Planering i Mora och Orsa

2010-2011

2

Utgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora OrsaFoto: Mora kommun, om inget annnat anges.Tryck: Centrumtryck Mora ABApril 2011

3INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Karta med aktuella planer 4Förord 5Landsbygdsutveckling 6Moras vindbruksplan 7Mora centrum 8Noret norra 10Norets östra Handelsområde 11Detaljplaner i Mora 12Orsa centrum 16Orsas översiktsplan 18Orsas vindbruksplan 19Söder om Lisselhed 20Detaljplaner i Orsa 21Grönklitt 22

4 KARTA MED AKTUELLA PLANER

FÖRORD 5

Det pågår en omfattande planering i Mora och Orsa kommuner. I Mora planeras bl.a. för ett nytt resecentrum, en ny genomfart för vägtrafiken ge-nom centrum och för nya bostäder på flera plat-ser i kommunen. I Orsa ligger fokus framförallt på skidanläggningen Grönklitt med stugområden men man vill även bygga nya bostäder i attraktiva lägen. I båda kommunerna planeras för vindbruk och för hur landsbygden ska utvecklas i strand-nära läge. I denna skrift presenteras ett axplock av de största och mest aktuella planerna i Mora och Orsa kommuner.

Den fysiska samhällsplaneringen regleras i plan- och bygglagen och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Planenheten på Stads-byggnadsförvaltningen har hand om kommunens planering och detta sker i tätt samarbete med kommunens övriga förvaltningar.

Stadsbyggnadsförvaltningen bildades den 1 januari 2011 genom att stadsarkitektkontoren i Mora och Orsa slogs samman.

Med denna skrift vill vi presentera ett urval av de mest angelägna uppgifter vi arbetar med idag. Rubriker med röd bakgrund avser Mora och rub-riker med gul bakgrund avser Orsa.

Håkan Persson, planchefApril 2011

6 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGE

Den 1 juli 2009 trädde den nya lagen om strandskydd i kraft. Grunden i den nya lagen är ett fortsatt generellt strandskydd i hela lan-det. Kommunerna har emellertid fått möjlighet att i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (även förkortat LIS). Planeringen för landsbygds-utveckling i strandnära läge ska samordnas i Mora och Orsa.

Den strandnära zonen är särskilt värdefull för djur och växter, eftersom övergången mellan land och vatten ger förutsättningar för en mängd olika livs-miljöer. Stränder är även viktiga för besöksnäring-en. Vatten är dessutom en stark attraktionskraft när det gäller boende. Attraktiva boendemiljöer kan i sin tur påverka näringslivets och företagens lokalisering.

Strandskyddet ska långsiktigt trygga att medbor-garna har tillgång till strandområden. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att tillgodose strandskyd-dets syften är det bl.a. förbjudet att uppföra nya byggnader. Det skyddade området är normalt 100 m från strandkanten både på land och i vattenområdet.

Vid dispensprövning i bygglovet eller upphä-vande av strandskydd i detaljplan inom ett LIS-område kan det få betraktas som ett särskilt skäl om åtgärden bidrar till att långsiktigt främja ut-vecklingen på landsbygden.

De kriterier som ska uppfyllas är bland annat att åtgärden långsiktigt ska bidra till positiva syssel-sättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden. Tillgången till strandområden för allmänheten och att det finns goda livsvillkor för växt- och djurlivet ska dock tillgodoses lång- siktigt.

7

De frågor som avhandlas är bl.a:

• Vindförutsättningar• Landskapets topografi och övergripande upp-

byggnad• Landskapets historiska kontinuitet• Kultur- och naturvärden• Ornitologiska värden• Turism och friluftsliv• Förutsättningar för anslutning till elnätet• Luftfartens intressen• Försvarmaktens intressen

Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med att ta fram en vindbruksplan som ska peka ut lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft.

Vindbruksplanen ger även riktlinjer för hur eta-bleringar ska utformas i de olika föreslagna områ-dena med hänsyn till bland annat natur-, kultur- och turismvärden.

Vindbruksplanen har varit utsänd för samråd un-der hösten 2010 och den kommer att bli ett te-matiskt tillägg till översiktsplanen.

Utställning kommer att genomföras under 2011.

Vindkraftverk på Säliträdberget Åke

Lin

dgre

n

MORAS VINDBRUKSPLAN

8 MORA CENTRUM

Den fysiska strukturen, det vill säga hur bostä-der, arbetsplatser, service, vägar, järnvägar och grönområden är lokaliserade till varandra, är av avgörande betydelse för möjligheterna att åstad-komma en hållbar utveckling och en god livs-miljö.

