Projekt Sociala Ekonomin i Motala - Slutrapport

Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala

1

Datum: 4/3, 2015 Projektledare: Jonas Lagander Beställare: Motala Kommun, Bildningsförvaltningen Hemsida: www.motala.se/socialekonomi

Sociala Ekonomin i Motala har genomfört en kvalitativ kartläggning av Motalas tredje sektor och tagit fram förslag på externt och internt riktade stödstrukturer och strategier för att stärka denna sektor, både på kort och lång sikt. Projektet ägdes av Motala Kommun (Fritidskontoret) under 2014 och var en del av Regionförbundet Östsams projekt ” Östgötamodellen - för stöd, stimulans och för sociala företag/arbetskooperativ”.

Det regionala projektet tog avstamp i rapporten ”Arbete för alla” som kartlagt de arbetsintegrerande sociala företagen i Östergötland och analyserat potentialen för tillväxt och ökning av jobbtillfällen inom denna sektor. Även i detta arbete deltog medarbetare från Motala Kommun. Ett officiellt budgetbeslut togs i Motala kommunfullmäktige november 2012 om att medverka till ett utvecklingsarbete inom sociala ekonomin utifrån denna bakgrund. Förlängning av ”Sociala Ekonomin” skedde under vårterminen 2015 då det flyttades från bildningsförvaltningen till kommunledningsförvaltningens stab. Detta skedde via finansiering från Samordningsförbundet Västra Östergötland som även delfinansierat olika extraaktiviteter under projekttiden.

Projekt Sociala Ekonomin i Motala – Slutrapport

Kor

t sam

man

fatt

ning


2

Innehåll

Inledning .................................................................................................................................................. 4

Definitioner ......................................................................................................................................... 4

Metod .................................................................................................................................................. 5

Projektets resultat ................................................................................................................................... 6

Nulägesrapport AF Motala-Vadstena: lönebidragsanställningar och sysselsättningsplatser. . . . . . . 6

Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin ........................................................................... 7

Föreningslivets status och potential ................................................................................................... 7

Arbetsintegrerande sociala företag i Motala ...................................................................................... 9

Återvinningen ...................................................................................................................................... 9

Kooperativet Grenverket ................................................................................................................... 10

Andra sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar ..................................... 10

En grundstrategi för Motalas Sociala ekonomi ..................................................................................... 11

Online portal .................................................................................................................................. 12

Föreningshus ................................................................................................................................. 13

Samhällsråd ................................................................................................................................... 14

Organisationen för sociala ekonomin och dess funktioner ........................................................... 14

Behövda resurser inledningsvis ..................................................................................................... 14

En modell för idéburen tillväxt .......................................................................................................... 15

The Cleveland model ..................................................................................................................... 15

Svenska varianter av delar i ”The Cleveland Model” .................................................................... 16

Cleveland-modellens förutsättningar i Motala ............................................................................. 17

En social företagsinkubator ........................................................................................................... 17

Finansiella stödstrukturer ................................................................................................................. 19

Finansiella innovationer och den sociala ekonomin ..................................................................... 19

Mikrofonden Östergötland (Öst) ................................................................................................... 20

Kommunalt stödsparprogram ....................................................................................................... 20

En kooperativ markstiftelse........................................................................................................... 21

En kooperativ företagsbytesring ................................................................................................... 23

En kooperativ lokal bank ............................................................................................................... 23

En övergripande finansiell stödstruktur för sociala ekonomin ..................................................... 23

Relationsbaserade stödstrukturer ..................................................................................................... 26


3

Överenskommelsen ....................................................................................................................... 26

Kommunala stödstrukturer ............................................................................................................... 27

Sociala hänsyn vid offentlig upphandling ...................................................................................... 27

Policyförslag sociala hänsyn vid offentlig upphandling - ............................................................... 28

Riktade inköp och reserverade kontrakt ....................................................................................... 28

Policyförslag sociala företag .......................................................................................................... 29

Policyförslag sociala ekonomin ..................................................................................................... 30

Fysiska och kompetensmässiga stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag .............. 31

Ekonomiska stödstrukturer ........................................................................................................... 32

Utbildningsmässiga stödstrukturer ............................................................................................... 33

Generella utbildningsmässiga stödstrukturer ............................................................................... 33

Tema Social Ekonomi och Innovation på gymnasienivå ................................................................ 33

Högre utbildning inom social ekonomi ......................................................................................... 34

Rekommendationer i steg ..................................................................................................................... 35


4

Inledning Den sociala ekonomin har potential att anställa betydligt fler människor än den gör idag. Kommunen ser den sociala ekonomin som ett verktyg för att få fler i arbete och som en viktig resurs för samhällets totala utveckling. Denna sektor är med och bidrar till att människor känner sig behövda och att de kan delta i samhällets utveckling utifrån eget intresse. I slutändan är det positivt för oss alla med en aktiv social ekonomi där människor arbetar, utan särskilt vinstsyfte, för att nå olika samhälleliga mål som de själva brinner för. Socialt företagande är ett instrument för att få fler människor i arbete och genom arbetsintegrerande sociala företag/sociala arbetskooperativ kan nya möjligheter skapas för medborgare som står utanför arbetslivet att via rehabilitering och anställning påverka sin egen livssituation. Under 2014 initierades en kartläggning av den sociala ekonomin i Motala och i samband med denna gavs uppdraget att ta fram anpassade stödstrukturer. Målet är en stark tredje sektor i Motala med god förmåga att bidra till vår gemensamma välfärd och den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Kommunfullmäktige tog ett budgetbeslut i november 2012 om att bidra till ett utvecklingsarbete inom den sociala ekonomin i Motala. Detta utifrån perspektivet att samhället delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, där den sociala ekonomin (den tredje sektorn) kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. Projektet utgjorde en del av Region Östsams (numera en del av Region Östergötland) projekt "Östgötamodellen - för stöd, stimulans och för sociala företag/arbetskooperativ" vars syfte var att ta fram regionala stödstruktur för sociala företag. Definitioner Social ekonomi - "Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft." Socialt företag - Det finns många olika former och variationer av sociala företag, men de är alla en del av den sociala ekonomin. Tillväxtverket har tagit fram följande kriterier som definierar ett "arbetsintegrerande socialt företag" vilket är den typ av socialt företag som detta projekt huvudsakligen tittat på: "Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet"


5

Metod Projektet samlade in fakta genom personliga kontakter – kvalitativa intervjuer och möten – seminarier, studiebesök och workshops. Detta med intressenter från alla samhällssektorer men alla med intresse och uppdrag inom eller riktat mot sociala ekonomin. Tanken var att hitta kvalitativa perspektiv för att kunna göra en bedömning av tillgångar och behovsluckor. Kvantitativa data gällande graden av anställningar med anställningsbidrag från arbetsförmedlingen inom den sociala ekonomin hämtades från Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena. Research via internet, litteratur, rapporter och studier skedde naturligtvis också. Personlig kontakt: projektet har varit i direktkontakt med ett 40-tal föreningar och merparten av de sociala företag som finns i Motala. Antingen via mejl, möten eller besök. Dokumenterade intervjuer har genomförts med 18 av dessa utifrån ett fastställt standardformulär. Vidare har presentationer av projektets hållits för gemensamma föreningsmöten vid ett antal olika tillfällen.

