PRO FESSORS INSTALLA TIONEN - Göteborgs universitet

PRO FESSORS INSTALLA TIONEN 2014

INSIDAOMSLAG

PRO FESSORS INSTALLA TIONEN 2014

Denna skrift är utgiven av Göteborgs universitet i samband med professorsinstallationen i Konserthuset den 9 maj 2014.

Projektledare: Marie LowrieTryckeri: Billes Tryckeri AB

Layout: Kristina EdgrenFotograf: Johan Wingborg, samt privata fotografier.

ISBN-NR 978-91-7360-383-6

FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

PROGRAM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

PRESENTATION AV PROFESSORER

SAHLGRENSKA AKADEMIN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Ola HammarstenRolf A. HeckemannJan HednerJonas HugossonBo JacobssonKerstin Landin-WilhelmsenMattias LorentzonIngela LundgrenMagnus SimrénJohan SvenssonMats BrittbergWendy ChaboyerGöran GarellickNouchine HadjikhaniCharles James KirkpatrickJörgen MånssonLars-Åke LevinBrian NevilleMichael NilssonAnna-Carin OlinChristopher Royce LeviLennart Thurfjell

InnehållsförteckningDavid C. TaylorEric TaylorUrsula Wiedermann-Schmidt

HUMANISTISKA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Staffan LarssonOla Stockfelt

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Leslie JohnsonMarléne JohanssonPer Anders NilssonEsther Shalev-Gerz

HANDELSHÖGSKOLAN. . . . . . . 38Sylvia Chant

SAMHÄLLSVETEN- SKAPLIGA FAKULTETEN . . . . 40Malin BrobergAnn-Marie EkengrenMark ElamSverker JagersStaffan I LindbergUta SailerJan Aart ScholteRobert AschbergOrla Vigsö

UTBILDNINGSVETEN- SKAPLIGA FAKULTETEN . . . . 50Silwa ClaessonJonas IvarssonPia WilliamsIngibjörg JonsdottirSheila RiddellCarsten Lundby

IT-FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58Sirkka JarvenpaaLars Mathiassen

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64Raimund FeifelCharlotte Gjelstrup BjördalAnna GodheHelle PlougRoger ButlinPer-Erik Karlsson

STUDENTUPPVAKTNING . . . . 72

SUMMARY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

MAT & MUSIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

AKADEMISKA HÖGTIDER . . . 78

6

7

Välkommen till professorsinstallationen Varje år när våren spirar som bäst infaller en av Göteborgs universitets största akademiska högtider - professorsinstallationen. Det är en fin gammal tradition att värna om. Det är också ett bra tillfälle att påminna om universitetets roll i samhället och professorernas viktiga uppdrag.

Sveriges universitet och högskolor ska bedriva forskning och utbild-ning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Forskningsanknuten utbildning är viktig för att våra studenter ska få en högkvalitativ utbildning som uppmuntrar kreativitet, ett kritiskt förhållningssätt och analytisk förmåga. Därigenom läggs också grunden för samhällets behov av kunskap och kompetens och en långsiktigt hållbar utveckling.

Som nya professorer har ni nått den högsta lärartjänsten inom universitetet. Det medför förväntningar på hög kvalitet och yppersta förmåga, kreativitet och nytänkande

Ni ska bidra till att kunskap och erfarenheter förs över till yngre kollegor och studenter, förädlas och blir till nya perspektiv och ny utveckling. För studenterna har ni ett stort ansvar som lärare såväl som mentorer.

Som professorer har ni en viktig uppgift att uppmuntra den kun-skapsutveckling som våra studenter bidrar till. De ställer oväntade frågor och kan ge infallsvinklar till nya tankar och lösningar på problem. För att kunna ge studenterna rätt förutsättningar måste inte

bara utbildning och forskning hänga samman. Det har också stor betydelse att ni som professorer prioriterar relationerna med studenter. De är framtiden.

Som professorer har ni ansvar för att utveckla samarbetet såväl inom universitetet som med världen utanför. Ni ska värna det förtroende som samhället ger när det gäller friheten i forskning och utbildning. Samtidigt ska ni vårda det som gör oss unika – den akademiska traditionen och värdegrunden, ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt obundenheten från ekonomisk, politisk och ideologisk styrning. Det är så vi kan göra skillnad och ta vårt samhällsansvar.

Varmt välkomna till Göteborgs universitets professorsinstallation 2014.

Pam FredmanRektor

8

AKADEMISK PROCESSIONThe Prince of Denmark´s March av Jeremiah Clarke i arrangemang av Bjørn Bjerknaes-Jacobsen

HÄLSNINGSANFÖRANDERektor, professor Pam Fredman

Se vuol ballare, duett ur Figaros bröllop av Wolfgang Amadeus Mozart

SAHLGRENSKA AKADEMINInstallerasOla HammarstenRolf A HeckemannJan HednerJonas HugossonBo JacobssonKerstin Landin-Wilhelmsen Mattias LorentzonIngela LundgrenMagnus SimrénJohan Svensson

VälkomnasMats BrittbergWendy Chaboyer, abs Göran Garellick, absNouchine Hadjikhani, absCharles James KirkpatrickLars-Åke Levin, abs

Jörgen Månsson Brian Neville, absMichael Nilsson, absAnna-Carin OlinChristopher Royce Levi, absLennart ThurfjellDavid C Taylor, absEric Taylor, absUrsula Wiedermann-Schmidt

Installationstal: Professor Kerstin Landin-Wilhelmsen

Impromptu i Dess-dur op. 86 av Gustave Fauré

HUMANISTISKA FAKULTETENInstallerasStaffan Larsson Ola Stockfelt, abs

Installationstal: Professor Staffan Larsson

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENInstallandiLeslie Johnson Marléne Johansson Per Anders Nilsson

Program

9

VälkomnasEsther Shalev-Gerz, abs

Installationstal: Professor Marléne Johansson

HANDELSHÖGSKOLAN VälkomnasSylvia Chant, abs

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENInstallerasMalin BrobergAnn-Marie EkengrenMark ElamSverker JagersStaffan I LindbergUta SailerJan Aart Scholte, absTomas Tjus

VälkomnasRobert Aschberg, absOrla Vigsö

Installationstal: Professor Sverker Jagers

Quando m’en vo ur operan La Bohème av Giacomo Puccini

Läppar tiga ur operetten Glada änkan av Franz Lehar

UTBILDNINGS- VETEN SKAPLIGA FAKULTETENInstallerasSilwa ClaessonJonas Ivarsson, absPia Williams

VälkomnasIngibjörg JonsdottirSheila Riddell, absCarsten Lundby, abs

Installationstal: Professor Silwa Claesson

IT-FAKULTETENVälkomnasSirkka JärvenpääLars Mathiassen, abs

Installationstal: Professor Sirkka Järvenpää

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETENInstallandiRaimund Feifel Charlotte Gjelstrup BjördalAnna GodheHelle Ploug * Göteborgs universitet välkomnar även

adjungerade professorer som har sin huvudsakliga verksamhet utan för läro sätet, samt gästprofessorer som är verksamma vid universitetet endast under en begränsad period.

VälkomnasRoger Butlin, absPer-Erik Karlsson, abs

Installationstal: Professor Charlotte Gjelstrup Björdal

STUDENTUPPVAKTNINGGöteborgs universitets studentkårers vice ordförandeLinda Boström Körsång av Göteborgs akademiska kammarkörNotre pèreSnabbt jagar stormenSommarpsalm AKADEMISK PROCESSIONTrumpet Voluntary av John Stanley i arrangemang av Bryan Goff

10

Sahlgrenska akademin bedriver forskning och utbildning inom områdena medicin, odontologi och vårdvetenskap. En stor del av både forskning och utbildning genomförs i nära samverkan med Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset, Folktandvården, Västra Göta-landsregionen och näringslivet.

Mycket av forskningen har en klinisk prägel. Sahlgrenska akademin arbetar för att integrera grundforskningen med den mer patientoriente-rade forskningen och skapa translationella centrum, där kliniska frågeställningar och biomedicinsk kompetens möts och skapar nya sätt att studera mekanismerna bakom sjuk-dom, vilket kan leda till nya behandlingar. Så har till exempel cancerforskningen samlat en bred, tvärvetenskaplig forskarkompetens inom ramen för en strategisk satsning.

Forskningen vid Sahlgrenska akademin spänner över ett brett fält: alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur och cellers funktion via experimentella studier av sjukdomsprinciper till forskning på befolkningsnivå. Här bedrivs även vårdforskning, bland annat om olika metoder att mäta den subjektiva upplevelsen av sjukdom och om hur vården kan effektiviseras. Forskningen håller hög internationell klass inom många områden. Några av dessa är odontologi, biomaterial, hjärt- och kärlsjukdomar, metabolism, vacciner och neuropsykiatri.

Vid Sahlgrenska akademin utbildas framtidens vårdexperter. Här finns ungefär 6 500 studenter och 18 olika utbildningsprogram, där flera är bland de mest populära i hela landet. För att vara i takt med samhällets utveckling och behov får studenterna redan under utbild-ningen träna i multiprofessionella team och garanteras högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning.

Dekan är Olle Larkö, professor i dermatologi.

Sahlgrenska akademin

11

SAHLGRENSKA AKA DEMIN

12

OLA HAMMARSTEN

Ola Hammarsten är överläkare samt professor vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Sahlgrenska akademin. Han bedriver forskning om cancer och hjärta. Efter en forskningsvis-telse vid Stanford University studerar hans forskningsgrupp hur DNA i våra celler repareras, det viktigaste försvaret vi har mot cancer, och utvecklar metoder att mäta DNA-skador i patienter. Under senare år studerar gruppen blod-provsanalyser som ska förbättra diagno-sen av hjärtinfarkt och hjärtsvikt och hur dessa analyser kan hjälpa till att förkorta väntetider på akutmottagningen. Han är förordnad som professor i klinisk kemi.

13

ROLF A HECKEMAN

Rolf A. Heckemann letar i sin forskning efter sätt att extrahera information från medicinska bilder med hjälp av datoralgo-ritmer. Ett sätt är att identifiera anatomis-ka strukturer automatiskt för att mäta deras volym, omfattning och form. Ibland kan dessa morfometriska deskriptorer skilja sig mellan grupper av människor. Om en morfometrisk deskriptor avviker endast hos patienter med en viss sjukdom har den potentialen att fungera som en markör för att diagnostisera sjukdomen. Sådana markörer kan hjälpa läkare att göra bättre diagnoser och hjälpa forskare att utveckla nya behandlingar. Rolf A. Heckemann är förordnad som professor i medicinsk bildbehandling och bildanalys.

JAN HEDNER

Jan Hedner är sedan 1993 docent i klinisk farmakologi och blev adjungerad profes-sor i sömnmedicinska sjukdomar vid Göteborgs universitet 2000. Han är överläkare i lungmedicin vid den sömnme-dicinska kliniken på Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset. Hans forskning fokuserar på sömnmedicinska sjukdomar, särskilt mekanismer, komplikationer och behand-lingsmetoder vid sömnapné och associe-rade sömnrelaterade sjukdomstillstånd. Han är också engagerad i samarbetspro-jekt som syftar till förbättrade behand-lingsrutiner vid kronisk obstruktiv lungsjukdom och underventilering. Jan Hedner är förordnad som professor i lungmedicin. Anställningen är förenad med en befattning som specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

JONAS HUGOSSON

Jonas Hugosson forskar om prostatacan-cer sedan disputationen 1989. Vid denna tidpunkt förändrades dramatiskt forsk-ningen runt prostatacancer framför allt genom upptäckten av PSA (prostata-specifikt antigen) men också genom svenska studier som beskrev sjukdomens förlopp. 1995 startade Göteborg popula-tion-based prostate cancer screening trial i vilken 10 000 män födda 1930–1944 randomiserades till PSA-testning vartan-nat år och 10 000 till kontroller. Efter ett år ingick forskargruppen i ERSPC (European Randomised Screening trial for Prostate Cancer) där idag en kvarts miljon män från åtta olika länder randomiserats, vilket är världens största randomiserade studie. Jonas Hugosson är sedan 2012 internatio-nell forskningsansvarig. ERSPC har idag mer än 500 publikationer. Jonas Hugosson är förordnad som professor i urologi med inriktning mot prostatacancerepidemiologi.


14

KERSTIN LANDIN- WILHELMSEN

Kerstin Landin-Wilhelmsen är född i Kalmar, blev 1972 gymnastikdirektör på GIH, Stockholm, sedan läkare och specialist i internmedicin och endokrino-logi i Lund. Hon disputerade 1990 vid Göteborgs universitet på avhandlingen Insulin resistance in obesity and hyperten-sion – An important link with cardiovascu-lar disease, blev docent 1994 och 2002 adjungerad professor i medicin, särskilt endokrinologi. Hon forskar på uppbyg-gande hormonbehandling av skelettet. Länken mellan hjärt-kärlsjukdom och frakturer studeras i olika patientgrupper och i befolkningen. Hon är överläkare samt förordnad som professor i medicin.

BO JACOBSSON

Cirka femtusen barn föds för tidigt i Sverige varje år. Dessa barn löper ökad risk för både motoriska och mentala funktionshinder. Bo Jacobssons forskning syftar till att klargöra olika mekanismer bakom en komplicerad graviditet eller en förlossning som startar för tidigt. Hans forskargrupp studerar både biologiskt material som samlas in från gravida kvinnor och data som finns i olika register. Kunskaper om vad som komplicerar graviditeten och utlöser förlossningen kan användas för att förebygga förtidsbörd. Forskargruppen genomför därför också olika kliniska studier där man testar sina fynd. Bo Jacobsson är förordnad som professor i obstetrik och gynekologi med särskild inriktning mot perinatologi.

MATTIAS LORENTZON

Benskörhet och medföljande frakturer utgör ett stort folkhälsoproblem i Sverige idag och förväntas förvärras när befolk-ningen åldras. Sedan 2003 har Mattias Lorentzon arbetat både kliniskt vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och bedrivit forskning i syfte att identifiera både ärftliga och levnadsrelaterade faktorer för benskörhet och frakturer. Forskargruppens studier har visat att mätning av skelettets mikrostruktur bättre förutser skelettstyrka än de idag kliniskt använda metoderna. Med kunskap om de nya skelettreglerande gener som gruppen har identifierat kan bättre behandlingsme-toder för benskörhet tas fram. Han är förordnad som professor i geriatrik.

