67
Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell Anna Magnusson Waltin Josefin Sacher Juni 2007

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

Embed Size (px)

Citation preview

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

Anna Magnusson WaltinJosefin Sacher Juni 2007

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

1

SammanfattningPraktisk nytta av en byggnadsinformationsmodellByggbranschen befinner sig i dagens läge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt sätt att

bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt sätt att bygga och projektera.

Från att använda ”ointelligenta” 2D-modeller börjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller

där information som rör hela byggnadens livscykel användas i större omfattning. Branschen

går mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgänglig på ett och

samma ställe, genom en gemensam IT-plattform för branschens aktörer och intressenter samt

genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett sätt att göra en sådan plattform möjlig är

med hjälp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som är ett

oberoende filformat som ska kunna läsas oavsett digital programvara. För projektörerna i

branschen utvecklas ständigt olika program för ändamål som möjliggör att så mycket

information som möjligt samlas i en och samma fil. Ett av dessa objektorienterade program är

ArchiCAD.

Syftet med arbetet har varit att undersöka var byggbranschen i dagsläget befinner sig samt

analysera möjligheter, begränsningar och brister i verktygen och dagens

projekteringsmetoder. Som avgränsning i arbetet undersöks hur möjligheten att exportera en

modell gjord i ArchiCAD som en IFC-fil, samt möjligheter att erhålla kostnad- och

energiberäkning från denna modell.

Byggbranschens användning av BIM och IFC har enligt vår enkätundersökning och

studiebesök inte haft den genomslagskraft och kommit så långt i utvecklingen som vi från

början hade trott. Resultaten från våra olika försök vad det gäller mängdning, kostnads- och

energiberäkningar samt IFC-försöken har varit varierande. Några försök har varit enkla och

har på ett effektivt sätt gett snabba och rimliga resultat medan andra har varit svåra att

genomföra och information har varit svåråtkomlig.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

2

AbstractPractical benefit by a building information modelToday the building industry is standing on the edge of a change, from a traditional way to

construct and design buildings to an industrial way of construction and designing. 2D-models

without any intelligence are today used instead of intelligent building information models. In

those building information models it’s possible to gather all information for the lifecycle of a

building in a common platform within reach of all the industry’s participants. One way to do

this is with the help of an international standard, IFC (Industry Foundation Classes), which is

an independent file format.

Today it is more and more common to work with building information models and the

development of new programs for this purpose is constant. One of these building information

programs is ArchiCAD.

The purpose of this work is to examine where the building industry stands today and to

analyse possibilities and limitations of the digital tools and planning processes nowadays.

As delimitation in this work, we have examined possibilities to import an ArchiCAD model as

an IFC file and explored the possibilities to receive calculations of cost and energy.

On the basis of our experience through this study we come to the conclusion that the building

industry isn’t where we thought it was when we started this study. A poll and some visits to

different participants showed that BIM and IFC haven’t made their breakthrough yet.

The results regarding calculations of cost and energy, the possibilities of IFC and calculations

of amount vary a great deal. Some have been quite simple and resulted in efficient and

reasonable conclusions, though some have been difficult to implement.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

3

Innehållsförteckning1 Bakgrund ..................................................................................................................5

1.1 Branschens mål och visioner...................................................................................... 6

1.2 Industriellt byggande ................................................................................................. 7

1.3 BIM (Building Information Model) ........................................................................... 9

2 Problemformuleringar .............................................................................................11

3 Projektbeskrivning, avgränsning och metod............................................................13

4 Syfte .......................................................................................................................15

5 ArchiCAD...............................................................................................................17

5.1 Funktioner ............................................................................................................... 17

5.2 Andra systemorienterade program ........................................................................... 18

6 IFC – Industry Foundation Classes .........................................................................19

6.1 Ordlista och begreppsförklaring............................................................................... 20

6.2 IT Bygg och Fastighet projekt 2002 ......................................................................... 20

6.3 Projektets problemområden ..................................................................................... 21

6.4 Produktmodeller och deras kommunikation ............................................................. 21

6.5 IFC och ArchiCAD.................................................................................................. 22

6.6 Demohus ................................................................................................................. 26

7 Undersökning..........................................................................................................27

7.1 Resultat från enkät ................................................................................................... 27

7.2 Studiebesök - Kostnadskalkyl .................................................................................. 28

7.3 Studiebesök - Energi ................................................................................................ 30

8 Genomförande ........................................................................................................33

8.1 Mängdning .............................................................................................................. 33

8.2 Energiberäkning....................................................................................................... 34

8.3 Hantering av IFC-filer ............................................................................................. 36

8.3.1 Planera IFC-utbyte........................................................................................... 36

8.3.2 Test ................................................................................................................. 37

9 Resultat ...................................................................................................................39

9.1 Problemområden...................................................................................................... 41

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

4

10 Analys...................................................................................................................43

10.1 Idéer och lösningar................................................................................................. 48

11 Referenser .............................................................................................................51

11.1 Litteratur och rapporter .......................................................................................... 51

11.2 Webbsidor ............................................................................................................. 51

11.3 Bildhänvisning....................................................................................................... 52

Bilagor

1 – Exempel på ritningar skapade från referensmodellen, Villa Jaeger

2 – Enkät

3 – Enkätsvar

4 – Energiberäkning i VIPWEB Cad

5 – U-värdesberäkning av byggelement

6 – Beräkning av Umedel för byggnad

7 – Manuell energiberäkning

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

5

1 BakgrundUnder ett byggprojekt är det många olika intressenter och aktörer som ska medverka och

arbeta tillsammans - från projekteringen ända fram tills förvaltandet av byggnaden ska träda i

kraft. ”Dessa olika aktörer ska med sina varierande kunskaper och erfarenheter samordna

sina aktiviteter så att en byggnad färdigställs i rätt tidpunkt, med rätt kvalitet och med rätt

ekonomi”.1 ”Byggprocessen är en väldigt komplicerad process som oftast bedrivs som ett

antal parallella stafettlopp med dåliga växlingar”2. Ett byggprojekt bedrivs allt för ofta i ett

väldigt högt tempo och det är på så sätt lätt att ”göra som man alltid har gjort” för att

eliminera onödiga risker som kan leda till onödiga kostnader och så vidare. På det sättet kan

byggbranschen därför ses som en relativt konservativ bransch, vilken istället bör bli en

bransch med mera integrerade och samspelta processer från början till slut. Med dagens

teknik, nya program och metoder är detta fullt möjligt, det gäller bara att få byggbranschen att

tänka och handla annorlunda. Visionen är att förbättra kommunikationen aktörerna emellan

samt att integrera dessa olika aktörer i ett tidigare skede.

Ett program som bidrar och underlättar till en mer integrerad och samspelt process är CAD-

programmet ArchiCAD. ArchiCAD kan ge kontinuerlig information om olika mängder av

byggdelar under projekteringen. Detta är att föredra då entreprenören själv slipper göra

mängdberäkningarna eller köpa dessa av mängdberäkningsföretag. ”Alla anbud skulle

dessutom grundas på likartade förutsättningar och anbudskostnaderna avgörs då inte av

bortglömda mängder.”3 (Mer om ArchiCAD, se kap. 5)

Att man dessutom med hjälp av ett oberoende filformat benämnt IFC (Industry Foundation

Classes) ska kunna överföra information mellan olika digitala program, hjälper samspelet

aktörerna emellan ännu ett steg i rätt riktning. Målet med IFC är ”Att lagra och kommunicera

all gemensam information om en byggnad och dess delar i ett standardiserat dataformat,

åtkomligt för alla aktörer i alla skeden”.4 (Mer om IFC, se kap. 6)

1 Jan Söderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen s. 31, Institutionen för byggnadsekonomi, LTH 19932 Jan Söderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen s. 33, Institutionen för byggnadsekonomi, LTH 19933 Jan Söderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen s. 36, Institutionen för byggnadsekonomi, LTH 19934 Dr Väino Tarandi, ItBoF: IFC-baserad produktmodellserver, Eurostep, 2002

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

6

1.1 Branschens mål och visioner Personer involverade i IT Bygg och Fastighet5 har med ett antal pilotprojekt forskat under

många år och försökt utveckla byggbranschen till att ta ett steg framåt i den digitala

kommunikationen som sker under ett byggprojekt. Syftet är framförallt eliminera att mycket

av informationen i skapandet av byggnader försvinner i överförandet från en aktör till en

annan. Värdet ligger inte i informationsuppbyggnaden enligt IT Bygg och Fastighet utan i

överförandet av skapad informationsmängd till de olika aktörerna som är med i processen.

Visionen är att kunna skapa obrutna informationskällor från planerings- och

projekteringsstadiet genom upphandlingen, produktionen och slutligen förvaltningen. Det vill

säga att skapa en gemensam IT-plattform där all den information som skapas under ett projekt

ska kunna bearbetas oavsett digital miljö. Man vill med andra ord skapa ett gemensamt språk

inom bygg- och fastighetsbranschen med gemensamma referensramar samt standardiserade

metoder för produkter, processer och klassifikationer. Vilket på så sätt resulterar i större

effektivitet, högre kvalitet och lägre kostnader.

Meningen är att alla som på något sätt medverkar i ett byggprojekt ska kunna komma åt all

den information som finns att tillgå under en byggnads hela livscykel. Exempelvis är det

fördelaktigt om arkitektens ritningar har en koppling till konstruktörens produktinformation,

samt om exempelvis varje objekt får en etikett som berättar var, när och av vem den ska

monteras. ”IT Bygg och Fastighets mål och visioner med en gemensam IT-plattform och ett

kontinuerligt flöde av all information är alltså att rationalisera och undvika onödigt arbete

vilket alla kommer att tjäna mer på, i både pengar och bättre byggda hus”.6

5 Branschgemensamt utvecklingsprogram för implementering av IT i byggande och förvaltning 1998-20026 IT Bygg och Fastighet 2002

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

7

Bild 1: Produktmodell7

1.2 Industriellt byggande ”Industriellt byggande innebär effektivisering och standardisering av den fysiska

produktionen samt standardisering av projekteringsstadiet genom upprepning och

samverkan mellan alla inbegripna aktörer”8.

För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete av industriellt byggande. Vi står inför ett

paradigmskifte där den traditionella byggprocessen i hög takt ersätts av ett mer industrialiserat

sätt att bygga. Detta innebär att det skapas mer standardiserade metoder för

projekteringsstadiet och för byggelementen i en byggprocess. Det handlar om att

”kontinuerligt förfina teknik och metoder vilket förutsätter att kunskap om processer och

teknik systematiskt inhämtas och återförs till process- och teknikutveckling”.9

Detta innebär att man exempelvis ska försöka bygga bostäder efter en i förväg etablerad

standard och att byggkomponenterna i så hög grad som möjligt ska vara prefabricerade och

tillverkade i verkstad. Monteringstiden på byggarbetsplatsen och materialskador minimeras på

så sätt. Ett industriellt byggande inbegriper även standardisering av projekteringsstadiet och

en effektivare samordning mellan byggprocessens alla aktörer. Det handlar om att ha kontroll

7 Bild gjord i Paint8 Industriellt byggande – En nulägesrapport av Johan Kron och Ebba Goldkuhl: http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2006/ex2006-071.PDF9 http://www.tyrens.se/templates/Services.aspx?id=2020

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

8

över hela projektcykeln och där alla inblandade får en tydlig fokus på mål, bland annat med

hjälp av en gemensam plattform. För aktörer inblandade i projekteringsstadiet innebär det att

kommunikationen mellan exempelvis konstruktörer och arkitekter kontinuerligt förbättras.

I ett tidigt skede ska det även gå att få precisa kalkyler vilket medför ett mindre risktagande

för entreprenörerna.

”Ledorden är helhetssyn, processutveckling, kunskapsöverföring och effektivisering.

De förs ofta fram som förslag till åtgärder för att förändra byggbranschen”.10

Bild 2: Industriellt byggande innebär både effektivisering och standardisering av

projekteringsstadiet och för produktionen i byggprocessen11

10 http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=23011 http://www.tyrens.se/upload/5026/industriellt%20byggande.PDF

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

9

1.3 BIM (Building Information Model) Industriellt byggandet kan ses som en process där BIM är ett av verktygen för att en del i den

industrialiserade processen ska kunna uppnås.

