Upload
ssu
View
216
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Principprogrammet fastställer de grundläggande principer och värderingar och utgör grunden för SSUs politik. Programmet skiljer sig avsevärt ifrån det befintliga principprogrammet. Ambitionen har varit att ta fram ett helt nytt program, även om nuvarande och tidigare principprogram givetvis har tagits hänsyn till. Grundprinciper i arbetet har varit att hålla programmet kort och lägga fokus på övergripande och tidlösa värderingar och idéer.
Citation preview
1
Vår vision – den demokratiska socialismen 1
Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår 2 vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens principer om frihet, jämlikhet 3 och solidaritet. Det är en klasslös värld utan över- och underordning, utan könsförtryck 4 och rasism. Det är en värld där alla behövs och får plats, och där alla har den fria rätten 5 att styra över sina liv och tillsammans med andra forma framtiden. Det är en värld där 6 demokratin och jämlikheten sätter sin prägel på hela samhället och alla mänskliga 7 relationer så att var och en ges rätt och möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv, där 8 människor skapar efter sin förmåga och får efter behov, utan att kommande 9 generationers materiella, sociala och kulturella behov äventyras. 10 11 Våra grundläggande värderingar 12
Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i synen på människan och människors 13 förhållanden till varandra. SSU menar att människan är en social och skapande varelse 14 som behöver, mår och utvecklas bäst av samhörighet och gemenskap. I grunden är 15 människan också god men påverkas av sitt sociala sammanhang. De villkor vi lever 16 under har stort inflytande på hur vi beter oss mot varandra, enskilt och kollektivt. Vi är 17 därför alla ömsesidigt beroende av varandra. De socialdemokratiska värderingarna 18 bygger på dessa insikter. 19 20 Frihet, jämlikhet, solidaritet 21
Den unga socialdemokratin är en frihetsrörelse. Alla ska vara fria att forma sina liv och 22 förverkliga sina drömmar. Det innebär frihet från fruktan och förtryck, frihet att uttrycka 23 sin mening och friheten som finns i rätten till social och ekonomisk trygghet, bildning 24 och meningsfull sysselsättning och att fritt röra sig och söka lyckan varhelst så önskas. 25 Socialdemokratin ser inte frihet som något som kan vinnas på andras bekostnad. 26 Friheten för var och en är allas angelägenhet. Den skapas bäst i reformer som röjer undan 27 de förtryckande strukturer som begränsar människor. Friheten har inga gränser. Först i 28 gemenskapen med andra har individen tid att utvecklas som människa. I samarbetet blir 29 den personliga friheten möjlig. Den kräver jämlikhet i de resurser som avgör de faktiska 30 möjligheterna att styra sin vardag och gemensamt påverka framtiden. 31 32 Förverkligandet av jämlikheten är ett uttryck för alla människors lika värde. Det ska inte 33 förväxlas med en önskan om likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för 34 mångfald. Jämlikhet för oss innebär att alla människor inte bara ska ha samma 35 rättigheter till påverkan utan också ha samma förutsättningar att utöva makt och 36 inflytande över hela livet. Det är bara i ett jämlikt samhälle människor kan vara sig själva 37 och utvecklas efter egen fri vilja utan att det leder till över- och underordning. 38 39 Solidaritet utgår från insikten om människors ömsesidiga beroende. Solidaritet är 40 inlevelse i andras livsvillkor och en väg till samverkan och gemensamt ansvar för 41 samhället. Solidaritetens gemenskap överbryggar nationsgränser, omfattar kommande 42 generationer och utsträcker sig även till naturen och de ekosystem som utgör 43 förutsättningarna för fortsatt liv på den här planeten. Den är därför en kraft för hållbar 44
2
utveckling. 45 46 47 Demokrati 48
