Profiler Offentliga Affärer

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tre profiler ur Offentliga Affärer 2011

Text of Profiler Offentliga Affärer

  • Vill bygga det nya folkhemmetGustav Fridolin

    Pro

    file

    n

    AVTALSNYTT: BREV- OCH PAKETFRMEDLINGSTJNSTER, DRIVMEDEL FR STATIONSTANKNING

    UPP

    HA

    ND

    LIN

    G |

    EK

    ON

    OM

    I |

    jU

    rID

    IK |

    Utb

    ILD

    NIN

    G |

    v

    rD

    | L

    EDA

    rs

    KA

    P |

    MIL

    j |

    KO

    NfE

    rEN

    sN

    r 6 2

    011

    | Ni

    ttond

    e r

    gng

    en |

    Pris

    79 k

    r

    Ett yrkesliv som upphandlare

    Affrer fr miljarder

    Stndig upphandling

    stressar

    TeMA UPPHAnDlinG

    S lyckas du med utbildningen

    HJ KoMPeTensen

    Experterna r oeniga

    inKPsCenTrAler

  • 10 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affrer 6 2011

    fridolin vill bygga det nya folkhemmetOm man har mycket att sga r det en frdel med ett vloljat munlder. Bda egenskaper gller fr Gustav Fridolin. Hans budskap r vl inarbetat i vana formuleringar och tankemnster, och det r hans frmga till nrvaro som rddar orden frn att knnas slentrian.

    Gustav Fridolin har spanat mot Europa, Tyskland, och de stora framgngar som de grna partierna rnt dr. Miljpartiet, Sve-riges tredje strsta parti, har idag dubbelt s mnga medlem-mar som fr tv r sedan. I hst fyllde Miljpartiet 30 r och Gustav Fridolin har varit medlem mer n hlften av tiden, han gick med som elvaring

    efter att ha sett Birger Schlaug debattera skolfrgor. Under perioden 2006-2010 gjorde han ett uppehll frn rikspolitiken och arbetade bland annat som folkhgskolelrare och skolfrgorna verkar ligga honom varmt om hjrtat. Det senaste halvret, sedan han tilltrdde som sprkrr fr Miljpartiet, har det ocks getts tillfllen att debattera mnet.

    Tro p samverkan Han hller inte med dem som krver att staten br ta tillbaka ansvaret fr skolan, men det betyder inte att ansvaret ska vila helt p kommunerna. Jag tror p en samverkan mellan stat och kommun, ett gemensamt ansvar fr skolan. En viktig tgrd berr lrarnas lner, och hr har Miljpartiet uttryckt att staten br lgga bortt fem miljarder kronor p kompetenshjande satsningar. D ska arbetsgivaren som motprestation skriva p en verenskom-melse med facken om hjd ln fr de lrare som genomgr kompetens-lyft. Man har lrt av misstagen frn tidigare satsningar. Lrarlyftet var en vllovlig satsning men den ledde inte till hjda lner. Tvrtom drabbades de lrare som deltog av uteblivna lnehj-ningar under studietiden. Kan inte staten g in och hja lnerna rakt av? Det finns vissa risker man vill undvika. En sdan r att kommu-nerna snker sin lnedel med motsvarande belopp. En annan risk r att de kommuner som gr ett bra arbete med skolan tappar lusten. Arbetet blir inte lika roligt om ngon gr in och detaljstyr. Jag frstr till exempel att lrare blir frbannade om politiker har synpunkter p hur de ska st i klassrummet, tillgger Gustav Fridolin och visar prov p sin erknda begvning i att dela ut kngor och Jan Bjrklund r en av mltavlorna.

    En ny retorikI somras gav Gustav Fridolin ut en bok med titeln Maskiner och mnniskor. Dr fr han och partikamraten Ulf Bodach Sderstrm fram sina tankar om hur vi ska bygga vlfrden och det gav omedelbart respons frn regeringen som ppnade upp fr kat samarbete. Gustav Fridolin behll fotfstet trots stor uppvaktning och svarade journa-listerna att de politiska sakfrgorna br vara viktigare n eventuella ministerposter.

    pRoFileN | Gustav fridolin Vill bygga det nya folkhemmet

    Sedan maj 2011 sprkrr fr Miljpartiet de Grna tillsammans med sa Romson. Han r dessutom journalist, frfattare och folkhg-skolelrare.

    Bor: Stockholmlder: 28 rFamilj: Fru och 4 mnader gammal dotter. Under 2012 planerar han vara frldraledig i ett halvr.vrigt: Han blev yngste riksdagsledamot ngonsin nr han 19 r gammal valdes in r 2002.