Nedan skildras en version av dagens projekteringsprocess;

”I dag används mest 2-dimensionellt CAD-ritande, d.v.s. ett traditionellt ritsystem med CAD-

ritningar i 2D. Ritningarna består av ’dumma linjer och texter’ och saknar nästan helt

intelligens. I den typen av projektering ser nästan ingen konsult helheten och intresset för

själva slutprodukten är lågt. I dagsläget vill vi alla komma ifrån den fragmenterade

projekteringsprocessen, ’staffetpinneprojekteringen’. 3D används idag främst för

visualiseringar. De görs oftast i ett tidigt skede för att hjälpa de interna och externa (kommun

och planprocess) beslutsprocesserna. Efter startbeslut av beställaren kasseras 3D-modellen

för att ge vika för de traditionella 2D-handlingarna och hela stafettpinneprojekteringen

påbörjas. En projektering i 3D skapar en bättre helhetsbild och en ökad förståelse för

produktens helhet. En ökad förståelse för andra discipliners problemställningar infinner sig

lättare när man kan se tydligheten av tankarna och visionerna i 3D på en gång.”12

Vid en jämförelse med dagens byggprocess kan man lätt se fördelarna med BIM.

BIM som på svenska kallas "ByggnadsInformationsModell" är ett nytt namn för en modern

objektorienterad 3D-CAD-projektering, även kallad "byggproduktmodell". En

byggnadsinformationsmodell kan definieras som en modell där all information om ett

byggnadsverk finns samlad under dess hela livscykel och som bland annat innehåller

kostnader och resurser. ”BIM är en ’intelligent’ modell där alla aktörer i bygget på ett enkelt

sätt kontinuerligt kan lämna och söka information”.13Alla aktörer arbetar här med en och

samma modell och talar på så sätt samma digitala språk, modellen kan successivt byggas på

och leva genom hela byggprocessen. Detta medför att ingen information går förlorad och efter

färdigställandet av en byggnad kan modellen användas även vid förvaltningsskedet till

exempel vid en ombyggnad.

12 http://www.tyrens.se/templates/Services.aspx?id=202013 SWECO Theorells: www.swecco.se

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

10

Bild 3: BIM kopplad till olika samordningsprogram samt till tidplanering (4D) och kostnadsberäkning (5D)14

Alla intressenter under byggprocessen som projektörer, entreprenörer, leverantörer, kommun

och beställare får med hjälp av denna samordnade modell på så sätt en gemensam plattform

vilket bidrar till att de får en ökad förståelse för vad som faktiskt ska byggas.

Visionen är alltså att all information om en byggnad ska kunna samlas och göras tillgänglig

under hela byggnadens livstid. I dagens läge ”dör” ofta den digitala modellen när huset står

klart men målet med ett virtuellt byggande är att med hjälp av informationsmodellen komma

närmare och bli mer integrerad med produktionen och slutligen ha användning för modellen

även i förvaltningsskedet. Genom en sådan digital byggnadsinformationsmodell kommer det

bli enklare att få ut information, vilket kommer att bidra till minimerade kostnader och tider.

GIS, Geografiskt Informations System, är ett datorbaserat system för att samla in, lagra,

analysera och presentera lägesbunden information. Man kan säga att BIM är ett system för all

information om en byggnad, medan GIS är motsvarande för terrängen och läget.

BIM ger en viss byggnadsinformation till GIS, vilket kan vara till hjälp för att spela upp olika

scenarier och visa 3D-modellen i relation med en verklighetstrogen omgivning.

14 http://www.tyrens.se/upload/5018/BIM.PDF

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

11

2 ProblemformuleringarDet finns mycket intressant att undersöka när det gäller industriellt byggande och vad det

gäller byggnadsinformationsmodeller, frågor man kan ställa sig är om dessa intelligenta

lösningar med BIM verkligen fungerar i praktiken? Jobbar och arbetar de olika aktörerna i ett

byggprojekt verkligen på det mest effektiva och intelligenta sättet gentemot varandra eller går

det att rationalisera ännu mer? Hur ser användandet av industriellt byggande och BIM ut idag

och hur kan olika intressenter i byggprocessen koordinera och effektivisera sitt arbete på bästa

sätt med hjälp av digitala modeller? Hur fungerar informationsflödet idag? Finns det

begränsningar i de digitala verktygen? Enligt IT Bygg och Fastighet15 så är IFC sannolikt det

bästa alternativet för produktmodeller inom bygg- och fastighetssektorn. Tekniken finns där,

men hur många använder sig egentligen av IFC-överföringen i dagens läge?

15 Branschgemensamt utvecklingsprogram för implementering av IT i byggande och förvaltning 1998-2002

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

12

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

13

3 Projektbeskrivning, avgränsning och metodFör att på något sätt kunna relatera till hur man på ett intelligent sätt kan arbeta och hantera

information som har anknytning till projekteringsstadiet har vi valt att avgränsa arbetet till hur

informationen kan hanteras från en ArchiCAD-modell. Anledningen till detta är att

ArchiCAD redan från start varit uppbyggt och utvecklat för byggnadsinformationsmodeller.

Vi har undersökt vilken information som kan exporteras från modellen och hur de olika

aktörerna i byggprojekteringen på bästa sätt kan använda sig av den information som kan fås

från modellen. Möjligheter för mängdning, energi- och kostnadsberäkningar och tidplanering

från en ArchiCAD-modell, samt hur IFC-överföringen i praktiken fungerar har undersökts.

Som ett referensobjekt i vårt arbete har en privat villa i Falsterbo använts. Referensobjektet,

Villa Jaeger, är ett enfamiljshus i Falsterbo, projekterat av arkitekt Jan Henrichsén (se

ritningar och beskrivning i Bilaga 1). Objektet har i maj beviljats bygglov och har planerad

byggstart i juni.

Vår metod och tillvägagångssätt har skett genom att vi har undersökt hur IFC-överföringen

fungerar genom ett antal olika försök med sparade IFC-filer. Vi har även gjort försök med

mängdning och energiberäkningar med olika program på modellen. För att kunna uppskatta

var branschen står idag har vi även besökt och ställt frågor till olika företag som på ett eller

annat sätt har anknytning till ovanstående frågeställningar och problemformuleringar.

Bild 4: Axionometrisk vy på referensmodellen Villa Jaeger

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

14

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

15

4 Syfte Syftet är att uppskatta var byggbranschen befinner sig idag vad det gäller intelligenta verktyg

för projektörerna i byggprocessen genom att undersöka hur aktörerna arbetar. Det kan anses

vara problematiskt att försöka få kommunikationen och koordineringen mellan ett

byggprojekts intressenter mer effektiv men att utveckla och skapa nya verktyg för detta

ändamål samt att eliminera eventuella brister i projekterings-, produktions- och

förvaltningsprocessen skulle alla aktörer i byggbranschen tjäna på. Vårt syfte är även att

genom vårt arbete undersöka, identifiera och belysa möjligheter, begränsningar och brister.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

16

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

17

5 ArchiCADArchiCAD är ett program som ligger långt fram i utvecklingen när det gäller intelligenta

verktyg för byggindustrin.16 ArchiCAD är ett CAD-program som utvecklats av Graphisoft

och applikationen har funnits sedan 1982. Graphisoft var som första företag i världen även på

väg att lansera ett 4D-5D-verktyg kallat Constructor. Detta är ett komplicerat verktyg som

nyttjar moduler för bl.a. kalkyl, mängdning och tidplanering och som kräver avancerad

teknik. Idag finns Constructor under ett bolag, VICO17, i USA som först och främst kommer

att bearbeta marknaden där.18

I Sverige är det Lasercad Sverige AB som är distributör för ArchiCAD. Programmet, i vilket

man kan skapa en fullt tredimensionell produktmodell, är i grunden utvecklat främst till

arkitekter och för att vara ett lättanvänt verktyg för att skapa tydliga och lättförståeliga

grafiska projekteringshandlingar.19 Idag används ArchiCAD av många olika grupper inom

byggindustrin. Exempel på kunder är arkitekter, inredare, scenografer, designers,

småhusföretag, mängdningsföretag, konstruktörer m.m. ArchiCAD används också

framgångsrikt i industriellt byggande.20

5.1 FunktionerProgrammet är ett verktyg i vilket allt från skisser till bygghandlingar kan skapas och där all

information ändå finns samlad och tillgänglig i en och samma fil. Man kan beskriva

programmet som ett verktygspaket där allt från design, dokumentation, kommunikation till

samarbete ingår. Programmet är till hjälp för att exempelvis ta fram ritningar,

kostnadskalkyler, energi- och miljöberäkningar. ArchiCAD kan även beskrivas som en

databas där bland annat alla bygglov- och bygghandlingar (planer, fasader, elevationer,

uppställningar och förteckningar) finns att tillgå. Dessutom finns alla ingående byggdelar

mängdade i modellen och man kan på ett mycket enkelt sätt hämta den information som

önskas direkt från databasen. ArchiCADs koncept tillåter alltså en digital hantering av

mängder och tidsödande manuella processer elimineras då man för hand slipper mäta på

ritningar. ArchiCAD lagrar uppgifter om de olika byggdelarnas egenskaper och vid

16 http://www.archicad.se/konceptet/konceptet.htm17 www.vicosoftware.com18 Magnus Dulke, Lasercad Sverige AB19 http://www.trainformation.se/PDFnews/2004/10-13_304.PDF20 http://www.lasercad.se/produkter/archicad.html

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

18

förändringar i modellen uppdateras informationen överallt; i fasad, sektion, plan, mängdning

och måttsättning. Bland andra funktioner kan nämnas en teamworkfunktion (flera

medarbetare arbetar med olika delar av samma modell) samt möjligheter att länka modellen

till en webbplats för montage- och skötselinformation. Styrkan i ArchiCAD är just att man

arbetar med byggnadsinformationsmodeller. Även visualiseringen är en av ArchiCADs

styrkor, vilket gör att de traditionella handlingarna kan kompletteras med realistiska 3D-bilder

som gör det lättare att få en helhetsbild av projektet och kan underlätta i bygglovsprocessen.

Dessutom finns möjligheten att ”gå in i” modellen och genom en kamera granska interiören

samt att få en realistisk uppfattning om ljus- och skuggverkan. Detta möjliggör för

projektören redan i projekteringsskedet att få en uppfattning om hur byggnaden kommer att se

ut när den är färdigbyggd.

I ArchiCAD-modellen är dessutom en del objekt knutna till olika tillverkare. Man kan även

skicka modellen till samt integrera den med information från konstruktörer, VVS-21 och

elprojektörer. Detta görs i en gemensam modell som kan användas för att kontrollera

kollisioner och övriga brister och därmed spar tid och pengar. Modellen kan också skickas till

beräkningsprogram för energideklaration enligt de nya normerna.22

5.2 Andra systemorienterade programUtöver ArchiCAD finns ett antal andra systemorienterade program ute på marknaden, bland

annat Autodesks ADT och Revit Architecture.

ADT är precis som ArchiCAD ett 3D-verktyg där man kan erhålla dokumentation, ritningar

och förteckningar, samt en integrerad renderingsfunktion.

Ett program som skapats för byggnadsinformationsmodeller, BIM, är Revit Architecture, som

redan är förberett för filformatet IFC, medan de andra programmen kräver ett add-on-program

för IFC. Andra systemorienterade program exempelvis som kan nämnas är Bentley Systems

program MicroStation och Allplan Architecture från Nemetschek.

I detta arbete belyses enbart ArchiCAD och dess funktioner och möjligheter.

21 Värme, ventilation och sanitet22 Magnus Dulke, Lasercad Sverige AB

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

19

6 IFC – Industry Foundation ClassesEn IFC-fil har ett oberoende och neutralt filformat som inte är knutet till eller beroende av ett

visst program, vilket möjliggör en opåverkad informationsöverföring mellan olika program.

IFC-konceptet bygger på att all information i en integrerad modell samlas och används under

hela objektets livscykel, från idéstadiet till förvaltningen av byggnaden. En 2D-fil, exempelvis

en DWG-fil23, saknar dessa egenskaper och används oftast endast som ritningsunderlag.

Visionen är alltså att då en modell sparats som en IFC-fil t.ex. i ArchiCAD skall det vara

möjligt att öppna samma modell i ett annat CAD-program som t.ex. AutoCad och därefter

fortsätta jobba med samma modell i det nya programmet utan att någon information gått

förlorad i överförandet.

År 2002 genomfördes en projektfortsättning på två tidigare projekt som berörde filformatet

IFC. IT Bygg och Fastighet stod bakom projektet som beskrivs i rapporten Implementering av

produktmodeller baserade på IFC och BSAB.

Syftet med detta projekt var att visa hur olika produktmodeller som baseras på IFC kan

användas för att erbjuda en lösning på problemet med överföring av information mellan olika

sorters applikationer inom plan-, bygg- och förvaltningsprocessen.

