Embed Size (px)
Citation preview
Malmö Högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap
Examensarbete 15 högskolepoäng
Processinriktat och resultatinriktat
motivationsklimat
på svenska och spanska högstadieskolor
Mastery and performance motivational climates
at Swedish and Spanish secondary schools
Anna Gullberg
Lärarexamen 270 hp Examinator: Lars Lagergren
Idrott och Fysisk Bildning
Slutseminarium 2011-01-17 Handledare: Mikael Londos
2
3
Sammanfattning
Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska
högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat
klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor
och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989)
teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med
idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls
(1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen. Studien kommer
till slutsatsen att spanska skolor är mer resultatinriktade medan svenska skolor är mer
processinriktade.
Nyckelord: Motivation, motivationsklimat, högstadieskolor, idrottslärare, resultatinriktat
klimat och processinriktat klimat.
4
Abstract
The Study mastery and performance motivational climate, a comparison study between
secondary schools in Sweden and Spain, examine the mastery orientation and performance
orientation. The aim with the study is find out what motivational climate, mastery or
performance that is used by physical educators. The theory, Nicholls (1989) theory about the
two motivational climates; mastery orientation and performance orientation is used in this
study. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with teachers
at three secondary schools in Sweden and three secondary schools in Spain. This combined
with theory and models will be the underlying material to the later analysis. The study will
come to the conclusion that Spanish schools are more performance orientated than the
Swedish schools which tend to be more mastery orientated.
Keywords: Motivation, motivational climate, secondary schools, physical educators,
performance orientation and mastery orientation
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Abstract
1 Inledning .................................................................................................................................. 7
1.2 Syfte och frågeställningar ..................................................................................................... 7
1.2.1 Syfte............................................................................................................................. 7
1.2.2 Frågeställningar............................................................................................................. 8
1.3 Disposition .......................................................................................................................... 8
2 Bakgrund ................................................................................................................................. 9
2.1 Centrala begrepp och definitioner.......................................................................................... 9
2.1.1 Motivation .................................................................................................................... 9
2.1.2 Motivationsklimat ......................................................................................................... 9
2.2 Motivationsklimat och skolidrott..........................................................................................10
2.3 Spanska och svenska läroplaner ...........................................................................................11
2.3.1 Spanien........................................................................................................................11
2.3.2 Sverige ........................................................................................................................12
3 Teori ........................................................................................................................................14
3.1 Teorin om motivationsklimatet ............................................................................................14
3.1.1 Förmåga och skicklighet ...............................................................................................14
3.1.2 I ett resultatinriktat och processinriktat motivationsklimat ...............................................15
3.3 Sammanfattning..................................................................................................................16
4 Metod ......................................................................................................................................18
4.1 Inledning ............................................................................................................................18
4.2 Val av metod ......................................................................................................................18
4.3 Urval..................................................................................................................................19
4.3.1 Undersökningsgrupp.....................................................................................................19
4.4 Tillvägagångssätt ................................................................................................................20
4.4.1 Intervju ........................................................................................................................20
4.5 Trovärdighet .......................................................................................................................21
4.6 Forskningsetiska aspekter ....................................................................................................22
4.7 Metoddiskussion .................................................................................................................23
5 Resultat ...................................................................................................................................24
5.1 De svenska skolorna............................................................................................................24
5.1.1 Skola 1 ........................................................................................................................24
6
5.1.2 Skola 2 ........................................................................................................................25
5.1.3 Skola 3 ........................................................................................................................25
5.2 De spanska skolorna............................................................................................................26
5.2.1 Skola 1 ........................................................................................................................26
5.2.2 Skola 2 ........................................................................................................................27
5.2.3 Skola 3 ........................................................................................................................27
5.3 Svenskt motivationsklimat ...................................................................................................28
5.3.1 Processinriktat klimat ...................................................................................................28
5.3.2 Resultatinriktat klimat ..................................................................................................30
5.4 Spanskt motivationsklimat ...................................................................................................31
5.4.1 Processinriktat klimat ...................................................................................................31
5.4.2 Resultatinriktat klimat ..................................................................................................32
6 Diskussion och kritisk reflektion .............................................................................................35
6.1 Diskussion om val av teori och eget arbetssätt .......................................................................35
6.2 Diskussion och slutsatser .....................................................................................................35
6.2.1 Processinriktad miljö ....................................................................................................36
6.2.2 Resultatinriktad miljö ...................................................................................................37
6.3 Vidare forskning .................................................................................................................38
7 Källförteckning .......................................................................................................................40
8 Bilagor.....................................................................................................................................43
8.1 Intervjufrågor .....................................................................................................................43
7
1 Inledning
Under min utbildningsperiod vid Malmö Högskola har jag på olika skolor kommit i kontakt
med elever som inte är motiverade till att delta på skolidrotten. Mitt intresse har då väckts
angående hur motivationen i allmänhet ser ut hos högstadieelever och om klimatet eleverna
befinner sig i kan påverka deras motivation. Under våren 2010 studerade jag spanska vid
universitetet i Sevilla och det var när jag träffade några idrottslärare i Sevilla som berättade
om sina elevers brist på motivation, som jag fick helt klart för mig vilket område jag ville
studera. Jag upptäckte även att idrottslektionerna i Sevilla såg annorlunda ut jämfört med
hemma i Sverige. Motivationen och klimatet kändes annorlunda, både på ett positivt och
negativt sätt. Jag blev därför intresserad av att undersöka elevers motivationsklimat och detta
utifrån svenska och spanska idrottslärares perspektiv. Motivationsklimat kan definieras som
förutsättningar som finns runtomkring i miljön till exempel yttre belöningar, motivation,
rädsla eller nöje. Det är viktigt att som idrottslärare kunna skapa ett motivationsklimat där
elever trivs och utvecklas. Motivation är en avgörande faktor för olika framgångar eller
motgångar i idrott. Idrottslärare som förmedlar en miljö där eleverna kan förbättra sina
prestationer ses som en väg för att eleverna ska nå olika resultat utifrån vad de själva klarar
av. Detta för att skapa ett klimat där både idrottslärare och elever trivs och utvecklas
individuellt. I denna studie kommer jag endast att rikta in mig på två motivationsklimat,
processinriktat och resultatinriktat. Med studien vill jag även medverka till att framförallt ge
idrottslärare en inblick i och förståelse för hur de två motivationsklimaten kan realiseras på
skolidrotten. Genom min studie kan jag som blivande idrottslärare själv bli bättre och få mer
information om detta och därmed i framtiden kunna erbjuda mina elever bättre
inlärningsmiljöer.
1.2 Syfte och frågeställningar
1.2.1 Syfte
Genom denna studie vill jag titta på hur processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat
ser ut på svenska och spanska högstadieskolor.
8
1.2.2 Frågeställningar
Utifrån syftet har jag kommit fram till följande frågeställningar:
Hur ser processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat ut på svenska och
spanska högstadieskolor?
Vilka skillnader och likheter, utifrån svenska och spanska idrottslärares perspektiv,
finns det gällande dessa två klimat?
1.3 Disposition
I början på varje kapitel har jag valt att göra en liten inledning där det framgår vad kapitlet
handlar om för att så noggrant som möjligt redovisa vad som gjorts. I kapitel ett har jag
introducerat det valda problemområdet samt presenterat syftet och mina frågeställningar. I
kapitel två presenteras bakgrunden till min studie. I kapitel tre som berör teorin av min studie,
presenteras den teori som har valts för mitt valda undersökningsområde. I kapitel fyra
redovisas metoddelen, där det detaljerat klargörs hur jag har gått tillväga för att samla in det
empiriska materialet samt hur urvalet av undersökningsgruppen har gått till. I kapitel fyra
redovisas de forskningsetiska övervägandena som berör mitt arbete. I resultatdelen i kapitel
fem redovisas min tolkning av intervjuerna utifrån skrivna teorier. Det sista kapitlet,
diskussionskapitlet, innehåller den kritiska granskningen av undersökningen som jag har
gjort. I sammanfattning och slutsatser diskuterar jag tolkningen av intervjuerna utifrån resultat
och teori. Det presenteras även hur andra forskare kan gå vidare med andra
undersökningsområden gällande samma ämne.
9
2 Bakgrund
I följande kapitel ges en beskrivning över vilket ämne min undersökning handlar om.
Definitioner presenteras och jag tar upp vad som skrivs, gällande syftet med skolidrott, i de
svenska och spanska läroplanerna.
2.1 Centrala begrepp och definitioner
2.1.1 Motivation
För att uppnå resultat behövs det en motivation. Motivation är enligt Nationalencyklopedin
(2011) ”de faktorer hos individer som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. Det
är en slags drivkraft som individen använder sig av. Ansträngningar och engagemang bygger
på en stark motivation vilket är en viktig drivkraft till lärande. Inom ämnet motivation finns
det olika resonemang och teorier gällande vad som är viktigt att motiveras av. Det vill säga
om det är inre eller yttre motivation, eller om det är bättre att vara resultatorienterad än
processorienterad eller vice versa (Dahlkwist, 2007).
2.1.2 Motivationsklimat
Ett motivationsklimat kan vara antingen processinriktat eller resultatinriktat och påverkar en
individs tolkning av olika kriterium gällande att lyckas eller att misslyckas i miljön individen
befinner sig i (Liukkonen et al., 2007). Ett klimat som tenderar att hos individen skapa en
rädsla för att misslyckas, skapa en tävlingsängslan och ett sämre självförtroende, är det
resultatinriktade klimatet. De yttre belöningarna är det motivationen baseras på och känslan
av njutning och nöje minskar. I det resultatinriktade klimatet införskaffar sig eleverna färre
möjligheter att känna sig kompetenta (Cox & Williams, 2008). Eleverna upplever det som att
det endast är höga prestationer som står i fokus (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). I ett
processinriktat motivationsklimat kan det skapas en större tillfredsställelse och deltagande i
aktiviteten. Eleverna får en lägre prestationsängslan och högre upplevd kompetens (Hassmén,
Hassmén & Plate, 2003). Det processinriktade klimatet genererar positiva känslor av
skicklighet samt självständighet. Eleverna upplever att de blir belönade för personlig
förbättring och lärande. Ett processinriktat klimat kan dock leda till sämre tävlingsinstinkt och
ett i slutändan försämrat resultat (Cox & Williams, 2008).
