PRIS 40 KRONOR - Lokalix – - Nyheter från Norrbotten · finns Elenas Ferrantes ”Min fantastiska väninna” som läses upp av Gunilla Ny-roos och Bob Dylans ”Memoarer” som

PRIS 40 KRONOR | EN LOKALTIDNING AV JOURNALISTSTUDENTERNA VID KALIX FOLKHÖGSKOLA FREDAG 16 DECEMBER 2016

LOKALIXSvårt att hitta rätt kompetens i Kalix Kalix står upp

för sjukhusetKalixborna vill ha kvar sitt sjuk-hus. Nästan 2000 personer gick på matchen där hälften av intäk-terna gick till sjukhuskampanjen. Sidan 6-7

Färre flyttar från KalixEtt litet trendbrott i utflyttningen kan skönjas. Fler bostäder måste byggas om kommunen vill för-stärka tendensen. Sidan 12

Sidan 9

Exklusivt: Intervju med Robert PetterssonTakida och Stiftelsen kommer till Kalix i mars. Lokalix har fått en rejäl pratstund med sångaren. Sidan 22

Lucia skingrar mörkretMånga Kalixbor sökte sig till kyr-kan vid Lucia. Sidan 21

”En förutsättning för ungas framtid”

Kalix har tio procent färre högskoleutbildade invånare än övriga Sverige. Samtidigt är efter-frågan på kvalificerad arbetskraft stor. Många företag söker efter personer att anställa.

Intervju: Kalixbon och bostads- och digitaliseringsministern talar ut om snöskottning, bredbandsutbyggnad och om varför han lämnade sin plats i EU-parlamentet. Sidan 4-5

2 Ledare Fredag 16 december 2016 LOKALIX

LOKA

LIX Ansvarig utgivare

Lotta Löthberg

NyhetschefElin Carlansson

RedigeringschefHenriette Ståhlberg

Reportrar/redigerareFanny IggströmEmil LarssonJoakim VidgrenHenriette StåhlbergCarolina BäckströmBjörn Nyström

Elin CarlanssonJonatan Forslund

[email protected]

LOKALIX FRÅGAR

Vilken julkalender har varit din favorit?

”Tryckfriheten kan monteras ned på en dag”

Lars Kvistvall, 48 år.– Trolltider, den var spännande och hade bra karaktärer.

Salam Naamani.– Pelle Svanslös, det är den jag kommer ihåg att jag sett med mina barn när de var små.

Anna Svensson, 23 år.– Mysteriet på Greveholm, för att familjen var så härlig.

Jan Vallerström, 50 år.– Sunes Jul, den var träffsäker med vardaglig humor.

Anja Höglin, 40 år.– Gyllene knorren, den var för hela familjen och hade inslag av humor.

I oktober lämnade tre liberaler i Sveriges riksdag in en intressant motion. De vill göra 2 december till nationell helgdag. En det fria ordets dag - för att fira demokratin och minnas alla människor i världen som förföljs, dödas eller fängslas för sina åsikters skull.

Det var just den andra december 1766, i dagar-na exakt 250 år sedan, som riksdagen bestämde sig för att införa det fria ordet i Sverige. Man klubbade igenom Tryckfrihetsförordningen (TF) i gott sällskap med Offentlighetsprincipen. Från och med nu skulle vem som helst kunna starta en tidning och i den skriva vad redaktionen tyckte var viktigt - utan att kungen eller någon myndig-het i förväg skulle förbjuda eller ändra budskapet. Offentlighetsprincipen gav varje människa möj-lighet att ta del av alla slags handlingar som myn-digheterna hade upprättat. Man gjorde den nya lagen till en grundlag för att markera att den var viktig. Och med det var Sverige först i världen.

Efter det har TF justerats några gånger för att passa det förändrade samhället, men i stora drag vilar vår rätt att skriva och uttrycka vad vi vill på dessa framsynta människors arbete i frihetstidens Sverige.

Utan tryck- och yttrandefrihet är demokratin stendöd. Vem skulle syna våra makthavare – po-litiska eller ekonomiska – i sömmarna om vi inte hade fria medier? Vem skulle berätta hur poli-tikerna förvaltar skattebetalarnas pengar? Vem skulle bevaka hur skolan, vården och polisen sköter sig? Vem skulle sakligt kunna berätta om krigets Syrien, om EU, om klimatförändringar-

na? Vem skulle bevaka nya böcker, utställningar, skivsläpp, konserter och hockeymatcher?

Vi behöver inte bege oss till diktaturer som So-malia, Sudan och Burma för att hitta en tystad press. Det första den högerpopulistiska regering-en i EU-landet Polen gjorde när den fick makten tidigare i år, var att byta ut anställda inom polska public service mot regimvänliga och lydiga jour-nalister. I Ungern kopplade myndigheterna redan 2011 ett stadigt grepp om medierna genom att stifta en ny lag där alla massmedier inordnades under en regeringskontrollerad myndighet.

Högerpopulister världen över har fått vind i seglen, och ett gemensamt drag är att kuva den fria journalistiken och se till att människors för-troende för den tillintetgörs. Utöver exemplen Polen och Ungern kan vi lyssna på den blivan-de USA-presidenten Donald Trump. På ett möte i höstas med ett 30-tal nyhetsankare från bland annat tevekanalerna CNN, ABC och NBC kall-ade han journalister för ”lögnare” och ”lägsta sor-tens människor”. Trumpsupportrar hakade genast på genom att damma av ett uttryck som väl de flesta trodde var förpassat till historiens soptipp. ”Lügenpresse”. Den lögnaktiga pressen. Det var Adolf Hitler som var först med det uttrycket.

Tryck- och yttrandefrihet är inget vi kan ta för givet. Det kan monteras ned på en dag om illvil-liga personer sitter vid rodret. På det finns det många mardrömslika exempel.

Lokalixredaktionen gjorde en undersökning

under veckan där 100 slumpvis utvalda Kalixbor fick svara på frågan Tycker du att en makthavare ska kunna påverka nyhetsarbetet på en redaktion? Vi hade lika gärna kunnat fråga Tycker du att det svenska förbudet mot censur ska tas bort? För det är samma sak. Enligt TF får ingen makthavare styra över vad journalister rapporterar om. Till vår glädje gav 90 procent av kalixborna ett rung-ande nej. Rör inte vår grundlag! Men ändå - en tiondel gav myndigheterna klartecken till att styra och ställa på redaktionen.

Det finns naturligtvis journalister som har fel och gör fel, ofta till följd av det ökade tempot i nyhetsflödet och minskad bemanning. Men alla nyhetsjournalister vill i grunden rapportera sanna och relevanta nyheter. Det ligger i vårt uppdrag.

Idag minskar papperstidningarna i upplaga till förmån för deras motsvarighet på nätet. Allt färre människor följer ”tablå-TV” och tar hellre del av nyheter via nätet. Det vet vi. Annars vet inte ens forskarna vart nyhetsmedierna är på väg.

Men vi vet att journalisterna även fortsättnings-vis måste ha möjligt att få hålla på kvalitet och trovärdighet i arbetet. Och att inte låta missupp-fattningen att ”nyheterna” i sociala medier speg-lar verkligheten slå rot.

Tillsammans måste vi alla - journalister, föräld-rar, lärare, ja just alla - slå vakt om tryck- och yttrandefriheten.

Att få tala, skriva eller tänka fritt är att vara människa.

LEDARREDAKTIONEN

Redaktionens bästa jultipsTV-SERIE. Om du är sugen på en ungdomsserie finns just nu två säsong-er av den kritikerrosade norska serien ”Skam” på SVT play. I serien får du följa med ett antal gymnasieelever som alla kämpar med typiska tonårsproblem.

SPORT. Junior-VM i ishockey drar igång den 26 december och fortsätter till 5 januari. Turneringen spelas i Montreal och Toronto i Kanada. Deltagande län-der är Sverige, Kanada, USA, Ryssland, Danmark, Finland, Tjeckien, Slovakien, Schweiz och Lettland.

BOK. Njuter du av mingel, eller blir du avskräckt av bara blotta tanken? Tänker du först och talar sen? Linus Jonkman förklarar varför i sin bok ”Introvert: Den tysta revolutionen” från 2014.

FILM. ”Stora vänliga jätte” kan vara en av årets bästa animerade filmer. Sophie som bor på ett barnhem har svårt att sova på nätterna och är ofta uppe och lä-ser böcker och promenerar i korridorer-na. Men just denna natt när hon tittar ut från balkongen ser hon en stor märklig figur. Det är en mysig kombination av kärlek och spänning för såväl stora som små.

SPORT. För den som vill ha kvar julkänslan lite längre så börjar Tour de Ski på nyårsafton. Det börjar med en sprinttävling i Val Mustair i Schweiz och avslutas med klättring uppför en slalom-backe i Val di Fiemme i Italien.

LJUDBOK. För dig som inte har tid el-ler motivation att läsa böcker så finns ”Radioföljetongen” i Sveriges radios app och på hemsidan. Där läser kända svens-ka skådespelare upp intressanta böcker uppdelade i 30-minuters avsnitt. Just nu finns Elenas Ferrantes ”Min fantastiska väninna” som läses upp av Gunilla Ny-roos och Bob Dylans ”Memoarer” som Ludvig Josephson läser.

DOKUMENTÄR. ”Att skapa en Putin” är en högintressant svensk dokumentär om Rysslands utveckling efter kommu-nismen som ligger ute på SVT play. Den är gjord av SVT:s förre korrespondent Peter Löfgren och är uppdelad i två av-snitt.

Det var för två veck-or sedan som en enig utbildningsnämnd sa ja till att bygga en stor förskola i Innanbäcken. Förskolan i Grytnäs och Innanbäckens skola slås ihop.Hopslagningen har i dagsläget fått en budget på 14 miljoner kronor och innebär att man bygger om och an-passar Innanbäckens skolas befintli-ga lokaler. Beslutet grundar sig i en kombination av faktorer berättar ut-bildningsnämndensordförande Sven Nordlund (MP).

– Vi tycker att det var en bättre lösning både på grund av trafiksä-kerhet och för att de här lokalerna kommer att bli mer anpassade till dagens krav. Vi kommer kunna ha mer personal på dagen när det är fler barn, säger han.

Men trots politikernas positiva syn har en stor del av föräldrarna ställt sig skeptiska till beslutet.

– Man vill bygga en ny mer mo-dern förskola, men att trafiken skulle vara ett problem vid Grytnäs förskola håller vi föräldrar inte med om. Förskolan ligger i ett villakvar-ter och trafiken är väldigt begränsad.

Men om vi då tittar vid Innanbäck-ens skola så ligger den närmare E4:an och där är mer trafik eftersom det är fler barn som ska hämtas och lämnas, säger Jenni Yli, som är för-älder till barn på Grytnäs.

Hon berättar att många av föräld-rarna har upplevt att det har brustit när det gäller information från kom-munen. Att förslaget överhuvudta-get var på tapeten fick de veta på ryktesväg och inte från kommunen.

– Det känns som att det är något som de hela tiden har försökt mörk-lägga för oss för att vi inte skulle kunna kämpa för vår förskola. Det är det som har bidragit till att vi fått en negativ uppfattning.

Men Sven Nordlund menar att det är lätt hänt att informationsarbetet brister när man arbetar i den offent-liga sektorn.

– Allt det vi jobbar med är offent-ligt verksamhet och då är det svårt att hinna informera innan klubban fallit. Det viktiga är att man hinner säga sitt innan beslutet tas och det tycker jag de har fått tillfälle att göra, säger han.

Bortsett från den bristande kom-munikationen har den största far-hågan bland föräldrarna varit att hopslagningen kan komma att inne-bära större grupper eftersom det då blir total fem avdelningar.

– Vi har en mindre förskola nu,

där vi har bra pedagoger och barn-skötare. Vi upplever att våra barn just nu får sina behov tillgodosedda, varje barn får synas och höras. Det finns så klart risker i att man tappar det när det blir större enheter och större barngrupper, säger Jenni Yli.

Under processens gång har det också funnits föräldrar som hotat att låta barnen byta förskola helt och hållet. Men det är något som Jenny Yli ser som en sista utväg.

– Jag tänker inte flytta mina barn för principens skull. Om jag väljer att flytta efter sammanslagninen kommer det vara för att jag inte är nöjd med hur verksamheten ser ut, säger hon.

Med tiden har en dialog ändå ut-vecklats mellan föräldrarna och kommunen. Något både Jenny Yli och Sven Nordlund tycker har hjälpt alla parter att komma närmare var-andra.

– Vi hade ett möte för ett tag sen där det kändes som att vi förstår var-andra bättre. Och jag har full för-ståelse för att man vill ha förskolan nära så man slipper ta bilen dit, sä-ger Sven Nordlund.

Under mötet bestämdes bland an-nat att föräldrarna tillsammans med pedagogerna ska vara delaktiga i utformningen av förskolan. Och i dagsläget ser Jenni Yli positivt på

framtiden och hoppas att allt ska lösa sig så bra som möjligt.

– Beslutet är taget och allt jag kan göra nu är att fokusera på det bäs-ta för mina barn och att hoppas att vi verkligen får vara delaktiga i ut-formning och planering. Jag blickar framåt och hoppas att det blir så bra som möjligt, framförallt för barnen för det är deras vardag det handlar om.

I dagsläget finns ingen planerad starttid för ombyggnationerna, och Grytnäs förskola kommer att hålla öppet till dess att den nya stora för-skolan i Innanbäcken öppnat.

Nyheter 3Fredag 16 december 2016 LOKALIX

SKOLA

Starka reaktioner när Grytnäs förskola stängs

Förskolan i Grytnäs stängs och slås ihop med Innanbäckens skola.

Förskolan i Innanbäcken.

”Vi upplever att våra barn just nu får sina behov tillgodosedda, varje barn får synas och höras.”

FANNY IGGSTRÖM

JENNI YLI

FOTO: Fanny Iggström

FOTO: Fanny Iggström

4 Nyheter Fredag 16 december 2016 LOKALIX

Peter Eriksson tyckte att livet som EU-parlamentariker var för händelsefattigt. FOTO: Henriette Ståhlberg

Eriksson överger Efter över 30 år inom politiken blev miljöpar-tisten Peter Eriksson till slut minister. Det är mer än tio år sedan han slutade som kommunalråd i Kalix, men hjärtat klappar fort-farande för orten.

Peter Eriksson blev historisk när han och Miljöpartiet lyckades bryta Socialdemokraternas långa makt-innehav i Kalix 1998. Alla partier gick ihop och skickade ut socialde-mokraterna ur kommunhuset. Peter Eriksson, då 40 år, blev Miljöpar-tiets första kommunalråd i Sverige. Fem år senare valde han att sluta. Arbetsbördan blev för stor genom att han sedan två år också var Miljö-

partiets ena språkrör.Posten som språkrör hade han till maj 2011, när Gustav Fridolin och Åsa Romson tog över. Kvar i riksda-gen satt han till 2014 när han valdes in i Europaparlamentet. Tiden som EU-parlamentariker blev kortvarig. Han avbröt efter två år.

– En intressant tid där jag fick resa runt och lära mig mer om Europa. Jag tycker ändå att det hände lite för lite saker för att jag skulle trivas med jobbet. Det är olika för person till person, men för mig kändes det inte rätt, säger Peter Eriksson när vi träffas på Kalixgallerian en sön-dagseftermiddag.

Han försöker åka hem så ofta som möjligt, men det blir mestadels un-der sommaren och hösten.

– Jag har ingen som skottar åt mig på vintern, så när jag kommer hem vid jul brukar jag få åka skidor fram till huset.

Samtidigt som Peter Eriksson satt i Europaparlamentet upplevde Miljö-partiet en av sina största kriser när Åsa Romson avgick som språkrör och Mehmet Kaplan tvingades avgå som bostads- och digitaliserings-minister efter ett par kritiserade ut-talanden. Under regeringsombild-ningen i maj 2016 presenterades Peter Eriksson som ny bostads- och digitaliseringsminister.

– Det hade gått dåligt för Miljö-partiet ett tag och det kändes fel att tacka nej när vi hade hamnat i ett besvärligt läge.

Att vara ansvarig för bostadspo-litiken är en tuff utmaning. I stora delar av Sverige är det bostadsbrist och enligt Boverket behövs det byg-gas 700 000 nya bostäder till 2025.

– När jag tillträdde var det stor kris, eftersom vi inte har byggt or-dentligt egentligen på 20 år. Nu har det hänt väldigt mycket bara under det senaste året.

Varför hände det inte så mycket under så lång tid, det har både va-rit borgerlig och socialdemokra-tisk regering?

– Jag upplever inte att det har varit prioriterat att bygga mer, åtminstone inte under den borgerliga regering-en. Man har hellre drivit frågor om avreglering, säger Peter Eriksson och fortsätter:

– Det har å andra sidan varit bra, men det har inte varit tillräckligt. Vad skulle hända om ni politiker inte lyckas bygga de nya 700 000 bostäderna?

– Den kan bli en extrem trång-boddhet, och det är redan det i vissa delar av Sverige. Det är farligt om det sprider sig. För det är ingen bra bostadsmiljö och ingen bra plats för ungdomar att växa upp i. Sen är det inte bra om för många personer delar lägenhet på en för liten yta. Det är viktigt för oss att se till att

POLITIK ”Jag har ingen som skottar åt mig på vintern, så när jag kommer hem vid jul brukar jag få åka skidor fram till huset.”

PETER ERIKSSON


EMIL LARSSON

HENRIETTE STÅ[email protected]

FOTO: Henriette Ståhlberg

inte Kalixmänniskor får bra och trygga bostä-der.

Det är mer än tio år sedan Peter Eriksson lämnade den kommunala politiken i Kalix. Men banden till Ka-lix är fortsatt starka och han har fort-farande kvar sitt hus utanför Kalix. Landsbygdspolitiken är någonting som han säger sig brinna starkt för.