Plan-, bygg- och förvaltningsprocessen har ett stort behov av att effektiviseras gällande

hantering av information. Detta skulle åstadkommas genom detta projekt som skulle ge dessa

processer tillgång till IFC applikationer som samverkar med BSAB:s begreppsstrukturer.

I resterande delar av kapitel 6 följer utdrag ur en undersökning som genomfördes 1998-2002

av IT Bygg och Fastighet24 avseende IFC.

23 Vektorfilformat från program skapade av Autodesk, t.ex. AutoCad och ADT24 Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB. Slutrapport 2002-12-18. IT Bygg och Fastighet

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

20

6.1 Ordlista och begreppsförklaring25

IFC Internationell standard förproduktmodeller inom byggbranschen. Standardiseras av organisationen IAI, International Alliance for Interoperability

BSAB Nationell standard för klassifikationav byggdelar och produktionsresultat

Produktmodell En strukturerad 3D-modell med relationer till olika typer av information

Produktmodellserver Ett IT-system som hanterar produktmodeller liknande ett dokumentsystem

SbXML Byggtjänststandard för att beskriva bygginformation. Format för mängdförteckningar, kalkyl och tidsplan

GDL Grafiskt parametriserbart programmeringsspråk för att visualisera byggdelar i 2D och 3D

IFC_Proxy En byggdel i IFC-strukturen som saknar byggdelskategori som t.ex. fönster eller dörr

IFC property set En lista som beskriver attribut som kopplas till en byggdel

6.2 IT Bygg och Fastighet projekt 2002När detta projekt genomfördes hade utvecklingen av IFC kommit så långt att det fanns en

internationell version, IFC 2.0, som var så pass detaljerad och tillförlitlig att de större CAD-

programmen kunde både skriva och läsa IFC-filer.

När projektet började fanns ingen strukturerad informationsöverföring som rör byggnaden och

dess olika delar i objektsperspektiv. Det fanns behov av att kommunicera information om

byggnaden mellan de olika aktörerna. Vad som ska byggas och hur det ska byggas.

Det som däremot förekom var bland annat textdokument, ritningsgrafik och diverse

meddelanden, som till exempel förteckningar över mängder, i filer. Det största problemet var

dock att företagen inte visste eller ville ta till vara den potential som finns i en

informationshantering.

25 Jesper Bremme, Projektrapport ArkitektCAD med stöd av BSAB, Inbrix AB IT Bygg och Fastighet 2002

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

21

6.3 Projektets problemområdenFöljande problemområden formulerades:

• Informationsöverföring mellan de olika applikationstyperna förekom knappast

• Applikationsoberoende informationsformat och data fanns inte

• Informationen återanvänds inte

• Informationen kunde inte arkiveras långsiktigt

• Utvecklingsmiljön förändras hela tiden, d v s långlivade standarder saknades

6.4 Produktmodeller och deras kommunikation3D-projektering kräver att användaren kan ”bygga” på riktigt. Om inte projektören förstår

processen kan inte heller modellen förses med riktig klassifikation och andra egenskaper.

Vi har idag en lagstiftning och ett regelverk som bygger på att det är tvådimensionella

ritningar, på papper, som används. Att använda produktmodeller som bas och därifrån skapa

dokument, inklusive ritningar, kan skapa krav på en förändring av gällande lagstiftning.

För att få igång tillämpningen av produktmodeller krävs även att man får ett förtroende för

verktygen och att man kan lita på innehållet i överföringarna. Produktmodeller löser i sig inte

problemen med dagens allvarliga brister i projekterings-, produktions- och

förvaltningsprocessen, men skapar en infrastruktur för informationsöverföring mellan

aktörerna. Ett förslag är att ta fram ett demonstrationshus där all information och

dokumentation finns redovisad, och där man steg för steg med förklaringar kan se hur

informationen byggs upp och struktureras. Detta tydliggör problematik, möjligheter och status

på de använda applikationerna.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

22

Bild 5: Två sätt att kommunicera produktmodeller,

antingen direkt eller via en server26

Produktmodeller kan kommunicera på två sätt. Antingen direkt mellan applikationerna där var

och en är ansvarig för versioner och uppdateringar eller via en produktmodellserver som är

gemensam. Genom servern uppdateras och kopieras olika delar via Internet. Principen för

produktmodellservern är att den information som alla har intresse av sparas med gemensam

åtkomst. Graden av åtkomst beror på vilken roll och vilka rättigheter man har. När

upphovsmannen anser att informationen är färdig publiceras den för de övriga aktörerna.

Därför kan man säga att informationen som finns på servern är originalet. Det som inte finns

där gäller inte.

Genom att meddela förändringar kan alla inblandade ta ställning till vad som händer för

stunden.

6.5 IFC och ArchiCADArchiCAD var en av de prototyper som IT Bygg och Fastighet valde att använda i sitt projekt.

Målet med projektet var att beskriva vad som är möjligt för ArchiCAD som CAD-applikation

beträffande export och import av produktmodeller (IFC), samt tillämpning av den nationella

BSAB-klassifikationen. Möjligheter, begränsningar och brister har analyserats.

26 Väino Tarandi, Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB, Eurostep AB

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

23

Bild 6: Prototypöversikt med flöden och filtyper 27

I ArchiCAD bygger verktygen på faktiska byggdelar till stor utsträckning, det vill säga

verktyg för dörrar och fönster, tak och bjälklag med mera. Byggdelar skapade av dessa

verktyg får direkt en motsvarighet i IFC-strukturen:

ArchiCAD byggdelskategori IFC byggdelskategoriArchiCAD wall IFC WallArchiCAD Roof IFC RoofArchiCAD Slab IFC SlabArchiCAD column IFC Column

Problemet uppstår om ArchiCADs verktyg för att skapa godtyckliga delar används. Om inget

görs åt detta blir byggdelen en IFC Proxy i exporten, vilket är en byggdel som saknar

tillhörighet i en kategori. Detta kan lösas genom att dessa delar programmeras med en

fördefinierad kategori, t.ex. IFC Furniture, eller att en speciell tilläggsprogramvara används.

Båda modellerna testades och fungerade bra.

IFC har en fördefinierad struktur med egenskaper på olika byggdelskategorier. I och med att

det är en internationell standard uppstår det problem och brister på nationell nivå.

I ArchiCAD laddas IFC-verktygen genom en insticksmodul, vilket gör att nya funktioner

läggs till i programmet. För att sätta egna attribut på byggdelar måste en databas installeras.

Detta innebär att alla BSAB:s byggdelar samt produktionsresultat finns tillgängliga i

tabellform med beskrivning.

27 Väino Tarandi, Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB, Eurostep AB

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

24

Erfarenheter för ArchiCAD:

• När ArchiCADs verktyg för att skapa godtyckliga byggdelar används, blir byggdelen

en IFC Proxy i exporten. Man får då utöka egenskaperna med nya egenskapslistor

(Property Sets) som stödjer det nationella behovet. I Projektet har egenskaperna delats

upp i nationella, enligt BSAB, samt internationella, d.v.s. IFC-standarden.

• Projektet visar att det går att använda sig av IFC 2.0 vid export till andra system med

medvetande om ett antal risker och begränsningar.

• CAD-systemen stödjer IFC-formatet men det kvarstår arbete i att anpassa CAD-

programmen med nya verktyg/funktioner för att hantera projektering.

• Vissa aktiviteter är komplexa och tidskrävande, vilket kan ses som en stor risk i ett

skarpt större projekt.

• Det största problemet har varit att hålla rätt på IFC-ID för alla objekt och att ta hand

om egenskaper på proxy-objekt.

• Det CAD-system som användes (ArchiCAD 7.0) hade från början relativt dåligt stöd

för det byggdelstypbegrepp som användes, och klarade inte alls att bryta ner dessa till

de produktionsresultatsobjekt som behövdes för att skapa en detaljerad kalkyl. Kanske

kommer möjligheten att skapa mängdförteckningar att påverka utvecklingen.

• I ArchiCAD skapades ett bibliotek med attributlistor innehållande BSAB-koder som

kunde knytas till objekten, som sedan tolkades som mängdinformation.

• Målet är att kunna göra en import- och exportfunktion för tidplanering i sbXML

• Det finns ett behov av att hantera uppdateringar av mängdförteckningen allt eftersom

byggnadens detaljeringsgrad ökar. Dels måste den som skapar mängdförteckningen

kunna märka upp vad som är ändrat, dels måste kalkylsystemet kunna ta hand om

dessa ändringar, helst utan att tappa de kopplingar till resursdatabasen som redan

gjorts. Problemet är inte trivialt om det ska ske med automatik, men det finns

förmodligen inga begränsningar i själva överföringsformatet sbXML.

• Vid analys och kravställande i projektet framkom det att det fanns ett behov av ett

verktyg för att exportera objektens id:n i samband med att ritningsfiler skapades i

ArchiCAD.

• En ny funktion utvecklades för att möjliggöra export av metadata från ArchiCAD. I

metadatafilens ”Product relation” lägger applikationen in samtliga på ritningen

synliga byggobjekts id:n. Nyttan i projekteringen är bl.a. att klara teknisk samordning,

t.ex. att alla dörrar på ritningarna också finns beskrivna.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

25

Produkt- &process-

info

CAD-systemCAD-

systemCAD-

system

IFC-databas

Planerings-system

Dokument-system

XXX-system

Kalkyl-system

XXX-systemXXX-

system

MS Office-verktyg

Administration

3D/VR-system

Projekt-styrnings-

system

Inköps-system

Bild 7: Samband mellan produktmodell och tillämpningar – gemensam projektdatabas28

Export från ArchiCAD till IFC

För överföring från ArchiCAD till WebSTEP29 sparades filen i IFC 2.0 format. Vid exporten

angavs specifika inställningar som gällde för filen. Den interna produktmodellen i ArchiCAD

behöver styras med en styrfil för att få rätt utseende i IFC 2.0 filen. Detta beror på avvikelser i

ArchiCADs hantering av byggdelar och datatyper. Styrfilen består av en XML-fil som skapar

relationer mellan ArchiCADs interna egenskaper och IFC 2.0. Vid praktisk tillämpning kan

ett bibliotek, med olika styrfiler beroende på projekt, lagras och återanvändas.

Allt eftersom information adderas i ArchiCAD överförs kontinuerligt data till

produktmodellservern för lagring och automatisk mängdavtagning. Överföringen sker i IFC

2.0 format. Vid varje överföring uppdaterar servern befintlig data med nya versioner av

objekten.

28 Väino Tarandi, Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB, Eurostep AB29 Produktmodellserver, som administrerar produktmodeller, håller koll på säkerhet och versionshanterar filer och modeller.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

26

6.6 DemohusEtt önskemål från IT Bygg och Fastighets rapport från 2002 var som tidigare nämnts att ta

fram ett demonstrationshus där all information och dokumentation finns redovisad, och där

man steg för steg med förklaringar kan se hur informationen byggs upp och struktureras.

År 2006 beviljades förslaget av Boverket30 och Eurostep fick ett utvecklingsstöd till detta

projekt. Med hjälp av bidraget kommer Eurostep att ta fram ett heltäckande

demonstrationsmaterial i form av ett digitalt Demohus för att visa upp nyttan med modern

Information and Communication Technology, ICT. Projektet ska vara färdigställt i december

2007.

Resultat från projektet redovisas kontinuerligt på Internet31. Den önskade effekten av

projektet är att branschen ska få upp ögonen för vad man kan åstadkomma med modern ICT.

Först och främst måste byggherren göras medveten om fördelarna att använda ICT, BIM och

IFC i olika skeden av processerna. Den ekonomiska och praktiska nyttan i förvaltningsfasen

måste synliggöras. Först när de processer och resultat som man känner igen kan effektiviseras

på ett begripligt sätt med den nya tekniken kan den accepteras.

30 Nationell myndighet för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor.31 www.siai.se

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

27

7 Undersökning Vi har med hjälp av en enkät (Bilaga 2) samt studiebesök på olika konsultföretag som arbetar

med byggprojektering försökt att få en bild av var branschen befinner sig idag. Enkäten berör

bland annat hur samarbetet mellan olika intressenter i byggprocessen ser ut och hur de

använder sig av dagens teknik, främst vad det gäller mängd-, kostnad- och energiberäkningar

samt tidplanering och IFC-export. Studiebesök har skett till ett företag som tillhandahåller

kalkylberäkningar utifrån CAD-modeller samt ett företag som tillhandahåller

energiberäkningar utifrån CAD-modeller. Båda ovanstående företag använder sig av

ArchiCAD men möjligheten finns att använda andra CAD-program.

