PM om redovisning av

koldioxidavtryck från

fondinvesteringar

Fondbolagens förening, maj 2016, reviderad i november 2019

1. Sammanfattning

Under våren 2016 konstaterade Fondbolagens förening att fler och fler

fondbolag redovisade, eller avsåg att redovisa, koldioxidavtryck för sina

fonder. Föreningen föreslog då att en branschgemensam - men frivillig -

vägledning för koldioxidavtryck skulle kunna bidra till att öka jämförbarheten

mellan olika fonder. Som stöd för medlemmarna, tog föreningen fram en

vägledning för beräkning av utsläpp av växthusgaser från portföljbolagen i

värdepappersfonder (”fondernas koldioxidavtryck”).

Sedan 2016 har det skett en mängd förändringar på området. Bland annat har

EU:s Non-Financial Reporting Directive implementerats i den svenska

årsredovisningslagen; flera nya investerarledda klimatinitiativ har lanserats;

EU har presenterat sina planer för en hållbar finansmarknad och Task Force

for Climate-related Financial Disclosure (TCFD) har presenterat

rekommendationer för klimatrelaterade finansiella upplysningar som

presenterades i juni 20171. TCFDs ramverk har på kort tid blivit det som

flertalet klimatinitiativ, rapporteringsramverk och EU-kommissionen ställt sig

bakom och tillämpar.

Föreningen konstaterar att det finns ett fortsatt syfte med en

branschgemensam vägledning för koldioxidavtryck och att samordna hur

avtrycken beräknas och redovisas. Men givet utvecklingen sedan våren 2016,

anses det också lämpligt att uppdatera vägledningen för att ta hänsyn till

TCFDs rekommendationer från 2017. Rent praktiskt innebär detta att samma

utsläpps- och portföljdata används som tidigare, men själva

beräkningsformeln som återfinns i vägledningen justeras för att visa

fondportföljens exponering mot koldioxidintensiva företag, snarare än fondens

ägarandel i bolag med hög koldioxidintensitet. Med den nya

beräkningsmetoden blir det också möjligt att beräkna och redovisa

koldioxidavtryck för räntefonder och blandfonder, något som föreningens

medlemmar har efterfrågat.

Sammanfattningsvis är beräkningar av koldioxidavtryck, även med TCFDs

rekommenderade beräkningsmetod, även fortsättningsvis förknippade med

begränsningar. Även om det är fler bolag som rapporterar klimatdata 2019, är

beräkningarna fortfarande mycket beroende av estimat och bristen på Scope 3

data gör att avtrycken ger en ofullständig bild. Måtten fångar inte heller upp

exponering mot fossila reserver eller en portföljs totala klimatrisker

(exempelvis fördelat på fysiska risker och transitionsrisker). Detta innebär att

måttens praktiska användbarhet kan fortsätta att anses vara begränsad.

Även om allt fler kunder och sparare efterfrågar koldioxidavtryck från sitt

fondbolag, är det fortfarande viktigt att ge kunderna stöd i tolkningen av

beräkningarna och säkerställa att användningen inte vilseleder kunder som

har ett intresse av att placera på ett hållbart sätt.

Föreningen understryker också fortsatt betydelsen av arbete och initiativ som

främjar utvecklingen av metodiken för beräkning av koldioxidavtryck. Särskilt

metoder som ger en mer fullständig bild och mer framåtblickande information.

Det är viktigt att rapporteringen av klimatdata från portföljbolagen förbättras

för att utvecklingen ska gå framåt. Ägardialoger med företagen för att

1 https://www.fsb-tcfd.org/wp-content/uploads/2017/06/FINAL-TCFD-Report-062817.pdf

uppmuntra till ökad rapportering, transparens och jämförbarhet får inte

bromsas upp.

En kombination av framtida EU-lagstiftning, en bredare användning av

rapporteringsramverk som TCFD samt en ökad medvetenhet om att

klimatförändringar innebär nya typer av risker och möjligheter, förväntas

bidra till fortsatt utveckling på området samt mer tillförlitliga data från

börsbolagen. Föreningen avser därför fortsätta att följa utvecklingen på

motsvarande sätt som tidigare och är redo att, vid behov, föreslå framtida

uppdateringar av föreningens vägledning.

2. Bakgrund

Under våren 2016 konstaterade Fondbolagens förening att fler och fler

fondbolag redovisade, eller avsåg att redovisa, koldioxidavtryck för sina fonder.