I början av september la Peter Eriksson tillsammans med Haparan-das tidigare kommunalråd Sven-Er-ik Bucht, numera landsbygdsmi-nister, ett förslag om satsning på bredband i hela landet. Förslaget gäller 2017 till 2020 och är en extra satsning på 850 miljoner kronor.

– Det kommer i framtiden bli svå-rare att få tillgång till all service om man inte har tillgång till bredband. Till exempel kommer mycket av hälsovården att ligga på nätet. Frå-gan är om vi ska se till att alla ska vara med, och det tycker jag. Det

mesta av pengarna vi avsätter är tänkt att gå till landsbygden.

Just nu grävs det ner fiber i sto-ra delar av Kalix. Det är någonting som Peter Eriksson tror att Kalix kan dra stor nytta av i framtiden.

– Jag tror att ett snabbt nät är en förutsättning för ungdo-mar att vilja bo kvar i Kalix. – Jag bor själv på landet. Och ska människor kunna bo kvar och sam-hällena överleva måste vi se till att det finns bra infrastruktur och möj-ligheter till service även där. Tycker du att landsbygdspolitiken prioriteras i rikspolitiken?

– Det kan jag inte säga rent ge-nerellt. Jag skulle vilja att det görs i större utsträckning i framtiden, säger Peter Eriksson och tittar på klockan. Om sju timmar ska han vara på plats i tv-huset i Stockholm för att vara med i Agenda.

”Jag bor själv på landet. Och ska människor kunna bo kvar och samhäll-ena överleva måste vi se till att det finns bra infrastruktur och möjligheter till service även där.”

Det är bråda tider. På några timmar ska Peter Eriksson infinna sig i tv-huset.

Peter Eriksson blev historisk när han och Miljöpartiet lyckades bryta Socialdemokraternas långa maktinnehav i Kalix 1998.

Allt fler Kalixborväljer fiber Fiberbredband blir mer populärt och ersätter andra uppkoppling-ar allt mer. Det är den snabbaste metoden för informationsåtkomst i dag och kan också höja värdet på bostäder.

I Kalix, och runt om i övriga Sverige, dras fiberkablar för att ge möjlighet till snabbare uppkoppling. Det har pågått i flera år och allt fler ansluter sig. Det är en anslutningsform som möjliggör hög överföringskapacitet. Till skillnad från exempelvis ADSL kräver fiberanslutningar just att fi-berkablar dras in i bostaden. Andra bredband beställer du i stället via en operatör.

– Förhoppningen är att alla ska ha tillgång till fiber inom några år. Även landsbygden, säger Mats Olofsson, affärsutvecklare på IP-Only.

Draget fiber kan göra så att värdet på huset behålls eller till och med höjs. Ett hus med indragen fiberan-slutning kommer antagligen dra in mer pengar vid en försäljning än ett hus utan fibernät.

Det blir allt vanligare att arbeta hemifrån och mycket av den var-dagliga socialiseringen sker via in-ternet. Fiber ger möjlighet att vara uppkopplad på flertalet enheter sam-tidigt utan att få problem med has-tigheten.

– Digitaliseringen går snabbt framåt och då är det viktigt att er-

bjuda något som följer utveckling-en, säger Mats Olofsson.

Tidigt i höstas började ett stort fi-bergrävande i Kalix. IP-Only har ti-digare förklarat att Kalix är en viktig del i deras arbete med att bygga ut

ett öppet fibernät i Sverige. – Det har varit ett väldigt stort in-

tresse för fibernät i Kalix, vilket jag såklart tycker är jätteroligt. Många har tröttnat på driftstörningar och vill ha bättre och säkrare uppkopp-ling, förklarar Mats Olofsson. Fiber är ett optiskt system där ljus leds genom så kallade optiska fibrer vars kärnor är gjorda av rent glas eller plast från flera millimeters dia-meter ned till mindre än ett hårstrås diameter. Dessa glas- eller plastkär-nor är omslutna av ett mantelhölje och vanligtvis också av ett skyddan-de skal.

”Förhoppningen är att alla ska ha tillgång till fiber inom några år. Även landsbygden.”

Fiber installeras i ett hus i Kalix.

FIBER

PETER ERIKSSON

MATS OLOFSSON

FOTO: Privat

Det var stundtals hårda tag när Kalix tog emot Piteå under tisdagskvällen.


Norrbottens läns landsting står inför stora utmaningar i framtiden. Länet har en svag befolkningsutveckling, allt fler blir äldre och landstinget har en mycket ansträngd ekonomi. Därför la landstinget ett tjänsteman-naförslag 14:e oktober med flera sparåtgärder. Ett av dem var att in-tensivvårdplatserna skulle strykas i

Kalix och Kiruna. Dessutom skulle både narkosläkare och röntgenläka-re avvecklas.

Förslaget rörde upp starka känslor i framförallt Kalix. I slutet av sam-ma månad demonstrerade flera tusen Kalixbor mot de planerade nedskär-ningarna. Och under tisdagen gick Kalixborna man ur huse när Kalix

hockey säkrade en plats till allettan när länskollegan Piteå gästade.

Det kom nästan 2000 personer och hälften av intäkterna gick direkt till ”kampen för Kalix sjukhus”.

– Fantastiskt! Känslan är samma som när vi hade manifestationen i oktober och det bevisar hur stor den här frågan är kring sjukhusets

överlevnad. Naturligtvis kommer folk för att heja fram Kalix hock-ey också, men det här budskapet visar att hockeyn står sida vid sida med sjukhuskampen. Det här är mäktigt, jag får gåshud, säger An-nica Brännström, sjuksköterska på intensivvården vid Kalix sjukhus. Efter den första manifestationen i oktober sammanträdde landstings-styrelsen. Där ströks förslaget till att stänga ner intensivvårdsplatser-na i Kalix och Kiruna tills vidare. I stället bestämdes att det skulle ske en risk- och konsekvens -analys un-

der ett halvår. Landstingsdirektören Maria Stenberg menade att folkets protest inte spelade någon roll, men Annica Brännström är av en annan uppfattning.

– Jag är helt övertygad om det. Det här är också en form av mani-festation och ett budskap att Ka-lixborna står upp för sjukhuset. Så känner jag det.

Varför är den här frågan så vik-tig för Kalixborna?

– För att det handlar om en rättvis vård för oss som bor i Norrbotten. Folk har förstått vad det här försla-

Kalix tar matchen SAMHÄLLE

Under tisdagen gick Kalixborna man ur huse när Kalix hockey säkrade en plats till allettan. Men matchen handlade lika mycket om att rädda sjukhuset.

FOTO: Jonatan ForslundKalix hockeys sportchef Robin Lindqvist kräver att sjukhuset blir kvar.

FOTO: Henriette StåhlbergKalix förlorade mot Piteå, men fick ändå jubla till en allettan-plats.

EMIL [email protected]

Det var stundtals hårda tag när Kalix tog emot Piteå under tisdagskvällen. FOTO: Henriette Ståhlberg


get innebär. Det innebär en kraftig försämring av sjukvården för östra Norrbottens invånare, säger Annica Brännström och fortsätter:

– Vi har rätt till samma vård även om vi inte väljer att bo i Luleå- eller Bodenområdet. Folk måste förstå att vi inte kan acceptera vad som helst. Sanktionerna har under en tioårsperiod enbart berört Piteå och Kalix. Det går inte att skära ner något mer och det förstår folk. Det räcker nu!

Vad skulle det innebära för er om besluten genomförs?

– Om det här genomförs kommer det innebära en grav försämring av den akuta sjukvården för invånar-na i östra Norrbotten. Sen måste vi lyfta fram vad sjukvårdslagen säger. Att alla ska ha lika vård! Ge-nomförs beslutet kommer det inte vara så, säger IVA-sjuksköterskan Annica Brännström.

Trots den stora uppslutningen från Kalixborna är det fortfarande osä-kert om Kalix får behålla sitt sjuk-hus i nuvarande skick.

– Beslutet kommer att komma ef-ter årsskiftet. Vissa besked kommer

att tas av landstingsstyrelsen och vissa av landstingsfullmäktige. Men vi hoppas att ett slutgiltigt besked ska vara klart till april, säger Emma Bergström Wuolo, pressansvarig på Norrbottens läns landsting.

Den stora Kalixpubliken fick däre-mot inte se en vinst under tisdags-kvällen. Piteå vann med 5–4 efter straffar. Trots förlusten blev det klart att Kalix hockey kommer spela allettan efter jul.

Att ha en intensivvård kvar i Ka-lix är en viktig fråga för hockey-klubben.

– Det är superviktigt för oss om vi ska kunna fortsätta bedriva samma ishockey i Kalix. Vi stöttar sjukhu-set och kräver att det ska vara kvar för bygdens skull, säger Kalix hock-eys sportchef Robin Lindqvist.Och han är verkligen imponerad över uppslutningen från Kalixborna.

– Helt fantastiskt att vi lyckas ro ihop det här tillsammans med stif-telsen. Det är ett stort engagemang i hela kommunen runt den här frågan och jättekul att så många kom för att se oss spela, säger Robin Lindqvist.

med landstinget”Det handlar om en rättvis vård för oss som bor i Norrbot-ten. Folk har förstått vad det här förslaget innebär. ”

ANNICA BRÄNNSTRÖM

FOTO: Jonatan ForslundNästan 2000 personer kom för att ta upp kampen för sjukhuset och titta på matchen

FOTO: Jonatan ForslundIVA-sjuksköterskan Annica Brännström fick gåshud över Kalixbornas engagemang.

Kyrklig vigselOm du och din partner i fram-tiden vill ha en kyrklig vigselce-remoni måste någon av er vara medlem i Svenska kyrkan. BegravningOm du går ur Svenska kyrkan är det bra om dina anhöriga får veta det. Särskilt viktigt är det att de känner till det inför din framtida begravning. Den som inte är medlem i kyrkan har nämligen inte rätt till begrav-ningsgudstjänst med präst och musiker i en kyrkobyggnad. BegravningsavgiftenBegravningsavgift är obligato-risk att betala för alla som är folkbokförda i Sverige och har haft någon form av inkomst. Avgiften täcker kostnaderna för att anlägga och sköta kyrkogår-dar med gravplatser, gravsätt-ning, kremering och lokal för begravningsceremonin.

BRA ATT VETA INNAN DU GÅR UR SVENSKA KYRKAN


Rekordmånga svenskar väljer att lämna kyrkan

De hjälper föräldrar i sorgNär det värsta har hänt är kontakt med andra sörjande ett stort stöd. Föreningen Vi som förlorat barn finns där dygnet runt för att stötta de som förlorat ett eller flera barn.

Kalixborna Beatrice Lille och Ka-rin Thyni fann varandra i den slut-na Facebook-grupp som VSFB har. De har båda förlorat ett barn, och trots olika åldrar och olika orsak till dödsfallen så upptäckte de att det fanns mycket gemensamt att prata om. Beatrice förlorade sitt barn för sju år sedan, en flicka som dog fyra

veckor gammal. Och Karin förlora-de sin vuxna son för två år sedan.

– Ett barn är ett barn så länge det finns en förälder som sörjer, säger Beatrice Lille.

De bestämde sig för att åka ner till Göteborg för att gå kursen som krävs för att bli stödpersoner och för att starta en stödgrupp i Kalix.

– Man måste vara minst två från samma ort för att starta en grupp, sä-ger Karin Thyni.

Kalixstödgruppen samlas en gång i månaden. Däremellan kan de nås via mail.

VSFB grundades i Göteborg, men har idag flera olika samtalsgrupper och sektioner i Sverige. Deras ambi-tion är främst att stödja föräldrar och

anhöriga i deras sorg, men också att upplysa och informera andra om sorgbearbetning. De arbetar också med föreläsningar om kris, sorg och bemötande för människor som mö-ter drabbade i sin vardag.

Det är över 1600 medlemmar som är med i VSFB:s slutna Facebook

grupp. Där finns det alltid någon som svarar, oavsett tid på dygnet. Det finns också en grupp för syskon.

– Det finns de som förlorat sitt barn nyligt för bara några veckor se-dan och de som förlorat sitt barn för

trettio år sedan. Folk skriver av sig, kommenterar, stöttar och hjälper varandra, säger Beatrice Lille.

”Ett barn är ett barn så länge det finns en förälder som sörjer”

BEATRICE LILLE

SAMHÄLLE

CAROLINA BÄCKSTRÖM

FOTO: Carolina BäckströmBeatrice Lille och Karin Thyni.

FOTO: Jonatan ForslundKalixborna är ganska flitiga besökare, men även här tappar kyrkan medlemmar varje år.

Aldrig har så många valt att lämna Svenska kyrkan som i år. Hittills har 80 377 personer beslutat sig för att kliva ur. I Kalix är siffran för utträden 114 personer, vilket är mer än dubbelt så många som 2015.

– Det är av olika orsaker man läm-nar. Det kan vara allt ifrån den där

extra tusenlappen man ser att man kan tjäna på deklarationen. Men sen är det nog så att man inte har lika starka band till kyrkan längre, säger Martin Larsson, presskontakt för Svenska kyrkan.

En tredjedel av dem som väljer att lämna säger att de gör det för att de inte längre tror på Gud, och ungefär en femtedel vill helt enkelt inte vara medlem längre. Bara en sjättedel väljer att kliva ur kyrkan av ekono-miska skäl.

– De största utträdena sker i sep-

tember-oktober och det är för att det är sista chansen att hinna kliva ur för att slippa kyrkoskatt det kommande året, säger Martin Larsson.

Inträden från 1970, när statistiken började föras, ser relativt oförändrad ut. 1992 och 1995 ökade antalet som sökte sig till Svenska kyrkan dras-tiskt, men orsaken har inte kyrkan gjort någon efterforskning på.

– Det är svårt att säga varför vi inte gjorde det, men det är helt klart relevant att veta varför vi får fler

medlemmar och inte bara varför man lämnar, säger Martin Larsson.

Statistiken med inträden och ut-träden visar när man valt att gå med eller kliva ur kyrkan, alltså inte an-talet barndop, konfirmationer eller dödsfall. Kalix församling har idag enligt Anders Gustafsson fortfarande kvar över 80 procent av Kalixborna i Svenska kyrkan. Det är 17 procent högre än genomsnittet i Sverige som enligt kyrkans egna beräkningar lig-

ger på 63 procent (2015).Anders Gustafsson är kyrkoherde

i Kalix församling och arbetar bland annat med att ta emot utträden och inträden när ansökningarna ramlar ner i brevlådan.

– Vi försöker ha en så bra verk-samhet som möjligt för att man ska vilja stanna kvar och vi respekterar när man vill kliva ur kyrkan.

SAMHÄLLE

JONATAN [email protected]

Nyheter 9LOKALIX Fredag 16 december 2016

Få akademiker i Kalix jämfört med övriga landetStrax över femton pro-cent av alla Kalixbor hade en högskoleutbild-ning 2015. Det är nästan tio procent mindre än genomsnittet i Sverige. Samtidigt är behovet av högkvalificerad arbets-kraft stort i Kalix.

Jämfört med övriga Norrbotten lig-ger Kalix kommun förhållandevis bra till när det gäller högskoleut-bildade invånare. Av länets fjorton kommuner hamnar Kalix på nionde plats, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Sämst placerar sig Överka-lix på 12,1 procent högskoleutbilda-de. Bäst ligger Luleå som placerade sig över Sverigegenomsnittet som är 26,2 procent.

Samtidigt är efterfrågan på kom-petens stor i Kalix, en efterfrågan som inte alltid matchas.

Sven Nordlund, ordförande i ut-bildningsnämnden, bekräftar att näringslivet har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Men

han menar att resultatet inte är unikt för just Kalix kommun utan är ett generellt problem för mindre orter.

– Större städer har nästan alltid fler andel högutbildade, säger han.

Arne Björkman, sektionschef på arbetsförmedlingen i Kalix, sä-ger att man också på nationell nivå har problem med efterfrågan och matchning.

– Generellt behöver man höja ut-bildningsnivån i riket. Men vi ser även lokalt att många arbetsgivare har rekryteringsbehov, både här och nu men också de kommande åren, säger han.

Han förklarar att bristen på arbets-tagare med rätt kompetens beror på en generationsväxling, att många går i pension just nu, och att många företag i Kalix växer. Arne Björk-man räknar upp en diger lista på företag och branscher som behöver nyanställa. Allt från lärare, sjukskö-terskor och psykologer till ingenjö-rer, systemutvecklare och ekonomer behövs.

– Det kommer vara en utmaning under lång tid. Det måste till en in-flyttning till kommunen för att lösa det här. Det föds helt enkelt för få barn för att vi ska kunna lösa det här själva.

Störst andel av de jobb som finns tillgängliga i Kalix kräver bara full-bordat gymnasiebetyg, men ett re-lativt stort antal kräver också efter-gymnasialutbildning.

Den enda möjligheten att skaf-fa sig den högskoleutbildningen i Kalix är att plugga på distans. Den kommunala vuxenutbildningen till-handlahåller tre utbildningar, varav en processoperatörsutbildningen är på universitetsnivå. Men Komvux är öppet för alla som studerar. Skill-naden mellan att plugga på distans och att studera en utbildning där vuxenutbildningen samarbetar med ett universitet eller företag är att vuxenutbildningen går in och säker-ställer utbildningen. Det innebär att man från vuxenutbildningens håll går in och ser till att kunskapsmålen nås och att branschens kompeten-skrav uppfylls.

Joakim Abrahamsson, kommuna-la vuxenutbildningens rektor, säger att man från deras håll arbetar för att samverka med universitet så att studenter ska kunna skriva sina ten-tor på distans. Man satsar också på tekniken så att man som student ska kunna lyssna föreläsningar via länk.