SSU:s strävan att låta demokratins ideal prägla hela samhället grundar sig i övertygelsen 49 om alla människors lika värde. Det är bara genom demokratin alla på lika villkor kan 50 styra sin vardag och tillsammans med andra framtiden. Demokratin är både ett värn mot 51 de strukturer som håller tillbaka människor och ett verktyg för att främja människans 52 frigörelse. 53 54 De politiska fri- och rättigheterna är grundläggande. Det förutsätter en mer deltagande 55 och mindre hierarkisk demokrati. Den politiska makten ska vara en reell möjlighet, inte 56 enbart en lagstadgad rättighet. 57 58 Demokratin får inte inskränkas till att endast omfatta politiskt beslutsfattande. Att ha 59 makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt i samhället. 60 Detta skapar en social demokrati förutsättningar för. Genom en social demokrati, och 61 med jämlikhet som mål, fördelas vård och omsorg, utbildning och bildning, kultur och 62 bostad efter behov. 63 64 Det ekonomiska systemets utformning påverkar hela samhället och 65 framtidsutvecklingen. SSU strävar efter att produktionen av varor och tjänster i första 66 hand ska syfta till att förse varje människa med de materiella, sociala och kulturella 67 resurser som behövs för ett gott liv, utan att framtida generationers möjligheter att 68 tillgodose sina behov omintetgörs. Detta förutsätter en demokratisk ekonomi där 69 samhällsmedlemmar i olika former kan påverka produktionens inriktning och fördelning 70 liksom arbetslivets organisation och dess villkor. 71 72 SSU avvisar enskildas vinstintresse och maktanspråk som norm för ekonomin och sätter 73 i stället det gemensamma bästa före kapitalets och ägandets intressen. Valet av 74 ägandeform och styrningslogik ska avgöras av vad som lämpar sig bäst för att nå frihet, 75 jämlikhet och hållbarhet. I detta syfte har demokratin alltid rätt att ändra form och villkor 76 för ekonomin för att viktiga mänskliga eller miljömässiga behov ska kunna uppfyllas. 77 78 Rörelsen är målet 79
Socialdemokratin har valt den reformistiska vägen och vill omdana samhället med 80 demokratin som arbetssätt. Denna vilja är ett uttryck för allas rätt till medbestämmande 81 och delaktighet och för att frigörelsen aldrig kan vara någon annans verk utan måste 82 komma från människorna själva, från rörelsen. 83 84 Grunden för den socialdemokratiska kampen är således folkrörelsen av människor som 85 tillsammans strävar mot att omdana samhället efter den demokratiska socialismens 86 principer. Rörelsen binds samman av övertygelsen om att en bättre värld är möjlig och 87 att människor kan leva tillsammans i fred och frihet med hänsynstagande till de 88 ekologiska system vi alla är beroende av. I rörelsen organiseras människors goda vilja till 89 skapande makt. Det ger insikt om eget ansvar, känsla av förmågan att förändra världen 90
3
och tillförsikt om att idealen kan förverkligas. Med det utgör folkrörelserna grunden för 91 demokratin och är avgörande för att samhället hålls ihop och att de många människornas 92 rätt till makt och inflytande värnas. Det demokratiska samtalet är ett mål i sig, och en 93 förutsättning för att också ha en politik i rörelse. 94 95 96 Feminism 97
I strävan efter människans frigörelse och förverkligandet av allas lika värde och rätt är en 98 feministisk grundsyn nödvändig. SSU menar att kön är en social konstruktion. Kvinnors 99 underordning i fråga om makt över det egna livet och över samhället och den norm som 100 kringskär allas identitet och livsval är inga naturliga företeelser, utan en djupt orättfärdig 101 politisk struktur. Den kan därför upphävas. 102 103 SSU verkar utifrån denna övertygelse för ett feministiskt samhälle där alla möts som 104 jämlikar och ses som människor, inte som kön. Vi vill att alla ska ha makt över sina egna 105 kroppar, sin identitet och sin sexualitet. Vi vill att människor ska kunna göra sina livsval, 106 fria från begränsande traditioner och värderingar. Detta kräver en bred politisk kamp mot 107 flera samverkande förtryck. Kvinnans frigörelse förutsätter en demokratisering av 108 samhället och en omfördelning av samhällets ekonomiska resurser. 109 110 Vår samhällsanalys 111 112 Människors förhållanden till varandra präglas av det ekonomiska system och de sociala 113 strukturer och normer som är rådande och som ständigt utövar en växelverkan på 114 varandra. För att förstå utvecklingen i världen krävs en analys av dessa maktordningar 115 och hur de samverkar med varandra. 116 117 Kapitalismen och klassamhället 118
