Planering i Malmö 2012 nr 3

Planering med jämställdhet i fokus

Stadsutveckling i Kirseberg

och Sege park

Hållbarheten – framtidens boende är här

PLANERING I MALMÖInformation från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2013

PIM3 2012.indd 1 2012-12-12 16:14:51

Innehåll

Malmö tar ut ny kurs 3

Stadens fysiska planering som verktyg för bättre hälsa 4

Planering med jämställdhet i fokus 5

Moderna samråd 6

UngBo 12-boutställning över – vad har vi lärt oss? 7

Bostäder och framtida planering 8

Nytt från Västra Hamnen 9

Hållbarheten – framtidens boende är redan här 10

Forskarvandring – att tanka av forskare 12

Alla vinnare när förvaltningar möts

– Företagslotsen guidar dig rätt 13

Urban X – barn och unga i stadsplaneringen 14

Malmös temalekplatser – när benen är fulla av spring 15

Stadsdelsomvandling i Kirseberg

– att lära sig förnya och omvandla en stadsdel 18

Omvandlingen av Sege park 19

Det var en gång ett vattentorn … 20

Emporia har slagit upp portarna 22

Holmastan – The Europan City 23

Malmö stadsbyggnadsnämnd 150 år 24

Bike & Ride 25

Aktuell planering i Malmö 26

Malmös arkitekturpärlor 27

Samskapande i Norra Sorgenfri 28

Träd som ekonomiska investeringar 29

August Palms tal i päronträdet i Almbackens caféträdgård 30

Malmö har Skandinaviens grönaste tak 31

PIM3 2012.indd 2 2012-12-12 16:15:00

Planering i Malmö 2013:1 | 3

Malmö tar ut ny kurs

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor.

ANSVARIG UTGIVARE

Göran Rosberg, 040 34 36 79REDAKTION

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn, Steffanie EsseLAYOUT/GRAFISK FORM, TEXTREDIGERING

Lotta HanssonFOTOGRAFER

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.

TRYCK

Exacta, Malmö, december 2012OMSLAGSBILD

Bike & Ride Hyllie. Foto Felix Gerlach.MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 Malmötel 040 34 10 00www.malmo.se/bobygga ochwww.malmo.se/stadsplanering

Stadsbyggnadskontoret kan se tillbaka på ytter-ligare ett hektiskt och spännande år, trots en bety-dande avmattning i världsekonomin. Vi har mängder av intressanta byggprojekt, men det är bostadsproduktionen och antalet färdigställ-da lägen heter som ur stadstillväxtperspektivet är av primärt intresse. Trots en orolig ekonomi ligger antalet byggstarter på samma nivå som 2011. Från min hori sont har vi tillsammans med Fastighetskontoret aktivt arbetat för att under lätta för byggherrar och fastighetsutvecklare inom bo-stadsproduktionen. Vi har en kontinuerlig dialog med branschen där den politiska ledningen också är medveten om behovet av stöd och hjälp.

I detta sammanhang vill jag uppmärksam-ma det ungdomsbostadsprojekt som Stadsbygg-nadskontoret drivit under de senaste två åren – UngBo 12 – ett projekt som givit eko både natio-nellt men även internationellt. UngBo 12 omfat-tade både en idétävling, nationell arkitekttävling och en boutställning. Ur detta har vi lyckats akti-vera ungdomarna att komma med över 350 förslag på hur de ser på boende. Responsen och kraften i projektet har varit otrolig. Nu arbetar vi vidare med att genom föra dels markanvisningstävlingen i Norra Sorgenfri men också att försöka implemen-tera alla dessa idéer i Malmö. Vi forsätter också med det positiva samarbete som vi åstadkommit med Boverket och departement (se gärna samman-fattning på UngBo 12-initiativen på www.ungbo12.se). I det här sammanhanget vill jag rikta ett stort tack till alla de samarbetspartners som bidraget till att göra projektet möjligt.

Behovet av bostäder och det fysiska avtryck som dessa ger, för mig vidare in på den över gripande viktiga fråga som också avspeglas i rubriken: Hur skall Malmö utvecklas i framtiden? Vilka visioner finns för att ange riktningen? Här spelar förstås för-hållningssättet till hållbarhetsfrågorna en viktig roll. Vi har sett en osannolik stadsutveckling under de senaste 10–15 åren, ur alla perspektiv. Nu be-finner vi oss i en annan position som innebär en mycket större utmaning än vid starten för om-vandlingsarbetet från industri- till kunskapsstad. Här spelar även de regionala frågorna, både inom Skåne men också inom Öresundsregionen en icke oväsent lig roll. Jag ser nya samarbetsformer som en viktig framgångsfaktor för Malmö. Här vill jag föra fram vårt framtidsinriktade arbete genom Över-siktsplan 2012 som vi under våren överlämnar till Kommunstyrelsen. Här finns alla de frågorna be-lysta och jag känner mig mycket tillfreds på det sätt varpå arbetet har genomförts. Framtidsplanen är nog det dokument som kommunicerats mest, genom alla stadens målgrupper. Förankringen har gjorts på ett målmedvetet sätt och jag hoppas att det blir en spännande plattform för fortsatta dis-kussioner om Malmös framtid. Här vill jag också nämna Malmökommissionens viktiga framtids-inriktade arbete, som kommer att presenteras i början av 2013.

Kommunikationen med Malmöborna är viktig. Vi försöker att finna nya vägar där vi kan utöka dialogen och informationen med medborgarna. Vi har en egen kunddisk som har till syfte att korta vägen av information och beslut till våra

kunder. Och Företagslotsen är den senaste ut-vecklingen inom området. Ett samarbete har in-gåtts mellan Näringslivskontoret och de tekniska förvaltningarna.

Malmö vill profilera sig som en eventstad och har kommit en bra bit på väg genom bl a den nya Arenan, Malmömässan, fotbollsstadion och nu vårt senaste projekt med den nya kongress-, konsert och hotellanläggningen, som har varumärket Malmö Live. Jag har tidigare uppmärksammat betydelsen av besöksnäringen som bara förra året genererade 6,8 miljarder i omsättning. Denna nya näringsgren är viktig för att bli en attraktiv och hållbar stad. Ar-kitektur och design är också en viktig del av en in-tressant och upplevelseinriktad stad. Under hela Malmös förändrings arbete har arkitekturen bidra-git till att göra Malmö till en modern och spän-nande stad. En viktig del i utvecklingen av Malmö som arkitekturstad är vårt konsekventa budskap att i större projekt för orda arkitekttävlingen som modell. Avslutningsvis vill jag naturligtvis nämna vårens stora event på Malmö Arena – Eurovision Song Contest – som ligger helt i linje med Malmös profil som eventstad men också marknadsförings-mässigt, positioneringsmässigt och sist men inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.

Christer LarssonStadsbyggnadsdirektör

PIM3 2012.indd 3 2012-12-12 16:15:02

4 | Planering i Malmö 2013:1

Sedan snart två år arbetar Kommission för ett socialt hållbart Malmö med att ta fram strategier för hur Malmö kan arbeta för att minska skillnader i hälsa och se till att alla har bra förutsättningar för god hälsa, trots människors olika livsvillkor. Det handlar till exempel om vad man kan göra i staden för att fler ska klara skolan, bo bra, få utbildning och arbete och kunna försörja sig.

Kommunen råder inte själv över alla de struk-turer som ligger till grund för att människor har ojämlika förutsättningar att klara sig bra i livet, men det finns en hel del viktiga instrument som kommunen styr över. Förskola och skola är några av dessa. Stadsplanering och fysisk utveckling är andra.

Det kan skilja nästan sju år i medellivslängd mellan två stadsdelar i Malmö, men det betyder inte att stadsdelen som sådan påverkar männi skors livslängd. Däremot kan stadsplaneringen bidra till att områden som är fysiskt segregerade kan bli bättre integrerade och att den sociala kontrollen ökar, vilket exempelvis påverkar faktorer som tillit och graden av vandalisering. Fysisk planering kan också bidra till att påverka problem som hemlöshet och trångboddhet.

I områden med boende som lever under socio-ekonomiskt svaga förhållanden är det extra viktigt

att tänka på vad i den fysiska omgivningen som påverkar hälsan, eftersom man där påverkas mer negativt av exempelvis buller när man redan lever med stressmomentet dålig ekonomi.

Stadsplanering är också en bra process som kan bidra till ökad delaktighet och känsla av samman-hang, något som har stor betydelse för hälsan.

Bygg ihop staden med stråk

och mötesplatser

Författarna föreslår flera åtgärder för att bryta seg-regation med fysisk planering. Bland annat kan barriärer omvandlas till sammanlänkande områden genom att förändra trafikleder till stadsgator och ge gång-, cykel- och kollektivtrafiken bättre förhållan-den.

Stadens fysiska planering som verktyg för bättre hälsa

Det finns mängder av forskning om hur den fysiska miljön påverkar befolkningens hälsa, trygghet, tillit och

upplevelse av delaktighet i samhället. Stadsplaneringen är ett av redskapen som kan göra skillnad i Malmö.

Detta tar rapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa, fasta på, en rapport som tagits fram som underlag

till Malmökommissionens kommande rekommendationer.

– Satsningen på Rosen-gårdsstråket är ett exem-pel på hur barriärer i staden kan brytas. Ambitionen har varit att skapa ett attrak-tivt stråk med bo-lokaler som ger möjlighet till områ-dets entreprenör att etablera sig och skapa nya jobb, och samtidigt bättre koppla ihop stadsdelen med de centra-la delarna av staden, säger Marianne Dock.

Rapporten lyfter vikten av att bygga in mötesplat-ser i den fysiska miljön. Idea Stores i London är ett lyckat exempel på hur utvecklade områdesbibliotek kan bidra till att höja kunskapsnivån i ett område samtidigt som det fungerar som en mötesplats.

– Ju mer segregerat ett område är desto viktigare är det att staden kan erbjuda mötesplatser för att möta andra grupper och livsstilar. Speciellt viktigt blir detta i områden med stor trångboddhet, där mötesplatsen kan erbjuda ett alternativ till hemmet

och också bidra till ökad samhörighet med resten av samhället.

– Studier visar tydligt att bostadsområdenas ut-seende och kopplingar till exempelvis lekplatser, grönområden, cykelstigar och kollektivtrafik påver-kar de boendes hälsa och välmående.

Vad kan staden göra framöver?

– Den uppenbara påverkan som stadens utform-ning har på hälsa, handlar om vilka förutsättning-ar som ges för exempelvis fysisk aktivitet, bullerfria platser, inbjudande och trygga uteytor och möjlig-heter att aktivt transportera sig via gång och cykel till de väsentliga målpunkterna.

– Rapporten visar också hur stor inverkan den fysiska miljön och bostadsområdet har på den soci-

ala sfär som individen befinner sig i. Eftersom den sociala sfären i stor utsträckning påverkar de val som individen gör, så kan stadsplanering underlät-ta så att de lätta valen också blir de mest hälsofräm-jande. Handlingsutrymmet för att påverka dessa båda faktorer är mycket stort, och kräver bara vilja och kunskap, avslutar Marianne Dock.

Rapporten Stadens rumsliga påverkan på

hälsa är framtagen på uppdrag av arbets-

gruppen för stadsutveckling i Malmökom-

missionen; Eva Engquist, vice rektor på

Malmö högskola, Christer Larsson, stads-

byggnadsdirektör i Malmö stad och Katarina

Pelin, miljödirektör i Malmö stad.

Författare är Marianne Dock, programar-

kitekt, Bertil Johansson, översiktsplanera-

re, senior adviser, och Håkan Kristersson,

enhetschef IT/GIT-enheten, Stadsbyggnads-

kontoret, Malmö stad.

Läs mer om Malmökommissionen och ladda ner alla rapporter på www.malmo.se/kommission

Dolores Peraic, kommuniktör Stadskontoret

[email protected]

Bokalerna på Rosengård bidrar till stråkets ökade attrakti-vitet.

SVT:s satsning på direktsända barnprogram är ett exempel på hur stadsplanering och fysisk miljö kan stödja kreativa aktiviteter.

Holma är ett område där självförvaltning används med goda resultat.

PIM3 2012.indd 4 2012-12-12 16:15:06



Längs stråket finns en stor parkeringsplats, som nu byggs om för att bli en aktivitetsyta – en målpunkt i Rosengård, och förhoppningsvis en plats som kan attrahera folk från hela Malmö. Vad är då en akti-vitetsyta? De allra första idéerna gav en ganska för-utsägbar bild av hur man kan gestalta en plats för aktivitet i ett miljonprogramsområde. Skate, klätt-ring, multisportplaner och grafittiväggar var det vi först såg framför oss. Men ifrågasättandet kom ganska snabbt – finns inte redan den typen av platser i Malmö? Och vilka målgrupper är de till för? Bra skateparker finns och multisportplaner/

spontan idrottsplatser är det också gott om. De er-bjuder en bra möjlighet att vara aktiv i det offent-liga rummet. Men ett problem med dessa platser är att de tenderar att domineras av de som redan är aktiva – unga män och pojkar. En undersökning från Stockholm visar att 8 av 10 personer på spon-tanidrottsplatserna är just killar.

Deltagande i designprocessen

Projektet fick så en inriktning på jämställdhet. Fråge ställningen för aktivitetsytan formulerades om: hur kan man skapa ett aktivt rum där tjejer och kvinnor tar större plats och får synas – där deras behov och användande står i fokus? Detta undersöktes på olika nivåer och i flera fora, främst genom intervjuer och workshops direkt med mål-gruppen, men också med hjälp av forskare och andra sakkunniga. Under sommaren 2011 anställdes 13 tjejer i åldrarna 16–19 år, som tillsammans med gatukontorets planerare arbetade fram gestaltnings-idéer och förslag på platsens framtida användnings-områden. Tjejerna fick i uppdrag att göra ett full-skaletest av sina idéer på plats – ett arrangemang helt planerat av dem. Genom att involvera den tänkta målgruppen i ett tidigt skede i planerings-


I Rosengård pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stads-

omvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en attrak-

tiv och integrerad stadsdel som är hållbar ur både ekonomiska, ekologiska

och sociala aspekter. Ett perspektiv som lyfts extra i omvandlingsarbetet är

jämställdhet. Hur skapar man hållbara, intressanta och spännande platser

som också gynnar ett jämställt användande? Längs Rosengårdsstråket,

nära Rosengård centrum, omvandlas nu en parkeringsplats till aktivitetsyta

med målet att locka tjejer att ta plats i den offentliga miljön.

processen och låta dem skapa aktivitet på platsen redan innan den var klar, var ambitionen att deras ägarskap över platsen skulle stärkas.

Så här säger ett par av tjejerna om arrange-manget de genomförde:

Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag tycker det var helt underbart att vi tjejer skulle kunna göra något så stort. Jag tror inte att killar hade gjort det så som oss. Jag tycker vi tjejer ska vara STOLTA över oss själva. […] Arrangemanget kommer nog att bli annorlunda jämfört med om killar hade gjort det. De hade valt män som med-verkande utan att tänka på det.

Testevent som metod

Arrangemanget som tjejerna ordnade satte fokus på kultur, dans och scenarrangemang. Det blev en levande skyltning till allmänheten om vad som väntas hända med platsen framöver och samtidigt ett verklighetstest av de designidéer som nu projek-teras vidare. Hur funkar musik och dans på ytan? Var samlas spontanpublik mest naturligt, på vilket sätt påverkas grannarna och hur tar man sig hit? Deltagandemetoden gav alltså mening både för planerarna och för brukarna av miljön. Men det som kanske är allra viktigast förutom ett in-tressant test och konkreta idéer till gestaltning-en av den fysiska miljön är att odla intresset för att vara med och ta plats i staden. I det här fal-let resulterade sommarens aktiviteter i att en grupp unga driftiga tjejer startade påverkansgruppen En-gagerad i Malmö, EIM. Ett tiotal tjejer ingår i gruppen, genom vilken de nu fortsätter att ordna offent liga arrangemang och involvera sig i stadens utveckling. Deras senaste verksamhet är att dri-va tjej café i Rosengård. Där stöttar de yngre tjejer att genomföra sina idéer och på olika sätt ta plats i staden.

Vad händer nu

Aktivitetsytan börjar byggas i januari 2013 och kom-mer att färdigställs i september. Genom tjejer nas en-gagemang har den fysiska gestaltningen resulterat i en scen för kultur, musik och dans. Publik platser, dansgolv, inbyggd musikutrustning och en stor scen för uppträdanden blir komponenter. Förutom de fysiska förutsättningarna blir det efter färdigställan-det viktigt att arbeta med användandet och förvalt-ningen av ytan. Vad arrangeras och vilka känner sig välkomnade på platsen?

Hur väl vi lyckas att skapa en jämställd plats kom-mer att prövas på riktigt först i användandet. Om

vi menar allvar med att vilja skapa jämställda stads-miljöer krävs ett målmedvetet och kontinuerligt arbete, inte bara i planeringen utan också i förvalt-ningen. Jämställdheten sitter inte i betongfunda-menten, utan måste byggas upp på plats och över tid.

Moa Björnson, processledare Miljöförvaltningen

[email protected]

Aktivitetsytan ingår som en del av programmet

Hållbar stadsomvandling Malmö – fokus Rosen-

gård, med stöd av EU och Delegationen för håll-

bara städer. Flera av Malmö stads förvaltningar

samarbetar i projektet.

Läs mer här: www.malmo.se/hallbara-

rosengard och www.malmo.se/aktivitetsytan

Undersökningen: http://korta.nu/vxpmoUppföljande intervju med tjejer på aktivitets-

ytan: http://korta.nu/nlxqkTjejernas engagemangsgrupp på facebook

www.facebook.com/aktivitetsytan

Zainabs, Vloras och Lauras önskningar om vad som ska finnas på aktivitetsytan. Foto Julia Magnusson.

Aktivitetsytan (ovan) i Rosengård samt illustration över den nya ytan. Illustration landskapsarkitekt Anders Dahlbäck.

PIM3 2012.indd 5 2012-12-12 16:15:13


Moderna samrådsmetoder

När Gunilla Frej tog sig an uppgiften att moderni-sera Trafikverkets samrådsarbete var det trots olika tidigare insatser fortfarande främst äldre män som slöt upp på mötena.

– Äldre män med ett lokalt engagemang, det är den vanligaste deltagaren på ett samrådsmöte. Kvinnor, ungdomar och invandrare är svåra att nå, säger Gunilla Freij från Trafikverket.

– Myndigheternas beslutsprocesser är ofta oklara för medborgaren. Vi behöver bli tydligare i hur be-sluten fattas och vad man som medborgare kan vara med och påverka. Redogör också gärna för var i processen man befinner sig vid tidpunkten och när beslut ska tas, säger Gunilla Freij.

Undersökningar av mottagandet hos medborgarna har visat att den generella uppfattningen var att den enskilda människans synpunkter inte tas på allvar, att man tror att det krävs en grupp sakkunniga eller politiskt engagerade för att verkligen påverka.