Föreningen föreslog då att en branschgemensam - men frivillig - vägledning

för koldioxidavtryck skulle kunna bidra till att öka jämförbarheten mellan olika

fonder. Föreningen genomförde därför ett projekt för att, som stöd för

medlemmarna, ta fram en vägledning för beräkning av utsläpp av växthusgaser

från portföljbolagen i värdepappersfonder (”fondernas koldioxidavtryck”), men

också kartlägga och tydliggöra vilka begränsningar och utmaningar det skulle

innebära.

Projektet resulterade i följande dokument som tillgängliggjordes

medlemmarna i maj 2016:

PM om redovisning av koldioxidavtryck från fondinvesteringar (”besluts-PM”)

Vägledning för fondbolagens redovisning av fonders koldioxidavtryck (”vägledning”)

Redan i samband med genomförandet av ovannämnda projekt, kunde

föreningen konstatera att utvecklingen inom detta område går mycket fort

fram och att det är viktigt att dra nytta av de erfarenheter som tillämpningen

av vägledningen medför. Hösten 2019, efter drygt tre års användning, ansåg

föreningen att det var lämpligt att samla in synpunkter från medlemmarna

samt se över behovet av relevanta uppdateringar och förändringar baserat på

medlemmarnas erfarenheter och den allmänna utvecklingen på området under

denna tid.

3. Behov av vägledning

Det finns en efterfrågan från kunder, särskilt institutionella kunder, om bättre

genomlysning av fonders koldioxidavtryck. Det finns flera skäl för fondsparare

att efterfråga denna information. Kunder kan vilja minimera sitt ägande i

verksamheter som släpper ut klimatpåverkande växthusgaser (nedan kallat

koldioxid). De kan vilja välja en fond som har låg exponering mot

koldioxidintensiva verksamheter för att de bedömer att risken för ökade

kostnader för dessa företag kommer att påverka avkastningen negativt.

Fondkunder kan också vilja bidra till en omställning av ekonomin genom att

bidra till att kapital styrs om till koldioxidsnåla företag och sektorer. En ökad

medvetenhet om att klimatförändringar innebär nya typer av finansiella risker

och möjligheter har också lett till att ägare och investerare använder

koldioxidavtryck i sin förvaltning, eller genom påverkansarbete uppmuntrar

företagen att minska sina utsläpp samt redovisa mer tillförlitliga data.

Många institutioner, till exempel kommuner och landsting, har egna mål om

att minska koldioxidavtrycket och vill ha uppgifterna för att i sin tur kunna

göra en helhetsberäkning på koldioxidavtrycket som den egna verksamheten

och de finansiella placeringarna representerar.

Det är inte bara kunder som intresserar sig för koldioxidberäkningar.

Beräkningar genomföras också av utomstående aktörer, till exempel

intresseorganisationer, som vill lyfta frågan om klimatredovisning och belysa i

vilken utsträckning fondinnehaven kan förknippas med koldioxid m.m. Denna

typ av beräkningar görs på publika fondinnehav och beräkningsmetoderna

varierar stort vilket gör att utfallen i beräkningarna kan skilja sig avsevärt

beroende på vilken organisation det är som gjort beräkningen.

De fondbolag som offentligt redovisar koldioxidberäkningar blir fler och fler i

takt med att efterfrågan från kunder och externa organisationer ökar.

Opinionsbildande arbete i internationella samfund, framför allt FN:s organ,

och initiativ som Global Compact och PRI, miljöorganisationer samt från

lagstiftaren gör att ambitionen på området för klimatpåverkan blir en

anseendefråga.

Flera fondbolag har anslutit sig till olika klimatinitiativ, t ex Montréal Carbon

Pledge2 eller Portfolio Decarbonisation Coalition (PDC)3. Fondbolag som

anslutit sig till något av dessa initiativ åtar sig att publikt redovisa

koldioxidavtryck.

Sedan Föreningens vägledning för beräkning och redovisning av

koldioxidavtryck tillgängliggjordes i maj 2016, har en majoritet av

medlemmarna som beräknar koldioxidavtryck också tillämpat

beräkningsmetoden i denna vägledning.