Joakim Abrahamsson betonar att Kalix har ett brett näringsliv och att många Kalixbor fortfarande kan gå direkt från skolbänk till arbete.

– Men vissa branscher och yrken behöver kvalificerad personal, och därför är en viktigt uppgift för oss att visa på möjligheten att studera på distans. En annan del är att påvisa att man kan flytta iväg och studera, men att jobben i Kalix finns, säger Joakim Abrahamsson.

Drygt 46 procent av dem som tog

studenten i Kalix år 2013 hade inte börjat arbeta eller påbörjat studier ett år efter examen. Året efter hade siffran minskat, men det var fortfa-rande drygt 43 procent som var utan sysselsättning efter ett år. Hur ska man göra för att fånga upp de personer som inte har nå-gon sysselsättning efter fullborda-de gymnasiestudier?

– Dels handlar det om marknads-förning, dels får vi försöka arbeta uppsökande i någon form, säger Joakim Abrahamsson.

FOTO: Carolina BäckströmFå Kalixbor har i dagsläget en högskoleutbildning om man jämför med det svenska genomsmnittet.

”Det kommer vara en utmaning under lång tid. Det måste till en inflyttning till kommunen för att lösa det här.”

”Större städer har nästan alltid fler högutbildade.”

Kalixbo tog silver i Ull–SM

Lokalbussarna blir kontantfriaKalix lokaltrafik kommer att bli kontantfri, vilket innebär att man i framtiden kommer att behöva betala med kort när man åker i framtiden. Det fastslog Kalix kommunpolitiker i slutet av november. Men det var långt ifrån ett enigt beslut. Libera-lerna, Kalixpartiet och Framtid i Kalix var de partier som ställde sig emot förslaget, och tyckte att möj-ligheten till kontantbetalning skulle fortsätta finnas.

Anledningen till att kontanterna tas bort ska vara den ökade rånrisken.

Kalixförfattarens bok går i nytryckPrästen och författaren Hanna Johnselius bok Sorgens änglar går i nytryck. Anledningen är att böck-erna tog slut på förlaget och att ef-terfrågan fortfarande finns. Boken, som gavs ut 2011, handlar om hur det kan vara att förlora ett barn och har sålt i ungefär 1 000 exemplar.

– Det känns jättebra att folk har fått upp ögonen för den och att den kan vara till hjälp för sörjande i svå-ra situationer. Boken fungerar som ett stöd för unga människor som drabbats av dödssorg. Det är en spe-ciell sorg. Det känns så onaturligt, säger Hanna Johnselius.

Boken kommer till en början att nytryckas i 100 exemplar till att bör-ja med.

– På ett sätt är det ju bra om efter-frågan inte är så stor. Det betyder att det inte är så många unga som dör, säger Hanna Johnselius.

Varje år i augusti går Ull-SM av stapeln. I år knep Börjelsbybon Ma-rie-Louise Blanksvärd Andersson en andraplats i kategorin ”Crossbread”.

Det var i september som Ma-rie-Louise över telefon fick be-skedet att hon vunnit silver i en av kategorierna i Ull-SM, ett mist sagt överaskande resultat för henne. Om-kring 40 personer deltar i fyra olika kategorier: crossbread, lantras, lant-ras allmogefår och lantras rya.

– Det är jättekul att det gick så bra. Jag kom på att skicka in bara någon dag innan det var slutdatum. Jag tänkte att jag bara skulle testa och se, berättar hon.

Tidigare har hon aldrig tävlat med ullen utan bara använt den till olika hantverk för eget bruk.

– Det är verkligen bara på lek-mannanivå det jag avlar. Jag försö-ker bara få fram det jag tycker är den bästa ullen. De flesta andra som täv-lar har kanske 30-40 tackor och jag har sju stycken. Därför kändes det extra roligt att det gick så bra.

I dagsläget vet hon inte om det kommer bli fler tävlingar eller om det blir till att sluta på topp.

– Det beror helt på om jag från fram en bra ull, säger Marie-Louise Blanksvärd Andersson.

ELIN CARLANSSON

[email protected]

ARNE BJÖRKMAN

ARNE BJÖRKMAN

SKOLA

Idén om att göra en ny länsindelning har skro-tats. Lokalix har hört med några politiker vad de tror kommer hända med Kalix nu.

2015 tillsatte regeringen en kommit-té med uppdrag att ta fram ett för-slag på en ny läns- och landstingsin-delning i Sverige.

I somras presenterade kommit-tén idén att göra de fyra nordligas-te länen, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, till en enda stor region. Där efter gick dis-kussionens vågor höga både mellan politikerna och bland de stora fol-klagren.

Tidigare i höstas hoppade Jämt-land av den eventuella sammanslag-ningen. Och i november 2016 kom civilminister Ardalan Shekarabi med beskedet att förslaget om stor-region Norrland läggs ned helt och hållet. Det finns tills vidare ingen politisk majoritet för att realisera förslaget.

Tanken med att slå ihop länen till en region var bland annat att riva gränser. Den enskilda individen rör sig allt mer över gränserna både när

det gäller jobb och utbildning. Tan-ken var också att en stad skulle bli residensstad för hela regionen.

Lokalpolitikern och centerpartis-ten Inga-Lis Samuelsson är lättad efter att beslutet tagits.

– Kalix kommer må mycket bätt-re av det inte blir en storregion. Ka-lixborna får mer makt nu än vad vi skulle fått i en storregion, säger hon.

– Och att det inte gick igenom ger inte samma snabba utveckling av avskaffningen av Kalix sjukhus som en storregion skulle betytt.

Centerpartiet var till en början positivt till indelning i storregioner. Men de ställde krav för att rösta. Ett av kraven var att en del av makten skulle föras över från staten till de människor som berörs av besluten.

– Det känns mer som att det var en tanke att dela in Sverige än att fördela makt, säger Inga-Lis Samu-elsson. Miljöpartisten Sven Nordlund är inte lika positivt inställd till beslutet.

– Principen med att lägga beslut som tas i Stockholm i en storregion tycker jag är bra, säger han.

Exakt hur det kommer blir fram-över kan Sven Nordlund inte svara på. Men han tror att Kalix förlorar på att det inte blir någon storregion.

– Det är svårare att föra vår talan här i norr när vi är så små här uppe. Om vi hade varit en större region hade kontakten med EU och Bryssel kunnat bli mer direkt. Och det hade varit enklare att veta hur vi ska få bidrag och använda pengarna som fördelas på infrastruktur.

Kalix nya kommunalråd Tommy Nilsson (S) är delad i sin åsikt kring beslutet. Han menar att det positiva är att det var medborgarna som inte ville ha en storregion och att nu har de fått sin vilja fram. Men han tror också att fler politiska partier hade behövt vara mer delaktiga i att infor-mera medlemmarna om fördelarna med en storregion.

– Nu tror jag att vi kommer få det ännu svårare att få vår röst hörd i Sverige. Det kommer vara de stora regionerna som tar åt sig pengarna och det gör mig bekymrad.


POLITIK

Lättnad och oro efter regionbeslutet

Landstingets planer på att banta ner Kalix sjukhus blev nästan verklighet när storregionerna höll på att bildas.

Nu har regeringen backat beslutet och lands-tinget har lagt planerna på is. Frågan är bara hur tjock isen är och när diskussionerna bubblar till ytan igen. För problemet kvarstår, Norrbottens läns landsting har ett underskott på 50 miljoner kronor och det måste tas igen på något sätt. Varför inte stänga småsjukhusen? Resonerar politiker.

Men pengar måste finnas, vi hade faktiskt råd förr. Eftersom vi lever i ett samhälle med en sjuk-vård som inte ska vara vinstdrivande har det alltid varit svårt för sjukvården att ligga på plus minus noll.

Nu har fler problem tillkommit. Lägre grund-bemanning bränner ut personalen och ökar sjuk-frånvaron. Bara sjukskrivningar inom det offent-liga kostar skattebetalarna 20 miljarder kronor per år i dagsläget enligt en rapport från fackför-bundet Vision. Och dålig lönepolitik gör att per-sonal i vården slutar och kommer tillbaka som stafettpersonal, ett mycket olönsamt alternativ för arbetsgivaren.

Själv har jag arbetat som undersköterska i åtta år innan jag fick nog. Tunga lyft och för lite per-sonal blev min anledning att lämna vården. Men alla kan ju inte sluta. Vi måste tänka långsiktigt för att skapa en lösning på problemet.

Anställs fler personer i den offentliga sektorn

kommer sjukskrivningar att minska eftersom på-frestningarna blir mindre på den enskilda indivi-den. Man kommer känna arbetsglädje igen och när man längtar till jobbet istället för därifrån kommer huvudmannen att spara pengar.

Ja, det kommer säkert bli dyrare till en början, men som sagt det gäller att tänka långsiktigt. För arbetslösheten kostar förmodligen mer än sjuk-vården.

Kalix sjukhus är viktigt för alla som bor i sam-hället men också för utveckling av samhället. Tar vi bort fler vårdplatser och verksamheter måste vi istället bygga fler helikopterplattor, för blir man svårt akut sjuk och behöver vård ska man inte behöva ligga i en ambulans i åtta mil. Och för alla som inte kan köra bil själv i Kalix, Överkalix, Övertorneå och Haparanda måste ett fungerande och effektivt sjuktransportsystem finnas. Det är inte heller gratis.

Hur länge håller isen?KRÖNIKA


HENRIETTE STÅHLBERGSå här såg planerna för storregionen ut.

Nyheter 11Fredag 16 december 2016LOKALIX

Den första februari 2017 blir vi tio miljoner. I alla fall om man ska tro på SCB:s uppgifter om att vi i snitt får en ny invå-nare var fjärde minut. Och befolkningsökning-en verkar inte avta inom en snar framtid.

Nu är det inte långt kvar innan Sveri-ges befolkning passerar tio miljoner. I dagsläget är vi drygt 9.975.000 invånare. Och befolkningsökningen har gått fort, i synnerhet under de senaste åren.

– Den största anledningen till att det ökar så fort idag är internationell migration. Vi har också ett födelseö-verskott gentemot det antal som dör, men den absolut största orsaken till att det går så fort är migration, sä-ger Gunnar Andersson, professor på

sociologiska institutionen på Stock-holms universitet.

När statistiska centralbyrån börja-de föra befolkningsstatistik 1749, så bodde det endast 1 764 724 perso-ner i landet. De första hundra åren så gick utvecklingen långsamt. Men under 1800-talet så började det gå snabbare då det föddes fler barn och man levde längre.

1969 så bodde det åtta miljoner i Sverige, och 35 år senare, 2004, så passerade vi nio miljoner. Från

nio till tio kommer det att gå ännu snabbare, blotta 13 år.

– Befolkningen har ökat i alla ti-der, och så länge samhället flexibelt anpassar sig efter omställningarna så ska det inte vara några problem, säger Gunnar Andersson.

Sverige är inte det enda landet där befolkningen ökar. I länder som Kina, Pakistan, Brasilien och Indien har befolkningen gått ännu snabbare och mer än fördubblats under de se-

naste 50 åren. I regel går utveckling-en långsammare i väst, mycket tack vare tillgången till preventivmedel.

– Ingenting pekar på att utveck-lingen kommer att gå åt något annat håll i framtiden. Migrationsström-mar är svåra att ge prognoser på, men trots det har vi som sagt ett födelseöverskott, säger Gunnar An-dersson.

Prognos: Då blir vi tio miljonerSAMHÄLLE

Migrationen är den största anledningen till att befolkningen ökar idag. FOTO: James Cridland

JOAKIM [email protected]

De förtroendevalda po-litikerna i Kalix får ge-nerellt godkänt vid sin närvaro i kommunsty-relsen och kommunfull-mäktige. Men det finns ett par undantag. – Jag har varit tvungen att gallra i mina politis-ka uppdrag, säger Hå-kan Nyman.

I kommunstyrelsen är det Carina Strömbäck från Socialdemokrater-na som har haft högst frånvaro. Hon har varit närvarande endast på två av totalt åtta sammanträden. Efter henne placerar sig Inga-Lis Samu-

elsson (C) som varit med på tre av kommunstyrelsens sammanträden. Totalt har närvaron varit 76 procent och tre av de 13 ordinarie ledamö-terna har full närvaro. Det är nyval-da kommunalrådet Tommy Nilsson (S), Katarina Burman (V) och Ethel Björkman (S).

I kommunfullmäktige är närvaron högre då ledamöterna har varit på 82 procent av sammanträdena. 15 av de totalt 41 ledamöterna har haft full närvaro. Två undantag är Alexandra Strömbäck (M) och Håkan Nyman (S). De har bara varit med på två sammanträden det här året.

– Det finns en enkel förklaring. Jag är sportchef för Team Kalix som inför den här säsongen tog steget upp till allsvenskan. Och det

har inneburit mer jobb med att jaga sponsorer, säger Håkan Nyman.

– Jag har varit tvungen att gallra i mina politiska uppdrag eftersom jag också sitter i fritids- och kultur-nämnden, fortsätter han.Kommer du sitta kvar i fullmäkti-ge nästa år?

– Det kommer jag att göra. Efter årsskiftet börjar det ljusna med job-bet och då kommer jag kunna vara med i större utsträckning. Det här har varit tillfälligt, men jobbet måste gå i första hand.Har din stol gapat tom när du va-rit borta?

– Det kan jag inte svara på. Men jag är säker på att det har varit en ersättare, säger Håkan Nyman.

Godkänd närvaro för politikerna - men det finns undantag

EMIL [email protected] FOTO: Emil LarssonSett över det hela så sköter sig Kalixpolitikerna väl.

POLITIK

2015 blev ett rekordår för Kalix. Antalet utflyt-tade var den minsta sta-tistikförda siffran någon-sin. Samtidigt var det för andra året i rad fler som flyttade hit än som flyt-tade ut. Statistiska centralbyråns statis-tik från 1997 och framåt visar att utflyttningen från Kalix aldrig har varit så låg som 2015. Då lämnade 548 kalixbor kommunen. Som värst var det 2007 när närmare 680 per-soner flyttade här ifrån. Att siffran har sjunkit på senare år tror Eva Henriksson, ekonomichef på kalix kommun, beror en kombination av

pendlingstillgänglighet och arbets-tillfällen.

– Jag hoppas och tror att man trivs bra och inte har anledning att flyt-ta. Vi har relativt låg arbetslöshet i kommunen så det tror jag också bidrar. Sen har vi ju pendlarbussen mellan Kalix och Luleå som tydli-gen är mer eller mindre proppfull varje morgon vilket gör det lättare att plugga och jobba i Luleå, säger Eva Henriksson.

För att behålla människor i kom-munen tror Eva Henriksson att kom-munen måste ha en bra bostadstill-växt, något som man redan nu har en stor efterfrågan på.

– Naturligtvis måste vi fortsätta satsa på en bra boendemiljö. Det är något man jobbat med under fler års tid och det kanske börjar bära frukt.

Redan nu finns det planer för flera nybyggen men som efterfrågan ser ut just nu så finns det ett behov av ännu fler konstaterar Eva Henriks-son. – Det har redan tillkommit lite och det planeras redan nu en del för framtiden, men som vi kan läsa i Ka-lixbos delårsrapport så är det just nu 3000 personer som står i deras bo-stadskö, och det är ju lite oroväck-ande. Om det är så många som vill ha lägenheter så skulle vi möjligtvis kunna få ännu fler som flyttar hit om vi hade lite fler bostäder lediga.

– Men det är ju på sätt och vis an-genäma problem eftersom det visar på att det finns en stor efterfrågan på att bo i Kalix.

Att invandringen till Sverige slog alla rekord 2015 kommer nog inte som någon nyhet. Men samtidigt som fler än någonsin kommer hit är det också rekordmånga som åker. Förra året var det 55 830 svensk-ar som utvandrade från landet, och den siffran har varit relativt konstant sedan 2011. Främst är det personer som tidigare invandrat som flyttar tillbaka till sina hemländer, men det är också allt fler svenskfödda som väljer att söka sig till länder som

Norge, USA och Storbritannien. Före 2011 var det närmare 130

år sedan sist som fler än 50 000 svenskar emigrerade. Det var under 1800-talets slut som svenskar bör-jade söka sig Nordamerikas orörda jord. Sedan dess har antalet utlands-boende svenskar gått i vågor genom årtionden, men nu verkar återigen trenden stiger. Något som Ellika Nyqvist Livchitz, kommunikations-ansvarig på Svenskar i världen, tror beror på att man idag har fått andra anledningar att flytta.

– Dels är det så att de som flyttade utomlands från Sverige på 1800-ta-let var färre till antalet färre men fler procentuellt än vad det är idag.

Och för över hundra år sedan flytta-de man på grund av fattigdom men idag flyttar många fler av karriärskäl eller för att få det bättre. De flyr i alla fall inte fattigdom. Sen är en stor procent av de som flyttar pensi-onärer som ser de skattemässiga för-måner men också klimatet förstås.

Enligt en undersökning som Svenskar i världen gjorde i början på 2015 bor drygt 660 000 svensk-ar utomlands, det är mer än befolk-ningen i Norrbotten, Västerbotten och Lappland sammanslaget. Att allt fler väljer att söka sig till andra länder kan delvis också bero på da-gens tillgänglighet till information.

– Världen har blivit betydligt mer globaliserad, allt är så mycket enk-lare nu. Man kan skaffa information om hur det är att bo i andra länder mycket enklare nu. Man kan ång-ra sig, man kan boka resor mycket lättare och åka dit och kolla. Mul-tinationella företag är också myck-et mer öppna i sin rekrytering, man kollar mycket mer på kompetens än nationalitet nu, säger Ellika Nyqvist Livchitz. Det är i Storbritannien och USA som de flesta av utlandsbosatta svenskar just bor. Något som Ellika Nyqvist Livchitz inte tror kommer förändras trots Storbritaniens uttåg ur EU och USA:s nyvalda kontro-versiella president.