Workshops och seminarier: 2 större seminarier med representanter från sociala ekonomin och kommunen har genomförts för att samla in kunskap om "åt vilket håll det blåser" intressemässigt för dessa frågor och vilken kunskap som finns. Först ett inspirationsseminarium med inbjudna föreläsare inom relaterade ämnen, och senare ett visionsseminarium där vi körde workshops kring fyra olika teman - stödstrukturer för socialt företagande, föreningscenter, nätverk sociala ekonomin och Överenskommelsen. Vidare hölls två korta kunskapsworkshops finansierat av samordningsförbundet för intressenter inom sociala ekonomin i Motala, detta med Tema EF och Karriär-Kraft. Under vecka 45 bidrog projektet med ett heldagsseminarium om Finansiella innovationer och den sociala ekonomin (mer om detta senare i rapporten) samt två mindre föredrag genomförda av Sveriges studentkårer och det sociala företaget MKEF från Växjö. Eget deltagande i studiebesök, nätverk, seminarier och workshops: Exempel på genomförda studiebesök är Koop M i Vadstena, Kooperatörshuset i Göteborg, Karriär-Kraft i Göteborg, Föreningshuset i Örebro, Fontänen i Linköping, Kooptjänst Norrköping, Basta i Nyqvarn, Kooptima Norrköping samt Grenverket och Återvinningen i Motala. Vid flera tillfällen under 2014 deltog projektledaren vid träffar för det nationella SKL-nätverket för tjänstemän som arbetar med socialt företagande i olika former. Flera nationella seminarier besöktes också där höjdpunkten nog var Östgötakommissionen för folkhälsas "Från tanke till handling" i Norrköping där Sir Michael Marmot medverkade som föreläsare. Andra särskilt nämnbara seminarier var ”Integrera Mera” anordnat av integrationsministern samt spridningsseminariet för Tema EF. Samtliga aktiviteter som projektledaren deltog i under 2014 finns redogjort för i projektets delrapporter. Dessa finns tillgängliga på www.motala.se/socialekonomi.


6

Projektets resultat Nulägesrapport AF Motala-Vadstena: lönebidragsanstä llningar och sysselsättningsplatser Under maj månad 2014 hade Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena sysselsättningsplatser hos anordnare enligt nedan - • 40% hos föreningar • 10% hos hjälporganisationer • 3% hos sociala Företag • 47% hos företag/kommun Dessa anordnare finns i både Motala, Skänninge, Vadstena och Linköping. Dessa städer kan räknas som tillhörande en gemensam arbetsmarknadsarena för Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena. Sysselsättningsplatser hos föreningar: Totalt 96 placeringar (ca 450 000kr/mån) fördelat i - • 18 idrottsföreningar • 3 trossamfund • 3 intresseföreningar/folkbildningsförbund Hjälporganisationer: 23 placeringar (105 000kr/mån) Sociala företag: 6 placeringar (ca 30 000kr/mån) Totalt: 7 miljoner kronor per år. När det gäller lönebidrag och trygghetsanställningar i samma städer såg det ut så här - Föreningslivet hade 66 anställningar fördelade i • 18 idrottsföreningar • 10 trossamfund • 17 Intresseföreningar/folkbildningsförbund Hjälporganisationer: 31 anställningar Sociala företag: 52 anställningar Totalt: nästan 19 miljoner per år (schablonmässigt räknat) i utbetalade anställningsstöd. Nyckeltal Ovanstående statistik kommer snabbt att bli inaktuell och Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena har lovat att förse kommunen med nollmätningar varje vår- och hösttermin under


7

kommande år. På så vis kan kommunen mäta om gjorda insatser har påvisat effekt på sysselsättningen. Kommande nollmätningar kommer fokusera på enbart Motala enligt följande nyckeltal; antal individer med anställning utifrån social hänsyn, dvs. anställning med anställningsstöd från Arbetsförmedlingen inom Motala kommun, fördelat på kommun, sociala företag och ideella föreningar/organisationer samt ordinarie näringsliv.

Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin 348 föreningar finns registrerade i Motala kommuns föreningsregister vilket sannolikt betyder att denna resurs är underutnyttjad för sysselsättning. Det är främst större föreningar och organisationer som bidrar med sysselsättningsplatser och anställningar med lönebidrag. "Att våga ta klivet" att anställa som en liten förening, kanske utan egen lokal, innebär att kliva över en mycket hög tröskel. Här krävs anpassade stödstrukturer för att underlätta om mindre föreningar ska skapa fler sysselsättningsplatser och lönebidragsanställningar. VIA Ekenäs har möjlighet att bidra genom att ta på sig ett arbetsgivaransvar i vissa fall. Detta är något som skulle kunna kopplas till en generell stödstruktur för föreningslivet och för uppstart av nya sociala företag. Men det räcker inte om en förening inte ens har egen lokal. Alltså behövs en eller flera fysiska platser där föreningar kan dela på resurser - ett föreningshus eller fristående lokaler i någon slags samordningslösning. För att VIA Ekenäs ska kunna gå in med stödstrukturer krävs en tydlig och stabil social företagsplattform. I linje med ovanstående visar intervjuer med föreningsrepresentanter inte på något generellt större intresse för att anställa människor eftersom detta antas kräva ett större ideellt engagemang. Ett engagemang som redan läggs i hög utsträckning på befintliga verksamheter och olika inkomstbringande events, inte minst Vätternrundan. Vissa deltagare påpekar att det vore synd att lägga ökade bördor på eldsjälar när dessa redan gör så mycket ideellt arbete med Vätternrundan, Piraterna och andra verksamheter som betyder så mycket för Motala. Att undvika att ställa orimliga krav betyder dock inte att nya möjligheter inte kan grundläggas och växa för att med tiden bli något som bidrar till ökad sysselsättning. Inte minst gällande socialt företagande där föreningslivet, om rätt stödstrukturer etableras, sannolikt skulle kunna bli en större tillgång både gällande socialt entreprenörskap, samarbeten och som kund. Föreningslivet i Motala har varit bra på att starta företag med många samtida goda exempel att visa upp, som Vätternrundan och Återvinningen. Självfallet ska vi klara av att bygga vidare på denna goda anda och de positiva erfarenheter som finns. Föreningslivets status och potential Många intervjuade har påtalat att den ideella sektorns deltagare blir allt äldre och att återväxten är skral. "När vi är borta försvinner det", sade en medlem i uppnådd pensionsålder inom handikappsrörelsen som deltog i ett möte projektet anordnade. Den här känslan av att det går bakåt med föreningslivet finns inte bara i Motala utan tycks


8

vara nationell. Sant verkar vara att delar av föreningslivet får svårare att nyrekrytera och medlemmar är inte lika trogna som förr utan byter ofta mellan föreningar för att man vill pröva på nya saker. Detta gör det svårt att räkna med att personer finns tillhanda för de ideella uppdrag som behöver utföras. Därför menar vissa att man kan se en trend av ”professionalisering” inom den svenska ideella sektorn, där mycket av det som tidigare utfördes ideellt blir inköpt som tjänster av företag. Här finns såklart öppningar för socialt företagande att fylla en roll. Men är det verkligen så illa med föreningslivet som det upplevs av vissa? Den forskning projektet tittat på menar att så inte är fallet. Svenskarna tillhör de folk i världen som engagerar sig allra mest ideellt på sin fritid. Så har det varit under hela 1900-talet och inga tecken finns som tyder på att detta håller på att förändras. Däremot kan det eventuellt vara så att traditionella föreningar inte är lika lockande på grund av förändringar i synen på ideellt arbete hos nya generationer. Med dagens IT-lösningar behövs ofta inget organisationsnummer för att göra avtryck i sitt ideella engagemang. Däremot när det handlar om mer organiserat samarbete och bidragsansökningar så behövs fortfarande den ideella föreningen. Det är inte säkert att nya generationer väljer att ansluta sig till befintliga föreningar – många väljer hellre att starta en egen. Via detta kan känslan av att ”det går bakåt” inom äldre föreningar förstås på ett annat sätt. Sen går det naturligtvis trender i vad människor väljer att lägga sitt ideella engagemang på. Projektet har via detta tittat på möjligheten att skapa stödstrukturer för att länka samman föreningslivet så att broar mellan nya och äldre föreningar kan byggas. Därmed kan ideella krafter synkas vid behov även om dessa krafter i dagens kontext inte är så lojala till enskilda organisationer. Organisationerna kan hitta varandra istället och samarbeta – vilket de såklart redan gör i Motala, men allt kan bli bättre. Central lotsning och marknadsföring av föreningar och frivillighetsarbete kan exempelvis erbjudas mer konkret och tydligt. I detta skall sägas att de idrottsföreningar som deltagit i projektet inte alls haft samma svårigheter som exempelvis vissa sociala föreningar. Idrotten står stark i Motala men även här finns problemet med att medlemmar inte är lika trogna en idrott som tidigare utan vill testa på många olika saker och därmed oftare byter föreningar. Men generellt har inga tecken visats att särskilda stödstrukturer behövs, mer än de som redan erbjuds, för att lösa några svårare problem. Idrotten anställer idag en hel del människor i Motala och har även engagerat sig i arbetsmarknadsprojekt, exempelvis det framgångsrika ”projekt MAGIC” som drevs av Östergötlands Idrottsförbund (ÖIF) och stärkte människor i utanförskap genom att låta dem, bland annat, pröva på olika idrotter. 60% av motaladeltagarna gick vidare till arbete eller studier efter sin tid i MAGIC. Erfarenheterna av detta projekt bedöms definitivt vara av intresse att försöka ta tillvara på i Motala även nu efter projektets avslutande. Kompetensen finns kvar. Generella stödstrukturer för att accelerera det som redan finns och bygga broar mellan olika föreningssektorer definieras som den huvudsakliga möjligheten för att gynna föreningslivet i Motala - gällande att stimulera fram nya arbetstillfällen. Strukturella brobyggen behöver även etableras mot den sociala företagarsektorn och ordinarie näringslivet. Projekt MAGIC fanns på flera håll i Östergötland och där samarbetade ÖIF med handikappsrörelsens sociala företag ”Kooptima” i flera kommuner – ett typexempel på hur broar kan byggas för att ge hävstång på olika kompetenser och resurser inom den sociala ekonomin. Att ”stressa eldsjälarna” genom att avkräva dem att ta ett större ansvar för sysselsättningen