4. Befintliga initiativ och internationell

utveckling

4.1 Lagstiftning

Under 2015 antog EU ett nytt direktiv som fastställer att stora företag och

företag av allmän betydelse ska redovisa icke finansiell information, bland

annat rörande miljö, sociala frågor och bolagsstyrningsfrågor, i en

hållbarhetsrapport4. Direktivet är även införlivat i den svenska

årsredovisningslagen och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 31/12

2016 5. Kraven på hur hållbarhetsrapporten ska se ut är dock inte detaljerade

och det saknas specifika krav på redovisning av klimatpåverkan. EU-

2 Montréal Carbon Pledge (https://montrealpledge.org/) 3 The Portfolio Decarbonization Coalition, PDC, (https://unepfi.org/pdc/) 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om

ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners

tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy

5 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554

kommissionen har fått i uppdrag att utforma närmare icke-bindande riktlinjer

som ska ange hur hållbarhetsrapporterna ska utformas.6 I juni 2019

publicerade kommissionens en tilläggsvägledning som beskriver hur företag

som omfattas av kravet att hållbarhetsrapportera praktiskt kan redovisa och

rapportera klimatrelaterad information7.

I mars 2018 presenterade EU sin handlingsplan för hållbara finanser - Action Plan on Financing Sustainable Growth8. Handlingsplanen har följande mål: att ställa om finansiella flöden i en hållbar riktning, att hantera finansiella risker relaterade till klimat, miljö och sociala frågor samt att främja transparens och långsiktighet i ekonomin. I Sverige finns sedan 2018 lagstiftning som innebär att fondbolag ska lämna den information som behövs för förståelsen av respektive fonds förvaltning med avseende på hållbarhet. Detta krav träffar såväl värdepappersfonder som alternativa investeringsfonder. För att hjälpa fondbolagen att tillämpa lagkraven på ett enhetligt och jämförbart sätt har branschen gemensamt, genom Fondbolagens förening, tagit fram en informationsstandard för hållbarhetsinformation.

4.2 AP-fonderna

AP-fonderna tog i november 2015 fram en samordning för sitt sätt att redovisa

koldioxidavtryck för investeringsportföljerna. AP-fonderna redovisar i sina

faktablad tydligt de fördelar och begränsningar som en koldioxidmätning

innebär.

AP-fondernas koldioxidavtryck beräknas för innehav per den 31 december med

hjälp av senast tillgängliga koldioxiddata för Scope 1 och Scope 2.

Redovisningen är i överensstämmelse med TCFDs rekommendationer.

4.3 Branschinitiativ

Fondbolagens förening har genom självreglering sedan länge ställt krav på att

de fondbolag som marknadsför sina fonder som hållbara tydligt ska tala om

vad fondbolaget gör och rapportera vad som gjorts på hållbarhetsområdet.

Riktlinjerna har skärpts ytterligare med bland annat krav på att fondbolag som

marknadsför sitt hållbarhetsarbete ska göra externa åtaganden, som till

exempel att ansluta sig till det FN-stödda initiativet PRI (Principles for

Responsible Investments). Fondbolag som ställer sig bakom PRIs sex principer

för ansvarsfulla investeringar åtar sig att integrera inte bara miljöhänsyn utan

även sociala hänsyn och styrning (ESG) i förvaltningen samt följa upp sitt

arbete.

Hösten 2019 hade cirka 90 procent av Fondbolagens förenings medlemmar

formellt anslutit sig till PRI.

I Sverige finns dessutom sedan flera år ett samarbete inom ramen för Swesif

mellan kapitalförvaltare kring ett standardiserat informationsdokument,

6 Ds 2014:45 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldpolicy.

7 https://ec.europa.eu/finance/docs/policy/190618-climate-related-information-reporting-guidelines_en.pdf 8 https://ec.europa.eu/info/publications/180308-action-plan-sustainable-growth_en

Hållbarhetsprofilen, vars syfte är att tillgodose fondsparares och allmänhetens

behov av att på ett enkelt och överskådligt sätt få information om hur fonder

tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Sedan 2018 är

Hållbarhetsprofilens innehåll anpassat efter Fondbolagens förenings standard

för hållbarhetsinformation.

Inget av de ovanstående initiativen innehåller idag några krav på specifik

redovisning av koldioxidavtryck.

4.4 Övriga klimatrelaterade initiativ

I Montréal Carbon Pledge, som lanserades via PRI i september 2014, förbinder

sig investeraren att mäta och publikt redovisa koldioxidavtrycket för sina

aktieinvesteringar/portföljer. Portfolio Decarbonisation Coalition (PDC)9, är

ett initiativ som stöds av UNEP FI och PRI, där kapitalägare går ett steg längre

än i Montréal Carbon Pledge genom att de även åtar sig att gradvis minska

exponeringen mot koldioxidutsläpp i sina investeringar.

