Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2021 Beställningsnummer: 4489 www.kriminalvarden.se

1

ÅRSREDOVISNING 2020

Ett år präglat av extraordinära omständigheter

När Kriminalvården gick in i 2020 rådde redan svår platsbrist. Beläggningen har sedan dess fort-satt att öka och såväl anstalter som häkten var fullbelagda under större delen av året. I takt med att coronaviruset började spridas i samhället ställdes verksamheten, inte minst den klientnära, inför ytterligare utmaningar vilket ledde till en rekordsnabb omställning till nya arbetssätt. För att begränsa riskerna för smittspridning besluta-de myndigheten initialt att ställa in permissioner och besök i anstalter och häkten. Under hösten kunde smittsäkrade besök successivt återupptas. I frivården prioriterades vissa klienter för fysiska besök, framförallt de med hög risk för återfall i brott, samtidigt som användningen av digitala lösningar för klientmöten ökade kraftigt. Inom transportverksamheten användes specialanpas-sade bilar för att kunna köra klienter med miss-tänkt smitta. Administrativ personal har arbetat hemifrån i hög utsträckning. Kriminalvårds-utbildningarna ställdes in under våren, vilket ledde till en betydande utbildningsskuld. Under hösten återupptogs utbildningarna i mindre och anpassad form. Samtidigt gjorde den stigande arbetslösheten och andra pandemieffekter det lättare att rekrytera, vilket minskade personal-omsättningen och underlättade vikarietillsätt-ningen.

För att skyndsamt få fram fler platser i anstalter och häkten tillsattes en krisledningsstab i början av hösten. Fler beredskapsplatser har i nära sam-arbete med lokal och regional nivå skapats under året, främst genom dubbelbeläggning. Samtidigt har arbetet med den långsiktiga kapacitetsutök-

ningen intensifierats. Antalet fasta platser utöka-des med ett hundratal, bland annat invigdes Kri-minalvårdens första typhus i anstalten Skenäs och i Östersund öppnades ett nybyggt häkte. Under året meddelade vi också att två nya, större anstalter ska uppföras i Trelleborg respektive Kalmar. Den nya lagstiftningen om förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning började gälla i juli 2020. Förändringen innebär större befogenheter för frivården, som nu fattar beslut i flera frågor som tidigare låg hos över-vakningsnämnderna. Implementeringen avlöpte väl och blev också en förberedelse inför kom-mande lagstiftningsförändringar i frivården, inte minst den nya påföljden ungdomsövervakning. Säkerhetsläget är ansträngt, men stabilt. Det har inte skett någon direktrymning under året och allvarliga incidenter ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Antalet direktavvikelser från den lägsta säkerhetsklassen har ökat, vilket delvis beror på pandemirelaterade missnöjesyttringar samt på fler antal intagna i säkerhetsklass 3. När det gäller andra resultatindikatorer, till exempel sysselsättningsgrad i anstalt, är resultaten i nivå med de senaste åren, vilket får anses positivt. Samtidigt sätter en ihållande hög beläggning verksamheten under stor press. Att kunna erbjuda klienter sysselsättning i form av arbete, behandling och andra återfallsförebyggande insatser utgör en växande utmaning.

2020 var ett år präglat av extraordinära om-ständigheter. Genom idogt arbete och enaståen-de insatser från chefer och medarbetare har myndigheten upprätthållit såväl säkerhet som kvalitet. Det är ett resultat att vara stolt över. Det ekonomiska läget är i balans, men effek-tiviseringar kommer att vara fortsatt viktiga för att skapa det handlingsutrymme vi behöver för att klara uppdraget.

Norrköping, 2021-02-15 Martin Holmgren, generaldirektör

2


INNEHÅLL

KRIMINALVÅRDEN IDAG ........................................................................................................... 4

RESULTATREDOVISNING

RESULTATREDOVISNINGENS UTFORMNING ......................................................................... 6

SAMMANFATTNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV........................................................... 8

RESULTATREDOVISNING ....................................................................................................... 12

1. EKONOMI OCH STYRNING ............................................................................................. 13 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2020 ................................................................................................................. 13 1.2 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET ................................................................................................................ 15 1.3 UTBETALNING AV STATSBIDRAG .............................................................................................................. 16 1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE .................................................................................................. 17

2. HÄKTE, PERSONUTREDNINGAR OCH PÅFÖLJDER .................................................... 20 2.1 HÄKTE ........................................................................................................................................................... 21 2.2 FRIVÅRD ....................................................................................................................................................... 26 2.3 ANSTALT ....................................................................................................................................................... 32 2.4 ÖVERFÖRANDE AV PÅFÖLJD ..................................................................................................................... 35 2.5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ................................................................................................................ 37

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL ...................................................................................... 40 3.1 VERKSTÄLLIGHETSPLANERING ................................................................................................................. 41 3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT .................................................................................................................... 43 3.3 BEHANDLINGSPROGRAM ........................................................................................................................... 46 3.4 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER ................................................................................................................ 48 3.5 FRIVÅRDENS INSATSER FÖR UNGA ......................................................................................................... 50

4. TRANSPORTVERKSAMHET............................................................................................ 52 4.1 INRIKESTRANSPORTER .............................................................................................................................. 53 4.2 UTRIKESTRANSPORTER ............................................................................................................................. 55

5. SÄKERHET ....................................................................................................................... 59 5.1 UPPFÖLJNING AV SÄKERHETSLÄGET ...................................................................................................... 60 5.2 ARBETET MED DEN DYNAMISKA SÄKERHETEN ...................................................................................... 63

6. INTERNATIONELL VERKSAMHET .................................................................................. 67 6.1 EKONOMI ...................................................................................................................................................... 67 6.2 BEDÖMT MERVÄRDE ................................................................................................................................... 68 6.3 KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET .............................................................................................................. 69

7. KOMPETENSFÖRSÖRJNING .......................................................................................... 71 7.1 PERSONALFÖRSÖRJNING .......................................................................................................................... 72 7.2 PERSONALUTBILDNING .............................................................................................................................. 73 7.3 LIKABEHANDLING ........................................................................................................................................ 74 7.4 HÅLLBART ARBETSLIV ................................................................................................................................ 75 7.5 HÄLSA OCH SJUKFRÅNVARO ..................................................................................................................... 76 7.6 PERSONALANSVARSNÄMNDEN ................................................................................................................. 76

3


FINANSIELL REDOVISNING

8. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ......................................................... 79 8.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER .......................................................................................................................... 79 8.2 VÄRDERING AV LAGER ............................................................................................................................... 79 8.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR ................................................................................................................... 79 8.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ...................................................................................................................... 79 8.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER .............................................................................................................. 80 8.6 ANSVARSFÖRBINDELSER .......................................................................................................................... 80 8.7 INTAGNAS MEDEL ........................................................................................................................................ 80 8.8 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET ............................................................................................................. 80

9. RESULTATRÄKNING ....................................................................................................... 81

10. BALANSRÄKNING ........................................................................................................... 82

11. ANSLAGSREDOVISNING ................................................................................................ 84

12. FINANSIERINGSANALYS ................................................................................................ 85

13. NOTER .............................................................................................................................. 86

14. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER .............................................. 98

15. ERSÄTTNINGAR .............................................................................................................. 99

INTERN STYRNING OCH KONTROLL

16. INTERN STYRNING OCH KONTROLL .......................................................................... 101

TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN

17. TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN ............................................................ 103 17.1 EKONOMI OCH STYRNING ..................................................................................................................... 105 17.2 HÄKTE, PERSONUTREDNINGAR OCH PÅFÖLJDER ............................................................................ 110 17.3 VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL ............................................................................................................... 114 17.4 TRANSPORTVERKSAMHETEN .............................................................................................................. 118 17.5 SÄKERHET ............................................................................................................................................... 120 17.6 INTERNATIONELL VERKSAMHET .......................................................................................................... 122 17.7 KOMPETENSFÖRSÖRJNING.................................................................................................................. 123

BILAGOR ................................................................................................................................ 126 BILAGA 1: DIAGRAM OCH TABELLER I RESULTATREDOVISNINGEN BILAGA 2: MATRIS FÖR RAPPORTERING PÅ SVERIGES NATIONELLA HANDLINGSPLAN FÖR

GENOMFÖRANDE AV FN:S SÄKERHETSRÅDSRESOLUTIONER OM KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET 2016-2020

KRIMINALVÅRDEN IDAG

4


KRIMINALVÅRDEN IDAG

Kriminalvården är en del av rättsväsendet tillsammans med bland annat Polisen, Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar. Den gemensamma uppgiften för rättsväsendet är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället.

Uppdrag och mål

Kriminalvården ansvarar för att verkställa påfölj-der som domstolarna dömer ut, bedriva häktes-verksamhet, utföra transporter av frihetsberövade personer och göra personutredningar i brott-mål. Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring sker på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotika-missbruk bekämpas och innehållet i verkställig-heten anpassas efter varje individs behov.

Kriminalvårdens klienter

År 2020 hade Kriminalvården en medelbeläggning på cirka 4 500 intagna i anstalt och cirka 2 200 intagna i häkte. Därutöver hade myndigheten ansvar för i snitt 10 700 klienter per dag som avtjänade kriminalvårdspåföljd inom frivården.1 Cirka 96 000 intagna och andra klienter transpor-terades av Kriminalvården under 2020. Av dessa transporterades över 20 000 klienter åt andra myndigheter, kommuner och regioner och cirka 3 300 klienter till utlandet2. Ett av Kriminalvårdens mål är att minska risken för återfall i brott. Som återfall räknar Kriminal-vården de klienter som avtjänat straff inom Krimi-nalvården och sedan döms till en ny kriminalvårds-påföljd inom tre år. Andelen återfall i brott räknat på detta sätt är 30 procent vilket är en betydligt lägre nivå jämfört med 1990-talet då runt 40 procent återföll i brott.3

1 Se tabellerna 17:3-5 i avsnitt 17 2 Se inledningen till avsnitt 4 Transportverksamhet 3 Kriminalvård och statistik 2019 (KOS), beställningsnr 4460

Organisation

Kriminalvården är indelad i sex geografiska regioner, en nationell transportenhet och ett huvudkontor som ligger i Norrköping. Den sista december 2020 hade Kriminalvården 33 häkten, 45 anstalter och 33 frivårdskontor.

Medarbetare

Under 2020 var det genomsnittliga antalet års-arbetskrafter 10 295, varav cirka 8 600 arbetade klientnära.4 Av dessa var cirka 5 700 kriminal-vårdare i anstalt, häkte eller inom den nationella transportenheten. Drygt 800 årsarbetskrafter avsåg frivårdsinspektörer.5 Därutöver tillkom chefer, sjukvårdspersonal, programledare, lärare inom vuxenutbildningen, produktionsledare inom arbetsdriften, medarbetare med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård samt admini-strativ personal. Utöver anställda medarbetare anlitar frivården även så kallade biträdande övervakare6 som stöd i sitt uppdrag. Vid utgången av 2020 uppgick dessa till 2 301 personer.

4 Se tabell 17:61 i avsnitt 17 5 Se tabell 17:62 i avsnitt 17 6 Se vidare avsnitt 2.2 Frivård

RESULTATREDOVISNING

RESULTATREDOVISNING RESULTATREDOVISNINGENS UTFORMNING

6


RESULTATREDOVISNINGENS UTFORMNING

Resultatredovisningen utgår från Kriminalvårdens instruktion, återrappor-teringskraven i regleringsbrevet och regeringsuppdrag som ska rapporteras i årsredovisningen. Den omfattar även annan information som bedöms vara av väsentlig betydelse för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten.

Indelning

Resultatredovisningen omfattar Kriminalvårdens grunduppdrag samt internationell verksamhet enligt regleringsbrevet för internationell civil krishantering. Kriminalvårdens grunduppdrag utgörs av verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och transportverksamhet. Denna indelning ligger till grund för Kriminalvårdens fördelning av totala intäkter och kostnader enligt 3 kap 2 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budget-underlag (FÅB). De övergripande prestationerna i grunduppdraget är: - vårddygn häkte, - vårddygn anstalt, - frivårdsklienter per dygn och - transporterade klienter. Dessa prestationer motsvarar det som enligt reglerna i 3 kap 1 § FÅB benämns ärendeslag vilka vi redovisar styckkostnader för. Vi redovisar även styckkostnader för antal utlandsstationerade medarbetare, räknat i årsarbetskrafter.

Disposition

För att ge en samlad bild av Kriminalvårdens insatser och resultat följer inte resultatredovis-ningens disposition helt indelningen i verksam-hetsgrenar. Textdelen i resultatredovisningen är istället indelad i sju avsnitt. Avsnitt ett handlar om ekonomi och styrning. Avsnitt två och tre behand-lar anstalt, häkte och frivård. Avsnitt två handlar om det grundläggande arbetet med att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra personutredningar, enligt 1 och 2 §§ i Kriminalvårdens instruktion. Avsnittet är indelat i häkte, frivård och anstalt samt ett gemensamt avsnitt om överförande av påföljd. Avsnitt tre beskriver hur Kriminalvården verkar för att återfall i brott förebyggs, enligt p3. 2 § i

instruktionen. Avsnittets disposition följer processen från verkställighetsplaneringen till frigivningsförberedelserna, inklusive insatser som genomförs i frivård. Avsnitt fyra behandlar transportverksamheten, inklusive de transporter som överlämnas av andra myndigheter enligt 6 § i instruktionen. Avsnitt fem är en fördjupning i säkerhetsarbetet, som är en särskilt viktig del av Kriminalvårdens arbete. Avsnitt sex svarar på återrapporteringskrav för det internationella arbetet och avsnitt sju behandlar kompetensförsörjningen enligt 3 kap 3 § FÅB. Efter den finansiella redovisningen finns ett avsnitt om intern styrning och kontroll som även innehåller årsredovisningens undertecknande. Därefter följer ett avsnitt med tabellunderlag till resultatredovisningen. Bilaga 1 till årsredovisningen är en sammanställning av alla diagram och tabeller i avsnitten ett till sju. I bilaga 2 redovisas matrisen för rapportering enligt Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020.

Mål

Ur 2 § i Kriminalvårdens instruktion kan följande övergripande mål för verksamheten utläsas: - Påföljder verkställs på ett säkert, humant och

effektivt sätt, - lagföring sker på ett effektivt sätt och - återfall i brott förebyggs. Paragrafen anger även att Kriminalvården ska vidta åtgärder som syftar till att - brottslighet under verkställigheten förhindras, - frigivningen förbereds,

RESULTATREDOVISNING RESULTATREDOVISNINGENS UTFORMNING

7


- narkotikamissbruk bekämpas och - innehållet i verkställigheten anpassas efter varje

individs behov. Dessa kan ses som medel för att uppnå de övergripande målen. De förväntade effekterna av beskrivna insatser i resultatredovisningen beskrivs med utgångspunkt från ovanstående, i den mån det är relevant.

Resultatindikatorer och andra mått

Kriminalvårdens prestationer redovisas med hjälp av resultatindikatorer och andra mått. De mått som säger något om resultatet i förhållan-de till målen har benämningen resultatindikatorer, enligt reglerna om resultatredovisning i Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Övriga mått redovisas för att beskriva utvecklingen inom ett område.

Källor

Under diagram och tabeller görs hänvisningar till följande källor:

UBW, Unit 4 Business World (tidigare Agresso) - ekonomiadministrativt system

Heroma - personaladministrativt system

KVR, KriminalVårdsRegistret - klientadministra-tivt system

Platina – dokumenthanteringssystem

ProCapita - utbildningsadministrativt system

Lift - Kriminalvårdens transportplanering-system, gällde till och med 21 januari 2020 för inrikestransporter, gäller fortsatt för utrikestransporter

TPS - Kriminalvårdens nya transportplanering-system, gäller för nationella transportverksam-hetens inrikestransporter

Levut, Lokal Extern Verksamhet Under Tillsyn - planeringssystem för lokala transporter

ISAP - incidentrapporteringssystem

MER STATISTIK OM KRIMINALVÅRDEN

Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) publiceras på senvåren varje år och ger en över-gripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminal-vårdens verksamhet i anstalt, häkte, frivård samt transportverksamhet. Där presenteras mer statistik än vad som återfinns i årsredovisningen, och i längre tidsserier, tillsammans med enklare analyser. På Kriminalvårdens hemsida www.kriminalvarden.se finns en elektronisk version av den senaste KOS.

RESULTATREDOVISNING ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

8


SAMMANFATTNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Nedan presenteras en sammanfattning av svaren på återrapporterings-kraven i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2020. De avsnitt i resultatredovisningen som närmare beskriver respektive område anges inom parentes.

Klienter under 21 år

En särskild redovisning ska göras avseende klienter under 21 år.

Unga fick fortfarande isoleringsbrytande åtgärder i högre utsträckning än andra, även om resultatet försämrades något jämfört med 2019 när miljö-ombyte räknas med som åtgärd. När det gäller åtgärder som innebär mänsklig kontakt låg dock resultatet på samma nivå som tidigare. (avsnitt 2.1, tabell 17:12) Övriga insatser för barn och ungdomar i häkte var bland annat att kunna genomföra lättnader i restriktioner för barn. Kriminalvården utvecklade samarbetet med Åklagarmyndigheten för detta. Kriminalvården införde även en möjlighet för häktade barn att ha videosamtal med närstående. (avsnitt 2.1)

Andelen unga i målgruppen för behandlingspro-gram som frigetts och genomgått program låg fortsatt högre jämfört med den totala målgruppen. (tabell 17:38-39)

Kriminalvården ska redovisa[…]frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopp-lingar till kriminella nätverk, samt vilka utvecklingsom-råden som myndigheten har identifierat inom detta område.

Generellt särskiljer frivården inte insatser efter ålder, utan ser till individens risk för återfall i brott och kriminogena behovsområden. Ett exempel på en insats som kan vara aktuell för unga är försöks-verksamheten med inslussningsgrupper i Göte-borg. Fyra klienter under 21 år deltog, varav två tillhörde kriminella nätverk. Behandlingsprogram-met Entré riktar sig bland annat till personer med koppling till organiserad brottslighet, och regeringsuppdraget om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år fortsatte under 2020. Det stora

utvecklingsområdet för frivården när det gäller unga är den nya påföljden ungdomsövervakning, som förbereddes intensivt under 2020. (avsnitt 3.5)

Återfallsförebyggande arbete

Kriminalvården ska redovisa - hur myndigheten har arbetat för att upprätthålla ett kvalitativt återfallsförebyggande arbete med fokus på myndighetens huvudsakliga uppgifter, särskilt med beaktande av den ansträngda beläggningssituationen - på vilket sätt myndigheten planerar att använda biträdande övervakare inom ramen för frivårdens förändrade arbetssätt

Mål i reglerings-brevet:

Kriminalvården ska bedriva ett återfallsförebyggande arbete vars syfte är att bidra till att trenden med minskande andel återfall ska fortsätta.

Medarbetarnas kollegiala handledning upprätthölls, i form av regelbundna månadsmöten och en fort-satt inspelning av klientsamtal för återkoppling. Att upprätthålla denna struktur indikerar kvalitet i det återfallsförebyggande klientarbetet. Kom-munikationsinsatser genomfördes på LinkedIn, och ett rekryteringsmaterial togs fram för att fortsatt kunna rekrytera platser till samhälls-tjänsten. Diskussionerna i samband med revide-ringen av handboken för kontraktsvård kan ha bidragit till att området uppmärksammades mer i verksamheten. En expertpanel fanns tillgänglig för stöd och rådgivning under utredning och inför beslut om IÖV. Syftet var att fler klienter skulle verkställa med IÖV så att anstaltsplatser kunde frigöras och lindra den ansträngda beläggnings-situationen i anstalt. (avsnitt 2.2) VSP-metodstödjare utbildades, och en e-kurs togs fram om samplaneringen mellan anstalt och fri-vård. Vidare infördes en så kallad VSP-grund-utredning för att skapa en effektivare rutin för de klienter som bedöms ha minst utredningsbehov. Under året genomfördes även förtydliganden


9


avseende arbetssätt i VSP och en kvalitetsupp-följning påbörjades. (avsnitt 3.1) För att utveckla innehållet i sysselsättningen utvecklades så kallad annan strukturerad verksamhet (ASV) genom att ett stödmaterial och en utbild-ning togs fram. Kriminalvården tydliggjorde även relationen mellan insatser i ASV och RBM-principerna7. Den nya utbildningen för produk-tionsledare, Att handleda klienter, skulle ha startat under 2020 och varit ett bidrag i arbetet med att upprätthålla ett kvalitativt återfallsförebyggande arbete, men kunde inte påbörjas på grund av pandemin. (avsnitt 3.2) Kriminalvårdens ambition är att öka särskilda utslussningsåtgärder i syfte att främja klienters återanpassning till samhället samtidigt som det frigör anstaltsplatser. Ansträngningarna innebar en viss ökning av antal frigivna med särskild utsluss-ningsåtgärd. (avsnitt 3.4) För att bidra till att nå målet fanns en expertpanel tillgänglig för att kunna diskutera enskilda ärenden.

Biträdande övervakare

Kriminalvården strävar efter att frivårdshand-läggaren ska minska antalet träffar med klienter som bedöms ha låg risk för återfall i brott för att istället kunna ägna mer tid åt klienter med högre risk för återfall i brott. Istället ska dessa klienter ha en mer omfattande kontakt med en biträdande övervakare. Den biträdande övervakaren ska vara en förebild och förstärka klientens sociala kompe-tens. Hen ska underlätta och stödja återinträde i samhället samt minska negativa effekter av even-tuella återfall i missbruk eller kriminalitet. Slutligen ska hen följa upp och förstärka andra insatser som klienten tar del av inom frivården. (avsnitt 2.2)

Säkerhet (avsnitt 5)

Kriminalvården ska redovisa - hur myndigheten har arbetat för att upprätthålla en god säkerhetsnivå i verksamheten, särskilt med beaktande av den ansträngda beläggningssituationen i anstalt och häkte, och - hur myndigheten har arbetat för att hitta en god balans i sina säkerhetsbedömningar med syfte att bidra till ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete samtidigt som antalet rymningar hålls på en fortsatt låg nivå.

Mål i reglerings-brevet:

Säkerheten i kriminalvården ska vara god och väl anpassad till verksam-hetens behov.

7 Med RBM-principerna menas principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens Risk, Behov och Mottaglighet.

För att upprätthålla en god säkerhet med beaktan-de av den höga beläggningen tog Kriminalvården fram säkerhetshöjande åtgärder. Exempelvis genomfördes ett antal åtgärder för att förstärka säkerheten i anstalter med säkerhetsklass 3 samt en översyn och inventering av bassäkerheten i verk-samheten. På grund av det ansträngda beläggningsläget gjorde Kriminalvården tillfälligt vissa justeringar av nor-meringen av kontroll inför omplacering till lägre säkerhetsklass. Hänsyn tas dock fortfarande till Kriminalvårdens uppdrag om samhällsskydd när intagna placeras i säkerhetsklass 3. Det går inte att utesluta att den ökning av direktavvikelser som skett i år (från 28 till 46, tabell 17:50) ändå till viss mån är en följd av förändringarna i processen för omplacering till lägre säkerhetsklass.

Övriga återrapporteringskrav

Isoleringsbrytande åtgärder (avsnitt 2.1)

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten, trots den ansträngda beläggningssituationen, har fortsatt arbetet med att utveckla de isoleringsbrytande åtgärderna för klienter i häkte.

För att öka kvaliteten i det isoleringsbrytande arbetet togs en utbildning för samtalsledare fram för att kunna hålla och leda samtal i grupp så att isoleringen kan brytas med ett strukturerat inne-håll.

Överförande av straffverkställighet (avsnitt 2.4)

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet.

Totalt 79 personer överfördes från Sverige för verkställande av frihetsberövande påföljd under 2020. Antalet överföranden till andra länder inom EU ökade, trots pandemin som orsakade långa handläggningstider i andra länder och svårigheter att planera transporter. Antalet överförda till andra nordiska länder minskade dock. Ambitionen för överföringsärenden och förkorta handläggningstiderna höjdes under året. Ett systemstöd togs fram som gör det möjligt att tidigt identifiera vilka klienter som kan vara aktuella för överföring.


10


Jämställdhet (avsnitt 2.5)

Kriminalvården ska redovisa resultatet av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken.

Ett av Kriminalvårdens mål för arbetet med jämställdhetsintegrering är att förebygga återfall i våldsbrott mot närstående och hedersrelaterade brott. För att bidra till det målet påbörjades en effektutvärdering av relationsvåldsprogrammet. Dessutom ackrediterades ytterligare ett relationsvåldsprogram, Predov. Under året slutfördes också en studie med fokus på värderingar och attityder bland klienter som begått hedersbrott. Arbetet med jämställdhetsintegrering har lett till att perspektivet nu är integrerat i flera delar av myn-dighetens verksamhet och har bland att bidragit till ökad könsneutralitet vid utveckling av evidens-baserade insatser för klienter. Det påverkar ett av Kriminalvårdens andra mål för arbetet med jäm-ställdhetsintegrering som handlar om att alla klien-ter oavsett kön ska få likvärdiga och individanpas-sade insatser för att återfall i brott ska förebyggas.

Internationell civil krishantering (avsnitt 6:3, bilaga 2)

Kriminalvården ska […] redovisa myndighetens verksamhet kopplad till den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution om kvinnor, fred och säkerhet (1325) 2016-2020.

För första gången sedan 2012 hade Kriminalvår-den fler utlandsstationerade kvinnor än män vid utgången av året. Arbete kopplat till resolutionen har annars begränsats av nedstängningar i sam-band med pandemin. Resultatet redovisas i en matris för rapportering som är kopplad till Sveriges nationella handlingsplan, se bilaga 2.

Uppdrag

Platskapacitet

Kriminalvården ska även, i årsredovisningen, redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit inom verksamheten i syfte att uppnå ett effektivt utnyttjande av den befintliga platskapaciteten.

För att uppnå ett effektivt utnyttjande av den befintliga platskapaciteten placerades fler intagna i den lägsta säkerhetsklassen. Formerna för beslut om särskilda villkor sågs också över, vilket kortade ner kön till riksmottagningen och minskade antalet verkställighetsfall i häkte. Under våren utökade Kriminalvården inställelse-tiden för dömda som själva ska inställa sig i anstalt, vilket innebar en tillfällig lättnad. Fler togs istället emot under sommaren då beläggningen var något lägre. Ytterligare beredskapsplatser kunde öppnas genom förtätning, och anstaltsplatser konverterades till häktesplatser. Samarbetet med Polisen ledde till att Kriminalvården kunde hyra arrestplatser för häktesverksamhet. Under 2020 genomfördes ingen sommarstängning i häkte eftersom beläggningen var fortsatt hög.

Kriminalvården arbetade även med att ännu starkare prioritera särskilda utslussningsåtgärder och intensivövervakning för att bidra till att frigöra platser i anstalterna.

Kriminalvården bedömer att alla möjligheter för att få ut fler platser med befintlig kapacitet snart har utnyttjats.

11


12


RESULTATREDOVISNING

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING

13


1. EKONOMI OCH STYRNING Kriminalvården finansieras huvudsakligen genom tre olika anslag. Huvud-delen är Kriminalvårdsanslaget inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Kriminalvårdens transporter av Migrationsverkets klienter finansieras via utgiftsområde 8 Migration. Slutligen deltar Kriminalvården i freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt med finansiering via utgiftsområde 7 Bistånd.

Samlad bedömning av ekonomi och styrning

Den mycket besvärliga beläggningssituationen i kombination med covid-19-pandemin fick stor påverkan på myndighetens ekonomiska situation under 2020. För att klara av beläggningssituationen öppnades en stor mängd anstalts- och häktesplatser under året, till exempel genom att använda besöksrum, dubbelbelägga bostadsrum och hyra arrestplatser från Polisen. Dessa åtgärder innebar ökade kost-nader, främst personalkostnader. Därför redovisa-de Kriminalvården ett underskott på 118 miljoner kronor för Kriminalvårdsanslaget under 2020. Detta innebär att det samlade underskottet uppgår till totalt 154 miljoner kronor vid utgången av 2020 och att den utnyttjande anslagskrediten därmed uppgick till 1,6 procent av tilldelat förvaltnings-anslag. Underskottet för 2020 blev dock betydligt lägre än vad myndigheten prognostiserade under början av året. En anledning till detta var de ekonomiska effekterna av pandemin som bedöms ha inneburit lägre kostnader för myndigheten totalt, särskilt när det gäller kurser, konferenser, resor och minskat vikariebehov på grund av inställda utbildningar. Därutöver bidrog också myndighetens fortsatta effektiviserings- och besparingsarbete till att begränsa kostnadsökningarna. Även om kostnaderna för 2020 blev lägre än beräknat står Kriminalvården inför fortsatta verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. De inställda utbildningarna till följd av pandemin innebar till exempel att utbildningsskulden ökade (se avsnitt 7.1 Personalförsörjning). Det fortsatt ökade klientinflödet innebar en ihållande ansträngning i verksamheten. Arbetet med att fortsätta ta fram både tillfälliga och långsiktiga häktes- och anstalts-platser intensifierades under året. Många av de

tillfälliga platser som skapats innebär dock en ansträngning för verksamheten. Det är därför oerhört viktigt att bättre och mer långsiktiga lösningar kan komma på plats de närmaste åren.

1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2020

Det ackumulerade ekonomiska underskottet ökade igen under 2020. Detta trots att Kriminalvården bedömer att covid-19-pandemin innebar sänkta kostnader och att arbetet med effektiviseringar och besparingar sänkte kostnaderna med cirka 250 miljoner kronor under året, jämfört med kostnads-nivån för 2018. Se vidare avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande.

Diagram 1:1 Kriminalvårdens kostnadsutveckling i förhållande till disponibelt anslag, tkr

Källa: Anslagsredovisningen i Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2012. Nettokostnaderna är summan av ”utgifter” och disponibelt anslag är summan av ”totalt disponibelt belopp”.

Anledningen till att nettokostnaderna fortsatte att öka var framförallt den alltmer ansträngda belägg-ningssituationen som bland annat innebar ett utökat antal platser.

Kostnadsutveckling

Kriminalvårdens totala kostnader var 10 080 miljoner kronor 2020. Det var en ökning med


14


drygt fem procent, eller 506 miljoner kronor, jämfört med 2019.

När kostnaderna delas in efter organisation räknas huvudkontoret och regionkontoren som Kriminal-vårdens gemensamma kostnader. Här ingår även olika klientnära uppgifter, som till exempel place-ring av intagna, beräkning av strafftider och beslut om internationell straffverkställighet, samt Krimi-nalvårdens internutbildningsorganisation. De gemensamma kostnaderna8 fördelas på verksam-hetsgrenarna häkte, anstalt, frivård, transporter och den utlandsverksamhet som finansieras med biståndsanslaget.

Av de totala kostnaderna var gemensamma kostnader cirka 14 procent, vilket är lite högre än 2019.

Tabell 1:1 Totala kostnader, organisatorisk indelning, tkr

2018 2019 2020

Häkte 2 076 985 2 121 712 2 245 822

Anstalt 4 275 153 4 372 597 4 691 915

Frivård 1 023 641 1 010 179 1 022 524 Transportverk-samhet 695 016 771 089 714 064

Bistånd 36 728 33 209 28 577 Uppdrag mot våldsbejakande extremism 1 258 1 334 0 Gemensamma kostnader* 1 371 190 1 263 860 1 377 470

Totalt 9 479 970 9 573 980 10 080 371 *Huvudkontoret och regionkontoren, tidigare benämnt ”administration”.

Den största delen av kostnadsökningen bestod av personalkostnader. Ökningen berodde främst på att antalet årsarbetskrafter ökade med knappt 360 och på löneökningarna, som uppgick till 93 miljoner kronor. Därutöver togs färre semester-timmar ut jämfört med vad som tjänades in, vilket också ökade personalkostnaderna. Det omvända gällde för 2019 och effekten för 2020 blev en ökning av personalkostnaderna med cirka 70 miljoner kronor, inräknat sociala avgifter. Se även not 4 till resultaträkningen i avsnitt 13 Noter. Det var framförallt i häktes- och anstaltsverksam-heten som kostnaderna ökade. Orsaken var den ökade beläggningen. Förutom ökade personal-kostnader innebar detta också i viss mån ökade

8 Kriminalvården har bytt till det begrepp som används i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I tidigare årsredovisningar användes begreppet overhead.

lokalkostnader samt ökade klientrelaterade kostnader för till exempel livsmedel och annat förbrukningsmaterial. Se även not 5 och not 6 till resultaträkningen i avsnitt 13 Noter. Hanteringen av platsutökningen krävde också utökade resurser på huvudkontoret, även om det i viss mån gick att frigöra resurser genom omprioriteringar. Kostnaderna för övriga verksamhetsgrenar ökade endast marginellt jämfört med förra året, eller minskade. Framför allt minskade kostnaderna för transport- och biståndsverksamheterna, till följd av införda reserestriktioner med anledning av pandemin. Även om det var svårt att exakt följa upp hur pan-demin påverkade ekonomin, så bedömer Kriminal-vården att den sammantaget ledde till lägre drifts-kostnader. Kostnadsminskningarna kopplade till exempelvis resor inom hela myndigheten var större än kostnaderna för att begränsa smittsprid-ningen. För att minska risken för smittspridning i anstalter och häkten begränsades möjligheterna till besök och permissioner kraftigt under delar av året. Som kompensation erbjöds intagna möjlig-heten att genomföra videosamtal med närstående barn. Intagna ringde även kostnadsfritt under året, eller till sänkta priser. Användningen av digitala mötestjänster ökade kraftigt för frivården, för att kunna ha möten med klienter på distans. Dessa åt-gärder ökade kostnader för it-utrustning och tele-foni. Därutöver köptes skyddsutrustning in, och extra it-utrustning för att underlätta hemarbete. Utöver it-kostnader på grund av pandemin byttes även hårdvara ut i enlighet med planerad livscykel-hantering, vilket bidrog till ökande de ökade kostnaderna. Se även not 6 till resultaträkningen i avsnitt 13 Noter. Sjukfrånvaron och övertidsuttaget ökade i början av pandemin, men innebar vid årets slut inga ökade kostnader för myndigheten. Det berodde på att Försäkringskassan ersatte samtliga sjuklöne-kostnader till en början. Ersättningen täckte de extra kostnaderna för både sjuklön och övertid. Se även not 4 till resultaträkningen i avsnitt 13 Noter. Se vidare om kostnadsutveckling för respektive verksamhet i avsnitten 2.1 - 2.3 för häkte, frivård och anstalt, avsnitt 4 för transportverksamheten och avsnitt 6 för biståndsverksamheten.


15


Anslagsutveckling

Tabell 1:2 Utgifter per anslag, tkr

2018 2019 2020

Anslag Kriminalvården:

Tilldelat anslag 8 648 702 9 546 540 9 468 433

Utgifter 8 960 768 9 020 463 9 586 292 Anslag Biståndsverksamhet:

Tilldelat anslag 36 000 37 000 35 000

Utgifter 37 696 35 992 31 648 Anslag Utresor för avvisade och utvisade:

Tilldelat anslag 261 000 261 000 261 000

Utgifter 229 665 242 583 168 399

Totala utgifter 9 228 128 9 299 039 9 786 340

Källa: UBW. Se även avsnitt 11 Anslagsredovisning Jämförelsesiffrorna för 2018 och 2019 har korrigerats på grund av att anslaget ”Allmänna val och demokrati” inte längre finns med.

För 2020 anvisades 9 468 miljoner kronor till Kriminalvårdens förvaltningsanslag. Utfallet blev 118 miljoner högre, vilket innebar att anslags-krediten utnyttjades med 1,6 procent av totalt till-delat anslag. Det var ändå ett lägre anslagsutnytt-jande än vad de tidigaste prognoserna befarat, med tanke på den ökande beläggningen och ansträng-ningarna för att så snabbt som möjligt få fram platser i anstalt och häkte. En anledning var att personalkostnaderna för anstaltsverksamheten blev lägre än prognosticerat, trots ett kritiskt beläggningsläge. Det berodde i sin tur på det ut-bildningsstopp som pandemin orsakade, vilket ledde till ett lägre vikariebehov då medarbetare gick tillbaka i tjänst. Pandemin innebar även att sommarens semesterperiod förlängdes, vilket också bidrog till lägre vikariekostnader. Personal-kostnaderna blev lägre än beräknat även inom frivården, till följd av att rekrytering inte kunde ske i den omfattning som vi räknat med.

För biståndsverksamheten anvisades 40 miljoner kronor för 2020, som under året sänktes till 35 miljoner kronor. Anslagsutnyttjandet blev något lägre på grund av restriktionerna i samband med pandemin. Se även avsnitt 6.1 Ekonomi.

Utfallet för anslaget Utresor för avvisade och utvisade blev 93 miljoner kronor lägre än anvisat belopp, även detta främst på grund av restriktionerna i samband med pandemin. Se vidare avsnitt 4.2 Utrikestransporter.

1.2 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

I Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 fanns följande beräknade budget för avgiftsbelagd verk-samhet där intäkterna disponeras.

Tabell 1:3 Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr

Verksamhet +/- t.o.m.

2018 +/-2019 Intäkter

2020 Kostnader

2020 +/- 2020

Ack. +/- utgång

2020

Arbetsdrift 0 0 120 000 120 000 0 0 Praktisk arbetsträning 0 0 7 000 7 000 0 0

Måltider 0 0 10 000 10 000 0 0

Summa 0 0 137 000 137 000 0 0

Källa: Kriminalvårdens regleringsbrev 2020

Utfallet var följande.

Tabell 1:4 Utfall 2020 avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr

Verksamhet Intäkter Kostnader Resultat* Täckn.-

grad

Arbetsdrift, externt 116 054 249 504 -133 450 Arbetsdrift, övriga intäkter** 7 823 7 823

Arbetsdrift, totalt 123 877 249 504 -125 627 50%

Praktisk arbetsträning 8 680 21 173 -12 493

Tjänsteexport 0 0 0

Måltider 9 725 8 961 764

Summa 142 282 279 638 -137 356

Källa: UBW

* Resultatet är endast fiktivt då underskottet täcks av anslag årligen i

enlighet med regleringsbrevet.

**Avser intäkter av jordbruksbidrag, övriga intäkter samt finansiella

intäkter. Kostnaderna som motsvarar dessa intäkter kan inte särskiljas.

Det ekonomiska målet för arbetsdriften är att direkta kostnader till 50 procent ska täckas av avgiftsintäkterna, det vill säga arbetsdriftens exter-na intäkter. I budgeten togs därför endast 50 procent av beräknade kostnader upp. Resterande direkta kostnader finansieras av Kriminalvårds-anslaget. Det ekonomiska målet för den praktiska arbets-träningen är att avgifterna ska delfinansiera verk-samheten, vilket de gjorde. Kriminalvårdens arbetsdrift har såväl intern som extern försäljning. I tidigare årsredovisningar har täckningsgraden beräknats utifrån arbetsdriftens totala intäkter, det vill säga inklusive intern försäljning. Kriminalvården har nu ändrat beräk-ningen så att den enbart inkluderar externa intäkter och kostnader, vilket myndigheten bedömer vara mer korrekt.


16


De totala produktionskostnaderna går inte att dela upp mellan externt och internt levererade produk-ter. Därför har en beräkningsmodell använts för att uppskatta kostnaderna för den interna produk-tionen och eliminera dessa vid beräkningen av täckningsgraden. Beräkningsmodellen utgår från att interna transaktioner har eliminerats och en total täckningsgrad tas fram. Den används sedan för att beräkna hur stor del av kostnaderna som kan hänföras till den interna försäljningen. Täck-ningsgraden är lika stor för extern och intern försäljning. Den del av kostnaderna som avser den interna försäljningen tas bort från de externa transaktionerna (utifrån täckningsgraden). För år 2020 har justeringsbeloppet varit drygt 81 miljoner kronor, jämfört med drygt 62 miljoner kronor för 2019 och knappt 62 miljoner kronor för 2018.

Täckningsgraden för 2020 var 50 procent efter denna justering. Täckningsgraden för åren 2018 och 2019 har justerats på motsvarande sätt i tabellen nedan samt i tabell 17:2 i avsnitt 17.

Tabell 1:5 Arbetsdriftens täckningsgrad 2018-2020, tkr

År Intäkter Kostnader Täckningsgrad

2018 118 934 242 089 49%

2019 119 540 245 298 49%

2020 123 877 249 504 50%

Källa: UBW. Se även tabell 17:2 i avsnitt 17.

Farhågan om att covid-19-pandemin skulle påver-ka den externa försäljningen negativt under 2020 uppfylldes inte. Även om intäkterna låg under budget (se tabell 1:3-4 ovan), så visade den externa försäljningen en viss tillväxt jämfört med före-gående år, med nästan tre miljoner kronor. Det var främst inom natur och miljö samt träindustri som försäljningen ökade medan mekanisk industri hade en motsatt utveckling. Kostnaderna ökade med fyra miljoner kronor vilket förklaras av ökade material- och driftskostnader kopplade till en ökad omsättning.

Som beskrivits ovan har de interna transaktionerna exkluderats ur utfallet ovan. Intern produktion utgör dock en betydande del av arbetsdriftens verksamhet och den interna försäljningen ökade kraftigt under 2020. Anledningen var en ökad produktion av inredningar till bostadsrum för att kunna öppna fler beredskapsplatser (se vidare under Infrastruktur i avsnitt 1.4). Denna trend förväntas fortgå i takt med att Kriminalvården bygger ut sin kapacitet. Den interna produktionen inom arbetsdriften kommer därför fortsätta att vara viktig för intagnas sysselsättning framöver.

Övriga inkomster

Tabell 1:6 Budgetuppföljning övriga inkomster, tkr

Beräknat enl.

regleringsbrev Utfall 2020 Övriga inkomster som disponeras 100 000 67 984 Övriga inkomster som inte disponeras 2 800 2 648

Källa: Kriminalvårdens regleringsbrev 2020 och UBW

Övriga inkomster som disponeras består bland annat av uthyrning av arrestlokaler inklusive personal till Polisen samt intäkter från Frontex, EU:s gemen-samma gräns- och kustbevakningsbyrå. Det är främst Frontexintäkterna som har minskat under 2020 (- 40 mnkr). Övriga inkomster som inte disponeras är avgifter för elektronisk övervakning. Klienterna betalar avgiften till Kriminalvården som vidarebefordrar den till Brottsoffermyndigheten. Se även not 1 respektive 10 till resultaträkningen i avsnitt 13 Noter.

1.3 UTBETALNING AV STATSBIDRAG

Statsbidrag ges till ideella organisationer som arbetar med att förbereda intagna inför deras frigivning eller med stödjande insatser efter frigiv-ningen. Under 2020 förmedlade Kriminalvården femton miljoner kronor i statsbidrag till ideella organisationer.

Tabell 1:7 Organisationer som tagit emot statsbidrag, belopp i kronor 2018 2019 2020 Attention 450 000 0 0 BUFFF 2 500 000 2 500 000 2 500 000 Fanzingo 720 000 660 000 500 000 Fryshuset 2 500 000 2 500 000 2 890 000 Göteborgs Räddningsmission 450 000 580 000 580 000 Hela Människan 180 000 0 0 KRIS 850 000 850 000 400 000 Livskraft 500 000 250 000 250 000 RFSU 1 380 000 1 380 000 1 700 000 Process Kedjan 1 380 000 1 380 000 1 380 000 Riksförbundet frivilliga samhälls-arbetare 2 700 000 2 700 000 2 700 000 Röda Korset 540 000 1 450 000 1 450 000 Sveriges Kristna Råd 250 000 200 000 200 000 Frälsningsarmén 0 250 000 250 000 Vägen Ut! 600 000 300 000 200 000 Totalt utbetalat 15 000 000 15 000 000 15 000 000 Återbetalningar*: -320 392 -389 402 0 Totalt utfall 14 679 608 14 610 598 15 000 000

Källa: UBW *återbetalningar av tidigare utbetalat bidrag som inte har utnyttjats.


17


De senaste åren har Kriminalvården mottagit ansökningar om statsbidrag för cirka 30 miljoner kronor per år. Kriminalvården kommer därför att hemställa om att ett successivt högre belopp ska få förmedlas under kommande år.