15

INGELA LUNDGREN

Ingela Lundgren utbildade sig till sjukskö-terska och barnmorska i Göteborg. Hon har arbetat inom förlossningsvård vid Sahlgenska Universitetssjukhuset. 2002 doktorerade hon i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet och 2007 blev hon docent i vårdvetenskap vid Växjö universitet. Hennes forskning handlar om barnafödandets betydelse för kvinnors liv i ett nutida och historiskt perspektiv samt teorier och modeller för vård i syfte att främja både en medicinskt säker vård och en positivt stärkande upplevelse för kvinnan. Sedan 2010 är hon prefekt vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Hon är förordnad som professor i reproduktiv och perinatal hälsa.


16

MAGNUS SIMRÉN

Magnus Simrén är född i Falköping, har avlagt läkarexamen vid Göteborgs universitet och är specialistläkare i internmedicin och medicinsk gastroente-rologi och hepatologi. Han disputerade 2001 vid Göteborgs universitet och blev docent i medicin 2004. Hans forskning är inriktad på att förstå orsaksmekanismer bakom de svåra symtomen vid den vanliga tarmsjukdomen irritable bowel syndrome (IBS), samt att utveckla nya behandlingsmetoder. 2009–2013 var han adjungerad professor. Han är förordnad som professor i medicinsk gastroentero-logi. Anställningen är förenad med en befattning som överläkare vid Sahlgren-ska Universitetssjukhuset.

17

JOHAN SVENSSON

Johan Svensson forskar om hormoners betydelse för åldrandet. I första hand studerar han insulin-like growth factor-I (IGF-I), ett hormon med effekter av samma typ som insulin. I experimentella studier och i befolkningsstudier har IGF-I visat sig vara av betydelse för livslängd samt tillstånd som Alzheimers sjukdom och muskelsvaghet. Målet är att öka kunskapen om åldrandet och att hitta nya behandlingsmetoder. Han är kliniskt placerad vid Skaraborgs Sjukhus Skövde som ett led i regionaliseringen av delar av läkarprogrammet. Han är förordnad som professor i invärtesmedicin med inriktning mot endokrinologi.

MATS BRITTBERG Mats Brittberg började sin forskning om broskgeneration under sin tid som ortoped på Östra Sjukhuset och dispute-rade 1996. Han flyttade sedan till ortope-den i Kungsbacka där han fortsatt med att reparera patienter med broskskador från hela Sverige och även andra länder varav många inkluderats i internationella randomiserade studier. Han har samarbe-ten med brosklaboratoriet på Sahlgrenska och med institutionen för polymer teknologi på Chalmers. Hans aktuella forskning om reparation och smärtmeka-nismer vid lokala broskskador och vid artros kan förhoppningsvis på sikt ge patienter bättre livskvalitet. Han är förordnad som adjungerad professor i ortopedi.


WENDY CHABOYER

Wendy Chaboyer är verksam vid Griffith University, Australien, men har haft ett långvarigt samarbete med forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Hennes forskning fokuserar på akut och kritisk vård samt på samarbete med patienter för att främja patientsäkerheten. Det handlar bland annat om kliniskt överlämnande, förebyggande av trycksår samt att engagera patienterna när det gäller övergångar mellan vårdformer. Hennes arbete, som behandlar processer och resultat av övergång från sängbunden omvårdnad, har blivit praxis i många sjukhus i Australien. Hon är förordnad som gästprofessor i omvårdnad.

18

GÖRAN GARELLICK

Göran Garellick är registerhållare för landets näst äldsta kvalitetsregister, Svenska Höftprotesregistret. Hans nuvarande forskning är inriktad på observationella studier kring ortopediska sjukdomar, framför allt inom implantatki-rurgi. Den unika möjligheten att göra samkörningsstudier med andra officiella register och andra nordiska länder utnyttjas i ett antal pågående projekt, som kan beskrivas som patientnära klinisk forskning. Göran Garellick avlade läkarexamen 1975 och disputerade 1998 vid Göteborgs universitet och blev docent vid Sahlgrenska akademin 2011. Han är förordnad som adjungerad professor i ortopedi.

NOUCHINE HADJIKHANI

Nouchine Hadjikhani är docent i radiologi vid Harvard Medical School samt vid Massachusetts Institute of Technology. I sin forskning kombinerar hon hjärnrönt-gen och beteendemässiga undersökning-ar för att studera migrän och autism. Hon har bland annat visat att migrän inte är en kärl-, utan en nervsjukdom, vilket öppnar upp för nya terapeutiska metoder. När det gäller autism letar hon efter en biomarkör som kan användas för att följa upp effekten av beteende- eller läkemedels-behandlingar. Hon är förordnad som gästprofessor i neuropsykiatri.

CHARLES JAMES KIRKPATRICK

Charles James Kirkpatrick är trefaldig doktor vid the Queen’s University of Belfast, samt sedan 1993 professor och ordförande vid Johannes Gutenberg Universität i Mainz, Tyskland. Han är särskilt intresserad av human cellodlingsteknik där han studerar interaktionen mellan celler och biomaterial. Han har banat väg för komplexa tredimensionella co-kultur-system och hans REPAIR-lab är med i the European Institute of Excellence on Tissue Engineering and Regenerative Medicine. Han har varit ordförande i både det tyska och europeiska sällskapet för biomaterial. 2008 tilldelades han the George Winter Award och 2010 Chapmanmedaljen för ”framstående forskning inom området biomedicinska material”. Hans nuvarande arbete handlar om interaktioner mellan nanopartiklar och luft-blod- samt blod-hjärnbarriärer, samt påverkan på vuxna stamceller vid bildande av nya blodkärl vid vävnadstekniska konstruktioner. Han är förordnad som gästprofessor i biomaterial och regenerativ medicin.

19


JÖRGEN MÅNSSON

Efter sin läkarutbildning vid Göteborgs universitet samt specialistutbildning i allmänmedicin har Jörgen Månsson arbetat som distriktsläkare i snart 25 år. Han disputerade på en avhandling om tidig diagnostik av cancersjukdomar och har sedan fortsatt forska inom cancerom-rådet, men även inom rehabilitering, prevention, astma/KOL, hjärtsvikt och utveckling av Nationellt Primärvårdsregis-ter. Som tidigare regionchef/vd för primärvård/chefsläkare inom Carema- och Capio-koncernerna har han tillsatt fyra doktorandtjänster varav tre är kopplade till Sahlgrenska akademin. Han kombinerar sin tjänst som adjungerad professor i allmänmedicin med en tjänst som sjukhuschef på Carlanderska sjukhuset.

20

BRIAN NEVILLE

Brian G. Nevilles forskning handlar om barnepilepsi samt de ytterligare funk-tionsnedsättningar som epilepsin medför och omfattar populationsbaserade studier samt studier av särskilda tillstånd. Hans forskning är av avgörande betydelse för helhetssynen på barnepilepsi och kommer att få inflytande inom internationell undervisningspraxis. Hans forskning har också betydelse när det gäller frågor om dessa barns kognitiva försämring. Brian G. Neville har under lång tid arbetat tillsammans med professor Christopher Gillberg och andra medarbetare i dennes forskargrupp och har föreslagit nya samarbetsprojekt. Han är också heders-ordförande för University College London. Han är förordnad som gästprofessor i neuropsykiatri.

MICHAEL NILSSON

Michael Nilsson är chef för the Hunter Medical Research Institute i Newcastle, Australien, samt Burges Professor of Medical Science vid University of Newcastle, Australien. Efter läkarexamen och disputation vid Göteborgs universitet blev han specialist inom rehabiliterings-medicin och neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han forskar kring astrocyternas funktioner och hjärnans plasticitet i syfte att förstå och stimulera återhämtning efter stroke och annan hjärnskada. Han bedriver strokeforskning i samarbete med grupper i Göteborg och Newcastle samt vid andra centrum i Australien. Han är förordnad som gästpro-fessor i neurologisk rehabilitering.

LARS-ÅKE LEVIN

Lars-Åke Levins forskning handlar om tvärvetenskap i gränslandet mellan ekonomi och medicin, med fokus på ekonomisk effektivitet inom hälso- och sjukvård. Ekonomiska utvärderingar syftar till att värdera om terapiers effekt motsvarar deras kostnad. Utvärderingarna spänner över hjärt- och lungsjukdomar, smittskydd, stroke och smärta. Ett exempel på metodologiska studier rör hur man ska beräkna kostnader för produk-tionsbortfall och anhörigvård vilket har använts i ett forskningsprojekt rörande anhöriga till patienter med stroke i samarbete med Sahlgrenska akademin. Ett annat forskningsfält är styrning av hälso- och sjukvård. Han är förordnad som gästprofessor i hälsoekonomi med inriktning mot stroke.

21


ANNA-CARIN OLIN

Anna-Carin Olin disputerade 2002 på avhandlingen Exhaled Nitric Oxide in Epidemiological and Experimental Studies. Målsättningen med hennes forskning är att förebygga och identifiera luftvägssjukdomar i ett tidigt skede. Hennes forskargrupp har till exempel utvecklat en ny metod för att karakterisera inflammatoriska förändringar i de små luftvägarna som bygger på insamling av små vätskedroppar i utandningsluften (Particles in exhaled air, PEx). Utvärdering pågår av metoden som ett kliniskt hjälpmedel vid diagnostik av sjukdomar som drabbar små luftvägar. Anna-Carin Olin är förordnad som adjungerad professor i arbets- och miljömedicin, särskilt luftvägssjukdomar.


22

DAVID C TAYLOR

David C Taylor är läkare, medicine doktor och professor emeritus i barn- och ungdomspsykiatri vid University of Manchester samt gästprofessor i barnneu-ropsykiatri vid University College London. Hans forskning har fokuserat på olika aspekter av epilepsi hos barn; temporal-lobsepilepsi, epilepsikirurgi, neuropsyko-logi samt psykiatrisk samsjuklighet. 1969–1976 genomförde han omfattande föreläsningsturnéer i USA och Kanada för att utveckla idén om specialistcentra för epilepsibehandling och epilepsikirurgi. Han är gästprofessor vid flera lärosäten, bland andra Great Ormond Street Hospital for Sick Children, London, Capetown University, Sydafrika, McMaster University, Kanada, UCLA, USA, Chinese University, Hong Kong och Brown University, USA. 2012 tilldelades han utmärkelsen Lennox Memorial Prize av Amerikanska epilepsi-sällskapet. Han är förordnad som gästpro-fessor i neuropsykiatri.

LENNART THURFJELL

Lennart Thurfjell är anställd på GE Healthcare. Hans huvudsakliga forsk-ningsområde rör utveckling av metoder för diagnostik av neurodegenerativa sjukdomar genom att extrahera relevanta biomarkörer från SPECT-, PET- och MR-bilder. Att tidigt upptäcka sjukdoms-förändringar är viktigt både för att ge patienten rätt behandling samt för att säkerställa att rätt försökspersoner inkluderas vid kliniska prövningar av nya behandlingsmetoder. Han innehar från och med 2014 en adjungerad professur i neuroimaging vid Göteborgs universitet med placering på MedTech West.

CHRISTOPHER ROYCE LEVI

Christopher Royce Levi är klinisk neurolog och translationell strokeforskare med inriktning mot kliniska prövningar och empiriska studier, i synnerhet vid tillämp-ningen av avancerade avbildningstekniker. Han är föreståndare för Hunter Medical Research Institute, HMRI, Australien, som samarbetar med kliniska och biomedicin-ska analytiker i Göteborg inom området strokegenetik och biomarkörer, en randomiserad kontrollstudie av trombo-lysbehandling vid akut stroke samt med ett förslag från HMRI om samarbete med Göteborgs universitet när det gäller ansökan till EU:s Horisont 2020. Han är förordnad som gästprofessor i neurologi med inriktning mot stroke.

23


ERIC TAYLOR

Eric Taylors speciella forskningsintressen handlar om orsaker, förlopp och behand-ling av ADHD, särskilt longitudinell epidemiologi, neuropsykologi, neuroima-ging, molekylär genetik samt olika behandlingsförsök. Han arbetar för närvarande med att förstå emotionell labilitet när det gäller ADHD samt med att hjälpa patienters övergång från ungdom till vuxen. Han har också utvecklat specialistkliniker för barnneuropsykiatri och högre utbildning för barn- och ungdomspsykiatri. Han är medlem i the Academy of Medical Sciences och hedersmedlem i Royal College of Psychiatrists. Hans forskningsintressen stämmer väl överens med forskningen vid Gillbergcentrum och han är förordnad som gästprofessor i barn- och ungdoms-psykiatri.

URSULA WIEDERMANN-SCHMIDT

Ursula Wiedermann-Schmidt är sedan 2004 chef för Institut für Spezifische Prophylaxe und Tropenmedizin vid medicinska universitetet i Wien. Hon är också ordförande för den nationella immuniseringsgruppen vid det österri-kiska hälsoministeriet. Hennes forskning handlar om vaccin mot infektionssjukdo-mar, allergier och cancer, samt om kliniska prövningar för att studera immunsvar. Hon utvärderar också vaccinbehandling i olika riskgrupper, som cancerpatienter, autoimmuna sjuka och överviktiga, för att samla data för evidensbaserade vaccinationsprogram samt rekommendationer för de olika riskgrupperna. Som gästforskare kommer hon att bygga upp ett internationellt vetenskapligt nätverk med syfte att utföra multivaccinationsförsök i olika riskpopula-tioner i Sverige, Österrike och andra europeiska länder. Hon är förordnad som gästprofessor i vaccinologi.

24

Forskning och lärandet är en livsstil!

Det är en stor ära att få hålla detta tal. Tack Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet. Vi är alla ambassadörer för universitetet och det är med glädje jag representerar vårt lärosäte vid föreläsningar världen över.

Som läkare skulle jag bli kardiolog och min avhandling handlade om risk för blodpropp vid fetma och högt blodtryck. Sedan blev jag erbjuden att arbeta på endokrinologen, läran om hormoner, och bland annat ha hand om bensjukdomar.

Benet nybildas varje dag, varje sekund men kräver stimulans. Det är fysisk aktivitet som stimulerar benstommen. Även kosten är viktig som byggstenar. Vi dör med ett nytt skelett. Var tredje kvinna och var fjärde man här i audito-riet kommer sannolikt att bryta sig framöver. Könshormoner är viktiga för skelettet och hormonhalterna minskar med åldern. I vår forskning studerar vi hormoner i relation till hjärt-kärlsjuk-dom och frakturer hos män och kvinnor i befolkningen under årens lopp.