Nedan följer en sammanfattning av svaren som erhållits från enkäten. Alla svar se, Bilaga 3.

7.1 Resultat från enkätGenom denna undersökning kan vi se att de flesta arkitektfirmorna som svarat på enkäten

använder ArchiCAD för att skapa 3D-modeller och ritningar. Kunskapen om kostnads-,

energiberäkningar och tidplaneringar verkar inte riktigt finnas än, men kunskapsområdet

verkar intressant för vissa i framtiden. I följande text finns citat från medverkande i

undersökningen.

”Kostnadsmodell kräver en helt annan aktualitet i produktions- och priskunskaper för att

användas seriöst. Sysslar man inte dagligen med kalkyler kan man göra mer skada än

nytta.(…)Min avsikt är att använda modellen i alla skeden och möjligheter, men håller på att

lära mig mer om projektmodellen för att kunna utnyttja den fullt ut.”

Merparten använder sig av externa konsulter som gör kostnads-, energiberäkningar och

tidplaneringar, medan en del gör mängdning och kalkylering manuellt utifrån ritningar själv.

”En del stöd ges dock i begränsad omfattning som erhålls ur projektmodellen. Mer

information skulle kunna erhållas om bättre mängdningsrutiner utarbetades och

kompletterande litterering av modellobjekten genomfördes i projekteringsskedet.”

För att beräkna tider använder sig vissa av MS Project32 separat. ”Det skulle vara möjligt att

utarbeta en tidsplan utifrån projektmodellen om add-on-programmet33 för ändamålet

användes, vilket i detta fall inte görs.” För att beräkna energi använder sig en del av Excel

med egna rutiner. Att lägga in all data i Excel eller andra externa program istället för att

32 Microsoft Project33 Tilläggsprogram

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

28

använda sig av ArchiCADs egna funktioner är väldigt tidsödande. Det är inte den optimala

lösningen, men idag finns inte kunskapen för att kunna utnyttja möjligheterna i ArchiCAD.

”Utvecklingsarbete kring produktmodeller vore intressant och önskvärt.” I det stora hela kan

vi säga att de flesta använder sig av externa konsulter till allt utom att skapa 3D-modeller och

ritningar.

Man kan konstatera att de som använder sig av externa konsulter inte har kännedom om vilka

program som används för att beräkna deras projekt och de verkar inte heller speciellt

intresserade av att veta vilka programmen är. I stort sett har de inget samarbete mer än att de

tillhandahåller underlag som ritningar i pappersformat och 2D (.DWG). På frågan om det

finns möjlighet att effektivisera systemet svarar alla ja. ”DWG-formatet ska absolut inte vara

standard!”

Alla är överens om att systemet skulle bli mer effektivt om alla parter använde sig av

ArchiCAD eller i alla fall ett 3D-program. Om alla sparar projektmodellen i ett

plattformsoberoende filformat skulle det underlätta för kommunikationen parterna emellan.

Andra förslag är att skapa förtroende för programmet och det kan förslagsvis uppnås genom

studiebesök tillsammans med Lasercad Sverige AB hos olika aktörer samt att Lasercad bjuder

in till seminarier om exempelvis energiberäkning. ”Problemet med effektiviseringen är oftast

tiden (läs:pengar). Att klä en modell med information tar tid. Vem ska stå för dessa

kostnader?”

Export av databaser verkar främmande för de flesta, en del vet inte hur det fungerar och en del

vet inte ens vad det innebär. Tyvärr är det än idag DWG-formatet som används mest. Detta på

grund av att andra aktörer som konstruktörer, mark, VVS och el använder sig av Autocad.

Även PDF-format används vid vissa tillfällen.

Man kan säga att de flesta bara använder sig av ritningsverktygen och 3D-visualiseringen,

men att nästan alla vill utvecklas och effektiviseras, men har inte kunskapen och ekonomin.

En del är redo att satsa genom att gå på seminarier och lära sig mer och bygga upp ett

förtroende för det nya.

7.2 Studiebesök - KostnadskalkylDe flesta firmor idag använder sig av externa konsulter vad det gäller att lösa kostnads- och

energiberäkningar. Antingen mäter dessa externa konsulter för hand eller så finns det de som

kommit en längre bit på vägen vad det gäller olika program för att beräkna kostnader och

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

29

energiförbrukning. Detta görs i Tocomans34 fall med hjälp av ett add-on-program som man

länkar till en modell (vilket exempelvis kan vara en modell gjord i ArchiCAD eller ADT).

Tocoman är ett konsultföretag som gör kalkyler till olika beställare till största delen utifrån

ArchiCAD-modeller och som är ensamma på marknaden med ett add-on-program som gör det

möjligt att koppla ihop en CAD-modell med ett kalkylprogram. Detta add-on-program heter

iLink35 och medger att denna koppling sker i realtid, det vill säga att om man ändrar i

modellen ändras mängden i iLink per automatik. Tocoman kallar detta system för TQMS

(Tocoman Quantity Management Solution).

Bild 8: Tocoman lösning är TQMS36

Det som främst sker då en kostnadsberäkning ska påbörjas är att Tocoman erhåller en 2D-

ritning, exempelvis en som är gjord i AutoCAD, av sin beställare. Utifrån denna ritning

skapar de en 3D-modell i ArchiCAD och det som krävs och som egentligen är det viktigaste

är att varje byggdel i modellen blir märkt med ett eget ID-nummer. Tocoman kan även erhålla

3D-modeller som är gjorda i ArchiCAD men dessa måste då vara rätt gjorda i fråga om ID-

märkningen. Denna ID-märkning ska matcha den i Tocomans egna add-on-program iLink.

Från iLink kan man koppla modellen till andra separata kalkylprogram som exempelvis

MAP37 eller BidCon38.

34 Företag som tillhandahåller tjänster inom bygg- och fastighetsekonomi35 Tilläggsprogram för CAD36 http://www.tocoman.se/default.asp?docId=1313137 MAP Skandinaviska - kalkylsystem38 Consultec ByggProgram AB - kalkylsystem

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

30

Det går även att göra en tidplanering utifrån denna metod, det man gör då är först att koppla

ihop modellen med en kalkyl som BidCon och sen vidare till PlanCon39. Oftast skapar

entreprenadföretagen emellertid sin egen tidplanering. Tocoman har även möjlighet att göra

energiberäkningar men har inte det som sin huvudsakliga tjänst att tillhandahålla.

Enligt svaren som erhållits är det väldigt få arkitektfirmor idag som använder sig av IFC-

överföring. Istället är DWG fortfarande det vanligaste formatet. Tocoman har emellertid

mottagit några IFC-filer och har då inte stött på några nämnvärda problem. För att inte

problem ska uppstå är det viktigt att IFC-filen är korrekt skapad.

Det verkar som att hela byggbranschen befinner sig i ett skifte mellan traditionellt och

industriellt byggande och där det industriella snart kommer få sitt genombrott. Vad som krävs

först är att kunskap och information exempelvis gällande IFC-överföringar måste ökas. Likaså

bör alla fördelar lyftas fram så att de olika aktörerna som verkar i branschen kommer till

insikt om lönsamheten med ett mer långsiktigt integrerat system. Ett sådant skifte tar även tid

och kommer att generera en hel del extra kostnader och det är just dessa faktorer som gör att

BIM och industriellt byggande har svårt att etablera sig men kommer troligtvis att

implementeras inom en snar framtid enligt Tocoman40.

7.3 Studiebesök - EnergiFrån och med den 1 juli i år börjar BBR1241 att gälla fullt ut, vilket innebär att det kommer att

finnas krav på uppföljning av byggnaders energianvändning två år efter färdigställandet.

Dessa uppföljningar kommer att behandlas av kommunernas tillsynsmyndigheter och där krav

på maximal energianvändning kommer att kontrolleras. Det som skiljer från BBR10, som

fortfarande tillsammans med BBR12 gäller fram till och med den siste juni 2007, är att

BBR12 tar större hänsyn till klimat, byggnadernas geometri och brukarbeteende. Det som

saknas i BBR12 är att det inte finns en given kvalitetsnivå utan man tar endast hänsyn till

energianvändningen per kvadratmeter. Efter de två åren då en uppföljning ska ske är det

viktigt att beräkningsresultaten är mätbara. Uppföljningen kommer att innebära att det

kommer krävas en större integration av installationer och annan energianvändning redan tidigt

i projekteringsstadiet. Trots detta är det inte tvunget att just arkitekten måste tillhandahålla

39 Consultec ByggProgram AB – linjärt planeringsprogram40 Peter Tenggren, Tocoman AB41 Boverkets Byggregler

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

31

energiberäkningar. Ett sätt dock är att det redan i arkitekternas handlingar kan finnas en skiss

på förväntad energianvändning för byggnader. Det finns vissa schablonvärden, till exempel

från Boverket, som man kan ha med i beräkningarna men dessa har oftast en liten

tillförlitlighet. Annars kan en simulering av en dynamisk modell ske vilket är fullt möjligt att

göra med StruSofts42 VIPWEB Cad43. Detta är ett add-on-program som går att integrera med

en CAD-modell. Denna add-on är gratis och finns att tillgå på Strusofts webbplats, därefter

läggs det till en abonnemangsavgift för att utföra själva energiberäkningen som sker på

webbplatsen med hjälp av inloggningsuppgifter som erhålls vid tecknandet av abonnemanget.

Vid vårt besök skedde genomgångar av kopplingen mellan ArchiCAD och VIPWEB Cad,

samt hur inmatning och export fungerar mellan de olika applikationerna. Detta var sedan till

hjälp för vår energiberäkningsundersökning på vår referensmodell, Villa Jaeger.

Se kap. 8.2 under Genomförande.

42 Structural Design Software in Europe AB43 Energiberäkningsprogram från StruSoft

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

32

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

33

8 GenomförandeI detta moment har vi testat några möjligheter till informationsexport ur vår referensmodell.

Vi har mängdat väggarna i modellen, alltså fått fram väggarnas area och dess volym och

genomfört olika metoder för energiberäkning. En med den automatiska VIPWEB Cad-

metoden och en metod med beräkning som utförts för hand.

Utöver det har vi även undersökt vilka möjligheter det finns att spara och exportera vår

referensmodell, Villa Jaeger, som en IFC-fil. Vid konvertering till .IFC har försök gjorts med

den geometriska representationen och exportförsök har skett till andra program som används

inom branschen, bland annat Autocad och ADT.

8.1 MängdningEn av de funktioner som man kan tillämpa i ArchiCAD utifrån en modell är mängdberäkning.

För att göra en mängdberäkning i ArchiCAD använder man sig av Schedules and lists, som

man hittar under Documents-menyn. Därefter väljer man Schedules. I vår modell har vi fler

byggdelar än bara väggar och dessutom flera olika sorters väggtyper. För att specificera att det

endast är ytterväggarna vi avser, måste vi på något sätt utmärka dessa. Det har vi gjort genom

att ge dem ID YV (yttervägg). Genom att återvända till Schedules and listsà Element

Schedule schemes får man fram en ruta där man kan specificera mängdningen. Under Element

type väljer man Walls och lägger till benämningen YV under Criteria (element type is wall,

element ID starts with YV).

Därefter erhålls listan med den specificerade väggen genom att genomföra samma procedur

förutom att man väljer 06 walls direkt istället för via Element Schedule schemes.

På nästa sida visas resultatet från vår modell.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

34

Bild 9. Mängdningslista från ArchiCAD av ytterväggar

I vårt referensobjekt kommer det att vara puts både på insidan och på utsidan av

ytterväggarna. Med hjälp av framkomna värden på väggytornas areor, kan man därefter

kalkylera putsmängden. Likaså kan man via uppgiften om den totala volymen räkna ut antalet

murblock som erfordras.

8.2 EnergiberäkningEnergiberäkningar har utförts på vårt referensobjekt Villa Jaeger. De första beräkningarna

gjordes i VIPWEB Cad (I), därefter har som jämförelse en beräkning för hand utförts (II).

I: I ArchiCAD placeras add-on-programmet VIPWEB Cad under huvudmenyn Options. I

denna väljer man var textfilen som man skapar ska sparas och väljer därefter Analyze. Strax

därefter är avläsningen av modellen klar och kvar återstår att göra själva energiberäkningen,

vilken sker på Strusofts webbplats. Det krävs att man abonnerar på tjänsten för att göra dessa

beräkningar. Därefter kan beräkning ske. Inledningsvis väljs kvalitén på huset genom att

antingen kryssa i normal (NML), Life Cycle Cost (LCC) eller bästa tillgängliga teknik (BTT).

