1

PASSION for BUSINESS#1 2014

O M K A R R I Ä R O C H F Ö R E T A G A N D E

Christina Ståhl, vd MQKombinerar ledarskap & kreativitet

TREND: Lär dig misslyckas

Hitta var det kliar – och klia!ULLA-LISA THORDÉN, SÄLJTRÄNARE

Reportage: Är Indien en framtida supermakt?

Hur du tjänar på Youtube

Entreprenörskap – del av den amerikanska drömmen

Reportage: Öka din riskaptit!

Möt Petter StordalenHotellmagnat och miljöaktivist

2 3

NYA LEXUS NX 300h.SER INTE UT SOM ALLA ANDRA,

ÄR INTE SOM ALLA ANDRA.

insik

t

Bränsledeklaration blandad körning (preliminära siffror): NX 300h FWD under 5,2 l/100 km, CO2 under 120 g/km. 197 hk. NX 300h AWD under 5,4 l/100 km, CO2 under 125 g/km. 197 hk. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). Bilen på bilden är extrautrustad.

L e xu s S t o c k h o l m N o r r Yt t e r b y v ä g e n 1 4 -1 8 , Tä b y. Te l 0 8 - 5 0 1 61 0 0 0 .L e xu s S t o c k h o l m S ö d e r B o l m e n s v ä g e n 51 , Å r s t a . Te l 0 8 - 5 0 1 61 0 0 0 .L e xu s M a l m ö D j u r h a g e g a t a n 17, M a l m ö . Te l 0 4 0 -2 9 42 70 .w w w. k a i s e r b i l . s e

Den nya kompakta crossovern NX 300h är inte som någon vanlig Lexus. På

ytan utstrålar den inte den så typiska diskreta charmen, utan är tvärtom byggd

för att sticka ut i storstadsdjungeln. Men om de vassa vinklarna förmedlar ett

stenhårt yttre, så är insidan desto mjukare. När du väl stängt världen ute med

ett klick värdigt ett kassaskåp, skämmer NX bort dig med suverän komfort,

smarta fi nesser, högt säkerhetstänk och en befriande tystnad. Lexus Hybrid

Drive gör att du kan slå över till eldrift med nollutsläpp i tät citytrafi k och ger

dig extra bra knuff i omkörningarna när du lämnat staden bakom dig. NX har

kort sagt, trots sitt hårdföra yttre, ett hjärta av guld.

NX kommer i oktober, med framhjuls- eller fyrhjulsdrift. Men kan för-

handsbeställas hos oss på Kaiser Bil redan nu. Gör det och upplev skillnaden.

UTOI N D E X 2 0 1 4

w

Passion fB 11juni (460x297) NYA NX.indd 1 2014-05-19 16.50

4 5

THE GOLDEN ERA COLLECT ION

www.bymal ina .com

Untitled-1 2 22/05/14 15:31

6 7

Sommar i city!

På Clarion Hotel Sign

8 9

”Enough is enough”. Min väninna och stora förebild, finanskvinnan Karin Forseke sätter bestämt ner foten när hon talar om kvotering i en stor intervju i Dagens Industri.

Eftersom ingenting har hänt i kvoteringsfrågan på tio år har hon bytt fot och bestämt sig för att förespråka kvotering för att öka andelen kvinnor till styrelser. Hon gjorde också ett lysande framträdande i Agenda för en tid sedan, som replik till Jens Spendrups olycksaliga uttalanden om kvinnors brist på kompetens.

Det behövs fler kvinnor som Karin Forseke i debatten. Kvinnor som har riktig tyngd i näringslivet och som vågar säga ifrån. Hon har varit koncernchef på Carnegie, operativ chef för optionsbörsen Liffe, vice ordförande i brittiska finansinspektionen. Idag är hon bland annat styrelseordförande för Alliance Trust och i investeringsbolaget Sisters Capital.

Själv förklarar hon sin position i kvoteringsfrågan med att hon är oberoende, att hon inte tillhör någon sfär och kan säga vad hon vill. Hon tycker också att hon har ett ansvar, inte minst att bana väg för de yngre. Hon säger i samma intervju att man som kvinna helt enkelt får jobba extra hårt och att det inte finns samma utrymme för misstag som för män.

En annan kvinna som uttalar sig i bestämda ordalag är Margot Wallström, sedan många år ett toppnamn inom socialdemokratin. Hon anser att det går på tok för långsamt. Att det kommer bli en lång väntan om det hela ska ske organiskt. Det är bättre för samhället om andelen kvinnor ökar snabbare. Hon menar att glastaket inte existerar, det är bara ett tjockt lager av män som hindrar kvinnor att nå toppen.

Siffror från SIS Ägarservice visar att andelen kvinnor i börsbolagensstyrelserna ökar med ynka 2 procentenheter till 25,7 procent i år. Anders Borg är missnöjd och för en dialog med Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Han anser att andelen ska vara 40 procent inom en inte allt för lång tid. Svaret från näringslivet är dock lika tydligt negativt som tidigare. Inte en chans att politikerna ska få göra inskränkningar i äganderätten. ”Börsen är ingen demokrati” svarar Sverker Martin-Löf ordförande i Industrivärlden.

Jag ställde nyligen några frågor till min dotter Tilda, 10 år, om vad som skiljer killar och tjejer och vuxna män och kvinnor åt.

”Killar kan vara lite slarvigare. Tjejer är mer noggranna.

Killar är ibland starkare och lite snabbare. De är bättre på till exempel fotboll, tennis och sådana sporter. Tjejer har ofta snyggare handstil och är bättre på att ta hand om allt levande, om djur, barn och om vänner, förklarar Tilda. ”Jag tycker inte det är så jättestor skillnad mellan vuxna, men det känns som att vuxna killar har lättare att slappna av och att mammor ofta har så mycket att göra, särskilt hemma i huset. Vuxna tjejer tar mycket mer ansvar. ”

Ja, vad ska man säga. Hon har redan uppfattat hur det ligger till. Frågan är, skulle det vara så fel att få in lite fler ”vuxna, ansvarstagande, noggranna och omhändertagande tjejer” i styrelserna? Då kanske killarna kan slappna av lite till och få tid att vara hemma och fixa i huset? Jag berättade sedan för Tilda att det faktiskt förekommer att kvinnor får lägre lön än män för samma arbete. Hon tittade förvånat på mig och undrade varför i hela världen det var så.

Den frågan kan jag faktiskt inte svara på.

Anna BråkenhielmVd, grundare och ansvarig utgivare Passion for Business samt vd och grundare, Scandinavian Studios

Ledare av Anna Bråkenhielm

10 11

Passion for BusinessMedarbetare

VD, GRUNDARE & ANSVARIG UTGIVAREAnna Bråkenhielm

FÖRLAGSCHEF & AFFÄRSANSVARIGSophie Boltenstern

sophie@passionforbusiness.se, 0707–99 41 18

REDAKTÖRAntonia Nessen

antonia@passionforbusiness.se

ANNONS OCH MARKNAD, KOMMERSIELLT ANSVARIGMartin Berg

martin@passionforbusiness.se, 0760-00 08 17

CREATIVE DIRECTIONMagnus Magnusson/Rue Poulet

ruepouletpublishing.com

EKONOMICHEFAnna Löf

anna.lof@passionforbusiness.se, 0707-38 54 55

SKRIBENTERAnna Bråkenhielm, Henric Borgström, Louise Brown, Åsa Holstein, Antonia Nessen, Moa Westlund Herngren,

Jan Scherman, Ulla-Lisa Thordén, Annika Wihlborg, Peter Ågren

FOTOGRAFERErika Lager, Magnus Magnusson, Elisabeth Toll

NÄTVERK OCH PRENUMERATIONBesök www.passionforbusiness.se

KORREKTURTina Selander

TACK TILLAndreas Bergman, Anna Lithagen

TRYCKERIRotolito Lombarda Milano

PRENUMERATIONEROnlineservice

www.prenservice.se 0770-45 71 73Öppet vardagar 8.30-16.00

Adress: Titeldata ABKundtjänst

112 86 Stockholm

PASSION FOR BUSINESSBesöksadress/postadress

Birger Jarlsgatan 6B9 tr, 114 34 Stockholm

Tel: 0735-20 66 00VINNARE

ÅRETSADVOKATBYRÅ

2013STORA KLIENTPRISET| *Regis klient- och branschstudie Årets Advokatbyrå 2012 och 2013 i samarbete

med Bolagsjuristernas förening, som är den största studien i sitt slag i Sverige.

SW annons 230x297.indd 1 2014-05-23 15:14

12 13

ABB har tekniken och innovationerna som minskar förlusterna längs hela energikedjan. Det innebär bland annat lägre energi­förbrukning i ditt hem, revolutionerande lösningar för din elbil och motorer som minskar koldioxidutsläppen rejält. Våra 145 000 kollegor möter ständigt nya utmaningar som får dem själva – och världen – att utvecklas. Vill du också göra skillnad? A better world begins with you at www.abb.se/jobb

Vill du också jobba för ett hållbart samhälle?

Vår vision.Din framtid.

Om karriär och företagandeLedare av Anna Bråkenhielm

Mingel från våra nätverksträffar. Bli medlem inför hösten 2014,för info besök passionforbusiness.se

Stilleben

Introsidor

”Man måste drömma. Och man måste stå ut från mängden”, sa Armi Ratia, grundare Marimekko

Linnéa Sjöbergs konstnärskap är ett av de mest aktuella och intressantapå den svenska konstscenen.

Omslagsintervju med Christina Ståhl, vd MQ

Krönika av Louise Brown som granskat den svenska korruptionen

Reportage från Indien: Vårens parlamentsval i Indien var det största demokratiska valet i världshistorien.

Intervju med Petter Stordalen. Hotellmagnat, mångmiljardär och miljökämpe.

Krönika av Ulla-Lisa Thorén: ”Alla är vi köpare. Men vem är då säljare?”

Ekonomireportage: Förebygg och hantera psykologiska företagarfällor

De triumferar på YouTube. Samtal med Stina Honkamaa Bergfors, Vanja Wikström och Lovisa ”Lofsan” Sandström

Intervju med Elisabeth Massi Fritz: ”Jag ville förbättra villkoren för brottsoffer”

Ekonomireportage: Miniprenörer, omvänd referenstagning ochkarmakapitalism- några av årets hetaste karriärtrender

Finansmarknadsministern: Vi kan inte vänta år ut och in på mer jämställdhet

Reportage: Entreprenörskap – en del av den amerikanska drömmen

Krönika av Moa Westlund Herngren

Intervju med Lena Rahoult

Porträtt: Rossana Mariano

Mat & dryck: Åsa Holstein, Polarbröd och Caroline Stampe-Jobeus

Krönika av Jan Scherman

Och mycket mer...

Innehåll Passion for Business #1 2014

14 15

Event: Anders BorgPfB:s nätverksmedlemmar träffades på Berns i Stockholm för frukostmingel. Vi lyssnade till en fantastiskt inspirerande föreläsning av Anders Borg, som inledde med att sätta svensk arbetsmarknad, och de svenska offentliga finanserna, i ett internationellt perspektiv. ”Omvärlden drar inte jobben i Sverige” konstaterade Borg, som underströk vikten av att fler kvinnor i Sverige måste kunna ta steget från deltid till heltidsarbete och framförallt att fler kvinnor startar företag. Av alla egenföretagare i Sverige är endast en fjärdedel kvinnor. Ökningen borde kunna gå snabbare. Föräldraförsäkringen är viktig att se över menar Borg, där vi måste få ut ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen, samt ökad användning av RUT-tjänster,

för att underlätta för kvinnors heltidsarbete. Att få ännu större arbetskraftsdeltagande av kvinnor är oerhört viktigt för svensk tillväxt, sa Borg som även drog en parallell till hur andra länder i Europa genom ett ökat arbetskraftsdeltagande från kvinnor skulle kunna få till ”en central, strukturell förbättring av BNP” med uppemot 7–10 procent. Borg fick en rad intressanta frågor från publiken och upprepade vad han sagt tidigare i år, att det finns starka skäl för lagstiftad kvotering om inte de börsnoterade bolagen själva tar tag i det faktum att jämställdheten i just bolagsstyrelserna släpar efter, i synnerhet jämfört med andra områden inom politik och samhälle.

Anna Bråkenhielm, vd och grundare Passion for Business, finansminister Anders Borg, moderator Anna

Omstedt Lindgren och Eva Redhe Ridderstad

Yvonne Sörensen Björud, vd Berns, Mark Brzezinski, USA:s ambassadör i Sverige och Natalia Brzezinski Margaretha Grönvall, Nordea

Sven-Olof Johansson

Annika Winsth, chefekonom Nordea

Finansminister Anders Borg

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Petra Nedfors och Camilla Wagner

– Ledande ekologisk hudvård

Dr.Hauschka 100 % naturligt

Dr.Hauschka

fi nns på Åhléns City,

Hälsokra� , Life, Nature,

Life Hälsa för alla, kicks.se,

hälsobutiker, webbshopar

samt hos diplomerade

Dr.Hauschka-

terapeuter.

Oavsett vilket behov du har behöver du aldrig kompromissa med de vårdande egenskaperna. Dr. Hauschkas produkter består av förstklassiga oljor, vaxer och silkespulver samt noggrant utvalda läkeväxter som vårdar och skyddar din hy under hela dagen.

Dr.Hauschka i HollywoodVi förser världskändisar och skådespelare med hudvård och makeup av högsta kvalitet, både framför och bakom kameran.

www.drhauschka.se

16 17

Event: Annie Lööf & Magdalena AnderssonPassion for Business anordnade ett frukostseminarium på Berns i Stockholm med fokus på kvinnors företagande. Gäster var näringsminister Annie Lööf och socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson. Det är en fråga som engagerar.

Varför driver inte fler kvinnor företag i Sverige? Endast en fjärdedel av alla egenföretagare i Sverige är kvinnor. Även om antalet kvinnor som startar företag har ökat de senaste åren skulle det i dagens takt ta 40 år innan läget är jämställt. Ökat entreprenörskap är en väg till lönsamhet och tillväxt. Så varför går inte utvecklingen snabbare?

Annie Lööf, Magdalena Andersson och moderator Anna Omstedt Lindgren

Staffan Persson och Monika Lundström Margareta Hägglund

Sofie Nilsson och Matilda Kjellberg

Magdalena Andersson

Annie Lööf

Helen Kreutz-Bolander, Malin Bergeron och Mikael Nord

Är Din advokat för dyr - byt advokat!

En affärsjuridisk advokatbyrå mitt i Stockholm.www.holmgrenhansson.se

18 19

Event: Ebba Witt-Brattström, Birgitta Ohlsson och Maria Rankka

Moderator var Ebba Blitz, gäster var litteraturvetaren och feministikonen Ebba Witt-Brattström, EU-minister Birgitta Ohlsson och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare. Vi diskuterade bland annat boksuccén Lean in: kvinnor, karriär och viljan att satsa av Sheryl Sandberg. Facebooks operativa chef och en av världens mest inflytelserika personer i näringslivet.

Boken väckte en jämställhetsdebatt i USA kring kvinnors karriärvillkor och har fått flera debattörer att ifrågasätta ifall kvinnor verkligen ”can have it all”. Sandbergs bok är skriven i en amerikansk kontext, där kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än i Sverige, men där andelen kvinnor på topp-positioner är högre.

Ebba Witt-Brattström, Maria Rankka, Birgitta Ohlsson och moderator Ebba Blitz

Ebba von Schwerin, Kristina Alvendal och Sabinije von Gaffke

Ebba Witt-Brattström

Maria Rankka

Birgitta Ohlsson

Sofie von Jungmeister, Tina Boman, Malin Löveborg och Jessica Schönning

Andrea Leijon Rundblad och Caroline Nätteldal

Zandra Sager/Lexus

Of Sweden

Köp direkt och hitta återförsäljare på www.freebra.se

20 21

Event: Drink hos Ralph Lauren

Lyckat event på Ralph Lauren Flagship store på Biblioteksgatan i Stockholm för att fira den nya vårkollektion från Woman’s Black Label Collection. Det bjöds på champagne, kanapéer,

shopping och härligt mingel.

Andrea Engsäll & Cedric Notz

Mia von Heidenstam med vän

Elisabeth Toll med vän

Corinne Henriksson & Nicole Haman

Zandra Sager & Johan Derelöv

Adrienne Bonde & Thérèse Trolle DÄR SJÄLEN BLOMMAR

Möt sommaren tillsammans med någon du tycker om. Låt dig omfamnas av ljuset, vattnet i källorna och blicka ut över skärgården från vår stora terrass. Övernattningspaket fr. 1450 kr /pers. Läs mer och boka på yasuragi.se

22 23

Skor från Louis Vuitton, solglasögon från Anna-Karin Karlsson och väska från Ralph Lauren. Foto av Magnus Magnusson

Stilleben Stockholms Auktionsverketabl. 1674

Här syns ett urval av dessa kvinnliga konstnärer och de fantastiska priser som Stockholms Auktionsverk uppnått de senaste säsongerna. Vi har bland annat sålt det högst betalda konstverket av en svensk kvinnlig konstnär – Sigrid Hjerténs Hamnbild från 1914 för 8.900.000 kr.

Gör dem sällskap! Kontakta branschens mest erfarna och kunniga experter för en värdering – i Sverige och internationellt – av både kvinnliga och manliga konstnärer.

Tel 08–453 67 50www.auktionsverket.se

Sigrid Hjertén, Hamnbild. Såld för 8.900.000 kr. Helene Schjerfbeck, Luktärter. Såld för 1.960.000 kr.

Cindy Sherman, Untitled Film Still #24, 1978. Såld för 785.000 kr. Karin Broos, Efter badet II. Såld för 600.000 kr.

Niki de Saint Phalle, Nana – Violette II. Såld för 724.000 kr.

Kvinnliga konstnärer går ofta på auktion

PassionForBusiness_n1_2014.indd 1 2014-04-02 15:24

24 25

Från vänster till höger, väska från Mulberry och väska från Bottega VenetaFoto av Magnus Magnusson

Stilleben

26 27

Kvinnors hälsa• Träning på arbetstid - Att få fler friska medarbetare i vården och i omsorgen

är viktigt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. • Friskvård för företagare med enskild firma - Enskild firma är den vanligaste

bolagsformen bland kvinnor. Idag kan man som egenföretagare med enskild firma aldrig göra avdrag för friskvård - självklart bör samma regel gälla oavsett bolagsform!

• Överföring av pensionsrätt - Endast cirka en halv procent av pensionsspararna av de med möjlighet att överföra, för över sin pensionsrätt. Vi moderatkvinnor verkar för att fler överför sin pensionsrätt för att bidra till en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor i pensionsålder.

Integration på arbetsmarknaden - en viktig nyckel• Nyckeln till integration för de utrikesfödda kvinnor som kommer som

flyktingar, är möjligheten att lära sig språket för att inte riskera att bli isolerade. Moderatkvinnorna vill se en mer individuellt baserad SFI för att tillvarata fler människors kompetens och möjligheter till att bidra till samhällsutvecklingen. Vi vill att kommunerna erbjuder mentorskap samt SFI för kvinnor inriktade på att starta eget företag.

Våld mot kvinnor och barn• Vi vill stärka det förebyggande arbetet redan i skolan och att utbildning

om relationsvåld ska vara obligatorisk för grupper som i sin yrkesutövning träffar brottsutsatta för relationsvåld.

• Vi vill att den som misstänks ha utövat våld och inte häktats ska kunna flyttas från gemensam bostad.

• Moderatkvinnorna verkar för att brottet grooming breddas genom vuxens kontakt under falsk identitet med barn på nätet kriminaliseras, samt att lagstiftningen runt kränkningar på nätet moderniseras så att förövare kan åtalas och fällas i högre grad än idag.

Bra mat gör skillnad!• Minska matsvinnet - Kommuner och landsting ska ta ett bredare grepp för

att minska matsvinnet totalt, samt bli bättre på att ta tillvara avfallets resurser samt verka för att matavfall ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.

• Vi måste ta ansvar för den offentliga gastronomin - Det lagas 2 miljoner måltider runt om i Sveriges skolor och förskolor varje dag till ett pris av ungefär 5 miljarder kronor. Offentlig gastronomi är offentligt finansierat – det är vår skyldighet som ytterst ansvariga att ta ansvar för varje skattekrona på absolut bästa sätt. Det är långsiktig hållbarhet.

Att bli skicklig som moderator är en konst. PfB frågar en av de bästa i branschen, Ebba Blitz,

om hemligheterna bakom hantverket.

– Mark Twain har sagt att alla människor vinner på att man lär känna dem. Likadant är det med uppdragsgivare. Om man bara gräver ner sig ordentligt, så blir alla ämnen intressanta.

Hur ser en trist respektive en bra panel ut? – En dötrist panel är ett samtal där alla tycker samma sak. Det ska

finnas motsättningar och en spänst i samtalet. Så en drömpanel består av debattglada personer, som gärna är personliga och delar med sig av både klokhet och kunskap.

För PfB:s räkning har du varit en extremt uppskattad moderator. Har du tagit med dig något särskilt från våra event?

– Sårbarhet är underskattat för att skapa närhet till auditoriet. Bara riktigt modiga människor vågar vara sårbara. Så när det blir personligt, som när Maria Rankka och Ebba Witt-Brattström berättade om vad de är rädda för, då kan det uppstå magi.

Berätta om dina förberedelser. – Jag har ett uppstartsmöte med kunden men därefter tar vi så

mycket som möjligt per telefon. Vad ska gästerna ta med sig när de går därifrån - en känsla, ett budskap eller en ny teknik? Det ligger i mitt intresse att få förnyat förtroende, så jag är mycket tydlig med vad som förväntas av kunderna, inte bara av mig.

Hur startar du arbetsdagen?– Ibland ska jag upp i ottan för att ta ett morgonflyg till Göteborg

eller Malmö. Då fixar jag håret kvällen innan, skriver ut mitt manus på vita papper, som jag klistrar upp på svart hårdpapp i A5-format. Jag brukar sminka mig i taxin för att vinna tid som jag kan lägga på att prata lite med familjen. Jag har oftast på mig en stark färg på scenen, för då känner jag mig laddad. Väl på plats, hälsar jag på alla och skapar

minnesregler för vem som är vem, så att jag kan bolla mina frågor till rätt person. Efter genomfört uppdrag raderar jag mitt manus på datorn. Jag återanvänder aldrig material. Jag tror nämligen att det är första steget till att förlora kärleken till mitt jobb. Nej, det ska vara ny energi till varje uppdrag!

Vad är din egen erfarenhet av nätverkande? – Jag har fördel av att jag inte är särskilt blyg. Ett problem är däremot att jag kan bli stående med samma person under hela minglet. Här har jag lite att jobba med. Den mest kompetenta minglaren jag mött är Kronprinsessan Victoria. Hon vet att alla vill ha en del av hennes uppmärksamhet, så hon fördelar gracerna på ett mycket professionellt sätt. När det är dags att mingla vidare säger hon bara ”Det var trevligt att träffas” och går vidare. ”Simple as that”.

Bli medlem i PfB:s nätverk inför hösten! Besök passionforbusiness.se för info

Ebba Blitz

Skicka dina personliga vykort direkt från mobilen eller datorn med Postify. Två dagar senare får din vän ett

leende på läpparna! postify.com

Liselotte Watkins har illustrerat för SOS Barnbyar.Den snygga väskan finns att köpa på Apoteket och

Hemtex.

PfB: Nu

Av Antonia Nessen

28 29

I sin tidigare roll som HR-direktör för MTG upplevde Anna Stenberg att chefsrekryteringsföretagen var dåliga på att inkludera kvinnliga kandidater i processerna. Övertygad om att en mer diversifierad ledning ger bättre resultat startade hon WES (Women Executive Search) för att få tillgång till hela kompetensbasen.

– Visionen är att öka andelen kvinnor på ledande positioner i näringslivet utifrån ett kompetens- och lönsamhetsorienterat perspektiv, säger Anna Stenberg.

I maj publicerade WES undersökningen Stjärnkraft tillsammans med Kairos Future.

– Cirka 2000 erfarna ledare har deltagit i studien. Vi har tagit reda på vad som är viktigt för dem i deras karriärutveckling. Hur ser de på sin ledarroll? Vad får dem att välja eller rata en viss arbetsgivare? Vilka initiativ tror de är effektivast för att öka andelen kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv?

Den största överraskningen under arbetet med Stjärnkraft var att resultaten verkligen bekräftar det WES har trott hela tiden - att kvinnor har en stor tilltro till sin ledarförmåga och lika höga, eller högre, ambitioner att nå toppen som manliga ledare. Rapporten slår även hål på myten att kvinnliga ledare inte rekommenderar och stöttar andra kvinnor. Det visade sig vara precis tvärtom. Anna Stenberg är övertygad om att mer diversifierade organisationer ökar lönsamheten.

– Fler kvinnor i ledarposition ger även fler kvinnliga förebilder i näringslivet, vilket är viktigt för nästa generations ledare.

Hur ser du på en eventuell kvoteringslag?– Jag tror inte att kvotering är lösningen på

jämställdhetsutmaningen i näringslivet utan tror främst att vi måste satsa på att identifiera och rekrytera fler kvinnliga ledare till operativa chefspositioner.

Petter Stordalen säger i det här numret att bolagens värderingar kommer lysa igenom i deras ledningsgrupper i framtiden. Hur tänker du kring framtidens arbetsgivarvarumärken?

– Jag håller helt och hållet med eftersom bolagens värderingar är den viktigaste parametern när kvinnliga talanger och ledare söker arbetsgivare. Det är fullkomligt avgörande att ledarskapet genomsyras av ambition och drivkraft.

Måste kvinnliga ledare som vill nå toppen bli mer självsäkra?

– Nej. Enligt undersökningen Stjärnkraft är de både mer självsäkra och drivna i sin målsättning jämfört med manliga chefer. Däremot behöver kvinnliga ledare ofta bli bättre på att kommunicera sina karriärambitioner internt och vara tydligare med att de vill ha makt och inflytande.

Vad ser du som mest angeläget att förändra?– Det handlar om att utmana och bryta de normer och strukturer

som råder i många bolag för att helt enkelt modernisera en förlegad företagskultur.

TIPS: Besök WES på womenexecutivesearch.se. Ladda ner rapporten Stjärnkraft via kairosfuture.com

Lista!Vi bad Anna Stenberg välja ut tjugonio ledarprofiler som borde

lyftas fram mer.– Jag hade kunnat göra listan kilometerlång eftersom det finns så

oändligt många fantastiska namn. Här är listan i bokstavsordning.

1. Mona Abou Jeib - Grundare Give it forward

2. Silvia Andrade Edwards - Nordisk Marknadsdirektör Philip Morris

3. Hasti Asadi - Grundare Deo Doc

4. Sophia Bendz - Marknadsdirektör Spotify

5. Helene Bengtsson - HR-chef White Arkitekter

6. Jessica Bjurström - VD Sveriges Kommunikationsbyråer

7. Roken Cilgin - Head of Communication Lernia

8. Helena Didehvar - Kommunikations- och Marknadschef Iris Sverige

9. Susanne Ehnbåge - Vice VD Siba

10. Paulina Ekvall - Nordisk HR-direktör Unilever

11. Maja Frenkel - Director Ashoka Scandinavia

12. Charlotte Gustavsson - VD MODO Hockey

13. Charlotte Hansson - CFO Cision

14. Madelene Hansson - Vice VD Meter TV

15. Pernilla Jonsson- Partner Kairos Future

16. Nina Löwenhielm - Legal Advisor Finansdepartementet

Mångfald – en angelägen väg till lönsamhet 17. Hanna Meiton - VP Sales iZettle

18. Jenny Moström Carlson - VP Global Recruitment EF Education First

19. Pernilla Oldmark - Informationsdirektör Tele2

20. Regina Sipos - VD Svensk Adressändring

21. Anna Skarborg - Grundare Upgrades

22. Simone Skoog - Managing Director Norden - Amnet Group

23. Karin Stjärne - Programdirektör MTG TV

24. Therese Sundling - Nordic Commercial Director Live Nation

25. Christina Synnergren - Principal Boston Consulting Group

26. Cecilia Törnqvist Liss - Country Manager OBH Nordica

27. Silvi Wompa - Managing Director Willis

28. Henriette Zeuchner - VD Berling Media

29. Alla 80 medlemmar i affärsnätverket Pokerface

TIPS: Du har väl kollat in Rättviseförmedlingens listor? De hjälper projekt, organisationer och medier att hitta rätt kompetens med sociala medier som plattform. Listorna ”Styrelsefolk – här finns dom!” & ”Styrelsekompetens – folk som kan software och internet” är särskilt intressanta: rattviseformedlingen.se

3xAllbright

Hur kan företagsledare arbeta för att öka andelen kvinnor på ledande positioner? Amanda Lundeteg, vd stiftelsen Allbright, delar med sig av tre tips:

1. Sätt tidsbestämda mål. Bestäm till exempel att till 2020 då ska vi ha en ledningsgrupp eller en styrelse med minst 50 procent kvinnor. Företag som sätter mål når mycket snabbare resultat.

2. Professionalisera rekryteringen. Ta hjälp av externa rekryterare som kan göra en ordentlig analys av vilken kompetens och erfarenhet

som behövs. Använd er av rekryteringsbyråer som kan redovisa en historik av att tillsätta både män och kvinnor. Kräv av rekryterarna att minst 50 procent av kandidaterna på ”shortlist” ska vara kvinnor. Av slutkandidaterna ska minst en vara kvinna.

3. Arbeta normkritiskt i organisationen. Våga analysera den egna organisationen i termer av vem som anses vara den ideala medarbetaren. Vad är synen på kompetens i organisationen? Vilka aktiviteter bedriver man som inkluderar och exkluderar anställda? Det här kan vara svårt att göra på egen hand, kontakta gärna AllBright så hjälper vi till eller tipsar om aktörer som kan vara behjälpliga i det arbetet.

Om AllBright: En icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet.

Experten på entreprenörskap Ruthie Ackerman och Anna Lithagen. Bläddra vidare i magasinet och läs mer om Ruthie i vårt USA-reportage. Foto Erika Lager

Du har väl inte missat Golden Rules of Leadership?

Hillary Clintons initiativ innebär gyllene regler för ledarskap och företagande. Kvinnor och män på ledande positioner åtar sig att lyfta fram entreprenörer och ledartalanger på ett aktivt sätt. Arbetet med Golden Rules bedrivs både nationellt och internationellt med jobbskuggning, ledarskapsutbildning, mentorskap, seminarier med mera.

– Vi arbetar även med sponsorer och det har inte med pengar att göra utan en sponsor är en person med makt att påverka som tar en eller flera företagare under sina vingar och arbetar med dem på ett djupare och mer kontinuerligt sätt än en mentor, säger Anna Lithagen, ansvarig projektledare på Tillväxtverket. Anna Lithagen brinner för kvinnors företagande och tycker det är viktigt att få fram entreprenörer som ledare. Anna har även arbetat med Hillary Clintons råd, International Council on Women’s Business Leadership (ICWBL)

Skriv under de gyllene reglerna på goldenrules.se

Av Antonia Nessen

De identifierar framtidens ledare i näringslivet. Vi pratar med Anna Stenberg,

Anna Lithagen och Amanda Lundeteg

30 31

Idén till Marimekko föds i en omvälvande tid. Finland har utkämpat tre krig, ett mot Tyskland och två mot Sovjetunionen. Armi Ratia är 37 år och vill styra sin mans textilfabrik i en ny riktning.

– Entreprenörskap kräver djärva visioner, verkligt mod och en obeveklig vilja att gå sin egen väg, oavsett vad andra säger. Armi Ratia hade alla dessa egenskaper, säger Tiina Alahuhta-Kasko som i dag är marknadsföringsansvarig.

Marimekko betyder ”Maries klänning” på finska. I maj 1951 anordnar Armi Ratia en modevisning med klänningar på en restaurang i Helsingfors. Året därpå öppnar den första butiken. Armi Ratia vill sticka ut. Hon rekryterar konstnärer och formgivare från sin vänkrets, som Maija Isola och Vuokko Nurmesniemi, för att skapa mönster med abstrakta, lekfulla former – en design full av framtidsoptimism i krigens skugga.

– Marimekko har personifierats av viljestarka, kvinnliga ledare under decennier. För närvarande är över 90 procent av våra anställda kvinnor, säger Tiina Alahuhta-Kasko.

Tack vare Giorgio Armani köper ett italienskt varuhus in Marimekko 1957. Tre år senare är Jacqueline Kennedy iklädd en röd, ärmlös Marimekkoklänning på omslaget av Sports Illustrated. Inte mycket mer än Jackie O behövs för att företaget ska göra succé i USA. De internationella framgångarna för Marimekko och den finländska designrörelsen betyder mycket för Finlands självbild, både ekonomiskt och kulturellt. Ett rikt designarv håller på att formas. Ännu har inte ett av världens mest igenkännbara mönster tagits fram men 1964 dyker det upp. Tyget med de stora blommorna heter Unikko (vallmo).

– Armi Ratia bestämde att Marimekko aldrig skulle göra ett blommönster. Men regler är till för att brytas. I protest formgav Maija Isola Unikko som var extremt nyskapande, berättar Noora Niinikoski som är ansvarig för modedesignen på Marimekko.

Grundaren Armi Ratia dör 1979. Så småningom tar ett stort konglomerat över Marimekko. När verksamheten köps upp av Kirsti Paakkanen 1991 är en konkurs nära förestående. Men den nya vd:n lyckas vända utvecklingen. Under 2000-talet lyfter Sarah Jessica Parker fram varumärket och mönster utlicensieras till H&M och Manolo Blahnik.

När Kirsti Paakkanen gick i pension för ett par år sedan utsåg hon den kända bankmannen Mika Ihamuotila till vd. Han är själv son till en textilkonstnär. Sedan en tid tillbaka är Marimekko börsnoterat.

– Vi har cirka 130 butiker. Våra huvudmarknader är norra Europa, Nordamerika och Asien-Stillahavsområdet. Vi siktar på att fortsätta vår expansion, säger Tiina Alahuhta-Kasko.

Det händer mycket på Marimekko. Under 2014 genomför företaget en omorganisation. De skär ner på verksamheterna i Finland och USA. Ett sextiotal jobb försvinner. Det är ett steg mot ytterligare tillväxtplaner.