9

utan att ge någonting tillbaka är inte en gångbar väg. Och någon ”quick fix” kan inte ses som möjlig. Istället rekommenderas en långsiktig strategi för att att accelerera eldsjälarnas insatser och ge hävstång på de resurser som redan finns. Ett sådant långsiktigt arbete kräver strukturella insatser som för att lyckas helst inte ska utmana utan komplettera de strukturer och praxis som redan är gällande i Motala. De nya insatser som görs bör utgå från proportionell universalism (i enlighet med Östgötakommissionen för folkhälsas rekommendationer), social- och ekonomisk inkludering, resursjämlikhet och självfallet demokrati. För att lyckas med detta är det av vikt att den sociala ekonomins organisationer känner att makten över stödstrukturerna även delvis ligger i deras egna händer. Egenmakt är det främsta sättet att accelerera och skapa drivkrafter hos människor – och organisationer består uppenbart av intet annat än just människor. Vi kan även hämta inspiration från Tillväxt Motala och hur den organisationen gynnat näringslivet. Så för att få bättre kraft inom Motalas sociala ekonomi och på sikt öka antalet anställningar är det denna typ av inriktning som nya stödstrukturer bör ges. Egenmakten bör vara både social och ekonomisk. Arbetsintegrerande sociala företag i Motala Det huvudsakliga fokuset i detta projekt när det gäller socialt företagande är arbetsintegrerande socialt företagande. På Tillväxtverkets hemsida sofisam.se listas Sveriges arbetsintegrerande sociala företag som uppfyller Tillväxtverkets definition. Motala har två företag med på den listan - Återvinningen och Grenverket. Båda dessa behandlades ingående i dåvarande regionförbundet Östsams rapport "Arbete för alla" för den som vill fördjupa sig. En kort introduktion ges nedan samt några andra exempel på sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar.

Återvinningen "Återvinningen" heter egentligen Motala Återvinningsförening och är en ideell förening som äger ett företag, Motala Legomontering AB. Återvinningen som startades 1992 är ett av Sveriges äldsta arbetsintegrerande sociala företag och har på senare tid expanderat med filialer i både Linköping och Norrköping. Verksamheterna innefattar café, restaurang, hushållsnära tjänster och Återvinning - där deras välkända second handbutiker utgör kärnan. Restaurangerna heter 71:an och 59:an och utgör båda tidigare kommunala dagcentraler. Återvinningen anställer totalt uppåt ett 70-tal personer och står huvudsakligen på egna ben utan något särskilt stöd från kommunen. Uppstarten i början av 90-talet stöddes av dåvarande Samordningsförbundet Motala-Vadstena (som senare "släppte taget") och eldsjälen Bruno Lindblom var en grundläggande drivkraft, då som nu, i företaget. Den huvudsakliga målgruppen för rehabiliteringsarbetet är människor med olika typer av funktionsnedsättning, tidigare missbruksproblematik och långtidsarbetslöshet. Återvinningen har överlevt några svåra perioder vilket gör att här finns mycket intressanta erfarenheter och kompetenser att bygga vidare på i ett generellt utvecklingsarbete för socialt företagande i Motala. Bruno Lindblom har deltagit i flera av de aktiviter som projektet genomfört.


10

Kooperativet Grenverket "Grenverket" startades 2007 som en avknoppning till dåvarande Samordningsförbundet Motala-Vadstenas rehabiliteringsverksamhet "Basverksamheten". Kooperativet stöttas fortfarande av Samordningsförbundet (efter 2014 kallat "Samordningsförbundet Västra Östergötland") via köp av arbetsträningsplatser och i styrelsen sitter befintliga och före detta högt uppsatta tjänstemän från kommunen och samordningsförbundet, samt andra personer med nyckelkompetenser och lokala nätverk. Mot slutet av 2014 hade Grenverket 36 anställda med AF-bidrag och 3 anställda utan AF-bidrag. Verksamheten innefattar 5 caféer på högstadieskolor, 1 café på gymnasieskola, 1 personalcafé på Socialkontoret. Kök som tillverkar till caféerna och även catering. Andra delar är trädgårdsarbete, trädfällning, röjning och snöskottning till privatkunder och företag/föreningar. Viss legotillverkning utförs till olika företag. Städning till privatkunder och företag/föreningar samt flytthjälp ingår också i verksamhetsbredden. Man kan även bistå med administrativa tjänster som utskrifter, kopiering med mera. Ett problem Grenverket har är att de i mångas ögon, exempelvis inom näringslivet, ses som en kommunal verksamhet vilket de inte är utan en fristående ekonomisk förening. Därför ser de ett behov av att samarbeta mer med Tillväxt Motala, men även andra sociala företag, för att få en större förståelse för sin verksamhet. Flera verksamhetsledare från Grenverket har medverkat i projektets olika aktiviteter.

Andra sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar Det finns många andra idéburna näringsverksamheter i Motala där den mest kända sannolikt är Vätternrundan. Denna ”föreningsstödstruktur” lär gissningsvis vara oöverträffad när det gäller att generera inkomster till ideella sektorn - även ur nationellt hänseende. Vätternrundan är, likt Återvinningen, en ideell förening som äger aktiebolag. Just denna organisationslösning som förenar aktiebolagets näringsfördelar med den ideella föreningens idéburna plattform verkar vara en vanlig lösning i Motala. Även speedwayklubben Piraterna har strukturerat sin organisation via en aktiebolagslösning. Likväl det lyckade experimentet Tillväxt Motala där den ideella föreningen ersatts med en ekonomisk förening. Är denna organisationslösning något vi bör bygga vidare på i framtida kompetensmässiga stödstrukturer? De goda exemplen finns det i alla fall gott om i Motala. Andra nämnbara arbetsrehabiliterande verksamheter är biståndsorganisationen och regionala Second Handkedjan "Hjärta till Hjärta" och (ännu en gång) Piraterna som båda anställer människor med bidrag från AF. Fler idrottsföreningar och andra föreningar anställer också med lönebidrag, självfallet. Men alla ryms inte i denna rapport i och med inriktningen mot arbetsintegrerande sociala företag. I ett fortsatt generellt utvecklingsarbete för sociala ekonomin finns stora tillgångar i form av både drivkraft och kompetens kring detta i många organisationer som bör kunna generera ökad sysselsättning med rätt incitament och stöd. Vi har även organisationer som redan jobbar för att starta arbetsintegrerande sociala företag i Motala - föreningen Verkstadsliv, K-Ringen samt det vinstdrivande företaget Radix Kompetens är sådana exempel.


