Embed Size (px)
Citation preview
Chefsstöd
2015-06-16
2
Chefsdag 16 juni09.00-09.30 Inledning, presentation Kort info om
framtiden
09.30-10.15 ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag?
(Annica, Tina)
10.15-10.45 paus
10.45- 11.45 Nya Riktlinjerna (Anna)
11.45 -12.15 Ramöverenskommelsen
12.15-13.15 Lunch
13.15-13.40 Implementering (Peter)
13.40-14.00 Gruppdiskussion
14.00-14.45 fikapaus+gruppdiskussion
14.45-15.30 Återkoppling i Storgrupp + avslutning
Aktiviteter/prioriteringar under 2015 Samverkanspartner
Spridning och implementering av
Ramöverenskommelse avseende personer med
missbruk/ beroende
Region Skåne
Göra regionala prioriteringar och arbeta med de 11
utvecklingsområden som identifieras tillsammans med
Region Skåne
Region Skåne
Ökad kunskap kring och spridning av Nationella
riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Region Skåne
Implementera och arbeta vidare med ”Riktlinjer
gällande transport vid LVM”
Region Skåne/ psykiatrin, polisen, Kriminalvårdens
nationella transportenhet, SiS
Fortsatt utbildning, metodstöd gällande ASI Malmö stad, Stadskontoret och Socialstyrelsen
Öka föräldra- och barnperspektivet i missbruksvården-
utvecklingsprogram ”Från individ till familjeperspektiv”
Arbete kring Barn som anhöriga NKA, Region Skåne, brukarförening
Utbildning i metoder
Chefsträffar kommuner Malmö stad, stadskontoret
Samverkansdialog mellan kommun och LARO-
verksamheter inom Region Skåne
Region Skåne
Undersöka förutsättningar för förbättrade stöd- och
behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade
personer
Region Skåne, polisen
ASI -Vad händer?
16 juni Chefsdag
16-17 september samt 5 nov ASI Grundutbildning
17 sept Procapita ASI förbättringsmöte
22 eller 23 sept Net statistik Råbe och Kobberstad
16 oktober chefsdag
23 oktober ASI regional Nätverksträff
24 november ASI styrgrupp
26 november 09.00-12.00 ASI-Netutbildning Stadshuset Malmö, Christina Ek
2-3 december samt 21 januari -16 ASI Grundutbildning
ASI Skåne Övriga
Missbruksprofil % N % N
Narkotika-
problem45 866 38 7549
Avgränsade
alkoholproblem10 191 15 3024
Alkohol och
psykiska
problem
33 630 29 5775
Ingen
missbruksprofil7 141 10 1925
Bortfall5 105 8 1656
Vanligare i ASI SkåneI ASI Skåne jämfört med Övriga kommuner i databasen är det en något större andel klienter i
narkotikaprofilen.
Ovanligare i ASI SkåneDet är en något mindre andel klienter i profilen med avgränsade alkoholproblem.
Andel klienter i de tre missbruksprofilerna i ASI Skåne och Övriga återges även i figur 3 nedan.
Missbruksprofiler
Narkotika Avgränsade alk Alk och psyk Ingen profil
Enhet N % N % N % N % N
Övriga 19929 38 7549 15 3024 29 5775 10 1925
Hela ASI Skåne 1933 45 866 10 191 33 630 7 141
Osby 67 33 22 13 9 33 22 15 10
Eslöv 152 45 68 4 6 42 64 7 10
Åstorp 55 56 31 5 3 22 12 13 7
Malmö stad 477 53 255 7 32 26 124 6 30
Höör 30 17 5 3 1 57 17 0 0
Bromölla kommun 10 30 3 30 3 40 4 0 0
Landskrona 274 48 132 11 31 26 71 10 28
Bjuv 8 25 2 0 0 62 5 0 0
Tomelilla 37 51 19 5 2 35 13 3 1
Staffanstorp 44 41 18 9 4 48 21 0 0
Trelleborg 260 43 113 15 38 31 80 8 20
Klippan 32 44 14 9 3 41 13 6 2
Svalöv 34 44 15 6 2 26 9 18 6
Hässleholm 183 38 70 11 21 36 65 6 11
Ystad 105 34 36 10 11 46 48 6 6
Burlöv 18 39 7 11 2 50 9 0 0
Östra Göinge 34 29 10 18 6 50 17 3 1
Svedala 16 50 8 6 1 31 5 6 1
Simrishamn 54 41 22 20 11 30 16 7 4
Skurup 27 44 12 7 2 30 8 7 2
Sjöbo 16 25 4 19 3 44 7 12 2
Tabell 7. missbruksprofiler i olika enheter inom ASI Skåne och för Övriga.