– Ett sätt att uppmuntra till deltagande är att ge utförlig feedback på lämnade synpunkter. Medbor-garen får annars en känsla av att ”tala in i ett svart hål”. Skicka bekräftelse på att synpunkten tagit emot och tidpunkt för när återkoppling kan ske. Meddela beslut i frågan till medborga ren, så som att delge samråds¬redogörelsen i någon form, säger Gunilla Freij.

Malmö stad arbetar också med att utveckla for-merna för medborgardialog och samråd. Det kom-munala samrådsarbetet görs av demokratiska skäl, för att kvalitetssäkra kommunens utvecklingsarbete och för att öka jämställdhetsintegreringen.

Meddelande från sexåring med synpunkter på stads-planeringen i Kristianstad. Anonym.

Moderna samråd

Undersökning av publiken vid tidi gare samråd bekräftar bilden av övervägande äldre män i målgruppen. För att nå kvinnor och unga testade Malmö stad under 2010 en ny form av samråd med andra meto den på andra platser där man bland annat vände sig till gymnasieungdomar och personal på sjukhus.

Erfarenheterna från dessa projekt visar att det är viktigt med avgräns-ning i vad medborgaren kan påverka. Det ökar också engagemanget för frågan. Det är bra att upplysa om att tidigt deltagande i processen ger större möjlighet till faktiskt påverkan.

För att nå de grupper som normalt sett inte kommer självmant så krävs uppsökande verksamhet. Att ta sig ut till ställen där folk rör sig, till ett köpcenter eller till en förskola, med informationsmaterial. För att nå ungdomar kan man bjuda in från de lokala skolor-na och gärna från klasser som normalt sett inte blir inbjudna, som har en heterogen sammansättning.

Webben är också en viktig informationskanal. – Gör en FAQ (Frequently Asked Questions,

frågor och svar) istället för att bara lägga ut en pdf med material från samrådsredogörelsen. En en-kät på kommunens webbsida ger också möjlighet att nå fler medborgare än de som är lokalt intres-serade. Otraditionell annonsering på till exempel Face book eller Blocket är andra vägar att nå fler än de som prenumererar på en morgontidning, säger Gunilla Freij.

Medborgardialog för kv Bryggeriet

I arbetet med att ta fram ett nytt planprogram för kvarteret Bryggeriet i Seved har Roger Westin, Klara Mörk och Anna Swanberg från Malmö stads-byggnadskontor genomfört medborgardialog i två omgångar. Utrustade med en modell i skala 1:800 av området bjöd de in till dialog om tänkbara ut-vecklingsmöjligheter för området.

Medborgardialogen genomfördes på tre olika ställen: köpcentrat Mobilia, mötesplatsen och stadsdelsbiblioteket Garaget och livsmedelsbutiken Özens Allfrukt.

– Fördelen med Mobilia var den stora genom-strömningen av folk och att vi träffade människor som inte hade tänkt sig att delta i en medborgardia-log. En del hade bråttom men förvånansvärt många stannade ändå till för en pratstund. Modellen drog uppmärksamheten till sig, många blev nyfikna och ville titta närmare på den, säger Roger Westin.

På Garaget arrangerades ett av tillfällena av med borgardialog som en del av ett större arrange-mang som stadsdelen höll i. Det gav lite draghjälp och de människor som kom var engagerade och ville diskutera sitt området.

Medborgardialoger och samråd är en viktig del av detalplane processer och av stadsplanering i allmänhet. Frågan

hur staden blir bättre på att ta reda på medborgarens synpunkter är ständigt aktuell och metoderna under ständig

utveckling.

Livsmedelsbutiken Özens Allfrukt ligger i själva kvarteret Bryggeriet och liksom på Mobilia var det stor genomströmning av människor.

– Jag tror vi lyckades locka fler äldre här, de rör sig kanske inte i lika hög utsträckning så långt bort som till Mobilia och Garaget, säger Klara Mörk.

Medborgardialogerna hölls i två omgångar, vid sex olika tillfällen. De idéer och förslag som in-kommit efter de första tre gångerna sammanställ-des och presenterades på vepor och i modellen. Ut-gångspunkten för diskussionerna under de tre sista dialogerna blev det material som inkommit under första omgången.

– I första omgången lät vi människor tycka friare. I andra omgången styrde vi diskussionen mer, vilket också var tanken eftersom vi utgick från de synpunkter som kom in under de tre första dia-logerna, säger Klara Mörk.

Under andra omgången medborgardialog logga-de gruppen kön och en ungefärlig uppskattad ålder på de personer som kom fram för att prata.

– Fördelningen mellan män och kvinnor blev ungefär hälften-hälften. Tittar man på ålder så har vi haft lite svårare att nå personer under 15 år och över 65 år så där skulle vi kunna komplettera ge-nom att till exempel gå ut i skolor och kontak-ta föreningar för att samla in fler synpunkter från yngre och äldre, säger Roger Westin.

– Detta är egentligen ett ganska enkelt koncept som inte tagit allt för mycket tid att genomföra. För mig som planerare har det varit otroligt värde-fullt att få en inblick i hur området fungerar. Hur använder sig de boende av sin närmiljö, hur funkar kopplingen till Heleneholmsparken, till exempel? Det är en kunskap som är svår att få om du bara är på besök i området, säger Roger Westin.

Steffanie Esse, informationschef Stadsbyggnadskontoret,

Malmö stad

[email protected]

Arkitekterna Klara Mörk och Roger Westin har genomfört en medborgardi-alog inför arbetet med ett planprogram för kvarteret Bryggeriet i Malmö.

PIM3 2012.indd 6 2012-12-12 16:15:14


De sista veckorna var fullbokade med visningar för skolklasser, kommunpolitiker, byggföretag, förvalt-ningar och kommuner. Det var en intensiv utställ-ningsmånad med workshops, föreläsningar och de-batt. Byggbolag visade på svårigheterna med att bygga billigt, universitetsprofessorer analyserade bostadsmarknadens utveckling, Boverket deltog i samtal om ändringar av regelverket och bostads-ministern fick svara på ungas frågor. Sammantaget har det genererats en enorm kunskap.

Utställningens program var uppdelat på fyra teman, ett för varje vecka. Första veckan ägnades åt att kartlägga nuläget, andra veckan åt att ta fram olika framtidsbilder, tredje veckan åt att skapa nya lösningar och fjärde veckan åt att det vi kommit fram till faktiskt ska genomföras.

Trender

UngBo 12:s idétävling resulterade i hela 350 in-lämnade förslag och har skapat en ny typ av del-tagandeprocess där unga kunnat delta i stads-utvecklingen på sina egna villkor. Tävlingen kan även ses som en omfattande marknadsundersök-ning av ungas preferenser. I detta material har vi kunnat urskilja flera tydliga trender.

Flexibelt boende

En trend är att med smart planlösning utnyttja kvadratmetrarna till max, exempelvis med sov-plats på loft, smart förvaring och större gemensam-ma utrymmen. Compact living kombineras i flera bidrag med flexibilitet i boendet; containrar som kan placeras på tillfälliga bygglov och byta plats efter hand men även interiört där boendet kan förändras i takt med att behoven skiftar.

UngBo 12-boutställning över– vad har vi lärt oss?

Nu är den över, Sveriges första boutställning för unga av unga. Drygt 2 000

personer besökte utställningen i Båghallarna i Norra Sorgenfri i Malmö

under september månad.

Grönt

Unga är också miljömedvetna. Man vill odla, an-vända sig av förnyelsebar energi och självförvalta för att ta vara på såväl sina egna som jordens resur-ser. Genom att placera planteringar på tak och väg-gar skapar man fler grönytor i staden och rum för rekreation.

Kollektiv

Att bo tillsammans är en genomgående trend bland bidragen. Genom att dela ytor är det möjligt att bygga mer platseffektivt utan att man kompromis-sar med funktionen. Flera bidrag undersöker möj-ligheten att bo tillsammans på ett mer effektivt sätt genom att spela med privata, semi-privata, semi- offentliga och offentliga utrymmen i bostaden.

Bilfritt

Att planera efter människan istället för bilen är också en stark tendens. Flera förslag tror på mins-kad bilism i framtiden och bygger om P-hus till bostäder. Andra vill bli av med privatbilismen helt och hållet och förslår att biltrafiken på Amirals-gatan ersätts med spårbunden trafik, bostäder och grönska. Ytterligare andra förslag vill bygga minihus på parkeringsrutor. Att bilen har mycket låg prio-ritet bland unga är tydligt.

Mer än bara boende

Flera av bidragen tar upp möjligheterna till ett multifunktionellt boende där affärer och verk-samheter i bottenplan och bostäder ovanpå gör kvarteret levande dygnet runt. Genom att boendet kombineras med andra funktioner bidrar det till en social samvaro samtidigt som det ger möjlighet till sänkta kostnader för boendet.

Kort sagt kan man säga att unga är väl medvetna

om såväl sin egen situation som hur man bygger en hållbar och attraktiv stad. Man är beredd att kompro-missa med standard men inte med kvalitet.

Markanvisning

Så vad händer nu? Hur ska all kunskap, alla goda idéer och engagemang tas tillvara? Nu står vi inför den riktiga utmaningen att överföra teori till prak-tik. Att se till att något faktiskt blir byggt.

Malmö stad har, genom UngBo 12, bjudit in våra samarbetspartners till en markanvisnings-tävling för ett utvecklingsprojekt som berör mor-gondagens bostäder för unga mellan 18 och 30 år. Syftet är att främja ett utvecklingsprojekt med hög experimentnivå i UngBo 12-anda. Tävlingsbidragen ska grunda sig i de förslag, koncept och idéer som inkommit till UngBo 12:s idétävling och utmana rådande byggregler och byggnormer. Markanvis-ningstävlingen avgörs i december och tanken är att de inkomna förslagen ska utgöra ett diskussions-underlag i den pågående dialogen med Boverket och Socialdepartementet.

UngBo-initiativet

För att säkerställa långsiktiga resultat av projektet har UngBo 12 formulerat ett »UngBo-initiativ« som konkretiserar både det enskilda och gemen-samma ansvaret hos bostadsmarknadens olika ak-törer. För att öka byggandet av bostäder för unga kan staten exempelvis utreda möjligheterna till för-enklingar av plan- och bygglagen, kommunen kan slopa parkeringsnormen och byggherrar kan i stör-re utsträckning bygga hyreslägenheter. Förhopp-ningen är att samtliga av projektets samarbetspart-ners och intressenter ska underteckna initiativet och att det får genomslag såväl i Malmö som i övriga landet. Man står inför en stor utmaning där Malmö har tagit första steget för att förbättra bo-stadssituationen för unga. Nu hoppas vi att resten av Sverige följer efter.

Hannah Wadman, medarbetare UngBo 12

[email protected]

UngBo 12-utställningen tilldrog sig uppmärksamhet från unga som deltog i debatterna och workshoparna under de fyra utställningsveckorna. Här paneldebatt under utställningen. Foto Johan Hansson.

Det uppmärksammade »Sveriges minsta hyreshus« på Strandvägen fick stort genomslag i media. Niklas Laurin guidar bostadsminister Stefan Attefall på UngBo 12-ut-ställningen. Foto nedan Anja Wolf.

PIM3 2012.indd 7 2012-12-12 16:15:18


ÖP2012

– en översiktsplan för en ny tid

Inom kort kommer ett förslag till ny översiktsplan för Malmö att gå ut på utställning. Då finns det möjligheter att lämna synpunkter på förslaget.

Malmö står inför flera svåra utmaningar i fram-tiden. Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser för alla. Staden ska kun-na växa men med minsta möjliga påverkan på mil-jön – lokalt och globalt. Översiktsplanen spelar här en viktig roll genom att som strategiskt dokument fungera som vägledning och stöd för kommunala beslutsprocesser på olika plan. Översiktsplanen kan också fungera som inspiration för andra aktörer – statliga, privata och ideella – att medverka i att for-ma Malmös framtid.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson skriver i sammanfattningen av planförslaget:

Malmös förvandlingsprocess har kretsat kring stads-utveckling och miljöfrågor. Nu blickar vi in i en ny tid, två decennier fram i tiden – nya mål ska formu-leras och en ny berättelse har sin startpunkt. En ny berättelse om Malmö måste utgå från Malmöbor-na med fokus på den gemensamma potentialen, den kollektiva kunskapen, det sociala kapitalet. Därför måste staden hänga samman i alla delar.

Vi ska öka rörligheten genom att skapa intressanta målpunkter i hela staden, bryta barriärer och möjlig-göra en integrerad bostadsmarknad. Arbete, skola och bostad är grundläggande förutsättningar för alla.

Det nya näringslivet önskar en stad som kän-netecknas av multifunktion, flexibilitet, idéutbyte och öppenhet. Det kan omsättas till hur vi formar staden med stadsrum som understödjer attraktivi-tet och möten. Städerna är möjligheternas plats där koncentrationen av människor genererar innovation och ekonomisk tillväxt.

Inriktningen på att växa inåt och att bygga Mal-mö tätare innebär en möjlighet att läka samman stadens olika delar, att fylla i med det som sak-nas och att göra det med den nya berättelsen som grund. Då kan rumslig organisation bli en del i framtidens drivkrafter kring miljö och social håll-barhet. En möjlighet som vi måste lyckas med. Vi kan bara göra det i samverkan – tillsammans med gemensamma mål.Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

[email protected]

Dock säger Konjunkturinstitutet i sin senaste prog-nos om konjunkturläget, från augusti 2012, att den svenska tillväxten just nu försvagas och att en åter-hämtning på arbetsmarknaden dröjer. Detta bidrar till att utvecklingen i byggbranschen bromsas och att bostadsbyggandet just nu går trögt över hela landet – Malmö är inget undantag. Priserna på bo-stadsrätter i Malmö har dessutom, enligt maklar-statistik.se, sjunkit något sedan juni.

Antalet bostäder som byggstartades i Malmö under årets andra tertial kunde noteras till 452 stycken, där drygt hälften fanns i de två projekten Finn 1 i Hyllie och Kaninen vid Triangeln i Cen-trum. En övervägande majoritet av tertialens bygg-startade bostäder var lägenheter i flerbostadshus, endast ett fåtal var småhus.

Sammanlagt har det under årets två första tertial byggstartats 729 bostäder i Malmö, en lägre siffra än under de senaste två årens noteringar för samma period, men betydligt bättre jämfört med botten-året 2009. Uppdelat på upplåtelseformer är lite drygt hälften av årets byggstartade bostäder hittills bostadsrätter, lite drygt en tredjedel är hyresrätter och cirka en tiondel småhus.

Förutsättningarna för att antalet byggstarter snabbt kan öka igen är fortfarande goda, efter som det finns ett väl upparbetat lager med klara detalj-planer för bostäder. Därtill kommer även drygt 500 bostäder som ej byggstartats, trots beviljade bygglov. Osäkerheten på bostadsmarknaden i Malmö ser dock ut att kvarstå ett tag till, och först när konjunkturutvecklingen stabiliseras kan bo-stadsbyggandet tänkas öka.

Från Stadsbyggnadskontorets sida bedrivs stän-digt ett aktivt bostadsförsörjningsarbete, såväl kommuninternt som i olika regionala samarbe-ten, för att hitta nya vägar att påverka bostadsbyg-gandet. Samarbetena sträcker sig också över sundet till Danmark och i slutet av oktober träffade Stads-byggnadskontorets medarbetare inom bostadsför-sörjningen sina danska motsvarigheter i Köpen-hamns kommun för att utbyta erfarenheter.

Tätorten Köpenhamn består precis som tätorten Stockholm av ett flertal kommuner. Köpenhamns kommun, som är den kommun Malmö stad har mest kontakt med, är den största med cirka 550 000 invånare. Trots nationsgränserna finns det flera likheter mellan Köpenhamns kommun och Malmö stad. Liksom Malmö har Köpenhamn på senare år sett en mycket kraftig befolknings-tillväxt. Medan Malmö har ökat i snitt med cirka 5 000 personer om året så har Köpenhamn ökat med cirka 10 000. Precis som i Malmö har bostads-byggandet i den danska huvudstaden inte hängt med, vilket fått till följd att befolkningen gene-rellt bor allt trängre. Det som byggs i Köpenhamn är, liksom i Malmö, kanske inte heller helt anpas-sat för många av de nya medborgarna. Köpenhamn har likt Malmö en ung befolkning och drar till sig unga som vill flytta dit.

Likheterna till trots har de danska kommuner-na i jämförelse med de svenska andra verktyg att hantera bostadsmarknaden med. Dels ser upplåtel-seformerna i Danmark annorlunda ut, med större fokus på ägarlägenheter, dels fungerar Danmarks all-männyttiga bostadsbolag annorlunda än i Sverige. Danmarks allmännytta är icke vinstdrivande och uppför bostäder till en reglerad hyra med hjälp av of-fentligt stöd. Denna typ av socialt bostadsbyggan-de saknas som bekant i Sverige, som är ett av endast tre EU-länder som inte har några bostadsbolag utan vinstkrav. Köpenhamns kommun har också möjlig-het att bestämma att var tredje bostad som byggs har denna upplåtelseform, för att på så vis försöka upp-nå ett mer socialt blandat boende i delar av staden. Danska kommuner kan utöver upplåtelseform även styra lägenhetsstorlekar på ett sätt som inte är möj-ligt för svenska kommuner. Andra delar av det dans-ka bostadsbeståndet har helt fri hyressättning, något vi inte heller har i Sverige.

Närheten till den danska huvudstaden kan ge Malmö inblick i vilka möjligheter och utmaningar som kan följa en stor stad, precis som Malmö är på väg att bli, och därför finns det mycket att hämta från den danska sidan. Besöket gav mersmak på båda sidor av sundet och det kommer att bli fler träffar framöver.

Kristoffer Arvidson, planeringssekreterare

Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

[email protected]

Byggstartade bostäder, tertial 1 och 2

365

1436

910

729

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

2009 2010 2011 2012

Bostadsbyggande i Malmö och nätverkande över sundet

Våren 2012 har inneburit en något större optimism på bostadsmarknaden, och i Malmö också en något ökad aktivitet i bostadsbyggandet, jämfört med det låga bostadsbyggandet under hösten 2011.

Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.

Bostäder och framtida planering

PIM3 2012.indd 8 2012-12-12 16:15:23


Västra Hamnen 2031 – en vision

Arbetet med projektet Uppdatering av vision, mål och strategier för Västra Hamnen pågår under 2012–2013.

Bakgrunden till projektet är att det gällande mål-dokumentet för utvecklingen av Västra Hamnen, Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen 2007, behöver ersättas med ett aktuellt och mer lätthanterligt verktyg med tydliga, förvaltnings-gemensamma strategier. Under 2011 genomfördes Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen, som ska ut-göra underlag för en uppdatering av vision och mål för Västra Hamnen.

Syftet med projektet är att skapa en gemensam målbild inom Malmö stad avseende den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen, i dialog med markägare och allmänhet. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Gatukon-toret och stadsdelsförvaltning Centrum deltar i projektets styrgrupp och projektgrupp.