10
2.2 Motivationsklimat och skolidrott
På skolidrotten är det mycket viktigt att försöka öka elevernas motivation. Det gäller att
introducera ett klimat där eleverna får positiva tankar och känslor kring idrott samt för att få
dem intresserade av att utöva fysisk aktivitet på sin fritid (Taylor, Ntoumanis, & Standage,
2008). I ett motivationsklimat ingår till exempel hur idrottslärare kan utvärdera sina elever
och lektioner, vad som händer när elever jämför sig med varandra samt hur stor vikt
belöningar har. De här komponenterna står i relation till varandra och hur de förväntas
fungera är beroende på hur de hanteras (Ames & Archer, 1997). En viktig del gällande idrott
är att tillhandahålla unga människor nödvändiga färdigheter, kunskaper och kompetenser , för
att de ska välja att delta i fysisk aktivitet under sin fritid. Gällande motivationsklimatet på
idrottslektionen ska det alltid fokuseras på individen och den kontroll, ansträngning,
utveckling och förståelse av olika uppgifter individen har samt den motoriska färdighet
individen redan besitter. Skapandet av de här klimaten innebär att eleverna förbättrar sin
motivation, eller försämrar den. Idrottslärarens roll är mycket viktig när det gäller att reglera
detta. Läraren har en förmåga att kunna påverka klimatet på ett positivt eller negativt sätt
(Liukkonen, Auweele, Vereijken, Alfermann & Theodorakis, 2007). Liukkonen et al., (2007)
skriver vidare i sin bok att på idrottslektionerna, och likaså övriga lektioner och andra fysiska
aktiviteter, är det lärarna som guidar ungdomarna i motivationsklimatet. Det finns studier som
visar att det finns möjligheter att göra någonting åt motivationsklimatet och att genomförandet
av olika interventioner i idrottsundervisningen medför ett förändrat klimat (Hassmén,
Hassmén & Plate, 2003). Det är hälsosamt att utöva någon form av fysisk aktivitet och därför
är det också viktigt att främja detta. Om skolans idrottslärare och till exempel ledare för
elevernas fysiska aktiviteter utanför skolan, kan skapa ett gynnande motivationsklimat, kan
fler fysiskt inaktiva elever motiveras till att bli fysiskt aktiva och därmed minska förekomsten
av ohälsosamma beteenden. Det behövs en ökad kunskap om motivationsklimat och beroende
på hur eleverna upplever och tolkar utförandet av olika uppgifter kan upplevelsen av den
fysiska aktiviteten antingen bli ett misslyckande eller ett lyckande, beroende på om det är ett
processinriktat eller resultatinriktat klimat (Liukkonen et al., 2007). När det gäller ökad
motivation i skolidrotten är det viktigt att skapa ett motivationsklimat där eleverna känner
glädje och tillfredställelse med sitt deltagande. Det har visat sig i tidigare forskningar att i ett
processinriktat klimat minskar prestationsoron och ängslan, samtidigt som den upplevda
kompetensen, tillfredställandet och deltagandet i aktiviteten ökar. Författaren Natalie
Hassmén (2001) menar på att det borde vara önskvärt att inom skolidrotten skapa ett
11
motivationsklimat där eleverna känner glädje med sitt deltagande i idrott och hälsa och det är
möjligt att som idrottslärare påverka elevernas motivation genom att förändra klimatet de
befinner sig i. (Hassmén, 2001). Det är viktigt att elever trivs och utvecklas individuellt på
sina lektioner i idrott och att miljön runtomkring dem påverkar deras förmåga att vara aktiva,
det vill säga om de befinner sig i en miljö som är resultatinriktad eller i en miljö som är
processinriktad (Biddle & Mutrie, 2001). Motivationsklimatet som omger individen är just en
betydande faktor för individers motivation. Ledare och tränare spelar en stor roll när det gäller
att uppmuntra elever till ett aktivt deltagande, få dem att utvecklas och bli bättre (Hassmén et
al. 2001). En del idrottslärare fokuserar mycket på elevens duglighetsnivåer medan andra
idrottslärare fokuserar mer på och lägger större vikt vid elevens färdighetsnivå, motoriska
färdigheter, samarbetsövningar och nya kunskaper. Elever är intresserade och blir motiverade
av olika typer av fysisk aktivitet och därför är det av stor vikt att utveckla ett positivt
motivationsklimat (Liukkonen et al., 2007). Tidigare forskning visar på att idrottslärarelärare
har en viktig roll gällande bland annat att motivera sina elever och ge dem positiva
upplevelser i idrott och hälsa så att det bidrar till ett ökat intresse och en ökad motivation
(Liukkonen et al., 2007). I idrott och i andra fysiska aktiviteter är processinriktade klimat det
som visar på positiva inlärningsmöjligheter och eleverna känner en större skicklighet (Cox &
Williams, 2008). En studie som Ommundsen (2004) gjort i Norge gällande niondeklassare
och deras motivationsklimat i idrott visade på att ett undvikande av resultatorienterat klimat
hade en positiv påverkan hos eleverna. En annan undersökning som Wolters (2004) gjort
visade på att studenter som befinner sig i ett motivationsklimat där fokus ligger på lärande,
förbättring och utveckling, har ett mer motiverande engagemang än övriga studenter.
Papaioannou, Digelidis, Laparidis och Christodoulidis (2003) genomförde en studie gällande
högstadieelever i Grekland och olika motivationsklimat. Resultaten visade på att ett stort
engagemang i motivationsklimatet gav en ökning av en processinriktad miljö samt att
attityden gentemot fysisk aktivitet ändrades till det positiva. Det resultatbaserande tänkandet
minskade radikalt.
2.3 Spanska och svenska läroplaner
2.3.1 Spanien
Den spanska grundskolan är indelad i Educación Primaria som omfattar årskurserna ett till
sex samt Enseñanza Secundaria Obligatoria som omfattar årskurserna sju till tio, vilket
motsvarar högstadiet i Sverige.
12
I den spanska läroplanen Plan de estudios de Bachillerato står det att syftet med idrott att
eleven ska kunna känna ett samband mellan kroppen och den motoriska färdigheten samt
kunna utvecklas och fördjupas individuellt. Det är viktigt att lära känna sin kropp i fullständig
harmoni. Kroppen och rörelserna är de två stora grundstenarna gällande idrott i Spanien.
Idrott är viktigt för hälsan, sysslolöshet, stressreducering med mera och själva konceptet i
idrott står för att försöka integrera och samla det vanliga förekommande som redan finns runt
om individen. Det vill säga bland annat anatomi, estetiska rörelser, kommunikation och
relation och hygien. Idrott står för den mängd av olika funktioner som finns och individerna
bör känna igen de praktiska momenten och inte bara beröra själva ytan på aktiviteten
(Ministerio de educación, cultura y deporte, 2004). De riktlinjer från läroplanen som
idrottslärarna bör följa när det gäller undervisning i idrott är undervisning som leder till att
elever förbättrar den fysiska kroppsliga formen, att de vårdar kroppen och den egna hälsan
samt att de försöker fylla den sysslolöshet som existerar, antingen individuellt eller kollektivt.
Idrott ses som något socialt och står i stark förbindelse med kulturen runtomkring. Därför är
det nödvändigt och av stor vikt att individen sammanbinder idrott med kulturen (Ministerio de
educación, cultura y deporte, 2004). Det sociala värdet gällande idrott är stort och innehåller
tävlingsinriktade moment. Det är viktigt att inte stänga ute tävling i fysiska aktiviteter
eftersom det har ett högt värde för motivationen (Cdeportes, 2006). Du ska som idrottslärare
främja och förenkla för eleven så att han eller hon klarar av de flesta praktiska moment samt
stödja individen och främja de fysiska aktiviteterna utanför skolan. Den sociala bedömningen
av den praktiska idrotten hör ihop med bland annat konkurrens och tävling. Ämnet måste ha
en öppenhet och idrottsläraren ska inte rätta sig efter kön eller skicklighet bland eleverna och
de bör inte ha tävlingsinriktade moment som en utmärkande egenskap (Gobierno de España,
2004).
2.3.2 Sverige
I den svenska läroplanen skrivs det mycket om idrott och hälsa och betydelsen för själva
hälsan. Idrott, friluftsliv och olika former av motivation och avkoppling är viktigt. Kunskaper
ges för att eleverna ska lära sig om kroppens funktion och hur fysisk aktivitet kan kopplas till
ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. Den sociala betydelsen beskrivs som viktig,
gemenskapen spelar en stor roll och elever ska veta vilken betydelse idrott och hälsa har i
samband med olika kulturer. Det ska skapas förutsättningar för individerna så att de kan delta
i aktiviteterna utifrån egna förutsättningar samt att det ska skapas ett intresse och en
nyfikenhet för ämnet. I den svenska skolan är lek, idrott och allsidiga rörelser de tre stora
13
grundstenarna. Ett tydligt samband mellan livsstil, livsmiljö och livskvalitet är viktigt och i
idrott och hälsa innefattas även utbildning för nödsituationer. Elevens kroppsuppfattning ska
hela tiden utvecklas vilket sker utifrån en helhetssyn på människan, det vill säga att kropp och
känslor är beroende av varandra (Skolverket, 2010). En anknytning till de svenska
kulturtraditionerna är viktiga för att eleverna ska lära sig att vårda sin miljö samt intressera sig
för miljöfrågor och liknande. Andra frågor som hälsofrågor och etiska frågor i samband med
idrott och friluftsliv, samt att hela tiden vara medveten om de trender som finns runtomkring
vår kroppskultur, ger ämnet idrott och hälsa många möjligheter (Skolverket, 2010). Ordet
tävling som inte nämns någonstans i de svenska läroplanerna försvann efter Lgr 80
(Skolverket, 2010).
14
3 Teori
I följande kapitel presenterar jag en av de teorier som är gjorda inom det undersökningsområde
jag har valt att titta närmre på, det vill säga processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat.
Den teori jag har valt att använda mig av är en av de teorier som har mycket inflytande inom den
idrottspsykologiska forskningen och tillämpningen.
3.1 Teorin om motivationsklimatet
Nicholls (1989) teori, Teorin om motivationsklimatet, handlar om individers förmåga att
uppfatta ett processinriktat klimat eller resultatorienterat klimat. Det processinriktade
motivationsklimatet fokuserar på individens utveckling och ansträngning och det finns glädje
och tillfredställelse. Oron för att misslyckas är inte stor och mycket fokus läggs på elevens
utveckling. Det resultatinriktade motivationsklimatet fokuserar på tävling och innefattar
elevers resultat och hur bra de klarar av olika övningar. Det stärker de individer som redan har
ett starkt självförtroende och motivationen ökar. Klimatet utmärks av framgång, det vill säga
att individens prestationer bedöms utifrån hur han eller hon har lyckats jämfört med andra
individer. Som ledare bör man tänka på att frågor som vem som vann och så vidare kan leda
till en fokusering på resultat. Detta är så kallade yttre belöningar. Är frågan däremot inriktad
på till exempel hur matchen var, eller vad individen tyckte om matchen, är det istället en
inriktning på individens utveckling i ett processinriktat klimat (Nicholls, 1989). På en
idrottslektion kan en idrottslärare. Det som ska utvärderas är just förmågan och inte resultatet
eftersom fokus på resultattänkande ska minska (Pintrich, 2000). I ett positivt
motivationsklimat, som här menas med ett processinriktat klimat, gäller det att minska en
eventuell oro gällande elevernas förmåga eller skicklighet. Till exempel när det förekommer
olika tester på idrottslektionerna kan oron gällande den egna skickligheten bli högre ju mer
individen värderar den färdighet som blir testad. I människans kultur är det just sådana
orosmoment som kan uppstå. Oron för hur kunnig var och en är ökar när det förekommer
moment med färdighetsuppgifter. Även andra saker som publik, eller videoinspelning kan
också påverka det här.