Sedan 2016 har flera nya investerarinitiativ på klimatområdet lanserats. Till

exempel Transition Pathway Initiative (TPI)10 som lanserades i januari 2017

och som leds av kapitalägare, med stöd från kapitalförvaltare. Initiativet

tillhandahåller ett öppet verktyg som utvärderar hur väl positionerade företag i

olika branscher anses vara på att anpassa sig till en mer koldioxidsnål värld.

Ett annat är Climate Action 100+11, ett femårigt initiativ som lanserades i

december 2017, där investerare åtagit sig att samarbeta för att påverka bolagen

med allra störst koldioxidutsläpp i positiv riktning.

Hösten 2019 hade flera av föreningens medlemmar har ställt sig bakom ett

eller flera av ovannämnda eller liknande initiativ.

4.5 Task Force on Climate Related Financial

Disclosures (TCFD)

Den kanske mest väsentliga utvecklingen på området sedan 2016 är Task Force

on Climate Related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer för

klimatrelaterade finansiella upplysningar som presenterades i juni 201712.

Rekommendationerna riktar sig till både företag och investerare och syftar till

att främja en konsekvent, tydlig och tillförlitlig redovisning och

kommunikation av att finansiella risker och möjligheter relaterade till

klimatförändringar. TCFDs riktlinjer utgår ifrån fyra områden; styrning,

strategi, riskhantering samt mätvärden och mål. De har också tagit fram en

särskild tilläggsvägledning som specifikt riktar sig till

bank/försäkring/fondförvaltning, vilken också innehåller en beräkningsmodell

för koldioxidavtryck.

TCFDs rekommendationer har på drygt två år fått ett stort genomslag. Hösten

2019 hade fler än 800 internationella företag och investerare ställt sig bakom

initiativet. Därtill har ett flertal initiativ, inklusive Montréal Carbon Pledge och

PDC, också ställt sig bakom TCFDs rekommendationer och hänvisar till dess

9 http://www.unepfi.org/fileadmin/documents/PortfolioDecarbonizationCoalition.pdf 10 http://www.lse.ac.uk/GranthamInstitute/tpi/about/ 11 http://www.climateaction100.org/ 12 https://www.fsb-tcfd.org/wp-content/uploads/2017/06/FINAL-TCFD-Report-062817.pdf

beräkningsmetoder. PRI uppmuntrar alla investerare att implementera TCFDs

vägledning för kapitalägare och kapitalförvaltare. I januari 2018, anpassades

PRIs Reporting Framework till TCFDs rekommendationer så att medlemmar

på frivillig basis kunde börja rapportera enligt detta ramverk. I februari 2019

beslutade PRI att göra denna del obligatorisk för alla rapporterande

medlemmar från och med 202013. I juni 2019 publicerade EU-kommissionen

en tilläggsvägledning som beskriver hur företag som omfattas av Non-

Financial Reporting Directive praktiskt kan redovisa och rapportera

klimatrelaterad information. Kommissionens vägledning bygger också på

TCFDs rekommendationer.

När föreningen nu ser över vägledningen för beräkning och redovisning av

koldioxidavtryck är det naturligt att, på motsvarande sätt som övriga

etablerade investerarinitiativ, också föreslå att föreningens vägledning övergår

till att tillämpa beräkningsformel som TCFDs föreslår, se vidare under avsnitt

7 nedan.

5. Finns det klimatdata från företagen?

Det finns idag ingen enhetlig standard eller legala krav på global basis för hur

företag ska redovisa koldioxidutsläppen från sin verksamhet. Däremot

förväntas EUs krav på hållbarhetsrapportering och TCFDs rekommendationer

leda till en ökad rapportering och standardisering av klimatrelaterad

information över tid. Härutöver finns det frivilliga initiativ som har skapat en

omfattande databas med uppgifter som kan användas vid beräkningar.