11

En grundstrategi för Motalas Sociala ekonomi Motala har idag en framgångsrik lösning i form av Tillväxt Motala som fått uppdrag av kommunen att driva traditionella näringslivsfrågor. En näringslivsstrateg för interna näringslivsfrågor inom kommunen kompletterar. Tillväxt Motala är en ekonomisk förening med hundratals lokala företag som medlemmar som äger ett Aktiebolag. En samhällssektoriell lösning som skapat operationell egenmakt, förtroende och flexibilitet för näringslivet. Tillväxt Motala AB arbetar med övergripande näringslivsfrågor som platsmarknadsföring, destinationsutveckling, etableringsfrågor och stödstrukturer för nyföretagande. Med inspiration från Tillväxt Motala har projektet tittat på att skapa en komplett samhällssektoriell lösning (se bild ovan) där även Sociala ekonomin får en organisatorisk representant, kompletterad med en strateg för sociala ekonomin på kommunen. På så vis skapas en flexibel helhet där egenmakt och operativ självständighet är grundläggande för de två fria samhällsorganisationerna – både gentemot varandra och kommunen. För att få fler i arbete samt uppmuntra deltagande i- och öka effekterna av den sociala ekonomins fria insatser i samhället har ett antal olika stödstrukturer definierats som kan kopplas till modellen. Det är viktigt att dessa så långt det är möjligt sammankopplas med behov och tillgångar hos Tillväxt Motala för att få maximala hävstångseffekter på skattemedlen. Denna sammankoppling kan ske på distans eller fysiskt i gemensamma lokaler i vad som skulle kunna beskrivas som ett ”samhällscentrum” (se nedanstående bild).


12

Via denna synergistiska lösning skapas underlag för gemensamma projekt, sociala innovationer, CSR-samarbeten och en social företagsinkubator organisationerna emellan. Resurserna finns redan i Motala eller är på väg att skapas. Vissa kan behöva tillföras av kommunen som åtminstone inledningsvis även kommer att behöva stå för finansiering. Tillväxt Motala som är i utvecklingsfasen av ett nytt företagscentrum med inkubator (”version light”) har uttalat sig positivt om att dela gemensamhetslokaler med den sociala ekonomins aktörer om möjligheten ges. I workshops har föreningslivets representanter ställt sig mycket positiva till att komma närmare Tillväxt Motala på detta sätt. Genom adderande av den sociala ekonomins organisation i Tillväxt Motalas lokaler får även denna sektor del av stödstrukturerna (”version light”) och ökar relevansen i Tillväxt Motalas satsning. Resultatet blir ett ”samhällscentrum” för gränslösa möten och samarbetsmöjligheter samt resurseffektivisering. Distanslänkar och satellitlösningar kommer självfallet alltid att existera i modellen eftersom samhällets resurser är utspridda. Online portal Stödstrukturer online har efterfrågats där en portal innehållande olika föreningsresurser kan integreras med www.motala.se (se bild ovan). Detta för att samla de idéburna organisationer som av olika anledningar har svårt att interagera fysiskt inne i centrum – exempelvis landsbygdsföreningar - men även för att underlätta generellt för människor att engagera sig ideellt. Det ska även bli enklare för idéburna organisationer att hitta- och samarbeta med varandra genom att exempelvis dela resurser. Det är inte viktigt att hela online-systemet består av en enda mjukvarulösning, då detta eventuellt kan kräva både stora utvecklingskostnader och försening av implementerings-fasen, utan portalen kan bestå av olika delar som länkas samman på en hemsida. Vill kommunen satsa på en egen helhetslösning finns sannolikt olika projektmedel att söka för detta men frågan är om vi då riskerar att ”uppfinna hjulet en gång till” eller att ge oss på något som senare visar sig vara en felsatsning? Inledningsvis kan olika befintliga lösningar köpas in för integrering med varandra. Projektet har definierat ett inköp av Örebros volontärförmedling och Möckelnföreningarnas front office-lösning (eller Tillväxt


13

Motalas) att integreras tillsammans med gratisverktygen Vote-IT (medlemsmöten online) och A-Förening (back-office), som ett enkelt och billigt första steg där kommunen slipper ta risker. Det viktiga är att få till integreringen online på ett bra sätt. Förslagsvis driftas portalen av organisationen för sociala ekonomin och om så önskas kan en bättre version tas fram i ett senare skede. Föreningshus Vissa föreningsrepresentanter har uttryckt behov av ett traditionellt föreningshus. Projektet har därför besökt Fontänen i Linköping samt Föreningshuset i Örebro. Därtill arrangerades en föreläsning med Göteborgs Föreningscenter. Viktig kunskap och inspiration har erhållits. Projektet har dock via intervjuer och möten inte kunnat styrka ett övergripande behov gällande detta. De flesta föreningar har lokaler eller kan ordna detta tillfälligt via studieförbund och andra lösningar. Dessutom har kommunen under detta år köpt in Gamla Folkets hus som nu skall drivas av en ideell förening och erbjudas föreningslivet som event- och möteslokal. Därmed är stora delar av grundbehovet redan täckt. Vissa föreningshuskomponenter som ett par fria bokningsbara möteslokaler och mikrokontor med föreningsskåp och samt administrativa tjänster kan dock vara en intressant ”light-lösning” att pröva eftersom vissa föreningar efterfrågat detta. Företrädesvis kunde dessa stödstrukturer inlemmas i Tillväxt Motalas nya lokaler där näringslivsinkubatorn skall inhysas. På så vis kan ett ”Samhällscentrum” (version light) sannolikt etableras relativt snart och ersätta ett eventuellt behov av ett klassiskt föreningshus. De idéburna organisationer som behöver kan då använda de nya resurserna tills ett behov av utökning börjar märkas. De administrativa tjänsterna kan också erbjudas genom att hänvisa till sociala företag som är intresserade av att utföra dessa. Visar sig detta fungera med Tillväxt Motalas nya lokallösning vore det ju fint om verksamhetsledaren (den operativa stödstrukturen) för den föreslagna nya organisationen också kunde sitta där. Allt för att skapa synergier. I detta sammanhang bör även nämnas att det finns en politisk vilja att minska ner på föreningsbidragens finansiering av lokalhyror. Ju fler gemensamhetslösningar för föreningslivet vi kan hitta desto mer kan föreningsbidragen gå till kärnverksamhet – som ju är det reella syftet. Gemensamhetsytor innebär även mötesplatser vilket gör att fler idéer och samarbetslösningar kan komma att uppstå. Även över gränserna mellan näringslivet och sociala ekonomin - vilket kan ge upphov till nya idéburna företag, CSR, projekt och andra utvecklande verksamheter. Detta är önskvärt inte minst ur arbetsmarknadshänseende. Vidare gällande att kunna minska ”hyresvärdarnas andel” av föreningsbidraget är det sannolikt fördelaktigt om portalen online kan innehålla någon form av resursdelningslösning där föreningar kan hitta varandra för att dela lokaler och boka gamla folkets hus, och även andra tillgångar (ideell tid/utrustning), för att öka föreningsbidragets effektivitet, alternativt uppehålla detta om politiken skulle välja att dra ned på utbetalningarna i något sammanhang. Att på detta sätt få föreningar att börja samarbeta och dela lokaler/resurser ute i Motalas närsamhällen kan potentiellt ha en gynnande effekt på integrationsarbetet och öppna upp för ”satellitenheter” till organisationen för sociala ekonomins stödstrukturer. Därmed når vi ut mer effektivt och på ett mer inkluderande sätt med dessa. Genom portalen online


