Prio-projektet - Juridik

• Offentlighet och sekretess

• Psykiatrisk tvångsvård

• Lex Maria

• Dokumentation

Frågor

• Kan man hävda att det är för patientens bästa att information ges över vårdgivargränser, eller är ett samtycke från patienten ett skall-krav? Alltså: Hur hanterar kommunal personal information från brukare som behöver komma till landstingets psykiatri till känna inför en suicidbedömning?

• Finns det något i sekretesslagstiftningen eller annan lagstiftning som motverkar och/eller hindrar samverkan mellan olika verksamheter när det gäller suicidnära personer?

Frågor forts,

• Hur går man tillväga om polisen ringer och vill ha information om en patient som vill ha sekretess?

• Hur mycket får man delge anhöriga?• Hur ser ett medgivande ut som är juridiskt riktigt?• Finns det något tillfälle, när det gäller suicid, då

det är ok att bryta sekretessen för att förhindra suicid?

Offentlighet och sekretess

• Offentlighetsprincipens olika former

• Yttrandefrihet

• Meddelarfrihet

• Förhandlingsoffentlighet

• Handlingsoffentlighet

Handlingsoffentligheten

• TF 2:1

”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”

Vad är en allmän handling?

Kriterier för allmän handling

• Myndighet?

• Handling?

• Förvaras hos myndigheten?

• Inkommen?

• Upprättad?

• Journalhandlingar?

Begränsning av offentlighetsprincipen

• Alla allmänna handlingar är inte offentliga

• Allmänna offentliga handlingar och allmänna hemliga handlingar

• Begränsningen måste ske genom lag

• Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)

OSL:s tillämpningsområde

• Mellan myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet

• Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet

• Förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller om det sker på annat sätt = sekretess

• Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar

Hälso- och sjukvårdssekretessen

• 25 kap. 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.

• Omvänt skaderekvisit innebär presumtion för sekretess

Menprövning

• När anses en person lida men?

• Vem är närstående?

• När står det klart att den enskilde eller någon honom närstående inte lider men?

• Samtycke?

• Om uppgiften behövs i direkt vårdsyfte anses menrekvisitet inte vara uppfyllt.

Möjlighet och skyldighet att bryta sekretessen

• Trots den stränga sekretessen finns i vissa situationer möjlighet och i andra situationer en skyldighet att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter.

• Viktigt att skilja mellan möjlighet och skyldighet.

• Någon särskild suicidsekretess finns inte.

Underlättar samarbetet inom landstingets eller kommunens

patientverksamhet

• Hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas från en myndighet som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting.

Underlätta uppgiftsutbyte mellan hälso- och sjukvård och

socialtjänst• Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd

eller av annat skäl inte kan samtycka till att uppgift lämnas ut, hindrar hälso- och sjukvårdssekretess inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller enskild verksamhet på socialtjänstens område.

Underåriga och missbrukare

• Hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte att uppgift om enskild eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd och den enskilde

• inte fyllt 18 år • fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga

lösningsmedel eller• Vårdas enligt LPT

Väntade barn

• Samma reglering som underåriga och missbrukare men skyddsobjektet är det väntade barnet.

• Väntat barn – möjlighet

• Fött barn - skyldighet

Nödsituation?

• I en nödsituation får enligt BrB 24:4 uppgifter lämnas ut vid överhängande fara för någons liv eller för allvarlig skada för hans hälsa.

Generalklausulen

• OSL 10 kap. 27 § • En sekretessbelagd uppgift får lämnas till en

myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

• Bestämmelsen ska användas med försiktighet och gäller inte för socialtjänsten eller för hälso- och sjukvården.

Möjlighet att polisanmäla vissa begångna brott

• Brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år

• Försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år

• Sammanfattningsvis - de grövsta brotten• Gäller hälso- och sjukvårdssekretess och

socialtjänstsekretess

Brott mot underåriga

• Möjlighet att anmäla alla våldsbrott, sexualbrott och ”brott mot frihet och frid”, oavsett straffskala.

Möjlighet blir skyldighet!

• En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

Skyldighet att bryta sekretessen

• Uppgiftsskyldighet till enskild enligt förordning om verksamhetschef ”Verksamhetschefen ska ansvara för att - om en patient som lämnar eller avser att lämna sjukhuset är farlig för någon annans personliga säkerhet eller sitt eget liv, någon närstående till patienten omedelbart underrättas och att, om patienten är farlig för viss person, även denna samt, om det behövs, lämplig myndighet omedelbart underrättas.

Skyldighet att bryta sekretessen, forts.

• Anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

• Upplysning om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgiften i ett särskilt fall begärs av domstol, åklagar-, polis-, Kronofogdemyndighet, Skatteverket, 2 kap. 11 § LYHS

Skyldighet att bryta sekretessen, forts.