Bland de senaste årens storsatsningar är lanseringen i Kina en av de mest minnesvärda, tycker Tiina Alahuhta-Kasko.

– Våra designers curerade en utställning på Museum of Contemporary Art och en modevisning med modern dans i Folkets

Park i Shanghai. Vi tror på gemenskap och berikande dialog, så överraskande samarbeten är naturliga för oss. 50-årsjubileet av mönstret Unikko firar vi bland annat med Finnair som har dekorerat utsidorna på två Airbus 340-flygplan med ett vallmomönster i blått.

Men hur undviker de att varumärket urvattnas när produktsortimentet är så brett inom flera prislägen? Offensiv expansion till trots så finns där en risk. Under sextio- och sjuttiotalen blev Marimekko ofta plagierat. I dag är designstrategi och image viktigt. I linje med Armi Ratias ursprungliga koncept, att trycka konst på textilier, fortsätter Marimekko att arbeta med en rad kreatörer.

– Finsk design ses väldigt ofta genom Alvar Aalto och funktionalism. Marimekko är den udda spelaren på den scenen. Det dekorativa utgör fortfarande utgångspunkten för Marimekko, säger designern Noora Niinikoski som betonar att målsättningen är att vara en mötesplats för konst, design, arkitektur och kultur.

– Designteamet samarbetar med ett nätverk av frilansande designer. I Finland använder vi ett ord, ”konstindustri”, som är talande för vår idé att det ska finnas en stark koppling och samverkan mellan kreatörer och näringsliv.

Marknadsföringsansvariga Tiina Alahuhta-Kasko håller med. Hon nämner deras webbsatsning Marimekko village som liknar en användarvänlig onlinecommunity. Begreppet lanserades av Armi Ratia 1962 som en utopi med Marimekko som ett designlaboratorium och ”kulturellt fenomen, vägledande inom livskvalitet”.

– Den tidigare vd:n Kirsti Paakkanen beskrev Marimekko på ett väldigt träffande sätt som ”ett galleri av människor”, alla med sina egna unika personligheter och talanger, säger Tiina Alahuhta-Kasko och avslutar med att konstatera att alla underbara medarbetare gör att hon älskar sitt arbete.

”Armi Ratia bestämde att Marimekko aldrig skulle göra ett blommönster. Men regler är till för att brytas.”

Tyger satte färg på framtidstron Av Antonia Nessen

”Man måste drömma. Och man måste stå ut från mängden”, sa Armi Ratia, grundaren av designföretaget som blev en finsk nationalsymbol.

Armi Ratia, grundare av Marimekko

Textilkonstnären Maija Isola trotsade Armi Ratias blomförbud och formgav Unikko 1964. Tyget med de stora vallmoblommorna fyllde 50 åri maj 2014.

32 33

Idag hjälper vI ytterlIgare

företag att växa!Varje dag får 100 svenska företag rådgivning, lån eller riskkapital från Almi. Innan året är slut har över 24 000 företag tagit del av Almis tjänster. Den gemensamma nämnaren är att de alla vill öka sin konkurrenskraft, utvecklas och växa.

Det blir ett bra bidrag till Sveriges tillväxt.

Ska ditt företag också växa? På Almi kan vi det här med företagande och tillväxt. Vi är en partner med bredd som erbjuder rådgivning, lån och risk-kapital.

Oavsett vilken satsning du står inför, till exempel en internationell lanse-ring, att utveckla en ny produkt, en marknadssatsning, köp eller start av företag bör du kontakta Almi. Vi finns över hela landet, nära dig.

Ring och boka ett möte på 0771-55 85 00.

Välkommen!

Följ utvecklingen på www.almi.se/100foretagomdagen

Linnéa Sjöbergs konstnärskap är ett av de mest aktuella och intressanta på den svenska konstscenen. Under ett och ett halvt år pågick hennes performativa projekt GTD4s810 där hon med hjälp av sitt yttre tolkade begreppet ”businesskvinna” och genomgick en totalförvandling. Resultatet var en blandning av de bilder av affärskvinnor som förmedlas genom media och Linnéa Sjöbergs egna föreställningar. Så varför föll hennes val på ”businesskvinnan”?

– Hon var för mig min totala motsats och någon jag aldrig kommer kunna bli, säger Linnéa Sjöberg.

Förändringen skedde på alla plan. Såväl när det gällde attribut som kläder och accessoarer, som genom en attitydförändring. Hon ritade om gränserna för sitt vardagsliv för att upprätthålla denna roll.

– Då projektet, den performativa pågick under ett och ett halvt år så blev min vardag min konstnärliga process. Jag undersökte någonting som blev autentiskt och genom repetativa övningar så blev hon mig.

Innan metamorfosen var Linnéas egen stil grunge- och punkinfluerad. Projektet gav upphov till pressrubriker som ”olika stil gav olika bemötande”, ”från neogrunge till businesskvinna” och ”fanatic”.

– Jag tänker inte ens på begreppet kvinnoroller. Jag jobbar med mig själv och min identitet. Oftast drar jag mig mot roller som jag aldrig kommer kunna uppfylla som exempelvis en ”business woman” eller ”klotterkillen”. I detta stalkande är det inskrivet ett misslyckande och ouppnåelig idé.

Med sin gestaltning av en businesskvinna sätter Linnéa fingret på den makt som representationerna, bilderna och idéerna har som omger oss. Gränserna till omgivningen utplånades och människorna runt omkring blev en del av hennes performativa projekt. Vi tolkar alla vad vi ser genom glasögon färgade av tidigare erfarenheter, fördomar och antagande för att skapa mening. Och visst innebar projektet att förändringarna inte bara var Linnéas utan också skedde i omgivningens bemötande och tolkningar av henne – plötsligt var alla med i spelet.

Projektets namn var GTD4s810, en förkortning av ”Getting Things Done for Satan”, ungefärligt översatt ”Få saker gjorda åt Satan” och avslutades 2012.

Linnéa Sjöberg bor och verkar i Stockholm. Hon har bland annat utbildat sig på Konstfack och tog examen från masterprogrammet på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2012. Linnéa har precis gett ut boken SALONG FLYTTKARTONG på förlaget Nilleditions som är en dokumentation av hennes arbete under de senaste två åren med en mobil hemmatatueringsstudio. Vill du veta mer? nilleditions.com/wp/books/salong-flyttkartong/

Vad ryms egentligen inom begreppet businesskvinna? Och vem är hennes motsats? Av Antonia Nessen

Konst

34 35

Med passion för

detaljhandelIntervju med Christina Ståhl, vd MQ

Av Antonia NessenFoto av Elisabeth Toll

Omslagsintervju

”Ledarskap, struktur, styrning och energi kan förlösa varje projekt”. Hon har profilerat sig som en handlingskraftig

”turnaround-vd”. Christina Ståhl får saker gjorda. Efter att ha vänt förlusttyngda möbelkedjan Mio till vinst

tar hon MQ på en liknande resa.

36 37

Det är fredag och en av de första dagarna med sol och blå himmel. Våren står för dörren. I dagarna har Christina Ståhl presenterat sin andra kvartalsrapport för MQ. Det är också andra kvartalet med ett resultatlyft för modekedjan.

– Detaljhandeln handlar hela tiden om att förnya, förädla, förbättra sina butiker, sitt koncept och det sortiment som är kärnan i kunderbjudandet, säger Christina Ståhl, knäpper med fingrarna och tillägger:

– Att hela tiden vara på väg, att producera nya saker som kunderna vill ha, det är en fantastisk drivkraft.

Lyckades med det omöjliga

När Christina Ståhl tillträdde som vd för Mio 2007 väntade ett omfattande förändringsarbete runt hörnet. Möbelkedjan befann sig i djup kris. På Mio fick hon använda hela sin verktygslåda. Under Christinas ledning levererades de bästa resultaten i bolagets historia fyra år i rad. Hon lyckades med det nästintill omöjliga – en turnaround i svallvågorna efter Lehman Brothers-kraschen.

– Jag är tacksam och stolt över den resan och vill gärna göra den igen. Det är utmaningarna som driver mig. Därför sökte jag mig till MQ, säger Christina.

Hon satt i MQ:s styrelse i ett och ett halvt år innan hon blev vd. Under tiden fick Christina god insyn i verksamheten och såg många likheter mellan MQ och Mio. Förutom det uppenbara, att det är folkkära kedjor som har funnits i över 50 år, är kvalitetspositionen en gemensam nämnare.

– MQ är den enda varumärkeskedjan med 117 butiker i Sverige (och 5 i Norge), som finns från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Vi kan ta det lilla varuhuset med de många varumärkena ut i landet. Det är klart att hela Sverige behöver ett litet ”Åhléns city” på varje ort, precis som Mios position kan förädlas i relation till IKEA. Eftersom jag gjort resan tidigare kunde jag se att MQ:s fulla potential inte blivit omhändertagen.

MQ har inte varit lika illa ute som Mio en gång var. Men kedjan har bland annat på grund av vikande intäkter haft svårt att motsvara marknadens förväntningar efter börsintroduktionen 2010. Även konfektionsbranschen i stort har upplevt hur försäljningen av kläder och skor backat de senaste åren.

– Från och med slutet av 1990-talet och ett par år in på 2000-talet hade vi ett par extremt starka konsumtionsår. Konfektionsbranschen var tidigt ute med att skapa starka koncept och kunde tillgodogöra sig den köpkraft som fanns i samhället. Men inga träd växer till himlen. Med det sagt så finns det alltid utrymme att växa. Människor fortsätter söka inspiration, nyheter och att slita ut sina kläder. Men då handlar det om att se över sitt eget koncept. I varje bransch kommer det alltid att finnas svårigheter i marknadsbilden: ”Hur ligger räntorna? Valutorna? Vädret? Om det inte hade varit för den eller den konkurrenten...” Det där försöker jag att inte lägga så mycket kraft vid utan i stället fokusera på den egna produktionen och den egna verksamheten. Ofta handlar det om att förlösa den inre kraften i bolaget.

I höstas kunde Christina snabbt lansera ett åtgärdsprogram bestående av sju steg för att få MQ långsiktigt lönsamt. Två kvartalsrapporter senare visar hon att företaget är på rätt väg.

– Det är otroligt roligt eftersom vi har kunnat öka samtidigt som vi kapat kostnader där det har varit lite för yvigt och för dålig kontroll. I förhållande till branschsnittet har vi de här två kvartalen tagit marknadsandelar och växer snabbare än branschen.

Snart är första steget i åtgärdsprogrammet genomfört. Besparingar på 29 av 50 miljoner har redan gjorts. Det har inneburit sänkta kostnader för personal, butiker och marknadsföring.

– Jag tycker om att måla med den stora penseln för att få ihop alla delarna i ett bolag. Det tycker jag är detaljhandelshantverket. Sedan kan man inte bromsa sig ur en uppförsbacke, man måste gasa också.

Även gått in som sortimentschef

Några timmar efter vårt samtal ska Christina åka till skidorten Branäs tillsammans med sin man och deras två döttrar. Maken arbetar med miljö- och världsförbättrarfrågor. Tillsammans får de livspusslet att gå ihop och den tid hon har över tillbringar Christina med familjen där hon tankar ny kraft. På fritiden försöker de syresätta sig, om det så är att åka skidor, vara på havet eller i skogen. Familjen går i flyttplaner med riktning från villan i Skövde, som ligger i närheten av Christinas gamla arbetsplats Mio, till Göteborg där MQ har sitt huvudkontor.

På vilka områden gasar MQ? – I framförallt sortimentsfrågor som direkt påverkar försäljningen

och kunderbjudandet.Christina beskriver sortimentet som kärnan i verksamheten. Där

ligger nyckeln till ett bolags vändning. Därför har Christina även gått in som sortimentschef på MQ. Ett upplägg som hon är van vid från Mio där hon arbetade på samma sätt.

– Jag har alltid tyckt om kombinationen av struktur, ledarskap och visionära handlingsplaner med kreativitet och design. Jag trivs bra i både en strategisk och kreativ roll eftersom sortimentet är hjärtat och existensberättigandet i detaljhandeln.

Som sortimentschef ser Christina över interna och externa varumärken för ökad tydlighet i kunderbjudandet. MQ har inte riktigt hängt med modebilden och målgrupperna de senaste åren, menar Christina, och förklarar att man som många andra försökt bli lite yngre och inte hittat riktigt rätt.

– Vi har gått från en tid där vi har varit väldigt starka på varumärken till en period där vi tappade bort vår position. Nu tar vi konsekvent steg i rätt riktning med Filippa K, Whyred och Elvine som passar vår portfölj så väldigt bra. Ilse Jacobsen som gör formstarka klänningar i starka färger som är smickrande för figuren, SailRacing som är ett högteknologiskt sportigt herrvarumärke och nu under våren har vi haft ensamrätt på samarbetet mellan A-One och Bernadotte & Kylberg.

”Jag gillar att göra pengar snarare än att räkna dem”

Med lusten som bränsle

Christinas egen resa började i Karlshamn i Blekinge. Hon beskriver sin uppväxt som trygg och kärleksfull i ”en stad där man engagerar sig för att det ska hända saker”. Med två föreningsaktiva föräldrar kom entreprenörsandan hemifrån. Redan på högstadiet läste hon ledarskapsklassikern Riv Pyramiderna av den okonventionella vd:n, tillika underbarnet Jan Carlzon. Hon fascinerades av hans ledningsfilosofi som bland annat beskriver otympliga hierarkiska strukturer som ett tillväxthinder.

Därtill delade hennes mor och far, som var lärare respektive ingenjör, ett starkt konstintresse. Fadern var ordförande i Karlshamns konstförening i närmare 25 år. I tidigare intervjuer har Christina berättat att alla möjliga svenska och internationella målare och skulptörer kunde sitta runt köksbordet när hon klev in genom dörren hemma. Konstintresset som väcktes i barndomshemmet stimulerade

38 39

hennes egen kreativitet och är en av anledningarna till att hon tror på att använda lusten som bränsle i arbetslivet.

– Är du trogen din innersta passion och det som ger dig energi då blir du ofta bra på det du gör. Jag har varit trogen min skaparkraft och mina innersta drivkrafter och skulle inte kunna ta en tjänst bara för att det är strategiskt rätt eller passar i min utvecklingskurva.

Christina är tydlig med att hon står för ett energirikt ledarskap med ordning och reda och struktur. Det är också synonymt med ett informellt ledarskap där man lever väldigt nära varandra, är närvarande i butik, skapar ett starkt team, en stolthet, lagkänsla och arbetsglädje.

– Jag brukar säga att vi är 1200 pusselbitar i ett pussel, alla med sin unika form, men ingen pusselbit är större än någon annan. Det viktiga är att få ihop pusslet, säger Christina som är övertygad om att ledarskap, struktur, styrning och energi kan förlösa varje projekt.

Hennes svåraste uppgift som ledare var när Mio var så illa ute. – Det går inte att sticka under stol med att det är slitsamt att

vända ett bolag under press. Det påverkar inte bara mig psykiskt och fysiskt, utan även människorna runt omkring. Men tack och lov fick vi skörda alla de arbetstimmar och jobbiga nätter vi la ned. Det är en otrolig känsla att gå från att ha slitit, kämpat, gråtit och krigat tillsammans när det har varit tufft, till att få fira, festa och glädjas när man har vänt det, den energin och kemin människor emellan är fantastisk att känna.

Under intervjun återkommer Christina till att det är lagarbetet som gör detaljhandelns framgångar.

– Det laddar mina batterier när jag ser styrkan i de många människorna och den nya energi vi har i MQ. Jag tycker det är resan tillsammans som är målet och gillar att göra pengar snarare än att räkna dem.

Hur skapar man den här energin på en arbetsplats som genomgår besparingar bland annat i form av personalnedskärningar?

– I en svår situation när ett bolag behöver vändas så måste medarbetarna få extra mycket information och trygghet för att kunna göra sitt arbete. Där ställs du som ledare verkligen på prov. Samtidigt som struktur och kostnadskontroll är en sida får man aldrig glömma att det i MQ finns fantastiska människor som har sådan kunskap, kärlek och lojalitet till varumärket.

På MQ har alla medarbetare numera möjlighet till bonus om resultatet utvecklas väl. Christina tror till hundra procent på den resan de ska göra tillsammans. Privat har hon investerat ungefär en miljon kronor i aktier.

– Det är i motvind som ledarskapet testas. Så det kanske är där jag hittat en del styrkor och erfarenheter som jag har användning av.

Fick chans att växa in i ledarrollen

Christina är född 1970 och är en av börsens yngsta vd:ar. Mode-branschen sysselsätter totalt sett en högre andel kvinnor än män. Tittar vi däremot på könsfördelningen på högre beslutsfattande nivåer inom branschen blir representationen mellan könen till männens fördel, i likhet med näringslivet som helhet. Att hon inte tillhör normen innebär att hon ofta får frågor som rör kvinnors respektive mäns ledarskap.

– Jag har svårt för de frågorna. Jag har aldrig satt några begränsningar för mig själv och har aldrig känt mig bekväm med att göra skillnad mellan manligt och kvinnligt. Jag får ibland erbjudanden om att hålla föredrag om kvinnligt och manligt ledarskap men det känns väldigt främmande för mig. Jag kan hålla föredrag om ett värdegrundat, ett mänskligt eller ett rättvist ledarskap men jag skulle aldrig hålla ett föredrag om ett kvinnligt ledarskap för det vet jag inte vad det är.

I botten är Christina civilekonom från Lunds universitet.

Karriären inledde hon som marknadsassistent inom Ica-koncernen. Hon blev kvar i tio år och skaffade sig bred erfarenhet i olika roller. Bland annat som koncernansvarig för satsningar inom hälsa och skönhet och slutligen som vd för dotterbolaget Etos AB. Hon var strax över 30 år när hon blev vd.

– Bara för att du har fått personalansvar så klarar du dig inte på egna ben utan du behöver fortfarande andra runt omkring dig, menar Christina. Något hon tycker är viktigt att ta hänsyn till när man ger yngre, drivna medarbetare chefsansvar.

– Ledarskap, att ta hand om människor, det ska man verkligen ha respekt för. Om du går från att inte ha haft något ledarskapsansvar överhuvudtaget till att få 20 man, då kan uppgiften lätt bli övermäktig. Efter att ha legat sömnlös i månader lovar du dig själv att ”aldrig mer ledarskap” och då har man förstört möjligheterna för den personen att växa in i en ledarroll.

Christina är tacksam för att hon som ung ledare inom Ica fick mycket coachning, mentorskap och sammanhang som etablerade henne i rollen.

– Jag fick blomma ut i min egen takt och detaljhandeln blev arenan för mitt ledarskap och den entreprenörsanda som jag har i kroppen.

Stabilitet, trygghet och tydlighet

Vi avslutar intervjun med att prata om en av modebranschens utmaningar – kontrollen av enskilda underleverantörer i en globaliserad värld. I slutet av 2013 briserade ”angoraskandalen”. Avslöjandet att kaniner plågas av leverantörer i Kina, som rycker i stället för att klippa bort ullen fick MQ och flera andra företag att sluta importera kläder i angora.

– Vi gör egna kontroller själva eller via inhyrda, opartiska auditörer för att kontrollera både arbets- och miljöförhållanden. I de här frågorna får vi inte vara naiva utan hela tiden nöta på och säkerställa så mycket vi kan, för även om vi försöker ha kontroll dyker det upp nya saker hela tiden.

Precis som sin man är Christina intresserad av världsförbättrar-frågor och som för så många andra svenska företag har medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar ökat inom MQ på senare år.

– Jag tror många unga vill arbeta för företag som har sunda och bra värderingar. Jag tillhör själv den eran som vill känna att vi kan sitta på en middag och vara stolta över det vi gör. Det handlar om att hela tiden försöka vidareutveckla bolaget så långt vi kan i de här frågorna.

Vad har du för förväntningar på resten av året?

– Jag kan aldrig lova någonting, speciellt inte då vi är ett börsbolag, men jag är glad för vårt första halvår inom MQ. Att vi lanserat ett starkt åtgärdsprogram som faktiskt redan har gett resultat.

Eftersom MQ har fått en lysande start på sin nya resa får Christina frågor från olika håll om ledningen planerar att ändra åtgärdsprogrammet och till exempel öka upp marknadsföringen.

– Men vi är jätteglada att vi levererar enligt plan. Vi följer planen och fortsätter i samma riktning. Det skapar stabilitet, trygghet och tydlighet. Det behöver MQ just nu.

Om Christina StåhlFödd: 1970 Familj: Man och två döttrar Bor: I Skövde, ska snart flytta till Göteborg Karriär: Ekonomie magisterexamen från Lunds universitet där hon som student var aktiv i organisationer som Lunds nation och Lundakarnevalen, inledde karriären inom Ica-koncernen, där hon skaffade sig bred erfarenhet inom olika roller. Vd för Mio 2007. Satt i MQ:s styrelse i ett och ett halvt år innan hon tillträdde som vd i augusti 2013. Styrelseledamot i Nacka Stormarknad AB.

GÖ

TE

BORGSOPERAN

1994 - 2014

OperaFigarOs bröllOpOpera av Wolfgang Amadeus Mozart.13 september – 26 november

KärleK på lurLa serva padrona & The Telephone

Opera av Giovanni B Pergolesi. Opera av Gian Carlo Menotti.

27 september – 16 november

Hans OcH gretaSagoopera av Engelbert Humperdinck.22 november – 1 februari 2015

dansKulturKalaset15 augusti

WOnderland / WastelandDansprogram av Anton Lachky och Ina Christel Johannessen.20 september – 26 oktober

turnéBland de städer som vill se oss hos sig under 2014/2015 finns Haag och Groningen i Holland, Torino och Rom i Italien, Antwerpen i Belgien och grannhuvudstaden Oslo.

MusiKalKristina Från duveMålaEn musikal byggd på Vilhelm Mobergs utvandrarepos.

Benny Andersson, Björn Ulvaeus, Lars Rudolfsson.25 oktober – 16 maj 2015

KOnsertKulturKalaset12 augusti

dapHneOpera (konsertant version) av Richard Strauss. 15 och 17 augusti

närKOntaKtKammarmusikens dag.

30 november

Jultrad-i-triOn16 - 21 december

ungaunga För unga 201426 november - 12 december

Hösten 2014på götebOrgsOperan

Titta, lyssna och läs mer på opera.seBiljetter och GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00

40 41

När man som svensk jobbar i länder såsom Kina lär man sig att kontakter betyder allt. Man lär sig att smörjmedel och ”kommissioner” ibland krävs för att göra affärer. Väsensskilt från hur vi agerar här hemma, eller hur? Men hur kommer det sig då att 50 procent av alla svenskar tror att det är vanligt att politiker och tjänstemän missbrukar sin ställning? Varför säger 18 procent att de känner någon som mutats?

Tyvärr är vår uppmärksamhet begränsad och förlåtelsetiden är kort. För när mutor upptäcks i någon kommun eller börsbolagsledningen förnekar samarbete med ljusskygga agenter, ruskar vi på huvudet och ser oss om efter nästa distraktion. Men det kostar.

Bara kostnaderna för svartarbete i Sverige motsvarar två försvarsbudgetar i uteblivna skatteintäkter per år. 60 miljarder kronor. Och när Kriminalvårdschefen räknade ihop sina inkasserade (misstänkta! rättegång pågår) mutor visade miniräknaren 40 miljoner kronor. Exklusive de jordenruntresor han och hans familj bjudits på. Swedbank, en nästan lika folkhemsklassad aktie som en gång Telia var, kommer att betala 138 miljoner fram till 2023 för sponsringsrättigheterna till det som blev Friends Arena, resultatet av hur det går när kommunpolitiker konsultar och smider planer på franska rivieran med Peab. Modiga människor som slår larm om oegentligheter sparkas och mobbas. Det finns drag i vår mentalitet som gör att vi hellre slår dövörat till och åberopar ”nånannanismen”. Det är någon annans ansvar. Någon annan måste göra något. Själva tar vi dock hjälp av kontakter för att fixa jobb och hyreskontrakt, och att ha svängdörrar in i nämnder och kommunala bolag ses som ett trumfkort för att få saker gjorda.

Vi måste slå hål på två myter: Att vi inte har någon korruption i Sverige, och att det finns en överlägsen svensk modell för allt från socialt ansvarstagande till etik. Att CSR-chefer sedan ofta är kvinnor förklaras med att det handlar om mjuka värden. Det sägs att CSR är svårt att mäta och sålunda ”inte är något för vinnarskallar”.

Den svenska korruptionen är ett problem som berör oss alla, i form av ökade kostnader och förlorade möjligheter för att någon annan råkade ha en kontakt eller kunde erbjuda en gentjänst. Visste du förresten att Sverige är ett av få länder i västvärlden där de revisorer som granskar hur politiker på kommunal nivå spenderar våra skattepengar inte väljs av en oberoende motpart. De lyder direkt under politikerna själva. Och visste du att ansvariga politiker som stått i stormens öga med svaret skyldig i en rad skandaler ofta väljs om? Ibland med stärkt mandat.

Ta därför chansen att ifrågasätta vad just din kommunpolitiker gjort senaste mandatperioden. För dig som bor i Solna i Stockholm kanske det känns extra angeläget med tanke på att du och alla andra i din kommun investerat minst 9 000 kronor vardera i Friends Arena.

Den svenska mutbrottslagstiftningen stärktes nyligen. Utöver givande och tagande av muta, är också handel med inflytande och vårdslös finansiering av muta nu brottsligt. Även trolöshet mot huvudman och jäv tas ibland upp under rubriken korruption. Att utnyttja en officiell position för att få en otillbörlig fördel, för egen eller någon annans del, är korruption i dess vidaste bemärkelse. Mutan kan vara en gåva eller löfte om gåva till person som ska utöva en tjänst i ett företag, organisation eller myndighet. Så snart du påverkas så att du hamnar i tacksamhetsskuld är du tekniskt sett mutad. Betänk också att inte allt korrupt beteende är kriminellt. En rekommenderad tumregel är att om du tål att det publiceras på tidningarnas löpsedel torde det vara okej.

2008 registrerade BRÅ 10 fall av muta. 2009 var det 323. Att antalet fall ökar beror inte på att vi är mer korrupta, hävdar experter. Det beror på att vi blivit bättre på att kontrollera och upptäcka. Samtidigt har vi sedan 2010 inte delat ut priset Årets Visselblåsare i Sverige. Valda kandidater vågar inte gå ut med sina namn offentligt. En paradox i vårt öppna samhälle.

Sverige är ett av världens bästa och minst korrupta länder. Men vi har allt att vinna på att sluta vara så skenheliga i hur vi ser på och hanterar den korruption som faktiskt finns här. Vi har en unik offentlighetsprincip, tryckfrihetsförordning och meddelarfrihet. Så kosta på dig att stanna upp i nyhetsflödet nästa gång du läser om en mutskandal. Utnyttja din rätt att ifrågasätta, granska och utkräv ansvar. Särskilt när det är valår.

Louise Brown är författare till Den skenhelige svensken – korruption utan konsekvenser?, sinolog, MSc Development Studies och har en post-grad i internationellt management med fokus på bolagsstyrning. Hon flyttade till Peking 1994 och har arbetat 15 år utomlands och reagerade på det begränsade intresset och debatten kring korruption i Sverige. Den skenhelige svensken är resultatet av intervjuer med drygt 40 personer, från korruptionsexperter till kommunala tjänstemän och anonyma byggentreprenörer.

Om vi nu ska vara riktigt ärligaAv Louise Brown

Korruption utan konsekvenser? Under de senaste åren har Louise Brown granskat den svenska korruptionen och nu utmanar hon bilden av oss själva

som västvärldens Bror Duktig.

Ekonomikrönika

Alkohol ärberoendeframkallande.

Campogiovannirosso

di montalCinoSan Felice

Passar till rätter av mörkt kött, tomat- baserade pastarätter och parmesan. Utmärkt att dricka nu, kan lagras 5-6 år.

1982 köpte San Felice vingården Campo-giovanni i Montalcino. Efter bara några år placerade sig vingården i det absoluta toppskiktet. Vin från Campo giovanni finns på Wine Spectators lista över världens 100 bästa viner.

”Ett vardagsvin med klass. Frisk doftav rosor och körsbär. Vinet är super-fräscht, har fin syra och saftighet med smak av körsbär, nypon, krossade stenar och mineral. Molto bene!”sofia ander, dinvinguide.se, dec 2013

121 krVarunr: 2597 Volym: 750 mlÅrgång: 2011

Druvor: Sangiovese 100%Ursprung: Toscana,

ItalienAlkoholhalt: 14 %

Finns i butik

42 43

Tillhör framtiden Indien?

Av Antonia Nessen Foto av Magnus Magnusson

I våras genomfördes det största valet någonsin i vår demokratiska historia. Bjässen Indien valde ny regering. Vi åkte till Delhi och vidare till nordöstra

Indien för att skapa oss en bild av läget i landet som enligt en inhemsk journalist vi möter ”lever i tre århundraden samtidigt”. Vår slutstation är

bergsbyn Tawang i närheten av gränserna till Bhutan och Tibet.

Reportage

44 45

Om vi förflyttar oss femton år framåt i tiden kommer inte längre Kina vara rikast på folk utan Indien. Den stora frågan är om landet kommer ha blivit en supermakt eller inte. En fråga som har varit aktuell senaste året är annars kvinnans ställning och säkerhet i landet, ett ämne som inför valet överskuggats av de ekonomiska diskussionerna som stått högst på dagordningen. Vi återkommer snart till vad som görs för att förbättra kvinnans position.

Men först: Vad krävs för att den indiska ekonomin ska resa sig? Positivt är att medelklassen växer och Indien har en ung befolkning. Men tillväxten har stagnerat de senaste åren. För 2013 växte BNP med knappt 5 procent. Med en snabbt växande befolkning är det inte tillräckligt. Var tredje person lever i fattigdom på drygt åtta kronor om dagen.

Vårens parlamentsval i Indien var det största demokratiska valet i världshistorien. Det blev regeringsskifte. Partiet BJP och Narendra Modi fick egen majoritet i parlamentet. Jag frågade Indiens ambassadör i Sverige, Banashri Bose Harrison, om hennes förväntningar på den nya regeringen.

– En stabil regering i stark majoritet kommer troligtvis vara bra för ekonomin eftersom den kan fatta svåra beslut om det behövs. Dessutom har Modis regering i Gujarat varit mycket uppskattad i näringslivet för sin öppenhet gentemot företag. Om en liknande miljö kan skapas på nationell nivå så kommer Indien gå från en tillväxtekonomi till en blomstrande ekonomi.

Förhoppningsvis kan Modi locka såväl inhemska som utländska företag att investera. Det kan vara företag som redan sneglar mot den indiska marknaden men som avvaktar på grund av den utbredda korruptionen, eller på grund av en ibland oberäknelig regering. Ett känt exempel är hur Vodafone varit involverade i en utdragen skattekonflikt med indiska staten.

Blickar vi tillbaka var det 1991 som liberaliseringen av Indiens ekonomi påbörjades och tillväxten satte igång. Då satt kongresspartiet vid makten. Partiet som har styrt Indien under 54 av de senaste 66 åren är synonymt med Ghandidynastin och Indiens järnlady Indira Gandhi. Hon blev premiärminister 1966 och mördades 1984. De senaste tio åren har hennes svärdotter Sonia Ghandi styrt i kulisserna. Under valet var det Sonias son Rahul som skulle vinna indiernas förtroende men det gick istället till Modi.

Vem är då Narendra Modi? Trots att det, som ambassadör Banashri Bose Harrison säger, bevisligen har gått väldigt bra ekonomiskt för delstaten Gujarat under hans ledning är hans bakgrund knappast fläckfri. Han är hindunationalist. Under tiden han styrde Gujarat inträffade ett blodbad riktat mot muslimer 2002. Muslimska invånare mördades i hundratal och utsattes för plundringar och våldtäkter. Polisens insatser var nästintill likgiltiga och Modis eget bristfälliga agerande har varit kontroversiellt.

Men ett annat nationellt tillväxthinder som Narendra Modi lyckats bra med i Gujarat är förbättringen av den bristfälliga infrastrukturen som präglar Indien. Tittar vi på stadsplaneringen kommer vi in på indiska kvinnors säkerhet och frihet:

– Kvinnorna är redo för städerna, men städerna är inte redo för kvinnorna, konstaterar Mia Holmgren som är utrikesreporter på Dagens Nyheter under ett seminarium på Utrikespolitiska Institutet den 14 maj.

Upprinnelsen till att kvinnors säkerhet står på agendan är välkänd. Under det senaste året har protesterna mot det sexuella våldet fått Indien att koka. I december 2012 våldtogs en 23-årig kvinna på en rullande buss i New Delhi. Hon avled på sjukhus och fyra män dömdes till döden.

– Efter mordet har kollektivtrafiken hamnat i fokus. Det är trångt och sexuella ofredanden är vanligt förekommande, säger Mia Holmgren.

Frågan är hur man skyddar kvinnors frihet? Indiska kvinnor måste ju kunna röra sig fritt på gatorna. Samtidigt som staten nu säger ifrån mot det sexuella våldet får kvinnor höra att de ska bära traditionell klädsel och undvika att vistas ute i folkmassor. Mia Holmgren tycker

att en viktig uppgift är att förändra stadsplaneringen, kollektivtrafiken och de offentliga miljöerna (det finns knappt några offentliga toaletter exempelvis). För som Mia Holmgren uttrycker det:

– Den indiska kvinnan börjar bli lönsam.Att Indien så sakteligen börjar bli ett land där kvinnor räknas är

något som Banashri Bose Harrison skriver under på. Ambassadören tycker att attityderna gentemot kvinnliga ledare i den offentliga sektorn, och näringslivet, har förändrats till det bättre sedan hon själv inledde sin karriär. Banashri nämner Chanda Kochhar som leder Indiens största privata bank ICICI Bank, entreprenören och miljardären Dr. Kiran Mazumdar-Shaw som startade Biocon inom bioteknik 1978 och Ela Bhatt som 1972 startade ett kooperativ som hjälper kvinnliga småföretagare med mikrolån och andra typer av stöd.