14

möjliggörs effektiv kommunikation och medlems- och styrelsemöten kan genomföras även då deltagare inte kan mötas fysiskt (Vote IT). ”Samhällscentrum” blir i denna och andra bemärkelser både en fysisk plats och en sambandscentral för hela sociala ekonomin i Motala Kommun. Samhällsråd Anledningen till att ett samhällsråd inkluderats i modellen är att de olika sektorerna behöver en gemensam mötesarena. En plats där all nödvändig information kan läggas på ett bord för samtliga aktörer att överblicka och ta ställning till. Med sådan transparens kan meningsskiljaktigheter enklare lösas och konflikter undvikas. Därmed optimeras möjligheterna för gemensamma mål i det operativa arbetet, samt att nå dessa. Deltagarna kan sedan tillgodose att samhällsrådets förslag kommuniceras ut till sina respektive medlemmar/uppdragsgivare. Protokollen läggs förslagsvis upp online för samtliga medborgare att ta del av. Öppenhet säkerställs och stuprörseffekter undviks. Organisationen för sociala ekonomin och dess funkti oner • Driva föreningsfrågor, lotsa/uppmuntra frivillighetsarbete och hålla rådslag mellan

idéburna organisationer • Delta med representant i ”Samhällsrådet” • Organisera ett lokalt konsortium för sociala företag/kooperativ – med tillhörande

stödstrukturer – dit bland annat kommunen kan knoppa av verksamheter • Skapa, länka och uppehålla stödstrukturer åt idéburna organisationer – fysiska och

online • Organisera och utföra events, utbildningar och projekt • Tillhandahålla projektstöd – likviditetsfond, administration, utbildning med mera • Verka generellt för att uppehålla de mjuka sociala värdena i Motalas närsamhällen • Gynna och utveckla idéburna innovationer • Tillhandahålla en fond för socialt riskkapital och gemensamma investeringar inom

föreningslivet

Behövda resurser inledningsvis • En styrelse med representanter från Motalas sociala ekonomi. Denna ska på

medlemmarnas uppdrag styra den nya organisationen, operativt oberoende av kommunen. Förslag på arbetsnamn för uppstarten: ”Idéburna Motala”.

• En verksamhetsledare med spetskompetens inom föreningsutvecklingsfrågor, praktiskt

styrelsearbete, workshoparbete samt kooperativt- och socialt företagande att leda organisationens operativa delar. Kompetenser inom socialt företagande bör premieras eftersom kompetens kring föreningsutveckling redan finns i Motala.

• Kontor åt verksamhetsledaren samt 1-3 fria möteslokaler och eventuellt 1-3 hyrbara

mikrokontor med föreningsskåp. Företrädesvis i ”Samhällscentrum” tillsammans med Tillväxt Motala om detta är möjligt. Mikrokontoren kan företrädesvis delas med näringslivsinkubatorn vid behov.

• En kommunal strateg för sociala ekonomin som stöttar för att stärka upp strategins

olika delar och se till att den fungerar för de olika parterna. Tjänstemannen skall även


15

kommunicera den sociala ekonomins frågor inom och utåt från kommunen, mäta och utvärdera resultat från gjorda satsningar, docka med regionala och nationella strategier, starta och delta i projekt, lotsa, bedriva omvärldsbevakning med mera utifrån behov.

En modell för idéburen tillväxt Den grundläggande strategin definierades tidigt i projektet och har löpande dockats med både politiker, tjänstemän, Tillväxt Motala och representanter för den sociala ekonomin. Den sammantagna bilden är att den uppfattats som en innovativ, öppen och gångbar väg. Därför har projektet fortsatt att ta detta spår vidare. Utan denna uppmuntran och konstruktiva kritik från olika håll kanske en annan strategi hade valts. Projektledaren har med andra ord upplevt att mandat har funnits för ovanstående stödstrukturer och idén om hur de kan kopplas samman. Därför föreslås detta som den grundläggande strategiska plattformen. Det går dock troligen att göra mer för att öka synergierna, flexibiliteten och kraften i modellen. Därför har projektet undersökt stödstrukturer och strategier gällande detta på andra håll i Sverige och utomlands. The Cleveland model Projektet har tittat på resultatinnehåll från 15år av forskning vid University of Maryland som handlar om hur man kan optimera ett lokalsamhälle för hållbar idéburen tillväxt. Deras operativa forskningscenter ”Democracy Collaborative” har utformat vad som fått namnet ”Cleveland-modellen”. Den utgår från den i näringslivssammanhang kände Harvardprofessorn Michael J Porters forskning om ankarinstitutioner och deras potential för lokalsamhällets ekonomiska utveckling - kopplat till kooperativa lösningar bland annat


16

från baskiska Mondragon (världens största arbetskooperativ). Fördelen med ankarinstitutioner är att de har som enda uppdrag att stanna kvar i lokalsamhället och tillhandahålla olika former av samhällsnytta. Detta i kombination med en vanligtvis tillhörande ekonomisk robusthet gör att de kan användas som strategiska verktyg för att behålla välstånd på en given plats. Cleveland-modellen utgår från lösningar som redan är i ropet i Sverige idag så som social hänsyn vid offentlig upphandling och offentliga reserverade inköpskontrakt. Skillnaden är att i Cleveland görs upphandlingarna från privata ej vinstdrivande sjukhus och universitet (lokala ankarinstitutioner) vilket skapar mer flexibilitet än svenska offentliga ramverk gör. I modellen ingår även en välståndsfond för att bygga upp och återcirkulera medel i lokala idéburna tillväxtsatsningar samt en samhällsorganisation - The Cleveland Foundation - som står för olika typer av strategiska stödstrukturer. Dessa finanseras via CSR och välgörenhetskapital. I modellen gör ankarinstitutionerna riktade inköp från arbetskooperativ med speciellt anpassade verksamheter för att tillgodose deras behov, uppstartade av The Cleveland Foundation. Dessa kooperativ ägs av personal som rekryterats från stadens fattigaste områden – människor med små utsikter att få jobb på annat sätt. Kooperativen avsätter 10% av sina intäkter till välståndsfonden som finansierar Cleveland Foundations sociala inkubatorsarbete. Om ett kooperativ fallerar kan arbetare, precis som i Mondragon, flyttas till ett annat kooperativ som går bättre så att få eller inga anställningar behöver sägas upp. Likvida medel kan också flyttas mellan kooperativen vid behov. Konsortiet heter ”Evergreen Cooperatives” och har enbart gröna affärsverksamheter – ett miljövänligt tvätteri, ett solelsföretag och en högteknologisk ekologisk växthusodling – vilket gör att Cleveland-modellen når både miljömässiga, sociala och ekonomiska mål. Svenska varianter av delar i ”The Cleveland Model” Den sociala företagsinkubatorn Sfinx i Göteborg identifierade hållbara affärsmodeller och bjöd sedan in långtidsarbetslösa att starta upp kooperativ med deras stöd. Coompanion Göteborg, som ägde projektet, gick in som delägare i kooperativen för att skapa ekonomisk robusthet inledningsvis med tanken att senare knoppa av. Mondragonlösningen med att avsätta delar av intäkterna till en gemensam fond används även av Kooptjänst (Kooperativtjänst K Ekonomisk Förening) som är Östergötlands idag största arbetsintegrerande sociala kooperativ. I Ydre köpte kommunen in en ansenlig mängd tjänstetimmar i förskott av Kooptjänst för att få detta sociala företag att etableras sig där. I Göteborgs stad pågår just nu ett projekt där man förbereder försörjningsstödstagare, genom utbildning, till att kunna täcka kompetensbehov i framtida offentliga upphandlingar. Via sociala hänsynskriterier ställer sedan upphandlingsenheten krav på att just dessa personer ska anställas om anbudsgivaren skall kunna vinna upphandlingen. På så vis minskar man sina kostnader för försörjningsstöd.