Därefter väljer man om det är en lätt, mellan, eller tung stomme och typ av lokal. Grunddata

fås delvis genom den inlästa ArchiCAD-modellen, exempelvis area, byggnadshöjd och

byggnadsvolym. Sedan följer ett antal parametrar om redigering av byggnadsmaterial på olika

byggdelar antingen enskilt eller globalt. Vid val av installationer finns det alternativ som

ventilation, temperatur, värmepump och solfångare. Beräkning av byggnadens

energianvändande sker därefter och en fullständig eller sammanfattande information om

energiprestanda finns att tillgå. BBR12 trädde i kraft 1 juli 2006 men kommer inte vara ett

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

35

krav förrän 1 juli 2007 så valet har varit att antingen följa BBR10 el BBR12. På grund av

detta erhålls beräkningar för de båda reglerna, BBR10 i kWh och BBR12 i kWh/m2. För att se

energiberäkning med VIPWEB Cad, se Bilaga 4.

II: Vid en energiberäkning som görs för hand måste först och främst ett Umedel-värde beräknas

på byggnaden som senare behövs för kommande energiberäkning.

”Ett U-värde är en värmegenomgångskoefficient som anger värmeflödet, Q (W) genom en

byggdel på yta, A (m2) och temperaturskillnad, •T(K)”.44

Enheten för U-värdet är [W/( m2*K)].

Umedel-värdet är värmegenomgångskoefficienten med påslag för olika köldbryggor som

vertikala anslutningar till ytterväggshörn, anslutning mellan ytterväggar och bjälklag samt

fönster/dörrsmygar.

Varje byggelement i byggnaden innehåller olika material med olika tjocklekar vilket medför

att varje material har olika värmeövergångsmotstånd [m2*K/W]. Detta motstånd fås genom att

man tar tjockleken (d) för varje skikt och dividerar med värmekonduktiviteten för varje

material (•). Enheten för värmekonduktiviteten [W/m*K]. Formeln: R=d/ •.

För varje byggdel, väggar, tak, golv och så vidare erhålls ett värmeövergångsmotstånd R. Det

finns vissa konstanta värmeövergångsmotstånd som alltid ska finnas med i en beräkning vilka

står för värmegenomgångsmotstånd för ytor inomhus respektive utomhus, Rsi och Rse. Dessa

har ett konstant värde på 0,13 respektive 0,04. Adderas alla R för varje byggdel tillsammans

med Rsi och Rse,utfås RTotal.

U-värdet fås därefter genom formeln: U=1/ RTotal , sedan kan man beräkna Umedel , vilket även

innehåller köldbryggor.

Uppställning av separata byggelement samt beräkning av R, U och Umedel, se Bilaga 5.

Då ett Umedel har erhållits kan den riktiga energiberäkningen påbörjas.

Formeln som använts för att beräkna energiförbrukningen för modellen är;

mvattentappeluftläckagnventilatioontransmissienergi QQQQQ var+++=

För detta krävs enskilda beräkningar för transmission, ventilation, luftläckage samt

förbrukning av tappvarmvatten. Se Bilaga 6, energiberäkning för hand.

44 Johnny Kronvall, Värmetransport och energihushållning, Malmö Högskola

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

36

8.3 Hantering av IFC-filerNedan följer hur man steg för steg utför en konvertering från en ArchiCAD-fil till en IFC-fil

samt resultat från våra tester. Tester har skett av den geometriska representationen på

referensobjektet. Det krävs förberedelser för att kunna konvertera till en IFC-fil och likaså

krävs förberedelser för att kunna importera IFC-filer i andra program. Nedan följer en

beskrivning av hur man går till väga och vad man ska tänka på.

8.3.1 Planera IFC-utbyte

Inledningsvis måste man fastställa att mottagaren innehar en mjukvara som kan översätta

IFC-filen. Efter att detta är fastställt är det viktigt att en version som båda parter kan hantera

väljs. För tillfället finns det fyra olika versioner, 1.51, 2.0, 2x och 2x2 Edition 2. I detta fall

undersöks versionen 2x.

Innan man inleder exporten finns det en del frågor man måste ställa sig. Vilka är mottagare

och vilken information ska medfölja? Är det en- eller tvåvägskommunikation?

Vilka versioner används? Även om den senaste versionen är att föredra, är det inte säkert att

alla parter använder sig av denna.

Bild 10: Information sparas på två ställen

efter en genomförd import45

Att skapa en IFC-fil utifrån en ArchiCAD-fil görs genom att skapa ett objekt som sedan

sparas som .IFC. När man genomför en import i ArchiCAD av en ny IFC-fil sparas IFC-

informationen på två ställen, i en lokal databas och en i PLN-filen. Det är viktigt att

kontrollera att dessa överensstämmer med varandra. Under en import synkroniseras databasen

i ArchiCAD med IFC-informationen.

45 IFC 2x Edition 2 Reference Guide. Graphisoft November 2004

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

37

Bild 11: Synkronisering av databasen i ArchiCAD och IFC-informationen

sker under en import 46

8.3.2 Test Originalfilen som skapats i ArchiCAD av Jan Henrichsén var från början en PLN-fil, vilket är

ArchiCADs egna filformat. Denna fil har en storlek på 32MB (32244kB). Filen har vid

försöken nedan sparats som en .IFC. För att konvertera originalfilen till .IFC väljes Arkiv i

menyraden och därefter alternativet Spara som och slutligen IFC_2x2(*.IFC) i

rullgardinsmenyn. När man genomfört detta visas en alternativruta som innehåller specifika

inställningar för en IFC-fil. Valen man gör i denna ruta har stor betydelse för den person som

senare ska öppna filen i ett annat program. De specifika inställningarna innehåller bland annat

val som Units, Export, Property set, Exterior och Filter. För att avgränsa försöken har vi har

valt att endast ändra hur den geometriska representationen i den färdigställda IFC-filen skulle

komma att se ut. Detta sker under fliken Export och alternativen som finns där är; Meshes &

Site objects (1), Site with no geometric (2), Meshes (3) och Site objects (4). Utöver den

geometriska representationen på hur filen kommer att se ut vid mottagandet finns även andra

parametrar och inställningar att ändra på. För en avgränsning har just dessa valts annars hade

försöken blivit alldeles för många.

Försök 1 – Meshes & Site objects

Vi valde att låta alla originalinställningar vara kvar och genomförde därefter omvandlingen

till en IFC-fil. Processen inleds med en konvertering, som sedan övergår till att skrivas om till

en STEP-fil47. Hela processen från .PLN till .IFC tog 3.02 minuter.

När omvandlingen var genomförd visades en error-rapport som innehöll texten;

”Element and face details: Type ID=17; Index= 17; iFace=13”

46 IFC 2x Edition 2 Reference Guide. Graphisoft November 200447 "Standard for The Exchange of Product model data"- http://www.quicknet.se/hdc/ord/ord_sq2z.htm

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

38

Filen blev vid konverteringen mer än tre gånger så stor som originalfilen. (32Mb à 97Mb

Försök 2 – Site with no geometric

I försök 2 ändrades Meshes & Site objects till Site with no geometric under Exportfliken.

Processen var densamma som föregående, skillnaderna var tiden och error-rapporterna. Tiden

för denna konvertering var 3.31min, men filstorleken blev exakt samma.

Error-rapporten blev som följer;

”The incoming face is a corrupt file space relation calculation.

Element and face details: Type ID= 5; Index= 19; iFace= 0”

Försök 3 – Meshes

I det tredje försöket valde vi alternativet Meshes under Export-fliken. Tiden för

konverteringen blev 3.20 och än en gång blev storleken på filen densamma. Även error-

rapporten blev identisk med försök 2.

”The incoming face is a corrupt file space relation calculation.

Element and face details: Type ID= 5; Index= 19; iFace= 0”

Försök 4 – Site objects

Då den geometriska representationen valdes som Site object blev resultaten desamma som för

de två föregående försöken, förutom tiden som här blev 3.11min.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

39

9 ResultatDen uppfattning vi har fått är att byggbranschen inte befinner sig där vi i början av detta

arbete trodde att den befann sig avseende hantering av byggnadsinformationsmodeller. De

flesta aktörer har visioner, men har varken tid eller kunskap för att uppfylla dessa. Att ha en

gemensam oberoende plattform vore det optimala, men så långt har branschen inte kommit

än.

Utifrån en ArchiCAD-modell kan man erhålla en mängd olika funktioner. Vi har undersökt

möjligheter att erhålla mängdningslistor, energiberäkning, kostnadskalkyl och IFC-

kommunikation.

Mängdningslistorna är relativt enkla att erhålla ur en modell. Istället för att använda skalstock

och miniräknare för att göra allt manuellt, kan man genom några knapptryckningar få

kompletta mängdningslistor över en modell i ArchiCAD. Mängdningslistorna visar

exempelvis vilken typ av element man mängdar, antalet, ID-märkning, mått (bredd och höjd)

och dessutom area och volym. Detta är en väldigt användbar funktion, som är innehållsrik och

väldigt enkel att utföra. Genom att använda funktionen kan man enkelt beräkna till exempel

mängden puts eller takpannor som det krävs vid det faktiska byggandet.

Bild 12: Del av fönsterförteckning (mängdningslista)

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

40

Genom att använda mängdningsfunktionen kan man även erhålla mer detaljerade

beskrivningar, exempelvis fönsterförteckningar, som man kan skicka till fönstertillverkaren

för att visa exakt vilka fönstertyper man vill ha i byggnaden. Detta verktyg underlättar både

för arkitekt och leverantör.

Vi utförde en beräkning på vår referensmodell för att prova metoden som utvecklats så att

man på ett enkelt sätt ska kunna få ut en energiberäkning direkt från informationen i

byggnadsinformationsmodellen. Vad som erhölls var om villan uppfyllde BBRs krav eller ej

vad det gäller krav på maximal energianvändning. Denna metod har sedan jämförts med en

manuell beräkning som vi gjort för hand. Från resultatet från VIPWEB Cad-metoden kan man

utläsa att villan enligt denna metod inte uppfyller BBR12s krav på 110 kWh/m2.

Energiresultatet som erhölls var 148 kWh/m2 medan beräkningen för hand gav ett resultat på

71 kWh/m2. För närmare förklaring av den stora skillnaden, se kapitel 9.1.

Resultaten från våra försök med IFC-filer är varierande. Vi har inte kunnat genomföra en

import av en IFC-fil på grund av att Malmö Högskolas program inte innehar add-on-

programmet som krävs för en import. Hade vi lyckats genomföra en import hade vi kunnat

utläsa om information från modellen hade förändrats, försvunnit eller varit identisk med

originalfilen. Genom att veta dessa faktorer hade vi kunnat se vilket konverteringsalternativ

av de geometriska representationerna som vi avgränsa oss till som var det optimala

alternativet. Vi lyckades däremot genomföra är att konvertera en ArchiCAD-fil till en IFC-fil,

men konverteringen var dock tidsödande och resulterade i en fil som var tre gånger större än

originalfilen, dessutom innehöll filen diverse felmeddelanden. Felmeddelanden har vi tyvärr

inte lyckats översätta ordagrant, men har tolkat de som att det är fel på elementen och ytorna.

Genom vårt besök hos Tocoman fanns inte möjlighet att tillhandahålla något konkret resultat

från vår modell, på grund av att vår modell inte var anpassad till deras system. Det vi har

kunnat se är att deras system är ett av de bättre alternativen för dagens byggbransch.

Självklart kan systemet effektiviseras, men med byggbranschens tröghet är metoden ändå ett

bra sätt och relativt effektivt. Med tanke på BIM och att modellen ska användas från

idéstadiet till förvaltningsstadiet, hade det varit bättre om modellen inte hade behövt byggas

om för anpassning till Tocomans system.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

41

Ur en BIM ska även en tidplanering kunna erhållas, vilket är fullt möjligt med add-on-

program precis som vid kostnads- och energiberäkningar. För att skapa en tidplanering måste

kalkylprogrammet ytterligare kopplas till ett linjärt planeringsprogram som till exempel

PlanCon.

9.1 ProblemområdenEnkäten visar att det råder ett väldigt hektiskt tempo och rutinmässigt arbete i byggbranschen

idag. Det gör att större och omfattande förändringar, som ett industriellt byggande med

byggnadsinformationsmodeller innebär, är svåra att uppnå. Även bristen på ekonomiska

resurser för större förändringar är ett problemområde för byggbranschen, vilket medför att den

inte uppnått sina visioner.

