Omhändertagande av PCB i byggnader · 1 Omhändertagande av PCB i byggnader Redovisning av regeringsuppdrag M2002/1114/Kn Naturvårdsverket och Boverket Juni 2002 , Naturvårdsverkets

Omhändertagande av PCB i byggnader

R e d o v i s n i n g a v r e g e r i n g s u p p d r a g · j u n i 2 0 0 2

1

Omhändertagande av PCB i byggnader

Redovisning av regeringsuppdrag M2002/1114/Kn Naturvårdsverket och Boverket Juni 2002 , Naturvårdsverkets diarienummer 643-2429-02.

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Dnr 643-2492-02

2


3

Förord......................................................................................................................5

Sammanfattning......................................................................................................6

Uppdraget ................................................................................................................7

Bakgrund.................................................................................................................7

Riskerna med PCB.............................................................................................7

Förekomst av PCB i byggnader........................................................................8 Isolerrutor.........................................................................................................8 Småkondensatorer............................................................................................9 Sammanvägning.............................................................................................11

EU-rätt och internationella åtaganden ..........................................................11

Miljömål............................................................................................................13 Giftfri miljö....................................................................................................13 God bebyggd miljö ........................................................................................13

Pågående emissioner och effekter i avfallsledet ............................................13

Mängden PCB i byggnader.............................................................................14

Byggsektorns miljöåtagande och PCB-program .................................................15

Uppnådda resultat ...........................................................................................16

Hinder....................................................................................................................17

Alternativa styrmedel ............................................................................................19

Information.......................................................................................................19

Miljöledningssystem ........................................................................................19

Ekonomiska styrmedel ....................................................................................19

Tvingande regler ..............................................................................................20

Tvingande regler ...................................................................................................20

Miljöbalken.......................................................................................................20

Vilka specialförordningar kan beröras..........................................................21

Tillsynsfrågor ...................................................................................................22

Uppföljning.......................................................................................................22

Miljökonsekvenser ................................................................................................22

Arbetsmiljökonsekvenser ......................................................................................23

Ekonomiska konsekvenser....................................................................................24 Fog- och golvmassor......................................................................................24 Lysrörsarmaturer............................................................................................25


4

Konsekvenser för små företag ..............................................................................25

Motivering av avgränsningarna av föreslagna regler.........................................26

Bilagor ...................................................................................................................28

Bilaga 1 Uppdraget Bilaga 2 Författningsförslag Bilaga 3 PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCBer och farliga PCB-

ersättningar Bilaga 4 PCB-programmet från Byggsektorns Kretsloppsråd Bilaga 5 Bedömning enligt Simplexförordningen Bilaga 6 Litteratur Bilaga 7 Utdrag ur Ecofast


5

Förord Uppdraget att utreda omhändertagandet av PCB i byggnader lades i slutet på mars 2002. Den korta tiden har inneburit att möjligheterna varit små att ta fram nytt material. Arbetet har därför bestått i att sammanställa, värdera och dra slutsatser utifrån befintligt underlag. Samråd har skett med Boverket och underhandskontakter har tagits, framför allt med PCB-gruppen i Byggsektorns Kretsloppsråd, men även med andra kunniga företrädare för byggsektorn. Rapporten har utarbetats av Lars Asplund vid Naturvårdsverkets miljörätts-avdelning.


6

Sammanfattning

Förekomst av PCB i byggnader kräver åtgärder från såväl miljö- som hälsosynpunkt. Hälsosynpunkten är främst att vi måste skydda kvaliteten hos våra livsmedel för att förhindra exponering via kosten men också att förhindra exponering via rumsluft. I den yttre miljön är det främst rovdjur högt upp i näringskedjorna som drabbas. Det finns ett flertal internationella konventioner och andra fora som fattat beslut med innebörden att all PCB skall destrueras då det är möjligt. EG-rätten är också tydlig på denna punkt, direktivet om bortskaffande av PCB/PCT ställer krav på avveckling av såväl s.k. PCB-utrustning som andra PCB-innehållande produkter.

Gemensamt för många farliga ämnen, PCB, kvicksilver osv., är att om de blandas ut med annat material, t.ex. i avfallsledet blir det mycket svårt att i efterhand sortera ut dem för att ta hand om dem på ett bra sätt ur miljösynpunkt. En sortering vid källan är alltså nödvändig då PCB-haltiga material och komponenter blir avfall.

Det program som drivits inom Byggsektorns Kretsloppsråd för att ansvarsfullt hantera frågan om PCB i byggnader har varit bra och nödvändigt, men målen, uttryckta som andelen inventerade och sanerade byggnader, har inte uppnåtts. Ett bra material för information om riskerna med PCB och hur man genomför inventering och sanering har tagits fram inom projektet och en fortsatt spridning av information för att öka kunskapen hos alla berörda är fortfarande en viktig förutsättning för ett framgångsrikt genomförande.

Naturvårdsverket bedömer därför att det behövs hårdare styrmedel för att få alla som äger byggnader som kan innehålla PCB att delta i inventering och sanering. För att åstadkomma detta föreslås nya regler i förordningen om bortskaffande av PCB mm. Som Naturvårdsverket uppfattat det finns det en bred acceptans för tvingande regler, men kanske inte alltid för de kostnader som de kan medföra.

En lösning måste gå ut på att en utsortering sker vid källan och att det PCB-haltiga avfallet sedan förbränns. För att en utsortering skall kunna ske behövs en noggrann inventering av var PCB förekommer. Det behövs också en plan för de åtgärder som skall vidtas. Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och tidplanering för åtgärderna för att sanera och omhänderta material/byggnadsdelar/ utrustningar som avfall.

Allmänt sett när det gäller destruktion av PCB, är det för svensk del nu högtemperatur-förbränning som är den lämpligaste metoden.

Speciellt för isolerrutor vore det angeläget om en mellanliggande behandling kunde byggas upp. Merparten av glaset skulle kunna återvinnas och endast kanterna som innehåller PCB skulle behöva förbrännas.

Naturvårdsverket har övervägt om någon form av bidrag, t ex för behandlingskostna-den för avfallet skulle göra det lättare att genomföra de åtgärder som behövs, men inte funnit att det skulle ha en avgörande betydelse. Avfallskostnaden, särskilt för fogmasse-saneringar är en liten del av totalkostnaden.

Det första steget i de föreslagna åtgärderna är att identifiera var PCB finns i de enskilda byggnaderna.


7

I punktform bör följande moment ingå:

• Krav på utredning, inventering/mätning samt åtgärdsplan redovisad för tillsyns-myndigheten senast 2004-06-30.

• Krav på utsortering/destruktion av lysrörsarmaturer med småkondensatorer med PCB och isolerrutor med PCB när de kasseras.

• Krav på sanering av fogar och golv med högre PCB-halt än 500 ppm (senast 2008-12-31).

• Krav på åtgärder för fogar och golv med under 500 ppm PCB vid riv-ning/renovering/ombyggnad.

Uppdraget Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att intensifiera arbetet med att kartlägga och omhänderta PCB i byggnader och särskilt utreda om det finns behov av tvingande åtgärder. I den mån det behövs skall verket lämna förslag till författningsänd-ringar. Arbetet skall ske i samråd med Boverket. Regeringens beslut om uppdraget återfinns i bilaga.

Bakgrund

Riskerna med PCB

Ämnen som PCB, vilka utöver sin svårnedbrytbarhet och giftighet också är biomagnifier-bara, innebär särskilda risker för både människans hälsa och vår miljö. Påverkan på hälsan sker främst genom vår konsumtion av livsmedel som fisk, kött och mjölk. För rovdjur, särskilt i vattenmiljö, som säl, havsörn och utter sker påverkan genom intag av fisk med förhöjda PCB-halter. Biomagnifieringen medför att PCB anrikas i högre led i näringskedjorna till den grad att giftverkningar uppträder i de senare leden. Effekter som fertilitetsskador, påverkan på immun- och hormonsystem och för människan också påverkan på barns mentala utveckling och påverkan i förloppet av cancersjukdomar har kopplats samman med förhöjda PCB-halter. Halterna i miljön av PCB, liksom för exempelvis DDT, har sjunkit, men inte till den grad att de inte längre utgör en risk. Nedgången visar dessutom tendens att avmattas. Det är bakgrunden till att åtgärder måste övervägas för den nu största kvarvarande användningen av PCB som finns i olika delar av våra byggnader.


8

Förekomst av PCB i byggnader

De fyra viktigaste användningsområdena för PCB i byggnader är:

• Fogmassa

• Golvmassa

• Isolerrutor

• Småkondensatorer i lysrörsarmaturer och hushållsmaskiner med enfasmotorer

De två förstnämnda användningarna innebär att PCB-haltigt material är öppet expone-rat och PCB genom förångning, erosion och lakning sprids till luft/mark respektive avloppsvatten. Användningen i isolerrutor innebär en större grad av inkapsling vilket bör leda till lägre emissioner. Slutligen innebär användningen i småkondensatorer att ämnet är inkapslat och att emissionerna är ännu lägre än för användningen i isolerrutor tills kapslingen bryts. Några mätningar av emissioner från isolerrutor eller småkondensatorer med PCB är inte kända för Naturvårdsverket.

Förekomsten i isolerrutor och kondensatorer i elapparater skiljer sig från användningen i fogmassor och golvmassor. De senare utgör material som inte kan demonteras som en komponent utan måste tas bort genom sanering.

Isolerrutor

I isolerrutor användes PCB som mjukgörare i den förseglingsmassa som tätar det slutna utrymmet mellan de två (tre) glasskivorna i rutan.. Distansprofilen sitter på insidan och ofta instansad med namn på tillverkaren och tillverkningstidpunkten som kan läsas genom fönstret. I sådana fall behövs inte någon kemisk analys för att avgöra om PCB använts som mjukgörare eftersom de olika tillverkarnas uppgifter om material vid olika tidpunkter finns tillgängliga genom undersökningar av Svensk Planglasförening. Om märkningen inte kan tolkas, byggåret ligger i intervallet 1956 till 1973 och utförandet är av typen med organisk tätningsmassa kan i undantagsfall kemisk analys behöva genomföras. En provtagning bör omfatta någon/några få representativa, inte utbytta rutor. Provtagnings-tekniken på kanten från utsidan av isolerrutan kan behöva utvecklas. Monteringen är utförd så att en krossad eller på annat sätt (kondens) skadad ruta kan bytas, vilket gör att även en intakt ruta oftast kan lyftas ut så att kanten blir åtkomlig. Metoden att skanna av en byggnad genom spårning med PCB-hund kan också vara ett rationellt sätt att reducera behovet av analyser av många prover.


9

Figur. Principskiss av isolerruta

Det vore önskvärt om mängden PCB-avfall från isolerrutor kunde minskas genom att kanterna, som innehåller förseglingsmassa med PCB, kunde separeras från huvuddelen av glaset. Någon anläggning eller teknik för detta finns inte tillgänglig i Sverige. Det alternativ som nu står till buds är krossning av rutorna och behandling av allt det krossade materialet genom högtemperaturförbränning.

I Norge finns en anläggning som utnyttjar skärning med vattenstråle under högt tryck. Med den tekniken kan merparten av glaset tas bort. Kanterna med sin fogmassa måste sedan behandlas som PCB-avfall. Man har i Norge den 30 april 2002 ingått ett avtal mellan den norska regeringen och Glassbransjeforbundet i Norge, Norske Trevarefabrik-kers Landsforbund, Foreningen Norsk Eiendom samt Foreningen Næringseiendom om att branschen senast den 1 juli ska etablera ett insamlingssystem för PCB-haltiga isolerrutor. Avsikten är att finansiering ska ske genom att en avgift tas ut på nya isolerrutor. För närvarande pågår en kampanj där Norsk Renholdsverks-Forening, NRF och Statens Forurensningstilsyn, SFT, samarbetar. Fram till den 30 juni 2002 kan isolerrutor lämnas in till anläggningar som har tillstånd att ta emot PCB-haltiga rutor till samma avgift som för icke-farligt avfall för deponering. Statens Forurensningstilsyn bidrar med transport-kostnad och mottagningsavgift för behandlingen i specialanläggningen.

Småkondensatorer

Små oljekondensatorer av PCB-typ består av en hård rulle av aluminiumfolie och papper eller plastfolie med elektriska anslutningar på aluminiumfolierna. "Lindan" är vakuumimpregnerad med PCB-vätska och det hela är kapslat i en liten plåt eller plastburk. Småkondensatorer innehållande PCB som impregneringsmedel kan i byggnader särskilt förekomma i lysrörsarmaturer och i inbyggda i hushållsapparater med


10

enfasmotorer i exempelvis tvätt- och diskmaskiner, köksfläktar osv. Sedan den 1 juli 2001 finns ett system med obligatorisk förbehandling av el- och elektronikavfall före förbränning, fragmentering och deponering. Syftet med detta krav är att "avgifta" avfallet för att minska riskerna vid återvinning eller bortskaffande. Sedan 1 januari 2002 finns också ett producentansvar för stora delar av el- och elektronikavfallet, bl a de hushållsap-parater som ovan angetts innehålla PCB, samt ljuskällor och armaturer för ljuskällor. Det innebär att vid utbyte skall den som levererar nya armaturer ta hand om de kasserade. Vid rivning ligger kostnadsansvaret hos avfallsproducenten.