• Missbrukare som riskerar att skada sig själv – anmälningsskyldighet för läkare, LVM 6 §

• Uppgift som behövs för att chefsöverläkaren ska kunna fullgöra sin uppgift enligt LPT 43 §

• Körkortslagen• Vapenlagen mm.mm.

Vem förfogar över sekretessen?

• Patienten!

• Skydd för patienten, OSL 25:6

• Skydd för uppgiftslämnare, OSL 25:7

• Uppgifter om andra personer som dokumenterats i patientens journal

Sekretess mellan barn och vårdnadshavare

• Vårdnadshavarens ansvar enligt föräldrabalken – rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga utveckling.

• Informationsplikt? • Sekretess gäller mellan underårig och

vårdnadshavare om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.

• När förfogar den underårige själv över sekretessen?

Sekretess efter patientens död

• Gäller hälso- och sjukvårdssekretessen även för avlidna?

• Sekretesskyddet består men är inte lika omfattande.

• Förtal av avliden, BrB 5:4• Regeringsrättens avgörande 2007 Ref 16

Var går sekretessgränserna?

• Sekretessgränser gäller mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet.

• Finns det några självständiga verksamhetsgrenar inom hälso- och sjukvårdsverksamheten inom en myndighet?

• Nej, enligt OSK och Patientdatautredningen!• Verksamhetsområdet som inte regleras av

sekretesslagen kan bli mycket stort

Patientdatalagens reglering av den inre sekretessen

• 4 kap. Grundläggande bestämmelser om inre sekretess och elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet

• 1 § Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.

Psykiatrisk tvångsvård

• Är suicidrisk grund för tvångsvård?

Frågor

• På vilka grunder kan man bli tvångsvårdad?• Vilka rättigheter har du som patient när du

vårdas enligt LPT? Telefonsamtal, besök?• Suicidförsök räknas väl inte som allvarlig

psykisk störning enligt LPT? Innebär det att psykiatrin måste släppa hem en person som gjort ett självmordsförsök även om han /hon säger att det kommer att ske igen?

Förutsättningar för tvångsvård enligt LPT

• Psykiatrisk tvångsvård enligt LPT får endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och

1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom sluten psykiatrisk tvångsvård eller

2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)

Förutsättningar, forts.

• En förutsättning för vård enligt LPT är att patienten motsätter frivillig vård eller det finns grundad anledning att anta att vård inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

• Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Konvertering

• Från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård enligt LPT

• Utöver de kriterier som generellt gäller för tvångsvård beaktas suicidrisk särskilt.

Vilka psykiska tillstånd omfattas av begreppet allvarlig psykisk

störning?• Inte utvecklingsstörning – vård ska ges i

andra former

• Ingen uppräkning i lagtexten

• ”Tillstånd av psykotisk karaktär” med något av symtomen förvirring, tankestörningar, hallucinationer, vanföreställningar. Här i inryms en rad psykotiska tillstånd.

Allvarlig psykisk störning, forts

• Som allvarlig psykisk störning räknas också allvarliga depressioner utan psykotiska symtom men med självmordsrisk.

• Lider personer med suicidtankar av en allvarlig psykisk störning?

• Självmordsrisken som sådan är inte tillräcklig grund för tvångsvård.

Samråd med närstående

• Samråd ska ske med närstående om det inte är olämpligt.

Inskränkningar i patientens rätt

• Elektroniska kommunikationstjänster

• Kontroll av försändelser både till och från patient

• Droger

• Annan skadlig egendom

Lex Maria

Vad?

När?

Hur?

Lex Maria - regleringen

• Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

• SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria

• SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Lex Maria – vad innebär det?

• Om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen (6 kap. 4 § LYHS)

Varför Lex Maria?

• Att lära av de misstag som sker så att inte andra ska råka illa ut

• Att patienten ska få klarhet i varför en skada eller sjukdom har uppstått

Vilka omfattas?

• Lex Maria gäller både kommun och landsting

• Lex Maria gäller även för den privata vården samt tandvårds- och apotekspersonal

Händelser som bör föranleda enanmälan

• Några exempel:• Vid felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling• Vid brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i

samarbete mellan olika vårdenheter• Förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller

felexpedieringar• Handling som av behandlingsansvarig yrkesutövare

bedömts som försök till självmord och som föranletts av brister i undersökning, vård eller behandling

Händelse som skall föranleda en anmälan

• En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom (4 kap. 2 § SOSFS 2005:28)

Hur gör man en Lex Maria anmälan?

• Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (2 kap. 7 § LYHS)

• Anmälan ska ske till en av vårdgivaren utsedd anmälningsansvarig• Den anmälningsansvarige rapporterar till Socialstyrelsen• Patienten eller närstående ska, och bör i vissa fall, underrättas om en

anmälan• Patient/närstående har i vissa fall möjlighet att lämna sin version

• Anteckning i journalen!

Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att medverka

• Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet

(28 § HSL och 2 kap. 1 § SOSFS 2005:12)

• Hälso- och sjukvårdspersonal skall inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i t ex risk och avvikelsehantering (3 kap. 3 § SOSFS 2005:12)

Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att medverka forts.

• Lex Maria är en del i avvikelsehanteringen• Vid en negativ händelse eller tillbud ska en

bedömning snarast göras om det inträffade också ska Lex Maria anmälas

• Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att rapportera till vårdgivaren

• Vårdgivaren ska använda de erfarenheter som kan göras i samband med utredningar i Lex Maria ärenden i det förebyggande riskhanteringsarbetet

Om patienten själv vill anmäla?

• Om patienten själv är missnöjd och vill göra en anmälan kan han/hon vända sig till:

• Patientnämnden inom sitt landsting• Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

(HSAN)• Socialstyrelsen

Bikupa

• Vet Du vem/vilka som är anmälningsansvariga för Lex Maria på din arbetsplats?

• Har Du gjort en Lex Maria anmälan någon gång? Vad har Du för erfarenheter?

Dokumentation

Vikten av att dokumentera vid tillämpning av Lex Maria och LPT

Patientjournalföring - reglering

• Patientdatalagen (2008:355) (PDL)• SOSFS 2008:14 Informationshantering och

journalföring i hälso- och sjukvården• SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex

Maria• Förordningen (1991:1472) om psykiatrisk

tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Syfte med journalföring enligt PDL

• I första hand att bidra till en god och säker vård av patienten

• … med även en informationskälla för:• patienten,• uppföljning och utveckling av verksamheten,• tillsyn och rättsliga krav,• uppgiftsskyldighet enligt lag, samt• forskning.

Patientjournalens innehåll enligt PDL

• Uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten.

• Om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla

• 1 uppgift om patientens identitet,

• 2 väsentliga uppgifter om bakgrund till vården,

• 3 uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydliga åtgärder,

• 4 väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, och

• 5 uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning.

• Det ska finnas uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.

Patientjournalens innehåll enligt SOSFS 2008:14

Patientdokumentation ska alltid innehålla:

• entydig personidentifikation,• en patients senast kända adress eller andra

kontaktuppgifter,• namn och befattning på den person som svarar för

en viss journaluppgift,• tidpunkt för varje vårdkontakt som en patient har

haft eller ska ha.

Patientjournalens innehåll enligt SOSFS 2008:14

• Patientjournalen ska även i förkommande fall innehålla uppgift om:

• aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar,• ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar,• förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel,• undersökningsresultat,• överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen,• vårdhygienisk smitta,

Forts…

• epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård, • lämnade samtycken,• patientens egna önskemål vad avser vård och behandling,• uppgift som behövs för att tillgodose spårbarhet avseende

de medicintekniska produkter som har föreskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient,

• utfärdade intyg och remisser och andra inkommande och utgående uppgifter samt,

• vårdplanering.

Dokumentation vid tillämpning av Lex Maria och LPT

• Utöver vad som föreskrivs i 5 och 6 §§ får en patientjournal innehålla de uppgifter som enligt lag eller annan författning ska antecknas i en patientjournal (3 kap. 7 § PDL)

Lex Maria – SOSFS 2005:28

• En anteckning om att en patient eller en närstående underrättats om Lex Maria anmälan skall göras i patientjournalen. Det skall även antecknas om informationen inte lämnats och anledningen till detta

(7 kap. 2 §)

LPT – Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

• Chefsöverläkaren ska se till att journalen för patienter som avses i LPT utöver vad som följer av PDL och föreskrifter meddelade med stöd av lagen innehåller, t ex:

• Vårdintyget eller kopia av det • Uppgift om beslut i fråga om tvångsvård• Uppgift om patienten överklagat beslut om

tvångsvård• Vårdplanen

LPT forts.

• Uppgifter om samråd med patienten och dennes närstående enligt 16 och 17 §§ LPT

• Uppgifter om tvångsåtgärd enligt LPT 6 eller 6 a §§ samt skälen för åtgärden

• Uppgift och beslut om upphörande av sådan vård som anges i 10 §

• Uppgift om omhändertagande av egendom och om kontroll av försändelser

• M.m m.m

Bikupa

• Fundera på vilka konsekvenserna skulle kunna bli vid en bristfällig dokumentation

– För en suicidnära patient– För dig som yrkesutövare– För vårdgivaren