– I finanssektorn har kvinnor varit särskilt framgångsrika. Jag förväntar mig att fler kvinnor blir ledare i branscher som IT och hälsa, där deras närvaro redan har ökat.

När det gäller politik så är få parlamentsledamöter kvinnor. Men på lokal nivå finns en slags kvoteringslag.

– Sedan 1993 är en tredjedel av platserna i de politiska byråden, så kallade panchayats, reserverade åt kvinnor.

Banashri menar att de traditionella familjestrukturerna rentav kan hjälpa kvinnor göra karriär. Genom det utökade familjesystemet som fortfarande överlever i Indien kan kvinnor få stöd av släkten som hjälper till med barnuppfostran. Själv säger Banashri att hon hade tur.

– Mina föräldrar gav mig friheten att studera vad jag ville. Jag valde ekonomi och fick ett lärarjobb efter studierna. När jag efter ett nationellt prov blev utvald till Utrikesdepartementet tog jag chansen. Nu har jag arbetat som diplomat i 33 år.

Även om indiska kvinnor har en rad förebilder att se upp till är arbetskraftsdeltagandet fortfarande lågt, omkring 29 procent.

– Vi måste göra utbildning mer tillgängligt och till exempel göra det lättare att arbeta flexibelt. Tillgången till kapital är också en angelägen fråga. När en kvinna väl får möjlighet att göra karriär, är kön inte lika viktigt som meriter. Hon möter inte ett glastak, till skillnad från i många västländer.

Som Banashri säger så tycks en förstående familj vara förutsättningen för att kvinnor ska kunna göra karriär. Till följd av aborter, mord, misshandel och försummelse går det 914 flickor på 1000 pojkar under sju år. Snedfördelningen är en av de värsta i världen efter Kina. Det är olagligt med aborter på grund av kön men problemet till och med växer på sina håll. Hur flickor värderas varierar beroende på var du befinner dig i Indien.

Kvinnan som våldtogs och mördades i kollektivtrafiken i december 2012 var sjukgymnastikstudent. Familjen hade flyttat från landsbygden till New Delhi. Hennes familj var modern på många sätt. Först och främst för att hennes pappa arbetade dubbelt för att finansiera sin dotters utbildning trots att hon hade två yngre bröder. ”Man vattnar någon annans blomma”, har enligt Mia Holmgren annars varit en utbredd föreställning när det gäller att lägga pengar på döttrars utbildning. Medan söner anses föra släkten vidare försvinner döttrarna iväg genom äktenskap och blir del av en annan familj.

Den drabbade familjen var också en del av den befolknings-förflyttning som startat från landet till städerna. I Indien bor sju av tio på landsbygden och häften av alla arbetstillfällen finns inom jordbruket som håller på att effektiviseras. När samma utveckling skedde under industrialismen i Europa var det just till fabrikerna som många gick. En indisk journalist jag talar med beskriver Indien som ett land där tre århundraden pågår samtidigt. Av den orsaken har Narendra Modi ytterligare ett hinder på vägen mot att göra Indien till en supermakt. Till skillnad från Kina där tillverkningsindustrin är enorm, har Indien en liten industri och en desto större tjänstesektor med arbeten som kräver en viss utbildningsnivå. Så vart ska framtidens folkmassor ta vägen för att få jobb och undvika ett liv i fattigdom?

Vi räknar Vi räknar Vi räknar med sol 365 med sol 365 med sol 365 dagar om dagar om dagar om åretåretåretåretåretåretåretåretåretdagar om åretdagar om dagar om dagar om åretdagar om åretdagar om åretdagar om dagar om dagar om åretdagar om dagar om åretdagar om dagar om dagar om åretdagar om åretdagar om åretdagar om dagar om dagar om åretdagar om dagar om dagar om dagar om åretåretåretåretåretåretdagar om åretdagar om dagar om dagar om åretdagar om åretdagar om åretdagar om dagar om dagar om åretdagar om

Vi har en vision. Vi tror på det som kallas solekonomi. Det betyder att all vår energi i framtiden ska vara baserad på solen. Direkt från solpaneler och solfångare eller indirekt via vattenkra� , vågkra� , vindkra� , biomassa eller jordvärme. På resan förfi nar vi dagens teknik samtidigt som vi letar e� er morgondagens lösningar. Vi tror på solkra� som en viktig energikälla. I Indien har vi redan en solkra� spark på fem megawatt och vi bygger ytterligare en på tio megawatt. Sam-tidigt tror vi att solenergi kan spela en stor roll även på nordligare breddgrader. I Norden testar vi både mer storskaliga lösningar, samtidigt som vi erbjuder solcellspaket för våra kunder.

Vi är övertygade om att solekonomin går att kombinera med tillväxt. Men omställningen kommer att kräva mer forskning, större investeringar och ett gemensamt beslutsfattande i hela samhället. Vi vill vara med och driva på. Självklart för att vi bryr oss om hur världen ska se ut för kommande generationer men också för att vi som energibolag vill leda utvecklingen. Vårt mål är tydligt, och alla som vill är välkomna att följa med. Mot ljusare tider.

46 47

Vår slutstation är bergsbyn Tawang i närheten av gränserna till Bhutan och Tibet. Byn ligger i höjd med molnen och stoltserar med Indiens största buddhistkloster. Nordöstra Indien består av de så kallade ”sju systerstaterna”. Härifrån när du teodlingarnai Darjeeling, djungel i Meghalaya, de vita tigrarna i Assam, nationalparkerna med noshörningar och vattenfall i Nagaland och Manipur.

48 49

50 51

Guwahati är regionens knutpunkt och största stad. Floden Brahmaputra flyter långsamt förbi staden, likt en trött orm i värmen.

På en lokal festival i bergsbyn i Tawang visar olika byar upp sina traditionella dräkter, danser och lite spex

52 53

Din nördiga passion kan bli din affär

Vad fick dig att skriva en bok om nördar och entreprenörer? Du kallar dem nördeprenörer.

– Det började med en TEDx-föreläsning förra våren om kreativitet i Södertälje där jag första gången beskrev Nerdonomics. Mitt uppdrag var då att förklara hur företag startas i dag och inspirera dem som var där till att reflektera över vilka kunskaper som de själva har, kanske starta företag och leva på kunskapstillgången som de bär på. Jag har fortsatt hålla tal och föreläsningar på temat, och jag märkte att det fanns en efterfrågan av något ännu mer sammanhållet. Därför skrev jag boken.

Du skriver om nördarna som är drivkraften bakom Nerdonomics. Hur skiljer sig nördeprenörer från andra företagare?– Företag som startas inom det som jag kallar Nerdonomics har en ovanligt djup kunskap om sin marknad och de beteenden kunder har där, eftersom nördarna själva rör sig i subgruppen. Dessa intressen kan grunda sig på studier, fritidsintressen, kulturell bakgrund. Ja, allt. Skillnaden mellan en nörd och en nördeprenör är förmågan att omsätta kunskapen till affärer.

Hur ser affärsmodellen ut i Nerdonomics?– De har sällan några omfattande affärsplaner och för mig som

tidigare managementkonsult var detta från början märkligt. Men det är uppenbart att den globala digitala tekniken gör det möjligt att hela tiden kommunicera eller snarare chatta med kunder, producenter, utvecklare och finansiärer för att kontinuerligt justera produkten eller

tjänsten. Till en början är dessa företag rika på nätverk och tunna på kapital. Tekniken gör också att det i dag går att köpa exakt den mängd produktion, teknik etcetera som man behöver vid varje givet tillfälle. Det minskar behovet av likviditet i bolaget.

Är Nerdonomics ett begränsat fenomen?– Nej, inte alls. I dag är trösklarna för att starta globala företag

låga, med låga kostnader för att göra prototyper och specialanpassa produktion. Det finns oändliga möjligheter att gratis testa på kunder och tillsammans med olika intressenter, samtala och utveckla nästa generations produkt. Man måste förstå att Nerdonomics visar att småföretag kan hävda sig i konkurrensen med de stora företagen som har närmast obegränsade resurser att satsa på forskning och utveckling.

Jag kanske är en nördeprenör, vad kan jag göra med min nyfunna insikt?

– Om du är beredd att satsa allt på ditt specialintresse och tjäna pengar på det så finns det flera möjligheter. Det vi vet är att de företag som startar och överlever har en förmåga att kombinera kreativitet och teknik. Jag har träffat Ida Backlund vars specialintresse för löshår gjort att hon sedan ett antal år driver ett löshårsföretag som omsätter 100 miljoner i år. Men det finns också en skomakare som heter Marcus Davidson. Han började lägga ut Youtube-filmer för att visa hur snyggt han lagar handsydda skor och har nu startat davidsonsskomakeri.com.

Specialintressen, en närmast nördig fascination över saker, är en viktig drivkraft för en ny sorts företagare. Nerdonomics, en bok skriven av Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, beskriver en typ av entreprenörskap som grundar sig i en passion för något, och som med dagens digitala kommunikation omedelbart kan ha en global marknad.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FINANSFÖRBUNDETDETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FINANSFÖRBUNDET

54 55

Möt Petter StordalenIntervju av Antonia Nessen Foto av Magnus Magnusson

Hotellmagnat, mångmiljardär och miljökämpe. Petter Stordalen leder vägen mot en mer bärkraftig kapitalism och är övertygad om att ”Det som skapar

stora succérika bolag, det är inte pengar, det är kultur”.

Intervju

Jag väntar i receptionen på att Petter Stordalen ska avsluta sin lunch. Platsen är Clarion Hotel Sign på Norra Bantorget i Stockholm. Det är en populär mötesplats. Petter Stordalens sällskap reser sig upp och försvinner iväg i vimlet.

När vi har satt oss ner dröjer det inte länge innan två glada kvinnor från ett fackförbund kommer fram med glittrande ögon och blickarna fästa på Petter. De bubblar på. De tackar för att han spontant tog sig tid att diskutera ett par samarbetsförslag tidigare på förmiddagen. Petter säger skämtsamt att de skålade i champagne, jag vet inte om det stämmer, men deras samtal har uppenbarligen fått dem på berusande gott humör. Det är en talang han har Petter, han får folk att må bra. Han verkar född att välkomna folk in på sina hotell som vore det en bjudning i hans eget vardagsrum.

Brukar gästerna känna igen dig?

– Ja, det gör de, men inte lika mycket som i Norge, säger Petter lite blygsamt.

På de andra lunchgästerna märks det att hans närvaro knappast gått obemärkt förbi. Med all entusiasm som omger oss i lobbyn skulle det, mot slutet av vårt samtal, inte ha förvånat mig om gäster och personal börjat slå handflatorna i takt i en hejarklack och ropat: Stordalen, Stordalen, Stordalen.

Hotellmagnat, mångmiljardär och miljökämpe. För att förstå Petters framgångssaga måste vi gå tillbaka till hans rötter i Porsgrunn. Och skissera fram hans filosofi när det gäller entreprenörskap, ledarskap, företagskultur, samhällsengagemang, mångfalds- och miljöansvar.

– På nästan alla företag är det lätt att fastna på huvudkontoret och glömma att där affärerna skapas, det är i köket eller bakom den disken, säger Petter och nickar mot receptionen.

Under förmiddagen har Petter praoat i köket. Och det är lätt att glömma vad som är allra viktigast på ett hotell: städningen. För att förstå hur tufft det är måste du pröva på det själv.

– Prova hur det är att städa ett rum på 22 minuter. Jag arbetade ihop med en kvinna på 67 år. Efter att ha städat ett rum var jag ganska sliten. Jag såg hur fort hon blev klar och frågade ”blir du inte trött?” men nej, det menade hon att hon inte blir, och jag tror henne.

– Vi började tidigt på morgonen och var färdiga vid lunchtid och innan alla tog sin lunch, gjorde hon plankan. Vet du vad plankan är?

Det vet jag inte men får det förklarat för mig. Det handlar om att lägga sig raklång och vila på underarmarna och tårna med hakan ovanför marken för att träna magmusklerna. Man ska undvika att svanka i ländryggen.

– Så vi gjorde plankan ett par minuter. Skulle du klara av att planka längre än en minut?

– Nej, svarar jag.– Hursomhelst blev jag spöad av henne.Hotellstäderskans dröm var att arbeta tills hon fyllt 70. – När jag pratade med henne förstod jag att mycket av hennes

sociala liv, det var ju där. De möttes på morgonen, drack kaffe ihop och hade byggt upp fina relationer med en stark sammanhållning. När jag praktiserade med henne blev jag helt rörd för de pratade om jordgubbsfilosofin. Mycket av det vi snackar om i ledningen och försöker lära ut, det pratade de om. Jag tänker att det är det som är passion och kultur.

56 57

Jordgubbsfilosofin? Ja det var så Petter inledde sin karriär. Med pappans ”Sälj de jordgubbar du har, för det är de enda du kan sälja”. Det var rådet han fick när han som barn sålde jordgubbar på uppväxtorten Porsgrunn och konkurrensen var mördande. I Sommar i P1 berättade han hur han 12 år gammal, 1974, kammade hem utmärkelsen Norges bästa jordgubbssäljare.

– Det är en trevlig historia men handlar också om att många människor går genom livet och tänker ”hade jag bara haft det hotellet, hade jag bara haft den restaurangen eller den kostymen, den bilen, den mannen, den frun... eller hade jag bara varit Carlos Slim...”

Så kan du gott hålla på hela livet utan att komma någon vart. Det gäller att utveckla det man redan har. Det är vad jordgubbsfilosofin handlar om.

”Min filosofi är att jag alltid anställer människor som är bättre än jag själv”

– Jag upptäckte ganska tidigt vilka som är mina starka sidor. Min filosofi är att jag alltid anställer människor som är bättre än jag själv. Jag vill också växa. Jag vill också bli bättre. Många människor tror att jag driver Nordic Choice men det gör jag inte. Det är Torgeir, säger Petter och syftar på Torgeir Silseth som är koncernchef.

– Och varför är det så? Jo för Torgeir är den bästa jag vet på att driva hotell. Jag vet inte om han är det om tio år men i dag är han det. Jag lovar att någon kommer att utmana honom och jag är säker på att någon kommer utmana mig.

Vilka är dina starkaste sidor?

– Det här med kulturförståelse, att sätta samman bra lag och fylla på med energi. Jag blir fylld med energi när jag jobbar här och möter de anställda, jag blir fylld med energi när jag kommer in på kontoret om morgonen, så det handlar om att ge för att få, att så för att skörda.

Du pratar mycket om att känslor är viktigare än siffror. Hur får du passionen att genomsyra verksamheten?

– Det är kanske en av de svåraste frågorna. Jag menar uppriktigt att det som skapar stora succérika bolag, det är inte pengar, det är kultur.

Petter säger att du i princip kan kopiera strategier och köpa marknadsvisioner men det du aldrig kan stjäla, kopiera eller överta, det är kultur.

– Är du i hotellbranschen kan du ta marknadspositioner genom att köpa ett hotell och kopiera strategier. Eller så kan du be Mackenzie, eller Boston Consulting Group att ta fram en perfekt handbok i strategi. Men när det gäller företagskultur finns det inga genvägar.

– Kultur skapas av dem som står där, säger Petter och sveper med handen i riktning mot receptionen.

Men det är inte så att Petters ledarskapsfilosofi aldrig blir ifrågasatt inom organisationen. Varje år arrangerar han en vinterkonferens för de anställda i Nordic Choice-koncernen.

– När jag snackade med en revisor om bolaget sa han ”om du

sparar in på vinterkonferensen så sparar du enkelt in tjugo miljoner”. Jag sa: ”Men du ser på det som en utgift”. Och ekonomen sa ”ja, hur ser du på det?”. Det är en investering. Då säger han att ”Petter, investeringar ligger i din balansräkning, var hittar du vinterkonferensen i din balans?” Då sa jag att du hittar den inte där och det är det som är problemet för den borde ha varit där. Du ser det som ett inköp av tegelsten eller fönsterrutor eller vadsomhelst men det bygger vår kultur så det kanske är min allra viktigaste investering. Och då sa revisorn triumferande:

”Okej, jag accepterar ditt resonemang, men hur mäter du då avkastningen på din investering?”

”Jag mäter det bara på ett sätt. Sjukdagar.””Sjukdagar?” ”Ja, genomsnittet i Norge är 11 procent i hotell- och

restaurangbranschen, men hos oss är den under 4 procent.” Petter är övertygad om att ju bättre människorna i koncernen

trivs, desto friskare blir de. Det hade revisorn aldrig hört förut att det skulle vara något samband mellan vinterkonferensen och sjukfrånvaron.

– Men jo, för de människor som har varit på vinterkonferensen på måndagskvällen ska på tisdag morgon vara trötta och slitna, men fyllda av energi. Genom energi når du begeistringsupplevelser som smittar av sig på kulturen. Sjukdom är en kostnad, inte vinterkonferensen.

Petter konstaterar att städerskan han praktiserade med är en av alla ambassadörer inom Nordic Choice som tror på företagets värderingar.

– Det kan vi mäta på varje hotell och det är det viktigaste. Kultur, det skapas av människor. Det var ett långt svar på en viktig fråga.

Vad tycker du är bra egenskaper hos dina medarbetare?

– Vi kan lära dig den nya tekniken, vi kan lära dig att stå bakom en receptionsdisk, vi kan lära dig arbeta i en bar, städa, laga mat, men att lära människor vara passionerade det är en helt annan sak. Men lyckas vi skapa en sådan stämning bland människor så är chansen stor att du blir smittad av den. Det är som en positiv sjukdom. När över två tusen människor är samlade på Friends Arena under två dagar och hela känslospektrumet kommer ut, då har vi skapat den stämningen.

Vinterkonferensen avslutas med en stor fest.– I Nordic Choice tar vi fest på allvar. Det är sammanhållning,

det är så vi ser vad vi arbetar mot och våra värderingar. Vi ska dela ut priser till de bästa anställda, det bästa hotellet, de bästa kockarna, för bärkraftighet och för energi, allt det där. När de kommer upp på scenen blir det som en Oscarsgala.

Var har han då plockat upp den här attityden till ledarskap någonstans? Jo, återigen har hans filosofi starka rötter i Porsgrunn, som ligger söder om Oslo, där familjen drev en livsmedelsbutik.

– Farsan var en typisk sådan som hade en massa humor, en massa energi, han var alltid begeistrad och positiv. Så var han extremt rak. Han sa ja eller nej. Jag lärde mig att det är bra med både positiv och negativ kritik, det farliga är det mitt emellan.

Man måste se sina medarbetare, menar Petter. – Människor vill bli sedda. Om vi arbetar tillsammans och jag

säger till dig att göra någonting som du sedan utför och om jag sedan tillrättavisar dig så kommer du troligtvis inte att ta illa upp utan säga ”javisst”. Vi lär oss alla av att arbeta på det sättet och jag tog in det under uppväxten utan att tänka på det.

Vad är utmaningen med att arbeta med hotell?

– För mig är hotell en grej. Hotell är människor. Om människorna har gnistan, stjärnor i ögonen och ett leende så vet jag att vi kommer att vinna. För jag har bott på några av världens finaste hotell och jag har ofta upplevt att de som arbetar där inte varit engagerade.

Oavsett hur bra rummen är och hur fina kostymer de anställda har så betyder det i så fall ingenting. Som när jag bodde på Paris bästa hotell...

Vilket då?

– Jag behöver nästan inte säga det men det är George V som ägs av Four Seasons och är legendariskt. Jag hade skyhöga förväntningar. Men när jag kom dit ville jag ta en dusch, göra en ”early check-in”, för jag skulle iväg på en lunch. Så kom jag till receptionen och kvinnan bakom disken sa att nej tyvärr, rummet är inte färdigt förrän klockan tre trots att jag hade mailat tidigare.

Så Petter svarade att det då fanns två möjligheter. Antingen skulle han gå in på George V:s huvudtoalett och skölja av sig i handfatet. Det tyckte hon inte var en bra lösning. Eller så kunde han duscha var som helst bara de gav honom en dusch.

– Efter mycket om och men så fick jag min dusch. Samtidigt bildades en kö utanför dörren till restaurangen. Vad de väntade på var att den skulle öppna tolv och klockan var några minuter i. Det var tio sådana små upplevelser. Ingen av dem är stora saker. Men jag vet vad som skapar hotellupplevelser. Det är den första du möter: ”You never get a second chance to make a good first impression. Kulturen ”eats George V for breakfast”.

Petter förklarar att när de startade i hotellbranschen 1996 utan de stora hotell de har i dag hade de bara en konkurrensfördel och det var människorna.

– Vilka är våra fiender i dag? Det är inte Scandic eller Elite. Det är vi själva. Fienden är att vi glömmer bort vad som gjorde vår succé. Därför blir kulturen så viktig. För du måste jobba med ständig utveckling, säger Petter och tar sin kniv och måttar i luften.

– Japanerna har något som heter kaizen. Det är kontinuerlig

förändring. Att man strävar efter ständig förbättring i stället för radikal förändring. Bättre i dag än i går men inte så bra som i morgon, säger Petter och råkar tappa kniven i golvet.

– Att både ha ”big hairy goals” men sedan är det inte farligt att lägga ribban bara lite högre och att du river. Men det som är farligt, det är att du lägger ribban så lågt att du alltid går över., säger Petter och ler stort.

– Vet du vad man säger i Norge? ”Tänk om du inte klarar det?” Ja, men vad då? Mål ska vara som fjäll. Höga och synliga.

2007 beslutades att alla 170 Choice Hotels skulle miljöcertifieras. Det handlar initialt om att få ner vattenförbrukning, elförbrukning och att sortera avfallet effektivt. Clarion Hotel Sign har också arbetat systematiskt för att minimera matsvinnet; när de krympte storleken på hotellets tallrikar minskade matavfallet med 20 procent. Nordic Choice har dessutom som mål att servera ekologiska frukostar. Men de når inte alltid hela vägen fram.

– Så när de säger att vi inte är bra nog så har de helt rätt, men vi driver utvecklingen framåt. Nej, vi har inte ekologiskt kaffe på alla hotell, men vi köper 60 ton om året och har 93 procents täckning av ekologiskt kaffe på hotellen. ”Men Petter, du säger ju att ni ska ha fullständig ekologisk täckning på frukosten!” Ja, i Nordic Choice säger vi inte att vi ska ha som mål att ha tio ekologiska hotell utan vi säger att det ska gälla alla. Så är det ett par hotell som inte klarar det. Men det betyder inte att vi sänker målet för det.

Petter är känd för sitt engagemang i miljö- och människorätts-frågor. Det är hans fru Gunhild Stordalen som inte bara har ökat hans intresse, utan också förståelsen för vad de kan använda Nordic Choice till i de här frågorna.

– När vi började spara energi var det för att spara pengar, nu sparar vi energi för att spara miljön. Bägge delarna ger samma resultat.

Petter vill också ta ansvar när det gäller mångfaldsfrågor och cirka

58 59

femtio procent av ledarna inom koncernen är kvinnor. – På vårt huvudkontor är det många kvinnor som har blivit

gravida. Då är det viktigt att alla ledare, både kvinnor och män, är extremt positiva till det.

Han tycker det är viktigt att stötta pappaledighet och han följer även diskussionerna kring en eventuell kvoteringslag i Sverige. När Norge lagstiftade om kvotering till styrelser i börsnoterade bolag var han väldigt positiv.

– Jag fick frågan varför jag är för lagstiftning. Varför skulle kvinnor vilja bli valda för att de är kvinnor? Jo, för vi accepterar inte att det ska ta femtio år när förändringen bara tar några månader om vi kvoterar. ”Gutteklubben” består av män och de tenderar att bara välja män. Det finns ju män som är mindre kvalificerade än kvinnor som sitter i styrelser för bolag. Kvinnor föder barn, så är det. Men det är upp till både kvinnor och män hur man löser vardagen.

I framtidens bolag kommer värderingarna att lysa igenom i ledningsgrupperna, menar Petter och påpekar att i dag är det fler kvinnor än män som studerar medicin och juridik på högskolor och universitet.

– Det är viktigt att vi har fokus på mångfald från ledningen och säger att det är viktigt. Det är samma sak med rekrytering. Sextio till sjuttio procent av alla våra 12 500 anställda är inte födda i Norge eller Sverige. Du har möjlighet att göra karriär här även om du kommer från Afghanistan, inte kan språket ordentligt och inte ens har en cv. Därför har vi audition och talangjakt. Tiotusentals människor skriver liknande cv:n. Vi vill även satsa på ett annat spår. Hur mycket svenska måste du kunna för att laga mat?

– När vi öppnade ett av våra största hotell i Stockholm var jag inne i köket och där pratade de bara engelska. Vet du varför? Det var det enda som enade dem, även de som var födda och uppväxta i Sverige tyckte att här är det bäst att prata engelska för då förstår alla. Det spelar ingen roll för oss. Vi har inte det som företagspolicy utan det sker bara. Vi har ett system som är decentraliserat. Ledningen ska inte sitta i ett elfenbenstorn, men alla ska arbeta mot samma mål.

Vad har du för råd till andra företag i de här frågorna?

– Jag ska kanske inte ge råd för jag har mer än tillräckligt att arbeta med i bolaget. Men den stora bilden, det är att det ekonomiska system vi har i dag, det är samma kapitalism som misslyckades 2008 med den finansiella kollapsen. Vi stod bokstavligen talat på kanten av stupet. Är det någonting vi kan lära oss av det här? Investeringshorisonten för stora börsnoterade bolag och fondförvaltare har gått från sju, åtta år till åtta månader. Så det är en extrem kortsiktighet. Om allt fokus bara är på nästa kvartal så blir det svårt att tänka långsiktigt när det gäller miljön. Vart är vi på väg när folk inte vill göra långsiktiga, hållbara investeringar?

Petter tror att det bara finns en väg att gå och har därför öppnat en plattform som han valt att kalla ”triple bottom line philosophy” som vägleder arbetet med bolagsansvar på Nordic Choice Hotels. Det finansiella arbetet, miljöarbetet och det sociala arbetet är de tre benen plattformen står på. Vi kommer in på Petters syn på skatt.

– Sverige var ett av de länder som stod starkast genom krisen 2008, varför? Jo för ni hade lärt av krisen 1991. Varför gick det som det gick för Grekland, Portugal med flera, jo för att de helt hade förlorat respekten för skatt. Den svarta ekonomin i de länderna hade blivit för stor. I dag möjliggör sociala medier revolutioner, menar Petter.

– Med sociala medier kan du inte längre göra vad som helst som företag. Den arabiska våren skapades av sociala medier. Den revolution som kommer nu handlar om andra saker som folk inte tycker är bra. Vare sig det är barnarbete i Bangladesh eller underbetalda kvinnor i Etiopien så är det en revolution som kommer att drivas av sociala medier.

Petter Stordalen tar skandalen kring Starbucks i Storbritannien som exempel. Kaffegiganten har mötts av bojkotter

efter att en protestvåg spred sig i sociala medier när det 2012 kom fram att kedjan knappt betalat skatt trots sina hundratals butiker i landet. Britterna frågade sig varför de ska köpa produkter av Starbucks när bolaget inte är intresserade av att ge tillbaka till samhället. Starbucks har velat lösa problemet bland annat genom att ge klumpsummor till brittiska staten.

– Men skatt är ingen filantropi. Det är ett system. Skatt är civilisationens kostnad. Att Sverige och Norge hamnar i toppen av de bästa länderna att bo i beror på att alla är med och bidrar.

”Vet du vad man säger i Norge? Tänk om du inte klarar det? Ja, men vad då? Mål ska vara som fjäll. Höga och synliga”Han tycker det är fritt fram för bolag och finansdirektörer att skatteplanera inom lagens ramar.

– Men de ska inte flytta till ett skatteparadis. En av mina konkurrenter blev uppköpt av ett riskkapitalbolag och de flyttade till Liechtenstein. Men vem ska betala för vägarna som leder till deras hotell, kyrkor, politik, skolor, barnomsorg, pensioner och så vidare?

– Till dem som säger ”jamen Petter, i fyra år betalade inte du skatt på det och det bolaget” säger jag att ”nej, för då investerade jag flera miljarder kronor och då är det stora avskrivningar. Men jag skapade 1 000 arbetsplatser och jag kommer att betala skatt”.

Hur ser du annars på politik?

– Jag skulle ha varit världens värsta politiker. Vet du varför? Jo, om jag hade arbetat för Centerpartiet och så hade det kommit ett jättebra förslag från Socialdemokraterna, då hade jag tveklöst stöttat det förslaget utan en tanke på att det var i konflikt med mitt politiska läger. Politiker passar inte för mig men det betyder inte att jag inte är politiskt engagerad i det samhälle som jag arbetar för.

Petter berättar om när motsvarigheten till Svenskt Näringsliv i Norge kom med förslaget att de skulle göra det svårare för svenska ungdomar att söka arbete för att de konkurrerar med norrmännen. Han åt frukost och tappade hakan när förslaget presenterades på nyheterna. Han ringde sin presschef och sa att ”nu rullar vi ut all ammunition vi har. De ska backa”.

Förslaget var ett politiskt självmord som representerade allt Norge inte ska vara, tycker Petter.

– I Sverige är det stor ungdomsarbetslöshet medan det i Oslo knappt är någon alls. Ska vi neka de människorna att komma hit? Alltså den minst solidariska tanken jag kan tänka mig. Det är våra närmaste och bästa grannar. Nästa gång är det vi.

www.yankeecandle.seKONTAKTA OSS FÖR NÄRMSTA ÅTERFÖRSÄLJARE:TL Månsson’s AB/Yankee Candle Scandinavia +46 35 370 88 info@manssons.se

yankeecandle.se @yankeecandlesweden

Manssons_225x298 sommar 2014.indd 1 2014-04-04 16:43:33

60 61

– Jag sa att vi har så många svenskar som jobbar hos oss. Ska jag stänga hotell och restauranger?

Petter krävde att de skulle be om ursäkt till alla anställda svenskar och det gjorde de. De sa att uttalandet blivit fel och att det inte var förankrat i ledningen.

Han är idealist men också kapitalist.– Jag är kapitalist men arbetar för en ny och mer bärkraftig

kapitalism. Framtidens kunder kommer att förvänta sig att du som företagsledare tagit ditt ansvar.

En viktig fråga för Petter är startups. Många unga entreprenörer kontaktar honom och frågar om råd. Han försöker ta sig tid att svara.

”Om allt fokus bara är på nästa kvartal så blir det svårt att tänka långsiktigt när det gäller miljön”

– När jag får frågan: Petter, succé, vad är det? Då svarar jag att det är summan av ”number of failures”. Det är det som är lätt att glömma bort. Att ingenting börjar med en succé. Nästan alla som startar företag misslyckas ett par gånger innan de lyckas. Varför lyckas du då plötsligt? Jo, för att du har misslyckats. Tittar man på USA, så är misslyckanden inte stigmatiserade utan många framgångsrika företagare pratar öppet om sina första konkurser.

– Men i Sverige eller Norge, om Kenneth här startar ett företag och misslyckas, säger Petter och pekar på sin pressansvarige som sitter med under intervjun, då tittar du och jag på varandra och säger ”vad var det vi sa. Det visste vi på förhand”. Och om Kenneth säger ”jag ska pröva igen” då suckar vi och säger, ”ska det bli ännu ett misslyckande? Han misslyckades ju sist också”. Det är jantelagen.

Petter tycker om när folk är optimister. – Pröva igen! Vi måste uppmuntra entreprenörer och de som

satsar. För vi behöver dem. Det är de som driver förändringen i samhället. Det är inte vi bolag som är multinationella eller statliga. Det är företag som startar i Haparanda, Växjö eller Sundsvall och som har en bra idé. Plötsligt så har du Spotify.

Petter är ärlig med att många projekt inom Nordic Choice inte går exakt som han hade tänkt sig.

– Vår första hotellsatsning i Danmark misslyckades. Men då prövar vi igen och nu ska vi lyckas. När vi har misslyckats med hotell så har vi arbetat oss igenom våra misslyckanden. Om vi gör en felsatsning ska vi lära oss av det. Det gäller att uppmuntra entreprenörer och för entreprenörer själva gäller det att inte ge upp. Det handlar om kraften att genomföra idéerna och bita sig fast i tapeten.

Petter och Gunhild Stordalen gifte sig 2010. De bor i Oslo och har en sommarstuga i Kristiansand. Hur får de tid för varandra med sina hektiska scheman? Han berättar att de stänger av mobiler och datorer klockan åtta varje kväll och umgås med eller utan en flaska vin. Gunhild är utbildad läkare och har ett brinnande engagemang

i världsförbättrar- och hälsofrågor. Hon är vd i parets miljöstiftelse GreeNudge och styrelseledamot i flera organisationer som arbetar för en klimatsmart och hållbar utveckling. GreeNudge vill genom forskning satsa på åtgärder som ”knuffar” oss i en grönare och mer miljövänlig riktning. Målet är att initiera, främja och finansiera forskning som kan ge klimatnytta.

– Det handlar om en holistisk syn på att allt hänger samman. Det var vad Gro Harlem Brundtland, en av Norges främsta politiker sa, ”Allt hänger samman”.

Petters och Gunhilds arbete är känt långt utanför Nordens gränser. I maj 2014 möttes internationella gäster för första gången under en konferens på Clarion Hotel Sign, EAT Stockholm Food Forum som kommer att äga rum årligen. På schemat står diskussioner om globala mål och riktlinjer gällande hållbar matförsörjning.

– Gunhild är principfast. Jag kan inte räkna hur många restaurangbesök jag har varit på som har blivit förstörda för att Gunhild sett menyn och så börjar det, skrattar Petter.

– Vi skulle gå på New Yorks bästa sushirestaurang, jag hade glatt mig, jag är väldigt glad i sushi, vi satte oss ner, vi fick vår champagne och så får Gunhild se menyn. Först får hon se, foie gras, så bad hon en servitör att få prata med chefen. Varför det? Nej, det är något här på menyn som ni borde ta bort. På menyn var det inte bara foie gras utan där fanns också rödlistade och orangelistade fiskar. Har du hört uttrycket ”brännässlor i ett nudistläger”? Vi var brännässlorna i det nudistlägret kan jag ju säga.

Fick ni någon sushi?

– Ja, men vi blev väldigt fort serverade så vi var ute på rekordtid.