Förbehandlingskravet har en svag punkt i det första ledet, när avfallet uppkommer, just för sådant avfall från byggbranschen. El- och elektronikavfall inklusive fasta installatio-ner kan lätt förbises och undgå utsortering och därför läggas i en byggcontainer i samband med renovering, utrivning eller rivning. När sedan containern kommer till en avfallsanläggning är det stor risk att de farliga komponenterna inte upptäcks utan deponeras eller förbränns i strid med syftet med förbehandlingsreglerna för el- och elektronikavfall.

Skärpningar beträffande obligatorisk miljöbesiktning av byggnader och fördemonte-ring av farliga komponenter inför rivning behövs. Ett användningsförbud för PCB-kondensatorer för lysrörsarmaturer i lokaler, alltså inte i bostäder, skulle underlätta ett samlat utbyte men ingår inte i Naturvårdsverkets författningsförslag. Stora installationer med tiotusentals armaturer kan innehålla betydande mängder PCB, i ett känt fall var det ca ett ton. En hög återfinningsgrad behövs eftersom en enda PCB-kondensator i en lysrörsarmatur ofta innehåller ungefär femtio gram PCB och alltså ger halten 50 ppm PCB åt ett helt ton avfall. Såväl lysrörsarmaturer som elektriska maskiner med PCB-kondensator förekommer i de privata hushållen såväl som inom näringslivet och den offentliga sektorn. Den andel av lysrören som används i bostäder kan vara av storleksord-ningen tio procent. Det fall som erfarenhetsvis leder till störst risker för att farliga komponenter i bygg- och rivningsavfall inte sorteras ut är utrivningar, ombyggnader och rivningar. Har inte identifiering av de farliga byggdelarna skett och utsortering gjorts före de huvudsakliga bygg-/rivningsåtgärderna finns det en betydande risk att de farliga ämnena över huvud taget inte sorteras ut utan att de hanteras med övrigt avfall och kanske deponeras på en deponi för icke farligt eller inert avfall.

Hushållsmaskiner som byts, endera kampanjvis av moderniseringsskäl eller enstaka, har bättre utsikter att hamna rätt dvs. omhändertas som annat el- och elektronikavfall och avgiftas.

Kondensatorer med PCB kan demonteras och omhändertas genom högtemperaturför-bränning. PCB-halten är hög, cirka 25 %, vilket innebär att någon förbehandling inte behövs.

För närvarande känner vi endast till risker med PCB i isolerrutor och PCB-kondensatorer i samband med byggnads- eller rivningsåtgärder, då i form av att avfallet kan komma att hanteras fel om det inte sorteras ut som det ska. I samband med elektriska fel i lysrörsarmaturer kan spridning av PCB ske och brand initieras men detta är ovanliga händelser.

Det kan nämnas att ännu inte genomförda förslag till ändringar i plan- och bygglagen som lades i en utredning från Boverket på regeringens uppdrag (1997) syftade till bättre identifiering och hantering av farligt avfall från rivningar och utrivningar.


11

Sammanvägning

Naturvårdsverket har övervägt att föreslå att ett slutdatum för användning av isolerru-tor och PCB-kondensatorer i armaturer i lokaler sätts till den 31 december 2008. Syftet med detta skulle vara att uppnå att nästan all identifierbar PCB skall omhändertas för att förebygga ytterligare utsläpp till miljön. Det skulle också vara en anpassning till Sveriges internationella åtaganden.

Erfarenheterna av hur utsortering och omhändertagande enligt gällande regler fungerar nu visar tydligt att starkare styrmedel behövs. Ett obligatoriskt slutdatum är dock betungande för byggnadens ägare och Boverket har ställt sig tvekande till en sådan lösning med hänsyn till att några mätningar som visar på emissioner av PCB från bruksskedet av dessa komponenter inte är kända och de höga kostnaderna. Mot bakgrund av denna Boverkets uppfattning har Naturvårdsverket därför kommit fram till att inte nu föreslå ett sådant datum, utan att branschen förutsätts ta ett ansvar när rivning eller utbyte sker.

I dag finns inte någon bra sammanhängande kedja för att rationellt omhänderta isoler-rutor t.ex. i samband med ombyggnader och resultatet är att det är ovanligt att sådana rutor får ett riktigt omhändertagande. En inventering med planer för utbyte skulle öka de mängder avfall som tas omhand på rätt sätt och sannolikt också driva på en teknisk utveckling av avfallsbehandlingen. Det är beklagligt att behöva kassera fungerande byggnadsdelar, men det finns av andra åldersskäl ändå behov av att byta en del fönster som då kommer att vara över 35 år gamla och rimligen är ekonomiskt avskrivna. Det kan noteras att uppskattningsvis redan 70% av det ursprungliga antalet redan bytts ut – tyvärr oftast utan att omhändertas som PCB-avfall.

Utanför uppdraget om PCB i byggnader ligger de lysrörsarmaturer och armaturer för urladdningslampor som används utomhus exempelvis för belysning av vägar, idrottsan-läggningar, parkeringsplatser osv. Även sådana armaturer kan innehålla PCB-kondensatorer.

EU-rätt och internationella åtaganden

Användningen, utsläppen och avvecklingen av PCB har tagits upp i internationella organ och i ett antal konventioner till skydd för miljön:

• OECD • Oslo- och Pariskonventionerna • Helsingforskonventionen • Nordsjökonferensen • Baselkonventionen • POP-protokollet (1998) inom LRTAP • Stockholmskonventionen om POP-ämnen

Ämnet PCB och varor innehållande PCB har också reglerats genom flera EG-direktiv.


12

Ett vanligt sätt att hantera problemet med PCB-förorening av miljön har varit att rekommendera åtgärder för att förhindra utsläpp. Ett första steg har varit att stoppa öppen användning exempelvis som mjukgörare i färg och plast. Ett nästa steg har varit att förbjuda all nyanvändning och nu pågår utfasningsskedet då den pågående användningen ska upphöra och PCB destrueras på ett säkert sätt. Redan i OECD-beslut C(73)1 Final av den 13 februari 1973 sägs att PCB inte ska användas industriellt eller kommersiellt annat än för följande ändamål:

• Transformatorer och kraftkondensatorer • Värmeöverföringsvätskor • Hydraulvätska i gruvutrustning • Småkondensatorer

Användningen av PCB i småkondensatorer ska avvecklas. Användningen ska begränsas till fall då brandskyddskraven tar över miljöskyddskraven och att avveckling av användningen ska ske med målet att helt stoppa utsläppen till miljön. I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att parterna skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera all identifierbar PCB år 1995 eller senast vid utgången av 1999 för Nordsjöns strandstater och år 2005 eller senast 2010 för övriga parter i konventionen. Kraven är inte helt uppfyllda vare sig av Sverige eller av andra parter. PARCOMs tidtabell var för snäv och en del av användningsområdena exempelvis i byggnader var inte aktuella då rekommendationer och beslut antogs. Helsingforskonventionen om skydd av Östersjön har satt upp PCB och PCT på en lista över förbjudna ämnen och beslutat om en särskild rekommendation 6/1 om eliminering av PCB och PCT.

Inom EU-rätten tas PCB upp i följande direktiv:

• Rådets direktiv 96/59/EEG om bortskaffande av PCB/PCT • Rådets direktiv 89/677/EEG om marknadsföring av farliga ämnen • Rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor • Rådets direktiv 94/67/EEG om förbränning av farligt avfall • Kommissionens förordning (EEG) 92/2455/EC om export och import av vissa

farliga kemikalier , "PIC" • Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall • Rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstrans-

porter inom, till och från Europeiska gemenskapen Sammanfattningsvis har Sverige i flera internationella överenskommelser och som medlem i den Europeiska unionen åtagit sig att avveckla användningen av PCB och att på ett säkert sätt destruera PCB-avfall. Tidsmässigt har redan de tider som gäller passerats.


13

Miljömål

Miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö omfattar förekomsten av PCB i byggnader.

Giftfri miljö

"Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet innebär: – Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. – Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll."

God bebyggd miljö

Bland generationsmålen för God bebyggd miljö utpekas särskilt:

– Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter, eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

– Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra förore-ningar.

– Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskas. – Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper

och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgiv-ning.

I Socialstyrelsens rapport "Hälsorelaterade miljökvalitetsmål, delmål och åtgärder för ett hållbart Sverige, 1999", framhålls vikten av att Byggsektorns program genomförs för att hindra att PCB sprids och förorenar bostadsmiljön, mark och i naturen.

Pågående emissioner och effekter i avfallsledet

Någon kvantifiering av emissionerna av PCB från byggnader har inte genomförts. Däremot är de kvalitativt belagda. Mätningar av PCB-halten i mark i omgivningen av en byggnad med PCB-fogar visar en påverkan också på långt håll (500 m) av PCB med samma mönster som i fogmassan. Halten i luft högst upp nära fasaden var vid varm väderlek starkt förhöjd jämfört med bakgrundsnivån men halten varierade starkt mellan de två provtagningstillfällena. Det innebär att det är svårt att uppskatta ett årsvärde för emissionerna. Ytterligare ett resultat av mätningarna är att oväntat stor del av luftens PCB-innehåll återfanns i partikelfas. Även mätningar av PCB-halten i inomhusluft i PCB-fogade byggnader visar förhöjda nivåer.


14

En ny studie pågår inom Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, som är inriktad på PCB-belastningen på personer boende i en byggnad som är utförd med PCB-haltiga fogar jämfört med en likadan byggnad med PCB-fria fogar.

Vid renovering av PCB-fogar uppkommer ett farligt avfall bestående av dels själva fogmassan och den bottningslist som normalt används bakom fogmassan, dels slipdamm från omgivande material, täckningsmaterial och använda skyddskläder.

I samband med rivning är det viktigt att bedöma konsekvenserna av förekomsten av PCB i rivningsmaterial för möjligheterna att återvinna material och också de krav som måste ställas i samband med deponering om återvinning inte är möjlig i det enskilda fallet. Om den mängd PCB som finns i fogmassan, några tiotal kilogram i tämligen stora byggnader, slås ut på hela mängden byggmaterial kommer medelhalten att bli så låg att en klassning som farligt avfall framstår som orimlig. Det är oacceptabelt att tillgodoräkna sig utspädning med stora kvantiteter betong: PCB ska omhändertas vid källan. En sådan utspädning genom att låta bli att sortera bort vad som utgör farligt avfall står i strid med avfallsförordningens regler.

I fogmassan är halten typiskt fem till trettiofem procent och de mängder farligt avfall som behöver förbrännas i samband med sanering ryms väl inom den kapacitet för god förbränning som finns i landet.

En genomförd men ännu inte publicerad studie, Spridningen av PCB från fogmassor till angränsande material, med Gunilla Rex som projektledare visar att halten PCB i intilliggande material kan vara ordentligt förhöjd. Vid rivning av byggnader med fasadelement i betong kan saneringen av fogarna i vissa fall ske på marken, vilket underlättar arbetet, och förmodligen kan den utföras med diamantsågning i betong så långt från fogen att betongen inte är kontaminerad.

Mängden PCB i byggnader

De uppskattningar som gjorts av PCB-mängden i fogmassor tyder på att den använda mängden varit 100-500 ton under perioden. Hittillsvarande inventeringsresultat tyder på att mängden bör ligga i den lägre delen av intervallet. Till detta kommer PCB i isolerru-tor, ursprungligen ca 115 ton PCB, uppskattad kvarvarande mängd 35 ton PCB, i akrylgolvmassa 20–30 ton och småkondensatorer i lysrörsarmaturer 20 ton PCB. För vitvaror har Naturvårdsverket inte tillgång till data. Det kan nämnas att uppskattningar beträffande lysrörskondensatorer som görs på basis av motsvarande underlag från andra länder kan innebära en överskattning beroende på att den svenska lagstiftningen tidigt reglerade även lysrörsarmatur med PCB-kondensator. Eftersom inventeringar inte genomförts har uppskattningarna fått göras på basis av andra uppgifter och extrapolering-ar, vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet. Bland mängduppgifterna bör särskilt situationen när det gäller isolerrutor observeras. Sjuttio procent av dem, innehållande 80 ton PCB, har sannolikt redan deponerats, ofta på deponier av låg kvalitet.