Ett annat problem är att många arkitekter och andra projektörer saknar kunskap och

information om vilka möjligheter en BIM innefattar. Exempelvis arbetar en del projektörer

fortfarande med att manuellt överföra mängder i Excel, istället för att använda den

automatiska mängdningsfunktionen som finns i ArchiCAD. De flesta skapar endast 3D-

modeller och ritningar i ArchiCAD och utnyttjar inte de andra värdefulla funktionerna som

finns att tillgå.

Det största problemet vi har stött på under arbetets gång är hanteringen av IFC-filer.

Problemet är att vi inte har haft utrustning som har kunnat hantera det vi avsett att göra; att

importera en IFC-fil. Den version av Autocad vi har tillgång till har inte haft add-on-

programmet som krävs för att kunna importera en IFC-fil. Detta har gjort att vi endast kunnat

konvertera en ArchiCAD-fil till en IFC-fil med vissa komplikationer. Filen som skapas efter

konverteringen blir mycket större än den tidigare filen.

Det vi har erfarit tyder på att informationen i branschen om IFC är knapphändig och

svårtillgänglig, vilket kan vara en orsak till det bristfälliga genomslaget av IFC. Detta leder

till att DWG fortfarande är det mest använda filformatet.

Ett ytterligare problemområde är att det inte finns någon synkronisering mellan programmen

som används vid kostnadskalkyl och CAD-programmen. Detta är ett problem eftersom om

arkitekten skapar sin modell utan att veta om kostnadkalkyl-programmets system, kommer

originalmodellen att få göras om från grunden, där alla delar märks med rätt ID. Det är tid-

och kostnadsödslande.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

42

Vid jämförelsen av energiberäkning i VIPWEB Cads beräkningsprogram och vår manuella

uträkning märker vi skillnad. Anledningen till att resultatet från VIPWEB resulterar i ett ej

godkänt resultat kan bero på flera faktorer, bland annat importen av ArchiCAD-filen.

Vid testtillfället uppstod förmodligen ett fel under export av modellinformationen till

beräkningsprogrammet, vilket medförde det felaktiga värdet i resultatet från VIPWEB.

Tyvärr har det inte getts fler tillfällen för nya försök.

Eftersom projektörer skapar modeller med olika hög detaljeringsgrad har programmet

utformats så att en relativt hög generaliseringsnivå angående byggdelarna appliceras. Detta

innebär att programmet i princip skiljer mellan lätt och tung stomme endast efter

byggdelarnas dimensioner och alltså inte tar hänsyn till olika konstruktioners u-värden. Alltså

medför detta att den noggranna projektören som skapat en detaljerad modell inte får ett mer

korrekt värde än den som skapat en skissmodell.

Vid en manuell beräkningsprocess krävs många och långa enskilda delberäkningar för att

erhålla ett slutresultat. Det var för oss väldigt tidsödande och risken för fel i beräkningen var

stor, eftersom processen bestod av många upprepade moment och beräkningar med

miniräknare.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

43

10 AnalysHela tanken bakom användningen av byggnadsinformationsmodeller är att så mycket

information som möjligt om en byggnad ska finns samlad i en och samma modell. Från en

sådan produktmodell kan man bland annat beräkna kostnader för byggnationen, som kan ligga

till grund för kommande inköp och så vidare. Tidplaneringar för olika aktiviteter kan även

integreras i byggnadsinformationsmodellen. Genom att göra en energiberäkning redan i ett

tidigt skede i projekteringsstadiet, medvetandegör man vikten av beaktandet av

energianvändandet i den framtida i byggnaden. Meningen med BIM är att modellen efter

framställandet ska leva kvar och finnas tillgänglig för kommande förvaltare av

byggnadsverket. Informationsmodellen ska dessutom gärna vara tillgänglig, hanterbar och

aktuell för alla inblandade genom en gemensam plattform. Det finns olika sätt hur denna

plattform skapas men det positiva med detta arbetssätt är att ingen information går förlorad

från en aktör till en annan. Visionen är att all information, oavsett i vilket digitalt program

modellen skapats, ska kunna kommuniceras med det neutrala filformatet IFC. Detta

oberoende filformat har dock inte haft så stor genomslagskraft som vi från början av arbetet

trodde. I våra egna försök att importera referensobjektet som en IFC-fil har försöken inte

framskridit som planerat.

Vi har i våra försök lyckats genomföra en konvertering från ArchiCADs format (.PLN) till

IFC-format (.IFC) men konverteringen är tidsödande och diverse felmeddelanden genereras.

Meningen med att använda IFC tycker vi bland annat borde vara att filerna ska bli mer

lätthanterliga, alltså mindre och snabbare, men istället har filerna vid försöken blivit tre

gånger så stora som originalfilen och dessutom felaktiga. Vad felmeddelandena betyder har vi

tyvärr inte lyckats översätta ordagrant, men förstår att det har med byggelement och ytor att

göra. Någon framgångsrik import har vi inte lyckats med. Vi har kunskapen, men tyvärr

saknar Malmö Högskola någon version av AutoCad som stödjer import av IFC-filer. Därför

har vi inte lyckats jämföra den konverterade filen med samma fil importerad i ett annat

program. Hade jämförelsen varit möjlig hade vi kunnat utläsa vad som hade försvunnit eller

förändrats och vilken metod som hade varit mest optimal.

För att en IFC-kommunikation ska fungera måste alla parter ha en mjukvara som stödjer IFC,

vilket i sig kan vara en stor kostnad. Detta kan vara ett av argumenten till varför IFC inte har

fått sitt genomslag i byggbranschen. Även bristen på kunskap om användningen är ett

argument.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

44

Idag finns inget program som tillhandahåller funktioner för allt som bör finnas med i en

fullständig byggnadsinformationsmodell. Graphisoft var ett tag på väg att lansera 5D-vertyget

Contructor, ett program vilket skulle innehålla funktioner för både tidplanering och

kostnadseräkning. Trots att konservatismen kanske är hög i Byggsverige, ligger vi långt fram i

IT-mognaden vad det gäller intelligenta lösningar inom byggbranschen. Marknaden i USA

har inte haft denna utveckling därför har nu Graphisoft valt att lansera Constructor där,

eftersom möjligheterna att etablera programvaran anses lättare.

Det sker hela tiden en utveckling av program som ska kunna hantera BIM, men i dagens läge

beställer de flesta fortfarande kostnadskalkyler och energiberäkningar från externa konsulter.

Bland dessa finns det företag som arbetar med att ta fram kostnadsberäkningar som är länkade

till en 3D-modell. Vid vårt studiebesök hos ett sådant kalkylföretag (Tocoman) fick vi veta

hur man gör en kostnadsberäkning på en modell. I ArchiCAD kan man inte direkt göra

kostnadsberäkningar (om man inte direkt i modellens databas matar in kostnader för olika

byggdelar) utan från ArchiCAD erhålls mängdningsdata, som sedan kan användas för

kostnadsberäkning. Tocoman utför kostnadsberäkningar genom att erhålla modeller och

ritningar, som de sedan anpassar till sitt system. Inledningsvis skapar de en egen modell i

ArchiCAD, där de ID-märker alla byggdelar, därefter kopplas modellen till iLink som sedan

samarbetar med ett kalkylprogram som beräknar kostnaden. Med tanke på byggbranschens

mognadsgrad är det i dagens läge ett bra sätt att få ut en kostnadsberäkning, trots att det inte är

optimalt. Istället för att använda färdiga modeller från beställare, föredrar Tocoman enkla 2D-

ritningar (.DWG) eller till och med bara en beskrivning över vilka byggdelar som ska finnas i

byggnaden. Detta på grund av att det idag inte finns kunskap hos projektörer som arbetar i

CAD om hur man ID-märker enligt Tocomans metod. Varje byggelements ID i modellen

måste vara densamma som i iLink. Det som krävs för en optimering är ett gemensamt språk,

det vill säga ett gemensamt sätt att ID-märka så att arkitektens jobb med sin 3D-modell inte är

bortkastad tid och modellen behöver byggas om på nytt. Ett sådan gemensam metod skulle

alla inblandade aktörer tjäna både mer tid och pengar på. Hade modellen enbart skapats en

gång och därefter funnits i en gemensam plattform, åtkomlig för personen som utför kalkylen

skulle en noggrann kalkyl kunnat göras i ett tidigare skede. Detta hade medfört en mindre

ekonomisk risk för entreprenörer.

Tanken var att vi skulle göra en kostnadsberäkning på vårt referensobjekt hos Tocoman men

då modellens ID-mäkning inte var synkroniserad med iLink skulle det medföra flera dagars

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

45

arbete för vår kontaktperson, vilket det inte fanns tid till. Hade vårt referensobjekt varit

korrekt ID-märkt skulle vi relativt enkelt kunnat erhålla en kostnadskalkyl över villan med

hjälp av add-on-programmet i ArchiCAD och kalkylprogrammet.

Att skapa en energiberäkning kan även det ske genom ett add-on-program som är länkat till en

modell. Fördelarna med ett sådant program är att en bedömning och en överblick av

energianvändandet kan ske snabbt och löpande under hela projekteringsfasen. Det är även bra

att modellen med hjälp av add-on-programmet kan integreras med

energiberäkningsprogrammet så att all data inte behöver skrivas in för hand. Vid denna

automatiska beräkning och där energiberäkningsprogrammet läser information direkt från

modellen, så har sättet man modellerar på i programmet en väldigt stor betydelse. Det är

viktigt att modellen är gjord på ett noggrann sätt, exempelvis måste modellen i ArchiCAD

vara placerad i förhållande till rätt väderstreck, eftersom en fasad mot en solsida inte blir den

samma som en fasad mot en skuggsida ur ett energiperspektiv.

Att man inte tar hänsyn till en högre detaljeringsgrad i modelluppbyggnaden är oturligt

eftersom en stor del av energianvändningen styrs av byggdelarnas konstruktioner.

Referensmodellens relativt höga detaljeringsgrad har därför inte kunnat nyttjas.

Vad som erhålls i energiskissen från beräkningsprogrammet ger endast en indikation på hur

mycket energi de boende i byggnaden kommer att förbruka. Vad som tyvärr inte finns med i

programmet är val av familjemedlemmar, vilket borde vara en viktig parameter då detta ska

beräknas. Det finns än så länge bara en standardfamilj utifrån Boverkets riktlinjer som inte

skiljer på antalet familjemedlemmar, dess ålder eller sysselsättning.

Det är väldigt fördelaktigt med program som gör beräkning av energianvändandet automatiskt

men vad vi dock kommit fram till är att VIPWEB kräver ytterliggare utveckling av sitt

program för att erhålla en klarare och rimligare indikation på energianvändningen.

Jämförelsevis så bestod den manuella beräkningen av många långa moment vilket gjorde att

risken för fel var stor, exempelvis måste alla areor på byggnadens olika komponenter skrivas

in för hand och så vidare. Fördelen med ett energiberäkningsprogram som är kopplad till

modellen är att mycket data slipper matas in manuellt, så att en liknande automatisk metod

eller en utveckling av VIPWEB vore att föredra eftersom man på ett snabbt och effektivt sätt

kan få ut en skiss på energiförbrukningen löpande under hela byggprocessen.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

46

Det viktiga med ett program där informationen kommer från en modell är först och främst

tillförlitligheten hos CAD-programmet som informationen kommer ifrån och även

programmet som ska utföra energiberäkningen. Den automatiska beräkningen i VIPWEB Cad

är en väldigt enkel metod att på ett snabbt, effektivt och enkelt sätt få en skiss på

energiförbrukningen för byggnaden. Det viktiga är att resultaten är rimliga.

Med BIM handlar det om att få en helhetsbild över hela projektet, från idéstadiet till

förvaltningen av en byggnad. Så länge inte projektörerna och andra aktörer och intressenter

som medverkar under ett byggprojekt ser konkreta fördelar tror vi att det kan vara svårt att

övertyga. Jämförelsevis med BBR12, så länge det inte finns krav på att arkitekterna ska stå för

energiberäkningar kan det vara väldigt svårt att övertyga om fördelarna. Eftersom idén om en

byggnad föds hos arkitekten vore det inte konstigt om denne även tänkte längre än till då

byggnaden ska stå färdig. Ett tidigt tänk med integrerade installationer är att föredra.