3.1.1 Förmåga och skicklighet
Det så kallade prestationsbehovet ligger nära till hands gällande Nicholls (1989) teori om
motivationsklimatet. För att få en upplevelse av skicklighet och egen förmåga när det gäller
aktiviteten påverkas av individens motivation för att engagera sig samt att fortsätta med den.
15
Pintrich (2000) skriver att prestationen eller insatsen som individen gör är en kombination
gällande generella syften eller mål, det vill säga om de t handlar om kontroll eller
överlägsenhet. Nicholls (1989) förklarar att det finns två sätt att definiera skicklighet och
framgång, vilka förklarar varför individer bättre eller sämre tar sig an en uppgift. De här två
typerna är resultat och process. När det gäller problemlösning, förståelse eller utförandet av en
speciell handling är begreppen förmåga och skicklighet irrelevant eftersom just det egna
utförandet kan utvärderas. Vi behöver inte veta om vi utfört aktiviteten bättre eller sämre än
någon annan (Nicholls, 1989). Människan har en förmåga att visa vad de kan, då de ställs
inför en uppgift som utmanar dem till något. Det ligger i vår natur som människa att vara
tävlingsinriktad (Nicholls, 1989). Det är av stor vikt att en färdighetsövning eller liknande inte
visar på någons överlägsenhet utan på betydelsen av utförandet, förståelsen och sl utförandet
av uppgiften. Själva motivationen är upplevelsen av glädje i den uppgiften du har framför dig
viktig eftersom även om du ställs inför en svår uppgift är inte slutsatsen att du har en låg
färdighetsnivå. Gällande prestationen är det viktigt att ta bort de tankar individen har, om att
det enda som spelar någon roll gällande prestationen, är att visa hur bra man är jämfört med
andra runtomkring sig.
3.1.2 I ett resultatinriktat och processinriktat motivationsklimat
I ett resultatinriktat klimat ligger fokus på att du som person hela tiden jämförs med andra
runtomkring dig, som utför samma uppgift. Det vill säga att jämföra hur bättre en individ är i
jämförelse med någon annan individ, även om uppgiften egentligen inte är tävlingsinriktad
Pintrich (2000). Nicholls (1989) förklarar att ett test är till exempel helt och hållet
resultatinriktat, däremot kan instruktionerna eller framförandet av testet påverkas. Som
idrottslärare bör man tänka på att introduktionen av testet som ska utföras vilket kan generera
ett resultatorienterat eller processinriktat motivationsklimat (Pintrich, 2000). Nicholls (1989)
påpekar däremot att det är viktigt att skilja resultatinriktat klimat från yttre
motivationsfaktorer såsom till exempel belöningar. Elever behöver tro på sig själv och sin
förmåga i skolan. För att kunna uppnå en bättre förmåga gäller det att tro just på sin
ansträngning och att försöka göra sitt bästa (Nicholls, 1989). De negativa effekterna av ett
resultatinriktat klimat är just föreställningen av den egna förmågan, eller bristen på förmåga.
Känner eleverna att de saknar just den förmågan kan det uppfattas som om de inte klarar av
uppgifter som ska göras (Nicholls, 1989). Nicholls (1989) skriver vidare att för att prestera
någorlunda effektivt visar det en fördel att vara resultatinriktad. Tror individen att det finns
höga förväntningar ökar även individens kapacitet för att utföra det som krävs. De antaganden
16
som finns innebär att känslan för att vara inkompetent kan försämra individens skicklighet.
Det kan även vara så att det gör så att själva situationen blir ångestframkallad vilket leder till
att individen sänker engagemanget. I resultatinriktade miljöer är det misslyckandet som hör
ihop med brist på skicklighet. Individer som upplever att de har en hög skicklighet ger sig på
svårare övningar. De ser endast en hög ansträngning som nödvändig för att bevisa deras
skicklighet och måste anstränga sig hårt och prestera bra. De individer som upplever att de har
en låg skicklighet upplever olika övningar svåra eftersom de redan antar att de har misslyckats
med dem (Nicholls, 1989). När det gäller prestationsförmågan i en processinriktad miljö
skriver Nicholls (1989) att individerna upplever att ansträngning reflekterar arbetet för att
förbättra själva utförandet, ökar effektiviteten samt underlättar arbetsuppgifter som
individerna inte tror att de klarar av. Alla individer är olika och klarar av olika
svårighetsgrader. En del upplever att även enkla uppgifter är utmanande, andra gör det inte.
Däremot är känslan av att man duger samt förbättrar sin prestation av stor vikt. Tittar vi på en
resultatinriktad miljö ser det annorlunda ut. Till exempel om det finns en hög upplevd
skicklighet eller ansträngning måste den underhållas för att bevisa att man är bättre jämfört
med andra samt att man måste prestera effektivt. Upplever eleverna då redan att de har en låg
skicklighet innebär det också ett misslyckande i prestationen. Det är viktigt att tänka på att
tror individerna det är nödvändigt att det krävs en hög ansträngning för att ha kontroll
kommer dem att tillämpa det även i praktiken (Nicholls, 1989, Pintrich, 2000).
3.3 Sammanfattning
Ett processinriktat eller resultatinriktat klimat påverkar alltså en individs tolkning av olika
kriterium gällande att lyckas eller att misslyckas i den miljön individen befinner sig i. Enligt
Nicholls (1989) är det resultatinriktade klimatet ett klimat som tenderar att hos individen
skapa en rädsla för att misslyckas, skapa en tävlingsängslan och ett sämre självförtroende. De
yttre belöningarna är det motivationen baseras på och känslan av njutning och nöje minskar. I
det resultatinriktade klimatet införskaffar sig eleverna färre möjligheter att känna skicklighet.
Eleverna upplever det som att det endast är höga prestationer som står i fokus. I ett
processinriktat motivationsklimat skapas en större tillfredsställelse och deltagande i
aktiviteten. Eleverna får en lägre prestationsängslan och högre upplevd skicklighet. Det
processinriktade klimatet genererar positiva känslor av skicklighet samt självständighet.
Eleverna upplever att de blir belönade för personlig förbättring och lärande. Genom att titta på
Faridehs & Rumjahns (2007) modell som följer nedan kan vi följa hur det ser ut om det är ett
17
processinriktat klimat eller ett resultatinriktat klimat, vad man bör tänka på som lärare och vad
individerna ska sträva efter eller undvika.
Tabell 1
Närmanden Undvikanden
Processinriktad miljö Fokusering på att klara av
uppgiften, inlärning och
förståelse
Fokus på ett undvikande av
missförstånd, undvika att inte
lära sig något och fokusering
på att inte klara av uppgiften
Användande av
egenförbättring, progression
och djupförståelse av
uppgiften
Användande av att inte vara
fel och inte göra fel
relaterade till övningen
Resultatinriktad miljö Användande av normativ
standard som att vara bäst
eller få högst betyg eller vara
den bästa utövaren i klassen
Användande av normativ
standard som att inte få de
sämsta betygen, eller vara
den sämsta utövaren i klassen
(Farideh & Rumjahn 2007:93) 1
1 Författarens översättning från engelska till svenska
18
4 Metod
I det här kapitlet skriver jag om de metoder jag valt att använda mig av gällande min studie
samt en argumentation om varför jag har valt att gör på det här viset. Jag visar val av metod
där jag beskriver vilken metod jag har valt och där jag redovisar vad jag har gjort. I
utformning av intervjufrågor beskriver jag detaljerat om vad för frågor det är och hur jag har
kommit fram till dem. Jag redovisar tillvägagångssätt, hur intervjuerna har gått till, hur
datainsamling har gått till och hur jag gått till väga gällande urvalet av idrottslärarna och
skolorna. I slutet redovisar jag en utvärdering av min valda metod.
4.1 Inledning
Innan jag påbörjade min empiriinsamling av de intervjuer som skulle genomföras
införskaffades litteratur som behandlar det ämnet som studien undersöker. Litteratur
införskaffades även gällande metodval för att komma fram till vilken metod so m passar bäst
samt att läsa om forskningsetiska övervägande, för att undvika eventuella problem. När jag
fått en tydlig bild av det som skulle göras skickade jag ut mejl till olika idrottslärare. För att
kunna göra en så trovärdig empiriundersökning som möjligt, anser jag det viktigt att förankra
resonemangen i olika modeller och teorier som återfinns i litteraturen. Därmed har
litteraturstudier varit en självklar metod för detta arbete. Grunden har främst varit litteratur
med inriktning på psykologi och idrott, med fokus på resultatinriktade och processinriktade
miljöer. Jag har även använt mig mycket av vetenskapliga tidsskrifter som Journal of Sport &
Exercise Psychology, Journal of Applied Sport Psychology och Journal of Educational
Psychology.
4.2 Val av metod
Jag har valt att göra en kvalitativ studie. Syftet med metoden är att få en personlig kontakt
och inblick i den intervjuades yrkesroll, samt att få ta del av intervjupersonernas livsvärld. Det
här gör intervjun till en mycket spännande upplevelse (Kvale, 1997). Vad och hur från
informantens perspektiv ligger till grund för intervjun. Sex stycken intervjuer har gjorts. Tre
stycken spanska idrottslärare, två män och en kvinna, samt tre stycken svenska idrottslärare,
tre män har intervjuats. Den data som ska samlas in efter intervjuerna är en tolkning av
idrottslärarnas perspektiv på motivationsklimat på deras respektive idrottslektioner. Själva
samtalstiden för intervjuerna ligger runt 30-35 minuter vardera. Jag baserar min studie på
intervjuerna med de sex olika personer samt deras perspektiv på motivationsklimat i på
19
idrottslektioner. Undersökningen bygger på den information jag får från informanterna och
tonvikten läggs på informanternas beskrivningar, tankar och erfarenheter. Att skapa en
undersökning på det här viset är att göra en kvalitativ studie (Bryman, 2006). Jag valde att
inte använda mig av enkäter eftersom jag personligen vill prata med informanterna och höra
deras versioner. Bryan (2006) menar på att det negativa med enkäter är just at t det kan uppstå
problem med att svara på frågorna om informanterna inte förstår frågorna eller misstolkar
frågorna när det inte finns någon representant på plats. Dessutom är det omöjligt om man vill
ställa följdfrågor vilket behövdes i några intervjuer för att få ut mer information om ämnet.
Jag valde samtidigt bort observationer då jag inte är ute efter hur det fungerar i sociala
kontexter samt för att kunna begränsa min studie. Observationer passar ihop med konkreta
undersökningar samt är till fördel när det gäller observation av grupper och deras beteende,
vilket jag inte finner att min undersökning berör (Gratton & Jones, 2010). Intervjun som jag
har gjort baseras på den självrapportering som informanterna gett mig i undersökningen
(Gratton & Jones, 2010).
4.3 Urval
Urvalet av mina informanter skedde i ett så kallat tillfällighetsurval , vilket innebär att
deltagarna har valts ut efter tillgänglighet. Det här kan vara en fördel då det kan dyka upp
oväntade möjligheter. De nackdelar som finns gällande ett tillfällighetsurval är att det finns
några informanter som är tillgängliga. Det är alltså endast de idrottslärare som har intresset att
delta och dela med sig av sina perspektiv. De är inte representativa för befolkningen (Gratton
& Jones, 2010). När det gäller urvalets storlek, skriver Bryman (2001) att det inte finns några
definitiva svar att ge på den frågan eftersom det beror på många olika faktorer. Det handlar
bland annat om tid, pengar och precision av det forskaren vill undersöka.