17

Cleveland-modellens förutsättningar i Motala I Motalakontext får kommunen ses som den primära ankarinstitutionen även om fler sekundära ankarinstitutioner också kan definieras, exempelvis Tillväxt Motala och Vätternrundan. En ”Community Foundation” ingår i den föreslagna strategin i form av en ny organisation för sociala ekonomin - kopplad till samhällsrådet som kan rikta stödstrukturerna hos sina deltagande parter på ett effektivt sätt. Tillväxt Motala med sina hundratals företagsmedlemmar kan också ses som en viktig samhällsorganisation i detta där CSR-lösningar, gemensamma projekt och resursdelningslösningar bör kunna ge god hävstångspotential i en sådan här strategi. Dessutom bör arbetet gynna Tillväxt Motalas verksamhet och medlemmar i samma grad som den sociala ekonomin gynnas. Detta eftersom starka institutioner, jämlikhet och friska medborgare är viktiga faktorer för ekonomisk tillväxt. Genom att den sociala ekonomin ges verktyg för att ta ett större ansvar för jämlikhet, folkhälsa och socialt välstånd i Motala kan framtida behov av skattehöjningar på arbete och företagande potentiellt dämpas. Det som gör ”Motalamodellen” helt unik är att den samhällssektoriella lösningen skapar en direktlänk mellan kommun, näringsliv och social ekonomi, och kan förankra ända ned till gräsrotsnivå genom de två fria samhällsorganisationerna. Tas ett beslut om riktat samarbete bör satsningen ha goda förutsättningar. Eftersom den samhällssektoriella modellen är frivillighetsbaserad behöver ingen känna sig överkörd utan samtliga deltar av egen fri vilja. Den innebär även att de två samhällsorganisationerna smidigare än vad som är fallet idag kan hitta egna lösningar på samhällsproblem utifall kommunen i något framtida läge skulle svika sitt uppdrag – eller inte ha muskler kvar att stävja dem på grund av globaliseringseffekter eller liknande. Det samhällssektoriella tänket finns inte i Cleveland-modellen och därmed adderas en nyskapande dimension i ”Motalamodellen”, helt sprungen ur vad som tidigare visat sig gångbart i vår egen kommun. Gemensamma lyckade projekt bör borga för ökad vi-känsla och därmed ökad stolthet över vår stad. Till grundstrategin behöver dock adderas en ”välståndsfond” dit gemensamt skapade kooperativ kan sätta in medel för att säkerställa varandras överlevnad och finansiera nystarter. Fondens medel och finansiering kan med fördel delas med Tillväxt Motala för att påvisa jämlikheten och ”syskonskapet” organisationerna emellan. Tillväxt Motala skulle till exempel kunna använda fondmedlen som riskkapital till nya lokala företag och låta vinsterna gå till att finansiera olika satsningar eller dela ut den till investerande medlemmar (som även då skulle kunna välja att avstå egen vinst till förmån för sociala ekonomin som en CSR-lösning). Projektet har i samarbete med näringslivsstrategen genom lotsning och affärsidéer uppkomna under projekttiden testat ”samhällssektoriellt samarbete” under året. Resultatet blev att ett inkommande företag vill starta upp en cykelbaserad bud- och fraktverksamhet, en städ och underhållsverksamhet och en serviceinriktad verksamhet inom ramen för socialt företagande i Motala. Därmed gynnas flera av kommunens mål att främja sysselsättning, cykelkultur och destinationsutveckling. Poängen är att det var näringslivsstrategens arbete inom näringslivet som påvisade en öppning som fylldes genom projektet sociala ekonomins idéburna kontakter. Om det varit den påtänkta ”Motalamodellen” som startade dessa verksamheter hade delar av intäkterna kunnat återvinnas till ännu fler sociala företagssatsningar via välståndsfonden. Vad skulle vi inte kunna göra i staden om Tillväxt Motala, organisationen för sociala ekonomin och kommunen samarbetade strukturellt på liknande vis via


18

samhällsrådet och riktade sina gemensamma resurser via sina led av medlemmar, intressenter och verksamheter? Hur mycket lotsning kan bedrivas gemensamt? Hur mycket medel till socialt riskkapital skulle kunna byggas upp? Hur många nya sociala företag skulle kunna startas? I spanska Baskien under Franco-regimens tid grundades den tidigare nämnda kooperativa federationen Mondragon som idag har över 100 000 anställda, som äger verksamhetens olika delar tillsammans. Dessa består av bland annat olika industriföretag, en kooperativ bank och ett universitet. Baskien som region drabbades minst av den senaste finanskrisen som slog mycket hårt mot övriga Spanien med hög arbetslöshet och även hemlöshet som följd. Det är ett intressant exempel att inspireras av i det här utvecklingsarbetet. Kan en sådan här lösning där vi länkar oss tätare samman i socialt- och ekonomiskt samarbete leda till att Motala bättre kan tackla globaliseringseffekter och kriser? Kan vi bygga upp ett konsortium av ”Motalakooperativ” som värnar lokala arbetstillfällen i flera generationer framåt? En social företagsinkubator En social företagsinkubator kan skapas genom att tillföra resurser om kooperativt/socialt företagande och rehabilitering till Tillväxt Motalas näringslivsinkubator. Dessa resurser finns till stora delar i Motala redan i dag eller kan tillskansas enkelt genom utbildningssatsningar. Det kan räcka med en anpassad studiecirkel för att lägga en grund innan individerna tar steget att börja nyttja Tillväxt Motalas stödstrukturer. Projekt Östgötamodellen har tagit fram gratis stödlitteratur på lätt svenska för detta ändamål. Ett arbetsintegrerande socialt företag behöver dock handledare vilket måste finansieras på något vis. Här kommer kommunen troligen att behöva kliva in med resurser. Varje nytt socialt företag måste ha stödstrukturer som anpassas efter individerna som ska stå för uppstart och ägande. Genom att ta fram affärsmodeller som passar kommunens visionsprogram och målsättningar, samt matchar kommande inköpsbehov, kan en synergi skapas som ger underlag för reserverade kontrakt och upphandlingar med sociala hänsyns-kriterier för att ge en stabil inledande ekonomi för de nya ”Motalakooperativen”. När kommunen går in med skattemedel för direktstöttning kan man dock tänka sig att kravet bör ställas att de nya sociala företagen placerar 5-10% av sina intäkter, enligt Mondragon-princip, i en fond kontrollerad av ett konsortium för att se till att anställningarna bibehålls. Konsortiet för ”Motalakooperativen” skulle exempelvis kunna vara en del av organisationen för den sociala ekonomins verksamhet. Därmed får kommunen även en lösning för avknoppande av egna verksamheter och de nya sociala företagen får en större organisation, kopplad till ”Samhällsrådet”, som stöttar dem fortlöpande på olika sätt. Alternativt ser kommunen till att de ansluter sig till ett befintligt konsortium som Kooptjänst, Kooptima, Vägen ut!-kooperativen, ”Koop M-familjen” eller Karriär-Kraft. ”Motalakooperativen” kan förslagsvis även ta in nya medlemmar som inte stöttats igång av kommunen om dessa önskar det och accepterar konsortiets värdegrund och regler. Tack vare den samhällssektoriella modellen är det dock inte säkert att kommunen behöver agera som ankarinstitution i detta utan Tillväxt Motala kan troligen hitta medlemsföretag som kan tänka sig att stötta en sådan här samhällsnyttig verksamhet – och samtidigt vinna lokala underleverantörer – genom riktade inköp eller andra typer av stöttning. Det framgångsrika sociala arbetskooperativet Koop M i Vadstena har exempelvis pensionerade lokala företagare i sin styrelse som ställer upp helt ideellt för att de inspireras av