Nu ska fotografen ta sina bilder. En kille från Unga Aktiesparare kommer fram och frågar om han får störa. Han vill utbyta ett par ord med Petter. Självklart, säger jag och killen blir översvallande glad och erkänner att Petter är hans stora idol. De pratar på, killens kompis tar en bild med mobilen och sedan blir Petter fotograferad i lobbyn där lunchruschen nu är över.

När fotografen är nöjd tittar Petter på klockan och säger ”fan vad tiden går”, tackar för intervjun med ett charmigt leende och skyndar vidare mot Centralen med en resväska i handen. Jag kan konstatera att Petter är en förebild för många och att han genom sitt arbete anstränger sig för att det ska förbli så.

OM PETTER STORDALENGör: Köpte sitt första hotell 1996. Grundare, Nordic Choice Hotels, den största hotellkedjan i Norden, med över 170 hotell och 12000 anställda. Miljökämpe som lanserat stiftelsen Stordalen Foundation, paraply för bland annat GreeNudge, som arbetar för en snabbare övergång till en hållbar värld Född: 1962 Familj: Gunhild, tre barn Emilia, Henrik, Jakob, en hund och Gunhilds två minigrisar

62 63

Alla är vi köpare. Men vem är då säljare? Köpa och sälja är två sidor av samma mynt.

Säljare är alla de som är stolta över det de erbjuder, hittar dem som behöver det och ser till att uppnå en win-win-situation antingen det gäller en idé eller en affär. De är nyfikna, engagerade, pålästa, gillar människor och är bra på att lyssna. Känner du möjligen igen din egen profil? Grattis – du är alltså också säljare!

Under årens lopp har jag träffat tusentals säljare (och de som inte alls definierat sig som en sådan) och kan bara konstatera att det är alla typer av personligheter, från den blyga violen till den målinriktade experten. Det finns ingen typisk modell. Oberoende av hur vi definierar oss i vårt privatliv eller i vår yrkesroll, vår profession, behöver vi alla ett stort mått av inre drivkraft för att uppnå det vi önskar. Politikern som vill lansera ett nytt förslag, tonåringen som vill resa jorden runt, grannen som vill fälla ett skymmande träd – alla behöver vi säljkunskaper.

Det handlar inte alltid om pengar. Det handlar inte heller om att tvinga någon till något som denne inte vill. Krängande känns fasligt

omodernt i en värld av individualitet.Alla proffs som jobbar hårt med det de är stolta över påverkar

andra genom sin passion. Passion är en åtråvärd ingrediens i en köpsituation där behov och god kommunikation möts i ett slags relationsbygge.

Säljarbete i dag handlar främst om att vilja finna och attrahera dina köpare och följa en plan för att lyckas. Låta kunderna välja dig om och när de behöver din hjälp. Du måste ju inte sälja – faktiskt. Däremot är det bra om du vågar lyfta luren eller skicka det där mailet för att skapa ett intressant samtal.

Vissa möten blir magiska, allt flyter på och vi finner gemensamma intressen och det är lätt att välja varandra. Att sälja innebär också att man vågar och vill påverka andra människor att svara ”ja” på det man föreslår, när man lyssnat sig till vad dessa verkar sakna.

Efter alla mina år som säljtränare är det några råd som alltid är nyttigare än andra – här är några av dem. Vänd blad!

Alla är vi köpare. Men vem är då säljare?Av Ulla-Lisa Thordén, säljtränare och författare Foto Olivia Rubie

Krönika

64 65

”Passion är en åtråvärd ingrediens i en köpsituation”

1. Tro på dig själv – vem ska annars göra det?

2.Tänk inte på att du ska SÄLJA något (det skapar onödig ångest hos alla som är rädda för att eventuellt bli avvisade, och vi är cirka 98 procent av mänskligheten). Tänk i stället på att du ska skapa en välvillig köpsituation, där eventuella kunder kan välja dig, alldeles frivilligt. Och kundens köpvilja växer fram när du lyssnar omsorgsfullt, du har ju två öron men bara en mun. Vi vet ju alla hur jobbigt det är med pratpellar, de pratar sig rätt ut genom dörren. Ställ intresserade frågor likt en bra journalist, det attraherar. Men kom ihåg att våga be om ordern. Enkelt och kul. Var glad att inte alla säger ja till dig – hur jobbigt vore inte det? Tänk på att även du kan säga nej…

3.Vilka är dina drömkunder? Gör en önskelista, en slags shoppinglista. Enligt principen att alla människor i hela världen endast är sex handslag bort, så kan du bli förvånad över vilka guldkorn som finns i ett nätverk nära dig. Be om hjälp, tacka för hjälpen.

4.Vad är det egentligen kunden ska köpa? Det enklaste sättet att få en kund är att hitta var det kliar hos denne – och klia! Om det inte kliar, det vill säga att ditt erbjudande inte ger nytta eller glädje, varför skulle kunden svara ja till dig?

5.Sätt upp mål, se till att göra en plan och följ planen. Vem skulle vilja spela golf utan hål? I golf vet du ju hur banan ser ut och hur många hål som finns – spela på, även om det regnar. No pain – no gain.

6.Våga sätta rätt pris på det du är värd! Säg hellre nej till den som inte har råd med dig, stackars den. Undvik låga kompispriser – låt kompisen betala lite mer. Varför ska just du betala för vänskapen?

7.Inse att säljande är en färdighet, ett skönt hantverk. Det kan läras och tränas. Även den bäste kocken har troligen pyst många suffléer innan han serverar en gourmetmåltid. Det gäller även angenäma samtal med potentiella kunder, du kan behöva träna.

8.Uthållighet och hårt arbete är en säker väg att komma dit du vill. Bryt ihop och kom igen, gammal sanning.

9.Våga drömma – våga göra. Vad är det värsta som kan hända? ”Ja, det är väl att man dör, men det händer inte så ofta”, som förra näringsministern Maud Olofsson svarade på frågan om hon var rädd någon gång.

10.Ha kul på vägen och se på det hela med humor! Ta det inte så allvarligt – det finns massor av människor som behöver dig. Finn dem, attrahera dem och låt dem välja dig!

OM ULLA-LISA THORDÉNGör: Är en av de mest anlitade säljtränarna i Sverige. Hon är besjälad av att avdramatisera den nödvändiga sälj- och kundkommunikationen och göra det mer lustfyllt och lönsamt. Kunder är företag, enskilda entreprenörer, inkubatorer, myndigheter och organisationer. Hon har hittills publicerat fem böcker, varav Sälj dig själv och ta betalt blev årets säljbok 2005. Tillsammans med Thomas Östberg gav hon ut Luspank och idérik – överlevnadsguide för säljskygga kulturskapare 2010. Nästa bok kommer i höst.

A N N A B E L L A N D E R S S O NM A R K N A D S A N S VA R I G T YS K L A N DST E N A L I N E S C A N D I N AV I A A B O C H M E D L E M I U N I O N E N C H E F

” Unionens ombudsmän för chefer ändrade faktiskt hela min bild av facklig verksamhet.”

PERSONLIG SERVICEEn egen ombudsman för dig som chef. Perfekt när du behöver råd eller stöd.

CHEFSLINJENRing oss när du vill. Visvarar på alla frågor omchefskap och arbetsrätt.

ERFARENHETSUTBYTESeminarier och nätverks- träffar för dig som är chef.

KARRIÄRTJÄNSTERPersonlig lönerådgivning och karriärcoachning.

UTBILDNINGSkräddarsydda kurser och utbildningar.

Inkomstförsäkring

ingårCa 80% av lönen upp

till 150 000 kr / mån*

Unionen, en del av TCO-familjen.

Sms:a ”Unionen CHEF” till 71700 så ringer vi dig och berättar mer.

Läs mer och bli medlem direkt på: www.unionen.se/chefsmedlem

* Fö

rsäk

ring u

pp ti

ll 60

000

kr in

går i

gru

ndm

edle

msk

apet

. Friv

illig t

illägg

sför

säkr

ing u

pp ti

ll 150

000

kr.

Förs

äkrin

gen

gälle

r äve

n om

du

säge

r upp

dig

själ

v. Du

mås

te v

ara

med

lem

i en

sven

sk A

-kas

sa o

ch h

a rä

tt til

l ers

ättn

ing f

rån

A-ka

ssan

för a

tt ku

nna

få e

rsät

tnin

g frå

n in

kom

stfö

rsäk

ringe

n.

66 67

Efter gymnasiet var Cecilia Fahlberg inte helt säker på vad hon ville ägna sig åt i framtiden. Hon började därför arbeta som reseledare och så småningom också som flygvärdinna. Parallellt med flygningarna studerade hon ekonomi vid Stockholms universitet.

- När flygbolaget jag arbetade på åtskilliga år senare bytte ägare kallade vår dåvarande styrelseordförande Janne Carlzon alla medarbetare till ett möte. Senare fick vi veta att våra tillsvidareanställningar hade övergått i timanställningar med två veckors uppsägningstid. Vår anställningstrygghet och våra villkor försämrades avsevärt över en natt och jag bestämde mig för att kontakta fackförbundet för att höra efter om de behövde hjälp med att hantera alla fackliga ärenden som strömmade in på kort tid. Det blev början på mitt fackliga engagemang, säger Cecilia Fahlberg.

Stark samhörighet med förtroendevaldaEfter ett par år som förtroendevald och senare fackligt aktiv

på heltid inom flygbranschen erbjöds Cecilia Fahlberg en tjänst som ombudsman på dåvarande HTF. Samtidigt erbjöds hon en chefsposition hos sin dåvarande arbetsgivare. Det var inget svårt beslut att välja ombudsmannatjänsten. Jobbet innebar många resor när Cecilia förhandlade avtal för flyganställda. Även i rollen som förbundsordförande känner Cecilia Fahlberg en stark samhörighet med Unionens drygt 30 000 förtroendevalda som arbetar med fackliga frågor ute på arbetsplatser runtom i landet.

Tydlig med sina karriärmässiga ambitionerHon brinner för och värnar om den enskilde medarbetarens

perspektiv. –Mina år i den fackliga sfären har fått mig att inse att vem som

helst kan råka ut för att det gungar under fötterna i arbetslivet. Företaget man arbetar på kanske tvingas till nedskärningar eller omorganisationer, man kan bli sjuk eller vara med om andra förändringar som gör att man behöver stöd och hjälp, säger Cecilia Fahlberg.

Cecilia betonar hur viktigt det är för jämställdhet att kvinnor uttrycker sina karriärmål och tar för sig i yrkeslivet.

- Sannolikheten att du får lön för mödan efter många års hårt slit är relativt liten om du räknar med att någon ska ”upptäcka” dig och erbjuda en chefsposition på stående fot.

Drivs av förändringsarbete i olika formerEfter att ha gått HTF:s ledarutvecklingsprogram utsågs Cecilia

Fahlberg till förbundssekreterare. Där bestämde hon sig för ett omtag.– Mitt fackliga arbete på lokal nivå var alltid konkret och

vardagsnära, men på strategisk nivå upplevde jag det fackliga arbetet

som flummigt och abstrakt. Jag initierade därför en förändringsprocess som gick ut på att stöpa om hela organisationens varumärke och arbetssätt, som fick mer lokal förankring. Lagom tills vi var klara var det dags för den verkligt stora förändringen. Det var när vi bildande Unionen tillsammans med Sif. säger hon.

Förändringsarbete i olika former är en av hennes främsta kännetecken och drivkrafter.

Under studietiden, då Cecilia Fahlberg läste marknadsföring, insåg hon vikten av en välförankrad varumärkesplattform och ett levande visionsarbete, även i ett fackförbund. När hon blev förbundsordförande för Unionen, som vid senaste årsskiftet hade drygt 570 000 medlemmar, introducerade Cecilia tillsammans med förtroendevalda och anställda ett nytt arbetssätt som svarar upp till kraven och behoven hos dagens och framtidens medlemmar.

– Majoriteten av våra medlemmar har det redan relativt bra på jobbet, men strävar förstås efter att få det ännu bättre. På senare år har vi delvis omformulerat vårt erbjudande och lagt stor tonvikt vid kompetensutveckling, karriärcoachning, CV-granskning och andra tjänster som står högt i kurs hos många. Just möjligheter till kompetensutveckling är en hjärtefråga för våra medlemmar, säger Cecilia Fahlberg.

Visionärt arbete ökade medlemsantaletUppdraget som förbundsordförande är allt som oftast både

hektiskt och krävande. Efter en vecka då hon träffat flera hundra personer genom jobbet kopplar Cecilia Fahlberg gärna av med en helg på golfbanan, i löpspåret och i tv-soffan och hämtar också mycket kraft i familjen.

2010 formulerade Unionen ett visionärt mål. Antalet medlemmar skulle på fyra år öka från 480 000 till 600 000. Nu är man nära nog framme vid målet med hjälp av kampanjer som riktas mot unga, flitig närvaro ute på arbetsplatser och konsekvent informationsarbete som går ut på att framhäva fördelarna med att vara med i facket.

– Fackförbunden behöver anamma ett modernt arbetssätt som tillåter reklamkampanjer, uppsökande verksamhet och riktade insatser mot prioriterade målgrupper, i synnerhet med tanke på att ett fackmedlemskap långtifrån är självklart för många. Men framför allt handlar det om något så enkelt som att faktiskt ställa frågan ute på arbetsplatserna – visst ska du också vara med i Unionen, säger Cecilia Fahlberg.

Från flygvärdinna till förbundsordförande24-åriga Cecilia Fahlberg varvade flygvärdinnearbetet med ekonomistudier vid Stockholms

universitet när ett företagsförvärv äventyrades hennes och kollegornas anställningstrygghet. Det blev början på ett fackligt engagemang som drygt 25 år senare ledde fram till rollen som för-

bundsordförande för Sveriges största tjänstemannaförbund, Unionen.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FINANSFÖRBUNDET

68 69

Miniprenörer, omvänd referenstagning och karmakapitalism – några av årets

hetaste karriärtrenderAv Annika Wihlborg

Karriärlandskapet förändras i allt snabbare takt, kraven på individens ansvar över sin egen karriärutveckling skärps. Spelreglerna på ”karriärmarknaden” är inte de-

samma som för ett par år sedan, jakten på en ökad självständighet och att konsekvent arbeta med sitt professionella rykte är två av de fenomen som sätter sin prägel på årets karriär trender. 2014 är året då ”miniprenörerna” gör sitt intåg på allvar och texttunga och statiska cv:n ersätts av grafiska, video- och onlinebaserade presentationer av din

samlade kompetens. Ytterligare en stark trend är att allt fler arbetsgivare låter alla sina medarbetare upptäcka och utveckla sina individuella talanger.

– Framtidens arbetsmarknad kräver att du tar din karriär i egna händer, marknadsför dig själv så att du blir uppmärksammad, bygger ett personligt varumärke så intressanta arbetsgivare hittar dig, bygger nätverk som gör att nya möjligheter kommer till dig och framförallt levererar i två världar, den verkliga och den på nätet, säger karriärexperten Charlotte Hågård, som driver företaget Newstart och i början av året sammanställde de karriärtrender som hon förutspår blir hetast 2014.

Trend 1: Miniprenörernas intåg. Enligt Bloomberg Businessweek är uppemot en tredjedel av USA:s yrkesverksamma befolkning numera frilansare i någon form. Frilansbegreppet har breddats och omfattar nu allt fler yrkeskategorier. Människor som tidigare varit anställda på storföretag väljer exempelvis i ökande utsträckning att säga upp sig och i stället anlitas på konsultbasis av samma företag. Charlotte Hågård kallar dem för ”miniprenörer”.

Trenden tyder också på att storföretag inom exempelvis IT och medier väljer att säga upp många av sina medarbetare för att i stället anlita dem på frilansbasis. Det är förstås kostnadseffektivt och bekvämt för företagen att slippa betala in pension och sociala avgifter för sina

frilansmedarbetare, även om arvodena i regel ska täcka dessa utgifter. Uppdragsgivarna behöver inte heller erbjuda någon kontorsplats. Miniprenörtrenden kan däremot göra det svårare att bygga en stark företagskultur.

Samtidigt visar en färsk Gallupstudie att många människor känner sig mer engagerade när de får möjlighet att arbeta hemifrån.

– För många kvinnor är frilanstillvaron ett sätt att kunna disponera sin egen tid, att ha friheten att planera sin arbetsdag utifrån livet snarare än tvärtom. Frilanstillvaron kan definitivt vara en väg till självförverkligande, nackdelen är dock att det bidrar till minskad trygghet eftersom miniprenörerna själva måste tjäna ihop sin egen semesterersättning, pension och liknande. Samtidigt tror jag att det här är en livsstil som kommer att växa de kommande åren, säger Charlotte Hågård.

Trend 2: Den nya kollektivismen. De senaste åren har präglats av en stadigt växande individualism, där individens intressen, behov och agenda har stått i fokus. Nu tyder många signaler i stället på att utvecklingen går i motsatt riktning, mot en ökad kollektivism. Den nya generationens kollektivism består ofta av virtuella mötesplatser och samlingspunkter som kan fokusera på en enskild sakfråga eller ett

Ekonomireportage

70 71

gemensamt intresseområde. De fysiska nätverken och mötena med människor är fortfarande viktiga och nödvändiga för vår professionella utveckling, men på nätet väljer vi att förena oss i många olika sammanhang och konstellationer.

– Vi älskar att förenas kring kollektiva frågor och det startas många gemensamma initiativ, exempelvis grupper på Facebook och Linkedin. Ett bra exempel är Wikipedia, uppslagsverket online med cirka 20 miljoner skrivna artiklar som uppdateras av privatpersoner över hela världen. Den här trenden drivs av en önskan om att tillhöra och kunna identifiera sig med ett eller flera sammanhang som går i linje med de egna värderingarna. Drivkraften att delta i ett sammanhang och söka gemenskap med andra människor finns kvar, men tar sig nya uttryck i den digitala tidsåldern, säger Charlotte Hågård.

Trend 3: Det digitala och videobaserade cv:t är på stark frammarsch. Det traditionella cv:t på papper fyller fortfarande sin funktion men är på långsamt utdöende. Det digitala cv:t fyller i stället en allt viktigare funktion. Allt fler nätbaserade tjänster som hjälper människor att paketera sin personlighet och kompetens lanseras och många väljer att spela in videobaserade cv:n, en kort presentation av dig själv på ett par minuter som exempelvis kan läggas upp på din Linkedinsida.

Ytterligare en trend på frammarsch är grafiska cv:n, alltså cv:n med bilder och grafiska element som fångar rekryterarens uppmärksamhet. De är motsatsen till statiska cv:n med en lång textmassa. Presentationen av dig och din kompetens är i stället indelad i olika block som bryts av med hjälp av varierande färger, mönster, bilder och andra grafiska element som fångar läsarens uppmärksamhet.

– Ytterligare en trend är att cv:n i allmänhet blir kortare, mer rakt på sak och mer koncisa i sin utformning. För att rekryterare ska orka ta sig igenom hundratals cv:n i framtiden krävs att man skippar ”fluffet” och presenterar sig själv på ett säljande och genomtänkt sätt. Många lägger merparten av sin energi på det cv man skickar i samband med att man söker jobb och väljer att överföra det även till Linkedin, men det fungerar inte särskilt bra. Det elektroniska cv:t kräver en annan utformning och är många gånger betydligt viktigare än ditt traditionella cv eftersom det är synligt för hundratusentals människor på exempelvis Linkedin, säger Charlotte Hågård.

Trend 4: Vi befinner oss i en permanent jobbsökarfas. Frågan om vi någonsin kan bli helt nöjda känns mer relevant än någonsin. Allt fler strävar efter ständig utveckling och har för vana att kontinuerligt hålla ögonen öppna efter nya möjligheter, för att få svar på frågan om gräset verkligen är grönare på andra sidan.

– Research visar att vi kommer att fortsätta spana efter nya jobb och möjligheter, även då vi har ett jobb vi gillar. Folk nöjer sig inte längre med att vara nöjda och utvecklas på sin nuvarande position, utan ser sig ständigt om efter nya utvecklingsvägar. Framöver kommer vi att bli ännu mer otåliga eftersom internet ger oss en oändlig marknadsplats för alla nya jobb och möjligheten till omvärldsbevakning som är öppen dygnet runt, året runt, säger Charlotte Hågård.

Trend 5: Omvänd referenstagning och digitala detektiver. Med sociala medier och internet följer transparens och öppenhet. Alla kan hitta information om alla, eller åtminstone de flesta. I dag tar många referenser på chefen och företaget innan man söker jobb. Många söker information på nätet om folk man ska träffa redan innan mötet. I dag är det snarare regel än undantag att undersöka folks profil på Facebook och Linkedin samt att googla henne eller honom innan man ses. Den som tagit sig tid att agera digital detektiv får på så sätt ett övertag gentemot den som inte bemödat sig med att göra grundläggande research på personen i fråga innan man ses. Traditionella referenser

i samband med jobbsökande fyller förstås fortfarande en funktion, men den digitala detektivverksamheten har blivit allt viktigare. Framgångsrikt jobbsökande handlar i allt större utsträckning om att ha en attraktiv profil på Linkedin och att bli hittad av intressanta rekryterare.

– Den omvända referenstagningen har verkligen slagit igenom på bred front. Tidigare var det i första hand presumtiva arbetsgivare som googlade kandidater. I dag googlar kandidater i lika stor utsträckning arbetsgivaren ner på detaljnivå. Man kanske väljer att leta information om den chef man kommer att få och ställer sig själv frågan ”Vill jag verkligen ha den här personen som chef ?”, säger Charlotte Hågård.

Trend 6: Karmakapitalism. Kraven på företagens arbete med CSR och socialt ansvarstagande har sedan flera år tillbaka skärpts. Företagen har numera konsumenternas vakande ögon på sig om de inte agerar på ett ansvarsfullt sätt. Karmakapitalismens universella lag bygger på att företag som agerar oetiskt på ett eller annat sätt riskerar att smutsa ner sitt rykte snabbt genom konsumenters rapportering i sociala medier. Konsumentmakten har förstärkts via sociala medier, det gäller även arbetsgivare och individer. Individer eller arbetsgivare som inte månar om sitt professionella rykte riskerar att få dålig ”nätkarma”, vilket förstås påverkar omvärldens intryck av dig, inte minst när de googlar din profil.

Trend 7: Alla är en talang. Tidigare var det inte ovanligt att företag med 1 000 medarbetare valde ut 20 medarbetare som fick möjligheten att utveckla sina talanger i företagets talangprogram. Det förhållningssättet är numera passé hos många arbetsgivare. Nu strävar man i stället efter att inkludera samtliga medarbetare i talangarbetet, att utveckla allas talang på ett eller annat sätt.

– Dina talanger är din viktigaste tillgång på framtidens arbetsmarknad, men för att verkligen kunna utveckla dina styrkor och dra nytta av ditt talangkapital gäller det att identifiera dina främsta talanger, utveckla dem och att vara tydlig inför chefen angående hur du vill bygga vidare på dem, säger Charlotte Hågård.

”Den digitala detektivverksamheten har blivit allt viktigare” Om Annika Wihlborg:

Frilansjournalist och copywriter som skriver om allt som rör företagande, finans, bygg och fastigheter och privatekonomi, i första hand för kvinnor och gärna med kopplingar till psykologi. Hon har även varit medförfattare till ett antal böcker och föreläst om ekonomiskt självförtroende och starta eget.

En chef med Vision går aldrig ensam.Vision är ett nätverk av erfarna kontakter, mentorer och ombudsmän som själva varit eller är i chefsposition. Vi bollar idéer, diskuterar och ger varandra råd oavsett om du befinner dig i starten av karriären eller har nått topp-nivå. Hos oss får du också ta del av seminarier, chefsevent och ledarskapsutbildningar. Gå med i Vision och bli en ännu bättre chef.

vision.se/chef

Erbjudande till dig som är chef. Just nu kan du prova oss i tre månader utan kostnad. Sms:a vision chef till 72 672

72 73

De triumferar på YouTube

Hur ofta tittar du på YouTube? Webbplatsen passar egenföretagare allt bättre. Jag träffar Stina Honkamaa Bergfors, Lovisa ”Lofsan” Sandström

och Vanja Wikström för att zappa mellan kanalerna och prata om framtidens nät-tv.

Av Antonia Nessen

74 75

Stina Honkamaa Bergfors har kallats ”Sveriges nätdrottning” och gjort sig ett namn som en av mediebranschens mäktigaste företagsledare. Efter knappt sex år som vd för Google Sverige startade hon United Screens i höstas tillsammans med tre kompanjoner. Men Stina fortsätter samarbetet med internetjätten genom att satsa på kapaciteten i ett av Googles viktigaste varumärken: YouTube.

– YouTube har vuxit så otroligt snabbt i tittande men är ändå ett så nytt medium. Oavsett om man är en innehållskreatör, annonsör eller rättighetsägare så finns det ett stort behov av hjälp på YouTube. Den hjälpen erbjuder inte Google själva så det var den luckan vi ville fylla.

Jag har fått en pratstund med Stina och två av United Screens samarbetspartner, Vanja Wikström och Lovisa ”Lofsan” Sandström. Vi pratar på United Screens kontor i centrala Stockholm. Det är klämdag men full fart i lokalerna.

Vad är då United Screens? Lite kort: De beskriver sig själva som ett YouTube-nätverk som samarbetar med kreatörer, annonsörer och mediebolag i Sverige, Norden och runt om i världen. De har ett hundratal samarbetspartner knutna till sig. Stina har varit med sedan starten av svenska YouTube.se 2008 och har sett användarprofilen förändras de senaste sex åren.

– När jag var med och lanserade YouTube i Sverige var målgruppen framförallt killar och genomsnittsåldern var under 20. Men nu är snittåldern ungefär 30 år och det är fifty/fifty män och kvinnor som tittar.

”YouTube har vuxit så otroligt snabbt i tittande men är ändå ett så nytt medium”/Stina Honkamaa BergforsBland United Screens samarbetspartner finns en rad medieprofiler. Tillsammans representerar de en otrolig bredd. Här finns till exempel Nellie Berntsson som bloggar på Metro.

– Hennes kanal har vuxit med stormsteg. Som annonsör når man 30 procent av alla tjejer mellan 12–20 år i Sverige genom Nellie Berntssons kanal, säger Stina.

Det är dessa omkring 100 samarbetspartners, och deras individuella karriärer, som står i centrum av United Screens arbete. United Screens identifierar deras behov och hjälper dem med vad de behöver. Det kan vara rättighetshantering, filmproduktion, marknadsföring eller annonsförsäljning.

– Vad vi hjälper till med beror helt på vad våra partner vill ha hjälp med, säger Stina och tar alla artister och musikbolag i United Screens nätverk som exempel.

– De vill bland annat ha hjälp med den viktiga men komplicerade delen digital upphovsrätt. Det är många kopior som florerar på YouTube, vilket betyder att det finns ett stort behov för upphovsrättsinnehavare som artister och musikbolag att säkerställa att de har kontroll över det material de har rätt till.

Rena kopior eller att folk härmar idén?

– Det är helt enkelt så att man gör en kopia. Som kreatör eller innehållsskapare är du upphovsrättsinnehavare. En del som kopierar andras videor och lägger upp dem på sin egen sajt eller kanal sätter det i system och börjar tjäna pengar på materialet.

”Snokulturen” har länge varit ett utbrett problem på internet. Att exempelvis bloggar publicerar andras bilder och material trots att det alltid är fotografen eller skribenten som äger upphovsrätten.

– Ja, och det fina är att vi hjälper våra partner så att det inte går att göra det. Du kan till exempel välja att det är okej att ditt material delas av en helt annan kanal, det får ligga där så länge du själv får intäkterna på materialet. Det är en metod. Vi har olika upplägg beroende på vad respektive partner önskar.

Vanja Wikström såg outforskad affärsmöjlighet

Tillsammans med en kollega står Vanja bakom varumärket GlamMom. Hon driver en blogg, en webbshop och en fysisk butik på Regeringsgatan. Affärsverksamheten byggdes till en början upp kring amningsbehåar och innefattar i dag även amnings- och gravidkläder. Vad som skapat GlamMoms framgångar är att Vanja startade med en tydlig affärsidé. Men valet av bransch var från början en lycklig slump.

– Jag var musiker och låtskrivare under flera år, säger Vanja och erkänner att karriären inte fick den fart hon hade hoppats på.

– Men jag hade väldigt roligt på vägen. När jag var femton trodde jag inte att jag skulle sälja amningsbehåar. Men nu blev det så här och det har visat sig vara ännu bättre.

När Vanja tog ett extrajobb i en butik som sålde graviditetskläder började hon snart skämmas över hur dåligt sortimentet mötte kundernas förväntningar.

– Jag provade ut ett tusental amningsbehåar på kunder, fruktansvärda modeller i svart, vitt och beige, någonting som våra mormödrar skulle ha ratat. Utbudet fick vissa att gråta i provrummen. Det var hemskt.

Varför skulle kvinnor som ammar plötsligt sluta gilla färg och attraktiv design? Vanja gjorde research på nätet och tipsade butiksägaren om att köpa in snyggare modeller från utländska företag men hon sa nej.

– Så gick hon i konkurs. Jag och min kollega var utan jobb och visste inte vad vi skulle göra. Till slut bestämde vi oss för att själva försöka.

De fick ett lån via Almi Företagspartner och satte igång. – Genom butiksjobbet fick jag inblick i en outvecklad nisch som

ingen hade vårdat av någon konstig anledning. Just då var jag varken särskilt intresserad av att bli gravid eller säker på om jag ens ville ha egna barn. Vilket alla tror, att jag har en massa barn och att det var därför jag startade GlamMom men nej, det var för att jag såg affärsmöjligheten.

Vanja är ny på YouTube. Hon blev kontaktad av United Screens inför produktionen av serien Gravid vecka för vecka. När serien började gå mot sitt slut var hon fast och ville köra vidare med en egen kanal.

– Jag satte igång när bebisen hade kommit, han är tre månader, så kanalen är ungefär lika gammal. Dels finns det en enorm pr-potential för mig som egenföretagare. Dels tycker jag att det är väldigt roligt. Först och främst att jag fick hela bebisresan dokumenterad, sedan är det samma sak som med bloggen: Om man inte tycker det är roligt själv så finns det ingen annan som kommer att tycka det är roligt heller.

– Vanja hur har du tränat? Du är så naturlig framför kameran, frågar Stina.

– Tack snälla. Nej, jag höll ju som sagt på med musik tidigare, så kanske har jag lite vana ändå.

Programbeskrivningen är att vi får följa gravida tjejer genom hela deras graviditet: på ultraljud, mvc-besök och när vattnet går. I Vanjas fall får vi följa med ända in i operationssalen när hennes son ska förlösas med planerat kejsarsnitt.

– Gravid vecka för vecka började med att United Screens ville skapa ett nytt forum på YouTube som riktar sig till småbarnsföräldrar och gravida för det finns överhuvudtaget ingenting liknande rörligt på nätet. Vi rekryterade tre gravida tjejer, däribland Vanja, säger Stina.

Hennes avsnitt var väldigt populära och Vanja blev helt enkelt seriens stjärna.

– Därefter har fler personer varit med under seriens gång, bland annat Clara Herngren, Dessie Nilsson, Katrin Zytomierska och Sanna Bråding. Gravid vecka för vecka har kommit upp i två miljoner visningar sedan starten. Det är jättespännande. YouTube är inte bara för unga killar eller unga tjejer, utan här träffar vi rakt in i den tänkta målgruppen.

Snart kanske man rentav börjar prata om ett svenskt YouTube-under. Internationellt är den största ”youtubern”, som Stina kallar det, Felix Kjellberg från Göteborg. Han har flest prenumeranter på YouTube, i skrivande stund närmare 24 miljoner, och hans klipp har setts ett antal miljarder gånger. 24-åriga Kjellberg (Pewdiepie) har blivit världsberömd genom att spela in sina olika reaktioner när han spelar skräckdataspel. Pewdiepie har samarbetat med ett amerikanskt företag med liknande verksamhet som United Screens, Maker Studios, ett nätverk som i våras köptes upp av Disney. Men framgångssagan Pewdiepie är också kännetecknande för att vi gärna håller oss till våra mer eller mindre avgränsade intresseområden på internet, må det vara politik, dataspel eller mode. För även om Felix Kjellberg är känd i vissa kluster bland svenskarna, är han långt ifrån känd bland oss alla, sina 24 miljoner prenumeranter till trots. Men att vi begränsas av våra vanor på internet innebär också, som i fallet Gravid vecka för vecka, att det är lättare att nå ut med sina budskap till en specifik grupp bland tittarna, i det här fallet småbarnsföräldrar eller gravida, än i traditionell tv-reklam.

– Om du jämför med de kommersiella linjär-tv-kanalerna så är YouTube dubbelt så stor i målgruppen 15 till 44 år. Det är tydligt hur även play-kanalerna stagnerar i tittande och linjär-tv-kanalerna har ju stagnerat för länge sedan medan YouTube ökar, säger Stina.

På YouTube finns det en salig blandning material. Här finns de söta kattungarna och konspirationsteorierna. Hur lätt är det att fastna i en nisch som du egentligen inte vill vara i? Stina menar att det gör du inte. Du fastnar inte i något sammanhang du inte vill vara i eftersom det går att styra från och med att du registrerar dig och skapar din egen kanal på YouTube.

– Men om man är ensam på YouTube så är man aldrig stark, kan man enkelt säga. En fördel, eftersom United Screens är så stora, är att vi kan driva crosspromotion så det blir fler visningar och fler prenumeranter för våra partners kanaler. När vi säljer reklamplats erbjuder vi annonsörerna att placera sin reklam i kvalitetssäkrat innehåll, det vill säga i anslutning till våra partners kanaler. Det finns ju miljontals kanaler och som annonsör vill du hamna i bästa möjliga sammanhang.

Det går inte heller att komma ifrån att du måste ha ett bra innehåll om du vill bli stor på YouTube.

– Vi kan se direkt hur lång tid man kollar på ett klipp till exempel. En av våra partner såg att ja, efter tolv minuter, då förlorade hon sina tittare. Hon förändrade sitt innehåll och har ändrat sin gräns från tolv till sexton minuter.

United Screens anordnar partnerträffar, där till exempel Swedish Meal Time kommer och berättar hur de har nått 850 000 prenumeranter.