15

Byggsektorns miljöåtagande och PCB-program När Naturvårdsverkets rapport "PCB i fogmassor – stort eller litet problem?" publicerats år1997 såg Byggsektorns Kretsloppsråd hanteringen av frågan kring inventering och sanering som en uppgift som ingick i det miljöåtagande som branschen gjort.

En arbetsgrupp bildades och ett program utarbetades. Kretsloppsrådet sammanfattar programmet så här: "Handlingsplan för att hantera PCB i byggnader Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit ett handlingsprogram för hur man ska komma tillrätta med problemet med PCB i byggnader. Syftet är att kartlägga förekomsten av PCB i byggnader, samla in och utvärdera kunskap om tekniska metoder för identifiering, analys och sanering av PCB i byggnader samt utreda lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter. Information ska spridas till fastighetsägare m.fl. i hela landet om rekommenderade värden för när åtgärder bör vidtas och om rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering. Detta ska leda till att bygg- och fastighetsbranschen på ett korrekt sätt kan inventera och hantera de PCB-haltiga material som bedöms innebära risk från hälso- och miljösynpunkt. Målen i handlingsprogrammet har formulerats så här:

1. Alla fastighetsägare ska senast under maj 1998 få en första information om riskerna med PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att identifiera och sanera PCB i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter ska tas omhand.

2. Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga restprodukter

ska vara utarbetade till årsskiftet 1998/99.

3. Alla fastighetsägare m fl ska få mer ingående information om identifierings- och sane-ringsmetoder och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i början på 1999. Samma information ska då finnas tillgänglig för hela bygg- och fastighetsbranschen.

4. Under 1998 ska de mängder av PCB inventeras som uppskattningsvis finns i fogmassor,

golvmassor och isolerrutor och under 1999 ska de fastigheter inventeras i vilka detta ma-terial finns.

5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande risk för

miljö och hälsa ska vara sanerade till årsskiftet 2002/03." Sedan 1998 har ett omfattande arbete med teknikutveckling och information bedrivits. En välbesökt hemsida på internet har byggts upp, www.sanerapcb.nu, och ett flertal kurser har hållits, över tjugo nära kopplade till Byggsektorns Kretsloppsråd.


16

Uppnådda resultat

Allmänt sett är stora allmännyttiga bostadsföretag de som haft den största förmågan och intresset att uppfylla åtagandet. Stockholm och Västra Götaland är exempel på regioner som varit aktiva. Mindre fastighetsägare, både bostadsrättsföreningar och privata har av naturliga kompetens- och resursskäl varit mindre aktiva.

Miljöförvaltningarna bl a i Stockholm och Göteborg har genom brev uppmanat aktuella fastighetsägare att genomföra inventeringar för att vid behov gå vidare med sanering. Responsen har varit svagare än önskvärt. De fastighetsägare som har tagit till sig informationen att deras fastighet tillhör de som kan misstänkas innehålla PCB har ofta inte tillräcklig kunskap eller eget intresse att gå vidare. Man riskerar besvär, kostnader och oroliga frågor från de boende. Viktigt är också att man i branschen inte har vana att hantera innebörden av ett frivilligt miljöåtagande. En beräkning som utgår från situatio-nen i Stockholm leder till slutsatsen att under10 procent av det bestånd som visats innehålla PCB har sanerats. När det gäller läget för inventeringar finns det en stor spridning mellan olika kommuner i hur långt man kommit, från att man knappt börjat till att praktiskt taget allt är inventerat.

Ett mått på hur framgångsrik saneringen varit är de mängder avfall av fogmassor med PCB som tagits emot av Sydenergi Sakab, som är det enda svenska behandlingsföretaget med tillstånd att bortskaffa detta PCB-avfall. Sedan ett särskilt konto för redovisning av sådant avfall inrättades har mängden för de senaste två åren varit ungefär lika stor eller ca 80 ton fogavfall med PCB per år. Utöver PCB-haltig fogmassa består avfallet av slipdamm och andra rester av omgivande material, täckningsmaterial och skyddskläder. Till i mars 2002 har ca 225 ton fogavfall tagits emot av Sakab innehållande uppskatt-ningsvis 7-9 ton PCB. Om inventering och sanering hade utvecklat sig som de borde så skulle kvantiteterna ha visat en starkt ökande trend.

Genom en skrivelse från Anneli Åstebro, tidigare Stockholms miljöförvaltning, nu

Järfälla Miljö- och stadsbyggnadskontor, har Naturvårdsverket fått tillgång till följande figur som visar utvecklingen av avfallsmängder och antal saneringar i Stockholms kommun.


17

Figur; Avfallsstatistik från Stockholm och Sverige enligt uppgift från SAKAB, antal saneringar enligt databasen Ecofast i Stockholm. Vidare meddelar Åstebro: "Fördelning av PCB i olika material i Stockholm redovisas på följande sätt. Följande resonemang grundar sig på uppgifter som hämtats ur databasen Ecofast och några utdrag liknande det daterat 2002-05-21, se bilaga.

Totalt har 1131 inventeringar registrerats av totalt 2285 möjliga från hus byggda mellan 1956 och 1973 i Stockholm. Den huvudskaliga mängden finns i fogmassor, 62 %. Enligt en prognos kan den totala mängden PCB i fogmassor uppskattas till ca 12 ton. Förfrågan att inventera har gått ut till alla byggnadstyper utom enskilda villor och småhus.

Isolerrutor med PCB står för 14 % av den hittills inventerade mängden PCB och 24 % av mängden PCB finns i små lysrörskondensatorer eller andra el-installationer där PCB kan tänkas förekomma.

En grov prognos visar att det finns ca 19 ton PCB finns i dessa tre olika material i Stockholm. Vid inventeringarna har man frågat efter golv med PCB men några sådana har ej redovisats ännu."

Hinder Det frivilliga åtagandet av Byggsektorns Kretsloppsråd har inte genomförts enligt tidsplanen. Det finns många möjliga hinder som kan ha bidragit till detta: Byggsektorns Kretsloppsråd:

• Begränsade ekonomiska och personella resurser • Inga starka styrmedel att påverka medlemsföretagen

Fastighetsägarna:

7 13 1020

30

0100002000030000400005000060000700008000090000

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Antal saneringar st iStockholmAvfall från Stockholm,kgAvfall hela Sverige, kg


18

• Svårt att nå ut med information till fastighetsägarna • Småföretag med bristande kompetens och resurser • Ekonomiskt betungande • Ovana att arbeta med frivilliga åtaganden • Många små privata fastighetsägare oorganiserade och svåra att nå • Besvärliga regler för transport av farligt avfall

Provtagning och analys: • Behov av ytterligare utbildning av inventerare/provtagare, analyskapaciteten

bedöms tillräcklig Sanerings-/renoveringsföretagen:

• Begränsad kapacitet • Ytterligare utbildningsbehov • Auktorisation • Arbetsmiljöproblem

Avfallsbehandlingsföretagen • Inget effektivt hanteringssystem för isolerrutor

Tillsynsmyndigheterna: • Begränsad kapacitet driva på och oklar roll • Ytterligare utbildningsbehov

Det finns ett tvingande regelverk för transporter av farligt avfall i avfallsförordningen som kan innebära ett hinder för att farliga beståndsdelar i byggnader tas omhand på rätt sätt. Yrkesmässig transport av farligt avfall kräver tillstånd eller för vissa undantagsfall anmälan till länsstyrelsen. Undantagen gäller spillolja och färg- och lösningsmedelsavfall, köldmedier, el- och elektronikavfall samt lysrör. För övrigt farligt avfall får det vara högst 100 kilogram per år och inte innehålla PCB, kvicksilver, cyanid eller kadmium.

Ett fungerande system för att samla in utbytta isolerrutor med PCB skulle underlättas mycket av att glasmästarna fick möjlighet att ta med sig den gamla rutan, hel eller i delar, för transport till mottagningsstation för farligt avfall. Om den gamla rutan lämnas kvar för att fastighetsägaren ska beställa borttransport av transportör med tillstånd att transportera farligt avfall är risken stor att den gamla rutan hamnar i den vanliga avfallshaneringen. Motsvarande gäller då en eller ett fåtal lysrörsarmaturer byts ut av elektriker. Riskerna bedöms dock som mindre i detta fall eftersom ett system för insamling av el- och elektronikavfall byggts upp. Problemet är relativt sett mindre vid systematiska byten i en hel fastighet eller bostadsområde. I de fallen handlar det om hela lass och transportkost-naden per enhet sjunker. När det gäller sanering av fogar och golv finns också svårigheter förknippade med mellanlagring och borttransport av avfallet men i de fallen är det en mindre del av problemet, så som beskrivits för större byteskampanjer för isolerrutor.


19

Alternativa styrmedel

Information

PCB är ett signalord för många miljöintresserade. Det har liknande tyngd som DDT, kvicksilver och dioxiner och enbart omnämnandet av PCB har ett nyhetsvärde vilket underlättar möjligheterna att framföra olika budskap. Samtidigt innebär det en risk att utlösa en oro som går utöver vad som finns grund för. Ett bättre underlag behöver tas fram som belyser just de risker som finns i inomhusmiljön. I dag finns mätningar som visar en förhöjning av PCB-halten i luft i byggnader med PCB-fogar. Det tillskott av PCB som detta innebär för de boende/arbetande finns däremot inte utrett. Undersökningar av detta pågår dock för närvarande. Byggsektorns Kretsloppsråd har i frågor gällande PCB i byggnader använt sig av olika slag av information som styrmedel. De vägar som använts är ett flertal kurser och seminarier, en välbesökt hemsida, pressmeddelanden och artiklar i fackpress. Handböcker har utarbetats inom Stockholms miljöförvaltning, projektet PCB-fria fogar i Västra Götaland och av fogbranschen. Pengar för att bekosta traditionella reklamkampanjer med annonser, affischer och tevereklam har inte stått till buds. Det kan också ha funnits en viss tveksamhet mot att alltför hårt slå på trumman för riskerna med ett farligt ämne som finns nära oss i våra bostäder. Strävan har varit att alla personer som direkt berörts av saneringar ska vara väl informerade om vad som ska ske och riskerna med detta. Information måste vara en beståndsdel i varje insats för att genomföra inventering och sanering av PCB i byggnader. Den behövs inte minst för att det stora antal boende och arbetande som kommer att beröras måste få en möjlighet att bedöma sin situation realistiskt och inte utsättas för en allmän oro. Information som enda styrmedel bedöms däremot mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inte vara tillräckligt.

Miljöledningssystem

Införande av miljöledningssystem för fastighetsförvaltning kan vara ett sätt att lyfta fram viktiga miljöaspekter på byggnader såsom energihushållning, PCB, radon, asbest, ventilation, materialåtervinning osv. Det bedöms dock inte kunna ge ett genomslag på inventering och sanering av PCB i det nödvändiga korta tidsperspektiv som nu är aktuellt, mindre än åtta år.

Ekonomiska styrmedel

Ett system med ekonomiskt stöd till exempelvis sanering, som är den kostsamma delen av ett åtgärdsprogram, skulle underlätta för många att få ekonomin att gå ihop. Det bör i sammanhanget nämnas att de fastighetsägare som ambitiöst tagit till sig problemet och med ekonomiska uppoffringar själva genomfört innehållet i branschens frivilliga åtagande


20

med en viss rätt kan känna sig besvikna om mer senfärdiga kollegor slipper hela eller delar av utgifterna. Mot detta väger allmänintresset att åtgärderna genomförs heltäckande. En del av ägarna till sanerade fastigheter har i egenskap av samhällsnyttiga bostadsbolag redan fått statligt stöd för uppförandet av sina byggnader. Någon uppskattning av hur stor del av de redan sanerade byggnaderna som detta gäller för är nu inte känd för Natur-vårdsverket. Så mycket är dock känt som att under den aktuella byggtiden var olika stödformer vanliga.

Under avsnittet om isolerrutor beskrivs den kampanj för insamling av isolerrutor som pågår i Norge. För användningen av PCB i byggnader i separata komponenter som isolerrutor eller kondensatorer blir avfallskostnaden relativt sett större än för användning-en i material som fog- och golvmassor för vilka arbetskostnaden är helt dominerande. Ett ekonomiskt stöd för mottagningsavgiften för avfallet skulle kunna minska risken att PCB-haltigt avfall kommer på avvägar. Ett sådant stöd kunde med fördel alternativt ges i form av teknik- eller investeringsbidrag för exempelvis anläggningar för behandling av isolerrutor. Lysrörsarmaturerna omfattas av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter vilket innebär att i samband med utbyte har leverantören av nya armaturer kostnadsansvar för avfallshanteringen.

Tvingande regler

Tvingande regler kan utgöras av krav som innebär att det frivilliga åtagandet skall genomföras med en reviderad tidplan och påföljder vid försummelser. Även en regelstyr-ning behöver emellertid åtföljas av omfattande information till verksamhetsutövarna (fastighetsägarna), tillsynsmyndigheterna och allmänheten. Som för alla regler behövs också ett uppföljningssystem.