Målet är att alla tjänstemän som arbetar med Väs-tra Hamnen ska vara väl insatta i och arbeta mot den gemensamma målbilden. Målbilden ska skapa tyd-liga förutsättningar för alla aktörer i Västra Hamnen och arbetet med den fortsatt framgångsrika utveck-lingen av området ska underlättas. Hållbarhetsas-pekter ska tydligt integreras i alla delar av den fort-satta utvecklingen av Västra Hamnen.

Projektet ska resultera i ett värdeprogram för hela Västra Hamnen, inklusive Universitetsholmen. Processen omfattar bland annat workshops med projektgruppen, en idédiskussion med styrgruppen och förvaltningsdirektörerna samt dialog med all-mänhet och byggherrar.

Ett dokument ska vara färdigt i juni 2013 och efter en kommunikationsfas avslutas projektet i september/oktober 2013.

Kristina Nilsson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret,

Malmö stad

[email protected]

Västra Hamnen

– lärdomar och erfarenheter

Boken Västra Hamnen – lärdomar och erfaren heter utges i samarbete mellan Malmö stadsbyggnads-kontor och Arkus förlag i februari 2013. Väs-tra Hamnen i Malmö är ett av nutidens mest spännande och framåtsyftande projekt för håll-bar stadsutveckling. Under de drygt tio år som gått sedan den succéartade starten med Bo01 har Västra Hamnen fortsatt utvecklas och visa upp ständigt nya exempel på hållbarhet. Området röner stort nationellt och internationellt intresse och besöks årligen av mängder av yrkesverksamma, politiker och andra intresserade.

Efter Bo01 publi-cerades boken Bo01 hållbar framtidsstad – lärdomar och erfaren-heter (Formas förlag 2005) i en svensk och en engelsk upplaga och den ersätts nu med den bredare Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter. Bo01 hållbar framtidsstad – lärdomar och erfaren-heter har varit mycket uppskattad som gåva och i utbild ningar och det har länge efter frågats en upp-daterad version som omfattar hela Västra Hamnen.

Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter har fem teman:

1. Stadsplaner och arkitektur2. Process och verktyg för hållbar stadsutveckling3. Innovationer, tillväxt och hållbar ekonomisk

utveckling4. Energi, trafik, avfall och teknik5. Västra Hamnen och Bo01 i Malmö och i världen

Författarna är forskare, konsulter, fackjournalister och andra nyckelpersoner för Västra Hamnens pla-nering, framväxt och nuläge. Liksom i Bo01 håll-bar framtidsstad – lärdomar och erfarenheter ges en nyanserad och värderande bild, som kan tjäna som inspiration för andra projekt inom hållbar stads-utveckling. De fördjupande faktarutorna ger in-blickar i hur livet i Västra Hamnen gestaltar sig, i särskilt intressanta projekt, i energibalansen, ut-märkelser och priser med mera.

Lotta Hansson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

[email protected]

Ny infopoint på Västra Hamnen

Nytt från Västra Hamnen

Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter

Redaktör Bengt Persson

Utgiven i samarbete med Malmö stad

I oktober 2012 öppnade Mötesplats TT på Västra Hamnen. Mötesplats TT i Turning Torso Gallery är en plats för information om Turning Torso, en introduktion till stadsutvecklingen i Västra Ham-nen och en avslappnad miljö där man kan mötas och ta en fika.

Här kan man fördjupa sina kunskaper om stads-miljön i Västra Hamnen, en miljö som väcker in-tresse över hela världen både för sin arkitektoniska kvalitet och sina hållbara lösningar.

Mötesplatsen är till för alla besökare till Västra Hamnen och Turning Torso – såväl fackbesökare, turister, skolor och nyfikna som dagligen stannar till för att titta på Turning Torso, och som gärna vill veta mer om huset och dess sammanhang.

Nu har Malmö stad och HSB skapat en miljö där alla frågor får svar och där man också kan väcka in-tresse för samtida och framtida stadsutveckling i resten av Västra Hamnen.

Mötesplats TT är ett samarbete mellan HSB och Malmö stad. Green matmarknad står för drif-ten av lokalen. Testbedstudio arkitekter har utfor-mat Mötesplats TT. Öppet kl 8–22 dagligen.

Göran Rosberg, senior advisor Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

[email protected]

Mötersplats TT hade vernissage den 31 oktober arrangerad av Göran Rosberg, Senior Advisor på Malmö stad, och Henrik Krantz, fastighetschef HSB Malmö. Foto Elisabet Corengia.

PIM3 2012.indd 9 2012-12-12 16:15:31


Vår värld står inför stora utmaningar. Vårt behov av ljus, kraft och värme måste vägas mot miljöhän-syn och en växande befolkning. Det betyder att vi måste lära oss att producera, distribuera och konsu-mera energi på ett effektivare sätt. Denna föränd-ring måste ske hela vägen från kraftverken in i våra egna vardagsrum.

Vem har sagt att ett hållbart boende inte kan vara bekvämt? Eller snyggt för den delen. Vi gav arkitektfirman Hauschild+Siegel en riktig utma-ning. Att skapa ett hus med tilltalande och modern arkitektur som ger sina invånare ett bekvämt och högkvalitativt boende, och där E.ON:s lösningar för minimal energianvändning, egen energiproduk-tion och avancerad energistyrning skulle kunna ut-nyttjas till fullo. Under hösten 2012 skulle huset stå färdigt.

Åtta hyresbostäder

med framtiden i sikte

Resultatet blev Hållbarheten – ett fyravåningshus med åtta etagelägenheter mitt på Västra Hamnen, på bekvämt avstånd från både hav och stad med egen trädgård, ett självbevattnande orangeri i var-dagsrummet och tillgång till både bastu och mo-tionspool. Att bastun drivs med biogas, att solfång-arna på taket värmer växterna i orangeriet och att elbilen väntar vid laddningsstationen på garage-uppfarten gör ju inte saken sämre. Här behöver inte de boende välja mellan bekvämlighet och hän-syn till miljön.

Sveriges bekvämaste forskningsmiljö

För att vi ska lösa framtidens energiutmaningar krävs engagemang från alla från oss som energibo-lag till dig som utnyttjar el och värme i din vardag. De boende i Hållbarheten är i allra högsta grad en del av lösningen. Tack vare det unika energi-

Hållbarheten – framtidens boende är redan här

styrningssystemet kan de styra och minimera sin egen förbrukning av el och värme, utan att behöva minska på komforten.

Men ett enda hus räcker förstås inte i omställ-ningen av världens energisystem. Ett viktigt mål med Hållbarheten är att utveckla och testa lösning-ar som vi sedan kan använda i många fler bostäder i framtiden, såväl befintliga som nya. Därför kom-mer också Hållbarhetens energisystem och lägen-heternas invånare att följas av både E.ON och fors-kare från Lunds universitet. Resultaten kommer att ge värdefull kunskap om hur framtidens nya bostä-der bör se ut, men även om hur vi skulle kunna an-passa de som redan finns. De boende är med andra ord med och formar framtidens boende.

En viktig del av forskningsprojektet är att testa vilka energilösningar som verkar mest lovande för framtiden. Därför har vi valt lite olika sätt att värma upp och ge el till Hållbarhetens lägenheter. Fyra av bostäderna i huset kommer att värmas upp med fjärrvärme, två med biogas och ytterligare två med eldrivna värmepumpar. Allt för att vi ska kunna jäm-föra för- och nackdelar olika typer av alternativ.

El och värme direkt från ditt eget tak

Dessutom har huset en alldeles egen energiproduk-tion. På taket finns solfångare, solceller och till och med ett vindkraftverk. Energin som produceras här blir till värme, varmvatten och el till husets bostäder, men kan också säljas tillbaka till E.ON och därmed minska boendets energikostnader ytterligare.

Men vi har också utvecklat mer ovanliga lös-ningar för att producera och lagra energi. Husets batteri laddas från produktionsenheterna på taket och ger el när det är vindstilla och mörkt. Över-skottsvärme från ventilationssystemet tas till vara och med en inbyggd generator blir till och med hissen en del av husets energiproduktion.

Energilösningar

som ger ökad komfort

Husets innovativa energilösningar ger Hållbarhe-ten funktioner som inte bara är positiva för mil-jön utan som också ger de som bor där en bättre boende kvalitet. På husets baksida finns en gemen-sam motionspool och en bastuanläggning som värms med biogas och energi från solfångarna på taket. Komfort med gott samvete alltså. Vi utnytt-jar också husets uppvärmningssystem till inno-vativa extrafunktioner, som gasuttag för grill, terrass värme och gasbrasa i vissa av bostäderna. Fjärrvärmeslingor håller garageuppfarterna is- och snöfria om vintern.

Avancerad energistyrning

I Hållbarheten utvecklar vi Sveriges mest avance-rade system för energistyrning. Men det viktigaste verktyget är ändå individen.

Hållbara energilösningar handlar inte bara om att tillföra el och värme så klimatsmart som möj-ligt. Att minimera och effektivisera energikonsum-tionen i bostaden är minst lika viktigt. Därför är

E.ON har byggt Hållbarheten – åtta klimatsmarta etagelägenheter i Västra Hamnen. För tio år sedan var vi på E.ON

med och gjorde Västra Hamnen till en hållbar stadsdel, med ett nästan självförsörjande energisystem. Nu är vi redo

för nästa steg, med vårt mest ambitiösa projekt inom hållbart boende någonsin. Vi kallar det Hållbarheten. Andra

skulle kalla det framtiden.

Med en surfplatta kan de boende se och styra sin energi-åtgång och komfortnivå.

Kök respektive vardagsrum i någon av de åtta lägenheterna varav fyra kommer att värmas upp med fjärrvärme, två med biogas och ytterligare två med eldrivna värmepumpar.

PIM3 2012.indd 10 2012-12-12 16:15:39


Hållbarheten försett med Sveriges kanske mest avan-cerade system för att mäta och styra energianvänd-ning. Varje bostad har upp till sextio mätpunkter, som ständigt ger information om temperatur och förbrukning. Ner till minsta lilla eltandborste, om du vill. Och med vårt analysverktyg i en surfplatta kan de boende se och styra sin energiåtgång och komfortnivå precis som de vill ha det.

Medvetenhet som märks i plånboken

För de boende i Hållbarheten kommer energimed-vetenhet att löna sig. Vi inför nämligen ett unikt system med timmätning för el och fjärrvärme. Det innebär att priset blir högre när belastningen på nätet är störst och lägre när energianvändningen är mindre, på natten och mitt på dagen till exempel. Det kan enkelt utnyttjas genom att låta energistyr-ningssystemet, per automatik, köra diskmaskinen eller ladda elbilen under dessa tider.

Enkelt att använda

– både hemma och borta

Man behöver inte vara energiexpert för att bo i Hållbarheten. Systemet har förinställda program som håller ett bekvämt klimat när de boende är hemma, drar ner temperaturen när de är på jobbet och sätter hela hemmet på sparlåga när det är dags för semester. Det enda som behövs är några enkla knapptryckningar på surfplattan. Via en smartphone kan systemet styras även när de boende inte är hemma och se till att bostaden är redo när de kommer hem från jobbet eller resan. Och om någon t.ex. skulle glömma att stänga av strykjärnet innan de gick hemifrån kan detta kon-trolleras via mobilen för att på så sätt stänga av på distans.

Att leva hållbart handlar om mer än bara hur du bor. Hur du tar dig till jobbet till exempel? I Sverige står transportsektorn för mer än 40 procent av koldioxid-utsläppen. Därför var det själv-klart för oss att även integrera hållbara transportlösningar när vi utformade Hållbarhetens kon-cept. Att bidra till en ökad an-vändning av bilar och andra for-don som drivs med el eller gas är en viktig del av vårt arbete med att bygga ett hållbart samhälle.

Ladda elbilen

direkt i garaget

De boende i Hållbarheten dispo-nerar över antingen en el- eller gasbil där varje bil har egen par-keringsplats och laddnings-station, antingen i det egna garaget eller strax utanför huset. Precis som allting annat i Hållbarheten styrs laddningen av energisystemet. Anledningen till att vi har både biogas- och el-bil är att vi ska kunna utvärdera erfarenheterna av olika alternativ för fossilfria transporter. På sikt pla-nerar E.ON att utveckla utnyttjandet av Hållbar-hetens fordonspark på flera sätt, som att låta el-bilarna bli en lagringsplats för husets elproduktion till exempel.

Maria Swartling-Jung, Communication Manager E.ON

[email protected]

Illustrationer Hauschild+Siegel architecture.

Visionsbild av Hållbarheten, som håller på att färdigställas mitt i Västra Hamnen under december 2012.

Hållbarheten ligger ett stenkast från Stapelbäddsparken, som är ett gott exempel på socialt hållbar omvandling av det gamla industriområdet till ett modernt bostadsområde.

PIM3 2012.indd 11 2012-12-12 16:15:51


På betongtaket står ett gäng akademiker och fryser i snålblåsten. Några lutar sig över det låga räcket och blickar ut över Västra Hamnens senaste bostadsom-råde Fullriggaren, som spejare i en mastkorg.

– Det känns alltid så ansvarsfullt att gå ut och titta så-här – och sen skjuta från höften, säger Eva Kristensson.

Hon är universitetslektor på SLU i Alnarp och en av de forskare som under en dag ska bidra till uppföljningen av det byggprojekt som breder ut sig under oss. Hon utvecklar sin kommentar:

– Det vi säger måste tolkas som en slags snabb bild, en magkänsla som man går efter.

Tvärvetenskaplig favorit i repris

Konceptet är kopierat. För precis tio år sedan sam-lades ett annat gäng forskare här i Västra Hamnen, den gången för att kommentera projekt för att för-sörja Bo01-området med 100 procent förnybar, lokalt producerad energi. Precis som nu kom fors-karna från olika discipliner för att tillsammans med projektledare och andra »praktiker« utvärdera in-vesteringsprojekt drivna av Malmö stad.

– Det visade sig vara ett väldigt bra arbetssätt när vi jobbade i de lokala investeringsprogrammen. Jag tror att man behöver jobba tvärvetenskapligt kring hållbar stadsutveckling, säger Per-Arne Nils-son, avdelningschef på Miljöförvaltningen, som var med vid de första vandringarna.

Gator för kräftskivor

Forskarna diskuterar sig fram genom duggregnet.– Det är svårt att säga om det här är rätt stom-

me för att skapa ett stadsliv där folk stannar hem-ma på helgen för att det ordnas kräftskiva på går-den, säger Eva Kristensson.

– Det stora problemet med Västra Hamnen är transporterna, menar Gunnar Blomé, lektor i fastig hetsvetenskap på Malmö högskola.

Han menar att gatorna till området redan är un-derdimensionerade.

– Det ska in ganska många till som ska bo här, tillägger han.

Catharina Sternudd, biträdande lektor i arkitek-tur vid Lunds universitet svarar honom.

Forskarvandring – att tanka av forskare

God koppling mellan forskning och verkliga investeringsprojekt är en förhoppning när praktiker och forskare ger sig

ut för vandrande utvärdering. – Det är en möjlighet att samtala med kloka människor med olika utgångspunkter,

säger Lena Eriksson, projektledare på Miljöförvaltningen.

– Lösningen är inte att göra det lättare för dig att ta bilen. Man måste våga tro på att om vi gör det behändigt med alternativen att cykla och åka kollektivt, så får vi en rimlig situation. En satsning på kollektivtrafik ökar framkomligheten för bilister, därför borde man inte behöva ställa en grupp mot en annan. Det är konstigt att man inte gjort större satsningar, säger hon.

Nytankar projekten

Efter bil- och cykelfärd till andra sidan stan ger forskarna sina synpunkter på ett kommande pro-jekt – en förtätning i området Botildenborg i syd-östra Rosengård.

– Uppfriskande nytänk att bygga i mindre exklu siva områden, tycker Gunnar Blomé.

Diskussionen kretsar kring hur man uppnår god miljöstandard och samtidigt håller nere byggkost-naden.

– Vi letar kostnadseffektiva åtgärder, och det kom upp en del idéer kring energiförsörjning och annat, säger Lena Eriksson, projektledare för det investeringsprogram där förtätningen är en del.

Vad tar du vidare till projektet? – Jag vill gärna fördjupa frågan om miljöåtgärder i förtätningsprojektet genom en workshop där både forskare och andra experter deltar.

Hur vetenskapligt är det att bjuda in forskare såhär kort, en dag?

– Den här dagen handlar om att få in nya per-spektiv och feedback på om vi är på rätt väg. Meto-den kan förhoppningsvis också ge idéer till forsk-ningsprojekt och leda till starkare band mellan forskning och praktik, svarar Lena Eriksson.

Generande bra idé

Det skymmer, och deltagarna samlar ihop regn-jackor och tankar.

– Det är roligt att kunna bidra med något inför ett kommande projekt, menar Bernadette Kiss, doktorand på Internationella miljöinstitutet i Lund.

Hennes kollega Åke Thidell håller med. – En generande bra idé, konstaterar han.

Forskarvandringar

Forskarvandring är en metod för tvär-

vetenskaplig uppföljning av pågående

investeringsprogram. De användes i Miljö-

förvaltningens arbete med de lokala investe-

ringsprogrammen i samband med Bo01, och

nu i nya projekt i Västra Hamnen och Rosen-

gård.

Under en dag vandrar forskare och »prakti-

ker« runt i de berörda områdena och disku-

terar projekten med utgångspunkt i aktuella

frågeställningar.

Forskarna deltar obetalt och oberoende, och

Miljöförvaltningen dokumenterar.

Årliga forskarvandringar planeras inom de

pågående projekten fram till 2014.

Investeringsprojekten

Två investeringsprojekt besöktes under

dagen. Båda medfinansieras av medel från

Delegationen för hållbara städer, som har

fokus på minskning av utsläpp av växthus-

gaser samtidigt som ett helhetsperspektiv

ska tas på hållbar utveckling.

Fullriggaren, den senaste utbyggnadsetap-

pen i Västra Hamnen, är tänkt att bli Sveriges

största samling av passiv- och lågenergi-

hus, innehållande bostäder, förskola och kon-

torslokaler. Utöver sådan energieffektiv ny-

produktion ingår åtgärder som individuell

mätning av varmvatten och värme, bilpool,

solfångare, urban vindkraft och klimatsmart

grönska. Fullriggaren leder till minskade ut-

släpp av minst 939 ton CO2-ekvivalenter per år.

I Botildenborg, i Rosengårdsfältets östra del,

planeras för nybyggnation av 60–80 småhus.

Syftet är att utveckla en ny modell för urban

förtätning med stark lokal förankring, öppen

dialog och kompetensutveckling av vuxna

arbetslösa.

Cinna Gärdenfors, projektsekreterare Miljöförvaltningen,

Malmö stad, [email protected]

Fullriggaren är den tredje utbyggnaden i Västra Hamnen. Målet är att förena det bästa ur erfarenheterna från Bo01 och Flagghusen.

Sex praktiker och lika många forskare från olika discip liner guidades runt i Fullriggaren av projektets hållbarhetssam-ordnare Johan Larsson (svart jacka i mitten av bilden).

En grönytefaktor på 0,5 är tänkt att bidra till attraktiva miljöer för social samvaro och hållbar livsstil.