Under senare år har en mängd nya anspråk tillkommit i de centrala delarna av Mora. Det finns därför ett behov av att försäkra sig om att de olika projekten strävar åt samma håll. De projekt som ska samordnas är bl.a. Genomfart Mora, Resecentrum och detaljplan för Präst-holmen. Därför vill man ta fram en centrum-utvecklingsplan.

Centrumutvecklingsplanen ska stärka centrala Moras roll som en attraktiv bostadsort, ett le-vande handelscentrum och tilltalande besöksmål i regionen.

Centrumutvecklingsplanen ska hantera:• Trafik• Bostäder• Arbetsplatser, handel och service• Grönstruktur och dagvattenhantering• Friluftsliv och turism• Kulturmiljö• Stadsbild och gestaltning

Centrumutvecklingsplanen kommer att bilda un-derlag för ett arbete med en förjupad översikts-plan för Mora tätort.

CENTRUMUTVECKLINGSPLAN GENOMFART MORABiltrafiken genom Mora är ovanligt stor för en så liten ort. Under slutet av 1990-talet pågick dis-kussioner om en förbifart mellan E45 strax norr om Noret och väg 70 norr om Mora men det ar-betet lades på is bland annat p.g.a. höga kostnader. Vägverket (nuvarande Trafikverket) genomförde därefter en förstudie E45/väg 70 genom Mora och sedan beslutade kommunen, Vägverket och Ban-verket att utreda och samverka kring möjliga åt-gärder. Samverkan ledde till att följande mål an-gavs i skriften Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter:

• Moras centrala infrastruktur skall utvecklas med fokus på hållbart resande och en hållbar stadsutveckling

• Förbättrad tillgänglighet i Mora• Förbättrad kapacitet på E45/väg 70 i Mora• Tryggare och säkrare trafikmiljö

Målen ska nås genom fyrstegsprincipen:

1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt, t.ex. utbyggt gång- och cykelvägnät och bättre kollektivtrafik.

2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, t.ex. uppdelning av genom-fartstrafik på flera vägar.

3. Förbättringar och ombyggnationer av vägnä-tet, t.ex. cirkulationer.

4. Större nybyggnation, t.ex. förbifart Sandäng-sleden.

9MORA CENTRUM

RESECENTRUM

PRÄSTHOLMEN

Mora fungerar som en viktig knutpunkt mellan olika trafikslag för resenärer som ska resa vidare till Dalafjällen. Det finns därför behov av ett nytt resecentrum där järnväg och bussterminal samlokaliseras för att underlätta byte mellan olika transportslag.

Kommunen har beslutat att det nya resecentrumet ska lokaliseras till området vid den befintliga järnvägsstationen.

Ett attraktivt resecentrum kan bidra till både ortens och regionens utveckling.

Prästholmen är ett centralt beläget område i Mora och inom området finns camping, stugbyar, hotell, konferensanläggning, tennishall, fotbolls-planer, simhall, ishall, friidrottsanläggning m.m. Genom Prästholmen går vasaloppsspårets natur-reservat och området omgärdas av Österdalälven och Hemulån.

Kommunen vill utveckla området och har därför påbörjat ett planarbete för Prästholmen.

10 NORET NORRA

Mora kommun har förvärvat 77 ha mark mel-lan Mora lasarett och Vattnäs. Avsikten är att planlägga för 200-400 bostäder etappvis under en längre tidsperiod. Två av områdets största kvaliteter är västerläget och sjöutsikten.

Under 2009 tog kommunen tillsammans med Sweco fram ett idéunderlag för stadsutveckling i området. Enligt idéunderlaget ska området inne-hålla olika bebyggelsetyper för att skapa en va-riation av boendekvaliteter, upplåtelseformer och social blandning.

Idag arbetar Stadsbyggnadsförvaltningen med en fördjupad översiktsplan och med en detaljplan för området närmast lasarettet som båda tar sin utgångspunkt i Swecos idéunderlag.

Vid korsningen mellan väg E45 och den tilltänkta förbifarten finns förutsättningar för verksamheter, såväl kontor, småindustri som handel i liten skala.

Trafikstrukturen i området grundas på en hu-vudgata där huvudstråk för gång- och cykeltra-fik samt kollektivtrafik förläggs. Förbifarten, den så kallade Sandängsleden, placeras delvis som en bro genom området. Det kan även vara möjligt att uppföra en gång- och cykelbro mellan Noret och Sandängarna.