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Antal ASI per kommun
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Antal ASI-Upp 20130101-20150603
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Könsfördelning i %
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Åldersfördelning i %
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Hur bor du? i %
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Andel som lever med barn i % (93 män och 79 kvinnor)
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Antal som lever med barn (nya frågan)
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Primärt problempreparat i %
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Läkemedel för psykisk ohälsa senaste 30 dagarna.
ASI i Skåne 1/1 2013 - 3/6 2015
Medicin för alkohol eller narkotikaproblem senaste 30 dagarna.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid
missbruk och beroende
Vad är nationella riktlinjer?
• Stöd vid fördelning av resurser• Underlag för beslut om organisation• Kan bidra till lokala och regionala
vårdprogram och rutiner• Stöd vid beslut om åtgärd
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007
Vad är nytt?
• Prioriteringar
• Fokus på beslutsfattare
• 3 nya områden
• Indikatorer för uppföljning
Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Mottagare
Beslutsfattare på olika nivåer
Personal inom hälso- och sjuk-vård och socialtjänst
Patienter, brukare och anhöriga
Produkt
Stöd för styrning och ledning
- Tryckt bokUrval av frågeställningar som utgör
centrala rekommendationer. Följs upp med
indikatorer.
Vetenskapligt underlag
- Sökbar databas på webbenAlla frågeställningar,
evidensbaserade kunskapsunderlag.
Information på 1177 Vårdguiden, samt patient-/brukarversion
Sökbar databas
Rangordning 1-10
Hög prioritet (1) ges åtgärder
• med stor nytta
• med låg kostnad per effekt
Låg prioritet (10) ges åtgärder
• med liten nytta i förhållande till kostnaden
• där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt
och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd
Tillämpning av rekommendationerna
• Vägledning för beslut på gruppnivå – mer resurser
till högt rangordnade metoder
• Viktigt med brett utbud av behandlingsmetoder
• Anpassning till individens särskilda förutsättningar
• Patienter och klienter delaktiga i valet av
behandling
Tillstånd i riktlinjerna
• Alkohol• Narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater)• Läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika)• Samsjuklighet (psykisk sjukdom)• Ungdomar• Anhöriga, svag anknytning till arbetsmarknaden,
hemlöshet, komplex problematik
• Men inte dopning, spelberoende eller nikotin
Åtgärder i riktlinjerna
• Medicinska test• Bedömningsinstrument• Läkemedelsbehandling (inkl. LARO)• Psykologisk och psykosocial behandling• Psykosociala stödinsatser – socialt nätverk,
boende, sysselsättning, samordning (casemanagement)
• Tidig upptäckt/förebyggande ingår inte
Bedömningsinstrument – identifiering, diagnostik, bedömning
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör• använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem • använda DUDIT för att identifiera
narkotikaproblem• använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag
för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende
• använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan • använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för
ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem• använda DOK för att bedöma hjälpbehov för
personer med alkohol- eller narkotikaproblem
Psykologisk och psykosocial behandling alkohol
Psykologisk och psykosocial behandling narkotika
Tre typer av nätverksinsatser
1. Insatser som involverar anhöriga i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen
2. Insatser som involverar anhöriga i att motivera behandlingsovilliga personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende
3. Insatser inriktade på stöd till vuxna anhöriga med fokus på hur de själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation
Nätverks- och parterapi
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda parterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
• erbjuda nätverksterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga och närstående
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda psykosocialt stöd i form av Al- eller Nar-anon-inspirerade stödprogram
• erbjuda psykosocialt stöd i form av coping skills training
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda Community reinforcement approach and family traning(CRAFT) som ett stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling
Arbetslivsinriktad rehabilitering
• Arbete/sysselsättning är positivt korrelerat till framgång i rehabilitering
• Inaktivitet är en av de vanligaste orsakerna till återfall i missbruk och kriminalitet
• Arbete ger ett egenvärde och kan i sig fungera som en central rehabiliteringsinsats
• Vid självskattning är arbetslöshet och försörjning centrala problemområden
IPS-modellen (IndividualPlacement and Support)
• Val av arbete utgår från klientens önskemål• Jobb direkt, utan föregående arbetsträning
eller bedömning av arbetsförmåga (”placethen train”)
• Stöd av coacher på arbetsplatsen
Arbetsförberedande tränings-modeller (vocational training)