Jag lyckades få in ett ”hormonpaket” i Världshälsoorganisationen, WHO:s MONICA-studie, där 38 länder deltar. Hormoner, blodfetter och benmassa mäts. Frakturer, hjärtinfarkt, stroke och död registreras. I ett annat mångårigt

forskningsprojekt har bensköra kvinnor fått tillväxthormon. Nu görs en uppföljning och resultatet kan jämföras med data ur MONICA-studien. Detta slumpvisa befolkningsurval utgör kontrollgrupp för många patientstudier. Det är viktigt att veta vad som är normalt förekommande innan man anger vad som är avvikande.

Det har hänt mycket inom osteoporosfältet de senaste 20–25 åren. År 1994 kom WHO med en definition på benskörhet och det blev en diagnos. Då lanserades också benmätare. Under 1990- och 2000-talet registrerades ett stort antal läkemedel mot benskörhet. De flesta hämmar bennedbrytningen men ett hormon är uppbyggande, bisköldkörtelhomon. De män och kvinnor som fått den behandlingen har följts i 10 år. Bentätheten har ökat nästan lika mycket som med tillväxthormon.

Vi har även följt kvinnor som saknar östrogen av gene-tiska skäl och har kortvuxenhet, frakturer och svårt att få barn. Jag leder ett unikt projekt, Svenska Turnerakademin, där olika specialister vid alla universitetskliniker i Sverige ingår. Vi har vi följt dessa kvinnor i 20 år, från molekyl till människa, från vaggan till graven. De har fått den moder-naste behandlingen i världen tack vare aktiva barnläkare; tillväxthormon, androgen och östrogen. De har inte längre benskörhet, mycket beroende på den uppbyggande hormon-behandlingen. Efter att det blev tillåtet med äggdonation 2003 kan många också få barn. Våra resultat i Sverige ligger till grund för de internationella riktlinjerna för omhänderta-gande av denna patientgrupp och har genererat flera avhandlingar vid vårt lärosäte.

Att vara fysiskt aktiv är ofta förknippat med att vara ute. Att vara ute ger D-vitamin via huden. D-vitamin är viktigt

INSTALLATIONSTAL AV KERSTIN LANDIN-WILHELMSEN, PROFESSOR I MEDICIN

25


märksammad lärarhandledning om detta. Tack vare den fick jag i uppdrag att vara Cykelfrämjandets ambassadör i USA. Man lever som man lär!

Det är viktigt att synliggöra läkarstuden-terna i sjukvården. Under hösten har jag som kursledare för läkarutbildningen gjort en ”Eriksgata” och rest runt till alla sju sjukhus i Västragötalandsregionen och Halland som universitetet samarbetar med och träffat de läkare som är handledare. Det gäller att höja deras status. Många av läkarna visar ett stort engagemang. Det betyder mycket för dem att få tillhöra akademins verksamhet. Vilken lycka att få se deras intresse!

Mitt spännande liv som läkare och i akademin speglar det tvärvetenskapliga, mångkulturella och globala samarbetet över alla gränser. Man drivs av nyfikenhet, att ta tillfälligheterna i akt och att inte vara rädd för utmaningar. Detta leder till framsteg som gagnar befolkningen, i förebyggande syfte, och särskilt när personerna behöver hjälp inom vården. Detta budskap förmedlar jag till mina doktorander och läkarstudenter! Jag brukar skriva sånger till disputationer och framhål-ler alltid att: Forskningen och lärandet är en livsstil! Tack Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet!

Benet nybildas varje dag, varje sekund men kräver stimulans. Det är fysisk aktivitet som stimulerar benstommen.

för benmassans hållbarhet. I en behandlingsstudie får somaliska kvinnor (latitud 0–10° Norr) som bor i Göteborg (54° Norr) D-vitamin eller placebo. Många av kvinnorna hade inget mätbart D-vitamin i blodet. Vi har nu funnit vilken dos som ger ett acceptabelt skydd mot den fruktade rakiten, bensjukdomen som ger värk i skelettet och som ofta kallas ”svenska sjukan”.

Att vara benskör och ha brutit sig är ofta tecken på skröplighet. Lårbensbrott innebär en ökad risk för död. Vi har visat att många riskfaktorer för fraktur också leder till hjärtinfarkt och död såsom rökning, alkohol, fysisk inaktivi-tet, högt kolesterol. Muskelmassa, balans, syn och hörsel är viktiga för att undvika fall. Intag av sömnmedicin och lugnande utgör en risk för fall. Det allra viktigaste i utred-ningen av frakturer är att utesluta någon tärande bakomlig-gande sjukdom.

Medicinska landvinningar har lett till att man kan byta ut många organ och kärl i en människokropp men vad hjälper det om man inte har ben att gå på för att klara sig själv och att kunna bo kvar hemma. Sedan gäller det att komma ihåg var man lade nyckeln. Rörelseapparaten och minnet är bland de största utmaningarna vi har att värna om i framtidens sjukvård och forskning. Med mitt perspek-tiv under åren, har vi kommit långt när det gäller prevention och behandling av våra stora folksjukdomar hjärt-kärlsjuk-dom och benskörhet, med en bibehållen bra livskvalitet. Det är aldrig för sent att ändra livsstil!

I en professur är undervisningen en stor del av uppdraget. Jag blev utbildad gymnastikdirektör redan vid 20 års ålder och har i stort sett varit lärare hela mitt liv inom olika områden, ordnade lägerskola på cykel och skrev en upp-

26

De humanistiska perspektiven i utbildning och forskning efterfrågas allt mer. I humaniora utforskas verkligheten och de fotspår vi männ-iskor lämnar efter oss. Språk, texter, musik, åsikter, vårt sätt att tänka och hur vi ser på världen vi lever i.

Utöver områden med samtidsprofil som genusvetenskap, kulturstu-dier och språkteknologi, omfattar fakulteten även traditionellt huma-nistiska ämnen som klassiska och moderna språk, litteratur, musikve-tenskap, historia och arkeologi.

Humanistiska fakulteten är organiserad i sex institutioner med cirka 3 400 helårsstudenter på grund- och avancerad nivå samt ett hundratal forskarstuderande. Flertalet studenter väljer att utbilda sig inom det stora utbudet av fristående kurser, men fakulteten erbjuder också ett flertal programutbildningar.

Ett gemensamt drag för humanistisk forskning är analys, tolkning och beskrivning av människans idévärld och livsvärld samt de uttryck de mänskliga erfarenheterna tar sig, språkligt och kulturellt. Några centrala teman som utgör fakultetens starkaste forskningsmil-jöer är språkteknologi, medeltidsstudier och kulturarvsstudier.

På frammarsch vid fakulteten är även forskning och undervisning inom digital och medicinsk humaniora, två områden som tydligt visar på humanioras samhällsrelevans.

Dekan är Margareta Hallberg, professor i vetenskapsteori.

Humanistiska fakulteten

27

HUMANISTISKA FAKUL TETEN

28

STAFFAN LARSSON

Staffan Larssons forskningsområde är dialog och samtal. Han undersöker bland annat hur vi skapar och samordnar betydelse i samtal. Språket är föränderligt och anpassas ständigt till nya situationer. Kunskap om hur detta fungerar kan användas för att utveckla bättre dialog-system, det vill säga datorprogram som kan föra samtal med människor. Staffan Larsson forskar också om dialogsystem ur ett säkerhetsperspektiv och är forskningsansvarig i ett spinoff-företag, Talkamatic AB. Han är verksam vid Göteborgs universitet sedan 1992, där han 2002 disputerade i lingvistik och 2008 blev docent. Han är förordnad som professor i datalingvistik.

29

OLA STOCKFELT

Merparten av all information förmedlas via rörliga bilder och ljud. Verktyg för att man ska kunna förhålla sig kritiskt självständig till sådan information är dock långt mindre spridda än motsvarande verktyg för skriftlig information. Ola Stockfelts två ämnen, musikvetenskap och filmveten-skap, ger kompletterande möjligheter. Hans fokus finns därför i själva gränssnit-tet mellan disciplinerna. Hit hör bland annat historisk forskning om konventioner och uttryck, ofta i konflikt med etablerad kanon, relationer mellan produktion och reception och mellan design av produkter, miljöer och vardagliga brukarsituationer. Han är förordnad som professor i musikvetenskap med inriktning mot området musik och rörliga bilder.

29


30

Språket är det naturfenomen som gör oss till människor

Jag tänkte använda detta utrymme till en liten introduktionskurs i semantik, det vill säga läran om språklig betydelse. Vi börjar direkt med synonymi. Två ord är synonyma om de har samma bety-delse och är utbytbara i de flesta sammanhang. Som exempel kan vi ta orden ”datalingvistik” och ”språktekno-logi”, som båda används som beteck-ningar på mitt huvudsakliga forsknings-ämne. Dock kan man diskutera om äkta synonymi verkligen existerar, eller om det alltid finns stora eller små betydelse-skillnader mellan ord.

Ett annat viktigt begrepp är komposi

tionalitet. Den så kallade kompositiona

litetsprincipen säger att betydelsen hos en sammansatt sats kan härledas från betydelsen av de ingående delarna samt hur de fogats ihop. Utifrån ett komposi-tionellt perspektiv kan man till exempel peka på att ”datalingvistik” är en sorts lingvistik som utförs med hjälp av datorer, medan ”språkteknologi” är en sorts teknologi som behandlar (natur-liga) språk. Detta är kanske inte de gängse betydelserna hos dessa ord, vilket visar på att sammansättningar ofta inte är kompositionella – deras betydelse kan inte omedelbart härledas från de ingående ordens betydelser. Jag tycker

ändå att detta sätt att använda dessa ord har vissa fördelar och skulle gärna se att de blev gängse.

Men vänta – kan jag verkligen påverka ett ords betydelse? Detta leder oss till nästa punkt i vår lilla kurs, nämligen språkets föränderlighet och förhandlingsbarhet. Orden betyder nämligen bara det vi använder dem till att betyda, och om många börjar använda ett ord på ett sätt som avviker från den tidigare allmänt accepterade betydelsen, kommer ordets betydelse de facto att ändras. Alltså finns det en (liten) möjlighet för vem som helst att förändra språket. Allt som krävs är att man kommer på en språklig innovation som andra tar efter.

Ett annat exempel på ett förhandlingsbart ord är ”huma-niora”. Det råder många åsikter om vad humaniora egentli-gen är för något, och kanske också vad det borde vara. Denna diskussion försvåras av att humaniora rymmer så många olika ämnen och att dessa uppvisar så stor variation, både vad gäller hur man forskar och hur man presenterar sin forskning. Här kan vi ha nytta av ett begrepp som semanti-ken lånat från språkfilosofin, nämligen familjelikhet; varje medlem i en familj liknar någon annan familjemedlem, utan att alla familjemedlemmar nödvändigtvis har något drag gemensamt. Lingvistiken och datalingvistiken har tydliga kopplingar till särspråksämnena, filosofin och logiken, samt vissa kopplingar till exempelvis etnologi, litteraturvetenskap, vetenskapsteori och genusvetenskap. Till andra humanveten-skapliga ämnen kan kopplingen vara svagare. Alla humanve-tenskapliga ämnena uppvisar alltså familjelikheter med något eller några andra ämnen, utan att det nödvändigtvis finns några kärnegenskaper som alla humanvetenskapliga ämnen delar. Detta kan vara bra att ha i åtanke så att vi inte drar alla humanvetenskaper över en kam, utan istället har

INSTALLATIONSTAL AV PROFESSOR STAFFAN LARSSON, PROFESSOR I DATALINGVISTIK

31


områden och nya talarkonstellationer. Ett intressant exempel på en språklig innovation är ”digital humaniora”. Detta begrepp har uppstått ur ett behov av att anpassa humaniora till den digitala revolutionen och ta vara på de möjligheter som denna erbjuder till förnyelse av det humanvetenskapliga forskningsfältet. Det är ett spännande begrepp som just nu håller på att fyllas med betydelse, och som har en potential att förändra vår syn på humanvetenska-perna.

Som sista punkt i vår introduktions-kurs i semantik vill jag poängtera att mänskliga språk, liksom vädret, den mänskliga hjärnan och mänskliga samhällen, är komplexa system och därmed oförutsägbara och svåra att kontrollera och styra. Liksom en fjärils fladdrande på en kontinent kan resultera i en orkan på en annan kontinent några veckor senare, så kan förändringar i språkets användning och betydelse i förlängningen ha stora effekter på människor, mänskliga samhällen, och rentav på naturen. Att förstå vad språklig betydelse är och hur vi använder språket i dialog med varandra är därför inte enbart en vetenskapligt intressant uppgift, utan något som angår oss alla.

ögonen öppna för de humanistiska ämnenas mångfald och heterogenitet.

”Humanvetenskap” förresten – detta ord kan vi ta som exempel på vår nästa punkt i vår kurs, nämligen semantisk

relativitet. Med detta avser vi det faktum att olika språk delar upp och begreppsliggör verkligheten på olika sätt. Låt oss ta ett exempel. Medan engelskan skiljer på ”arts” och ”sciences” så pratar vi i Sverige om humanvetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap och så vidare. Detta gör att svenskans begrepp ”vetenskap” är bredare än engelskans ”science”, som ofta begränsas till forskning som använder kvantitativa och matematiska metoder utifrån ett naturvetenskapligt ideal. Här tycker jag nog att svenskans vetenskapsbegrepp är mer sympatiskt, och i bästa fall kan det ligga till grund för en öppnare och mer tolerant attityd till de olika vetenskapsområ-denas natur, och därmed till samarbete mellan olika områden – något som är vanligt inom mitt huvudsakliga ämne, da-talingvistiken. Även lingvistiken befinner sig i ett skärningsom-råde mellan humanvetenskap, samhällsvetenskap och naturve-tenskap. Språket är ju både ett mänskligt, socialt och naturligt fenomen; man kanske rentav kan säga att det är det naturfeno-men som möjliggör mänskliga sociala kontakter och därigenom gör oss till människor. Möjligheten, och behovet av, att kombinera olika forskningsmetoder är en av de saker som gör lingvistik och datalingvistik till mycket spännande områden att forska i.