19

verksamheten och därför vill bidra med sin kompetens och sina nätverk. Likt Sfinx-projektet i Göteborg kan man även tänka sig att Tillväxt Motala och/eller organisationen för sociala ekonomin, eller medlemmar till dessa, går in som delägare i de nya sociala företagen för att ankra dem ekonomiskt och kompetensmässigt samt se till att de integreras väl i Motalas näringsliv och sociala ekonomi. Med den här strategin kan helt enkelt alla som vill få vara med och bidra till det gemensamma välståndsbygget genom att ansluta sig till en organisation representerad i samhällsrådet – som politiker, företagare eller medlem i en idéburen organisation – och därmed tillföra just sina resurser, idéer och kompetenser. Självfallet kan den sociala företagsinkubatorn användas även av normalfungerande personer som vill bli företagare men inte starta eget utan ”starta vårat” i form av ett kooperativ eller ett företag med samhälleliga mål utan vinstkrav. När ett företag är på väg att lägga ned i Motala kunde ju ett alternativ i vissa fall kunna vara att de anställda själva tar över verksamheten och då finna stöttning i ”Motalamodellen”. Sådana lösningar kan troligen gynnas genom att Motala Kommun ansöker om medlemskap i den kooperativa utvecklingsorganisationen Coompanion Östergötland – som därmed kan tillföra viktiga kompetensmässiga resurser till modellen, detta även gällande arbetsintegrerande sociala företag. Finansiella stödstrukturer Finansiella innovationer och den sociala ekonomin Under en heldag i Motala Convention Center som projektet anordnade i samarbete med Regionförbundet Östsam och Samordningsförbundet Motala-Vadstena, höll 3 internationella och 2 regionala föreläsare presentationer om olika finansiella idéburna innovationer. Dessa vara idéburna lokala banker, kooperativa företagsbytesringar, mikrofonder, Kooptjänst (som presenterade sin anpassade variant av Mondragonmodellen) samt kooperativa markstiftelser. Huvudtalare var Richard Werner, Professor i nationalekonomi vid Southampton University, deltog gjorde även TradeQoin (NL), Saving Communities (USA) och Coompanion Östergötland. Motala bjöds med andra ord på flera möjligheter till innovativa lösningar att stötta i en lokal strategi, inte bara för den sociala ekonomin utan för ett generellt välståndsbygge i kommunen. Projekt Östgötamodellen presenterar dessa framtidsmöjligheter närmare i sin rapport ”Kartläggning av finansieringsmöjligheter för sociala företag” som kommer att finnas på Region Östergötlands hemsida. Möjligheter till att delta i projekt kring dessa ämnen tillsammans med gästtalarnas organisationer kan komma att finnas inom en snar framtid för den som så önskar. Seminariet var en del av innovationsveckan vecka45 och fick uppmärksamhet i både lokal- och nationell media. Två riksdagsledamöter, Annika Lillemets och Valter Mutt från miljöpartiet, deltog aktivt både vid publikfrågor och på efterminglet. Totalt deltog cirka 70 personer från hela landet under dagen. Vi hade även en besökare från Norge. Föreläsningarna och intervjuer från seminariet fångades på video och kommer att läggas upp på www.youtube.com/motalakommun under 2015.


20

Mikrofonden Östergötland (Öst) Under seminariet på Motala Convention Center presenterade Coompanion Östergötland sitt arbete med att etablera ”Mikrofonden Öst”. En finansiell mellanhand som skall tillhandahålla krediter, riskkapital och borgen till idéburna organisationer i Östergötland. Mikrofonden kommer att vara en regional satellit inom en nationell infrastruktur som ägs av organisationen ”Hela Sverige skall Leva” – Mikrofonden Sverige. VD är Ulla Herlitz som även är styrelsemedlem i Ekobanken. Projektet finner det mycket positivt att Östergötland äntligen får en mikrofondslösning. Mikrofonden Väst har framgångsrikt stöttat upp ett flertal samhällsnyttiga organisationer, inklusive Göteborgs flaggskepp när det gäller socialt företagande – Vägen ut!-kooperativen. Göteborgs stad tecknade nyligen ett avtal med Mikrofonden Väst där 10 miljoner sätts in i fonden med villkoret att dessa riktas enbart mot Göteborgs sociala ekonomi. Motala har möjlighet att förhandla fram en liknande lösning med Coompanion Östergötland för att upprätta ett lokalt idéburet riskkapital. En möjlighet kan även vara att Kommunen, Tillväxt Motala och organisationen för sociala ekonomin upprättar en egen lokal mikrofond inom Mikrofonden Sverige. Oavsett bedömer projektet det som gynnsamt för Motala Kommun att stötta Coompanion Östergötland genom att gå med som medlem i Mikrofonden Öst och placera pengar där. Den lösningen skulle kunna bli vår motsvarighet till välståndsfonden i Clevelandmodellen – med alla licenser från Finansinspektionen redan ordnade åt oss via Mikrofonden Sverige. Fördelaktigt vore även om Region Östergötland gick in med pengar i fonden för att kompensera kommuner som investerar i förebyggande folkhälsoarbete, exempelvis ungas uppväxtvillkor och socialt företagande. Motalas och övriga regionens sociala ekonomi skulle via detta få stora summor pengar tillgängliga för att göra ännu mer nytta via exempelvis socialt företagande. Här bör Motala kommun idka påverkansarbete på Region Östergötland. Kommunalt stödsparprogram Kommunalt stödspar innebär att en kommuns sparande ger organisationer möjlighet till räntefritt lånekapital hos Jak Medlemsbank. På så sätt kan kommunen stötta lokal utveckling och olika framtidsprojekt, utan att behöva riskera sina pengar. Flera kommuner använder sig idag av denna möjlighet, bland annat Skellefteå som pionjerade 2007. Skellefteå har genomfört 7 stödsparprojekt och har 3 nya på gång i dagsläget. Pengarna på stödsparkontot tillhör kommunen och riskerar inte att förloras. JAK Medlemsbank gör en sedvanlig kreditprövning på ansökande organisation. Om och när lånet har beviljats, tillkommer en låneavgift för organisationen motsvarande 3 - 4 procent effektiv ränta. Det är alltså inte kommunen som ger kredit utan kommunen öppnar enbart ett konto hos JAK vars affärsmodell kräver att en låntagare även sparar innan eller samtidigt som den amorterar. Med kommunalt stödspar så får den lånande organisationen sänkta månadskostnader genom att kommunen står för sparandet. Kommunens enda ekonomiska insats är medlemsavgift i JAK och uppgivandet av ränteintäkter från kontot.


21

Fördelar

1. Ekonomisk insats för den sociala ekonomin utan risk för egna medel eftersom JAK-konton skyddas av statlig insättningsgaranti.

2. Underlättar för invandrarorganisationer att få tillgång till lånekapital. Inom

exempelvis Islam är att erhålla eller att betala ränta ett religiöst brott. JAK Medlemsbank har därför många muslimer som medlemmar. Motala Kommun kan

via denna lösning bidra till ökat socialt företagande och föreningsutveckling inom sådana medborgargrupper. Det är dessutom en fin gest mot dessa grupper att kommunen själv väljer att avstå sparränta för att erbjuda dem denna räntefria lånemöjlighet. Detta kan sannolikt gynna integrationen i kommunen.

3. JAK Medlemsbank är i sig självt en finansiell innovation inom ramen för den

sociala ekonomin. Att stödja denna går i linje med den föreslagna strategin.

4. Synergier med mikrofonden kan skapas eftersom denna kan ge borgen till organisationer som önskar låna från kommunens stödsparkonto.

Nackdelar

1. Uppgivande av ränta på sparmedel vilket ger en mindre ekonomisk förlust på kort sikt.*

*Notering: pengarna kommer ju att cirkulera i den lokala ekonomin via givna JAK-lån istället, vilket sannolikt lär betyda skatteintäkter. Förslag på kriterier på kommunalt stödsparprogram i Motala:

• Stödspar är endast för företag/organisationer som har sitt säte inom kommunen.

• Företaget/organisationen ska bedriva samhällsnyttig verksamhet

utan enskilt vinstintresse och med en demokratisk ägarstruktur.

• Sparpoäng ges till verksamheter vars syfte är att skapa eller bibehålla arbetstillfällen i kommunen, samt förbättring eller uppförande av allmännyttiga tillgångar inom den sociala ekonomin - exempelvis bygdegård, idrottsanläggning, digitala resurser, lokal för utövande av religion, naturled och liknande.

• Sparpoäng ges företrädesvis till verksamheter vars syfte ligger i linje

medkommunens visionsarbete eller med lokala utvecklingsprogram.