En drivande kraft bakom den frivilliga redovisningen av klimatutsläppsdata

och annan klimatrelaterad information är CDP14. CDP samlar, på kapitalägares

och förvaltares mandat, in uppgifter från börsnoterade företag globalt. CDP

rekommenderar företag att använda sig av en redovisningsstandard som kallas

Greenhouse Gas Protocol, GHG.15 GHG är en standard för att förstå, identifiera

och hantera utsläppen av växthusgaser. Det är framförallt större globala

företag som levererar data till investerare genom CDP16. Dessa finns

tillgängliga för CDPs ”signatories” och i viss utsträckning även för

allmänheten. Uppgifterna används idag av många dataleverantörer som

bearbetar uppgifterna, paketerar om dem och skickar dem till prenumeranter,

i första hand kapitalförvaltare.

Det finns ett antal dataleverantörer såsom Trucost, South Pole, MSCI,

Sustainalytics och Bloomberg. Förutom att använda de uppgifter som

företagen själva rapporterar i sina redovisningar eller till CDP beräknar

leverantörerna även estimat för en del av de företag som inte lämnar egna

uppgifter. Detta gör det möjligt att genomföra mer heltäckande beräkningar

för en fondportfölj. Med estimeringarna kan leverantörer ge täckning, baserad

på marknadsvärdesvikten, på nästan 99,6 procent av företagen i ett brett

globalt index som MSCI World. För ett vanligt svenskt index som SIXPRX

13 https://www.unpri.org/news-and-press/tcfd-based-reporting-to-become-mandatory-for-pri-signatories-in-2020/4116.article 14 http://www.cdp.net

15 http://www.ghgprotocol.org

16 Det finns dock även många mindre företag och icke börsnoterade företag som levererar

data till sina kunder genom CDP.

finns det rapporterade uppgifter och estimat som täcker 86,7 procent av

börsvärdet.

Metoderna för att beräkna estimat skiljer sig åt beroende på leverantör och det

kan vara svårt att få insyn i beräkningarna för ett visst företag. Vissa

användare hävdar att dataleverantörerna tillför kvalitet genom att de granskar

och ifrågasätter företagens egna rapporter samtidigt som de estimat som

genomförs ibland ifrågasätts. Exempelvis kan uppgifterna från olika

dataleverantörer för samma portfölj skilja sig åt väsentligt.

Så länge inte alla företag publicerar en hållbarhetsredovisning och CDP endast

får in uppgifter från en del av företagen via sina egna inrapporteringsenkäter,

måste fondbolag antingen bygga upp kompetens för att samla in klimatdata

själva eller vända sig till etablerade dataleverantörer.

6. Vilka utsläpp är det man mäter?

6.1 Bara koldioxid?

Det finns fler gaser än koldioxid som påverkar klimatet, exempelvis metangas

och dikväveoxid. Dessa gaser påverkar klimatet i olika utsträckning. För att

fånga upp en bredare klimatpåverkan räknas ofta ett antal andra gaser om till

koldioxidekvivalenter.17 Det gör att de blir jämförbara och enkelt kan

summeras.

6.2 Klimatpåverkan på olika nivåer

Vid redovisning av klimatdata utgår man ifrån påverkan på olika nivåer. För

det första delas utsläpp in i direkta och indirekta utsläpp, där de direkta

utsläppen härrör från källor som ägs av det rapporterande företaget,

exempelvis utsläpp i samband med den egna produktionen. De indirekta

utsläppen är istället konsekvenser av det rapporterande företagets verksamhet,

men sker genom källor som ägs eller kontrolleras av någon annan. Det kan

handla om el, värme, avfallshantering eller utsläpp i samband med outsourcad

verksamhet eller vid tillverkning hos underleverantörer.

Den direkta och indirekta påverkan delas i sin tur in i 3 olika områden (scope)

som beskriver vilken typ av utsläpp som omfattas av beräkningarna.

Scope 1: direkta utsläpp (utsläppskällor ägda eller kontrollerade av

företaget).

Scope 2: indirekta utsläpp från konsumtion av el, värme eller ånga.

Scope 3: andra indirekta utsläpp, såsom utsläpp vid tillverkningen

hos underleverantörer, samt utsläpp som genereras under

produktens användning, transporter via fordon som inte är direkt

17 GHG-protokollet omfattar sju växthusgaser. De första sex är de växthusgaser som

omfattas av Kyotoprotokollet från 1997 koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid

(N2O), fluorerade kolväten (HFCs), perfluorkolväten (PFCs), och svavelhexafluorid

(SF6)). Den sjunde växthusgasen kvävetrifluroid (NF3)) lades till GHG-protokollet i maj

2013.

ägda av företaget, outsourcad verksamhet, avfallshantering och

energiförbrukning som inte täcks av scope 2.