1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE

Effektiviseringar och besparingar för att minska kostnader

Kriminalvården fortsatte sitt effektiviserings- och besparingsarbete under 2020 med utgångspunkt i det samlade effektiviseringsarbete som påbörjades 2018. Kostnaderna under 2020 kunde sänkas med ytterligare 40 miljoner kronor jämfört med 2019. Det var en effekt av nya åtgärder i kombination med helårseffekten av de åtgärder som inleddes 2019 (restriktivitet avseende vidareutbildning, kurser, konferenser, resor och rekrytering, förändringar i bemanningen, minskat antal tolk-tjänster samt sjukvårds- och hälsorelaterade tjänster med mera). Totalt har åtgärderna sänkt myndighetens kostnader med 250 miljoner jämfört med kostnadsnivån för 2018, vilket motsvarar det mål som sattes upp för effektiviseringsarbetet. Inom frivården avvecklades uppsökarverksam-heten helt under början av 2020. Ingen berörd medarbetare blev uppsagd på grund av detta utan kostnadsminskningen har istället uppstått genom att personer som har slutat inom frivården inte har ersatts.

Inom anstalt- och häktesverksamheten inleddes införandet av samordnad bemanningsplanering i två av myndighetens sex regioner. Det innebär att bemanningsprocessen ska standardiseras för att förbättra nationell styrning och uppföljning av resurser. Schema- och bemanningskunskap ska koncentreras till regional och nationell nivå, för att öka kunskapen och optimera schemaläggningen utifrån verksamhetens behov. Arbetet med att minska antalet befattningar på huvudkontoret fortsatte under 2020, samtidigt som tillfälliga vakanser ersattes i så liten utsträckning som möjligt.

9 Med verkställighetsfall menas intagna i häkte som har dömts och börjat verkställa påföljden men som ännu inte placerats i anstalt.

Infrastruktur

Kriminalvården arbetade intensivt under året med att utöka antalet platser för att klara beläggningen på kort sikt, men även för att skapa förutsättningar för att mer permanenta lösningar ska kunna realiseras så snart som möjligt.

Beläggning och platsutnyttjande

Platsbehovet ökade i alla säkerhetsklasser i anstalt, med en liten nedgång under sommaren. Därefter var läget konstant mycket ansträngt. I häkte ökade platsbehovet och efter sommaren var läget akut på alla typer av häktesplatser. Även covid-19-pandemin påverkade beläggnings-situationen på olika sätt. För att skydda medarbe-tare, klienter och tredje man tog Kriminalvården fram ett stort antal nya instruktioner, rutiner och skyddsåtgärder. Besök i anstalter och häkten begränsades kraftigt under en period, vilket inne-bar en tillfällig lättnad i beläggningsläget eftersom besöksrum kunde användas som bostadsrum. Andra beslut innebar istället minskade möjligheter att hålla nere beläggningen. Indragningen av permissioner innebar en viss begränsning i att kunna bevilja särskilda utslussningsåtgärder (se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser). Särskilda arrangemang för intagna och personal i riskgrupp minskade också flexibiliteten i hur lokalerna kunde användas. För att uppnå ett effektivt utnyttjande av den befintliga platskapaciteten ökade Kriminalvården ansträngningarna att placera fler intagna i anstalter i den lägsta säkerhetsklassen. Det innebar fler lediga platser i anstalt i säkerhetsklass 2, vilket i sin tur gjorde det möjligt att minska antalet verkställighetsfall9 i häkte samt att flytta intagna från säkerhetsklass 1 till 2. Hanteringen av lång-tidsdömda och formerna för beslut om särskilda villkor sågs över, vilket ledde till att över hundra klienter undantogs från placering på riksmottag-ningen10, och placerades direkt på ordinarie plats istället. Det kortade ner kön till riksmottagningen, och antalet verkställighetsfall i häkte minskade därför under den senare delen av året. På våren utökade Kriminalvården inställelsetiden för dömda som själva ska inställa sig i anstalt. Det innebar en tillfällig lättnad, och fler togs istället emot under sommaren då beläggningen var något lägre.

10 Till riksmottagningen kommer alla män som ska avtjäna ett straff på minst fyra år och alla kvinnor som ska avtjäna straff på minst två år. Där görs en utredning innan placering på en ordinarie anstaltsplats.


18


För att långsiktigt kunna hålla ut med det ansträng-da beläggningsläget räcker dock inte dessa åtgär-der. Därför inrättade Kriminalvården en krisled-ningsstab under hösten. Stabens uppgift var att lösa den akuta krisen. Arbetet resulterade i att redan beslutade platser öppnades snabbare, att ytterligare beredskapsplatser kunde öppnas genom förtätning och att anstaltsplatser konverterades till häktesplatser. Totalt kunde drygt 300 nya bered-skapsplatser tas i bruk under året, vilket löste det akuta läget. Staben har även påskyndat arbetet med tillfälliga platser i form av så kallade modulhus vilket bland annat inneburit att drygt 40 platser tillkommit utöver vad som tidigare planerats. Dessa tillkommande modulplatser beräknas kunna öppna i februari 2021. Samarbetet med Polisen ledde till att Kriminalvården kunde hyra samman-lagt 40 arrestplatser för häktesverksamhet i Malmö och Nacka.

Tidigare år har häktesplatser varit tillfälligt stängda under sommaren när häktesbeläggningen minskar rejält. I år genomfördes ingen sådan sommarstäng-ning eftersom beläggningen var fortsatt mycket hög.

Kriminalvården arbetade även med att påverka in- och utflödet av klienter, bland annat genom att ännu starkare prioritera särskilda utslussnings-åtgärder och intensivövervakning för att bidra till att frigöra platser i anstalterna. Se vidare avsnitt 2.2 under Intensivövervakning med elektronisk kontroll respektive 3.4 under Särskilda utslussningsåtgärder.

Inom en snar framtid har alla möjligheter för att få ut fler platser med befintlig kapacitet utnyttjats. Kriminalvården arbetar därför intensivt med att utöka platskapaciteten, se vidare under Långsiktig lokalförsörjning nedan. Myndigheten utreder även möjligheten att kunna hyra fler arrestplatser av Polisen.

Renovering och underhåll

Under 2020 var i genomsnitt ett femtontal häktesplatser tillfälligt stängda för planerade renoveringar. Därtill var ett antal platser periodvis stängda på olika platser på grund av akuta reparationsåtgärder

Platser för klienter tagna i förvar

I Kriminalvårdens uppgifter ingår att ta hand om klienter som är tagna i förvar enligt utlännings-lagen och som av säkerhetsskäl inte kan vistas på Migrationsverkets förvar, eller på grund av att de har blivit dömda till utvisning.

Eftersom det i princip inte finns några lediga platser kunde inte plats alltid anvisas direkt på begäran. Kriminalvården hade under året regel-bundna samverkansmöten med Migrationsverket för att göra det bästa av situationen.

Samarbete med Polisen avseende arrestplatser

Kriminalvården driver sammanlagt ett nittiotal arrestplatser i anslutning till häktena i Göteborg, Karlstad, Kronoberg och Uppsala utifrån överens-kommelser med Polisen. Även under 2020 förekom vid enstaka tillfällen att häktade klienter blev kvar i polisarresten i avvaktan på att en häktesplats skulle bli ledig, främst vid vårens och höstens beläggningstoppar.

Långsiktig lokalförsörjning

Arbetet med den långsiktiga lokalförsörjningen intensifierades under 2020. Kriminalvården träffade en principöverenskommelse med Special-fastigheter om ett avtalsupplägg som kommer underlätta framtida avtalsförhandlingar och skapa bättre förutsättningar att öka kapaciteten på befintliga anstalter. I region syd blev det klart att en ny kriminalvårds-anläggning kommer uppföras i Trelleborgs kom-mun. I region öst inleddes planeringen för en liknande anläggning i Kalmar kommun. Ett antal nya permanenta platser öppnades under året enligt plan. Det var främst anstaltsplatser, men även i häkte skedde en utökning med fem platser tack vare det nya häktet i Östersund. De nya anstaltsplatserna bestod bland annat av 48 platser i anstalten Skenäs och ett återöppnande av 30 platser i anstalten Östragård. Samtidigt togs 30 gamla platser ur bruk i Skenäs.

19

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE, PERSONUTREDNINGAR OCH PÅFÖLJDER

20


2. HÄKTE, PERSONUTREDNINGAR OCH PÅFÖLJDER

I det här avsnittet redovisas verksamhetens resultat för Kriminalvårdens grunduppdrag enligt 1 § i Kriminalvårdens instruktion, det vill säga att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra per-sonutredningar i brottmål. Avsnittet redovisar även resultat i förhållande till målen i 2 § i instruktionen i den mån påföljden bidrar till att minska risken för återfall i brott.

Samlad bedömning av Kriminalvårdens grunduppdrag

Kriminalvårdens bedömning är att resultatet för grunduppdraget utvecklades positivt eller bibehölls under 2020. Detta trots ett ännu högre tryck i beläggningsutvecklingen jämfört med 2019. Samtidigt ställde covid-19-pandemin nya krav på verksamheten och innebar förändrade arbetssätt inom flera områden. Det finns dock vissa svårig-heter att bedöma eventuella kvalitetsförsämringar under en pågående kris. Effekterna kan bli märk-bara först kommande år.

Under 2020 ökade medelbeläggningen i häkte och anstalt med cirka 440 intagna jämfört med året innan. Situationen utmanades ytterligare av pande-min. Samtliga verksamhetsgrenar påverkades när Kriminalvården under våren snabbt ställde om genom bland annat färre fysiska möten inom frivården, ingen besöksverksamhet i anstalt och häkte och indragna permissioner.

Kriminalvården arbetade under året med åtgärder för att hantera både nuvarande och förväntad framtida platsbrist. Beläggningsläget i anstalt och häkte innebar begränsade möjligheter att differentiera klienter och även att kunna placera på de platser som bedömdes vara bäst lämpade utifrån det individuella behovet. För att förbättra fördelningen mellan säkerhetsklasserna justerades bedömningarna av risk och behov som grund för placering till säkerhetsklass 3. Det gav resultat, och inflödet i säkerhetsklass 3 ökade under slutet av året. Även inom frivården genomfördes särskilda insatser i syfte att avlasta anstalterna genom att se till att fler klienter verkställer fängelsestraff helt genom intensivövervakning (IÖV), eller delvis

genom särskilda utslussningsåtgärder. En kraft-samling inom IÖV möjliggjorde att fler sökte och beviljades att avtjäna sitt fängelsestraff utanför anstalt. Det förslag som regeringskansliet tog fram 2020 om förändringar i IÖV-lagstiftningen ligger också i linje med de förslag som Kriminalvården tidigare lämnat till regeringen. Förutsättningarna för att bedriva isoleringsbrytan-de arbete i häkte påverkades stort av den höga beläggningen men verksamheten lyckades trots detta upprätthålla en liknande nivå som tidigare år. Uteblivna besök på grund av pandemin, både från anhöriga och från civilsamhällets organisationer, minskade också tillfällen till mänsklig kontakt för klienterna. Som kompensation gavs intagna möjlig-het att kunna ha videomöten med närstående barn. Intagna fick också kostnadsfri telefoni under en tid, och därefter sänkta priser. Se även avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. Kvaliteten i insatserna fort-satte att förbättras. En utbildning för medarbetare togs fram om att hålla och leda samtal i grupp, för att kunna bryta isolering med ett strukturerat innehåll. Utöver detta gjordes stora insatser av studie- och yrkesvägledare samt lärare för unga intagnas möjlighet till betygsgivande utbildning.

Antalet klienter ökade även inom frivården, främst villkorligt frigivna som ställdes under övervakning. Förändrad lagstiftning om övervakning vid vill-korlig frigivning förväntas leda till ytterligare ökningar då övervakningstiderna förlängs. Imple-menteringen av den nya lagstiftningen bedöms ha fungerat väl, men ställer stora krav på frivården med större beslutsmandat och hantering av olika typer av övervakningsärenden. Två viktiga utveck-lingsområden inom frivården är att öka använd-ningen av biträdande övervakare och att samhälls-tjänst i högre utsträckning ska påbörjas inom åtta veckor. Detta kommer därför utgöra kommande fokusområden.


21


2.1 HÄKTE

I häkte finns i huvudsak häktade personer som är misstänkta för brott men som ännu inte har fått sitt ärende slutligt prövat av domstol. Det finns även andra kategorier av intagna i häkte. Den näst största kategorin är verkställighetsfall, det vill säga personer som har börjat avtjäna påföljden men ännu inte har placerats i anstalt, som väntar på om-placering till annan anstalt eller som övernattar un-der en längre transport. Andra kategorier intagna i häkte är framförallt gripna eller anhållna, samt per-soner som är tagna i förvar enligt utlänningslagen. Kategorierna fördelar sig enligt följande bild:

Diagram 2:1 Inskrivna i häkte 2020

Källa: KVR. Andelarna bygger på antal inskrivna i häkte i genomsnitt den 1:a i månaden under 2020.

Beläggning

Under 2020 har ett nytt beräkningssätt tagits fram för att visa medelbeläggningen i anstalt och häkte, som ger en mer rättvisande bild av hur belägg-ningssituationen ser ut. Jämförelsesiffrorna för häkte har räknats om för år 2019, men för år 2018 har detta inte varit möjligt. Se vidare om föränd-ringen i samband med tabellerna 17:3-4 i avsnitt 17.

Medelbeläggningen i häkte fortsatte att öka och var i genomsnitt 2 188 under 2020, vilket var en ökning med drygt nio procent jämfört med 2019.

Tabell 2:1 Medelbeläggning häkte

2019 2020

Platser i genomsnitt 2 160 2 200

Medelbeläggning* 2 001 2 188

Beläggningsgrad 93% 99% Källa: KVR och löpande platsrapportering. Se även tabell 17:3 i avsnitt 17. * Jämförelsetalet är omräknat enligt det nya beräkningssättet.

11 Se tabell 17:13 i avsnitt 17

Det har i princip varit en konstant överbeläggning i häktena under hela året, såväl i säkerhetshäkten som i normalhäkten. Läget har varit ansträngt i hela landet.

Den genomsnittliga beläggningsgraden ökade till 99 procent under 2020 enligt det nya beräknings-sättet. Under 2020 skiljde det knappt 400 intagna mellan högst och lägst beläggning under året. Från och med februari, och bortsett från några dagar under sommaren var det under varje dag på året minst femton häkten som hade minst hundra procents beläggning. Under slutet av året fanns dagar då så många som 30 häkten av 33 hade minst 100 procents beläggning.

Den akuta platsbristen har lösts genom att använ-da så många outnyttjade utrymmen som möjligt och att dubbelbelägga bostadsrum i de fall det varit möjligt. Antalet verkställighetsfall i häkte var högt på grund av den höga beläggningen i anstalt. Genom regional anstaltssamordning samt en minskning av kön till riksmottagningen kunde dock antalet minskas under slutet av året (se vidare avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande).

Verkställighetsfall

I häkte finns ett antal så kallade verkställighetsfall, det vill säga personer som har dömts och börjat verkställa påföljden men ännu inte placerats i anstalt. Tiden i häkte ska vara så kort som möjlig från påbörjad verkställighet till inskrivning i anstalt. Tiden styrs av de fyra delprocesserna att upprätta underlag för placering, fatta beslut om placering, beställa transport och transportera personen till anstalten. Den nya strafftidslagstiftningen som började gälla i april 2019 innebär att inskrivning i anstalt inom sju dagar efter påbörjad verkställighet gick från praxis till lag.

Kriminalvården fortsatte arbetet med att öka andelen intagna som skrivs in i anstalt inom sju dagar efter påbörjad verkställighet. Trots det minskade andelen något under 2020 (59 procent) jämfört med 2019 (62 procent). Jämfört med 2018 (56 procent) är det dock fortfarande en förbätt-ring. För kvinnor fortsatte andelen att öka något, till 87 procent, från 85 procent under 201911. Kön


22


till riksmottagningen12 var lång under en längre period, vilket också påverkade möjligheterna till snabb inskrivning. När riksmottagningen exklude-ras från statistiken blir tiderna kortare. Under senare delen av året minskade kön till riksmottag-ningen vilket innebar färre verkställighetsfall, se vidare avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande. Kriminalvården arbetade även med att effektivi-sera processen och tillfälligt placera verkställighets-fall i anstalt i avvaktan på slutplacering.

Kostnadsutveckling

Kostnaden per vårddygn fortsatte att minska under 2020. Det beror på att antalet belagda vård-dygn fortsatte att öka mer än totala kostnader.

Tabell 2:2 Vårddygnskostnad häkte

2018 2019* 2020

Belagda vårddygn 698 417 743 302 821 306

Totala kostnader (tkr) 2 408 570 2 427 632 2 572 361

Vårddygnskostnad (kr) 3 449 3 266 3 132 Procentuell förändring: Belagda vårddygn 13% 6% 10%

Totala kostnader 4% 1% 6%

Vårddygnskostnad -8% -5% -4% Källa: KVR och UBW Se vidare tabell 17:1 och 17:8 i avsnitt 17. * Jämförelsetalen för belagda vårddygn och vårddygnskostnader är om-räknade för 2019, ett nytt statistikuttag med bättre precision. Skillnaden är marginell. För 2018 kunde inte det nya uttaget göras. Den totala kostnadsökningen för häktesverksam-heten var 145 miljoner kronor, vilket till stor del berodde på den ökade beläggningen. Kostnads-ökningen berodde även till viss del på åtgärder som vidtogs för att begränsa smittspridningen av covid-19, som exempelvis inköp av skyddsutrust-ning. För häktesverksamheten hanterades det ansträngda beläggningsläget i huvudsak genom personalförstärkning för att upprätthålla säkerhet, nödvändig administration och för att till viss del klara fler transporter. Fler intagna innebar också en

12 Till riksmottagningen kommer alla män som ska avtjäna ett straff på minst fyra år och alla kvinnor som ska avtjäna straff på minst två år. Där görs en utredning innan placering på en ordinarie anstaltsplats. 13 Siffror för 2020 är inte klara. För mer information om häktestider, se Kriminalvård och statistik 2019 (KOS), beställningsnummer 4460.

ökning av klientrelaterade driftkostnader, som livsmedel och förbrukningsmaterial. I häkte användes framför allt så kallade över-beläggningsplatser för att hantera den ansträngda beläggningssituationen. Det innebar att intagna delade rum om rätt förutsättningar fanns, eller att olika utrymmen konverterades till bostadsrum. Överbeläggningsplatserna innebar personalför-stärkning vid behov och inte permanent, vilket förklarar varför kostnaderna inte ökade i samma utsträckning som antalet vårddygn. Den totala kostnaden inkluderar kostnader för arrestplatser. Dessa har dock endast en marginell påverkan på vårddygnskostnaden, varför ingen uppdelning av kostnader och volymer för arrest-platserna görs i beräkningen av vårddygns-kostnaden.

Isoleringsbrytande åtgärder

Det är angeläget att minska de intagnas tid i isolering och att motverka skadliga effekter till följd av isolering. Det gäller inte minst för intagna som sitter häktade länge. Av de häktningar som avslutades 2019 varade sjutton procent i fyra månader eller längre, vilket var en fortsatt ökning13. Arbetet försvåras i de fall domstol har fattat beslut om restriktioner14 efter begäran av åklagare. Restriktionerna begränsar möjligheten till gemensamhet med andra intagna eller kontakter med omvärlden. Att bryta isolering är en viktig del av Kriminalvårdens arbete med mänskliga rättig-heter. Att öka tiden i gemensamhet och arbeta med isoleringsbrytande åtgärder är därför ett ständigt närvarande mål i häktesverksamheten. De isoleringsbrytande åtgärderna består till exem-pel av vistelse med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer.

Förväntad effekt: Att isoleringen bryts bidrar till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att häktesverksamheten bedrivs på ett humant sätt.

14 En restriktion är ett beslut fattat av domstol efter begäran från åklagare som innebär att den häktades kontakter med omvärlden begränsas. En gemensamhetsrestriktion innebär att en häktad inte får vistas tillsammans med andra intagna i häktet.


23


Resultatindikator: Andel intagna som får isoleringsbrytande åtgärder i två timmar eller mer per dygn, för intagna med respektive utan

restriktioner 15

Kriminalvården mäter isolering i häkte med hjälp av en enkätundersökning som genomförs sju gånger om året. Eftersom mättillfällena är få kan skillnader mellan åren bero på slumpen. Jämförel-ser mellan åren bör därför göras med stor försik-tighet. Grupperna kvinnor och unga16 är lägst till antalet. Det gör att förändringar för dessa grupper bör tolkas extra försiktigt. Under året arbetade Kriminalvården med att skapa ett systemstöd för mätning av isoleringsbrytande åtgärder som på sikt ska kunna ersätta häktnings-mätningarna. Syftet är att kunna genomföra mer enhetliga mätningar av det isoleringsbrytande arbetet och ge en mer rättvisande bild av resultatet. I denna årsredovisning fortsätter vi att redovisa alla åtgärder som syftar till minskad isolering i tabell 2:3. I tabell 2:4 särredovisas de åtgärder som innebär mänsklig kontakt. Båda redovisningarna finns i mer detalj i tabell 17:12. Det som skiljer de båda redovisningarna åt är åtgärder som innebär miljöombyte. Miljöombyte i sig behöver inte innebära mänsklig kontakt men Kriminalvården bedömer att det ändå finns ett stort värde i dessa åtgärder. Myndigheten arbetar med att tydligare definiera vad som menas med att bryta isolering, vilket gör att redovisningen kan komma att ändras framöver.

Det nya systemstödet är också en del av förbere-delserna inför att det nya lagkravet på fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder för barn som förväntas träda i kraft under 2021. Systemstödet kommer dock inte vara klart vid ikraftträdandet. Därför togs ett manuellt system fram under 2020 för dagliga mätningar av isoleringsbrytande åtgärder för frihetsberövade barn.

Resultat

Av de intagna som ingick i enkätundersökningen hade 56 procent restriktioner vid mätdygnets

15 Tabell 17:12 i avsnitt 17 16 Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå

början17. Bland unga hade 67 procent restriktioner. Det är svårast att bryta isoleringen för intagna som har restriktioner. Förutsättningarna för att bedriva isoleringsbrytande arbete i häkte försvårades av den höga beläggningen. Trots detta lyckades verksamheten upprätthålla liknande nivåer som tidigare år.

Tabell 2:3 Isoleringsbrytande åtgärder

2018 2019 2020 Intagna med restriktioner: Andel intagna med två timmar eller mer i åtgärd per dygn 29% 29% 28% Varav unga 38% 38% 33% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd per dygn 70% 74% 70% Varav unga 69% 78% 77%

Källa: Enkätundersökningar. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 17:12 i avsnitt 17.

Resultatet tyder på en något lägre andel åtgärder för unga med restriktioner under 2020. Få mättillfällen i kombination med en förhållandevis liten klientgrupp gör dock att små förändringar i antal kan ge en stor förändring i andelar.

När det gäller isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt var skillnaderna mycket små jämfört med föregående år.

Tabell 2:4 Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt

2018 2019 2020 Intagna med restriktioner: Andel intagna med minst två timmar mänsklig kontakt per dygn 17% 18% 18% Varav unga 24% 27% 25% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med minst två timmar mänsklig kontakt per dygn 67% 70% 68%

Varav unga 65% 75% 76% Källa: Enkätundersökningar. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 17:12 i avsnitt 17.

Covid-19-pandemin innebar en kraftig begräns-ning av besök, både från anhöriga och från civil-

följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. 17 I gruppen med restriktioner ingår även intagna som har begränsade möjligheter att vistas med andra intagna på grund av beslut av Kriminalvården. Majoriteten har dock restriktionsbeslut från åklagare.


24


samhällets organisationer. Det minskade möjlig-heten till mänsklig kontakt för klienterna, vilket gör att resultatet ändå kan ses som förhållandevis bra. Som kompensation för de uteblivna besöken gavs intagna möjlighet att kunna ha videomöten med närstående barn. Intagna fick också kostnads-fri telefoni under en tid, och därefter sänkta priser. Se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. Resultatet för intagna utan restriktioner ligger på samma nivå som tidigare år. Vid en jämförelse på några års sikt ligger resultatet på ungefär samma nivå över åren.

Diagram 2:2 Andel intagna med restriktioner med två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd

Källa: Enkätundersökningar.

Diagram 2:3 Andel intagna utan restriktioner med två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd

Källa: Enkätundersökningar.

Trots den ansträngda beläggningssituationen så fortsatte utvecklingsarbetet för att öka kvaliteten i det isoleringsbrytande arbetet. En utbildning för samtalsledare togs fram och ska implementeras i verksamheten. Syftet med utbildningen är kunna

hålla och leda samtal i grupp, för att bryta isolering med ett strukturerat innehåll.

Kriminalvårdens bedömning är som tidigare att några större förbättringar inte kan förväntas givet nuvarande beläggningsläge, utformning av lokaler, användning av restriktioner och personalresurser.

Barn och ungdomar i häkte

Under 2020 arbetade Kriminalvården med att implementera barnkonventionen som lag samt att förbereda inför det nya lagkravet på fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder för barn. Samarbetet med Åklagarmyndigheten utvecklades för att tidigt identifiera möjligheter till lättnader i restriktioner för häktade barn. Myndigheten inledde ett arbete med att ta fram ett informationsmaterial till barn som häktats, så att de ska kunna förstå sin situation och vara delaktiga. Med anledning av pandemin och de besöksbegränsningar som infördes fick häktade barn möjlighet att ha videosamtal med närstående. Denna möjlighet kommer att kvarstå även efter att besöksförbudet hävts.

Den kartläggning av häktade barn som påbörjades 2019 fortsatte under 2020. Pandemin innebar att kartläggningen utökades till att även undersöka besöksstopp och andra eventuella konsekvenser. Forskningsstudien kommer att färdigställas och presenteras under det fjärde kvartalet 2021.

Tidiga insatser i häkte

I häkte görs en del viktiga första insatser för de klienter som kan komma att dömas till kriminal-vårdspåföljd. En viktig del av detta är den besöks-verksamhet som bedrivs i häktena av aktörer från civilsamhället som till exempel Fryshuset, Röda korset, Riksförbundet för sexuell upplysning och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Det handlar dels om att ge intagna möjlighet att bryta isoleringen genom att prata med andra än myndighetspersoner och dels om aktiviteter i form av till exempel studiecirklar.

Unga i häkte kontaktas även av studie-och yrkes-vägledare för att erbjudas vägledningssamtal och eventuella studier. För dem som är inskrivna vid skola i hemkommunen tar Kriminalvården kontakt med skolan för att se över möjligheten till fortsatta studier under tiden i häkte.


25


Utbildningen för kriminalvårdare som ska bedriva gruppverksamheten goda positiva sammanhang18 uppdaterades under året, både avseende innehåll och upplägg av materialet. Myndigheten tog fram en version för häkte och en för anstalt. Versioner-na anpassades både vad gäller antal träffar och längd på varje träff för att passa respektive

18 Goda positiva sammanhang är en gruppverksamhet som ger intagna möjlighet att använda tiden i anstalt eller häkte till att

verksamhetsgren. Häktesversionen testades på två häkten under året och en e-kurs startades.

Samverkan med Röda Korset förstärktes och resulterade i ytterligare besöksgrupper i häkten. På grund av pandemin och besöksstoppet kunde inte dessa börja sin verksamhet, men så fort restriktionerna lättar kommer de att påbörjas.

reflektera över sin livssituation och att förbereda sig inför sin frigivning.


26


2.2 FRIVÅRD

Kriminalvården ansvarar för personer som dömts till påföljderna fängelse, skyddstillsyn eller villkor-lig dom med samhällstjänst. Med frivård menas kriminalvård som äger rum ute i samhället. Frivården ansvarar för alla verkställigheter utom fängelse. Det innebär att frivårdspersonalen arbetar med skyddstillsyn med kontraktsvård, övervakning vid skyddstillsyn och efter villkorlig frigivning, skyddstillsyn respektive villkorlig dom med samhällstjänst samt intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Utöver arbetet med påföljderna genomför frivården personutredningar i brottmål på begäran av domstol.

Frivården implementerade under 2020 en lagänd-ring gällande villkorligt frigivna som står under övervakning. Lagändringen innebar ett förändrat arbetssätt samt större befogenheter och ansvar för Kriminalvården (se vidare under Övervakning efter villkorlig frigivning och vid skyddstillsyn). Frivården står också inför en period med omfattande förändrin-gar i tät följd, såsom en helt ny påföljd, ungdoms-övervakning19, som träder i kraft 1 januari 2021,

19 Lag (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning

förändringar i lagstiftningen om skyddstillsyn och intensivövervakning, samt möjlighet till inpasse-ringskontroller i frivård. Förändringarna ställer stora krav på verksamheten och ett omfattande implementeringsarbete på organisationens alla nivåer förbereddes under 2020. Förberedelserna omfattade bland annat utbildningar, framtagande av anvisningar och stödmaterial, förändringar av systemstöd och förberedelse av lokal struktur för att hantera nya typer av ärenden. Samtidigt för-bereddes implementeringen av lagändringar avseende skyddstillsyn och IÖV, eftersom dessa kan komma att behöva genomföras med kort varsel när ändringarna väl beslutas. En förstudie om inpasseringskontroll i frivård påbörjades också under 2020. Covid-19-pandemin begränsade möjligheterna till fysiska möten med klienterna. För att kunna fortsätta ett meningsfullt verksamhetsinnehåll utökades därför användandet av digitala alternativ inom frivården. De fysiska möten som genom-fördes planerades utifrån en särskild prioriterings-ordning, varav de som bedömdes utgöra störst risk för samhällsskyddet prioriterades högst. Hur mycket pandemin påverkade verksamheten var


27


olika i olika delar av landet. Det kan till viss del ha berott på olikheter i smittspridningssituationen, men också på hur de lokala kontoren arbetade med att hantera situationen.

Kostnadsutveckling

Frivårdens kostnader räknat per klient och dag minskade med tre procent under 2020. Det berod-de på att ökningen av medelantalet klienter fortsat-te under 2020, samtidigt som kostnaderna inte ökade lika mycket.

Tabell 2:5 Prestationsmått frivård

2018 2019 2020 Medelantal frivårdsklienter/dag 9 934 10 197 10 737

Totala kostnader (tkr) 1 219 985 1 181 395 1 205 441 Kostnad per frivårds-klient och dag (kr) 336 317 308 Medelantal frivårdsklienter/dag 0% 3% 5%

Totala kostnader 4% -3% 2% Kostnad per frivårds-klient och dag 4% -6% -3%

Källa: KVR och UBW. Kostnaderna inkluderar även de särskilda utslussningsåtgärderna ”Utökad frigång” och ”Halvvägshus”. Se även tabell 17:1 och 17:10 i avsnitt 17.

Trenden från 2019 fortsatte, med en fortsatt ökning av antalet villkorligt frigivna klienter med övervakning samtidigt som antalet klienter i skyddstillsyn och samhällstjänst fortsatte att minska. Kostnaderna ökade inte i samma utsträck-ning som medelantalet frivårdsklienter per dag. Detta berodde på att antalet årsarbetskrafter minskade något, delvis på grund av svårigheter att rekrytera på en del ställen, bland annat eftersom grundutbildningen var inställd under delar av året. Svårigheten att rekrytera har inneburit att det på många ställen påverkat arbetsmiljön på ett sätt som på sikt inte är hållbart. Vidare begränsades kostnadsökningen genom att uppsökarverksamheten avvecklades under början av 2020, se vidare avsnitt 1.4 under avsnittet Effektiviseringar och besparingar för att minska kostnader.

20 Tabell 17:14 i avsnitt 17 21 Se tabell 17:14 i avsnitt 17

Personutredningar

Kriminalvården har i uppdrag att genomföra personutredningar (PU) av personer som misstänks för brott, på begäran av domstol eller åklagare. Personutredningen innehåller bland annat uppgifter om den misstänktes personliga för-hållanden och syftar främst till att underlätta domstolens val av påföljd. I praktiken används personutredningen ofta även som underlag när verkställighetsplanen upprättas (se avsnitt 3.1) och är även till stöd och hjälp för den misstänkte.

Förväntad effekt: Väl genomförda personutred-ningar ger domstolen ett bra underlag till att bestämma påföljd. Detta förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov. Mått: Antal personutredningar20 Måttet presenteras för att ge en bild av verksam-hetens utveckling. Antalet personutredningar är dock inte en indikator på Kriminalvårdens resultat eftersom förändringen av antalet mellan åren i sig inte påverkar hur väl återfall i brott förebyggs.

Den tidigare ökningen av antalet personutred-ningar fortsatte under 2020, och uppgick till nästan 30 20021, inklusive så kallade 5:9-yttranden22 och kompletteringar. Pandemin innebar att person-utredningarna i hög utsträckning genomfördes genom telefonintervju med de misstänkta. De fysiska besöken prioriterades främst för de som skulle verkställa en påföljd. Hur distansmötena har påverkat kvaliteten är svårt att bedöma. Efter samverkan mellan Kriminalvården och Sveriges Domstolar genomfördes under 2020 pilotstudien En uppdelad personutredning. Studien omfattade tre frivårdskontor och tre tingsrätter och innebar att endast yttrandet med påföljds-förslag skickades till domstolen. Det utförligare utredningsmaterialet stannade kvar hos frivården. Även om underlaget i studien var litet pekade resultatet mot att yttrandet i tillräcklig hög grad utgjorde ett bra underlag för domstolens val av påföljd. Medarbetarna på deltagande frivårds-kontor var nöjda. De var särskilt positiva till att den brottsmisstänktes personliga integritet bättre

22 Här avses yttranden enligt 5 kap 9 § Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder. Dessa begärs av domstolen när en brottsmisstänkt sedan tidigare står under övervakning.


28


tillgodosågs när utredningsmaterialet inte levere-rades till domstol och därmed inte blev offentligt. Uppdelningen stämmer dessutom bättre med lagtexten, som anger att yttrande ska inhämtas.23 Det goda resultatet ledde till att Kriminalvården beslutade att en uppdelning ska ske inom frivården generellt, vilket började gälla i december 2020. Kriminalvården deltog fortsatt i försöksverk-samheten med snabbförfarande i brottmål24 under 2020 i hela polisregion Stockholm vilket för Kriminalvårdens del även omfattar frivården i Visby. Frivårdens uppgift är att med bibehållen kvalitet och på kort tid leverera personutredningar för brottsmisstänkta. Det var fortfarande en liten andel ärenden i försöksverksamheten som var aktuella för personutredning, även om antalet ökade kraftigt jämfört med 2019. 447 person-utredningar genomfördes vid de fyra frivårds-kontor som ingick i försöksverksamheten under 2020. Detta utgjorde ca sex procent av kontorens totala personutredningar. Kriminalvården arbetade för att övriga myndigheter i ett tidigt stadium ska uppmärksamma behov av personutredning och begära sådan, så att tiden för utredning blir så lång som möjligt. Myndigheten arbetade även med att minska antalet personutredningar inom uppdraget som genomförs utan den misstänktes medverkan. Ett sätt var att genom lokal samverkan se till att kontaktuppgifter är uppdaterade i inkommen begäran. Ett annat var att arbeta med att hitta alternativa sätt att kalla klienter till möten. Under året förbereddes även nästa steg i utvidgningen av försöksverksamheten, som påbörjades i januari 2021. Denna innebär att snabbförfarande i brottmål sprids utanför polisregion Stockholm och kommer att genomföras från Växjö i söder till Luleå i norr. Sammanlagt ingår elva frivårdskontor i försöksverksamheten från och med januari 2021.

23 Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 24 Regeringsbeslut 2019-11-07, I:11 om uppdrag till

Kontraktsvård

Kontraktsvård innebär att klienten skriver under ett kontrakt om att gå igenom behandling, och är det vardagliga namnet för det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan. Frivården kan i en personutredning på domstolens begäran, eller på eget initiativ, utreda förutsätt-ningar för kontraktsvård. Det görs om en miss-tänkt har behov som kräver behandling och som till stor del bidragit till det misstänkta brottet. Problemen kan handla om missbruk av narkotika eller alkohol, men även till exempel våld eller gängkriminalitet. För att frivården ska kunna föreslå kontraktsvård krävs att den misstänkte inser sitt problem och vill genomgå behandling för det, att en lämplig vårdgivare är tillgänglig och att finansieringen kan säkras för hela vårdperioden.

Förväntad effekt: Med rätt förutsättningar kan en genomförd kontraktsvård bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till individens behov, samt genom att brottsdrivande problem som till exempel missbruk bekämpas.

Mått25: - antal förslag om kontraktsvård - antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder - antal fullföljda kontraktvårdspåföljder Måtten presenteras för att ge en bild av verksam-hetens utveckling. De är dock inte indikatorer på Kriminalvårdens resultat så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. Antal klienter som bedöms ha behov av kontraktsvård är en relevant målgrupp, men för närvarande finns ingen möjlighet att ta fram den uppgiften. Måtten kan inte heller relateras till varandra eftersom de inte avser samma klientgrupp under ett avgränsat år.

Förslag om kontraktsvård

Både antal förslag om kontraktsvård och antal personutredningar ökade under 2020.

Tabell 2:6 Personutredningar och förslag om kontraktsvård

2018 2019 2020 Antal personutredningar 27 737 28 560 30 161 Varav antal förslag om kontraktsvård 1 148 1 006 1 072

Källa: KVR Könsuppdelade uppgifter finns i tabell 17:14.

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedici-nalverket, Kriminalvården och Domstolsverket om fortsatt och utbyggd försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål 25 Tabell 17:14-16 i avsnitt 17.


29


Det är sannolikt att den något högre andelen förslag om kontraktsvård 2018 berodde på det intensiva arbete som pågick kring utveckling av personutredningar under den perioden. Fortfaran-de finns det stora skillnader lokalt mellan andelen förslag.

Fullföljda och avbrutna kontraktsvårdspåföljder

Antalet fullföljda kontraktsvårdspåföljder fortsatte att öka under 2020.

Diagram 2:4 Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder 2014-2020

Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2016

Ökningen kan ha ett samband med 2018 års ökade antal förslag om kontraktsvård. Antalet avbrutna kontraktvårdspåföljder minskade. Andelen avbrutna av totalt antal fullföljda och avbrutna under samma år minskade därmed. Den andelen varierade inte lika mycket mellan regionerna som tidigare, vilket kan tyda på att regelverket tillämpades mer enhetligt under 2020. Under året reviderades handboken för första gången sedan den togs fram för sex år sedan. Diskussionerna i samband med revideringen kan ha bidragit till att området uppmärksammades mer i verksamheten.

26 Med RBM-principerna menas principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens Risk, Behov och Mottaglighet.

Övervakning efter villkorlig frigivning och vid skyddstillsyn

Den som döms till fängelse i minst en månad avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigiven, med eller utan övervakning. En klient kan stå under övervakning av två skäl; då hen dömts till skyddstillsyn eller efter beslut om övervakning vid villkorlig frigivning. Övervakningen innebär både stöd och kontroll och syftar till att minska risken för återfall i brott. Arbetet med övervakningsärenden i frivården ska bedrivas följsamt till RBM-

principerna26. Ju högre risk för återfall klienten har desto fler och intensivare insatser krävs för ett effektivt arbete med att förebygga återfall i brott.

Den nya lagstiftningen om förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning började gälla 1 juli 2020. Övergången ställde stora krav på verksamheten, inte minst eftersom föränd-ringen innebar större befogenheter för frivården, som började fatta beslut i ett antal frågor som tidi-gare hade legat hos övervakningsnämnderna. Det innebar utökade möjligheter att verka proaktivt i det återfallsförebyggande uppdraget, men krävde också en implementering av helt nya arbetssätt. Vidare innebar de nya reglerna en större skillnad i hanteringen av villkorligt frigivna och skydds-tillsynsdömda klienter. Dessutom behövde olika lagrum hanteras parallellt beroende på om beslut om övervakning fattades innan eller efter 1 juli.

Implementeringen gick bra tack vare ett stort engagemang hos chefer och medarbetare. En annan framgångsfaktor var regionala implemen-teringsstödjare, som fungerade som ett nära stöd i förändringen på lokal nivå. Det fungerade bra även om de på grund av pandemin inte kunde vara på plats i anstalter och på frivårdskontor i den utsträckning som var planerad. De regionala implementeringsstödjarna hanterade även i huvud-sak de frågor som kom in via Kriminalvårdens digitala användarstöd. Det upplevdes som en trygghet för den klientnära personalen. Frågorna rörde bland annat misskötsamhetshantering, föreskrifter och dokumenthantering. Pandemin innebar att en stor del av klientmötena fick ske digitalt. Medarbetarnas kollegiala


30


handledning upprätthölls, i form av regelbundna månadsmöten och en fortsatt inspelning av klientsamtal för återkoppling. Att upprätthålla denna struktur indikerar kvalitet i det återfalls-förebyggande klientarbetet. En annan indikation på upprätthållen kvalitet är att verkställighets-planerna fortsatt kunde fastställas i tid, se vidare avsnitt 3.1 Verkställighetsplanering.

Biträdande övervakare

En nationell handlingsplan sammanställdes under hösten för att vända trenden med ett minskat användande av biträdande övervakare. Kriminal-vården strävar efter att frivårdshandläggaren ska minska antalet träffar med klienter som bedöms ha låg risk för återfall i brott, för att möjliggöra en högre grad av kontakt med klienter med högre risk för återfall i brott. Istället ska klienter med låg risk för återfall i brott ha en mer omfattande kontakt med en biträdande övervakare. Ett mål i hand-lingsplanen är därför att i princip alla lågrisk-klienter ska ha biträdande övervakare vid utgången av 2021. En klient som bedöms ha högre risk för återfall ska ha en biträdande övervakare i den mån det är möjligt och lämpligt. Målet är att hälften av dessa klienter ska ha biträdande övervakare vid utgången av 2023. Den biträdande övervakaren ska arbeta med att stärka klientens sociala färdigheter samtidigt som Kriminalvårdens personal arbetar med riskfaktorer knutna till kriminalitet. Det innebär att den biträdande övervakaren ska vara en förebild och förstärka klientens sociala kompetens. Hen ska underlätta och stödja återinträde i samhället samt minska negativa effekter av eventuella återfall i missbruk eller kriminalitet. Slutligen ska hen följa upp och förstärka andra insatser som klienten tar del av inom frivården. Det var under 2020 fortfarande stora regionala skillnader i hur ofta biträdande övervakare använ-des. I december hade drygt 13 procent av klienter-na som står under övervakning en biträdande övervakare. Det regionala spannet sträckte sig från drygt fem procent till nästan 24 procent. Sam-arbetet med Riksförbundet frivilliga samhälls-arbetare (RFS) fortsatte och de tog bland annat del av Kriminalvårdens handlingsplan. Material till grundutbildningen för frivårdsinspektörer togs

27 Group Violence Intervention (GVI) har utvecklats av National Network for Safe Communities(NNSC) som är ett forskningscenter vid John Jay college i New York. Strategin

fram av RFS och Kriminalvården gemensamt. Frivårdschefer i landet uppmanades också att ta kontakt med lokala RFS-föreningar, i de fall lokalt samarbete inte redan finns. RFS har även utbildat sina medlemmar i vardagsekonomi, vilket är ett område som det är tänkt att biträdande övervakare ska kunna hjälpa till med.

Projektet ”Sluta skjut”

Det våldspreventiva projektet Sluta skjut i sam-verkan mellan frivården, Malmö stad och Polisen i Malmö fortsatte under 2020 och ett förnyat samverkansavtal för åren 2021-2023 har tecknats för fortsatt arbete. BRÅ ansvarar för process- och effektutvärdering av projektet i samarbete med Malmö universitet. Utvärderingen av processen visade att det går att implementera den amerikanska GVI-strategin27 i en svensk stad och i en svensk kontext, men att lokala anpassningar måste göras och att GVI är en strategi som kräver kunskap och engagemang. En viktig slutsats har varit att det genom god sam-verkan mellan aktuella aktörer i Malmö har skapats goda förutsättningar för att genomföra projektet. Utvärderingen av effekterna beräknas vara klar under februari månad.

Samhällstjänst

En föreskrift om samhällstjänst kan dömas ut tillsammans med skyddstillsyn eller villkorlig dom. Samhällstjänsten innebär att klienten ska utföra ett samhällsnyttigt oavlönat arbete på sin fritid. När frivården utför en personutredning görs alltid en lämplighetsbedömning för samhällstjänst. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan tas fram.

Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstalts-vistelse, vilket i sin tur förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott. Resultatindikator:

har prövats och implementerats i ett flertal städer i USA samt ytterligare ett antal platser över världen.


31


- fördelning av tid till start, uppdelat på skyddstill-syn med samhällstjänst och villkorlig dom med samhällstjänst28 Indikatorn är inte optimal men används i avvaktan på att en bättre uppföljning utvecklas. En bra indikator bör ge information om påföljden har verkställts på ett korrekt sätt. Mått: - antal fullföljda samhällstjänster29 Måttet presenteras för att ge en bild av verksamhetens utveckling. Det är dock inte en indikator på Kriminalvårdens resultat så länge det inte kan relateras till en relevant målgrupp.

Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst

Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställig-het av en föreskrift om samhällstjänst påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar.

Det var fortfarande en låg andel klienter som påbörjade sin samhällstjänst inom åtta veckor.

Tabell 2:7 Påbörjad samhällstjänst (sht) inom 8 veckor från verkställbar dom Visar andel påbörjade inom 8 veckor.

Typ av dom: 2018 2019 2020

Skyddstillsyn med sht 34% 31% 32%

Villkorlig dom med sht 42% 40% 38% Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning, inklusive könsindelning finns i tabell 17:17-18 i avsnitt 17.

Pandemin påverkade arbetet med samhällstjänst, men i olika utsträckning i olika delar av landet. Många samhällstjänstplatser stängde ner sin verksamhet, eller slutade ta emot placeringar. För att rekrytera nya arbetsplatser för samhälls-tjänst genomfördes en kommunikationsinsats på LinkedIn under året, och ett rekryteringsmaterial togs fram.

Fullföljda samhällstjänster

Den långsiktiga trenden för antalet fullföljda samhällstjänster såg ut att ha stabiliserats något under 2018 och 2019 men fortsatte att tydligt vika nedåt under 2020. Orsaken är sannolikt att antalet utdömda samhällstjänster i domstol fortsätter att minska.

28 Se tabell 17:17-18 i avsnitt 17 29 Se tabell 17:19 i avsnitt 17

Tabell 2:8 Antal fullföljda samhällstjänster (sht)

Typ av dom: 2018 2019 2020

Skyddstillsyn med sht 896 925 804 Villkorlig dom med sht 3 000 2 869 2 534

Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 17:19 i avsnitt 17.

Diagram 2:5 Antal fullföljda samhällstjänster 2011-2020


Intensivövervakning med elektronisk kontroll

Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att verkställa en fängelsepåföljd, och innebär att straffet avtjänas i hemmet. Klienten övervakas med hjälp av en sändare (så kallad fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa planerade aktiviteter enligt ett schema. Frivården gör oanmälda hembesök för att kontrollera att klienten är på plats och inte är påverkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om IÖV. Om intensivövervakningen missköts avtjänar klienten den återstående tiden i anstalt.

Förväntad effekt: Alternativ till anstalt minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminal-vårdens instruktion att förebygga återfall i brott. Mått: antal klienter som erbjudits, sökt och fullföljt IÖV30 Måtten presenteras för att ge en bild av verksamhetens utveckling. De är dock inte indikatorer på Kriminalvårdens resultat så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. De kan

30 Se tabell 17:20-22 i avsnitt 17


32


inte heller relateras till varandra eftersom de inte avser samma klientgrupp under ett avgränsat år.

Antal klienter som erbjuds, söker respektive fullföljer IÖV

Kriminalvården utreder de ansökandes förutsätt-ningar att verkställa genom IÖV. Den sökande måste ha en bostad och sysselsättning. Om syssel-sättning saknas kan Kriminalvården i de fall det är möjligt hjälpa till med en särskilt anordnad sysselsättning. Hinder för att få verkställa med IÖV är exempelvis om den sökande har ett pågående och omfattande missbruk.

Antalet klienter som sökt och fullföljt IÖV ökade under 2020, medan antalet som erbjudits minskade.

Tabell 2:9 Antal klienter i IÖV-processen

Antal klienter som: 2018 2019 2020

Erbjudits IÖV 4 103 4 144 3 957

Sökt IÖV 2 624 2 630 2 697

Fullföljt IÖV 1 430 1 441 1 508 Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 17:20-22 i avsnitt 17.

Det ökade antalet klienter som sökt och fullföljt med IÖV tyder på att 2019 års arbete med förlängd ansökningstid och förbättrat ansöknings-förfarande samt aktivare handläggning kan ha börjat ge effekt.

Diagram 2:6 Utveckling av IÖV 2011-2020


Under första halvåret 2020 fanns även en expert-panel tillgänglig för stöd och rådgivning under utredning och inför beslut om IÖV. Syftet var att fler klienter skulle verkställa med IÖV så att

anstaltsplatser kunde frigöras och lindra den ansträngda beläggningssituationen i anstalt. Tillsammans med ovan nämnda insatser under 2019 bidrog panelen till ett fortsatt fokus på IÖV. Under 2020 genomfördes övergången till det nya övervakningssystemet för intensivövervakningen. Införandeprojektet blev försenat och förlängt. En anledning var att Israel, landet där leverantören har sitt säte, i olika omgångar försatts i så kallad lockdown till följd av pandemin. Det försämrade företagets möjlighet till produktion och leverans. Det försenade även införandet av ny funktiona-litet, till exempel GPS-övervakning. Kriminalvården konstaterar med tillfredsställelse att regeringskansliet arbetat vidare med flera av de förslag som Kriminalvården framförde till regeringen 2019 om förändringar i lagstiftningen kring IÖV. Förslagen syftar främst till att utöka användningen av IÖV för att få bättre effekt i det återfallsförebyggande arbetet. Det skulle även bidra till att underlätta den ansträngda beläggnings-situationen i anstalt.

2.3 ANSTALT

Personer som döms till fängelse, och som inte avtjänar domen genom IÖV, avtjänar sitt straff i anstalt. Anstalterna är indelade i tre säkerhetsklasser, där 1 är den högsta säkerheten och 3 den lägsta. Det är förmågan att hindra rymning, fritagning, fortsatt brottslighet, missbruk och annan misskötsamhet som avgör vilken säkerhetsklass anstalten har. Varje intagen bedöms individuellt för att placeras på en anstalt med tillräcklig säkerhet.

Beläggning

Under 2020 har ett nytt beräkningssätt tagits fram för att visa medelbeläggningen i anstalt och häkte, som ger en rättvisande bild oberoende av hur beläggningssituationen ser ut. Se vidare om förändringen i samband med tabellerna 17:3-4 i avsnitt 17. Beläggningen i anstalt var avsevärt högre jämfört med 2019. I genomsnitt var beläggningen 4 513 under 2020, vilket var en ökning med nästan sex procent jämfört med 2019.


33


Tabell 2:10 Medelbeläggning anstalt

2018 2019 2020

Platser i genomsnitt* 4 254 4 497 4 759

Medelbeläggning 3 921 4 263 4 513

Beläggningsgrad 92% 95% 95% Tillgängliga fasta platser i genomsnitt 4 249 4 332 4 362 Beläggningsgrad fasta platser 92% 98% 103%

Källa: KVR och löpande platsrapportering. Se vidare tabell 17:4 i avsnitt 17, som även inkluderar uppdelning på kön och säkerhetsklass. * Tillgängliga platser i genomsnitt, inklusive beredskapsplatser

Som framgår av tabellen ovan räckte inte ordinarie platser till. Beläggningen låg klart över 2019 års nivå under hela året. För att lösa platsbristen öppnades drygt 300 nya beredskapsplatser i form av dubbelbeläggning. Samtidigt öppnade ett antal nya fasta platser enligt platsutökningsplanen. Se vidare avsnitt 1.4 under avsnittet Beläggning och platsutnyttjande. Situationen var särskilt ansträngd i säkerhetsklass 1, medan det fanns ett litet antal lediga platser i säkerhetsklass 3 under delar av året. Med undantag av perioden april till juni och andra halvan av december hade minst 25 av totalt 45 anstalter en beläggningsgrad på minst 100 procent. Arbetet med att placera fler klienter i säkerhets-klass 3 fortsatte, vilket ledde till ett ökat inflöde till säkerhetsklass 3 under slutet av året. Den höga beläggningen i kombination med åtgär-der för att minska smittspridningen i samband med covid-19-pandemin innebar behov av justering av platsanvändning, sysselsättning och utslussningsverksamhet. Dessa områden var därför högt prioriterade under 2020. Se även avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt och avsnitt 3.4 Frigivnings-förberedelser.

Kostnadsutveckling

Vårddygnskostnaden för anstalt låg på samma nivå som 2019. Antalet belagda vårddygn fortsatte att öka och kostnaderna ökade i lika stor utsträckning.

Tabell 2:11 Vårddygnskostnad anstalt

2018* 2019* 2020

Belagda vårddygn 1 450 757 1 574 687 1 702 872

Totala kostnader (tkr) 5 007 944 5 048 155 5 445 681

Vårddygnskostnad (kr) 3 452 3 206 3 198 Procentuell förändring: Belagda vårddygn 4% 9% 8% Totala kostnader 2% 1% 8%

Vårddygnskostnad -2% -7% 0% Källa: KVR, UBW och löpande platsrapportering. Placeringar i vårdvistelse är vårddygn som Kriminalvårdaren betalar för till en extern vårdgivare. Eftersom dessa kostnader ingår i Kriminal-vårdens anstaltskostnader räknas de också in i antalet belagda vårddygn ovan. Se vidare tabell 17:1 och 17:9 i avsnitt 17. * Jämförelsetalen för belagda vårddygn och vårddygnskostnader är om-räknade för 2018 och 2019, på grund av ett nytt statistikuttag med bättre precision. Skillnaden är marginell.

Vårddygnskostnaderna är generellt högre ju högre säkerhetsklass anstalten har. Under 2020 sjönk vårddygnskostnaderna för säkerhetsklass 1 medan de ökade något för säkerhetsklass 2 och 3.

De totala kostnaderna för anstaltsverksamheten ökade med 398 miljoner kronor. Ökningen avsåg främst personal, där antalet årsarbetskrafter ökade med 264 för att möta den ökade beläggningen. Fler intagna innebar även ökade klientrelaterade driftkostnader, som livsmedel och läkemedel.

Kostnadsökningen berodde även till viss del på åtgärder som vidtogs för att begränsa smittsprid-ningen av covid-19, som exempelvis inköp av skyddsutrustning. Även möjligheterna till besök och permissioner begränsades kraftigt under delar av året och som kompensation köptes läsplattor in för att ge intagna möjligheten att kunna ha video-möten med närstående barn. För att ytterligare kunna hålla kontakten med sina anhöriga fick intagna kostnadsfri telefoni, alternativt sänkta priser. Se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser.

Under 2019 uppvägdes de ökade kostnaderna för den ökade beläggningen av det effektiviserings-arbete som påbörjades 2018, som bland annat innebar åtstramningar i vikarieanvändning och återhållsamhet vid inköp. Dessa åtgärder kvarstod under 2020 men ytterligare besparingar var inte möjliga i det ansträngda läget. Se även avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling 2020.


34


Säkerhets- och skyddsplatser

Säkerhetsplatser

Säkerhetsplatserna är till för intagna där risken för fortsatt allvarlig brottslig verksamhet under anstaltsvistelsen, rymning eller fritagning bedöms vara särskilt hög. Dessa intagna kräver särskilda arrangemang för säkerhet och omhändertagande. Beslut om placering på säkerhetsavdelning regleras särskilt i lag.

Kriminalvården hade i genomsnitt 37 säkerhets-platser tillgängliga under 2020. I grunden finns totalt 54 säkerhetsplatser, vid anstalterna Hall, Kumla och Saltvik. För att hantera den höga beläggningen och utnyttja det totala platsbeståndet så effektivt som möjligt, så har platserna på säkerhetsenheterna även använts för andra platstyper. Några används som riksmot-tagningsplatser, några till häktesplatser och några till normalplatser. På säkerhetsplatserna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser.

Tabell 2:12 Medelbeläggning säkerhetsplatser

2018 2019 2020 Tillgängliga platser i genomsnitt 48 34 37

Medelbeläggning 14 12 19

Beläggningsgrad* 30% 35% 51% Källa: KVR och löpande platsrapportering * Beräknad på siffror som inte är avrundade.

Medelbeläggningen ökade med sex personer 2019, vilket gjorde att beläggningsgraden ökade med 16 procentenheter.

Skyddsplatser

Kriminalvården har särskilda avdelningar i anstal-ter med säkerhetsklass 1 för intagna med högt skyddsbehov. I samband med att platskapaciteten utökas kan det bli aktuellt att inrätta skyddsplatser även i anstalter i andra säkerhetsklasser.

Kriminalvården hade i genomsnitt 11 skydds-platser tillgängliga under 2020.

Tabell 2:13 Medelbeläggning skyddsplatser

2018 2019 2020 Tillgängliga platser i genomsnitt 13 16 11


Beläggningsgrad* 52% 60% 77% Källa: löpande platsrapportering * Beräknad på siffror som inte är avrundade.

I grunden finns totalt 18 skyddsplatser. Sex skyddsplatser har periodvis varit konverterade till häktesplatser sedan mitten av mars 2018. Belägg-ningsgraden var högre än 2019 på grund av att antalet tillgängliga platser i genomsnitt var färre.

Kostnad för säkerhets- och skyddsplatser

Kostnaden per vårddygn är svår att särredovisa för säkerhets- respektive skyddsplatser eftersom dessa är lokaliserade i samma byggnad och med en personalgrupp som arbetar integrerat mot båda platstyperna. Därför beräknas ett snitt för båda. Den låga beläggningen, i kombination med extra säkerhetsarrangemang och högre personaltäthet gör att kostnaden per vårddygn är hög. Här är det mest relevant att räkna kostnaden per tillgänglig plats, eftersom användningen av platserna är begränsad till mycket små målgrupper.

Tabell 2:14 Vårddygnskostnad säkerhets- och skyddsplatser

2018 2019 2020

Tillgängliga platsdygn* 22 332 18 072 17 466 Kostnader för ej konverterade platser (tkr)** 119 673 99 708 99 959 Vårddygnskostnad till-gängliga platser (kr)** 5 359 5 517 5 723

Tillgängliga platsdygn - -19% -3%

Totala kostnader** - -17% 0%

Vårddygnskostnad** - 3% 4% Källa: löpande platsrapportering, UBW *Tillgängliga platser i genomsnitt multiplicerat med antal dagar under året. Beräkningen görs på siffror som inte har avrundats, varför de inte alltid motsvarar siffrorna i tabellerna med medelbeläggningen ovan. **Jämförelsetalen för 2018 och 2019 är justerade för att ett antal platser har varit konverterade till andra platstyper.

Sedan några år tillbaka har fler och fler säkerhets- och skyddsplatser konverterats till andra plats-typer. Däremot har kostnaderna i tidigare årsredo-visningar beräknats för alla ordinarie platser, vilket gör att vårddygnskostnaden inte blir jämförbar över åren. I denna årsredovisning har kostnaderna


35


justerats ned så att de endast avser de platser som fortfarande används till säkerhets- och skydds-platser. Jämförelsetalen för 2018 och 2019 är omräknade.

Avskildhetsåtgärder

Kriminalvården har i vissa fall rätt att hålla en intagen i anstalt avskild från andra intagna, enligt kapitel 6 i fängelselagen. Följande fyra grunder står för majoriteten av alla beslut: - Kollektiv avskildhet för att upprätthålla ordning och säkerhet. - Avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse. - Avskildhet vid risk för att syftet med viss utredning äventyras. - Avskildhet som är nödvändig för att genomföra kroppsbesiktning. Hur länge intagna sitter i avskildhet är viktigt att följa ur rättssäkerhetssynpunkt. Kriminalvården följer därför upp, genom egenkontroller och tillsyn, att tidsfrister hålls, att läkarundersökningar görs och att skälen för avskildheten framgår tydligt av besluten.

Antalet avskildheter ökade kraftigt under 2020. Den största ökningen avsåg kollektiv avskildhet för att upprätthålla ordning och säkerhet. Det berodde till stor del på arbetsvägran relaterat till myndighetens beslut om att intagna i anstalter och häkten inte längre fick ta emot pengar utifrån (se vidare avsnitt 5.1 Uppföljning av säkerhetsläget). I övrigt ökade antalet beslut om avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse kraftigt. Kriminalvården bedömer att det berodde på smittskyddsarbetet under året, som innebar karantän för intagna med misstänkt eller bekräftad covid-19. Ökningen var andelsmässigt större för kvinnor än för män.31

31 Exakta siffror och uppdelning mellan kvinnor och män finns i tabell 17:25 i avsnitt 17

Diagram 2:7 Fördelning av vistelsetid i avskildhet

Källa: KVR. Se även tabell 17:25 i avsnitt 17.

För män varade 59 procent av avskildheterna under ett dygn, jämfört med 63 procent 2019. För kvinnor var det framförallt avskildheter mellan ett och fem dygn som ökade, vilket gjorde att andelen under ett dygn sjönk från 78 procent 2019 till 53 procent under 2020. Det bör dock noteras att antalet avskildheter för kvinnor är betydligt färre än för män, eftersom det är en förhållandevis liten klientgrupp. Antalet avskildheter framgår av tabell 17:25 i avsnitt 17.

2.4 ÖVERFÖRANDE AV PÅFÖLJD

Inom Norden finns sedan länge en väletablerad verkställighetslag och inom EU finns sedan 2015 den europeiska verkställighetslagen. Utanför EU och Norden gäller den internationella verkställig-hetslagen. Lagarna reglerar överförande av frihets-berövande påföljd mellan länder. Sedan 2016 kan även frivårdspåföljder överföras inom EU. Övergripande gäller att det måste finnas en viss standard och humanitära värden i de länder som ska ta över den dömde för att en överföring ska vara aktuell. I en del länder är fängelseförhållan-dena väldigt dåliga, vilket gör att Sverige inte kan föra över dömda till alla länder. En del länder saknar helt avtal med Sverige. Ett annat vanligt hinder för att kunna föra över dömda är att överförandeprocessen kan vara mycket lång medan strafftiderna ofta är korta. De långa proces-serna beror ofta på omständigheter utanför Kriminalvårdens kontroll, som att domstols-processerna i vissa länder är tidskrävande.


36


Kriminalvården mäter hur många beslut om över-föranden som fattas och hur många intagna som överförs. Observera att de olika stegen kan ske under olika år, vilket gör att ett års statistik för de båda måtten inte går att relatera sinsemellan. Under 2020 fattades totalt 172 beslut om över-

förande från Sverige till annat land32. Med överföranden i tabellerna nedan avses genomförda överföranden, det vill säga att klienten har påbörjat eller fortsatt verkställigheten i det land hen har överförts till. Totalt 79 personer överfördes från Sverige för verkställande av frihetsberövande påföljd.

Tabell 2:15 Antal överförda frihetsberövande påföljder från Sverige

2018 2019 2020

Till Norden: 15 28 15

Till EU (ej Norden): 53 45 63

Till övriga länder: 3 2 1

Totalt alla länder 71 75 79 Källa: KVR. Se även tabell 17:28 i avsnitt 17.

Det är osäkert varför antalet överförda till andra nordiska länder minskade. Däremot ökade antalet överföranden till andra länder inom EU, trots pandemin som orsakade långa handläggningstider i andra länder och svårigheter att planera transpor-ter. Under 2020 överfördes totalt 82 personer till Sverige för verkställande av frihetsberövande påföljd.

Tabell 2:16 Antal överförda frihetsberövande påföljder till Sverige

2018 2019 2020

Från Norden: 63 65 68

Från EU (ej Norden): 10 8 12

Från övriga länder: 3 5 2

Totalt alla länder 76 78 82 Källa: KVR. Se även tabell 17:29 i avsnitt 17.

Överförande av frivårdspåföljder är inte lika van-ligt som överförande av fängelsepåföljder. Anledningen är svårigheten att jämföra olika frivårdspåföljder mellan länder. Överförande av

32 Se tabell 17:27 och 17:30 i avsnitt 17

frivårdspåföljder från Sverige sker oftare än överföranden till Sverige.

Tabell 2:17 Antal överföranden av frivårdspåföljder

2018 2019 2020

Överförda från Sverige 13 22 22

Överförda till Sverige 3 4 5 Källa: KVR. Se även tabell 17:30 i avsnitt 17.

För att bidra till ett effektivt förfarande avseende överföranden genomfördes följande åtgärder under 2020. - Två ytterligare rättsvårdsexperter anställdes för

att kunna höja ambitionen för överförings-ärenden. Fler rättvårdsexperter innebär att fler kan handlägga och fatta beslut i överförings-ärenden vilket bidrar till kortare handläggnings-tider.

- Ett systemstöd togs fram som gör det möjligt

att tidigt identifiera vilka klienter som kan vara aktuella för överföring. Klienter med utvisning i dom eller med utländsk adress hamnar på en bevakningslista som kontrolleras varje dag. Om klienten bedöms kunna överföras beställs nödvändiga handlingar så att handläggningen kan påbörjas direkt.

- En handbok om internationellt straffrättsligt

samarbete togs fram under året som ett stöd i arbetet med överföranden. Målet är att hand-boken ska öka kunskapen om frågorna i myn-digheten och på så sätt bidra till ett effektivare agerande.


37


2.5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Jämställdhetsintegrering handlar om att integrera perspektivet jämställdhet i alla beslut och i alla delar av en beslutsprocess. För att göra det behöver Kriminalvården systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser olika förslag och beslut får för kvinnor respektive män, med fokus på klienterna. Arbetet ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Kriminalvårdens arbete med jämställdhetsinte-grering har tre huvudsakliga mål. De är att Kriminalvårdens klienter bemöts på ett jämställt sätt, att klienter får likvärdiga och individanpassade insatser för att återfall i brott ska förebyggas och att Kriminalvårdens insatser bidrar till att förebygga återfall i våldsbrott mot närstående och hedersrelaterade brott. Kriminalvården ska enligt regleringsbrevet redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken.

För att jämställdhetsperspektivet ska bli en central del av verksamheten och integrerad i verksamhets-utvecklingen togs området upp i planeringsförut-sättningarna inför Kriminalvårdens verksamhets-plan för 2021-2023. De behov av åtgärder som hade identifierats i jämställdhetsarbetet skulle beaktas i hela verksamhetens planeringsarbete.

Förebygga återfall i våldsbrott mot närstående och hedersrelaterade brott

En effektutvärdering av Relationsvåldsprogrammet påbörjades 2020. Den kommer att omfatta klienter som påbörjar villkorlig frigivning med övervakning eller skyddstillsyn under åren 2020-2022. Under året slutfördes en studie inom ramen för Kriminalvårdens pågående arbete med att utveckla verksamhetens insatser kring klienter som begått hedersbrott. Studien hade fokus på värderingar och attityder bland klienter som begått heders-brott. Dessutom ackrediterades behandlingsprogrammet Predov (preventing domestic violence) i slutet av året (se även avsnitt 3.3 Behandlingsprogram). Programmet riktar sig till klienter som har använt

33 Programmet Jämställdhetsintegrering i myndigheter.

våld mot en eller flera närstående personer, och kan nu börja användas på bred front i Kriminal-vården. De tester som genomförts har hittills tagits emot väl av programledare och klienter.

Övriga mål

Under året har även arbete bedrivits som syftar till de andra två målen för Kriminalvårdens arbete med jämställdhetsintegrering, att klienter bemöts jämställt och att alla oavsett kön ska få likvärdiga och individanpassade insatser för att återfall i brott ska förebyggas. Flertalet åtgärder i Kriminalvårdens plan för en jämställd kriminalvård genomfördes och arbetet med jämställdhetsintegrering har lett till att perspektivet nu finns integrerat i flera delar av myndighetens verksamhet. Ett exempel är ett fortsatt fokus på könsneutralitet vid utveckling av evidensbaserade insatser för klienter. Att både män och kvinnor kan nås av till exempel behandlings-program bidrar till Kriminalvårdens uppdrag om att förebygga återfall i brott och att anpassa verkställigheten efter varje individs behov. En del åtgärder i planen kunde inte genomföras som tänkt. Förklaringen är brist på tid och resurser, då annat arbete har behövt prioriteras på grund av framförallt platsbristen och covid-19-pandemin som tar mycket resurser. Bland annat ställdes utbildningar i samband med implemen-teringen av metodstödet Åskådarens roll i ett jämställt samtalsklimat in av denna anledning. Metodstödet är viktigt i arbetet med att säkerställa att alla klienter i Kriminalvården bemöts jämställt. I takt med att fler av åtgärderna ändå genomförs och att perspektivet integreras i en större del av myndighetens verksamhet rör vi oss dock i riktning mot målen för en jämställd kriminalvård och i det längre perspektivet även mot att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Kriminalvården har varit med i JiM-programmet33 sedan starten 2013. Ett kvitto på att Kriminalvår-den har samlat på sig goda kunskaper och erfaren-heter om jämställdhetsintegrering är att myndig-heten har fått ett regeringsuppdrag tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och Vetenskapsrådet för att utveckla och tillämpa en modell för


38


systematiskt erfarenhetsutbyte om jämställdhets-integrering34. Arbetet resulterade i att en modell, kallad JiM+, nu finns framtagen och kommer att tillämpas under 2021 av flera myndigheter. Kriminalvården kommer att delta i det arbetet. Som en del i arbetet med regeringsuppdraget anordnade Kriminalvården en utbildning i JGL, ”jämställdhet, genus, ledarskap”, under hösten 2020. Deltagarna var dels medarbetare som kan ha en roll i erfarenhetsutbytet nästa år men också för regionala representanter. Därutöver fick den nationella ledningsgruppen en utbildning i jämställt ledarskap.

34 A2020/00442/JÄM Uppdrag att utveckla och tillämpa en modell för systematiskt erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering.

39

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL

40


3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL För att kunna verka för att återfall i brott förebyggs enligt 2 § i Kriminal-vårdens instruktion behöver myndigheten ge dömda personer förutsätt-ningar att förändra sina liv. Intagna ska förberedas för frigivningen under hela frihetsberövandet. Detta avsnitt beskriver hur arbetet med intagna och frivårdsklienter inriktas på detta och hur resultatet utvecklats.

Samlad bedömning av arbetet med verkställighetsinnehållet

Under 2020 bestod utmaningarna i verksamheten i att upprätthålla ett adekvat verksamhetsinnehåll i en tid av hög beläggning, omfattande lagstiftnings-förändringar inom frivården, och en global pande-mi. Svårigheten i att bidra till färre återfall i brott samtidigt som en akut platsbrist skulle hanteras var påtaglig. Effekten av detta på resultatet kan kom-ma att synas först under kommande år.

Arbetet med verkställighetsplanering (VSP) fortsatte att utvecklas med en större andel VSP som fastställdes i tid inom frivården. Andelen i anstalt minskade dock något, sannolikt som ett resultat av den höga beläggningen. Kriminal-vårdens bedömning är att det fortsatt finns utrymme för förbättring, inte minst eftersom genomförda och kommande lagändringar ytterligare ökar betydelsen av innehållet i VSP.

Sysselsättningsgraden var i princip oförändrad jämfört med 2019, men den betydligt högre beläggningen innebar en fortsatt ökning av antalet intagna som skulle sysselsättas. Förutsättningarna för att utveckla sysselsättningen försämrades starkt av den höga beläggningen, dels genom svårigheter att placera intagna efter deras behov av syssel-sättning och dels genom att fler intagna behövde samsas om ett givet sysselsättningsutbud på respektive anstalt. Det senare var som mest påtagligt på de drygt hälften av anstalterna där beredskapsplatser hade inrättats.

För att utveckla innehållet i sysselsättningen användes annan strukturerad verksamhet (ASV). Kriminalvården tog fram stöd och utbildning för en strukturerad form av ASV, och tydliggjorde hur behandlingsprinciperna om risk, behov och mottaglighet tillämpas genom ASV.

Fler intagna sysselsattes i arbetsdriften, samtidigt som de vanliga kunduppdragen inte ökade i samma utsträckning. På vissa enheter innebar dock pandemin att Kriminalvården fick nya arbetsupp-drag, som bland annat tillverkning av visir och

skyddsförkläden. På andra enheter ökade produk-tionen till exempel när det gällde cellinredningar och möbler för tillfälliga och långsiktiga platslösningar. En konsekvens av pandemin var även att antalet intagna i arbetsdriftens lokaler behövde begränsas på vissa enheter, för att minska risken för smittspridning. Detta försämrade möjligheten att sysselsätta intagna.

Fler intagna fullföljde kurser inom vuxenutbild-ningen, även om andelen minskade. En verksam-hetsanalys genomfördes och visade bland annat hur vuxenutbildningen behöver växa i takt med kapacitetsutökningen för att möta alltfler intagnas behov.

Verksamheten med behandlingsprogram bedöms ha fungerat väl. Andelen intagna i anstalt som fullföljt behandlingsprogram ökade något för målgruppen, vilket var ett gott resultat med tanke på beläggningsläget som begränsade möjligheten att placera intagna efter behov. Inom frivården låg andelen på samma nivå som 2019, vilket också bedöms vara ett gott resultat utifrån förutsätt-ningarna. Fler klienter än tidigare fick riktad behandling mot våldsamt beteende, även om Kriminalvården anser att antalet kan öka ytterligare genom tydligare prioritering.

För att begränsa smittspridningen av covid-19 stoppades alla besök i anstalt och häkten under våren, och möjligheterna till permission begränsa-des kraftigt. Även om vissa lättnader kunde införas efter sommaren med hjälp av kompensatoriska åtgärder innebar detta en stor begränsning i det frigivningsförberedande arbetet. Samtidigt prioriterades arbetet med att möjliggöra fler och längre särskilda utslussningsåtgärder för att minska beläggningen i anstalt. Någon större ökning upp-nåddes inte, men att behålla tidigare års resultat bedöms ändå vara en framgång. Trots pandemins effekter, med indragna möjligheter till permission och frigång samt svårigheter att hitta sysselsätt-ningsplatser lyckades Kriminalvården behålla goda resultat och ett bra arbete.


41


3.1 VERKSTÄLLIGHETSPLANERING

Alla som är dömda till en påföljd inom Kriminalvården ska ha en individuell plan för verkställigheten, en så kallad verkställighetsplan

(VSP)35. Planen syftar till att använda tiden inom Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. För intagna i anstalt syftar verk-ställighetsplanen även till att minska skadeverk-ningarna av att vara frihetsberövad. Planen ska omfatta klientens hela verkställighet. För att öka förutsättningarna att verkställigheten följer en röd tråd, från anstalt till övervakning i frivård, ska frivården delta tidigt i planeringen.

Förväntad effekt: Genom att fastställa verkställig-hetsplaner (VSP) säkerställs ett planerat innehåll i verkställigheten som är anpassat till varje individs risker och behov, vilket i sin tur förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att före-bygga återfall i brott. Resultatindikatorer: - Andel VSP där insatserna kan matchas mot behoven och andel VSP där dessa insatser går att

genomföra under verkställigheten36.

- Andel klienter som avgår med fastställd VSP 37

- Antal dagar till initialt fastställd VSP

98 procent av alla klienter som avgick från Kriminalvården 2020 hade en fastställd VSP, se tabell 17:31 i avsnitt 17. För att upprätthålla ett kvalitativt återfallsföre-byggande arbete utbildades VSP-metodstödjare, och en e-kurs togs fram om samplaneringen mellan anstalt och frivård med anledning av den förändrade lagstiftningen om villkorligt frigivna. Vidare infördes en så kallad VSP-grundutredning för att skapa en effektivare rutin för de klienter som bedöms ha minst utredningsbehov. VSP-grundutredning är mindre tidskrävande att genom-föra och omfattar klienter med kort strafftid och låg risk för återfall. Under året genomfördes även förtydliganden avseende arbetssätt i VSP och en kvalitetsuppföljning påbörjades. Som tidigare nämnts, i avsnitt 2.2 Frivård, så innebar covid-19-pandemin att kontakterna med frivårdsklienterna i större utsträckning än tidigare fick utföras digitalt. Det verkar dock inte ha påverkat kvaliteten i VSP-arbetet på kort sikt.

35 Undantaget de som verkställer villkorlig dom med samhällstjänst.

Matchning av behov och insats

Kriminalvården följer dels upp i vilken utsträck-ning klienterna får insatser riktade till sina behov, och dels vilka insatser klienterna har behov av men av olika anledningar inte får tillgång till. Anled-ningen kan vara att den insats som bedöms vara mest effektiv tar längre tid än klientens tid i krimi-nalvård. Det kan också bero på att klienten inte är motiverad, att insatsen inte ges där hen är placerad, att insatsen inte ges på klientens språk, av säkerhetsskäl eller på grund av ohälsa som gör att klienten inte är mottaglig. Ibland identifieras även behov som andra än Kriminalvården ska ta hand om, särskilt för klienter i frivård. Det kan till exempel handla om sjukvård.

Tabell 3:1 Matchade insatser utifrån klienters behov

Andel av klienter med identifierat behov

2018 2019 2020 Minst en insats har matchats med behovet 98% 99% 98% Minst en insats går att genomföra 98% 98% 98%

Källa: KVR. Se även tabell 17:32-33 i avsnitt 17 där siffrorna är uppdelade på kön och behovsområde. Statistiken visar att den höga nivån av matchning upprätthölls även under 2020. Statistiken ovan finns även indelad i 13 så kallade behovsområden, som till exempel prokriminellt umgänge, missbruk av alkohol, missbruk av narkotika, arbete/skola/ sysselsättning/boende, fysisk ohälsa och psykisk ohälsa. Andelen klienter som matchats med minst en genomförbar insats låg på samma nivå eller ökade för samtliga behovsområden, se tabell 17:33 i avsnitt 17. Statistiken har nu följts i tre år, och det finns inga större skillnader mellan åren. Framöver kommer Kriminalvården att följa ovanstående mått, men även arbeta mer med kvalitets-granskningar och att utveckla mått som visar i hur stor utsträckning planerade insatser genomförs.

Tid till fastställd VSP

För att hinna genomföra de insatser som planeras i VSP är det viktigt att den fastställs i rimlig tid.

36 Tabell 17:32-33 i avsnitt 17 37 Tabell 17:31 i avsnitt 17


42


Analysmetod

För att bedöma utvecklingen av inom vilken tid klienterna får sin VSP fastställd används så kallade ”låddiagram”.

Låddiagram, exempel

I exemplet ovan ligger medianen för att genomföra en VSP på 30 dagar. Inom lådan (det gulfärgade området) ligger alltid hälften av alla fastställda VSP (mellan 25:e och 75:e percentilen). I exemplet har hälften av alla VSP fastställts inom 15 upp till 45 dagar. Tio procent har fastställts på under cirka fem dagar (till vänster om 10:e percentilen) och tio procent har tagit mer än cirka 62 dagar att fastställa (till höger om 90:e percentilen).

Ju mer utdragen lådan är i sidled, desto större skill-nader finns det i hur många dagar det tar att fastställa en VSP. Ju längre strecken på sidorna är, desto mer extrema är extremfallen. Genom att lägga två lådor ovanför varandra, en för varje år, är det möjligt att illustrera förändringar och bedöma om de är positiva eller negativa för verksamheten.

Anstalt

Tidigare gjordes en särskild redovisning för intagna med upp till två månaders återstående tid att verkställa, och som ska ha en VSP fastställd inom 14 dagar. Den redovisningen tas bort i denna årsredovisning. Anledningen är att statistikuttaget har förändrats på grund av systemförändringar. Det nya uttaget avser alla intagna med upp till två månaders återstående tid, vilket innebär att även intagna som ska ha övervakning vid villkorlig frigivning kommer med. För dessa gäller dock att VSP ska fastställas inom 30 dagar. Måttet blir därför missvisande. Nedanstående diagram redovisar resultatet för intagna i anstalt som har över två månaders återstående tid att verkställa. De ska ha en VSP fastställd inom 30 dagar. De intagna som har två månader eller kortare att verkställa och som ska ha övervakning vid villkorlig frigivning ingår inte i gruppen eftersom de inte går att särskilja i uttaget, enligt redogörelsen ovan.

Diagram 3:1 Anstalt: antal dagar till initialt fastställd VSP

Källa: KVR Uttaget har ändrats jämfört med tidigare årsredovisningar och utgår nu från alla intagna med över två månaders återstående tid att verkställa.

Det totala antalet fastställda VSP för denna grupp ligger något lägre men i nivå med 2019. Tiderna till fastställandet har ökat och andelen som får sin VSP fastställd inom föreskriven tid minskade från 68 procent 2019 till 65 procent år 2020. För fler än tio procent har det tagit mer än 100 dagar att fast-ställa VSP. En förklaring kan vara ett ökat antal intagna i anstalt med längre tider.

Intensivövervakning (IÖV)

För IÖV behöver utredningen och planeringen av VSP ske parallellt med att utredningen om IÖV genomförs, eftersom VSP ska fastställas i direkt anslutning till verkställighetens start. Det innebär i praktiken att en VSP ska fastställas inom tre dagar efter verkställighetens start.

Diagram 3:2 Intensivövervakning: antal dagar till initialt fastställd VSP

Källa: KVR För 2019 och 2020 var medianen 1, dvs lika med 25:e percentilen.

Merparten av klienterna fick sin VSP fastställd tidigt under verkställigheten, och förbättringen från 2019 kvarstod. Den främsta anledningen att en IÖV-klient inte får sin VSP fastställd i tid är frånvaro av personal. Det kan handla om bristfällig planering och att beslutsfattare inte finns på plats i anslutning till att klienten ska förses med den elektroniska utrustningen.


43


Skyddstillsyn

När en verkställighet med skyddstillsyn börjar ska Kriminalvården, efter att ha fått domen, kalla klienten till intervju och slutföra utredning och planering så att VSP kan fastställas. Detta ska ske inom 30 dagar.

Diagram 3:3 Skyddstillsyn: antal dagar till initialt fastställd VSP

Källa: KVR

Resultatet för skyddstillsyn fortsatte att förbättras under 2020. En ökad andel av VSP fastställdes i tid och uppgick till 71 procent jämfört med 61 procent 2019 och 57 procent 2018. Det var också mindre skillnader i hur många dagar det tog att fastställa en VSP. En anledning kan vara det minskade antalet fysiska klientbesök på grund av pandemin, som frigjorde tid för den här typen av arbete. Den främsta anledningen att klienten inte får sin VSP fastställd i tid är fortfarande att hen inte kommit efter kallelse.

Bedömning av resultatet

Resultaten förbättrades generellt inom frivård, men försämrades inom anstalt. Det förklaras till viss del av att färre fysiska besök i frivård har frigjort tid till VSP-arbete, till skillnad från i anstalt där den höga beläggningen i anstalt i kombination med pandemisituationen istället inneburit en högre arbetsbelastning. En annan indikation på kvaliteten i VSP är i hur många fall klienterna intervjuas i samband med utarbetandet. Skyddstillsynsklienterna intervjuades i 95 procent av fallen under 2020 medan andelen för IÖV-klienter var 56 procent. Det är en klar försämring jämfört med tidigare år. För intagna i anstalt låg nivån på 79 procent, vilket är samma nivå som de senaste åren. Vidare kan konstateras att skyddstillsynsklienternas planer och utredningar endast hade stämts av med

38 Tabell 17:34 i avsnitt 17

klienten i 48 procent av fallen, vilket behöver förbättras.

Samplanering

För att klienten ska få en sammanhållen och ända-målsenlig planering genom hela verkställigheten är det viktigt att frivård och anstalt i större utsträck-ning gemensamt planerar verkställigheten för in-tagna i anstalt. Andelen av VSP som har samplane-rats fortsatte att öka och uppgick till 75 procent, jämfört med 69 procent under 2019 och 60 pro-cent 2018. Det kan delvis ses som ett resultat av de insatser som Kriminalvården genomfört för att förbättra samplaneringen. En annan anledning som framkom i 2020 års uppföljning var den för-ändrade lagstiftningen för villkorligt frigivna, som skapar ett ökat behov av samverkan i planeringen av föreskrifter. Vem som ska ställas under över-vakning vid villkorlig frigivning bedöms mer utifrån individuella förutsättningar än tidigare, vilket också ökade behovet av samplanering. Sam-mantaget bedöms detta vara rimliga förklaringar till att en högre andel VSP samplanerades.

3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT

Enligt fängelselagen ska en intagen i anstalt ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, ut-bildning, behandlingsprogram eller annan strukturerad verksamhet. Sysselsättningen ska utformas utifrån den intagnes behov och syfta till att den intagne ska få arbetsträna, öka sina kunskaper och insikter, förbättra sina färdigheter samt ta ansvar för sina förberedelser för frigivning och för att själv kunna försörja sig.

Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, vilket i sin tur förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott. Att de intagna är sysselsatta är även viktigt för den interna säkerheten och bidrar till målet att påföljder verkställs på ett säkert sätt.

Resultatindikatorer: 38

- sysselsättningsgrad - antal sysselsättningstimmar Sysselsättningsgrad och antal sysselsättnings-timmar säger inget om hur väl innehållet anpassas till den intagnes behov. En bra kompletterande resultatindikator skulle vara hur väl sysselsätt-ningen för en enskild intagen motsvarar hens faktiska behov. På grund av begränsningar i systemstödet kan detta inte mätas idag.


44


Sysselsättningsgraden beräknas som utnyttjad tid (antal faktiska sysselsättningstimmar) i förhållande till tillgänglig tid (antal möjliga sysselsättningstim-mar enligt anstaltens schema)39. Sysselsättnings-graden har legat på ungefär samma nivå under de senaste tre åren och uppgick i snitt till 77 procent under 2020. Av 45 anstalter låg 20 på eller över 85 procents sysselsättningsgrad och 15 anstalter hade lägre än 75 procents sysselsättningsgrad. Den del av den tillgängliga tiden som intagna inte är sysselsatta består främst av sjukfrånvaro eller brist på sysselsättning.

Diagram 3:4 Fördelning av tillgänglig tid i anstalt 2020

Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning, inklusive könsindelning finns i tabell 17:34-35 i avsnitt 17.

Andelarna var ungefär samma som 2019. Även om sysselsättningsgraden i princip var oförändrad jäm-fört med 2019, så gjorde det ökade antalet intagna att det var fler som hade brist på sysselsättning. Ökad beläggning medförde brist på lokalytor på en del anstalter där det därför var svårt att skapa sysselsättning för fler intagna. Svårigheter med att differentiera klienter begränsade också en utökning av sysselsättningen. Pandemin har haft olika inverkan på sysselsätt-ningen. Intagna sektionerades mer, vilket innebar att antalet studiepass på lärcentrum halverades på vissa ställen. I de fall smitta konstaterades stängdes lärcentrum helt för berörd avdelning. Vissa anstalter ökade istället sysselsättningen eftersom de hade fler uppdrag, kopplade till tillverkning av skyddsmaterial.

39 Tillgänglig tid är den arbetspliktiga tiden. För de flesta anstalter betyder det 30 timmar per vecka, medan några har 40-timmarsvecka.

Sysselsättningsgraden var fortfarande högre för kvinnor, 87 procent jämfört med 76 procent för män. Skillnaden beror främst på att det råder väldigt liten brist på sysselsättning på kvinno-anstalterna (8 procent, jämfört med 17 procent på mansanstalterna).40 Utnyttjad sysselsättningstid disponerades enligt följande:

Diagram 3:5 Fördelning av sysselsättning i anstalt 2020

Källa: KVR

För att utveckla innehållet i sysselsättningen utvecklades annan strukturerad verksamhet (ASV, se under egen rubrik nedan), en viktig form av sysselsättning som tillsammans med insatserna inom behandlingsprogram, arbetsdrift och vuxenutbildning bidrar till att minska återfall i brott och syftar till att ge intagna erfarenhet av meningsfulla aktiviteter. Detta förväntas öka möjligheterna till att lämna en kriminell livsstil.

Arbetsdrift

Arbetsdriften utgör den största andelen av syssel-sättningstimmarna för både män och kvinnor. Arbetsdriften ska bidra till att intagna återvänder till samhället bättre rustade. Den ska vara anpassad till de intagnas behov och förutsättningar och ha utvecklade samverkansformer med externa aktörer. Arbetsdriften kan även ha ett komplext innehåll och kombineras då ofta med en arbets-marknadsutbildning (AUB), formell yrkesutbild-ning eller teoretiska kurser som motsvarar kommunal vuxenutbildning. Arbete, yrkesutbild-ningar och utbildning i allmänna ämnen ska bidra till att öka de intagnas chanser till en plats på arbetsmarknaden. För intagna med korta verkställighetstider är fokus att bidra till att utveckla den sociala förmågan.