Det övergripande temat för min egen forskning är betydelse och språkanvändning i dialog och samtal, och särskilt hur talare anpassar sig till varandra. På senare år har jag framför allt forskat om vad språklig betydelse är och hur vi skapar och samordnar betydelse i samtal. Som jag redan nämnt är språket föränderligt, och det anpassas ständigt till nya användnings-

Orden betyder nämligen bara det vi använder dem till att betyda, och om många börjar använda ett ord på ett sätt som avviker från den tidigare allmänt accepterade betydelsen, kommer ordets betydelse de facto att ändras.

32

Nordens största konstnärliga fakultet finns vid Göteborgs universitet. Här finns en etablerad mångfald av konstnärliga ämnen som musik, design, konsthantverk, teater, film, fri konst, fotografi, litterär gestalt-ning och opera. Den samlande miljön för utbildning och forskning bedrivs vid de tre institutionerna Högskolan för scen och musik, Akademin Valand och HDK – Högskolan för design och konsthant-verk.

Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet har för närvaran-de närmare 1 500 helårsstudenter samt en internationellt sett unik bredd av utbildningar, utvecklingsarbeten och forskning inom det konstnärliga och konstpedagogiska området.

Den utåtriktade verksamheten sträcker sig från det regionala till det internationella fältet och manifesteras bland annat genom vernissager,

festivaler, teater-, musikal- och operaföreställ-ningar, litterära manifestationer, konserter i alla format och de flesta genrer, filmvisningar, fotografi- och konstutställningar samt veten-skapliga symposier.

Konstnärliga fakulteten samordnar en fakultetsgemensam forskarskola där drygt 40 doktorander ingår. Genom den tvärvetenskap-liga verksamheten skapas en kreativ forskar-miljö med spännande möten mellan de olika konstarternas forskningsfrågor och processer.

Dekan är Ingrid Elam, docent i litteraturve-tenskap.

Konstnärligafakulteten

33

KONST NÄRLIGA FAKUL TETEN

34

LESLIE JOHNSON

Konstnären Leslie Johnson, Valands rektor 2003–2011, verkar som pedagog för att ge unga konstnärer möjlighet att utveckla sin konst genom att möta olika platser och kontexter. Några exempel är de EU-finansierade projekten Site Specific: From Landscape to Internet, Office Art samt en sommarkurs i Bergsjön med både lokala och internationella studenter. I sitt eget konstnärskap undersöker Leslie Johnson formalism genom att granska luckor i olika fenomen i vardagslivet, samt den komplexa relatio-nen mellan natur och ordnat liv. De senaste två åren har hon haft utställningar i Bangalore, Tbilisi, New York samt Göteborg. Hon finns representerad i Göte-borg, Västerås, Borås, Statens Konstråd, IASPIS Konstnärsarkiv samt i privata samlingar i Argentina och USA. Hennes senaste offentliga uppdrag var Totemistic förra året för Angereds stadspark. Hon är förordnad som professor i konst.

35


MARLÉNE JOHANSSON

Marléne Johansson är Sveriges första professor i slöjd. Hennes forskning handlar om lärande, interaktion och multimodalitet vid tillverkning av fysiska artefakter i slöjdrelaterade verksamheter, såväl i skola som i miljöer utanför skolan. Utöver i slöjdlärarutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK, arbetar hon nordiskt och är sedan tidigare professor i formgivning, kunst- og håndverksdidaktikk i Norge, samt verkar som professor i slöjdpedagogik i Finland där hon leder ett forskningscentrum med nordiska doktorander. Hon är förordnad som professor i slöjd.

PER ANDERS NILSSON

Per Anders Nilsson är musikkreatör och musikalisk interaktionsdesigner. Han undersöker och experimenterar med olika förutsättningar för musikskapande, att skapa ramverk med kreativ potential, snarare än att fokusera på en tänkt klingande slutprodukt. En central tankefigur är att betrakta och jämställa musikalisk improvisation med lek och spel. En gren av forskningen handlar om att utforska hur datorbaserad teknologi kan användas för att samtidigt konstituera och störa de öppna och/eller dolda regelverk som ramar in spelet. En annan stark komponent är att utveckla digitala hybridinstrument där förvärvade mänsk-liga förmågor byggs in i själva artefakten. 1994–2006 var Per Anders Nilsson föreståndare för Lindbladstudion vid dåvarande Musikhögskolan. Han är förordnad som professor i musikalisk gestaltning med inriktning mot ljud- och medieproduktion.

ESTHER SHALEV-GERZ

Esther Shalev-Gerz’ konst har länge legat i framkanten inom områden som delta-gande, medborgarskap, kulturellt minne och konstnärens samhällsroll. Hon har konsekvent konfronterat många av vår tids mest djupgående etiska frågor vad gäller representation, samtidsminne och hur vår historia ska berättas. 2011 fick hon ett treårigt bidrag från Vetenskapsrådet för projektet Trust and Unfolding Dialo-gue. Hennes senaste publikation är den illustrerade antologin The Contemporary Art of Trusting Uncertainties and Unfol-ding Dialogues. 2010 och 2012 hade hon två stora retrospektiva utställningar i Paris och sedan i Lausanne. Hon är finalist i den internationella tävlingen för Förintel-semonumentet i Kanada och har publice-rat 24 monografier. Hon är förordnad som adjungerad professor i fri konst.

36

Att lära slöjd och hantverk

Att tillverka fysiska föremål är en av våra äldsta kunskapsformer; det är något som människan har gjort i alla tider och kulturer och gör än i dag. I ett samhälle som ska bygga på hållbar utveckling är det angeläget att ha kunskaper om föremåls livscykler. Skolans slöjdämne är förhållandevis ensamt om att låta barn och ungdomar utvecklas i kunskapsformen att tillverka fysiska föremål. I slöjden får eleverna möjlighet att utveckla insikter om hållbar utveckling när de med hjälp av redskap och material arbetar i en hel tillverkningsprocess från en idé till ett fysiskt slöjdföremål. Arbetsinsats, upplevd materialitet och föremålet kan inge respekt för hållbar utveckling och kulturella och etiska värden. Det kan vara lätt att tro att intresset för att kunna slöjda dämpas när allt finns lättillgängligt i vårt konsumtionssam-hälle, men lyckligtvis kommer hållbar-het och funktion alltmer i fokus med nya värderingar. Slöjdverksamhet blomstrar på stickkaféer och i sociala medier. Hantverket förenar och blir gränsöver-skridande på flera vis. En fantastisk känsla kan upplevas med föremål som använts länge vilket visar sig i trendig

re-design av second-hand kläder. Idag vill allt fler kunna göra själv, som i do-it-yourself-rörelsen.

I ett hållbart samhälle är det angeläget att ha kunskaper om material och tillverkning. Känn gärna på materialet i de kläder ni har på er, eller på materialet på stolen ni sitter på! Vad är det för material? Hur ska det skötas, och kan det tvättas? Var har det tillverkats och hur har det transporte-rats hit? Kunskaper om varför föremål ser ut som de gör, vilka material de är tillverkade av och hur de blir till, främjar ett reflekterat bruk. Genom att själv få arbeta med material, känna dess möjligheter och begränsningar, utvecklas handlingsburen och kroppsbaserad kunskap. Slöjdarbete kan exempelvis innehålla att se och känna skillnad på om det bearbetade materialet känns tillräckligt mjukt, eller innebära känslan av hur kroppen blir ett med verktyget. I slöjdundervisningen får eleverna möjlighet att komma åt tidigare generationers inbyggda kunskaper som levandegörs via materialens, redskapens och slöjdtekniker-nas möjligheter och begränsningar. Att själv kunna bygga in sina tankar och idéer i ett fysiskt föremål är i stora delar unikt för skolans slöjdämne.

Det behövs skickliga slöjdpedagoger för att lyfta fram vad som är möjligt att lära i slöjdundervisningen. Slöjdlärarut-bildningen vid Göteborgs universitet vilar på mer än 100-åriga traditioner. I Göteborg hade den tidigare lärarut-bildningen rötter i Maria Nordenfelts seminarium som utbildade lärare för slöjdens mjuka material. Utbildning för slöjdens hårda material skedde vid Otto Salomons slöjdlä-rarseminarium vid Nääs. Utbildningarna var vid den tiden, utöver materialindelningen, vanligtvis också uppdelade efter

INSTALLATIONSTAL AV MARLÉNE JOHANSSON,PROFESSOR I SLÖJD

37

kön. Vid Göteborgs universitet finns det sedan 1997 numera en och samma utbildning i både hårda och mjuka material, det vill säga en lärarutbildning i slöjd. De blivande slöjdlärarna utbildas, i likhet med alla lärarutbildningar, för att bli behöriga att undervisa i mer än ett skolämne. Tidigare har slöjdlärarutbildningen tillhört den utbildningsveten-skapliga fakulteten, men idag sker slöjdutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK, vid den konstnärliga fakulteten.

Begreppet slöjd är gammalt och finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen. Ordböcker beskriver att slöjd grundar sig på det fornsvenska ordet slöghþ, som står för slughet, flitighet, skicklig-het, kunnighet och klokhet, och av slögher, egenska-pen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, skicklig, fyndig och påhittig. Slöjdbegreppets pedagogiska betydelse stämmer väl än idag när eleven i skolan bearbetar material till ett slöjdföremål. Att lära slöjd och hantverk innefattar såväl materiella som immateriella resurser. Men det färdiga slöjdföremålet kan också skugga lärproces-sen vid tillverkningen. Att lära sig slöjda kan utveckla förmågor som självförtroende, uthållighet, organisationsförmåga, koncentration, initiativför-måga, problemlösning, att våga ta risker, att föreställa sig något som ännu inte finns, att se helhet och sammanhang samt att känna välbefinnande och få tid för tankar och känslor. Listan kan göras lång och kompetenserna kan relateras till de flesta


yrkesområden. Trots det verkar dessa kompetenser inte värdesättas av föräldrar då de rangordnar slöjdämnet på näst sista plats av vilka skolämnen som är viktiga för deras barns studier eller framtid. I samma undersökning uppger eleverna att de tycker att slöjd är ett av de roligaste ämnena i skolan, ett ämne där de känner engagemang, får ta ansvar och vara med och påverka. Men resultaten visar också att eleverna är mindre säkra på vad de lär sig genom att slöjda.

Slöjdämnets kunskapskvalitéer verkar vara gömda i slöjdföremålet. En för snäv kunskapssyn riskerar att slöjdkunnande räknas bort i jakten på kunskaper som kan mätas, vägas eller betygsättas. Kanske beror det på att slöjdforskning om lärande i slöjd är en bristvara. Forskningsresultat behövs också för att balansera eget tyckande och inför politiska beslut.

Alla som har gått i svensk och nordisk skola har haft obligatorisk slöjdundervisning. Jag har förmånen att få arbeta med nordisk lärarutbild-ning och forskning. Min forskning handlar om lärande, interaktion och multimodalitet vid tillverkning av fysiska artefakter i slöjdrelaterade verksamheter, såväl i skola som i miljöer utanför skolan. Ett forskningspro-jekt handlar om olika möjligheter för lärare och elever att använda smarta mobiltelefoner som resurs i slöjdundervisningen. Av intresse är att forska om förändrade lärprocesser när instruktioner exempelvis i form av video, text och bild är inprogrammerade i mobilappens QR-koder och Upcode-koder, koder som placeras på maskiner i slöjdsalen. Likaså beforskas hur eleverna dokumenterar och kommunicerar sina slöjdaktiviteter via slöjdens mobilapp. Teknikutvecklingen står inte still, och det gör inte slöjdundervisningen heller, den blir bara annorlunda.

Jag känner både stolthet och ansvar över att ha blivit professor i slöjd, den första i Sverige. Mer forskning behövs för att uppmärksamma och utveckla slöjdens kunskapsområde.

Genom att själv få arbeta med material, känna dess möjligheter och begränsningar, utvecklas handlingsburen och kroppsbaserad kunskap.

38

Med sina huvudämnen, ekonomi och juridik, samt många discipliner, har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas, förutom av akademisk excellens, av strävan efter hög grad av samverkan mellan disciplinerna för att på bästa sätt kunna bidra till lösningar på dagens komplexa globala utmaningar.

Handelshögskolan startade för drygt 90 år sedan på initiativ av stadens näringsliv. Nära samverkan med näringsliv och samhälle inom både forskning och utbildning är fortfarande ett signum för skolan och en viktig del av framgången.

Samarbetet med och finansiering från näringslivet har också gjort det möjligt för Handelshögskolan att starta ett internationellt gästpro-fessorsprogram. Ett trettiotal välrenommerade professorer är verksam-ma vid Handelshögskolan under cirka en månad varje termin. De inspirerar och förstärker inom både forskning, utbildning och samver-kan med näringsliv och samhälle, vilket har en stor positiv inverkan på skolans internationalisering.

Handelshögskolan attraherar varje år drygt 8 000 ambitiösa, engagerade och nyfikna studenter. Utbildningsprogrammen inom juridik och ekonomi är bland de svåraste i Sverige att komma in på och masterprogrammen lockar studenter från många länder.

Dekan är Per Cramér, professor i internationell rätt med speciell inriktning mot europeisk integrationsrätt.

Handelshögskolan

3939

HANDELS HÖG SKOLAN

SYLVIA CHANT

Sylvia Chant är professor i utvecklings-geografi vid London School of Economics and Political Science. Hon är specialist på jämställdhet och utveckling, med särskilt intresse för kön, fattigdom samt hushåll som leds av kvinnor. Hennes studier bygger på bred primärforskning i Mexiko, Costa Rica, Filippinerna och Gambia. Som gästprofessor kommer hon att dela med sig av sina fleråriga erfarenheter av forskning och publicering, bland annat genom att fungera som mentor för både personal och studenter med särskilda intressen inom utvecklingsgeografi. Sylvia Chant är förordnad till Adlerbertska gästprofessuren i kulturgeografi inom området hållbar utveckling.

40

Vid samhällsvetenskapliga fakulteten samsas professionsutbildningar med internationellt framstående forskning kring demokrati och politik, arbetsliv och sociala relationer, risk och trygghet, individens anpass-ning och utveckling samt global förändring. Forskarna deltar även flitigt i samhällsdebatten. Utbildningsuppdraget är det största inom Göteborgs universitet och omfattar cirka 5 000 helårsstudenter. Fakulteten ger flera av landets mest sökta utbildningsprogram, bland annat för psykologer, journalister, socionomer, personalvetare och Europavetare. Här finns också ett brett urval av fristående kurser bland annat arbetsvetenskap, globala studier, psykologi, medieveten-skap, sociologi, socialantropologi och statsvetenskap.