– Har du 850 000 prenumeranter på YouTube då har du ditt eget mediehus. Spännande är också att du kan nå ut globalt: På YouTube finns 256 territorier.

Territorier?– Ja länder alltså. Det är territorier man pratar om när det

gäller rättigheter.

Hur fungerar samarbetet mellan United Screens och YouTube?

– För YouTube är det jättebra att vi finns. Det är en teknisk plattform som inte äger något material utan det är respektive upphovsrättsinnehavare som laddar upp innehållet. Vi håller reda på upphovsrätten för alla våra partner och vi driver intäkter som YouTube tar del av. Vi arbetar även för att fler målgrupper ska upptäcka YouTube, som nu med Gravid vecka för vecka.

Från lärarutbildningen till Lofsangruppen

Lovisa ”Lofsan” Sandström är träningsentreprenör. För drygt två år sedan började hon videoblogga som ett komplement till sin blogg.

– I ditt fall så kontaktade vi dig direkt och tyckte att du hade något bra på gång, säger Stina.

– Ja, min YouTube-kanal har börjat få ett eget liv. Jag arbetar fortfarande en del med mitt vanliga jobb som håller på att fasas ut.

För bara två år sedan var Lovisa Sandström personal trainer på SATS. Nu omsätter hon fyra miljoner nästa år. Hon har lanserat en YouTube-baserad plattform som fungerar som ett coachingverktyg. Hon har anlitat sex konsulter som ska arbeta under hennes varumärke, Lofsangruppen, bland annat en dietist, en sjukgymnast och en löparcoach.

– Jag arbetar väldigt mycket med ambassadörer som hjälper mig få ut mitt varumärke och som har samma värderingar som jag. Jag är väldigt mån om hur vi paketerar budskapet och brukar jämföra mig med Paolo Roberto, vi kanske har samma budskap men vi levererar det på helt olika sätt.

”Varför skulle kvinnor som ammar plötsligt sluta gilla färg och attraktiv design?”/Vanja WikströmMen Lovisas utgångspunkt är fortfarande hennes blogg.

– Där säger du något som är viktigt. Det är många som kommer till oss och säger ”jag vill starta en kanal och bli stor på YouTube” men då måste man ändå ha någonstans och börja ifrån som ni båda har med era bloggar, säger Stina.

Lovisa och Vanja har ytterligare en sak gemensamt: vikten av att agera personliga avsändare.

– Arbetar man med kvinnorna i de målgrupperna vi vänder oss till så vill de relatera till en informationskälla. I mitt fall kan man egentligen googla på alla övningar. Men de vill ha en personlig avsändare. Då tar de till sig informationen på ett annat sätt. Jag tror det är viktigt att det är gjort med kärlek, att det känns positivt, härligt och trevligt. Jag gillar när det blir förtroendeingivande och tryggt, säger Lovisa.

76 77

Men deras arbetsmetoder innebär också att de är starkt förknippade med sina varumärken.

– Mitt företag är väldigt starkt sammankopplat med mig och det är svårt att dra gränsen mellan mig och företaget, säger Vanja.

Lovisa håller med.– Absolut, jag vet inte riktigt vem det är folk på gatan kommer

fram och hälsar på, ”Lofsan” eller Lovisa?Lovisa började blogga när hon var gravid med sitt första barn och

dokumenterade sina två graviditeter.– Framförallt så dokumenterade jag ”komma i form”. Vad som

gjorde att jag blev stor digitalt var mina magrutor som var väldigt spektakulära, säger Lovisa och hela rummet sluter upp i ett skratt.

– Det kanske du också har under tröjan? Men jag valde att blotta det. Vissa beundrade dem, andra blev uppskrämda. I dag är det väldigt bra för mig att ha en stor aktör som United Screens i ryggen.

– Plus att då kan du fokusera på vad du är expert på, alltså magrutorna, fyller Stina i och alla skrattar igen.

Hur ser då ett lyckat annonsörsamarbete ut?

– Nyckelordet är att vara väldigt transparent. Man kanske till och med säger att tack vare det här företaget kommer jag att kunna göra det här och det här, säger Stina.

– Trovärdigheten är superviktig. Det är det United Screens är så duktiga på, att matcha företag och kanal, mina följare gör hela tiden aktiva val. De är väldigt medvetna, säger Lovisa.

Att hon är utbildad lärare och pedagog märks på hennes videor och hennes förhållningssätt till verksamheten. Hon vet vad hennes följare vill ha ut av Lofsan.

”Vad som gjorde att jag blev stor digitalt var mina magrutor som var väldigt spektakulära”/Lovisa ”Lofsan” Sandström

– Ja, det är det som skiljer mig från många andra PT:s. Jag är lärare i idrott och hälsa för hela åldersspannet och sedan har jag läst till psykolog på universitetet. Jag är väldigt mycket pedagog och väldigt mycket psykolog, det går ihop hela tiden.

Lovisa säger att hennes styrkor är paketering, storytelling och förutsägbarhet.

– Att folk vet exakt vilka värden jag står för. Det har tagit jättemånga år men nu hoppas jag att jag kan skörda det arbetet.

Bland det viktigaste på YouTube är att kunna berätta sin historia. – Det är det som gör YouTube-kanalen så spännande, just det här

att man kan nyansera och visa en annan sida av sig själv. Jag är också mamma. Jag har också hämtning och lämning på dagis, vattkoppor på mina barn och ska försöka få ihop familjesemestrar, säger Lovisa.

– Jag har inte alls kommit lika långt som Lofsan som sagt. Jag är bara tre månader ”in the game”. Så vi borde ta ett möte så du kan

lära mig allt du kan, säger Vanja och än en gång vibrerar väggarna av skratt.

– Vi var så fascinerade av bloggar för vi kunde gå in och läsa dem som dagböcker, men nu vill vi konsumera människor och profiler. Det är som med ert arbete i Gravid vecka för vecka. Vi har läst så många gravidbloggar, nu vill vi att ni berättar lite till. Vi vill se på riktigt, säger Lovisa.

Stina nickar.– Nu finns de tekniska möjligheterna att se rörlig bild på nätet. De

flesta svenskar har tillgång till snabbt internet överallt 24 timmar om dygnet. Det betyder att nästan hälften av alla svenska klipp går ut på nätet redan innan man kliver ur sängen på morgonen.

– Ja, plötsligt kan du sitta på t-banan och kolla på YouTube. Bara en sådan grej, instämmer Lovisa innan Stina får avsluta intervjun med prognosen:

– Trenden på nätet går mot rörligt, online-video, alla vill ta det steget. De tekniska möjligheterna finns där och även innehållet. Därför kommer ökningstakten bara att fortsätta de närmaste åren.

Om Stina Honkamaa BergforsGör: vd United Screens som hjälper innehållskreatörer,

annonsörer och rättighetsägare på YouTube. Grundade United Screens tillsammans med Malte Andreasson (tidigare programdirektör på TV4), Jan Zachrisson (grundare tv-produktionsbolaget Jarowski) och Oscar Höglund (vd Epidemic Sound). Minoritetsdelägare är även investmentbolaget Bonnier Growth Media.

Bor: Stockholm Ålder: 41 Familj: Gift med Christoffer, två barnKarriär: Utbildad civilekonom. Inledde karriären som säljare på

TV3, projektledare på mediebyrån OMD, vd på mediebyrån Carat, blev Sverige-vd för Google 2008. Engagemang: Sitter i styrelsen för Ikea samt för Eniro. Hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.

YouTube-certifikat: På United Screens finns 10 YouTube-certifierade medarbetare, inom områdena audience growth och digital rights. Det är YouTubes egen kvalitetssäkring att personer som arbetar med plattformen också kan hantera den korrekt.

Om Vanja Wikström Gör: vd och grundare GlamMom Bor: Stockholm Ålder: 36 Familj: Sambon Niklas och sonen Iggy Karriär: Tidigare musiker, låtskrivare och frilansskribent. Startade

GlamMom.se som är återförsäljare av amningsbehåar och gravidkläder på nätet och i butik på Regeringsgatan 91. GlamMom gör även egna kollektioner. Är med i YouTube-serien Gravid vecka för vecka

Digital närvaro: Blogg på GlamMom.se, Facebook, Instagram och YouTube

Om Lovisa Sandström Gör: Träningsentreprenör och grundare av Lofsangruppen Bor: Södermalm i Stockholm Ålder: 29Familj: Gift med Hans, barnen Sixten 4 år och Baxter 3 årKarriär: Utbildad lärare. Arbetat som personlig tränare i 10

år, bland annat på SATS. Har PT-verksamhet på tjejgymmet Rosa Skrot i Stockholm, föreläser om träning, hälsa, motivation och livsstil. Anordnar olika typer av träningsworkshops. Träningsexpert hos TV4, IForm, Topphälsa. Digital närvaro: lofsan.se, Twitter, Instagram, YouTube, har två Facebookgrupper. En är ett slutet forum där man kan få svar på sina personliga frågor av Lovisa.

78 79

”Jag vill förbättra villkoren för brottsoffer”

Intervju med Elisabeth Massi FritzAv Moa Westlund Herngren

Foto av Erika Lager

Hon är en föregångare som har slagits för barns och kvinnors rätt och jämställdhet, blivit prisad och

mottagit en lång rad utmärkelser för sitt arbete, både ideellt och som advokat. När Elisabeth Massi Fritz startade eget 1996 var målet att

bli ett av Sveriges främsta målsägandebiträden.

Intervju

80 81

Elisabeth Massi Fritz, 47, tar emot på sin advokatbyrå på Östermalm i Stockholm. Arbetsrummet är stort och luftigt och på ena väggen hänger teckningar från barnen som hon samlat på sig under åren från när de var små. På andra sidan hänger en stor tavla i vacker guldram. När fotografen behöver en vit bakgrund för porträttet så lyfter Elisabeth helt sonika ner tavlan på starka armar.

– Det måste ha varit jag som satte upp den, säger hon och skrattar, kolla alla sneda spikar i väggen här bakom. Eftersom jag ansvarar för inredningen på kontoret så borde det varit jag.

Inredningen är färgstark precis som Elisabeth Massi Fritz. Modern konst och möbler jämte sekelskiftesvåningens anrika stuckaturer, mörka ekträpaneler och parkettgolv.

Elisabeth slår sig ner bakom det enorma skrivbordet i en bastant fåtölj som utstrålar samma pondus som hon själv parad med en smittande optimism och livsglädje. För Elisabeth var målet tydligt när hon som höggravid trettioåring startade egen advokatbyrå 1996: Hon ville bli ett av Sveriges främsta målsägandebiträden.

– Jag upplevde att det fanns en brist på bra målsägandebiträden och att de hade låg status. Jag ville ändra på det och jag ville förbättra villkoren för brottsoffer.18 år senare är Elisabeth utan tvekan Sveriges bästa brottmåls advokat som har satt brottsoffren i centrum och synliggjort hedersvåldet i medier och i rättssalar. Hon har slagits för barns och kvinnors rätt och jämställdhet, blivit prisad och mottagit en lång rad utmärkelser för sitt arbete, både ideellt och som advokat. Hon är även flitigt anlitad som föreläsare och expert på området.

– När jag började visste ingen vad hedersmord var, ingen hade hört talas om det och ordet förekom inte i rätten. Sedan dess har det skett en enorm förändring och det är jag enormt stolt över att ha varit en del av.

Elisabeth Massi Fritz föddes i Sverige 1967. Hennes föräldrar hade utvandrat från Libanon.

– Det var innan kriget och min mamma och pappa kom till Sverige för att det behövdes arbetskraft här.

Hon växte upp i Motala tillsammans med fem syskon och fostrades i syrisk tradition.

– Jag har nog aldrig känt mig riktigt svensk men inte heller helt syriansk. Jag har båda kulturerna i mig men min utländska bakgrund har präglat mig mycket. Förväntningarna från min familj var att jag skulle gifta mig med en syriansk man och skaffa barn tidigt. Jag presenterades för flera kusiner som friade till mig men jag sa alltid nej.

I Elisabeth brann ett starkt samhällsengagemang (redan som tonåring jobbade hon ideellt för Röda Korset) och en längtan efter någonting annat.

– Jag tror att mitt samhällsengagemang kommer från min mångkulturella bakgrund. Jag har sett mina släktingar fly när kriget bröt ut i Libanon, mina föräldrars kamp i ett nytt land och kände mig tidigt intresserad av andra kulturer och delaktig i att vilja hjälpa andra människor. Jag har rest oerhört mycket genom åren.

Bara 19 år gammal drev hon mot sina föräldrars vilja igenom att flytta ensam till Stockholm och plugga juridik.

– Det var en väldigt jobbig tid. Mina föräldrar var oroliga och på den tiden så ansågs man vara en dålig kvinna i vår kultur om man på egen hand flyttade till storstaden. Det var många bråk men de kunde ju inte göra så mycket eftersom jag var myndig och de ville inte förlora mig. Så här i efterhand kan de ju se att det gick bra och är stolta. Ibland när jag träffar kvinnliga släktingar som gick en mer traditionell väg tänker jag att det kunde ha varit jag om jag inte hade följt mitt hjärta.

Elisabeth var från början inriktad på affärsjuridik och fick 24 år gammal anställning på en byrå i Stockholm.

– Jag hade precis börjat när jag blev kontaktad av en muslimsk kvinna i fyrtioårsåldern som sa att hon behövde min hjälp. Att hon hörde av sig till just mig var på grund av att jag kunde arabiska och syrianska och var kvinna. Hon hade bett om 15 minuter men samtalet varade i tre

timmar. Den här kvinnan hade varit utsatt för grovt våld, våldtäkter och psykisk misshandel av sin man i många år. Hon var helt kontrollerad och det här var första gången hon hade åkt tunnelbana själv.

Elisabeth sa först nej till att åta sig fallet.– Jag kände att det låg långt utanför mitt kunskapsområde och

jag var rädd för att misslyckas. Hela hennes liv stod på spel. Men hon gav sig inte och fortsatte ringa mig. Jag tror att det hade stor betydelse att jag förstod hennes kultur och att hon därför kände sig trygg. Till slut tackade jag ja och det slutade med en två år lång rättsprocess.

Elisabeth hjälpte kvinnan att vinna vårdnaden om sina barn och mannen fick en fällande dom för de brott han hade utsatt henne för.

– Jag tog semester från mitt vanliga jobb för att kunna gå upp i rätten, jag hade fått dispens för det här fallet och det betydde så otroligt mycket för mig att jag var beredd att jobba dag och natt. Jag ville bevisa för min arbetsgivare att det inte skulle gå ut över mina andra åtaganden.

I dag lever kvinnan hon hjälpte utomlands under skyddad identitet.

– Varje år vid jul får jag ett kort från henne. Det kommer från olika delar av världen där hon bara säger tack och önskar mig lycka och guds beskydd. Jag tänker ofta på henne och hur hon och hennes barn har det. Hon hade helt klart varit död i dag om hon inte hade flyttat utomlands. Jag blev otroligt starkt berörd och hennes fall var ett av de grövsta jag sett under mina år. Efter det var det omöjligt att gå tillbaka till vanlig affärsjuridik.

”Hennes fall var ett av de grövsta jag sett under mina år. Efter det var det omöjligt att gå tillbaka till vanlig affärsjuridik”För att få jobba med de fallen hon ville så bestämde hon sig för att starta eget.

– Det var många som tyckte det var helt knäppt att vara höggravid och starta egen advokatbyrå när jag precis var nybakad advokat. Men för mig kändes det nödvändigt för att kunna få jobba med det jag brann för.

Uppstarten av byrån var en tuff tid där hon jonglerade småbarn med stora och medialt uppmärksammade rättegångar. Till exempel så stod hon i rättssalen bara en vecka efter att hon fött sitt andra barn för rättegången om mordet på Pela.

– Min dotters förlossning satte igång mitt i den här processen och Pelas syster som jag företrädde vägrade att vittna om inte jag var där. Vi lyckades få rättegången uppskjuten några dagar och sedan så låg Elsa i ett intilliggande rum med sin farmor. Vaktmästaren kom med små lappar in i rättssalen när det var dags att amma så då fick vi bryta. Det gick bra under tiden men efteråt var jag helt slut.

Sedan dess har Elisabeth haft många stora och medialt högprofilerade mål som bland annat mordet på Abbas Rezi i Högsby och våldtäktsrättegången mot Stureplansprofilerna. Just nu pendlar hon mellan styckmordsrättegången i Umeå och våldtäktsmål här i Stockholm.

Visiting Gothenburg this Summer?Welcome to Gothia Towers! gothiatowers.com

Gothia-230x297.indd 1 2014-05-22 15:55:12

82 83

– Ofta kan det bli sent varsel och då måste man helt enkelt vara på plats. Nu är barnen ganska stora men när de var små var det svårare att få ihop det i och med att jag var ensam föräldraledig med båda barnen och skötte mycket av markservicen hemma. Vi är skilda nu men jag fick mycket hjälp av min lillebror David under perioder. Han är numera advokat själv hos en byrå i samma hus som min. Han har alltid varit ett otroligt stöd och bollplank. Både rent praktiskt när barnen var små och privat men också yrkesmässigt.

Elisabeth ser saker som de flesta av oss aldrig kommer i närheten av, tortyr, våld och fruktansvärda brott mot både vuxna och barn.

– Jag är i grunden en positiv och glad person som ser lösningar, inte problem. Jag tror på gud och människan och meningen med livet men jag kan också se att det finns mycket ondska i världen och det har nog gjort mig till en lite misstänksam person. Särskilt när barnen var små var jag väldigt orolig och noga med att undvika vissa situationer. Jag lägger nog märke till sånt som andra kanske inte skulle se lika tydligt, som en förskollärare när min son var liten, som jag misstänkte blev misshandlad av sin man. Jag frågade rätt ut och sa att jag kunde hjälpa henne. Hon kom tillbaka några dagar senare och sa att jag hade rätt och ville ha min hjälp.

”Det finns mycket kvar att göra och det finns fortfarande en enorm okunskap i de svenska rättssalarna.” Advokatbyrån Elisabeth Fritz har elva anställda varav bara en är manlig advokat.

– Jag trivs väldigt bra med kvinnliga medarbetare men det har varit efterfrågan som har styrt. De kvinnliga brottsoffer som vi arbetar med känner sig ofta mer bekväma med kvinnor och vill ha ett kvinnligt målsägandebiträde. Men det Martin tillför är otroligt viktigt och bra. Jag jobbar bara med de bästa och för mig handlar det inte enbart om kompetens utan också om engagemang och passion för vad de gör och rätt bakgrund. Jag vill alltid att vi ska ge våra klienter allt vi kan och lite extra.

Som chef är hon tydlig och krävande men också uppmuntrande och bra på att delegera och att skapa en trivsam atmosfär.

– Ibland kanske min tydlighet och kritik kan vara svårt för vissa att ta och folk blir ledsna för att jag säger vad jag tycker. Men oftast uppskattar människor när man är ärlig. Jag går aldrig bakom ryggen på någon, utan är alltid rak och tydlig.

För Elisabeth är det engagemanget och att ha roligt på arbetet som driver henne.

– Det låter kanske otroligt men jag har hittills inte haft en enda tråkig dag på jobbet. Visst är det väldigt tunga frågor vi arbetar med och i början tog jag alltid med mig jobbet hem. Det är viktigt att lära sig att stänga av och inte fastna i tankarna på pågående mål eller klienter. För mig släppte det när jag fick barn, jag kunde inte rent praktiskt sitta hela kvällarna på jobbet och min tankeverksamhet upptogs av helt andra

L O T T A B E R G S B O R NS O R T I M E N T S C H E FF A L K G R U P P E N A B , D A L S J Ö F O R SO C H M E D L E M I U N I O N E N C H E F

” Unionens Chefs ledarskaps­utbildningar har stärkt mitt engagemang. Jag får träffa andra chefer och byta erfarenheter.”

Unionen, en del av TCO-familjen.

Sms:a ”Unionen CHEF” till 71700 så ringer vi dig och berättar mer.

Läs mer och bli medlem direkt på: www.unionen.se/chefsmedlem

PERSONLIG SERVICEEn egen ombudsman för dig som chef. Perfekt när du behöver råd eller stöd.

CHEFSLINJENRing oss när du vill. Visvarar på alla frågor omchefskap och arbetsrätt.

ERFARENHETSUTBYTESeminarier och nätverks- träffar för dig som är chef.

KARRIÄRTJÄNSTERPersonlig lönerådgivning och karriärcoachning.

UTBILDNINGSkräddarsydda kurser och utbildningar.

Inkomstförsäkring

ingårCa 80% av lönen upp

till 150 000 kr / mån*

* Fö

rsäk

ring u

pp ti

ll 60

000

kr in

går i

gru

ndm

edle

msk

apet

. Friv

illig t

illägg

sför

säkr

ing u

pp ti

ll 150

000

kr.

Förs

äkrin

gen

gälle

r äve

n om

du

säge

r upp

dig

själ

v. Du

mås

te v

ara

med

lem

i en

sven

sk A

-kas

sa o

ch h

a rä

tt til

l ers

ättn

ing f

rån

A-ka

ssan

för a

tt ku

nna

få e

rsät

tnin

g frå

n in

kom

stfö

rsäk

ringe

n.

saker när jag inte var på kontoret. Men för att riktigt koppla av så åker jag utomlands, då känner jag att jag kan kliva ur advokatrollen helt.Några förebilder har hon aldrig haft varken i sin egen bransch eller någon annan.

– Det finns ju tyvärr få kvinnor i mitt yrke men jag tycker att det finns många otroligt duktiga och begåvade kvinnor på många områden som jag inspireras av. Men de som har lärt mig mest och som verkligen har utvecklat mig som människa och yrkesperson är de brottsoffer som jag har arbetat med under åren. Det finns en missuppfattning om att dessa kvinnor är svaga offer, tvärtom är de extremt modiga och starka.

Trots att hon ofta får fina erbjudanden om prestigefyllda toppjobb så har hon svårt att se sig själv göra någonting annat än det hon gör och har hittills alltid tackat nej.

– Jag älskar mitt jobb och jag brinner för det här. Jag har till exempel fått erbjudanden om tunga politiska uppdrag men det skulle inte passa mig, det är för långt mellan ord och handling. Jag behöver action och jag vill arbeta med frågor som berör mig och där jag känner att jag kan göra skillnad och förbättra människors liv här och nu. Det finns mycket kvar att göra och det finns fortfarande en enorm okunskap i de svenska rättssalarna. Det är inte ovanligt att man fortfarande missar ett hedersmord trots att de tydliga tecknen finns där. Jag föreläser mycket om det och försöker utbilda så mycket jag bara kan och fortsätter kämpa för jämställdheten och att ett nej alltid är ett nej. OM ELISABETH MASSI FRITZ

Gör: Advokat Ålder: 47 Bor: I hus i StockholmFamilj: ”En stor, härlig och glad familj! Mina barn Elsa, 13 och

Erik, 17. Särbo med min underbara och ’säkraste’ man Leif. Hans tre barn Clara, Gustav och Mathilda. Tre hundar, en chihuahua och två stora jakthundar. Chihuahuan är chefen så det är inte storleken som avgör.”

84 85

Ekonomireportage

Förebygg och hantera psykologiska företagarfällor

Av Annika Wihlborg Foto av Magnus Magnusson

Det finns ett stort antal psykologiska företagarfällor som kvinnor bör undvika. Genom att införa en strukturerad prissättning, stärka sin affärsmässighet och undvika

känslofällan kan kvinnliga företagare bana väg för framgång.

86 87

En psykologisk företagarfälla som företagare bör undvika är ”känslofällan”, alltså att i alltför hög grad involvera känslor i företagandet. Affärsmässighet handlar i hög utsträckning om att vara strategisk och fatta beslut för företagets bästa, utan att involvera känslomässiga värderingar. Genom att exempelvis tänka ”Det känns obehagligt att kontakta företag i finansbranschen, jag har ju aldrig vänt mig till den branschen”, riskerar du att begränsa dig i onödan. Lena Törner förespråkar i stället ett taktiskt tillvägagångssätt som bottnar i en analys av marknadens behov och om ditt företag kan bidra till att tillfredsställa det behovet.

En strukturerad plan kan stärka din professionalism

Ytterligare en psykologisk fälla som riskerar att begränsa kvinnliga entreprenörer är att driva företag utan en plan. Som livsstilsföretagare är du förmodligen glad om företaget går runt, men efter ett eller ett par år kan avsaknaden av en utvecklingsplan framkalla en känsla av att företagandet harvar på i samma hjulspår utan att lyfta. Då kan en strukturerad plan med tydliga mål för företagets utveckling bidra till motivationen och att stärka din identitet och självkänsla som företagare.

– Kvinnor tar ofta längre tid på sig att göra affärer än män, det är viktigt att det känns rätt. Intuition är visserligen ett av företagarens viktigaste verktyg, men känslomässigt grundade beslut gör sig sällan särskilt bra i affärssammanhang. Mitt råd till kvinnor är att träna sig på att separera känslor och affärer, säger Lena Törner.

Undvik ”lågprisfällan”

För i synnerhet kvinnliga företagare är det lätt att fastna i en lågprisfälla, särskilt om man skjuter från höften när man sätter priser och inte vågar höja sina priser av rädsla för att förlora kunden. Försäljnings- och förhandlingsexperten Karin Klerfelt, är aktuell med boken Jacka upp priset – sluta fega, våga paketera och sälj, menar att alla kvinnliga företagare kan höja sina priser med minst 20 procent, men prishöjningen måste kunna motiveras i form av tydliga mervärden för att kunden ska vara med på noterna.

– De vanligaste skälen till varför många företagare inte drar nytta av möjligheten att höja sina priser är en oförmåga att uppskatta det egentliga värdet av sin produkt, prisförhandlingar med fel personer, en rädsla för att diskutera pengar med kunden och en rädsla för att förlora kunden om man höjer sina priser, säger Karin Klerfelt.

En bra början för företagare som vill jacka upp sina priser är att gå igenom sitt erbjudande. Fundera vad du tar betalt för och vad som slentrianmässigt ingår i ditt erbjudande. Många företagare missar att ta betalt för exempelvis restid, reseersättning, kost och logi och förberedande arbete. Ta själv kontakt med kunden när det är dags för omförhandling. Fråga dina kunder vad de vill ha och vad de uppskattar hos en leverantör.

– Fokusera inte bara på det du levererar i dagsläget. Tänk igenom hur kundens process ser ut före, under och efter din leverans. Fundera på hur du kan underlätta kundens tillvaro även i anslutning till att de köper din produkt eller tjänst och paketera in de mervärdena i ditt erbjudande till kunden. Utgå från vilka tjänster som skulle kunna underlätta kundens vardag på olika sätt, säger Karin Klerfelt.

Undvik att fastna i Porters säck

Karin Klerfelt menar att alltför många småföretagare fastnar i Porters säck, ett begrepp som myntats av Michael Porter, professor vid Harvard Business School. Det går ut på att företag kan satsa på ett högt pris och en mindre volym, eller ett lågt pris och en större volym. Företag som inte väljer någon prisstrategi fastnar ofta i mitten. Det innebär att du riskerar att försvinna i mängden eftersom du inte har positionerat dig över huvud taget. Andra fastnar i en ”lågprisfälla”, som gör att

det är svårt och ibland näst intill omöjligt att höja priset när man väl positionerat sig på en viss prisnivå. Antingen har man ett högre pris och kan då ha en lägre volym eller så har man ett lågt pris och måste då kompensera med högre volym.

– Tyvärr fastnar många småföretagare mitt i säcken eftersom de tar för lite betalt och därmed erbjuder för låga priser och samtidigt säljer för lite. Många sänker priserna, men håller samma kvalitet och gör allt för kunden, vilket i längden urholkar både lönsamheten och det kanske viktigaste vi har, vår egen energi. Många överanstränger sig, och att överprestera utan att ta betalt är det mest effektiva sättet att bränna ut sig på, säger Karin Klerfelt.

– Många sänker sina priser utan att kunden har bett om det. Det är vanligt att man erbjuder rabatt utan att först undersöka om kunden är beredd att betala fullpris. Ett paketpris behöver exempelvis inte nödvändigtvis innebära någon rabatt, för kunden kan det räcka att erbjudandet har paketerats på ett lättillgängligt och attraktivt vis. Kanske kan du ompaketera ditt erbjudande och bjuda på något. Det ska inte kosta dig så mycket, men tillföra ett mervärde för kunden. Rabatter bör alltid vara en företagares sista utväg, säger Karin Klerfelt.

Ta ut marknadsmässig lön och sätt av till tjänstepension

En vanlig psykologisk företagarfälla är att inte se om sitt eget hus i tillräckligt hög utsträckning. Det finns ett tydligt samband mellan antalet anställda, storlek på lön och avsättningar till tjänstepensionen. Enligt en undersökning från pensionsbolaget SPP är företag med 1–5 anställda den grupp som i huvudsak hamnar i riskzonen för att bli fattigpensionärer.

– Många tar alldeles för lätt på pensionsfrågan och tänker inte på vilka konsekvenser det får på deras framtid. Många småföretagare anser sig inte heller ha råd att pensionsspara, utan räknar med att den allmänna pensionen ska räcka. Att den beräknas bli ungefär hälften av lönen är det få som verkligen känner till. Så många som 44 procent tar ut under marknadsmässig lön, eller ingen lön alls, vilket påverkar den allmänna pensionen. I gruppen 1–5 anställda är den siffran 61 procent, säger Katarina Wiberg, pensionsrådgivare på SPP.

Hon menar att många tror att de är taktiska, men det absolut vanligaste felet är att många inte tar ut en marknadsmässig lön. De tänker inte på att det är lönen som är allmänpensionsgrundande. Katarina Wibergs tips till kvinnliga småföretagare är att ta ut en marknadsmässig lön, se över hela ditt försäkringsskydd, be om hjälp för att komma igång och att kompensera för varierande inkomster och intäktsnivåer i ditt företag.

”Överprestera utan att ta betalt är det mest effektiva sättet att bränna ut sig på”

En majoritet av småföretagen vill växa. Viljan att växa är större bland kvinnliga företagare än manliga företagare, enligt statistik från Tillväxtverket. 77 procent av företagen som drivs av kvinnor vill växa, jämfört med 72 procent av företagen som drivs av män. Kvinnliga företagare driver överlag mindre företag än män och vill helst växa genom att anställa personal.

Säljstrategen Jenny Johansson på konsultföretaget Macat har utbildat hundratals kvinnliga företagare i affärsmässighet inom ramen för EU-finansierade utvecklingsprogram för kvinnliga entreprenörer. Hon anser att bristande affärsmässighet är kvinnliga företagares kanske allra farligaste fälla.

– Affärsmässighet bygger på kunskap och till viss del erfarenhet. En orsak till att många kvinnliga företagare behöver stärka sin affärsmässiga sida är det faktum att merparten av alla offentligfinansierade rådgivningsresurser går till nystartade företagare. Befintliga företagare som är i stort behov av bollplank, kompetens och resurser för att vidareutveckla sina företag har tyvärr inte så mycket att hämta i dagsläget, säger Jenny Johansson.

Bygg på dina styrkor och ta hänsyn till dina svagheter

Hon ser gärna att affärsmässighet och utbildning kring vad som krävs för att driva ett företag på ett framgångsrikt sätt erbjuds samtliga nystartade företagare, via exempelvis Nyföretagarcentrum. I dag fokuserar stödåtgärderna i mångt och mycket på att komma igång med företagandet, men när de stora utmaningarna kommer finns ingen hjälp att få. En vanlig psykologisk företagarfälla är att fastna i en förutbestämd bild av vilken kompetens man har och i vilken riktning företaget ska utvecklas. Jenny Johansson menar att kvinnliga företagare bör utveckla sina styrkor, men också ta hänsyn till sina svagheter.

”Stödåtgärderna fokuserar i mångt och mycket på att komma igång med företagandet. När de stora utmaningarna kommer finns ingen hjälp att få”

– Lägg tid på att identifiera dina styrkor och fundera på hur du kan kapitalisera på dem. Acceptera dina svagheter och anlita extern kapacitet för att få hjälp med exempelvis redovisning, administration eller marknadsföring, beroende på vilket område du känner dig mest osäker på. Samtidigt bör man vara beredd att röra sig utanför sin komfortzon och utsätta sig för situationer som kanske orsakar obehag, det får dig att växa som företagare, säger hon.

Tänk som storföretagen

– Merparten av de kvinnor som väljer att starta eget väljer bransch och verksamhetsinriktning med hjärtat. De väljer en bransch där de är etablerade och känner sig hemma, vilket i grund och botten är rätt beslut, det utesluter definitivt inte ett affärsmässigt företagande. Problematiken uppstår ofta efter ett eller ett par år som företagare, när man möter motgångar, ställs inför avgörande beslut och ofta också har behov av att växla upp sin verksamhet, säger Jenny Johansson.

Hon anser att rätt attityd och en tro på den egna förmågan visserligen kan betraktas som viktiga framgångsfaktorer, men att lägga upp en taktisk plan för sitt företagande och agera i riktning mot målet är av större betydelse för företagares framgångar och affärsmässighet.

– Kvinnliga småföretagare har mycket att vinna på att tänka mer som storföretagen när det gäller behovet av en ekonomisk buffert som kan användas till investeringar, fortbildning och utveckling av företaget. För storföretag är det en självklarhet, men många småföretagare anser sig inte ha samma behov av resurser som kan bidra till företagets långsiktiga utveckling, säger Jenny Johansson.

Öka din riskaptit och våga satsa för att vinna

Lena Törner drev i många år ett utbildningsföretag i IT-branschen. När affärerna gick trögare i efterdyningarna av finanskrisen 2009 bestämde hon sig för att i stället förverkliga en dröm och starta ett renodlat affärsnätverk för kvinnor. Fyra år senare finns affärsnätverket Matrona representerat på flera platser i Stockholm.

– Jag saknade ett nätverk där kvinnor kan lära varandra att bli mer affärsmässiga, ett nätverk som fokuserar uteslutande på affärer. Efter att ha varit verksam i IT-branschen i drygt tjugo år ser jag fortfarande stora skillnader i hur kvinnor och män gör affärer. Affärsmässighet kommer inte av sig själv för kvinnor, för att affärsmässigheten ska öka krävs att vi är generösa och delar med oss av vår kompetens, att vi stöttar och bjuder in varandra till affärssammanhang, exempelvis nätverk, eller att vi skaffar mentorer som kan föra vidare sin affärsmässighet till oss, säger Lena Törner.

