23
periodiska systemet

Periodiska systemet.ppt gzl

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Periodiska systemet.ppt gzl

periodiska systemet

Page 2: Periodiska systemet.ppt gzl

En atom består av :Kärna ( hela massan finns i kärnan)Positiva ProtonerNeutrala Neutroner

Runt omNegativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD

Page 3: Periodiska systemet.ppt gzl

• En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna bestämmer över kemiska egenskaper hos grundämnena

Page 4: Periodiska systemet.ppt gzl

• En proton Har en positivt (+) laddning. Protonerna bestämmer över vilka grundämne det är. T.ex. Syre har 8 protoner, Väte har bara en proton medan Järn har 26 protoner.

Page 5: Periodiska systemet.ppt gzl

ISOTOP är varianter av samma grundämne

• En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är. T.EX. Väte har tre isotoper. Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla har bara en proton.

Page 6: Periodiska systemet.ppt gzl

Atomnummer och masstal

• Atomnummer visar antal protoner i ett grundämne. Masstal är summan av antal protoner och neutroner i atomen.

Page 7: Periodiska systemet.ppt gzl

MASSTAL OCH ISOTOPER

• En atoms masstal är summan av antalet protoner och neutroner i atomen.

• Hur många protoner respektive neutroner har följande isotoper?

Syre med masstalet 16.

Kol med masstalet 14.

Klor med masstalet 35.

Vilket grundämne har masstalet 4?

Page 8: Periodiska systemet.ppt gzl

• Syre med masstal 16 har 8 protoner och 8 neutroner. Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8 neutroner. Klor med masstal 35 har 17 protoner och 18 neutroner.

• Helium har masstalet 4.

Page 9: Periodiska systemet.ppt gzl

• Ett grundämnes atommassa visar vad den genomsnittliga atomen väger. Atomensmassa beräknas med formelmassa tex. Beräkna formelmassa för vatten H2O . Två väteatomer 2u En syreatom 16u En vattenmolekyl väger 18u

Page 10: Periodiska systemet.ppt gzl
Page 11: Periodiska systemet.ppt gzl

Lodrätt = GRUPPER

Alla har lika många valenselektroner i yttersta skal.Grupp 1 har 1 valens e-Grupp 2 har 2 valens e- Grupp 17 har 7 valens e-Grupp 18 har 8 valens e-

Page 12: Periodiska systemet.ppt gzl

Vågrätt = PERIOD

Alla i en period har lika många skal.

Period 1 har 1 skal.

Period 2 har 2 skal.

PERIODISKA SYSTEMET

Grupp 1

Grupp 2

Page 13: Periodiska systemet.ppt gzl

GRUNDÄMNESFAMILJERGrundämnen i samma grupp har liknande egenskaper . Dessa kallas en grundämnesfamilj

Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget)

Ex Litium ,Natrium

Egenskaper Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron. Bildar +1 joner.

Ex. Litium Li+¹

Page 14: Periodiska systemet.ppt gzl

Grupp 17. Halogener:7 valenselektronerGiftiga i grundämnesform.Reagerar lätt med andra ämnen.

Bildar gärna negativa joner. Ex Klor Fluor Brom

Egenskaper Bildar lätt föreningar med andra ämnen. Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal .Bildar -1 joner

Ex. Klor -bleker & är bakteriedödandeFluor - Bra för tänderna

Page 15: Periodiska systemet.ppt gzl

Grupp 18. Ädelgaserfulla valensskal

Reagerar inte med andra ämnen.

• Bildar inga molekyler och inte heller joner. Varje atom håller sig för sig

själv Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila. Vill inte reagera.

Ex Helium -i ballonger .

Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av .

Neon - i färgade lysrör.

Page 16: Periodiska systemet.ppt gzl

MOLEKYLBINDNINGMolekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt!

Ex Vätemolekylen H2

Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.

H2

H

Page 17: Periodiska systemet.ppt gzl

Ex Vattenmolekylen H2 O

Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta Låga smältpunkterOfta gaser

MOLEKYLBINDNING

Page 18: Periodiska systemet.ppt gzl

POSITIVA JONER

En atom med en valenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium

Natriumatom Na Natriumjon Na +

Page 19: Periodiska systemet.ppt gzl

NEGATIVA JONER

Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor

Fluor arom F Fluorjon F-

+

Page 20: Periodiska systemet.ppt gzl

JONBINDNING

Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra)

Ex

Na+ + Cl - NaCl

Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.

Page 21: Periodiska systemet.ppt gzl

Salter är jonföreningar.Då du löser upp ett salt delar

det upp sig i joner.

Ex vanligt koksalt NaCl löser upp sig i jonerna Na + och Cl -

Na + Na +

Na +Cl -

Cl -

Cl -

Page 22: Periodiska systemet.ppt gzl

H+ H+ H+ OH- OH- OH-

H+ H+ H+ OH- OH- OH-

H+ H+ H+ OH- OH- OH-

Alla sura lösningar Alla basiska lösningar innehåller vätejoner H+ innehåller

hydroxidjoner OH -

Om de blandas

H+ + OH- = H2 O

Syra + Bas = neutral lösning (om nu det är lika många H+ som OH-)

Page 23: Periodiska systemet.ppt gzl