4.3.1 Undersökningsgrupp
Under vårterminen 2010 när jag studerade spanska i Sevilla skickade jag ut en mängd mejl till
idrottslärare på olika högstadieskolor i Sevilla. Några idrottslärare svarade, andra inte. De tre
som svarade först tog jag kontakt med och intervjuer gjordes på deras respektive skolor.
Hemma i Sverige genomgick jag samma procedur och skickade ut ett antal mejl till
idrottslärare i Malmö/Lund och de som svarade först bestämdes en intervjutid med.
20
4.4 Tillvägagångssätt
Idrottslärare på olika skolor i Sevilla och i Malmö/Lund kontaktades via e-post. De som
svarade informerades om studiens syfte och ombads medverka. De informerades även om att
all data behandlas konfidentiellt och att de när som helst kunde avbryta undersökningen.
Informanterna informerades om syftet med min studie samt de etiska aspekterna (Kvale,
1997). Innan jag genomförde intervjuerna mötte jag upp informanterna på deras skolor för att
berätta om syftet med studien samt om intervjuns upplägg, det här för att skapa ett företroende
med informanten samt förbereda personen för själva intervjun. Enligt Kvale (1997) är det
positivt att träffa den man ska intervjua innan man genomför själva intervjun. Intervjun ägde
rum på informanternas kontor, avskilt från övriga för att få det så lugnt som möjligt. Det här
valde jag att göra då det skulle kännas tryggt för dem att bli intervjuade på sin hemmaplan
(Gratton & Jones, 2010). Vi gick även runt och tittade lite på skolorna och pratade innan
intervjun för att göra intervjun så behaglig och naturlig som möjligt.
4.4.1 Intervju
Intervju är den mest vanliga undersökningsmetoden när det gäller kvalitativa studier och jag
har använt mig av en så kallad semistrukturerad intervju. Det här innebär att jag har
färdigställt en intervjuguide med ett antal frågor innan jag har genomfört intervjuerna och
vilka jag sedan i tur och ordning ställde till informanten. Fördelen med en semistrukturerad
intervju är att den jag intervjuar har möjlighet att ställa frågor om något verkar oklart eller det
uppkommer några andra oklarheter. Jag har även en möjlighet att vara flexibel och kan utöka
frågorna eller få mer information genom att ställa följdfrågor. (Gratton & Jones, 2010).
Nackdelen med en semistrukturerad intervju är att som intervjuare ska du kunna lägga egna
känslor och kunskaper åt sidan (Bryman, 2006). En annan fördel med intervju är att kunna
tränga in vidare i frågorna som forskaren ställt till informanten. Frågor som ”hur tänker du
här?” eller ”vill du utveckla det svaret?” förekommer på vissa intervjuer för att få ut mer
information. Jag använde mig bara av så kallade öppna frågor för att undvika ja och nej frågor
samt för att få ut så mycket som möjligt av informanterna (Bryman, 2006). Under
utformningen och formuleringen av frågorna hade jag hela tiden mina frågeställningar och
undersökningssyftet i åtanke och jag valde samtidigt att inte använda ord som ger upphov till
tolkningsfrågor (Bryman, 2006). Detsamma gällde undvikandet av ledande frågor för att inte
påverka informanterna och deras svar (Kvale, 1997). Ett hjälpmedel som jag har använt mig
av är en diktafon. Jag spelade in alla intervjuer med informanternas tillstånd för att lättare
kunna koncentrera mig på själva samtalet. Jag valde att använda mig av en diktafon då
21
fördelen med att använda sig av den är att det är lätt att gå tillbaka och lyssna på det som sagts
i intervjuerna, vid flera olika tillfällen. Materialet finns både på diktafonen och i transkriberad
form och på det här sättet kan man kontrollera exakt vad som sagts vid de olika
intervjutillfällena (Bryman, 2006). Jag har även använt mig av programmet Skype vilket är en
internetbaserad kommunikation, främst IP-telefoni för onlineintervjuer. Det här använde jag
mig av gällande de spanska idrottslärarna för att komplettera några frågor. En webbkamera
användes för att kunna se varandra under samtalet. Gratton & Jones (2010) skriver i sin bok
att det negativa med onlineintervjuer är att man inte kan få ut maximalt av svaren men
eftersom jag har träffat idrottslärarna i Spanien vid ett flertal til lfällen valde jag att
komplettera med hjälp av onlineintervjuer istället för att åka tillbaka till Spanien för att
intervjua dem igen.
4.5 Trovärdighet
I kvalitativa undersökningar och andra metoder i till exempel intervjuer relaterar validiteten
och reliabiliteten mindre än i kvantitativa studier. Det har växt fram att konceptet av dem är
olämpligt (Kvale, 1997). Reliabiliteten kan dock utökas genom semistrukturerade
intervjuscheman samt att forskaren försöker upprätthålla en överrensstämmande miljö samt
att det finns en tillåtelse av informanten gällande inspelning av intervjun (Gratton & Jones,
2010). De komponenter jag räknat upp ovan är väl genomtänkta innan intervju påbörjats. Det
är svårare att säkerställa validiteten, speciellt när det gäller att transkribering av intervjuerna,
är ett verktyg för att tolka intervjun, i stället för att analysera själva innehållet. Däremot ger
kvalitativa undersökningar ett mer lämpligt sätt att bedöma samt ger högre rimlighet,
trovärdighet och hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna och relevansen i
forskningsfrågorna samt teorin ökar (Gratton & Jones, 2010). Planeringen är av stor vikt då
den påverkas av hur noga den är gjort. Därför har jag noga gått igenom teori och planerat
mina intervjuer väl för att få så stor validitet som möjligt. Studien ger kunskap som gynnar
människan där skadliga konsekvenser är ett minimum sett utifrån etiska aspekter vilka jag
återkommer till längre fram i arbetet. Det är också viktigt att hela tiden kontrollera det som
sagts i intervjuerna, hur tillförlitligheten är hos intervjupersonerna och det som framkommit
gällande intervjuerna. Detta ger mig en korrekt och valid översättning från talspråk till
skriftspråk med tanke på transkribering. Tolkningens logik av mina intervjuer måste vara
hållbar samt att det är av stor vikt att undersökningens huvudresultat och den roll som läsarna
av rapporten spelar har också en viktig del gällande validiteten i min studie (Kvale, 1997). Det
är viktigt att tänka på att det inte är en teori det jag samlar in utan material från det som sagts i
22
olika intervjuer. Datamaterialet måste analyseras och det har jag gjort i två steg. I steg ett
kodas datamaterialet vilket innebär att materialet reduceras genom kategorisering. I steg två
görs det en tolkning vilket innebär att man söker en mening i det man undersökt. Tolkningen
är en slutpunkt för undersökningen och det framträder en förståelse vilket är det man är ute
efter i kvalitativa undersökningar (Hartman, 1998). I mina intervjuer hittas olika begrepp som
är huvudpunkt för motivationsklimat, vilka är de mest framträdande. Efter detta är det
tolkningen som ska resultera i en teori. Kategorierna sätts i relation med varandra och en bild
av hur de meningsbärande företeelserna hänger ihop bildas (Hartman, 2004). Det vill säga
min jämförelse mellan de svenska och spanska idrottslärarna samt svaren på mina
frågeställningar blir framträdande. Det är en jämförelsestudie jag har gjort och de teoretiska
begreppen kommer väl till användning i min analys då jag försöker finna svar på mina
frågeställningar gällande motivationsklimatet i Sverige och Spanien och idrottslärarnas olika
perspektiv på det här, utifrån en djupare analys av begreppen processinriktat och
resultatinriktat lärande.
4.6 Forskningsetiska aspekter
På Vetenskapsrådets hemsida (2010) kan man läsa om fyra krav som är viktiga att tänka på
när en empirisk studie ska genomföras. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitet och nyttjandekravet. De fyra kraven har jag utgått ifrån när jag gjorde mina
intervjuer. Det första kravet, informationskravet, handlar om att informera de berörda. Alla
idrottslärare som ingår i studien har blivit informerade om vad studien berör samt att de har
möjlighet att dra sig ur studien om de ångrar sig av någon anledning. Det är frivilligt att
deltaga. Det andra kravet, samtyckeskravet handlar om att de berörda måste samtycka. Detta
betyder att undersökningspersonerna informerades om undersökningens syfte, hur
undersökningen är upplagd och vilka för- och nackdelar som finns, innan jag genomförde
själva intervjuerna. De har blivit informerade och har gett sitt samtycke (Kvale, 1997). I mitt
fall är det endast idrottslärarna som ger sitt samtycke. Det tredje kravet, konfidentialitet,
innebär att informanterna blir informerade om att intervjuerna behandlas konfidentiellt. Det
vill säga att privat data som identifierar undersökningspersonerna kommer inte att redovisas.
Detta för att eventuella konsekvenser av intervjuundersökningen och möjliga skador som
finns för undersökningspersonerna, ska minimeras. I annat fall måste det här godkännas först
men undersökningspersonerna har rätt till skydd för sin personliga integritet (Kvale, 1997).
Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär på vilket sätt vi använder materialet och
23
vem som får ta del av det. Intervjupersonerna är informerade om att allt material kommer att
redovisas samt läggas ut på internet.
4.7 Metoddiskussion
Nackdelen med en kvalitativ studie och intervjuer är att det kan komma att användas mer
resurser än i en kvantitativ studie. Det krävs mycket arbete för att ta kontakt med alla berörda
personer samt åka runt på de olika skolorna. Urvalet jag har använt mig av kan verka litet och
icke representativt utifrån en större population (Hartman, 2004). Vidare kan informanten som
jag valt att intervjua svara på ett sådant sätt som han eller hon tror jag vill höra eller leda in
mig som undersökare på andra inriktningar än tänkt. Kvalitén på insamlad data är beroende av
hur informanten svarar på frågorna (Gratton & Jones, 2010).
24
5 Resultat
I detta kapitel presenteras undersökningens resultat utifrån de intervjuer som har gjorts, med
stöd av mina frågeställningar:
Hur ser processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat ut på svenska och
spanska högstadieskolor?
Vilka skillnader och likheter, utifrån svenska och spanska idrottslärares perspektiv,
finns det gällande dessa två klimat?
Under rubrikerna De svenska skolorna och De spanska skolorna, redovisas en
sammanfattning utav det som idrottslärarna har sagt under intervjuerna. Under rubrikerna
Svenskt motivationsklimat och Spanskt motivationsklimat redovisas det hur
motivationsklimatet ser ut på de olika skolorna och vilka skillnader och likheter det finns.
5.1 De svenska skolorna
5.1.1 Skola 1
Ledarstilen måste anpassas efter situationerna och det gäller att eleverna utvecklas på bästa
möjliga sätt. Eleverna ska lyssna på instruktionerna och idrottsläraren måste förklara på ett
bra sätt så att eleverna förstår, vilket du gör genom att förbereda dig. Miljön runtomkring
eleverna är av stor vikt, det är nästan avgörande för idrott och hälsa. Betygssättning är inte så
viktigt, men själva utvecklingen är viktig, hur mycket eleverna lär sig. Varje termin går
idrottsläraren igenom vad eleverna ska klara av och det gäller att hela tiden följa upp dem.