PIM3 2012.indd 12 2012-12-12 16:15:57


Det är aldrig helt lätt att veta vem man ska kon-takta i en kommun när det gäller företagsfrågor. Var och en som någon gång i livet funderat på att till exempel starta ett litet café har säkerligen mött många konstiga begrepp när de börjat fors-ka i vad som behövs för att dra igång verksamhe-ten. Vi gissar att både begreppet »fettavskiljare« el-ler om man skulle vilja ha en liten trevlig skylt ovanför dörren att »Riktlinjer för skyltar på allmän plats. Skyltar betyder här även affischtavlor, vepor, flaggor mm«, kan bli en utlösande faktor till att ge upp hela projektidén!

Det är en bred bemanning som samlas i lotsen varje dag, där specialister från Fastighetskontoret, Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Näringslivs-kontoret och Stadsbyggnadskontoret finns på plats. Vissa dagar deltar också en representant för sociala resursförvaltningen (tillståndsenheten).

Självklart måste alla följa gällande bestämmelser. Men är det liktydigt med att det behöver uppfattas som krångligt av en enskild företagare? Detta fråga-de vi oss för drygt ett år sedan.

Under året som gått har vi förberett oss en hel del och i september startade Företagslotsen som nu vill underlätta företagens kontakter med kom-munen. Under perioden september till och med november har cirka 300 ärenden hanterats.

Den största förändringen som Företagslotsen medfört är att vi idag sitter samlade rent fysiskt i ett rum. Där har vi tillgång till kompetens från alla de förvaltningar som är involverade i att ta hand om de frågor och ärenden som företag har hos kommunen.

Här ligger mycket av finessen med hela arbets-sättet. För att vi på ett snabbt och professionellt sätt ska kunna ta hand om företagens spörsmål så behövs det ofta samarbete över gränserna.

Alla vinnare när förvaltningar möts– Företagslotsen guidar dig rätt

»En fråga kan synas relativt enkel, men vänta bara tills kommunen har satt tänderna i den!« Detta är en synpunkt

som väl någon gång har yttrats av en frustrerad företagare som inte fullt ut förstått eller uppskattat den

kommunala processen.

Näringslivet kan ha enkla frågor som visar sig ha komplexa sammanhang. Enligt regelverket kan det vara så att frågan måste hanteras av mer än en för-valtning. Många av frågorna som rör informa-tion om staden, regler, tillstånd etc. som kommer till lotsen går nu att lösa direkt per telefon eller via mail. Litet förenklat kan man säga att i stället för att låta företagaren själv söka och lägga samman svar från olika håll och göra det till ett komplett pussel så presenterar vi nu direkt en färdig origami-figur.

Det finns också frågor där andra aktörer måste involveras innan verksamheter kan sättas igång eller drivas. Det kan röra VA-frågor, energi, räddnings-tjänst, polistillstånd, finansiering eller rådgivning i annan form. Då kan Företagslotsen hjälpa till med att informera om och hänvisa till aktörer med an-svar för dessa frågor.

En fråga vi ännu inte kommit i mål med är att göra det möjligt att ta emot spontana personliga besök från företagare som vill diskutera sina frågor muntligen med representanter från kommunen. Fördelen är att det ger bättre möjlighet att disku-tera och stämma av så att alla förstått frågorna rätt. Vi ser fram mot att jobba även med denna fråga framöver!

Agneta Möller, näringslivsutvecklare Stadskontoret,

Malmö stad

[email protected]

Gratis rådgivning för små och medelstora

företag som vill göra affärer över Öresund

Sedan flera år tillbaks finns ett informa-

tionscenter, Öresunddirekt på Storttorget

i Malmö, som ett samarbete mellan olika

myndigheter i Öresundsregionen. Det är

till för alla som funderar på att jobba, bo,

studera eller göra business på andra sidan

sundet.

Nu finns det också möjlighet för de små

företagen i Öresundsregionen. Här finns de

så kallade Öresundsrådgivarna som kommer

från Köpenhamns Erhvervsservice, Företags-

lotsen på Malmö stads näringslivskontor och

Nyföretagarcentrum Öresund.

Varje tisdag eftermiddag klockan 13–16

finns de på plats för att ge råd och coacha

företag från Skåne och Själland som behöver

hjälp med att räta ut de frågetecken de har

inför start av ny verksamhet på andra sidan

Öresund. Det är ett komplement till den

myndighetsinformation som redan finns

på Øresunddirekt från Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan, Länsstyrelsen Skåne och

Skatteverket, som dagligen har personal på

plats.

Så här långt har ett 30-tal verksamheter

fått hjälp. Sedan starten i höstas har alla

de bokade tiderna för rådgivning varit

intecknade, men det finns också goda

möjlig heter för spontana besök, säger

projekt ledaren Inga-Lill Lellky. Projektet fort-

sätter nu med stöd av Länsstyrelsen Skåne

och Region Skåne Näringsliv under våren

2013. Malmö stads kommer att finnas på

plats med del tagare från Företagslotsen för

att göra det så enkelt som möjligt att föra

vidare frågor som berör olika förvaltningar

inom kommunen.

Sebastian Månsson, Näringslivskontoret och Thomas Ohlsson, Gatukontoret i diskussion om ett ärende.

Företagslotsen startade i september 2012.

PIM3 2012.indd 13 2012-12-12 16:16:05


– Vi barn har viktiga saker att säga till er som be-stämmer! Det var det samlade budskapet när elev-erna i klass 5 på Kirsebergsskolan presenterade sina förslag för Sege parks framtida utveckling. Upp-åt fyrtio politiker, planerare, arkitekter och strate-ger och andra tjänstemän från Malmö stad kom till stadshuset den 1 juni 2012 för att lyssna och ge feedback till förslagen.

Eleverna presenterade sina förslag för att göra Sege park mer levande och tilldragande. De fokuse-rade mycket på att det skulle finnas något att göra i parken för alla olika åldrar. Viktigt för eleverna var också att olika aktivitetsnivåer skulle ges utrymme så att man kunde använda ytorna oavsett om man ville spela fotboll eller sitta och ta det lugnt. En del elever föreslog ett lånesystem av leksaker och spel som skulle kunna lånas i en kiosk och andra hade tillverkat ett set med lånecyklar som var tänkta för alla boende i området. Andra förslag som presen-terades var odling på taken, skogsträdgård med fruktträd, dricksfontäner och en parkourbana.

– Vad har varit bäst med att arbeta med detta? undrade en av åhörarna. – Att få ha egna idéer, sva-rade eleverna, och att få säga vad vi tycker och vill.

– Vad vill ni elever göra med det här nu? frågade en annan åhörare. Svaren från eleverna var många:

– Vi vill att förslagen ska gå igenom så att Sege park blir bättre.

– Jag vill att det ska bli bättre i parken för alla, att det ska bli fint.

– Jag vill komma tillbaka när jag blir äldre och se hur det ser ut!

– Det skulle vara kul att ta några av våra idéer, och att kunna komma tillbaka senare och se att åh, det har vi varit med och byggt!

– Vi som arbetat med Urban X hoppas att de tjänstemän som kom för att lyssna tar till sig bar-nens förslag i den fortsatta planeringen, sade Åsa Hellström, miljöförvaltningen, projektledare för Öresundsklassrummet.

Presentationen på stadshuset var avslutningen på en vår fylld av workshops och uppgifter kring Sege park, där eleverna har lärt sig mer om stads-planering och fått verktyg att uttrycka sina idéer och tankar. Miljöförvaltningen har under våren 2012 startat upp satsningen Urban X, som en del av projektet Öresundsklassrummet*. Syftet är att utveckla pedagogik kring arkitektur och stadsut-veckling och att få in barn och ungas perspektiv i stadsplaneringen. Miljöförvaltningen driver Urban X tillsammans med stadsdelen Kirseberg, Malmö stads pilotstadsdel för lärande för hållbar utveck-ling. Under vårens process med Kirsebergseleverna i Sege park har även Stadsfastigheter på Serviceför-valtningen varit en aktiv samarbetspartner.

Det pedagogiska upplägget för Urban X i Malmö har utvecklats av tjänstemän på miljöförvaltningen som arbetar med lärande för hållbar utveckling, med input från pedagogerna och arkitekterna på Köpen-hamns kommuns verksamhet By X. By X är ett för-valtningsöverskridande kompetenscenter som arbe-tar med att engagera barn och unga i Köpenhamns hållbara utveckling. Målet är att ge de unga reellt in-flytande på den närmiljö de växer upp i och att ta fram värdefull kunskap om barn och ungas använd-ning av staden. Genom workshops som kopplar design- och innovationsprocesser med pedagogiska metoder, stärks de ungas handlingskompetens och förståelse för komplexa problemställningar. Delta-garna arbetar med riktiga case, exempelvis ändringar av ett befintligt område i staden.

Vårens arbete med eleverna på Kirsebergssko-lan har varit ett sätt att testa hur Malmö stad kan arbeta med barns och ungas perspektiv i stads-planeringen. Under hösten har miljöförvaltning-en fortsatt att lyfta frågan genom att organisera se-minarier och förankra tankarna bakom Urban X. Miljö förvaltningen planerar att under 2012 och 2013 fortsätta testa och utveckla metodik och for-mer för Urban X genom att genomföra nya delta-

garprocesser för barn och unga i Kirseberg och Väs-tra Hamnen. Förhoppningen för framtiden är att alla förvaltningar i Malmö stad som arbetar med planering skulle kunna ha en gemensam funk-tion som fokuserar på barn och ungas delaktighet i stadsplaneringsprocesser.

– Barns perspektiv på utformningen av det offentliga rummet är värdefullt för hela staden. Alltför ofta utgår stadsplanering och arkitektur från vuxnas behov trots att en barnvänlig stad är en stad som är trevlig för alla, säger Lari Pitkä-Kangas (kommunalråd, mp) efter att ha lyssnat till elever-nas presentation i stadshuset. Läs mer och se på filmer om Urban X, Öresunds-klassrummet och By X på: www.oresundsklassrum-met.eu och www.by-x.dk

Helena Persson, projektsekreterare Miljöförvaltningen

[email protected]

Urban X – barn och unga i stadsplaneringen

Urban X är en pilotsatsning för pedagogik kring arkitektur och stadsutveckling,

som Malmö stad genomför under 2012 inom ramarna för Öresundsklassrummet.

* »Öresundsklassrummet – Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle« är ett treårigt projekt (2010–2013) med cirka 300 högsta-dieelever och 28 lärare i Malmö, Lund och Köpenhamn. Syftet är att stärka den vardagliga integrationen i Öresundsregionen och att ut-veckla sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Projektet delfinansieras med en miljon euro av Europeiska regionala utveck-lingsfonden genom Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Elever presenterar sitt förslag för grönaxeln i Sege park.

Eleverna arbetar med sina modeller. En modell över två innergårdar i Sege park. Foton Miljöförvaltningen

PIM3 2012.indd 14 2012-12-12 16:16:11


Platserna ska stimulera till roll- och rörelselekar och innehålla material som barnen kan undersöka och påverka. Temalekplatserna är mycket populära och det är inte ovanligt att barngrupper besöker lekplatser i andra stadsdelar än den egna. Safari för modiga, ett besök i sagans värld och en resa genom vårt solsystem är några exempel på temalekplatser-nas fantasifulla miljöer.

Den första temalekplatsen – Djurlekplatsen – uppfördes i Beijerspark, Kirseberg 1997. På djurlek-platsen kan barn botanisera bland djur och växter i en grön, vacker park. Sedan dess har Malmö be-rikats med ytterligare 19 fantasifulla temalekplat-ser med teman som vatten, musik, rymd, saga och äventyr.

Specialbyggda attraktioner

Lekplatserna som har ett genomfört tema ska med-verka till att väcka barns leklust och nyfikenhet och kunna fungera långsiktigt. Temalekplatserna skall kännas mystiska samtidigt som de skall vara trygga och vackra. Platserna ska stimulera till roll- och rörelselekar och innehålla material som barnen kan undersöka och påverka

Temalekplatserna innehåller oftast inga vanliga lekredskap; de är unikt skapade platser där land-skapsarkitekten i flera fall har arbetat tillsammans med en konstnär.

Lekplatserna gjordes inledningsvis för att passa de lite äldre barnen. Populariteten bland förskole-barn gjorde att lekplatserna för några år sedan bör-jade byggas för att även passa de yngre barnen.

Malmös temalekplatser – när benen är fulla av spring

Malmö stad pionjär

Malmö stad är pionjär på området och starten var den inventering som gjordes på 80-talet av kom-munens samtliga lekplatser.

Inventeringen visade att många av Malmös lek-platser var i mycket dåligt skick. De flesta hade byggts under 60- och 70-talen och var slitna och i några fall dessutom undermåliga med hänsyn till säkerheten.

Under den här perioden kom dessutom forsk-ningsrapporter som betonade barns lekbehov, sär-skilt av natur- och fantasilekar.

I samband med detta väcktes tanken att inte en-bart nöja sig med att renovera de slitna lekplatser-na. Tjänstemän på Gatukontoret ville tänka nytt och arbetade fram ett lekplatsprogram där det bland annat formulerades vad en bra lekplats ska innehålla.

– Vi bestämde oss för att skapa unika tema-lekplatser som skulle stimulerar till roll-, fantasi- och rörelselekar, berättar Caroline Larson, land-skapsarkitekt på Gatukontoret.

Populära utflyktsmål

I dag är Malmös temalekplatser väl spridda över staden. Tanken är att det i varje stadsdel ska finnas minst en temalekplats som är exklusiv och har ett alldeles speciellt innehåll.

Lekplatserna är omåttligt populära; det visar inte minst det stora intresset från allmänheten, de många studiebesöken från andra svenska kommu-ner och från utlandet.

Ett 20-tal av Malmös kommunala lekplatser har unika, specialbyggda

attraktioner som följer ett visst tema. Målsättningen är att lekplatserna ska

väcka barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasi genom att presentera

spännande och nya lekredskap.

Barn, föräldrar, grupper från fritids och förskolor förflyttar sig gärna från de egna kvarteren för att besöka en ny temalekplats.

–Vi hade aldrig kunnat drömma om vilken succé temalekplatserna skulle bli. De är utflyktsmål i sig själva och spelar till och med en viktig roll i stadens integrationsarbete, eftersom barn tar sig till stadsdelar som de annars inte skulle besöka, säger Caroline Larsson.

Fortsatt satsning

Gatukontoret kommer att fortsätta sin satsning på temalekplatser. De närmaste åren kan vi bland annat se fram emot en trädgårdslekplats i Gyllins trädgård, en ny lekplats i Pildammsparken, en Öresundslekplats och en fågellekplats i Tygelsjö.

Annika Blomquist, informatör Gatukontoret, Malmö stad

[email protected]

Äventyrslekplatsen. Foto Tomaz Lundstedt.

Sagolekplatsen. Foto Jenny Leyman.

Skogslekplatsen. Foto Tomaz Lundstedt.

PIM3 2012.indd 15 2012-12-12 16:16:22


Projekt på gång

Bostäder vid Beijerskajeni Västra HamnenPlanarbete har påbörjats för 100 nya lägenheter och cirka 11 000 kvm till nya kontorslokaler på fastig-heten Trollhättan vid Beijerskajen i anslutning till Södra Varvsbassängen. Här kommer även Malmö högskola få nya lokaler. Viss bebyggelse kommer att bevaras, så som ett befintligt kontorshus och ett parkeringshus på fastigheten Trollhättan 6 ut mot Nordenskiöldsgatan.

Byggherre: Skanska Öresund ABoch Skanska Nya Hem

Kontor blir ny förskola

Kontorslokaler i de historiska byggnaderna på Bas-tionen Carolus, vid Malmöhusvägen, granne med Malmöhus slott ska förvandlas till förskola.

Bastionens förskola kommer kunna ta emot totalt 130 barn. Utelekytan blir totalt 2 284 kvm, vilket ger 25,4 kvm per barn. Personalstyrkan beräknas till 15 förskolelärare och 8 barnskötare samt en kock.

Närheten till museum, slottsträdgården, parker och bibliotek kommer att utnyttjas på bästa sätt som en naturlig utökning av förskolans egna ute-lekyta.

Byggherre: StadsfastigheterArkitekt: NewLine Arkitekter

Ny detaljplan för del av

kv. Gäddan i Västra Hamnen

Ny plan är ute på samråd för kvarteret Gäddan i Västra Hamnen. Planen ger möjlighet att för-ändra delar av kvarteret till ett område med blan-dad kvartersbebyggelse, som innehåller bostäder, kontor, service och en förskola. Syftet är också att omvandla Citadellsvägen till ett attraktivt kajstråk genom att biltrafiken flyttas norrut till Neptuni gatan, som omvandlas till en huvudga-ta med plats för kollektivtrafik. Planområdet om-fattar Neptunigatan mellan Gibraltargatan och Skeppsbyggaregatan.

Planen ger möjlighet att bygga cirka 150–200 lägenheter. Av dessa lägenheter avses 40–70 stycken bli hyresrätter och resten bostadsrätter.

Byggherre: Skanska Öresund AB,LeoPharma AB samt Diligentia

Arkitekter för bostäder: Kanozi Arkitekteroch Metro Arkitekter

Arkitekt för kontor: Nyréns Arkitektkontor, Metro Arkitekter och Tema arkitekter

187 nya bostäder i Västra Hamnen

På kvarteret Sjöjungfrun i Västra Hamnen kom-mer MKB att bygga 187 nya bostäder samt tre–fyra lokaler fördelade på två huskroppar.

Kvarteret Sjöjungfrun som ännu bara är ett arbets namn ligger mellan Stora Varvsgatan och Kockumsparken nära Word Trade Center Malmö.

Beräknad byggstart december 2012 och planerad inflyttning första halvåret 2015.

Byggherre: MKB Fastighets ABArkitekt: Juul & Frost Arkitekter

PIM3 2012.indd 16 2012-12-12 16:16:29


Bostäder och verksamheter planeras,

fastigheten Gjuteriet 21 i Limhamn

Ny detaljplan på gång för fastigheten Gjuteriet 21 i Limhamn. Det huvudsakliga syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bygga bostäder, men även att möjliggöra för till exempel verksamheter och kontor. Planen innebär även att järnvägsområdet väster om bostadskvarteren blir en park.

Planområdet rymmer cirka 150 lägenheter. Området delas av en lokalgata i två kvarter. Byggnads-höjden varierar mellan tre och sex våningar och i det nordvästra hörnet föreslås ett tiovåningshus.

Mot hörnet Limhamnsvägen -Packhusgatan och mot platsen framför det höga huset planeras det för kontor eller handel i botten-våningarna.

Byggherre: KlövernArkitekt: Fojab Arkitekter

Nytt kontorshus, granne

med Kockums huvudkontor

Ny detaljplan för del av fastigheterna Gängtappen 1 i Västra Hamnen är antagen i Stadsbyggnadsnämn-den. Den nya planen gör det möjligt att uppföra ett nytt kontorshus som blir granne med Kockums huvudkontor.