– Mitt spontana svar är nej, verk-ligen inte. Det är alldeles för kortsiktigt, Trump kanske bara sitter i fyra år och de som flyttar flyttar oftast med längre perspektiv. Möjligtvis kan siffran gå ner lite till Storbritan-nien framöver men det är verkligen inte säkert. Jag tror inte att folk flyt-tar på grund av den rådande situatio-nen men det är möjligt att svenskar som flyttar utomlands diversifierar sig mer, alltså flyttar till olika län-der istället för bara till USA och England, att man blir mer öppen för andra alternativ.


Utvandring slår rekord

FANNY IGGSTRÖ[email protected]

Kalix bryter mot trenden som råder i landet. FOTO: Joakim Vidgren

SAMHÄLLE

...men ovanligt få lämnar KalixSAMHÄLLE

FANNY IGGSTRÖ[email protected]

År 1887: 50 786

År 2015: 55 830

Nyheter 13LOKALIX

Varför och tog du beslutet att flyt-ta till utomlands?

– Varför jag flyttade utomlands var för att jag var trött på det van-liga och ville göra något som var ”outside my comfortzone”, jag ville uppleva något. Jag hade ingen lust att plugga vidare ännu, jag ville resa och se världen.

Hur ser ditt liv ut där, jobbar du eller reser du runt?

– Jag jobbar som au pair på veck-an och försöker göra utflykter och se nya ställen på helgerna när jag väl har tid.

Hur länge har du i dagsläget pla-nerat att stanna?

– Just nu har jag planerat att stan-na ett år, men jag är inte helt säker ännu.

Skulle du kunna tänka dig att bo permanent utomlands?

– Förut sa jag att jag ville flytta till USA för alltid, men nu när jag väl har upplevt en del av landet så är jag lite besviken. Det är inte riktigt som jag hade föreställt mig och jag

uppskattar saker med Sverige mer nu än vad jag gjorde innan. Så nej, jag skulle inte vilja bo utomlands permanent.

Skulle du rekommendera andra ungdomar att testa sina vingar ut-omlands?

- Jag skulle absolut rekommen-dera andra ungdomar att söka sig utomlands! Man utvecklas så myck-et som person och får uppleva så mycket.

Kan du märka av att stämningen bland svenskar (eller andra icke amerikaner) har ändrats något efter presidentvalet? oro om att visumvillkoren kommer bli an-norlunda eller så?

– Det har varit en del prat efter presidentvalet och en del oro om man skulle vilja komma tillbaks ef-ter detta året.

FANNY IGGSTRÖM

[email protected] FOTO: PRIVATEmilia Sandberg råder fler unga att resa.

Emilia från Djuptjärn om att bo i USA

Nu snickrar hanpå sin framtidFör ett år sedan kom Mahmood Hoseyny till Töre från Afghanistan.Nu har han fått sitt för-sta jobb som snickare hos byggaren Jan-Erik Larsson i Övermorjärv.

Förra året ökade invandringen till Sverige med rekordsiffran 134 240 personer. En anledning till den höga siffran var att många från krigets Syrien valde att söka skydd i Sve-rige. En annan stor grupp som kom till Sverige var människor från Af-ghanistan. En av dem är Mahmood Hoseyny, 28, som hamnade i Töre.

Ett år senare väntar han fortfaran-de på uppehållstillstånd, men nu har han fått sitt första arbete som snick-are hos Jan-Erik Larsson.

– Tidigare i Afghanistan har jag kört lastbil och jobbat med alumini-um. Jag trivs bra med ett praktiskt arbete när man får jobba med hän-derna, säger Mahmood Hoseyny som monterar fönster när Lokalix träffar honom.

Jan-Erik Larsson, 66, höll på att pensionera sig, men Mahmood fick honom att tänka om.

– Mahmood kom till mig och sa att han behövde hjälp. I början av augusti började han hos mig som praktikant. Han är duktig och jag ville hjälpa honom.I dag har Jan-Erik Larsson anställt Mahmood, och får än så länge inte bidrag från myndigheterna.

– Men om han får uppehållstill-stånd går det att ansöka något som kallas instegsjobb.

Hur kommer det sig att du valde att anställa Mahmood?

– Jag vill hjälpa till om det går. Sen är han duktig och jag tror att han är en resurs för det svenska samhället.Sedan regeringen införde gränskon-troller förra året har det blivit tuffare att komma till Sverige. Det har även blivit svårare att få uppehålltillstånd när riksdagen i somras beslutade att alla uppehållstillstånd ska vara till-fälliga i tre år.

– En kompis från Afghanistan som har bosatt sig i Sundsvall fick förra månaden åka tillbaka. Jag tror att det är femtio-femtio om jag får stanna, säger Mahmood.

Att Mahmood har fått ett jobb före Migrationsverkets beslut är någon-ting som Jan-Erik Larsson tror är en fördel för honom som asylsökande. Men den närmaste tiden blir en nerv

ös väntan.– Jag var i oktober på intervju på

Migrationsverket, det var väldigt nervöst. Det är bara att vänta och hoppas att jag får ett positivt besked.

Jag vill verkligen stanna här i Töre, säger Mahmood Hoseyny.

Mahmood och Jan-Erik tillsammans vid dagens bygge. FOTO: Joakim Vidgren

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE

EMIL LARSSON

[email protected]

En av Kalixgallerians lo-kaler har stått tom sedan Bok och kontor lade ner sin verksamhet i slutet av oktober. Nu letar man ef-ter entreprenörer som vill slå ner tältpinnarna i Kalix.

– Vi letar efter någon som kan kom-plettera de verksamheter som redan finns i dag och är bra för handeln som helhet. Det är ett långsiktigt arbete, säger Dan Lindvall som har hand om etablering och lokaler i gallerian.

Förhoppningen är att en ny butik ska komma igång under första halv-året 2017. Han kan inte uttala sig om vilka entreprenörer de är i kon-takt med, men säger att Kalix saknar teknikföretag.

– Även om vi kanske har en strä-van att få en viss bransch att etablera

sig så är det ju inte säkert att man lyckas. Först har man en önskeaktör och det går inte alltid vägen, och då får man gå på den som är god tvåa.

Enligt Dan Lindvall har det inte förts någon strukturerad dialog med Kalixborna om vilken typ av verk-samhet de saknar.

– Men vi har jobbat nära och dis-kuterat med de nuvarande entrepre-nörerna om vad de tycker, vilket na-turligtvis är viktigt.

Ungefär 1,2 miljoner besök Ka-lixgallerian årligen, och Dan Lind-vall ser ljust på framtiden. Han an-ser att shoppingcentret utvecklas i takt med marknaden .

Dan Lindvall menar att det finns ett intresse för att etablera sig i Ka-lix.

– Hur hett intresset är i förhål-lande till andra orter kan inte jag avgöra. Men det finns helt klart ett intresse.

Bostadspriserna i Kalix har stigit med drygt 30 procent under en tioårs- period.Prisökningen är ändå låg jämfört med hela landet.

Det är bostadsbrist i stora delar av Sverige och det leder till att det blir allt dyrare att köpa bostäder i landet. Kalix är inget undantag.

En permanent bostad (villa eller bostadsrätt) kostade 2006 i snitt 425 000 kronor i Kalix. Tio år sena-

re kostar det i snitt 556 000 kronor. Det betyder att priserna har ökat med över 30 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

– Det är framförallt renovera-de centrumnära fastigheter som har stuckit upp i pris, säger An-na-Kristina Lidström, fastighets-mäklare på Fastighetsbyrån i Kalix.

Och hon tror att den positiva pris-utvecklingen kommer att fortsätta.

– Det är väldigt svårt att sia om framtiden. Men så som det ser ut nu så kommer den att fortsätta, ingen-ting talar för det motsatta.Trots det ligger Kalix lågt jämfört

med landet som helhet. För sedan 2006 har ökningen i riket varit 58 procent, nästan dubbelt så hög som i Kalix. Och jämfört med hela Norr-botten skiljer sig sifforna ännu mer. Mellan 2006 och 2015 har bostads-priserna i länet ökat med över 80 procent.– Det är ju som alltid, utbud och ef-terfrågan. Sen har det inte byggts i Kalix på flera år, men nu ser vi att det byggs, tyvärr för vår del hyres-rätter, säger Anna-Kristina Lidström och fortsätter:

– Kalix är också en utflyttskom-mun vilket betyder att många ungdo-mar som går ut gymnasiet flyttar från

kommunen då det inte finns utbild-ning och jobb. Det är inget unikt för Kalix, utan så ser det ut i stora delar av Sveriges landsbygdskommuner.

Senaste tio åren har prisökningen i permanenta bostäder i Luleå varit över 81 procent. Och snittpriserna där är nu nästan 2,5 miljoner kro-nor, över 1 miljon kronor dyrare än vad det var 2006. De höga priserna i Luleå är något som Anna-Kristina Lidström tror kan påverka Kalix i framtiden.– Bankerna kräver i dag 15 pro-cent i kontantinsats för att köpa en bostad. Ska du köpa en villa för

mellan tre och fem miljoner kronor så är det mycket pengar. I Kalix får du en villa för en tredjedel och det är pendlingsavstånd mellan Luleå och Kalix. Senaste åren har vi också märkt att fler och fler familjer väljer att vända hem vilket är positivt.


SAMHÄLLE

ELIN CARLANSSON

[email protected] LARSSON

KULTUR

FOTO: Joakim VidgrenBostadspriserna stiger i Kalix. Men jämfört med övriga landet är prisutvecklingen låg.

Inget prisrally i Kalix

Gallerian söker nytt till tomma lokalen

FOTO: : Elin CarlanssonKalixgallerian söker en ny hyresvärd.

Tio av hundra kalixbor tycker att makthavare ska ha rätt att påverka journalisternas arbete. Det betyder att de inte stöder grundlagen som säger att journalisternas rätt till oberoende ska vara suverän.

– Det är oroande, men man får inte glömma att 90 av de tillfrågade ändå tycker att en oberoende press är självklar, säger Lotta Löthberg, kursansvarig för journalistlinjen vid Kalix folkhögskola.Det var under några dagar i decem-ber som journaliststudenterna vid folkhögskolan genomförde enkäten. Frågan löd: Tycker du att en makt-havare ska kunna lägga sig i journa-listers arbete?

I den svenska Tryckfrihetsförord-ningen förbjuds all sådan censur. Eventuella brott mot TF får bara tas upp efter publicering.

– Den svenska tryckfriheten är en av våra grundlagar och alltså inte så enkel att förändra, men i en del europeiska länder som röstat fram högerpoplistiska ledare har det visat sig att det första man gör är att möb-lera om i journalistkåren. Man vill helt enkelt inte ha några granskande journalister, säger Lotta Löthberg.

– Det mest obehagliga är att såda-na personer över huvud taget röstas fram i allmänna val. Kommer de inte ihåg åsiktsförtrycket när deras länder Polen och Ungern stod under Sovjetunionens stenhårda kontroll?

Hon tror att kalixborna till ännu större del skulle ha svarat nej i en-käten om de hade fått möjlighet att diskutera och tänka efter innan de avgav sitt svar. Norrbottningar är erfarna mediekonsumenter och vet hur god journalistik ska se ut.– Vi är gynnade med hittills sex seriösa nyhetsmedier, som var och en håller stenhårt på oberoende och kvalitet. Var och en kan föreställa sig hur det skulle bli om stat och myndigheter plötsligt skulle börja bestämma vad som får sägas och vad granskas.

För ett år sen besluta-de socialnämnden att personligt ombud skulle tas bort i Kalix. Nu ett år senare kommer tjäns-ten tillbaka.

Personligt ombud är ingen myn-dighet utan arbetar oberoende från myndigheter och vårdgivare efter den enskilde personens behov. Det kan handla om behov av stöd, vård, service eller kontakter med olika myndigheter och är frivilligt för kommunerna att införa.

– Efter ett år kan man se att be-hovet finns och det är bra att vi får tillbaka personligt ombud tillbaka, säger Anna-Lena Andersson, social-chef i Kalix kommun.Pengarna som skulle sparas i Ka-lix kommun 2015 var 4,9 miljoner kronor och personligt ombud kos-tade 300 000 kronor per år. Om det kostade mer att låta de drygt 20 personerna som använde personligt ombud stå utan hjälp kan inte An-

na-Lena Andersson svara på.– Vi var tvungen att vända på alla

stenar och se efter var det gör minst ont och därefter fatta ett beslut. Det var inte ett hastigt fattat beslut, säger Anna-Lena Andersson.

Nu i slutet på 2016 ligger budge-ten bättre till och därför beslutade socialnämden den 14 december att återinföra personlig ombud. En ny tjänst på 100 procent kommer att tillsättas 2017.

– Det är väldigt viktigt att vi åter-inför personligt ombud igen, säger Anna-Lena Andersson.

Nyheter 15LOKALIX

”Det mest obehagliga

är att sådana personer

över huvud taget röstas fram i allmänna val...”

Fredag 16 december 2016

JONATAN FORSLUND

POLITIK

Med åren kan minnet försämras. För en del människor kan det helt enkelt bli svårt att hitta. Nu testar Kalix kommun en GPS-sändare som ska hjälpa den som kanske har gått vilse.

Det man testar är fyra olika appara-ter med inbyggd GPS som talar om var bäraren befinner sig. En är utfor-mad som ett armband, en annan är

en liten platta som får plats i väskan, den tredje varianten är en liten dosa som kan sitta på nyckelknippan. Men det som har varit mest på tal är ett par GPS-skosulor.

– Vi testade skosulorna på en per-son men stötte på problem, det var en felmarginal på 200 meter. Men vi åtgärdade problemet och nu funge-rar de felfritt, säger Malin Drugge, kvalitetsutvecklare vid socialför-valtningen.

Att koppla in Missing people kommer kanske inte behövas i fram-tiden när tekniken ersätter människ-an, i alla fall när det gäller gamla

människor. Om den äldre personen har godkänt att ha GPS under föt-terna ser en arbetsterapeut till att det blir gjort.

– Tanken är att man även på äld-re dar kan bo hemma så länge som möjligt, även om man har problem med minnet, säger Malin Drugge.

Totalt är det fem personer som testat GPS. Men än har man inte be-hövt spåra någon med sändaren.

Under testperioden är det bara anhöriga som med hjälp av internet kan se, var personen med sändaren befinner sig. Det är de olika tillver-

karna som ansvarar för säkerheten på nätet.

Kostnaderna för Kalix kommun har hittills varit 9300 kronor för de sex månader som projektet RemoA-ge varit i gång. Då har man fått 65 procents rabatt.

– Hur vi kommer ta betalt för GPS-tjänsten i framtiden är oklart. Antingen går det under den fria vården eller så blir det en abonne-mangskostnad, ungefär som det är med trygghetslarm idag.

POLITIK

JONATAN FORSLUND

GPS ska spåra vilsna äldre

I onsdags beslöt socialnämnden att personliga ombud ska återinföras. FOTO: Privat

Kalix kommun testar ny teknik inom vården FOTO: geocaching.smartlog.dk / Jonatan Forslund (infällda bilden)

Kommunen backar om borttaget ombud

LOTTA LÖTHBERG

Enkätsvar i Kalix geranledningtill eftertanke



Linus Häggström prisas för sitt engagemang. FOTO: Carolina Bäckström

Han satt på Starbucks i New York när telefonen ringde. Det var en kvin-na från Kalix kommun som berättade att han var utvald till årets Ka-lixungdom 2016.

Linus Häggström går på samhälls-programmet årskurs 3 med inrikt-ning media, information och kom-munikation. Han är engagerad i integrationsarbete, Svenska kyrkan och moderata ungdomsförbundet. Och i slutet av november blev han utnämnd till Årets Kalixungdom 2016. Linus Häggström var tillsam-mans med sin gymnasieklass på en skolresa till New York när han fick reda på att han hade vunnit.

– Jag hade precis hunnit sätta mig ned på Starbucks och börjat dricka morgonkaffe. Då ringde det från Sverige, och en kvinna från Kalix kommun ville gratulera mig till pri-set. Jag blev lite paff, jag visste inte ens om att jag blivit nominerad, be-rättar Linus Häggström.Hon läste upp motiveringen: ”Han

är ett föredöme för många ungdo-mar. En ödmjuk person som hittat sin väg i livet oberoende av andra. Har sökt sig till organisationer där han funnit styrka och där man tagit tillvara hans godhet och kunskap.

Där har han även fått växa och ut-vecklas till den fina person som han är idag. Svenska kyrkan i Kalix har stor del i hans utveckling. Med åren har han uppmärksammats av olika arbetsgivare som genererat jobb och idag har han börjat engagera sig po-litiskt. Han har stort engagemang i integrationsarbetet och är inte rädd att möta människor från andra kul-turer och han fyller en viktig roll i integrationsarbetet som pågår i kommunen. Han har goda ledare-genskaper och tar ett stort ansvar i sitt engagemang.”

– Jag fick inte berätta det hela för någon, fortsätter Linus.

Anledningen till det var att det först skulle bli offentligt på måndag-en, och det här var en fredag. Men han fick dispens att berätta för några i klassen för att kunna förbereda en livelänk från New York på måndag-en.

– Det var roligt att vara med på

livelänk. Det enda problemet var att den helt annorlunda tidszonen i New York. Klockan 03:00 fick jag vara klar för att synas på länk för hela kommunfullmäktige.

– Han var lite svår att väcka, säger Elisabeth Gustafsson, Linus lärare från resan, när hon råkar passera.

Kalix kommunfullmäktige passa-de på att gratulera Linus, och läste upp motiveringen.