• Förmedling av kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för anställning inom ett visst yrke eller bransch
• Utöver specifik yrkesträning kan ett vitt spektra av insatser ingå
• Modellen föreskriver stegvis introduktion till arbetsmarknaden (”train then place”)
Rekommendationer arbetslivsinriktad rehabilitering
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör • inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av individanpassat stöd till arbete
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan• inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av arbetsförberedande träningsmodeller
Modeller för att organisera bondeinsaetser
Rekommendationer modeller för boendeinsatser
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och som är hemlösa
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall
• erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika som är hemlösa
Rekommendationer om stöd i boendet
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda personellt boendestöd till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika, som har behov av stöd i boendet
Individuell case management i form av strengths model
• samordning av behandlings- och stödinsatser • utnyttjar resurser i samhället genom att samordna
insatser och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer
• fokuserar på individens förmågor och möjligheter• uppsökande verksamhet är det arbetssätt som
föredras, arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö• krisberedskap under dagtid• antalet klienter per case manager är inte fler än 20
Case management i form av integrerade eller samverkande team
• samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team
• både behandling av missbruket/beroendet och den psykiska sjukdomen och stödåtgärder finns tillgängliga
• intensitetsgraden i stödet och samordningen kan variera
• mer intensiva former (exempelvis ACT-modellen) har visat goda resultat framför allt för personer med särskilt svår problematik och omfattande konsumtion av sluten vård
Rekommendationer om samordning (case management)
Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning
• erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom
Vad innebär samsjuklighet
• Med samsjuklighet avses att en person samtidigt uppfyller
diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon
annan form av psykisk störning.
• Bland personer som vårdas för sitt missbruk, beroende har 30–50
procent en samtidig psykisk sjukdom, vanligast är ångest- och
depressionssjukdomar och personlighetsstörningar.
• Omkring 20–30 procent av de personer som är aktuella i vården på
grund av psykisk ohälsa har samtidigt ett missbruk eller beroende.
Viktigt att uppmärksamma samsjuklighet
• Ökad risk för ett sämre förlopp. • Risk för sämre följsamhet till behandling och
behandlingsresultat.• Därför viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och att
personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt.
Samsjuklighet – innehåll i riktlinjerna
• Fokus är effekter på missbruk och beroende, ej effekter på den psykiska sjukdomen
• Psykofarmakologisk behandling • Psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder• Samordning (case management i form av integrerade
eller samverkande team)
Psykologisk och psykosocial behandling samsjuklighet
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom integrerad behandlingsmetod
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
• erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och samtidig depression integrerad behandlingsmetod
Ungdomar – innehåll i riktlinjerna
• Riktlinjerna inkluderar användning, missbruk och beroende av olika substanser bland ungdomar 12-18 år.
• Inga rekommendationer om läkemedelsbehandling, eftersom läkemedlen sällan prövats på ungdomar och effekter för ungdomar därmed inte är studerat.
• Både bedömning och behandling av psykiatriska tillstånd behöver genomföras vid sidan av de insatser som rekommenderas i riktlinjerna.
Psykologisk och psykosocial behandling ungdomar
Ramöverenskommelse mellan Region
Skåne och Skånes kommuner gällande
samarbete avseende personer med
missbruks- och beroendeproblem
Bakgrund
• Missbruksutredningen föreslog en förändring i huvudmannaskapet
• Regeringen ansåg att huvudmännen själva är bäst lämpade att lösa de utmaningar som två ansvariga huvudmän för med sig
Därför
• Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.
Skåne
• Ett utskott till den Regionala samverkansgruppen psykiatri bildades 2013/2014
• Representanter från Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, kommunrepresentanter, NSPH
• Arbetat med överenskommelsen under 2014 med utgångspunkt i lagstiftning, Gap-analys, de nationella riktlinjerna för missbruk- och beroende och identifierat utvecklingsområden
• 4 dialogmöten i Skåne för att få feedback på den preliminära versionen
• Beslut och politisk förankring på Region Skåne och Kommunförbundet Skåne i maj
• Region Skåne kommer att skicka ut ramöverenskommelsen till respektive kommun
Överenskommelsen
• Syfte- underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen och att identifiera gemensamma utvecklingsområden
• Målgrupp-barn, unga och vuxna som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående.
