1

Ordklasser Föreläsning 5

Lingvistik grundkurs (Bolander kapitel 5) Magnus Merkel 2008-09-14

2

Morfologi

  Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

3

Varför ordklasser?

  Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ”ser ut” eller ”uppför sig” på ett liknande sätt.

  Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket.

  Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk.

4

Klassificeringsprinciper

  Orden delas in i olika ordklasser   En ordklass kan definieras av:

  form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med

  funktion: ordens funktion i satsen   betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på   underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom

klassen

5

Ordklasser

  Öppna/slutna   Öppna klasser

  nya ord tillkommer ofta och enkelt   Slutna klasser

  har fasta medlemmar, förändras sällan   Innehåll/form

  Innehållsord (ung. de öppna klasserna)   ord med självständig betydelse

  Formord (ung. de slutna klasserna)   huvudsakligen grammatisk funktion

6

Ordklasser

  Interjektioner   Substantiv   Verb   Adjektiv   Adverb

  Preposition   Räkneord   Pronomen   Konjunktioner,

Subjunktioner

• Infinitivmärket att

• Artiklarna en, ett, den, det

• Partiklar som brinna ned, leta upp

7

1. Interjektioner

  Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande   Böjs inte   Öppen   Utgör egna satser

  Aj! Jäklar! Pst!   Ja/nej.

8

Vad kan vi säga nu?

- Fy! - Nej! Pang! -  Pst! -  Nej! -  Jo! -  Kras! -  Ojoj! hihi!

9

2. Substantiv

  Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen

  Öppen klass, böjs   Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen   Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja

uttrycka grammatiskt?

10

Egenskaper

  Böjningskategorier:   singular/plural (numerus)   bestämd/obestämd (species)   grundform/genitiv (kasus)

  Har den morfologiska egenskapen:   utrum (en)/neutrum (ett) (genus)   deklination/oregelbunden böjning

11

Singular och plural

  7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): 1.  -or flicka – flickor (utrum) 2.  -ar pojke – pojkar (utrum) 3.  -er sång – sånger (ofta utrum) 4.  -r sko – skor (oftast utrum) 5.  -n äpple – äpplen (neutrum) 6.  -Ø träd – trädØ (neutrum + vissa avl) 7.  -s hit – hits (utrum, inlån)

12

Bestämd och obestämd

Neutrum Utrum ett hus en stuga huset stugan hus stugor husen stugorna

13

Olika typer av substantiv

14

Bestämd/obestämd och referens

  Grundprincipen:   bestämd form = känd referent   obestämd = okänd/ny referent

  men…   genitivkonstruktioner, känd referent, obestämd form:

  Camillas katt   artikellöst substantiv: välkända förhållanden,

kategoritillhörighet   köpa bil, ha hund

15

Vad kan vi säga nu?

Max kaka

Maxs kaka

stolen vovven

kapitel språk perspektiv

16

3. Verb

  Verb uttrycker   handlingar - gå, slå   händelser - vakna, inse   tillstånd - sitta, vara

  Öppen klass, böjs   Verb utgör kärnan i en sats   Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka

grammatiskt?

17

Verb

  Verbens böjs:   tempus och modus

  Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av fraser för att ”bli hel”

18

Verbens böjningsformer

  Finita verbformer   presens - pratar, köper

  Anna springer hem.   preteritum - pratade, köpte

  Anna sprang hem.   imperativ - prata, köp

  Spring!

19

Verbens böjningsformer

  Infinita former   infinitiv - efter hjälpverb

  jag vill gå. han måste prata.   supinum - efter ha/hade

  han har gått. de hade pratat om det här.   presens particip - i satsförkortningar

  sjungande glada visor tågade barnen hem.   perfekt particip - ofta med passiv betydelse

  han blev dömd. lektionerna blev inställda.