Deras ansträngning och hårda arbete är inte det enda som är viktigt men eftersom många
elever utövar egen idrott är de medvetna om det här. Även det tävlingsinriktade tänkandet
kommer med detta. Det presteras på olika nivåer och fokus vid elevens förmåga att klara av
olika uppgifter är inte så stor. Det gäller istället att anpassa aktiviteterna. För att eleverna ska
lära sig vinna eller förlora på ett respektabelt sätt gäller det att byta grupper så att inte samma
förlorar hela tiden men eleverna måste prestera sitt bästa. Resultat skrivs upp, men det är
beroende på vilket moment som utspelas. Det är viktigt att lära eleverna hur spelet fungerar.
Fusk förekommer inte mycket och det är inte många elever som upplever idrott och hälsa som
negativt. Om det förekommer belöningar är det individuell feedback som gäller. Elevens
utförande är viktigt, det finns vissa regler man måste veta. Intresset för idrott ökar om man
25
pratar mycket med eleverna, detsamma gäller förståelsen. Många elever utövar idrott på
fritiden.
5.1.2 Skola 2
Ledarstilen är demokratisk och eleverna måste få ta en stor del av undervisningen. Tydlighet
är mycket viktigt när instruktioner ges, så att det inte blir några missförstånd. Miljön är viktig,
det ger bättre resultat om eleverna vistas i en bra miljö. Betyg är av stor betydelse och varje
termin går idrottsläraren igenom vad som gäller och ofta så kopplas målen till vilka lektioner
man har. Gällande idrottslärarnas tankar på hur stor roll elevens ansträngning och arbete
spelar så gäller det att lägga fokus på att det finns andra moment som också spelar. Det finns
inget stort jämförande mellan eleverna då man försöker undvika en resultatbaserad
undervisning. Det är själva utvecklingen som är viktig. Förmågan att klara av olika uppgifter
är viktig, men eleverna ska klara det utifrån sina förutsättningar. För att eleverna ska lära sig
att vinna eller förlora på ett respektabelt sätt så försöker idrottsläraren undvika tävlingar, eller
ett tävlingsinriktat tänkande. Det finns inte så många elever som reagerar på ett sämre sätt vid
förluster men i varje klass finns det alltid någon. Resultat skrivs inte upp, friidrott är det enda
moment där man inte kommer undan resultat. Fusk förekommer inte så ofta. För att få
positiva upplevelser är det viktigt att eleverna är delaktiga i undervisningen. Inga belöningar
ges, det är individuell feedback som gäller, samt beröm. Elevens utförande är viktigt, de
måste vara aktiva. Intresset ökas genom att ge nya inblickar i olika sporter och bjuda in olika
föreningar. Det gäller att hela tiden motivera, och att eleverna vet varför de gör de olika
sakerna. Det är många elever som har aktiviteter utanför skolan.
5.1.3 Skola 3
Ledarstilen är auktoritär men eleverna är delaktiga i undervisningen. Det gäller att vara strikt
och ha hårda regler när man som idrottslärare träffar många olika klasser. Instruktionerna är
mycket viktiga, samt att det är av stor vikt att visa övningarna eller aktiviteterna man ska göra
så att alla förstår. När det gäller miljön är det viktigt att den är fräsch, så att eleverna blir
motiverade, gamla idrottssalar är inte bra. Personliga målsättningar är viktigt, det gäller att
eleverna utvecklas och att de känner det själv, det spelar alltså ingen roll hur duktig man är.
Eleverna får veta vad de måste göra i början på varje termin och det följs upp under hela
terminen. För att få bort fokus på hårt arbete och ansträngning läggs mycket fokus på själva
individen. Det händer inte så ofta att eleverna jämför sig, de bestämmer själv vad de vill dela
med sig av, men det finns några i vissa klasser som lägger ner mycket tid på det. Elevernas
26
förmåga ska det läggas stor vikt vid, men det gäller att arbeta utifrån individen. För att
eleverna ska lära sig att vinna eller förlora på ett respektabelt sätt gäller det att arbeta med
självkänslan, osäkra elever ägnar mer tid åt resultat. Eleverna vill ha höga betyg och bra
omdömen och kämpar på lektionerna, de är målmedvetna och ödmjuka mot varandra och de
flesta klarar av det här med att vinna eller förlora. Resultat redovisas aldrig inomhus, det är
mest friidrott utomhus. Fusk förekommer väldigt sällan, eleverna uppskattar det inte. För att
öka den positiva känslan gäller det att stötta eleverna mycket. Belöningar ges i form av
individuell feedback. Utförandet är viktigt, eleverna måste visa sitt bästa. I individuella grenar
som i friidrott spelar utförandet en större roll. Intresset för idrott ökas genom att introducera
eleverna för nya saker. När det gäller elevernas förståelse varför de har idrott och hälsa gäller
det att hela tiden prata med dem och följa upp varför man gör de olika sakerna. Det är väldigt
få elever som har idrotter utanför skolan framförallt beroende på området skolan ligger i.
5.2 De spanska skolorna
5.2.1 Skola 1
Ledarstilen ska vara rak och ärlig. Gällande instruktioner till eleverna är det viktigt att få
varje elev att kunna genomföra det som ska göras, så att eleven utvecklas. Miljön är viktig,
speciellt sammanhållning, kamratskap och bra relationer. Miljön måste vara relativ modern
för att kunna använda allt på bästa möjliga sätt. Betygen är mycket viktiga men nöjet och
underhållningen med idrott är viktigast. Det gäller att använda idrotten som underhållning och
visa att det är okej med tankar på seger. När det gäller ett jämförande mellan eleverna ger det
antingen motivering eller brist på motivering, vilket händer ofta, speciellt vid tävlingar. För
att eleverna ska lära sig vinna eller förlora på ett bra sätt så är det viktigt att kamratskapet
fungerar. Förlorar eleverna ger det motivation för att förbättra sig och en del elever behöver
stöd och hjälp från någon lärare. Det gäller att sporra eleverna så att de följer reglerna och
förespråka att det är viktigt med lek. För att eleverna ska få en mer positiv bild av idrott så
gäller det att berätta för eleverna att idrott inte är en skyldighet utan en form av introduktion
så att eleverna kan ägna sig åt fysisk aktivitet på fritiden eller annan sysslolös tid. Eleverna
får som belöning när de har varit duktiga, att de får välja någon lek, något spel eller ge förslag
på vad klassen kan göra för aktivitet utanför skolan. Det är dyrt med idrott och därför utnyttjas
skolans sal mycket till olika aktiviteter, men ofta är det fotboll, handboll och basket. För att
eleverna ska prestera bättre gäller det att ha roliga aktiviteter, tävlingar eller en blandning av
båda. Det ska vara möjligt för alla att deltaga och att syftet med idrotten är att hälsan ska
27
förbättras, kamratskap ska utvecklas och övningar som introducerar till olika sporter och
idrotter ska introduceras. 2
5.2.2 Skola 2
Ledarstilen ska vara rak och guidande och det gäller att ge instruktioner som gör så att
eleverna rör på sig, att de är glada. Miljön är mycket viktig, om den inte är behaglig så får
idrotten betala det. En gammal sal är inte bra för eleverna och ny utrustning behövs hela tiden.
Betyg och målsättning betyder inte så mycket, oron för betygen minskar elevernas motivation
och glädje på lektionen men betyg och mål går idrottsläraren igenom varje termin. För att
lägga fokus på elevernas kraftansträngningar och hårda arbete gäller det att göra anspråk på
aktiviteter som de kan och då ökar deras förmåga utan att de tänker på det. Eleverna jämför
sig ofta men det är något som är helt normalt. Fokus vid elevernas förmåga är inte så stor och
det föredras att arbeta med en sak i taget. För att eleverna ska bete sig bättre vid förluster och
vinster gäller det att de vet vad som gäller och använda jämna lag. Eleverna reagerar dåligt
vid förluster, men det är mycket individuellt och de som reagerar sämst får hjälp. Eleverna
måste veta att det är viktigt att vinna, men alla har olika egenskaper man kan använda sig av.
Resultat noteras men det är viktigt att säga att det inte bara finns en vinnare. Fusk innebär
bestraffning och aktiviteten avslutas. Eleverna har positiva upplevelser gällande idrott och
skulle det finnas negativa upplevelser är det viktigt att arbeta mot det. Belöningar består av att
eleverna får välja aktiviteter som de tycker om. För att sätta elevernas utförande i fokus
arbetas det med tävling och eleverna motiveras med annorlunda sporter och aktiviteter.
Eleverna förstår varför de har idrott och varför det är viktigt. De flesta eleverna utövar någon
aktivitet utanför skolan eftersom skolan ligger i ett område med hög status.
5.2.3 Skola 3
Ledarstilen är viktig och det arbetas mycket med metodik, eleverna måste lära sig någonting
av vad de gör. Instruktionerna är viktiga och idrottsläraren fungerar som en medlare och
eleverna ska förstå vad det är som ska göras och vilket syfte det har. Miljön är viktig då
eleverna imiterar den miljön dem befinner sig i, den måste vara behaglig och med bra
utrustning. Bedömningen är den som är mest viktig för eleven och de flesta strävar efter att få
ett godkänt och ibland att lära sig något nytt. Eleverna vet vad som behövs uppnås i idrott.
Det är inte bara skickligheten som räknas, det är mycket annat som man tittar på också.
Jämförandet mellan eleverna är inte så stort då tävling inte förekommer så mycket. Fokus på
2 Författarens översättning från spanska till svenska
28
elevens förmåga att klara av olika uppgifter beror på hur motiverande aktiviteten är. För att
eleverna ska lära sig vinna eller förlora på ett bra sätt används inga aktiviteter där det finns
vinnare eller förlorare. Eleverna reagerar inte så mycket vid förluster och det är inte viktigt att
vinna, samt läggs det inte ner mycket tid på resultat. Fusk straffas med att eleven får lämna
aktiviteten en stund. Eleverna tycker att idrotten är rolig så det krävs inte så mycket arbeta
med att motivera dem. Däremot förekommer det en del skam bland eleverna, att de inte vågar
göra något, detta gäller främst flickorna. Inga belöningar ges, det är deras skyldighet att vara
med på idrotten. Idrotten utanför skolan beror mycket på vilket område du kommer ifrån. Det
arbetas inte med att eleverna ska förbättra sin förmåga eftersom det inte finns så mycket tid,
två timmar i veckan är för lite. Det viktiga är att det hittar något att göra på fritiden. Eleverna
vet varför de har idrott och hälsa.
5.3 Svenskt motivationsklimat
5.3.1 Processinriktat klimat
De svenska idrottslärarna pratade mycket om individuella målpreciseringar. Att varje individ
vet vad han eller hon har för mål att sträva efter. Det handlar mycket om tydlighet att eleverna
vet vad de gör och vad dem motsvarar. Ansträngning är viktigt och eleverna måste jobba för
att komma någonstans men det förekommer ingen speciell resultatbaserad inriktning där de
elever som är duktiga på idrott hyllas eller räknas som bäst. Det viktigaste som efterfrågas när
det gäller de svenska idrottslärarna är just utveckling. Det vill säga det spelar ingen roll även
om du alltid kommer sist bara eleven ser och känner att de utvecklas, att de kommer framåt.