• Ramöverenskommelse- Ska brytas ner till lokala överenskommelser
• Överenskommelse mellan huvudmännen- Inte specificerat vilken nivå inom respektive huvudman
Överenskommelsen består av:
• Avsnitt som förtydligar och beskriver huvudmännens ansvar utifrån lagstiftning, avtal osv
• 11 identifierade utvecklingsområden
• Bilagor
Innehåll
Områden med särskilda behov av samverkan och utveckling
Samordnad individuell plan (SIP)
Ungdomar/unga vuxna
Äldre
Familjeperspektiv
Personer med samsjuklighet
Personer i behov av tillnyktring
Personer i behov av abstinensvård
Personer med läkemedelsmissbruk/beroende
Personer som missbrukar dopningsmedel
Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter
Information om hur man söker vård och stöd
Utvecklingsområde
Lokala nivå- I kommun/kommunerna bör en samrådsgrupp med verksamhetsansvariga chefer
från kommunen och Region Skåne skapas
Inventering av behov av nya metoder!
”If they don´t like it
they don´t do it”
Socialstyrelsens chefsstödsmanual
Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer
Hjälp i att prioritera
Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos)
Chefsstödsmanualen är tänkt som ett hjälpmedel att lokalisera insatser som är mest angelägna att införa.
Och att ge konkret vägledning för att stödja implementeringsprocessen.
Innehåll chefsstödsmanual
1. Behovsinventering
2. Förankring av förändringsarbetet
3. Prioritering av delområden och insatser
4. Initialt användande
5. Vidmakthållande
Bilaga med ”verktyg”
Manualen bygger på aktuell implementeringsforskning och
följer faserna i en implementeringsprocess
Behovsbedömning
Område Delområden Inget Litet Stort
Bedömningsinstrument
Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem
Diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende
Bedömning av hjälpbehov
Bedömning av hjälpbehov för ungdomar
Medicinska test
Nyligt intag av alkohol
Långvarigt högt intag av alkohol
Pågående eller nyligt intag av narkotika
Psykologisk och
psykosocial
behandling
Missbruk eller beroende av alkohol
Långvarigt bruk av bensodiazepiner
Missbruk eller beroende av cannabis
Missbruk eller beroende av centralstimulantia
Missbruk eller beroende av opiater
Nätverks- och parterapi vid alkohol- eller narkotikaproblem
Psykosociala stödinsatser
Arbetsförberedande insatser
Personellt boendestöd
Modeller för boendeinsatser vid hemlöshet
Samordning i form av Case management
Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga
Stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling
Behandling vid
samsjuklighetPsykologisk och psykosocial behandling
UngdomarKort intervention
Familjebehandling
Mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser
Hur ser behovet ut i vår verksamhet för:
Bedömning av insats inför vertikal prioritering
Insatsens benämning: Motivationshöjande behandling (MET)
Vilken prioritering har insatsen i NR?
1
2
3
4
5
Annan:
Är insatsen värderingsmässigt acceptabel för de flesta aktörer?
Nej
SannoliktInte
Osäkert
Sannolikt
Ja
Ja
Varierar
Är de förväntade oönskade effekterna av insatsen små?
Nej
SannoliktInte
Osäkert
Sannolikt
Ja
Ja
Varierar
Är insatsen möjlig att implementera utan anpassning?
Nej
SannoliktInte
Osäkert
Sannolikt
Ja
Ja
Varierar
Är behovet av resurser (tid, pengar, kunskap, personal) för att genomföra insatsen lågt?
Nej
SannoliktInte
Osäkert
Sannolikt
Ja
Ja
Varierar
Är insatsen hållbar på lång sikt?Nej
SannoliktInte
Osäkert
Sannolikt
Ja
Ja
Varierar
Stöd i prioritering av insatser, varje insats för sig
Klick, klick…
Prioritering mellan insatser
Delområde:
Psykologisk och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol
Insats Prioritering i NR
Är insatsen värderingsmässigt acceptabel?
Medför insatsen få eller inga oönskade effekter?
Kan insatsen implementeras utan anpassning?
Är behovet av resurser för att genomföra insatsen lågt?
Är insatsen hållbar över tid?
Bör införas Prioritering och
Motivering
MET Ja Sannolikt Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja
KBT Ja Sannolikt Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja
ÅP Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja Osäkert
CRA Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja Osäkert
12-steg Sannolikt Ja Osäkert Osäkert
Sannoliktinte
Osäkert
SBNT Sannolikt Ja Osäkert Osäkert Osäkert Osäkert
Psykodynamiskterapi Osäkert Osäkert Sannolikt Ja
Sannoliktinte
Osäkert
Interaktionell terapi Osäkert Osäkert Sannolikt Ja
Sannoliktinte
Osäkert
MET (Motivationshöjande behandling) bör införas eftersom insatsen bedöms vara både effektiv och
kostnadseffektiv. MET bygger på MI och borde vara relativt enkel att införa eftersom vi idag har MI utbildade
medarbetare.