Grönstrukturen består av gröna ”kilar” i öst-väst-lig riktning som öppnar sig mot Orsälven och Orsasjön eller följer de små bäckarna.

Mer information finns på www.mora.se

Illustration från Swecos idéunderlagSw

eco

Arc

hite

ts

11NORETS ÖSTRA HANDELSOMRÅDE

Sedan några år tillbaka råder stor efterfrågan på mark för sällanköpshandel i Mora. Stads-byggnadsförvaltningen arbetar med en detalj-plan för att tillskapa ytterligare planlagd mark för handel.

Största delen av Moras sällanköpshandel är be-lägen i Noret. Den tillkommande handeln inom detaljplanen ska inte konkurrera med handeln i Mora centrum och därför planeras här i huvudsak för skrymmande varor.

Skålmyrsvägen föreslås förlängas österut med en ny anslutning till Färnäs bygata. På så sätt nås handelsområdet både väster- och österifrån. Plan-förslaget omfattar en ombyggd trafikplats i nord-östra delen av planområdet vid väg 70.

Sweco Architects AB har hjälpt kommunen med att upprätta ett gestaltningsprogram för utform-ning av områdets allmänna ytor. Gestaltningspro-grammet visar även hur Skålmyrsvägen ska utfor-mas samt hur sidoområden till Hjortsåkersvägen kan gestaltas. Vidare ger programmet riktlinjer för utformning av parkeringsplatser, vegetation, belysning och markmaterial.

Illustration av hur grönytorna mellan den nya och den äldre delen av handelsområdet kan utformas.Det nya handelsområdet i Noret

Swec

o A

rchi

tect

s

12 DETALJPLANER I MORA

NORRA KRÅKBERG

RÄDDNINGSSTATION PÅ SANDÄNGARNARäddningstjänsten har genomfört en lokalise-ringsutredning för att hitta en bra placering av en ny räddningsstation och nu planlägger Stadsbygg-nadsförvaltningen för ändamålet.

Valet föll på Sandängarna eftersom läget är stra-tegiskt med avseende på inställelsetid vid deltids-bemanning samt med tanke på närheten till stora industrier i Östnor. Dessutom bedöms Älvgatan vara mer framkomlig än Strandgatan för att nå den östra delen av tätorten. Räddningstjänsten vill även kunna använda Sandängskanalen som räddningsväg för sin räddningsbåt.

Stadsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag för att planlägga för bostadsbebyggelse i olika varian-ter (småhus, radhus eller flerfamiljshus) norr om Kråkberg.

Avsikten är att exploatera området etappvis och på ett sätt som tar hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som finns. Maximalt bedöms 500 nya bostäder kunna inrymmas.

Området är en del av Morafältets israndsdelta. Det är mycket flackt och har ett öppet och glest tallbestånd och det finns dessutom rikligt med fornlämningar i området.

Den glesa tallskogen i norra Kråkberg

Skan

ark

AB

Swec

o A

rchi

tets

Den nya räddningsstationen på Sandängarna

13

ÖRJASTÄPPAN

VASAGATAN

Stadsbyggnadsförvaltningen planerar för ny indu-strimark genom att utöka Örjastäppans industri-område österut.

Detaljplaneområdet omfattar ca 35 hektar och är beläget vid Vinäsvägen. Mora kommun har sedan lång tid tillbaka förvärvat det aktuella markom-råde för framtida industriändamål. Näringslivs-kontoret bedömer att planförslaget möjliggör ca 250-300 nya arbetsplatser.

Det kommunala bostadsbolaget Morastrand kommer att riva det så kallade Näsénshuset och flerfamiljshuset Vasagatan 39 i f.d. kvarteret Val-hall och istället uppföra en vinkelbyggnad om fyra och fem våningar.

Rivningen av Näséns-huset är en första etapp i en tänkbar omvandling av en del av kvarteret. De-taljplanen möjliggör att de flesta av de befintliga byggnaderna inom planområdet rivs för att ersät-tas med byggnader om tre till fyra våningar. Det finns möjlighet till handel och kontor i botten-våningen inom en del av planområdet.

Mon

do A

rchi

tect

sDen nya delen av Örjastäppans industriområde

Den nya byggnaden i hörnet mellan Vasagatan och Hantverkaregatan

DETALJPLANER I MORA

14

LJUNGVÄGEN /SYD KVARNHOLSVÄGEN

LUNDSTIGEN

Syftet med detaljplanen söder om Kvarnholsvä-gen är att ge förutsättningar för bostäder samt en förskola inom det så kallade Canadaområdet i Morkarlby.