”… att jobba med personliga målsättningar hur mycket dom vill utvecklas och hur dom
utvecklas och hur mycket dom själva tycket att dom borde anstränga sig på
lektionerna…”
Att ge instruktioner är mycket viktigt och det gäller att vara förberedd. Tydlighet är ett måste
så att det inte blir några missförstånd. Eleverna måste veta exakt vad det är som ska göras och
vad syftet med övningen är.
”Att ge instruktioner på rätt sätt är viktigt, försök att inte formulera dig så att det låter
som en tävling.”
Det är viktigt att noga visa hur övningarna går till och gärna med hjälp av eleverna. Att ge
instruktioner på rätt sätt är av stor vikt och det gäller att inte formulera dig så att det låter som
29
att det är en tävling som ska utföras. För att frånkomma frågan vem och vad som är bäst
hanteras det här genom en så kallad interpersonell tävling som handlar om olika färdighets-
uppgifter. Det är en självklarhet att alla ska klara alla uppgifter att alla ska klara det på olika
nivåer.
… jag menar mitt mål är inte att alla ska bli världsmästare i allting utan jag vill att alla
skall gå utifrån sina förutsättningar och nå det målet som den personen har satt upp för
sig själv… ja skolan är ju inte för att producera några elitidrottsmän i den
bemärkelsen.
Den positiva upplevelsen följer som en röd tråd genom intervjuerna och detta försöker
idrottslärarna uppnå genom att ge sina elever delaktighet i undervisningen. Ju mer eleverna
får vara med och bestämma i undervisningen desto högre intresse blir det för eleverna.
… och då försöker jag lyfta fram eller ja prata med dom så att dom också får lyfta fram
sina idéer och tankar vad man kan göra så att alla får komma till tals… ja jag menar
du måste försöka ha en dialog med eleverna så att dom får vara med och ta del av
undervisningen. Jag vill att dom ska vara delaktiga och påverka innehållet så att dom
formar lektionerna… ju mer dom själv får vara med och bestämma i undervisningen
desto högre intresse blir det hos eleverna.
Idrottslärarna menar på att det är viktigt att just alla kommer till tals och inte enbart de
dominerande eleverna. En variation i idrottsundervisningen räknas som en viktig
motivationsfaktor. De svenska idrottslärarna påpekade också att den närmsta miljön runt
eleverna är mycket viktig. Det vill säga idrottssalens utseende och storlek samt utseendet för
idrottsplatserna i anslutning till skolan.
… just miljön alltså överhuvudtaget tycker jag är jätteviktig, en stimulerande miljö,
nånting som ser ganska fräscht ut eller trevligt ut och lite motiverade också men just i
idrottssalen så blir det ju ganska tråkigt i och med den klassiska sterila idrottssalens
utseende som är rätt så gamla och tråkiga med alla ribbstolar å så kvar. Jag tror att en
bättre miljö där hade kunnat göra stor skillnad
När det gäller elevens utförande i de olika fysiska aktiviteterna på idrott och hälsa lektionerna
vilket också är viktigt i den processinriktade eller inlärningsinriktade miljön gäller det att
eleverna inte ska komma till idrottslektionerna enbart för att vara där fysiskt, utan verkligen få
individuell hjälp så att de kan utvecklas.
30
”Det är viktigt att eleverna inte kommer till lektionen och bara är där. Det gäller att gå
djupare in i aktiviteten så att dom utvecklas, beröra på djupet. De ska inte enbart vara
där fysiskt utan även psykiskt”
5.3.2 Resultatinriktat klimat
Idrottslärarna i Sverige försöker avdramatisera ett eventuellt jämförande mellan eleverna.
Däremot finns det alltid lagidrottare i varje klass som är vana vid resultat och som gärna
lägger ner tid på resultat.
”… dom som tränar dom som är i olika föreningar dom som tränar lite mer det är stor
skillnad mellan dom… dom tränar mer och är därför bättre och har koll på resultaten.”
Idrottslärarna är enade om att visst krävs det en stor prestation för att få högsta betyg men det
är sällan det förekommer tävlingsmoment på idrotten. Idrottslektionerna läggs upp på det sätt
så att alla har chansen att få känna en vinnarkänsla eller en förlorarkänsla. Däremot betonar en
av idrottslärarna att det är viktigt att skriva upp resultat i bollspel när det spelas matcher.
… när det gäller olika moment självklart måste dom skriva resultaten om det är någon
basketmatch eller handbollsmatch eller liknande dom kräver själv vad det står om det
är volleyboll till exempel och man måste skriva resultatet att det slutade match eller set
eller på vilket sätt och det ingår i undervisningen man måste förklara det… Dom
skriver själv sitt resultat och dom kan jämföra sina resultat.
I grupper där många elever är tävlingsinriktade gäller det att dra ner på tävlingsmomenten
eller att helt ta bort dem tills eleverna är mogna för att kunna delta men det finns moment där
resultat är svårt att komma ifrån som till exempel friidrott där är det svårt att inte fokusera på
annat resultat.
”Vi har jobbat mycket med friidrott och där är det ju ganska ofrånkomligt att där får
man ju göra det.”
Många belyser att det är viktigt att hela gruppen är samspelta och kan arbeta tillsammans på
ett bra och givande sätt. Däremot finns det som möjlighet till belöning att eleverna får tävla
för att höja sina prestationer.
”…ja vinna är ju inte det viktigaste utan att man funkar bra tillsammans. Där kan man
ju slänga in en lite morot ibland att man ska tävla och man vet att det ökar deras
prestationer ”
Men belöningen är individuell och det är viktigt att inte säga någonting framför gruppen utan
man tar eleven åt sidan och pratar med honom eller henne.
31
Det skrivs inte upp mycket resultat på idrottslektionerna utan ett mer muntligt bedömande och
utvärderande förekommer.
… du förlorar på hundra meter eller du gör något eller du fick ditt bästa det är oftast så
dom är fyra eller tre men han fick sitt bästa man måste förklara att han är vinnare eller
han fick sitt bästa som ja… Han är vinnare på ett annat sätt.
För att undvika fusk på idrottslektionerna så är det viktigt att eleverna förstår de normer och
regler för den aktivitet som pågår men idrottslärarna är eniga om att det inte förekommer
mycket fusk på idrottslektionerna.
5.4 Spanskt motivationsklimat
5.4.1 Processinriktat klimat
Gällande att ge instruktioner så ska idrottsläraren vara rak och direkt så att det inte blir några
missförstånd. Det viktigaste är att se eleverna röra på sig och att de får en glädje som hjälper
dem att arbeta vidare. Som idrottslärare är det mycket viktigt med metodiken.
Metodiken är en mycket viktig del gällande lärandeprocessen, det är hela syftet med att
lära ut och undervisa. Vi försöker till exempel följa vissa metodiker för att följa
utvecklingen av eleven och dennes förståelse… att tillhandahålla situationer där
förståelse sker och att dom blir motiverade och främjar deras arbete och personliga
utveckling, en del i arbetet för att nå målen.3
Förståelse och utveckling är ord som förekommer ofta bland idrottslärarna. Att eleverna
skapar sig en förståelse om den fysiska aktiviteten.
”Det viktiga är att eleven förstår och kan utveckla sig på bästa möjliga sätt utifrån sina
förutsättningar när det gäller olika fysiska aktiviteter som vi lär ut på skolan”
Gällande betyg och målsättning för eleverna så tycker en av idrottslärarna att det inte är
speciellt viktigt eftersom det minskar motivationen och glädjen för dem när de oroar sig för
sina betyg och så vidare.
Jag har upptäckt att när du glömmer betygen och lägger vikt på arbete och motivation,
arbetar eleverna mycket bättre. Man får inte glömma betygen klart de betyder något
också för eleven i ämnet samt för de högre kurserna som de behöver för en examen
innan de kommer in på universitetet…
3 Författarens översättning från spanska till svenska
32
De två andra lärarna tycker att det ökar elevernas prestation och motivation.
”Betygen och de olika omdömena spelar en mycket stor roll för elevernas motivation
och kompetens...”
De spanska idrottslärarna är överrens om att det är viktigt att försöka sträva efter att locka
eleverna med aktiviteter som man vet motiverar dem. På det sättet så ökar deras skicklighet
markant men det läggs inte så mycket fokus vid just elevernas förmåga att klara av olika
uppgifter. Det viktiga är som sagt att skickligheten ökar.
Använder du dig av aktiviteter som du vet att eleverna klarar av ökar deras skicklighet
markant... men jag menar att varje fysisk aktivitet medför olika varianter av skicklighet.
När övningen är komplett inriktar jag mig på att detaljerat arbeta med rörelserna så att
dom blir så kompletta som möjligt så att skickligheten ökar.
Med detta menas att i varje fysisk aktivitet förekommer det olika skickligheter bland eleverna
och när eleverna har förstått vad det går ut på är det viktigt att detaljerat arbeta vidare med
rörelserna så att det blir en sorts helhet gällande deras förståelse.
Miljön runtomkring eleverna spelar en stor roll för elevernas motivation. Miljön måste vara
behaglig både när det gäller temperaturen och vad som finns att tillgå.
Eleven försöker hela tiden efterlikna vad de ser och vad de är omringade av, ända från
när dom är små. I Spanien finns det en liten kultur gällande sport och barnen utövar
allt mer sällan sport och fysiska aktiviteter.
5.4.2 Resultatinriktat klimat
På de tre spanska skolorna förekommer det ofta ett jämförande mellan eleverna. Däremot ger
idrottslärarna anspråk på att detta är det normala livet och det är nödvändigt. Att vi alltid
lyckas tävla för att få resultat men det kontrollerat av idrottslärarna så det inte går överstyr.
“Det förekommer ofta men det är så i livet och det är normalt och nödvändigt. Vi
säger att det alltid finns tävling när det gäller resultat men jag kontrollerar det alltid”
En annan idrottslärare fortsätter:
“…det genererar en hälsosam tävlingsinriktning vilket leder in eleverna på rätt spår
samt att möjligheterna ökar... speciellt i individuella och kollektiva sporter...
33
Alla tre idrottslärare påpekar att alla människor försöker bevisa deras förmåga att utföra olika
saker då de ställs inför en uppgift som utmanar dem till något. Det är mycket viktigt att vinna,
det är så livet i stort fungerar. Eleverna vet att det alltid finns någon som är bättre än just dem
själva.
Dom bör veta att i livet finns det människor som är bättre än du själv i alla former.
Detsamma gäller sporten. Du bör aldrig tro att du är bättre än någon annan för det
finns alltid någon som kan slå dig. Det ligger i vår natur som människa att vara
tävlingsinriktad
Gällande elevernas utförande så är rivaliteten och tävlingslystnaden stor. Det är viktigt att ha
med mycket tävlingsmoment för att öka prestationen bland eleverna. En idrottslärare skiljer
sig däremot från de andra spanska idrottslärarna och lägger inte ner energi på resultat och vem
som vinner eller inte vinner.