    Fakta

  • 11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affrer 6 2011 11

    fridolin vill bygga det nya folkhemmet

    Hur skulle du vara som statsminister, undrar jag? Han reagerar p frgan, det verkar inte vara en tanke han roar sig med p lediga stunder. Det r roligt att f frgan, Miljpartiet vxer och har etablerat sig som landets tredje strsta parti. Vi ser ocks att de grna partierna vxer sig starka runt om i vrlden, i till exempel Tyskland. Med det sagt om Miljpartiet fr en chans att utse en statsminister s r det hg tid att det blir en kvinna. Okej, men hur r du som politisk ledare d? Det vi behver idag r en id om vart vi vill och det tycker jag att vi har bring p. Mer n s svarar han inte p min frga, utan pratar hellre om utma-ningar och tgrder. Vi str infr lika stora utmaningar som nr man en gng byggde folkhemmet. Och det gller ven p rent praktisk niv vi behver bygga jrnvgar, bostder och en skola dr mnniskor fr mjlighet att utvecklas. Stora investeringar krvs allts och Gustav Fridolin argumenterar fr att gra dem i ett lngsiktigt hllbart perspektiv. I det lget r det klokt att bygga energieffektivt. Det minskar inte bara vra energikostnader, det r dessutom jobbskapande. Sverige borde ta tten nr det gller att utveckla det moderna byggandet. Det finns en enorm exportpotential kring detta. Vi fortstter samtalet kring andra typer av synergieffekter som kan bidra till en god samhllsutveckling sdana som Sveriges offentliga upphandlare r vl bekanta med. Gustav Fridolin pratar om ett antal spnnande initiativ som fallit vl ut. Bland annat byggupphandlingar som inkluderar krav p lokal rekrytering eller informationstgrder fr att hjlpa lokala leverantrer att delta i offentliga upphandlingar som i frlngningen har strkt det lokala nringslivet i stort. Han r vl insatt i svrigheterna att formulera milj- och sociala krav i offentliga upphandlingar s att de blir frenliga med EU-regler. Jag vill uppmana kommunerna att fortstta vara uppfinningsrika och driva igenom dessa krav i sina upphandlingar. Det finns mycket att gra p omrdet och det frsvras av att rttslget r s oklart. Lagen fr inte p ngot stt frhindra goda intentioner, menar han.

    Vloljat maskineri p scenVi trffar Gustav Fridolin under Kvalitetsmssan i Gteborg. En stund senare blir han intervjuad p en scen infr publik. Precis som under vrt samtal rullar hans argumentation p som ett vloljat maskineri. Det mrks att han r uppvrmd i sakfrgorna. Nr journalisten Lasse Swahn konstaterar att han inte pratar om milj som ngot hotfullt svarar han: Nr jag brjade prata om miljfrgorna sades det ofta att om vi inte gr ngot nu kommer isarna att brja smlta. Dr r vi idag och det har gtt fortare n vi kunde ana. Men vi klarade att bygga bort fattigdomen genom folkhemsbygget, och vi br klara att bygga bort klimathotet. Vi mnniskor r otroligt bra p anpassning fundera bara en stund p hur vi hade det fr 15 r sedan. Vilken mat t vi, hur reste vi och kommuni-cerade. D ser vi hur ofantligt frndringsbengna vi r. Vad duktig du r p att argumentera, sger Lasse Swahn. Jag har gtt en folkhgskolekurs, skmtar Gustav Fridolin. Allt eftersom han pratar p scenen samlas fler och fler hrare och eftert r det mnga som vill skaka hand. Det ska bli spnnande att se vad Miljpartiet tar sig fr framver. Under hsten har man tagit ett nytt grepp fr att ka det politiska engagemanget i Sverige. Mlet r att samla 250000 personer till samtal om Miljpartiets politik. Vi har sagt att vi ska g ut och frga vad de tycker, men det handlar inte om att leta ider. Vi har en tydlig id som vi vill diskutera tillsam-mans med mnniskor och f ta del av deras erfarenheter utifrn den specifika situation de befinner sig i, sger Gustav Fridolin.

    Malin Ulfvarson

    Fot

    o: H

    enric

    Lin

    dste

    n

  • 10 Offentliga Affrer 5 2011 | www.offentligaaffarer.se

    Vi vntar med spnning p IT-minister Anna-Karin Hatts digitala agenda. En agenda inte bara fr myn-digheter, utan fr alla som vill bygga e-Sverige. Arbetet krver ett visst mtt av frhandling.

    rots envisa psttningar frn omvrlden presenterar hon ingen nrmare deadline fr nr den nationella digitala agendan ska vara klar. Vi har sagt att vi ska redovisa resultatet under 2011, s det blir senare i hst. Just nu r vi inne i ett intensivt slutskede dr vi bland annat arbetar fram de slutgiltiga mlformulering-

    arna. Den digitala agendan ska inte bara vara regeringens agenda utan frhoppningen r att den ska anammas som en nationell agenda, av bde det privata nringslivet och offentlig sektor. Alla aktrer har ftt mjlighet att sluta upp bakom arbetet. Vi bjd in p bred front till vra rundabordssamtal. Vi har

    Hatts uppdrag:

    Att frhandla fram en nationell IT-vision

    Tavhandlat breda frgor och med representanter frn bde myndig-heter, kommuner, fretag och intresseorganisationer. Det r ett banbrytande arbete vi har pbrjat, och delaktigheten strcker sig nda fram till hur vi ska formulera vra ml, sger Anna-Karin Hatt. Det kom naturligtvis in massvis med konkreta frslag under vrens mten. P omrdet e-frvaltning handlade det framfrallt om tv tydliga nskeml. Dels att underltta fr de aktrer som vill vidareutveckla de offentliga e-tjnsterna. Och dels att fortstta bygga bort krngel-Sverige med hjlp av smart e-frvaltning, sger Anna-Karin Hatt.Vi behver mer anvndarvnliga tjnster, mer automatisering och 24-timmarsmyndigheter.

    Familj: Man, 3 egna barn och 4 bonusbarn, varav 3 r utflugna.Bor: I hus i Hgerstenlder: 38 rFritidsintressen: Trdgrds-arbete.Framtid: Om 10-15 r r jag antingen fortfarande politiskt aktiv eller i en ledande stllning i en organisation som arbetar med samhllsfrndring.

    FAKTA

    FOTO

    : HEN

    RIC L

    INDS

    TEN

  • 11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affrer 5 2011 11

    FOTO

    : HEN

    RIC L

    INDS

    TEN

    PROFILEN | ANNA-KARIN HATT att frhandla fram en nationell IT-vision

    Som medborgare frvntar vi oss till exempel att de uppgifter vi lmnar till frvaltningen ska sparas och finnas tillgngliga i dina rend