Planområdet gränsar i norr till befintlig villabe-byggelse längs Kvarnholsvägen i Morkarlby. I området kommer att rymmas omkring 18 vil-latomter, 14 radhustomter och ett kvarter med ungefär 20 lägenheter i flerfamiljshus. Det finns även utrymme för en förskola. Detaljplanen vann laga kraft i juli 2010. Gatan byggs ut under vin-tern 2011 och försäljning av tomterna kan starta sommaren 2011.

Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av små villor på maximalt 18 st. nya mindre fastigheter. Detaljplaneområdet omfattar ca 5 ha och är beläget inom det så kallade Cana-daområdet i Morkarlby.

Planen ska även säkerställa allmänhetens tillgäng-lighet till den bostadsnära naturmark som ligger sydväst om tomterna. Detaljplanen vann laga kraft i juli 2010. Gatan byggs ut under vintern 2011 och området kommer att byggas ut av en exploatör.

Illustrationer av de två nya bostadsområdena i Canadaområdet, i södra Morkarlby

DETALJPLANER I MORA

15

• Förskolan Solgungan i Morkarlby

• Björnramsgatan, 4- 6 lägenheter

• Hållarnäsvägen, villor

• Förskolan Humlan i Våmhus

• Hantverkaregatan, handel

• Morkarlbyvägen, handel och service

• Svale idrottsplats i Vika

• Båthusplatser Sollerön

• Minneslund för smådjur

• Mitjelåsvägen - Kniploksvägen, bostäder

• Uppåkern, Sollerön, villor

ÖVRIGA PLANER I MORA

DETALJPLANER I MORA

16

CENTRUMUTVECKLINGOrsa kommun vill synliggöra Orsa centrum. Kom-munen arbetar med att ta fram en ny utformning på Järnvägsgatan i Orsa centrum. Den nuvarande sträckningen och trafikmiljön harmonierar inte med gällande hastigheter, trygghet och säkerhet för alla trafikantslag.

Idag är Järnvägsgatan utformad som en genom-fartsgata. Den aktuella sträckan ska utformas som en lokalgata med bättre tillgänglighet, säkerhet och utrymme för de oskyddade trafikanterna. Ett ”hjärta” i samhället skapas där samhällets funk-tioner kommer att sammanstråla. Denna plats är tänkt som en så kallad ”shared space” där trafik-slagen samsas utan regleringar men på de gåendes villkor.

Tillgängligheten är en viktig aspekt i ombygg-naden av Järnvägsgatan både för lokaler och för hela den yttre miljön utifrån funktionshindrades behov.

ORSA CENTRUM

WSP

17ORSA CENTRUM

WSP

Skisser på möjlig utformning av offentliga miljöer i Orsa centrum.

18

ÖVERSIKTSPLAN

Under 2011 startar arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Orsa kommun. Det finns en politisk ambition att göra en innovativ översikts-plan, där de kommunala förvaltningarna involve-ras mer i processen än tidigare.

Den kommuntäckande översiktsplanen från 1994 ska omarbetas. Vissa delar av arbetet sker med fristående tematiska delar till den kommuntäck-ande översiktsplanen.

LIS-planeringOrsa och Mora kommer gemensamt att arbeta fram områden för landsbygdsutveckling i strand-nära läge, se sidan 6.

OdlingsmarkEtt tillägg till översiktsplanen kommer att hantera odlingsmark och specifikt odlingsrösen. Målet är att klara ut förutsättningarna med Länsstyrelsen om vilka områden som bevaras och vilka som kan avvaras till förmån för exploatering.

VindbruksplanArbetet med att ta fram ett tillägg till översikts-planen fortsätter. Se nästa sida.

GrönklittKommunen kommer att ta fram en fördjupad översiktsplan över Grönklitt, se sidan 22.

ORSAS ÖVERSIKTSPLAN

Mar

co G

lijni

s, Ko

la P

rodu

ctio

ns

19ORSAS VINDBRUKSPLAN

Orsa kommun genomför 2010-2011 ett arbete för att ta fram en vindbruksplan. En vindbruks-plan är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta innebär att översiktsplanen från 1994 uppdateras vad gäller frågan om vindkraft.

Grundläggande i arbetet med vindbruksplanen är att frågor om omfattning av utbyggnad behandlas samtidigt med frågor om lokalisering. På så sätt kan utbyggnaden av vindkraft relateras till land-skapet samt kommunens övriga planer för hur marken ska användas för olika ändamål i fram-tiden.

Utgångspunkten för arbetet har varit två strate-gier som arbetsgruppen och konsulten arbetat fram.

1: En fortsatt etablering av vindkraft sker i anslutning till redan beviljade ansökningar. Den-na strategi innebär att etableringen av vindkraft i kommunen ska ske i anslutning till områden där vindkraft redan är beviljad.

2: En fortsatt etablering av vindkraft bör kunna ske inom de områden som av Energimyndigheten är utpekade som riksintressen för vindkraft.

Det är mycket viktigt att vindbruksplanen belyser frågan om påverkan på andra intressen i landska-pet, t.ex. kultur- och naturvärden, ornitologiska värden, turism och friluftsliv och boendemiljön.

Chr

istop

her L

ewis

Cot

rell

20

LISSELHED

Vid Orsasjöns östra strand beläget mellan Orsa och Mora ligger området Lisselhed. Syftet med planen är att ge möjligheten att uppföra ca 52 friliggande småhus i kommunal regi.

Området ligger i västsluttning med kvällssol över Orsasjön, i ett barrskogsområde som nyligen har gallrats ut.

Längs stranden ligger idag fritidshus och den nya bebyggelsen kommer att ligga längre upp i slutt-ningen. De befintliga byggnaderna har stått på mark som tidigare arrenderats ut men som styck-ades av i december 2010.

För att säkra tillgängligheten till stranden så lämnas luckor i bebyggelsen, så kallade ”släpp”. Vid vissa av släppen skapas möjligheten att ha bryggor.

SÖDER OM LISSELHED

Ram

böll

Sver

ige

AB

21DETALJPLANER I ORSA

STATIONSOMRÅDET

HALLINGVÄGEN-VÅMHUSVÄGEN

Syftet med detaljplanen är att det ska kunna bedrivas handel i stationsbyggnaden. I dag är detaljplanen utformad för järnvägsändamål och handelsverksamhet avviker därför mot planens intentioner.

Planen ska hantera förhållandet mellan Inlands-banan och den verksamheten som ska bedrivas i den stationsbyggnaden.

Korsningen Hallingvägen-Våmhusvägen är belas-tad med stora mängder trafik. Dels trafiken till och från Grönklitt och dels trafiken till den an-gränsande ridskolan. Det råder även dålig sikt i korsningen.

Syftet med planen är att skapa en säkrare trafik-miljö.

22 GRÖNKLITT

Grö

nklit

tsgr

uppe

n

23GRÖNKLITT

GRÖNKLITT

Grönklitt är ett expansivt område med verksam-het året runt. Allt från skidåkning till björnpark.

Etableringstrycket på Grönklitt är högt och det innebär ett stort behov av planering. Grönklitts övergripande planering ska påbörjas under 2011 och hanteras i en ersättning av den befintliga för-djupade översiktsplanen.

Översiktsplanen ska visa på en tänkt långsiktig utveckling av Grönklitt och hur man vill använda ytor och tänker sig en eventuell utvidgning av området. Fördjupningen kommer även att han-tera Grönklitts förhållande till fäboden Fryksås.

I Grönklitt finns en mängd projekt under utveck-ling, framförallt för att erbjuda boende i olika for-mer. En plan kommer möjliggöra utveckling av centrumanläggningen, med ambitionen att göra Grönklitts centrum så bilfritt som möjligt.

En detaljplan för boende med Ski-in/Ski-out läge planeras på Grönklittstoppen. Byggandet är en del av projektet Green Wood och har ambitionen att bygga miljövänligt i trä och titta på möjlig-heterna för effektiv energiförsörjning. Detta i en typ av område som annars domineras av direkt-verkande el.

Grö

nklit

tsgr

uppe

n

Stadsbyggnadsförvaltningen Mora OrsaPlanenheten

Besöksadress: Fredsgatan 12Postadress: 792 80 MORATelnr: 0250-260 00E-post: stadsbygg@mora.se www.mora.sewww.orsa.se

Planering i Mora och OrsaDet pågår en omfattande planering i Mora och Orsa. I Mora planeras bl.a. för ett nytt resecentrum, en ny genomfart och för nya bostäder på flera platser i kom-munen. I Orsa ligger fokus framförallt på att erbjuda bostäder i attraktiva lägen och på skidanläggningen Grönklitt.

I denna skrift presenteras ett axplock av de största och mest aktuella planerna i Mora och Orsa.