Forskningen vid samhällsvetenskapliga fakulteten baseras på den självständiga, obundna och nyfikenhetsbaserade grundforskningen samtidigt som det ligger i samhällsvetenskapens natur att forskningen nyttiggörs och tillämpas inom offentlig, privat och ideell sektor. En grundläggande princip är således kombinationen av grundforskning och tillämpad forskning.

Fakultetens forskningsstrategi tar sin utgångspunkt i samtida problem och för hela samhället omvälvande förändringsprocesser som globalisering, klimat- och demografiska förändringar och dess konse-

kvenser för individ och samhälle samt frågor om säkerhet och trygghet. Dessa förändrings-processer utgör stora utmaningar för samhäl-let på global, regional, nationell och lokal nivå i vår samtid såväl som under överskådlig framtid. Det är uppenbart att många av de problem dessa processer genererar, det vill säga de konkreta problem forskningen måste bidra till att lösa – såsom energikris, vatten-brist, svårigheter med livsmedelsförsörjning, fattigdom, finanskris, pandemiska processer, brottslighet, krig och säkerhetshot – är genererade ur samhälleliga processer och mänskligt handlande. De är orsakade av människor i samspel och samverkan. De kan därför också lösas av människor i samspel och samverkan.

Dekan är Birger Simonsson, professor i historia.

Samhällsvetenskapligafakulteten

41

SAMHÄLLSVETEN SKAPLIGAFAKULTETEN

42

MALIN BROBERG

Malin Brobergs forskning handlar om att förstå och beskriva individuella skillnader i psykisk hälsa och utveckling hos perso-ner med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Kunskapen och nära samarbete med sjukvård och kommun leder till förändringar i arbetssätt och stöd för att öka förutsättningarna för hälsa och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, vilket regleras i FN:s konventioner om rättigheter för barn och för personer med funktionsnedsättning. Malin Broberg disputerade 2004 vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och har varit anställd där sedan dess. Hon är förordnad som professor i psykologi.

ANN-MARIE EKENGREN

Ann-Marie Ekengrens forskning handlar om vilka faktorer som formar utrikespoli-tiskt beslutsfattande. Betydelsen av såväl materiella resurser som beslutsfattares idéer för staters utrikespolitik studeras.I ett pågående projekt undersöks om europeiska staters utrikespolitik alltmer påverkas av mediernas så kallade medielogik. Genom att vinna ökad förståelse för varför stater sätter sig i internationella förhandlingar, ger stora summor till bistånd, kritiserar vissa aktörer, eller tar på sig en ledande roll i FN, kan förutsättningar för en fredlig ordning i världen lättare skapas. Ann-Marie Ekengren genomgick såväl grundut-bildning som forskarutbildning vid Göteborgs universitet. Hon är förordnad som professor i statsvetenskap.

MARK ELAM

Mark Elam disputerade 1993 inom temat Teknik och social förändring vid Linkö-pings universitet. Efter postdoktoral anställning vid Københavns universitet blev han docent i sociologi vid Göteborgs universitet 2004. Hans senaste forskning har framförallt behandlat dels hur tekniska och politiska utmaningar kring kärnav-fallsfrågan förhåller sig till varandra, dels hur nikotinersättningsmedlens framväxt i Sverige under 1970-talet bidrog till den globala omdefinitionen av cigarettrökning som ett drogproblem. Åren 2013–2016 är han gästprofessor på deltid vid IT Universitetet i København. Han är förordnad som professor i sociologi.


43

SVERKER JAGERS

Sverker C. Jagers disputerade i statsve-tenskap vid Göteborgs universitet år 2003 och erhöll en professur vid Luleå tekniska universitet år 2010. Hans forskning är inriktad mot studiet av miljöpolitik. Inom detta fält har han bland annat bedrivit flera projekt där han söker finna förkla-ringar till människors miljöbeteende, samt acceptans och efterlevnad av olika miljöpolitiska åtgärder. Han sysslar även med jämförande studier där han främst undersöker om vissa länders framgång i att hushålla med sina naturresurser kan förklaras av utformningen och kvaliteten på deras politiska och administrativa system. Han är förordnad som professor i statsvetenskap.

44

UTA SAILER

Uta Sailer disputerade vid Ludwig-Maxi-milians-Universität München 2003. Hon var anställd vid Umeå universitet 2003–2005 och sedan vid Universitetet i Wien 2005–2011 där hon blev docent 2009. Hon anställdes 2011 som lektor vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar bland annat om hur olika sorters belöningar, till exempel behaglig beröring, dofter, pengar samt feedback bearbetas av hjärnan. Målsättningen är att bättre förstå vad som utgör och påverkar belöningar, hur de påverkar beteenden och upplevelser, samt vad som händer när belöningar förlorar sitt subjektiva värde. Hon är förordnad som professor i psykologi.

TOMAS TJUS

Tomas Tjus forskning handlar om barns kommunikativa utveckling och hur den är relaterad till uppmärksamhet, minnesför-måga och samspel med vuxna. Detta har undersökts hos spädbarn och kunskapen används för att förstå och hjälpa barn med funktionsnedsättningar exempelvis autism eller dyslexi. Forskargruppen har därför genomfört ett antal interventions-studier med speciellt utvecklade dator-program där syftet har varit att förbättra barns språk-, kommunikations- och läsutveckling. Både hans psykolog- och forskarutbildning erhölls vid Göteborgs universitet. Han är förordnad som professor i psykologi.

STAFFAN I LINDBERG

Staffan I. Lindberg har varit verksam vid Kent State University och University of Florida och är nu en av forskningsledarna för det mest omfattande demokratimät-ningsprojektet någonsin: Varieties of Democracy med över 20 miljoner data på demokrati i världens länder från 1900 till 2012. Forskningen är till direkt nytta för demokratiutvärdering, policyanalys, strategisk planering samt demokratidialog mellan världens länder och inom ramen för bi- och multilateralt samarbete. Han är också forskare vid Quality of Government Institute samt biträdande forskningsledare för projektet The impact of elections: voting, political behaviour and democracy in sub-Saharan Africa. Boken Democracy and Elections in Africa (Johns Hopkins UP, 2006) har utnämnts till ”Outstanding Academic Title” av Choice. 2013 utsågs han till Wallenberg Academy fellow. Han är förordnad som professor i statsvetenskap.

45

JAN AART SCHOLTE Jan Aart Scholte är en världsledande forskare inom de två överlappande forskningsfälten globala studier och forskning om civilsamhället. Bland annat forskar han om globalisering, social förändring samt sociala frågors globalise-ring. Hans arbete har använts för att utveckla program inom globala studier runt omkring i världen men också av globala politiska cirklar och grupper inom civilsamhället. 2006–2007 innehade han Olof Palmes gästprofessor vid institutio-nen för globala studier, som han varit en viktig inspiratör till, och 2010 blev han hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Han är förordnad som professor i freds- och utvecklingsforskning.


46

ORLA VIGSÖ

Orla Vigsös forskning har rört sig inom två fält: politisk kommunikation och kriskom-munikation. Inom politisk kommunikation har han främst arbetat med politisk marknadsföring och valaffischer. Inom kriskommunikation har han skrivit om myndigheter och statliga bolags problem med förtroendekriser. Han är numera aktiv inom ett forskningsprojekt som, genom analyser av kommunikationen i samband med olyckor och oroligheter, ska bidra till att utveckla kommunikationen så att den bättre motsvarar medborgarnas behov och förväntningar. Han har tidigare bland annat arbetat på institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är förordnad som gästprofessor i retorik.

ROBERT ASCHBERG

Robert Aschberg började som reporter på Saxons Veckotidning 1979. Han övergick 1980 till Expressen där han bland annat arbetade som reporter fram till 1987 då han var med och startade Tidningen Z. 1988 började han på TV3 som programle-dare och TV-producent och var med om att starta produktionsbolaget Strix Television, som han under en period vad vd för. Under 1990-talet ledde han programserier under eget namn, som exempelvis Ikväll Robert Aschberg och Aschberg fredag. Han har även lett dokusåpor som Baren och Expedition Robinson. 1999–2002, gjorde han det granskande programmet Folkhemmet, som följdes av Insider, som under närmare ett femtontal säsonger sänt över 100 program. Han är förordnad som gästprofessor i praktisk journalistik.

47


48

Samarbete kräver förtroendeNär det år 2009 tillkännagavs att Elinor Ostrom hade tilldelats Sveriges Riks-banks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, jublade jag högt. Jag hade många skäl att vara glad. Det var inte bara en underbar människa som hade fått priset. Hon var också den första kvinnan. Någonsin! Dessutom var hon statsvetare, precis som jag.

Det just idag kanske viktigaste skälet att jag blev glad, var emellertid det faktum att hon ägnade sig åt samma frågor som jag och många av mina kollegor på fakulteten: Att söka förklar-ingar till varför vi människor tenderar att överutnyttja vår miljö, men också varför inte alla människor gör detta och vad vi kan lära av det.

Naturresurser brukar sägas vara gemensamma nyttigheter. Det betyder att de är svåra att undanhålla från användning och att varje gång någon tar bort en enhet, blir det mindre kvar till övriga användare. Så är det till exempel med fiskarna i havet. Ju fler som fiskar och ju mer som fiskas, desto snabbare tar också fisken slut.

Det som idag kan synas som en självklarhet är faktiskt en relativt ny insikt som följt med ökad forskning på miljöom-rådet. För att undvika sådana händelseförlopp brukar vi samhällsvetare hävda att användarna måste samarbeta. Samarbete betyder här att man inte tar ut större mängder av en resurs än att den klarar av att återhämta sig.

En viktig faktor för framgångsrikt samarbete är tillit. Om till exempel fiskare A inte litar på att övriga fiskare kommer att samarbeta, alltså att de inte nöjer sig med att bara fånga en uthållig mängd med fisk, finns det inga direkta skäl för fiskare A att själv hålla igen. Faktiskt inte ens att försöka. Varför? Jo, om endast fiskare A är återhållsam, kommer ju det bara att resultera i att han eller hon fångar färre fiskar, medan fisken i havet ändå tar slut (om än kanske på mar-ginalen något senare). Samma sak gäller naturligtvis för alla övriga yrkesfiskare också.

Om nu enskilda individer och aktörers frivilliga initiativ inte är att räkna med, av tidigare nämnda skäl, hur tar vi oss då ur dessa dilemman – för det gör vi ju faktiskt ganska ofta?

Somliga menar att det krävs en stark auktoritet som styr eller frammanar samarbeten där sådana inte uppkommer på frivillig väg. Andra hävdar att det är bättre att privatisera naturresurserna, med det enkla argumentet att människor tenderar att vara mer rädda om sådant de själva äger. Dessa två alternativ har i hög grad präglat det mesta av miljöpoli-tiken vi hittills sett.

INSTALLATIONSTAL AV SVERKER C. JAGERS, PROFESSOR I STATS-VETENSKAP

49


Det är i just detta sammanhang som Ostroms gärning blir så intressant. I sin forskning fann hon nämligen att det tycks finnas en tredje väg att gå. Utifrån denna observation utvecklade Ostrom sedermera en teori som dikterar att framgångsrikt och stabilt samarbete kring naturresurser uppkommer ifall brukarna själva går samman och skapar samarbetsregimer. En typ av samfälligheter kan man säga.

Med sådana arrangemang behövs vare sig stat eller marknad, menade Ostrom. Allt som krävs är att det (bland annat) finns ett tillräckligt stort mått av förtroende mellan brukarna, att de inte är anonyma och att de kan kommuni-cera med och övervaka varandra. Om dessa villkor är uppfyllda ökar sannolikheten att brukare ska lyckas samarbeta. Åtminstone kring lokala resurser.

Nu är bara problemet det att många miljöhot inte är av särskilt lokal natur. Tvärtom är de storskaliga och ibland till och med väldigt storskaliga, såväl i tid som i rum. Detta faktum föder en, åtminstone i mina ögon, väldigt intressant fråga: Vad händer med Ostroms viktiga lärdomar när vi skalar upp miljöproblemen? När det plötsligt handlar om att brukarna är anonyma, inte kan kommunicera med varandra, när konsekvenserna av överutnyttjade resurser inte längre är direkt synliga för alla aktörer och där det rimligtvis måste till någon slags koordinerande tredje part eller auktoritet?

Mig veterligen saknar samhällsvetenskaperna ännu en empiriskt grundad och heltäckande teori om detta. En teori som, med Ostroms enkelhet och systematik, samtidigt

omfamnar, begripliggör och kan ge vägledning under de ofta väldigt komplexa villkor som gäller för samar-bete på mer storskalig nivå.

Kanske är jag naiv, men jag vill tro att denna teori är möjlig att utveckla. Dessutom tror jag att det just här, på Göteborg universitet, finns särskilt goda möjligheter att lämna viktiga bidrag till en sådan. På Samhällsvetenskapliga fakulteten och på Handelshögskolan hittar vi i dagsläget nämligen några av landets, och ibland till och med Eu-ropas, främsta forskargrupper inom miljöområdet.

Men, precis som att alla samarbeten ökar i komplexitet ju mer storskaliga de är, ökar också komplexiteten i den forskning som krävs för att vi ska förstå samarbetets mekanismer. För sådan forskning förutsätts livaktiga samar-beten mellan våra olika forskargrupper, något jag verkligen hoppas få se mer av i framtiden.

Avslutningsvis hoppas jag även att Göteborgs universitet förstår att förvalta denna värdefulla resurs på ett långsik-tigt hållbart sätt!

Om nu enskilda individer och aktörers frivilliga initiativ inte är att räkna med, av tidigare nämnda skäl, hur tar vi oss då ur dessa dilemman – för det gör vi ju faktiskt ganska ofta?

50

Till Utbildningsvetenskapliga fakultetens ämnesområden hör pedagogik och didaktik, barn- och ungdomsvetenskap, idrottsveten-skap samt kostvetenskap. Forskningen inom fakulteten bedrivs i nära anslutning till utbildningsutbudet och behandlar lärande och undervisning bland barn, ungdomar och vuxna samt berör samtliga skolformer från förskola till högskolestudier.