Tvingande regler

Miljöbalken

I miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 §) fastslås bl.a. att balken skall tillämpas så människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter och att hushållning med material, råvaror och energi främjas så att uthålliga kretslopp kan uppnås. Enligt Naturvårdsverkets bedömning omfattas innehav av PCB, oavsett om det förekommer i en byggnad eller någon annanstans, av balkens tillämpningsområde. I balkens 2 kapitel finns allmänna hänsynsregler som är rättsligt bindande. Flertalet gäller alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. En rimlighetsbedömning ska alltid göras beträffande kostnaderna för olika skyddsåtgärder och nyttan av desamma. Avvägningen får dock inte leda till att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas. Någon formell miljökvalitetsnorm gällande PCB finns inte fastställd, men generationsmå-


21

let för giftfri miljö, att all PCB i miljön skall elimineras, innebär att alla källor av betydelse måste avlägsnas eller begränsas.

Kapitel 9 miljöbalken behandlar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med miljöfar-lig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Det kan diskuteras om att äga en byggnad som har PCB i fogar eller golv utgör en miljöfarlig verksamhet. I vart fall bör sådana byggnader omfattas som innehåller PCB-haltiga byggnadsdelar för vilka det finns en risk för påverkan på hälsan eller miljön genom spridning av PCB. Det finns ingen praxis i detta avseende.

Kapitel 10 reglerar frågor kring förorenade områden och omfattar bl.a. förorenade byggnader. PCB har avsiktligt tillsatts som mjukgörare till fog- och golvmassor och utgör i den bemärkelsen inte någon förorening i materialet. Det innebär att förhållandet att fastighetsägaren har PCB i sina fogmassor inte i och för sig leder till ett ansvar enligt detta kapitel, d.v.s. att använda sig av ett olämpligt byggnadsmaterial är inte i sig en förorening. Om fogmassan avger PCB och förorenar byggnad eller mark kan eventuellt ett ansvar enligt 10 kap MB komma ifråga. Så vitt vi vet i dag är det så att PCB i dessa "öppna" användningar alltid sprids till omgivningen. Föroreningen ska i så fall vara sådan att den kan medföra fara eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. En sanering omfattas av anmälningsskyldighet enlig 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Den eventuella direkta hälsorisken via rumsluft är ännu inte klarlagd. Den indirekta,

via kosten, är det däremot.

Vilka specialförordningar kan beröras

Ämnet PCB nämns uttryckligen i fem förordningar:

• Förordningen (1985:837) om PCB mm • Förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB mm • Förordningen (1993:1268) om spillolja • Avfallsförordningen (2001:1063) • Förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall

Av dessa är det de två förstnämnda som ligger närmast frågan om PCB som är i bruk i byggnader.


22

Tillsynsfrågor

Den operativa tillsynsmyndighet som verkar lokalt, kommunens miljönämnd, har redan stor belastning av arbetsuppgifter. Tvingande regler kommer att innebära en ökande ärendebelastning på den operativa tillsynsmyndigheten. Det ligger i syftet med regeländ-ringen. Granskning av inventeringsrapporter och åtgärdsplan, samråd och uppföljning kommer att kräva ökade arbetsinsatser. Det kommer också att renodla tillsynsrollen som har upplevts som oklar i det frivilliga åtagandet. Ett alternativ skulle vara att lägga det huvudsakliga tillsynsansvaret på central eller regional nivå men detta är dock knappast praktiskt genomförbart. I de kommuner där PCB-fogar är vanligt förekommande kan det finnas många byggnader som behöver inventeras och för vilka samråd beträffande sanering måste genomföras. Ytterligare utbildningar för handläggare på kommuner och länsstyrelser torde behövas. Information om bindande regler behöver spridas genom ett antal olika kanaler individuellt och kollektivt: brev till fastighetsägare, artiklar i lokal-, riks- och fackpress och eventuellt också via kommersiella kanaler som annonser i press och teve, direktreklam till fastighetsägare osv.

Uppföljning

Rapportering av inventeringsresultat bör göras till kommunen som operativ tillsynsmyn-dighet. Naturvårdsverket och Boverket som centralt ansvariga myndigheter behöver sedan för vidare rapportering till regeringen och den Europeiska kommissionen en nationell sammanställning av materialet. En sådan sammanställning kan göras inom ramen för länsstyrelsernas tillsynsarbete eller genom en enkät direkt till kommunerna.

Miljökonsekvenser Under avsnittet Pågående emissioner och effekter i avfallsledet beskrivs vilka emissioner som pågår och som kan uppkomma från hantering av bygg- och rivningsavfall. PCB-användningen är reglerad inom EU och en avveckling pågår. I de flesta medlemsstater är den gamla "öppna" användningen inte på dagordningen ännu. Sverige, Norge (EES) och Finland är de länder i vår närhet där PCB i byggnader kommit på dagordningen. I den mån som samma byggteknik med prefabricerade fasadelement av betong, stora tegelfasa-der och naturstensfasader använts kan man förvänta sig att samma typer av väderbestän-diga fogmassor använts. Användning för andra liknande ändamål som tätningar runt fönster, plåtbeslagning, skyltfönster och glasade partier i allmänhet kan också antas förekomma i varierande omfattning.

Som ett resultat av pågående emissioner från teknosfären och re-emission från tidigare utsläpp av PCB så pågår ett atmosfäriskt nedfall av PCB över Sverige av storleken sannolikt 0,5 till 2 ton per år. En sanering av byggnader från PCB, till betydande kostnad, bör ställas i relation till pågående utsläpp och till de utsläpp som kan förorsakas av själva saneringsarbetet. Spridningen kan rimligen få vara av storleken något års utsläpp utan


23

åtgärder. De mätningar som gjorts av PCB-spridningen från sanering tyder på att ett omsorgsfullt arbete med intäckning och effektiva punktutsug uppfyller detta krav.

Det kan tilläggas att åtminstone användningen av lysrörsarmaturer med PCB-kondensatorer inomhus i olyckliga fall kan utgöra en risk i samband med brand. PCB kan spridas och dioxiner kan bildas. Arbetsmiljöverkets PCB-kungörelse, AFS 1985:1, anger att PCB-apparat skall vara uppställd så att ohälsa eller olycksfall, som den kan orsaka vid brand eller explosion, förebyggs. En PCB-apparat definieras som kondensator, transfor-mator eller annan teknisk anordning som innehåller mer än 0,5 kg PCB räknat som 100-procentig PCB. Någon regel om sammanslagning av totala PCB-mängden i en lokal finns inte i föreskriften. Bl. a. anges också att det skall finnas anordnig under en PCB-apparat som ska samla upp utläckande PCB. Såvitt känt har inte bestämmelsen tillämpats på lysrörsinstallationer, som kan innehålla 50 gram PCB per lysrör. Tio lysrör i en arbetslokal kan mycket väl förekomma och då överstiger totalmängden PCB där 0,5 kg. Motsvarande risker finns naturligtvis med all PCB som finns i en byggnad som drabbas av brand. Hanteringen av dessa frågor bör kunna genomföras inom branschen med stöd av försäkringsbolagen. Inventeringsresultaten från Stockholm som visar på 24 % av PCB-mängden i småkondensatorer avslöjar at frågan inte kan ignoreras.

Arbetsmiljökonsekvenser Sanering av fogmassor innehållande PCB utförs i stort sett hantverksmässigt med hjälp av speciella verktyg. Oftast en vibrerande kniv först och sedan en vinkelslip eller en slipmaskin med diamantstift för inåtgående vinklar. Verktygen är jämförelsevis tunga, också beroende på att det behövs kraftiga punktutsug för att för hindra dammspridning. Maskinerna vibrerar också vilket delvis kan åtgärdas med hjälp av speciella dämpande handtag. Arbetet ska utföras på fasader och någon form av ställning behövs normalt för att komma åt alla fogar. Fasta ställningar kan göra att arbetet måste utföras på obekväm arbetshöjd. Skyddsåtgärder i form av andningsskydd behövs också vilket gör arbetet tyngre.

Arbetsmiljöverket har av ergonomiska skäl framfört invändningar mot att saneringen drivs så långt som till slipning av fogarna. Tunga, vibrerande maskiner och påfrestande arbetsställningar bedöms kunna leda till belastningsskador. En sanering som endast innebär att fogmassan skärs bort med en vibrerande kniv har därför förordats av Arbetsmiljöverket.

Enligt de nämnda undersökningar som gjorts i projektet spridning av PCB från fogar till omgivande material medför det att 4-20 % av PCB-mängden lämnas kvar i betongen. Det innebär att en inte obetydlig del lämnas kvar för senare åtgärd. Det är därför sannolikt att slipning ändå måste utföras vid byte av den nya fogmassan även om en del PCB vandrat tillbaka till denna. Slipning kan också vara ett nödvändigt moment för att den nya fogen skall fästa på det omgivande materialet på ett säkert sätt. Normalt slipas all gammal fogmassa bort med vinkelslip enligt anvisningar från Svenska Fogbranschens Riksför-bund. Det kan behövas begränsningar av de ergonomiska påfrestningarna genom krav på höj- och sänkbara ställningar, avvibrering och tyngdavlastning av maskiner, korta


24

arbetspass och så vidare. På det sättet bör en sanering till en tekniskt rimlig nivå kunna göras utan oacceptabla arbetsrisker.

Ekonomiska konsekvenser Fog- och golvmassor

Inventering av förekomsten av PCB-haltiga fogmassor eller golvmassor innebär jämförelsevis måttliga kostnader. Analyskostnaden per prov är från 500 kronor och uppåt. Till detta kommer provtagningskostnaden. Sanering av en byggnad som innehåller PCB kan däremot bli mycket kostsam. Kostnaden för sanering och omfogning kan, beroende på byggnadens utformning, uppgå till 200-500 kronor per löpmeter och i extremfall till och med 1 000 kronor per löpmeter. Till detta kommer kostnaden för avfallshanteringen. Mottagningsavgiften hos Sakab är 15 500 kronor per ton, vartill kommer transportkostna-den. Någon uppskattning av kostnaden för sanering av golv med PCB-haltig golvmassa har inte gjorts.

Nedan följer ett försök till uppskattning av totalkostnaden för fogsanering. Om total-mängden PCB i fogmassa i byggnader är 100 – 500 ton så blir mängden fogmassa 500 till 5000 ton räknat på en halt av 10 – 20 % PCB. Om mängden fogmassa per löpmeter fog är 0,25 kg blir det 2 till 20 miljoner löpmeter fog. Med en kostnad av 200 kr/lm blir kostnaden 400 miljoner till 4 miljarder kronor, med en kostnad på 500 kr/lm blir kostnaden 1 till 10 miljarder. Ytterligheterna att det totalt är mycket PCB, att halten är runt 10 % och att fogarna är svårsanerade är mindre sannolik. Det är också sannolikt, utgående från hittillsvarande erfarenheter från inventeringar att mängden PCB ligger i intervallet 100 till 300 ton och kanske i den lägre delen av intervallet. Mycket tidigt, när problemet med PCB-läckande fogmassor konstaterades nämndes en kostnad på 2 miljarder och det låter inte orimligt. Kostnaden skulle också kunna bli dubbelt så stor utan att det vore uppseendeväckande. Ett av syftena med den schablonmässiga beräkningen är att visa det uppenbara att omfattningen av användningen av PCB-fogmassa är helt avgörande för kostnaden.

Den slutsats som kan dras av försöket till kalkyl är att en omsorgsfull inventering av förekomsten är nödvändig för att en realistisk kostnadskalkyl för sanering ska kunna göras. Kalkylen har en viktig brist som utgörs av att utbyte av fogar ofta är en nödvändig underhållsåtgärd och att samordningsfördelar med andra underhålls eller renoveringsåt-gärder kan uppstå. Som exempel kan nämnas fasadunderhåll i övrigt, utbyte av fönster och tilläggsisolering. Att göra en bättre kostnadskalkyl är sannolikt möjligt men den nödvändiga grunden, antalet PCB-innehållande byggnader och antalet löpmeter fog som måste saneras finns inte tillgänglig idag. Isolerrutor Totalkostnaden för utbyte av alla PCB-innehållande isolerrutor kan beräknas så här. Utgående från en mängduppskattning, 165 000 rutor, från december 2000 av Lars Karlsson, Svensk Planglasförening kan det se ut så här. Om endast rutorna byts, alltså det


25

som görs när en ruta går sönder och ska bytas ut, kostar den nya rutan ca 1700 kronor. Det blir alltså en kostnad för nya rutor på ca 280 miljoner kronor vartill kommer monteringskostnaden. Oftast är isolerrutorna monterade med gummilist, luftat och dränerat. Ursprungligen, då isolerrutorna togs i bruk, var kanske 10-15 % monterade i kitt. De som var monterade i kitt har oftast gått sönder och bytts ut. Detta är intressant av det skälet att vid montering i kitt kan, enligt norska erfarenheter, kittet vara kontaminerat och i det fallet behöver oftast hela fönstret bytas om det är fast monterat eller om det är öppningsbart åtminstone bågen. I de fall hela fönstret, karmar och eventuella bågar, behöver bytas av andra skäl och kostnaden per fönsterluft uppskattas till 10 000 kronor blir kostnaden totalt 1650 miljoner kronor.