”Det finns varken förlorare eller vinnare… Det viktiga är att eleven förstår och
utvecklas på det bästa sättet utifrån sina förutsättningar i de olika fysiska momenten”
Det gäller att skapa aktiviteter där det inte finns vinnare eller förlorare. Idrottsläraren berättar
att det inte läggs ner tid på elevens utförande eftersom det är för lite med två timmar i veckan,
utan att målet är att eleverna ska få en helhet om vilka idrotter som finns som de kan fortsätta
med och utöva utanför skolan på sin egen fritid men resonemangen att vinna eller att förlora
är något som förekommer ofta. Redan innan en match eller liknade ska börja är det tydligt
vem som kommer att vinna däremot när grupperna är på samma nivå så är det mycket
kämpande mellan de två lagen. Däremot påpekar de att förlorarna lär sig att bli starkare och
vänta på nya strider. Det är viktigt att vara alert och i bra kondition. De bästa kämpar för att
fortsätta vara bäst och de sämsta kämpar för att bli bättre.
“Det är viktigt att berätta för dom att förlusterna innebär en slags förståelse. Vinsten
och segrarna har inget lärande, det handlar bara om belöning”
Det förekommer en del fusk på idrottslektionerna vilket straffas med genom att eleverna inte
får delta på aktiviteten.
... pedagogisk bestraffning för uppförandet för att eleven förstår att såhär ska man inte
göra... Jag tycker inte bestraffning är något negativt till exempel om jag ger dig ett
exempel om en pojke låter bli att hålla på reglerna slutar det med att han inte får spela
på fem minuter och sedan kommer han tillbaka till spelet och förstår att såhär kan man
inte göra.
34
Gällande belöningarna är det är viktigt att eleverna får göra någonting som de tycker är roligt
om de har varit duktiga såsom att pojkarna spelar fotboll och flickorna dansar till musik.
Däremot berättar en idrottslärare att det inte förekommer belöningar eftersom det är elevernas
skyldighet att utöva idrotten och i och med det så belönas de.
35
6 Diskussion och kritisk reflektion
Under kapitlet diskussion går jag igenom och reflekterar över motivationsklimat. Tanken med
kapitlet är att kritiskt kunna förhålla mig till det insamlade materialet, hur jag har resonerat
kring metodvalet och hur det hade kunnats göra annorlunda. Jag skriver om hur jag har tänkt
kring teorivalet, och hur jag resonerar kring det jag har kommit fram till gällande intervjuerna.
I slutet på kapitlet resonerar jag kring andra forskningsmetoder som hade kunnat användas
och jag avslutar med de slutsatser jag har kommit fram till utifrån min studie.
6.1 Diskussion om val av teori och eget arbetssätt
Valet av att använda mig av Nicholls (1989) teori gjorde jag efter att ha läst mycket litteratur
och artiklar av Nicholls (1989). Det är en teori som är mycket användbar inom
idrottspsykologisk forskning. Framförallt är det intressant att veta hur den ser ut när man
arbetar som idrottslärare. Det är en relativ gammal litteratur, från 1989. De flesta av Nicholls
böcker är skrivna på 1980 talet och för att även använda mig av nyare material har jag använt
mig av Pintrich (2000) som skrivit och utvecklat ämnet motivationsklimat utifrån tankar och
påståenden från Nicholls (1989). Jag försökte hela tiden hitta litteratur och annan forskning
som är gjorda nyligen för att förhålla mig till att studien inte bygger på äldre forskning. Jag
valde att enbart använda mig av Nicholls (1989) teori om motivationsklimat då han på ett
komplett och noggrant sätt beskriver hur motivationsklimatet ser ut samt ger exempel på vad
man som lärare kan tänka på för att förbättra klimatet. Jag har mestadels använt mig av
engelsk litteratur men även gått igenom svensk och spansk litteratur av den anledningen att
jag har tittat på det spanska och det svenska motivationsklimatet. Gällande antalet intervjuade
idrottslärare är det för litet för att kunna dra en större slutsats om hur det ser ut på spanska och
svenska skolor. Däremot är det intressant då jag ändå kom fram till att det fanns skillnader
mellan de olika skolorna, vilka jag återkommer till under rubriken slutsatser.
6.2 Diskussion och slutsatser
Genom denna studie vill jag titta på hur processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat
ser ut på svenska och spanska högstadieskolor. De slutsatser jag har kommit fram till baserar
sig på min tolkning av idrottslärarnas svar på intervjufrågorna. Beroende på hur pass mycket
elever involverar sig i olika typer av aktiviteter har att göra med individens benägenhet att
engagera sig, samt om klimatet är uppgiftsinriktat eller resultatinriktat. Jag har kommit fram
till att processinriktat och motivationsinriktat klimat gynnar har både fördelar samt nackdelar
36
beroende på vilka elever de appliceras på. Med detta menar jag att ett processinriktat klimat
gynnar de elever som från början har en sämre motivation till att deltaga i olika idrotter. Det
får dessa elever att koncentrera sig på själva lärandet och med detta slipper de känna ångesten
över att de inte når lika höga resultat som de bättre eleverna, det vill säga att man tävlar enbart
med sig själv och de resultat man själv tidigare uppnått och jämför sig inte med andras
resultat. Inom ett processinriktat klimat är man som idrottslärare benägen att börja
utbildningen på en mycket låg nivå i ett försök att få med sig alla elever i lärandet. Det är här
problemet med processinriktat klimat kommer fram för den till synes i början låga nivån kan
få de elever som redan har hög motivation och kompetens att bli frustrerade och känna att de
”står och stampar på samma ställe” under idrottslektionerna. Detta sänker således
motivationen för de mer framstående eleverna och gör att de inte utvecklar sig i sin egen takt
och i brist på motivation tar idrottslektionerna på mindre allvar. När det gäller resultatinriktat
klimat så ser vi då det motsatta. Det vill säga att de med lägre motivation känner sig stressade
och nervösa över att de inte kommer uppnå samma resultat som vissa av de bättre eleverna
vilket leder till ännu sämre motivation. Däremot så kan ett resultatinriktat klimat ge de mer
motiverade eleverna ännu mer motivation eftersom de får tävla mot varandra och på så sätt
anstränger sig mer vilket förbättrar deras resultat. Med andra ord tycker jag att
idrottslektionerna måste vara anpassningsbara och ge alla elever, oberoende av tidigare
motivationsnivå, samma chans till att utvecklas och bli bättre. Att man som idrottslärare
använder både ett processinriktat och ett resultatinriktat klimat. Det är självklart lättare sagt än
gjort att planera en idrottslektion där allas behov till motivation tas i akt men om man tänker
på och använder sig av båda dessa motivationsklimat så kan man få alla elever att känna
intresse och vilja för att delta på idrottslektionerna.
6.2.1 Processinriktad miljö
Utifrån min egen tolkning från intervjuerna och utifrån vad som beskrivs i Nicholls (1989) teori
om motivationsklimat visar följande på att när det gäller processinriktat lärande ser det
gemensamt ut för både de svenska och de spanska idrottslärarna. Alla individer är olika och
klarar av olika svårighetsgrader. En del upplever att även enkla uppgifter är utmanande, andra
gör det inte. Känslan av att man duger samt förbättrar sin prestation av stor vikt (Nicholls,
1989). Idrottslärarna är överens om att eleverna behöver tro på sig själv och sin skicklighet.
De ska uppnå en bättre förmåga och det gäller att tro på just på sin ansträngning samt att
försöka göra sitt bästa. När det gäller den processinriktade miljön anses det att elevers
ansträngning ökar effektiviteten och i den resultatinriktade anses ansträngningen som
37
nödvändig för att bevisa sin skicklighet. Framgång är viktigt för eleverna. Deras utveckling,
individuella målsättningar, förståelse av instruktioner och uppföljning har en större betydelse än
att vara skicklig på det man gör. Att anpassa idrottsundervisningen för eleverna var gemensamma
ord för alla idrottslärarna. Instruktionerna från läraren spelar en stor roll. Du kan välja att säga
”Vi ska ha ett race för att se vem som är snabbast” eller ”Vi ska testa allas förmåga att kunna
springa” (Nicholls, 1989:84). Varje dag ställs man som idrottslärare för hur man ska
formulera sig framför eleverna så att rätt budskap kommer fram. De spanska idrottslärarna
uttryckte ordet glädje som är viktigt för eleverna, vilket är ett mycket viktigt inslag i teorin om
motivationsklimatet. När det gällande aktiviteter utanför skolan spelar det en stor roll i vilken
område du bor i. Det handlar mycket om att ha en ekonomi som tillåter extra för familjerna.
Det som binder ihop den svenska och den spanska undervisningen är att främja idrott utanför
skolan. I den spanska kursplanen är det sociala runtomkring idrott av stor vikt och nämns ofta och
därmed kommer också en inriktning på tävling. Den sociala biten i den svenska idrotts-
undervisningen inriktar sig mer på att känna en gemenskap.
6.2.2 Resultatinriktad miljö
När det gäller resultatinriktade miljöer, tvekar oftast eleverna på sina egna förmågor och de
känner sig osäkra när de deltar i aktiviteten. De som har en lägre upplevd förmåga visar sig
vara mindre prestationsinriktade. I den resultatinriktade miljön försämras prestandan bland
annat genom förväntningar på att resultatet kommer att visa på mindre skicklighet. I de
spanska kursplanerna finns det som sagt kvar vilket också visar sig i intervjuerna. Det
förekommer ett mer resultatinriktat klimat på de tre spanska skolorna jämfört med de tre
svenska skolorna. När det gäller prestationsförmågan i en resultatinriktad miljö upplever
individerna att det är så att ansträngning reflekterar arbetet för att förbättra själva utförandet
samt att öka effektiviteten. Tror individerna att det är nödvändigt att det krävs en hög
ansträngning för att ha kontroll kommer de att tillämpa det i praktiken. Elevernas känsla av
skicklighet spelar en stor roll. Jag tror också att det här har att göra med att de spanska
eleverna lägger mycket fokus vid förluster och visar det här med att bli arga och irriterade. Jag
kan tänka mig att i en resultatinriktad miljö så gynnar den elever som redan upplever att de
har en skicklighet eller förmåga att klara av uppgifter, medan de elever som inte känner att de
räcker till tappas bort och får det bekräftat att de inte klarar av uppgifterna. Det fokuseras på
de elever som är bättre. Den resultatinriktade individen tror att färdighet ger framgång samt
att syftet med just idrott och hälsa är tävlingsinriktade moment där individen kan hävda sig
och visar på ett lite mer aggressivt beteende än de processinriktade individerna. I de olika
38
elevgrupperna förekommer det naturligtvis alltid någon som utövar eller tävlar utanför skolan
vilket kanske ger ett mer målinriktat tänkande och ett jämförande med andra uppstår. Alla
människor har en förmåga att försöka bevisa deras förmåga att utföra olika saker då de ställs
inför en uppgift som utmanar de till något och som en av de spanska idrottslärarna sa att det
ligger i vår natur som människa att vara tävlingsinriktad. Av det här kan man förstå hur
idrottslärarna resonerar, men det viktiga är att fokus läggs vid rätt saker. Nicholls (1989)
förstärker att fördelen med en resultatinriktad miljö är att individen presterar bättre än i ett
processinriktat klimat. Av det skälet bör inte inslag av tävling försvinna från
idrottslektionerna i skolan. Det gäller att som idrottslärare ha kontroll över situationen, så att
den inte går överstyr. De tre svenska idrottslärarna påpekade tydligt att de inte ligger mycket
fokus på resultat, däremot var det positivt med målinriktade elever då de kan hjälpa sina kamrater.