– Det jag fick ur mig var ett stort och varmt tack, och jag uttryckte hur roligt det var att mitt arbete syns.

Att han arbetat så mycket med ideellt arbete har olika anledningar. Kyrkan var något han tidigt enga-gerade sig i, trots att hans föräldrar aldrig varit aktiva i där. Han gillar gemenskapen där och berättar att kyrkan alltid varit en trygghet för honom.

– Jag har aldrig hållit på med någ-ra idrotter eller så, för mig blev det kyrkan istället.

Sedan dess har Linus varit med på aktiviteter i kyrkan runt tre gånger i veckan. Och steget från den kyrk-liga verksamheten till integrations-arbetet var inte långt. Han berättar att det kom naturligt att hjälpa an-

dra. Flertalet av de asylsökande går svenskklasser på Furuhedsskolan, och det är så han lärt känna de ny-anlända.

– Vi från kyrkan försöker finnas där som ett bollplank på alla möjliga sätt. De har kommit från helt andra kulturer och är oroliga över hur de ska bete sig. Så vi försöker hjälpa så gott vi kan, berättar han.

Det politiska spåret är något som Linus har hoppat på under senaste tiden. I somras så jobbade han på Kalix camping och det var där han träffade Sandra Bergström, ordfö-rande i Moderaterna.

– Jag har alltid varit lagd åt höger på den politiska skalan. Men det var Sandra Bergström som fick mig att ta steget in i den organiserade politi-ken. Så jag ansökte, och några dagar senare fick jag en förfrågan om att börja engagera mig i utbildnings-nämnden. Något som jag tackade ja till.


SAMHÄLLE

Han är årets ungdom

När Ellinor Söderlund (S) bestämde sig för att sluta så fick Tommy Nilsson (S) förtroendet att ta över kommunal-rådsposten. Vi har träf-fat honom för att höra vad han vill göra för Kalix.

I september stod det klart att du skulle efterträda Ellinor Söder-lund som kommunalråd i Kalix. Hur kändes det när beslutet blev klart?

– Utmanande och spännande!

Blev du förvånad att det blev du?– Egentligen inte. Det är ju så att

medlemmarna bestämmer och jag har känt att det har funnits ett visst stöd från medlemmarna under hela den här processen. Sen vet man ju aldrig hur en omröstning slutar. Man kan inte ta ut något i förskott. Det är medlemmarna som bestäm-mer och det måste man respektera.

I talarstolen sa du att Kalix måste klara kompetensförsörjningen. Vad menar du med det?

– Vi vet att fram till 2025, med nuvarande näringsliv, så kommer 1 800 Kalixbor att gå i pension. Under samma tid går det ut 1 300 ur gymnasieskolan. Så även om alla gymnasieelever stannar kvar efter studenten så saknas det 500 perso-ner som näringslivet ser ut idag.

Hur ska du/ni gå till väga för klara det?

– Det finns några saker. Vi måste få fler att stanna kvar. Få fler att utbilda sig på distans. Få en inflytt-ning och vara duktiga på integra-tion och ta hand om de nyanlända som kommer till Kalix kommun.

Vad kan Kalixborna förvänta sig av dig som kommunalråd?

– Man kan förvänta sig att Kalix kommer att bygga bostäder. Vi kommer att försöka få fasta utbild-ningsplatser från finska yrkeshög-skolan. Vi kommer att försöka påbörja jobbet med resecentrumet vad gäller infrastruktur, det vill säga jvärnväg. Vi kommer att fort-sätta försöka göra Kalix renare och snyggare.


Färdigtorkat på biblioteket

Vattenskadorna är väck. Efter nyår väntar nyin-vigning av biblioteket i centrala Kalix. Vattenskadan som drabbade folkets hus och biblioteket i Kalix i somras har åtgärdats.

– Framför allt var det lokalerna som tog skada. Vi har fått byta ut innertaket och lagat golvmatta. Men möblerna och böckerna klara-de sig bra, säger Margit Pettersson, bibliotekschef. Hur har ni kommit tillrätta med skadorna?

– Området där det var vatten-skadat plastade vi in och satte upp

fläktar. Och det har torkat upp bra, vi hoppas att vi kan öppna på nytt nästa vecka, säger hon

Trots de omfattande skadorna har det gått att nyttja biblioteket större delen av hösten. Inplastade gångar har gjort det möjligt att röra sig i lokalerna. Men under ett par veckor tvingades biblioteket att stänga ner helt.

– Vi har ju många besökare, och

för dem har ju det här varit väldigt tråkigt. Men vi har haft vår filial i Töre öppen. Sedan har vi ordnat med bokpaket till skolorna.

Verksamheten kommer att dra igång som vanligt innan jul. Men efternyår planeras nyinvigning.

– Det är hemligt. Vi håller på att planera det nu.

”Lås in skotern!”Skotrar stjäls av olika skäl. En del tjuvar tycker helt enkelt att det är för dyrt att köpa en själv. Andra vill tjäna pengar och säljer dem vidare.

Antalet skoterstölder i Kalix varie-rar från år till år. De senaste åren har det legat på mellan två till sju om året. Det kanske inte låter så mycket men för den drabbade skoterägaren kan slaget bli hårt.

– Det är jättesvårt för polisen att förebygga skoterstölder, men vi för-söker ju vara igång och röra oss i områden om vi får tips. Det vi gör är att kontrollera fordonsekipage

och bilar som transporterar skotrar på kvällar och nätter. Men det störs-ta förebyggande jobbet måste sko-terägaren själv göra, säger Johan Ribom, poliskommissarie i Kalix

Till största del handlar det om att se till att skotern inte är synlig från de närliggande vägarna och att inte ha dem stående på släp över natten, optimalt är att låsa in den i ett gara-ge, konstaterar Johan Ribom.

– Skotrar stjäls i stor utsträckning för att köras med själv eller av kri-minella skäl. Men också ofta för att säljas i delar eftersom en modern skoter ofta är svår att tjuvkoppla. Det finns mycket pengar i skoter-stölder, säger Johan Ribom.

FANNY IGGSTRÖM Skotertjuvarna kommer fram på vintern. FOTO: Jan Andersen / Flickr

KULTUR

SAMHÄLLE

BJÖRN NYSTRÖ[email protected]

Tommy Nilsson (S)

FOTO: Emil Larsson

POLITIK

Bibliotekschefen Margit Pettersson längtar efter att Kalixbibblan öppnar igen. FOTO: Björn Nyström

JOAKIM VIDGREN

Lokalix hallåar:


”Byta jobb är nyttigt”

En ny rektor för folkhögskolan är på ingång. Ida Nordlund tycker att det ska bli spännande att byta ut den kommunala skolan mot folkbildning.

I augusti nu i höstas slutade Kalix folkhögskolas rektor Marie Järvi-nen för att börja arbeta på Sverige-finska folkhögskolan i Haparanda. Efter årsskiftet tar Ida Nordlund från Luleå över rektorsposten. Hon lämnar sitt arbete som rektor vid gymnasiebyn där hon har an-svarat för el-energiprogrammet och naturvetenskapsprogrammet.

Ida Nordlund tycker att hon bara ser möjligheter med sitt byte till folkhögskola.

– Folkbildningsfrågorna är väldigt intressanta – och det är bra att byta arbete ibland. Man ska inte sluta att försöka utvecklas som människa, säger Ida Nordlund som blir den fjortonde rektorn vid Kalix folkhög-skola sedan starten 1939.

Ida Nordlund berättar att samti-digt som hon inom den kommuna-la skolan har haft privilegiet att få arbeta nyskapande, har hon upplevt sig styrd av byråkratin.

– Det blir så toppstyrt med Skol-inspektionen, läroplanen och alla dokumentationer. Det tar bort det innovativa.

– Min viktigaste uppgift som rek-tor för Kalix folkhögskola blir att skapa de bästa möjliga studieför-utsättningarna för deltagarna som går där och att se till att de anställda trivs och mår bra på sin arbetsplats. Det är en grundförutsättning, säger Ida Nordlund som tills vidare inte tänker flytta till Kalix i och med sitt nya jobb, utan kommer välja att pendla.

SKOLA

FOTO: Privat


Skolans nya rektor.

Lärarlönerna ska jämnas ut

Kjell Vikström, rektor på Näsbyskolan, menar att långsiktigheten med lönesättningen blir extra viktig. FOTO: Emil Larsson

Det statliga lärarlöne-lyftet rörde upp starka känslor bland lärare i hela landet. Därför väljer nu Kalix kommun att tillsätta två miljoner kronor extra till gruppen sämst betalda lärare.Det är tänkt att löneskill-naderna ska jämnas ut.

Det statliga lärarlönelyftet på tre miljarder kronor var tänkt som en löneökning för särskilt kvalificerade lärare. Men det rörde upp känslor hos många av landets lärare som blev utan lönelyftet. För att lönesättning ska bli mer rättvis har Kalix kommun nu valt att tillsätta två miljoner kronor extra i nästa års budget.

– Tanken med det här extra lö-nelyftet är att få bort orättvisorna och jämna ut där det blivit snedsit-sar. Och det har blivit extremt snett sedan det statliga lönelyftet, säger utbildningsnämndens ordförande Sven Nordlund (MP).

Det extra anslaget gäller samt-liga stadier i Kalix kommuns sko-lor. Men precis som när det gäller lärarlönelyftet kommer inte kom-munpolitikerna att blanda sig i hur pengarna fördelas. Det är upp till kommunens rektorer.

– Att kommunen tillskjuter peng-ar gör att fler som hamnade utanför den här första svängen får ett löne-lyft. Vad jag förstått är statens syfte att kommunerna ska ta sitt ansvar så att fler lärare får upp sin lön. Så det är glädjande att kommunen tillskjuter pengar, säger Kjell Vik-ström som är rektor på Näsbyskolan och fortsätter:

– Beslutet är ännu i sin linda. Det jag vet är att vi tillsammans med de fackliga organisationerna ska diskutera hur vi gör det här på bästa sätt. Pengarna ska delas på ett så vettigt sätt som möjligt.

Kjell Vikström menar att det blir extra viktigt att tänka långsiktigt när det gäller fördelningen av kommun-pengarna eftersom det statliga lärar-lönelyftet fortsätter kommande år.

– Vi måste hitta en långsiktig lösning så det gynnar alla lärare på något sätt. Men hur vi ska fördela i kronor är inte klart ännu. Men tanken är att de som inte fick ta del av lärarlönelyftet nu ska få det här pengarna? – Det är så jag har tolkat det. Vi kom-mer att satsa på dem som inte fick

ta del av det statliga lärarlönelyftet. Han menar att det har funnits en ödmjukhet och förståelse bland många av de lärare på Näsbysko-lan som blev utan lärarlönelyftet. Men en annan känsla har också in-funnit sig.

– Det har inte kommit direkt till mig, men visst är det så att lärare har uttryckt besvikelse och ilska. Och det med all rätt.

SAMHÄLLE

Löneskillnaderna ska jämnas ut. FOTO: PixaBay

EMIL LARSSON

”Vi kommer att satsa på dem som inte fick ta del av det statliga lärarlönelyftet”

[email protected]

”Det blir så toppstyrt” Julskyltningen i Kalix

var en besvikelse. Det tycker Emma Wamming som i stället tog saken i egna händer. I onsdags såg hon till att barnen fick fiska godis-påsar och rita julteck-ningar i gallerian. Med fina barndomsminnen i bakhuvudet från julskyltning-en i Kalix åkte Emma Wam-ming till stan på skyltsöndagen. Hon ville ge sin egna dotter samma upplevelse. Väl där möttes hon av en tom Köpmannagata, och en näs-tan lika tom galleria. Det enda som hon kunde se var en jultomte och en insamling till Kalix sjukhus. Hon fick ingen julkänsla.

– Herregud, är det här det enda jag kan visa mitt barn, tänkte jag. Då föddes idéen att själv göra nå-gonting åt saken.

– Ingen tar tag i någonting, så då får jag väl göra det själv. Det hjälper inte att sitta hemma och klaga, säger Emma Wamming. Hon uttryckte sin besvikelse på Facebook-gruppen Kalixdialogen. Där blev gensvaret starkt. Många Kalixbor uttryckte sam-ma besvikelse över julskyltning-en. Emma Wamming beslutade sig för att ta tag i saken och bokade en

plats i gallerian för att anordna nå-got roligare åt barnen. Sedan blev det en snöbollseffekt, företag bör-jade höra av sig och ville sponsra. Men hon har dubbla känslor över responsen.

– Det är lite ledsamt, på ett sätt, att det här har blivit en sån stor grej. Det är ju ett tecken på att vi gör på tok för lite för barnen, säger hon.

I onsdags var det dags. Fiske-damm och rittävling för de mindre

och en åtta kilos charkuterivinst till föräldrarna lockade många till gal-lerian. Köerna ringlade sig långa. Från klätterväggen till apoteket stod förväntansfulla barn som väntade på att få fiska upp sin egen godispåse. Av 240 påsar fanns det bara tio kvar när kvällen var över.

– Det har varit en suverän kväll! Alla har varit glada och jättepositi-va. Det känns om det var värt allt jobb.

Detaljerna är något hon har lagt mycket vikt vid. Påsarna till godi-set som ska fiskas i fiskedammen är specialbeställda. Även lådan, där rösterna till en av tävlingarna lades, pyntade hon på egen hand.

– Jag vill att det ska kännas som om de lämnar sin röst i ett julpaket.

I januari förra året blev Arvids steakhouse den första restaurangen i Kalix någonsin att komma med i White guide. Men om de stan-nar på orten återstår att se.

I oktober förra året började ett ryk-te spridas. Någon hade skvallrat. White guide hade varit på Arvids steakhouse och recenserat maten. Kort därefter publicerade White guide ett reportage om den nyöpp-nade Kalixrestaurangen.

– Vi vågade hoppas att något var på gång och började förstå att vi skulle komma med på listan, säger Tania Nilsson som driver restau-rangen tillsammans med sin man Arvid Nilsson.

Några månader senare publicer-ades listan över vilka restauranger som lyckats, och krögarna Nils-sons förhoppningar blev uppfyllda. Men det skulle dröja mer än en dryg månad innan paret fick reda på vilken klassificering, vilka po-äng, de fått. Då kom besvikelsen. Kalixkrogen hade blivit tilldelad lägsta klassificeringen, som betyder under 60 poäng totalt.

Men samtidigt är makarna nöjda över att vara den första restaurangen i Kalix att bli listad i White guide.

– Det är väldigt ovanligt att en ny-öppnad restaurang listas så snabbt, särskilt med tanke på var i landet Kalix ligger. Det var väldigt kul att se att de, av någon anledning, hade snappat upp att vi fanns så fort, sä-ger Tania Nilsson.

Året som har följt efter White guide-utnämnandet har präglats av drycker. Paret har bland annat sat-sat på öl från microbryggerier och anordnar nu vin-och ölprovningar .

– Vi vill inte luta oss tillbaka och bara tuffa på. Får man er-kännande för en grej vill man ju fortsätta med att utvecklas.

En annan sak som har förändrats är förväntningarna.

– Det har blivit en lägre tole-rans bland våra kunder, allt måste vara perfekt hela tiden. Men ingen kan alltid vara perfekt. Det är ett ansvar, och man känner pressen.

Makarna Nilsson har från starten haft som mål att hålla en hög nivå på mat, service och atmosfär. Nu är utmaningen att fortsätta utvecklas.

– Vi upplever att Kalix är lite för litet för att kunna leverera den produkt vi önskar. Till slut känns det som att man når taket

lite grann, säger Tania Nilsson. Paret har tittat på några lo-kaler i Luleå och Umeå, men inte hittat det de söker än. Kommer ni finnas kvar i Kalix?

– Det vet vi inte än. Vi har ju inga konkreta planer, det är bara en tanke och fundering än så länge.

Men det finns ett sug efter att öpp-na en restaurang i en större stad. Vi får se vilka möjligheter som finns. Allt ska stämma överens, sä-ger Tania Nilsson.

White Guide-placeringen är positiv, tycker krögarna Nilsson, men den innebär också att restaurangbesökarna höjer sina förväntningar.


Finkrogen går mot oviss framtidSAMHÄLLE

FOTO: Elin Carlansson

”Vi upplever att Kalix är lite för litet”

ELIN [email protected]

Emma Wamming har dubbla känslor över responsen hon fått.

FOTO: Elin Carlansson

Emma tog julen i egna händerSAMHÄLLE


FOTO: PrivatGodis i specialbeställda påsar. Tävlingslådan.

20 Annons Fredag 16 december 2016 LOKALIX

Kalix Fo

lkhögskola

i sammarbete

med

Kalix Kommun

Presenterar

Kalixgalan Den 19 December i Folkets Hus

Kl. 19.00

Missa inte Vinterns stora höjdpunkt!En helkväll av underhållning väntas med uppvisning

av bland annat Kalix Dance Crew och en exklusiv förhandsvisning av de senaste filmerna av nästa

generations stora filmskapare.


CAROLINA BÄCKSTRÖM

Carolina.Bäckströ[email protected]

KULTUR

Ljusen skapade hög stämning i Kalix kyrka.

De fann kunskaper för livet i USA

FOTO: Carolina Bäckström

Linus Häggström och Johanna Qvist redigerar sin film från New York.

Mörkret försvinner när Lucia kommerMänniskor paxar plat-ser i kyrkbänkarna en timme innan det första luciatåget ska börja. Samtidigt är pulsen hög bakom kulisserna. – Jag tror att det ska mycket till innan luciahögtiden dör ut, sä-ger kyrkomusikern och körledaren Britt-Inger Burman. Inför det stundande luciatåget är tempot högt. Britt-Inger Burman

äter en korv med bröd i all hast med-an hon svarar i sin mobiltelefon. Nå-gon har glömt sitt röda band.