I båda fallen, byte av rutor respektive hela fönster, tillkommer mottagningskostnaden för avfallet hos Sakab 8 500 kronor per ton. Om rutorna i medeltal väger 30 kg blir avfallsmängden ca 5 000 ton och mottagningsavgiften 43 miljoner kronor, vartill kommer transportkostnaden. Detta är kostnader som drabbar fastighetsägaren när utbytet än görs. Kalkylen utgående från att hela fönstret behöver bytas överskattar rimligen betydligt kostnaden för byggnadernas ägare. Kostnaden per styck kan bli högre i en del fall beroende på behovet av ställningsbyggen och den kan bli lägre per styck då det är fråga om stora antal fönster. Merkostnaden för att utbytet av isolerrutor med PCB tidigare än vad som annars behövts är svår att bestämma eftersom det är avhängigt av när utbytet skulle ha gjorts av andra skäl.

Lysrörsarmaturer

Motsvarande kalkyl för lysrörsarmaturer har Naturvårdsverket inte kunnat göra på grund av brist på data. Ett utbyte av en byggnadsdel som är avskriven ekonomiskt och vars återstående tekniska livslängd är okänd är svårt att sätta ett pris på. För lysrörsarmaturer-nas del ger utbytet tillfälle att höja belysningsstandarden eller att minska energiförbruk-ningen genom övergången till bättre utformade armaturer och energisnålare elektroniska HF-don.

Konsekvenser för små företag Som nämnts ovan under rubriken Uppnådda resultat släpar de mindre fastighetsägarna

efter. Ett problem är att dessa inte har personella resurser eller kompetens att själva organisera provtagning, analys, utvärdering, rapportering och planering och genomföran-de av eventuell sanering. De små företagen blir tvungna att handla upp dessa eller vissa av dessa tjänster av konsulter och byggföretag. Man har inte heller möjlighet att slå ut kostnaderna på flera fastigheter där förhoppningsvis inte alla innehåller PCB. Ofta har man inte heller renovering/underhåll så väl planerat att man med en viss framförhållning kan kombinera olika åtgärder så att exempelvis ställningsbygge kan utnyttjas för såväl fogsanering som exempelvis fönsterbyte eller andra fasadarbeten. Ett ekonomiskt stöd till sanering skulle gynna ett genomförande men samtidigt med sina administrativa system tynga genomförandet. Den begränsade tiden har inte tillåtit en djupare analys av den


26

typiska kostnaden för de mindre företagen bland byggnadsägarna. För en liten ägare av en byggnad som visar sig innehålla PCB kan de ekonomiska konsekvenserna bli betungande, särskilt på kort sikt.

Vid sidan av de direkta kostnaderna för inventering och sanering finns det andra ekonomiska aspekter på inventeringsresultaten, med effekter inom fastighetsmarknaden och skattesystemet. Naturvårdsverket är inte berett att ta ställning i dessa frågor på grundval av det underlag som nu finns tillgängligt.

Motivering av avgränsningarna av föreslagna regler De föreslagna reglerna ansluter sig nära till det åtagande som Byggsektorns Kretsloppsråd gjort i sitt PCB-program om inventering av PCB-förekomsten i byggnader och sanering av PCB-haltiga fog- och golvmassor. Övriga PCB-haltiga produkter, främst isolerrutor och småkondensatorer, ska omhändertas som farligt avfall då de kasseras. De viktigaste hälso- och miljöriskerna med dessa senare produkter inträffar i avfallsledet. Det är därför avgörande att en utsortering sker som innebär att de kan tas omhand på ett sätt som förhindrar utsläpp av PCB till omgivningen. När det gäller isolerrutorna kan man konstatera att ca åttio ton PCB i kasserade sådana rutor sannolikt har deponerats, ofta på byggdeponier av sämre kvalitet. Mycket små mängder har lämnats till Sakab som är det enda svenska behandlingsföretag som har tillstånd att bortskaffa PCB. Ca trettio procent av den ursprungliga mängden isolerrutor med PCB uppskattas fortfarande vara i användning.

Ett slutdatum för användning skulle underlätta att hålla uppmärksamheten på frågan vid liv. Ett sådant slutdatum bör ligga så långt i framtiden att ett planerat utbyte kan genomföras i samband med andra underhålls- och renoveringsarbeten, vilket bör minska kostnaderna. Ett slutdatum skulle också kunna vara ett incitament för en teknisk utveckling av förbehandling av isolerrutor för att få till stånd en återvinning av planglas på byggområdet, så som skett när det gäller bilrutor. Det kan nämnas att på två år har omhändertagandet för återvinning av glas ur vindrutor ökat från nära noll till 55 % och väntas i år komma över 70 %. En utbyggnad med ytterligare en anläggning kan bli aktuell och då kan frågan om planglas från byggsektorn vara av stort intresse. Glasfraktionen är en högvärdig råvara för exempelvis mineralullstillverkning.

I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att parterna vid vissa angivna tidpunkter skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera all identifierbar PCB, vilket skulle tala för ett användningsförbud.

Enligt art. 6.3 i Rådets direktiv 96/59/EG om bortskaffande av PCB och PCT skall sådan utrustning som innehåller PCB som inte omfattas av den inventeringsskyldighet


27

som föreskrivs i direktivet, alltså inte mer än fem liter PCB-produkt med minst 50 ppm PCB, omhändertas särskilt när utrustningen tas ur bruk återanvänds eller bortskaffas.

När det gäller isolerrutor med PCB finns i dag inte underlag för att konstatera att spridning av PCB sker i användningsfasen. Det finns därför i dag inte några omedelbara miljöskäl som talar för att tvinga fram ett utbyte till en viss tidpunkt. Det väsentliga är att säkerställa att isolerrutorna med PCB omhändertas i särskild ordning och inte hamnar tillsammans med annat avfall och att PCB-innehållet därigenom kan spridas till den yttre miljön.

För de stora kondensatorerna (och transformatorerna) var motivet i Sverige för an-vändningsförbud de risker som finns i samband med tillbud som brand, överslag eller liknande. Något förvaringsförbud för kraftkondensatorer med PCB finns ännu inte men detta har dock såvitt känt inte lett till några problem, innehavarna var i huvudsak elproducenter och -distributörer – oftast stora, starka aktörer. I anmälningar till Natur-vårdsverket av innehav av sådana kondensatorer har också åtaganden gjorts att också skicka iväg kondensatorerna för bortskaffande.

När det gäller det stora antalet små objekt med PCB som utgörs av lysrörsarmaturer och isolerrutor som innehas av många aktörer kan det befaras att risken att de blir kvar i användning, i en del fall mycket länge, om inte ett legalt krav ställs på att de skall omhändertas som PCB-avfall.

Ett sådant krav på utbyte lysrörsarmaturer och isolerrutor med PCB före en viss tidpunkt skulle gå längre än åtagandet från Byggsektorns Kretsloppsråd.


28

Bilagor

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Rapport dnr 643-2492-02

Bilaga 1

Uppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader

Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att föreslå åtgärder för att intensifiera arbetet med att kartlägga och omhändertaga PCB i byggnader. Naturvårdsverket bör särskilt utreda om det finns ett behov av tvingande åtgärder. I den utsträckning det behövs skall verket lämna förslag till författningsändringar. När förslag till nya åtgärder övervägs skall verket särskilt beakta mindre fastighetsägares situation avseende de kostnader som kan uppstå. Uppdraget skall genomföras i samverkan med Boverket. Konsekvensbeskrivningar som tar upp effekter för enskilda personer, offentliga fastighetsägare och näringslivet i miljömässigt och ekonomiskt hänseende skall redovisas. Författningsförslag skall underställas en konsekvensanalys i enlighet med kraven i förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. I förekommande fall skall redovisningen beakta EG-rättsliga och andra internationella åtaganden. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2002. Skälen för regeringens beslut Ämnet PCB förbjöds i Sverige 1978 men uppmärksammas fortfarande på grund av förekomst av fortsatt höga halter i miljön. PCB är giftigt, långlivat och bioackumulerande. Enligt Sveriges åtagande att uppfylla Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar där bl.a. PCB ingår, skall åtgärder vidtas för att minska halterna av PCB i miljön. Enligt miljökvalitetsmålet för giftfri miljö i regeringens proposition om en kemikaliestrategi för giftfri miljö (prop. 2000/01:65) skall befintliga varor som innehåller ämnen som är giftiga, långlivade och bioackumulerande hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Enligt EG-direktivet (96/59/EG) om bortskaffande av PCB och PCT skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att snarast möjligt säkerställa bortskaffande av använd PCB.

Bilaga 1 Regeringsbeslut 1

2002-03-19 M2002/1114/Kn

Miljödepartementet

Naturvårdsverket 106 48 Stockholm


Bilaga 1

2

PCB återfinns bl.a. i fogmassor i byggnader som uppförts under åren 1956-1973 och undersökningar visar att PCB läcker från fogarna. Mängden PCB i kvarvarande fogar landet runt har uppskattats till 300 ton. I mars 1998 antog Byggsektorns Kretsloppsråd ett handlingsprogram som innebär att fastighetsägarna frivilligt åta sig att inventera och sanera spridningskällor för PCB. Utredningen för översyn av producentansvaret (Resurs i Retur, SOU 2001:102) har utvärderat åtagandet och bl.a. konstaterat att projektet haft svårt att nå ut till de små fastighetsägarna. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det finns skäl att överväga ytterligare åtgärder för att intensifiera arbetet med att kartlägga och omhänderta PCB i byggnader. På regeringens vägnar Lena Sommestad Viktoria Ljung Kopia till : Statsrådsberedningen Finansdepartementet Socialdepartementet Näringsdepartementet Boverket Kemikalieinspektionen

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Dnr643-2492-02

Bilaga2

Bilaga 2

Författningsförslag

Naturvårdsverket föreslår att fyra paragrafer läggs till i förordningen om bortskaffande av PCB mm. A § Byggnader uppförda eller renoverade under åren 1956 - 1973 och där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts eller isolerrutor monterats eller där armaturer med urladdningslampor då installerats skall av ägaren utredas vad avser förekomst av PCB. Vid osäkerhet om förekomst av PCB skall en kemisk analys utföras. Resultatet av utredningen samt en åtgärdsplan skall senast den 30 juni 2004 skriftligen rapporteras till den operativa tillsynsmyndigheten.

Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och en tidplan för att sanera och omhänderta material/byggnadsdelar/utrustningar som avfall. B § Bestämmelser om att isolerrutor innehållande PCB i förseglingsmassan samt PCB-kondensatorer i armaturer för urladdningslampor som kasseras skall sorteras ut och omhändertas som farligt avfall finns i avfallsförordningen (2001:1063) och förordningen (1985:837) om PCB mm. C § Byggnader som har högre halt av PCB i fog- eller golvmassa än 500 miljondelar (vikts-ppm) eller 0,05 vikts- % skall av ägaren senast den 31 december 2008 i samråd med tillsynsmyndigheten ha dekontaminerats. D § Byggnadsdel som innehåller PCB i lägre halt än 500 ppm skall av byggnadens ägare dekontamineras innan byggnads- eller rivningsåtgärd som omfattar de kontaminerade materialen. I författningsförslaget används uttrycken utredning och dekontaminering som synonymer till inventering och sanering som en anpassning till befintlig författningstext inom området. I samband med framtida revidering av avfallsförordningen bör frågan om transporttillstånd för transporter av PCB-haltigt avfall ses över. Dessa förslag kan föranleda behov av följdändringar i denna eller annan lagstiftning.

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Dnr643-2492-02

Bilaga3

Bilaga 3

PARCOM DECISION 92/3

ON THE PHASING OUT OF PCBs AND HAZARDOUS PCB SUBSTITUTES1

CONTRACTING PARTIES TO THE CONVENTION FOR THE PREVENTION OF MARINE POLLUTION FROM LAND-BASED SOURCES AGREE: To prevent PCBs and hazardous PCB substitutes from entering the marine environment and to this end they shall: 1. take measures to phase out and to destroy in an environmentally safe manner all identifiable PCBs as

soon as possible with the aim of complete destruction, including the interim options of safe deep underground disposal in dry rock formation of capacitors and empty transformers, ensuring that the time between taking out of service and destruction is as short as practicable: a. by 1995, or by the end of 1999 at the latest, for Iceland and the Contracting Parties which are

riparian to the North Sea; b. by 2005, or by the end of 2010 at the latest, for the remaining Contracting Parties.