40 Se tabell 17:34-35 i avsnitt 17


45


Den höga beläggningen medförde att anstalter i vissa fall ökade sysselsättningen då klienterna kunde producera utrustning för dubbelbeläggning, modulhus och typhus. Pandemin resulterade i en uppdelning och begränsning av antal klienter i arbetsdriftens lokaler för att minska risken för smittspridning. Det medförde att färre klienter var sysselsatta med arbetsdrift på vissa enheter. Andra anstalter ökade istället omfattningen av arbetsdriften, bland annat eftersom de tillverkade personligt skyddsmaterial som till exempel visir och skyddsförkläden. Att handleda klienter, en modul i den nya utbildningen för produktionsledare, skulle ha startat under 2020 och varit ett bidrag i arbetet med att upprätthålla ett kvalitativt återfallsförebyggande arbete, men kunde inte påbörjas på grund av pandemin. Förhoppningsvis kan utbildningen återupptas så snart restriktionerna lättar. Tillsynsektionens resultatanalys för 2019 visade brister i arbetsdriftens systematiska arbetsmiljö-arbete. Under 2020 tog Kriminalvården därför fram utbildningen Fortbildning arbetsmiljö i arbets-driften som riktar sig till ansvariga chefer. Utbild-ningen är obligatorisk för chefer med arbetsmiljö-ansvar inom arbetsdrift och intern service. Den kommer att genomföras var tredje år.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning utgör tolv procent av syssel-sättningstiden i anstalt för män och elva procent för kvinnor. Den omfattar framförallt grundläg-gande nivå, inklusive svenska för invandrare, och gymnasial nivå. Det är en formell utbildning som ger betyg och kan leda till examen på samma sätt som den kommunala vuxenutbildningen. Betygsdokumenten är neutrala och visar inte att studierna bedrivits inom Kriminalvården. För närvarande bedrivs huvudsakligen utbildning i teoretiska ämnen, men det finns också yrkesutbild-ning vid några anstalter. Yrkesutbildningen har även utvecklats till att kunna ges på distans mellan anstalter, i samarbete mellan yrkeslärare och produktionsledare.

Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna utvecklar kunskaper och färdigheter som förväntas öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier, vilket i sin tur förväntas bidra till målet i 2 § i Krimi-nalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott.

41 Tabell 17:36 i avsnitt 17 42 Tabell 17:37 i avsnitt 17

Mått:

- antal påbörjade kurser och utbildningar41

- antal fullföljda kurser och utbildningar42

Måtten presenteras för att ge en bild av verksamhetens utveckling. De är dock inte indikatorer på Kriminalvårdens resultat så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. Antal klienter som bedöms ha behov av utbildning är en relevant målgrupp, men för närvarande finns ingen möjlighet att ta fram den uppgiften.

Utvecklingen av studieguider fortsatte under året för att på bästa sätt stödja de studerande. En introduktionskurs har också utvecklats och genomförts för nyanställda lärare om att undervisa på distans. I samråd mellan Arbetsförmedlingen och Krimi-nalvården bedrevs 30 arbetsmarknadsutbildningar under 2020 upphandlade av Arbetsförmedlingen, fördelat på 24 anstalter. Både antalet utbildningar och fördelningen på antal anstalter är på samma nivå som under 2019. På två anstalter bedrevs den förberedande utbild-ningen Min väg till arbete under året. Föregående år bedrevs utbildningen på 15 anstalter. Det är en ökning med ytterligare en anstalt sedan 2019, men totalt samma antal utbildningar.

Påbörjade kurser och utbildningar

Kriminalvården fokuserar på fullföljda insatser som mått i årsredovisningen, eftersom det bättre speglar resultaten än antalet påbörjade. När det gäller just utbildning kan det dock vara relevant att också titta på måttet påbörjade, eftersom det säger något om omfattningen av verksamheten. Måtten fullföljd och påbörjad relaterar dock inte till samma kurser och kursdeltagare under ett år. Det innebär att måtten inte kan relateras till varandra.

Tabell 3:2 Antal påbörjade kurser och utbildningar

2018 2019 2020 Antal påbörjade kurser/utbildningar 4 000 4 840 4 937

Källa: ProCapita. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 17:36 i avsnitt 17.

Antalet påbörjade kurser och utbildningar ökade under 2020.


46


En intagen kan ha påbörjat kurser under olika verkställigheter som avtjänats under året. Antal unika klienter43 som påbörjade någon form av utbildning under 2020 var 2 956. Ställt i relation till det totala antalet unika klienter i anstalt hade 24 procent av de intagna påbörjat någon form av utbildning under året.

Tabell 3:3 Antal unika klienter som påbörjat kurser och utbildningar

2018 2019 2020 Antal unika klienter som påbörjat kurs/utbildning 2 591 2 823 2 956

Totalt antal unika klienter 11 919 12 394 12 497 Andel klienter som påbörjat kurs/utbildning 22% 23% 24%


Fullföljda kurser och utbildningar

En kurs eller utbildning betecknas som fullföljd när ett betyg eller intyg har erhållits. Antalet fullföljda kurser och utbildningar fortsatte att öka under 2020.

Tabell 3:4 Antal fullföljda kurser och utbildningar

2018 2019 2020 Antal fullföljda kurser/utbildningar 2 275 3 026 3 204


Annan strukturerad verksamhet

För män utgör en dryg femtedel av sysselsätt-ningen av så kallad annan strukturerad verksamhet (ASV). För kvinnor är detta den näst vanligaste sysselsättningen och utgör drygt 30 procent av sysselsättningstiden. Exempel är introduktion till anstaltsvistelsen, social träning och friskvård. Aktiviteterna räknas som sysselsättning om de ingår i en strukturerad och schemalagd verksamhet som leds av en handledare. ASV syftar till att ge ökade kunskaper och insikter, förbättrade färdigheter eller ändrat beteende.

För att öka förutsättningarna att kunna bedriva ASV togs ett stödmaterial och en utbildning fram under 2020. Kriminalvården tydliggjorde även relationen mellan insatser i ASV och RBM-principerna44.

43 Med måttet unika klienter räknas aldrig samma person två gånger, även om hen påbörjat flera kurser. 44 Med RBM-principerna menas principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens Risk, Behov och Mottaglighet.

Gruppverksamheten goda positiva sammanhang räknas till ASV i anstalt, och för att utveckla verksamheten utbildades samtalsledare under året. Se vidare avsnitt 2.1 under Tidiga insatser i häkte. För att sprida kunskap om miljö och hållbarhet till intagna i anstalter och häkten finns ett studie-material framtaget, som uppdaterades 2020.

3.3 BEHANDLINGSPROGRAM

Deltagande i behandlingsprogram utgör cirka fyra procent av sysselsättningstiden i anstalt för både män och kvinnor. Behandlingsprogram bedrivs även inom frivården. Syftet är att förebygga återfall i brott genom att förbättra klientens kunskaper, färdigheter och insikter. Målet är att så många klienter som möjligt som bedömts ha medel- eller hög risk att återfalla i brott ska gå igenom något behandlingsprogram. Behandlingen ska rikta sig mot den enskilda individens kriminogena behov45 och ska erbjudas likvärdigt för män och kvinnor. Behandlingsprogrammen är huvudsakligen riktade mot generell kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation och sexualbrott samt missbruk av droger eller alkohol. Behandlingsprogrammen ackrediteras, vilket betyder att de genomgår en vetenskaplig bedöm-ning. Effekterna av programmen utvärderas. Om ett program inte har förväntade effekter tas det bort ur Kriminalvårdens behandlingsutbud.

Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov. Klienterna får kunskaper, färdigheter och insikter som förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott, bland annat genom att motverka kriminella attityder och värderingar samt missbruk. Resultatindikatorer: Andel avslutade verkställig-

heter under året med fullföljt behandlingsprogram46

Indikatorerna presenteras i förhållande till antalet verkställigheter för klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott.

Kriminalvården bedriver för närvarande 14 ackrediterade behandlingsprogram. Ett nytt program ackrediterades i december efter att ha

45 Kriminogena behov avser de områden som behöver påverkas för att minska risken för framtida kriminalitet. 46 Tabell 17:38-39 i avsnitt 17


47


testats under året. Det handlar om Predov (preven-ting domestic violence), som har utvecklats av Kriminalvården för att skapa förutsättningar till en ännu mer effektiv behandling för klienter med behov inom område relationsvåld. Predov kom-mer att vara ett mycket viktigt program när det gäller att arbeta mot målet att nå betydligt fler klienter ur målgruppen med behandling. Ett nyutvecklat generellt behandlingsprogram, Krimfokus, startade som pilotförsök på tre anstalter under hösten. Krimfokus har en bred målgrupp och är tänkt att utgöra en basbehandling på de flesta anstalter för de flesta intagna med bedömd medel- eller hög risk för återfall. Programmet är utformat för att även kunna användas för intagna med korta tider i anstalt (cirka två månader). Om piloten faller väl ut ger det förutsättningar att skapa ett enhetligt utbud av behandlingsinsatser, som i sin tur ökar tillgängligheten och minskar risken för oplanerade avbrott. Det säkrar även tillgången på programledarkompetens och effek-tiviserar användandet av programledarresurser. Ett manualbaserat sexualbrottsprogram för klienter med bedömd låg eller medel risk för återfall är under utarbetande och beräknas bli färdigt för att prövas under hösten 2021. Programmet Vrapt (virtual reality aggression prevention training) prövas i Kriminalvården i samverkan med rättspsykiatrin i Växjö. Vrapt riktar sig till klienter med aggressionsproblem, och bedrivs med stöd av modern interaktiv VR-teknik. Utöver behandlingsprogrammen genomförs förberedande och förstärkande insatser47. Eftersom behandlingsprogrammen är effektivast är Krimi-nalvårdens ambition att de ska utgöra merparten av det totala antalet fullföljda behandlingsinsatser. Andelen behandlingsprogram fortsatte att öka under 2020 och var 78 procent av det totala antalet fullföljda behandlingsinsatser i anstalt och frivård, jämfört med 66 procent 2019 och 58 procent 2018. Covid-19-pandemin innebar att stöd för behand-ling på distans togs fram tidigare än planerat. Tekniken användes för att bedriva behandlings-program från frivårdskontoren, vilket verkar ha fungerat väl, åtminstone så långt det går att bedöma hittills. Även programledarutbildningar hölls digitalt. I anstalt innebar pandemin viss

47 Förberedande insatser syftar främst till att förbereda och motivera klienter till att aktivt delta i behandlingsprogram för

sektionering av intagna, vilket gjorde att behand-lingsgrupper inte alltid kunde samlas.

Våldsprevention

Samarbetet med Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland om att utveckla effektivare metoder för behandling av våldsutövare fortsatte under 2020 genom att klienter dömda för hedersrelaterat våld gick relationsvåldsprogrammet på försök. Därutöver användes programmet Predov även utanför Kriminalvården. Konceptet ska utvärderas. Ett fåtal klienter gick programmet Entré på grund av att de bedömts vara våldsbejakande extremister. Ingen klient har hunnit fullfölja programmet vilket gör att någon utvärdering inte har kunnat göras.

Resultat 2020

Resultatet bedöms genom att följa hur många klienter av målgruppen som fullföljer program-men. Indikatorn utgår från antalet avslutade verk-ställigheter under året för klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Därefter presenteras hur stor andel av verkställigheterna som innehållit minst ett fullföljt behandlingspro-gram. Observera att en klient kan ha avslutat flera verkställigheter under året, och kan därför finnas med flera gånger i statistiken.

Tabell 3:5 Andel avslutade verkställigheter med fullföljt behandlingsprogram Avser klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott 2018 2019 2020

Anstalt 19% 19% 21%

Frivård 13% 13% 13% Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning, inklusive könsuppdelning och särredovisning av unga, finns i tabell 17:38-39 i avsnitt 17. Andelen med fullföljt behandlingsprogram ökade för de i målgruppen som frigavs från anstalt under 2020, och låg på samma nivå för de som avslutade frivårdspåföljd. Ökningen i anstalt var mycket positiv, särskilt mot bakgrund av den höga belägg-ningen som innebär stora utmaningar i att kunna placera intagna efter behov. Den förändrade lag-stiftningen för villkorligt frigivna möjliggör att Kriminalvården i högre utsträckning kan fatta beslut om föreskrifter om att fullfölja behandlings-program i frivård som har påbörjats i anstalt. Det innebär att det bör finnas potential att öka andelen klienter som genomför program i frivård. Det var

specifika behovsområden. Förstärkande insatser ska förstärka effekterna av tidigare genomförd behandling.


48


dock för tidigt att se några effekter av detta när det gäller frigivna under 2020.

3.4 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER

För att öka intagnas förutsättningar att inte återfalla i brott arbetar Kriminalvården med olika former av frigivningsförberedelser. Det som kallas särskilda utslussningsåtgärder innebär till exempel att den intagne under en period före frigivning får större frihet, på ett individanpassat och struktu-rerat sätt med stöd och kontroll utifrån aktuella risker och behov. Frigivningsförberedelserna handlar även om att ha en god planering för tiden efter att övervakningen har upphört. En viktig del i frigivningsförberedelserna är per-missionerna, som innebär att en intagen i anstalt får tillstånd att vistas utanför anstalten under en kort tid. Permissionerna är främst till för att underlätta återanpassningen till samhället. Över sextontusen permissioner genomförs normalt under ett år, och endast några hundra får en anmärkning, exempelvis genom att den intagne brutit mot villkoren eller inte kommit tillbaka till anstalten inom avtalad tid.

Antalet permissioner uppgick till 6 549 under 2020, vilket var långt under det normala som är över sextontusen. Orsaken var covid-19-pande-min. En omfattande smittspridning i anstalter och häkten skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Därför stoppades permissionerna helt under en period. En konsekvens var att intagna som hade skötta permissioner som särskilt villkor för att flytta till anstalt med lägre säkerhet blev kvar i högre säkerhetsklass. Senare under året tilläts permissioner åter i viss utsträckning och med särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Utöver detta stoppades även besök till anstalter och häkten i mars för att minska risken för smitt-spridning. Inte förrän i mitten av november var det åter möjligt att genomföra besök vid anstalter i samtliga säkerhetsklasser och vid samtliga häkten. Som kompensation för ovanstående begränsningar gavs intagna möjligheten att kunna ha videomöten med närstående barn. Intagna fick också kostnadsfri telefoni under en tid, och därefter sänkta priser.

48 Definitioner av de olika åtgärderna finns i samband med tabellerna 17:40-41 i avsnitt 17

Särskilda utslussningsåtgärder

Det finns fyra så kallade särskilda utslussningsåtgärder48: - frigång, - utökad frigång, - halvvägshus och - vårdvistelse.

Förväntad effekt: De särskilda utslussnings-åtgärderna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att förebygga återfall i brott. Resultatindikatorer: - andel frigivna under året som frigavs med en

särskild utslussningsåtgärd49

- antal hävda särskilda utslussningsåtgärder50

Målet för intagna i säkerhetsklass 1 är att de ska förbereda sin frigivning genom successiv placering i anstalt i lägre säkerhetsklass. Därför förekommer det normalt inte att intagna friges med särskild utslussningsåtgärd från en anstalt i säkerhetsklass 1. Från en anstalt i säkerhetsklass 2 är detta mer normalt förekommande. I säkerhetsklass 3 är grundprincipen att frigivning genomförs med särskild utslussningsåtgärd. Även strafftiden har betydelse. Vid kortare strafftider kan det vara svårt att hinna med att förbereda för en placering i utslussningsåtgärd. Andelen frigivna med särskild utslussningsåtgärd i förhållande till frigivna från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över låg på samma nivå som 2019.

Tabell 3:6 Andel intagna som frigivits med särskild utslussningsåtgärd I förhållande till antal frigivna från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över 2018 2019 2020

Antal frigivna från anstalt 2 631 2 824 3 014 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 863 892 961 Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 33% 32% 32%

Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning, inklusive könsindelning finns i tabell 17:41 i avsnitt 17.

49 Tabell 17:41 i avsnitt 17 50 Tabell 17:40 i avsnitt 17


49


Diagram 3:6 Andel frigivna med särskild utslussning

Källa: KVR

Om klienten inte rättar sig efter uppsatta villkor för utslussningsåtgärden kan den hävas. Antalet hävda särskilda utslussningsåtgärder ökade under 2020, men från en låg nivå51. Kriminalvårdens ambition var att öka särskilda utslussningsåtgärder (exklusive frigång) med 15 procent under första halvåret, i syfte att frigöra anstaltsplatser och för att främja klienters åter-anpassning till samhället. Det kan uppnås både genom att öka antalet klienter i särskild utsluss-ningsåtgärd och genom att förlänga tiden i åtgärd. På grund av de begränsningar som pandemin inne-bar förlängdes uppdraget till att gälla hela året. För att bidra till att nå målet fanns en expertpanel till-gänglig för att kunna diskutera enskilda ärenden. Ansträngningarna innebar en viss ökning av antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd, men inte i paritet med det uppsatta målet. Anledningen bedöms vara pandemins påverkan och det är troligt att antalet hade minskat utan de särskilda insatserna.

Pandemin innebar att det var svårare att hitta sysselsättningsplatser för de klienter som kan placeras i halvvägshus eller utökad frigång, då verksamheter stängde eller inte tog emot enligt tidigare planering. Samhällstjänstplatser nyttjades till viss del för att kunna möjliggöra utslussnings-åtgärd enligt planering och behov. För att minska risken för smittspridning ställdes dessutom all frigång in. Vidare innebar permissionsstoppet (se ovan) att det för vissa klienter saknades underlag att bedöma förutsättningar för särskilda utsluss-ningsåtgärder. Kriminalvården tog bort kravet på att permissioner måste genomföras för att kunna få en särskild utslussningsåtgärd, men i vissa fall


var det svårt att göra en tillräckligt bra riskbedöm-ning på annat sätt.

Inslussningsgrupper

Inslussning handlar om tidig och samordnad planering av insatser för klienter som ska friges villkorligt. Försöksverksamheten med inslussning bedrevs vid tre frivårdskontor och avslutades i juni 2020. Brottsförebyggande rådet har utvärderat försöksverksamheten och konstaterar att för få klienter inkluderats för att långtgående slutsatser ska kunna dras. Kriminalvårdens kunskap om effektiv samverkan med externa aktörer har stärkts under projekttiden.

Ett projekt startades för att sprida kunskaper och erfarenheter från försöksverksamheterna. Projektet kommer att pågå till och med utgången av 2022 och innebär att de tre frivårdskontor som ingick i försöksverksamheten delar med sig av sina erfarenheter till tre nya kontor i form av mentor-skap. I projektet ska även Brottsförebyggande rådets utvärdering omhändertas.

Samarbete med Arbetsförmedlingen

Kriminalvården och Arbetsförmedlingen samarbetar för att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden. Samarbetet finns på landets samtliga anstalter och frivårdskontor. Samarbete sker också i Krami, en samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och aktuell kommun som under 2020 bedrevs på ett knappt tjugotal orter runt om i landet. Krami handlar om att personer som på grund av sociala problem haft svårt att komma in på arbetsmarknaden ska få hjälp att finna, få och behålla ett arbete.

Under 2020 genomfördes en översyn av Krami. Anledningen var de betydande utmaningar som båda myndigheterna står inför; reformeringen av Arbetsförmedlingen och Kriminalvårdens mycket ansträngda platssituation med följdverkningar på ekonomin. I översynen gjordes en genomlysning av verksamheten som ska tjäna som ett kunskaps-underlag i det fortsatta myndighetssamarbetet med målgruppen. Översynen visar att medarbetarna ser den konkreta samlokaliserade verksamheten mellan de tre myndigheterna som central för att skapa förutsättningar för Krami-deltagaren att finna, få och behålla ett arbete. Översynen tog även upp pandemins påverkan på Krami, som har varit betydande. Kortsiktigt innebar pandemin att arbetet genomfördes digitalt i större utsträckning och med färre deltagare, vilket påverkade


50


ledtiderna. De långsiktiga följderna är svåra att bedöma.

3.5 FRIVÅRDENS INSATSER FÖR UNGA

Kriminalvården ska enligt regleringsbrevet redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka utvecklingsområden som myndigheten har identifierat inom detta område.

Generellt särskiljer frivården inte insatser efter ålder, utan ser till individens risk för återfall i brott och kriminogena behovsområden. En del insatser kan dock vara aktuella för unga, särskilt med koppling till kriminella nätverk. Här är några exempel:

Försöksverksamheten med inslussningsgrupper i Göteborg har haft fyra klienter under 21 år, varav två tillhörde kriminella nätverk. Insatsen är ett bra exempel på samverkan mellan socialtjänsten, Polisen och Kriminalvården med flera (se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser ovan).

Behandlingsprogrammet Entré riktar sig bland annat till personer med koppling till organiserad brottslighet. Kriminalvården har dock inte följt upp hur många unga som nås av denna insats. Regeringsuppdraget om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöver-trädare under 18 år fortsatte under 2020 (se vidare avsnitt 2.2 under Personutredningar). Under 2020 var det dock inga ärenden i försöksverksamheten som var aktuella för personutredning. Det stora utvecklingsområdet för frivården när det gäller unga är den nya påföljden ungdomsövervakning, som förbereddes intensivt under 2020. Målgrup-pen (personer från 15 och upp till 18 år) är en åldersgrupp som frivården tidigare endast har mött undantagsvis. 2019 hade frivården 17 klienter under 18 år som verkställde en frivårdspåföljd52. Implementeringen kräver nytt systemstöd, nya föreskrifter, handböcker med mera, vilket började förberedas under 2020. En viktig del i förberedel-serna var samverkan. Samverkan med social-tjänsten kommer att vara en grundläggande förut-sättning för verkställande av påföljden. Samverkan med andra instanser kommer också att behöva utvecklas, till exempel med Polisen.

52 Kriminalvård och statistik 2019 (KOS), beställnings-nummer 4460. KOS 2020 publiceras senare i vår.

51

RESULTATREDOVISNING 4. TRANSPORTVERKSAMHET

52


4. TRANSPORTVERKSAMHET Kriminalvården utför transporter av egna klienter och åt andra myndigheter, kommuner och regioner, både inom och utom landet. Nästan alla transpor-ter inom Sverige genomförs med bil, medan transporter utom Sverige nästan alltid sker med flyg. Detta avsnitt redovisar resultatet i transport-verksamheten, och omfattar även transporter enligt 6 § Kriminalvårdens instruktion.

Kriminalvården transporterade cirka 90 000 klienter53 under 2020, varav cirka 3 300 utrikes (främst migrationsärenden). Inrikes resor består av lokala häktes- och anstaltstransporter, nationellt planerade kriminalvårdstransporter och transpor-ter åt andra myndigheter, kommuner eller regio-ner. De flesta transporter utförs av Kriminalvår-dens nationella transportenhet (NTE), men lokala transporter utförs även av anstalter och häkten.

Diagram 4:1 Fördelning av antal transporterade klienter 2020

Källa: TPS, Lift och Levut.

Samlad bedömning av transportverksamheten

Kostnaden för både inrikes- och utrikesverksam-heten blev lägre än planerat, såväl när det gäller transporter av kriminalvårdsklienter som transpor-ter åt andra myndigheter, kommuner och regioner. Anledningen var de reserestriktioner som covid-19-pandemin innebar. Kostnaden per transpor-terad klient inrikes ökade, bland annat beroende på ökade servicenivåer till följd av överenskommelsen med Polisen. Även för utrikesverksamheten ökade

53 Siffran avser inte unika personer; en person kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle.

kostnaden per transporterad klient men inte lika mycket. Trots pandemin var antalet utrikes-transporter under 2020 cirka 65 procent av antalet under 2019. Detta i ett läge med begränsade inresemöjligheter samt en flygbransch som gått ner mycket kraftigt. Det kunde uppnås bland annat genom att öka andelen transporter med inhyrda flygplan. Under omständigheterna bedöms detta som ett mycket bra resultat.

Kvalitetsmässigt kan konstateras att de inrikes transporterna påverkades negativt av tre faktorer. För det första byttes systemstödet ut i början av året vilket försvårade möjligheterna att ha kontroll över beställningar och prioriteringar under drift-sättningsperioden. För det andra innebar pande-min att ett stort antal transporter inte blev av, främst under mars och april. Slutligen införde Mig-rationsverket ett förbud för sina medarbetare att visitera klienter inför transport. Det innebar att många transporter lämnades över till Kriminalvår-den med kort varsel, vilket inte kunde tas omhand.

Överenskommelsen med Polisen innebar ett lägre resursutnyttjande än planerat, men servicenivån bedöms ha varit mycket bra. Lösningen och samarbetet med Polisen fungerade mycket väl och utförda inrikestransporter åt Polisen har ökat kraftigt under året. Nu ligger utmaningen i att öka resursutnyttjandet utan att sänka servicenivån.

Säkerhetsmässigt var det ett mycket bra resultat att inte en enda rymning genomfördes av de 90 000 klienter som transporterades under 2020. Däremot väcker det viss oro att försöken ökade. Att undvika våldssituationer helt i denna verksamhet är näst intill omöjligt, och därför är bedömningen att antalet rapporterade hot- och våldsincidenter låg på en rimlig nivå. (Se vidare avsnitt 5.1 Uppföljning av säkerhetsläget.) Kriminalvården tar dock dessa händelser på största allvar även fortsättningsvis och agerar utifrån den samlade information vi har.


53


4.1 INRIKESTRANSPORTER

Kriminalvårdens inrikestransporter presenteras i ett avsnitt om lokala transporter och ett om övriga inrikestransporter.

Lokala transporter

Lokala transporter utförs dels av medarbetare i anstalter och häkten och dels av NTE som utför häktestransporter.

Det vanligaste exemplet på en lokal transport är när en klient ska inställa sig i en lokal domstol. En transport till häktning och huvudförhandling sker inte alltid med bil. Ibland kan Kriminalvårdens medarbetare gå med klienten till tingsrättssalen som i vissa fall ligger i samma hus som häktet, vil-ket också räknas som en transport. En annan typ av transport är när förhandlingar i domstol sker via videolänk. Det blir allt vanligare vilket ytterligare minskar behovet av transport med bil. Däremot krävs nästan lika mycket personaltid, eftersom medarbetarna är med under förhandlingen.

Mått54: - antal klienter som transporteras av anstalter och häkten lokalt. - antal klienter som transporteras av NTE lokalt

Det totala antalet lokala transporter minskade under 2020, och uppgick till drygt 40 000. För de transporter som utförs av anstalter och häkten är siffrorna inte kvalitetssäkrade på samma sätt som de transporter som utförs av NTE. Därför presen-teras endast ungefärliga siffror för det totala antalet lokala transporter. Cirka sjuttio procent av de lokala transporterna sker till förhandlingar i dom-stol (häktning, huvudförhandling och videoför-handling, som oftast avser häktning).

Diagram 4:2 Fördelning av lokalt transporterade klienter 2020

Källa: Levut Rubrikerna ”videoförhandlingar” och ”huvudförhandling” hade förväxlats i årsredovisningen 2019, vilket bör observeras vid en jämförelse.


Nästan 60 procent av de lokala transporterna sker inom anstalternas och häktenas ordinarie verk-samhet. Kostnaderna för dessa ingår i vårddygns-kostnaderna (se avsnitt 2.1 Häkte och 2.3 Anstalt).

Diagram 4:3 Lokalt transporterade klienter 2020

Antalet lokala häktestransporter som NTE utförde låg på samma nivå som 2019.

Tabell 4:1 Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget: Lokala häktestransporter*

2018** 2019 2020

Transporterade klienter 16 362 18 495 18 562

Totala kostnader (tkr) 142 949 157 589 168 077 Kostnad/ transporterad klient (kr) 8 737 8 521 9 055 Procentuell förändring:

Transporterade klienter 7% 13% 0%

Totala kostnader -2% 11% 7% Kostnad/ transporterad klient -9% -2% 6%

Källa: Levut och UBW. Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. ”Antal transporterade klienter” avser alltså inte unika klienter. Se även tabell 17:6 i avsnitt 17. Totala kostnader i denna tabell, tabell 4:3, 4:5 och 4:6 summerar till summa kostnader för transportverksamhet i tabell 17:1 i avsnitt 17. *Lokala häktestransporter som utförs av NTE på vissa orter. Kostnaden för lokala transporter som utförs av anstalter och häkten ingår i respektive vårddygnskostnad. **Jämförelsetalen för kostnader är ändrade, på grund av fel i tidigare årsredovisningar.

Den ökade beläggningen i häkte berodde till stor del på längre häktningstider snarare än ökat inflöde, varför antalet transporter inte ökade i proportion till antalet belagda platser. Kostnaderna ökade mer än volymerna, vilket ledde till ökade styckkostnader. De senaste årens föränd-ringar av transportverksamheten, främst på grund av transportövertagandet från Polisen, har gjort att Kriminalvården har svårare och svårare att dela upp kostnaderna mellan lokala och övriga inrikes-


54


transporter. Det finns därför risk för att kostnads-fördelningen inte är rättvisande. Inför nästa års-redovisning kommer Kriminalvården att se över vilka alternativ som finns för kostnadsfördelning eller alternativt slå ihop styckkostnadsredovis-ningen för inrikesresor.

Övriga inrikestransporter

Övriga inrikestransporter delas in i två huvud-kategorier:

Nationellt planerade kriminalvårdstransporter – Transporter av kriminalvårdsklienter som inte är lokala. Dessa innebär främst förflyttning mellan anstalter och häkten.

Transporter åt andra myndigheter, kommuner och regioner – Transporter av frihetsberövade på uppdrag av Polisen, Migrationsverket, Statens Institutions-styrelse, kommuner och regioner, oavsett om de utförs lokalt eller inte.

Diagram 4:4 Övriga inrikes transporterade klienter 2020

Mått: - antal kriminalvårdsklienter som transporteras i nationellt planerade kriminalvårdstransporter - antal klienter som transporteras åt andra myndigheter, kommuner och regioner

Antal inrikes transporterade klienter

Under 2020 utförde Kriminalvårdens nationella transportenhet totalt 46 307 inrikes transporter som inte var lokala häktestransporter.

Tabell 4:2 Övriga inrikes transporterade klienter Avser antal transporterade klienter 2018 2019 2020 Nationellt planerade kriminalvårdstransporter 25 209 26 138 24 630 Transporter åt andra enligt utlänningslagen 8 714 8 678 5 874

Övriga transporter åt andra* 11 487 11 856 15 803

Totalt 45 410 46 672 46 307

Källa: Lift och TPS. Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. ”Antal transporterade klienter” avser alltså inte unika klienter. Se även tabell 17:6 i avsnitt 17. * myndigheter, kommuner och regioner

De nationellt planerade kriminalvårdstransporterna minskade under 2020. Den främsta anledningen var att förflyttning mellan anstalter och häkten minskade för att undvika smittspridning på grund av pandemin. Det berodde även på att platsbristen var så stor att det var svårt att flytta intagna även om behovet fanns. Antalet transporter i kategorin åt andra myndigheter, kommuner och regioner ökade totalt.

Diagram 4:5 Fördelning av transporterade klienter åt andra myndigheter, kommuner och regioner

Källa: Lift och TPS *lagarna om psykiatrisk tvångsvård (LPT), rättspsykiatrisk vård (LRV), verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU)

De flesta inrikestransporter enligt utlänningslagen görs inför en utrikestransport. Eftersom antalet utrikes transporterade klienter minskade stort på grund av de reserestriktioner som pandemin orsakade, så minskade därför även antalet inrikes transporterade klienter enligt utlänningslagen. Det gällde främst under perioden mars till maj, därefter låg antalet på samma nivå som under 2019. Migra-tionsverket beställde samtidigt fler transporter än tidigare eftersom de kommit fram till att de inte hade befogenhet att visitera klienter. Kriminalvår-den var dock inte förberedd för att kunna omhänderta dessa beställningar fullt ut. Överenskommelsen med Polisen gjorde att Kriminalvården tog över fler transporter av anhållna och gripna från och med april, vilket innebar att den klientkategorin ökade kraftigt. Ansträngningarna för att minska spridningen av coronaviruset har också påverkat transportverk-samheten. De allra flesta transporter genomförs med endast en intagen per bil, och på grund av pandemin blev detta ännu vanligare eftersom en intagen per bil var nödvändigt vid misstänkt eller bekräftad smitta. Särskilt anpassade fordon placerades i Stockholm, Göteborg och Malmö för


55


att hantera inrikes transporter av smittade klienter. Nationella transportenheten bistod även övrig verksamhet genom att transportera skyddsutrustning till anstalter och häkten, it-utrustning till anstalter, häkten och frivårdskontor samt desinfektionsmedel till arbetsplatser inom hela Kriminalvården.

Kostnadsutveckling

Kostnaden per transporterad klient redovisas sammanslagen för de båda huvudkategorierna nedan. Transporter enligt utlänningslagen har exkluderats eftersom de ingår i uppdraget att hantera utvisningar och överföranden av krimi-nalvårdsklienter samt avvisningar och utvisningar av migrationsklienter, se avsnitt 4.2 Utrikestrans-porter.

Tabell 4:3 Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget: INRIKES transporter exklusive lokala häktestransporter Avser antal transporterade klienter 2018* 2019 2020 Nationellt planerade kriminalvårdstransporter 25 209 26 138 24 630 Åt andra myndigheter, kommuner och regioner** 11 487 11 856 15 803

Totalt 36 696 37 994 40 433

Totala kostnader (tkr) 347 881 359 993 417 701 Kostnad/transporterad klient (kr) 9 480 9 475 10 331

Procentuell förändring:

Transporterade klienter 17% 4% 6%

Totala kostnader 52% 4% 16% Kostnad/ transporterad klient 31% 1% 9%

Källa:Lift, TPS och UBW. Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. ”Antal transporterade klienter” avser alltså inte unika klienter. Se även tabell 17:6 i avsnitt 17. Totala kostnader i denna tabell, tabell 4:1, 4:5 och 4:6 summerar till summa kostnader för nationella transportenheten i tabell 17:1 i avsnitt 17. *Jämförelsetalen för kostnader är ändrade, på grund av fel i tidigare årsredovisningar. ** Exklusive inrikestransporter enligt utlänningslagen. Dessa inkluderas istället i styckkostnaderna för utrikes klienter.

Kostnaderna ökade under 2020, främst på grund av att personal hade rekryterats för att klara det fortsatta övertagandet av transporter från Polisen. I vissa fall användes inrikesflyg istället för bil för att flytta klienter, eftersom det rådde brist på över-nattningsplatser i häkte. Det bidrog också till ökade kostnader. Det totala antalet transporter ökade inte lika mycket som kostnaderna, vilket


innebar att kostnaden per transporterad klient ökade. Även om kostnaderna inte går att dela upp i redo-visningen mellan de båda kategorierna beräknade Kriminalvården att det utökade transportupp-draget kostade 138 miljoner kronor för 2020.

4.2 UTRIKESTRANSPORTER

Nästan åttio procent av de utrikes transporterade klienterna avser verkställande av avvisnings- och utvisningsbeslut som finansieras med anslaget Utresor för avvisade och utvisade. Resten finansieras med Kriminalvårdsanslaget och är främst transporter av kriminalvårdsklienter som har utvisning i domen eller som fått sin påföljd överförd till annat land (se avsnitt 2.4 Överförande av påföljd). Klienter som ska avvisas eller utvisas transporteras även inom landet, (1 394 kriminalvårdsklienter och 4 480 migrationsklienter under 2020). Dessa transporter räknas i den ekonomiska redovis-ningen som att de tillhör själva utrikestransporten. Kostnaderna ingår därför i kostnaderna per transporterad klient för utrikesverksamheten nedan, medan antalet redovisas som inrikes transporter enligt utlänningslagen, se avsnitt 4.1 Inrikestransporter.

Diagram 4:6 Inrikes och utrikes transporterade klienter 2020

Mått: - Utrikes transporterade klienter per beslutande

myndighet55

- Utrikes transporterade klienter indelat i

personalintensitet56

Transporterade personer och genomförda transporter utrikes

Antalet transporterade klienter och genomförda transporter minskade betydligt under 2020.



56


Tabell 4:4 Utrikes transporter

2018 2019 2020 Antal transporterade klienter* 4 684 5 090 3 281 Antal genomförda transporter 3 895 4 180 2 429

Källa: Lift. En mer detaljerad redovisning finns i tabell 17:42-44 i avsnitt 17. * Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter.

Minskningen var kraftigast för migrationsklienter och berodde på de resebegränsningar som infördes i samband med pandemin.

Diagram 4:7 Utrikes transporterade klienter 2016-2020

Källa: Lift.

Kriminalvårdens bedömning är att antalet utrikes transporterade migrationsklienter hade fortsatt att öka om det inte hade varit för pandemin. Under året infördes ett nytt arbetssätt som innebar att Kriminalvården bestämde ett datum i samråd med Polisen, och Polisen beställde transporter samlat till det datumet. Det underlättade under pandemin, då inhyrda plan användes i större utsträckning för uppdrag utan övernattning, som ett sätt att kunna genomföra en del transporter trots restriktionerna. När reguljärflygen ställdes in i början av pandemin bidrog Kriminalvården även med att låta personer boende i Norden följa med hem på myndighetens tomma flygstolar. 23 klienter kunde inte överlämnas vid slutdestina-tionen och följde därför med tillbaka till Sverige. Det var en ökning från 14 klienter 2019, vilket berodde på svårigheter i samband med pandemin. Den vanligaste orsaken till att en klient inte kan överlämnas är ofta att mottagarlandet inte accep-terar personen på grund av att handlingar saknas eller är bristfälliga, något som oftast ligger utanför Kriminalvårdens kontroll.

Kriminalvårdsklienter

Kostnaderna för utrikes transporterade kriminal-vårdsklienter minskade inte riktigt lika mycket som antalet transporterade klienter, vilket innebar att kostnaden per klient ökade.

Tabell 4:5 Prestationsmått transporter Kriminalvårdsanslaget UTRIKES 2018* 2019 2020

Transporterade klienter 954 939 725

Totala kostnader (tkr) 66 050 71 594 57 333 Kostnad per transporterad klient (kr) 69 235 76 245 79 080

Procentuell förändring:

Transporterade klienter -2% -2% -23%

Totala kostnader -4% 9% -20% Kostnad per transporterad klient -1% 11% 4%

Källa: Lift och UBW. Se även 17:6 och 17:42 i avsnitt 17. Totala kostnader i denna tabell, tabell 4:1, 4:3 och 4:6 summerar till summa kostnader för nationella transportenheten i tabell 17:1 i avsnitt 17. *Jämförelsetalen för kostnader är ändrade, på grund av fel i tidigare årsredovisningar.

Kostnaderna kunde hållas nere genom att perso-nalöverskottet delvis hanterades genom utlåning till anstalter och häkten under sommaren, och löpande till inrikesverksamheten. Rekrytering och tillfälliga placeringar flyttades fram eller pausades.

Migrationsklienter

Kostnaden per utrikes transporterad klient inom Migrationsverkets område fortsatte att öka.

Tabell 4:6 Prestationsmått transporter Migrationsanslaget

2018 2019 2020

Transporterade klienter 3 730 4 151 2 556

Totala kostnader (tkr) 247 606 290 415 182 100 Kostnad per transpor-terad klient (kr) 66 382 69 963 71 244 Procentuell förändring:

Transporterade klienter 15% 11% -38%

Totala kostnader 8% 17% -37% Kostnad per transporterad klient -6% 5% 2%

Källa: Lift och UBW. Se även tabell 17:1, 17:6 och 17:42 i avsnitt 17. Totala kostnader i denna tabell, tabell 4:1, 4:3 och 4:5 summerar till summa kostnader för nationella transportenheten i tabell 17:1 i avsnitt 17.

Minskningen av antalet utrikes transporterade klienter var betydligt kraftigare för migrationsklien-terna än för kriminalvårdsklienterna. Orsaken är att det till stor del var oeskorterade och enskilda


57


resor som minskade (se nedan), och dessa typer av resor är betydligt vanligare bland migrations-klienterna. För migrationsklienterna kunde personal-kostnaderna hållas nere genom utlåning till övrig verksamhet (se om transporter utrikes Kriminal-vårdsanslaget ovan).

Vid en oeskorterad resa följer Kriminalvårdens medarbetare endast med till flygplatsen och säker-ställer att resan påbörjas av klienten. Därefter avslutas transportuppdraget. Vid en enskild eller beledsagad resa utfärdar Kriminalvården biljetter, men klienten reser själv eller med en stödperson som inte är från Kriminalvården57.

Diagram 4:8 Antal utrikes transporterade migrationsklienter

Källa: Lift. Se även tabell 17:43 i avsnitt 17.

Andelen oeskorterade resor minskade rejält under 2020. Orsaken bedöms främst vara färre beställ-ningar från Polisen på grund av resebegränsningar-na, som var svårare att hantera för dessa typer av uppdrag. Uppdrag med medföljande personal kunde genomföras till viss del trots pandemin eftersom inhyrda plan har kunnat användas. Med inhyrda plan är det enklare att införa åtgärder för att minska risken för smittspridning och som kan godtas av inblandade länder.

57 Se även definitioner i samband med tabellerna 17:42-44 i avsnitt 17

Transporter där medarbetare från Polisen följt med

Medarbetare från Polisen följer med i de fall det föreligger en förhandlingssituation gentemot destinationslandet eller om det anses nödvändigt av bemanningsskäl.

Tabell 4:7 Utrikes transporter där medarbetare från Polisen följt med

2018 2019 2020 Antal transporter där medarbetare från Polisen följt med 176 131 53 Genomsnittligt antal medföljande medarbetare från Polisen 2,1 2,5 1,8

Källa: Lift. Se tabell 17:45, avsnitt 17 Antalet transporter där Polisen deltog minskade, vilket delvis berodde på ett lägre antal transporter generellt. Andelen transporter med polismed-verkan sjönk dock även något i förhållande till samtliga transporter med medföljande personal. Kriminalvården har ambitionen att medarbetare från Polisen inte ska behöva följa med, och under 2020 har vi haft tillräckligt med personal för att inte behöva polismedverkan av bemanningsskäl.

58

RESULTATREDOVISNING 5. SÄKERHET

59


5. SÄKERHET Kriminalvården arbetar med dynamisk säkerhet som en grund för verksamheten. Begreppet står för en helhetssyn på säkerhet, där olika delar samverkar. Avsnittet redovisar hur myndigheten verkar för att påfölj-der verkställs på ett säkert sätt enligt 2 § i Kriminalvårdens instruktion.

Den dynamiska säkerheten består av delarna:

- tillgängliga och utbildade medarbetare, - förhållningssätt och bemötande, - fysisk och teknisk säkerhet, - styrande dokument samt - placeringsprocessen.

Delarna ska vägas samman och anpassas på ett dynamiskt sätt efter säkerhetsnivån och de behov som för tillfället finns i varje häkte, anstalt, frivårdskontor eller inom transportverksamheten.

Kriminalvården har även fyra nollvisioner inom säkerhetsområdet; inga rymningar, inga droger, inga kriminella aktiviteter och inget våld, inga hot eller trakasserier accepteras, vare sig mot medarbetare eller mellan klienter.

Samlad bedömning av säkerhetsarbetet

Säkerhetsläget under 2020 präglades av ett alltmer ansträngt beläggningsläge, covid-19-pandemin och genomförda åtgärder som innebar att intagna i anstalter och häkten inte längre får ta emot pengar utifrån. Myndigheten har med anledning av detta varit i ett utmanande läge, men har ändå genom olika insatser lyckats bibehålla ett stabilt säkerhetsläge. Våra medarbetare har visat stor uthållighet och det är tack vare det gemensamma arbetet inom myndigheten som vi även för 2020 kan bedöma att säkerhetsläget var stabilt.

För att hantera de tre faktorer som nämns ovan inrättade Kriminalvården två incidentlednings-staber och en krisledningsstab. Den första incidentledningsstaben inrättades i början av året för att förebygga eventuella oroligheter på grund av missnöjet med att pengar inte längre kunde tas emot utifrån. Ändringen var nödvändig, eftersom det framkommit att de tidigare reglerna inte uppfyllde dagens krav på att kunna spåra penning-transaktioner.

