Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Två huvudfrågor

1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid?

2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning?

0

200

400

600

800

1000

1200

Korea

Icelan

d

Czech R

epub

licSwitz

erlan

dJap

anCan

ada

Austral

ia

New Zeal

and

United

States

Portug

al

Slovak

Repub

licFinl

and

United

King

dom

Denmark

Sweden

Irelan

dMex

icoSpa

inGree

ceEU15

Norway

German

yHun

gary

Netherl

ands

Belgium Ita

lyFran

ceANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA 2002

Source: OECD (2004).

OECD

Dekomponering av skillnader i arbetade timmar per capita

1. Sysselsättningsgrad: sysselsättning i procent av befolkningen i arbetsför ålder

2. Arbetstid: arbetade timmar per sysselsatt3. Demografi: arbetsför befolkning i procent

av total befolkning

DECOMPOSITION OF DIFFERENCES IN HOURS WORKED PER CAPITAPercentage point differences in hours worked per capita with respect to the OECD average in 20021) 2)

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40-30 -20 -10 0 10 20 30 40-30 -20 -10 0 10 20 30 40

KoreaIceland

Czech RepublicSwitzerland

JapanCanada

AustraliaNew ZealandUnited States

PortugalSlovak Republic

FinlandUnited Kingdom

DenmarkSwedenIrelandMexico

SpainGreece

EU15Norway

GermanyHungary

NetherlandsBelgium

ItalyFrance

Percentage differencewith respect to OECD =average hours per capita

Hours per worker effect + Employment rate effect3) + Demographic effect4)

1) OECD averages are calculated as the population-weighted average for the countries shown for hours per capita and the demographiceffects, employment average for hours per worker and working age population (15-64 years)-weighted average for the employment effect.2) Countries in descending order of the percentage difference from OECD average hours per capita.- 3) Based on the ratio of employmentto working-age population (15-64 years).- 4) Based on ratio of working-age population (15-64 years) to total population.Source: OECD (2004).

Varför tendenser till arbetstidsförlängning?

• Tidigare arbetstidsförkortningar har inte ökat sysselsättningen- fortsatt hög arbetslöshet- vetenskapliga studier

• Reaktion på den press nedåt på lönerna (i varje fall för lågutbildade) som globaliseringen innebär

Ökat konkurrenstryck• Outsourcing av produktion av komponenter

och insatsvaror till utländska producenter• Outsourcing av produktion av komponenter

och insatsvaror i egen regi till egna anläggningar utomlands

• Ökad konkurrens från utländsk färdigvaru-produktion

• Utflyttning av färdigvaruproduktion i egen regi

Arbetstidsförlängningar i Tyskland• Längre arbetstid utan någon lönekompensation• Längre arbetstid med partiell lönekompensation• Gräns för övertidstillägg har flyttats uppåt• Större flexibilitet i uttaget av arbetstid

Metod sänka timlönekostnaderna• Starkt motstånd mot att sänka både real- och nominallöner per anställd• Mindre motstånd mot att sänka timlönerna genom längre arbetstid• Betydande effekter:

- ökning från 35 till 38 timmar i veckan sänker timlönen med 7,9 %- ökning från 35 till 40 timmar i veckan sänker timlönen med 12,5 %

• Logiskt med arbetstidsförlängningar på lokal nivå- lätt identifiera “vinnare”: de som annars skulle förlora jobbet på outsourcing

- det är bara på företagsnivå som man kan avtala om sysselsättnings-åtaganden från arbetsgivaren

Anpassning av arbetsutbudet till nödvändig timlöneminskning

• Individernas arbetsutbudsbeslut- substitutionseffekt (önskad arbetstid

minskar om timlönen sjunker)- inkomsteffekt (önskad arbetstid ökar

om timlönen sjunker)• Teoretiskt oklar nettoeffekt• Enligt empirisk forskning dominerar

substitutionseffekten

DESIRED WORKING TIME

Source: EEAG Group.

(a) On the part of an individual employee (b) On the part of a union

Hourlyrealwage

Desiredworking time

Hourlyrealwage

Desiredworking time

Bakåtlutande samband mellan önskad arbetstid och timlön för fackförening

• Starkare inkomsteffekt?- fackets främsta uppgift är att försvaramedlemmarnas inkomster

• Alltid incitament för facket att hålla tillbakaarbetstiden i förhållande till marknad utankollektivavtal för att hålla uppe sysselsättningen- detta incitament försvagas med lägre timlön:jobb blir mindre värda

• Man bör vänta sig att fackföreningar ska acceptera förlängd arbetstid när timlönerna pressas

Längre arbetstid också i andra länder?• Liknande outsourcing-hot• Konkurrenseffekter

- Rüsselsheim/Trollhättan• Psykologiska demonstrationseffekter• Störst sannolikhet i länder med kortast

arbetstid• Debatt särskilt i Frankrike, Belgien,

Nederländerna och Österrike

Effekter på produktion och sysselsättning

• Skilj mellan kort och lång sikt• Kortsiktsanalys: hur påverkas produktion och

sysselsättning av längre arbetstid till oförändrad lön?• Långsiktsanalys: timlönen i hela ekonomin bestäms av

internationella krav på kapitalavkastning- avgörande för sysselsättningen blir hur lönebild-ningen påverkas

Företag där det finns akuta hot om outsourcing

• Beslut om investeringar ska tas- exempel: Var ska man investera för att producera nya bilmodeller?

• Arbetstidsförlängning till oförändrad totallönsjälvklart positiv för både produktion och sysselsättning

Andra företag• Det totala antalet arbetstimmar bestäms av timlönen

- lägre timlön innebär ökad efterfrågan på arbetstimmar

- lönsamt öka produktion och sänka priser• Oklar effekt på sysselsättningen

- vid given timlön efterfrågas färre anställda personer- lägre timlön innebär att fler arbetstimmar efterfrågas

Den tyska debatten• Vanligt argument: osannolikt att syssel-

sättningen ökar • Positiv sysselsättningseffekt kräver att

arbetskraftsefterfrågan är mycket känslig för variationer i timlönen- efterfrågeelasticiteten måste vara större än ett- skattade elasticiteter är mycket mindre

Missvisande argumentation• Kapitalstockens utnyttjande ökar• Längre arbetstid innebär ofta längre drifttid• Samma effekt som av ökad fysisk kapitalstock

- lönsamt med fler anställda, högre produktion och lägre priser när produktiviteten ökar

• Högre kapitalutnyttjande ökar sannolikheten för positiva sysselsättningseffekter redan på ett par års sikt

Ytterligare aspekter• Längre arbetstid innebär att fasta kostnader per

anställd slås ut på fler arbetstimmar- incitament ersätta övertid med fler anställda

• Incitament ersätta skiftarbete med fler anställda• Längre arbetstid för anställda i bristyrken kan

öka efterfrågan på annan arbetskraft

Produktion och sysselsättning på lång sikt

• Det internationella kapitalavkastningskravet bestämmer den möjliga timlönen i ekonomin- lägre vinster än i omvärlden innebär att investeringarna görs utomlands

• Lönebildningens sätt att fungera bestämmer vilken sysselsättning som är förenlig med den möjliga timlönen

B

A

C

Timlön

Antal sysselsatta

Lönesättningssamband

Möjlig timlön

Reallön och sysselsättning på lång sikt

Hur påverkas lönebildningen av längre arbetstid?

• Teoretiskt oklart• Mycket empirisk forskning om effekterna av kortare

arbetstid- tidsseriestudier för enskilda länder- panelstudier (både tvärsnitts- och tidsserievariation)

• Samstämmiga resultat- kortare arbetstid tenderar att höja timlönerna- 1 % kortare arbetstid höjer timlönen med 1 %- längre arbetstid bör därför sänka timlönen

Är det bra eller dåligt med längre arbetstid?• Min analys: orsaker till arbetstidsförlängning och

konsekvenser för produktion och sysselsättning• Också andra aspekter

- värdering av fritid- risk för stress osv

• Finns det anledning ompröva tidigare avvägningar i ny situation?- globalisering och internationellt konkurrenstryck- demografin- starkare argument för längre arbetstid där den ärjämförelsevis kort