Antalet elever som fortsätter eller har egna aktiviteter utanför skolan är stort på de tre skolorna i
Sverige. Det skiljer sig en del i resultatinriktade miljö när man tittar på jämförandet mellan den
spanska och den svenska undervisningen. Tävling är ett viktigt inslag i idrotten på de spanska
skolorna och det anses också att det höjer prestationsförmågan bland eleverna. Alla
idrottslärare var eniga om att tävling inte är något som ska försvinna från idrottslektionerna
men det gäller att ha kontroll. I de spanska skolorna är det också mycket inriktning på individuell
utveckling och elevernas förståelse för vad de gör är viktig, men det finns mer tydliga inslag av en
resultatbaserad miljö bland de spanska idrottslärarna då det föreko mmer mycket jämförande
mellan eleverna och det är viktigt för dem att ligga på topp. Men eleverna som är sämre och har
lite svårare för idrott glöms inte bort, de strävar efter att utvecklas och bli bättre, men de kommer
inte att komma ifatt de som är bättre. De spanska idrottslärarna arbetar med individuell
utveckling och förståelse men har en lite annorlunda uppfattning om tävlingsinslag. Egentligen är
detta inte något konstigt eftersom det står i den spanska läroplanen att tävling är ett viktigt inslag.
Ett jämförande mellan den spanska och den svenska undervisningen visar på att när det gäller den
svenska undervisningen så skrivs det mycket om välbefinnande och individuella förutsättningar
och i den spanska läggs det fokus på praktiska moment, att på djupet gå ner i de olika aktiviteterna
och förbättra den fysiska formen.
6.3 Vidare forskning
Då jag kom fram till intressanta resultat som visade skillnader mellan skolorna skulle det vara
intressant att genomföra en större studie som innefattar ett hundratal idrottslärare i Spanien
och i Sverige. Jag hade valt en kvantitativ studie och skickat ut enkäter till idrottslärarna. Till
en annan gång kan denna studie som är gjord ligga som underlag för vidare undersökning.
39
Fördelen med just en kvantitativ undersökning är att fler informanter kan delta i studien samt
att det är lättare att skicka ut ett antal enkäter än att personligt ta kontakt med några
idrottslärare. I och med att det finns mycket forskning om elevers perspektiv på
motivationsklimat i idrott och hälsa, därför skulle det varit mycket intressant att få göra en
större studie om idrottslärare och deras perspektiv.
40
7 Källförteckning
Ames, C. & Archer, J. (1997). Achievement goals in the classroom: Students’ learning
strategies and motivation processes. Journal of Educational Psychology 80, 260-267.
Biddle, S.J.H & Mutrie, N. (2001) Psychology of physical activity. Determinants, well-being
and interventions. (pp. 33-39, 54-100, 287-316) Canada: Second Edition.
Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. (pp 249- 273, 300-314). Malmö: Liber
Comunidad virtual ciencias del deporte. (2006). Educación Física. Hämtat 24 november 2010
från http://cdeporte.rediris.es/DOCEF.htm
Cox, A. & Williams, A. (2008). The Roles of Perceived Teacher Support,
Motivational Climate, and Psychological Need Satisfaction in Students Physical Education
Motivation. Journal of Sport & Exercise Psychology 30, 222-239.
Dahlkwist, M. (2007). Arbetssätt och lärande. (pp. 86-93) Uppsala: Liber.
Farideh, S. & Rumjahn, H. (2007). Culture, motivation, and learning: a multicultural
perspective. A multicultural perspective. A volume in research in multicultural education and
international perspective. (pp.93). United States of America: Information Age Publishing.
Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. (pp.93-97, 156-157, 168-
175, 238- 249) United States of America: Second edition. Routledge.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. (pp. 241-248, 277-281, 286-288) Lund:
Studentlitteratur.
Hassmén, N. (2001). Motivation i skolidrotten. Svensk Idrottspsykologisk Förening Nr 1. (pp.
2-3). Hämtat 20 oktober 2010 från
http://www.svenskidrottspsykologi.nu/flow_arkiv/sipf1_2001.pdf
41
Hassmén, P. Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. (pp. 164-180) Lund: Natur och
Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. (pp. 104-114, 117-123, 134-159, 229-
245, 263) Lund: Studentlitteratur.
Liukkonen, J. Vereijken, B. Alfermann, D. & Theodorakis, Y. (2007). Psychology for
Physical Educators, Student in Focus. (pp. 3-21, 35-57, 162-164) United States of America:
Second Edition. Human Kinetics.
Ministerio de educación, cultura y deporte (2004). Educación física. Hämtat 24 november
2010 från http://www.boe.es/boe/dias/2004/02/10/pdfs/A05712-05791.pdf
Nationalencyklopedin (2010) Hämtat 25 november 2010 från
http://www.ne.se/sok/motivation?type=NE
Nicholls, G.J. (1989). The competitive Ethos and Democratic Education. (pp. 82-163)
England: Havard University Press.
Ommundsen, Y. (2004). Self-handicapping related to task and performance-approach and
avoidance goals in physical education. Journal of Applied Sport Psychology 16, 183-197.
Digelidis, N., Papaioannou, A., Laparidis, K., & Christodoulidis T. (2003). A one-year
intervention in 7th grade physical education classes aiming to change motivational climate
and attitudes towards exercise. Psychology of Sport and Exercise 4, 195-210.
Pintrich, P. R. (2000). An achievement goal theory perspective on issues in motivation
terminology, theory, and research. Contemporary Educational Psychology 25, 92-104.
Skolverket. (2010). Kursplan för idrott och hälsa. Hämtat den 25 november 2010 från
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20-
%20Idrott%20och%20h%E4lsa
42
Taylor, I. Ntoumanis, N. & Standage, M. A. (2008). Self-Determination Theory Approach to
Understanding the Antecedents of Teachers’ Motivational Strategies in Physical Education.
Journal of Sport & Exercise Psychology 30, 75-94.
Vetenskapsrådet. (2010). Codex- Regler och riktlinjer för forskning. Hämtat 5 oktober 2010
från http://www.vr.se/etik/codexreglerochriktlinjerforforskning..html
Wolters, J. (2004). Advancing Achievement Goal Theory: Using Goal Structures and Goal
Orientations to Predict Students' Motivation, Cognition, and Achievement. Journal of
Educational Psychology 20, 236-250.
43
8 Bilagor
8.1 Intervjufrågor
1. Hur många timmar i veckan har eleverna idrott? ¿Cuántas horas a la semana los
estudiantes tienen la educación física?
2. Hur ser din egen idrottslärarutbildning/ledarutbildning ut? ¿Podrías hablar sobre su
formación de profesor de educación física o su formación de liderazgo?
3. Beskriv din ledarstil? Describe su estilo de liderazgo
4. Vad tänker du på när du ger dina elever instruktioner? ¿En qué piensas cuando das a
sus estudiantes las instrucciónes?
5. Hur viktig är miljön runt eleverna? ¿Qué importancia tiene el ambiente alrededor de
los estudiantes?
- Idrottssalens utseende? ¿La apariencia de la sala de deportes?
- Idrottssalens utrustning? ¿El equipo de la sala de deportes?
- Idrottsplats utomhus? ¿El espacio para hacer deportes afuera de la escuela?
6. Vilken betydelse ger du betyg och målsättning? ¿Qué importancia tiene las notas y el
propósito?
- På vilket sätt får eleverna reda på hur betyg sätts och vad de behöver uppnå? ¿De qué
manera los estudiantes aprenden cómo ser clasificados y lo que necesitan para lograr
en la educación física. El propósito.
- Hur gör du för att få ändra på elevernas tankar om att det endast är deras ansträngning
och hårda arbete som leder till större skicklighet? ¿Qué haces para cambiar el
pensamiento de los estudiantes que su esfuerzo y trabajo duro sólo lleva los
estudiantes a una mayor habilidad?
- Hur ser det ut när eleverna jämför sig med varandra och vilka resultat deras kamrater
får? Händer det ofta på idrottslektionerna? När? ¿Qué pasa cuando los estudiantes se
comparan entre sí y con los resultados de sus acompañeros están recibiendo? Sucede a
menudo en las clases de educación física? ¿Cuando?
- Hur stor vikt läggs vid elevernas förmåga att klara av olika uppgifter? ¿Cuánto énfasis
se coloca en la capacidad de los estudiantes para ser capaz de hacer tareas diferentes?
7. Hur gör du för att eleverna ska lära sig vinna och förlora på ett respektabelt sätt? ¿Qué
haces para los estudiantes van a aprender ganar y perder de una manera respetable?
44
- Hur reagerar eleverna vid förluster i tävlingssammanhang eller liknande? ¿Cómo
reaccionan los estudiantes a las pérdidas en competiciones o similar?
- Hur lär sig eleverna att det inte är viktigt att vinna över sina klasskamrater? ¿En qué
manera los estudiantes se aprenden que no es importante ganar a sus acompañeros?
- Hur gör du med resultat på idrottslektionerna? Vem som vann vad och så vidare?
¿Qué haces con los resultados de las actividades diferentes en las clases de educación
física? ¿Quién ganó y así sucesivamente?
- Hur ser det ut gällande fusk på idrottslektionerna? ¿Qué haces en situaciones donde
ocurrir fullería en clases de educación física?
8. Hur gör du med de elever som har positiva upplevelser i andra ämnen eller i sina egna
aktiviteter och har negativa upplevelser i idrott? ¿Qué haces con los estudiantes que
tienen experencias positivas en otras asignaturas y en sus actividades afuera la escuela
pero tiene experencias negativas en educación física?
9. Vad för sorts belöningar ges eleverna om de har varit duktiga? ¿Qué tipo de premios te
das a los alumnos si han sido buenos? Dar algunos ejemplos
10. Hur ser idrottsaktiviteterna ut för dina elever utanför skolan, är det många som
fortsätter eller har egna aktiviteter på fritiden? ¿Qué actividades deportivas tienen sus
alumnos afuera de la escuela? ¿Hay muchos que siguen o tienen sus propias
actividades en su tiempo libre?
11. Hur gör du för att sätta elevernas utförande i fokus när det gäller olika
idrottsaktiviteter? ¿Qué haces para poner el rendimiento de los estudiantes en el
enfoque en las actividades deportivas?
12. Hur gör du för att öka intresset av idrott för eleverna? ¿Cómo puedes aumentar el
interés en la educación física para los estudiantes?
13. Hur skapar du förståelse för eleverna om varför de har idrott och hälsa? ¿En qué
manera puedes crear comprensión para sus alumnos por qué tienen la educación
física?