Den andra incidentledningsstaben inrättades under våren för att bedriva arbetet med att förebygga och hantera eventuell smittspridning och reaktio-ner bland klienterna till följd av pandemin. Bland annat stoppades alla besök i anstalt och häkten, och möjligheterna till permission och fysiska

möten med frivårdsklienter begränsades kraftigt, se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. I sam-band med detta blev intagnas telefoni kostnadsfri för inrikes samtal då det bedömdes påverka säker-hetsläget positivt. Staben övergick under hösten till en samordningsgrupp i ordinarie verksamhet.

Krisledningsstaben inrättades under hösten för att driva på arbetet med att skapa fler platser i anstalter och häkten inom de närmaste två åren. De tillfälliga lösningar som togs fram (se vidare avsnitt 1.4 under Beläggning och platsutnyttjande) innebar stora ansträngningar för verksamheten. De bedömdes dock som nödvändiga eftersom säkerhetsarbetet och säkerhetsläget alltid är prioriterat vid förändringar.

Sammantaget ökade rapporteringen av hot och våld, både mot anställda och mellan intagna, framförallt när det gäller de mindre allvarliga incidenterna. Kriminalvården ser allvarligt på ökningen. Med hänsyn till det ökade antalet klienter som Kriminalvården hanterat i år samt de extraordinära utmaningarna myndigheten hanterat bedöms dock ökningen ligga inom det förväntade spannet. Rapporteringen av allvarliga och mycket allvarliga incidenter låg på en relativt stabil nivå jämfört med 2019. Inte heller inom frivården ökade rapporteringen inom de allvarligaste incidentkategorierna. Däremot framkom i uppföljningen att en viss attitydförändring i klienters bemötande mot personal verkar ha skett. Viss analys av detta tyder på att det är lättare att vara otrevlig eller till och med hota personal i samtal via telefon eller video, jämfört med vid ett fysiskt möte.

När det gäller säkerheten i förhållande till det omgivande samhället kan konstateras att inga rymningar genomfördes under året från häkte eller anstalt i säkerhetsklass 1 och 2. Däremot fortsatte antalet direktavvikelser från anstalter i säkerhets-klass 3 att öka. Riskreducerande åtgärder har tagits fram, och hänsyn tas fortfarande till Kriminal-vårdens uppdrag om samhällsskydd när intagna placeras i säkerhetsklass 3.


60


5.1 UPPFÖLJNING AV SÄKERHETSLÄGET

För att upprätthålla en god säkerhetsnivå i verk-samheten, särskilt med beaktande av den ansträng-da beläggningssituationen inventerade Kriminal-vården säkerhetshöjande åtgärder, som utveck-lades inom myndigheten under året. Bland annat inleddes en översyn för att ta hand om det stora behovet av personalutbildning som byggts upp i myndigheten. Kriminalvården genomförde också en översyn och inventering av bassäkerheten i verksamheten samt ett antal åtgärder för att för-stärka säkerheten i anstalter med säkerhetsklass 3. Ett sätt att snabbt kunna utöka antalet platser är att bygga så kallade moduler, det vill säga tillfälliga, enkla byggnader inom anstaltsområdet. Detta påbörjades under 2020 i säkerhetsklass 3. Säkerhetsfaktorer som ska beaktas för moduler i säkerhetsklass 1 och 2 analyserades och beslutades under året för att arbetet med att skapa modulerna ska kunna starta 2021. För att skydda medarbetare, klienter och tredje man från riskerna med pandemin togs ett stort antal nya instruktioner, rutiner och skyddsåtgärder fram. Dessa har även påverkat beläggningssituatio-nen och säkerhetsläget. Den kraftiga begräns-ningen av besök i anstalter och häkten innebar till en början en lättnad i beläggningsläget eftersom besöksrum kunde användas som bostadsrum. Andra beslut innebar istället minskade möjligheter att hålla nere beläggningen. Säkerhetsläget handlar till stor del om hur säker arbetsmiljön för medarbetare och miljön för intagna anses vara när det gäller hot och våld inom anstalt, häkte, frivård och transporter. Rappor-teringsbenägenheten kan variera och påverkas av flera faktorer. För att få en bättre bild av den reella hot- och våldssituationen används bland annat nationella lägesbilder som tas fram enligt särskilda metoder. Den viktigaste indikatorn är därför hur många och allvarliga de rapporterade incidenterna är, kombinerat med de lägesbilder som tas fram. En annan indikator på säkerhetsläget är före-komsten av droger, som bland annat påverkar risken för hot och våld. För att bedöma säkerheten för det omgivande samhället är antal rymningar och avvikelser från anstalt, häkte och transporter några av de viktigaste indikatorerna.

58 Tabell 17:46-48 i avsnitt 17

Rapporterade allvarliga hot- och våldsincidenter

De incidenter som sker rapporteras i incident-hanteringssystemet ISAP. Incidentrapporteringen används för att följa upp, återkoppla och förbättra säkerhetsarbetet. Incidenterna rapporteras i olika kategorier. Det som redovisas i årsredovisningen är kategorierna hot och våld mot medarbetare samt hot och våld mellan klienter. I årsredovisningen redovisas incidenterna uppdelade på hot respektive våld i de olika verksamheterna. Incidenterna rapporteras utifrån tre allvarlighets-grader; mindre omfattande, allvarliga och mycket allvarliga. Årsredovisningen fokuserar i huvudsak på incidenter som är rapporterade som allvarliga respektive mycket allvarliga. Utvecklingen av dessa mått presenteras i tabellerna 17:46-48. De inrapporterade incidenterna är av varierande allvarlighetsgrad även inom respektive kategori.

Förväntad effekt: Genom att arbeta systematiskt med en dynamisk säkerhet minskar risken för hot och våld. Det förväntas bidra till målet i 2 § i Kriminalvårdens instruktion att verkställa påföljder på ett säkert sätt. Resultatindikatorer: - Antal rapporterade allvarliga och mycket allvarliga händelser som innebär hot och våld mot medarbetare och mellan klienter i häkte, anstalt, frivård och transport av frihetsberövade personer.58

Den allra största andelen av rapporterade hot- och våldsincidenter återfinns i kategorin mindre omfattande. Även om varje händelse bedöms som mindre allvarlig så säger de något om miljön för medarbetare och klienter. Antalet rapporteringar i denna kategori ökade generellt under 2020. En anledning bedöms vara att intagna i anstalter och häkten inte längre fick ta emot pengar utifrån sedan slutet av februari 2020. Det innebar ett stort missnöje, och kan ha bidragit till en ökad rapportering av hot och våld mot medarbetare. En annan anledning till ökningen av mindre om-fattande incidenter kan vara de kraftiga begräns-ningar av både permissioner och besök som in-fördes för att minska risken för smittspridning i samband med pandemin. Flera åtgärder genom-fördes för att underlätta situationen. Bland annat gavs intagna möjligheten att kunna ha videomöten


61


med närstående barn. Intagnas telefoni blev kost-nadsfritt för inrikes samtal i samband med att besök och permissioner stoppades och det för-längdes att gälla året ut. Anledningen är att detta bedöms ha påverkat det generella säkerhetsläget positivt. Se även avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. Även antalet inrapporterade incidenter i kategorin otillåten påverkan har ökat 2020. Kriminalvården har identifierat ett antal aktörer som har för avsikt att med hot eller våld påverka myndighetens beslut. Otillåten påverkan riktas även mot enskilda medarbetare i syfte att förändra deras förhållnings-sätt mot klienterna. En ökad mängd incidenter med hot, våld och otillåten påverkan medför stora risker i säkerhetsarbetet. Detta eftersom det kan leda till ett förändrat beteende och att rutiner förbises av såväl den klientnära personalen som av beslutsfattare. Under året har utbildningsinsatser rörande otillåten påverkan genomförts i myndig-heten, vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till att ökningen på rapporter är så stor.

Allvarligt hot och våld mot medarbetare59

Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebar hot mot medarbetare i häkte och anstalt låg på samma nivå som 2019. Däremot ökade antalet rapporterade allvarliga våldsincidenter mot medarbetare i häkte och anstalt med ett fyrtiotal incidenter. Utöver den höga beläggningen bedöms ökningen bero på att intagna inte längre fick ta emot pengar utifrån samt begränsningen av permissioner och besök, som beskrivits ovan. När det gäller frivårdens verksamhet rapporterades fortfarande mycket få allvarliga händelser som innebar hot och våld mot medarbetare. Däremot fanns tecken på att den ökade användningen av digitala möten gjorde klienterna något mer benägna att uppträda otrevligt och hotfullt än vad de tidigare varit vid fysiska möten.

Allvarligt hot och våld mellan klienter60

Det är i anstalt som flest allvarliga händelser som innebär hot och våld mellan klienter rapporteras, troligen på grund av att det är där de intagna spenderar störst del av sin tid i gemensamhet. De allvarliga incidenterna minskade i anstalt. I häkte låg rapporteringen av allvarliga hot mellan klienter på samma nivå som 2019, medan allvarligt våld mellan klienter ökade, dock från en låg nivå.

59 Se tabell 17:46 i avsnitt 17 60 Se tabell 17:47 i avsnitt 17

Inom frivården rapporterades endast två allvarliga hot mellan klienter och en incident med allvarligt våld mellan klienter.

Allvarligt hot och våld under transport61

Allvarliga händelser vid transporter som utförs av häkte och anstalt ingår i rapporteringen ovan. För transporter som utförs av nationella transport-enheten låg antalet rapporterat allvarligt hot och våld mot medarbetare på ungefär samma nivå som 2019. Av rapporterade hot- och våldshändelser mot medarbetare handlade ungefär en fjärdedel om hot och våld från en utomstående person. Det kan också konstateras att antalet transporterade migrationsklienter sammanlagt minskade med nästan 40 procent (se avsnitt 4 Transportverksamhet). Även om externa klienter (där migrationsklienter ingår) är en liten andel av alla transporterade klienter så står de för ungefär hälften av alla vålds-relaterade incidenter.

Rymningar och avvikelser

Huruvida en incident klassas som en rymning eller avvikelse beror på nivån av kontroll den intagne står under vid tiden för incidenten. Direktrymning innebär att en intagen som är placerad i en anstalt i säkerhetsklass 1-2 eller på ett häkte tar sig ut därifrån. En klient som rymmer från permission som är bevakad av personal är också att betrakta som rymning (kategorierna ”Övriga rymningar från häkte”, samt del av kategorin ”Avvikelser och övriga rymningar från anstalt” i tabellen nedan). Direktavvikelse innebär att en intagen som är placerad i en anstalt i säkerhetsklass 3 tar sig ut från anstalten. En anstalt i säkerhetsklass 3 har inget direkt rymningshinder såsom staket eller mur. En intagen som inte återvänder från en permission på egen hand är att betrakta som en avvikelse (ingår i kategorin ”Avvikelser och övriga rymningar från anstalt” nedan).62

Ingen direktrymning inträffade under 2020, medan antalet direktavvikelser från anstalter med säker-hetsklass 3 ökade under 2020.

61 Se tabell 17:48 i avsnitt 17 62 Se även definitioner i avsnitt 17 vid tabellerna 17:46-51.


62


Tabell 5:1 Rymningar och avvikelser

2018 2019 2020

Direktrymningar från häkte 0 0 0

Övriga rymningar från häkte 1 3 0 Direktrymningar från anstalt (säkerhetsklass 1 och 2) 1 0 0 Direktavvikelser från anstalt (säkerhetsklass 3) 31 28 46 Avvikelser och övriga rymningar från anstalt 95 74 58

Källa: KVR. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 17:49-50 i avsnitt 17. Där finns även definitioner.

Antalet direktavvikelser har ökat något de senaste åren, och under 2020 var ökningen relativt stor.

Diagram 5:1 Antal direktavvikelser


Det höga beläggningsläget bedöms inte påverka sannolikheten för direktrymningar från säker-hetsklass 1 och 2. Däremot kan det ansträngda beläggningsläget i kombination med åtgärder för att minska risken för smittspridning av covid-19 ha påverkat det ökade antalet direktavvikelser från säkerhetsklass 3. Beläggningssituationen under 2020 innebar ytterligare behov av att placera fler intagna i anstalter med säkerhetsklass 3 för att skapa utrymme att placera intagna i säkerhetsklass 1 och 2. En omplacering från säkerhetsklass 2 till 3 kräver normalt bland annat att den intagne genomfört permission på egen hand som varit utan anmärkning. Eftersom möjligheten till permission kraftigt begränsades under 2020 för att minska risken för smittspridning valde Kriminal-vården att godkänna omplaceringar från säkerhets-klass 2 till 3 utan att den intagne hade genomfört permission på egen hand. Istället togs hänsyn till andra bedömningar om behov av kontroll. Hänsyn tas dock fortfarande till Kriminalvårdens uppdrag om samhällsskydd när intagna placeras i säkerhets-klass 3.

Beslutet om dessa tillfälliga ändringar förväntades medföra konsekvenser för säkerhetsläget i anstal-ter med säkerhetsklass 3. Det var dock ett med-vetet risktagande som bedömdes som nyanserat och nödvändigt utifrån beläggningsläget. Åtgärder genomfördes i säkerhetsklass 3, som ett led i att bibehålla ordning och säkerhet, men det går inte att utesluta att den ökning av direktavvikelser som skett i år till viss mån är en följd av förändringarna i processen för omplacering till lägre säkerhetsklass. Antalet avvikelser och övriga rymningar från anstalt fortsatte att minska under 2020.

Diagram 5:2 Antal avvikelser och övriga rymningar från anstalt


Kategorin avser främst avvikelser i samband med utevistelse. Ingen rymning genomfördes under 2020. Det var framförallt avvikelser vid permission som minskade kraftigt, vilket berodde på att betydligt färre permissioner genomfördes med anledning av pandemin. Avvikelser från vårdvistelser var istället 20 fler än under 2019. Avvikelser från permissio-ner och vårdvistelser bedöms vara ofrånkomliga eftersom utslussningsarbetet alltid innebär ett visst mått av risktagande. För första gången på länge lyckades ingen klient rymma från transport under ett helt år. Däremot stoppades fler rymningsförsök än tidigare år från nationella transportenhetens transporter, vilket kommer att analyseras särskilt. Precis som när det gäller allvarliga våldshändelser (se Hot och våld under transport ovan) så utgör externa klienter en liten andel av alla transporterade klienter, men står för en stor andel av rymningsförsöken.


63


Drogprevention i anstalt och häkte

Nästan tre av fem intagna bedöms ha haft problem med någon form av missbruk innan frihetsberövandet. Problemen är något vanligare bland män än kvinnor. Förutom hälsoriskerna innebär användning av narkotika eller andra hälso-farliga varor bland annat att beteenden ändras och att risken för hot och våld ökar. Kriminalvården har därför en nollvision när det gäller droger och ska kunna erbjuda de intagna en stödjande miljö utan överhängande risk för återfall.

Antalet tillfällen som narkotika påträffades i anstalter och häkten minskade 2020.

Tabell 5:2 Misstänkt narkotika Avser antal tillfällen som misstänkt narkotika har hittats 2018 2019 2020

Misstänkt narkotika* 407 532 511 Källa: ISAP * Jämförelsetalen för 2018 och 2019 har ändrats på grund av att nya kategorier av tillfällen då misstänkt narkotika kan påträffas har lagts till jämfört med tidigare årsredovisningar. De nya kategorierna tillkom 2018 och har tidigare exkluderats för att behålla jämförbarheten med tidigare år.

Tillgången till narkotika bedöms ligga på en fort-satt låg och sjunkande nivå. Restriktionerna kring besök och permissioner på grund av pandemin innebar att tidigare etablerade införselvägar av narkotika genom besök och vid återkomst från permission inte kunde användas. Den nationella drogscreeningen indikerade en lägre förekomst av de traditionella narkotika-klassade drogerna än tidigare. Kriminalvården har numera goda möjligheter att söka och detektera de flesta av de traditionella narkotikaklassade droger-na. Vid den nationella drogscreeningen deltog 43 av 45 anstalter. Ungefär 21 procent av de intagna som var inskrivna där vid tillfället ingick i provtag-ningen. Av de 937 analyser som genomfördes visade resultatet på en mycket låg förekomst av de illegala substanser som ingick i analysen.

5.2 ARBETET MED DEN DYNAMISKA SÄKERHETEN

Det har varit särskilt viktigt att upprätthålla det dagliga dynamiska säkerhetsarbetet i en tid av mycket hög beläggning och pågående pandemi.

Tillgängliga och utbildade medarbetare

Medarbetarna ska ha rätt utbildning och rätt förut-sättningar för sina arbetsuppgifter. Det innebär att medarbetare i den klientnära verksamheten har möjlighet att befinna sig där klienterna är och arbeta med ett gott förhållningssätt med lika-behandling och högt säkerhetsmedvetande i fokus.

För att minska risken för smittspridning av covid-19 pausades Kriminalvårdens grundutbildning från mars till och med augusti. Vissa verksamhets-kritiska utbildningar, exempelvis utbildning för utredare för verkställighetsplanering och för larmchefer, genomfördes ändå, men på distans. Vissa andra utbildningar krävde dock fysiskt genomförande, och i dessa fall genomfördes åtgärder för att minska risken för smittspridning. Se vidare avsnitt 7.2 Personalutbildning. Allt detta påverkade förutsättningarna för en god dynamisk säkerhet genom att verksamheten hade färre grundutbildade medarbetare än beräknat. Det kommer ta tid att komma ifatt med utbildningar som inte kunde genomföras under utbildnings-stoppet. De justeringar som gjordes i vissa utbild-ningsmoment för exempelvis nödvärn och laga befogenhet, för att hindra smittspridning, innebar att ett antal medarbetare inte fick riktigt den utbildning som var tänkt. Justeringarna kan ha påverkat resultatet av färdighetsträningen som de praktiska momenten syftar till att ge. Vilken effekt dessa justeringar har haft behöver följas upp ytterligare. Under hela 2020 behövde Kriminalvårdens med-arbetare i det klientnära arbetet fatta och upprätt-hålla många omfattande och ingripande beslut som var negativa för klienterna, på grund av att intagna inte längre fick ta emot pengar utifrån, det ansträngda beläggningsläget och covid-19-pande-min. Detta i en omfattning och med en intensitet som Kriminalvården inte varit med om på många år. Detta har lett till att medarbetare fått arbeta hårdare för att hantera reaktioner från intagna och upprätthålla säkerheten

Förhållningssätt och bemötande

Det dynamiska förhållningssättet är en bas för det klientnära arbetet. Medarbetarna ska vara bra på att kommunicera och ha ett förhållningssätt som kan anpassas efter situationen. Förhållningssättet ska kunna understödja både det återfallsföre-byggande arbetet samtidigt som säkerheten upprätthålls.


64


Arbetet med att öka antalet omplaceringar till lägre säkerhetsklass på grund av den höga beläggningen innebar risk för negativa reaktioner från de intag-na. Det medförde högre krav på ett gott förhåll-ningssätt och bemötande från medarbetarna. Det gjordes vissa avsteg från normeringen av säker-hetsbedömningarna inför placering i lägre säker-hetsklass, på grund av det ansträngda beläggnings-läget. Se vidare under avsnittet Styrande dokument nedan. Restriktioner med anledning av pandemin medförde också svårigheter i säkerhetsbedöm-ningarna inför nedklassning, eftersom permissio-ner inte kunde genomföras, se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. Permissioner som genom-förts på egen hand utan anmärkning brukar annars vara en förutsättning för omplacering till en anstalt med säkerhetsklass 3.

Förslag på riskreducerande åtgärder togs fram, för att motverka ovanstående negativa effekter. De föreslagna åtgärderna omfattade bland annat en översyn och omhändertagande av det ökade utbildningsbehovet av medarbetare med anledning av kapacitetsökningen, en extra inventering och översyn av bassäkerhetsarbetet samt ett förändrat säkerhetsarbete i anstalter med säkerhetsklass 3.

Organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld

Med utgångspunkt i Kriminalvårdens strategi för arbetet mot organiserad brottslighet, våldsbejakan-de extremism och hedersrelaterad brottslighet formerades ett myndighetsteam under 2020. Teamet ska effektivisera och utveckla arbetet mot organiserad brottslighet och i vissa delar arbetet mot våldsbejakande extremism.

Regeringsuppdraget om utvecklat arbete mot våldsbejakande extremism63 slutredovisades under 2020. Under året fastställde Kriminalvården en strategi för arbetet mot organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och hedersrelaterad brottslighet. Strategin bygger till stor del på de erfarenheter och kunskaper som myndigheten förvärvat inom regeringsuppdraget mot vålds-bejakande extremism. Kriminalvården arbetar även med att uppdatera en litteraturöversikt om vålds-bejakande extremism i kriminalvård. Samverkan och samarbeten som uppkommit inom ramen för regeringsuppdraget har fortsatt. Ett exempel är Europeiska Kommissionens projektbaserade sam-arbete Radicalisation in Prisons där Kriminalvården deltar tillsammans med justitiedepartementet.

63 Ju2016/06988/KRIM och Ju2017/08663/KRIM

Rådande beläggningsläge minskade möjligheten att separera klienter, vilket till viss del bedöms ha försämrat förmågan något när det gäller att upp-märksamma och ingripa mot radikalisering i anstalt. Kriminalvården gör dock bedömningen att radikalisering i anstalt inte utgör ett stort eller vanligt förekommande problem. Av de intagna som kunde kopplas till våldsbejakande extremism var den största gruppen kopplad till våldsbejakan-de islamism, även om gruppen minskade något. Däremot minskade inte antalet intagna som bedöms kunna och vilja radikalisera medintagna. Antalet klienter som kopplas till våldsbejakande högerextremism ökade.

En myndighetsgemensam satsning mot organise-rad brottslighet har pågått sedan 2009, och finns nu inskrivet i myndighetens instruktion sedan mars 2020. Underrättelseärendena i satsningen har under senaste sex åren i medeltal genererat knappt 90 intagna per år (totalt 530 klienter under dessa sex år). Det har företrädesvis handlat om intagna placerade i anstalter med säkerhetsklass 1 och 2. I siffrorna är inte förverkad tidigare utdömd vill-korlig frigivning eller samhällstjänst som misskötts och omvandlats till fängelse inräknat. Under 2020 steg antalet och underrättelseutbytet ökade i omfång och betydelse för Kriminalvårdens under-rättelsetjänst. Konflikter i gängmiljöer på utsidan får konsekvenser för säkerheten inne i häkten, anstalter och i frivården. Det dödliga våldet i kriminella miljöer var fortsatt högt i Sverige 2020. För att skapa en trygg och säker miljö för frihets-berövade klienter behövde Kriminalvården därför god kunskap om de klienter som är kopplade till ovan nämnda miljöer. Information om dem och deras nätverk användes framförallt i placerings-arbetet. Syftet var att undvika våld mellan klienter som beror på konflikter mellan olika grupperingar, men också att undvika konstellationer där den brottsliga verksamheten kan fortsätta. Den höga beläggningsgraden medförde dock att det var svårare att placera de intagna på ett sätt som förhindrar eller minskar dessa risker.

Även säkerheten i frivården påverkades av kon-flikterna mellan kriminella grupperingar. För att upprätthålla säkerheten för klienter och personal ska klienter som är i konflikt med varandra inte mötas när de besöker frivårdskontoren. Under året har ett antal klienter som tillhör frivården mördats som en del av det dödliga våldet mellan kriminella miljöer. Detta påvisar att det finns klienter i frivården som har en reell hotbild vilket är något


65


som Kriminalvården behöver hantera. Under 2020 förberedde myndigheten införandet av underrät-telseverksamhet i frivården. Införandet kommer att operationaliseras under första kvartalet 2021.

Fysisk och teknisk säkerhet

Den fysiska och tekniska säkerheten – främst teknik, utrustning, perimeterskydd och skalskydd64 – är basen för en god säkerhetsmiljö. Den fysiska säkerheten ska anpassas för varje anstalt, häkte, frivårds- och transportkontor. Tekniska lösningar ska bidra till en säkrare och tryggare miljö för medarbetare, klienter och besökare.

Arbetet med den långsiktiga planen för att höja det byggnadstekniska brandskyddet i anstalter och häkten fortsatte under 2020 och kommer att pågå under många år framåt. Cirka 40 procent av Kri-minalvårdens investeringar i förbättringsutgifter på annans fastighet avsåg brandskyddsåtgärder, se vida-re not 13 till balansräkningen i avsnitt 13 Noter. Brister upptäcks genom egna inventeringar, hyres-värdens inventeringar och vid räddningstjänstens tillsyner. Hittills har åtgärder genomförts på 20 anstalter och 10 häkten.

Samtidigt fortsatte de kontinuerliga förbättringarna av brandskyddet i form av bland annat utbild-ningar och förvaltning av brandtekniska system. Eftersom de intagna i de flesta fall inte kan utrym-ma själva är det organisatoriska brandskyddet ihop med tidig upptäckt av brand- och brandrök med hjälp av automatiska brandlarm lika viktiga som det byggnadstekniska brandskyddet.

Utbytet av det överordnade larmsystemet i tre av våra största anstalter med säkerhetsklass 1 pågår och beräknas vara slutfört under hösten 2021.

Styrande dokument

När regler inte följs kan säkerhetsrisker uppstå. Därför är förståelsen för syftet med verksamheten, ens egen roll och vilka regler som gäller viktiga för ett högt säkerhetsmedvetande. En viktig del i den dynamiska säkerheten är därför att medarbetarna ska känna till och följa de styrande dokument som gäller för verksamheten. De styrande dokumenten ska vara tydliga, rättssäkra, lättolkade, implemen-terade och vara ett stöd i det dagliga arbetet. Medarbetarna ska vara utbildade, ha goda kunska-per om styrande dokument samt ha förståelse för och insikt om varför ett styrande dokument finns.

64 Skalskyddet är en byggnads omslutningsytor; ytterväggar inklusive dörrar, portar, fönster och luckor, golv och tak samt

På grund av det ansträngda beläggningsläget gjor-de Kriminalvården tillfälligt vissa justeringar av normeringen av kontroll inför omplacering till lägre säkerhetsklass. De intagna prövades i mindre omfattning och under kortare tid inför förflytt-ningen. Detta för att fortare kunna frigöra platser i högre säkerhetsklasser där beläggningsläget var som mest kritiskt. Undantag fick också göras från regeln att permissioner på egen hand utan anmärk-ning bör vara en förutsättning för omplacering till lägre säkerhetsklass. Detta eftersom permissioner inte kunde genomföras på grund av pandemin. Se även avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser.

Kriminalvården inrättade en tillfällig incidentled-ningsstab för att hantera pandemin. Staben tog fram riktlinjer och styrande dokument för att säkerställa en enhetlig hantering av arbetet med att förhindra smittspridning. Normeringen var i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. När staben upplöstes fortsatte den nationella samordningen i ordinarie organisation för att samlat hantera pandemin inom myndigheten.

För att bibehålla och förbättra ett strategiskt och resultatinriktat säkerhetsarbete fastställde Krimi-nalvården en ny säkerhetsstrategi under 2020. Strategin bygger på visionen ”jag är säkerheten”.

Säkerhetsskydd och informationssäkerhet

Kriminalvården tog under 2020 fram en ny säker-hetsskyddsanalys utifrån den nya säkerhetsskydds-lagen (2018:585). Analysen redovisar de skydds-värden som finns i Kriminalvårdens verksamhet, mot vilka säkerhetshot de ska skyddas och vilka sårbarheter som finns i verksamheten. Analysen beskriver även nödvändiga åtgärder, på en över-gripande nivå. Kriminalvården arbetar även med att ta fram en säkerhetsskyddsplan som ska preci-sera åtgärderna. Planen ska fastställas under 2021.

En effekt av pandemin var att digitalisering kräv-des för flera funktioner vilket behövde genom-föras med bibehållen it- och informationssäkerhet. Kriminalvården utvecklade och normerade digita-liserade lösningar för att ersätta fysiska möten. Exempel är möten med frivårdsklienter, och möten mellan klienter och deras barn för att säker-ställa barns rättigheter. Vidare normerades hur arbete ska bedrivas i hemmiljö. Det omfattade en anpassad informationssäkerhet med hänsyn till den information som behandlas samt vilka videokom-munikationsverktyg som får användas inom myndigheten respektive med externa kontakter.

tillhörande larmsystem. Perimeterskyddet utgörs av murar eller stängsel runt hela området.

66

RESULTATREDOVISNING 6. INTERNATIONELL VERKSAMHET

67


6. INTERNATIONELL VERKSAMHET Kriminalvården får ett särskilt anslag65 för att ställa medarbetare till förfogande för freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt. Detta avsnitt är en återrapportering dels enligt Kriminalvårdens regleringsbrev och dels enligt den del regleringsbrevet för Biståndsverksamhet som avser Kriminalvården.

Samlad bedömning av internationell verksamhet

Covid-19-pandemin påverkade även Kriminal-vårdens internationella arbete. Myndigheten bedömer dock att verksamheten fortsatt kunde leverera under 2020. Kriminalvården bistod FN med utvecklingen av informationsmaterial för att bekämpa och minska smittspridningen i anstalter. Det globala kriminalvårdsnätverket Group of Friends of Corrections in Peace Operations fortsatte att utvecklas genom det nära samarbetet mellan Sveriges och Kanadas representation i FN samt Kanadas kriminalvård. Sverige hade fortsatt en hög andel kvinnor utsända.

Pandemin förhindrade merparten av de aktiviteter som planerades för de pågående Sida-finansierade projekten i Albanien och Kenya under året. Kontakterna och planeringen för 2021 kunde dock upprätthållas. Kriminalvården ser Sidas förläng-ning av projektsamarbetena i Albanien och Kenya som en bekräftelse på god kvalitet i myndighetens bilaterala utvecklingsarbete.

Kriminalvården är sammanfattningsvis nöjd med de framsteg som gjordes under 2020 trots de begränsningar som den pågående pandemin innebar.

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har i en rapport publicerad 2020 analyserat resultat, relevans och kostnadseffektivitet i svenska statliga myndigheters biståndsprojekt på Västra Balkan (2009–2018), i vilken det svenska rättsväsendets Albanienprojekt ingick. Utvärderingen visade bland annat att de mer framgångsrika projekten hade valt ett systemperspektiv, där målsättningen var att förbättra myndighetsutövningen hos flera samarbetspartners. Det gör Albanienprojektet genom att involvera polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Lärdomen är att ett projekt med ett systemperspektiv är svårt att utforma, men tycks

65 1:1 Biståndsverksamhet, ap. 20 Internationell civil krishantering – del till Kriminalvården 66 Tabell 17:52-53 i avsnitt 17

leda till bättre och mer hållbara resultat. Det unika mervärdet av samarbetet mellan tjänstemän lyftes fram i rapporten, och bidrog starkt till slutsatsen att andra aktörer inte skulle kunna bidra med samma värde och uppnå samma resultat. Det finns därför goda skäl för att Kriminalvården fortsatt kommer att vara en efterfrågad och betydelsefull aktör inom det bilaterala utvecklingssamarbetet.

6.1 EKONOMI

Mått66:

- antal missioner som Kriminalvården deltar i och kostnad per mission

- antal utlandsstationerade (sekonderade) personer och kostnad per årsarbetskraft

I snitt var drygt 14 årsarbetskrafter utlandsstatio-nerade 2020, jämfört med knappt 16 under 2019. Trots pandemin kunde samtliga medarbetare fort-sätta arbeta med sina uppdrag, men ungefär hälf-ten av dem arbetade på distans. Under 2020 var 20 medarbetare utlandsstationerade, vilket var sju färre jämfört med utgången av 2019. Minskningen berodde på att pandemin begränsade möjligheten att kunna sända ut nya medarbetare istället för de som återvände under året efter avslutat uppdrag.

Tabell 6:1 Prestationsmått utlandsverksamhet

kostnader i tkr* 2018 2019 2020 Utlandsstationerade medarbe-tare (UM), i årsarbetskrafter 18,5 15,6 14,4 Kostnad per årsarbetskraft** 1 584 1 723 1 644 Totala kostnader för UM 29 372 26 812 23 728 Insatsnära verksamhet 4 428 4 060 1 902 Förvaltningskostnader 3 928 5 000 6 047

Totala kostnader *** 37 728 35 872 31 677

Källa: UBW och sammanställning av årsarbetskrafter enligt placerings-avtalen. En mer detaljerad redovisning finns i tabell 17:53 i avsnitt 17. * Från och med denna årsredovisning anges bruttokostnader, för att anpassa redovisningen till övriga styckkostnadsredovisningar. Jämförelsetalen är omräknade. ** Beräknad på siffror som inte är avrundade ***Jämför tabell 17:1 i avsnitt 17


68


Förvaltningskostnaderna består till ungefär hälften av personalkostnader för administrativ personal på internationella enheten. Resten är gemensamma kostnader för Kriminalvårdens stödfunktioner. Kriminalvården förbrukade knappt 32 miljoner kronor av anslaget, vilket var mindre än 2019. Minskningen berodde främst på att en stor del av arbetet fick utföras på distans, på grund av pande-min, samt svårigheter att sända ut nya medarbeta-re. Det innebar att betydligt färre utlandstillägg betalades ut. Färre utbildningar ledde också till minskade kostnader.

Tabell 6:2 Prestationsmått utlandsverksamhet, procentuell förändring

2018 2019 2020 Utlandsstationerade medarbetare, årsarbetskraft 28% -16% -8%

Totala kostnader 33% -9% -12%

Kostnad per årsarbetskraft (tkr) 7% 9% -5% Källa: UBW och sammanställning av årsarbetskrafter enligt placeringsavtalen.

Eftersom kostnaderna minskade samtidigt som lika många årsarbetskrafter kunde användas minskade kostnaden per årsarbetskraft, räknat på utlandsstationerade medarbetare.

6.2 BEDÖMT MERVÄRDE

Kriminalvården ska enligt regleringsbrevet för anslag 1:1 Biståndsverksamhet67 redovisa bedömt mervärde till verksamheten.

Insatser inom ramen för FN m.m.

Kriminalvården är den kriminalvårdsorganisation i Europa som har deltagit med flest utsända i FN-insatser och under längst tid. Tidigt under pandemin arbetade Kriminalvården intensivt med att stödja FN i framtagandet av ett informations-paket för anstalter i kris- och konfliktdrabbade länder för att förebygga och hantera smittan. Paketet innehöll lättillgänglig och praktisk information i form av illustrationer, posters och checklistor, och översattes till ett dussintal olika språk. Materialet är ämnat för fängelseledning, personal och intagna och anpassat för personer med begränsad läs- och skrivkunnighet. Informationspaketet distribuerades snabbt och fick en god global spridning och uppmärksamhet. Kriminalvårdens syfte med informationen var att

67 Regeringsbeslut II:4, 2019-12-17, ap. 20 Internationell civil krishantering

bidra till att förhindra och minska smittspridning i utsatta och sårbara anstaltsmiljöer på olika håll i världen. Kriminalvården anser att den snabba responsen på förfrågan från FN visar att myndig-heten har god handlingskraft och flexibilitet för att kunna bidra i viktiga insatser även genom stöd på distans. I insatserna i Centralafrikanska republiken och i DR Kongo har samtliga sekonderade behållits i fält medan utsända till Somalia har arbetat i sina insatser från Sverige. I FN:s insatser finns kriminalvård med som en del av rättskedjan där vikten av att stärka rättsstatens principer är ett återkommande uppdrag för de bidragande medlemsstaterna. Svensk kriminalvård är ofta efterfrågad för sina medarbetares kompetens och förmåga att arbeta på ett rättssäkert sätt utifrån humanistiska värderingar. Kriminalvårdens arbete förväntas bidra till och stärka synen på Sverige som en stark förespråkare av mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Insatser inom ramen för EU

På grund av pandemin valde insatsen Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (EUPOL COPPS) att låta sina sekonderade med-arbetare arbeta på distans från hemländerna från och med mars. En av Kriminalvårdens två medarbetare i insatsen påbörjade därför sitt uppdrag på distans. Arbetet försvårades av pandemin men stannade inte av helt. Under året sekonderade Kriminalvården åter en medarbetare till Kosovo, vilket är första gången sedan 2013. Fokusområdet i båda insatserna är rättsstatsupp-byggnad. Mervärdet av att ha en kriminalvårds-komponent i insatserna är att säkerställa att hela rättskedjan tas i beaktande. Att finnas i flera EU-insatser ökar möjligheten att driva kriminalvårdsfrågor och inkludera kriminal-vårdsspecifika frågor i samtliga insatser inom EU:s civila krishantering.

Insatser inom ramen för OSSE68

Kriminalvården inledde under 2020 ett samarbete med Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR), som är en del av OSSE. Förhopp-ningen är att det i framtiden kommer att leda till ett tätare samarbete och att Kriminalvården på sikt kan sekondera medarbetare till organisationen. Samarbetet med ODIHR handlar bland annat om att ta fram en utbildning i Nelson Mandela Rules, en

68 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa


69


samling regler om hur intagna i fängelser ska behandlas. Mervärdet bedöms vara en större påverkan på det internationella arbetet utifrån dessa riktlinjer.

Insatsnära verksamhet

Under 2020 startade revideringen av manualen för den insatsförberedande utbildningen tillsammans med FN. Delar av den insatsnära verksamheten begränsades på grund av pandemin vilket istället innebar att andra delar kunde utvecklas. Tillsammans med Kanadas och Sveriges FN-ambassader i New York samt den kanadensiska kriminalvården har Kriminalvården under året arbetat fram ett förslag på en ny struktur av det globala kriminalvårds-nätverket Group of Friends of Corrections in Peace Operations. Förhoppningen är att det kommer att leda till en effektivare påverkan inom FN under kommande år. Målsättningen är att kunna bidra till att kriminalvårdsfrågor inkluderas på både politisk och operativ nivå inom FN. Ytterligare ett mål är att engagera fler medlemsländer samt att säker-ställa att de kan bidra med teknisk expertis till fredsfrämjande insatser Kriminalvården har sedan 2016 innehaft en strategisk placering vid FN i New York och sedan 2019 en strategisk placering vid EU i Bryssel. Syftet är att på längre sikt påverka de multilaterala organisationernas

arbete med policy- och metodutveckling inom kriminalvårdsområdet,

se till att frågorna prioriteras mer, se till att kriminalvård uppmärksammas och

beaktas vid utformningen och planeringen av insatser, samt

att stödja länder som vill och har behov av att utveckla sin kriminalvård, med särskilt fokus på konfliktdrabbade länder.

Placeringarna har bland annat resulterat i en ökning av antalet utlysta kriminalvårdstjänster inom EU:s civila krishanteringsinsatser. Ett annat resultat är en förbättrad samordning av kriminal-vårdsfrågorna inom FN:s insatser i de fall en fredsbevarande mission lämnar ett konflikt-drabbat land och andra aktörer tar vid.

6.3 KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET

Av Kriminalvårdens utsända under 2020 har drygt 60 procent varit kvinnor, vilket innebar att Kriminalvården för första gången sedan 2012 hade fler utlandsstationerade kvinnor än män vid utgången av året.

Diagram 6:1 Utlandsstationerade kvinnor och män 2012-2020

Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2014 Diagrammet visar totalt antal medarbetare som varit utlandsstationerade under respektive år.

Kriminalvården har på grund av pandemin inte haft några utbildningstillfällen. Även riktade insatser mot kvinnor som arbetar inom kriminal-vården i olika länder har begränsats av nedstäng-ningar. Den stora satsningen har varit på kvinnor utsända till insatser inom FN och EU. Resultatet av arbetet med kvinnor, fred och säkerhet redovisas vidare i den överenskomna matrisen för rapportering på Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolu-tioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020, se bilaga 2.

70

RESULTATREDOVISNING 7. KOMPETENSFÖRSÖRJNING

71


7. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kriminalvården har över 13 000 medarbetare över hela landet. De flesta arbetar i anstalt, häkte, frivård eller inom den nationella transportenheten. Basen utgörs av kriminalvårdare och frivårdsinspektörer, men det finns även till exempel sjukvårdare, programledare, lärare inom vuxenutbild-ningen, produktionsledare inom arbetsdriften och medarbetare med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och administration. Detta avsnitt är en redovisning av åtgärder för att säkerställa kompetensförsörjningen, enligt 3 kap 3 § Förordning om årsredovisning och budgetunderlag.

Samlad bedömning av kompetensförsörjningen

Överbeläggningen och pandemin gjorde att arbets-miljön för medarbetare och miljön för intagna var ansträngd, men Kriminalvården klarade personal-försörjningen trots den besvärliga situationen. Även om covid-19-pandemin har varit påfrestande och en svår kris att hantera hjälpte den paradoxalt nog även till att hantera överbeläggningen. En effekt var att det blev lättare att rekrytera genom den ökade arbetslösheten som följde på pandemin. En annan var att grundutbildningen pausades helt under en lång period för att minska risken för smittspridning, vilket ledde till att medarbetarna återvände till sina ordinarie tjänster. Det innebar i sin tur en välbehövlig förstärkning av medarbetare i anstalt och häkte. Att personalomsättningen minskade bedöms dock inte enbart ha varit en konsekvens av situationen på arbetsmarknaden. Den förbättrade match-ningen i rekryteringsprocessen kan också ha haft betydelse. En annan framgångsfaktor var den specialiserade rekryteringsorganisation som inrättades under våren. Den innebar även att implementeringen av kompetensbaserad rekrytering kunde genomföras med högre kvalitet. Ett förenklat ansökningsförfarande, förbättrade rutiner och systemstöd genererade en mer effektiv och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. Antalet ansökningar per tjänst ökade med mer än 60 procent jämfört med 2019 och kortsiktigt hade Kriminalvården inga svårigheter att rekrytera nya medarbetare inom de flesta yrken.

En viktig framgångsfaktor för att öka intresset och kunskapen om kriminalvård var det fortsatta arbetet med att besöka orter där rekrytering pågick med den utställningstrailer som lanserades 2018. En annan framgångsrik metod var att tjänsterna annonserades ut via Facebook, en satsning som gjordes under sommarjobbskampanjen och i region Stockholm. Kriminalvårdens bedömning är att en mix av insatser, skräddarsydda budskap och en under flera år upparbetad kännedom i målgrupperna resulterade i större intresse för Kriminalvården som arbetsplats. Som nämnts ovan minskade Kriminalvården kapaciteten för sin personalutbildning under 2020 för att minska risken för smittspridning av covid-19. Några utbildningar genomfördes på distans i digital form samtidigt som vissa verksamhets-kritiska utbildningar anpassades för att kunna genomföras med minimal risk för smittspridning. Kriminalvårdens grundutbildning pausades helt under våren för att återupptas under hösten, och då med ett antal försiktighetsåtgärder. Den sam-mantagna effekten är att utbildningstakten gått ner, och det kommer ta tid att hinna ifatt med de utbildningar som inte kunnat genomföras. En viktig del av arbetet med att stödja verksam-heten i frågor kring hanteringen av pandemin var medarbetarnas perspektiv. För medarbetarna handlade det om att kunna känna att arbetsplatsen var trygg och att minska risken för ohälsa och olycksfall.


72


7.1 PERSONALFÖRSÖRJNING

Utveckling av antal anställda och årsarbetskrafter

Antalet anställda vid årets slut hade ökat till 13 472 jämfört med utgången av 2019.

Tabell 7:1 Antal anställda

2018 2019 2020 Antal anställda 31 december 12 729 12 765 13 472 Medelantal anställda* 12 476 12 532 13 003

Källa: Heroma *Enligt definition i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (baserat på mätningar per 1 januari och per 31 december). Se även avsnitt 14 Sammanställning över väsentliga uppgifter.

Kriminalvården redovisar årsarbetskrafter indelade per verksamhetsgren och administration.

Tabell 7:2 Antal årsarbetskrafter, organisatorisk indelning

2018 2019 2020

Häkte 2 317 2 271 2 328

Anstalt 4 875 4 914 5 178

Frivård 1 117 1 057 1 049

Transportverksamhet 743 780 785

Administration* 940 915 953

Totalt 9 993 9 937 10 295 Källa: Heroma * Anställda vid huvudkontoret och regionkontoren.