I dag finns det framförallt data för scope 1 och scope 2 tillgängligt. Det finns

viss data och vissa beräkningar för scope 3 men inte i tillräcklig omfattning för

att genomföra sammanställningar på fondnivå.

6.3 Vad mäts i praktiken?

Ett generellt problem med mätning av koldioxidutsläpp är bristen på

heltäckande data. För det första är det inte alla företag som rapporterar sina

koldioxidutsläpp. Det innebär att leverantörer av den här typen av mätningar

måste göra egna kvantitativa uppskattningar av hur företagens utsläpp ser ut.

Det innebär i sin tur att dessa skattningar kan skilja sig mycket åt mellan

leverantörer – och därmed försvåra en jämförelse mellan fonder som använder

olika leverantörer.

För det andra omfattar inte mätningarna alla utsläpp. De flesta beräkningar

görs bara på scope 1 och scope 2. Anledningen till det är just att kvalitén

generellt är låg för scope 3-data och att redovisningen av detta område inte

inkluderar alla utsläpp. Att begränsa beräkningarna till scope 1 och 2 innebär

dock att en korrekt beräkning blir svårare eftersom scope 3 avser en stor bredd

av utsläpp som i vissa branscher kan ha mycket stor betydelse.

Ett annat problem är att beräkningarna inte tar hänsyn till de utsläpp som

uppstår i samband med produkternas användning. Bland fordonstillverkare

har man exempelvis beräknat att så mycket som 75 procent av utsläppen avsåg

utsläpp i samband med användningen av de sålda fordonen, 17 procent avsåg

utsläpp från leverantörer och bara ca 3 procent kom från den egna

tillverkningen.18 Ett annat exempel är tillverkare av hushållselektronik där

användningen av de sålda produkterna bidrar i betydligt högre grad till

utsläppen av växthusgaser än själva tillverkningen av dem.

En begränsning utgörs också av det faktum att en produkts positiva effekt på

klimatet inte inkluderas i beräkningarna. Till exempel så kommer en

tillverkare av vindkraftverk eller solpaneler att släppa ut koldioxid i

tillverkningsprocessen, vilket ingår i beräkningarna. Att vindkraftverket och

solpanelerna därefter producerar ren el fångas däremot inte upp av

beräkningen. Det innebär att det finns en risk att ett mått kan leda till fel

slutsatser om det används för att försöka minska de totala utsläppen av

växthusgaser.

7. Måttets reella betydelse för klimatet

Att mäta och redovisa koldioxidavtryck innebär inte per automatik att

utsläppen minskar, men det är ett sätt att öka transparensen och därigenom

också uppmärksamheten på klimatfrågan.

Att följa koldioxidutsläpp från portföljbolag bygger på en idé om att den

förvaltare som mäter utsläppen av koldioxid från sina investeringar bättre kan

förstå, kvantifiera och hantera klimatrelaterad inverkan. Utsläppsdata kan

18 “No room for passengers - Are auto manufacturers reducing emissions quickly enough?”

CDP 2015

kombineras med andra uppgifter kring företagens verksamhet och ge en bild

av företagens koldioxideffektivitet, exponering mot fossila tillgångar eller

stigande kostnader för fossil energi, om de är bättre positionerade i

förhållande till andra aktörer i sin bransch eller om företagen utvecklas i en

positiv riktning.

I förvaltningen är det möjligt att välja bort särskilt koldioxidintensiva företag

och istället placera i mer koldioxideffektiva företag inom samma sektor. En

förvaltare har även möjlighet att genom ett aktivt ägande påverka företagets

verksamhet i en riktning där koldioxidutsläppen blir lägre.

Det blir dock mer komplicerat när ett mått ska vägas samman för en

fondportfölj av aktier för att presenteras för en fondsparare. Mycket av den

information om företagens olika verksamheter och branschtillhörigheter som

används i förvaltningen försvinner när man tittar på portföljnivå. Det är därför

svårare att se till faktorer som effektivitet och förändringstakt eller ta hänsyn

till olikheter i företagens förutsättningar och verksamhet. För fonder som

placerar i olika länder kommer även valutaförändringar att påverka

nyckeltalen mellan beräkningstillfällena.

Det är svårt att jämföra aktiefonder som placerar på olika marknader.