Hon anser överlag att kvinnliga företagare bör öka sin riskaptit och våga satsa, oavsett om det gäller att gå från att jobba hemma till att hyra ett kontor, från att sköta hela företaget själv till att anställa sin första medarbetare eller från att finansiera företaget med egna medel till att ta ett lån för att finansiera en expansion.

– Kvinnor som kan välja mellan att gå på ett nätverksmöte eller göra klart ett kunduppdrag en morgon väljer enligt min erfarenhet oftare att göra klart kunduppdraget, medan män i stället väljer att gå på nätverksmötet. Kvinnor kan behöva bli mer egoistiska och sätta sig själva i första rummet oftare, säger Lena Törner.

Våga fatta taktiska beslut

– Vi är jättebra på att värna om och vårda våra befintliga relationer, men för att ta oss fram i affärssammanhang krävs att vi blir lika bra på att knyta nya kontakter. Jag upplever tyvärr att kvinnor är mindre målinriktade och strategiska i sitt nätverkande än män. Självklart ska vi fortsätta söka samhörighet och social gemenskap, men jag tror att kvinnor har mycket att vinna på att våga bli mer renodlat affärsmässiga i sitt nätverkande, säger Lena Törner.

88 89

Finansmarknadsministern: Vi kan inte vänta år ut och år in

på mer jämställdhetAv Henric Borgström

Nu har Peter Norman till uppgift att vaka över sina tidigare arbetskamrater och lansera nya regler när det behövs. Norman kritiserar flera företeelser i

den bransch där han under 27 år varit verksam.

Visserligen är Norman som numera moderat minister principiellt emot statlig inblandning i den direkta skötseln av företag. Men dels har han nu rollen som ställföreträdande ägare till 51 statliga företag, de flesta helägda, dels anser han att staten har en legitim roll att agera tufft gentemot finansvärlden eftersom den har så stor betydelse för det övriga näringslivet när den tidvis är på väg att spåra ur.

Kritiken mot delar av finansbranschen har handlat om kortsiktighet i affärer, svårgenomträngliga upplägg av transaktioner, svindlande höga löner och bonus, bolag i skatteparadis, och mycket annat.

Peter Norman, 56 år, läste nationalekonomi på Stockholms Universitet, blev lärare där i ämnet, hamnade via vikariat på Riksbanken, därefter olika vd-befattningar på Alfred Berg, en av de mest framgångsrika bankirfirmorna. Norman blev direktör på Riksbanken, sedan vd på Sjunde AP-fonden från år 2000 fram till 2010, då han efter valet efterträdde kristdemokraten Mats Odell som finansmarknadsminister.

Som sådan med egen långvarig bakgrund i en bransch som varit kraftigt mansdominerad har Peter Norman väckt uppseende när han varit ute och talat om nödvändigheten av mer jämställdhet. Frågan är då om han är anhängare av kvotering:

Svar: Det är bättre att näringslivet självt tar tag i frågan ordentligt. Jag har inget recept. Men det finns en gräns för hur långsamt det kan fortsätta som nu, vi kan inte vänta år ut och år in.

På Alfred Berg var Norman chef över Anders Borg. Nu är Borg departementschef på finansen där också Peter Normans finansmarknadsfrågor finns. Men det innebär inte att Anders Borg blivit chef över sin egen tidigare chef, vilket många tror.

– Alla ministrar är jämställda, har samma rang under statsministern, säger Peter Norman.

Fråga: Men Anders Borg är ju departementschef på finansen?Svar: Ja, där ingår att han också är chef för städningen, det där

är en känslig fråga. Han har också personalfrågor, intendenturen kan man kalla det, säger Norman med ett återhållsamt leende. Från sitt ljusa, rymliga nya tjänsterum nära Tegelbacken har Peter Norman en storslagen utsikt över Stockholms Stadshus, baksidan av Konstakademien och statsministerns Rosenbad. Norman skyndar sig vid besöket att stänga bakdörren till en sängplats. Men eftersom bädden är belamrad med handlingar verkar det åtminstone för dagen inte bli tillfälle till en slummer på jobbet.

F: Varför valde du att arbeta just i finansvärlden efter universitetet?

S: Jag var intresserad av matematik, näringsliv och samhälle, jag fick därför ett rikt liv i finansbranschen under de 27 år jag arbetade i den.

F: Råder du ungdomar i dag att söka sig till den?S: Nej, nu hoppas jag att fler begåvade ungdomar i framtiden ska

gå till industrin eller tjänsteföretag i stället för att flockas i finanssektorn.

Intervju

90 91

”Bonusar till bankchefer bör begränsas eftersom de annars kan locka fram ett ökat riskbeteende hos bankcheferna”

Den har blivit populär för att man tjänar mer pengar där.

F: Finanssektorn krymper ju nu lite varstans efter skuldkrisen?S: Ja, det tycker jag är ett hälsotecken.F: På ekonomiutbildningen förr i tiden lärde man att finanssektorn

var ett smörjmedel för att samhällsekonomin och näringslivet skulle fungera bättre. Men har den inte blivit alltmer ett grus i maskineriet?

S: Finanssektorn är inget självändamål, det finns risk att den då och då badar i smörjolja, att motorn, samhällsekonomin då går sämre. Sverige har ju den näst största finanssektorn inom EU i förhållande till BNP, den totala produktionen. Om finanssektorn spårar ur hämmas landets produktion och tillväxt, ett tillfälligt bortfall som vi aldrig kan ta igen. Det är därför vi politiker ibland måste gå in ganska bryskt jämfört med vad vi gör i andra branscher.

F: Är skuldsättningen för hög hos hushållen? S: Nej, balansräkningen ser ganska bra ut för hushållen, de

har tre gånger så mycket tillgångar som skulder. Men visst är den lite uppsvälld, det brukar internationella valutafonden IMF, EU och andra peka på när de besöker oss. Men jag är inte särskilt orolig, skuldnivån planar ut just nu.

F: Så det behövs inget amorteringstvång?S: Nej, i Holland gjorde man misstaget att skulderna skulle

amorteras på 30 år vilket medförde en sparchock, folks pengar användes för att amortera i stället för att konsumera så att landet fick extremt låg tillväxt. Vi har i stället föreslagit att bankerna ska upprätta en amorteringsplan så att kunderna blir mer medvetna. Och för två år sedan fick vi ett bolånetak vid 85 procent av köpesumman för bostäder så att unga familjer inte skulle fortsätta att köpa utan kontantinsats. Ett problem är att bankerna tjänar mer pengar om kunderna inte amorterar.

F: Vi sitter här i regeringskvarteren vid Stockholms ström i pampiga byggnader som förr i tiden var bankpalats, men bankerna har försvunnit härifrån genom mängder av fusioner. Fungerar konkurrensen när fyra storbanker har över 80 procent av marknaden?

S: Ja, det gör den faktiskt när det gäller exempelvis bolånen. Det finns ett 20-tal banker, många små nischbanker, som erbjuder bolån. Men visst kunde konkurrensen i övrigt vara bättre. Kunderna befinner sig ofta i underläge, de borde höja sin kompetens att ta ställning till de många olika nya produkter som lanseras. Bankerna måste tydligare visa vad deras produkter går ut på.

F: Du har reagerat mot att storbanker ibland kräver 15 procents avkastning?

S: Ja, det är stötande att bankernas egna projekt som beräknas

ge till exempel 12 procents avkastning kanske får nej internt i banken trots att räntorna är så låga som nu. Det medför kanske att en hel del utlåning till företag inte blir av. Det är en debatt som vi i Sverige tyvärr haft allt för lite av.

F: EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om mer restriktiva ersättningar till bankledningar, vad vill du?

S: Bonus till bankchefer bör begränsas eftersom de annars kan locka fram ett ökat riskbeteende hos bankcheferna.

F: EU är missnöjt med att statliga Svenska Spel får marknadsföra sig fritt samtidigt som ni hindrar utländska spelbolag?

S: Det har blivit ett missförstånd mellan EU och oss som behöver redas ut. Vi vill försöka hindra spelmissbruk. Vi diskuterar hur vi ska hantera de utländska spelbolagen som vänder sig till svenska marknaden. Det kanske kan bli någon form av licenser för dem, som Finland har.

F: Du samlar ledningarna för 51 statliga bolag till ett årligt stort möte, förra året diskuterade ni hållbarhet, vad blir det i år?

S: Den amerikanska skiffergasen och hur den påverkar världsekonomin.

F: Vad vill du genomföra den kommande valperioden fram till 2018?S: Ökad konsumentmakt inom finansiella sektorn samt nya

ekonomiska mål för de 51 statliga bolagen. Det gäller bland annat hållbarhetsmål, att de blir en strategisk fråga som bolagets ordförande får ansvar för och inte som nu att det kan delegeras till någon konsult.

Och på frågan om vad Peter Norman vill arbeta med när hans tid i regeringen är till ända vill han lätt skämtsamt försöka leva upp till statsminister Fredrik Reinfeldts önskan att alla som kan och vill bör fortsätta arbeta till 75-årsåldern.

Collector är ett innovativt och entreprenörsdrivet finansbolag som går mot strömmen och agerar uppstickare på den konservativa bankmarknaden. Efter 15 år som kreditmarknadsbolag gör sig Collector nu redo för att bli bank. Collector drivs av en snabbrörlighet och satsar på att bli en nischbank som skiljer sig från mängden.

Collector grundades 1999 av entreprenören Lena Apler. Först som ett ”Minisecurum” i några år men från 2006 ändrades fokus och blev då ett modernt finansbolag. De traditionella bankernas finansieringstjänster matchade inte fullt ut de växande företagens behov. Tillväxten tog fart med factoring och andra finansieringstjänster för företag och privatpersoner. I dag består Collectors kunder till knappt hälften av företag, medan den andra hälften är privatkunder.

Från finansmarknadsbolag till bank– Att vara bank är en slags kvalitetsstämpel, få kunder känner till

vad ett kreditmarknadsbolag är. Att bli bank är en omfattande process som kräver en noggrann prövning från Finansinspektionen. Vi anser att de strikta kraven är positiva, säger Collectors marknadschef Åsa Hillsten Eklund.

Till skillnad från traditionella banker, som ofta har en drygt hundraårig historia, är Collector ett ungt företag som inte tvekar inför att pröva nya grepp. Ständiga förändringar och att ta vara på nya innovationer är en viktig del av företagets kultur och en förklaring till att de är framgångsrika i sin nisch. Collector Bank kommer att vara en helt digital och mobil bank som satsar på enkla, smarta och snabba lösningar.

Framtiden tillhör nischbankernaÅsa Hillsten Eklund tror att framtidens bankmarknad i mångt

och mycket tillhör nischbankerna. I Norge har exempelvis nischbanken yaBANK tagit marknadsandelar på kort och lån genom en hög tillgänglighet, bra produkter och framgångar i att få kunden att förstå vilka produkter de köper.

– I framtiden får vi se fler nischaktörer, det kommer inte att höra till ovanligheterna att en privatperson är kund hos tre eller fyra olika banker, som var och en är nischade på sitt område. I framtiden kommer vi inte längre att besöka fysiska bankkontor, de flesta bankärenden kommer att äga rum på nätet. Då är en tillgänglig och kompetent kundtjänst avgörande, det krävs när man säljer avancerade finansiella produkter på nätet, säger Åsa Hillsten Eklund.

Trivs med att arbeta i ägarlett bolagÅsa Hillsten Eklund brinner för att utbilda Collectors kunder i

konsten att använda rätt produkter i rätt syfte. Hon hade ett förflutet i bland annat fordonsindustrin, livsmedelsindustrin och eventbranschen innan hon för tre år sedan sökte sig till finansbranschen och positionen som marknadschef på Collector.

– Det kändes som en fantastisk möjlighet att få ta rygg på företagets vd och grundare Lena Apler. För mig var det viktigt att få en riktigt bra chef. Jag hade aldrig tidigare haft en kvinnlig chef, därför kändes det extra spännande att få jobba med Lena. Det är en speciell känsla att arbeta nära en vd som inte bara är chef utan också grundat

företaget en gång i tiden. Företagskulturen bygger på etik, engagemang och entreprenörskap, viktiga värdegrunder att driva företag utifrån. Jag trivs med att arbeta på ett företag som ständigt strävar efter att lösa nya problem, hitta nya funktioner och hittills oprövade lösningar, säger Åsa Hillsten Eklund.

Utbildar kunder i vardagsekonomiska frågorHon menar att många banker präglas av ett föråldrat sätt att

betrakta kunden. Collector utgår i stället från kundsituationer hos exempelvis ett snabbt expanderande företag som behöver finansiera tillväxten, eller en förälder som både behöver spara pengar på ett bra sätt till sina barn och som behöver låna pengar för att renovera sitt kök.

– Många upplever att bankerna erbjuder ett statiskt produktutbud som varken känns särskilt transparent eller skräddarsytt utifrån deras specifika behov. Bankprodukter ska inte behöva vara komplexa, vi satsar därför på att utbilda våra kunder i vardagsekonomi så de vet när det är befogat att ta olika typer av lån eller vilken typ av kreditkort de ska satsa på, säger Åsa Hillsten Eklund. DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN COLLECTOR

Collector – uppstickarbolaget som bryter ny mark i finansbranschen

92 93

Du är statistiker i grunden, hur kom det sig att du hamnade i finansbranschen?

– Jag tjatade mig till mitt första jobb på finansdepartementet 1989. Hela avregleringen skedde då och det var spännande att vara med under den tiden. Därefter har jag haft olika roller inom SEB Private Banking. Innan jag började på Carnegie var jag biträdande private banking-chef på Swedbank.

Varför blev det Carnegie?

– Ärligt talat har Carnegie alltid varit lite av en drömarbetsplats. I finansbranschen har man alltid sett upp till Carnegie och den kompetens som finns i företaget. Nu inifrån kan jag säga att den bilden stämmer. Kunskapen och affärsmässigheten hos mina kollegor är imponerande. Det är ett privilegium att leda teamet här.

Vad är Private Banking egentligen?

– Private banking handlar i grunden om att ta hand om våra kunders pengar på ett så bra sätt som möjligt. Kapitalförvaltning är förstås en viktig del, men det handlar om mycket annat också. Pension, skattestrukturer, juridik och bolagsformer är några av de frågor våra private banking-team hanterar på en daglig basis.

Vad jag förstår bygger Private Banking på en nära relation med kunden. Hur kommer ni nära era kunder?

– Det handlar i grunden om ett genuint intresse för människor. Att ha en förmåga att se människan bakom kontoutdraget. Vad är viktigt i just denna persons unika situation? Hur kan vi tillsammans med våra kunder vara framgångsrika i dag, i morgon och om trettio år.

Vad gör ditt arbete så roligt?

– Det får bli den gamla klyschan att ingen dag är den andra lik. Så är det verkligen och det gör jobbet väldigt utmanande. Det är en snabb och föränderlig bransch och gårdagens prestationer väger väldigt lätt i mötena med våra kunder. Vi måste prestera varje dag, hela tiden.

Är du själv private banking kund och om så vad ställer du för krav på din rådgivare?

– Jag är själv kund men jag säger inte var… Det jag uppskattar med min rådgivare är hans förmåga att förutom mina placeringar även hjälpa mig med övriga frågor som rör min privatekonomi såsom, pensioner, olika juridiska spörsmål, deklaration samt skattefrågor.

Finansbranschen genomgår en tuff period med ökad prispress och konkurrens samt högre regulativa krav. Hur blir man en vinnare i den miljön?

– Det viktigaste är att leverera hög kvalitet till våra kunder. Vi lever på nöjda kunder och att de i sin tur rekommenderar oss till sina vänner och bekanta. Ökade regulativa krav leder till ökade kostnader vilket gör det än viktigare att organisationen är effektiv och välsmord.

Vilket är ditt bästa investeringstips?

Jag får ofta den frågan av släkt och vänner och mitt svar blir detsamma som jag säger till dig. Det är väldigt svårt att ge generella investeringstips. Det finns ingen universallösning och det beror helt på den enskilde personens situation.

Karriärsmässigt, hur gör man för att lyckas i branschen?

– Det finns inga genvägar utan det är hårt arbete som gäller. Ett genuint intresse för människor och affärer underlättar.

Fakta Karin Söderqvist Lindoff Ålder: 50år Familj: Maken Jan och tre barn, 15, 13 och 10 år gamla. Bor: Eskilstuna, ” En kollega till mig räknade ut att jag reser en och en halv gång runt jorden om året. Resorna är ett bra sätt för mig att läsa in mig på olika saker samt att även reflektera över dagen som gått.” Dold talang: Tvätta trasmattor i Indalsälven

”Vi måste prestera varje dag, hela tiden”

För drygt ett år sedan blev Karin Söderqvist Lindoff chef för Private Banking på Carnegie. Passion for Business träffar henne över en kopp kaffe en dag i maj – och får

reda på att ha ett genuint intresse för människor är ett av hennes framgångsrecept.Av Peter Ågren

Intervju

94 95

Om 53-åriga Ulrika Boëthius som 20-åring fått frågan var hon trodde att hon skulle arbeta om 30 år skulle finansbranschen förmodligen ha hamnat långt ner på listan. Som ung brann hon för pedagogik och hade tänkt sig en karriär inom skolan.

– Jag hade siktet inställt på att utbilda mig till montessorilärare, men just det året hade skolan ingen intagning så jag bestämde mig för att hitta på något annat tills skolan var redo att ta emot min ansökan. Jag ville gärna arbeta med människor och service och sökte jobb på ett bankkontor i centrala Stockholm. Att valet föll på banksektorn var mest en slump, säger Ulrika Boëthius.

Inledde karriären som bankrådgivareJobbet som bankrådgivare visade sig passa henne som hand i

handsken. Att lotsa kunder rätt bland låneräntor och sparprodukter visade sig vara roligare än väntat. Ulrika arbetade med både privat- och företagskunder och minns många spännande möten med entreprenörer som vände sig till banken för att ansöka om sina första lån. Flera av dessa företag är numera tillväxtbolag med många anställda.

– Handelsbanken är ett värderingsstyrt företag som på flera sätt skiljer sig från andra banker och finansbolag, det gjorde att jag trivdes bra. Jag skulle aldrig kunna arbeta på ett företag vars värderingar jag inte delar. Att engagera mig fackligt var aldrig någon uttalad målsättning för mig, men redan efter något år uppmuntrade kollegorna mig att bli fackligt ombud. ”Du är ju alltid den som för vår talan och vågar säga till chefen om vi vill ändra på något” fick jag höra och visst stämde det, säger Ulrika Boëthius.

Vågar stå upp för viktiga frågorDet fackliga engagemanget var en röd tråd under åren på

Handelsbanken. År 2000 fick Ulrika Boëthius möjlighet att arbeta fackligt på heltid, fortfarande som anställd på banken. Vägen till Finansförbundets ordförandepost har varit lång och konsekvent. Hon var vice ordförande i många år innan timingen för att ställa upp i ordförandevalet kändes rätt.

Det råder ingen tvekan om att Ulrika Boëthius fackliga engagemang är genuint och verkligen kommer från hjärtat. Som förbundsordförande är hon Finansförbundets högsta ledare, men positionen har få likheter med ett traditionellt chefsuppdrag.

– Så länge jag kan minnas har jag vågat stå upp för de frågor som känts viktiga, oavsett om det handlat om att värna om min och mina kollegors rätt att kunna ta ut sommarsemester mellan juni och augusti eller att minska säkerhetsriskerna för bankanställda som hanterar kontanter, säger hon.

Förebygger ”bankbashing”En fråga som Finansförbundet driver aktivt berör ”bankbashing”,

ett begrepp som blivit allt mer aktuellt åren efter 2008 års finanskris. Dessa år har varit ett tufft stålbad för den finansiella sektorn. De har medfört en betydligt striktare reglering, både på EU-nivå och från svenskt håll via Finansinspektionen. I finanskrisens efterdyningar drabbades den finansiella sektorn av en förtroendekris som spätts på av mediernas ofta negativa rapportering om bankbonusar och oskäligt höga boräntor.

– När kvällstidningarna trycker löpsedlar som framhäver bankchefernas miljonbonusar eller bankernas höga räntenivåer får medarbetarna på bankkontor utstå många missnöjda reaktioner från kunder som känner sig besvikna eller har tappat förtroendet för banksystemet. Fenomenet kallas bankbashing och kan ta sig uttryck i alltifrån utskällningar till verbalt och till och med fysiskt våld. Vi arbetar för att skydda medarbetarna som dagligen möter kunder och informera deras chefer om problemet. Det är tyvärr kontorsmedarbetarna som får ta emot såväl ilska som frustration från missnöjda kunder. Glädjande nog har problemet med bankbashing minskat det senaste året, men det riskerar att blomma upp igen, säger Ulrika Boëthius.

Trivs i förhandlingssituationerAtt arbeta fackligt handlar om att drivas av en stark övertygelse

och att inte ducka för förhandlingssituationer som kan bli intensiva och känslomässiga när två parter möts och mycket står på spel för båda.

– Jag trivs bra i förhandlingssituationer och väljer ofta att vara öppen med vad jag vill uppnå redan från start. Det kan vara knepigt ibland när jag möter motparter med helt andra förhandlingsstilar. Då får jag användning för min pedagogiska ådra. Ett säkert kort när man hamnar i en tuff förhandlingssituation är att presentera sin agenda på ett pedagogiskt och sakligt vis. Om förhandlingsläget låser sig brukar jag bryta av och be om en paus, säger Ulrika Boëthius.

Ulrika Boëthius drivs av att göra en värderingsdriven facklig karriär

Facket och arbetsgivarsidan betraktas ofta som två motpoler med helt skilda agendor. Ulrika Boëthius menar att bilden av att fackets och arbetsgivarens agendor ser helt olika ut och att parterna sällan kan åstadkomma win-win-lösningar är en myt.

– Jag är inte så mycket för kompromisslösningar. Min drivkraft är snarare att vi lyckas förhandla oss fram till en uppgörelse som innebär en helt ny lösning snarare än att båda parter tvingas mötas på mitten. Förhandlingsklimatet har definitivt blivit tuffare de senaste 15 åren. I dag får vi förhandla om det mesta när vi företräder våra medlemmar, säger hon.

Låter engagemanget styra karriärvalenUlrika Boëthius har aldrig format några direkta mål för sin

karriär. Möjligheten att få arbeta med något hon brinner för, frågor där hon kan göra verklig skillnad, har fått styra. Det fackliga arbetets skiftande karaktär gör att hon aldrig hinner tröttna. Arbetsdagarna som förbundsordförande är minst sagt varierande. En dag kan hon möta medlemmar på någon av Finansförbundets lokalföreningar, för att nästa dag diskutera arbetsmiljöfrågor med regeringsrepresentanter eller lobba för att påverka finansbranschens regleringar i Bryssel, frågor tillsammans med kollegorna från Finansförbunden i de övriga nordiska länderna. Hon har inget direkt personalansvar men leder en styrelse som träffas en gång i månaden.

På Finansförbundets kansli finns även anställda tjänstemän som arbetar med att stötta medlemmarna lokalt, samt verkställer de beslut som förbundsstyrelsen fattar om verksamheten. Som den andra kvinnliga förbundsordföranden för Finansförbundet är det Ulrika Boëthius jobb att staka ut riktningen för de politiska och fackliga frågor förbundet ska driva framöver. Att driva opinion för förbundets frågor, påverka ny lagstiftning och utformningen av kollektivavtal och att ständigt hålla koll på strömningar i omvärlden som kan påverka medlemmarna hör till hennes viktigaste arbetsuppgifter.

– Arbetet som förbundsordförande är i första hand ideologiskt styrt, vilket skiljer min roll från näringslivets chefer. För mig är det viktigt att vistas i många olika sammanhang. Jag är ledamot i andra AP-fondens styrelse och styrelseledamot på Centrum för bank och finans på KTH. Jag tillbringar också mycket tid ute bland våra medlemmar för att plocka upp frågor som är viktiga för dem just nu. Att arbeta fackligt är ett viktigt och meningsfullt jobb där jag verkligen får göra skillnad. Jag vill fortsätta på den fackliga banan så länge jag känner att jag kan påverka saker och ting till det bättre, säger Ulrika Boëthius.

Arbetar för att jämna ut löneskillnader mellan könen

Jämställdhet och lika villkor i finanssektorn är den kanske allra viktigaste frågan på Ulrika Boëthius agenda. Finansbranschen sticker ut som branschen med störst lönespann mellan olika yrkesroller och individer. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är högre än i många andra branscher. En manlig kundrådgivare i bank tjänar i snitt 3 000 kronor mer i månaden jämfört med sina kvinnliga kollegor som utför exakt samma arbetsuppgifter.

– Löneskillnaderna är en fråga som verkligen väcker känslor och engagemang hos mig. Jag blir frustrerad när jag tänker på frågan, men hoppas att konsekvent arbete kan göra skillnad. Vi har arbetat i många år för att jämna ut lönegapet mellan kvinnor och män i vår bransch, men hittills har våra åtgärder tyvärr inte gett några större effekter.

Hon påpekar att kvinnors och mäns ingångslöner ofta är relativt likartade i finansbranschen, men redan efter drygt åtta månader börjar kvinnorna halka efter. Männen skaffar sig stegvis ett lönemässigt övertag som kvinnorna får allt svårare att hinna ikapp.

– Att jämna ut löneskillnaderna mellan könen är den i särklass viktigaste jämställdhetsfrågan i vår bransch. Många kvinnor söker sig till finansbranschen. Av dem som hoppar av eller byter bransch är det många som gör det på grund av att de inte känner sig tillräckligt uppskattade av sin chef. Här spelar löneskillnaderna förstås en avgörande roll, säger Ulrika Boëthius.

När Ulrika Boëthius ville avancera i karriären efter 23 år i banksektorn föll det sig naturligt att kandidera till ordförandeposten i Finansförbundet, ett fackförbund för yrkesverksamma inom bank- och finansbranschen. Hennes känsla för rättvisa, hennes pedagogiska ådra och viljan att inkludera har funnits där sedan barnsben. Resan från rollen som fackligt ombud på ett bank-

kontor till ordförandeposten i Finanssveriges största fackförbund har inte varit spikrak.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FINANSFÖRBUNDET

96 97

– Föreställ dig att Mark Zuckerberg, Bill Gates eller Steve Jobs hade fötts på Haiti eller i Pakistan. Tror du att de hade uppfyllt sina potentialer? Som Hillary Clinton brukar säga

”talang är universell, inte möjligheter”. Vi träffar serieentreprenören Shelly Porges som leder Clintons presidentvalkampanj och Ruthie Ackerman, expert på kvinnors entreprenörskap.

Av Antonia Nessen

Entreprenörskap – en del av den

amerikanska drömmen

Reportage

98 99

– Vi gillar att tänka på entreprenörskap som den bästa delen av USA:s varumärke. Vi är stolta över alla våra fantastiska entreprenörer som är en viktig del av vår amerikanska ekonomi. De har drivit innovation vidare, skapat arbetstillfällen och tillväxt i många delar av landet.

Det är en attityd till entreprenörskap som USA tagit på export. När Barack Obama vunnit makten rekryterades Shelly Porges till regeringskansliet. Hennes uppdrag var inledningsvis att lansera ett initiativ för att främja kvinnors företagande internationellt. Uppdraget utvecklades på global nivå med fokus på framförallt utvecklingsländer genom mentor- och inkubationsprogram.

– Föreställ dig att Mark Zuckerberg, Bill Gates eller Steve Jobs hade fötts på Haiti eller i Pakistan. Tror du att de hade uppfyllt sina potentialer? Som Hillary Clinton brukar säga ”talang är universell, inte möjligheter”.

Med en bakgrund som serieentreprenör, därtill något av ett språkgeni, var Shelly rätt person att leda den här typen av internationellt program. Hon föddes i Israel. Hennes mamma var från Berlin och hennes pappa från Tjeckoslovakien. Shelly och hennes syskon växte upp med tyska, engelska och hebreiska. När hon var fem år flyttade familjen till USA. Där fick hon tidigt följa en experimentell undervisningsplan för barn som hade lätt för språk. Hon började med franska, med åren lärde hon sig spanska, italienska, portugisiska – och till sist rumänska eftersom hennes första man var född i Rumänien. I april 2013 bestämde sig Shelly för att lämna regeringsuppdraget och satsa helhjärtat på politiken.

– Jag är inte intresserad av politik per se. Vad jag är intresserad av är bästa möjliga ledarskap. Just nu finns det ingen som är bättre lämpad än Hillary Clinton att leda landet. Några ledare är födda kvinnor och Hillary Clinton är en av dem.

”Många kvinnor startar livsstilsföretag. Om de är bra på att baka startar de ett bageri” Shelly leder arbetet med Ready for Hillary. En kampanj som är unik i sitt slag eftersom kandidaten inte har meddelat om hon tänker kandidera till presidentposten eller inte. Om drygt ett år förväntas Clinton ge definitivt besked. Just nu samlar Ready for Hillary ihop pengar för att bygga ut Clintons databas och engagera volontärer.

– Men för att vinna en presidentvalkampanj kommer det i slutändan att krävas uppemot en och en halv miljard dollar. Det är vansinnigt.

Shelly har dock inte lämnat entreprenörsatsningarna bakom sig. Hon ställer fortfarande upp som mentor och bollplank.

– Många kvinnor startar livsstilsföretag. Om de är bra på att baka startar de ett bageri eller så blir de fotografer om de är bra på att fotografera. Så länge de själva levererar produkten eller tjänsten når de aldrig bortom det stadiet när de är tvungna att ställa sig frågan hur de ska få företaget att växa.

Varför tror du att kvinnor överlag verkar tveka inför att ta sina företag vidare?

– Jag tror det handlar om visioner, en förståelse för vad som är skalbart och för den delen också om ambition. Jag menar, bryr du dig ens om att få ditt företag att växa till en betydelsefull storlek? Den vägen många kvinnor tar för att bli entreprenörer är inte ur ett affärsperspektiv där de säger att ”jag ser det här problemet i världen och jag vill lösa det”. De säger snarare, att ”jag älskar att baka, jag är väldigt bra på det och mina vänner älskar mina produkter och jag kan säkert sälja ännu mer”. På den vägen är det.

Hon tillägger: – Jag säger inte att ett bageri är en värdelös rörelse, tvärtom, det

är ett väldigt bra typ av företag eftersom vi alla äter bröd nästan varje dag, men problemet är att det inte finns en tanke på tillväxt i deras affärsplaner.

Det här är den enda gången under det annars så avslappnade samtalet som Shelly verkar lite uppgiven. Hon ger ifrån sig en suck när hon konstaterar att många kvinnliga entreprenörer helt enkelt verkar sakna ambitioner att tänka stort.

– Det är inte en dålig utgångspunkt men om du vill ha ett betydelsefullt företag måste du förr eller senare fundera på hur du ska växa. Du måste sluta vara bagaren, du kan fortfarande vara grundaren, men förr eller senare måste du bli vd eller anställa en vd. Men väldigt få kvinnor tänker ens i de banorna.

Varför ska fler kvinnor bli entreprenörer?

– Jag tycker framförallt det är viktigt för kvinnor att vara ekonomiskt självständiga. När jag var tjugoett dog min pappa. Min mamma var totalt oförberedd och nära ett nervöst sammanbrott.

Shellys pappa drev flera olika verksamheter, bland annat en restaurang, en bar, en kemtvätt och ett par bensinstationer. Vissa var belånade. Trots diverse livförsäkringar påverkades de efterlevandes ekonomi negativt.

– Jag brukar säga att det är fantastiskt om du hittar en man som älskar dig och vill ta hand om dig ekonomiskt men han ska inte vara tvungen. Han ska i så fall göra det för att han vill. Jag och min yngre syster sökte oss båda till finansbranschen eftersom vi kände att vi var tvungna att bli tillräckligt ekonomiskt oberoende.

Och den målsättningen har Shelly lyckats nå med bred marginal.

När hon startade eget som 37-åring kom hon direkt från Bank of America. – Den genomsnittliga nyföretagaren är inte en 21-årig Mark

Zuckerberg utan startar eget i 39-årsåldern, vanligtvis efter någon form av arbetslivserfarenhet.

Shelly hade arbetat tre år på Bank of America och hade varit delaktig i en historisk turnaround.

– Blickarna vändes mot oss. Personligen fick jag väldigt mycket uppmärksamhet på grund av min roll i vändningen.

När hon blev rekryterad till en marknadschefstjänst på Bank of America tackade hon ja trots att banken befann sig i djup kris. Shelly lade spontant fram tre förslag på hur banken skulle kunna vändas. Hennes rekommendationer fick inte bara gehör hos ledningen, förslagen tog hennes karriär i en ny riktning som skulle få avgörande konsekvenser för hennes framtida yrkesliv.

– Efter två och en halv månad blev jag befordrad till ansvarig marknadschef för kreditkortshandel. 34 år gammal blev jag den första kvinnan på den chefsnivån på en så stor bank.

Under loppet av arton månader genomfördes en rad åtgärder som lyckades vända banken. Det var den största bolagsvändningen utan statlig hjälp och medarbetarna skrev amerikansk näringslivshistoria.

– Bilmärket Chrysler hade varit en större turnaround på 1970-talet men den var statsfinansierad.

Shelly Porges på besök i Sverige inbjuden av Tillväxtverket

100 101

Så vad var drivande bakom Shellys beslut att starta eget som 37-åring? Hon kunde inte se sig själv som banktjänsteman utan var en marknadsförare och strateg ut i fingerspetsarna. Men hon valde att stanna i samma bransch och vara rådgivare åt banker.

– Det kändes vettigt. Eftersom många av dem jag såg som framtida kunder visste vem jag var och redan försökte rekrytera mig så utgick jag ifrån att de åtminstone skulle svara i telefon om jag ringde, vilket är en bra början.

Vad hon däremot inte hade var en tillräckligt tydlig idé om exakt vilket problem hon skulle hjälpa dem med.