Bland fakultetens internationellt starka forskningsmiljöer finns: LinCS (Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället), FUR (Förutsättning-ar, Utbildning och Resultat) samt Det barnpe-dagogiska fältet (Early Childhood Education). Fakulteten är dessutom värd för ett av Göte-borgs universitets styrkeområden inom forskning, styrkeområdet Lärande, med LetStudion.

Uppmärksammad nationellt och internatio-nellt är också skolforskningen som bland annat behandlar skolans organisation och

utbildningsplanering, undervisning, individers utveckling och lärande. Även samspelet mellan individ och miljö finns i fokus, liksom special-pedagogik samt vuxnas studiesituation. Forskningsfältets frågor berör främst utbildningssektorn men kan också gälla pedagogisk verksamhet inom andra samhällsområden. Forsknings- och utbildningsområdena omfattar bland annat förskola, skola, samband mellan mat, hälsa och miljö samt betydelsen av idrott och friskvård.

Blivande och redan verksamma lärare läser många av sina kurser hos oss. Bland våra 5 000 studenter finns dessutom framtidens kost-ekonomer, tränare, utbildningsledare, beteendevetare och friskvårds-arbetare.

Det mesta av fakultetens verksamhet sker vid Pedagogen i centrala Göteborg. Våren 2011 invigdes huset Idrottshögskolan vid Evene-mangsstråket/Skånegatan. Huset är ett gemensamt kraftcentrum för tillämpad utbildning och forskning inom idrott, hälsa och kost och delar av flera av fakultetens utbildningar inom området finns förlagda dit. I anläggningen finns bland annat Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling. Forskningsmiljön där stöds av medel från Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin samt av rektors strategiska medel.

Dekan är Roger Säljö, professor i pedagogik, särskilt pedagogisk psykologi.

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

51

UTBILDNINGS VETENSKAP LIGAFAKULTETEN

5252

SILWA CLAESSON

Silwa Claessons verksamhets- och forskningsfält är lärarutbildning. Hennes forskningsfrågor handlar om relationen mellan utbildningens teorier och skolans vardagspraktik. Resultaten visar att vissa teorier i lärarutbildningen endast har svag koppling till lärares vardag. Forskning om relationen mellan teori och praktik synliggör problem och kan i förlängningen möjliggöra en förändring av lärarutbildning och skola. Att fokusera på bildningsfrågor är en sådan möjlig väg att utmana nuvarande utbildning. Hon har varit verksam lärare och forskare vid Göte-borgs universitet med endast få undantag. Hon är förordnad som professor i pedagogik.

5353


53

PIA WILLIAMS

Pia Williams disputerade 2001 vid Göteborgs universitet och blev docent 2008. Hon forskar inom området barn- och ungdomsvetenskap. Hennes forsk-ning är inriktad mot barns samspel och det lärande som sker mellan barn samt mellan barn och vuxna, med ett samlat fokus kring barnet som aktör i sociala sammanhang inom institutioner som exempelvis förskola. Hennes forskning belyser såväl teoretiska som empiriska frågor inom området och flera projekt tar utgångspunkt i barns erfarenheter, meningsskapande och lärande. Att kommunicera och interagera med andra kan ses som grunden för barns delaktig-het och är ett viktigt kunskapsområde att utveckla vidare. Hon är förordnad som professor i pedagogik.

JONAS IVARSSON

Jonas Ivarssons forskning rör lärande och kunskapsutveckling i högre utbildning och andra teknikintensiva miljöer. Flertalet arbeten behandlar på vilka sätt introduk-tionen av nya teknologier förändrar villkoren inom olika yrkespraktiker. Som exempel kan nämnas radiologi eller arkitektur. Ett generellt syfte är att skapa en bättre förståelse för samspelet mellan teknik och människor. En vidare målsätt-ning är att arbeta fram skräddarsydda metoder för införandet av ny teknik inom specialiserade områden. Han disputerade i pedagogik vid Göteborgs universitet 2004 och har sedan dess arbetat som forskare och lärare. Han är förordnad som professor i pedagogik.

INGIBJÖRG JONSDOTTIR Ingibjörg Jonsdottir kommer ursprungli-gen från Island och disputerade i fysiologi vid Göteborgs universitet 1996. Hon har sedan 2002 varit docent vid Sahlgrenska akademin men i samband med adjung-ering som professor bytte hon fakultet för att bygga tvärvetenskapliga broar mellan olika fakulteter. Hon har sin huvudsakliga tjänst vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen. Hennes forskning innefattar flera aspekter inklusive hälsopromotion, prevention, medicinsk grundforskning samt klinisk och praktikernära forskning avseende stressrelaterad ohälsa. Forskargruppen har i flera studier undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet och stress med det främsta syftet att resultaten ska komma till praktisk användning bland annat inom hälso- och sjukvård men även i samhället i stort. Hon är förordnad som adjungerad professor i fysisk aktivitet och hälsa.

54

55

CARSTEN LUNDBY

Carsten Lundby kommer från Köpen-hamns universitet och har i flera år jobbat tillsammans med Bengt Saltin med studier om inaktivitet, fysisk träning och hög-höjdsträning. Metoderna omfattar kvantifiering och karakterisering av blodproteiner, men också studier av mitokondrier i skelettmuskler och deras förmåga att omsätta syre. Carsten Lundby är professor i medicinsk fysiologi vid Universität Zürich och även gästprofessor vid Kunskapscentrum för Hälsa och Prestationsutveckling. Hans forskning handlar om metoder för att studera blodets syretransport och betydelse för uthållighetskapaciteten. Hans forskning väntas leda till bättre kunskap och förståelse för hur den fysiska prestationen bestäms främst av syretransport och relaterade molekyler, samt hur träning påverkar dessa parametrar. Han är förordnad som gästprofessor i idrotts-vetenskap.

SHEILA RIDDELL

Sheila Riddell är grundare av Strathclyde Centre for Disability Research vid the University of Glasgow samt Centre for Research in Education Inclusion and Diversity vid University of Edinburgh, som hon är föreståndare för. Hon har också varit med och utvecklat Platform for Research in Inclusive education and School development, PRIS, vid Göteborgs universitet som bedriver forskning inom området inkluderande utbildning och skolutveckling. Hennes forskningsintres-sen rör det breda området jämlikhet och social integration, särskilt med avseende på kön, social klass och funktionshinder inom utbildning, sysselsättning och social omsorg. Hon är förordnad som inneha-vare av Kerstin Hesselgrens gästprofessur i specialpedagogik.


56

Vittne till ett förvandlingsnummer

Mitt forskningsfält har många experter. I stort sett alla kan med tyngden av tio till femton års erfarenhet påstå att de vet hur skolan är beskaffad, och inte minst, ge tips om hur den borde förändras. Går jag på fest en kväll brukar jag därför bluffa om mitt yrke eller undvika frågan så länge som möjligt. Öppnar jag tidningar eller lyssnar på radio eller TV så berättar utbildningsministern om vad man borde göra med kepsar eller mobiltelefoner i klassrum eller journalis-ter skriver spaltmeter och påstår saker om flumskolan eller vilka insatser som behövs för att vända de dåliga resultaten i PISA-mätningarna. Jag befinner mig alltså i ett forskningsfält där det sällan går att komma med revolutionerande nyheter, som till exempel den om Higgs-partikeln. Istället gäller det snarast att få människor att se med andra ögon, eller ur ett nytt perspektiv, på det de redan är förvissade om är beskaffat på ett särskilt sätt.

Enkelt uttryckt kallas forskning som behandlar undervisning för didaktik och

det är en specialisering innanför det större ämnet pedagogik. Ytterligare en precisering av didaktik är allmän didaktik och där befinner sig den forskargrupp jag tillhör. Vi försöker förstå undervisning av idag och tar teoretiskt avstamp i en kontinentaleuropeisk och filosofisk tradition där bildnings-begreppet är centralt. Vi har mest inriktat oss på empiriska studier i klassrumsvardagen och tolkningen bygger oftast på fenomenologiska eller hermeneutiska antaganden.

Ett exempel på det vi intresserar oss för brukar kallas ”den nya disciplineringen”. Det handlar om hur lärare kan få en grupp ungdomar eller barn att lyssna, bli motiverade och arbeta i skolan. Att se sträng ut, säga tyst i klassen eller ta till andra knep från förr i tiden duger knappast längre. Nej, det som gör att elever respekterar sin lärare idag är den, oftast tämligen personliga, relation läraren har förmåga att bygga till var och en av sina elever. Ett exempel från mina fältanteckningar är från en gymnasieskola utanför vilken jag parkerar min bil en tidig morgon. På håll ser jag den lärare jag ska observera under dagen. Hon ser ganska sliten ut så här i morgonljuset och hon sveper kappan hårt om kroppen när hon hastar mot skolporten. Väl inne i det lilla kontor hon delar med tre andra lärare ställer hon sig med ryggen mot oss andra, tar sakta av sig kappan och studerar uppgivet sin spegelbild. Just då knackar det på dörren. Flera gånger. En av lärarna öppnar och det visar sig att eleven, en ung kvinna, söker min lärare. Det är då jag blir vittne till

INSTALLATIONSTAL AV SILWA CLAESSON, PROFESSOR I PEDAGOGIK

57


För att få distans till händelser i dagens skola läser jag om en person som levde för 100 år sedan, en gestalt med stark röst. Ellen Key, som själv var lärare i över 20 år, påstod att bildning är ”det som är kvar när du glömt det du lärt dig”. Hon värnade om alla elevers rätt till bildning och gjorde skolan och klassrummet till något som snarast är att likna vid ett seminarium. Vid en studieresa till Finland, ett land som legat högt i PISA-mätningar, träffar jag elever, lärare och lärarutbildare. Där har man inte ändrat läroplanen på nästan 30 år, utöver små justeringar. Det finns ett lugn och en eftertänksamhet i de miljöer jag vistas i som gör mig en smula avundsjuk. Forskning om och i skolan har hög prioritet där, och med stöd i didaktisk forskning kan lärare reflektera över olika undervisningssituationer. Låt oss svenskar ta efter den finska eftertänk-samheten, och framför allt, låt oss sluta tycka, och istället lita på att forskning kan ha betydelse.

förvandlingsnumret. På en sekund förändras lärarens gestalt. Hon sträcker på sig, ser ut som ett solsken och välkomnar eleven genom att tala om den essä flickan så förtjänstfullt skrivit. Samma engagemang inför var och en av eleverna och strålande elevbemötande blir jag varse gång på gång under de veckor jag är där. Hon får elever med sig. Hon kan därmed, genom sitt sätt att vara lärare, utgöra symbolen för det vi kallar den nya disciplineringen.

I min forskning har jag också ställt frågan om, och i så fall hur, teorier om lärande – något som har varit ett viktigt innehåll i lärarutbildning och vidareutbildning – har betydelse i skolans vardagliga verksamhet. Svaret på forskningsfrågan är att de har haft betydelse och det finns också svar på vilken betydelse dessa teorier haft. I mina klassrumsobservationer har jag funnit ett tydligt mönster där lärare knappast längre ställer frågor på det sätt som Pippi Långstrumps fröken en gång gjorde, det vill säga att eleven ska upprepa det fröken redan kan. ”Ja, vet du inte det själv, så inte må du tro att jag tänker tala om det för dig!” svarade Pippi förvånat och misslynt. Hade Pippi Långstrump kommit till skolan idag hade hon säkerligen efter en stunds resonemang istället hört fröken fråga ”Hur tänker du då?”, det vill säga en sonderande fråga där läraren genuint försöker förstå hur Pippi får ihop sin värld, hur hon tänker. Med kunskap om hur Pippi resonerar har läraren sedan möjlighet att finna en undervisningsmetod och argument som kan hjälpa just Pippi.

Nej, det som gör att elever respekterar sin lärare idag är den, oftast tämligen personliga, relation läraren har förmåga att bygga till var och en av sina elever.

58

IT-fakulteten består av universitetsverksamheten vid de två institutio-nerna Data- och informationsteknik och Tillämpad informationstek-nologi.

Båda institutionerna är integrerade mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, vilket resulterar i stor kompetens och bredd. Fakulteten bedriver IT-relaterad forskning och utbildning inom allt från abstrakt matematik och högteknologiska tillämpningar, till samhällsvetenskapliga undersökningar av IT-användningens konse-kvenser.

Verksamheten finns på Campus Lindholmen och även på Campus Johanneberg. Forskning och undervisning är mycket internationell med studenter, lärare och forskare från omkring ett 30-tal olika länder.

IT-fakulteten har alltsedan starten kännetecknats av stor samverkan med det omgivande samhället. Flera av utbildningarna bedrivs i projektform och ofta utifrån problembaserat lärande, där även företag, myndigheter och organisationer är aktiva i kurserna.

Dekan vid IT-fakulteten är Jan Smith, professor i datalogi.

IT-fakulteten

59

IT FAKULTETEN

60

SIRKKA JARVENPAA

Sirkka L. Jarvenpaa, är professor i företagsekonomi vid The University of Texas, Austin. Hon har tidigare även verkat vid Harvard Business School och Aalto-universitetet i Finland. Hon innehar tre hedersdoktorat och är känd för att ständigt utmana den rådande forsknings-inriktningen när det gäller vitt skilda samhällsfrågor i vår alltmer digitaliserad värld. Hon är dessutom en sann brobyg-gare med en tvärvetenskaplig profil och har varit redaktör för ett flertal tidskrifter, exempelvis: Journal of Association for Information Systems, Journal of Strategic Information Systems, MIS Quarterly, Information Systems Research samt Organization Science. Hon är förordnad som gästprofessor i informatik.

61

LARS MATHIASSEN

Lars Mathiassen är professor vid Georgia State University samt en av grundarna till Center for Process Innovation vid samma lärosäte. Hans forskning är inriktad på utveckling av informationstjänster, nya affärsprocesser som bygger på IT samt på organisatoriska förändringsprocesser. Hans fokus ligger på människors kompe-tens och samarbete men han betonar samtidigt betydelsen av att använda teknik och metoder av högsta klass. Han är medförfattare till ett stort antal böcker, är redaktör för flera tidskrifter samt en av grundarna till Scandinavian Journal of Information Systems. Han har handlett ett trettiotal doktorander samt varit gästpro-fessor vid bland annat Warwick Business School, London School of Economics, Institute Theseus, Viktoriainstitutet samt Umeå universitet. Han är förordnad som gästprofessor i informatik.

