbetsgivarorganisation.

FackfreningarEn ackrening r en organisation som bland annat rhandlar ommedlemmarnas lner med arbetsgivaren. Fackreningar arbetarr att de anstllda ska det bttre p arbetet. I Sverige har detunnits ackreningar sedan 1880-talet. Det r rivilligt att varamed i en ackrening.

P de flesta arbetsplatser finns det en ackklubb eller ett arbets-platsombud. En ackklubb r en grupp medlemmar i ett ack pen arbetsplats. Ett arbetsplatsombud r en person som talar r

medlemmarna p en arbetsplats.

Fackklubbar och arbetsplatsombud r med i rbund. Frbundenr sedan del av nnu strre organisationer. Det r vanligt att bdevara medlem i en ackrening och i en arbetslshetskassa, A-kassa.En arbetslshetskassa r en ekonomisk rening som ger pengar tillsinaarbetslsa medlemmar.

Arbetsrtt

Arbetsrtt kallas de lagar och bestmmelser som gller mellanarbetsgivare och arbetstagare.

ArbetsdomstolenNr arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer verens om enrga p arbetsplatsen kan de hamna i konflikt. De kan d kontakta

Arbetsdomstolen, AD. Domstolen undersker d konflikten.


71/176


Lagen om medbestmmande, MBLLagen om medbestmmande, MBL, r en viktig lag inom arbets-rtten. Den kom till r 1976. I lagen finns regler om rtten attorganisera ack p arbetsplatserna.

Lagen sger att arbetsgivaren mste inormera arbetstagarna omviktiga saker som gller arbetsplatsen. Arbetsgivaren mste ocksrhandla med arbetstagarorganisationen innan den beslutar omrndringar p arbetsplatsen.

Lagen om anstllningsskydd, LASLagen om anstllningsskydd, LAS, skyddar anstllda vid uppsg-ningar. Lagen gller anstllda med ast anstllning. I lagen str detatt en person inte kan sgas upp rn sitt arbete utan saklig grund.

Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller om en personinte skter sig p arbetet.

Lagen om anstllningsskydd bestmmer ocks vilka personer somska sgas upp rst nr det r brist p arbete.

KollektivavtalEtt kollektivavtal r ett skritligt avtal mellan en arbetsgivare ochen ackrening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempelarbetstider, semester och lner. Det r ota ett kollektivavtal som

styr din ln. Men det r inte alla organisationer eller retag somhar ett kollektivavtal.

Foto: Maria Nobel


72/176


I ett kollektivavtal bestms hur stor den lgsta lnen

Documents

Om Sverige