– Men jag hade tur. I samma veva gjordes en undersökning där bankerna visade sig ha två stora problem. Det ena var konkurser och det andra kundvård. Så plötsligt, voilà, kundvård var ett stort problem som bankerna var villiga att betala för att lösa, eftersom det kostade dem en massa pengar att förlora kunder.

Shelly tog fram en strategi, blev anlitad och kunde anställa sin första medarbetare.

– Tretton år senare drev jag sex företag. Jag hade fem framgångsrika företagsförsäljningar bakom mig som dragit in 200 miljoner dollar.

En annan anledning till att Shelly valde att bli entreprenör är för att det medför viss valfrihet.

– Även om du kanske arbetar hårdare som entreprenör än som anställd ger det dig samtidigt mer flexibilitet. Men det beror på bransch. Om du arbetar i restaurangbranschen har du ingen flexibilitet, då måste du arbeta när restaurangen är öppen, men om du startar en service- eller konsultbyrå som jag gjorde, då har du ett visst mått av valfrihet.

– Sedan ett par år tillbaka startar fler kvinnor än män företag i USA, berättar Shelly.

Vad möter de för utmaningar?

– Det finns två uppsättningar av utmaningar innan vi ens kommer till finanseringsaspekten. En som alla entreprenörer möter och det är att ha en bra idé. En idé som du brinner för och som löser ett verkligt problem som folk är villiga att betala för. Den andra är balansen mellan arbetsliv och privatliv. I USA är det mer av en kvinnofråga än en mansfråga, men ni har bättre möjligheter här, eftersom ni har bra dagis. USA har mycket att lära av Sverige när det gäller jämställdhet.

Hur kan Sverige dra nytta av USA när det gäller de här frågorna?

– USA utmärker sig i den meningen att vi stödjer och värdesätter personlig företagsamhet och innovation. Från vad jag har sett finns det en hel del innovation i Sverige också, men som en karriärväg för unga är det nog mer uppskattat i USA. Jag läste precis att 63 procent av alla unga collegeakademiker säger att de vill bli entreprenörer. Det är otroligt.

Entreprenörskap hör givetvis ihop med den amerikanska drömmen men hur kommer det sig att intresset har växt sig allt större bland unga i USA?

– Ja, dels har vi glamouriserat och romantiserat det liv en entreprenör lever. Vi tror att alla är Mark Zuckerberg och att alla blir miljardärer. Det stämmer självklart inte. Dels är dagens unga mer medvetna om sin omvärld tack vare internet. De vill tjäna pengar, men de vill också känna att de gör skillnad.

En trend är ett större intresse för clean technology som ger världen sociala fördelar, inte bara finansiella fördelar, berättar Shelly. Inom termen clean technology ryms bland annat återvinning, förnybar energi och informationsteknologi.

– När jag tog min universitetsexamen var vi inte lika personligt

anslutna till resten av världen som folk är i dag. Vi kände oss i stort sett ansvariga för stora händelser som Vietnamkriget, men dagens unga känner sig personligt ansvariga på ett sätt som min generation inte gjorde. Shelly tar sin dotter som exempel.

– Efter sin examen fick min 23-åriga dotter ett toppjobb. Hon arbetade med Mellanöstern-policyarbete och gjorde research om Iran. Men hon skrev om omvärlden utan att ha kontakt med den, vilket höll på att driva henne till vansinne.

– Så hon bytte arbete, gick ner 20 000 dollar (130 000 svenska kronor reds. anm) i årslön, flyttade från Washington till New York där livet är dyrare, började arbeta hos en företagsinkubator som stödjer ideella organisationer, bland annat Malalafonden, du vet flickan från Pakistan som blev skjuten av talibaner för sitt arbete med flickors utbildning. Min dotter tog en ekonomisk smäll men nu vet hon att hon arbetar med något som gör skillnad.

Shelly använder sin roll som förebild till att inspirera och ge råd. Vem var då hennes egen förebild?

– Min mamma. Hon arbetade länge som volontär och var väldigt uppdragsdriven. Hon var judinna i Tyskland när Hitler tagit makten. När Kristallnatten inträffade 1938 var hon 16 år. Min morfar var affärs-man i nöjesbranschen, och en stor filmproducent, men när tyskarna nationaliserade alla judiska företag så förlorade han allt. Han tog sitt liv. Familjen hade rötter i Tyskland sedan 200 år tillbaka. Han kände sig mer tysk än judisk och nu sa de till honom att nej, du är inte tysk, du är jude.

Shellys mormor och resten av familjen fick chansen att fly till USA men hennes 16-åriga mamma bestämde sig i stället för att åka till Palestina för att vara med och bygga en judisk stat.

– Så kan du föreställa dig en 16-årig flicka som väljer den vägen? Mitt i kriget, med all galenskap som försiggår runt henne, utan att veta om hon någonsin kommer att träffa sin mamma och sina syskon igen. Jag menar, det är extraordinärt om man tänker på det.

”När Kristallnatten inträffade 1938 var min mamma 16 år och judinna i Berlin”Det är självklart att skriva det men Shellys närvaro i samtalet inger respekt. Hon beter sig inte som en medietränad politiker som pliktskyldigt svarar på mina frågor. I stället är hon inte bara självsäker, utan uppriktig. Shelly bjuder helt enkelt på sig själv.

När vi kommer in på företagsfinansiering slår hon fast att myterna är många när det gäller tillgång till kapital.

– Först och främst, den största andelen företag får ingen finansiering. Punkt. När vi uppmuntrar entreprenörer att först och främst tänka på hur de ska finansiera sina företag, innan vi får dem att tänka på hur de ska utveckla stora och djärva idéer som löser verkliga problem för vilka det finns verkliga kunder, så gör vi dem en väldigt stor otjänst. Det är punkt nummer ett.

En av de mest effektiva metoderna att få igång startups är ”bootstrapping” enligt Shelly. Det gäller helt enkelt att hjälpa unga företag få på sig stövlarna för att de ska kunna marschera vidare.

– Jag förespråkar en ”bootstrapping-approach” till nya företag, vilket innebär att jag arbetar med ett stort antal unga företag som har

Mer hemfrid i vardagen.

Vi finns för att vi behövs.

Boka ett kostnadsfritt möte på hemfrid.se eller ring oss på 0200-11 24 50

102 103

hunnit längre i sina processer och som hjälper startups att komma igång. Det är extremt många fler företag som överlever och blomstrar som deltagit i inkubationsprogram än företag som inte har gjort det. Så ”bootstrapping” är ett effektivt alternativ till inkubationsprogram som för det mesta är fokuserade på teknikföretag.

I såväl USA som Sverige pratas det mycket om att banker är för avvaktande till att låna ut pengar till nya företag. Shelly ifrågasätter om det ens är önskvärt att banker ska ta större risker när det kommer till utlåning.

– När vi väl pratar om finansiering så tycker jag det är viktigt att prata om spektrumet av finansiering. För vi hoppar genast till att banker inte gör ett tillräckligt bra jobb. När en entreprenör sätter igång, så börjar de med självfinansiering, eller hur? Vare sig de gör det genom besparingar, eller genom att övertrassera kreditkort som de gör i USA eller andra mekanismer. Sedan rör vi oss till vad som kallas ”vänner och familj”, människor som älskar dig och stödjer dig.

Shelly nämner även crowdfunding på internet och att du nu faktiskt kan äga en del av ett företag genom en crowdfundingmekanism.

– Sedan rör vi oss till änglarna, vi har individuella änglar, superänglar och ängelnätverk som har kapaciteten att erbjuda inte bara medlen utan också guidning.

Änglarna är ofta själva entreprenörer. Först här någonstans kommer bankerna in när de ser att du har ett företag som kan bli lönsamt och som de vågar satsa på.

– Vi säger alltid till unga företag ”leta inte bara efter pengarna, leta efter de smarta pengarna”. Leta efter pengarna som kommer att ge dig assistans, tillgång till nätverk, där du får andra saker än enbart pengarna. För om allt du får är pengarna så säljer du ditt företag till underpris. Det kommer inte att ge dig den hjälp du behöver.

”70 procent av alla företag som drivs av kvinnor i USA är framförallt en inkomstersättning”Och riskkapitalet?

– Ja, efter änglarna, om du faktiskt är tillräckligt sofistikerad, och har potentialen att vara skalbar, och förstår vad du ger dig in på, då återstår den möjligheten. Men i USA är det extremt få kvinnliga företagare som finansierar sina företag genom riskkapital. Mindre än tre procent av alla riskkapitalpengarna går till dem.

Vilket är ditt bästa råd?

– Nu är jag övertygad om att innan du ens reflekterar över hur du ska konkurrera genom finansiering, så måste du verkligen fundera över vilket problem du löser. Är det ett problem som är tillräckligt stort och skalbart? Finns det en serie kunder där ute som är villiga att betala tillräckligt för att du ska kunna utveckla en verksamhet?

Till Shellys stora glädje finns det kvinnor som har tillväxtambitioner. Den gruppen har Shelly bland annat riktat in sig på inom ramarna för programmet ”Make mine a million” som hon

arbetade med vid sidan av under sin tid i regeringskansliet. Enkelt översatt: Hur får jag min omsättning att nå en miljon? I svenska kronor omkring 6,5 miljoner.

– Även i USA når bara 2,4 procent av alla företag som ägs av kvinnor en miljon dollar. Då pratar vi inte ens om en miljon i vinst, utan i omsättning. 70 procent av alla företag som drivs av kvinnor är framförallt en inkomstersättning och de når aldrig bortom 50 000 dollar (330 000 kronor reds. anm), om de ens når dit. Vanligtvis är de kvinnliga ägarna ensamma ägare och ensamma operatörer.

Men där finns också vad Shelly brukar kalla ”den förlorade mitten”. Det är en grupp av företag som lyckas utvecklas från en omsättning på 50 000 dollar till cirka 750 000 dollar (4,9 miljoner kronor).

– Sedan fastnar de där och når aldrig en miljon. Vi ville hjälpa till och därför lanserade vi det här initiativet som var väldigt framgångsrikt.

Innan vi skiljs åt berättar Shelly att hon har fått starkare band till Skandinavien. Hon ser fram emot att senare på kvällen lämna Stockholm för Odense. Där bor hennes bonusdotter med sin man som arbetar som lärare. Efter helgen i Danmark väntar Washington D.C. och mastodontarbetet med Ready for Hillary.

Så vilka aspekter tyckte deltagarna i programmet ”Make mine a million” var avgörande för deras framgång? Shelly svarar:

1Att formulera målet, att jag vill att mitt företag ska omsätta tio miljoner. Att behöva göra det offentligt, de var tvungna att sätta upp målet innan de fick chansen att medverka i ett ettårigt program om de blev utvalda. En kvinna hade i sex år fastnat på 360 000 dollar. Ett år efter vårt program nådde hon 5,4 miljoner sedan 14,1 miljoner dollar i omsättning. Hon gick från 10 till 150 anställda. Hon hade behövt tänka om. Vad? Vem? Vilken affärsmodell är det som ska ta mig till en miljon? Hon kunde anpassa sig och det är vad bra entreprenörer och ledare gör.

2 Alla kvinnor fick ett års coachning. Coacherna hjälpte kvinnorna att identifiera vilka deras topp-prioriteringar borde vara för att få deras företag att växa. Eftersom de flesta jobbade ensamma hade de tidigare ingen att förklara sig för. Om de sa att de under en månad skulle skaffa fem kunder behövde de inte försvara inför någon om de inte gjorde det. Nu pratade de regelbundet med sin personliga coach.

3 Mentorskap. De här kvinnorna som alltid arbetat ensamma hamnade äntligen i ett nätverk där de kunde få stöd och hjälp med problemlösning.

104 105

– En av de saker jag lärt mig från att skriva om näringslivet och träffa så många entreprenörer genom åren är att ingen tycker om att misslyckas. Särskilt inte företagare. Alla vill vara en omedelbar succé, säger Ruthie Ackerman och fortsätter:

– Men alla – både Mark Zuckerberg på Facebook och Steve Jobs på Apple – alla som du ser omkring dig som är framgångsrika har misslyckats på vägen. Jag tycker att de mest framgångsrika människorna är de som berättar om sina misslyckanden och omfamnar dem.

En satsning hemma i New York som hon lovordar är mötesplatsen Fail Faire. Där berättar entreprenörer allt om sina största miss lyckanden, och vad de lärt sig av dem, inför ett rum fullt av främlingar. Genom den typen av öppenhet kan alla se att misslyckanden är en del av livet.

– När väl företagare börjar acceptera att misslyckanden kommer att inträffa kan de ta större risker, vilket är avgörande eftersom risktaganden är frön till innovation.

Ruthie Ackerman arbetar med kommunikation och har vigt sin karriär åt att uppmuntra entreprenörer att tro på sig själva och sin förmåga. Själv har hon alltid betraktat sig själv som entreprenör. Hon berättar hur hon i 7-årsåldern började sälja lemonad till sina grannar.

– Med åren började jag älska idén att vara min egen chef, ha kontroll på mitt schema och arbeta med det jag älskar och bryr mig om.

Ruthie är prisbelönt journalist. I sju år arbetade hon som näringslivsreporter för bland annat Forbes och Wall Street Journal. Det var när Ruthie närmade sig 30-strecket som hon började arbeta med entreprenörer.

– Jag älskade att höra människor berätta om sina bakgrunder, sina familjer och hjärtesorger. Innan jag började som journalist tillbringade jag tre månader i Sydafrika där jag arbetade med konstnärer som ville förbättra det samhälle de levde i. Tiden i Sydafrika förändrade mitt liv. Jag bestämde mig för att resa runt och dokumentera mina erfarenheter.

– I Malawi träffade jag en grupp kvinnliga entreprenörer som gjorde fantastiska kläder och smycken. Vårt möte fick mig att inse att oavsett vilken typ av entreprenör du är, så är det två saker som är svårast med att vara företagare. Dels att hitta finansiering för att hålla verksamheten igång, dels att hitta ett nätverk för stöd och uppmuntran. Kvinnorna i Malawi kämpade för att tjäna pengar, men vad de hade som många andra saknar var varandra. De fick ett enormt utbyte av att arbeta i en grupp.

Det ska tilläggas att Ruthie inte är odelat positiv till att andelen frilansare och egenföretagare bland USA:s yrkesverksamma befolkning stadigt växer. Tvärtom. För många innebär det en osäkerhet på arbetsmarknaden som är långt ifrån självvald alla gånger. Därför tycker hon det är viktigare än någonsin med satsningar på entreprenörskap.

Nu senast arbetade Ruthie för Tory Burchs stiftelse (Tory Burch Foundation) med mentorskap, affärslån och utbildning. På tio år, bland annat tack vare en bästsäljande variant av en ballerinasko, lyckades modedesignern Tory Burch bli en av de yngsta på Forbes’ miljardärlista.

– Tory har egen erfarenhet av de utmaningar som kvinnliga företagare står inför när det gäller att hitta tillgång till finansiering, utbildning och mentorskap eftersom hon själv har kämpat inom dessa områden.

Så Tory Burch bestämde sig för att starta stiftelsen 2009 för att kunna erbjuda kvinnliga entreprenörer sitt stöd.

– Mitt jobb var att ha uppsikt över stiftelsens utbildnings-, mentor- och låneprogram. Vi samarbetade med banken Goldman Sachs och deras program för 10 000 småföretagare som erbjuder utvalda kvinnliga entreprenörer ett masterprogram i miniformat. På elva veckor lär de sig allt från pr och marknadsföring till att bygga rätt team.

Ruthie tog även hand om stiftelsens företagslånprogram som erbjöd kvinnor mindre lån på mellan 500 dollar (3 000 svenska kronor reds.anm) och 50 000 dollar (330 000 kronor).

En av de saker Ruthie lärde sig genom mentorprogrammen var, återigen, vikten av nätverk.

– Entreprenörer är helt enkelt varandras bästa vänner. På de här eventen kunde gästerna hjälpa varandra eftersom de hade varit med om något liknande i sina egna företag.

Genom sitt arbete för Tory Burchs stiftelse, hennes tid i Malawi och genom att skriva för Forbes och Wall Street Journal, har Ruthie Ackerman träffat många entreprenörer och lärt sig många läxor på vägen.

– När jag arbetade för Tory Burch brukade hon framförallt prata om två saker hon hade lärt sig som entreprenör. Det första var att dina mentorer kommer att komma från affärsområden som skiljer sig helt från ditt eget. Själv tog hon hjälp av Eric Schmidt från Google, som inte visste något om mode, men som kunde se hennes företag ur ett helt annat perspektiv än Tory själv. Du behöver människor i ditt liv som pekar ut det som inte är uppenbart.

– Det andra var att Tory alltid sa att hennes framgång kom från att anställa folk som var smartare än hon själv. Hon kände till sina styrkor, men hon var också medveten om sina svagheter och tog in experter för att fylla de roller där hon inte var lika stark. Det är därför hon är ett av de yngsta namnen på Forbes’ miljardärlista.

Just nu arbetar Ruthie med ett startup-företag i Silicon Valley som heter Mightybell. Det är ett företag som för samman folk i sociala nätverk, i förtroligare storlek än Facebook eller Linkedin, enligt devisen att det är svårare att träffa människorna du borde känna än de som redan finns i din adressbok. Nyckeln till Mightybells framgång är att de diskuterar olika lösningar och prövar sig fram, menar Ruthie. De experimenterar.

Avslutningsvis säger Ruthie att det i slutändan är den typen av experimentlusta som skapar starkare företag. På nästa sida listar Ruthie sina 10 bästa råd till entreprenörer.

Ruthie AckermanHon är expert på entreprenörskap och förespråkar att vi lär oss av varandras misstag.

Av Antonia Nessen

”När företagare börjar

acceptera att misslyckanden

kommer att inträffa kan de ta större risker”

Ruthie Ackerman Foto av Erika Lager

106 107

1.Våga drömma stort. Äger du en hamburgerkedja så ska du inte försöka vara den bästa hamburgerkedjan i kvarteret. Du ska försöka bli nästa McDonald’s. Begränsa inte dig själv. Du kan inte bli vad du inte kan visualisera.

2.Människor kommer bara att ha så stort förtroende för dig som du har för dig själv. Om du vill ha fantastiska möjligheter måste du övertyga människor om att du är fantastisk. Studier visar att brist på självförtroende och rädsla för att misslyckas hindrar kvinnor från att bli entreprenörer. Det är viktigare att ha försökt men misslyckats än att inte ha försökt alls.

3.Nätverk är ett av de bästa affärsverktygen. Anordna då och då en egen drink, ett event, en fika eller middag och bjud in dem du senast fick visitkort från. Genom att bjuda in människor som du vill lära känna bättre så sätter du dig själv i centrum av ditt eget mäktiga nätverk.

4.Fråga om råd och erbjud andra din hjälp.

5.Leta medvetet efter en kvinnlig entreprenör som inspirerar dig och skriv ner de egenskaper som gör henne till en förebild.

6.Rita upp en karta över vart du vill nå. Alla entreprenörer möter utmaningar som kan ha att göra med fördomar om kön, ursprung och ålder. Det viktigaste är att du hittar din egen väg att möta de utmaningarna.

7.Var en förebild för andra.

8.VARFÖR du gör något är lika viktigt som VAD du gör. Berättelsen bakom ditt företag är viktig för människor du möter: kunder, anställda och investerare.

9.Ställ frågor till dem du möter och lyssna uppmärksamt på svaren.

10.Ett nej är bara början på en diskussion. Var ihärdig.

Topplista! Ruthie Ackermans bästa råd:

108 109

Jag är en trygghetsnarkoman av stora måttKrönika av Moa Westlund Herngren

När man gör flera och stora förändringar i livet samtidigt så märker man ganska snabbt hur förgänglig känslan av trygghet är. Trygghet är ofta något som har skapats genom att tillvaron är densamma över en längre tid. Kanske genom att man har bott på samma ställe i flera år, haft samma kollegor och samma arbetsplats eller levt i samma relation under en lång period. När trygghetspålarna i livet ruckas så blir det viktigare än någonsin att hitta dem hos sig själv. Senaste veckorna har textraden i den gamla Paul Young-låten Wherever I lay my hat snurrat i mitt huvud. Det låter ju så skönt och enkelt det där. Att var man än lägger sin hatt så är det den platsen som är hemma. Det är lite så jag skulle vilja vara. En lättsam person som inte hänger upp mig vid saker och platser. Som har lätt för att dra upp rötterna och lika lätt att gräva ner dem på en ny plats. Men i stället har jag upptäckt att jag är en trygghetsnarkoman av stora mått som kan tappa fotfästet av att byta stadsdel.

Flytten var planerad och jag trodde att jag hade sörjt klart det nödvändiga bytet av bostad. Att jag var klar med området som jag bodde i och redo för en ny spännande miljö och utmaning. Flytten skulle gå från Kungsholmen till Söder. Ja, inte mycket mer än ett stenkast bort tyckte jag att det kändes som. Det var ju inte direkt som att jag skulle flytta till New York eller typ Buenos Aires utan till Söders höjder på andra sidan vattnet. Jag hade bestämt mig för att jag var färdig med den välbekanta springrundan Kungsholmen runt och att jag hade handlat klart i Ica-butiken vid Fridhemsplan. Det var dags att lära känna nya kvarter och nya små affärer. Utforska springrundor som jag aldrig tidigare sprungit.

När flyttlasset gick kände jag mig upprymd. Som om jag skulle ut på ett äventyr och mer redo än någonsin för förändring. Vi tog inte in någon flyttfirma utan gjorde allt själva och jag fokuserade på det praktiska som att packa och bära triljoner kartonger och hur man får in ett massivt indiskt skåp som väger över 120 kilo i en liten 20-talshiss. Första kvällen i nya lägenheten tillbringade jag med att packa upp i en slags febrig frenesi där alla saker skulle hitta sin rätta plats med en gång. Sent på natten blev jag färdig och jag somnade nöjd och utmattad i ångorna av nymålade väggar.

Nästa morgon vaknade jag upp med en tornado av panikångest i bröstet. En känsla av att jag befann mig på fel plats och att jag absolut inte hörde hemma. Vad fan gjorde jag här? Hur hade jag tänkt? Alla mina välbekanta möbler och saker fanns runt omkring mig men liksom i fel lägenhet. Och när jag klev ut genom porten och ut på gatan så var ingenting som det brukade trots att jag i stort sett kunde se Kungsholmen över vattnet. Men ändå drabbades jag av en stark känsla av rädsla och otrygghet. Hur var det möjligt? Att snart 45 år gammal och efter att ha rest mycket och bott både i England, Frankrike och USA under mitt liv, plötsligt tycka det kändes så främmande att bo på Söder? Eftersom jag befann mig i jobbmässig karantän i väntan på att få tillträda ett nytt chefsjobb så hade jag inte heller tryggheten av att gå till arbetet och kände mig dubbelt hemlös.

Jag åkte ”hem” till Kungsholmen de närmaste dagarna för att ordna med det sista i gamla lägenheten. Varje gång jag körde över Västerbron kom tårarna och känslan av att det var där jag hörde hemma. Där jag borde vara. Och varje gång jag körde tillbaka över bron till Söder så växte ångesten i bröstet. Allt var åt helvete fel. Jag försökte lära känna mina nya hoods så gott det gick. Botanisera i

mataffären på Bondegatan. Fika på caféer vid Nytorget och springa nya springrundor längs Årstaviken. Försökte omfamna både lägenheten och området. Det fanns ingenting att klaga på egentligen. Lägenheten var mysig och gatorna fina. Men det var inte hemma och ångesten i bröstet gav inte med sig. Tredje veckan tittade sonen lite trött på mig och sa:

”Du trivs inte här va?”Jag skakade på huvudet men försökte låta så hurtig som möjligt. ”Nej, men jag kommer att vänja mig.””Mamma, tricket är att du måste hitta det där som får dig att

känna dig hemma i dig själv. Det som inte har någon koppling till platser eller någon annan. Det som är du sen lång tid tillbaka. Som en låt som du alltid har gillat.”

Jag insåg att min artonårige son hade fattat grejen så mycket mer än jag.

Nästa dag så laddade jag upp en spellista bestående av gamla låtar och musik som jag älskat sen jag var i tjugoårsåldern oavsett var jag bott: Iggy Pop, Johnny Nash, Lynard Skynyrd, Simon & Garfunkel, Fleetwood Mac, The Beatles och Creedence Clearwater. Och så spelade jag de där låtarna när jag låg på sängen i mitt nya sovrum och tittade ut på min nya utsikt bestående av ett stort träd med en massa himmel ovanför svarta hustak. Eller om jag stod i mitt obekanta kök och diskade eller när jag satt och skrev vid matbordet i det främmande vardagsrummet. ”Mina” gamla låtar och mitt gamla jag som hängt med mig genom livet fick hjälpa mig att prägla de nya väggarna och plocka fram tryggheten i mig själv. Paul Youngs Wherever I lay my hat-känsla var fortfarande långt borta men för första gången på tre veckor kände jag mig äntligen lite hemma i lyan på Söder.

”Jag somnade nöjd och utmattad i ångorna av nymålade väggar”Om Moa Herngren:

Är utvecklingschef på produktionsbolaget STO-CPH och har många år i tv-branschen bakom sig, bland annat som exekutiv producent på TV4 och TV3. Hon har också varit chefredaktör på tidningen Elle och är frilansjournalist och författare. Moa Herngren är just nu aktuell med sin femte roman Hon hette Jennie (Wahlström & Widstrand) som är en berättelse om att försöka vinna kärleken i skuggan av döden.

Krönika

110 111

Intervju med Lena Rahoult”I dag har gränserna mellan det digitala och det verkliga helt suddats ut. Det kommer att påverka våra städer, vårt byggande och vårt sätt att se

på världen”. På 70-talet slog Lena Rahoult igenom som konstnär i Paris. Sedan 2009 ansvarar hon för Arkitekturmuseum i Stockholm, i dag

Arkitektur- och designcentrum. En uppgift som kanske aldrig varit lika viktig som nu när stadsplaneringen står inför brådskande omställning.

Av Antonia Nessen Foto av Magnus Magnusson

Comebacken!

Intervju

112 113

Före detta Arkitekturmuseet i Stockholm har varit något av en doldis bland landets fjorton statliga museer. Det är också det statliga museum som genomgått störst förändringar de senaste åren. Från att ha varit ett traditionellt arkitekturmuseum har uppdraget formulerats om till att även omfatta form och design. I maj förra året blev det namnbyte och en ny instruktion. Invigningsutställningen om Jean-Paul Gaultier blev omåttligt populär. Dennis Dahlqvist på Kulturnyheterna i SVT utbrast: ”Den här fantastiska utställningen är precis den comeback som Arkitektur- och designcentrum i Stockholm behöver.”

Två år tidigare hade Lena Rahoult rest till Kanada och träffat Montreal Museum of Fine Arts som stod bakom utställningen om fransmannen som en gång i tiden kallades modebranschens ”enfant terrible”.

– I Montreal hade de gjort en enorm research. Jean-Paul Gaultier är en person som bara skapar nytt och blickar framåt och inte bryr sig om det förflutna. Så de fick fria händer att utforska hela hans långa karriär, säger Lena Rahoult.

– Det var härligt att se hur alla greps av Gaultier. Det är lätt att identifiera sig med en enkel kille från förorten som har en dröm som han lyckas förverkliga. Allting stämde. Det känner jag med Blockholm också. På åtta veckor har vi haft närmre 26 000 besökare och de allra flesta är barn som tar med sina föräldrar. Vi har nått en helt ny publik och museet känns levande.

”Vi bodde med våra två barn i en ateljé i Montparnasse”I Blockholm tittar museet på stadsutveckling på ett lekfullt sätt.Besökarna blir medskapare när utställningen bygger på en överföring av Stockholms landdata in i dataspelet Minecraft. Varje spelare tilldelas en tomt där man kan bygga vad man vill.

– Det kanske är en utställning vi inte hade gjort för några år sedan men jag tycker det är ett tydligt exempel på vart vi är på väg. I dag har gränserna mellan den digitala och den verkliga världen helt suddats ut. Det påverkar våra städer, vårt byggande och vårt sätt att se på världen.

Museichef med ovanlig uppgift

Nu börjar museet växa i sitt nya uppdrag. För omställningen har inte varit friktionsfri. Innan Lena Rahoult tog över som chef i januari 2009 var den allmänna uppfattningen att Arkitekturmuseets verksamhet nådde för få. Men beskedet från regeringen om att också form och design skulle ingå i verksamheten fick kritik. Å ena sidan fanns en rädsla för att designen skulle överskugga arkitektur- och stadsplaneringsfrågorna, å andra sidan drömmer många fortfarande om att få se ett renodlat designmuseum i Stockholm.

– Vi är på rätt väg. Vi arbetar mer tematiskt och tvärvetenskapligt över gränserna för design och arkitektur eftersom ämnena går in i varandra, säger Lena Rahoult.

Arkitektur- och designcentrum ska fortsätta samla arkitektur men inte design eftersom det är Nationalmuseums uppgift. I stället går det nya mandatet ut på att stärka intresset hos medborgarna, vara en mötesplats och förmedla kunskap om ämnenas betydelse i samhället.

– Från att du vaknar på morgonen och går in i duschen omger du dig av en formgiven värld, hela din livsstil och vardag präglas av design.

Otraditionella utställningar som Jean-Paul Gaultier eller Blockholm är helt i linje med vårt nya uppdrag. Vi vill förmedla insikt genom upplevelser. Vi tror på både djup och bredd. På Arkitekturmuseet bestod besökarna till stor del av högutbildade män. I dag når vi ut till nya målgrupper som ibland inte har så stora kunskaper i våra ämnen men en nyfikenhet att få veta mer.

Numera arbetar de också mycket mer interaktivt och digitalt.– Jag tycker att en bra utställning inte är en snitslad bana från a

till ö, utan mer som ett rum där du befinner dig en stund för att lära och uppleva. Som när du går ut på en gata i en stad och uppfylls av allting som händer. En utställning är en tredimensionell upplevelse.

Som besökare ska du inte känna att du lika gärna hade kunnat sitta hemma och läst en bok.

– Men sedan får det inte bara bli ”gilla och inte gilla” för då är vi tillbaka i romartiden. Att folk gör upp och ned med tummen. Det måste vara lite mer komplext än så, säger Lena Rahoult.

De vill inte förlora de trogna besökarna som har tyckt om Arkitekturmuseet, vilket de ibland har gjort när det har blivit för snabba omvälvningar. Men kanske har de under det senaste året lyckats med sin målsättning att konsekvent nå en bredare publik. På vernissagen för den modernistiska arkitekten Léonie Geisendorf, vars produktion utgör några av de finaste exemplen på svensk efterkrigsarkitektur, kom 400 människor ur alla läger, trogna besökare som nya.

Det var fantastiskt, säger Lena Rahoult som var i Paris den 8 april och gratulerade Geisendorf när hon fyllde 100 år jämnt.

Genombrott som konstnär i Paris

Det var i Paris som Lena Rahoults egen karriär satte fart (vi återkommer strax till det). Men innan hon tillträdde som chef på Arkitekturmuseum 2009 var Lena Rahoult chef för Designarkivet i småländska Pukeberg. Hon spelade en avgörande roll i uppbyggandet av arkivet. Tittar vi på 1990-talet samarbetade hon i flera år med inredningsarkitekten Carouschka Streijffert. De stod bakom en omtalad plastutställning på Kulturhuset, som sedan gick vidare till Designmuseum i London.

– Allting var i plast. Såväl objekt som hela scenografin. Det var ett crescendo i plast, plastens historia, plast i design, mode, sport, medicin och miljö. Montrarna var i plast, och vi använde inte heller en enda spik i utställningen på 800 m2 utan tog 3M-tejp. Vi gjorde en katalog med bara polaroidbilder och vi fick låna in kläder i plast från Paco Rabanne. Det blev en utställning som visade plastens möjligheter men också dess nackdelar för miljön.

Men det var i slutet av 1970-talet som Lena Rahoult slog igenom som konstnär i Paris. Dit hade hon flyttat 20 år gammal, läst vid Sorbonne och arbetat som haute couture-mannekäng för Emmanuel Ungaro. Efter en avstickare till Stockholm, där hon tog en fil. kand. i humaniora och samhällsvetenskap, gifte hon sig.

– Min dåvarande man var arkitekt och vi bodde med våra två barn i en ateljé i Montparnasse. Jag tyckte om att vara hemma när barnen var små, samtidigt som jag behövde få ett eget mikrokosmos och då växte mitt behov av att skapa med händerna spontant fram.

På loppmarknaderna i Paris samlade Lena i slutet av 1970-talet på sig ”tyger, handstickade tröjor, skosnören och en massa konstiga grejer” som hon började klippa sönder, färga och bygga skulpturer av, ett slags bärbara schamandräkter. Efter att Pierre Cardin fått syn på dem i Lenas första utställning hos galleristen Nane Stern gjorde han en happening på sin teater Espace Cardin med en grupp män som kom in i rånarluvor, iförda Lena Rahoults stora dräkter. Det ena ledde till det andra. Hennes andra stora utställning hade hon året därpå 28 år gammal på Svenska Institutet i Paris. Schamandräkterna köptes bland annat in av Nationalmuseum, Röhsska i Göteborg och Moderna Museet i Paris.

I mitten av 1980-talet arbetade hon som stickdesigner för ett franskt och ett amerikanskt modeföretag. Hon återvände till Sverige

Bilden är från Lena Rahoults tid som hautecouture-mannekäng för Emmanuel Ungaro i Paris. Tyget kommer från hennes samling skånska, randiga bolstertyger i linne. Samlingen blev till en utställning och bok 1996.

114 115

och lämnade sina egna utställningar bakom sig. I stället började hon ta uppdrag som utställningsscenograf. Hon var expert på textilier för auktionsfirmor och designade tyger för linneväveriet Klässbols i Värmland. De randiga tyger hon formgav för drygt 20 år sedan är fortfarande i produktion.

– Jag har alltid tyckt om att skapa och hitta nya utmaningar. Jag gillar att lära mig nytt och skulle inte kunna tänka mig att ha ett enbart förvaltande jobb.