- Det är stressigt, men man får också så mycket glädje tillbaka, sä-ger hon.

Julen är en hektiskt tid för Voca-lix, ungdomskören i Kalix kyrka. Luciafirandet är bara ett av många framträdanden som de gör under december. I vanliga fall är kören 25 personer stark, men ett tiotal har dragit på sig förkylningar och hesa stämband. I stället blir de uppbacka-de av Cantilena, kyrkans vuxenkör.

Lucia firas på dagis, i skolan och på äldreboenden runt om i landet. Britt-Inger Burman tror att tradi-

tionen blivit så viktig för alla åldrar just för att det blir kontrast till vår vardag där stressen hela tiden ökar.

– Du ska vara duktig, lyckas och ständigt vara tillgänglig. Jag tror att många människor söker sig till Lu-cia för att få ro och avkoppling.

Kyrkan anordnarde två Luciatåg under lördagen och hundratals per-soner beräknades komma.

Henny Henriksson Larsson, som var tärna, medverkade för sjunde gången.

– Jag är alltid mest nervös under första framträdandet, det är då det händer – allt måste sitta. Under an-dra tåget har man ju fått förbereda sig en gång, säger hon.

För henne är Lucia speciell.– Vi har inga pärmar och vi står

rätt upp och ner med ljus i handen. Det handlar bara om sången, säger Henny Henriksson Larsson.

Den avskalade stämningen, där ljusen och sången står i fokus, är något som även Britt-Inger Burman pratar om. I Kalix kyrka har man tagit beslutet att lucian ska hålla ett ljus i handen, och inte stå med hand-flatorna emot varandra i brösthöjd.

– Jag vill att lucians ansikte ska lysas upp av ljuset, säger hon.

ELIN CARLANSSON

[email protected]

Innan Luciatåget var tempot högt. Men när Luciakronan tändes lade lugnet sig över rummet. FOTO: Elin Carlansson

Körledaren Britt-Inger Burman. Kören Vocalix blev uppbackade av Cantilena.

Samhällsprogrammet med inriktning media och kommunikation har blivit känt för sina resor med mediaeleverna i sista årskursen vid Fu-ruhedsskolan. Den här gången gick resan till New York.

I matchande huvtröjor med sponsor-loggor och svenska flaggan kunde man se furuhedselever strosa om-kring på New Yorks gator i slutet av

november. Med kameran i högsta hugg intervjuade de amerikanerna om den politiska situationen, och allt möjligt egentligen.

De besökte den svenska FN-de-legationen, Svenska Kyrkan i New York, New York Film och minnes-platsen för 9/11.

I ett klassrum med tiotals macdato-rer sitter nu de som klistrade framför skärmen med hörlurar över öronen och redigerar klipp och filmer.

Före sportlovet beräknar de ha filmpremiär där de ska visa upp vad de gjort i New York. En premiär blir det där hela skolan bjuds in, och ytterligare en där särskilt inbjudna gäster får komma och titta.

– Eleverna kanske inte kan svara på vad de har lärt sig nu när de är mitt uppe i det, men i efterhand kommer de nog att inse att de fått kunskaper för livet, säger Elisabeth Gustavsson som är lärare på utbildningen.

MEDIA

” I efterhand kom-mer de nog att inse att de fått kunska-per för livet.”

ELISABETH GUSTAVSSON

Takida och Stiftelsen är på väg mot Kalix. Den 18 mars spelar Robert Pettersson med båda banden på Part arena – men först måste han komma i form.

Kritikerna muttrar men Takidas pu-blik växer. Eller är det Stiftelsens? Vårens turné håller på att sälja slut, berättar Robert Pettersson som fron-tar de båda banden. I vår ger de sig ut på en gemensam turné för första och sista gången.

– Det här är en grej som händer en gång och sen aldrig mer. Jag längtar verkligen ut nu och få göra den här grejen, säger han.

Den 15 datum långa turnén tar sin början i Karlstad i slutet av januari. Sista stoppet blir Kalix den 18 mars på Part arena. Senast bandet spela-de i Kalix var 2012.

– Vi har egentligen bara sett vår loge när vi varit i Kalix, man hin-ner ju inte se så mycket när man är på turné. Men publiken är bra där uppe! Vi har alltid fått den suppor-

ten vi behöver för att göra ett bra jobb. Vi är ju från Ånge, men jag tror att vi uppfattas som ett riktigt norrländsk band. Ni är kända för att få ganska beska recensioner. Har du note-rat att ni får bättre recensioner i norra Sverige? – Nej. Det har du nog bättre koll på än jag. Vi är ganska blasé inför det där med recensioner. Men vi kan skratta åt sånt nu för tiden.

Vilken musik uppskattar du från Norrbotten? – Refused gillade jag mycket. Dennis Lyxén är ju en konstnär på sitt sätt. Även om de kommer lite längre ner ifrån. Sahara Hotnights är också ett band som jag saknar.

Bandmedlemmarna i ett av bandet växte upp i bostadsområ-det Stiftelsen i industrisamhället Ljungaverk – som också bandets debutskiva heter. För två somrar sedan var banden med och startade upp tvådagarsfestivalen Ljunga-rock. Känner ni er själva som repre-sentanter för det lilla samhället?

– Det är vi väl vare sig vi vill eller vi inte. Alla i banden kommer ju från små byar. Men sedan har vi alla kommit tillbaka efter lite olika utflykter. Men jag tycker att det är lite en journalistgrej, just att Takida blivit ”Ångebandet”.

– Och Ljungarock, det var nå-gonting som kom naturligt. Vi hade möjligheten att göra något tillsam-mans med personer som vi känner, och som var roligt och inspirerande. Hur känner du inför turnén?

– Det blir bara roligare att tur-nera. Bussen är ju som ett andra hem och man är med sina vänner. Vi njuter av det på ett annat sätt än förut. Hur ska du klara två spelningar per kväll?

– Det ska bli spännande att se. Dubbelgig har jag ju gjort förut, men inte med olika band. Men det blir till att ställa sig på löpbandet efter jul.

22 Kultur och nöje Fredag 16 december 2016 LOKALIX

HENRIETTE STÅHLBERG

Björn Nyström

[email protected]

Tove Burman. FOTO: Privat

”En gång – sen aldrig mer”

27/1 Karlstad

28/1 Norrköping

3/2 Helsingborg

4/2 Falkenberg

10/2 Linköping

11/2 Uppsala

17/2 Göteborg

18/2 Örebro

24/2 Sundsvall

25/2 Stockholm

3/3 Karlskrona

4/3 Malmö

17/3 Örnsköldsvik

18/3 Kalix

Turnéplan

Tove kämpar för sin dröm Det har gått över ett år se-dan Tove Burmans Idolresa tog slut. Sedan dess har hon återhämtat sig och påbörjat eget material.

Under årets som gått har den 17-åri-ga Tove Burman arbetat hårt och producerat fram eget material. Stör-re samarbeten är än inte påbörjade men väntar i framtiden.– Innan jag tar steget mot de större samarbetena vill jag veta vem jag vill vara som artist och bygga upp en bredd med kunskap, säger hon.Idolresan som slutade med en fem-teplats var häftig men tog samtidigt på krafterna. Det tog ett tag för Tove att återhämta sig men arbeta lika hårta som förra året.– Absolut har man en produktion bakom sig under Idol, men det är fortfarande ett stort eget ansvar med eget hårt arbete vilket inte alltid framgår i programmet.På ett år har det hänt mycket med programmet. I alla fall fick juryn nya medlemmar. Tove tycker juryn var bra och tillförde förnyelse i pro-grammet som pågått över tio år.– Det var lite surrealistiskt att se på Idol i år. I början kändes det inte alls som om jag själv upplevt allt det där. Men jag kunde helt klart känna igen mig i idolerna och förstå känslorna som de upplevde. Under årets säsong har frågan om deltagarnas lönevillkor varit aktuell. Det var hot om strejk om inte villko-ren för deltagarna förbättrades. Vill-koren har varit uppe för diskussion i många år, men just lönefrågan var inget som var viktigt för Tove.– Jag hade inget eget boende som jag behövde betala för, men så var jag också en av de yngsta deltagar-na. Jag kan inte säga hur det var för dem som hade boende och fick stå över jobb, men för min del var det inget större problem. Nu går Tove musikgymnasiet sam-tidigt som hennes hårda arbete fortsätter jämte med, precis som de gjort hittills.– Jag har stora drömmar och fortsät-ter jobba hårt!

Takida återvänder till Kalix. Senaste gången de var i stan var fem år sedan. Också då spelade de på Part Arena. FOTO: Ville Juurikkala

I juletider ska vi ge oss fanken på att slå nya köprekord och sedan ska vi stressa lite mer än föregående år. Vi ska äta jättemycket julskinka och samtidigt förtränga hur den ham-nade på just vår tallrik. På julaftonen ska vi titta på Karl-Bertil Jonssons julafton och tänka på alla som har det sämre ställt än vi.

Eftersom jag har svårt att hålla fast vid nämnda traditioner har mitt undermedvetna jul-jag de senaste åren kompenserat med att börja fira högtiden redan på höstkanten. Mina traditioner är också få, och enkla att hålla fast vid. The Poughs låt Fairy-tale of New York är en av dem.

Idag är låten lika synonym med julen som tomten eller jesusbarnet i krubban. Men att den blivit närmast ikonisk är inte för att man tänker på snöflingor som ringlar ner över Manhattan när man hör den.

Låten tar avstamp en julaftons-morgon i en fyllecell i New York – ”It was Christmas Eve babe In the drunk tank”. Sedan följer ett bråk mellan en drucken man och en he-roinmissbrukerska – ”You’re an old slut on junk lying there almost dead on a drip in that bed”. Och i slutet landar det hela i att den ene inte kan leva utan den andre. ”Can’t make it all alone I’ve built my dreams around you”.

Otaliga gånger har den röstats fram som världens bästa jullåt.

En snabb överslagsräkning visar att jag spelat låten minst 250 gånger den här hösten. På ett morgonflyg till Stockholm i mitten av september upptäckte jag lite frost på utsidan av fönstret bredvid mig. En sådan mikroskopisk trigger kan vara nog – sedan är det jag och låten. Tidigare år när traditionen tagit vid kan jag ha fått syn på en pall med den för-sta julmusten. Det har också hänt att jag fått upp vittringen av en nysläckt tändsticka och inlett julen redan i augusti.

När jag skriver den här krönikan har jag släppt låten för flera veckor sen. Det är bara under en begränsad period jag inte kan hålla tassarna borta från repetera-knappen på Spo-tify. Men mina jultraditioner sträck-er sig längre än till en ynka jullåt.

Sångerskan som The Poughs vär-vade till låten heter Kirsty Maccoll. Hon såg ut som en hemmafru, men är på många sätt själva definitionen a av brittisk popmusik. Hon kunde sätta skräck i Keith Richards, hon

sände radioprogram på BBC om ku-bansk musik, och hon led av kronisk scenskräck. Men framför allt sjöng hon som en ängel. Och efter veckor med Fairytale of New York i lurarna tar nästa tradition vid. Den är egent-ligen inte mer komplicerad än att jag lyssnar på Kirsty Maccolls soloski-vor fram till tjugondedag Knut. På ett ungefär.

vStrax innan jul för arton år sedan omkom hon tragiskt i en båtolycka i Mexiko. Hon hade blivit rekom-menderad semesterorten av vännen

och sångaren Morrissey. Ett par veckor senare landar ett vykort på hallmattan i Morrisseys lägenhet där Kirsty Maccoll tackar för rekom-mendationen.

Ögonblicket när jag läste raden “I cry myself blind for yet another lost friend” i Morrisseys självbiografi är fortfarande mer deprimerande än när fröken högläste H.C. Andersens Flickan med svavelstickorna på låg-stadiet. Och paret som smädar var-andra i Fairytale of New York har i alla fall varandra.

Morrisseys jultragedi förtjänar en större publik. Jag säger inte att den borde vara obligatorisk i läroplanen, eller att den helt skulle hålla som filmmanus. Men det minsta vi kan göra för mannen som skrev Meat is Murder är väl att lägga det här med julskinka bakom oss och i stället lyssna på Kirsty Maccoll.

Kultur och nöje 23Fredag 16 december 2016 LOKALIX

RECENSION

Med tolv nyskrivna låtar tar sig R.Kelly an julen med sex i blick-en. Resultatet är skrattretande på ett bra sätt. Legenden om hur R. Kelly mas-serade en kvinnas bakdel under en intervju med soul-journa-listen Mats Nileskär är lika underhållande som den målar upp bilder i huvudet. De här tolv nyskrivna jullåtarna är inte sämre, de råkar bara utspela sig i julmiljöer istället. Och i en låt som Home for Christmas låter R. Kellys lätt översexuella soul-musik helt logisk. Men det är humorn som talar på 12 Nights of Christmas – även om jag är helt övertygad om att R.Kelly inte alls har de intentionerna. Det räcker ju egentligen med att mannen som skrev I Belive I Can Fly döper en av låtarna till Flyin’ on My Sleigh.

”I just want to unwrapp you baby ” vrålar han till ”Mrs Santa”. Och han spänner soulmusklerna när han sjunger ”I’m just a snowman looking for a snowgirl, someone who can share my snow world”.

Det är fascinerande hur en människa kan brinna för att göra julen sexig. Och lyckas gör han. För det här är en vansinnigt un-derhållande bagatell för alla som någon gång drabbats av rösten från Chicago.

Bästa spår: I’m Sending You My Love For Christmas

BETYG:

Duons jultolkningar är behag-liga. Men till nästa gång får de gärna begrava det här koncep-tet och i stället skriva eget.

She & Hims andra julskiva tar vid där föregångaren slutade. Zooey Deschanels röst är sval som en kalifornisk bris över mjuka ar-rangemang. Och i deras avska-lade kostymer framstår låtarna som bara lagom söndertolkade.

Gudarna ska veta att jag upp-skattar de skivor där duon inte sjunger om julen. Och de är verkligen inte ett band som bara kan reduceras som trivsel. Det går däremot utmärkt beskylla Christmas party för just det. Sval julmusik som passar bäst i en la-gom julpyntad hiss. Det är synd på så rara ärtor. För det hade va-rit spännande hur egenskrivna julalster hade presenterats, om de nu tvunget måste röra sig i de träskmarker som är julmusik.

Å andra sidan: om jag, mot för-modan, får för mig att gå ner på stan under brinnande julträngsel är det ju She & Hims version av Christmas Don’t Be Late som jag vill ska ljuda ur högtalarna. Eller vid något annat påfrestande jul-tillfälle.

Bästa spår: Christmas Don’t Be late

BETYG:

RECENSION

R. Kelly 12 Nights of Christmas

She & Him – Christ-mas Party

Fascinerande sex-drift och trivsamma stunder i Kalifornien

”Det minsta vi kan göra för mannen som skrev Meat is Murder är väl att lägga det här med julskinka bakom oss och i stället lyssna på Kirsty Maccoll. ”

KRÖNIKA

BJÖRN NYSTRÖM

LLLLLLFör övrigt anser jag att dessa är årets fem bästa skivor...

Kanye West – The Life of Pablo

Kate Tempest – Let Them Eat Chaos

Avantgardet – För Många Döda ögon och för Dyra Skor

Hinds – Leave me Alone

Drake – Views

”Jag har lyssnat på låten minst 250 gånger...”

Under 2016 har speltitlar skjutits ut som ufon och landat på hyllor runt om i landet, men invasionen har i sin helhet varit misslyckad av den mas-siva spelindustrin. Petter Hegevall har många års erfarenhet av spel och instämmer i att vi haft ett mellanår i spelbranschen.

I februari inhandlade jag Far Cry Primal, ett spel jag sett fram emot och som levererade ett helt okej spel men som överlag blev relativt repetitivt. Ingenting var nyskapan-de, men håriga grottmänniskor med spjut var på något sätt mer lockande än laserpistoler och rymdskepp.

För att begränsa mitt urval har jag valt tre av tusentals spel som släppts i år. Overwatch, Uncharted 4 och Watch Dogs 2. Jag känner mig relativt nöjd med spelåret men har inte hittat något guldkorn i sanden när jag suttit och silat min research.

Overwatch är ett klockrent spel som tar oss tillbaka till det enkla i shootergenren. Det är inte 20 knap-par för att ducka och det ökar hastig-heten i spelandet vilket kanske inte är någonting för dem som kanske hellre vill ha det svåra, men det ger hopp för framtiden. Uncharted 4 är fullpackat med action och väldigt vackra miljöer. Med en filmisk his-

toria som liknar Indiana Jones får den en att dra på smilbanden, man får en väldigt bra närhetskänsla.

Men det räcker inte. Det är precis som i Indiana Jones, fjärde filmen behöves inte. Naughty Dog som gjort spelet är i dag min personliga favorit när det kommer till kvalité. Jag gillar Uncharted 4 men är inte nöjd och ser istället fram mot andra spel som kommer att utvecklas med samma kvalité i framtiden.

– Bästa spel i år skulle kunna vara Uncharted 4 men ändå inte. Den här bombastiska Michael Bay känslan nästan trubbar av mig när jag spe-lar, jag flyr från en skyskrapa som

rasar på en båt som sen sjunker. Till slut blir omfattningen för stor”, tyckte Petter Hegevall, chefredaktör på Gamereactor när vi snackade på telefon.

Watch Dogs 2 är för mig årets största besvikelse, man förflyttar sig från Chicago till San Fransisco och sen kör man i princip copy, paste. Mycket av det som är nytt i Watch Dogs 2 kunde ha släppts i en expan-sion till första spelet istället. Ubisoft som skapat spelet är känd för spel-serien Assassins Creed och har i år äntligen tagit en paus från det spe-let. Fel. Watch Dogs 2 känns som en försökskanin till framtida spel.