IT FAKULTETEN

62

Strategies for Virtual Knowledge Collaboration

I am delighted and honored by this invitation to speak for the Faculty of Applied IT. Applied IT focuses on technology use and management in its context: how information tech-nology can effectively empower individuals, corporations, nonprofits and governments with more effective ways of solving problems and delivering goods and services.

My research focuses on virtual knowledge collaboration: when people, often large numbers of people, collaborate virtually and produce innovative services or products, digital or physical, leverag-ing the vast connectivity of open Internet. Increasing digitization has intensified a ‘sharing economy’. In a shared economy, focus is on shared creation, production, distribution, and trade. Peer communities are critical whether it is in the form of sightings of birds, reviews on travel

sites, recommendations on investment sites, or the latest music remixes. Even some of the closest and the most secretive areas are opening for collaboration.

The tragic disappearance of Malaysian airlines Flight 370 on the route from Kuala Lumpur Interna-tional Airport and Beijing Capital International Airport on March 8 2014 brought thousands of individuals from all corners of the world to join the search for evidence of the plane or life. Satellite imaging companies shared their proprietary satellite images and crowdsourced the search, asking the public for help analyzing for any sign of the missing airliner.

At the heart of my research is how to make this open collaboration happen when sources include proprietary information. The research focuses on developing strategies where it is paramount to protect and share at the same time. Proprietary knowledge needs to be brought to the table to create value or joint benefit but, how can we best leverage it without collective or personal harm? The design of information technology is important. But so is how individuals and teams regulate their emotions. These virtual environ-ments can create false familiarity and unjustified trust. This excitement can lead to over sharing and leakage

INSTALLATIONSTAL AV SIRKKA JARVENPAA, GÄSTPROFESSOR I INFORMATIK

63

IT FAKULTETEN

Strategies for Virtual Knowledge Collaboration

which in turn can lead to loss of competitive advan-tage, the fall of organizations and even to the death of individuals.

Strategies of how to share and protect are needed in highly dynamic settings such as in

open discussion boards, open source development, wiki sites, social media sites, and even learning man-agement systems in universities like yours or mine at the University of Texas at Austin.

Let me illustrate two pitfalls in virtual knowledge collaboration.

The first pitfall occurs just when we are at the brink of discovery or feel that close and intimate connection to others. This excitement and trust while we are virtually interacting or collaborating, leads us to disregard signs of warning. Too much excitement can lead to unintended knowledge leaks that harm the individual and their organization. We leak trade secrets or share personal information that brings harm.

Second pitfall is that once we become aware that we just shared sensitive information, we abruptly with-draw. The abrupt withdrawal signals to the other parties the strategic value of information just shared. Abruptly withdrawing from the interaction actually

increases rather than decreases leakage.

So, how can you grow your cat whiskers to avoid becoming the victim of these two pitfalls? One, bring a buddy. By entering the virtual world in pairs you can monitor excitement, avoid ignoring signals of distrust and minimize leakage.

Second, segment your knowledge. Be open in sharing outcomes, but not the process.

Third, leverage distancing. Distancing simply means to leave out the details and depersonalize.

With research like mine from Applied IT, you can grow the cat whiskers needed to thrive in the ever growing and complex digitizing and sharing world.

This excitement can lead to over sharing and leakage which in turn can lead to loss of competitive advantage, the fall of organizations and even to the death of individuals.

64

Naturvetenskapliga fakulteten är den del av Göteborgs universitet som arbetar med utbildning och forskning inom naturvetenskap, matema-tik och kulturvård. Fakulteten har 730 medarbetare, 279 doktorander samt omkring 6 500 studenter.

Fakultetens verksamhet spänner över naturvetenskapens alla områden. Forskarna bedriver forskningssamarbeten internationellt, nationellt och regionalt. I Västra Götalandsregionen har fakulteten verksamhet på fyra platser: Göteborg, Mariestad, Tjärnö och Kristine-berg. Inom fysik, matematik och kemi finns långtgående samarbete med Chalmers och inom kemi och molekylärbiologi med Sahlgrenska akademin.

Eftersom Göteborg ligger på västkusten har staden blivit ett natur-ligt säte för marin forskning och utbildning med inslag av biologi, geovetenskaper och kemi. Fakulteten har tillgång till välutrustade

Naturvetenskapligafakulteten

forskningsfartyg och marina fältstationer på nära håll genom infrastrukturenheten Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.

Forskningen inom ämnet kulturvård är unik för Sverige − från en naturvetenskaplig utgångspunkt studerar forskarna ämnen med tvärvetenskapliga kopplingar till andra fakulteter med humaniora, samhällsveten-skap, konst och arkitektur.

Fakulteten är värd för Svenskt NMR- centrum som har en av Europas starkaste magneter för spektroskopi.

Dekan är Elisabet Ahlberg, professor i oorganisk kemi.

65

NATURVETENSKAP LIGA FAKULTETEN

66

CHARLOTTE GJELSTRUP BJÖRDAL

Charlotte Gjelstrup Björdals forskning fokuserar på konservering och ett långsiktigt bevarande av historiska skeppsvrak och andra kulturhistoriska föremål av trä som påträffas i arkeolo-giska sammanhang. De mikrobiella nedbrytningsprocesserna i naturen är av speciellt intresse. Hon deltar bland annat i EU-projektet SASMAP, där nya verktyg och metoder för att upptäcka och skydda fornlämningar i marin miljö utvecklas. Hon har varit anställd vid institutionen för kulturvård sedan 2011, men har sedan 20 år regelbundet undervisat på institutionen i konservering av vattendränkt arkeolo-giskt trä. Hon är förordnad som professor i kulturvård, särskilt konservering.

RAIMUND FEIFEL

Om en atom eller molekyl utsätts för strålning med tillräckligt hög energi, exempelvis solljus, kan elektroner frigöras enligt Einsteins fotoelektriska lag. När en negativt laddad elektron avlägsnas från en neutral atom eller molekyl, skapas ett positivt laddat system, det vill säga en jon. Den avlägsnade ”fotoelektronen” har en väl definierad rörelseenergi och bär därför med sig information om systemet. Fotoelektro-ners energi kan mätas med elektronspek-troskopi. Om fler elektroner frigörs samtidigt från ett system, bör man analysera alla dessa tillsammans, eftersom de är korrelerade till varandra och var och en för sig bär viktig delinformation om systemet, jonisationsprocessen och deras utveckling. Detta kräver korrelationsmetoder. Raimund Feifels forskning går ut på att vidareutveckla flerpartikelkorrelationspektroskopi för att studera elektronstruktur och dynamiska processer i materiens byggstenar. Han är förordnad som professor i experimentell atom- och molekylfysik.

67

ANNA GODHE

Varför får vi algblomningar och hur sprids de? Hur har alger anpassats till föränd-rade miljöbetingelser under de senaste 100 åren? Anna Godhe söker svar på dessa frågor med en kombination av fältstudier, experiment, matematiska modeller och molekylära tekniker. Målet är att förstå dynamiken hos dessa organis-mer som står för 50 procent av jordens koldioxidfixering och utgör basen i den marina näringskedjan. Det var möjligheten att studera marinbiologi som gjorde att Anna Godhe valde Göteborgs universitet. Kompetenta kollegor och en infrastruktur som gör marin forskning genomförbar är anledningen till att hon är kvar. Hon är förordnad som professor i marin ekologi.


68

ROGER BUTLIN Roger Butlin forskar om arternas ur-sprung, särskilt betydelsen av reproduktiv isolering för evolutionär genetik. Hans studier omfattar hybridzoner hos gräs-hoppor, lokal anpassning hos littorina (snäckor), signal- och svarsevolution hos drosophila (bananflugor), och kemorecep-tion hos bladlöss. Hans forskning har betydelse för förståelse och hantering av biologisk mångfald i en föränderlig värld. Han arbetar vid University of Sheffield, Storbritannien, men har samarbetat med forskare vid Göteborgs om artbildning hos littorina. Han är innehavare av Tage Erlanders gästprofessur i evolutions-biologi.

HELLE PLOUG Helle Plougs forskning handlar om kol- och kväveflöden i havet. Hon använder en kombination av fältstudier, experiment och matematiska modeller för att förstå dynamiken av småskaliga processer med storskaliga effekter, nämligen havets biologiska kapacitet att ta upp koldioxid och kvävgas från atmosfären. Helle Ploug studerade först i Danmark och arbetade sedan i 10 år vid olika forskningsinstitutioner i Tyskland innan hon 2008 kom till Sverige. Kompe-tenta kollegor och en infrastruktur för marin forskning med global horisont var anledningen till att hon sökte sig till Göteborgs universitet. Hon är förordnad som professor i marin ekologi.

69

PER-ERIK KARLSSON Per-Erik Karlsson började med växtfysio-logisk forskning vid Göteborgs universitet kring klyvöppningarnas reglering. På IVL Svenska Miljöinstitutet fortsatte han, i nära samarbete med Göteborgs och Lunds universitet, med tillämpad forsk-ning kring marknära ozon, atmosfäriskt nedfall av försurande och övergödande ämnen, samt kolinbindning till skog och applikationer för så kallade “Carbon Footprints” för skogsindustriella produk-ter. Forskningen har haft betydelse för såväl Sveriges miljömål som för utsläpps-begränsningar inom Europa genom Konventionen om Gränsöverskridande Luftföroreningar. Han är förordnad som adjungerad professor i växtfysiologi, särskilt föroreningars effekter på växter.


70

Konservering – en naturvetenskaplig utmaning

Det är en stor ära att idag få hålla installationstalet som representant för den naturvetenskapliga fakulte-ten.

På den naturvetenskapliga fakulteten pågår intensiv forskning av många olika slag. Vi studerar och beskriver naturens synliga och osynliga processer för att bättre kunna förstå världen omkring oss. Vi forskar på makro-, mikro- och nanonivå, och studerar både atomer, celler och organismer. Nyfikenhet, tålamod, kreativitet och inte minst envishet leder till att vi kommer på nya smarta idéer. Några av dessa kan vi testa inomhus i laboratorie-miljö eller ute i fält, och inte sällan måste vi ta datorn till hjälp för att göra avancerade beräkningar och utveckla matematiska modeller. Vårt mål är att ta fram resultat som kan användas för att säkra en renare, sundare och mer hållbar värld för kommande generationer.

På institutionen för kulturvård, där jag hör hemma, ser vi till att det också finns ett kulturarv att njuta av

i framtiden. Som konservator är mitt främsta mål att vårda och bevara vårt gemensamma kulturarv och göra det med kunskaper som är baserade på noggran-na naturvetenskapliga undersökningar och resultat. Tidens tand har gått hårt fram och det lilla som finns kvar är alldeles för värdefullt för att äventyras.

När våra arkeologer gräver fram nya skatter ur Östersjöns gömmor är vi förtjusta, och trasiga vrakde-lar kan i bästa fall efter omfattande konservering bli till nationella klenoder som lockar turister från världen över. Passionen för kulturarvet delar jag med många. Jag har nu ägnat många år åt att försöka förstå hur vi kan konservera och bevara de ibland flera tusen år gamla träfynd som hittas på land och i vatten. Dessa har överlevt fram till våra dagar endast därför att de har råkat befinna sig i vattendränkta och nästan syrefria miljöer. Här går de naturliga nedbrytningspro-cesserna mycket långsamt.

Skeppsvraken som idag hittas på Östersjöns botten är välbevarade, mest tack vare frånvaron av den förödande skeppsmasken som inte tål bräckt vatten. Därför får vraken vara i fred och man luras till att tro att allt är lugnt och att vi kan ha kvar våra vrak för all framtid. Men så är inte fallet. Det pågår nedbrytnings-processer i träet, även just i denna stund. I träets yta sker långsamt en nedbrytning orsakad av specialise-rade svampar och bakterier. De fint skurna detaljerna på skulpturer och ornament mjukas upp och med hjälp

INSTALLATIONSTAL AV CHARLOTTE GJELSTRUP BJÖRDAL, PROFESSOR I KULTUR-VÅRD, SÄRSKILT KONSERVERING

71


av strömmar som blandas med sediment slipas vraket långsamt ner. Till slut faller vrakdelarna isär, och som lösa enskilda delar fraktas de med strömmar mot okänd destination. I detta skede har det historiskt värdefulla vraket förlorat sin identitet och sitt värde.

Idag rekommenderar Unesco att vrak som påträffas i marin miljö ska bevaras in situ – alltså på sin plats i havet. Lagar och förordningar i all ära, men att verkligen skydda och bevara vraken mot naturens nedbrytande krafter kräver för det första förståelse för de fysiska, biologiska och kemiska processer som äger rum och som påverkar platsen och själva vrakmateria-let, och för det andra – handling. Att rent fysiskt kunna skydda vraken för framtiden är därför en komplicerad process som involverar många olika expertiser. För att lösa uppgiften måste vi arbeta tvärvetenskapligt.

Jag har nu varit med i flera EU-projekt där geove-tare, oceanografer, marinbiologer, mikrobiologer, marinarkeologer, konservatorer och träforskare har arbetat tillsammans för att förstå processerna och utveckla och skräddarsy fysiska metoder för att skydda vraken. Mina specialkunskaper om när och hur svampar och bakterier i marin miljö bryter ner trä, är här mycket värdefulla och unika. En bra lösning för att skydda vraken i havet vore att täcka dem med ett tjockt lager sediment. Därmed skapas en sorts under-vattensgravhögar som framöver kan öppnas efter

behov. Då minskar de flesta skadliga processer och alla borde vara glada. Men så enkelt är det inte. Tillgäng-ligheten är ett viktigt argument som ofta lyfts fram av arkeologer, som vill ha ständig och enkel tillgång till sina vrak in situ. Men man kan inte få allt. Om något ska vara kvar för framtida generationer att forska på och njuta av, måste man redan nu börja inse att man är tvungen att prioritera vilka vrak som ska finnas framöver och vilka som ska ”förbru-kas” av vår generation. Att ta ansvar för mänsklighetens framtida kultur-arv måste göras idag.

Kulturarvet är en ändlig resurs, finns bara i ”limited edition”. Kanske vi har hittat det sista viking-askeppet och sedan finns inget mer? Att forska inom detta fält sker på internationellt plan och jag ser det som ett privilegium att få göra detta på Göteborgs universitet och med den naturvetenskapliga fakulteten som min plattform.