Det finns många olika metoder för hur en kostnads- och energiberäkning kan se ut, likaså kan

exporter av filer ske på flera sätt, bland annat med DWG och PDF. Vi ville med hjälp av en

enkät, som skickades till olika aktörer i byggbranschen, få en uppfattning om hur användandet

av BIM ser ut och hur modeller och information skickas samt hur samarbetet mellan aktörerna

ser ut. De flesta enkäterna skickades till arkitekter som använder sig av ArchiCAD. Tyvärr

var gensvaret inte det vi hade hoppats på. Orsaker till detta kan vara brist på kännedom om

frågeställningarna samt tidsbrist i dagens hektiska byggmarknad. De svar vi har fått har vi

försökt sammanställa. Det vi har kunnat se är att de flesta aktörerna vill, men har inte

kunskap, tid eller ekonomiska resurser till att börja använda alla möjligheter som en modell i

ArchiCAD har att erbjuda. Tyvärr kan vi dock inte säga att det vi har erhållit genom våra

enkätsvar är detsamma som hela branschen vill och kan, men det ger en enkel översikt över

vad några personer anser.

Vad man kan utläsa enligt enkätundersökningen är att DWG är det vanligaste filformatet idag,

vilket är synd eftersom fördelarna hade varit många om IFC verkligen hade fått ett genomslag

i byggbranschen. Fördelarna med IFC-konceptet är att det bygger på att all information i en

integrerad modell samlas och används under hela objektets livscykel, från idéstadiet till

förvaltningen av byggnaden. Utvecklingen av IFC var framgångsrik under början av 2000-

talet i Sverige men efter indragna bidrag från staten, lades hela projektet på is, och därmed

fördröjdes genomslaget. Än har det tyvärr inte blivit något större genomslag i Sverige, men

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

47

allt fler verkar engagera sig och vill finna en bättre lösning på kommunikationen mellan

aktörerna i byggbranschen. Trots det är antalet ändå få som uppmuntrar till en förändring i

branschen, därför är det egentligen inte konstigt att DWG fortfarande är det vanligaste

filformatet. En annan anledning till varför DWG som filformat är vanligare är att mängden

användare av AutoCad är större och att fler skapar detaljritningar i AutoCad än i ArchiCAD.

Därför är det idag vanligt att man konverterar en PLN till en DWG eftersom IFC ännu inte

fått ett genomslag på marknaden. Till exempel använder varken Tocoman eller StruSoft sig av

IFC-import i någon större skala. Båda dessa företag har istället valt att skapa egna add-on-

program som sedan kan appliceras på ett CAD-program. Kanske saknas förtroende för IFC,

vilket i sig inte är konstigt eftersom utbudet av aktuell information gällande IFC är begränsat.

Vinsterna kan bli många och mycket kan effektiviseras och rationaliseras om systemet om en

obruten informationskedja där ingen informationsmängd går förlorad verkligen fungerar.

Problemet är att få det att fungera. Vi hade stora problem med att få IFC-konverteringen från

en vanlig PLN-fil korrekt och att importera en IFC-fil var för oss omöjligt. Att åstadkomma

en obruten informationskedja är det mest optimala. Att kunna skicka en modell med all dess

information och möjligheter mellan olika aktörer skulle vara ett lyft för branschen, både tids-

och kostnadsmässigt.

Att vi inte lyckades med våra försök fullt ut berodde både på för lite kunskap och tyvärr också

kanske brist på tid samt att den utrustning vi hade tillgång till inte var utrustad med de

komponenter vi behövde för att lyckas eller åtminstone se något resultat. Kunskap om ämnet

och hur man ska gå till väga var svår att finna, kanske på grund av att branschen inte har

kommit så långt som vi hade hoppats.

Det gäller att se allting från ett helhetsperspektiv och allt handlar inte bara om att hitta och

skapa nya, skarpa och moderna digitala verktyg. Det är trots allt människan som använder sig

av dessa verktyg så först och främst måste användaren av dessa digitala programvaror

informeras och få ett annat synsätt. Tillförlitlighet för dessa program får dock inte

förglömmas.

Att byggbranschen är på rätt väg kan man se, fler och fler av de stora byggföretagen använder

sig av och ser fördelarna med BIM idag, men förändringen sker dock i ett väldigt långsamt

tempo och visionen har ännu idag inte uppnåtts. Branschen verkar både vilja och inte vilja,

med det menar vi att intresset och nyfikenheten för BIM verkar stort men ändå vet inte ens de

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

48

flesta arkitekter idag vilket program kommande aktörer arbetar i, trots att de på enkätfrågan

om samarbetet hade kunnat effektiviseras svarar ja. Detta kan bero på flera olika faktorer.

Ett möjligt scenario är att om alla projekteringshandlingar som exempelvis olika beräkningar

och planer kan skapas och fås från samma modell och från en och samma fil, kommer

projektörernas yrkesroller möjligen luckras upp.

Fler argument till varför BIM inte fått så kraftigt genomslag än är att det tar tid och kostar

pengar att klä en modell med information. Så länge det inte är nödvändigt eller att det finns

konkreta fördelar med BIM, kommer trögheten avseende förändringar att finnas kvar och det

gäller att finna en ändring i tanke- och handlingssätt hos aktörerna och syftet och fördelarna

med BIM måste lyftas fram.

Slutligen och med tanke på att det på den svenska marknaden idag inte finns ett program där

all information kan fås, är ArchiCAD tillsammans med olika add-on-program en bra lösning.

Här kan mändningslistor erhållas på ett snabbt och smidigt sätt varför tidsödande manuella

processer elimineras. Utifrån dessa mängdningsparametrar kan olika add-on-program kopplas

in för att skapa bland annat tidplanering, kostnads- och energiberäkningar. Eftersom

byggprocessen inte känns mogen och det ännu inte finns ett 5D-verktyg på den svenska

marknaden är detta ett bra alternativ, men inte det optimala då mycket fortfarande kan

effektiviseras. Programmen kan utvecklas ännu mer och synkroniseras med varandra så att

små fel och brister elimineras, vilket leder till ännu bättre och tillförlitligare beräkningar och

information.

10.1 Idéer och lösningar Efter att ha genomfört detta arbete har vi kommit fram till en del förslag om hur man skulle

kunna lösa en del problem som uppkommit och som finns i dagens byggbransch.

Det första och kanske svåraste är att man måste ändra synsättet i byggbranschen för att

visionerna ska kunna uppfyllas. Det är lätt att fastna i de gamla trygga tillvägagångssätten

innehållande traditionella 2D-ritningar i pappersformat. Därför måste man hjälpa aktörerna på

vägen. Detta kan man kanske göra genom att informera de olika aktörerna genom att ordna

seminarier och studiebesök där man visar att det fungerar om man bara vågar satsa lite, men

man måste även besitta en del kunskap. Kunskap kan man som sagt få genom seminarier, men

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

49

även genom hjälpmedel som är innehållsrika och lättförståeliga. Informationen bör vara

lättillgänglig både via Internet och i bokform.

Genom att för en beställare belysa konkreta fördelar med att använda sig av BIM, som att man

kan använda sig av modellen även efter byggnadstiden, kan man öka förtroendet hos

beställaren.

Angående kostnadsberäkningar har vi som förslag att Tocoman utformar något slags guide till

hur man bygger en modell enligt deras system, en så kallad User’s guide. Detta skulle

underlätta både för arkitekten och för den som utför kostnadsberäkningen. Istället för att få en

färdig modell som är felaktigt ID-märkt får Tocoman då en modell som är byggd efter deras

system. Risken finns att denna guide på något sätt kan hämma arkitekternas kreativitet, men

en guide är en bra bit på rätt väg.

När man gör en energiberäkning med hjälp av VIPWEB Cad kan man ta hänsyn till om det är

en ”normalfamilj” eller inte som ska bo i byggnaden. Detta är en bra funktion, med tanke på

att denna faktor inte berörs när man räknar för hand. Benämningen normalfamilj skulle kunna

utvecklas ännu mer. Hur många personer består familjen av? Jobbar båda föräldrarna eller är

en hemma även dagtid? Barnen, är de i spädbarnsålder eller tonåringar? Detta är viktiga

faktorer att ta hänsyn till med tanke på energianvändningen. Energianvändningen förändras

om en vuxen är hemma dagtid med barn. Fler elapparater, som TV, tvättmaskin med flera är

säkert igång, vilket i sig drar mer elektricitet, men samtidigt utstrålar apparater och människor

värme i sig, vilket då minskar energianvändningen för uppvärmningen.

Även beaktandet av byggnadens konstruktion hade kunnat utvecklas ännu mer. Detta hade

kunnat lösas genom att användaren själv hade fått välja sin egen, kanske mer detaljerade

version, istället för programmets standardvariant avseende stomme.

Genom att utveckla dessa funktioner kan man förhoppningsvis erhålla ett ännu mer exakt

värde än vad man tidigare fått.

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

50

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

51

11 Referenser

11.1 Litteratur och rapporter• Jan Söderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen, Institutionen för

byggnadsekonomi, LTH 1993

• Dr Väino Tarandi, ItBoF: IFC-baserad produktmodellserver, Eurostep, 2002

• Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB. Slutrapport 2002-12-

18. IT Bygg och Fastighet

• Jesper Bremme, Projektrapport ArkitektCAD med stöd av BSAB, Inbrix AB IT Bygg

och Fastighet 2002

• Sven Hartman, Skrivhandledning för examensarbete och rapporter, Natur och Kultur,

2003

• Inga.Britt Lindblad, Uppsatsarbete- En kreativ process, Studentlitteratur, 1998

• IFC 2x Edition 2 Reference Guide. Graphisoft November 2004

• Johan Kron och Ebba Goldkuhl, Industriellt byggande – En nulägesrapport,

examensarbete, Göteborg 2006

• Johnny Kronvall, Värmetransport och energihushållning, Malmö Högskola

11.2 Webbsidor• www.archicad.se

• www.lasercad.seà Ref: Magnus Dulke, Lasercad Sverige AB

• www.itbof.com

• http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2006/ex2006-071.PDF

• www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=230

• www.tyrens.se/templates/Services.aspx?id=2020

• www.archicad.se/konceptet/konceptet.htm

• www.trainformation.se/PDFnews/2004/10-13_304.PDF

• www.lasercad.se/produkter/archicad.html

• www.siai.se

• www.nfi.se/webbdok.asp?DokID=270

• www.quicknet.se/hdc/ord/ord_sq2z.htm

• www.graphisoft.com

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

52

• www.strusoft.com

• www.swecco.se

• www.vicosoftware.com

• www.tocoman.seà Ref: Peter Tenggren

• www.consultec.se

11.3 Bildhänvisning• Bild 1: Bild gjord i Paint

• Bild 2: http://www.tyrens.se/upload/5026/industriellt%20byggande.PDF

• Bild 3: http://www.tyrens.se/upload/5018/BIM.PDF

• Bild 4: Renderad bild från referensmodellen

• Bild 5: Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB. Väino

Tarandi, Eurostep AB

• Bild 6: Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB. Väino

Tarandi, Eurostep AB

• Bild 7: Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB. Väino

Tarandi, Eurostep AB

• Bild 8: http://www.tocoman.se/default.asp?docId=13131

• Bild 9: Utdrag från modellen Villa Jaeger

• Bild 10: IFC 2x Edition 2 Reference Guide. Graphisoft November 2004

• Bild 11: IFC 2x Edition 2 Reference Guide. Graphisoft November 2004

• Bild 12: Utdrag från modellen Villa Jaeger

Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

53

Bilaga 1

Exempel på ritning skapad från referensmodellen, Villa Jaeger

Bilaga 1

Exempel på ritning skapad från referensmodellen, Villa Jaeger

Bilaga 2

Enkät

1. Hur använder ni er av ArchiCAD modellen rent allmänt? - 3D-visning- Ritningar- Beskrivningar m.m.- mängd/kostnad*1

- tidplan*1

- energi*1

*1 A: Ifall ni inte står för kostnads-, energiberäkningar, tidplaneringar;a: Vet ni i så fall vilka program som kommande aktör arbetar med efter er?b: Hur samarbetar ni med dem? c: Kan man effektivisera arbetet aktörerna emellan anser ni? d: I så fall hur ser ni i så fall på ett närmare samarbete?e: Ni kanske själv har några tips och idéer om hur det skulle gå till?

B: Om fallet är så att ni tillhandahåller kostnads-, energiberäkningar, tidplaneringar;f: Vilka program tillsammans med ArchiCAD arbetar ni med?g: Hur ser lösningen ut utifrån ett kostnads-, tid- och arbetsbördaperspektiv?h: Är det den bästa lösningen?

2. Vid export av databaser till externa intressenter, hur ser den överföringen ut?- IFC*2

- STEP/NICK m.m.

*2 Ifall ni använder er av IFC-överföringen;i: Hur tycker ni det fungerar?j: Har ni stött på några problem/hinder?

3. Är DWG det vanligaste filformatet då ni skall skicka filer?