20

Tid

  Tempus   uttrycker relationen mellan utsagans och

verbhandlingens tid   samt tidsrelationer mellan utsagans olika

händelseförlopp   Vi skickade brevet för en vecka sedan.   Jag sitter och läser.   När hon hade tentat klart, gick hon hem.

21

Tempusformerna

  Enkla former:   jag går. (presens)   jag gick.(preteritum)

  Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb:   Han har varit här. Perfekt   Han hade varit här, ... Pluskvamperfekt   Hon kommer att resa till Paris. Futurum

  Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum   Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum   … skulle ha varit där …. Futurum exaktum preteritum

22

Konjugationer (temaformer)

  Verbets konjugationer Infinitiv Preteritum Supinum

1.  baka bakade bakat 2.  stänga stängde stängt 3.  sy sydde sytt 4.  springa sprang sprungit

Konj. 1-3 är svaga verb, 4 kallas starka.

23

dynamiska

durativa momentana

sova leta arbeta

hitta säga kasta

skada lösa vakna

verb

statiska

leva stå ha

Aktionsarter

24

Hjälpverb och verbkedjor

  Hjälpverb: står först, böjda   modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste)   temporala: anger tid (har, hade, kommer att)   passivbildande (bli, vara)

  I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt   du hade kunnat försöka lösa uppgiften

25

Efterföljande småord

  Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen   bry sig, ångra sig

  Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb:   köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta

'hem   Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition

före sitt objekt   tvivla på något, längta efter något

26

Att skilja mellan partikel och andra ordklasser

1.  Partiklarna är alltid tryckstarka:   Han drack 'ur glaset.(part)   Han drack ur 'glaset. (prep)

2.  Partikel föregår alltid objekt:   Han tog 'hem priset.(part)   Han tog priset 'hem. (adv)

3.  Verb + partikel har ibland en sammansatt motsvarighet   ringa in/inringa

27

Partiklars betydelsekomponent

1.  brinna upp, torka upp, äta upp 2.  läsa ut, fråga ut, tänka ut 3.  skratta till, blinka till, hoppa till 4.  börja om, klä om, tänka om 5.  kämpa på, arbeta på, cykla på

*tänka upp, tänka ut, tänka till, tänka om, tänka på, *tänka in, *tänka ner, *tänka av

28

Transitivitet

  Intransitiva (inget objekt)   det regnar; han promenerade; de sov

  Transitiva (med direkt objekt)   Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort

  Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt)   Jan gav Maggan en julklapp;

  Kopulaverb (predikativ)   transitivitet gäller inte   vara, bliva, kallas, heta

  Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie

29

Intransitiva/transitiva par

Intransitiva Transitiva dö döda ligga lägga slockna släcka sova söva vakna väcka

30

Passiv

  Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform

  Subjektet är det som ”utsätts för” verbets handling   Aktiv: Bond jagade boven.   Passiv: Boven jagades (av Bond)

  Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna:   presens, preteritum, infinitiv, supinum

  i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas

31

s-formens betydelser

1.  Uttrycker reciprok (=ömsesidig) betydelse   Vi ses. De kramades.

2.  Aktiv diates (absolut betydelse)   Yllekalsongerna sticks.   Ungen bits.

3.  Deponensverb (aktiv i betydelse)   Jag hoppas att du kan komma.   Hon andades djupt.

32

Vad kan vi säga nu?

  Max bada.   Titta Max.

  Spring!

  springande   skadad

inledande kapitel ses språk perspektiv.

33

4. Adjektiv

  Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet

  Öppen klass, böjs   Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med

det i böjningen   Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka

grammatiskt?

34

Böjning

  Kongruensböjning:   singular/plural (numerus)   utrum/neutrum (genus)   bestämd/obestämd (species)

  Komparation:   positiv/komparativ/superlativ

35

Kongruens

  Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer:   ett vackert slott (neut, sing, obest)   det vackra slottet (neut, sing, best)   de vackra slotten (neut, plu, best)   slottet är vackert   en liten valp (utr, sing, obest)   den lilla valpen (utr, sing, best)   de små valparna (utr, plu, best)   valpen är liten

  brott, neutrum för generisk referens:   information är svårt

36

Komparation

  Komparation   uttrycker skillnad i grad

  3 former:   positiv: klok   komparativ: klokare   superlativ: klokast

37

Bestämningssätt

Två sätt att bestämma substantivet: 1.  predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva')

  Hon är stormrik. (alltid obestämd!)