Världens resurser är ojämlikt fördelade. Det har sitt ursprung både i äldre 119 produktionsordningar och i den nu rådande, kapitalismen. I snäv bemärkelse är 120 kapitalism ett system där kapital och produktionsmedel ägs av privata aktörer och där 121 produktionen regleras av marknadskrafter. I praktiken får det väldiga konsekvenser. 122 123 Kapitalismen innebär att strävandet efter vinst överordnas alla andra intressen. Ingen 124 hänsyn tas till samhälle, människa eller miljö. Det uppstår ett överflöd där köpkraften 125 finns men ett underskott även av de mest basala varor där människor saknar ekonomisk 126 styrka. Naturen överexploateras och förorenas. Därmed hotas framtida generationers 127 möjligheter till ett rikt och meningsfullt liv. 128 129 Med ägande följer makt över andra och över hela samhället. Hur ägandet ser ut får därför 130 stor betydelse. Kapitalismen dominerades länge av ägande direkt kopplat till 131 produktionen. I dag är bilden mer splittrad. Alltjämt är bestämmanderätten över världens 132 resurser samlad i ett fåtals händer, men en stor andel av det formella ägandet ligger i 133 ansiktslösa institutioner. Utvecklingen har förstärkts av teknik som möjliggjort 134 sekundsnabba kapitalförflyttningar över hela jorden och av avregleringar och 135 privatiseringar. Ägandets inriktning har förändrats från långsiktighet till kortsiktighet 136
4
och i många fall ren spekulation. Denna förändring återspeglas inte minst inom 137 finanssektorn och har fått stora efterverkningar på hela världsekonomin. Kapitalismens 138 globalisering har ökat vikten av införandet av en global demokrati. Det är en av vår tids 139 verkligt stora utmaningar. 140 141 Genom kravet på ständigt ökande vinster söker kapitalismen oavbrutet nya områden att 142 ta över. I detta ses arbetskraft som en ren förbrukningsvara och medmänsklighet 143 underkastas lönsamhetskalkyler. Människors naturliga längtan efter gemenskap och 144 uppskattning kommersialiseras hårt. På så vis formas människor till att se pengar och 145 statuskonsumtion som de enda måtten på framgång och lycka. Den oreglerade 146 kapitalismen leder genom detta och dess inneboende drivkraft för ojämlikhet och 147 anspråk på makt till ett kallt och hårt samhälle utan tillit och gemenskap. 148 149 I kapitalismen säljs och köps arbetskraft som en vara vilket gör att dess viktigaste 150 motsättning är den mellan arbete och kapital – mellan den klass som säljer sin arbetskraft 151 och den som köper den. Det är i denna relation ojämlikheten existerar och reproduceras. 152 Motsättningen kommer till uttryck på samhällets alla områden, i varje förhandling och 153 konflikt mellan arbetsmarknadens parter och i hur resurserna ska fördelas mellan privat 154 och offentligt. 155 156 Precis som ekonomin i övrigt utvecklas klassrelationerna ständigt. De är i flera fall 157 komplexa och påverkas, utöver relationen till ägandet, av inkomst, utbildning, inflytande 158 över sitt och andras arbete och innehav av socialt och kulturellt kapital. Människors 159 tillgång till dessa faktorer påverkas, genom kapitalismens samverkan med patriarkala 160 och rasistiska strukturer, i sin tur starkt av kön och ursprung. 161 162 Arbetarrörelsen föddes ur motståndet mot kapitalismens omfattande begränsningar av 163 människors frihet och upprätthållande av de mest ojämlika livsvillkor. Den har genom 164 hela sin historia sökt öka friheten genom att bygga motkrafter till kapitalismens krav på 165 överhöghet. I det syftet har socialdemokratin, i samverkan med andra progressiva krafter, 166 infört den politiska demokratin, den har utvecklat den generella välfärden och inlett 167 arbetet med att utvidga demokratin till samhällets alla områden. 168 169 Patriarkatet 170