Varje år har jag flera förhoppning-ar på olika spel som ska få mig att slösa timmar framför dumburken, ibland väntar jag på spel efter spel som inte levererar vad de lovat. I år har jag inte fått mitt kinderägg. Men som ett barn ser jag nu framåt med stora tefatsögon och hoppas att 2017 är året som ger oss spelare guldsku-rar.

24 Kultur och nöje Fredag 16 december 2016 LOKALIX

RECENSION

Grottmänniskor är roligare

Här är årets bästa och sämsta spel

Tangentbordet Orion Spectrum

eller musen Chaos Spectrum

”Tillverkaren Logitech är långt

före andra på marknaden med

sin teknik.”

Nes Classic Mini

”Är absolut en bra julklapp men kommer att vara väldigt svår att få tag på, man får

nog räkna med att vänta till februari.”

Jonatan [email protected]

Lokalix tog ett snack med Petter Hegevall, chefredaktör på speltidningen Gamereactor, och bad honom att belysa spelåret. Här är hans snabbguide till spelåret 2016.

”Min klart största besvikelse är Street Fighter 5, Jag begriper inte vad Capcom håller på med, eller vad dom hållt på med de senaste åren. Jag är inte speciellt hardcore när det kommer till att spela, eller speciellt duktig, men jag tycker det är kul. Men för mig handlar det om att jag ville ha ett helt spel när det släpptes och det levererade man inte. Hela spelet är en enda stor soppa.”

Format: PC, PS4. Genre: Fighting Utvecklare: Capcom. Utgivare: Capcom Åldersgräns: Från 16 år

”Det blir nog DOOM tror jag, alla som väntade visste exakt vad de skulle få. Sen om dom skulle ro det i hamn visste man inte. Det hyllar det gamla med historiken och mystiken. Men inte för mycket, och inte så att det känns som att man frångår konceptet. Man lyckas locka nya spelare utan att skrämma bort dom gamla retrospelarna. Sen är det jävligt polerat rent tekniskt.”Format: PC, PS4, Xbox One. Genre: Action, Skräck. Utvecklare: id Software Utgivare: Bethesda Softworks. Åldersgräns: Från 18 år

BÄST!

SÄMST!

BONUS! Petter Hegevalls julklappstips för gamern

Kultur och nöje 25Fredag 16 december 2016 LOKALIX

Bions svar på höjda momsenRöda kvarn drabbas av den höjda momsen på biobiljetter. Som motgift vill Kalixbiografen höja kvalitén på upplevelsen och erbjuda fler visning-ar än tidigare.

Från och med första januari gäller nya ekonomiska förutsättningar för landets biografer. Den höjda mom-sen är ett led i en hårdare beskattad filmpolitik. De som drabbas hårdast är kommersiella aktörer på lands-bygden. Röda kvarn på Köpmanga-tan i Kalix är en så kallad grön momspliktig biograf, vilket före för-ändringen betydde att fem visning-ar eller färre fick visas per vecka, för att slippa SFI avgiften.

– Den bra delen är att vi nu kom-mer kunna visa fler föreställningar. Tidigare har det varit ett mixtrande med visningarna. Och var det så att jag råkade visa fler än fem föreställ-ningar så blev jag skyldig att betala SFI-avgift hela den månaden, säger Anders Nordqvist, delägare i Röda kvarn.

Ser du några andra fördelar med det nya avtalet?

– Nej, egentligen inte. Nu försvin-ner ju många kronor av biobiljetten till moms.

Totalt är det en momshöjning på 19 procent som drabbar Röda kvarn. För att underlätta övergången har Filminstitutet tillfört 100 miljo-ner kronor till 57 landsortsbiogra-fer runt om i landet, fördelat över de fyra nästkommande åren. Med pengarna ska biografer som Röda

kvarn få möjlighet att succesivt höja priserna eftersom möjligheterna att locka en större publik ökar efter nyår.

– Är det en bra film som många pratar om så kommer vi ju att kun-na dunka ut den flera dagar på raken medan många pratar om den. I såda-na fall, som kommande Hundraett-åringen till exempel, kan det ju bli en del, säger han.

– Vi har fått stöd på 300 000 kro-nor för 2016. För det har vi uppda-terat maskinparken. Under nästa år kommer vi att byta ut stolarna.

– Än så länge har jag inte några planer på att höja biljettpriserna. Vi siktar först på att höja kvaliteten yt-terligare på biobesöken. Men vi får se hur det blir under nästa år. Det ska bli spännande att se.

Maher Abdullah har tecknat i unge-fär fem år. Förra året kom han som asylsökande till Kalix. Där har han mycket fritid, och då kommer pen-nan och papper fram.

Hemma, i Syrien, jobbade Maher Abdullah med att designa motiv för laserskärare. I Sverige handlar det för hans del mycket om att vänta.

Men när han målar kan han sitta fokuserad i timmar och tiden flyger.

– Och då behöver jag inte tänka.Maher är självlärd. Varje tisdag

går han till teaterföreningen Bröt där han sitter och tecknar, för sällskaps skull.

Många av teckningarna är inspi-rerade av naturen. Fler av motiven är av blommor, vissa har inte knop-pat ännu medan andra slagit ut i full blom. Men andra är av en mörkare karaktär.

På vanligt, vitt papper har han med blyerts tecknat ordet ”Aleppo” på arabiska i form av ett hjärta. I papprets kanter står det ”Save Alep-po”. En annan skildrar en kvinna, efter att en bomb fallit i Syrien.

– Några såg så här förvånade ut, säger Maher och visar teckningen.

Drömmen för Maher Abdullah att börja jobba igen. Kanske köper han en egen lasermaskin i Sverige, kan-ske flyttar han till Tyskland.

SAMHÄLLE

Senaste tekniken gör det möjligt för Anders sitta i Spanien och trycka play på biografen i Kalix. FOTO: Björn Nyström

Att göra alla nöjda är svårt

Direkt efter studenten tog Christian Frohm över ansvaret för nöjet på Hotell Valhalls natt-klubb. Men att locka många och samtidigt göra alla nöjda är svårt tycker han.

Hotell Valhall och Valhall Club är det uteställe de flesta Kalixbor väl-jer när helgen kommer.

– Vi försöker ha öppet de rätta helgerna. När jag tog över så be-stämde vi oss för att inte ha öppet nattklubben bara för att ha öppet. Något måste hända varje gång, och vi kör mycket på olika teman, säger Christian Frohm.

Det finns en hel del olika teman som Valhall Club kör med. Allting från Pink Party för bröstcancerfon-den i oktober månad till lanserings-party för nya smaker på shots.

Många nöjen är återkommande, som Halloween eller de stora hög-tiderna kring jul och påsk och det är då det kommer flest gäster. Då kommer det inte bara Kalixbor, utan även gäster från andra städer i när-heten av Kalix.

”Vi försöker jobba på att det ska bli mer inne att kom-ma hit igen.”

Christian Frohm

För att få tag på discjockeys och artister till nattklubben krävs det en hel del telefonsamtal och kontakter. Lokala DJ’s, som Will Prime syns ofta i nattklubbens DJ-bås.

Inför nästa år håller Christian Frohm på att leta upp olika event-bolag som ska få chansen att hålla i någon kväll på Valhall Club.

– Det är väldigt blandat hur många som kommer, men mellan 150-600 beroende på vad det är för tema vi har.

NÖJE

Han fyller sin väntan med bilder

Carolina Bäckströ[email protected]

Björn Nyström

Elin Carlansson

Christian Frohm.

Krigets fasor? En kvinna i Aleppo. Maher Abdullah.

Save Aleppo. Maher Abdullah låter naturen insperiera i tecknandet. FOTO: Elin Carlansson

I somras tog de svenska damer-na OS-silver i fotboll. Enligt mig är det den största prestationen i svensk fotbollshistoria. Någon-sin. Men någonstans på vägen tappar vi bort det viktiga. Det är tydligen viktigare att större delen av laget lever med kvinnor. I alla fall om man följer sociala medier och vissa sportjournalister.

Det är ingen hemlighet att flera av damerna i fotbollslandslaget lever med kvinnor. De har själva valt att komma ut. Men det jag blir riktigt förbannad över är att det ofta står som en osynlig pa-rantes ”Nilla Fischer, som lever med sin fru, spelar i Wolfsburg”.

Som min egen parantes i dis-

kussionen vill jag säga att jag tycker det är hur bra som helst att de har träffat en människa som de trivs ihop med. Vad den männ-iskan sen har för kön angår ing-en. Och ska inte spela någon som helst roll. Att acceptera är att visa respekt, att respektera är att visa acceptans.

När Sverige mötte USA i OS gjorde Hedvig Lindahl några av-görande räddningar. Publiken var helt på hennes sida och älskade allt Sverige gjorde. Men när Sve-rige mötte Brasilien var det tydli-gen en extremt stor skillnad. Jag kan förstå att de inte älskar Sve-rige eftersom OS var i just Brasi-lien. Men att gå från att i en match älska Hedvig, till att i nästa skrika

glåpord om att hon är homosexu-ell, det förstår jag inte alls. Man får kanske vara tacksam över att de inte spydde glåpord över sin egen stjärna Marta också. Men vad har någons sexuella läggning ens med fotboll att göra?

Om hatet mot olika sexuella läggningar fortsätter kommer det få förödande konsekvenser även inom idrotten. Hur ska unga tjejer våga satsa på fotboll när de ser av-skyn deras förebilder får ta emot? Det skulle bli smärtsamt för ett samhälle som Kalix som alltid haft framgångsrika tjejer inom fotboll.

Jag får ofta höra att jag hatar alldeles för mycket saker och att

jag borde börja acceptera det jag har omkring mig i stället. Men att säga att jag till exempel hatar kyckling har jag inte sett som ett problem. Men när jag ser hatet som fotbollsdamerna får ta emot så förstår jag hur knäckande det kan vara att ständigt få höra hur mycket en person hatar. Jag kan inte lova att jag aldrig kommer säga att jag hatar saker, men knacka mig på axeln om jag spå-rar ur.

Vi ska in i 2017 nu, dags att vakna!

Resan har varit lång. Från spel på Bruksbor-gen till Billerud arena, från KIK och RAIS till Assi IF. Efter ett onödigt spännande oktoberdra-ma stod det klart, Assi IF:s damlag kommer att spela i Elitettan under kommande säsong.

Fotbollen i Risögrund och Karls-borg har mer än hundraårig historia. Allt började 1915 när IFK Vånafjär-den bildades. KIK, Karlsborgs IK, kom 1928, vilket innebar att IFK Vånafjärden upphörde. 1943 kom Risögrundslaget RAIS och 1952 skrev Karlsborgsbruket disponent Rutger Martin Lööf ett livstidskon-trakt att företaget för all framtid skulle stötta idrotten i Karlsborg. 1968 slogs RAIS och KIK ihop och bildade Assi IF.

– Klubben har kommit en lång bit från när allt drog igång, det kan man lugnt säga, säger klubbens ordföran-de Lennart Vikström.

För Assi IF var det tredje gången gillt som gällde. Efter att de två tidi-gare åren ha ramlat på målsnöret var det deras tur att dra det längsta strå-et. Men det var inte alltid självklart, Bollstanäs var nämligen det lag som

tog ledningen i ödesmatchen.– Jag hann bli lite nervös. Men

när jag hörde tjejerna i halvtidsvi-lan så blev jag lugnare. Det fanns en sådan trygghet i laget om att gå ut, inte hänga huvud, slita och ta till-baka matchen. Och det lyckades de med, säger sportchefen Joakim Ab-rahamsson.

När Assi IF kom ut i andra halvlek tog man över spelet. Johanna Olofs-son lyckades kvittera. Och efter det, i 89:e minuten, fick Moa Öhman dit pannan och nickade in slutresultatet.

– När slutsignalen löd kände jag en så otroligt lycka. Det är svårt att beskriva men det var så otro-ligt skönt, säger mittbacken Frida Björck.

– För mig som varit med länge blev det en oerhörd lycka för de här tjejerna har kämpat så hårt och alltid varit så nära mållinjen, säger Len-nart Vikström.

Nu har laget fram till april att för-bereda sig för den nya utmaningen. Spelarna har fått ut träningsscheman i form av både styrke- och kondi-tionsövningar. I början av december hade man det första gemensamma fotbollspasset.

– Efter januari kommer vi byg-ga ut och köra fyra till fem dagar i veckan. Det kan göra mycket. Så vi förbereder oss så gott det går, säger Joakim Abrahamsson.

Klubben har förlängt med stora delar av fjolårets lag. Utöver det sat-

sar man på att värva nya spelare.– Jag tror att laget vi hade ifjol

hade klarat av spel i Elitettan. Det som behövs nu är en bredare trupp och kanske lite spets. Jag är hopp-full, säger Lennart Vikström.

Frida Björck är målmedveten:– Förhoppningarna är att kunna

axla rollen som ett lag i Elitettan,

och inte göra det till en engångsfö-reteelse. Vi vill långsiktigt etablera oss i divisionen, säger hon.

Till dem som går och drömmer om att i framtiden kunna se Assi IF ta steget upp i den absolut eli-ten i Allsvenskan – är det möjligt?

– Drömmar kan alltid uppfyllas. Lyckades vi ta steget till Elitettan

så är det ingenting som säger att det inte skulle gå att ta ett till steg till Allsvenskan. Men det kommer så-klart bli oerhört tuff utmaning, säger Joakim Abrahamsson.

26 Sport Fredag 16 december 2016 LOKALIX


FOTBOLL

Assi tar plats i finrummet

Frida Björck och Joakim Abrahamsson är taggade för spel i Elitettan. Foto: Joakim Vidgren

”Man får vara tacksam att de inte spydde glåpord över sin egen stjärna”KRÖNIKA


Strulig försäsong, sist i tabellen och en avhop-pad tränare. Det har hit-tills varit en mardröms-säsong för Kalix bandy när halva säsongen är spelad. Men nu ser laget framåt och är förhoppnings-fulla inför att lösa den prekära situationen.

Problemen för Kalix bandy började redan under försäsongen. Bara tio dagar före elitseriepremiären spe-lade lagen sin första träningsmatch på stor is. Och veckan innan träna-de man på stor is för första gången. Problemen har sedan bara fortsatt för laget.

Och när halva säsongen har pas-serat ligger Kalix bandy på jum-boplats. På 13 spelade matcher har laget bara spelat in tre poäng. Dess-utom valde tränaren Mats Rönnqvist att hoppa av i förra veckan med mo-tiveringen att han inte hade energin för att träna ett elitserielag. Sedan tidigare är den andra ordinarie trä-naren Andrei Nuzhdinov tjänstledig. Kalix bandy tog in vice ordföranden Peter Stock och Magnus Johansson resten av året.

– Jag jobbar i Stockholm som för-säljningschef tre dagar i veckan, så

det fanns inga planer på att bli trä-nare innan säsongen. Men det blev en speciell situation då Mats kände att han inte hade kraft och energi att vara kvar som elitserietränare, säger Peter Stock och fortsätter:

– Det blev intensiva diskussioner och möten hur vi skulle lösa det här. Det landade i att jag klev in och fick med mig Magnus Johansson som jag känner väl. Men vi har inte satt någon mer agenda än tre, fyra veck-or framåt, säger Peter Stock.

Är du öppen för att träna laget resten av säsongen?

– Svårt att svara på. Det är inte helt enkelt att få allt att fungera ef-tersom jag jobbar i Stockholm. För december har jag gjort upp med ar-betsgivaren, eftersom det handlade om en kortare en period.

Nu vill Peter Stock och spelarna i Kalix bandy lägga det som har varit bakom sig och sikta framåt för att klara ett nytt kontrakt.

– Det finns en anledning att back-speglarna är mindre än framrutan i bilen. Vi måste se framåt och börjar nu om från noll. Nu ska vi bara se möjligheter, säger Peter Stock.

Vad behöver ni förbättra för att ta mer poäng?

– Det gäller att få alla att dra åt samma håll. Jag kan bara bedöma tiden som jag varit med laget. Men det här är en grupp som kommer växa under resans gång. Sen är det svårt säga vad vi behöver förbättra, men det är många bitar på elitnivå.

Tycker du att ni har ett lag som ska kunna klara sig kvar i elitse-rien?

– Absolut, det tycker jag. Sen har elitserien blivit tuffare och tuffare. Jag skulle påstå att det är den sport som har utvectklas mest av alla sporter de sista 15 åren. Den är tuff, men jag tycker absolut att vi har ett lag som ska kunna hålla oss kvar i serien, säger Peter Stock.

Sport 27Fredag 16 december 2016 LOKALIX

BANDY

Kalix bandy blickar framåt

Peter Stock har tydliga mål för Kalix bandy. FOTO: Emil Larsson

Alla ledare och spelare måste dra åt samma håll för att lyckas.

”Men det här är en grupp som kommer växa under resans gång.”

PETER STOCK

Efter månader med sjukdom börjar skidta-langen Emma Ribom och tränaren se ljus i tunneln.

Det började med en förkylning. Ef-ter några dagar av ovisshet och bara veckor till säsongspremiären drab-bades Emma Ribom av körtelfeber.

När Emma trodde hon var frisk kom första bakslaget. Hon vaknade på morgonen med samma symp-tom som när hon först sjuknade in. Svullna körtlar och hög feber. Och för några veckor sedan kom det an-dra bakslaget.

– Då blev jag jätteledsen. Att se alla mina mål bara passera och jag själv knappt orkar gå till affären, det är riktigt knäckande, säger Emma Ribom.

Emmas tränare, före detta för-bundskaptenen för svenska A-lands-laget i längdskidor, Joakim Abra-hamsson tycker det har varit jobbigt att se Emma ledsen. Men vet samti-digt att det är något som det går att komma tillbaka ifrån.