Bilaga 3

Enkätsvar1. Vi använder ArchiCAD i huvudsak till ritningar, men även 3D-visning

Aa Nej

Ab Vi levererar underlag i form av ritningar och beskrivningar

Ac,Ad, Ae Nästa steg är att vi börjar använda det mängdningsprogram

som finns i ArchiCAD

B Endast i undantagsfall arbetar vi med kostnadsberäkningar.

Excell

2. Det har vi inte börjat använda

3. Dwg är det format vi vanligen använder för att skicka ritningsfiler. I övrigt skickar vi i

pdf-format

1. 3D-visning, ritningar

Aa Nej

Ab Inte mycket avseende dessa delar

Ac Ja

Ad Kan vi använda ArchiCAD så är det bra

B -

2. Vet ej

3. Ja

1. 3D-visning (internt och externt), ritningar, mängd (t.ex. fönster och dörrar). Även som

problemlösning/kvalitetssäkring i ett tidigt läge i processen.

Aa Nej

Ab Tillhandahåller ibland underlag i form av pappersritningar (!!) och

ibland dwg (2D)

Ac Dwg skall inte vara standard!! En gemensam standard för ID-

märkning av enheter (syftar väl först och främst på väggtyper)

Ad Övriga projektörer bör också arbeta i 3D och kunna spara ner

Bilaga 3

i ett plattformsoberoende filformat

Ae Problemet är oftast tiden (läs:pengar). Att klä en modell med

information tar tid. Vem ska stå för kostnaden? Se även svar ovan.

B -

2. -

3. Ja, tyvärr!

1. Jag gör beroende av skedet 3D-bilder och enklare visualiseringar i idé- och

förhandlingsstadiet. Sen ritar jag bygglov och arbetshandlingar i nästa skede. I enstaka

fall har jag använt mängdning. Kostnadsmodell kräver en helt annan aktualitet i

produktions- och priskunskaper för att användas seriöst. Sysslar man inte dagligen

med kalkyler kan man göra mer skada än nytta. Jag anlitar extern konsult med gedigen

marknads- och byggnadskompetens och erfarenhet, han kan inte programmet och kan

alltså inte använda ArchiCAD.

Jag använder för fönsteruppställningar mallen eventuellt för att tillverka egna

ritningar. Min avsikt är att använda modellen i alla skeden och möjligheter, men håller

på att lära mig mer om projektmodellen för att utnyttja den fullt ut.

Ett problem som alla som använder digitala modeller är att projekten kan löpa under

flera år och flera modelluppgraderingar. Mitt största projekt påbörjades 1996 och

pågår fortfarande och modellen är så stor att den inte utanvidare lätt kan byggas om.

Tidplaneringar och energiberäkningar har jag inte använt (ännu).

Jag menar att man ska använda modellen mer i förvaltningsskedet.

Aa Vet sällan vad de använder

Ab Traditionellt arkitektarbete, och försöker skicka nyhetsbrev från

Lasercad

Ac Ja, det kan man alltid, men det är väldigt mycket beroende av min

kunskap och de övriga hur konservativa/programbundna övriga

aktörer är.

Ad Positivt, men jag tror trots mina rudimentära kunskaper i Autocad,

att jag kan mer än de övriga aktörerna om ArchiCAD. Dessutom

Bilaga 3

arbetar jag i Mac vilket är omgivet med en massa

undanflyktsförklaringar när de inte kan öppna mina filer. Jag har

då och då anlitat Lasercad för att med deras hjälp påvisa att det

inte är fel på mina filer.

Ae Den viktigaste rollen är det förtroende jag kan bygga upp för mig i

arbetslaget och för programmet. + tillsammans med exempelvis

Lasercad åka ut till olika aktörer och ordna seminarier.

B -

2. Tyvärr, har ännu inte exporterat min databas.

3. Jag skickar mest pdf-filer och dwg-filer på grund av att de övriga aktörerna, K; VVS;

El; Mark arbetar i Autocad. Word är också vanligt likaså tiff. Från fotomontage i

Photoshop.

ANM. När caven i Helsingborg fanns använde jag den ofta i förhandlingsskedet genom att

presentera förslaget där tillsammans med traditionella ritningar. Det var en höjdare för

beställaren att gå runt i ombyggnaden i skala 1:1.

1. 3D-visning: Vi gör renderingar utifrån vår projektmodell om beställaren så önskar.

Detta görs främst i tidiga skeden, innan bygglov. Externt anlitas Visualisera AB, eller

om vi själva hinner med det används add-on-program som SketchUp och Artlantis.

Enklare visualiseringar i ArchiCAD görs i löpande projekteringsarbete för att enklare

projektera tak och generera ’rå’-fasader utifrån modell.

Ritningar: Våra arkitektritningar görs i ArchiCAD v.9. Beskrivningar m.m.:

Beskrivningar görs manuellt i Word.

Mängd/kostnad: Mängdning och kalkylering görs i huvudsak manuellt från ritningar.

Stöd ges i begränsad omfattning av mängdningsdata som erhålls ur vår projektmodell.

Betydligt mer data skulle kunna erhållas ur denna om bättre mängdningsrutiner

utarbetades och kompletterade litterering av modellobjekten genomfördes i

projekteringsskedet.

Tidplan: Inga tider finns inlagda i vår modell. MS Project används separat. Det skulle

emellertid vara möjligt att göra produktionssimuleringar och utarbeta tidplaner utifrån

Bilaga 3

projektmodellen om add-on-program för ändamålet användes. Konfliktpunkter etc. i

produktionsskedet skulle kunna förutses. Utveckling av nya rutiner krävs dock.

Energi: Manueller beräkningar med stöd från andra program. Egna rutiner i Excell.

Data som skulle kunna fås ur modell och möjlighet att utnyttja add-on-program som

VIWEB för ändamålet utnyttjas ej. Utveckling av nya rutiner krävs i så fall.

A –

Bf Kalkyler Wixells kalkylprogram kompletterat med

erfarenhetsvunna data

Energiberäkningar genom egna rutiner i Excell

Tidplaner MS Project

IFS Affärssystem för produktionsplanering, lagerhållning,

uppföljning och all övrig ekonomiadministration. All

mängdningsdata förs manuellt in i detta system efter avslutad

projektering

Bg Mycket tidsödande

Bh Förmodligen inte. Mycket data finns redan i vår projektmodell,

men tid krävs för att utveckla rutiner för att samköra system. Fokus

ligger på olika problemområden för arkitekter, tekniker,

kalkylerare, produktionsplanerare med flera. Mycket information

som ska återkopplas från senare steg i processen skulle vinna på en

mer integrerad informationsbehandling. Utvecklingsarbete kring

produktmodeller vore intressant och önskvärt.

2. Nej

3. Dwg är utbytesformatet för modellfiler (underlag) till andra konsulter, liksom till våra

interna teknikprojektörer. Färdiga handlingar publiceras i pdf-format på extern

projektserver Intercopy hos Holmbergs.

Bilaga 4

Energiberäkning i VIPWEB Cad

Bilaga 4

Bilaga 5

U-värdesberäkning av byggelement

Vägg d [m] • [W/m*K] R [m2*K/W] U [W/( m2*K)] Lättbtg 0,365 0,1 3,65Puts 0,02 1 0,02

Rsi+Rse 0,017

RTotal 3,69

Uvägg=1/ RTotal 0,27

GolvBtg 0,1 1,7 0,059Cellplast 0,3 0,036 8,33

Rsi+Rse 0,017

RTotal 8,41

Ugolv=1/ RTotal 0,12

Tak 0,013 0,22 0,057Gips 0,34 0,042 8,1Minerallull, lösull 0,015 0,09 0,17Vindskiva 0,022 0,14 0,16Råspont 0,013 0,066 0,2Underlagspapp

Rsi+Rse 0,017

RTotal 8,7

Utak=1/ RTotal 0,11

Ufönster 1,58Udörrar 0,8

Bilaga 6

Beräkning av Umedel för byggnad

Byggnadsdel Beskrivning Area A U U*A

Vägg 173,5 0,27 46,85Golv 175 0,12 21Tak 526 0,11 57,86

Fönster b= 0,51 h= 0,51 n= 10 2,6 1,58 4,11b= 0,51 h= 2,11 n= 1 1,08 1,58 1,71b= 0,91 h= 1,31 n= 1 1,19 1,58 1,88b= 1,47 h= 2,10 n= 1 3,09 1,58 4,88b= 2,25 h= 2,21 n= 1 4,97 1,58 7,85b= 2,5 h= 2,20 n= 1 5,5 1,58 8,69b= 0,33 h= 2,28 n= 1 0,75 1,58 1,19b= 0,51 h= 1,80 n= 1 0,92 1,58 1,45b= 0,51 h= 2,21 n= 1 1,13 1,58 1,78b= 0,60 h= 0,40 n= 1 0,24 1,58 0,38b= 1,47 h= 2,10 n= 1 3,09 1,58 4,88b= 2,26 h= 2,10 n= 1 4,75 1,58 7,51b= 3,36 h= 2,28 n= 1 7,66 1,58 12,1b= 4,41 h= 2,21 n= 1 9,75 1,58 15,41b= 0,51 h= 2,21 n= 4 4,51 1,58 7,13b= 0,51 h= 0,51 n= 4 1,04 1,58 1,64b= 0,51 h= 0,45 n= 6 1,38 1,58 2,18b= 0,30 h= 0,30 n= 8 0,72 1,58 1,14

Dörrar b= 0,81 h= 2,11 n=1 1,71 0,8 1,37b= 1,01 h= 2,00 n= 1 2,02 0,8 1,62b= 1,01 h= 2,11 n=1 2,13 0,8 1,7b= 1,01 h= 2,11 n=1 2,13 0,8 1,7

• A 936,86• U*A 218

Linjära köldbryggor Längd l • •*lVertikal anslutning vid YV-hörn 38,8 0,043 1,668Anslutning YV - takbjälklag 69,93 0,038 2,657Anslutning YV - golvbjälklag 69,93 0,022 1,539Fönstersmygar n= 10 O= 2,04 20,4 0,035 0,714

n= 1 O= 5,24 5,24 0,035 0,183n= 1 O= 4,44 4,44 0,035 0,155n= 1 O= 7,14 7,14 0,035 0,25

Bilaga 6

n= 1 O= 8,94 8,94 0,035 0,313n= 1 O= 9,40 9,4 0,035 0,329n= 1 O= 5,22 5,22 0,035 0,183n= 1 O= 4,62 4,62 0,035 0,162n= 1 O= 5,44 5,44 0,035 0,19n= 1 O= 2,00 2 0,035 0,07n= 1 O= 7,14 7,14 0,035 0,25n= 1 O= 8,72 8,72 0,035 0,305n= 1 O= 11,28 11,28 0,035 0,395n= 1 O= 13,24 13,24 0,035 0,463n= 4 O= 5,44 21,76 0,035 0,762n= 4 O= 2,04 8,16 0,035 0,286n= 6 O= 1,92 11,52 0,035 0,403n= 8 O= 1,20 9,6 0,035 0,336

Dörrsmygar n= 1 O= 5,84 5,84 0,028 0,164n= 1 O= 6,02 6,02 0,028 0,169n= 1 O= 6,24 6,24 0,028 0,175n= 1 O= 6,24 6,24 0,028 0,175

• •*l 12,3

Um,krav = (0,5*golvA)/golvA= (0,5*175)/175=0,5

Um = (• U*A+• •*l)/• A = (218+12,3)/936, 86=0,26

Bilaga 7

Manuell energiberäkning

mvattentappeluftläckagnventilatioontransmissienergi QQQQQ var+++=

87601000

årOMM

ontransmissi

tAUQ

∆××

=

MU = Umedel = 0,26 W/( m2*K)

OMA = Samtliga byggnadsytor

årt∆ =Värmeförbrukningstal [kh/år]

25,8745261755,173 mAOM =++

kWhQ ontransmissi 1,19100084000*6,874*26,0 ==

GardtimmarcAVQ luftpnventilatio ×××=

1000

kvmAGradtimmar

KmWscmslV

luftp

17584000

/1200/35,0

3

2

==

⋅=

⋅=∗

kWhQ nventilatio 61748400012001751000

35,0=×××=

GradtimmarcAeluftläckagQ luftpOMeluftläckag ××××= 04,0

kWhQ eluftläckag 8,28208400012005,8741000

8,004,0 =××××=

årkWhQ mvattentapp /3455var =

⇒=+++= årkWhQenergi /9,1246834558,282061741,19

årmkWh ⋅=⇒ 2/25,71175

9,12468

årmkWhQ tillåtenenergi ⋅= 2/110