Nästan alltid varit egenföretagare

Hennes karriär präglas av driftighet. Lena Rahoult har nästan jämt varit egenföretagare. Först i mitten av 1990-talet blev hon anställd när Stockholm skulle bli Europas kulturhuvudstad 1998. Hon blev projektledare för Helt Enkelt, en speciellt framtagen designkollektion för kulturhuvudstadsåret. Ett projekt som syftade till att koppla samman unga lovande formgivare med svenska kvalitetstillverkare. Kollektionen såldes på 60 Åhlénsvaruhus i Sverige och på ett antal museishopar i Europa. Den vid tidpunkten så inflytelserika tidskriften Wallpaper utnämnde kollektionen till en av världens 100 bästa designsatsningar 1998.

– Tyvärr är det svårt att överleva som formgivare i ett litet land som Sverige. Du måste ha många verk i produktion för att tjäna tillräckligt. I dag tror jag man måste vara öppen för att ändra karriärinriktning.

I sitt hem i Torekov har hon sin samling skånska, randiga bolstertyger i linne. Sina egna textila rötter har Lena Rahoult i Rättvik, Dalarna. Något hon gjorde en utställning om på Borås textilmuseum 1996 som sedan vandrade vidare till Frankrike, Belgien och Pakistan.

– Med min mormor och min gammelmormor som förebilder var det en hyllning till alla bondkvinnor som kunde väva med en stark känsla för färg och rytm förr i tiden.

Du är van vid att driva och leda projekt. Vad uppskattar du mest i ett arbetsteam?

– Att vi är raka, tar ansvar och respekterar varandra. Och att vi har roligt tillsammans! Jag är själv ”allround”, rent operativt har jag prövat på nästan alla roller som vi har på det här museet vilket gör att jag har bättre förståelse för de problem som kan uppstå. Sedan tror jag på att uppmuntra och ha förtroende för varandra så vi växer som team. Jag har ofta varit projektledare i mitt liv och förr var jag kanske i alla syltburkar men med åren har jag blivit bättre på att delegera.

Vad har för du nytta av din kreativitet som museichef, tillika myndighetschef?

– Experimentlustan. Att jag vågar. Om man inte vågar kommer man ingen vart. Jag får ofta höra att jag är bra på att lösa problem och jag försöker behålla en kreativ kultur där vi vågar vara lite experimentella och pröva nya saker. Ibland gör man misstag och når inte hela vägen fram men genom att lära av sina misstag blir man bättre och klokare.

Arkitektur- och designcentrum fortsätter sin comeback med sommarens stora utställning som är signifikativ för den nya riktning centrumet har tagit. Den handlar om cykeln. Arkitektur och design möts. Cykeln diskuteras djupt och brett. Cykeln som form- och kulturhistoria, designobjekt, livskamrat och som möjlighet för den samhällsplanering som just nu står inför skyndsam omvandling.

– Att göra en utställning tillsammans i ett arbetsteam handlar om skapande och är lite som ett konstverk. Alla delarna måste bli en helhet som känns större och bättre än delarna var för sig. Det är det som är spännande med att vara ett museum, att kunna skapa något nytt och attraktivt.

”Sedan får det inte bara bli ’gilla och inte gilla’ för då är vi till-baka i romartiden. Att folk gör upp och ned med tummen. Det måste vara lite mer komplext än så”Bilder från vänster till höger: Arkitekten Léonie Geisendorf föddes i Polen men var verksam i Sverige. Nu är hon bosatt i Paris. I år fyllde hon 100 år. Födelsedagen firas med stor utställning på Arkitektur- och designcentrum. Geisendorfs produktion utgör några av de finaste exemplen på svensk efterkrigsarkitektur. Foto Charlie Gullström.

När Arkitekur- och designcentrum bytte namn 2013 var invigningsutställningen om Jean-Paul Gaultier. Dennis Dahlqvist utbrast i SVT: ”Den här fantastiska utställningen är precis den comeback som Arkitektur- och designcentrum i Stockholm behöver”

I Blockholm tittar museet på stadsutveckling på ett lekfullt sätt.Besökarna blir medskapare när utställningen bygger på en överföring av Stockholms landdata in i dataspelet Minecraft.

I slutet av 1970-talet slog Lena Rahoult igenom som konstnär i Paris. Hennes tygskulpturer, ett slags bärbara schamandräkter, blev berömda.

116 117

Rossana MarianoIntervju av Antonia Nessen Foto av Magnus Magnusson

Som 16-åring blev Rossana Mariano upptäckt av Sighsten Herrgård som startade modellagenturen Stockholmsgruppen. Det blev inledningen på en lång och framgångsrik modellkarriär. Efter gymnasiet arbetade Rossana som modell på heltid. Under perioder bodde hon utomlands. I Paris, Milano, Hamburg och Tokyo.

– En skillnad mellan modeller då och nu är att vi hade större frihet. Med supermodellerna i slutet av 1980-talet blev modeller kändisar. Men på min tid var allting ganska enkelt. Jag hade en positiv upplevelse av min modellkarriär. Många av tjejerna jag jobbade med är jag fortfarande kompis med.

När Rossana studerade till journalist blev hon erbjuden jobb på H&M:s pr-avdelning.

– I och med att jag gick en journalistutbildning passade pr perfekt.

Rossanas pappa är från Rom. Båda Rossanas föräldrar var kontrakterade skådespelare på Dramaten.

– Jag och mina tre syskon fick hoppa in i olika roller. Vid några tillfällen var vi alla fyra insatta i olika produktioner samtidigt. Ofta när mamma och pappa arbetade sena kvällar sov jag i kulisserna. För mig kändes det tryggt. Jag har vuxit upp på Dramaten så då har man ju teatern lite i blodet, säger Rossana med ett skratt.

Varför fortsatte du inte med skådespeleriet?

– Jag ville aldrig söka till scenskolan, vilket jag idag kan fundera lite över varför jag inte gjorde. Men då kände jag att jag ville bli vuxen och gå min egen väg.

Rossana beskriver bland andra Margaretha Krook som en fantastiskt härlig människa.

– Mamma skickade ofta upp mig till Margarethas loge och där satt vi och pratade. Jag har många positiva minnen från Dramaten. Ingmar Bergman var väldigt närvarande på den tiden. Jag medverkade i filmerna Viskningar och rop och Scener ur ett äktenskap. Jag kan inte tänka mig något annat sätt att växa upp egentligen.

En av Rossanas bröder är kvar på Dramaten som scenchef och hennes övriga syskon har också valt kreativa yrken.

För något år sedan var Rossana med i tv-serien Project Runway, Sverige, där olika kläddesigner tävlade mot varandra.

– Jag satt i juryn och det var en fantastisk rolig erfarenhet att arbeta med ett sådant proffsigt team och produktionsbolag, för att inte tala om mina jurykollegor Sofi Fahrman och Marcel Marongiu.

Tanken på att starta egen pr-byrå väcktes redan under åren på H&M.

– Men det tog sin lilla tid och jag gick en omväg. Det var det värt. Efter att ha arbetat med pr och så småningom med reklam

på H&M, samt efter en tid på NK:s marknadsavdelning, blev hon

rekryterad som moderedaktör till Damernas värld av chefredaktören Susanne Ljung. 2001 kände hon att det var dags att starta eget. Idag finns det många fler pr-byråer än när Rossana startade RMPR. När jag frågar vad hennes byrå är särskilt bra på svarar hon att de är skickliga på att ta ett helhetsgrepp om sina kunder. Louis Vuitton är kund sedan tretton år och Gudrun Sjödén har arbetat med RMPR i tio år. Rossana tycker om långsiktiga samarbeten och att arbeta nära sina kunder.

– Det som är roligast med pr är att det är så otroligt föränderligt. Vi är väldigt flexibla och experter på våra kunders grundvärderingar, filosofier och designtänk. Jag är otroligt stolt över mina drivna och duktiga medarbetare.

En rad internationella varumärken har öppnat butiker i Stockholm de senaste åren. Vad tror du det beror på?

– Dels kan det bero på att vi inte har lidit lika mycket av finanskrisen och fortfarande är en köpstark marknad, dels att vi har duktiga modeskapare, designer och kreatörer, vilket gör oss till ett föregångsland.

Kan du dela med dig av ett stiltips?

– Utgå från dig själv och snegla inte för mycket på andra. Vilka färger och stilar passar du bäst i? Bland det gäspigaste jag vet det är när folk enbart är klädda i designkläder från topp till tå. Våga blanda dyrt och second hand. Först då det blir mode.

Ett annat råd kommer från Efva Attling som är Rossanas väninna sedan modelltiden och en mentor.

– När det gäller livsåskådning har jag alltid Efva Attlings tips i bakhuvudet. Var sann mot dig själv, stanna aldrig i ett dåligt förhållande varken när det gäller kärlek, vänskap eller för den delen i arbetet. Grubbla inte för mycket, våga bryta upp.

Om några dagar ska Rossana till New York. Hennes ena dotter tar examen från en modedesignutbildning på Parsons The New School of Design. Hennes andra dotter är strategisk konsult på en design- och innovationsbyrå i Stockholm.

– Det är roligt att båda har anammat lite vad jag arbetat med för det gjorde ju inte jag med mina föräldrar. De har varit med på fotograferingar, möten och fått branschen med bröstmjölken så de har nog tyckt att det varit roligt hoppas jag.

Om Rossana MarianoGör: Grundare av RMPR (Rossana Mariano PR), en av Sveriges

främsta pr-byråer inom mode Karriär: Var barnskådespelare på Dramaten, toppmodell, arbetat med pr och reklam på H&M, på NK:s marknadsavdelning och som moderedaktör på Damernas Värld Ålder: 52 Bor: I radhus på Lidingö i Stockholm Familj: Man och två döttrar

Rossana Mariano växte upp på Dramaten med skådespelande föräldrar, blev toppmodell och en etablerad marknadsföringsexpert i modebranschen. Sedan 2001 driver hon RMPR med

kunder som Louis Vuitton och Gudrun Sjödén.

Tröja Mes Dames, armband Märta Larsson och kjol Asos

118 119

Klänning Greta Väska Louis Vuitton

120 121

Tröja Mes Dames, ring Märta LarssonSkjorta Mes Dames, byxor Phillip Lim

122 123

Tjoho liksom. Nu drar jag och flickorna till Kalifornien på en road trip à la Thelma och Louise. Eller kanske inte. Vi är ju tre stycken och inte jagade av polisen. Men frihetskänslan är densamma. Jag älskar Kalifornien och återkommer hit så ofta jag har råd, här finns liksom allt man vill ha och både det fina och det vulgära samsas i ett klimat gjort för människor och viner att frodas i.

En vingård som jag hoppas hinna besöka heter San Bernabe och ligger i Monterey. Vingården drivs av Cheryl som tillsammans med vinmakaren Alicia Ysais tagit fram fantastiska viner under märket HandCraft Artisan Wine där filosofin är att göra prisvärda kvalitetsviner med fokus på att tillvarata så stor del av vinets fruktkaraktär som möjligt. Extra kul är vår liknande bakgrund; hon är utbildad sjuksköterska med en speciell kärlek till goda viner och vinmakeri. En del av vinsten från vingården doneras varje år till ändamål som stödjer forskningen kring kvinnorelaterade sjukdomar. Och barnmorskan i mig jublar.

Deras HandCraft Chardonnay (79526, 99 kr) är en klassisk ekad chardonnay med inslag av gröna äpplen, citrus och honung. Pröva till en caesarsallad och få känslan av att du faktiskt är i Kalifornien! Det andra vinet är HandCraft Petite Sirah (70534, 99 kr) en mörkröd liten skönhet gjord på druvorna petit syrah och zinfandel. Vinet är packat med mogna mörka bär, peppar och muskot och passar perfekt till grillat kött i alla varianter. Och så är det ju rosésäsong igen. Vingården gör även ett skitbra rosévin i box, HandCraft White Zinfandel Rosé (6258, 199 kr), halvtorrt, bra frukt och inslag av hallon, bigarrå och vattenmelon. Passar suveränt till serranoskinka eller lite starkare mexikanska rätter eftersom vinet har en viss sötma.

Trots min vurm för Kalifornien har jag rötterna i Europa och är löjligt svag för viner från Chablis, även de gjorda på druvan chardonnay. Eko Chablis Domaine de la Boissonneuse från Brocard är lite dyrare, (5624, 166 kr) men himmelskt om man gillar eleganta friska vita viner med inslag av äpple, örter och mineraltoner. Passar perfekt som fördrink eller till skaldjur.

Att prova viner gjorda på samma druva men från olika distrikt, eller ännu hellre världsdelar, är ett roligt sätt att lära sig att prova vin. Då får man verkligen en känsla för hur olika en druva kan smaka beroende på var i världen den odlats. Hur druvmusten blir bestäms bland annat av det som på vinspråk brukar kallas för terroir: väder, vind och jordmån enkelt sammanfattat. Så pröva med fördel de båda vita vinerna samtidigt och se om du upplever någon skillnad. Enjoy!

Om Åsa Holstein Jag är barnmorska och sommelier som älskar mat och vin i

kombination. Jag är en passionerad, envis och hårt arbetande varannan vecka-mamma till tre barn, har ett eget företag som heter Kork & Stork. Där håller jag vinprovningar och utbildar blivande föräldrar i förlossningsförberedelse.

Foto av Rickard Kilström

Så är det ju rosésäsong igenSommelieren och barnmorskan Åsa Holstein guidar dig rätt

Alkohol kan skada din hälsa.

p e t i t e s i r a h

från kalifornien

Utsedd till Folkets Favorit, bästa röda vinet, på Mitt Kök-mässan 2013!

Stor doft och smak av mogen frukt som blåbär, björnbär och plommon samt av muskot och svartpeppar.

Passar till mörkt kött, vilt och grillat.

Beställ på Systembolaget, varunr 70534

Följ HandCraft senaste nytt på Facebook:

www.facebook.com/HandCraftSverige

USA, Kalifornien, Central Valley

Druvor: Petite Sirah 80-85%, Zinfandel

Pris: 99 kr Alkohol: 14,5%

Varunr: 70534 Ny årgång: 2012

ww

w.P

hil

iPS

on

So

de

rb

er

g.S

e

Dryck

124 125

Våren och sommaren är en tid för att njuta och umgås. Jag, Passion for Business’ egen sommelier har fått det hedersamma uppdraget att i detta nummer skriva en blänkare om drinkar, vilket passar bra för jag älskar drinkar. Som skön motvikt till allt vin går drinkar att variera i oändlighet och det ges utrymme för att vara kreativ och experimentell.

Min nya älsklingsingrediens heter Fireball, en sprit som kan användas till så mycket mer än shots en sen kväll på krogen. Tro mig, det är en helt grym spritbas i diverse drinkar om den används med finess!

Legenden säger att Fireball uppfanns i Kanada under en av de mest bistra vintrarna i mitten av 1980-talet. Under åren som gick spred den sig sakta men säkert över Kanada, som en väl bevarad hemlighet bartenders emellan. Det var först efter det att ett antal flaskor smugglats över gränsen till USA som ryktet om den började sprida sig utanför landets gränser och nu har destilleriet fullt sjå med att möta efterfrågan. Vad är då så speciellt med Fireball? Jo, det är en whiskeylikör som när den destillerats hettas upp tillsammans med en hemlig kryddblandning, där kanel är den tongivande ingrediensen, resultatet blir en dryck med en het och fyllig smak i kombination med en välavvägd sötma. Nyckeln till att göra goda drinkar hemma är enkelhet, det ska gärna gå snabbt också, måste det till allt för många udda ingredienser och spritsorter så tappar jag sugen.

Att koka sockerlag är så långt jag kan sträcka mig. I sommar kommer det serveras stora kannor med kanelsmakande whiskey sour hos Casa Holstein, med krossad is i mängder. Hinner du inte drinka upp hela flaskan innan höstens antågande rekommenderas varmt att göra en av mina älsklingsdrinkar, nämligen Hot Applecider, som så klart går att servera kall också. Har du aldrig prövat den så gör det! En rolig och lite annorlunda varm fördrink baserad på ofiltrerad äppeljuice, kanelstång och någon form av starksprit. Jag har tidigare använt Calvados men det blir faktiskt snäppet mumsigare med Fireball, plus att flaskan är snyggt kitschig rock n’ roll.

ReceptFireball sourFireball cinnamon whisky 4 cl (vill du göra en hel kanna så ta receptet x 20)Citronjuice 2 clLimejuice 1 clSockerlag 1 clToppa med sodavattenLite äggvita 1 st. citronskiva1 st. rocksglas1 st. cocktailshaker (allt utom den krossade isen har du i shakern)Krossad is

Hot Applecider 1 person:1 dl ofiltrerad äppeljuice, helst färskpressad4 cl FireballLite råsocker, efter tycke och smakVärm upp försiktigtGarnera med en kanelstång i varje glas och ev. lite skal från ett grönt äpple

Fire away och våga dig på något nytt!

Sommelieren och barnmorskan Åsa Holstein visar vägen till en ovanlig smakupplevelse

Dryck

126 127

Femte generationens bagareIntervju med Anna Borgeryd och Karin Bodin av Antonia Nessen

Intervju

De för traditionen vidare och påverkar saker i rätt riktning. Hållbarhet är en grundvärdering som genomsyrar Polarbröd.ö

Jag träffar systrarna Anna Borgeryd och Karin Bodin i Stadshuset i Stockholm. Utomhus brinner facklorna och snart ska 800 gäster sätta sig ner och äta middag. Det är dags för Ernst & Young att dela ut sitt företagarpris Entrepreneur of the Year och Polarbröd har utsetts till årets entreprenörer i region norr.

Företaget tävlar för andra gången. Men för tolv år sedan var det Anna Borgeryds och Karin Bodins föräldrar som var på plats för riksfinalen. Nu driver femte generationen företaget vidare och Karin Bodin (vd) och Anna Borgeryd (styrelseordförande och koncernstrateg) sätter sin egen prägel på Polarbröd genom att storsatsa på hållbar utveckling och ta sig an de globala utmaningar näringslivet står inför. Visst är bagarsystrarna lite klämkäcka, men det går inte att ta miste på att deras engagemang är genuint:

– Vi har växt upp med en företagskultur som värderar etiskt företagande. Vinst är viktigt men framförallt ett medel till att skapa andra bra saker, säger Karin Bodin och berättar vidare att den etiska kompassen är startpunkten för hela Polarbröd.

– Även stoltheten för norrländskt bröd och vad vi kan åstadkomma trots att vi inte bor i Stockholm är en del av grundbulten.

”Jobbet inte är på liv och död, det är bara bröd”.

Polarbröds huvudkontor och största bageri ligger kvar i Älvsbyn vid Pite älv i Norrbotten. 2013 omsatte företaget 811 miljoner kronor och bakade drygt 38 000 ton bröd på de tre Polarbagerierna i Älvsbyn, Bredbyn och Omne. Nyligen breddades verksamheten med energibolaget Polarkraft som investerar i vindkraftverk för att koncernen ska bli självförsörjande på förnybar el.

– För ett år sedan var vi på en annan sådan här tillställning och under middagen sa Anna till mig att ”Karin, vi måste göra det här nu, vi ser att vi måste agera, var kan vi först byta ut det ohållbara mot hållbart?” Vi känner att vi på energiområdet kan gå före med vindkraft och göra skillnad.

– Ibland när jag föreläser om hållbarhet vill folk veta om Polarbröd lever som vi lär. Vi har visserligen förnybart drivna, resurseffektiva bagerier och hög andel järnvägstransporter, men är vi helt hållbara, i hela vår supply chain? När jag svarar ”nej, det är vi inte för inga av den moderna världens försörjningsflöden är hållbara”, blir det ofta knäpptyst i rummet. Intellektuellt vet vi att vi behöver ställa om vår ekonomi och våra sätt att försörja oss. Men vi har ännu inte tagit in det känslomässigt, och det är känslorna som driver vårt handlande, säger Anna Borgeryd.

De flesta företag på liten och mellanstor nivå i svenskt näringsliv är familjeföretag. Tillsammans har syskonparet arbetat i tolv år i olika roller inom Polarbröd. Men trots att de växt upp med företaget var det inte självklart att de skulle arbeta ihop.

– I dag ger vi varandra så mycket utbyte så jag tror ingen av oss skulle vara lika starka som företagare om vi inte stod tillsammans, säger Karin Bodin.

Systrarna är överens om att de kompletterar varandra och att deras tidigare yrkesval, forskare kontra journalist, färgar deras ledarskap. Som vd är den tidigare journalisten Karin Bodin mer operativ. Hon fokuserar på att få saker gjorda och förankra besluten i hela organisationen medan långsiktighet är styrelseordföranden och koncernstrategen Anna Borgeryds starka sida. Anna Borgeryd ägnade sex år åt en doktorsavhandling i konfliktforskning – ett intresse som bottnar i den kreativa oenighet hon såg under uppväxten i familjeföretaget.

– Vi vill ge våra barn samma känsla som vi själva har fått. Att varsågoda ni är välkomna att börja på Polarbröd men ni måste inte. Nu breddar vi verksamheten med vindkraft och vet inte vad mer vi hinner göra innan barnen har blivit stora. Kanske kan de hitta sina egna nischer att utveckla om de vill, säger Anna Borgeryd.

Renklämman var enligt Polarbröd världens första djupfrysta smörgås och tolv procent av den totala produktionen går i dag ut internationellt, framförallt till Norge och Frankrike där ”pain polaire” är en populär lunchmacka. Men även om Polarbröd skulle kunna öka sin export är det svårt att samtidigt ta hänsyn till de hållbarhetsmål som företaget satt.

– Vi väljer att jobba så nära Sverige vi kan. Trots att vårt sätt att baka och frysa brödet gör det möjligt att exportera till Australien står vi inför en framtid där vi måste bli ännu mer energieffektiva. För oss är det logiskt att bygga vår export utifrån närområdet. Cirka 60 procent av vår frakt går via järnväg men vi siktar på att ha helt fossilfria transporter 2022.

– Tidigare generationer visste att deras barns välfärd berodde av hur jorden gav mat. Det är som att vi genom inflyttningen till städerna inte förstår att försörjningen kommer ur marken i grunden. Nu när vi närmar oss slutet på att kunna öka allting med fossil energi så kommer vi tillbaka till marken och de areella näringarna.

Doktorn i statsvetenskap Anna Borgeryd fortsätter ägna sig åt längre skrivprojekt. 2013 debuterade hon med romanen Tunna Väggar som hon beskriver som ett skönlitterärt manifest för hållbarhet i världsekonomin, i miljön men också i relationer. Att hållbarhet är en grundvärdering som genomsyrar hela koncernen är ingen överdrift. Förra året blev Polarbröd utnämnda till Sveriges föräldravänligaste arbetsplats av fackförbundet Unionen efter en nominering av en anställd som fick ett chefsjobb när hon var gravid i åttonde månaden. På Polarbröd går familjen först, sedan kommer jobbet.

– Jag försöker få mina medarbetare att förstå att det blir helt fel om man tror att jobbet är allt, säger Karin Bodin.

Efter sina första två år som vd ställdes hon inför omfattande ledarskapsutmaningar under en period på bageriet i Älvsbyn. Sedan dess är Karin noga med att förmedla budskapet att ”jobbet inte är på liv och död, det är bara bröd”.

128 129

”Jag har alltid vågat testa olika saker”Caroline Stampe-Jobeus sitter sällan still. Upptäckarlusten är en motor. Hon driver Carotte Catering, två delibutiker och två välkända Stockholmsrestauranger. Senaste

tillskottet är en hästtransport från 1970-talet. Den är omgjord till ”food truck” och står redo att börja rulla på Stockholms gator.

Av Antonia Nessen

– Mat berör alla och intresset för att äta ute på restaurang växer hela tiden. Många svenskar har blivit otroligt medvetna om råvaror och dess ursprung, säger Caroline Stampe-Jobeus.

Carotte var ett av de första cateringföretagen som startade i Stockholm. När Caroline klev in som delägare för 26 år sedan huserade Carotte i en liten köttbutik på Södermalm.

– Vi försöker arbeta mycket med säsongsanpassade menyer eftersom våra gäster tycker om att äta närproducerat och lokala råvaror. Våra kunder har oftast en egen idé om teman kring sina fester och det är ju det som är skillnaden mellan catering och restaurang, att våra gäster vill kunna beställa vad som helst.

Idag är Caroline och hennes man Martin Jobeus ensamma delägare. – Och han är mitt bästa bollplank. Han stöttar mig och hjälper

till. Utan honom hade jag inte varit där jag är idag, säger Caroline.

I takt med att företaget växt har det blivit ett par adressbyten. Nu ligger kök och kontor på Tegeluddsvägen 92 på Gärdet i Stockholm. I de rymliga lokalerna har Caroline fått möjlighet att öppna Carottes första butik och även lunchrestaurang och festvåning. Idag driver hon två delibutiker, Spring på Karlavägen och restaurangen på Kungliga tennishallen. Personalstyrkan är femtio personer anställda på heltid.

– Jag är nyfiken som person och ser sällan hinder utan bara möjligheter. Jag har många gånger fått frågan om hur stora vi ska bli och alltid svarat att det vet jag inte. Det beror på, kanske dyker det upp något roligt som jag vill testa på. Och det är precis vad det gör hela tiden.

Det senaste tillskottet är en ”food truck” som Carotte köpt i London och inrett med ett restaurangkök. Det är en Citroen från 1970-talet som varit en gammal hästtransport. De har döpt den till Good Stuff from Carotte och den kommer också vara tillgänglig för olika event.

– Vi gör inte enbart mat utan vi tar på oss hela uppdrag med allt från lokal, musik, porslin, uppträdande och så vidare. För mig är bredden det roliga med vår verksamhet.

Det passionerade matintresset går tillbaka så långt Caroline kan minnas. – Jag är uppvuxen i en familj där vi lagade mycket mat. Min

pappa arbetade otroligt mycket och på fritiden lagade vi mat ihop. För mig är helhetsupplevelsen viktig. Maten står i centrum, men dukning och upplägg är minst lika viktiga. Jag lagar all mat från grunden. Halvfabrikat går inte hem hos någon i familjen. Vi har heller aldrig använt halvfabrikat i verksamheten.

Efter gymnasiet fick hon ett sommarjobb som kallskänkselev. Därefter valde hon att utbilda sig till kock i England med inriktning på catering och vin. Hon lyckades gå ut som bästa elev och efter ett par år i restaurangbranschen blev hon delägare i Carotte, 23 år gammal.

– Under mina unga år arbetade jag sju dagar i veckan, tolv timmar om dygnet, när det var som mest att göra. Jag har aldrig varit rädd utan alltid vågat testa olika saker.

Hur har din personliga smak förändrats genom åren?– Råvaran är alltid det viktigaste att utgå från och sedan lagar

man utifrån det. På 2000-talet lagade jag mycket olika maträtter med couscous och bulgur. Idag använder jag mig av rotfrukter. Det är klart att trender påverkar, jag läser tidningar, äter ofta ute och experimenterar.

Vilka är dina favoritingredienser?– Jag har egentligen inga favoritingredienser men just nu lagar

jag mycket långkok. Jag använder udda delar på djuret, till exempel lägg eller bog. På våren grillar jag gärna, då även här styckdetaljer som inte är oxfilé eller biffrad. Färska örter och citron är också viktiga i min matlagning.

Caroline och hennes man har fyra barn. Alla har fått vara med mycket på jobbet.

– Mitt jobb är en livsstil. De stora barnen, Axel 18 år och Calle 15, jobbar extra i våra restauranger och på cateringuppdrag. Tvillingarna Märta och Vera, 9 år, hjälper till med att putsa bestick och vika servetter. De älskar att vara med. För dem är det helt naturligt, kanske är det också därför de är så roade av mat.

Caroline får ofta frågorna: hur får du ihop vardagen och hur orkar du?– Varken min man eller jag är några oroliga personer. Vi kör på,

peppar varandra och på fritiden lägger vi otroligt mycket tid på att var tillsammans med våra barn. Vi försöker ta långa semestrar och vara ledig på skolloven så gott det går. Självklar är vi alltid nåbara. Men Carotte har blivit så pass stort och självgående.

Periodvis har det varit mycket att få ihop.– Det har hänt att jag åkt in till jobbet klockan fyra på morgonen,

jobbat i köket och sen åkt hem till sju, väckt barnen, gett dem frukost, kört dem till skolan och sen åkt tillbaka till jobbet och på eftermiddagen hämtad dem och tagit med dem till jobbet.

Vilket tre råd ger du nystartade företag?

1. Man ska tänka igenom sin idé ordentligt. Ha en tydlig tanke med vad man har tänkt göra i sitt bolag. Se över marknaden, konkurrenter och vad som saknas inom det området man tänkt starta i.

2. Vara beredd på att det blir mycket arbete och mycket tid som man måste lägga ner i början. Även att det tar lång tid att starta upp en verksamhet och få lönsamhet i den.

3. Sen ska man inte vara rädd för att prova. Jag är av den typen som tycker det är roligt och spännande med nya saker. Man måste se möjligheter och tro på sig sitt koncept.

Om Caroline Stampe Jobeus Bor: Stockholm Gör: Driver cateringfirman Carotte, lunch-

restaurangen Spring och restaurangen på Kungliga Tennishallen. Spring och KLTK går att hyra för event.

Carotte Catering AB www.carotte.se Restaurang Spring www.spring.se Restaurang KLTK www.kltk.se

Mat

130 131

Perpetuum mobile. Latin och betyder ”ständig rörelse”. En mänsklig dröm, som gäckat uppfinnare i alla tider. Drömmen om att konstruera en maskin som skulle ticka och gå i evighet utan påfyllnad av energi.Men det finns evighetsmaskiner som i stället för skön dröm är besvärande mardröm. Det här är långt bortom termodynamikens värld.

Jag ser den evighetsmaskin jag tänker på snurra runt med verbal varmluft som en outtömlig källa. År ut och år in. Det gnisslar lite i hjulen, någon fyller på med några tomma och till intet förpliktigande ord. Och så snurrar den vidare – denna könskvoteringens perpetuum mobile.

Det är frågan som aldrig får en lösning, debatten som alltid återuppstår en gång om året då bolagsstyrelsernas valberedningar kommer med sina förslag. Det är ämnet som ständigt delar mänskligheten i två skilda världar. Alltmedan i stort sett ingenting händer. I vilket fall händer det så förbaskat lite att det endast kan räknas i små tiondels procentenheter och prognosen för när det skulle kunna vara jämställt i bolagsstyrelserna befinner sig så långt fram i tiden att tanken svindlar.

Hur det är möjligt att vårt demokratiska samhälle tillåter att tiden snurrar vidare och att de steg som tas är så pyttesmå att de inte märks – är en gåta. Varför är tålamodet när det gäller detta missförhållande lika evigt som själva evighetsmaskinens långsamma tickande?

Under det senaste året har en lång rad personer i den politiska toppen varit framme och sagt saker i just denna fråga – lag om könskvotering till bolagsstyrelser. Jag räknar in finansminister Anders Borg, jämställdhetsminister Maria Arnholm och en lång rad andra prominenta personer i vår politiska och ekonomiska maktsfär. De förenas alla under mottot att läget är otillfredsställande, att de i grunden inte vill lagstifta och att de lite undanglidande hotar med lag om det inte blir bättre. Ska vi vänta ett år till, två år, ett halvt decennium eller ett helt? Hur långt detta tålamod sträcker sig säger ingen. Det enda de säger är – ingen lag just nu. Mycket verbal varmluft.

Sedan finns ju förstås de som håller liv i denna perpetuum mobile genom att vara mer rakt på sak. Typ att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor. Inte just nu, i alla fall. Kanske senare. Dessa säger också att de förstås är för jämställdhet, men att det inte skulle fungera av just kompetensskäl. Inkompetenta kvinnor skulle sitta som gisslan i styrelserna. Erinrar mig att det ju bland annat var kompetens-argumentet som de vita i apartheidregimens Sydafrika använde på ett försåtligt sätt för att försvara det förtryckande systemet. De sade också – inte nu, men senare. Långt, långt senare. Mer utbildning först.

Och förresten – det låter ju som vi i dag har styrelser som enbart består av personer som rekryterats till sina viktiga och ansvarsfyllda uppdrag för att de är kompetenta. Va? Nätverken då? Jag menar kompisar, ryggdunkar, tjänster och gentjänster … den där förnimmelsen av slutna sammanhang där just frågan om jämställdhet inte precis står överst på dagordningen. Det här är inte varmluft som blåses in i evighetsmaskinen. Det är iskalla och ordkarga vindar.

Tänk om någon slog till nu så här i valtider. Alltså, någon som vågade sig på ett oväntat vallöfte – jag lovar på heder och samvete att om vi får makten så inför vi en lag om könskvotering till bolagsstyrelser! Alla bolag – privata och offentliga. Små som stora.

Önskedröm, förstås. Mardrömmen blir säkert kvar, evighetsmaskinen som bara snackar runt i frågan om den skriande bristen på jämställdhet i styrelserummen.

PS/Så händer det plötsligt. LO kräver lag om kvotering till bolagsstyrelser. Vem följer efter?

Jan SchermanDebattör och direktör, bland annat strategisk rådgivare på Aftonbladet

Evighetsmaskinen tickar vidareAv Jan Scherman

Krönika

AWAKEN THE

SPIRIT OF

SEVILLE

#moltonbrown_sverige

THE ORANGE & BERGAMOT COLLECTIONBlended in the heat of the moment

We are celebrating 30 years of our signature scent and invite you to awaken the Spirit of Seville.

132

MIL

JÖK

L. E

U5

. VI

RE

SE

RV

ER

AR

OS

S F

ÖR

EV

ÄN

DR

ING

AR

/AV

VIK

ELS

ER

. BIL

EN

PÅ

BIL

DE

N Ä

R E

XT

RA

UT

RU

STA

D. V

AR

JE Å

TE

RFÖ

RS

ÄLJ

AR

E S

VA

RA

R S

JÄLV

STÄ

ND

IGT

FÖR

SIN

EG

EN

PR

ISS

ÄT

TN

ING

.

The Audi S1 Sportback with quattro.® The power of small.

231 hk och 0–100 km/h på 5,9 sekunder.Audi S1 Sportback 2.0 TFSI 231 hk quattro® från ca 309.000 kr.

Bränsleförbr. blandad körning 7,3 l/100 km. CO₂ 168 g/km.

Audi_S1_SB_PFB_230x297.indd 1 2014-05-15 08:54