2. take measures to phase out and to destroy in an environmentally safe manner hazardous PCB substitutes in use with the aim of complete destruction, including the interim options of safe deep underground disposal in dry rock formation of capacitors and empty transformers, ensuring that the time between taking out of service and destruction is as short as practicable: a within seven years, at the latest, after their identification for Iceland and the Contracting Parties

which are riparian to the North Sea2 2; b. between identification date and the year 2010 or between identification date and seven years

later, whichever date is later for the remaining Contracting Parties. 3. take measures in order to prevent or strictly control the use of hazardous PCB substitutes in capacitors

and transformers. This decision supersedes PARCOM Decision 90/4 on the phasing out of PCBs.

1 In the context of this Decision hazardous PCB substitutes are defined as "persistent, bioaccumulative organic compounds with hazard or structure characteristics comparable to those revealed by PCBs". In assessing the hazardous character of the proposed PCB substitutes Contracting Parties shall take account of the Guidelines for Environmental Risk Assessment Scheme annexed to this Decision. 2 With regard to France, this Decision applies to the area covered by the Convention.


Bilaga 4

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Dnr 643-2492-02 Rp

Bilaga 4

Bilaga 4

PCB i byggnader

Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd

Program 98-03-16 Rev 98-09-08

BYGGSEKTORNS KRETSLOPPSRÅD

REGERINGSGATAN 67, PLAN 5, BOX 1707, 111 87 STOCKHOLM,


Bilaga 4

TELEFON 08-613 57 85, FAX 08-21 06 24

Innehållsförteckning

Förord

1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Förutsättningar i projektet

2 Projektet PCB i byggnader 2.1 Syfte 2.2 Mål

3 Projektarbetet 3.1 Avgränsningar 3.2 Handlingsplan med tider 3.3 Projektorganisation 3.4 Projektets genomförande 3.5 Ekonomi

PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd Program 98-03-16

REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex 98-03-16

Förord Bygg- och fastighetssektorn har på eget initiativ år 1994 bildat Byggsektorns Kretslopps-råd - ett uttryck för sektorns växande miljöintresse och ambitioner att vara en stark drivkraft för ett uthålligt kretsloppssamhälle.

Rådet har enats om en handlingsplan ”Miljöansvar för byggvaror inom ett kretslopps-tänkande” i avsikt att ta ett totalansvar för att utveckla och använda byggvaror, bygg-system och byggmetoder som främjar hushållning med naturresurser och begränsar negativ miljöpåverkan.

Rådet är uppbyggt kring fyra intressegrupper: byggherrar och fastighetsägare, arkitekt-företag och tekniska konsultföretag, bygg- och installationsföretag samt byggmaterial-industrin. Varje intressegrupp har tre representanter i rådet.

Byggsektorns handlingsplan är ett gemensamt åtagande som omfattar hela byggprocessen och också gäller ägare av byggnadsverk från Vägverket till fastighets- och egna-hemsägare.

Våren 1997 publicerades resultatet från en undersökning i Stockholm, som visade att PCB från PCB-haltiga fogmassor i befintliga fogar i betongelementfasader kan spridas till miljön.

Inom Byggsektorns Kretsloppsråd bildades därför under våren en arbetsgrupp för att samordna byggsektorns arbete med PCB-frågor, I gruppen ingår Arne Hellström, AB Strängbetong, Christer Björklund, J&W Bygg & Anläggning, Bertil Grandinsson, SBUF och i projektets inledningsskede Jan Flodén, HSB, som hade ansvaret för gruppens arbete. Under hösten har detta ansvar tagits över av Per Lilliehorn, SABO AB.

I september i år kallade Naturvårdsverket (NV) till möte för att från bygg- och fastighets-branschens representanter få klarlagt hur branschen tänker hantera problemet med PCB i befintliga byggnader. Om inte branschen frivilligt vidtar åtgärder, kan NV komma att till-gripa regleringsåtgärder. NV framhöll vikten av att snarast informera fastighetsägarna, så att de blir uppmärksamma på hur man kan identifiera PCB, och hur PCB-haltiga material bör hanteras vid t ex underhållsåtgärder, så att inte PCB av misstag sprids i naturen.

Kretsloppsrådets ”Projektgrupp PCB” har beslutat att genomföra ett projekt avseende identifiering och sanering av PCB i landets byggnader. Föreliggande program för projektet ”PCB i byggnader” togs vid ett möte i Byggsektorns Kretsloppsråd 98-03-05, med vissa mindre justeringar. Dessa har nu inarbetats och i materialet har också gjorts några redaktionella förändringar.

Föreliggande program bygger på förutsättningen att en tillfredsställande finansiering kan åstadkommas.

Stockholm den 16 mars 1998

PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd Program 98-03-16, rev 98-09-08

4 REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex

1 Inledning

1.1 Bakgrund PCB – polyklorerade bifenyler – är fettlösliga ämnen som kan skada reproduktions-förmågan och påverka immunförsvaret. Eftersom ämnena är mycket svårnedbrytbara, ackumuleras de i näringskedjan. Till de påverkade arterna hör t ex havsörn, pilgrimsfalk, utter och säl. Men även människan kan påverkas. Effekter har bl a konstaterats på barns inlärning.

PCB har bl a värdefulla elektriska egenskaper och är flamsäkra. De har därför använts i elektrisk utrustning, transformatorer och kondensatorer, men även som tillsats bl a i fogmassor. Fogmassor används för att ta upp rörelser i byggnadskonstruktioner. Det är viktigt att fogmassan håller sig mjuk under en längre tid och PCB har i dessa produkter använts som mjukgörare. PCB användes i byggprodukter från mitten av 50-talet och fram till 1972, då PCB-användning i öppna system förbjöds.

Arbetet med att begränsa spridningen av PCB till miljön har pågått under många år och i första hand varit inriktat mot det största användningsområdet – elindustrin. Arbetet har varit framgångsrikt. Man har i den nationella miljöövervakningen kunnat se en stadig minskning av PCB-halter i biologiskt material sedan 1970-talet. Men det finns fort-farande stora mängder PCB i omlopp i miljön. I Sverige får vi troligen i oss det mesta av vår PCB-belastning via fet fisk från Östersjön.

PCB-haltiga fogmassor användes bl a i fogar mellan fasadelement av betong i miljon-programmets bostadshus och även i fogar mot fönster och glaspartier och som rörelse-fogar t ex i stora tegelfasader.

Förutom i fogmassa kan ämnet också finnas i • startkondensatorer i enfasmotorer (t ex i oljebrännare och tvättmaskiner) • kondensatorer i vissa lysrörsarmaturer, främst i större lokaler (t ex industrihallar) • vissa golvmassor som används främst i industrilokaler och storkök • förseglingsmassa i isolerrutor

För att ta reda på om PCB i fogmassor kan spridas till miljön initierade Naturvårds-verket och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Stockholm en undersökning av några byggnader från den aktuella tidsperioden. Resultatet visade att PCB kan läcka ut från befintliga fogar och förorena intilliggande byggnadsdelar samt spridas till omgivande mark och luft. Fogmassor som tillverkats med tillsats av PCB bör därför bytas ut.

1.2 Förutsättningar i projektet Byggvaror med PCB-innehåll som kräver åtgärder PCB-haltiga fogmassor kan finnas i hus som har byggts eller renoverats under perioden 1956-1974. Framförallt gäller det hus av prefabricerade betongelement.

De fogmassor som har tillverkats med PCB som en komponent innehåller vanligen höga halter PCB och är de som är mest angeläget att åtgärda. Fogmassor som visat sig innehålla mer än 500 ppm bedöms tillhöra den kategorin. Gränsen för omedelbara åtgärder läggs således vid 500 ppm. Det är troligt att merparten av fogmassorna med en



komponent av PCB finns kvar i byggnaderna från den aktuella perioden. Erfarenheter från Göteborg visar att denna typ av fogmassor finns i uppskattningsvis ca 80 % av fastigheterna med betongelement byggda före 1974.

Den stora gruppen fogmassor med halter under 500 ppm men över 1 ppm utgörs sannolikt av sekundärt förorenade massor, dvs massor som förorenats av kvarvarande PCB vid tidigare omfogning. Fogmassor från fastigheter byggda eller fogrenoverade före 1974 skall antas vara förorenade med PCB. Dessa kan vid byte/rivning antingen analyseras med avseende på PCB-innehåll för att kunna hanteras på ett miljöriktigt sätt eller utan analys sändas för godkänd destruktion. Fastighetsägaren bör välja lämpligt alternativ med hänsyn till omfattningen av fogmassor som skall åtgärdas, bedömning av kostnaden för åtgärderna mm.

För att uppnå en förenklad samt ekonomiskt och tekniskt rimlig hantering bör de fogmassor, som vid analys visar sig innehålla mindre än 50 ppm PCB, kunna hanteras utan att betraktas som farligt avfall. Att de ändå hanteras på ett ur miljösynpunkt riktigt sätt skall garanteras av att föreskrifter tas in i dokument som styr entreprenörens arbete. T ex kan en ”branschstandard” utformas för hantering av fogmassor som restprodukt, till vilken hänvisningar kan göras i AF för entreprenaden.

Det är viktigt att beakta att det är fastighetsägaren som har ansvaret för att fogmassan hanteras på ett miljöanpassat sätt.

I tabellen visas PCB-haltiga byggvarors indelning efter bedömd risk för PCB-spridning till omgivningen.

Byggvara från 1956-1973 med PCB Åtgärdas snarast Åtgärdas först vid byte/rivning

Fogmassor som tillverkats med innehåll av PCB (PCB-halt över 500 ppm)

X

Fogmassor tillverkade utan PCB förorenade av vid omfogning kvarvarande PCB

X

PCB-haltig golvmassa med ytan exponerad ? Utreds i projektet ?

PCB-haltig golvmassa, inbyggd X

Isolerglas med PCB-haltig förseglingsmassa X

Kondensatorer i lysrörsarmaturer, olje-brännare mm med PCB

X

Lysrörsarmatur och oljebrännare med oljekondensator som tagits i bruk före 1974 kan innehålla PCB och skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning, om det inte finns dokumentation som visar att de ej innehåller PCB.

Isolerrutor monterade före 1974 kan ha PCB-haltig förseglingsmassa och skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning.

Hur PCB-haltig golvmassa med exponerad yta bör hanteras, kommer att utredas i projektet. Sådanan golv skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning.

Projektet kommer att i första hand uppmärksamma PCB-haltiga fogmassor.

PCB-projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd Program 98-03-16


2 Projektet PCB i byggnader 2.1 Syfte PCB-förekomst i byggnader i landet skall kartläggas, kunskap om tekniska metoder för identifiering, analys och sanering av PCB i byggnader skall samlas in och utvärderas samt lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter utredas. Information skall spridas till fastighetsägare m fl i hela landet om vid vilka halter åtgärder bör vidtas och om rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering.

Detta skall leda till att bygg- och fastighetsbranschen på ett korrekt sätt inventerar och hanterar de PCB-haltiga material som bedöms innebära stor risk från hälso- och miljö-synpunkt.

Syftet är också att bygga på frivillighet från byggsektorns sida och därigenom nå bästa möjliga effektivitet.

2.2 Mål 1. Alla fastighetsägare skall senast under maj 1998 få en första information om

riskerna med PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att identifiera och sanera PCB i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter skall tas omhand.

2. Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga restprodukter skall vara utarbetade till årsskiftet 1998/99.

3. Alla fastighetsägare m fl skall få mer ingående information om identifierings- och saneringsmetoder och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i början på 1999. Samma information skall då finnas tillgänglig för hela bygg- och fastighetsbranschen.

4. Under 1998 skall inventeras vilka mängder av PCB som uppskattningsvis finns i fogmassor, golvmassor och isolerrutor och under 1999 skall inventeras i vilka fastigheter detta material finns.

5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande risk för miljö och hälsa skall vara sanerade till årsskiftet 2002/03.

3 Projektarbetet

3.1 Avgränsningar Att ta hand om PCB-problemet är i första hand en uppgift för landets fastighetsägare, som har ansvaret för att identifiera och byta ut de byggmaterial som kan sprida PCB till omgivningen. Fastighetsägarna måste också ha kunskap om hur man vid utbyte eller rivning på ett miljöriktigt sätt skall hantera dessa och andra byggprodukter som möjligen kan innehålla PCB. Kretsloppsrådet har här en samordnande och stödjande funktion gentemot fastighetsägarna.

Även andra grupper inom byggsektorn är berörda av detta arbete, som t ex fogentre-prenörer och konsulter, liksom tillverkare av vissa byggprodukter.

PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd Program 98-03-16


Avgränsningar för Kretsloppsrådets ansvar och uppgifter, vilka skall finansieras centralt i projektet, framgår av handlingsplanen, som redovisar var ansvaret bör ligga för olika aktiviteter. PCB-gruppen kommer att vara initiativtagare och samordnare av aktivitet-erna och kommer att utföra vissa arbetsuppgifter med egna resurser eller med hjälp av konsulter.

I projektet kommer att behandlas PCB-haltiga material i byggnader och i inredning/-utrustning som är normalt förekommande i byggnader. Transformatorer kommer inte att ingå i projektet.

3.2 Handlingsplan med tider Handlingsplanen tar upp aktiviteter som bör ingå i ett åtagande i branschen. De aktivi-teter där Byggsektorns Kretsloppsråds Projektgrupp PCB har ett ansvar eller skall driva frågan har markerats med PCB-gr.

Handlingsplanen visar de aktiviteter som är planerade men inför genomförandet kan den aktuella situationen och behov av vissa prioriteringar medföra att genomförandet inte blir helt enligt planen.

Förslag till tider för genomförande av aktiviteterna har angetts.

Aktiviteter Ansvar Tid BYKR,

PCB-gr Bransch- organis.

Fastig-hetsägare

Andra projekt

1 I samråd med Naturvårdsverket utreda vilka halter av PCB som kräver åtgärder.

Samråd NV

Klart 98-04-01

2 Utforma och fastställa program för PCB-projektet

X 98-02

3 Utarbeta informationsplan X X 98-03

4 Sammanställa och värdera dagens kunskap om teknik för identifiering och sanering mm

Samråd NV

Sam-verkan

Klart 98-05-01

Delaktiviteter: 4.1 Sammanfatta kunskap om risker med

PCB. 4.2 Sammanställa uppgifter om vid vilka

PCB-halter åtgärder rekommenderas. 4.3 Sammanställa tillgängliga uppgifter om

mängder av PCB-haltiga material i landets byggnader.

4.4 Sammanställa uppgifter om - inventerings- och identifieringsmetoder för PCB i fogmassor. - teknik för sanering av PCB i fogmassor. - teknik för omhändertagande av avfallet från fogsaneringen.

X X X X

X X

X





Fastig-hetsägare

Andra projekt

4 Sammanställa och värdera dagens kunskap om teknik för identifiering och sanering mm. Forts.

Samråd NV

Sam-verkan

Klart 98-05-01

4.5 Sammanställa - råd för upphandling av identifierings- och saneringstjänster. - kostnadsuppgifter från genomförda saneringar.

4.6 Sammanställa uppgifter om - var i byggnader PCB i övrigt kan finnas.- inventeringsmetoder för PCB i golvmassor, isolerglas, kondensatorer i armaturer mm.

4.7 Utreda hur PCB-haltiga material (utöver fogmassor) skall tas omhand vid rivning.

4.8 Formulera råd för hantering av dessa restprodukter.

4.9 Samla uppgifter om hur hyresgäster informerats i genomförda projekt.

X X X X X

X X X X X

5 Första information till fastighetsägare m fl om PCB-problemet och teknik för åtgärder

Samråd NV

98-04 - 98-05

Delaktiviteter: 5.1 Formulera information som kan förmedlas

till allmänheten och pressen. 5.2 Informera allmänheten och pressen. 5.3 Utforma en första skriftlig information till

fastighetsägare. 5.4 Distribuera denna information till så

många fastighetsägare som möjligt.

X X X

X Fast-org, kommun-er m fl

6 Kartläggning av problemet 98-99

Delaktiviteter 6.1 Inventera vilka mängder av PCB det

uppskattningsvis finns i fogmassor, golv, isolerrutor och kondensatorer.

6.2 Inventera vilka fastigheter som har PCB i fogmassor, golv, isolerrutor och kondensatorer.

6.3 Inventera PCB-halter i mark vid vissa byggnader med PCB-haltiga fogmassor

X X X

X X

X X X

X X Älvs-borgs- proj .

1998 98-99 Klart 99-01?

PCB-projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd Program 98-03-16




Fastig-hetsägare

Andra projekt

7 Utvärdera och beskriva tekniska metoder för identifiering och sanering

X, samråd NV

X X 98-02 - 99-01?

Delaktiviteter 7.1 Utvärdera metoder för

- provtagning - analys, värdera noggrannhet - sanering av fogmassor

7.2 Utvärdera metoder för identifiering och beskriva hantering av PCB-haltiga golvmassor, isolerrutor och kondensatorer

X

X

X

X

Sam-verkan med Älvs-borgs-proj m fl

8 Utveckla tekniska metoder Sam-verkan

98-02 - 99-06

Delaktiviteter 8.1 Utveckla metoder för identifiering av

PCB i fogmassor 8.2 Utveckla metoder för sanering av PCB-

haltiga fogmassor 8.3 Ev ytterligare utvecklingsarbete

X X X

X X

9 Ta fram hjälpmedel X X X Klart 99-01?

Delaktiviteter 9.1 Utarbeta handledning för fastighetsägare

för identifiering och sanering av PCB-haltiga fogmassor.

9.2 Utarbeta mall för inventering av PCB-haltiga fogmassor. Ryms ev inom punkt 9.1 alt utarbetas separat tidigare.

9.3 Utforma förslag till hjälpmedel för upphandling av entreprenader avseende sanering av PCB.

X

X

X

Sam-verkan med and-ra proj



Aktiviteter Ansv/ utförs av Tid BYKR,


Fastig-hetsägare

Andra projekt

10 Utreda kostnader X Klart 99-01

Delaktiviteter 10.1 Utreda kostnader för sanering 10.2 Utreda ev bidrag för sanering 10.3 Utreda kostnader för framtida omhänder-

tagande av resterande PCB-haltiga material i byggnader efter utbyte av fogmassor (Överenskomma med SAKAB om principer för prissättning.)

X X X

11. Identifiera och sanera PCB-haltiga material i byggnader med den största risken för hälsa och miljö

X 1998 - 2003

12 Fortsatt teknikinformation och utbildning X, NV X 98-06 - 99-06

Delaktiviteter 12.1 Ta fram broschyr om PCB 12.2 Sprida broschyren 12.3 Genomföra teknikseminarier och

konferenser om PCB 12.4 Genomföra utbildning om PCB 12.5 Utarbeta handbok för miljöanpassad

hantering av PCB i byggnader (handledning enl 9.1 infogas i denna).

12.6 Sprida information genom hemsida på Internet.

X, NV X X X

Äv kom-muner X X

Samarb m Sths miljö-förvaltn m fl

13 Redovisning och uppföljning X X Klart 2003

Delaktiviteter 13.1 Följa upp åtgärder avseende de primära

spridningskällorna 13.2 Identifiera och beskriva kvarvarande

frågeställningar

X X

X X



3.3 Projektorganisation Projektgrupp PCB Per Lilliehorn SABO AB projektansvarig Christer Björklund AB Jacobson & Widmark Bertil Grandinson SBUF Arne Hellström AB Strängbetong

Projektsekreterare Gunilla Rex Rex Hus & Miljökonsult

Kansli Per Lilliehorn SABO AB Gunilla Rex Rex Hus & Miljökonsult Kristin Åberg SABO AB Christer Björklund J&W Referenspersoner

Kerstin Wahlberg Arbetarskyddsstyrelsen Stig Hedén Boverket Winnie Birberg Kemikalieinspektionen Sten Hebert Miljöteknikdelegationen Lars Asplund Naturvårdsverket

Jan-Erik Hagman Byggherreföreningen Anna Larsson HSB Gun-Britt Sohlberg Hyresgästernas Riksförbund Ted Lindqvist Kommunförbundet Magdalena Rondahl Riksbyggen Anders Persson SBC Karin Witalis Sveriges Fastighetsägareförbund Roger Lundmark Västerbottens läns landsting, Landstingsförbundet

Håkan Forsberg Plast- och Kemibranscherna (Acrydur AB) Kåre Nordin Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) Hans Zackrisson Fogspecialisten AB Per Johansson Glasbranschföreningen Sven-Ola Nilsson Maskinentreprenörerna Bo Jedler Plast- och Kemibranscherna Per Berg Rivstarten AB Hans Öqvist Snickerifabrikanternas Riksförbund (SNIRI) Rolf Neuendorff Stena Bilfragmentering AB



Cecilia Fajerson Sveriges Limleverantörers Förening och Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF) Leif Nilsson Emmaboda Glas AB Ingvar Folkesson Sveriges Fogentreprenörers Riksförening

Lena Stridh SAKAB Ulf Alsterlind Byggnads Charlotte Bejersten Nalin AB Previa

Lars G Lindahl Kretslopp Gävleborg, projektledare för projektet Miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader Anneli Åstebro Miljöförvaltningen, Stockholm, projektledare Skärholmenprojektet Ingrid Kjellsdotter Staaf Miljökontoret Sundsvall, PCB-projekt i Sundsvalls kommun och i Västernorrlands län Per-Ola Johannesson Miljösamverkan Älvsborg, projektledare för projektet PCB-fria fogar (Lerums kommun) Marithe Eriksson Nacka kommun, PCB-projekt i Nacka kommun Eva Sikander SP, projektet PCB-fria fogar, Älvsborg

3.4 Projektets genomförande Arbetssätt

Insamling och spridning av kunskap om teknik Ett kansli skall samordna arbetet att samla in och sprida uppgifter om erfarenheter från identifierings- och saneringsarbete som hittills har utförts och från utvecklingsarbete i andra pågående och avslutade projekt. Information om tekniken för lämplig hantering av PCB skall sedan spridas dels genom utskick av material från de olika branschorganisa-tionerna, dels genom lokala teknikseminarier på många olika orter över hela landet. På detta sätt bör man kunna nå i stort sett alla berörda fastighetsägare och få förståelse för problemet och ge dem incitament att starta identifierings- och saneringsarbete i de egna fastigheterna.

Samverkan med myndigheter, andra projekt, branschorganisationer mm Projektet skall genomföras i samråd med Naturvårdsverket och med bred förankring genom att referenspersoner finns med från andra myndigheter, från forskningsinstitut och fastighetsägarorganisationer, representanter för hyresgäster, byggentreprenörer, byggmaterialindustrin, byggfackförbund samt för kommuner och landsting.

Kontakt med referenspersonerna kommer att hållas främst per telefon, fax mm under projektets gång. Möten kommer att hållas eventuellt i samband med projektstart och senare vid behov med valda delar av gruppen.

Arbetet skall genomföras i samverkan med andra pågående PCB-projekt såsom Älvsborgsprojektet och PCB-projekten i Skärholmen i Stockholm och i Nacka kommun och projektet Miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader, som utförs vid KTH Byggd



Miljö i Gävle inom Kemikalieprojektet i Gävleborgs län. Värdefull information om tekniska metoder som där arbetas fram och tillämpas skall tas tillvara och förmedlas i detta projekt. Exempelvis kan de metoder för identifiering och sanering av PCB-haltiga fogmassor som tas fram i Älvsborgsprojektet användas men skall inte vara en förutsättning för att starta arbetet med att sprida kunskap om idag lämpligaste teknik för identifiering och sanering.

Metoder för teknikspridning Planeringen av hur teknikinformationen skall förmedlas till fastighetsägare m fl skall genomföras i samråd med Miljöteknikdelegationen. Genom arbetet i detta projekt kommer kanaler och metoder för information att sökas, som kan användas vid kom-mande informationssatsningar inom bygg- och fastighetsbranschen.

Teknikutveckling Inom projektets ram planeras utveckling av en metod att identifiera PCB-haltiga fogmassor på plats. Kostnad för detta är budgeterad under rubriken ”Underlag för utvärdering av provtagnings-, analys- och saneringsmetoder”.

I projektet planeras också viss utveckling av maskinutrustning för dammsugning vid slipning av fogar efter det att fogmassan skurits bort. Det gäller att få fram utrustning som minimerar utsläppen av slipdamm och som är mer ergonomiskt riktig.

Sysselsättningseffekter Fogentreprenörerna har gjort en bedömning av sysselsättningseffekten av identifiering och sanering av PCB-haltiga fogmassor i Göteborgsområdet. Dessa uppskattas till ca 200 årsarbeten. En grov bedömning för hela landet kan vara totalt ca 2 000 årsarbeten.

Sysselsättningseffekterna kan bedömas med något större noggrannhet, då uppgifter har tagits fram om antalet hus byggda av betongelement i landet under den aktuella perioden.

Kostnader för omhändertagande av PCB-haltigt rivningsmaterial En diskussion skall föras med SAKAB om principer för prissättning av omhänder-tagande av resterande PCB-haltigt material i byggnader som sanerats på PCB i fogmassor. Detta skall ge möjlighet för fastighetsägare som genomfört fogsanering i sina byggnader att få en uppfattning om dessa kostnader vid en framtida rivning.