Förutsättningarna för att uppnå ett lågt klimatavtryck blir olika. I en

globalfond, som kan välja företag över nästan hela världen, kan det vara

möjligt att till exempel välja ut de mest koldioxideffektiva företagen i varje

bransch. Koldioxidavtrycket kan på så sätt sänkas samtidigt som fonden kan

uppnå en bred exponering och riskspridning mellan olika branscher.

För fonder på smala marknader, som till exempel den svenska börsen, där det

inte alltid finns så många företag att välja på inom varje bransch, är det svårare

att använda motsvarande strategi. Istället kanske hela branscher undviks vilket

kan leda till att fonden inte blir lika väldiversifierad och löper risken att få en

avkastning som påtagligt skiljer sig från den allmänna börsutvecklingen.

Det finns också situationer när ett klimatavtryck kan bli missledande. För en

fond som bara investerar på en marknad, till exempel den svenska, kan det

finnas enskilda företag som står för en mycket stor del av koldioxidutsläppen

men som samtidigt är bland de mest koldioxideffektiva företagen i sin bransch

globalt sett. Om fonden undviker att investera i dessa företag kommer

visserligen fondens klimatavtryck att se lågt ut men samtidigt hade det kanske

varit bättre för de totala koldioxidutsläppen om de mest koldioxideffektiva

bolagen gynnades.

När effekterna här diskuteras av att en fond investerar eller inte investerar i ett

visst företag så antas att företaget gynnas av att få fler investerare. Det skulle

leda till att företaget värderas högre vilket innebär att det blir enklare att skaffa

kapital om det uppstår behov i företaget. Det kräver dock att många förvaltare

agerar på ett liknande sätt så att värderingen påverkas.

Utifrån en fondsparares perspektiv har det också stor betydelse hur förvaltaren

agerar i förhållande till de företag denne investerar i. Genom påverkan kan

företag uppmärksammas på klimatrisker och värdet av att vara en del av

lösningen samt vikten av att de själva rapportera om sina risker och sin

påverkan för omvärlden för att på så sätt undvika att tredje part estimerar

dessa.

Ett enskilt fondbolag kan som nämnts ovan inte ha särskilt stor inverkan på

verksamheten i ett börsbolag men om många investerare tillsammans ställer

samma krav kan omställningen till ett koldioxidfritt samhälle påskyndas. En

standard kan bidra genom att dialogen med börsbolagen underlättas om alla

investerare ställer liknande krav.

8. Uppdatering av föreningens vägledning

8.1 Vilka fonder?

Alla fonder som investerar i aktier och obligations eller båda dessa

tillgångsklasser kan använda föreningens vägledning.

a. Detta innebär att beräkningar kan göras för aktiefonder,

räntefonder samt blandfonder, givet att det finns tillgång

till tillräcklig data från bolagen/emittenterna, alternativt

estimat, för att nå täckningsgraden enligt 7.2 nedan.

b. För fonder med korta positioner är det viktigt att i

samband med redovisningen informera om hur dessa

positioner har hanterats i beräkningen.

c. För Fond-i-fond rekommenderas ett vägt genomsnitt av

underliggande fonder givet att alla dessa har redovisade

koldioxidavtryck enligt denna vägledning.

8.2 Täckningsgrad

• Minst 75 procent av portföljens värde bör omfattas av antingen

uppgifter från portföljbolagen/emittenten, eller kvalificerade estimat.

Om en allt för liten del av portföljen omfattas av beräkningarna ökar

osäkerheten. Det kan i praktiken innebära att portföljer med stor

andel onoterade aktier eller småbolagsfonder kan få problem med data

och därmed inte kan genomföra beräkningar.

• Det bör anges hur stor andel av portföljens värde som omfattas av

rapporterad data respektive estimat.

8.3 Vilken data?

• Scope 1 och 2. Även om scope tre skulle ge en något mer fullständig

bild, är det fortfarande bara för scope 1 och 2 det finns ett tillräckligt

omfattande dataunderlag.

• Vid redovisningen bör källan till data redovisas. Eftersom en så stor

andel av uppgifterna estimeras blir uppgifterna olika beroende på

dataleverantör. En standard skulle tjäna på att all data var enhetlig

men denna vägledning kan emellertid inte peka ut en av flera

dataleverantörer. Det skulle begränsa konkurrensen och utvecklingen

på marknaden.

8.4 Mättidpunkt

• Beräkningarna bör uppdateras minst årligen och utföras för fondens

innehav per den 31/12. Genomförs fler beräkningar bör det ske vid

annat tillfälle då förvaltaren lämnar en extern redovisning av

portföljen vilket möjliggör uppföljning av beräkningarna.

