Praktikant på dieselloksavdelningen vid CV i Örebro

Under sommaren 1966, närmarebestämt mellan 8 juni och 13augusti var jag praktikant pådieselloks-avdelningen vid Sta-tens Järnvägars huvudverkstad iÖrebro. Verkstaden kallades ifolkmun för CV efter det ur-sprungliga namnet, StatensJärnvägars Centrala Verkstäder.

Orsaken till att jag hamnade därvar att min pappa arbetade påmaskinavdelningen och hanlyckades ordna en praktikantan-ställning. Jag hade sökt till el-loksavdelningen eftersom jagläste el-tele på Örebro TekniskaGymnasium men det var enbartett fåtal platser på el-avdelningen så jag hamnade pådieselloksavdelningen. Någotsom jag absolut inte ångrade.CV var under min uppväxt nå-got mycket påtagligt. Min pappajobbade där och min farfar hadejobbat där innan han blev pens-ionär när jag var tre år. Villa-stadsdelen Rynninge som bygg-

SJ:s huvudverkstad i Örebro år 1939. En bild som visar min uppväxtmiljö, CV,Rynninge och regementet I3. I bakgrunden Hemfjärden en del av Hjälmaren.Bilden kommer från Stadsarkivet Örebro

des upp som följd av att CVanlades år 1900 var min stads-del, jag föddes där, min farmoroch farfar bodde där, jag gickmina första sex år i Rynningeskola och många av mina

kompisar bodde där.Det blev ett naturligt inslag imin uppväxt att cykla S-vägensom gick alldeles i anslutningtill CV-området för att titta påalla ånglok som stod uppställda

Huvudporten till Statens Järnvägars Centralverkstad eller som man vanligen sa ”CV”. Foto: Bengt-Åke Rudström

Ett av dieselloken litt. Tp som byggdes av ASJ i Falun är klar för leverans.Foto: ASJ arkivet i Östergötlands Järnvägsmuseum

inför revision eller skrotning.Senare förändrades loktypernaoch även el- och disellok kundebeskådas. En annan intressanthändelse var när man växlade ineller ut lok från CV:s område.En tidsödande och intressantmanöver för en grabb. Iblandkunde man också få se hur manprovkörde lok som hade varitinne på revision på Oljehamns-banan, något som jag senare fickmöjlighet att uppleva från lok-hytten. En annan syn som jag

kommer ihåg var när alla räls-bussar som skulle skrotas ställ-des upp i anslutning till räls-bussverkstaden som låg efterLillån. Det var en anslåendesyn med så många rälsbussaroch släp.Min första dag på arbetet kom-mer jag inte ihåg så väldigtmycket av, men jag mins att vipraktikanter rätt snart fick iuppdrag att hjälpa till i ”riven”när man skulle demontera ettnyss ankommet T 2 lok, en

loktyp som när det lämnade CVfick litt. T 21. Vi sattes på attslå ur bultar som höll koppel-stängerna vid hjulen. Ett skitigtoch tungt jobb som gjordes meden stor slägga. Diseloket skullegenomgå en storrevision sominnebar att det plockades ner iminsta detalj. Jag har också förmig att man gjorde vissa modi-fieringar på loket. Alla plåtde-taljer som huvar och hytt skick-ades iväg för rengöring innan dehamnade i lackeringen. Därfanns några väldigt trevliga”gubbar” som tog väl hand omoss praktikanter. När det varstiltje på andra arbetsuppgiftereller det blev tråkigt så gick vitill lackeringen och hjälpte till.

Ett intressant lok som fanns påavdelningen var ett av de förstaT 23 loken. Detta lok var ur-sprungligen ett smalspårigt die-sellok, litt. Tp som hade tysktursprung. Ett antal litt. Tp bygg-des också på licens av ASJ iFalun och det var också sammaverkstad som byggde den nyabottenplattan till litt. T 23. De15 ombyggda normalspårslokenfick en ny axel och löpaxlarnatogs bort, varför hjulföljdenändrades från 1-C-1 till D. På detvå loken som fanns i verksta-den sommaren 1966 användesTp lokets hytt, vilket medfördeatt det var mycket trångt i hyt-ten. De fyra första loken fickdenna trånga hytt, men ävendessa lok fick en bredare hytt1970. Vad jag kommer ihåg såpratade gubbarna om att nästabottenplatta skulle vara breddadmen de två som fanns i verksta-den hade båda smal hytt.

Det nästan klara loket, som jagminns hade nr: 114 var i principfärdigt när jag började på avdel-ningen, men bottenplattan tillnästa lok stod på ett av spåreninne i verkstaden. På den bot-tenplattan fick jag vara med ochassistera när man skulle märkaupp vissa kritiska hål som skulletas upp innan man började mon-tera motor och apparater. Jag

Diesellok litt. T 21 i Nora 1966. Ett av dessa lok togs in för storrevision somma-ren 1966 under min praktiktid på CV. Foto Bengt-Åke Rudström

T 23 nr: 113 som var det första loket som byggdes om 1965 kommer här med ettsoptåg år 1967 på Sundbybergsstation . Foto: Lennart Nilsson

kommer ihåg att jag blev djuptimponerad av hur man lyckadesfå till sådan pression med ettmåttband, vinkelhake och rit-snål. Att det var viktigt att fåkorrekta mått fick jag klart förmig efter en ingående utlägg-ning om vad som skulle kunnahända med gångegenskapernaom man inte mätte rätt.

Exakt hur mycket som gjordespå det andra T 23 loket undermin praktiktid minns jag inte,men det största som hände un-der sommaren var provkörning-arna av det färdiga T 23 loket.Jag hade tidigare fått tillfälle attåka med några gånger på T 21och Z 64 men nu skulle denförsta provkörningen göras av T23 loket på oljehamnsspåret därman vad jag kommer ihåg hit-tade några saker som behövdesjusteras. Att få vara med ochväxla ut loket från verkstadenvar en upplevelse. Provkörning-en på spåret ner till oljehamnen,gjordes vad jag kommer ihågväldigt försiktigt, åtminstone omman jämför med den längreprovkörningen som jag åter-kommer till nedan.

Några dagar senare fick jag varamed och växla ut T 23:an frånCV området. Ut till bangårdenvid Örebro C var det tre vägö-vergångar som skulle manövre-

ras och väl ute vid bangårdenskulle vi invänta klarsignal föratt gå norrut mot Frövi. Detblev lite väntan men snart drogföraren igång loket och vi gickut på upp-spåret ut från Öre-bro. Jag kommer ihåg att detvar mycket trångt i förarhyttenoch jag stod i trappen ochkunde då och då gå upp för atttitta när vi passerade Lillån,Hovsta och Ervalla. Förarenökade hastigheten på den rakabanan och loket krängde be-tänkligt. Jag vet att jag tänkte”att nu hamnar vi snart ute pååkern”. Vi klarade oss och ef-

ter ett tag gled vi in på Frövistation och växlades till ett sido-spår. Efter en stund var det dagsatt starta återfärden till Örebro.

Praktiktiden var snart slut ochjag återvände till skolan i Öre-bro. Minnet från tiden på CVhar jag många gånger återvänttill och det mest bestående min-net är min korta medverkan vidombyggnaden av litt. Tp till T23. Båda loktyperna har sedandess varit något som jag följtoch intresserat mig för underåren.

När jag nu har skrivit ner minaminnen ångrar jag mest av alltatt jag inte tog några kort.

Bengt-Åke Rudström

Bottenplatta till två lok, litt. Tp. En med och en utan motor och apparater i verk-staden i Falun.

Foto: ASJ arkivet i Östergötlands Järnvägsmuseum