Efter att ha minskat något under 2019 ökade antalet årsarbetskrafter återigen under 2020 med 358 till totalt 10 295. Ökningen avsåg i stort sett endast kriminalvårdare inom häktes- och anstalts-verksamheten, se tabell 17:62 i avsnitt 17. En orsak var att antalet platser utökades, se vidare avsnitt 1.4 under avsnittet Beläggning och platsutnyttjande. Det var de tidsbegränsade anställningarna som ökade medan antalet tillsvidareanställda låg på samma nivå som 2020, se tabell 17:63 i avsnitt 17. Det bedöms delvis hänga ihop med att grund-utbildningen ställdes in under stora delar av året på grund av pandemin, se vidare avsnitt 7.2 Personal-utbildning. En kriminalvårdare kan inte få en tills-vidareanställning utan fullgjord grundutbildning. Det innebar att medarbetare som normalt skulle ha gått över till en tillsvidareanställning efter

69 Enligt AgVFS 2003:7 A2 Förordning om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter om anställdas kompetenskategorier

avslutad grundutbildning istället fortsatte med tidsbegränsade anställningar. Vikariebehovet ökade också på grund av en ökad sjukfrånvaro och ett ökat övertidsuttag. Samtidigt begränsades det ökade vikariebehovet av att inga vikarier behövde sättas in för medarbetare i utbildning.

Enligt arbetsgivarverkets sammanställning i kompetenskategorier69 inom staten har Kriminalvården fortfarande en relativt hög andel anställda med kärnkompetens.

Diagram 7:1 Andel anställda med kärnkompetens

Källa: Arbetsgivarverket

Andelen kärnkompetens var 80 procent för Kriminalvården 2020, jämfört med staten som helhet där den var 67 procent.

Praktik i staten

Kriminalvården har sedan 2016 tagit emot 85 nya praktikanter finansierade av Arbetsförmedlingen. Under 2020 fanns det endast en pågående praktik i början av året, därefter har inga praktikanter tagits emot. Anledningen är att det var svårt att ta emot praktikanter på ett bra sätt på grund av det kritiska beläggningsläget och den pågående pandemin.

Personalomsättning

Personalomsättningen gick ner under 2020 men var fortsatt högre för kvinnor jämfört med män70.

Tabell 7:3 Personalomsättning

2018 2019 2020

Antal 912 946* 884

Andel 10% 10% 9% Källa: Heroma. En mer detaljerad redovisning finns i tabell 17:54 i avsnitt 17, som även inkluderar uppdelning i kön och yrkesgrupper. * Jämförelsetalet är ändrat på grund av registervård.



73


Det fanns inga större skillnader i utvecklingen mellan kvinnor och män och minskningen avsåg alla stora yrkesgrupper. En anledning till minskningen bedöms vara den stigande arbetslösheten till följd av pandemin vilket underlättade rekryteringen i vissa yrkesgrup-per. Det nya arbetssättet med kompetensbaserad rekrytering kan också ha gjort att vi lyckats bättre med att matcha våra krav med de nyanställdas förväntningar. Se vidare under Rekryteringsprocessen nedan.

Diagram 7:2 Antal externa avgångar 2011-2020

Källa: Heroma

Antalet externa avgångar sjönk en aning och var nästan på samma nivå som tidigare för de största yrkesgrupperna kriminalvårdare och frivårds-inspektörer.

Rekryteringsprocessen

Under året genomfördes flera rekryteringar och tillfälliga placeringar kopplat till fler beredskaps-platser i form av dubbelbeläggning i anstalt, se vidare avsnitt 1.4 under Beläggning och platsutnyttjan-de. Det stora antalet nya dubbelbeläggningsplatser gjorde att tjänsterna lystes ut som visstidsanställ-ningar och att rutinen om att inleda anställningen med utbildning frångicks. Kompetensen på sökan-de till visstidsanställningar skiljer sig markant från de som söker tillsvidareanställningar. Det finns därför en risk att de som rekryterats inte kommer att stå sig i konkurrensen när det blir dags för rekrytering till kriminalvårdsutbildning som ska gå över till tillsvidareanställning. Att tillsätta personal som kan starta omgående utan utbildning innebär också en säkerhetsrisk för både myndigheten och individen. Antalet ansökningar per tjänst ökade med cirka 60 procent jämfört med 2019. Antalet ökade för alla typer av tjänster. För kockar, som normalt är svårrekryterade, dubblerades nästan antalet ansökningar per tjänst. Förutom situationen på arbetsmarknaden bedöms en bidragande orsak till detta vara Kriminalvårdens

rekryteringsorganisation och nytt digitalt material, som förbättrat informationen kring myndigheten och kring specifika tjänster avsevärt. Kriminal-vårdens utställningstrailer fortsatte att besöka de orter där rekrytering pågick, och medarbetare kunde i samband med detta dela med sig av kunskap om Kriminalvårdens verksamhet. Detta bedöms också ha bidragit till fler ansökningar. Tjänster annonserades också ut via Facebook under sommarjobbskampanjen och i region Stockholm. Det visade sig vara framgångsrikt, dels för att det är lätt att rikta sig till utvalda målgrup-per, dels för att de som nås av annonsen ofta delar den vidare till vänner, gillar och kommenterar. Implementeringen av en kompetensbaserad rekry-teringsprocess fortsatte under 2020. Samtidigt infördes en rekryteringsorganisation med speciali-serade roller, vilket innebar en stor kvalitetsökning. För att få tillgång till systemstödet för rekrytering måste en e-kurs om kompetensbaserad rekryte-ringsprocess genomföras. Detta tillsammans med det sedan tidigare införda förenklade ansöknings-förfarandet genererade en mer effektiv och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. Ledtiden för en rekrytering sänktes från i genomsnitt 102 dagar 2019 till 94 dagar 2020. Tack vare rekryterings-organisationen kunde screeningtester och digital referenstagning testas under 2020, med mycket goda resultat.

Chefsrekrytering

Den vidare analysen av återväxten av första linjens chefer fortsatte, och visar att 85 procent av de som genomgått Kriminalvårdens chefsförsörjnings-program 2016-2018 tillträtt en tjänst som kriminal-vårdsinspektör eller bedöms ha potential att till-träda en sådan tjänst. Myndighetens förmåga att ta hand om potentiella chefsämnen konstateras därför vara mycket god. Det fanns dessutom ytterligare 70 personer som gick utbildningen 2019 och som inte fanns med i analysen. Utifrån detta bedömer Kriminalvården att det finns en god återväxt det kommande året inom myndigheten vad gäller första linjens chefstjänster.

7.2 PERSONALUTBILDNING

Grundutbildning

Under 2020 reviderades kriminalvårdsutbildningen så att de perioder som genomförs på plats i verk-samheten blev kortare, samt att ordningsföljden ändrades. Revideringen gjordes för att kunna ta hand om större utbildningsvolymer, framförallt på


74


grund av den kapacitetsökning som det ökade antalet klienter medför. Sammanlagt 877 medarbetare genomförde någon av Kriminalvårdsutbildningens delar med godkänt resultat under 2020.

Tabell 7:4 Medarbetare som genomfört Kriminalvårds-utbildningen 2020

Kriminalvårdare 774

Frivårdsinspektörer 19

Produktionsledare 0

Klientnära arbete 52

Myndighetsintroduktion 32

Totalt 877

Merparten av dessa genomförde kriminalvårds-utbildningen för Kriminalvårdare. Den grund-läggande delen ”Klientnära arbete” inkluderar bland annat frivårdsinspektörer och produktions-ledare, som sedan fullföljer utbildningen inom sitt respektive område. Ingen medarbetare har genomfört kriminalvårdsutbildning med inriktning produktionsledare i sin helhet under 2020, eftersom denna utbildning ställdes in delvis med anledning av pandemin.

Minskad utbildningskapacitet

För att minska risken för smittspridning av covid-19 var Kriminalvården tvungen att minska kapaci-teten för personalutbildning under 2020. Sjuktalen steg hastigt, och för att motverka både risken för personalbrist i kärnverksamheten och smittsprid-ning vid kompetenscentren avbröts den grund-läggande kriminalvårdsutbildningen helt i mars, så att medarbetarna kunde återvända till sina arbets-platser för tjänstgöring. Den återupptogs under hösten. De personalutbildare som inte behövdes fick istället på kort varsel ställas om till att arbeta som rekryterare. 64 fort- och vidareutbildningsinsatser som var planerade att påbörjas under perioden 30 mars till 3 juni ställdes in med anledning av pande-min. Några utbildningar genomfördes på distans i digital form. Under hösten prioriterades genom-förandet av verksamhetskritiska utbildningar som inte går att genomföra på distans. Dessa genom-fördes med försiktighetsåtgärder såsom färre deltagare per klass, större lokaler, användning av


skyddsmask under en period och att de med-arbetare som tillhör riskgrupp hanterades särskilt. För att förbättra situationen sattes extra utbild-ningstillfällen in för kriminalvårdsutbildningen under hösten och fler personalutbildare rekryterades. Redan innan pandemin fanns ett stort behov av utbildade medarbetare, på grund av platsbristen och det ökade antalet klienter. Inför år 2020 hade myndigheten tagit fram en plan för att kunna tillgodose de ökade behoven. Med anledning av pandemin omkullkastades planen och behovet ökade istället ytterligare. Det kommer att ta tid att komma ifatt med de utbildningar som inte kunde genomföras under utbildningsstoppet. Det handlar om hundratals medarbetare som väntar på att få göra sin grundutbildning, och därutöver ett stort antal som väntar på att få genomgå andra utbild-ningar som är nödvändiga för verksamheten.

Chefsutveckling

Kriminalvårdens besparingar inom korta chefs- och ledarskapsutbildningar fortsatte under 2020. Dessutom avbröts flera chefsinsatser i och med pandemin. Utbildningen i grundläggande arbetsmiljö bedömdes dock som verksamhets-kritisk och genomfördes i digitaliserad form. Chefscoachning och mentorskap genomfördes i den mån det har varit möjligt utifrån lokala förutsättningar.

7.3 LIKABEHANDLING

Kriminalvårdens arbetsplatser ska präglas av ett inkluderande arbetsklimat. Det innebär att öppenhet, engagemang, nyfikenhet och delaktighet ska råda och att vi respekterar och värderar olikheter. Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en trygg, säker, och utvecklande arbetsmiljö där likabehandling aktivt främjas.

Könsfördelning

För tillsvidareanställda medarbetare i Kriminal-vården var fördelningen mellan kvinnor och män fortsatt jämn under 2020, 45 procent kvinnor och 55 procent män71. Den största klientnära yrkes-gruppen, kriminalvårdare, består av fler män än kvinnor, medan den näst största klientnära yrkes-gruppen, frivårdsinspektörer, är kvinnodominerad.


75


Diagram 7:3 Könsfördelning frivårdsinspektörer och kriminalvårdare 2020

Källa: Heroma

I övriga yrkesgrupper är det en övervägande andel kvinnor bland till exempel administratörer, lärare och sjukvårdspersonal. Mansdominerade yrken är bland annat servicetekniker, vakthavande befäl och produktionsledare.

Diagram 7:4 Kvinno- och mansdominerade yrken 2020

Källa: Heroma Strukturerna är stabila på kort sikt, och förändringar sker ofta på längre sikt än ett år. På högsta ledningsnivå ökade andelen kvinnor till 45 procent, medan fördelningen fortsatte att jämnas ut för kriminalvårdsinspektörer, där fördelningen var 45 procent kvinnor och 55 procent män. Se tabell 17:60 i avsnitt 17.

Mångfald

Kriminalvården ser ett värde i mångfald. Samverkan och möten mellan olika kulturer, kön, och åldrar leder till ökad förståelse, är gynnsam för ökad kreativitet och är en förutsättning för bra arbetslivskvalitet. Att beakta den etniska och kulturella mångfalden ingår i Kriminalvårdens långsiktiga kompetensförsörjningsstrategi.

Den sista december 2020 fanns det 2 446 personer anställda i Kriminalvården med utländsk bakgrund, vilket motsvarade 18 procent av samtliga anställda. Det var en något lägre andel än 2019, och en

procentenhet lägre än staten som helhet. Av dessa hade 1 841 en tillsvidareanställning. Andelen var högre för män än för kvinnor och 11 procent av cheferna hade utländsk bakgrund. Se vidare tabell 17:57 i avsnitt 17. Kriminalvården eftersträvar en viss personlig mognad vid rekrytering. Under 2020 var endast en procent av de tillsvidareanställda yngre än 25 år. Medelåldern var 44 år för tillsvidareanställda och 35 år för visstidsanställda, samt något högre för män än för kvinnor. Se vidare tabell 17:58 i avsnitt 17.

7.4 HÅLLBART ARBETSLIV

Kriminalvårdens verksamhet pågår under årets alla dagar och timmar vilket innebär särskilda utmaningar när det gäller balansen mellan arbete och privatliv. Långsiktiga insatser behövs för att göra det möjligt för alla att orka arbeta ett helt arbetsliv. Ett långsiktigt och systematiskt arbets-miljöarbete samt ett organisatoriskt lärande är viktiga komponenter för ett hållbart arbetsliv.

Arbetsmiljöfrågor hade stort fokus under året och verksamheten arbetade systematiskt med detta löpande. Däremot begränsades kriminalvårds-gemensamma aktiviteter på grund av att fokus låg på grunduppdraget. Arbetsmiljöverket genomförde totalt 66 inspek-tioner i Kriminalvården under 2019 med fokus på hot och våld, organisatorisk och social arbetsmiljö samt systematisk arbetsmiljö. Samtliga avslutades under 2020. Totalt ställdes 137 krav i 47 av inspek-tionerna, och dessa är nu åtgärdade. Tre föreläg-ganden meddelades, som nu har avskrivits. Arbets-miljöverket upplevde en god dialog och ett gott bemötande. Häktet i Malmö fortsatte sin pilotverksamhet med så kallad hälsofrämjande schemaläggning, som handlar om att hålla ihop och utveckla schemamodeller som ska vara bättre anpassade till medarbetarnas olika behov av arbetstidsförläggning. På grund av pandemin fanns dock inga jämförbara data för var-ken sjukfrånvaro eller personalomsättning, vilket gjorde det svårt att följa effekterna. I slutet av året genomfördes en enkätundersökning för att under-söka medarbetarnas attityder till förändringarna.

En viktig faktor för ett hållbart arbetsliv är en balanserad arbetssituation. När sjuktalen steg i


76


mars på grund av pandemin ökade övertidsuttaget rejält. Efter att utbildningarna avbröts och med-arbetarna återvände för tjänstgöring minskade övertiden igen, och hamnade på liknande nivåer som föregående år. Efter sommaren ökade över-tiden igen, och i november var den nästan lika hög som i mars. Under 2020 beviljades inga delpensioner, på grund av besparingar.

Personalstöd

Den professionella externa, kostnadsfria och anonyma personalstödstjänst som erbjuds alla medarbetare i myndigheten och deras familjemed-lemmar hade en nyttjandegrad på drygt sju procent 2020, vilket motsvarade 2019 års nivå. De privat-relaterade frågorna stod fortfarande för merparten av ärendena (84 procent) och handlade mycket om föräldraskap, relationsproblem och psykisk ohälsa. En stor andel hamnade också under kategorin övrigt. De arbetsrelaterade frågorna handlade till största delen om arbetsbelastning. Andelen kvin-nor som kontaktade personalstödet utgjorde 63 procent av ärendena, vilket var en ökning jämfört med 2019. Att det är fler kvinnor än män som söker stöd är enligt leverantören av personalstöd-tjänsten en tendens som går igen även hos andra företag och organisationer som de levererar till.

7.5 HÄLSA OCH SJUKFRÅNVARO

Den totala sjukfrånvaron i Kriminalvården ökade under 2020. Andelen långtidssjukfrånvaro minskade och andelen kortidssjukfrånvaron ökade72. Det ansträngda beläggningsläget och pandemin bedöms ha bidragit till detta. När pandemin bröt ut gjordes en nationell risk-bedömning som följdes upp löpande under året. En nationell stab inrättades för att samordna arbetet med att förebygga och hantera smittsprid-ning, bland både medarbetare och klienter. Den avvecklades efter sommaren och ersattes av en samordningsgrupp som fortsatte arbetet med att stödja verksamheten i frågor kring hanteringen av pandemin. För medarbetarna handlade det om att kunna känna att arbetsplatsen var trygg och att minska risken för ohälsa och olycksfall. Rutiner och rikt-linjer reviderades för större tydlighet. En tät och


regelbunden kontroll av sjukfrånvaron genom-fördes också, för att kunna sätta in snabba åtgärder vid behov.

7.6 PERSONALANSVARSNÄMNDEN

Kriminalvårdens personalansvarsnämnd (PAN) prövar frågor om skiljande från anställning på grund av personliga skäl samt frågor om disciplin-ansvar (varning och löneavdrag), åtalsanmälan och avstängning.

Tabell 7:5 Avgjorda frågor i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd

2018 2019 2020

Skiljande från anställning 3 2 2

Disciplinpåföljd 10 10 22

Åtalsanmälan 10 8 3

Ingen åtgärd 18 21 5

Yttrande till domstol 1 1 0

Totalt 42 42 32 Källa: Protokoll från PAN-sammanträden

Jämfört med tidigare år ökade antalet disciplin-påföljder 2020, och den vanligaste formen var löneavdrag. Antalet ärenden som inte ledde till någon åtgärd minskade, vilket kan tyda på det har skett en förbättring i urvalet av vilken typ av ären-den som ska behandlas i personalansvarsnämnden.



8. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

79


8. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

8.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER

Resultaträkningen är upprättad i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 1 § FÅB. Balansräkningen är upprättad i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 2 § FÅB. Anslagsredovisningen är upprättad i enlighet med ESV:s allmänna råd till 6 kapitlet 1 § FÅB. Utgifter mot anslag nettoredovisas i enlighet med 16 § Anslagsförordningen (1996:1189) och ESV:s föreskrifter till 6 kapitlet 1 § FÅB. Nettoredovis-ning innebär att inkomster mot anslag redovisas som utgiftsreduktion.

8.2 VÄRDERING AV LAGER

Varulager (lager och förråd) har vid inventering värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Först-in-först-ut-principen (FIFU) tillämpas som huvudregel. Djur i lager värderas enligt Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i jordbruk. Utrangering av lager sker då artiklarna blivit inkuranta, till exempel defekta, övertaliga eller genom andra omständigheter som medför att varorna inte kan säljas eller användas på normala villkor.

8.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR

Kortfristiga fordringar har upptagits till det värde de beräknas inflyta. I samband med bokslutet har individuell bedömning gjorts av vilka fordringar som ska betraktas som osäkra.

8.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Tillgångar (även om- och tillbyggnationer) avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kronor och en nyttjandeperiod på tre år eller längre redovisas som anläggningstill-gångar. För egenutvecklade immateriella anlägg-ningstillgångar ska anskaffningsvärdet uppgå till 100 000 konor om tillgången ska redovisas som anläggningstillgång. Inventarier som var för sig understiger denna beloppsgräns, men har ett naturligt samband, har bokförts som anläggningstillgång då det sam-manlagda beloppet överstigit 20 000 kronor. Samtidig anskaffning av flera inventarier (även immateriella anläggningstillgångar) av samma slag som uppfyller villkoren för anläggningstillgångar, förutom anskaffningsbeloppet per styck, redovisas ändå som anläggningstillgångar om anskaffnings-beloppet per styck är minst 15 000 kronor och det sammanlagda anskaffningsbeloppet uppgår till minst 250 000 kronor. Anläggningstillgångar i balansräkningen är upp-tagna till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anläggningsdjur (de djur som används till mjölkproduktion, till avel eller forskning under mer än tre år) redovisas till bestämd mängd och fast värde. Det görs eftersom deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt och är av underordnad betydelse för Kriminalvårdens redovisning. Det genomsnittliga värdet för djuren bestäms med hjälp av Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i lantbruk. Utgifter för reparation och underhåll avseende förbättringsutgifter på annans fastighet har bokförts som anläggningar under förutsättning att utgiften uppgår till minst 100 000 kronor.

80


Anläggningstillgångarnas värde skrivs av linjärt efter den bedömda nyttjandeperioden som varierar beroende på anläggningstillgångarnas typ. Avskriv-ning görs på anskaffningsvärdet. Kriminalvården använder sig av komponent-uppdelning vid vissa större säkerhetsanläggningar där det ingår både materiella och immateriella komponenter och där den sammansatta tillgångens komponenter kan ha olika nyttjandeperioder. Anläggningsdjuren som redovisas till bestämd mängd och värde skrivs inte av. Avskrivningstiden varierar enligt nedan.

Tabell 8:1 Avskrivningstider Datorer, kommunikations-utrustningar, m.m. 3 år Immateriella anläggningstillgångar 3-5 år*

Säkerhets- och larmanläggningar 3, 5, 7 eller 10 år

Fordon 4 år Elektriska apparater, kontorsin-ventarier, byggnadsinventarier, telefonväxlar samt övriga inventarier 5 år

Anläggningsdjur (t.ex hundar) 5 år Arbetsmaskiner utanför arbetsdriften 5, 7 eller 10 år

Arbetsdriftens maskiner 5, 7, 10 eller 15 år Förbättringsutgifter på annans fastighet Max 20 år**

* Anskaffningar understigande 250 000 kronor ska skrivas av under 3 år. Anskaffningar överstigande 250 000 kronor bedöms individuellt och baseras på nyttjandeperiod, som dock ska maximeras till 5 år. ** Förbättringsutgifter på annans fastighet bedöms individuellt och base-ras på återstående nyttjandeperiod, som dock ska maximeras till 20 år.

8.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Som periodavgränsningsposter bokförs i regel belopp överstigande 100 000 kronor. Lokalkost-nader, semesterlöneskuld och räntor för intagnas medel periodiseras oavsett belopp.

8.6 ANSVARSFÖRBINDELSER

Som ansvarsförbindelse redovisas garantiåtagan-den gentemot Kriminalvårdens hyresvärdar, till exempel avflyttningsklausuler och projekterings-garantier. En projekteringsgaranti omfattar kostnaderna för utrednings- och förberedelsearbetet innan en större lokalåtgärd, till exempel uppförandet av en byggnad. Garantin ska avse framtagandet av de projekteringshandlingar som senare ska ligga till grund för hyresavtalet. Om inget hyresavtal teck-nas betalar Kriminalvården ut projekteringsgaran-tin till hyresvärden. Projekteringen kan jämföras med förstudie- och planeringsfaserna i ett projekt.

8.7 INTAGNAS MEDEL

Kriminalvården beslutade i början av 2020 om en ny hantering av intagnas medel. Beslutet innebär att intagna i häkte och anstalt inte längre får ta emot andra pengar än de som betalas ut från Kriminalvården, med vissa undantag. Beslutet innebär också att de medel tillhörande intagna som tidigare funnits tillsammans med myndighetens tillgångar på statens centralkonto nu särskiljs på ett specifikt konto utanför statens kontostruktur.

8.8 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET

Kriminalvården har i regleringsbrev undantag från kravet på full kostnadstäckning i 5 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191) avseende arbets-driften och terapiverksamheten. För arbetsdriften gäller att direkta kostnader till 50 procent ska täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksam-heten ska avgifterna delfinansiera verksamheten.


9. RESULTATRÄKNING

81


9. RESULTATRÄKNING

Resultaträkning (tkr) Not 2020-01-01 – 2020-12-31 2019-01-01—2019-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 9 768 432 9 279 863

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 204 139 256 384

Intäkter av bidrag 2 106 069 35 453

Finansiella intäkter 3 1 731 2 279

Summa 10 080 371 9 573 980 Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 6 346 755 5 977 221

Kostnader för lokaler 5 1 657 588 1 625 912

Övriga driftkostnader 6 1 653 501 1 567 159

Finansiella kostnader 7 15 207 18 674

Avskrivningar och nedskrivningar 8 407 321 385 014

Summa 10 080 371 9 573 980 Verksamhetsutfall 0 0

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 9 15 000 14 761

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 10 2 648 2 855

Lämnade bidrag -17 648 -17 616

Saldo 0 0

Årets kapitalförändring 0 0


10. BALANSRÄKNING

82


10. BALANSRÄKNING

Balansräkning (tkr) Not 2020-12-31 2019-12-31

TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 11 133 892 148 803

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 12 28 101 33 906

Summa Immateriella anläggningstillgångar 161 993 182 709

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 13 253 987 198 954

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 14 895 822 892 184

Pågående nyanläggningar 15 119 315 104 416

Summa Materiella anläggningstillgångar 1 269 125 1 195 554

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 2 396 2 299

Summa Finansiella anläggningstillgångar 2 396 2 299

Varulager m.m.

Varulager och förråd 17 53 766 50 737

Summa Varulager m.m. 53 766 50 737 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 18 14 334 17 406

Fordringar hos andra myndigheter 19 53 368 97 952

Övriga kortfristiga fordringar 20 792 785

Summa Kortfristiga fordringar 68 494 116 144

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 21 592 444 467 118

Upplupna bidragsintäkter 22 10 237 2 520

Övriga upplupna intäkter 23 8 090 37 567

Summa Periodavgränsningsposter 610 771 507 205

Avräkning med Statsverket 24 181 118 85 785

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 25 686 066 566 766

Kassa och bank 26 9 184 7 211

Summa Kassa och bank 695 249 573 976

SUMMA TILLGÅNGAR 3 042 914 2 714 408


10. BALANSRÄKNING

83


Not 2020-12-31 2019-12-31 KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital Årets kapitalförändring 0 0

Statskapital 27 1 803 1 803

Summa Myndighetskapital 1 803 1 803

Fonder 0 50 Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 28 2 469 6 786

Övriga avsättningar 29 51 854 45 969

Summa avsättningar 54 324 52 755 Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 30 1 440 000 1 340 000

Övriga lån 31 2 244 2 087

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 32 181 066 149 566

Leverantörsskulder 33 749 256 620 666

Övriga kortfristiga skulder 34 133 732 106 529

Summa Skulder m.m. 2 506 298 2 218 848 Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 35 477 092 436 490

Oförbrukade bidrag 36 1 696 2 747

Övriga förutbetalda intäkter 37 1 701 1 715

Summa Periodavgränsningsposter 480 489 440 952 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 3 042 914 2 714 408 ANSVARSFÖRBINDELSER

Övriga ansvarsförbindelser 38 1 533 565 486 665

Summa Ansvarsförbindelser 1 533 565 486 665


11. ANSLAGSREDOVISNING

84


11. ANSLAGSREDOVISNING

Anslagsredovisning (tkr)

Anslag

Ingående överförings-

belopp

Årets tilldelning enl regleringsbrev

(not 39)

Omdisponerat anslagsbelopp

(not 40) Indragning

(not 41)

Totalt disponibelt

belopp Utgifter (not 39)

Utgående överförings-

belopp

01 06 001 Allmänna val och demokrati 68 0 -68 0 0 0

Anslagspost 6, Allmänna val och demokrati - del till Kriminalvården (ram)

04 01 006 Kriminalvården -35 892 9 468 433 9 432 541 -9 586 292 -153 751

Anslagspost 1, Kriminalvården (ram)

07 01 001 Biståndsverksamhet 272 40 000 -5 000 35 272 -31 648 3 623

Anslagspost 20, Internationell civil krishantering - del till Kriminalvården (ram)

08 01 007

Utresor för avvisade och utvisade 18 417 261 000 -18 417 261 000 -168 399 92 601

Anslagspost 2, Kriminalvården (ram)

Summa -17 135 9 769 433 -5 000 -18 485 9 728 813 - 9 786 340 -57 527

Redovisning mot finansiella villkor:

Anslag Villkor Utfall

04 01 006 Kriminalvården

Anslagspost 1, Kriminalvården, (ram)

Bidrag enligt 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. 15 000 15 000

Abonnemangsavgift till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för radiokommunikationssystemet Rakel 33 896 33 896

Anslagskredit - 283 452 -153 751

07 01 001

Biståndsverksamhet

Anslagspost 20, del till Kriminalvården (ram)

Insatser inom ramen för FN mm (högst) 18 000 8 714

Insatser inom ramen för EU (högst) 5 000 2 415

Insatsnära verksamhet (högst) 18 000 9 618

Placeringar EU/FN (högst) 6 000 4 854

Förvaltningskostnader (högst) 6 500 6 047

Maximalt finansiellt villkor enligt regleringsbrev 2019-12-17 II:4, 53 500

Disponibla medel enligt regleringsbrev (exkl ingående överföringsbelopp) 40 000

Ingående överföringsbelopp 272

Totala disponibla medel 2020 40 272 31 648

Anslagskredit - 1 200 0


12. FINANSIERINGSANALYS

85


12. FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalys (tkr) Not 2020-01-01—2020-12-31 2019-01-01--2019-12-31

DRIFT

Kostnader 42 -9 670 204 -9 185 973

Finansiering av drift

Intäkter av anslag 9 768 432 9 279 863

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 43 202 740 253 234

Intäkter av bidrag 106 069 35 453

Övriga intäkter 1 731 2 279

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 10 078 972 9 570 829

Ökning (-) av lager -3 029 -1 953

Ökning (-) av kortfristiga fordringar -55 918 19 355

Ökning (+) av kortfristiga skulder 237 381 281 265

Kassaflöde från drift 587 202 683 523

INVESTERINGAR

Investeringar i finansiella tillgångar -97 0

Investeringar i materiella tillgångar -415 862 -339 484

Investeringar i immateriella tillgångar -45 881 -45 878

Summa investeringsutgifter -461 840 -385 362

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret 509 500 345 000

- amorteringar -409 500 -383 500

Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 0 0

Försäljning av anläggningstillgångar 1 639 3 414 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 101 639 -35 086

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder -10 363 24 967 Kassaflöde till investeringar -370 564 -395 481

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag -17 648 -17 616

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder -31 -8

Utbetalningar i transfereringsverksamhet -17 679 -17 624 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 15 000 14 761

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 2 648 2 855

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 17 648 17 616

Kassaflöde till transfereringsverksamhet -31 -8

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 216 607 288 034

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 659 761 371 727

Ökning (+) av kassa och bank 1 973 516

Ökning (+) av tillgodohavande RGK 119 300 807 500

Ökning (+) av avräkning med statsverket 95 334 -519 982

Summa förändring av likvida medel 216 607 288 034

Likvida medel vid årets slut 876 368 659 761


13. NOTER

86


13. NOTER Noter till resultaträkningen (tkr) 2020-01-01 -- 2020-12-31 2019-01-01 -- 2019-12-31

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Arbetsdriften 116 054 113 336

Praktisk arbetsträning 1) 8 680 10 202

Måltider 9 725 10 579

Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen:

- Arrestplatser 51 778 52 886

- Övrigt enligt 4 § Avgiftsförordningen 2) 16 120 66 110

Summa intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen 67 898 118 996

Realisationsvinst, försäljning av anläggningstillgångar 3) 1 399 3 150

Skadestånd och försäkringsersättningar 299 103

Övrigt 84 18

Totalt 204 139 256 384

1) Intäkterna för Praktisk arbetsträning minskade under 2020 till följd av covid-19-pandemin. Främst avser det verksamheten inom häkten.

2) Övriga intäkter enligt 4§ Avgiftsförordningen minskade med cirka 75 procent under 2020 och det gäller främst intäkterna från Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå (-39,7 mnkr). Antalet utrikesresor har påverkats av covid-19-pandemin och har inte varit så många som budgeterats.

3) Under 2020 har det utrangerats mindre anläggningstillgångar.

Not 2 Intäkter av bidrag

Bidrag från statliga myndigheter 1) 106 046 35 426

Övriga bidrag 23 27

Totalt 106 069 35 453

1) Bidragsintäkternas ökning berodde främst på återbetalning av sjuklön från Försäkringskassan i enlighet med regeringsbeslut med anledning av pandemin (+86 mnkr). För andra statliga bidrag så minskade bidragen främst avseende modernt beredskapsjobb ( -8 mnkr), projekt i Albanien (-1 mnkr) och Kenya ( -4,6 mnkr).

Not 3 Finansiella intäkter

Ränteintäkter, räntekonto 1) 0 474

Ränteintäkter, avistalån anläggningstillgångar 2) 1 145 1 347

Övriga finansiella intäkter 586 458

Totalt 1 731 2 279

1) Den negativa räntan från 2019 har gått upp till noll 2020, samtidigt som Kriminalvården inte utnyttjade räntekontokrediten i samma utsträckning som 2019.

2) Den negativa räntan på avistalånet har gått upp till noll procent, från -0,25 procent.

Not 4 Kostnader för personal

Löner och skattepliktiga ersättningar 1) 4 339 070 4 077 048

Arvoden 24 434 22 946

Skattefria kostnadsersättningar och naturaförmåner 2) 21 657 28 899

Arbetsgivaravgifter enligt lag, inklusive särskild löneskatt 1 410 480 1 329 701

Pensionskostnader inklusive KÅPAN och individuell ålderspension 3) 486 627 447 163

Kurser och konferenser samt avsättning lokala omställningsmedel 4) 18 022 26 180

Kostnader för hälso- och sjukvård 12 953 14 733

Övriga personalkostnader 42 270 40 913

Aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar -8 758 -10 363

Totalt 6 346 755 5 977 221


13. NOTER

87


Noter till resultaträkningen (tkr) 2020-01-01 -- 2020-12-31 2019-01-01 -- 2019-12-31

1) Förändringen motsvarade främst årets löneökningar (+93 mnkr) och ökning av antal årsarbetskrafter (+151 mnkr), inklusive ökningen av semesterlöneskulden (+52 mnkr). Ökningen av semesterlöneskulden berodde på att färre semestertimmar togs ut jämfört med vad som tjänades in och på ökat antal årsarbetskrafter (+358 åa). Även övertiden ökade med cirka 18 mnkr 2020.

2) Minskningen berodde bland annat på minskade kostnader för traktamenten och övriga ersättningar på grund av covid-19-pandemin som minskat ner antalet utbildningar, resor och utlandsuppdrag (-5,6 mnkr).

3) Ökningen berodde bland annat på ökade avtalspremier (+29 mnkr) på grund av ökade lönekostnader och ökat antal anställda.

4) Minskningen berodde på färre kurser och konferenser på grund av covid-19-pandemin och fortsatt restriktivitet när det gäller kurser och konferenser 2020 (-7,2 mnkr).

Not 5 Kostnader för lokaler

Hyror & media 1) 1 584 762 1 562 208

Reparation, underhåll, lokalvård, renhållning, m.m. 2) 72 826 63 704

Totalt 1 657 588 1 625 912

1) Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 32 mnkr (2 procent) jämfört med 2019. 16 nya avtal tecknades under 2019 och 2020 och stod för en ökning med cirka 4 mnkr. Indexuppräkning står för 1,5 procent eller 23 mnkr och ökningen av mediakostnader står för 2 mnkr.

2) Kostnaderna för reparation och underhåll ökade med 9 mnkr.

Not 6 Övriga driftkostnader

Arrende och markhyror 1 744 1 781

Reparation och underhåll, maskiner 1) 128 194 147 244

Realisationsförlust anläggningstillgångar 1 327 1 375

Offentligrättsliga avgifter och kundförluster 1 482 1 355

Resor, representation och information 2) 143 543 242 666

Korttidsinvesteringar, förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 3) 520 146 385 139

Datatjänster 4) 74 393 79 503

Teleavgifter 5) 82 802 64 846

Hälso- och sjukvård, tandläkare 6) 113 575 108 523

Behandlingshem och familjehem 7) 188 790 173 485

Övriga köpta tjänster 8) 221 268 200 193

Kostnader arbetsdriften och ersättning till intagna för arbetsdrift och annan verksamhet 9) 172 787 157 513

Försäkringspremier, lämnade skadestånd, m.m. 3 450 3 535

Totalt 1 653 501 1 567 159

1) Minskningen beror på att licenskostnader för Windowslicenser under 2019 bokfördes mot denna kostnadsgrupp men 2020 har den bokförts mot Korttidsinvesteringar (-18 mnkr).

2) Minskade rese- och logikostnader (-99 mnkr) som en följd av covid-19-pandemin. Förändringen består främst av färre antal resor utförda av transportverksamheten (-64 mnkr), färre resor i samband med nationella utbildningar och övrigt resande (-22 mnkr) och lägre reskostnader för klienter (-13 mnkr).

3) Licenskostnader bokfördes 2019 mot Reparation och underhåll maskiner, men mot denna grupp 2020 (+18 mnkr). Ökade inköp av datautrustning för att klara av flytt av Kriminalvårdens servicecenter och hemarbete i samband med covid-19-pandemin samt utbyte av hårdvara (+43 mnkr). Inköp av skyddsutrustning som en följd av pandemin (+15 mnkr). Ökad beläggning ökar även kostnader för livsmedel och annat förbrukningsmaterial (+34 mnkr) såväl som korttidsinvesteringar (+11 mnkr).

4) Fler större projekt aktiverades 2020, jämfört med 2019 (-7 mnkr).

5) Fria samtal för klienter under covid-19-pandemin, ingen debitering av inrikessamtal och endast halv taxa för utlandssamtal debiteras klienterna (+9 mnkr). Generellt ökade kostnader för datakommunikation, till viss del kopplat till flertalet användare (+7 mnkr).

6) Ökade kostnader för psykiatrisk vård (+4 mnkr) som en följd av ökad beläggning och ett ökat antal klienter med psykologisk problematik.

7) Flertal placeringar i vårdvistelse inom anstalt som en följd av hög beläggning (+12 mnkr) och även ökat antal klienter inom frivården som blir dömda till kontraktsvård (+3 mnkr) till följd av ökade klientvolymer även inom frivården.

8) Ökade kostnader för byggnadskonsulter och andra fastighetsrelaterade tjänster som en följd av att ett antal ombyggnadsprojekt dragit igång under 2020 (+11 mnkr). Uppbokade kostnader avseende konsulter (+10 mnkr) vilket är kopplat till arbetet med Kriminalvårdens digitaliseringsstrategi.


13. NOTER

88


Noter till resultaträkningen (tkr) 2020-01-01 -- 2020-12-31 2019-01-01 -- 2019-12-31

9) Ökade materialinköp som en följd av ökad total omsättning inom arbetsdriften (+6 mnkr). Ökade kostnader för ersättningar till intagna som en följd av ökad beläggning och fler arbetade timmar (+9 mnkr).

Not 7 Finansiella kostnader

Räntekostnader räntekonto RGK 16 0

Räntekostnader lån RGK 13 916 14 629

Övriga finansiella kostnader 1) 1 275 4 046

Totalt 15 207 18 674

1)Förändringen beror framförallt på mindre kostnader till Skatteverket (-2,3 mnkr) för försenad inbetalning av skatter och avgifter som skedde 2019.

Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar 407 321 385 014

Förändringen beror främst på ökade investeringar i ”förbättringsutgifter på annans fastighet” och "maskiner, inventarier & installationer mm".

Not 9

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 15 000 14 761

Posten består främst av statsbidrag till ideella organisationer. De största posterna 2020 var stöd till Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (2,7 mnkr), Bufff Sverige (2,5 mnkr), Stiftelsen Fryshuset (2,9 mnkr) och RFSU ( 1,7 mnkr) .

Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 2 648 2 855

Posten avser avgifter för elektronisk övervakning som klienterna betalar och Kriminalvården vidarebefordrar till Brottsoffermyndigheten.


13. NOTER

89


Noter till balansräkningen (tkr) 2020-12-31 2019-12-31

Not 11 Balanserade utgifter för utveckling

IB Tillgångarnas anskaffningsvärde 397 230 382 325

Årets anskaffningar 1) 36 780 33 437

Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 0 -538

Årets försäljningar/utrangeringar 2) 0 -17 994

UB Tillgångarnas anskaffningsvärde 434 010 397 230

IB Ackumulerade avskrivningar -248 427 -220 753

Årets avskrivningar/nedskrivningar 3) -51 691 -45 361

Årets försäljningar/utrangeringar 2) 0 17 687

UB Ackumulerade avskrivningar, m.m. -300 118 -248 427

Summa bokfört värde 133 892 148 803

1) 2020 investerades 5 mnkr i rättsväsendets informationsförsörjning och 6 mnkr mer i ny lag för villkorlig frigivning, jämfört med 2019. Samtidigt minskade investeringarna i ny strafftidslag (-4,8 mnkr) och transportplaneringsystem (-3,5 mnkr).

2) 2019 års utrangeringar avsåg det gamla frivårdssystemet FRITS (12,8 mnkr) och avvecklingen av det gamla klientsystemet KLAS (4,9 mnkr).

3) Ökningen beror främst på avskrivningar i transportplaneringsystem (+8,9 mnkr).

Not 12 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar


Årets anskaffning 1) 9 101 12 651

Årets försäljning/utrangering 2) -169 -12 627

Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 0 328


IB Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -252 452 -244 848

Årets avskrivningar/nedskrivningar 3) -14 906 -20 231

Årets försäljning/utrangering 2) 169 12 627

UB Ackumulerade avskrivningar, m.m. -267 189 -252 452


1) Under 2019 genomfördes en stor investering på 2,6 mnkr i licenser kopplat till behörighetsprojektet.

2) Under 2019 utrangerades gamla säkerhetssystem i anstalten Saltvik.

3) Minskningen beror på färdigavskrivna IT-licenser (-2,7 mnkr) och ny kommunikationsplattform (-1,8 mnkr) som fanns 2019.

Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet



Årets försäljning/utrangering -7 431 -6 765

Årets nedskrivning -198 0



IB Ackumulerade avskrivningar -294 714 -263 070

Årets avskrivningar 2) -44 286 -38 147

Årets nedskrivningar 0 0

Årets försäljning/utrangering 7 078 6 512


UB Ackumulerad avskrivning, m.m. -331 922 -294 714


1) Under 2020 har investeringar skett i samband med kapacitetsökningen och för brandskyddsåtgärder. 2020 har cirka 50 procent fler investeringar genomförts jämfört med 2019 till följd av kapacitetsökningen. Stora investeringar 2020 har bland annat varit en ny övningslokal (+5,4 mnkr) och anpassning av aktivitetshus (+4,5 mnkr).

2) De ökade avskrivningarna är en effekt av en ökad investeringsvolym de senaste två åren.


13. NOTER

90



Not 14 Maskiner, inventarier, installationer, m.m.

IB Tillgångarnas anskaffningsvärde 3 245 776 3 059 770


Årets försäljning/utrangering 2) -61 589 -82 926

Årets överföring från pågående nyanläggningar 3) 77 902 94 125


UB Tillgångarnas anskaffningsvärde 3 485 477 3 245 776

IB Ackumulerade avskrivningar -2 353 592 -2 154 172

Årets avskrivningar och nedskrivningar -296 438 -281 276

Årets försäljning/utrangering 2) 60 375 81 847


UB Ackumulerad avskrivning, m.m. -2 589 655 -2 353 592


1) Under 2020 har säkerhetsinvesteringarna ökat med 24 mnkr, övriga inventarier med 15 mnkr och datorer och kringutrustning med 9 mnkr.

2) Skillnaden mellan åren beror främst på utrangeringar på 30 mnkr i fordonsparken 2019, jämfört med 5 mnkr år 2020.

3) Under 2020 färdigställdes bland annat projekt i anstalten Skenäs (+3,1 mnkr) och häktet Östersund (+5,2 mnkr). Totalt är det något färre och mindre omfattande projekt jämfört med 2019. Under 2019 färdigställdes ett antal större säkerhetsprojekt på bland annat anstalterna Skogome (+16 mnkr), Hall (+12,8 mnkr), Kristianstad (+8,4 mnkr) och Saltvik (+8,3 mnkr). Se not 15.

Not 15 Pågående nyanläggningar



Årets färdigställda 2) -77 902 -94 125

Årets nedskrivning 3) -828 0

Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 0 -1 234


1) Posten består av investeringar i både teletekniska säkerhetsentreprenader och återinvesteringar i tele/säk (totalt cirka +94 mnkr).

2) Under 2020 färdigställdes bland annat projekt i anstalten Skenäs (+3,1 mnkr) och häktet Östersund (+5,2 mnkr). Totalt är det något färre och mindre omfattande projekt jämfört med 2019. Under 2019 färdigställdes ett antal större säkerhetsprojekt på bland annat anstalterna Skogome (+16 mnkr), Hall (+12,8 mnkr), Kristianstad (+8,4 mnkr) och Saltvik (+8,3 mnkr). Se not 14.

3) Posten består av säkerhetsfakturor som efter bedömning inte klassificerats som investering. Not 16 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Andra långfristiga värdepappersinnehav 2 396 2 299

Totalt 2 396 2 299

Posten avser jordbruksverksamhetens andelar i ekonomiska föreningar.