Byggnaden är på cirka 8 600 kvm och varierar i höjd för att möta befintlig och kommande planera-de hushöjder i omgivningen. Det nya kontorshuset planeras bli 7–10 våningar högt, de översta våning-arna är till en del indragna, detta skapar bland an-nat vindskyddade takterrasser.

Gestaltningsprincipen bygger på en glasad fasad som knyter an till Kockumshusets enkla öppna och slutna fasad. Den runda formen accentueras genom diagonala element. För att skapa ett levande uttryck under dagens alla timmar så är den inte helt slät som glasfasader ofta är. På så sätt skapas ett skuggspel när solen når fasaden. I de mer utskju-

tande delarna placeras solceller som hjälper till att generera energi till byggnaden. Nattetid accentue-ras formerna av fasadbelysning.

Fasaden utförs som en s k dubbelskalsfasad. Ett ventilerat utrymme mellan den yttre och den inre

fasaden hjälper till att minska byggnadens energi-användning. Målsättningen är att göra byggnaden miljöcertifierad enligt de senaste standardkraven.

Byggherre: Wihlborgs Gängtappen 1 ABArkitekt: Arkitektbyrån Design

PIM3 2012.indd 17 2012-12-12 16:16:35


Medborgare bidrar med förslag

Sedan 2007 har Kirsebergs stadsdelsfullmäktige er-bjudit möjligheten att lämna medborgarförslag om förändringar och förbättringar i sin stadsdel. För-slagen behandlas i stadsdelsfullmäktige och skickas till ansvarig nämnd om stadsdelen inte själv har be-slutsrätten. Medborgarförslagen kan lämnas in via nätet eller i pappersform.

Några aktuella exempel

1. Förslag på en anslagstavla och dess placering med information om aktiviteter i stadsdelen.

2. Förslag på förbättring av skolgård – från skolans elever.

3. Förslag på konstgräsplan i stadsdelen (anläggs nu).4. Förslag på ersättningsplantering av nedblåst träd

– beslut i tekniska nämnden att ersätta trädet.

Läs mer om medborgarförslag: http://www.mal-mo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Kirse-berg/Medborgarkontoret/Medborgarforslag.html

Annette Larsson, projektledare

Kirsebergs stadsdelsförvaltning

[email protected]

När man pratar om hållbarhet i samhället, kom-mer man oundvikligen fram till att man måste väga samman flera aspekter. Om man bara satsar på klassiska miljöfrågor – ekologin – så tappar man andra viktiga delar. Många gånger övergår diskus-sionens »man« till ett »vi«, som formulerar vad håll-barhet kan vara. Och att vi, enskilda människor, kan lära oss hur vi ska göra.

Lärande i Kirseberg

Sedan 2010 har Kirseberg varit en pilotstadsdel för lärande för hållbar utveckling med riktade medel från Kommunstyrelsen. Miljöarbetet fick växa till ett helhetstänkande kring hållbar utveckling, att ha ekologi, ekonomi och social utveckling i balans. De viktiga miljöombuden på arbetsplatserna studerar hur deras verksamhet påverkar hållbarheten i stads-delen och i världen tillsammans med sina arbetsle-dare och arbetskamrater. Utåtriktade arrangemang bjuder in boende för synpunkter och kanske lös-ningar. Utmaningen är ofta att hitta frågorna – och kanske värderingarna – som synliggör de arbets-områden och samband på lokalplanet som behöver förbättras för att uppnå balans.

Det finns inget enkelt svar – detta är en lärande process som sker under tiden som vi arbetar med en fråga. Ju fler som deltar, från många håll och många nivåer, och lämnar sina synpunkter, desto bättre blir bilden och kunskapen om hur stads-delen kan utvecklas. Ifrågasättandet triggar igång fantasin och nytänkandet. Det är ett förfinings-arbete och samarbete som ständigt pågår.

Några konkreta insatser för lärandet i Kirseberg:

• Hållbar stadsutveckling – Sege park är ett case inom Urban Transition Öresund, ett transnationellt samarbete över sundet. Hur utvecklar vi planprocesser, medborgardialo-

ger, finansieringsmodeller för ett framtida hållbart stadsutvecklingsarbete?

• Naturvetenskap för små barn – hur möter vi det? Med exkursioner, samarbete med akade-min och utbildning av pedagogerna som kan svara på barnens frågor. Pedagogerna utveck-lar sin egen dokumentation samt reflekterar över sitt eget lärande och yrkesutveckling.

• Kirseberg Runway – Gör din egen outfit – från second hand, omsytt, återanvänt! Om konsumtion, livsstil och möjligheter för tonåringar att välja mer hållbart.

• Program – biblioteket erbjuder löpande program där alla i stadsdelen kan lyssna, ut-föra eller delta i olika aktiviteter, som lär ut något, visar på alternativ eller helt enkelt ger en härlig upplevelse.

• Samarbete med museet för de små barnen – förskolans pedagoger och museets peda-goger utvecklar tillsammans besökskoncept för de små barnen; upplevelser som ger refe-renser för framtida lärande i grundskolan.

• Upptäcktskarta – i samarbete med Miljöför-valtningen gjordes en karta för främst mel-lanstadiebarn om att upptäcka sin stadsdel ur historiskt och hållbarhetsperspektiv.

• Hållbar vård och omsorg – miljö- och kost-ombud går stegvis igenom sin verksamhet i syfte att bygga in smarta rutiner i vardags-arbetet som baserar sig på hållbarhet. Målet är att utveckla en certifieringsstandard för hållbar vård och omsorg.

Läs mer:http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stads-delar/Kirseberg/Stadsdelsforvaltning/Larande-for-hallbar-utveckling.html

Stadsdelsomvandling i Kirseberg– att lära sig förnya och omvandla en stadsdel

Malmö har de senaste åren tagit ett kliv framåt med många målmedvetna satsningar

för en hållbar stad. Det har bland annat handlat om urban planering, mobiliteten i

staden, ungas inflytande, smartare transporter och livsstilsfrågor.

rar med förslag

Naturvetenskap för förskolebarn. Foto Helena Hansen. Joakim Bengtsson – antikexpert på bibliotek. Foto Maria Sehlin.

PIM3 2012.indd 18 2012-12-12 16:16:43


De flesta byggnaderna är från den tid då det psykiat riska sjuk huset uppfördes på 1930-talet. Då skapades också den parkmiljö som är så karakte-ristisk för Sege park. De senaste åren har flera för-skolor och grundskolor etablerats här och några av byggnaderna har omvandlats till studentbostäder. Region Skåne har sin rättspsykiatriska klinik i Sege park och arbetar nu för att ett rättspsykiatriskt cen-trum ska vara i bruk i Trelleborg under 2016. Där-med kommer ett stort antal byggnader att frigöras för andra ändamål.

Under hösten 2012 har en projektorganisation för Sege park skapats inom Malmö stad. I organisationen ingår Fastighetskontoret, Gatukontoret, Kirsebergs stadsdelsförvaltning, Miljöförvaltningen, Stadsbygg-nadskontoret och Serviceförvaltningen. Projektet befinner sig i en uppbyggnadsfas där förvaltning-arna ska enas om inriktningen och det kommande arbetet.

En avgörande del i det pågående arbetet är att fin-na en gemensam målformulering. Vi vill utgå från de kvaliteter som området har idag och utnyttja det symbolvärde inom framför allt lokal energiproduk-tion som har skapats de senaste åren. Vi ska hantera de kulturhistoriska värdena, både byggnaderna och den gröna miljön, när ny bebyggelse ska komplette-ra den befintliga. Huvudinriktningen är att bostäder ska vara den dominerande funktionen men det ska även finnas kommunal service och verksamhetsloka-ler. Vi tror på ett blandat område.

Vi vill ta avstamp i den odlingstradition som finns i området och utveckla den till ett kännetecken för Sege park. Odlingen och parkmiljön i övrigt ska ska-pa gemenskap och underlätta möten mellan män-niskor. Den profil som Serviceförvaltningen har gett Sege park som ett experimentområde för hållbara tekniska lösningar ska vi också utveckla vidare.

Området innehåller en rad utmaningar som vi ska hantera. Det handlar till exempel om att ta ställning till hur mycket av byggnadsbeståndet som ska var kvar i kommunal ägo, vilken funktion det kulvertsystem som förbinder och försörjer bygg-naderna kan ha i framtiden och de ekonomiska

Omvandlingen av Sege park

förutsättningarna för projektets genomförbarhet. Det finns även sociala utmaningar som ska beak-tas. Sege park ligger i Kirsebergs stadsdel där ett av Malmös fem områdesprogram genomförs. Utveck-lingen av Sege park ska därför ske så att medbor-garna är delaktiga i processen.

Under 2013 ska en rad utredningar genomför-as och vi ska kommunicera projektet med Kirse-bergsborna under tiden. Mot slutet av året ska vi ha framme ett program för hur utvecklingen och utbyggnaden ska ske. Detta blir en förberedelse för det kommande detaljplanearbetet. Troligen kom-mer det inte att ske så stora fysiska förändringar förrän den rättspsykiatriska kliniken har lämnat området. Då förväntas omvandlingen ta fart och nya människor kan flytta in i Sege park.

Pernilla Andersson, projektledare

Fastighetskontoret, Malmö stad

[email protected]

kring området med utgångspunkt i hur människor ska kunna leva sina vardagsliv utifrån sina egna be-hov. Med alla människor menar jag de boende på Segevång, de som snart flyttar in till Fäladsmarken samt Sege parks framtida invånare. Förhoppningen är att det ska bli ett blandat område. Området ska kännetecknas av integrerade funktioner, bostäder, handel, verksamheter, service med mera. Dess utom ska det inom samma område skapas natur liga mötes platser som då bidrar till ett tryggt område och också ett tillåtande område där olika männi-skor och behov ryms.

Begrepp som diskuteras i samband med samman komsterna är bland annat jämställdhet, trygghet, demokrati och medborgardeltagande. Diskussionerna leder ofta till frågor som t ex hur vi skapar möjligheter för möten mellan människor, vad det är som krävs av oss tjänstemän, hur vi kan tillgodose olika målgruppers behov, hur vi kan skapa de forum där allmänheten känner att vi lyss-nar, ger återkoppling samt skapar en känsla av sam-manhang. Något som blivit uppenbart för mig under denna tid är hur den faktiska, fysiska, struk-turen spelar en avgörande roll för hur människors vardagsliv kan komma att se ut och hur de som an-svarar för den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. Viktigt i denna planering är också att det byggs in en flexi-bilitet från början så att funktioner kan förändras.

Jag reflekterar ofta över vad områdesutveckling handlar om. Utifrån min horisont tror jag det är att ge förutsättningar för att öka människors fri-het och möjlighet att leva sina liv på det sätt som de själva värdesätter. Det handlar bland annat om att öka deras valmöjligheter. Så utifrån det så måste vi i gruppen ta reda på och inhämta kunskap från medborgarna om vad det är man värdesätter och vilka möjligheter man efterfrågar.

Hur tar man reda på detta på bästa möjliga sätt? Det återstår att se.

Athansios Patsias, projektledare Kriseberg sdf

[email protected]

Malmö stad tar nu ett nytt grepp på Sege park. Det gamla sjukhusområdet,

som ägs av Malmö stad och är cirka 25 hektar stort, ligger i den nordöstra

delen av Malmö.

Omtag i Sege park – tillsammans

med områdesprogrammet!

Som en del av projektgruppen för Sege park kom-mer jag, som representant för områdesprogrammet Segevång, vara med i själva utvecklingsprocessen av området. Jag märker redan nu att det är viktigt att i dialog försöka påverka och stimulera till reflektion

Sege park ligger i stadsdelen Kirseberg, det gamla sjukhus-området som nu omvandlas till bostadsområde. Foto Sven Nykvist.

PIM3 2012.indd 19 2012-12-12 16:16:44


Västra Hamnen, Turning Torso, Malmö högskola och Stapelbäddsparken är andra. För att inte tala om Lilla Torg i mitten på 90-talet när allting bör-jade. En av de viktigaste drivkrafterna bakom den malmöitiska förändringstakten är kanske att ingen-ting är heligt i en stad som hårdhänt tvingats för-vandla sig från trist industristad till en stad med helt andra förtecken.

Ingen tid fanns att förlora när många flydde, företag avvecklades och arbetslösheten steg mot höjden. Alla möjligheter måste tas tillvara för att skapa ett bättre samhälle, en bättre stad för alla, med tillväxt och framåtanda som ledstjärnor. En aktiv stadsplanering är alltid ett viktigt instrument i samhällsutvecklingen.

Exemplen i Malmö är alltså många under en förhållandevis kort tidsperiod. Nu dags för Hyllie – en gång åkerlapp med ett vattentorn som förvand-las till en ny spännande stadsdel, eller kanske stads-centrum.

Hyllie som varumärke

Hyllie är en strategisk plats som binder samman Malmös södra stadsdelar, öppnar och bryter den fysiska isoleringen av vissa delar som kringskurits av vägar och vallar. Den gör staden rund helt en-kelt. Men framför allt ligger styrkan i kopplingen till Öresundsbron och Citytunneln som ger Hyl-lie ett oslagbart logistiskt läge också i ett Sverige-perspektiv.

Denna bakgrund och dessa förutsättningar ställer krav på visionen för Hyllie: vad vill vi med Hyllie, vad kan Hyllie bidra med för Malmö och regionen, vilken identitet ska Hyllie få, hur ska Hyllie kommuniceras i stort och smått?

Detta blev utgångspunkten för Samsyn Hyllie, som innebär ett samarbete mellan Malmö stad och de aktörer som medverkar i utbyggnaden av Hyllie. Syftet med den första etappen, som inleddes 2007, var att skapa den identitet för själva platsen, som kunde bära både kommunikation och marknads-föring i framtiden.

Att skapa identitet, och ett varumärke för en plats, liksom för vilket bilmärke eller företag som helst, är vad många länder, regioner och städer runtom i världen lägger ner stora resurser på. Det handlar om konkurrens, att skapa en plats i männi-skors medvetande för inflyttning, företagsetable-ringar och investeringar.

Varumärket är ju något som sitter i våra huvu-den; den bild, de känslor eller associationer vi har.

Vi kan känna att varumärket innehåller samma värderingar som vi själva vill stå för, att det hjälper oss uttrycka vår personlighet eller att det förstärker vår självbild. Vi kan genom varumärket identifiera oss själva, vilken grupp vi vill tillhöra och vilka känslor vi vill uttrycka.

Då fungerar resonemanget också mycket tydligt i vårt val av plats, stad eller stadsdel. Barcelona eller

Det var en gång ett vattentorn …

Manchester? Västra Hamnen eller Möllan? Malmö eller Lund. Eller kanske Hyllie?

Förutsättningar och vision

Det inledande arbetet om Hyllie innebar att kart-lägga alla de förutsättningar som angav ramen för Hyllies förmåga. Stadsplanerare och arkitekter på Malmö stad fick ge sin syn liksom de byggherrar som stod i startgroparna. Näringslivsutveckling, in- och utflyttning, integrationen i Öresundsregionen, hållbarhet och andra aspekter bildade det trovärdi-ga fundamentet som visionen skulle stå på.

Då, liksom idag, handlar det om takten i ut-vecklingen i Öresundsregionen. Jämfört med alla andra förutsättningar kan vi aldrig underskatta vik-ten av en stark, internationellt etablerad Öresunds-region. Även om vi inte är där idag, så går utveck-lingen ditåt och det är något vi aldrig kan bygga ensidigt; båda sidor av Sundet behövs.

Hyllie har styrkor och möjligheter som måste tydliggöras för att säkra en positiv utveckling och för att bidra till inflyttning av både människor och företag. Men då måste Hyllie också ges ett attrak-tivt och trovärdigt innehåll som marknaden kan förhålla sig till.

Placebranding

– en utvecklingsprocess

Placebranding, att skapa ett varumärke för en plats, eller platsmarknadsföring (vilket inte rik-tigt är samma sak) ser vi nästan uteslutande i sam-

band med redan etablerade platser, som till ex-empel Barcelona, Berlin, Nya Zeeland och Västra Hamnen. Det är en del av en förändringsprocess med specifika mål, som till exempel en ökad attrak-tivitet. Att genomföra samma process när platsen är en tom yta, en åkerlapp är en annan resa. Det kan vi snarare kalla en utvecklingsprocess i samspel med stadsplanering över lång tid.

Men hur förhåller sig platsvarumärket till pla-nering, struktur och arkitektur? Grundläggande för allt varumärkesarbete är att det du utlovar också ska levereras.

Utlovar vi mångfald och inspirerande möten för en given plats, så måste man också kunna känna och uppleva det. En plats är inte den andra lik be-roende på förutsättningarna; det är just olikheterna som är möjligheten i varje nytt utvecklingsprojekt.

Skapa hållbara värden

Bra stadsplanering ska skapa värden, ska tillföra något som ger en ny dimension, en utveckling, ett lyft. Därför blir värdeskapande stadsplanering aldrig bara linjal och datorgrafi. Ska människor vilja bo och arbeta och vara på ett ställe är det mycket som måste samspela för att skapa övertygel-sen: där vill jag vara, dit vill jag flytta! Vad människor vill göra tillsammans för sin stad kan vi bara till viss del påverka och planera. Men vi kan förstå livsstilar och värderingar ur ett när-mast beteendevetenskapligt perspektiv. Vi männi-skor värderar och väljer på olika sätt, men det är

Malmö är staden som inte nöjer sig med att världen förändras utan uppfinner sin egen framtid;

mycket är Malmö men aldrig tråkigt, skrev Heidi Avellan i Sydsvenskan för en tid sedan.

Allt är möjligt när tilltron till den egna förmågan är stark. Hyllie är ett av flera exempel i Malmö.

Startskottet har gått för bostadsbyggandet i Hyllie och planerna omfattar upp till 9 000 bostäder.

PIM3 2012.indd 20 2012-12-12 16:16:45


ingen slump att det är så. Vi kan också kartlägga större skeenden som påverkar framtiden: närings-livsutveckling, konjunkturer och annat som påver-kar platsens förutsättningar.

Dessa aspekter utgjorde basen för arbetet inom Samsyn Hyllie för hur både vision och kärnvärden skulle definieras.

Efter ett antal workshops, informella möten och tankemödor på olika håll, kunde Hyllies vision mejslas fram: en gränsöverskridande och utåtriktad plats med hela världen som arena. Tillräcklig höjd för att vara utmanande, tillräckligt konkret för att kunna uppfyllas. Både för kommunikationen och för den fysiska planeringen.

Platsen Hyllies varumärke står därför på tre värde ord:

Internationellt: Hyllie är platsen där Malmö möter Köpenhamn, mitt i Öresundsregionen. Med kommunikationen i centrum ska Hyllie vara en drivande kraft för tillväxt och utveckling av det nya Malmö – en gränsöverskridande och utåt-riktad plats med hela världen som arena.

Positiv respektlöshet: Hyllie är ett resultat av malmö itiskt entreprenörskap, som under drygt ett decennium förvandlade Malmö i grunden. Hyllie fullföljer Västra Hamnen, högskolan, Turning Torso och den nya attityd som nu är malmöitisk: ingenting är omöjligt!