Könsmaktsordningen leder till politiskt, ekonomiskt, socialt och sexuellt förtryck av 171 kvinnor som grupp, både i privatlivet och i det offentliga. Män som grupp har, och skaffar 172 sig, på samhällets alla områden makt på kvinnors bekostnad. 173 174 Ojämlikheterna mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska 175 kön utan att detta ges politisk och social betydelse. Kön är en social konstruktion och 176 relation. Det som anses manligt hålls isär från det som anses kvinnligt, och att det som 177 anses manligt värderas oftast högre. De patriarkala föreställningarna om kön styr till stor 178 del hur våra liv kommer att se ut och gynnar män som grupp, även om det också tvingar 179 in män i stereotypa roller. 180 181 Klassamhället kännetecknas av en arbetsdelning mellan könen, där kvinnor och män 182 utför olika uppgifter och arbeten, och där de uppgifter och arbeten som i huvudsak utförs 183
5
av kvinnor värderas lägre, socialt och ekonomiskt. Kvinnor utför mer arbete, i såväl 184 hemmet som utanför, än män men har betydligt lägre inkomster och en avsevärt lägre 185 andel av ägandet. Kapitalismen och könsmaktsordningen samverkar ibland för att 186 upprätthålla varandra. Den könssegregerade arbetsmarknaden och de lägre 187 kvinnolönerna är exempel på hur maktstrukturer samverkar. 188 189 Den patriarkala ordningen är global men på vilket sätt och i vilken omfattning kvinnor 190 drabbas beror bland annat på deras ställning i produktionen och var i världen de bor. 191 192 Heteronormen utgår i många avseenden från samma patriarkala och konservativa 193 strukturer som könsmaktsordningen. Den framställer och återskapar heterosexualiteten 194 som det normala och i dikotomin mellan könen normeras heterosexualiteten stereotypt. 195 Därmed kringskärs allas möjligheter att vara sig själva och uttrycka sin identitet. 196 Heteronormens yttersta konsekvens är emellertid trakasserier och våld som riktas mot 197 icke-heterosexuella och transpersoner. SSU vänder sig mot denna ordning och strävar 198 efter att människor själva, utan att riskera förtryck eller underordning, ska få bestämma 199 över sin sexualitet och samlevnadsform. 200 201 Rasismen 202
Liksom makt och privilegier fördelas ojämlikt efter klass och kön behandlas människor 203 olika utifrån hudfärg och kulturell bakgrund. I vårt land premieras vithet. Stora delar av 204 världen präglas av denna rasistiska struktur, där människor också tillskrivs särskilda 205 egenskaper, och där människans frigörelse och enskildas handlingsmöjligheter 206 kringskärs. 207 208 Nära rasismen återfinns auktoritära och våldsbejakande fascistiska och nazistiska 209 åsiktsinriktningar. Dessa uttrycker förhärligande idéer om ett visst folk eller en viss 210 nation som rättfärdigar förtryck av dem som genom sin bakgrund eller sina värderingar 211 står utanför den antidemokratiska, rasistiska idealbilden. 212 213 Det är i tider av hög arbetslöshet, vidgade klyftor och förlorat framtidshopp som 214 rasistiska och fascistiska rörelser har vuxit sig starka. Dessa samband gäller också i dag 215 och förklarar till stor del främlingsfientliga krafters valframgångar, medan ökad 216 jämlikhet, full sysselsättning och social demokrati har visat sig vara de mest effektiva 217 verktygen för att pressa tillbaka antidemokratiska krafter. Samtidigt måste alltid 218 rasismens uttryck bekämpas, och vi kan aldrig acceptera en utveckling där 219 främlingsfientlig politik bedrivs som ett sätt att förhindra att öppet rasistiska 220 organisationer vinner mark. 221 222 Samhällets strukturer samexisterar och samverkar. Det innebär att rådande 223 förtrycksmekanismer förstärker varandra på så väl kollektiv som individuell nivå, vilket 224 begränsar människor från att leva ett fritt liv. 225 226 Den unga socialdemokratin ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka mot 227 samhällets begränsande normer och för den breda jämlikhetspolitik, öppenhet och tillit 228 som främjar respekten för alla människors lika värde och rätt. 229 230
6