Not 17

Varulager och förråd

Lager, råvaror 24 393 23 200

Lager, helfabrikat 14 095 14 355

Produkter i arbete 1 327 1 340

Förråd, anstalt och civil 6 151 6 731

Övriga förråd 1) 7 799 5 111

Totalt 53 766 50 737

1) Ökningen av övriga förråd beror främst på att tjänstedräktförrådet ökat. Det har under 2020 varit svårt att få leverans av kläder på grund av covid-19-pandemin och Kriminalvården har behövt större förråd för att säkerställa tillgänglighet av tjänstedräkter.

Not 18 Kundfordringar

Kundfordringar 15 432 18 324

Osäkra kundfordringar -1 098 -918


13. NOTER

91



Totalt 14 334 17 406

Kundfordringarnas minskning beror främst på att arbetsdriftens kundfordringar har minskat (-2 mnkr).

Not 19 Fordringar hos andra myndigheter 53 368 97 952

Posten består huvudsakligen av fordran avseende mervärdesskatt (47 mnkr) och kundfordringar till andra myndigheter (6 mnkr). Förändringen jämfört med föregående år beror på att mycket moms rekvirerades för november 2020 som erhölls i december.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

Reseförskott 193 193

Övriga lönefordringar 180 207

Övrigt 418 386

Totalt 792 785 Not 21 Förutbetalda kostnader

Förutbetalda hyror, nyttjanderätter 1) 439 375 421 206

Övriga förutbetalda kostnader 2) 153 069 45 912

Totalt 592 444 467 118

1) Ökningen berodde dels på tillkommande hyresavtal och den årliga indexuppräkningen, se även not 5.

2) Den stora förändringen berodde framförallt på att Kriminalvården gjort en lokal överenskommelse gällande RALS 2020-2023. Den innebar att lönerevisionstillfället per 1 oktober 2020 flyttades fram till 1 oktober 2021. Som kompensation har en engångsutbetalning skett till alla tillsvidareanställda december 2020. Den avser 9 månader 2021 (88,2 mnkr). Saldot 2020-12-31 innehöll även förutbetalda licenskostnader på 30 mnkr vilket inte fanns 2019-12-31.

Not 22 Upplupna bidragsintäkter

Bidrag från statliga myndigheter 10 237 2 520

Totalt 10 237 2 520

Upplupna bidragsintäkter har ökat främst avseende återbetalning av sjuklöner från Försäkringskassan för december 2020 till följd av pandemin (+9 mnkr).

Not 23 Övriga upplupna intäkter

Upplupna intäkter, inomstatliga 8 090 37 567

Totalt 8 090 37 567

Den stora förändringen beror dels på betydligt lägre kostnader för utrikes resor 2020 jämfört med 2019 (-24 mnkr), som ännu inte har fakturerats Polisen (Frontex - EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå). Dels på att intäkter från Polisen för arrestplatser minskat (-3,5 mnkr), då arrestplatser konverterats till häktesplatser till följd av Kriminalvårdens höga beläggningssituation under 2020

Not 24 Avräkning med Statsverket 181 118 85 785

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 30 569 18 735

Redovisat mot anslag 200 048 279 907

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -219 640 -268 073

Fordran avseende anslag i icke räntebärande flöde 10 977 30 569

Anslag i räntebärande flöde


Redovisat mot anslag 9 586 292 9 020 463

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -9 468 433 -9 546 540

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde 153 750 35 891 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -2 908 -5 746


13. NOTER

92



Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 14 235 17 143

Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto


Inbetalningar i icke räntebärande flöde 2 655 2 870

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -2 681 -2 864

Saldo 2 157 2 182 Not 25 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret/Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1) 686 066 566 766

- varav kortsiktigt likviditetsbehov 2) 995 570 760 616

Beviljad kreditram enligt regleringsbrev 988 000 850 000

1) Behållningen på räntekontot har gått upp till följd av att fakturor med förfallodag 2020-12-31 har betalats 2021-01-04.

2) Ökningen beror på att många byggprojekt startades i slutet av 2020. Not 26 Kassa och bank

Klientmedelskonto 4 528 0

Kassor Intagnas medel 4 652 7 141

Handkassor 3 70

Saldo 9 184 7 211

Kriminalvården beslutade i början av 2020 om en ny hantering av intagnas medel. Beslutet innebar att de medel tillhörande intagna som tidigare funnits tillsammans med myndighetens tillgångar på statens centralkonto, nu redovisas på ett specifikt konto utanför statens kontostruktur, klientmedelskonto. Beslutet har också inneburit att kassorna för intagnas medel har minskat under 2020.

Not 27 Statskapital


Årets anskaffning 0 0

Uttag från anläggningsregistret 0 0

Årets återlämning 0 0

Utgående balans 1 803 1 803

Kriminalvårdens statskapital utgörs av konst som har övertagits från Statens Konstråd och är utan avkastningskrav. Ingen förändring skedde under 2020.

Not 28

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Årets ingående avsättning 6 786 6 904

Årets kostnad 1) -1 263 4 951

Årets utbetalningar -3 054 -5 069

Utgående avsättning 2 469 6 786

Varav särskild löneskatt 482 1 325

1) Beslut fattades att inga nya delpensioner skulle beviljas under 2020 och därmed har inga avsättningar gjorts.

Not 29 Övriga avsättningar

Tvister

Ingående avsättning 200 0

Årets förändring 1) 3 850 200

Utgående avsättning 4 050 200

Avsättning för omstruktureringsåtgärder med mera i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kap. 2§ förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag:

Ingående avsättning 1 168 3 503

Årets förändring 2) -1 168 -2 335

Utgående avsättning 0 1 168

Avsättningar för lokala omställningsmedel i enlighet med ESV:s handledning om personalkostnader:

Ingående avsättning 44 602 40 730

Årets förändring 3) 3 203 3 872


13. NOTER

93



Utgående avsättning 47 804 44 602

Summa utgående avsättning 51 854 45 969

1) Föregående års tvist har ogiltigförklarats i förvaltningsrätten. Årets tvister avser till största delen (3,6 mnkr) kostnader för hälso- och sjukvård, där Kriminalvården bestrider kostnadsansvar.

2) Posten består av återföring gällande tidigare avsättning för lokalkostnader avseende häktet Västerås.

3) Årets nyttjande av lokala omställningsmedel har även under 2020 ökat något, (+18,5 procent), men är fortfarande något lägre än årets avsatta medel.

Not 30 Lån i Riksgäldskontoret

Ingående balans 1 340 000 1 378 500

Upptagna lån och kreditiv under året 509 500 345 000

Årets amorteringar -409 500 -383 500

Utgående balans 1 440 000 1 340 000

Beviljad låneram 1 560 000 1 569 500

Det bokförda värdet på lånefinansierade anläggningstillgångar uppgår till 1 429 315 tkr.

Not 31 Övriga lån

Kvarlämnade medel (skuld till intagna) 2 244 2 087

Totalt 2 244 2 087

713 tkr av beloppet utgör kvarlämnade medel äldre än 10 år.

Not 32 Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Leverantörsskulder andra statliga myndigheter inklusive SPV 45 653 41 307

Skatteverket (sociala avgifter) 131 547 104 576

Utgående moms 3 866 3 683

Totalt 181 066 149 566 Not 33 Leverantörsskulder

Leverantörsskulder 623 822 484 869

Leverantörsskulder, investeringar 125 434 135 797

Totalt 749 256 620 666

Ökningen av leverantörsskulden berodde på att betalning av fakturor med förfallodag 2020-12-31 genomfördes 2021-01-04, se även not 25.

Not 34 Övriga kortfristiga skulder

Avdragen preliminär skatt 114 319 86 954

Intagnas medel (skuld till intagna) 18 966 19 254

Brottsofferfonden (Elektronisk övervakning) 36 67

Övrigt 412 255

Totalt 133 732 106 529

Not 35 Upplupna kostnader

Upplupna räntor 2 853 3 566

Upplupna löner 59 150 57 770

Upplupna retroaktiva löner 0 5 512

Upplupna semesterlöner 255 658 212 833

Upplupna arbetsgivaravgifter 98 913 86 773

Upplupna premie- och avtalsförsäkringar 39 508 33 604 Upplupna kostnader uppsagd personal 0 53 Övriga upplupna kostnader 21 010 36 378

Totalt 477 092 436 490

Förändringen berodde främst på en ökad semesterlöneskuld under 2020 och att det under övriga upplupna kostnader 2019 bokades upp en SPV faktura som inkom först 2020.


13. NOTER

94



Not 36 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag – inomstatliga 1 658 2 731 Oförbrukade bidrag - utomstatliga 39 17 Totalt 1 696 2 747

De oförbrukade bidragen har minskat och det avser främst ett bilateralt projekt i Albanien där Kriminalvården samarbetar med Polisen, som är projektägare. 2020-12-31 uppgick de oförbrukade medlen för Albanienprojektet till 1 mnkr. Av resterande oförbrukade bidrag avser 0,7 mnkr mindre projekt, bland annat Demokratistärkande åtgärder inom häkte och anstalt. Av de oförbrukade bidragen förväntas 0,6 mnkr tas i anspråk under första kvartalet 2021 och resterande cirka 1,1 mnkr förväntas nyttjas mellan tre månader och ett år.

Not 37 Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter 1 701 1 715 Posten avser en periodiserad intäkt avseende uthyrning av lokaler till Migrationsverket för första kvartalet 2021.

Not 38 Ansvarsförbindelser

Avflyttningsklausuler:

Fortifikationsverket, avseende transportverksamhetens lokaler i Arvidsjaur 2 580 2 903

GE Real Estate, avseende häktet Kalmar 320 497

Summa 2 900 3 400

Projekteringsgarantier:

Härnösand, projektering av anpassnings- och renoveringsarbeten 6 000 0

Östersund, projektering av nytt häkte 0 500

Hall, nybyggnad av hus A 200 000 200 000

Hall, projektering av ny bostadsbyggnad 60 000 60 000

Hall, förberedande arbeten inför nybyggnation 15 000 15 000

Hall, förberedande arbeten Nya Hus A 27 000 27 000

Hall, nybyggnad av Nya Hus A 140 000 0

Österåker, storkök 0 2 500

Hällby, moduler 300 0

Karlskoga, moduler 300 0

Kumla, typhus C 1 000 0

Salberga, investering i befintlig elinstallation för säkerhetsställande av reservkraft. 0 1 000

Salberga, projektering för byggnation av nytt restriktionshäkte 0 3 000 Skenäs, projektgaranti nybyggnad av två typhus A 81 200 70 000

Skenäs, projektgaranti färdigställande två typhus A och infrastruktur 1) 185 000 0

Skenäs, projektgaranti typhus D, storkök, typhus F 27 000 0

Skenäs, projektgaranti typhus D, bygglovhandlingar, förberedande arbete 30 000 0

Skänninge, framtagande av bygghandlingar för Typhus B 6 500 0 Skänninge, framtagande av bygghandlingar för Typhus F 8 000 0

Skänninge, projektgaranti Typhus B, uppförande av två typhus B, perimeterskydd, infrastruktur 463 000 0

Sagsjön, arkeologisk undersökning, inledande utredning för ombyggnad 0 300

Sagsjön, projektering av nya byggnader 25 000 25 000

Rödjan, förberedande arbete inför nybyggnation typhus 0 10 000

Rödjan, projektgaranti nybyggnation av Typhus A och infrastruktur 2) 160 000 0

Rödjan, projekteringsgaranti planering av tre typhus A, typhus D entré, typhus F sysselsättning, typhus E storkök 40 000 0

Tidaholm, projektering av 2 nya bostadsbyggnader inkl kök, omlastningsstation mm 40 000 40 000

Borås, ombyggnad kök system - och detaljprojektering 0 2 500

Skogome, utredning av kapacitetsökning 5 000 0


13. NOTER

95



Kristianstad, nybyggnad av häkte 0 7 000

Växjö, projekteringsgaranti ombyggnation 900 0

Typhus, projektering 0 10 000

Typhus, projektering hus B och D 9 465 9 465 Summa 3) 1 530 665 483 265 Totalt 1 533 565 486 665 1) Fördelas Färdigställande typhus A 115 mnkr och infrastruktur 70 mnkr. 2) Fördelas Typhus A 96 mnkr och infrastruktur 64 mnkr.

3) Den omfattande ökningen av garantier beror på att mängden kapacitetsökningsprojekt ökat under 2020. Dessa garantier kommer ersättas av hyresavtal.


13. NOTER

96


Noter till anslagsredovisningen (tkr) 2020

Not 39 Årets tilldelning enligt regleringsbrev jämfört med årets utgifter

tilldelning utgifter

Anslag 04 01 006

Regeringsbeslut I:6, 2020-10-01 9 468 433 -9 586 292

Avvikelse 1)

-117 859

Anslag 07 01 001

Regeringsbeslut II:4, 2019-12-17 40 000 -31 648

Avvikelse 2)

8 352

Anslag 08 01 007

Regeringsbeslut I:11, 2019-12-19 261 000 -168 399

Avvikelse 3)

92 601

Summa årets utgifter respektive tilldelning enligt regleringsbrev 9 769 433 -9 786 340

Avgår redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln (jämför not 24) 2 908

Avgår medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 15 000

Summa intäkter av anslag enligt resultaträkning 9 768 432

1) Vid ingången av 2020 nyttjade Kriminalvården cirka 36 mnkr i anslagskredit till följd av ökade kostnader i den löpande verksamheten då beläggningen varit högre. Kriminalvården tilldelades därefter mer medel, 20 mnkr i regeringsbeslut 2020-06-25. Under 2020 har kostnaderna inte varit så höga som befarades främst till följd av covid-19-pandemins effekter. Den ökade beläggningen innebär att kredit även nyttjas vid utgången av 2020 med cirka 156 mnkr av anslagskrediten som är på 283 mnkr.

2) Avvikelsen från tilldelat belopp berodde på att den internationella verksamhetens kostnader 2020 inte var i samma nivå som 2019 till följd av covid-19-pandemins effekter. I regeringsbeslut II:3, 2020-10-22 omfördelades 5 mnkr från Kriminalvården, se not 40 nedan. Kriminalvården hade ett ingående överföringsbelopp från 2019 på 272 tkr. Det innebar att totalt tilldelade medel uppgick till 35 272 tkr år 2020. Trots att anslag omfördelades så finns ett anslagssparande vid slutet av år 2020.

3) Den pågående covid-19-pandemin i Europa och i den övriga världen har påverkat transportverksamheten mycket inom migrationsområdet. Kostnaden har varit betydligt lägre under 2020 och anslagsposten har ett positivt utgående överföringsbelopp (92 mnkr) vid årets slut.

Not 40 Omdisponerat

Anslag 07 01 001

Regeringsbeslut II:3, 2020-10-22 -5 000

Omdisponerat belopp -5 000 Not 41 Indragning

Anslag 01 06 001

Regeringsbeslut 8, 2020-06-17 0

Ingående överföringsbelopp 68

Att disponera 2020 0

Indragning

-68

Anslag 08 01 007

Regeringsbeslut I:11, 2019-12-19

Ingående överföringsbelopp 18 417

Att disponera 2020 0

Indragning -18 417

Summa indragning -18 485


13. NOTER

97


Noter till finansieringsanalysen (tkr) 2020-01-01 -- 2020-12-31 2019-01-01 -- 2019-12-31

Not 42 Drift: Kostnader

Skillnaden mellan kostnaderna i finansieringsanalysen och resultaträkningen är att kostnaderna för avskrivningar, avsättningar och realisationsförluster är borttagna i finansieringsanalysen.

Kostnader enligt resultaträkningen 10 080 371 9 573 980

Justeringar:

Avgår avskrivningar och nedskrivningar -407 321 -385 014

Avgår avsättningar -1 569 -1 618

Avgår realisationsförluster -1 327 -1 375

Utbetalning av fond 1) 50

Kostnader enligt finansieringsanalysen 9 670 204 9 185 973

1) En utbetalning har skett till Västerås stad som förvaltar Cullbergs fond.

Not 43 Drift: Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Skillnaden mellan intäkterna i finansieringsanalysen och resultaträkningen är att realisationsvinster är borttagna i finansieringsanalysen.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen 204 139 256 384

Justeringar:

Avgår realisationsvinster -1 399 -3 150

Intäkter enligt finansieringsanalysen 202 740 253 234


14. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

98


14. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2020 2019 2018 2017 2016 1 Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad 1 560 000 1 569 500 1 457 000 1 450 000 1 400 000 Utnyttjad vid räkenskapsårets slut 1 440 000 1 340 000 1 378 500 1 323 000 1 312 500 2 Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljad 988 000 850 000 850 000 450 000 450 000 Maximalt utnyttjad under räkenskapsåret 310 870 634 285 447 198 156 879 0 3 Räntor på räntekonto Ränteintäkter 0 474 359 0 6 Räntekostnader 16 0 255 1 459 2 666 4 Avgiftsintäkter Arbetsdrift Budget 1) 120 000 118 200 120 000 ej angivet ej angivet Utfall 2) 116 054 113 336 113 295 115 211 111 320 Terapiverksamhet/Praktisk arbetsträning Budget 1) 7 000 4 900 3 100 ej angivet ej angivet Utfall 2) 8 680 10 202 7 433 2 804 2 911 Måltider Budget 3) 10 000 10 000 ej angivet ej angivet ej angivet Utfall 9 725 10 579 9 880 9 720 9 545 Övrigt Budget 100 000 110 000 110 000 108 000 110 000

Utfall 4) 67 984 119 040 99 462 82 305 105 942

Ej disponeras av Kriminalvården Budget 2 800 2 800 2 800 2 300 2 800 Utfall 2 648 2 855 2 790 2 617 2 577 5 Anslagskredit

Beviljad 04 01 006 283 452 270 346 648 653 417 337 243 600

Beviljad 07 01 001 5) 1 200 960 960 0 0

Utnyttjad 04 01 006 153 751 35 892 561 968 249 903 0 Utnyttjad 07 01 001 0 0 736 0 0 6 Anslagssparande

Utgående anslagssparande 04 01 006 0 0 0 0 27 380

Utgående anslagssparande 07 01 001 3 623 272 0 4 618 2 743

Utgående anslagssparande 08 01 007 92 601 18 417 31 335 42 372 56 364

Utgående anslagssparande 01 06 001 6) 0 68 142 25 0 7 Anställda

Antal årsarbetskrafter 7) 10 295 9 937 9 993 9 784 9 536 Medelantalet anställda 8) 13 003 12 532 12 476 12 296 11 989 8 Driftkostnader per årsarbetskraft Driftkostnader 9 657 843 9 170 292 9 085 441 8 721 827 8 282 802 Driftkostnader per årsarbetskraft 938 923 909 891 869 9 Kapitalförändring

Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 Balanserad kapitalförändring 0 0 0 0 0

1)

År 2018 var första året då Kriminalvården fick en beräknad budget för avgiftsintäkter (arbetsdrift och terapiverksamhet/praktisk arbetsträning).

2) Från 2018 finns budget separat för arbetsdrift och terapi, se ovan. Utfallet har därför justerats för åren 2016- 2017och delats upp mellan arbetsdrift och terapi/praktisk arbetsträning.

3) År 2019 var det första året då Kriminalvården fick en beräknad budget för måltider. 4) Från 2019 finns en separat budget för måltider, se ovan. Utfallet har därför justerats för åren 2016-2018 och redovisas nu under

måltider istället för övrigt. Utfallet har även justerats för realisationsvinst, skadestånd etc, då dessa intäkter avser "andra ersättningar". 2019 års siffra har justerats för avgifter enligt 15-21§§ avgiftsförordningen.

5) Siffrorna för år 2016 är korrigerade på grund av fel i årsredovisningen 2018. 6) Kriminalvården disponerar inte anslag 01 06 001 Allmänna val och demokrati år 2020. 7) Siffran för 2017 har korrigerats på grund av ett nytt uttag från personalsystemet. 8)

Antalet omfattar även timanställda. En del av dessa arbetar bara ett fåtal timmar. Siffrorna för åren 2016-2017 har korrigerats då beräkningssättet ändrats. De är beräknade enligt ESV:s definition.


15. ERSÄTTNINGAR

99


15. ERSÄTTNINGAR Ersättningar och andra förmåner år 2020

Avser medlemmar av Kriminalvårdens insynsråd och av regeringen utsedda ledande befattningshavare inom Kriminalvården.

Titel/Namn/Förmån Befattning/Övriga uppdrag Belopp (kr)

INSYNSRÅD Riksdagsledamot Carina Ödebrink - arvode 4 500 - övriga uppdrag Ledamot i Rättsmedicinalverkets insynsråd och i Länsstyrelsens

insynsråd i Jönköpings län

Riksdagsledamot Joakim Sandell - arvode 1 500 - övriga uppdrag Inga Riksdagsledamot Ellen Juntti - arvode 10 200 - övriga uppdrag Nämnden för brottskadeersättning, Brottsoffermyndigheten och

PAN, Kriminalvården

Kommunfullmäktige Martin Marmgren - arvode 3 000 - övriga uppdrag Inga

Oppositionsråd

Hans Backman

- arvode 3 000

- övriga uppdrag Inga

Samordnare SKR Mikael Malm

- arvode 3 000


Chefsåklagare/områdeschef

Eva Thunegard

- arvode 3 000


Kommunfullmäktige

Naod Habtemicheal, tillträde 2020-03-31

- arvode 3 000


Advokat

Ulrika Borg

- arvode 3 000

- övriga uppdrag Suppleant i Krim advokater Lotta Wirén AB

KRIMINALVÅRDEN

Stefan Strömberg T.f. generaldirektör 2020-01-01 – 2020-02-29

- lön 284 308

- skattepliktiga förmåner och traktamente

294


Martin Holmgren Generaldirektör 2020-03-02 - - 2020-12-31

- lön 1 415 436 - skattepliktiga förmåner och traktamente

6 571


100




16. INTERN STYRNING OCH KONTROLL

101


16. INTERN STYRNING OCH KONTROLL

Kriminalvården omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Det innebär att myndighetsledningen i årsredovisningen ska lämna en bedömning av den interna styrningen och kontrollen i myndig-heten det gångna året.

Bedömning av intern styrning och kontroll

Generaldirektören gör bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid myndig-heten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.

Bedömningen baseras på uppföljningen av myndighetens arbete enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Uppföljningen omfattar dels arbetet med riskhantering, dels den interna miljön. I uppföljningsunderlaget finns också bland annat information om interna och externa revisioner och tillsyner inom Krimi-nalvårdens ansvarsområde. Där finns även de bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndighetens avdelningsdirektö-rer samt chefen för nationella transportenheten har gjort inom sina respektive ansvarsområden.

Myndighetens väsentliga risker finns samlade i den strategiska riskanalysen, som uppdaterades i januari 2020 samt i januari 2021. Den senast beslutade riskanalysen omfattar riskområdena kapacitetsutbyggnad, humanitet, effektivitet, säkerhet, rättssäkerhet och oegentligheter. Den senaste revideringen innebär främst att antalet riskområden har minskat från åtta till sex i och med att de tidigare riskområdena anslagsöver-skridande och transportövertagandet inte längre finns med. Vidare har riskvärdet för riskområdet humanitet ökat. Åtgärder för att hantera de identifierade riskområdena finns framtagna.

Under 2020 har Kriminalvården behövt vidta särskilda åtgärder för att hantera uppkomna, allvarliga situationer. Det handlar framförallt om hantering av den pågående pandemin respektive av platsbristen inom anstalts- och häktesverksam-heten, där särskilda staber har hanterat de myndighetsövergripande frågorna inom de aktuella områdena under delar av 2020. Bedömningen är att dessa arbetssätt har kunnat användas utan att det har påverkat processerna för intern styrning och kontroll.

Pandemin och beläggningssituationen innebär dock stora påfrestningar på myndighetens kärn-verksamhet som kommer att kräva resurser på såväl kort som lång sikt. Detta är områden som myndigheten noga följer för att förebygga risker och vid behov hantera eventuella uppkomna brister. Bedömningen är dock att detta under 2020 inte har påverkat den myndighetsöver-gripande bedömningen av den interna styrningen och kontrollen inom Kriminalvården.

Pandemin har även påverkat möjligheten att genomföra tillsynsverksamhet i anstalter, häkten och frivårdskontor enligt ordinarie plan och arbetssätt.

I årsredovisningen för 2019 informerades om att det under året förekommit störningar i myndig-hetens it-miljö. Under 2020 har arbetet fortsatt med att långsiktigt säkerställa stabiliteten inom området.

Sammantaget är bedömningen att myndigheten har haft en betryggande intern styrning och kontroll under året och att det finns fungerande processer för att identifiera och hantera risker och andra utvecklingsbehov och för den interna miljön inom myndigheten.

Årsredovisningens undertecknande

Jag bedömer att den interna styrningen och kon-trollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Norrköping 2021-02-15 Martin Holmgren generaldirektör

102


TABELLER TILL

RESULTATREDOVISNINGEN

RESULTATREDOVISNING 17. TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN

103


17. TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN Översikt tabeller

Tabell-nummer Avsnitt och tabellnamn

17.1 Ekonomi och styrning 17:1 Intäkter och kostnader per verksamhetsgren, tkr 17:2 Intäkter och kostnader för arbetsdriften, tkr 17:3 Medelbeläggning häkte 17:4 Medelbeläggning anstalt 17:5 Medelantal frivårdsklienter 17:6 Antal transporterade klienter 17:7 Antal genomförda utrikes transporter 17:8 Vårddygnskostnader häkte, kr 17:9 Vårddygnskostnader anstalt, kr 17:10 Kostnader per klient och dag, frivård, kr 17:11 Styckkostnader nationella transportenheten, kr

17.2 Häkte och påföljder 17:12 Isoleringsbrytande åtgärder i häkte 17:13 Fördelning av tid från påbörjad verkställighet i häkte till inskrivning i anstalt 17:14 Personutredningar och förslag om kontraktsvård 17:15 Kontraktvårdspåföljder, avbrutna 17:16 Kontraktvårdspåföljder, fullföljda 17:17 Skyddstillsyn med samhällstjänst, fördelning av tid till start 17:18 Villkorlig dom med samhällstjänst, fördelning av tid till start 17:19 Samhällstjänst, antal fullföljda 17:20 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), erbjudande 17:21 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), sökande 17:22 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), antal fullföljda 17:23 Säkerhetsplatser, medelbeläggning 17:24 Skyddsplatser, medelbeläggning 17:25 Avskildhetsåtgärder, vistelsetid 17:26 Överföranden, antal inkomna ärenden 17:27 Nordiska länder och EU, beslut om överförande från Sverige 17:28 Överförda frihetsberövande påföljder från Sverige 17:29 Överförda frihetsberövande påföljder till Sverige 17:30 Överförande av frivårdspåföljder

17.3 Verkställighetsinnehåll 17:31 Andel klienter som avgår med en fastställd VSP 17:32 Insats som matchats mot behov i VSP 17:33 VSP: Andel klienter med minst en genomförbar insats för behovet 17:34 Sysselsättningsgrad i anstalt 17:35 Outnyttjad tid i anstalt 17:36 Vuxenutbildning, påbörjade kurser och utbildningar 17:37 Vuxenutbildning, fullföljda kurser och utbildningar 17:38 Behandlingsprogram, intagna i anstalt 17:39 Behandlingsprogram, inskrivna i frivård 17:40 Särskilda utslussningsåtgärder från anstalt, hävda 17:41 Frigivning med särskild utslussningsåtgärd

17.4 Transportverksamhet 17:42 Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet 17:43 Utrikes transporterade klienter indelat i personalintensitet 17:44 Utrikes transporter indelat i personalintensitet 17:45 Utrikes transporter där medarbetare från Polisen följt med

17.5 Säkerhet 17:46 Rapportering av hot och våld mot medarbetare 17:47 Rapportering av hot och våld mellan klienter 17:48 Rapportering hot och våld vid transport som utförs av nationella transportenheten 17:49 Rymningar från häkte


104


17:50 Rymningar och avvikelser från anstalt 17:51 Rymningar från transport, klienter utom Kriminalvården

17.6 Internationell verksamhet 17:52 Antal utlandsstationerade medarbetare 17:53 Kostnad (tkr) per mission och årsarbetskraft för utlandsstationerade medarbetare

17.7 Kompetensförsörjning 17:54 Personalomsättning totalt 17:55 Personalomsättning, frivillig avgång 17:56 Sjukfrånvaro 17:57 Andel anställda med utländsk bakgrund 17:58 Åldersstruktur, tillsvidareanställda 17:59 Könsfördelning i ledningsfunktion, per verksamhet 17:60 Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå 17:61 Årsarbetskrafter klientnära och ej klientnära yrkesgrupper 17:62 Årsarbetskrafter klientnära yrkesgrupper 17:63 Årsarbetskrafter anställningsform


105


17.1 EKONOMI OCH STYRNING

Läshänvisning: Inledningarna till avsnitt 2.1 Häktesverksamheten, 2.2 Frivård, 2.3 Anstalt, samt 6 Internationell verksamhet.

Tabell 17:1 Intäkter och kostnader per verksamhetsgren, tkr Kostnaderna inkluderar myndighetsinterna transaktioner. Siffrorna för häkte, anstalt, frivård, transportverksamheten och internationell civil krishantering inkluderar gemensamma kostnader för huvudkontoret och regionkontoren (tidigare benämnt ”administration”).

HÄKTE 2017 2018 2019 2020

Intäkter av anslag 2 244 616 2 331 100 2 355 840 2 492 549

Övriga intäkter 75 851 77 470 71 791 79 812

Kostnader 2 320 467 2 408 570 2 427 632 2 572 361

ANSTALT 2017 2018 2019 2020

Intäkter av anslag

4 752 915 4 842 230 4 885 033 5 248 877

Övriga intäkter 161 053 165 714 163 122 196 804

Kostnader 4 913 968 5 007 944 5 048 155 5 445 681

FRIVÅRD 2017 2018 2019 2020


Övriga intäkter 3 248 6 175 3 830 11 794

Kostnader 1 168 200 1 219 985 1 181 395 1 205 441

TRANSPORTVERKSAMHET 2017 2018 2019 2020

Intäkter av anslag 648 456 782 749 824 251 801 710

Övriga intäkter 23 906 21 737 55 340 23 501

Kostnader 672 362 804 485 879 591 825 210

TOTALT VERKSAMHETSGRENAR 2017 2018 2019 2020


Övriga intäkter 264 058 271 096 294 084 311 911

Kostnader 9 074 998 9 440 985 9 536 773 10 048 694

INTERNATIONELL CIVIL KRISHANTERING 2017 2018 2019 2020

Intäkter av anslag 28 102 37 696 35 842 31 648


Kostnader 28 112 37 728 35 872 31 677

ARBETE MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM 2017 2018 2019 2020

Intäkter av anslag 1 575 1 258 1 332 0


Kostnader 1 575 1 258 1 334 0

TOTALT MYNDIGHETEN 2017 2018 2019 2020

Intäkter av anslag* 8 840 616 9 208 842 9 279 863 9 768 432

Övriga intäkter 264 069 271 128 294 116 311 939

Kostnader 9 104 685 9 479 970 9 573 980 10 080 371 Källa: UBW *Skillnaden mellan intäkter av anslag i tabell 17:1 och utgifterna enligt anslagsredovisningen är transfereringar och semesterlöneskuld enligt undantagsregeln.


106


Tabell 17:2 Intäkter och kostnader för arbetsdriften, tkr Kostnader och intäkter exkluderar myndighetsinterna transaktioner och lokalhyra 2018 2019 2020

Försäljningsintäkter externa kunder 113 295 113 336 116 054

Bidrag 4 375 5 530 7 073


Summa intäkter 118 934 119 540 123 877

Personalkostnader 125 660 129 296 129 600

Materialkostnader 54 601 53 812 56 630

Ersättning till intagna 19 587 19 420 19 655

Övriga driftkostnader 26 244 26 315 26 043

Finansiella kostnader 32 17 85

Avskrivningar 15 966 16 438 17 491

Summa kostnader 242 089 245 298 249 504 Täckningsgrad 49% 49% 50%

Källa: UBW

Beräkningssätt för beläggning

De senaste årens kraftiga ökning av antalet intagna i häkte och anstalt har gjort att Kriminalvården har behövt se över sina beräkningssätt för beläggning. Arbetet är nu klart och Kriminalvården har en ny redovisning för beläggning i häkten och anstalter. Syftet är att få en enklare och tydligare beskrivning av beläggningen. Den nya redovisningens uppbyggnad ger också möjlighet till bättre analyser av beläggningssituationen. Det mått som presenteras i årsredovisningen är beläggningsgraden på ordinarie tillgängliga platser. Beläggning på andra platstyper, till exempel avskildhetsplaster eller transportplatser samt specialplatser ingår inte. Beläggningen på beredskapsplatser i anstalt inkluderas. I avsnitt 2.2 Anstalt presenteras beläggnings-graden om beredskapsplatserna räknas bort, för att visa i hur stor utsträckning beredskapsplatserna behöver användas för att klara uppdraget. Eftersom andra platstyper än ordinarie inte räknas med kan en beläggningsgrad på under 100 procent ändå innebära att det är fullt. Det beror bland annat på att Kriminalvården har ett antal specialplatser (till exempel behandlingsplatser, ungdomsplatser och sexualbrottsplatser). På specialplatser kan inte vilka intagna som helst placeras och de står därför tomma under perioder. Ett nationellt snitt tar inte heller hänsyn till att lediga platser och de intagna som ska placeras måste finnas inom rimligt avstånd från varandra.

Påverkan på beläggningsgraden

Beläggningsgraden är cirka en procentenhet lägre för häkte och cirka tre procentenheter lägre för anstalt jämfört med tidigare beräkningssätt.

Jämförelsetal

Jämförelsetalen för 2018 och 2019 är omräknade för anstalt, och 2019 för häkte.

Kön

Det nya statistikuttaget kan inte göra en uppdelning på kön per individ. För beläggning i anstalt kan könsindelningen göras genom att särskilja mans- och kvinnoplatser. Den möjligheten finns däremot inte för häkte, vilket gör att beläggningen i häkte inte kan delas upp på kön.


107


Tabell 17:3 Medelbeläggning häkte Avser tillgängliga ordinarie platser

2019 2020

Antal platser i genomsnitt 2 160 2 200 Medelbeläggning* 2001 2 188

Beläggningsgrad* 93% 99% Källa: KVR. * Jämförelsetalen för 2019 är omräknade enligt nytt beräkningssätt. För 2018 har ingen omräkning kunnat göras.

Tabell 17:4 Medelbeläggning anstalt Avser tillgängliga ordinarie platser Totalt: 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal platser i genomsnitt 294 281 298 3 961 4 216 4 461 4 254 4 497 4 759

Medelbeläggning* 222 245 262 3 699 4 018 4 251 3 921 4 263 4 513

Beläggningsgrad* 75% 87% 88% 93% 95% 95% 92% 95% 95%

Säkerhetsklass 1:



Beläggningsgrad* - - - 91% 93% 95% 91% 93% 95%

Säkerhetsklass 2:



Beläggningsgrad* 73% 87% 88% 96% 97% 98% 94% 96% 97%

Säkerhetsklass 3:

Antal platser i genomsnitt 79 79 89 725 794 885 804 873 974

Medelbeläggning* 65 70 78 661 752 800 726 821 878

Beläggningsgrad* 82% 88% 87% 91% 95% 90% 90% 94% 90% Källa: KVR Observera att platsantalet ovan inkluderar beredskapsplatser, 5 stycken 2018, 165 stycken 2019 och 397 stycken 2020. Utan dessa var beläggnings-graden för 2020 104% i säkerhetsklass 1, 106% i säkerhetsklass 2, 97% i säkerhetsklass 3 och 103% totalt. * Jämförelsetalen för 2018 och 2019 är omräknade enligt nytt beräkningssätt.

Tabell 17:5 Medelantal frivårdsklienter

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Medelantal klienter 1 232 1 258 1 300 8 703 8 939 9 438 9 934 10 197 10 737 Källa: KVR


108


Tabell 17:6 Antal transporterade klienter

2018 2019 2020

Lokala häktestransporter inrikes, utförda av nationella transportenheten (NTE) 16 362 18 495 18 562

Nationellt planerade kriminalvårdstransporter inrikes 25 209 26 138 24 630

Transporter inrikes åt andra myndigheter, kommuner och regioner 20 201 20 534 21 677

- Varav kriminalvårdsklienter enligt utlänningslagen 1 583 1 579 1 394

- Varav migrationsklienter enligt utlänningslagen* 7 131 7 099 4 480

- Varav övriga 11 487 11 856 15 803

Utrikes transporterade kriminalvårdsklienter enligt utlänningslagen 954 939 725

Utrikes transporterade migrationsklienter enligt utlänningslagen* 3 730 4 151 2 556

Totalt 66 456 70 257 68 150

Lokala transporter inrikes, utförda av medarbetare i anstalter och häkten** 24 000 26 000 22 000 Källa: Levut och Lift. Uppdelning på kön är inte möjlig eftersom statistiken inte är helt individbaserad, utan bygger på uppgifter i beställningar där kön inte framgår. * Dessa transporter finansieras av anslaget ”Utresor för avvisade och utvisade”. Se även tabell 17:42-43, ”Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet”. ** Siffrorna presenteras i avrundad form på grund av kvalitetsbrister i underlaget.

Tabell 17:7 Antal genomförda utrikes transporter

2018 2019 2020

Transporter med kriminalvårdsklienter 913 877 579

Transporter med migrationsklienter 2 963 3 280 1 808

Transporter med både kriminalvårds- och migrationsklienter 19 23 42

Totalt 3 895 4 180 2 429

Antal transporter där överlämnande inte skett* 12 14 13

Antal personer som inte överlämnats 14 14 23 Källa: Lift. Uppdelning på kön är inte möjlig eftersom statistiken inte är helt individbaserad, utan bygger på uppgifter i beställningar där kön inte framgår. * Avser klienter som följt med tillbaka till Sverige. Siffran inkluderar inte de fall då transporten avbrutits.

Tabell 17:8 Vårddygnskostnader häkte, kr Kostnaderna inkluderar gemensamma kostnader för huvudkontoret och regionkontoren (tidigare benämnt ”administration”) 2018 2019 2020


Lokalkostnader 707 689 645

Övriga driftkostnader 367 324 335


Avskrivningar 195 166 139

Totalt 3 449 3 266 3 132 Källa: KVR och UBW * Jämförelsetalen för 2019 är omräknade utifrån nytt beräkningssätt för antalet vårddygn. För 2018 har ingen omräkning kunnat göras, men skillnaden hade varit marginell.


109


Tabell 17:9 Vårddygnskostnader anstalt, kr Kostnaderna inkluderar gemensamma kostnader för huvudkontoret och regionkontoren (tidigare benämnt ”administration”) 2018 2019 2020

Alla anstalter 3 452 3 206 3 198





Avskrivningar 142 136 136 Säkerhetsklass 1 4 247 3 958 3 819


Lokalkostnader 1 067 1 019 950













Avskrivningar 81 77 72 Vårdvistelser 2 325 2 276 2 321

Övriga driftkostnader 2 325 2 276 2 321 Källa: KVR och UBW * Jämförelsetalen för 2018 och 2019 är omräknade utifrån nytt beräkningssätt för antalet vårddygn.

Tabell 17:10 Kostnader per klient och dag, frivård, kr Kostnaderna inkluderar gemensamma kostnader för huvudkontoret och regionkontoren (tidigare benämnt ”administration”) 2018 2019 2020

Personalkostnader 214 201 193




Avskrivningar 4 4 4

Totalt 336 317 308 Källa: KVR och UBW


110


Tabell 17:11 Styckkostnader nationella transportenheten, kr Kostnaderna inkluderar gemensamma kostnader för huvudkontoret och regionkontoren (tidigare benämnt ”administration”) Kostnad per klient Kostnad per resa

2018* 2019 2020 2018* 2019 2020 Lokala häktestransporter inrikes, utförda av nationella transportenheten (NTE) 8 737 8 521 9 055 - - -

Övriga inrikes transporter** 9 480 9 475 10 331 - - -

Utrikes Kriminalvården 69 235 76 245 79 080 72 344 81 635 99 021

Utrikes Migrationsverket 66 382 69 963 71 244 83 566 88 541 100 719 Källa: Levut, Lift, TPS och UBW * Jämförelsetalen för kostnader är ändrade, på grund av fel i tidigare årsredovisningar. ** Nationellt planerade kriminalvårdstransporter och transporter åt andra myndigheter, kommuner och regioner.

17.2 HÄKTE, PERSONUTREDNINGAR OCH PÅFÖLJDER

Häktesverksamheten

Läshänvisning: avsnitt 2.1 Häktesverksamheten

Tabell 17:12 Isoleringsbrytande åtgärder i häkte Siffrorna baseras på enkätundersökningar Kvinnor Män Alla Varav unga*

2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020

Mätningar av alla isoleringsbrytande åtgärder

Intagna med restriktioner:

Totalt antal intagna 352 458 499 5 737 6 603 7 416 6 089 7 061 7 915 915 1 170 1 324 Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 40% 38% 38% 28% 28% 27% 29% 29% 28% 38% 38% 33% Intagna utan restriktioner:

Totalt antal intagna 256 252 294 4 646 4 878 5 927 4 902 5130 6 221 459 477 643 Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 71% 74% 56% 70% 73% 71% 70% 74% 70% 69% 78% 77% Mätningar av åtgärder som innebär mänsklig kontakt Intagna med restriktioner: Totalt antal intagna 352 458 499 5 737 6 603 7 416 6 089 7 061 7 915 915 1 170 1 324 Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 24% 22% 25% 17% 17% 18% 17% 18% 18% 24% 27% 25% Intagna utan restriktioner: Totalt antal intagna 256 252 294 4 646 4 878 5 927 4 902 5 130 6 221 459 477 643 Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 65% 68% 51% 67% 70% 69% 67% 70% 68% 65% 75% 76%

Källa: enkätundersökningar som genomfördes sju gånger under 2020. Mätningarna bygger på enkäter som fylls i av medarbetare i häktet, en enkät för varje intagen som är häktad, vid sju tillfällen per år. Det förekommer två typer av bortfall vid dessa mätningar, dels uteblivna svar från häkten och dels uteblivna registreringar för intagna. Jämförelse av resultatet mellan åren bör göras med stor försiktighet då resultatet bygger på en enkätundersökning med få mätpunkter. * Med ”ung” menas ”en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år.”


111


Tabell 17:13 Fördelning av tid från påbörjad verkställighet i häkte till inskrivning i anstalt

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal klienter 365 395 356 4 995 5 135 5 065 5 360 5 530 5 421

Andel klienter som skrivs in inom:

Max 7 dagar 78% 85% 87% 54% 60% 57% 56% 62% 59%

8-14 dagar 12% 8% 7% 27% 27% 22% 26% 26% 21%

15-30 dagar 5% 6% 4% 11% 9% 15% 10% 8% 15%

Mer än 30 dagar 5% 1% 2% 7% 5% 6% 7% 4% 5%

Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: KVR

Frivårdspåföljderna

Läshänvisning: avsnitt 2.2 Frivård

Observera att processen från påbörjade till fullföljda eller avbrutna etc. i tabellerna nedan ibland löper över ett årsskifte vilket innebär att de inte kan relateras till varandra. Utvecklingen av de olika måtten måste därför analyseras var för sig.

Tabell 17:14 Personutredningar och förslag om kontraktsvård

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal personutredningar* 3 964 4 152 4 401 23 773 24 408 25 760 27 737 28 560 30 161 Varav antal förslag om kontraktsvård 104 99 110 1 044 907 962 1 148 1 006 1 072

Källa: KVR * Inklusive yttranden och kompletteringar. Jämförelsesiffrorna för kvinnor och män är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2018 då de visade antal personutredningar exklusive yttranden och kompletteringar.

Tabell 17:15 Kontraktsvårdspåföljder, avbrutna

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder 21 18 18 206 197 189 227 215 207

Källa: KVR

Tabell 17:16 Kontraktsvårdspåföljder, fullföljda

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder 60 68 64 481 537 578 541 605 642

Källa: KVR Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder utgår från antal avslutade övervakningar för skyddstillsyn, där den senaste påbörjade skyddstillsynen avser en kontraktsvårdspåföljd. Detta medför att klienter som har flera pågående skyddstillsyner med övervakning, där endast den senast påbörjade skyddstillsynen är med kontraktsvård, kommer med i statistiken som fullföljd kontraktsvårdspåföljd vid den första skyddstillsynens slut.