En hållbar upplevelse: Malmö prioriterar miljö och hållbar utveckling, vilket kommer till uttryck i Hyllie i samspel med både ekonomisk och social hållbarhet. Hyllie är platsen för en mångfald av upplevelser ur det varaktiga perspektivet – en hållbar upplevelse för positiva människor.

Klimatkontrakt Hyllie får miljöpris

Den 22 november tillkännagavs priset vid en

ceremoni på Berns i Stockholm inför 900 del-

tagare. Kommunalråd Anders Rubin var no-

minerad som representant för kontraktet och

priset hämtades av Katarina Pelin, förvalt-

ningsdirektör för Miljöförvaltningen, Malmö

stad. Det är tredje året i rad som byggtidskrif-

ten Betong delar ut pris för årets miljöinsats

på betongområdet. Tre kandidater var nomi-

nerade till Årets Miljöpris. Vinnaren utsågs ge-

nom röstning på tidskriftens hemsida och

flest röster föll på Malmö och Hyllie.

– Malmö stad har fått många priser för saker

vi har gjort. Detta pris får vi för vårt holistiska

synsätt i arbetet att utveckla Hyllie till

Öresundsregionens klimatsmartaste stads-

del. Det är givetvis mycket glädjande och

hedrande, men också uppfordrande för oss,

säger Anders Rubin, kommunalråd (S).

Motivering: Hyllie ska bli Öresundsregionens

klimatsmartaste stadsdel. I klimatkontraktet

för Hyllie är målet att energiförsörjningen till

100 procent ska bestå av förnybar eller åter-

vunnen energi senast 2020. Visionen för Hyllie

finns undertecknat i det klimat kontrakt som

ingicks mellan Malmö stad, VA SYD och E.ON

i februari 2011. Byggnaderna ska minimera

användandet av energi när andelen fossila

bränslen är som högst i energiproduktionen.

För att klara denna utmaning måste byggna-

den optimeras för att utnyttja sin värmelag-

rande förmåga maximalt. Betongens bygg-

fysikaliska egenskaper kommer här att ha en

avgörande betydelse. Dess goda förmåga att

vara självreglerande kommer att utnyttjas och

även dess goda värmelagrande förmåga.

Om Klimatkontraktet

I februari 2011 undertecknade Malmö stad, VA

SYD och E.ON ett klimatkontrakt för Malmös

största utvecklingsområde Hyllie som ska bli

Öresundsregionens klimat smartaste stads-

del. Målet är att energiförsörjningen ska bestå

till 100 procent av förnybar eller återvunnen

energi 2020. Hyllie blir grönt från grunden.

Energilösningen baseras på kretslopp och

avfall behandlas som en resurs. Den energi

som behövs är förnybar eller återvunnen och

mycket är lokalt producerad på plats. I Hyllie

kommer människor via smarta nät aktivt

kunna påverka sin egen förbrukning, produ-

cera energi själva och dessutom få betalt för

överskottet. Här kommer man ta ut energi när

den är förnybar och priset är lägre och mini-

merar förbrukningen av dyr reservkraft.

Boplats Hyllie

Att bo i Hyllie är en annan sak än att besöka Arenan, Mässan eller nu Emporia. Kommunikatio-nen måste därför konkretiseras utifrån varumärkes-grunden och det övergripande varumärkeslöftet: »En gränsöverskridande och utåtriktad plats med hela världen som arena.«

Andra etappen av Samsyn Hyllie innebar en ut-veckling av varumärkesarbetet för att direkt koppla det till boendet och boendemiljön. En gemensam grund för både Samsyn Hyllie och de enskilda bo-stadsprojekten behövdes för att kunna konkretisera livsstil, sammanhang, mervärden budskap:

Det är spännvidderna som formar livet i Hyllie. Från hästryggen direkt in i aftonklänningen. Från flyget direkt till cykelrundan. Från arbete framför datorn till gemensamma ansträngningar i stadsodlingen. Lantis på deltid helt enkelt.

Spännvidderna ger utrymme för individuali-tet och småskaliga uttryck. Upplevelsen av stads- och grönrummen markerar den mänskliga skalan och underlättar kontakter och relationer.

Hyllies spännvidder inbjuder till aktivitet, rörlighet och en prestigelös blandstil som lämnar invanda mönster och normer bakom sig. En ny del av Malmö som älskar att utmana och över-raska.

Ett annat liv helt enkelt.

En gång ett vattentorn på åkerlapp, nu en spän-nande, utmanade plats som kommer att göra skill-nad för både Malmö och regionen! Men nu börjar jobbet!

Björn Olsson, varumärkesstrateg Marks & Brands AB

[email protected]

I Hyllie smälter stadsbebyggelsen samman med landsbygden vilket ger stora vinster för livskvaliteten.

PIM3 2012.indd 21 2012-12-12 16:16:45


Emporia har slagit upp portarna

Placeringen är i Malmös mest expansiva stads-del Hyllie, mitt i Öresundsregionen. Emporia är det första shoppingcentret i Sverige som miljöcerti fieras enligt BREEAM. Högst uppe på Emporia finns en unik takpark som är öppen för allmänheten. Parken utgör förutom en magnifik utkiksplats också en väsentlig del i Emporias miljö-strategi. Cirka 25 000 besökare beräknas besöka Emporia varje dag och de 3 000 anställda gör Emporia till en av Malmös största arbetplatser.

Gästerna kan äta och dricka på varje vånings-plan. Ett mattorg är placerat ovanför Havsentrén i väster, här finns sex restauranger med plats för to-talt 600 gäster. För tidiga gäster finns ett helt nytt brittiskt koncept, som heter Frukostklubben. På våningen ovanför Bärnstensentrén finns en Coffee Lounge med en miljö för fika och internetsurfing.

Sveriges första

miljöcertifierade shoppingcenter

Emporia är det första shoppingcentret i Sveri-ge som miljöcertifieras enligt BREEAM. Det-ta innebär att Emporia kommer att arbeta med att ta ett helhetsgrepp om miljö- och hållbarhetsfrå-gorna, och fokusera på frågor om energi, miljö-ledning, hälsa och välbefinnande, transporter, vat-ten, material, avfall, markanvändning samt ekologi och för oreningar. En viktig pusselbit i Emporias miljöarbete är takparken. Förutom att erbjuda en magnifik utsikt över Öresund och Malmö så har det gröna taket också många tekniska och miljö-mässiga fördelar. Det dämpar buller, fördröjer dag-vatten och minskar på så sätt behovet av dagvatten-system. Dessutom isolerar taket bra och minskar på så sätt energibehovet. Taket blir en del av den este-tiska upplevelsen samtidigt som det gröna taket tar upp och binder föroreningar, vilket bidrar till mil-jön i Hyllie.

BREEAM är det mest utbredda systemet för miljöcertifiering i Europa. Hittills har över 200 000 byggnader certifierats. I nuläget finns ett trettiotal projekt som ska certifieras i Sverige, och Emporia är ett av dessa.

Vad är BREEAM?

• BREEAM är en internationell miljöcertifiering av byggnader där fokus ligger på miljö- och hållbarhetsfrågor med målet att minska hela byggnadens miljöpåverkan.

• Använder ett enkelt poängsystem som är öppet, flexibelt och lätt att förstå.

• Bygger sin bedömning på evidensbaserad vetenskap och forskning.

• Ger riktlinjer för utformning, byggande och förvaltning av byggnader.

• Definierar och kvalitetssäkrar certifiering av stabil byggteknik.

Mer information finns på http://www.sgbc.se/

Här finns en internationell atmosfär, ett komplett utbud av butiker och ett

utvecklat servicekoncept. På den totala ytan av 93 000 kvadratmeter samsas

shopping, mat, konst och design fördelat på tre våningsplan. Dessutom finns

11 000 kvadratmeter reserverade för kontor.

Arkitekt

Emporia är ritat av Wingårdhs arkitektkontor. Trots en period av finansiell oro, kalla vintrar och regniga somrar har byggandet löpt enligt plan sedan produktionsstarten i februari 2008.

Konst som utmanar

Utanför och inne på Emporia kommer besökar-na kunna ta del av fem konstverk. De är utval-da av curatorn Claes Söderquist, och samtliga verk är tänkta att ta tag i både arkitekturen och besöka-ren. Den holländske konstnären Joep Van Lieshout har skapat en sex meter hög bronsskulptur med titeln Ekvilibrist. Statyn välkomnar besökarna vid Havsentrén. Utanför Bärnstensentrén kommer 93 pollare att skärma av trafiken. Men de är också ljus-konstverk skapade av de finska konstnärerna Petteri Nisunen och Tommi Grönlund. Väggen mot cykel-parkeringen är utformad av den finska konstnären Silja Rantanen. Motivet är en italiensk by som först målats av i olja. Fragment av målningen har sedan förstorats och folierats på glaset.

Inmonterade i nischer på plan 2 och 3 sitter verk av den norska unga fotografen Signe Maria Andersen. Ljusa, vertikala remsor som dansar mot matt svart och mörker kan beskådas på väggen mellan Emporia och parkeringshuset. Här har Malmökonstnären Per Mårtensson skalat upp en variant av sin typiska målning i ett gigantiskt format.

Takparken

De böljande kullarna är formgivna för att skapa skyddade platser för lek, evenemang och avkopp-ling. Vegetationen är anpassad till topografin: karg sedum på toppen av kullarna och frodigare växtlig-het i de skyddade dalarna däremellan. Takparken ska vara tillgänglig för alla. Man kan därför nå den direkt från Hyllie Stationsväg via den stora trappan och snedbanehissen.

Kontor i en nyskapande miljö

Emporia blir förutom en shoppingdestination också en plats för kontor. Högst upp precis ovan-för Bärnstensentrén på våningarna fyra, fem och sex finns 10 700 kvadratmeter reserverade för kon-torslokaler. Här kan hyresgästerna välja mellan att blicka ut över havet eller det myllrande folklivet på Hyllie stationstorg, och samtidigt ha tillgång till hela Emporias utbud av shopping och service.

En av Malmös största arbetsplatser

3 000 personer arbetar på Emporia – det gör köp-centret till en av stadens största arbetsplatser. De flesta är anställda av de olika butiker och restau-ranger som finns på Emporia. Själva centrumled-ningen består av 13 personer.

Ägareförhållanden

Steen & Ström Sverige AB driver idag 42 köpcen-trum i Norge, Sverige och Danmark med en sam-manlagd årsomsättning på 39 miljarder SEK. I Sverige äger de tio centrum och har flera pågående utvecklingsprojekt. Steen & Ström ägs sedan 2008 av det franska köpcentrumbolaget Klépierre (56,1 procent) och den holländska pensionsfonden ABP (43,9 procent). Klépierre driver 374 köpcenter, av dessa är 274 köpcentrum direktägda av bolaget. Bolaget finns i Skandinavien och i ytterligare 10 länder i Europa och är Europas näst största köp-centrumbolag. ABP är ett av världens största pen-sionsbolag och förvaltar över 250 miljarder euro.

Lotta Hansson, informationsassistent


[email protected]

Den s k bärnstensentrén med de formgjutna glasskivorna. Bild Steen & Ström.

Blomstertorget med de växtbeklädda lianerna. Bild Steen & Ström.

PIM3 2012.indd 22 2012-12-12 16:16:55


Holma, som ingår i stadsdelen Hyllie, är ett viktigt område när Hyllie och resten av staden ska växa ihop. Målsättningen är att stärka grannskapet mellan olika områden och boendeformer. Det är en stor utmaning när byggen från olika tidsepoker och med olika upplåtelseformer ska växa samman.

Stadsdelen Holma byggdes i mitten av 1970- talet. Här finns både bostadsrätter och hyres rätter och området kännetecknas idag av de stora bilfria ytor-na och av de grönskande gårdarna. Holma har idag cirka 1 600 bostäder i flerbostadshus där tre- och åtta våningshus dominerar, två tredjedelar består av hyresrätter ägda och förvaltade av MKB Fastighets AB och en tredjedel av bostadsrätter, Riksbyggens bostadsrättsförening Malmöhus 24.

Under 90-talet tog MKB initiativ och gjorde en stark insats med »självförvaltning«, där hyresgäster-na mot ersättning själva fick ansvara för sina gårdar

Holmastan – The Europan City

och gemensamma miljöer, förslaget slog väl ut och är idag etablerat som möjlighet för de boende.

Holma-Kroksbäck är ett av Malmö stads fokus-områden i de så kallade »områdesprogrammen« där social hållbarhet och fysiska strukturer är i fokus under en tidsperiod om fem år.

Holma har i dag fått en annan fysiskt placering i och med utvecklingen av nya Hyllie och Citytun-neln. Området är inte längre en sista utkant utan är en centralt placerad stadsdel i södra Malmö. I an-slutning till Kroksbäcksparken planeras Malmös nya badhus. Man har cirka tio minuters prome-nad till City tunneln och lika långt till norra Eu-ropas största shoppingcenter – Emporia. Oavsett om man väljer cykel, lokalbuss eller bil ligger city bara cirka 10–15 minuter bort. Närmsta citytunnel-station ligger i Hyllie och därifrån når man enkelt hela Öresundsregionen.

Riksbyggen och MKB, som är långsiktiga sam-hällsutvecklande byggherrar i Malmö stad, ingick för två år sedan ett samarbete om att utveckla och förtäta delar av Holma; en del som idag består huvudsakligen av parkeringsplatser för boende i Holma och allmänna, mestadels ospecificerade om-råden. Området ligger i direkt anslutning parallellt med befintlig bebyggelse och parallellt med Pil-dammsvägen, en av Malmös entréer, som på 10 minuter slutar vid Malmö Opera i centrum.

Efter att ha tagit fram en vision för sitt samarbete kom möjligheten att vara med i arkitekt-tävlingen Europan 11. Den elfte tävlingen i den största arkitekttävlingen i Europa där de tävlande får vara maximalt 40 år gamla.

Malmö stad välkomnar

arkitekttävlingen Europan

Malmö stad, MKB Fastighets AB och Riks-

byggen är tillsammans värdar för den stora

arki tektur- och stadsplaneringskonferensen

Europan Forum of Sites i Malmö i januari

2013. Europan är en europeisk arkitekttäv-

ling för arkitekter under 40 år. Tävlingen

hålls vartannat år, och den omgång som

nu påbörjas kallas Europan 12. Det är en

av världens största arkitekttävlingar, med

cirka 2500 inlämnade förslag på 50 tomter

i 20 euro peiska länder. Euro pan bygger på

ett inter nationellt nätverk av medverkande

länder, och ett Europeiskt samarbete är där-

för en avgörande faktor.

Under en tävlingscykel arrangeras tre stora

konferenser kallade Forum, där internatio-

nella experter, representanter för deltagande

städer och alla nationella Europanorganisa-

tioner samlas för att diskutera frågor om den

Europeiska stadens utveckling. I januari äger

Forum of Sites rum i Malmö, på inbjudan av

Malmö stad. Under två dagar kommer cirka

200 deltagare att föra diskussioner utifrån en

tematik som relaterar till olika tomterna som

ställer upp i Europan 12.

Bakgrunden till Malmö stads engagemang

i Europan är den förra tävlingsomgångens

tomt i Holma, som nu drivs vidare som

HOLMA STAN – The Europan City. Holma ägs,

förvaltas och utvecklas av MKB Fastighets AB

och Riksbyggen.

Representanter från Malmö stad utarbetar

tillsammans med MKB och Riksbyggen ett

värdeprogram för Holmastan under projekt-

ledning av Marianne Dock på Malmö stads-

byggnadskontor.

Holmastan är det nya namnet på samarbete mellan MKB Fastighets AB

och Riksbyggen, med ett kommande stort byggprojekt i området Holma

i Malmö. 1 100 nya hyresrätter och bostadsrätter planeras.

Foto på nuvarande Holma samt det område som Europan 11 omfattade (HOLMASTAN-The Europan City).

Greenish Village som var en av två, andrapristtagare i Europantävlingen.

Under hela 2011 pågick denna tävling, finansierad av MKB och Riksbyggen, och 39 förslag kom in. En internationell jury utsåg två andrapristagare. MKB och Riksbyggen har satt upp målet att om-rådets planering ska följa Europanpris-tagarnas för-slag och bli det första genomförda Europanprojek-tet – HOLMASTAN – The Europan City.

Pål Svensson, MKB, [email protected]

Håkan Samuelsson, Riksbyggen,

[email protected]

PIM3 2012.indd 23 2012-12-12 16:16:58


Malmö stadsbyggnadsnämnd 150 år

Byggnadsnämnden höll sitt första sammansträde-den 12 september 1862. Till ledamöter utsågs: Herr Kaptenen och Riddaren C. E. Bohman (ordföran-de), Stadsläkaren C. Schiött, Timmermästaren C. Haensgen, Muraremästare A. Österberg, BagareM. Möller, Handlanden Herr Consul A. Runner-ström, Snickaremästaren A. Thomsson och Hand-landen Chr. Bergh. Suppleanter blev Stadsläkaren Herr Med. Dr. Aug. Falck, Handlanden D. Hjort och Muraremästare Ch. Westergren. Till stadsar-kitekt utsågs P. C. W. Klein och till stadsingenjör förste lantmätaren G. Gustafsson.

Långt tidigare hade de första brandstadgarna innehållit de första bestämmelserna angående byg-gande och nämnden skulle vid denna tid rätta sig efter ett stort antal författningar. Två byggnadsord-ningar hade upprättats, 1828 respektive 1848. 1862 års byggnadsordning antogs några månader inn-an nämndens första sammanträde. Eftersom bygg-nadsnämndens uppdrag under ett tiotal år framåt även omfattade gatu- och vägbyggnadsarbeten, dela-des nämnden upp i två avdelningar, en för sistnämn-da arbeten och en för frågor rörande husbyggnads-väsendet. Nämnden skulle också fungera som byggnadskommitté för stadens byggnadsprojekt.

Byggnadsnämnden/Stadsarkitektkontoret hade ursprungligen sina lokaler på Rådhuset men flyttade 1917 till Kalendegatan 5. Stadsingenjörskontoret flyttade 1924 från Rådhuset till stadshuset, eller som det hette Stadens kontorshus, på Amiralsgatan.

Som kuriosa kan nämnas att tjänstemännens löner dvs stadsarkitekten och stadsingenjören var 1 000 riksdaler och för stadsarkitekten ingick också möj-ligheten till fri praktik dock ej privata uppdrag inom staden, men väl utanför och för stadsingenjö-ren arvoden som inkom efter tomträttsmätningar.