De fint skurna detaljerna på skulpturer och ornament mjukas upp och med hjälp av strömmar som blandas med sediment slipas vraket långsamt ner.

72

Ni sätter luft under våra vingar!

Nyblivna professorer, nyanställda professorer, rektor, ärade församling

”Two roads diverged in a wood, and I – I took the one less traveled by, and that has made all the difference.”

Kanske känner någon här idag igen sig i Robert Frosts dikt The road not taken? Under årens gång har ni professorer väl vandrat forskningens och utbildningens väg. Kanske har den varit krokig, kanske har den varit spikrak, men nu står ni här vid målsnöret. Ni har nu ceremoniellt och symboliskt vandrat in på universitetet med fanan högt upphissad framför er. Ni innehar nu den främsta anställ-ningen som lärare vid Göteborgs universitet.

Idag är dessutom en alldeles speciell dag, det är den internationella flyttfågeldagen. Begreppet flyttfågel utgår ifrån regelbunden förflyttning.

Likt flyttfåglar har ni genom åren lämnat den trygga häckningsplatsen för att spränga gränser genom att systematiskt byta perspektiv i forskningen. Med detta förhållningssätt utvecklar ni världen kunskapsmässigt och idémässigt samt finner lösningar på världens problem. Upptäckter kan vid första anblicken te sig små, men vid närmare granskning visa sig vara fullkomligt nödvändiga. Det passar utmärkt att det är den internationella flyttfågeldagen idag, då jag å studenternas vägnar vill upphöja er till skyarna för era bedrifter. Något som vi studenter ofta lättvindigt glömmer bort i föreläsningssalen.

Framme vid föreläsningspodiet växlar ni från fågelperspektiv till mikroperspektiv. Från stort till litet. Ni visar oss vishet genom undervisning. Ni förstår att tvång är hämmande för inlärning. Det går inte att tvinga människor att förstå varför 1 + 1 är 2, varför ett hjärta slår eller hur en processor fungerar. Istället uppmuntrar ni oss genom att visa respekt trots vår okunskap, visa hopp trots att vi ibland kan te oss hopplösa, och visa tro på att vi kan bestiga de berg ni ställer framför oss. Berg som skapar samarbete samt

STUDENTUPPVAKTNINGLINDA BOSTRÖM, VICE ORDFÖRANDE FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER

73

självständighet. Stegvis sätter ni luft under våra vingar, luft som lär oss att även vi kan vara kapabla och kraftfulla flyttfåglar som kan flyga över bergskedjor. Ni tänder en eld inom oss, som driver oss till att bli kritiskt tänkande individer. Vi slutar lyda andras pipor för att hitta våra egna röster.

Sophie Scholl föddes för 90 år sedan, och levde ett övervakat liv i Tyskland fyllt med propaganda från Hitler. Allt eftersom Sophie växte, växte också hennes nazistiska övertygelser. Sophie kom att bli en hängiven nazistisk ungdomsledare trots hennes föräldrars desperata protester.

Vändningen kom när Sophie började studera biologi och filosofi vid universitetet. Hennes professorer fick Sophie att ifrågasätta den världsbild hon matats med. En eld tändes nu, och Sophie blev beredd att riskera sitt liv för att försöka motverka de nu synliga brotten mot mänskligheten. Hon riskerade sitt liv genom att sprida regimkritiska pamfletter efter mörkrets inbrott på universitetets innergård. Tragiskt nog kom Sophie att giljotineras för sin kritik som benämndes som högförräderi. Men tack vare hennes lärare hade hon

hittat mod, en egen röst och en brinnande drivkraft att sprida mänsklighet i en omänsklig era trots oerhörda personliga risker.

Ni professorer gör detta med oss. Ni uppmuntrar oss göra det som är svårt och viktigt, att ifrågasätta det självklara och att dansa i otakt med musiken. Tack vare er kan vi välja att dansa på den mindre beresta stigen. Ni är verkligen värda all heder och ära, vi studenter är er evigt tacksamma. Idag välkomnar jag, å studenternas vägnar, in er på en ny stig. Dansa ut härifrån vidare på denna stig och kom ihåg att ni har inflytande, ni skapar historia och ni gör världen till en bättre plats.

”Two roads diverged in a wood, and you – you took the one less traveled by, and that has made all the difference.”

Ni tänder en eld inom oss, som driver oss till att bli kritiskt tänkande individer. Vi slutar lyda andras pipor för att hitta våra egna röster.

74

ACADEMIC PROCESSION

The Prince of Denmark´s March av Jeremiah Clarke i arrangemang av Bjørn

Bjerknaes-Jacobsen

THE VICE-CHANCELLOR’S WELCOME

Professor Pam Fredman

Se vuol ballare, duett ur Figaros bröllop av Wolfgang Amadeus Mozart

The Vice-Chancellor inaugurates the professors of the Sahlgrenska Academy

Speech by Kerstin Landin-Wilhelmsen, Professor of Medicine, on research and

learning as a way of living: “Medical advances have led to possibilities to

replace many organs and blood vessels in a human body; but what good is that

if you don’t have legs to walk on, if you can’t take care yourself and be able to

live at home, or remember where you put the key. The locomotor system and

memory are among the biggest challenges we have to safeguard the future of

healthcare and research. With my perspective over the years, we have come a

long way in the prevention and treatment of major diseases, such as cardiovas-

cular diseases and osteoporosis, to maintain a good quality of life. Because it’s

never too late to change your lifestyle …”

Impromptu i Dess-dur op. 86 av Gustave Fauré

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS IN THE

FACULTY OF ARTS

Speech by Staffan Larsson, Professor of Computational Linguistics, who gives

an introductory course in semantics: “But wait – can I really affect a word’s

meaning? This leads us to the next point in our little discussion, i.e. variability

of languages and negotiability. Words mean only that we use them to mean,

and if many people begin to use a word in a way that differs from the previously

generally accepted meaning, the word’s meaning de facto change. Thus there

is a (small) chance for anyone to change the language. All that is required is

that you come with a linguistic innovation that others will mimic ...”

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS IN THE

FACULTY OF FINE, APPLIED, AND PERFORMING ARTS

Speech by Marléne Johansson, Professor of Craft and Design (slöjd), about

learning by doing: “Feel the materials of the clothes you wear, or the chair you

are sitting on! What is it? How should it be treated, can be washed? Where was

it made and how has it been transported here? Knowledge about why objects

look as they do, what materials they are made of and how they are made,

promotes a reflective use. By working yourself with materials, learning its

possibilities and limitations, you develop action-based knowledge ...”

SummaryThis year the Vice-Chancellor is welcoming 56 new professors. Below you will find a brief outline of the ceremony and extracts from the speeches.

75

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE

PROFESSORS IN THE FACULTY OF SOCIAL

SCIENCES

Speech by Sverker Jagers, Professor of Political

Science, on why we humans tend to over-exploit our

environment, but also why not everybody does this:

“Natural resources are usually said to be common

goods. That means that they are difficult to withhold

from use and that every time someone takes some-

thing, there will be less left for everyone else. One

example is the fish of the sea. The more fishing, the

faster the fish will disappear … To avoid such events,

the users must collaborate. We cannot consume so

much fish so that the fish cannot recover …”

Quando m’en vo ur operan La Bohème av Giacomo

Puccini

Läppar tiga ur operetten Glada änkan av Franz Lehar

THE VICE-CHANCELLOR INAUGERATES THE

PROFESSORS IN THE FACULTY OF EDUCATION

Speech by Silwa Clesson, Professor of Education, on

how to give people a new perspective: ”Ellen Key, who

was a teacher for over 20 years, stated that education

is ‘what’s left when you forget what you learned.’ She

defended all students’ right to education and made the

classroom into something akin to a seminar. On a field

trip to Finland, a country that has been high in the PISA

surveys, I meet with students, teachers and teacher

educators. There, they have not changed the curricu-

lum in almost 30 years. There is calm thoughtfulness in

the environments I’m staying in that makes me a little

jealous. School research is a high priority there, and

with the support of educational research, teachers can

reflect on different teaching situations. Let us in

Sweden take after the Finnish thoughtful equality, and

above all, let us rely on the fact that research can be

significant.”

THE VICE-CHANCELLOR INAUGERATES THE

PROFESSORS IN THE IT FACULTY

Speech by Sirkka Jarvenpaa, Guest Professor of

Informatics, on pitfalls when sharing information:

“Strategies of how to share and protect are needed in highly dynamic settings such

as in open discussion boards, open source development, wiki sites, social media

sites, and even learning management systems in universities like yours or mine at the

University of Texas at Austin.”

THE VICE-CHANCELLOR INAUGERATES THE PROFESSORS IN THE

FACULTY OF SCIENCE

Speech by Charlotte Gjelstrup Björdal, Professor of Conservation, on our cultural

heritage: “The shipwrecks that are currently found on Baltic seabed is preserved,

mostly thanks to the absence of the devastating ship worm that cannot tolerate

brackish water. Therefore, we may be fooled into thinking that all is calm and that we

can keep our wreck in perpetuity. But such is not the case. The degradation process-

es in the wood goes on, even at this very moment.”

CONGRATULATIONS FROM THE STUDENTS

Speech by Linda Boström, Vice-President of the Student Unions, on providing air

under the students’ wings: “Today is a very special day; it is International Migratory

Bird Day. Like migratory birds, you professors have during the years made safe

nesting sites for breaking boundaries by systematically changing perspectives in

your research. In this way you develop the world’s knowledge and find new solutions

to world problems. Your discoveries may at first glance seem small, but upon closer

examination they prove to be absolutely necessary. Since today is the International

Migratory Bird Day, on behalf of the students, I want to raise you to the skies for your

exploits.”

Choir singing by Göteborgs akademiska kammarkör

ACADEMIC PROCESSION

Trumpet Voluntary av John Stanley i arrangemang av Bryan Goff

Musicians from the Academy of Music and Drama

Martin Isaksson, trumpet

Jonas Larsson, trumpet

Jonatan Olofzon, horn

Adam Samuelsson, trombone

Fraser Russell, tuba

Mikael Kjellgren, pianist

Frida Hagman, soprano

Caspar Engdahl, baritone

Alida Fabris, harp

Other musical performances

Göteborgs akademiska kammarkör

Brunnsgångarna

76

MAT

Potatissallad smaksatt med kapris och purjolök

Romansallad med körsbärstomat och syrad rödlök

Cheddarostpaj

Isad gazpacho

Sotad laxrygg med fänkålsslaw

Lufttorkad skinka och salami Milano med honungsmelon

Pestogrillad ekologisk kyckling

Två sorters ost med fikonmarmelad och vindruvor

Hembakat surdegsbröd, spisbröd och vispat smör

DRYCK

Heraclio Blanco Macabeo Sauvignon Blanc, Spamien, DO Utiel-Requena EKO

Heraclio Tinto Bobal Cabernet Sauvignon, DO Utiel-Requena EKO

Loka eller lättöl

Mat & musikMUSIKER FRÅN HSM

Martin Isaksson, trumpet

Jonas Larsson, trumpet

Jonatan Olofzon, horn

Adam Samuelsson, trombon

Fraser Russell, tuba

Mikael Kjellgren, pianist

Frida Hagman, sopran

Caspar Engdahl, baryton

Alida Fabris, harpa

ÖVRIGA MUSIKINSLAG

Göteborgs akademiska kammarkör

Brunnsgångarna

77

Högskolan för scen och musik Högskolan för scen och musik finns i huset Artisten i centrala Göteborg och är den största av institutionerna inom den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

Här utbildas komponister, lärare i musik och teater, musikalartister, musiker inom många olika genrer, operasångare och skådespelare.

Institutionen har närmare 700 studenter samt cirka 150 lärare och forskare.Förutom utbildning, utvecklingsarbete och forskning bedriver Högskolan

för scen och musik en omfattande utåtriktad verksamhet med mer än 200 konserter och föreställningar per år – en av de största arrangörerna av musik- och teaterevenemang i Göteborg. Högskolan för scen och musik anordnar och deltar i festivaler, symposier och konferenser i samarbete med andra delar av universitetet samt med kulturinstitutioner i staden.

Studenterna står i centrum vid högskolans offentliga evenemang. Deras redovisningar och examinationer utgör det huvudsakliga utbudet.

Genrerna och ensembletyperna är många och växlande; delar av och hela dramatiska och musikdramatiska verk från de sceniska utbildningarna, kammarmusik, jazz- och världsmusikensembler, körer och symfoniorkester, bara för att nämna några. Högskolan för scen och musik ger ut säsongspro-gram med cirka 150 evenemang varje år. Därtill kommer lunchmusik och kvällsaktiviteter med kortare framförhållning.

Alla evenemang publiceras också på högskolans och universitetets hemsidor.Studenter från Högskolan för scen och musik medverkar i de akademiska

högtiderna vid Göteborgs universitet sedan många år.

78

Akademiska högtider Akademiska högtider kallas den del av kommunika-tionsenheten vid Göteborgs universitet som har ansvar för lärosätets festligheter och ceremonier. De två största högtiderna är doktorspromotionen varje höst, samt professorsinstallationen på våren. Professorsinstalla-tionen innebär att universitetets rektor installerar de nya professorer som tillkommit under föregående kalender-år. Även gästprofessorer och adjungerade professorer välkomnas. Ibland delas också priser ut. Högtiden sker under festliga förhållanden i Göteborgs konserthus och avslutas med mingelbuffé.

Men Akademiska högtider arrangerar även andra ceremonier. Bland dem kan nämnas Nit och Redlighet, då medarbetare som arbetat i statlig tjänst i 30 år belönas, pensionärshögtiden, arrangemang i samband med Nobeldagen samt The Félix Neubergh Lecture.

AKADEMISKA HÖGTIDER

Ceremonimästare Marie Lowrie

Vice ceremonimästare Jörgen Kyle

Evenemangssamordnare Lisbeth Kinnunen

Kommunikatör Johanna Fransson

Director MusicesAnders Wiklund

STUDENTREPRESENTANTER

Övermarskalk Linus Callheim

Studentövermarskalk Frida Nilsson

ÖVRIGA MEDARBETARE

Grafisk formgivare Kristina Edgren

Textbearbetning Eva Lundgren

Fotograf Johan Wingborg

Intendent Bo Leibratt

www.gu.se/akademiska_hogtider

79

Documents

PRO FESSORS INSTALLA TIONEN - Göteborgs universitet