Tabell 17:17 Skyddstillsyn med samhällstjänst, fördelning av tid till start

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal påbörjade samhällstjänster 97 121 111 893 901 811 990 1 022 922 Andel påbörjade samhällstjänster inom:

Max 8 veckor 32% 29% 36% 34% 31% 32% 34% 31% 32%

Mer än 8 veckor - 16 veckor 37% 38% 34% 31% 33% 32% 32% 33% 32%

Mer än 16 veckor 31% 33% 30% 35% 37% 36% 34% 36% 36%

Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: KVR


112


Tabell 17:18 Villkorlig dom med samhällstjänst, fördelning av tid till start

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal påbörjade samhällstjänster* 410 397 327 2 694 2 565 2 313 3 104 2 962 2 640 Andel påbörjade samhällstjänster inom:

Max 8 veckor 44% 41% 42% 42% 39% 38% 42% 40% 38%

Mer än 8 veckor - 16 veckor 35% 31% 26% 34% 31% 28% 34% 31% 28%

Mer än 16 veckor 21% 28% 31% 24% 30% 34% 23% 30% 34%

Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: KVR * En samhällstjänst som gällde lagakraftdatum för tidigare dom har exkluderats för 2018.

Tabell 17:19 Samhällstjänst, antal fullföljda

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Skyddstillsyn med samhällstjänst 90 117 101 806 808 703 896 925 804

Villkorlig dom med samhällstjänst 394 393 310 2 606 2 476 2 224 3 000 2 869 2 534 Källa: KVR

Tabell 17:20 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), erbjudande

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal klienter som erbjudits IÖV 523 478 498 3 580 3 666 3 459 4 103 4 144 3 957 Källa: KVR

Tabell 17:21 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), sökande

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal klienter som sökt IÖV 367 374 388 2 257 2 256 2 309 2 624 2 630 2 697 Källa: KVR

Tabell 17:22 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), antal fullföljda

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal klienter som fullföljt IÖV 203 226 253 1 227 1 215 1 255 1 430 1 441 1 508 Källa: KVR

Säkerhets- och skyddsplatser

Läshänvisning: avsnitt 2.3 Anstalt På säkerhets- och skyddsplatserna finns endast intagna män.

Tabell 17:23 Säkerhetsplatser, medelbeläggning

2018 2019 2020

Antal platser i genomsnitt* 48 34 37


Beläggningsgrad 30% 35% 51% Källa: KVR. Platserna avser endast män. *Avser tillgängliga ordinarie platser


113


Tabell 17:24 Skyddsplatser, medelbeläggning

2018 2019 2020

Antal platser i genomsnitt* 13 16 11


Beläggningsgrad 52% 60% 77% Källa: KVR. Platserna avser endast män. *Avser tillgängliga ordinarie platser

Avskildhetsåtgärder

Läshänvisning: avsnitt 2.3 Anstalt

Tabell 17:25 Avskildhetsåtgärder, vistelsetid

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

T < 1 dygn 337 490 488 9 314 11 036 14 611 9 651 11 526 15 099

1 dygn ≤ T < 5 dygn 75 88 281 2 967 4 272 6 246 3 042 4 360 6 527

5 dygn ≤ T < 10 dygn 21 30 108 613 824 1 820 634 854 1 928

10 dygn ≤ T < 2 mån 13 16 48 1 106 1 274 2 028 1 119 1 290 2 076

2 mån ≤ T < 4 mån 0 2 0 88 80 97 88 82 97

4 mån ≤ T < 1 år 0 0 1 32 37 29 32 37 30

T ≥ 1 år 0 0 0 9 4 9 9 4 9

Totalt 446 626 926 14 129 17 527 24 840 14 575 18 153 25 766 Källa: KVR Vistelsetiderna beräknas på basis av samtliga avskildheter som har avslutats under året.

Överförande av påföljd

Läshänvisning: avsnitt 2.4 Överförande av påföljd Observera att överförandeprocessen ofta löper över ett årsskifte (ibland flera) vilket innebär att de olika måtten nedan inte kan relateras till varandra. Utvecklingen måste därför analyseras var för sig.

Tabell 17:26 Överföranden, antal inkomna ärenden

2018 2019 2020

Överförande till nordiskt land 142 148 126

Överförande till EU-land (ej Norden) 111 142 142

Överförande till övrigt land 21 39 52

Totalt 274 329 320 Källa: Platina. Uppgifterna för nordiskt land avser både frihetsberövade klienter och klienter på fri fot.

Tabell 17:27 Nordiska länder och EU, beslut om överförande från Sverige Antal klienter 2018 2019 2020

Nordiskt land 77 92 79

EU-land (ej Norden) 41 55 73

Totalt 118 147 152 Källa: Platina. Uppgifterna avser både frihetsberövade klienter och klienter på fri fot.


114


Tabell 17:28 Överförda frihetsberövande påföljder från Sverige Antal klienter

2018 2019 2020 Överförda till nordiskt land 15 28 15

Överförda till EU-land (ej Norden) 53 45 63

Överförda till övrigt land 3 2 1

Totalt alla länder 71 75 79 Källa: KVR. Uppgifterna avser endast klienter som börjat avtjäna straffet i Sverige.

Tabell 17:29 Överförda frihetsberövande påföljder till Sverige Antal klienter

2018 2019 2020

Överförda från nordiskt land 63 65 68

Överförda från EU-land (ej Norden) 10 8 12

Överförda från övrigt land 3 5 2

Totalt alla länder 76 78 82 Källa: KVR. Uppgifterna avser både frihetsberövade klienter och klienter på fri fot.

Tabell 17:30 Överföranden av frivårdspåföljder Antal klienter

2018 2019 2020

Ärenden – överföranden från Sverige 60 47 37

Beslut – överföranden från Sverige 12 12 20

Överförda från Sverige 13 22 22

Överförda till Sverige 3 4 5 Källa: KVR.

17.3 VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL

Verkställighetsplan (VSP)

Läshänvisning: avsnitt 3.1 Verkställighetsplanering

Tabell 17:31 Andel klienter som avgår med en fastställd VSP

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Anstalt 97% 99% 99% 93% 96% 97% 93% 96% 97%

IÖV 96% 96% 98% 95% 97% 98% 95% 97% 98%

Skyddstillsyn 98% 98% 99% 98% 98% 98% 98% 98% 98%

Villkorligt frigiven 100% 99% 100% 99% 100% 100% 99% 100% 100%

Totalt 98% 98% 99% 96% 97% 98% 96% 97% 98% Källa: KVR


115


Tabell 17:32 Insats som matchats mot behov i VSP

Andel klienter med minst en matchad insats för behovet Behovsområde: 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Prokriminella attityder/värderingar 97% 99% 98% 98% 98% 98% 97% 98% 98%

Prokriminellt umgänge 97% 98% 96% 97% 97% 97% 97% 97% 97% Antisocialt personlighetsmönster 98% 98% 98% 98% 98% 98% 98% 98% 98%

Missbruk - Alkohol 85% 85% 90% 88% 88% 89% 88% 88% 89%

Missbruk - Narkotika 91% 92% 95% 94% 94% 94% 93% 94% 94%

Familj/Relationer 90% 95% 96% 91% 92% 93% 91% 92% 93% Arbete/Skola/Sysselsättning /Boende 92% 93% 96% 95% 95% 96% 95% 95% 96%

Fritid/Avkoppling 86% 87% 93% 86% 87% 90% 86% 87% 90%

Fysisk ohälsa 74% 82% 86% 81% 83% 87% 80% 83% 87%

Psykisk ohälsa 90% 92% 96% 91% 92% 94% 91% 92% 95% Motverka negativa följder av frihetsberövandet 100% 100% 99% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Dopning 0%* 100%* 100%* 84% 82% 85% 83% 82% 85%

Spelproblematik 97%** 81%** 94%** 90% 87% 91% 90% 87% 92%

Totalt 98% 98% 98% 99% 98% 98% 98% 98% 98%

Källa: KVR. Behovsområdet ”antisocial historia” har tagits bort i 2020 års statistik eftersom det snarare är en riskfaktor än ett behov. Procentsatsen

på totalen har därför ändrats för män 2018 och 2019, samt för alla 2019. * Underlaget utgörs endast av 3 personer för 2018, en person för 2019 och 2 personer 2020. ** Underlaget utgörs endast av 35 personer för 2018, 47 personer för 2019 och 36 personer 2020.

Tabell 17:33 VSP: Andel klienter med minst en genomförbar insats för behovet

Avser klienter med bedömt medel- eller högt behov Behovsområde: 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Prokriminella attityder/värderingar 87% 93% 96% 92% 93% 95% 91% 93% 95%

Prokriminellt umgänge 88% 92% 94% 92% 93% 94% 91% 93% 94% Antisocialt personlighetsmönster 89% 93% 96% 93% 94% 95% 93% 94% 95%

Missbruk - Alkohol 75% 78% 87% 79% 81% 86% 79% 81% 86%

Missbruk - Narkotika 78% 82% 92% 85% 87% 91% 84% 86% 91%

Familj/Relationer 89% 93% 96% 90% 91% 92% 90% 91% 93% Arbete/Skola/Sysselsättning /Boende 90% 92% 95% 94% 94% 96% 93% 94% 96%

Fritid/Avkoppling 80% 86% 92% 84% 85% 88% 83% 85% 88%

Fysisk ohälsa 71% 81% 85% 79% 82% 86% 78% 82% 86%

Psykisk ohälsa 87% 88% 94% 89% 91% 93% 89% 90% 94% Motverka negativa följder av frihetsberövandet 100% 100% 99% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Dopning 0%* 100%* 100%* 77% 77% 80% 77% 77% 80%

Spelproblematik 86%** 77%** 92%** 80% 79% 87% 81% 79% 88%

Totalt 98% 98% 97% 98% 98% 98% 98% 98% 98% Källa: KVR. Behovsområdet ”antisocial historia” har tagits bort i 2020 års statistik eftersom det snarare är en riskfaktor än ett behov. Procentsatsen på totalen har därför ändrats för kvinnor 2018. * Underlaget utgörs endast av 3 personer för 2018, en person för 2019 och 2 personer 2020. ** Underlaget utgörs endast av 35 personer för 2018, 47 personer för 2019 och 36 personer 2020.


116


Sysselsättning i anstalt

Läshänvisning: avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt

Observera att processen från påbörjade till fullföljda eller avbrutna etc. i tabellerna nedan ibland löper över ett årsskifte vilket innebär att de inte kan relateras till varandra. Utvecklingen av de olika måtten måste därför analyseras var för sig.

Strukturerad sysselsättning

Tabell 17:34 Sysselsättningsgrad i anstalt

Tillgänglig och utnyttjad tid redovisas i antal tusen timmar

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Tusental belagda vårddygn* 79 88 96 1 350 1 468 1 580 1 429 1 556 1 675

Tillgänglig tid 346 379 417 5 898 6 365 6 906 6 244 6 744 7 323

Utnyttjad tid 308 336 365 4 492 4 802 5 272 4 800 5 138 5 637

Sysselsättningsgrad 89% 89% 87% 76% 75% 76% 77% 76% 77% Källa: KVR Den tillgängliga tiden har ett samband med antalet belagda vårddygn, dock inte proportionellt, eftersom antalet tillgänglig tid varierar mellan sex och åtta timmar per dygn. * Avser belagda vårddygn exklusive vårdvistelser.

Tabell 17:35 Outnyttjad tid i anstalt Outnyttjad tid i förhållande till tillgänglig tid (tabell 34) 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Sjukfrånvaro 5% 5% 4% 8% 7% 6% 7% 7% 6%

Brist på sysselsättning 6% 6% 8% 15% 16% 17% 15% 16% 16% Vägran att delta i sysselsättning 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1% 1%

Totalt outnyttjad tid 11% 11% 13% 24% 25% 24% 23% 24% 23% Källa: KVR

Vuxenutbildning

Observera att en kurs/utbildning kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal påbörjade och fullföljda inte direkt kan relateras till varandra. Den tidigare indelningen i typ av kurs har tagits bort i statistiken nedan. Anledningen är att det är behovet som styr vilken typ av kurs de intagna går vilket gör att det inte säger något om Kriminalvårdens resultat.

Antal påbörjade och fullföljda kurser/utbildningar omfattar alla klienter som läst en kurs inom kriminalvårdens verksamhet. Dessa klienter befinner sig i de flesta fall i anstalt, men kan även befinna sig i häkte. I tabellerna nedan relateras dock antal påbörjade respektive fullföljda kurser/utbildningar endast till antal unika klienter i anstalt. Det gör att den andel som redovisas är något överskattad.

Tabell 17:36 Vuxenutbildning, påbörjade kurser och utbildningar

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal påbörjade kurser 262 344 338 3 738 4 496 4 599 4 000 4 840 4 937

Antal pågående verkställigheter* 864 951 895 11 854 12 232 12 444 12 718 13 183 13 339 Antal unika klienter som påbörjat någon form av utbildning 170 190 185 2 421 2 633 2 771 2 591 2 823 2 956

Antal unika klienter i anstalt 822 894 849 11 097 11 500 11 648 11 919 12 394 12 497 Andel unika klienter som påbörjat kurs/utbildning 21% 21% 22% 22% 23% 24% 22% 23% 24%

Källa: ProCapita * pågående verkställigheter vid årets början samt påbörjade verkställigheter under året


117


Tabell 17:37 Vuxenutbildning, fullföljda kurser och utbildningar

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Antal fullföljda kurser 153 237 238 2 122 2 789 2 966 2 275 3 026 3 204

Antal pågående verkställigheter* 864 951 895 11 854 12 232 12 444 12 718 13 183 13 339

Antal unika klienter som fullföljt någon form av utbildning 92 125 118 1 272 1 472 1 625 1 364 1 597 1 743

Antal unika klienter i anstalt 822 894 849 11 097 11 500 11 648 11 919 12 394 12 497 Andel unika klienter som fullföljt kurs/utbildning 11% 14% 14% 11% 13% 14% 11% 13% 14%

Källa: ProCapita * pågående verkställigheter vid årets början samt påbörjade verkställigheter under året

Behandlingsprogram

Läshänvisning: avsnitt 3.3 Behandlingsprogram

Tabell 17:38 Behandlingsprogram, intagna i anstalt Avser intagna som har avslutat sin verkställighet under 2018, 2019 och 2020 och som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Kvinnor Män Alla Varav unga* 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 Antal med fullföljt behandlingsprogram 57 67 79 1 144 1 131 1 206 1 201 1 198 1 285 85 95 106 Andel med fullföljt behandlingsprogram 12% 14% 18% 20% 20% 21% 19% 19% 21% 25% 27% 28%

Källa: KVR * Med ung menas ”en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år.”

Tabell 17:39 Behandlingsprogram, inskrivna i frivård Avser intagna som har avslutat sin verkställighet respektive övervakning under 2018, 2019 och 2020 och som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Kvinnor Män Alla Varav unga* 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 Antal med fullföljt behandlingsprogram 86 111 133 868 922 949 954 1 033 1 082 128 139 167 Andel med fullföljt behandlingsprogram 10% 12% 14% 13% 13% 12% 13% 13% 13% 18% 18% 18%

Källa: KVR * Med ung menas ”en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år.”

Frigivningsförberedelser

Läshänvisning: avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser

Särskilda utslussningsåtgärder Frigång Frigång innebär att en intagen under dagtid utanför anstalt utför arbete, får behandling eller deltar i

utbildning eller särskilt anordnad verksamhet.

Utökad frigång Utökad frigång innebär att en intagen avtjänar sista delen av verkställigheten i sin bostad. Den intagne ska utföra arbete, delta i undervisning eller utbildning, få behandling eller delta i särskild anordnad verksamhet. Den intagne får inte lämna sin bostad annat än på särskilt bestämda tider för till exempel sysselsättning. Utegångsförbudet kontrolleras med elektroniska hjälpmedel, så kallad fotboja.

Halvvägshus En vistelse i ett halvvägshus innebär att en intagen vistas i en miljö som är öppnare än den som finns på en öppen anstalt och samtidigt får del av det stöd och den hjälp som Kriminalvården och andra myndigheter kan erbjuda.

Vårdvistelse Vårdvistelse innebär att en intagen under sista delen av verkställigheten är placerad i ett sådant hem som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), det vill säga behandlingshem eller familjehem.


118


Tabell 17:40 Särskilda utslussningsåtgärder från anstalt, hävda

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Frigång 1 0 0 9 7 5 10 7 5

Utökad frigång 4 2 2 34 17 32 38 19 34

Halvvägshus 0 0 1 9 28 20 9 28 21

Vårdvistelse 6 4 7 54 30 54 60 34 61

Totalt 11 6 10 106 82 111 117 88 121 Källa: KVR

Tabell 17:41 Frigivning med särskild utslussningsåtgärd Klienter som har utvisning i domen, avlidit eller överflyttats till annat land i direkt anslutning till frigivning är exkluderade från siffrorna.

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Totalt antal frigivna från anstalt

Totalt antal 592 628 581 7 002 7 058 6 918 7 594 7 686 7 499 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 85 81 85 793 821 895 878 902 980

14% 13% 15% 11% 12% 13% 12% 12% 13%

Frigivna med strafftid på 6 månader och över, säkerhetsklass 2 och 3

Totalt antal 184 202 231 2 447 2 622 2 783 2 631 2 824 3 014 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 84 81 83 779 811 878 863 892 961 Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 46% 40% 36% 32% 31% 32% 33% 32% 32%

Frigivna med strafftid på 6 månader och över, säkerhetsklass 2

Totalt antal 102 118 137 1 646 1 673 1 737 1 748 1 791 1 874 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 31 26 30 328 279 307 359 305 337 Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 30% 22% 22% 20% 17% 18% 21% 17% 18%

Frigivna med strafftid på 6 månader och över, säkerhetsklass 3

Totalt antal 82 84 94 801 949 1 046 883 1 033 1 140 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 53 55 53 451 532 571 504 587 624 Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 65% 65% 56% 56% 56% 55% 57% 57% 55%

Källa: KVR

17.4 TRANSPORTVERKSAMHETEN

Utrikestransporter

Läshänvisning: avsnitt 4.2 Utrikestransporter Medföljande personal Kriminalvårdspersonal följer med under transportuppdraget. Kriminalvården utför administrativa

uppgifter, till exempel informerar aktuell avgångsflygplats och flygbolag, ansöker om transiteringstillstånd samt utfärdar rapport om uppdragets utförande som översänds till aktuell beställare.

Oeskorterad resa Kriminalvårdspersonal följer endast med till flygplatsen och säkerställer att resan påbörjas av klienten men avslutar transportuppdraget därefter. Kriminalvården utför administrativa uppgifter som vid resa med medföljande personal, se ovan.

Enskild eller beledsagad resa

Klienten reser själv eller med en stödperson som inte är från Kriminalvården. Kriminalvården utfärdar och ger beställaren biljetter som i sin tur överlämnar dessa till klienten och eventuellt medföljande person.


119


I tabellerna 17:42-45 görs ingen uppdelning på kön. Anledningen är att statistiken inte är helt individbaserad, utan bygger på uppgifter i beställningar där kön inte framgår.

Tabell 17:42 Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet

2018 2019 2020

Antal transporterade klienter:

Kriminalvårdsklienter 954 939 725

Migrationsklienter 3 730 4 151 2 556

- Varav beslutade av Migrationsverket 1 337 1 487 962

- Varav beslutade av Polisen 2 393 2 664 1 594

Totalt 4 684 5 090 3 281 Källa: Lift.

Tabell 17:43 Utrikes transporterade klienter indelat i personalintensitet

2018 2019 2020

Antal transporterade klienter:


- Varav med medföljande personal 657 710 562

- Varav enskild eller beledsagad resa 11 13 12

- Varav oeskorterad resa 286 216 151


- Varav med medföljande personal 1 347 1 405 988

- Varav enskild eller beledsagad resa 1 179 1 426 1 035

- Varav oeskorterad resa 1 204 1 320 533

Totalt 4 684 5 090 3 281 Källa: Lift.

Tabell 17:44 Utrikes transporter indelat i personalintensitet

2018 2019 2020

Antal genomförda transporter:



- Varav enskild eller beledsagad resa 11 13 12

- Varav oeskorterad resa 285 216 151



- Varav enskild eller beledsagad resa 965 1 188 922

- Varav oeskorterad resa 1 135 1 260 513

Transporter med både kriminalvårds- och migrationsklienter 19 23 42

Totalt 3 895 4 180 2 429

Antal transporter där överlämnande inte skett* 12 14 13

Antal personer som inte överlämnats 14 14 23 Källa: Lift. *Avser klienter som följt med tillbaka till Sverige. Siffran inkluderar inte de fall då transporten avbrutits.

Tabell 17:45 Utrikes transporter där medarbetare från Polisen följt med

2018 2019 2020 Antal transporter där medarbetare från Polisen följt med 176 131 53 Genomsnittligt antal medföljande medarbetare från Polisen 2,1 2,5 1,8

Källa: Lift.


120


17.5 SÄKERHET

Rapporterade allvarliga händelser

Läshänvisning: avsnitt 5.1 Uppföljning av säkerhetsläget

Kriminalvården kan inte med tillförlitlighet särredovisa allvarliga incidenter uppdelat efter kön. Allvarliga händelser vid transporter som utförs av häkte och anstalt rapporteras under häkte respektive anstalt. Rapporteringen som redovisas nedan visar allvarliga händelser som inbegriper hot och våld. I kategorin ”medarbetare” ingår även personer som inte är anställda av Kriminalvården, till exempel advokater, anhöriga, poliser etc.

Tabell 17:46 Rapportering av hot och våld mot medarbetare Avser händelser som är bedömda som ”allvarliga” eller ”mycket allvarliga” Häkte 2018 2019* 2020

Hot mot medarbetare 102 110 109

Våld mot medarbetare 48 46 65 Totalt 150 156 174

Anstalt



Varav säkerhetsenheterna:



Frivård



Källa: ISAP. * Jämförelsesiffrorna är omräknade på grund av att personer som inte är anställda av Kriminalvården missades i förra årsredovisningens uttag.

Tabell 17:47 Rapportering av hot och våld mellan klienter Avser händelser som är bedömda som ”allvarliga” eller ”mycket allvarliga” Häkte 2018 2019 2020

Hot mellan intagna 3 13* 17

Våld mellan intagna 11 18* 26 Totalt 14 41 43

Anstalt

Hot mellan intagna 42 35 21

Våld mellan intagna 107 101 85 Totalt 149 136 106

Varav säkerhetsenheterna:

Hot mellan intagna 0 1 0

Våld mellan intagna 1 0 0 Totalt 1 1 0

Frivård

Hot mellan klienter 8 6* 2

Våld mellan klienter 2 0 1 Totalt 10 6* 3

Källa: ISAP. * Jämförelsesiffrorna är omräknade på grund av att personer som inte är anställda av Kriminalvården felaktigt räknats med i förra årsredovisningens uttag.


121


Tabell 17:48 Rapportering av hot och våld vid transport som utförs av nationella transportenheten Avser händelser som är bedömda som ”allvarliga” eller ”mycket allvarliga” 2018 2019 2020

Transport av klient inom Kriminalvården 18 11 15

varav hot 8 8 9

varav våld 10 3 6

Transport av omhändertagna enligt utlänningslagen 13 7 5

varav hot 1 3 1

varav våld 12 4 4 Totalt 31 18 20

Källa: ISAP. * Jämförelsesiffrorna är omräknade på grund av ett nytt uttag.

Rymningar och avvikelser

Läshänvisning: avsnitt 5.6 Bedömning av säkerhetsläget

Direktrymning

Intagen lämnar häktesområdet utan tillstånd. Intagen lämnar anstaltsområdet utan tillstånd från säkerhetsklass 1 – 2.

Direktavvikelse Intagen lämnar anstaltsområdet utan tillstånd från den lägsta säkerhetsklassen (säkerhetsklass 3).

Övrig rymning Intagen i anstalt eller häkte avlägsnar sig från de medarbetare som bevakar den intagne, i samband med transport, förrättning eller bevakad utevistelse. Intagen återkommer inte till häktet på överenskommen tid efter obevakad utevistelse.

Övrig avvikelse Intagen återkommer inte till anstalten på överenskommen tid efter obevakad utevistelse (permis-sion, sjukhusbesök, frigång m.m.).

Övriga rymningar och avvikelser från anstalt redovisas tillsammans.

Tabell 17:49 Rymningar från häkte

2018 2019 2020

Direktrymningar 0 0 0

Övriga rymningar 1 3 0 Källa: KVR. Rymningen 2018 avser en man. För 2019 avser 2 rymningar män och 1 rymning en kvinna.

Tabell 17:50 Rymningar och avvikelser från anstalt

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Direktrymningar (säkerhetsklass 1 och 2) 0 0 0 1 0 0 1 0 0 Direktavvikelser (säkerhetsklass 3) 0 3 3 31 25 43 31 28 46 Övriga rymningar och avvikelser (alla säkerhetsklasser) 6 5 5 89 69 53 95 74 58

Källa: KVR

Tabell 17:51 Rymningar från transport, klienter utom Kriminalvården

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Rymningar från transport, klienter utom Kriminalvården 0 0 0 1 1 0 1 1 0

Källa: KVR Avser klienter som inte är inskrivna i Kriminalvården


122


17.6 INTERNATIONELL VERKSAMHET

Läshänvisning: avsnitt 6. Internationell verksamhet

Tabell 17:52 Antal utlandsstationerade medarbetare

FN-missioner: 2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

MONUSCO (DR Kongo) 0 1 2 1 1 1 1 2 3

UNMIL (Liberia) 1 0 0 0 0 0 1 0 0

MINUJUSTH (Haiti) 0 0 0 1 1 0 1 1 0

UNIOGBIS (Guinea Bissau) 1 1 0 0 0 0 1 1 0 MINUSCA (Centralafrikanska republiken) 0 1 1 4 3 2 4 4 3

UNSOM (Somalia) 4 4 2 3 2 0 7 6 2

EU-missioner:

EULEX Kosovo 0 0 1 0 0 0 0 0 1

EUPOL COPPS (Palestina) 0 1 1 1 1 1 1 2 2

Totalt 6 8 7 10 8 4 16 16 11

Insatsnära verksamhet 3 4 5 7 4 1 10 8 6

Placering EU/FN 0 0 0 1 3 3 1 3 3 Källa: Placeringsavtalen. Avser totalt antal medarbetare som varit utlandsstationerade under året.

Tabell 17:53 Kostnad (tkr) per mission och årsarbetskraft för utlandsstationerade medarbetare

FN-missioner: Total

kostnad

2018 Antal

årsarbets-krafter

Kostnad/ årsarbets-

kraft Total

kostnad

2019 Antal

årsarbets-krafter


kraft Total

kostnad

2020 Antal

årsarbets-krafter


kraft MONUSCO (DR Kongo) 1 187 1 1 187 2 337 1,5 1 601 2 926 1,75 1 672 UNMIL (Liberia) 329 0,25 1 317 0 0 0 0 0 0 UNIOGBIS (Guinea Bissau) 1 513 1 1 513 283 0,3 975 3 0 0 MINUSCA (Centralafrikanska republiken) 3 668 3,3 1 115 2 554 1,8 1 427 4 176 3 1 392 UNSOM (Somalia) 5 180 3,5 1 497 4 307 3 1 417 1 609 1,7 964 MINUJUSTH (Haiti) 981 0,8 1 182 806 1 839 0 0 0 EU-missioner: EULEX Kosovo 0 0 0 0 0 0 606 0,4 1 595 EUPO CLOPPS (Palestina) 2 180 1 2 180 1 806 1,1 1 598 1 774 1,2 1 419 EUCAM Car 0 0 0 0 0 0 35 0 0 Övrigt: Placering EU/FN 1 818 1 1 818 4 785 2 2 388 4 860 2 2 334 Insatsnära verksamhet utstationerad UNODC 12 516 6,7 1 864 9934 4,9 2 035 7 739 4,3 1 800 Totalt 29 372 18,5 1 584 26 812 15,6 1 723 23 728 14,4 1 644 Övrig insatsnära verksamhet 4 428 4 060 1 902 Förvaltningskostnader 3 928 5 000 6 047 Utfall Bistånds-verksamhet enligt anslagsredovisningen 37 728 35 872 31 677

Källa: Sammanställning av årsarbetskrafter enligt placeringsavtalen och UBW Från och med denna årsredovisning anges bruttokostnader, för att anpassa redovisningen till övriga styckkostnadsredovisningar. Jämförelsetalen är omräknade.


123


17.7 KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Läshänvisning: avsnitt 7 Kompetensförsörjning

Personalomsättning: Extern avgång Samtliga tillsvidareanställda som avslutat sin anställning under ett kalenderår i relation till antalet

anställda vid periodens början (egen begäran, uppsägning, pension, dödsfall).

Frivillig avgång Tillsvidareanställda som avslutat sin anställning på egen begäran under ett kalenderår i relation till antalet tillsvidareanställda vid periodens början.

Tabell 17:54 Personalomsättning, totalt Total extern avgång i procent för tillsvidareanställda

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Chefer (exklusive kriminalvårdsinspektörer) 4 10 5 3 2 14 3 6 10

Kriminalvårdsinspektörer 8 4 8 8 5* 7 8 5* 8

Kriminalvårdshandläggare 8 9 10 7 9 6 8 9 9

Kriminalvårdare 13 11 11 9 8 8 11 9 9

Sjukvårdspersonal 26 18 18 28 24 19 27 19 19

Klienters sysselsättning 14 25* 15 12 14 11 13 18* 13

Lokala servicefunktioner 14 12 11 10 11 9 12 12 10

Administrativ personal 8 10 9 7 6 6 8 9 8

Totalt 11 11 11 9 9 8 10 10 9 Källa: Heroma * Några jämförelsetal är korrigerade, på grund av registervård.

Tabell 17:55 Personalomsättning, frivillig avgång Frivillig avgång i procent för tillsvidareanställda (ingår även i tabellen ovan)

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Chefer (exklusive kriminalvårdsinspektörer) 2 9 4 2 1 9 2 4 7

Kriminalvårdsinspektörer 7 3 3 5 4* 2 6 4* 3

Kriminalvårdshandläggare 5 7 7 4 8 5 5 7 7

Kriminalvårdare 11 9 7 7 6 5 8 7 6

Sjukvårdspersonal 20 14 16 22 24 10 20 16 15

Klienters sysselsättning 8 15* 10 6 8 5 7 10* 7

Lokala servicefunktioner 8 8 6 6 5 2 7 6 4

Administrativ personal 5 6 5 5 4 4 5 6 5

Totalt 8 9* 7 6 6* 5 7 7 6 Källa: Heroma * Några jämförelsetal är korrigerade, på grund av registervård.

Tabell 17:56 Sjukfrånvaro Procent av ordinarie arbetstid

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

- 29 år 5,2 6,0 7,6 4,6 4,2 6,3 4,9 5,2 7,0

30 - 49 år 6,8 6,5 8,3 4,1 4,2 5,9 5,3 5,2 7,0

50 år - 8,3 8,4 9,9 6,6 6,2 8,1 7,3 7,1 8,8

Totalt 7,0 7,0 8,6 5,0 4,9 6,8 5,9 5,9 7,6

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) 53,3 51,3 39,2 44,0 42,4 29,1 49,0 47,3 34,4

Källa: Heroma


124


Tabell 17:57 Andel anställda med utländsk bakgrund Andel i procent 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Totalt i statlig sektor 19% 20% 20% 18% 19% 19% 18% 19% 19%

Totalt i Kriminalvården 17% 18% 12% 22% 22% 23% 20% 20% 18%

I kärnverksamheten 18% 19% 10% 24% 24% 25% 21% 22% 19%

I stödverksamheten 15% 14% 22% 13% 11% 12% 14% 13% 18%

Chefer 13% 13% 13% 8% 8% 10% 10% 10% 11% Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 17:58 Åldersstruktur, tillsvidareanställda

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

- 24 år 3% 2% 2% 2% 1% 1% 2% 2% 1%

25 - 54 år 77% 77% 77% 76% 75% 74% 77% 76% 75%

55 år - 20% 21% 21% 22% 23% 25% 21% 22% 23% Antal anställda över 67 år* 69 73 64 149 156 134 218 229 198 Medelålder: tillsvidareanställda 43 44 44 44 45 45 44 44 44

visstidsanställda 34 33 33 36 36 36 35 35 35 Källa: Heroma. * Avser både tillsvidareanställda och visstidsanställda.

Tabell 17:59 Könsfördelning i ledningsfunktion, per verksamhet Andel kvinnor och män i procent 2018 2019 2020

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Häkte 41 59 42 58 44 56

Anstalt 35 65 37 63 40 60

Frivård 63 37 62 38 59 41

Nationella transportenheten 32 68 28 73 28 73

Administration 54 46 53 47 52 48

Totalt 43 57 44 56 45 55 Källa: Heroma

Tabell 17:60 Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå Andel kvinnor och män i procent 2018 2019 2020

Kvinnor Män Kvinnor Män

Högsta chefsnivå 38* 62 38* 62* 45 55

Mellanchefsnivå 47 53 47 53 45 55

Kriminalvårdsinspektörer 42 58 42 58 45 55

Totalt 43 57 43 57 45 55 Källa: Heroma * Andelarna för kvinnor 2018 samt för kvinnor och män 2019 är korrigerade jämfört med tidigare årsredovisningar pga felaktigheter.


125


Tabell 17:61 Årsarbetskrafter klientnära och ej klientnära yrkesgrupper

2018 Kvinnor

2019 2020 2018 Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Klientnära yrkesgrupper 3 553 3 581 3 761 4 767 4 721 4 858 8 320 8 302 8 618

Ej klientnära yrkesgrupper 928 887 907 745 748 769 1 673 1 635 1 676

Totalt 4 481 4 468 4 668 5 512 5 469 5 627 9 993 9 937 10 295 Källa: Heroma

Tabell 17:62 Årsarbetskrafter klientnära yrkesgrupper Antal årsarbetskrafter inom varje kategori Tjänstebenämningar: 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Kriminalvårdsinspektör 152 169 182 223 214 220 375 382 402

Frivårdsinspektör 614 579 571 239 229 237 853 807 809

Klienthandläggare 122 126 134 59 64 70 181 190 204

Kriminalvårdare 2 025 2 076 2 223 3 394 3 365 3 474 5 418 5 441 5 697

Sjukvårdspersonal 144* 144* 148 33* 31* 33 178* 175* 181

Lärare 80 86 88 48 48 50 128 134 138

Produktionsledare 78 82 94 295 299 308 373 381 402

Programledare 117 112 106 89 81 76 206 193 182

Vakthavande befäl 55 52 56 235 233 234 289 285 290

Övriga Klientnära 166* 155* 159 153* 157* 157 319* 314* 315

Totalt** 3 553 3 581 3 761 4 767 4 721 4 858 8 320 8 302 8 618 Källa: Heroma * Underkategorin ”Psykologer” har flyttats från ”Övriga Klientnära” till ”Sjukvårdspersonal”. Jämförelsetalen för 2018 och 2019 har därför korrigerats. ** Redovisade siffror är avrundade, vilket gör att en sammanräkning kan ge en differens jämfört med redovisad total.

Tabell 17:63 Årsarbetskrafter anställningsform Antal årsarbetskrafter inom varje anställningsform Anställningsform: 2018

Kvinnor 2019 2020 2018

Män 2019 2020 2018

Alla 2019 2020

Tillsvidareanställda 3 531 3 565 3 527 4 452 4 452 4 533 7 983 8 106 8 060

Timavlönade 158 173 222 201 207 247 358 380 469

Vikariat 228 250 325 203 234 279 431 484 604

Allmän visstidsanställning* 502 430 544 595 442 536 1 097 872 1 080

Övriga 62 51 49 61 45 32 122 95 81

Totalt 4 481 4 468 4 668 5 512 5 469 5 626 9 993 9 937 10 295 Källa: Heroma. Tidigare år har ”Arbetstagare över 67 år” redovisats separat. Från och med 2020 redovisas denna kategori i ”Allmän visstidsanställning”. Jämförelsesiffrorna är omräknade.

BILAGOR

BILAGOR BILAGA 1

Bilaga 1: Diagram och tabeller i resultatredovisningen

Avsnitts- och tabellnr Avsnittsnamn och diagram-/tabellnamn

1 Ekonomi och styrning Diagram 1:1 Kriminalvårdens kostnadsutveckling i förhållande till disponibelt anslag, tkr

Tabeller

1:1 Totala kostnader, organisatorisk indelning, tkr 1:2 Utgifter per anslag, tkr 1:3 Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) 1:4 Utfall 2020 avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) 1:5 Arbetsdriftens täckningsgrad 2018-2020 (tkr) 1:6 Budgetuppföljning, övriga inkomster (tkr) 1:7 Organisationer som tagit emot statsbidrag, belopp i kronor

2 Häkte och påföljder Diagram 2:1 Inskrivna i häkte 2020 2:2 Andel intagna med restriktioner med två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd 2:3 Andel intagna utan restriktioner med två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd 2:4 Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder 2014-2020 2:5 Antal fullföljda samhällstjänster 2011-2020 2:6 Utveckling av IÖV 2011-2020 2:7 Fördelning av vistelsetid i avskildhet

Tabeller

2:1 Medelbeläggning häkte 2:2 Vårddygnskostnader häkte 2:3 Isoleringsbrytande åtgärder 2:4 Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt 2:5 Prestationsmått frivård 2:6 Personutredningar och förslag om kontraktsvård 2:7 Påbörjad samhällstjänst (sht) inom 8 veckor från verkställbar dom 2:8 Antal fullföljda samhällstjänster (sht) 2:9 Antal klienter i IÖV-processen 2:10 Medelbeläggning anstalt 2:11 Vårddygnskostnad anstalt 2:12 Medelbeläggning säkerhetsplatser 2:13 Medelbeläggning skyddsplatser 2:14 Vårddygnskostnad säkerhets- och skyddsplatser 2:15 Antal överförda frihetsberövande påföljder från Sverige 2:16 Antal överförda frihetsberövande påföljder till Sverige 2:17 Antal överföranden av frivårdspåföljder

3 Verkställighetsinnehåll Diagram 3:1 Anstalt: antal dagar till initialt fastställd VSP 3:2 Intensivövervakning: antal dagar till initialt fastställd VSP 3:3 Skyddstillsyn: antal dagar till initialt fastställd VSP 3:4 Fördelning av tillgänglig tid i anstalt 2020 3:5 Fördelning av sysselsättning i anstalt 2020 3:6 Andel frigivna med särskild utslussning

Tabeller

3:1 Matchade insatser utifrån klienters behov 3:2 Antal påbörjade kurser och utbildningar 3:3 Antal unika klienter som påbörjat kurser och utbildningar 3:4 Antal fullföljda kurser och utbildningar 3:5 Andel avslutade verkställigheter med fullföljt behandlingsprogram 3:6 Andel intagna som frigivits med särskild utslussningsåtgärd

4 Transportverksamhet Diagram 4:1 Fördelning av antal transporterade klienter 2020 4:2 Fördelning av lokalt transporterade klienter 2020 4:3 Lokalt transporterade klienter 2020

BILAGOR BILAGA 1

128


4:4 Övriga transporterade klienter 2020 4:5 Fördelning av transporterade klienter åt andra myndigheter, kommuner och regioner 4:6 Inrikes och utrikes transporterade klienter 2020 4:7 Utrikes transporterade klienter 2016-2020 4:8 Antal utrikes transporterade migrationsklienter

Tabeller

4:1 Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget: Lokala häktestransporter 4:2 Övriga inrikes transporterade klienter 4:3 Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget: Inrikes transporter exklusive lokala häktestransporter 4:4 Utrikes transporter 4:5 Prestationsmått transporter Kriminalvårdsanslaget Utrikes 4:6 Prestationsmått transporter Migrationsanslaget 4:7 Utrikes transporter där medarbetare från Polisen följt med

5 Säkerhet Diagram 5:1 Antal direktavvikelser 5:2 Antal avvikelser och övriga rymningar från anstalt Tabell 5:1 Rymningar och avvikelser 5:2 Misstänkt narkotika

6 Internationell verksamhet Diagram 6:1 Utlandsstationerade kvinnor och män 2012-2020

Tabeller

6:1 Prestationsmått utlandsverksamhet 6:2 Prestationsmått utlandsverksamhet, procentuell förändring

7 Kompetensförsörjning Diagram 7:1 Andel anställda med kärnkompetens 7:2 Antal externa avgångar 2011-2020 7:3 Könsfördelning frivårdsinspektörer och kriminalvårdare 2020 7:4 Kvinno- och mansdominerade yrken 2020

Tabeller

7:1 Antal anställda 7:2 Antal årsarbetskrafter, organisatorisk indelning 7:3 Personalomsättning 7:4 Medarbetare som genomfört kriminalvårdsutbildningen 2020 7:5 Avgjorda frågor i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd

BILAGOR BILAGA 2

129


Bilaga 2: Matris för rapportering på Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020

Sammanfattning av årets verksamhet inom ramen för handlingsplanen Kriminalvården har på grund av pandemin inte haft några utbildningstillfällen. Även riktade insatser mot kvinnor som arbetar inom kriminalvården i olika länder har begränsats av nedstängningar. Den stora satsningen har varit på kvinnor utsända till insatser inom FN och EU. Av Kriminalvårdens utsända under 2020 har 60,4% varit kvinnor.

Kostnader Eftersom det inte har genomförts några utbildningar eller andra specifika insatser har inga kostnader för verksamhet som kan kopplas till Kvinnor, fred och säkerhet uppkommit. Däremot redovisas kostnaden för de sekonderade kvinnorna till insatser inom EU och FN.

Verksamhet Kostnad i SEK

Relaterar till mål nr

Kommentar

Personalresurser Kostnad i SEK

Relaterar till mål nr

Kommentar

Utsända kvinnor 13 745 000 4.4.5 Kostnaden för de 8,7 årsarbetskrafter som är de kvinnor som sekonderats till FN- och EU- insatser under 2020

Total 13 745 000

BILAGOR BILAGA 2

130


Handlingsplanens

prioriterade teman Verksamhet

Relaterar

till delmål

nr.

Deltagande Tidsram Berörda

länder

Partnerskap

4.2 Konflikt-

förebyggande

Ett projektförslag till ett bilateralt utvecklingssamarbete riktat till målgruppen fängslade kvinnor i Somaliland, Somalia har utarbetats.

4.2.3 100% 2020-2021 Somalia Sida

Mål 4.2: Resultatbeskrivning - max 500 ord Förändringsteori: Kriminalvården beviljades 2019 Sida-bidrag för att genomföra en förstudie i Somaliland, i samarbete med Somalilands representation i Sverige, med fokus på målgruppen fängslade kvinnor. Rapportens slutsatser och rekommendationer har resulterat i en treårig projektansökan som har arbetats fram under 2020. Kvinnor i fängelse är en stigmatiserad och utsatt grupp i Somalia som sällan omfattas av nationellt stöd och än mindre av internationellt stöd. Ett ev. kommande projekt ska stödja Somalilands administration att i högre grad leva upp till FN:s Bangkok Rules och resultera i förbättrade förhållanden för fängslade kvinnor. Analys av positiva resultat med exempel: Analys av utmaningar och lärdomar:

BILAGOR BILAGA 2

131


Handlingsplanens

prioriterade teman Verksamhet

Relaterar till delmål

nr. Deltagande Tidsram

Berörda

länder

Partnerskap

4.4 Ledarskap och

expertis

Utsända till insatser inom FN och EU 4.4.5 60,4% av

Kriminalvårdens

utsända

2020 Somalia, DR

Kongo,

Palestina,

Kosovo,

Centralafrikans

ka republiken

samt FN:s och

EU:s

huvudkontor.

Mål 4.4: Resultatbeskrivning - max 500 ord Förändringsteori: Kriminalvården har under flera år arbetat med att öka antalet kvinnor i resursbasen för att kunna utöka andelen utsända kvinnor. Det i kombination med att utvecklingen i Somalia har lett till att det av säkerhetsskäl gått att sekondera både män och kvinnor har lett till en större andel kvinnor. Analys av positiva resultat med exempel Analys av utmaningar och lärdomar

Documents

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården