1Otätheten suger

• Konsekvenser • Kostnader • Krav

Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B.Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler

Otätheten suger

2Lufttätt informationsmaterial

• Otätheten suger, ppt• Täta tätt, affisch• Lufttäthetens Lov, tidningen• Lufttäthetens Handbok – problem och möjligheter

Lufttätt informationsmaterial

3Otäthet ger mögel

Det möglar inte för att det är lufttätt utan för att det är otätt!

• Täta diffusions/luftspärrar.

• Mekanisk ventilation.

• Återvinning på frånluften. Hus ska andas

med sitt ventilations-

system!

4Önskad utveckling

Önskad utveckling från A till B

Total kostnad, LCC

TäthetA B

5Konsekvenser av luftotäthet

Konsekvenser av luftotäthet

• Ökad energianvändning

• Försämrad termisk komfort

• Dålig luftkvalitet

• Fuktskador

6Minskat värmemotstånd

Ökad energianvändning på grund av Minskat värmemotstånd

Vindskydd 0,22–4,9 • 10-5 m2/m2s. 10 m höjd.

Uppmätt ökad energianvändning 15 % för väggarna per år. Antag förluster: 0,33 ventilation, 0,33 fönster o dörrar, 0,33 klimatskal (varav 0,66 yttervägg)

0,15 • 0,33 • 0,66 ≈ 0,3

Ökning 3–4 % av den totala värmeförlusten i det här exemplet.

7Ökat ventilationsflöde

Ökad energianvändning på grund av Ökat ventilationsflöde

Uppvärmning av

småhus 130 m2.

Otäthet från 1–6

oms/h.

(Svensk normtäthet,

0,8 l/m2s motsvarar

2–3 oms/h)

Vid stora otätheter (6 oms/h) står infiltration/otäthet för ca 30 % av värmeförlusterna

8Ökat ventilationsflöde

Ökad energianvändning på grund av Ökat ventilationsflöde

Sex våningar, 1050 m2

0,8 l/m2s och 2,0 l/m2s

i stadsmiljö respektive i

vindutsatt läge.

1 kr/kWh

Otätheten kostar 50–70 000 per år!

9Minskad effektivitet hos VVX

Ökad energianvändning på grund av Minskad effektivitet hos VVX

Sex våningar, 1050 m2.

Otätt 2,0 l/m2s i stadsmiljö.

Ett hus med VVX, ett utan.

1 kr/kWh.

20 procent mindre energianvändning med VVX!

Kanske 40 % vid normtäthet, 0,8 l/m2s

10Försämrad termisk komfort

Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort

Värmeutbyte med omgivningen

• Konvektion

• Strålning

• Ledning

• Andning och avdunstning

PPDFör att beskriva hur man upplever den termiska komforten finns begreppet PPD (Predicted Percentage of Dissatisfied).

11Drag

Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfortDragOfta kring fönster och dörrar och vid tak- och golvvinkel. Redan vid lufthastigheter över 0,1 m/s blir vissa personer besvärade.

Termogram tak – vägg

12Vertikal temperaturskillnad

Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfortVertikal temperaturskillnadEn stor vertikal temperaturskillnad kan orsaka obehag.

Andelen missnöjda personer som funktion av den vertikala temperaturskillnaden.

Enligt SS EN ISO 7730.(0,1 och 1,1 över golvet för sittande personer).

13Kalla golv/tak

Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfortKalla golv/takLuftläckage vid golvvinkeln, vid kallvindar (via t.ex. dåligt tätade imkanaler), vid mellanbjälklag.

Andelen missnöjda som en funktion av golvtemperaturen enligt SS EN ISO 7730.

14Otäthet vid syllen

Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfortOtäthet vid syllen-10 ºC ute och 22 ºC inne och en tryckskillnad på 20 Pa.• Tätremsa av extruderad polystyren XPS.• Papp mot slät betong.

Enligt BBR golvtemp> 16 ºC, > 18 ºC i hygienrum > 20 ºC i lokaler avsedda för barn.Vistelsezonen börjar 0,6 m från ytterväggen.

15Skillnad i strålningstemperatur

Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfortSkillnader i strålningstemperaturMånga är t.ex. känsliga för kalla väggar och fönster.

Andelen missnöjda som funktion av skillnader i strålnings-temperaturen orsakade av en nerkyld vägg enligt SS EN ISO 7730.

16Klassindelning

Klassindelning och krav på termisk komfort

• SS EN ISO 7730 ger förslag på klassindelning av inomhusklimatet. • Utgår från det förväntade PPD-värdet. • Kvalitetskategorin B (motsvarar < 10 procent missnöjda)

Rekommenderade värden för kvalitetskategori B enligt SS EN ISO 7730.

17Klassindelning

Klassindelning och krav på termisk komfort

BBR allmänt råd anvisningar om termisk komfort.

Termisk komfort i Boverkets byggregler, avsnitt 6:42, Allmänt råd. Ytterligare regler ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.

(Vistelsezon: Över 0,1 m och under 2,0 m höjd. 0,6 m från ytterväggar, 1,0 m vid fönster och dörr.)

18Värdering termisk komfort

Värdering av försämrad termisk komfortAntag att den kallare delen utgör 1/6 av rymdvinkeln. För samma operativa temperatur måste lufttemperaturen höjas. Enkelt överslag ger följande ekvation:

Tl = 23 ºC

En höjning från 22 till 23 grader betyder cirka fem procents ökning av energibehovet i detta rum.

226

5

2

10

6

1

l

l TT

19Värdering termisk komfort

Värdering av försämrad termisk komfort

Försämrad termisk komfort ger minskad produktivitet

Samband mellan relativ prestation (i procent) i kontorsarbete och andelen missnöjda med den termiska komforten

Övertemp

Undertemp

20Värdering termisk komfort

Värdering av försämrad termisk komfort

Kostnader för bad will, klagomål etc

• Hyresgästen klagar.

• Hyresgästen talar illa om fastighetsägaren och fastigheten.

• Hyresgästen flyttar.

• Direkta kostnader – telefonsamtal, besiktning och administration.

• Indirekta kostnader – bad will, intäktsbortfall, betalningsovillighet.

21Dålig luftkvalitet

Dålig luftkvalitet

Otätheter ger en oönskad spridningsväg för gaser och partiklar.

• Spridning via entrédörrar till trapphuset.

• Från lägenhet till trapphus i de nedre våningsplanen.

• Från trapphus till lägenhet i de övre våningsplanen.

22Spridning av brandgaser

Dålig luftkvalitet

Spridning av brandgaser

Lägenheter är normalt egna brandceller.

BBR:”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser …”.

Denna täthet kontrolleras sällan.

BBR har inget kvantifierat krav på tillåten otäthet.

23Spridning av markradon

Tre förutsättningar

• Radon i marken

• Lufttrycksskillnad (inv undertryck)

• Otätheter i byggnadsdelar mot mark

MedverkarTermiska drivkrafterna

Ventilationssystem med självdrag, mekanisk frånluft.

TätaGenomföringar (vatten, avlopp, golvbrunnar, elledningar etc), Anslutningar golv–vägg

Sprickor pga. sättningar eller krympning.

Lättklinkerblock, bör putsas på bägge sidor för att ge fullgod lufttäthet.

Dålig luftkvalitet

Spridning av markradon

24Dålig luft utifrån

Exempel:

• Partiklar

• Ozon

• Kolmonoxid

• Kvävedioxid

• Svaveldioxid

• Bly

Även damm, lösningsmedel, PCB m.m.

Uteluften filtreras och/eller luftintagen placeras där luftkvaliteten är god.

Dålig luftkvalitet

Dålig luft utifrån

25Ventilationssystemets funktion

En minskning av ventilationsflödet kan ge minskad produktivitet och därmed värderas ekonomiskt. Dålig luftväxling kan också medföra ökad sjukfrånvaro, framför allt korttidsfrånvaro. (En halvering av luftflödet skulle kunna öka sjukfrånvaron med 30 procent.)

Sambandet mellan relativ produktivitet och andelen missnöjda med luftkvaliteten. Värdena ur Seppänen & Fisk (2005) och gäller maskinskrivning.

Dålig luftkvalitet

Ventilationssystemets funktion

26Fuktskador

Fuktskador av luftläckage

Otätt vindsbjälklag

Fuktkonvektion: Fukt transporteras med en luftström, kyls och kondenserar

• Fukt i inneluften• Lufttrycksskillnad• Otätheter i byggnadsskalet

27Fuktskador

Fuktskador av luftläckageOtät luftspärr mellan tak och vägg gav fuktskada i nybyggd villa

(I ett likadant hus med samma otätheter men med frånluftsventilation uppstod ingen skada. Frånluftsventilationen ger ett svagt undertryck i huset som gör att ingen fuktig och varm luft trycks ut på vinden.)

Rimfrost i fuktskadat tak. Isolering med lösull.

Genom otäthet i luftspärren läcker varm luft ut och kondenserar mot tak och takstol.

28Kalkyl

KalkylFaktorer

• Kortsiktiga hårda faktorer ingår naturligt i kalkylen.

• Långsiktigt hårda faktorer fördelas över användningstiden.

• Mjuka korta faktorer görs jämförbara mellan alternativen.

• Mjuka långa faktorer är svåra att värdera men viktiga i en helhetsbedömning.

Ett sätt är att poängbedöma och vikta faktorerna sinsemellan, så att de kan jämföras även om det inte sker i reda pengar.

29Särintäkter

KalkylSärintäkter

• Energianvändning, från 2 l/m2s till 0,8 l/m2s – ca 55 kWh/m2år. 1 kr/kWh.

• Termisk komfort, uthyrningsgrad, hyresnivå. 25–50 kr/m2år. Produktivitet, 62,5–125 kr/m2år

• Luftkvalitet, ljudisolering.

• Fuktskador, 10 kkr/år och 5 kr/m2år.

30Särkostnader

KalkylSärkostnader

• Arbetskostnader,0,5–1 tim/m2. 400 kr/tim.

• Utbildning 20–40 000 kr.

• Kontrollkostnader, ca 0,05 tim/m2.

• Övriga kostnader 20–40 kr/m2.

31Kalkylmodell

Kalkylmodell

Modellen finns som exelblad och kan laddas ner från www.sp.se

32Kalkyl för hyreshus

Kalkyl för hyreshus

Fastighets-ägaren antas bygga två liknande hus vardera 2000 m2 BRA.

33Kalkylför kontorshus

Kalkyl för kontorshus

Fastighets-ägaren antas bygga fyra liknade kontor om 2000 m2 BRA vardera.

34Byggherrens krav

Byggherrens ambition avspeglas i

• eget engagemang

• kravformulering

• kompetens hos anlitade aktörer

• utbildning och information

• eget arbete med att följa upp krav

• konsekvenser om krav ej uppfylls

• gratifikationer om kraven uppfylls

Byggherrens krav för lufttät byggnad

35Byggherrens checklista

Byggherrens checklista

• formulera tydliga krav

avseende lufttäthet

• tydliggöra

ansvarsfördelning för att

de olika kraven skall

uppfyllas

• kontrollera/säkerställa

att de upphandlade

aktörerna har erforderlig

kompetens

• följa upp att kraven

uppfyllts

36Byggherrens krav 1–4

Krav 1: Ansvarig

Krav 2: Täthetskrav

alt a: ≤ 0,2 l/m2s

alt b: ≤ 0,4 l/m2s

alt c: ≤ 0,6 l/m2s

täthetskrav för fönster och dörrar

Krav 3: Beständiga lösningar

Krav 4: Redovisning / dokumentation

Byggherrens krav – projektering

37Byggherrens krav 5–10

Krav 5: En ansvarig

Krav 6: Arbetsplanering i samråd med projektör, plan för egenkontroller

Krav 7: Utbildning innan arbetena påbörjas – objektsanpassad

Krav 8: Dokumentation av egenkontroller

Krav 9: Tidig läckagemätning

Krav 10: Verifierande mätning vid färdigställandet alt a: ≤ 0,2 l/m2s alt b: ≤ 0,4 l/m2s

alt c: ≤ 0,6 l/m2s

Byggherrens krav – byggskede

38Täthetsprovning

Täthetsprovning enligt EN13829:2000 med läckagesökning

• Stora byggnader: Ange om täthetskravet gäller del av byggnad, t.ex. brandcell och om täthetsprovningen skall ske

- med mottryck i angränsande utrymmen

- utan mottryck i angränsande utrymmen

Täthetsprovning

39

Radhus i Glumslöv

Krav: 0,16 l/m2s (uppmätt 0,1 l/m2s)

• Specialist på tätning

• Dagliga kontroller

• Utbildade snickare

• Täthetsprovningar

Träregelstomme med indragen luftspärr.

Platta på mark med underliggande isolering.

Skarvar i luftspärr tätade med dubbelhäftande bitumenband.

Glumslöv 1

AB Landskronahem

prime project AB

Generalentreprenad

2004–2005

35 lgh radhus och parhus

40

Radhus i Glumslöv

Skarvar i luftspärr tätade med dubbelhäftande bitumenband.

Glumslöv 2

41Lindås 1

Radhus i Lindås

• Krav på låg energianvändning – krav på god lufttäthet

• Målvärde och kravvärde (0,2 resp 0,8 l/m2s)

• Forskargrupp deltog

• Kontroller och täthetsprovning

• Resultat 0,2–0,44 l/m2s

Egnahemsbolaget200120 radhus-lägenheter4 huskroppar

42Lindås 2

Radhus i Lindås

Täthetsprovning när pe-folien och skivbeklädnader var monterade så att brister kunde åtgärdas.

Stor omsorg om detaljer, utformning och utförande.

43Krav i andra länder

Norge: 4 oms/h för småhus och radhus

2 oms/h för andra byggnader upp till 2 våningar

1,5 oms/h för andra byggnader över 2 våningar

Danmark: 1,5 l/m2s – ytan avser golvytan

Finland: 1 oms/h

Tyskland/Österrike: 1,5 oms/h för ventilerade byggnader

Passivhusstandard i Tyskland: 0,6 oms/h

Exempel på krav i andra länder

44Checklista BHs uppföljning av projektering 1

Enkel checklista för byggherrens uppföljning av av projektering

45Checklista BHs uppföljning av projektering 2

Enkel checklista för byggherrens uppföljning av av projektering

46Exempel på kontrollplan

Enkel checklista för byggherrens kontroll av entreprenörens egenkontroller

Exempel på kontrollplan för lufttätt byggande

47Vad säger BBR?

Vad säger BBR?

5:62 ”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser …”

6:255 ”Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen.”

6:531 ”För att undvika skador pga fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt.”

9:4 ”Byggnadens klimatskärm skall vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/ m2s”. Gäller endast specialfall (<100 m2 etc).

Det gamla kravet 0,8 l/ m2s vid 50 Pa finns inte längre.

Lämplig täthet ligger i intervallet 0,1–0,6 l/ m2s vid 50 Pa.

48Sammanfattning

Sammanfattning

• Många negativa konsekvenser av dålig lufttäthet: ökad energianvändning, försämrad innemiljö och fuktskador

• Förbättrad lufttäthet är lönsam!

• Byggherren/beställaren måste ställa krav!

• Lämplig täthet: i intervallet 0,1–0,6 l/m2s vid 50 Pa

Man kan aldrig bygga för tätt – glöm inte ventilationen!