Vid denna tid var stadens bebyggelse samlad innanför kanalerna och längs de båda utfarts-vägarna, Östra och Södra Förstadsgatorna och an-talet invånare var omkring 20 000. Man skulle där-för kunna tro att byggnadsnämndens arbetsbörda inte var så betungande. I själva verket var det sna-rare tvärtom. Man sammanträdde en gång i veckan och hade stora svårigheter att få stadens invånare att följa bestämmelserna i den nya byggnadsord-ningen. Antalet byggnadsärende var få men stads-arkitektens rapporter om olovligt byggande desto flera. De som förbrutit sig inkallades till nämndens nästkommande sammanträde och förhördes med stränghet, ett system som vid grova förseelser före-kom ända fram till 1940-talet. Under det första året var det polisbetjänt Kockums uppgift att inhämta syndarna och han hade så bråda dagar att hans lön uppgick till en tiondel av stadsarkitektens.

I början av 1920-talet hade Byggnadsnämnden låtit inrätta en förste och en andre stadsingenjör där den ene var chef för mätningssidan och den andra stadsplanerare, som sedermera ändrades till stadsplanechef. Dessa tjänstemän hade var sin av-delning – mätningsavdelning samt stadsplanering. Inte förrän i början av 1970-talet, skapades stads-

byggnadskontoret (1972) med sina fyra avdelningar – Administrations-, Plan-, Stadsarkitekt- samt Stadsingenjörsavdelningen. Samtidigt skapas ock-så en övergripande chefsroll för förvaltningen – till-komsten av en stadsbyggnadsdirektör. Vid organi-sationsförändringen 1992 delades kontoret upp i två stadsbyggnadsdistrikt – öster respektive väster – där varje distrikt omfattade hela stadsbyggnadspro-cessen, den platta organisationen.

Under denna period hade kontoret två stads-arkitekter – en för varje distrikt. Denna uppdelning försvann i organisationsförändringen 2006 där man gick tillbaks till mer hierarkisk struktur med fyra av-delningar i likhet med modellen från 1972. Med sta-dens utveckling, framför allt i samband med indu-strialismen men också efter andra världskriget och 60-talets stora utbyggnad, har kontorets antal an-ställda ökat markant. Vid tiden för 100-årsjubileet 1962 hade kontoret cirka 100 anställda (20 på stads-arkitektavdelningen, inkluderade byggnadsnämn-dens kansli, och 80 på stads ingenjörsavdelningen). 2012 har kontoret cirka 200 årsarbetande.

Malmö stad har sedan stadsbyggnadsnämndens grundande mer än tiofaldigats sin befolkning och har i dag över 300 000 invånare. Delar av Öresund har fått ge plats åt hamn-, industri- och grönom-råden och staden har gått från att vara en industri-stad till en stad som funnit sin roll i det moderna kunskapssamhället. Den stadsplanering som skett under stadsbyggnadsnämndens överinseende har haft den största betydelse för stadens utveckling. Lotta Hansson, informations- Göran Rosberg, Senior Advisorassistent

[email protected] [email protected]

Malmö stads stadsbyggnadsnämnd firade under hösten 2012

sitt 150-årsjubileum som äldsta byggnadsnämnd i Sverige och

en av de äldsta av stadens existerande nämnder.

Buggnadsnämndsledamöter och tjänstemän år 1894. Stadsbyggnadsnämndens arkiv.

Byggnadsnämndens första protokoll från den 12 september 1862 från Stadsbyggnadsnämndens arkiv.

Malmös utbredning 1862 respektive 2011.

PIM3 2012.indd 24 2012-12-12 16:17:06


På marknivå i P-Malmös nya parkeringshus er-bjuds därför 1 000 kameraövervakade cykelparke-ringsplatser. Anläggningen är öppen dygnet runt och är bemannad med personal både vardagar och helger. Här finns tillgång till en lounge, toalett och dusch. Här finns också förvaringsskåp, gör-det-själv-yta där du kan göra enklare reparationer, luft-pump och realtidsskyltar för kollektivtrafik.

Anläggningen ligger i anslutning till P-Malmös kundcenter där pendlarna kan köpa kollektivtrafik-biljetter och ladda sina Jojo-kort. Samma kort används för att komma in i den låsta delen av cykel anläggningen med plats för 122 cyklar. Att abonnera på en plats här kostar cirka 80 kr i månaden och är en möjlighet för alla som vill par-kera sin cykel extra säkert och samtidigt vara säker på att alltid hitta en ledig plats.

Bike & Ride Triangeln

Den 30 november 2012 invigdes nya cykelanlägg-ningen vid Triangelns södra stationsuppgång. An-läggningen är Malmös andra, och största Bike & Ride och rymmer förutom parkering även en cy-kelbutik och verkstad samt café och avgiftsfria toa-letter. Här finns också luftpump och realtidsskyltar för kollektivtrafik.

Station Triangeln har förutsättningar att bli en av Sveriges största tågstationer. Enligt beräkningar ska stationen på sikt ha 40 000 resenärer varje dag. Många av resenärerna cyklar till stationen, vilket gör det viktigt att erbjuda bra cykelparkering nära stationen.

Bike & Ride Triangeln är en toppmodern an-läggning på bästa läge endast ett fåtal meter från

Bike & Ride

Cykelanläggningen vid Hyllie station stod klar i samband med att Citytunneln invigdes i december 2010 och är den

första i sitt slag i Sverige. Ambitionen har varit att skapa en cykelanläggning utöver det vanliga för alla pendlare som

använder den varje dag.

södra stationsuppgången. Här finns plats för cirka 2 200 cyklar, varav 240 i den låsta delen. Här kan man enkelt och säkert låsa fast sin cykel, antingen i bygelställen i främre delen av anläggningen eller i de hydrauliska tvåvåningsställen i bakre delen. I den låsta delen finns möjligheten att abonnera på en plats för cirka 80 kr i månaden.

Bike & Ride Centralen

Cykelanläggningen vid Centralstationen öppnar vintern 2013/14. Det underjordiska cykelgaraget kommer att ligga precis vid regionbussarnas nya hållplats på Centralplan. Här kommer det att fin-nas plats för cirka 2 000 cyklar, cykelbutik med verkstad och en avdelning med låst cykelparkering. Även denna anläggning kommer att vara kamera-övervakad, erbjuda luftpump, förvaringsskåp och en lounge med tillgång till dusch.

Läs mer på www.malmo.se/bikeandrideTina Giannopoulou, Gatukontoret, Malmö stad

[email protected]

Anläggningen är öppen dygnet runt och bemannad mellan 07.00–18.00 måndag till fredag och 08.00 till 17.00 lördag och söndag. Foto Felix Gerlach.

Utöver cykelparkeringen finns det även tillgång till lounge, toalett, dusch, förvaringsskåp, gör-det-själv-yta där du kan göra enklare reparationer, luft för att pumpa däcken och realtidsskyltar för kollektivtrafik. Foto Felix Gerlach.

PIM3 2012.indd 25 2012-12-12 16:17:17


Spårvagnarna rycker närmare

På uppdrag av projektkontoret Spårvagnar i Skåne har Metro arkitekter tagit fram ett montage av hur det skulle kunna gestalta sig med spårvagnstrafik i Malmö. Platsen som visas på bilden är där Davids-hallsgatan korsar Storgatan i centrala staden. Detta är en av få platser där det står klart att det inte går att separera spårvägen helt från övrig trafik. I det-ta fall är det troligt att spårvagnarna får dela plats med bussar och kanske leveranstrafik och viss be-gränsad behörighetstrafik med bil.

Detta är bara en av många frågor som har ut-retts i kommunens spårvägsprojekt det gångna året. Vi är inne i en fas där vi tar fram en förstudie, som är en beskrivning av hur det rent tekniskt ska kunna fungera med en spårväg i staden. Studien kombineras med ett planprogram, som ska visa vad spårvägen kan bidra med för andra byggprojekt och till utveckling av staden i övrig. De är lämpliga att jobba med i tät samverkan med införandet av denna nya trafikstruktur.

När du läser detta nummer av Planering i Malmö är vi i inne i en period av internremiss. Det arbets-material som nu tagits fram i spårvägsprojektet har skickats ut till de olika medverkande förvaltningar-na – Gatukontoret, Fastighetskontoret, Miljöför-valtningen, Stadsbyggnadskontoret och Stadskon-toret och dess avdelningar. Tanken med detta är att skapa ett intresse och engagemang för projek-tet genom att visa upp framtaget projektmaterial och resultat i ett tidigt skede. Samtidigt säkras en förankring på tjänstemannanivå genom att värde-fulla synpunkter och frågor lämnas till projektet. På så vis säkrar vi att tillgänglig kunskap som finns på olika ställen i kommunen kommer till rätta, före det är dags att starta det formella, externa samrå-det. Detta har vi gjort genom att bjuda in oss till avdelningsmöten hos Gatukontoret och Stadsbygg-nadskontoret, samt ett större informationstillfälle under december där även intresserade på övriga förvaltningar får ta del av läget i projektet.

Om du har några frågor eller synpunkter på ut-redningen eller på Malmös spårvägsprocess kontak-tar du…

Cecilia Eriksson, projektledare Gatukontoret, Malmö stad

[email protected],

Daniel Svanfelt, Byråingenjör Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

[email protected]

Vi skapar en mötesplats – och ett kvarter fullt av liv. Det är meningarna du möts av när du besöker webb-platsen malmolive.se. Inom Malmö stad har vi höga förväntningar på Malmö Live och det vill vi att även Malmöbor och besökare ska ha, säger Linda Herkel, kommunikatör på Malmös stadskontor.

Malmö stad kommunicerar tillkomsten av Malmö Live, Malmös nya kongress-, konsert- och hotellanläggning tillsammans med Skanska, Malmö SymfoniOrkester och hotelloperatören Clarion Hotel. Utmaningen i att vara flera aktö-rer som kommunicerar tillsammans, är att samlas kring samma målbild, förklarar Linda. Malmö Live är mer än bara en konsertsal, kongresshall eller ho-tell. Vi är Malmö Live. Ambitionen är att Malmö Live ska vara Malmöbornas andra vardagsrum, en mötesplats mitt i Malmö, en plats som du ska vilja besöka flera dagar i veckan.

Namnet sammanfattar anläggningen Det var utifrån ambitionen att skapa ett levande hus som namnet Malmö Live växte fram. Malmö Live ska bli den mest levande mötesplatsen i norra Europa, säger Linda stolt.

Linda förklarar att levande för projektet inne-bär passionerad personal, anpassning till den nyaste tekniken och blandningen av olika kulturella ut-ryck. Huset och kvarteret ska fyllas med besöka-re både dag och kväll. Att man känner att det är på Malmö Live det händer.

– Jag tycker Malmö Live är ett bra namn på an-läggningen. Det sammanfattar innehållet, både ur ett kongressperspektiv och ur ett musikaliskt per-spektiv. Namnet ger en känsla av här och nu, vilket är precis det vi vill förmedla, säger Linda stolt.

Så här skulle det kunna se ut med spårvagnar på Davids-hallsgatan. Bild Metro arkitekter.

Aktuellt i Malmö

Kommunikation under byggtiden

Linda förklarar att det aktörerna vill skapa är en positiv förväntan och nyfikenhet på Malmö Live under byggtiden. Det görs genom personligt till-tal, innovativa lösningar och tillgänglighet. Vi ska kommunicera där våra målgrupper är.

I slutet av november lanserades malmolive.se en gemensam webbplats för alla aktörer att tillsam-mans presentera Malmö Live. Snart sätts även ett informativt byggplank upp nere på arbetsplatsen och i vår öppnas ett gemensamt besökscenter.

Linda Herkel, kommunikatör Stadskontoret, Malmö stad

[email protected]

Nedan kvällsbild av konserthuset. Ovan kongressdelen och hotellet. Illsutrationer Schmidt Hammer Lassen architects.

PIM3 2012.indd 26 2012-12-12 16:17:21


Ny planchef på Stadsbyggnadskontoret

Sedan några månader tillbaka har Malmö stads-byggnadskontor en ny planchef som heter Josephine Nellerup.

Hon kommer närmast från ett uppdrag som samhällsbyggnadsstrateg i Jönköping där Josephine Nellerup bland annat ansvarat för Jönköpings stadsutveckling.

– Under mina elva år i Jönköping har jag ansvarat för ett brett stadsutvecklingsarbete från idé till genom förande, ofta med ett processinriktat arbets-sätt. Allt från att bygga parker och torg, anordna trygghetsvandringar och förvandla sargade stads-miljöer genom fastighetssamverkan, kollektivtrafik-planering, parallella uppdrag, gestaltningsfrågor, detalj planer och översiktsplaner.

Josephine Nellerup är 41 år och kommer ur-sprungligen från Ronneby. Hon är planeringsarki-tekt, utbildad på Blekinge Tekniska Högskola och har mångårig erfarenhet av nationell, regional, och kommunal planering och strategiska projektarbe-ten samt byggnation. På Stadsbyggnadskontoret i Malmö har uppdraget fokus på planarbetet.

– Precis som här i Malmö är det viktigt för mig att utgå från människan i all planering. Att ställa sig frå-gan: Hur rör vi oss genom staden och för vem bygger vi? Vad ska vi ha den här platsen till? Vill vi att våra barn ska röra sig här?

Medborgardialog under hela planeringsprocessen är också något som ligger nye planchefen varmt om hjärtat.

– Att vara stolt över sin bygd, hemkänslan, hänger ihop med hur vi bemöter varandra där vi bor. Trygg-het, öppenhet och tolerans är viktigt för det påverkar vårt beteende, till exempel i hur benägna vi är att åka kollektivt, säger Josephine Nellerup.

Steffanie Esse, kommunikationschef


[email protected]

Josephine Nellerup. Foto Bojana Lukac.

Eurovision Song Contest i Malmö

Eurovision Song Contest, ESC, i Malmö 2013 när-mar sig med stormsteg. Arbetet med att formera organisationen kring ESC pågår för fullt. En av huvudstrategierna i arbetet med ESC är att skapa ett brett evenemang som bjuder in många att delta. Malmö stad och Region Skåne ansvarar för en ge-mensam projektgrupp som tillsammans med SVT kommer att arbeta med att skapa en härlig upple-velse kring ESC.

Förutom finalen som avgörs den 18 maj i Malmö Arena arrangeras även två semifinaler och ett antal genrep här. I samband med festligheterna, som förväntas locka flera hundra miljoner tv-tittare runtom i världen, bidrar Malmö stad med samman lagt 18 miljoner kronor.

Evenemangets atmosfär ska inte bara kunna upp-levas på arenan utan i hela staden, som ska smyckas enligt ett Eurovision Song Contest-tema. Även den som inte är på plats i Malmö Arena under tävlingar-

na ska känna av glädjen. Euro vision Song Contest är också ett utmärkt tillfälle att visa upp Malmö, Skåne och regionen för resten av världen, och för att allt ska falla på plats krävs en hel del förberedelser. Bidra-get från Malmö stad ska bland annat bekosta trans-porter, lokalhyra, presscentra, volontärverksamhet och Malmös euro visionsskrud som gör musikevene-manget till en folkfest.

Ett gyllene tillfälle att sätta Malmö och Öre-sundsregionen på kartan, men också ett arrange-mang som ligger i linje med Malmös strategier att förstärkas som en eventstad, säger stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid. Ett projekt av denna kaliber, ge-nererar stora intäkter för stadens hotell, restaurang-er, nöjesliv men också handel. Förra året omsat-te besöksnäringen i Malmö hela 6,8 miljarder. Det rekordet kommer säkerligen att slås nästa år.

Göran Rosberg, Senior Advisor, Stadsbyggnadskontoret,

Malmö stad, [email protected]

Malmös arkitekturpärlor

Skånska BankenAdress: Södergatan 12

Byggår: 1965

Arkitekt: Carl-Axel Acking

Det Engeströmska palatset fick ge vika för denna kraftfullt artikulerade bankbyggnad när Skånska Banken behövde utöka sina lokaler på 1960-talet. Carl-Axel Acking, som från 1964 var professor vid arkitektskolan i Lund, bemödade sig att anknyta till och samspela med de befintliga byggnaderna

längs Södergatan. Med hjälp av studier och ana-lyser av de omgivande rikt artikulerade fasaderna har arkitekten på ett sofistikerat modernistiskt vis, utan bokstavliga formlån, anslutit till grannhusen: i skala och proportioner, i material- och färgverkan, med burspråk och djup relief. Fasadmaterialet är granit från Vånga. Innanför burspråken finns kon-ferensrum och rum för chefer. Acking ritade vid samma tid även byggnaden bredvid (Södergatan 14) för Kreditbankens räkning.

Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret,

Malmö stad

[email protected]

Aktuellt i Malmö

PIM3 2012.indd 27 2012-12-12 16:17:23


Föreställ dig en stadsdel i Malmös centrum som skapas både i medborgarnas och kulturens tecken. Du ser mångfald, småskalighet och variation i ett livligt nytt innerstadsområde med starka rötter. Ett industriområde omvandlas till ett grönt och krea-tivt område där det sociala och offentliga livet in-tegreras i det fysiska stadsrummet. Nya näringar finner sin plats i ett område där det är lätt att kom-binera arbete med ett gott liv. Boende, inflyttande och Malmöbor får det lätt att skapa lokal förank-ring och möta sina grannar i en stadsdel där den kreativa takhöjden är hög.

Arbetet med att driva Norra Sorgenfris in-spirerande planprogram steg för steg mot en ny verklighet är i full gång. Detaljplaner är under framtagande, nya projekt kommer att initieras och området håller så sakteliga på att transformeras till något nytt. För att lyckas med arbetet krävs att stad, medborgare, fastighetsägare och mark-ägare bygger staden tillsammans. Arbetet är som ni säkert vet otroligt givande men också en rejäl utmaning. Under 2012 har vi sett några modiga exempel för att testa hur detta kan göras.

UngBo 12

UngBo 12 (www.ungbo12.se), en utställning som hölls i Bussgaraget i Norra Sorgenfri, skapade en arena för dialog och samskapande för att hitta nya lösningar på ungas bostadssituation i Malmö . Staden genomlystes av unga och nya platser att bygga på hittades. I en idétävling tydlig gjordes ungas tankar kring hur unga vill bo och hur vi kan lösa de problem som finns på bostadsmark-naden. Det som normalt sätt inte kommer fram genom traditionella enkäter eller fokusgrupper blev synligt. För deltagarna blev det tydligt att hur vi ställer frågorna (och vem som ställer frågorna) har inflytande på de svar vi får.

Ur UngBo 12 har också ett initiativ utvecklats där många tunga aktörer går samman för att förbättra bostadssituationen för unga. Initiativet är samskapat av generaldirektörer, unga, ministrar, företagare, för-äldrar och universitet, etc. och är en god erfarenhet av hur nya lösningar kan skapas gemensamt av olika aktörer. Initiativet kommer att påverka hur olika ak-törer kommer att ta ansvar i förhållande till bostads-

försörjningen för unga i Malmö stad och det finns idéer för hur det kan inspirera andra städer i Sverige.

För Norra Sorgenfri som område har Malmö stad gått ut med en markanvisning i kvar-teret Spårvägen med kriterier influerade av det som kommit fram under UngBo 12. Resulta-tet ifrån denna markanvisning kommer att synligöras i början på 2013.