Miljödokumentation Projektgruppen kommer också att rekommendera fastighetsägare att samla alla uppgifter från inventering av PCB och de saneringsåtgärder som utförs i en miljödokumentation för den aktuella byggnaden. Även krav på hantering av de PCB-haltiga materialen i samband med rivning bör beskrivas. På så sätt blir byggnadens miljöstatus när det gäller PCB tillgänglig för den som vill göra ändringsarbeten eller när byggnaden skall rivas.

I en sådan miljödokumentation bör också anges om man bedömer att uppföljning behöver göras efter en tid i form av nya undersökningar av PCB-halter i utbytt fogmassa mm och vilka åtgärder som då ev krävs.



Underlag för arbetet Genomförda utredningar, projekt, riktlinjer och arbetsanvisningar som berör PCB, redovisade t ex i följande dokument:

• Generella riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverkets rapport 4638, 1997.

• Information är inte tillräckligt, Lennart Parknäs, artikel i Miljö & Hälsa, 3/1995.

• Kartläggning av materialflöden inom bygg- och anläggningssektorn, AB Jacobson & Widmark, Naturvårdsverkets rapport 4659, 1996.

• Miljonprogrammets giftiga baksida. PCB i fogmassor i flerfamiljshus av element 1957-1972, Louise Boije & Hampus Markensten, 1993, Universitetet i Linköping.

• PCB i fogmassor - stort eller litet problem? Naturvårdsverkets rapport 4697.

• PCB - förekomst, problem och förslag till åtgärder, A Åstebro, Miljöförvaltningen i Stockholm, 1993.

• PCB-innehållande fogmassor i Stockholm, Y Kafkas, examensarbete Stockholms Universitet, 1993.

• PCB- rapport. Inventering/kartläggning av PCB i byggnader i Lerums kommun, O Lundholm, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Lerum.

• Renovering av fogar innehållande PCB (arbetsanvisningar), Sveriges Fogentreprenörers Riksförening, 1998.

3.5 Ekonomi Att omhänderta PCB-fogmassa direkt i byggnaden är ytterst kostnadseffektivt jämfört med andra åtgärder som exempelvis marksanering. I en studie i Lerum beräknades kostnaden för PCB-destruktion i samband med omfogning till drygt 300 kr/kg.

Kostnader för projektet inom BYKR Kostnaderna som redovisas nedan är en budget utgående från den omfattning av kansliarbete mm som bedöms trolig för år 1998. Bedömningen för år 1999 är preliminär och kan komma att behöva revideras, då projektarbetet har kommit igång och vi har erfarenhet från arbetet under 1998.



Budget för projektet inom BYKR 1998 1999 2000-02 kkr kkr

• Personalkostnader 1998 1.250 (kansli, omfattning en och en kvarts tjänst) (Detta kan fördelas på ca 100 kkr för punkterna 1-3, 10 och ca 1.150 kkr för punkterna 4, 5, 7, 9, 12)

• Personalkostnader 1999 500 (kansli, omfattning en heltidstjänst) (detta avser punkterna 7, 9, 10, 12, 13)

• Personalkostnader 2000-2002 (avser punkt 13) 300 (kansli, omfattning ca 10 % av en heltid)

• Underlag för utvärdering av provtagnings-, analys- och saneringsmetoder inkl utveckling av identifieringsmetod på plats 150 (Punkt 8.1, underlag för punkt 7.)

• Utveckling av maskinutrustning för dammsugning vid sanering 100 (Punkt 8.2.)

• Teknikseminarier, konferenser, utbildning 200 200 • Övriga kostnader

(förbrukningsmateriel, porto, utformning av trycksaker mm, exkl tryckning) 150 50

Summa: 1.850 750 300 Totalt år 1998-1999 2.600 kkr Totalt för projektet 2.900 kkr Finansiering

Teknikspridning och teknikutveckling Punkterna 4, 5, 7, 8, 9, 12 innebär teknikspridning och teknikutveckling (summa 1.900 kkr). För dessa har sökts finansiering från Miljöteknikdelegationen, Gunnel Hedman, genom Sten Hebert och bidrag har beviljats med 500 000 kr. SBUF bidrar med 300.000 för delprojekt om teknisk metodutveckling av saneringsmetoder.

För ett samarbetsprojekt med Miljöförvaltningen i Stockholm lämnas ett bidrag om 200 kkr för att utarbeta en handbok för miljöanpassad hantering av PCB i byggnader, som skall spridas via Internet.

En bedömning är att branschen främst genom sina fastighetsägareorganisationer skall kunna lämna bidrag med cirka 1.000 kkr. Om stöd från departementet uteblir måste fastighetsägarorganisationernas bidrag öka till ca 2.000 kkr.

Övrig finansiering skall sökas från statliga medel genom inrikesdepartementet. Möjligheterna till bidrag från EU bedöms som små men skall undersökas. Projektet skulle allvarligt försenas om vi måste avvakta svar från EU.



Identifiering och sanering Många fastighetsägare kommer att ha svårt att finansiera identifiering och sanering av PCB i sina fastigheter.För närvarande saknas statligt stöd till PCB-sanering av bostads-fastigheter. Ett framgångsrikt genomförande av PCB-saneringen kommer sannolikt att ställa krav på att staten går in med någon form av riktat stöd.

* * *


Bilaga 5


Bilaga 5

Bilaga 5

Bedömning enligt Simplexförordningen

Enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor skall följande frågeställningar belysas: 1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker? PCB har använts i byggnader främst under perioden 1956 till 1973. Om inte åtgärder vidtas kommer läckaget av PCB till omgivningen från fogmassor att fortsätta. Spridningen kommer att ske dels direkt från fasader till luft och mark men också via bygg- och rivningsavfall från deponier och vid återvinning. PCB i golvmassor sprids med skurvatten till avloppssystemet och hamnar i huvudsak i slam från reningsverk och kan sedan spridas vidare vid deponering, nyttiggörande i jordbruket eller i utsläpp från andra former för återvinning av närsalter från slammet. Avsaknad av reglering innebär också att Sverige inte gör fullt ut vad vi åtagit oss i internationella överenskommelser. 2. Finns det några alternativa lösningar? Sedan problemet med spridning av PCB till miljön från befintliga fogar säkert belagts engagerade byggsektorn sig i att själv ta hand om sitt problem genom ett frivilligt åtagande. Utsikterna att inom en rimlig tidplan genomföra kartering och sanering utan ytterligare styrmedel får betraktas som små. Ökad tillsyn och aktioner från fall till fall genom förelägganden från tillsynsmyndigheterna blir mycket tungt och lägger initiativet på fel instans. Problemet ägs av byggnadens ägare som genom att ett farligt ämne läcker ut till miljön från byggnaden bedriver en miljöfarlig verksamhet som är oacceptabel. 3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen? Byggnadens ägare måste komma fram till om hans byggnad tillhör riskzonen, d.v.s. innehåller fogmassa, isolerrutor eller golvmassa från perioden 1956 till 1973. Han måste handla upp provtagning och analys. Rapportera resultatet till tillsynsmyndigheten, i samråd ta fram ett saneringsprogram, upphandla och genomföra det och slutligen avrapportera till tillsynsmyndigheten. 4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen? Den första utredningsfasen omfattande provtagning analys och rapportering uppskattas ta byggnadens ägare ägaren två arbetsdagar. 5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till? Storleksordningar på kostnader kan anges. Lönekostnad: 16*400 kr = 6400 kronor. Analyskostnader: 500 till 1 000 per prov. Provantal efter byggnadens storlek. Kostnad för provtagning 4 000 kronor. 6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar? Det kan finnas stordriftsfördelar för större fastighetsägare som kan göra en effektivare upphandling av provtagning och laboratorietjänster. En samverkan inom fastighetsägarkretsen kan minska skillnaderna. 7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen? Det kan vara svårare för en mindre fastighetsägare att klara av informationen till hyresgäster. 8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas? Efterföljden av kraven på utredning och sanering blir en del av tillsynsmyndighetens uppgift. Ett webb-baserat uppföljningssystem skulle underlätta för tillsynsmyndigheten att få överblick och rapportera regionalt.


Bilaga 5


Bilaga 5

9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen? När inventering och sanering har genomförts blir reglerna obehövliga och kan sannolikt upphävas eller i mer generell form läggas in i annan författning. 10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande? Hänsyn har tagits vid val av tidpunkt då åtgärder ska ha gjorts klara. 11. Finns det behov av speciella informationsinsatser? Det finns ett stort behov av informationsinsatser och det gäller såväl stora som små fastighetsägare. 12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram? Samråd har skett underhand med Byggsektorns Kretsloppsråd som främst utpekat kostnaderna med utbyte av fungerande isolerrutor som betungande.


Bilaga 6


Bilaga 5

Litteratur Bilaga 6

PC-Belastung in Gebäuden: Erkennen, Bewerten, Sanieren. Katalyse e.V., Institut für Angewandte Umweltforschung.-Wiesbaden; Berlin Bauverl., 1995. Jansson B, Sandberg J, Johansson N, Åstebro A: PCB i fogmassor - stort eller litet problem? Rapport 4697 Naturvårdsverket, 1997. Bernes C: Organiska miljögifter. Ett svenskt perspektiv på ett internationellt problem. Naturvårdsverkets förlag, 1998.

Sanera PCB! Byggsektorns Kretsloppsråd - Projektet PCB i byggnader (1998). Ny utgåva hösten 2000.

Folkesson I: PCB i bygg fogar. Utveckling och värdering av metoder för sanering av PCB-haltiga fogar i byggnader. Svenska Fogbranschens Riksförbund, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, 1999.

Folkesson I: Sanera PCB-haltiga fogar. Svenska Fogbranschens Riksförbund. Utgåva 3, nov 2000.

Åstebro A. Inventering av fogmassor med PCB. Handbok för fastighetsägare. Miljöförvaltningen i Stockholm, 1999.

PCB i fogmassor. Slutsatser av inventering i västsvenska kommuner och framtagande av fungerande inventeringsteknik. Slutrapport av projektet PCB-fria fogar. Länsstyrelsen i Västra Götaland 1999:15, 1999.

Uppföljning av PCB-fria fogar. Miljösamverkan Västra Götaland, 1999. (www.vgregion.se/miljo)

http://www.sanerapcb.nu/ Webbplats för projektet PCB i byggnader inom Byggsektorns Kretsloppsråd.

http://www.sfr.nu. Webbplats för Svenska Fogbranschens Riksförbund.

Jansson B, Bergström U, Johansson C, Järnberg U, Shen Y, Åstebro A: Ogonmattet - a case study of emissions during replacement of PCB containing sealants. Institute of Applied Environmental Research, Stockholm University, and Environment and Health Protection Administration, City of Stockholm, 2000.

Sikander E, Sundahl M, Tornevall M, Ek-Olausson B, Hjorthage A, Rosell L, Johannesson P-O: Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av PCB-haltiga fogmassor. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 1999.

Sundahl M, Hjorthage A, Torstensson C, Ek-Olausson B: Spridning av PCB från PCB-haltiga fogmassor till angränsande byggmaterial. Provtagningar, analyser och utvärdering. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP rapport 2001:02.


Bilaga 6

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader

Rapport dnr 643-2492-02 Bilaga 6

2

Kommande rapport: Rex G, Sundahl M, Folkesson I: Spridning av PCB från fogmassor till angränsande material. Rivning och sanering vid rivning av hus med PCB-haltiga fogmassor. Byggsektorns Kretsloppsråd, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och Svenska Fogbranschens Riksförbund (SFR).

Regeringsuppdrag om PCB I byggnader Dnr 643-2492-02 Rp

Bilaga 7

Utdrag ur Ecofast, 2002-05-21 Bilaga 7 Rapport: Inventeringsresultat och prognos Antal registrerade inventeringsblanketter 1131 Antal fastigheter totalt 2285 Material Inventerad

mängd (kg) Genomsnitt per fastighet

Prognos totalt

Fogmassor 6092 5,386 12308 Isolerrutor 1394 1,233 2817 Golvmassor 0 0,000 0 Kondensatorer 2262 2,000 4569 Totalt 9748 8,619 19694 Rapport: Antal fastigheter per åtgärdsstatus

Åtgärdsstatus Antal fastigheter ○ Ej inventerad 916

lnv. ska kompletteras 45

● Inventerad, ej PCB 652

● inventerad, med PCB 515

● Saneringsanmäld 38

● Delvis sanerad 4

● Sanerad 35

1289

○ Dispens inventering 20

○ Friklassad 60

Totalt 2285

!

Documents

Omhändertagande av PCB i byggnader · 1 Omhändertagande av PCB i byggnader Redovisning av regeringsuppdrag M2002/1114/Kn Naturvårdsverket och Boverket Juni 2002 , Naturvårdsverkets