KBT (Kognitiv beteendeterapi) bör införas och kombineras med återfallsprevention. Vi erbjuder idag en variant av
KBT men insatsen behöver en tydligare struktur och kopplingen till återfallsprevention behöver förstärkas. Insatsen har
näst högsta prioritet i riktlinjerna och bedöms vara effektiv och även kostnadseffektiv om den ges i grupp.
- Du får tillbaka en översikt av insatserna
Sedan får du en checklista…
63
- Vid punkt 11 är det dags för utbildning
1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i NR - beställ NR, bjud in föreläsare, diskutera, se filmerna
2. Genomför behovsinventeringen - mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser
3. Genomför prioritering mellan delområden – mall för prioritering mellan delområden med behov av nya insatser
4. Undersök kapacitet för förändringsarbetet - verktyg ”Beredskap för förändring”
5. Skapa motivation genom att beskriva behovet - Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta
6. Organisera en arbetsgrupp – utse en ledare
7. Besluta vilken insats som ska införas - vertikal prioritering inom aktuellt delområde
8. Förklara hur den nya insatsen kan möta behovet
9. Säkerställ att nödvändiga resurser finns tillgängliga - tid, pengar, kompetens, lokaler etc.
10. Gör en implementeringsplan - Mätbara mål, roller & ansvar, utbildning & handledning, tidslinje, uppföljning
11. Utbilda – inhämta kunskap om den insats som ska införas
12. Samla in baslinjedata – fokusera på de förhållanden som den nya insatsen är tänkt att påverka
13. Inför insatsen i en pilot – säkerställ tillgång till handledning & stöd från organisationen
14. Återkoppla erfarenheter av implementerinspiloten – systematik uppföljning
15. Implementera i full skala
”En kombination av flera strategier som involverar motivation, kompetens och förmåga”
Steg Uppgift Precisering av uppgift Vem ansvarar? Strategi
1. Inhämta kunskap om
rekommenderade insatser i NR
Beställ pappersversion av NR, bjud in föreläsare,
diskutera, se filmerna Chefen Motivation
2. Genomför behovsinventeringen Mall för bedömning av delområde(n) med störst
behov av insatser
Chefen Motivation
3. Genomför prioritering mellan
delområden
Prioritering mellan delområden i NR som
bedömts ha stort behov av nya insatser
Chefen Motivation
4. Undersök kapacitet för
förändringsarbetet
”Beredskap för förändring” Chefen Förmåga
5. Skapa motivation genom att beskriva
behovet
Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta Chefen Motivation
6. Organisera en arbetsgrupp – utse en
ledare
Se ”vilka bör ingå i en arbetsgrupp” i manualen Chefen Förmåga, kompetens,
motivation
7. Besluta vilken insats som ska införas Vertikal prioritering inom aktuellt delområde AG/Chefen
8. Förklara hur den nya insatsen kan
möta behovet
AG Motivation
9. Säkerställ att nödvändiga resurser
finns tillgängliga
Tid, pengar, kompetens, lokaler etc. AG Förmåga
10. Ta fram en implementeringsplan Mätbara mål, roller & ansvar, utbildning &
handledning, tidslinje, uppföljning
Ledare/AG Förmåga
11. Utbilda Inhämta kunskap om den insats som ska införas AG Kompetens
Förmåga
12. Förbered systematisk uppföljning Samla baslinjedata för de förhållanden som den
nya insatsen är tänkt att påverka
AG Förmåga
13. Inför insatsen i en pilot Säkerställ tillgång till handledning & stöd från
organisationen
AG Förmåga
Praktiska rekommendationer, steg för steg:
”Hej!
Målsättningen är att manualen ska läggas ut på Socialstyrelsens
hemsida, men först ska den testas av ett antal kommuner och
synpunkter från testomgången ska arbetas in.
Testperioden inleds efter sommaren och vi beräknar att manualen
kan publiceras under oktober/november.
Finns det kommuner i Skåne som kan vara
intresserade av att delta i testomgången?”
Gruppdiskussion
13:40-14:45
Fråga 1 Diskutera vad som behövs i din
Kommun/verksamhet för att ni ska kunna:
- Arbeta utifrån nationella riktlinjer för vård
och stöd vid missbruk och beroende?
- Arbeta fram en lokal överenskommelse med
Region Skåne?
Fråga 2 Diskutera
- Vilka behov finns av regionalt stöd kring
missbruks- och beroendefrågor i Skåne?