– Det är i såna här situationer det gäller att jag går in med min erfa-renhet och stöttar Emma. Jag vet att andra haft samma problem och kun-nat komma tillbaka. Så jag är inte orolig för att det kommer förstöra hela hennes karriär, säger Joakim Abrahamsson.

Det Emma vill nu är att få komma i gång att träna. När Lokalix pratar med henne väntar hon på att få göra sitt andra träningspass på skidor se-dan det senaste bakslaget.

– Något jag tar med mig från det här helvetet är att jag måste ta en dag i taget. Jag måste leva här och nu och kan inte ta något förgivet.

Joakim Abrahamsson förklarar att det är viktigt att ta ett steg i taget.

– Emma är otroligt målmedveten och skulle vilja vara i gång helst i går. Men det gäller att ta små steg och lägga allt på den nivå hon klarar för dagen.

Emma Riboms eget mål för sä-songen har varit junior-VM i USA. Något hon står fast vid men med tanke på sjukdomen ändå står lite ödmjuk inför.

– Det blir en rejäl utmaning. Men det är inget jag kan ge upp, då skulle det kännas meningslöst. Jag önskar jag kunde säga när jag är i gång med träningen fullt igen. Men tyvärr, det vet jag inte.

SKIDOR

Emma kämpar sig upp ur sjuksängen

HENRIETTE STÅHLBERG

Diplomet från junior-VM.


28 Julspecial Fredag 16 december 2016 LOKALIX

Cake-Pops är väldigt moderna just nu, så varför inte göra några enkla till jul?

Vad du behöverOreos-kakorTandpetareGlasyrKaramellfärgStrössel

Om din glasyr är köpt på burk och är stel kan du smälta den i mikron i (10 sekunder)

Gran - steg1. Färga din glasyr. Du behöver vit och grön färg.2. Stick in en tandpetare i mitten av Oreo-kakan.

Börja med snönDoppa botten, ungefär en tredjedel, av en Oreo-kaka i vit glasyr.

Gör granenSkapa en gran som står på snön med hjälp av en tandpetare och grön gla-syr.

Dekorera din gran med strössel inan den gröna glasyren torkat.

Snögubbe

1. Färga din glasyr. Du behöver vit, orange och svart färg. 2. Stick in en tandpetare i mitten av Oreo-kakan.3. Täck hela Oreo-kakan i vit glasyr. 4. Använd den orangea glasyren till att göra näsan på din snögubbe och sedan den svarta för ögon och mun.

Har du kvar kakpapper?

Du behöver2 kakpapper1 snörelim

1. Vik båda kakpapperna på mitten.

2. Vinkla halvorna så att de formar ett hjärta.

3. För in den ena halvan in i den an-dra. Limma ihop dem.

4. Limma fast ändarna av snöret på insidan av struten, i vecket av hjär-tat.

Vissa kallar mig fanati-ker, jag föredrar fantast. När det kommer till julen är jag såld, på alla plan. Men kanske fram-för allt när det gäller maten.

Under min uppväxt tillbringade vi alltid julen med släkten, och det innebar mormors mat. Hon var inte bara bra på kvalitet, utan även kvan-titet. Från alla håll rullade det in nya fat, allt hemlagat. Bröden, köttbul-larna, ja till och med korven hade hon gjort. Den dallriga kalvsyltan, som jag ännu inte kommit mig för

att äta, var inget jag längtade efter. Men ändå ser den rätten något jag fram emot att tillaga så fort julen är på intåg. För utan min mormors mat känns det inte riktigt som jul. Hen-nes mat har blivit min jultradition.

Varje person och familj skapar egna traditioner utifrån sina förut-sättningar. Men ofta, har jag märkt, brukar julfirandet cirkulera kring mat. Även utomlands.

I Italien har varje region sina egna julrecept, i Polen är rödbetssoppa något som man bara äter under ju-len och som många ser fram emot. Kapustnica, eller vitkålssoppa som det heter på svenska, är en slova-kiskt tradition som innehåller billiga ingredienser eftersom bönder inte

brukade ha råd med dyra råvaror.

En ny, bubblande trend är det ve-ganska och vegetariska köket. Nu-mera är det inte svårt att hitta alter-nativa julrecept som inte innehåller kött eller animaliska produkter.

Kanske är det dags att rucka på de gamla traditionerna och ge plats åt nya?

På nästa sida hittar du fyra julre-cept från det polska, italienska, slo-vakiska och veganska köket.

Jag hoppas det smakar!

”Julfirandet brukar cirkulera kring mat”

EMMA [email protected]

Cakepops med olika julmotiv


MAT

Fina strutar att hänga i granen

Så pysslar du i jul

12345Quiz

!

Konstnär

By

Musiker

Sport-

År

Verksamhet

Film

Hen är

född 1934.Ursprungligen kommer hen från Nattavaara.

Hens konst

består delvis av porträtt där

hen delar in

personernas

energifält i färgsprakande fasetter.

Den 3 till 22 september

2016 ställde denna konstnär

ut sina verk i Kalix konsthall.

Hen har målat

alla de nio kommunalråds-porträtten som hänger i foajén i kommunhuset.

Den här

personen är

uppvuxen i Hietaniemi.

Föddes 1913 och dog 1999.

Hen gjorde ett antal världs-unika

uppfinningar.

Hen fotografera-de flyktingar från Finland under

det andra världskriget.

Det ledde till att hen skapade en ID-kamera och ett nytt slags

ID-kort.

Martin

Johansson,

Kalix första

kommunalråd,

kommer från den här byn.

Byns jägare bygger år 2002-2003 ett slakthus för att kunna kvalitetssäkra kött och hantering.

1881 fick den här byn sin

första

skolbyggnad.

1900 står stora

kvarnen klar i byn, som

ersätter skvalt-kvarnarna från 1700-1800-talet.

1995 och 2005 blev byn

utnämnd till årets

by.

Föddes 1952 på Long Islandi New York.

Hen är

amerikansk

countryartist, gitarrspelare och låtskrivare.

15 februari 2016 spelar hen i Kalix.

Hen levde för sin

karriär. Fattigt och fast i miss-bruk.

Upptäckdes av

Jill Jonsson och Magnus Carlsson under

inspelningen av programmet Jills veranda.

Hen är född 11

december 1960.

Hen blir svensk mästare med Södertälje SK 1985.

Personen får Guldhjälmen år

1988 och 1889.

Ursprungligen kommer hen från Morjärv.

14 april 2014 väljs den här

personen in i Svensk hockeys Hall of fame.

Sökmotorn Google grundas av

Larry Page och Sergey Brin.

På Vänsterpar-tiets kongress i Luleå återväljs

Gudrun Schyman som

partiledare.

USA:s president

Bill Clinton anklagas för sexuella

trakasserier.

I Zürich blir Sverige världs-mästare i ishockey för sjunde gången.

70 år med socialdemokra-tiskt styre är över

i Kalix.

Finns

dokumenterad i gamla tings-huset, Norrbottens museum.

Lades ner 1977.

Filmen är inspire-rad av Kalixhär-van.

Filmen har Sverigepremiär 31 januari 1996.

Verksamheten är

väl dokumente-rad i arbetarlitte-raturen.

Män i olika åldrar

försörjde sig förr på detta under

vissa säsonger.

Numera sköts

verksamheten med hjälp av långtradare.

En av skådespe-larna är Helena Bergström.

Filmen vinner två guldbaggar.

När filmen har

premiär i Kalix

ringlar köerna längs Köpman-nagatan.

Poäng

Totalt

Kondtnär: Erling Johansson. Profil: Eric Rothfjäll. By:

Pålänge. Musiker: Doug Seegers. Sportprofil: Anders Eldebrink. År: 1998. Verksamhet: Flottning lades ner. Film: Jägarna.

Julspecial 29Fredag 16 december 2016 LOKALIX

Julmat

Julia Szwejkowska Alla polacker börjar sin julaftons-middag med barszcz, det är den mest festliga måltiden under det polska julfirandet. Det finns ingen som inte tycker om den soppan. Alla längtar till jul för att få äta pierogi, traditionella sallader och fisk av olika slag, men inga av de andra rätterna är lika efterlängtad som barszcz, vilken äter man inte annars. Barszcz z uszkami är syno-nym med jul.

BARSZCZ CZERWONY Z USZKAMI (Rödbetssoppa med små öron)

Ingredienser soppa1,5kg rödbetor1 morot1 persilja1/2 selleri1 msk smör1 purjolök1 lök2 klyftor vitlöksalt, peppar, sockervinägerkryddpepparlagerbärsbladmejram

Ingredienser deg250g mjöl2/3 glas vatten2 msk olja1 ägggula1 kryddmått salt Ingredienser fyllning250g champinjoner eller torkad svamp1 lök1 msk smör1 msk ströbröd1 äggvitasalt, peppar

Tillagning av soppan1. Tvätta och skala alla grönsaker.2. Skiva eller riv rödbetorna. Skär morot, persilja och selleri i grova strimlor.Lägg grönsakerna i en gryta och häll i kallt vatten. Tillägg socker, vinäger, kryddpeppar och lagerbärs-blad. Koka långsamt.3. Smält smör i en stekpanna och stek lök, purjolök och vitlök under lock tills allt är mjukt. Tillsätt sedan i grytan.4. Smak av soppan med salt, peppar och mejram. (Tips: som bäst smakar soppan dagen efter)

Fyllning, görs medan soppan ko-kar1) Smält smör i en liten kastrull och stek fintärnad lök tills den blänker. Tillsätt fintärnade champinjoner. Smaka av med salt och peppar, och stek tills svamparna är mjuka. När allt har svalnat, tillägg ströbröd och äggvita. Blanda ordentligt.

Deg1. Lägg mjölet i en hög och gör en liten försänkning. Lägg salt, äggvi-ta, vatten och olja i försänkningen och knåda.2. När degen är klar, kavla ut den och gör små cirklar. (Tips: använd ett snapsglas.)3. Placerar fyllningen i mitten deg-biten och fäst degen. Vik degcirkeln i mitten, sen runt ett lillfinger och fäst botten.4. Koka sedan degknytena i saltat vatten i en stor kastrull tills de flyter upp på ytan, och därefter ytterligare 2-3 minuter.5. Servera de små degknytena, de små öronen, med rödbetssoppan.

Tomáš BrozmanVitkålssoppan representerar slova-kisk kultur. Inget kött på grund av den kristna tron och den görs från vanliga och billiga ingredienser ef-tersom bönder inte brukade ha råd att köpa någonting annat. Vitkålsop-pa, eller ”kapustnica” på slovakiska, är ett av de första ord som jag tänker på när man säger jul.

Kapustnica (Traditionell slova-kisk vitkålsoppa) Ingredienser1 mindre vitkålshuvud1 lökTorkade svamparTorkade plommon1,5 l mjölk4 dl vispgräddesvartpepparoljasaltmjöl smör.

Tillagning1. Skiva vitkålshuvudet i små bitar, salta och låt den stå på en kall plats i åtminstone 1 timme så att vitkålen blir mjuk.2. Skiva och stek lök med olja, lägg i vitkålen.3. Häll på vattnen i kastrullen och låt det koka upp.4. Tillsätt svamp och plommon efter 30 minuter.5. När vitkålen är helt mjuk, häll på mjölk och vispgrädde.6. Gör en bottenredning på smör, mjöl och mjölk och blanda den med soppan tills soppan blir krämig.7. Låt soppan koka för en stund, krydda den med svartpeppar och salt.

från Europa

Matteo ManteroDen här maträtten är speciell i min familj i Italien. Receptet är jättegott och ganska lätt eftersom allt fett som ankan innehåller smälts ner inne i saltet, men köttet blir jättemjukt och smakligt.

Anatra al Sale (Anka i saltskorpa) Ingredienser1-1,5 kg anka4 matskedar Grappa6 salviablad1 kvist rosmarie1 äggvita1 kg salt0,6 dl saba – Italiensk sirap – eller balsam vinäger som mixas med lite vattensalt och peppar

Tillagning1. Sätt på ungen på 200 grader.2. Rensa och skölj ankan.3. Badda innanmätet på ankan med Grappa. Lägg örterna inuti kroppen och krydda med salt och peppar.4. Bind ihop ankan med ett snöre.5. Täck botten av en ugnsform med en centimeter salt. Placera ankan i ugnsformen, ovanpå saltet.6. Vispa äggvitan till ett lätt skum och mixa med 5 deciliter salt för att forma en fuktig massa.7. Täck ankan med saltmixen och rosta i ugnen i 1 och en halv timme.8. Ta ut och låt vila i 10 minuter för att vätskan ska sätta sig.9. Ta försiktigt bort saltskorpan och borsta av ankan. Ta bort skinnet och skär upp ankan i skivor.10. Häll på saba och servera med grönsaker.

Vegansk julskinka

Ingredienser2 schalottenlökar1 dl vitt matlagningsvin6 timjanakvistar1 dl olivoljaca 800 g rotsellerisalt och peppar

TillagningSätt ugnen på 200°C1. Skala och finhacka löken. Koka den med vinet och timjankvistarna tills hälften av vinet återstår. Rör ner olivoljan i vinet.2. Skala rotsellerin och skär skåror i ett rutmönster. 3. Baka rotsellerin i mitten av ugnen ca 45 minuter. Häll över lökoljan och fortsätt att baka rotsellerin ytter-ligare ca 45 minuter. Ös då och då.7

Griljering1 Mixa persilja och ströbröd till ett smul.2.Pensla senapen på sellerin och strö över persiljesmulet.3.Höj ugnstemperaturen till 225°C.4. Griljera sellerin mitt i ugnen ca 10 minuter.

Utbytesstudenterna på Kalix folkhögskola rekommenderar goda julrätter från sina hemlän-der.

Robin Franzén har alltid fascinerats av olika na-turfenomen. De senaste åren har intresset växt och nu uppfyller han sin dröm i Kalix.

23-åriga Robin Franzéns stora pas-sion är fotografering, norrsken och naturen. Han kommer från kommu-nen Eskilstuna, ett ställe där han ofta fotograferade stjärnhimlar. När han lärde känna en person från Luleå på Instagram så förändrades hans liv. Hon fick honom att göra sitt livs för-sta resa norr om Gävle, till Abisko för att fota norrsken.

Det var becksvart och bilens in-strumentpanel visade 40 minusgra-der. Efter att ha fotat ett lite svagare norrsken och upplevt viss förvirring om ett berg som han trodde var moln, så öppnade sig himlen totalt och blev helt grön.

– Det var helt otroligt!

Våren efter resan till Abisko var

Robin hemma i Eskilstuna och en kväll åkte han ut till Mälaren med sina kompisar. Solen hade precis gått ned och de hade genom en app sett att hela Sverige och Norge var illrött på kartan. Det är det starkaste som finns på norrskensskalan och det är extremt ovanligt att hela Sve-rige är rött samtidigt.

Robin och hans kompisar ser blått, lila, gult, oranget, rött och alla andra möjliga färger på himlen. Norrske-net pågick hela natten.

Sedan Robin flyttade upp till Kalix för att börja på Film- och TV-linjen vid Kalix folkhögskola har han sett många norrsken. Men det häftigaste hittills såg han våren 2016.

– Det var overkligt. Det är en sak att se ett stjärnfall, det är häftigt att se stjärnhimlen. Men när det blir helt grönt och himlen dansar, det tycker jag nästan är utomjordiskt. Det är en upplevelse som inte går att jämföra med något annat.

Just den här gången var det fotboll som Robin tänkt titta på. Men han hade sett att det skulle bli norrsken så han gav det en chans och tog med sin kameran ut. När han kom ut såg

han att det började dra på lite och skyndade sig in mot skogen. Han ställde upp stativet och fångade någon hyfsad komposition ganska snabbt och tryckte på record.

– Det var helt sinnessjukt. En magisk upplevelse och något jag är tacksam över att jag fått uppleva. Och det är helt overkligt att BBC köpt filmen. Det trodde jag aldrig skulle hända.

Robin är en uppfinningsrik person och har bland annat och skapat en kameraräls. Han har gjort allt från att svetsa metallen till att montera ihop alla delar. På rälsen kan han fästa en kamera som tar mängder med bilder som han sätter ihop till en film.

Vad som väntar för Robin i fram-tiden vet han inte riktigt. Hans dator

med fem års material har brunnit upp vilket tog honom hårt. Men fo-tograferandet kommer han fortsätta med vid sidan om ett annat arbete. Något han vet är att han kommer bo-sätta sig i Norrbotten och flytta ihop med sin flickvän.

Många kanske kan tro att någon med sådant stort fotointresse vill åka till Island och fota vulkaner, men det intresserar inte alls Robin.

– Det har så många redan gjort. Jag vill skapa något nytt, som ingen

någonsin sett eller upplevt förut. Så jag trivs här uppe i Norrbotten.

Du kan njuta av Robin Franzéns bilder på Youtube och hans egen hemsida franzenphotography.

Reportage 30Fredag 16 december 2016LOKALIX

NORRSKENSFANTAST


Robin Franzéns stora passion i livet är fotografering och naturen. Rättigheterna att visa en av hans filmer har köpts av brittiska BBC. FOTO: Robin Franzén / Henriette Ståhlberg (lilla bilden)

Hans norrsken syns i brittisk TV

”Jag vill skapa nå-got nytt, som ingen någonsin sett eller upplevt förut.”

ROBIN FRANZÉN

Robin har skapat en kameraräls helt själv. FOTO: Robin Franzén

Documents

PRIS 40 KRONOR - Lokalix – - Nyheter från Norrbotten · finns Elenas Ferrantes ”Min fantastiska väninna” som läses upp av Gunilla Ny-roos och Bob Dylans ”Memoarer” som