Svartbygget

Andra aktörer i Norra Sorgenfri filar på hur inspi-rationen ifrån UngBo 12 kan påverka delar av det som kommer att byggas i området. Lina Nilsson, en av vinnarna i UngBo 12s studentarkitekttävling, har ett konkret samarbete med Riksbyggen för att utveckla ett projekt i kvarteret Brännaren. Hennes tävlingsförslag »Svartbygget« är ett kvarter med hus i olika höjder, en öppen kvartersstruktur, med olika hustyper och lägenhetsmodeller.

Riksbyggen Skåne tycker att förslaget är intres-sant. Marléne Engström, projektansvarig på Riks-byggen Malmö, säger att dom satt igång ett sam-arbete mellan en mer etablerad arkitekt och Lina för att utveckla projektet. Engström tror att projek-tet kommer att vara unikt och tilltala unga bostads-sökande. Lösningarna i vissa av husen kommer att tilltala både unga och ensamboende äldre. Andra hus kommer att ha större lägenheter. Det är viktigt att bygga för unga, men att inte glömma bort att bygga en mångfacetterad stad. Riksbyggen hoppas på inflyttning till 2015.

Industrigatan

Ett annat utvecklingsarbete i Norra Sorgenfri är Industrigatan. Under senhösten har Gatukontoret, Kulturförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret tillsammans med kulturutövare i Norra Sorgenfri bidragit till en förstudie för Industrigatan. Som det ser ut idag kommer gatan att utvecklas i etapper med start vid kvarteret Spårvägen och Brännaren.

Vi ser att kulturutövarna i området är oerhört kreativa och verkligen har varit en tillgång i denna tidiga fas av utvecklingen av Industri-gatan. En av fördelarna med att arbeta med kulturutövarna är att dom både har expertis i kreativ utveckling och dess-utom är brukare av gatan och stadsrummet kring gatan, sä-

ger Pernilla Theselius på Gatu kontoret. Under denna idéfas har vi inte bara arbetat med gatan utan också med rummet och det som ansluter till gaturummet. Plan programmet utmanar oss att få in nya deltagare i utvecklingsprocessen och det har varit givande. Vi har fått fantastiskt många nya idé-er och vi har mycket inspiration till vår förstudie.

För att utföra planprogrammet behöver vi hitta sätt för kulturutövare att kunna fortsätta att verka i området framöver. Kulturutövarna i området är en ovärderlig resurs och det är roligt att kunna an-vända sig av deras kapacitet under utvecklings- och gestaltningsarbetet av Industrigatan säger Sharif Shawky på kulturförvaltningen. Han finns tillgäng-lig för att skapa kontakter mellan byggare, kom-mun och kulturutövare för den fortsatta utveck-lingen.

2013

Under det kommande året kommer arbetet med förverkligandet av planprogrammet att fortskrida. Många idéer kommer att tas vidare mot ett förverk-ligande. Detaljplaner för bland annat Brännaren och Spårvägen kommer att arbetas fram. Om allt går bra så kommer de första inflyttningarna ske cirka 2015.

Arbetet fortgår med att säkra att sociala- och kul-turaspekter finns med i områdets utveckling. Det speciella planprogrammet har lett till samarbeten, bland annat med andra kommuner och universitet i Öresundsregionen under projektet Urban Transi-tions (www.urban-transitions.org). I detta projekt utforskas till exempel nya typer av samarbetsformer, medborgarsamskapande, finansiering o s v.

Medborgare och föreningar uppmanas att ut-nyttja de ställen som finns tillgängliga på »kultur-kartan« som ger plats till tillfälliga arrangemang. Kanske vill någon skapa mobila odlingar, utställ-ningar eller annat. Det går bra att kontakta Norra Sorgenfris projektsamordnare Ulrika Lundquist för att utveckla era idéer och hitta platser för ert enga-gemang.

I Malmö stad ser vi fram emot nya samarbeten och ett händelserikt 2013 i Norra Sorgenfri!

Katja Wessling, strategiavdelningen,


[email protected]

Samskapande i Norra Sorgenfri

I Norra Sorgenfri avslutas 2012 i med skaparanda och 2013 ser

ut att bli ett spännande år som driver planarbetet mot förverk-

ligande.

Idéer till volymskiss av Riksbyggens svartbygge i kvarteret Brännaren. Illustration Riksbyggen.

Kulturaktörer anlitades till förstudie av Industrigatan. Foto Katja Wessling.

PIM3 2012.indd 28 2012-12-12 16:17:24


Träd som ekonomiska investeringar

De ekonomiska aspekterna av stadens träd förknip-pas oftast endast med utgifter för plantering och skötsel. Men enligt en amerikansk studie av New Yorks stadsträd visar sig stadsträden vara stora in-komstkällor för staden och säkra investeringar för framtiden.

Ett exempel är att stadsträd minskar energiför-brukningen. De träd som står intill fasader mins-kar luftströmmar in i byggnader med upp till 50 pro-cent vilket minskar värmeförluster med upp till 25 procent på vintern. På sommaren minskar trädens skuggor mängden värme som absorberas och lagras i byggda ytor. Detta innebär inte enbart ett behagli-gare klimat, utan också en minskad energiförbruk-ning som i New York värderas till cirka 300–350 kr per träd och år. I Malmö förbrukas inte lika mycket energi på att kyla på sommaren men desto mer går åt till att värma upp på vintern. I New York kommer också en större del av energin från naturgas vilket

Träd är en viktig del av Malmös stadsbild och ett Malmö utan träd kan nog

ingen tänka sig. Men trädens ekonomiska betydelse är det få som känner till.

innebär billigare el än i Sverige. Vinsterna i Malmö kan därför till och med vara större.

Minskningen av energiförbrukningen innebär också en minskning i koldioxidförbrukning, som ofta är en biprodukt vid tillverkning av energi, motsvarande drygt 100 kg per träd och år. Dess-utom binder träd koldioxid så länge de växer. Ett genomsnittligt träd binder cirka 80 kg koldioxid per år. Men träd innebär också vissa koldioxid-utsläpp i och med skötsel, plantering, och förmult-ning. Detta motsvarar cirka 20 kg per träd och år. Enligt Vägverket har koldioxid en samhällsekono-misk kostnad på cirka 1,5 kr/kg i och med klimat-förändringarnas långsiktiga och kortsiktiga effekter. Det skulle innebära att varje träd i Malmö sparar 240 kr per år i minskade koldioxidutsläpp. Uträk-ningen bygger dock på att cirka 50 procent av ener-gin kommer från naturgas vilket innebär ett något annorlunda koldioxidutsläpp än normalt i Sverige.

Om man räknar på samma sätt för kolväten, ozon, natriumdioxid, svaveldioxid och små par-tiklar som antingen undviks eller tas upp av träd innebär varje träd en besparing på ytterligare cirka 60 kr per träd och år samtidigt som luftkvaliteten i staden förbättras.

En annan stor ekonomisk fördel med stadsträd är deras förmåga att ta upp och hålla vatten. Ett genomsnittligt träd i New York tar upp cirka 5 400 liter dagvatten/år och en stor ek eller bok kan suga upp så mycket som 1 000 liter vatten per dygn. Dessutom ökar trädens rötter och förmultning jor-dens kapacitet att hålla vatten samtidigt som träd-kronor minskar regndropparnas effekt på marken vilken leder till minskad erosion. Dessa tjänster värderas i New York till cirka 400–450 kr per träd och år genom färre översvämningar, minskad erosion, högre vattenkvalitet i vattendrag och sjöar samt färre utgifter för dagvattenhantering.

Ytterligare en ekonomisk fördel med stads-träd handlar om värdet på marken som trädet står på. Träd har en förskönande effekt på ett område

och ökar också sannolikheten för människor att gå ut och prata med varandra och delta i aktiviteter, samtidigt som vandalism och kriminalitet mins-kar med mängden träd. Detta höjer områdets att-raktivitet och därmed också värdet av markens. I New York värderas varje träd ha en genomsnittlig ökning av marken det står på med cirka 600–650 kr per år. Värdeökningen sker i takt med att trädet växer vilket betyder att ett färdigvuxet träd inte innebär någon stor värdeökning av marken. Trä-det har dock ett värde i jämförelse med om det inte skulle finnas där.

Trädskötseln i Malmö kostar knappt 50 kr per träd och år. Det innebär att varje träd ger årliga in-komster och minskade utgifter värda cirka 1 700 kr. Det kostar cirka 12 000 kr på att plantera ett träd vilket då tjänas på sju år. Därefter blir träden osynliga inkomster som i Malmö med våra cirka 300 000 träd motsvarar cirka en halv miljard kr per år. Och då saknas dessutom vissa aspekter som är svåra att sätta siffror på. Exempel är effekter på psy-kisk och fysisk hälsa, kriminalitet och våld. Om vi tar ett träd som blir 50 år gammalt skulle det kosta totalt cirka 14 500 kr att plantera och sköta. Men det skulle ge intäkter och minskade utgifter värda cirka 80 000 kr. Det ger en avkastning på drygt 500 procent. Sen får inte dessa siffror ses som något facit. Mycket bygger på studier som gjorts i New York. Malmö har ett liknande men något kallare klimat, något bättre luft samt generellt minde träd än New York. Båda städerna har dock drygt 99 procent lövträd och är på många håll jämförbara. Det ger därför ändå en insikt i betydelsen av stads-träd för staden och dess invånare och visar att de är långsiktiga investeringar som bör planteras i mång-tusental.

Gustav Aulin, landskapsarkitekt Stadsbyggnadskontoret,

Malmö stad

[email protected]

Träd intill en fasad minskar energiförbrukningen.

Ett stort träd kan suga upp 1000 liter vatten per dygn.Träd höjer ett områdes attraktivitet och därmed värdet på marken.

PIM3 2012.indd 29 2012-12-12 16:17:33


Några månader tidigare hade ett första tal hållits för en betydligt mindre åhörarskara på Hotell Stockholm på Baltzargatan. Ämnet och stämning-en var laddad – man skulle som arbetare organisera sig och kräva sin rätt.

På en vägg här på Stadsbyggnadskontoret häng-de fram till för några år sedan en 100 år gammal bild av päronträdet och plattformen tillhörande café trädgården Almbacken.

En spridd, men felaktig uppgift, är att päronträ-det stod där stadshuset vita marmorfasad har en in-buktning och att det fälldes när Stadshuset byggdes i början av 1980-talet.

Almbackens café låg närmare bestämt där Stads-byggnadsnämndens arkiv ligger i dag och caféträd-gården låg där stadshuset gård nu är belägen. Fyra detaljrika foton från tidigt 1900-tal visar var det stora ståtliga päronträdet stod och hur plattformen, cafébyggnaden och detaljer på byggnaderna såg ut och man skönjar planteringarnas mjuka rund-ningar. Gamla brandförsäkringsbrev beskriver de-taljerat Almbackens café som en byggnad i ljusgult tegel och skiffertak. En annons från 1892 visar café-trädgårdens disposition med en portal vid ingång-en, som påminner om gamla ingången till Folkets park.

Kartorna från sent 1800-tal visar detta mark-område, som då var belägen en bit utanför stads-bebyggelsen. Utanför kanalen fanns bebyggelse

August Palms tal i päronträdeti Almbackens caféträdgård

En dag i slutet av februari 1882 kom fler än 600 människor till Almbackens

caféträdgård i Malmö för att lyssna på August Palm. Eftersom man inte fick

plats inomhus tvingades man flytta ut i trädgården varpå Palm äntrade

päronträdets plattform.

längs de bägge infartsgatorna, Södra Förstads-gatan och Östra Förstadsgatan samt i arbetarstads-delen Lugnet. Där Stadshuset nu ligger tog lan-det vid med ängar, hagar och enstaka hus. Gården Andrélund låg mitt i nuvarande korsningen mel-lan Amirals gatan och Bergsgatan. Ett av Malmös största och äldsta bryggerier flyttade i början av 1870-talet ut sin verksamhet från Djäknegatan mitt emot Paulikyrka, till ståtliga tegelbyggnader på en ny tomt där Torpgatan möter Föreningsgatan. Där byggdes värdshuset Almbacken med caféträdgård med »kägelbana med dertill gränsande Paviljonger, Löfsalar och Altan«. Mycket av nöjeslivet var kon-centrerat kring dansbanan. Successivt växte brygge-riet österut och tog i anspråk delar av Almbackens caféträdgård.

August Palm föddes 1849 och växte upp

i den lilla byn Fårabäck i Sallerups socken

öster om Malmö och i 15-årsåldern blev han

lärling hos en skräddare i en by utanför Hel-

singborg. Därefter drog han ut på gesäll-

vandring i Danmark och Tyskland. Att or-

ganisera arbe tare och hantverkare tog allt

mer av hans tid. När han återvänt till Sverige

1881 höll han ett stort antal tal, som lockade

stora åhörarskaror. Med hjälp av intäkter från

mötena reste han runt i hela landet.

Malmö var kring 1880-talet en ganska liten

stad med 38 000 invånare men som var på

väg att bli en expansiv industristad med stark

arbetarrörelse. I slutet av 1800-talet anlades

i Malmö landets första Folkets park, och ett

första Folkets Hus (nuvarande Ungdomens

hus på norra Skolgatan). Social demokratiska

tidningar startades, bl a August Palms Folk-

viljan och senare Arbetet. Palm sattes vid

några tillfällen i fängelse för det han skrev

om missförhållanden och om överheten.

Stellan Westerberg, arkitekt Stadsbyggnadskontoret,

Malmö stad

[email protected]

Perspektivpunkt 2. Annons 1892.Perspektivpunkt 1. Perspektivpunkt 1, hur det ser ut i dag.

August Palms päronträd och punschverandan där talet hölls.

Samma plats som den ser ut i dag.

Föreningsgatan

AndrélundsvägenN

PIM3 2012.indd 30 2012-12-12 16:17:42


Kvällen började med välkomsttal av serviceförvalt-ningens utvecklingschef Peter Lindhqvist som be-rättade den spännande historien om Malmös första botaniska takträdgård på Augustenborg. Kom-munalrådet Lari Pitkä-Kangas, MP, höll ett invig-ningstal kring Malmös gröna stadsutveckling och betydelsen av gröna tak.

Lång historia av gröna tak

– Malmö kan med all rätt kalla sig gröna tak-huvud-staden i Skandinavien. Vi har en lång historia av att bygga gröna tak och i Malmö finns över 700 stycken. Under de senaste tio åren har utvecklingen varit fan-tastisk. Det behövs i en tätare och mer klimatkäns-lig stad, säger Lari Pitkä-Kangas som har ansvar för bland annat stadsekologi och utvecklingsfrågor.

Därefter var det prisutdelning av Scandinavian Green Roof Award, som i år gick till Artipelag, Värmdö. En konsthall där grundaren Björn Jakob-son var på plats för att motta utmärkelsen.

Gripande tal

Sammankomsten avslutades med invigning av en trädgård till Peter Stahres minne. Peter var en stor

Malmö har Skandinaviens grönaste tak

Den 6 september hölls en sammankomst där politiker och visionärer inom

Gröna Tak minglade. En trädgård invigdes till Peter Stahres minne samt en

högtidlig prisutdelning från Scandinavian Green Roof Awards.

auktoritet inom dagvattenområdet. Stig Sjögren som är före detta förbundsordförande för VA Syd samt vän med Stahre höll invigningstalet. Änkan Malina Stahre höll också ett gripande framförande till sitt livs kärlek.

Gröna Tak Malmö

Malmö har över 700 gröna tak. Det första gröna taket i Malmö byggdes i början av 90-talet på köp-centret Triangelns tak. Det finns tyvärr inte kvar i dag. Det äldsta gröna taket som i dag finns att be-skåda i Malmö är Kanothusets, ritat av Gisli Krist-jansson och invigt 1996. Malmö är pionjärer inom gröna tak. I Malmö ligger den berömda Augusten-borgs botaniska takträdgård som besöks av perso-ner världen över. Trädgården skapades 1999 och är världens första i sitt slag. Scandinavian Green Roof Association är en ideell förening som har sitt säte i Malmö. Föreningens verksamhet är att skaffa kun-skap, sprida information och inspirera om gröna tak för att förbättra miljön i våra i städerna.

Peter Adamsson, serviceförvaltningen, Malmö stad

[email protected]

Gröna tak på takträdgården i Augustenborg. Ovan sedum på en tunnare beläggning och nedan högre växtlighet på en tjockare.

Tänk på en bostadskö som gör dig gladVisst är det svårt. Men Boplats Syd är annorlunda. Här söker man hyreslägenheter hos fl era fastighetsägare samtidigt genom en och samma kö. Bara det är ju så smart att man måste dra på munnen, eller hur? Hos oss fi nns hyreslägenheter från kommunala fastighetsbolag och från privata fastighetsägare i fl era kommuner. Små, mysiga studentlägenheter till lyxig nyproduktion. Registrera dig idag. Köplatsen hanterar du enkelt via våra webbsidor. Snart har du kanske fått ihop tillräckligt med kötid för en ny lägenhet. Då kan vi lova att du blir glad.

Öppettider: Mån-Tors 10-16, Fre 10-12. Besöksadress: Lejonetpassagen, Stortorget 8, Malmö. Telefontider: Mån-Fre 09-12. Telefon: 040-34 24 50. www.boplatssyd.se

Boplats Syd är en regional bostadsförmedling. Genom vår kö söker du bostad hos fl era hyresvärdar

i fl era kommuner. Det är både enkelt och rättvist.

PIM3 2012.indd 31 2012-12-12 16:17:44

Skrifter från Stadsbyggnadskontoret

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Pågående stadsutveckling i Västra Hamnen

Planer & strategier för/ Plans & strategies for Hyllie

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTORSTADSHUSE T 205 80 Malmö[email protected]

För mer information kontakta:

Maria Öhrn, tel 040 34 23 92

[email protected]

Det 4. stadsrum – værdibaseret stads-udvikling

Parkeringspolicy och parkeringsnormför bil, mc och cykel i Malmö

Malmö stadsbyggnadskontor Pr 3087

Parkeringspolicy och Parkeringsnormför bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Malmö stad

Västra Hamnen

Pågående stadsutveckling i

VÄRDEPROGRAM FÖR

MASTHUSEN

2011.06.21Stadsbyggnadskontoret

S Ö D R A

Hyllie

Information om pågående planarbete

VÄRDE-PLANERING I VARVSSTADEN

”Det gemensamma målet är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel med tydlig identitet inom hållbar och nyskapande stads utveckling.”

VÄRDEPROGRAMVÄSTRA DOCKAN

Dockan ägs av JM, Peab och Wihlborgs

Västra Hamnen

20

12

I SIFFROR / IN FIGURES

Malmö stad

rev.

se

p

1

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2012

SAMRÅDSUNDERLAG / PLANSTRATEGI

maj 2

011

Värdeprogram Västra Dockan

Värdeplanering i Varvsstaden

Västra Hamnen i siffror 2012 sv/eng

Södra HyllieSå förtätar vi Malmö!Dialog-pm 2010:2

Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Översiktsplan för Malmö 2012. Samråds-underlag/planstrategi

Värdeprogram för Masthusen

PIM3 2012.indd 32 2012-12-12 16:17:52

Documents

Planering i Malmö 2012 nr 3