2.  attributivt (ofta framför substantivet)   En stormrik tjej.   Den stormrika tjejen.

38

Vad kan vi säga nu?

  Fin kaka smakar.   Max är snäll.   Max äter god kaka.   Fina vovven badar.

inledande kapitel ses språk vidare perspektiv grammatiska.

39

Grammatik - tumregler

  Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter   springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra

av bara helvete…   Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför

  skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad…   Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med

"jävel"   biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel…

40

5. Adverb

  Heterogen klass   Delvis öppen, delvis sluten   Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser,

textsamband   Har underklasser:

  Satsadverb   TSR-adverb   Konjunktionella adverb   Adverbiella pronomen

41

Underklasser

  en med adverb som böjs:   TSR-adverb avledda från adjektiv som kan

kompareras kan själva kompareras

  en med adverb som inte böjs:   satsadverb   vissa TSR-adverb   konjunktionella adverb, adverbiella pronomen

42

TSR

  Bestämningar till verb, adjektiv och adverb   Det här slår hårt mot ungdomar.   Bodil är mycket noggrann.   Det här slår väldigt hårt mot ungdomar.

  Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, …

  Hon kommer alltid sent.   Foreman slår hårt.   De bor hemma.

43

Satsadverb

  modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt:   negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen

  Hon har inte kommit.   ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen,

egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl,…   Hon har väl kommit.

44

Konjunktionella adverb

  Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten.

  också, dessutom, dock, ändå, ju, …

45

Vad kan vi säga nu?

  Fina kakan smakar gott.   Max är mycket snäll.   Max äter mycket god kaka.   Fina vovven badar inte.

inledande kapitel ses språk först vidare perspektiv rent grammatiska.

46

Prepositioner

  Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga   Anger relationer i tid, rum mm

  på, i, över, under, till, med   Boken ligger på bordet.   Jag äter maten med sked.

  Vag betydelse

47

Vad kan vi säga nu?

  Max är mycket snäll på dagis.

  Fina kakan smakar gott till mjölken.

  Fina vovven badar inte i baljan.

I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska.

48

Räkneord

  Sluten klass (men oändligt stor)   Anger antal och ordning   Användning liknar adjektivens

  2 grupper:   grundtal - en/ett, två, tre . . .   ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje

  med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga

49

Vad kan vi säga nu?

  Max var mycket snäll i fyra timmar.

  Första kakan smakar alltid bäst.

  Fina vovven badar inte i baljan två gånger.

I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska.

50

Pronomen

  Sluten klass, några böjs andra inte

  Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten   jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många

  Heterogen klass - många underklasser   ”i stället för” substantiv, adjektiv, adverb

51

Pronomen

  Pronomen fungerar som   (ersättning för) substantiv:

  Bill har kommit. Han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget)

  adjektiv:   Många framstående politiker har uttalat sig i frågan.   Han hälsade på henne varje dag.   Denna fråga kommer att väcka debatt.

52

Underklasser

  2 underklasser:   Definita pronomen syftar på något som lyssnaren

förutses unikt kunna identifiera i kontexten.   "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd.”

  Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten.   Någon har varit här.   Man kan aldrig vara säker.

53

Sätt att syfta på

  Pronomen som får sin betydelse från den icke-språkliga kontexten har deiktisk syftning.   Där är de!

  Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning:   När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig.

  Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet:   Jag glömde min väska / Hon glömde min väska   Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska

54

Definita pronomen

  Personliga och possessiva pronomen

  varierar i form m a p person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) kasus - jag, han, vi (grundform);

mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv)

55

Personliga och possessiva

grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig

pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig

pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom

hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem

56

Subjektssyftande

  3:e person har speciella former för att syfta tillbaka på satsens subjekt, sk reflexiva former.   Objektsform:

  Hon kammade sig.   De roade sig.

  Possessivformer:   Hon samlade ihop sina papper.   De hämtade sitt barn från dagis.

  Reciprokt pronomen kräver pluralt subjekt:   De kramade varandra.

57

Demonstrativa och relativa

  Demonstrativa pronomen   har utpekande innebörd

  Det där var väl dumt.   Den hunden vill jag ha.   I detta hus bodde Shakespeare.

  Relativa pronomen   syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats

  Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå.   Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en

förfalskning.

58

Indefinita Pronomen

  Allmänt indefinita   någon, man (en, ens), många, somliga

  många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor

  Interrogativa   efterfråga något obekant

  vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var.

59

Pronominella adverb

  Som pronomenen ersätter de andra ord och får sin betydelse av kontexten, samt har liknande indelning.

  relativa (då, dit), demonstrativa (där, dit), indefinita (någonsin, hur som helst), interrogativa (hur, var)

  Som adverben betecknar de tid, plats, sätt, orsak, mm.

  Har samma funktion i satsen som de adverb och prepositionsfraser de ersätter.

60

Artiklar

  Räknas till pronomen i SAG   Bestämd artikel

  markerar en definit nominalfras, den det   Det lilla huset på prärien.

  Obestämd artikel   markerar en indefinit nominalfras, en/ett

  En ensam man gick på gatan.

61

Text?

  Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan.

I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv det rent grammatiska.

62

Konjunktioner och subjunktioner

  Visar hur händelser och företeelser hänger ihop.

  Böjs inte, sluten klass.   Konjunktioner samordnar.   Subjunktioner underordnar.   Kopplar samman ord, fraser och satser.

63

Olika samband

och men för

Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att

64

Konjunktioner

  Knyter samman ord och satsdelar

  Adam och Eva gillar frukt.   Bill gillar öl, men Nina föredrar vin.   Han tävlade, fast han aldrig vann.   Kom hit, så jag kan ge dig en kram.

65

Semantisk indelning

Konjunktioner – Konjunktionella Adverb   Kopulativ (tillägg):

  och, samt, respektive, liksom – också, dessutom, vidare   Disjunktiv (särskiljande):

  eller -   Adversativa (motsättande):

  fast, men, utan – dock, ändå, i alla fall   Explanativ (förklarande):

  ty, för – nämligen, ju   Konklusiv (slutsats):

  så – alltså, således, därför

66

Subjunktioner

  Inleder bisatser   Uttrycker sambandet mellan huvud-

och bisats:   indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak,

avsikt, jämförelse, …   Ex: innan, att, om, därför att, medan,

ifall, trots att, så att, för att, …

67

Att

  Kan vara subjunktion eller infinitivmärke   Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion   Infinitivmärke:

  föregår verb i infinitiv   kan uttalas ”å”

  Subjunktion:   föregår bisats   kan INTE uttalas ”å”

68

Text!

  Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången.

I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv än det rent grammatiska.

69

Olika indelningar

  Egenskaper   Relationer   Namn   Personliga pronomen   Logiska ord   Böjningsändelser   Frågeord   Formord   Utrop

  Substantiv   Verb   Adjektiv   Adverb   Preposition   Räkneord   Pronomen   Konjunktioner,

Subjunktioner   Interjektioner

70

Grammatik

Singularis tredje person maskulinum nominativ

mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv.

Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person

böjdes till genitiv.

Därpå grep de en kopulativ konjunktion

och vandrade dädan som man och viv,

två superlativt reciproka hjon i presens indikativ.

- Alf Henriksson

71

Övning: ange ordklasser

  Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd.

(Strindberg, Röda rummet)