• Förvaltare får gärna genomföra beräkningar mer regelbundet än

årligen, men då bör frekvensen för dessa kommuniceras.

8.5 Enhet

Det finns olika mått som och nyckeltal som passar mer eller mindre bra för att belysa olika aspekter på koldioxidavtryck. För att förenkla informationen och öka jämförbarheten mellan fonder, också på global basis, föreslås att föreningens vägledning förordar det mått och den beräkningsformel som Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommenderar för fondbolag i deras vägledning från juni 2017. Redovisning av fondportföljens viktade genomsnittliga koldioxidintensitet ska därför ske enligt formeln nedan. I det fall det inte finns utsläppsdata eller estimat för hela portföljen ska ”Totalt värde på portföljen” motsvara den del av portföljen som det finns utsläppsuppgifter för.

Nyckeltalet visar fondportföljens exponering mot koldioxidintensiva företag

uttryckt som portföljbolagets årliga CO2e i ton/bolagets årliga intäkter i fondens

valuta, fördelat på portföljvikt, d.v.s. innehavets värde/det totala värdet av

portföljen.

9. Tolkningar och användning av

koldioxidavtryck

Koldioxidavtryck kan användas av fondbolagen på flera sätt. Det kan inte

uteslutas att nyckeltalet blir en del av fondbolagens marknadsföring av

fonderna. Beroende på vad fondbolagets syfte med att publicera

koldioxidavtrycket är kan olika sätt att offentliggöra det bli aktuellt. Att

fondbolaget redovisar koldioxidavtryck kan anges i exempelvis fondbolagets

hållbarhetsprofil.

Mot bakgrund av de begränsningar som koldioxidavtrycket är förknippat med

förordar föreningen en återhållsamhet i användningen av fonders

koldioxidavtryck i marknadsföringen av fonderna.

Eftersom det är svårt att tolka vad nyckeltalet innebär finns det anledning att

redovisa vad det kan användas till och vad det inte kan användas till, med hjälp

av en standardiserad branschgemensam formulering. Informationstexten bör

även beskriva att koldioxidavtrycket inte i sig ger några direkta effekter på

klimatet.

10. Slutsatser och rekommendation

Klimatfrågan är viktig och eftersom det finns en kundefterfrågan på

informationen finns det fondbolag som vill tillgodose informationsbehovet och

här anser föreningen att såväl sparare som fondbolag gynnas av en fortsatt

vägledning på området.

Koldioxidavtryck innebär dock flera utmaningar och begränsningar, och det

finns en risk att publicerade koldioxidavtryck presenteras i ett sammanhang

eller uppfattas av kunden på ett sätt som kan vara missledande. Det är därför

av stor betydelse att fondbolagen i samband med att nyckeltal presenteras

även informerar om de begränsningar som nyckeltalen medför.

Det är också viktigt att understryka att all standardisering av nyckeltal innebär

en förenkling av informationen i syfte att försöka skapa en jämförbarhet och

enhetlig uttolkning. Men även med en gemensam standard finns

begränsningar. Redovisningen säger ingenting om hur portföljbolagen är

positionerade mot ökad energieffektivitet eller den kommande omställningen

mot mer koldioxidsnålt samhälle. Föreningen vill understryka betydelsen av

fortsatt arbete och forskning på området, samt att uppmuntra portföljbolagen

att lämna bättre och mer heltäckande klimatdata.

I bilaga till denna PM lämnas också förslag till uppdaterad vägledning för

Fondbolagens beräkning och redovisning av koldioxidavtryck. Med tanke på de

begränsningar som, utvecklingen till trots, anses föreligga, framför allt vad

gäller tillgången på tillförlitlig klimatdata och osäkerheten vad beträffar

klimatavtryckets reella effekter på klimatet, föreslås redovisning av

koldioxidavtryck vara fortsatt frivilligt för medlemmar i Fondbolagens

förening.

Det är viktigt att låta utvecklingen fortgå och dra nytta av de erfarenheter som

tillämpningen av vägledningen medför. Fondbolag är därför också fria att i

anslutning till den föreslagna vägledningen även redovisa kompletterande

mått för att kunna ge en mer heltäckande bild av utsläppen från fondens

investeringar.

Föreningen fortsätter att följa utvecklingen och välkomnar initiativ och

diskussion som främjar klimatavtryckets relevans och användbarhet.