Vår politik 231 232 Den socialdemokratiska politiken syftar till att frigöra människor så att vi tillsammans 233 kan bygga framtiden. Få företeelser begränsar lust och arbete för förändring som känslan 234 att ens ansträngning är lönlös. Därför måste människor beredas rätt och möjlighet att 235 styra sin vardag. Människor måste själva och tillsammans med andra få större egenmakt 236 genom att inflytande överförs till dem från system utanför deras kontroll. Så kan ett 237 växande samhällsengagemang formas. 238 239 Alla människors engagemang och deltagande i samhällsbygget efter förmåga är 240 avgörande för hur framtiden ska gestalta sig. SSU verkar därför för full sysselsättning, 241 som utöver att tillvarata mänskliga resurser också ger varje människa den frihet som en 242 egen försörjning innebär. Därtill stärker den fulla sysselsättningen arbetet i förhållande 243 till kapitalet. 244 245 En förutsättning för att kräva allas insats är att sysselsättningen är meningsfull. Den 246 fackliga rörelsens krav, organisering och politik för full sysselsättning stärker vår rörelses 247 positioner i arbetet för den demokratiska socialismen. En god arbetsmiljö och en 248 meningsfull sysselsättning ökar friheten för den enskilda människan. En ökad 249 produktivitetstillväxt kan förutom i löneförhöjningar tas ut i minskad arbetstid för att 250 människan ska kunna leva i hållbar frihet. 251 252 I strävan efter jämlika livsvillkor och varje människas frihet är den generella välfärden 253 avgörande. Välfärden är det politiska uttrycket för varje människas rätt till en värdig 254 tillvaro. Den medför att makt och inflytande omfördelas och är ett viktigt verktyg för 255 demokratisering genom att centrala samhällsfunktioner undandras marknadens logik. 256 Välfärden frigör också människor från påtvingade sociala band, vilket inte minst stärker 257 kampen för kvinnors rättigheter. 258 259 Omfördelningspolitiken har underlättat arbetarrörelsens organisering i kampen för 260 samhällets demokratisering. Historiskt har socialdemokratin genom lagar, kollektivavtal 261 och folkrörelsearbete utökat demokratins verkningsområde och stärkt människors frihet. 262 I vår jämlikhetsstrategi har välfärdsstaten en dubbel funktion. Dels har den fungerat som 263 ett verktyg för utjämning av klyftor, dels för utökad demokrati. Nedskärningar och 264 försämringar av välfärden är ett hot mot denna strategi för jämlikhet och demokratisk 265 socialism. 266 267 Framtidens välfärd och välstånd är beroende av hur mänskligheten förhåller sig till 268 jordens naturresurser och ekosystem. Hittills har tillväxten drivits av ett ökat uttag av 269 icke förnyelsebara naturresurser. Det har lett till att ekonomiska, energimässiga och 270 ekologiska kriser. Socialdemokratin ser därför som sin främsta uppgift att inleda 271 omställningen till en hållbar utveckling. SSU betraktar inte detta som en uppoffring utan 272 som en verklig möjlighet till en bättre värld. Omställningen har goda förutsättningar att 273 medföra stora satsningar på utbildning och forskning, att försätta många människor i 274 arbete och att innebära ett nytt förhållningssätt, där vi i stället för att mäta välstånd 275 utifrån vad vi äger i stället utgår från hur vi mår. 276 277 Hållbarheten vilar på tre ben, som samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. 278
7
Det handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arbetet för en hållbar 279 utveckling måste ske på samhällets alla nivåer. Mycket av det som är viktigt kan beslutas 280 på lokal och regional nivå. Men hållbarheten är sist och slutligen en global utmaning, 281 som sträcker sig bortom nationalstaten, och politiken för den måste som sådan bedrivas i 282 globala samarbeten. För att nå detta behöver globala institutioner reformeras i 283 demokratisk anda och de rörelser som verkar för demokrati, jämlikhet och mänskliga 284 rättigheter stärkas. I detta syfte vill SSU reformera och demokratisera FN och EU och 285 stärka de rörelser som verkar för demokrati, för jämlikhet och för mänskliga rättigheter. 286 287 I ständig opposition mot orättvisor 288
Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de 289 värderingar SSU utgår ifrån. Vi för en ständig kamp mot ojämlikheter och vanmakt och 290 för människans frigörelse och en hållbar utveckling. Våra mål förverkligas stegvis varje 291 gång människan vinner större makt över sitt liv. 292 293 Vi avvisar ödestro i alla dess former. Framtiden är inte opåverkbar. Den kan formas av 294 oss människor om vi går samman i de rörelser som utgör grunden för demokratin och 295 som är motsatsen till de strukturer som i dag begränsar oss och våra livsvillkor. Det är 296 den här kampen för ett bättre samhälle som driver oss framåt. Tillsammans har vi makten 297 att förändra världen! 298
8