JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydligriktning för utvecklingen i miljön.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

Teckenförklaring

1. Begränsadklimatpåverkan

De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter.

Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan.

ILL

US

TR

AT

ION

ER

: T

OB

IAS

FLY

GA

R.

FO

TO

: H

AN

S G

EIJ

ER

/JO

HN

ER

2. Frisk luft

Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål.

Fler åtgärder behövs innan miljökvalitets-målet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon.

Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck.

FO

TO

: P

ED

ER

BJÖ

RK

EG

RE

N/J

OH

NE

R

Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten.

Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart.

Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurnings-påverkan.

FO

TO

: H

AN

S B

JUR

LIN

G/J

OH

NE

R

3. Bara naturlig försurning

Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats.

Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen.

Användningen av särskilt farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs.

FO

TO

: G

ÖR

AN

NY

RÉ

N/J

OH

NE

R

4. Giftfri miljö

Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer.

Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozon-nedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.

FO

TO

: P

ER

MA

GN

US

PE

RS

SO

N/J

OH

NE

R

5. Skyddandeozonskikt

Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid.

Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning.

Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

FO

TO

: K

EN

NE

TH

BE

NG

TS

SO

N/J

OH

NE

R

6. Säker strålmiljö

Övergödningssituationen är otillfreds-ställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön.

Åtgärder för att minska utsläpp av över-gödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker.

Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart.

FO

TO

: L

EN

A K

OL

LE

R/J

OH

NE

R

7. Ingen övergödning

Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt.

Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet.

Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald.

FO

TO

: A

NN

IKA

VA

NN

ER

US

/JO

HN

ER

8. Levande sjöaroch vattendrag

Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden.

Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt. Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus.

För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhälls-planering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram.

FO

TO

: JE

PP

E W

IKS

TR

ÖM

/JO

HN

ER

9. Grundvatten av god kvalitet

Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fortfarande höga halter av miljögifter.

Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs.

Även skydd av värdefulla områden och andra nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön.

FO

TO

: JE

PP

E W

IKS

TR

ÖM

/JO

HN

ER

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan.

Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka.

Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs.

FO

TO

: P

ÄR

BR

ÄN

NS

TR

ÖM

/JO

HN

ER

11. Myllrande våtmarker

Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade.

Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog.

Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark.

FO

TO

: U

LF

HU

ET

T N

ILS

SO

N/J

OH

NE

R

12. Levande skogar

Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk.

Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden.

Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik.

FO

TO

: T

OR

E H

AG

MA

N/N

AT

UR

FO

TO

GR

AF

ER

NA

/PIX

EL

FA

CT

OR

Y

13. Ett rikt odlingslandskap

Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet.

Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål.

Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

FO

TO

: H

AN

S G

EIJ

ER

/JO

HN

ER

14. Storslagen fjällmiljö

Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhälls-planeringen och skydda kulturvärden.

Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot ökar väg-transporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka.

Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

FO

TO

: G

ÖR

AN

AS

SN

ER

/JO

HN

ER

15. God bebyggd miljö

Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka.

Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt.

Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.

FO

TO

: K

EN

NE

TH

BE

NG

TS

SO

N/J

OH

NE

R

16. Ett rikt växt- och djurliv