• En projektbeskrivning ska inlämnas till kommunen. En kooperativ markstiftelse Motala Kommun skulle kunna rikta intäkter från markägande till att gynna den sociala


22

ekonomin. Fördelen med en sådan strategi är att skattemedel inte behöver blandas in. Markhyresintäkterna skulle exempelvis kunna fylla på den sociala investeringsfonden. Genom att utöka markinnehavet utökas då även den sociala investeringsfondens kapital över tid. Lösningen är baserad på samma idé som Norges och Alaskas oljefonder. Gällande svenska exempel finns bland annat ”Orsa Besparingsskog” som användes framgångsrikt i början av 1900-talet för att finansiera olika välfärdstjänster och infrastruktur för ortens innevånare. Denna modell gav Orsa ett välstånd som stod ut gentemot sina grannorter, bland annat genom skattefrihet under decennier. Som jämförelse drar Hong Kong idag in nära 40% av sina offentliga intäkter via utleasing av mark vilket bland annat finansierat deras högteknologiska tunnelbanesystem och gjort att staden inte behövt införa mervärdesbeskattning. Kommunens eget fastighetsbolag skulle här kunna vara ett gångbart verktyg för att överföra tomthyror och arrendeintäkter till sociala ekonomin. En fristående kooperativ markstiftelse kan skapa mindre men liknande effekter genom att låta delar av sina intäkter gå till samhällsnytta – exempelvis för att långsiktigt finansiera organisationen för den sociala ekonomin länkat via en ”välståndsfond”. Därmed minskar kommunens kostnader för denna över tid allteftersom markstiftelsen växer och hyresintäkterna ökar. Eller om vi vänder på det – organisationens egenmakt ökar ju mindre beroende av kommunala skattemedel den blir. Egenmakt föder kreativitet och handlingskraft! En tankemodell är att organisationen för sociala ekonomin skulle kunna ingå ett partnerskap med Tillväxt Motala för att etablera en kooperativ markstiftelse med inspiration från den modell som presenterades av ”Saving Communities” under seminariet Vecka 45. Det skulle innebära att Tillväxt Motala och dess medlemmar (med organisationsnummer registrerade i kommunen) skulle investera i lokal mark och lyfta avkastning från arrendeintäkterna. Finns byggnader eller andra förbättringar på marken så säljs dessa. Med denna modell delas intäkterna i 3 delar där investerarna inom lokala näringslivet erhåller 1, stiftelsen utökar markinnehavet med 1 och den sociala ekonomin erhåller 1. Detta vore alltså en regelrätt Impact Investment-lösning för Motala. Tillväxt Motala skulle också kunna bli delägare för att finansiera delar av sin egen verksamhet såklart och därmed förhoppningsvis minska sitt beroende till skattemedel över tid. Det är inne i staden som de höga markhyrorna står att finna. Därmed ger urbana markinvesteringar bäst avkastning över tid – åtminstone så länge ekonomin utvecklas positivt eftersom detta höjer markvärdena och också hyrorna (Ostlänken kommer sannolikt påverka detta i hög grad). Det är viktigt att markstiftelsen drivs affärsmässigt och att inte hyrorna subventioneras eftersom målet är att få så mycket intäkter som möjligt till samhällsutvecklande verksamheter. I USA har vissa ej vinstdrivande markstiftelser fått problem att utvecklas och uppbringa socialt investeringskapital när delägande markarrendatorer vant sig vid subventionerade hyror och börjat rösta i ekonomiskt egenintresse istället för generell samhällsnytta. Ett delvis vinstintresse från utomstående ägare skapar en spärr mot detta. För att locka boende och företag till en stiftelseägd tomt kan det dock vara fördelaktigt om stiftelsen betalar kommunala avgifter och eventuella fastighetsskatter så långt det är möjligt utan att minska flödet av medel till välståndsfonden för mycket. Stiftelsen skulle även kunna användas för att subventionera boende för hemlösa i Motala kommun, vilket skulle skapa en trygghetslösning som är oberoende av skattemedel över tid. Detta skulle kunna vara ett incitament för kommunen att själv investera i en sådan lösning. Projektet


23

föreslår att en utredning görs gällande potentialen för en kooperativ markstiftelse i Motala utifrån ovanstående strategier. En kooperativ företagsbytesring Denna kompletterande handelslösning presenterades av Annette Jeninga-Henriksen från TradeQoin under vecka 45-seminariet. Teorin bakom bytesringssystemet beskrivs utförligt i Projekt Östgötamodellens slutrapport. TradeQoin har bjudit in regionen att starta upp en egen kooperativ företagsbytesring som länkas till Nederländska TradeQoin – och andra nordeuropeiska länder som ansluter sig. På så vis öppnas en kompletterande penninglös handelskanal för småföretag och idéburna organisationer (inte minst sociala företag) både för lokala och internationella transaktioner. Detta är ett intressant verktyg att ha tillgängligt eftersom de små företagen anställer flest människor men har svårast att få tillgång till lån hos vanliga banker. Dessutom är Nederländerna en intressant marknad för våra turistföretag som exempelvis kan byta lågsäsongsvouchers mot marknadsföring i Nederländerna, och annat de kan tänkas behöva. Den här typen av handel riktar in sig helt på de varor och tjänster som vanligt förblir osålda – obokad arbetstid eller lokaler, osålda annonsplatser, osålda kläder, osålda livsmedel och så vidare. Via de resursanvändningseffektiviserade aspekterna adderas även en ekologisk dimension i detta – varför kasta osåld mat när den istället hade kunnat bytas bort innan datumet gick ut? I Schweiz finns förlagan till TradeQoin – WIR – med 62 000 medlemmar och 6 miljarder Schweiziska francs i årlig byteshandelsomsättning. Under den stora finanskrisen på 30-talet var WIR en viktig tillgång för näringslivet och räddade många småföretag från konkurs. Motala har nu möjligheten att gå före i Östergötland och starta upp ett lokalt TradeQoin. Det krävs minst 100 medlemmar inskrivna i bytesringen innan handeln startar upp. Tillväxt Motala har betydligt fler medlemmar än detta. Även här bör med andra ord ett partnerskap mellan Tillväxt Motala och organisationen för sociala ekonomin kunna etableras. Tillväxt Motalas medlemmar får den huvudsakliga affärsnyttan och delar av vinsterna används för att finansiera verksamheter inom den lokala sociala ekonomin. Man


24

kan även tänka sig att vinsterna från bytesringen delas mellan Tillväxt Motala och organisationen för sociala ekonomin. Det finns flera olika fonder att söka medel ur för den här typen av projekt. För arbetsintegrerande sociala företag kan denna lösning innebära att personer delvis kan anställas via lön i bytesringskrediter – kompletterat med lönebidrag – och/eller erhålla bonusar i sådana. Detta gör att Tillväxt Motalas medlemmar kan få sina idag outnyttjade tillgångar riktade till de människor i samhället som kanske behöver dem allra mest. Systemet är helt lagligt och skatteverket gjorde 2009 ett särskilt utlåtande om bytesringar där myndigheten klargjorde att den inte har några synpunkter så länge en bytesringskredit redovisas som 1 krona i bokföringen (och självfallet att alla sedvanliga skatter betalas in i SEK). En kooperativ lokal bank Professor Richard Werners huvudpoäng under seminariet vecka 45 var att stora banker lånar ut till stora företag, små banker lånar ut till små företag. Vill vi ha en frodande småföretagarsektor (där 80% av jobben skapas) måste vi alltså ha lokala små, och gärna kooperativa, banker. Bland de små företagen inkluderas även de sociala företagen. Koop M i Vadstena är ett av väldigt få sociala arbetskooperativ i landet som faktiskt har tillgång till bankkredit. Detta beror på att kooperativet är välintegrerat i det lokala näringslivet och har en idéburen lokal bank i byn – Vadstena Sparbank. Motala kan tyvärr inte starta upp en Sparbank eftersom det redan finns ett Swedbank-kontor i staden. Swedbank och Sparbankerna finns i princip aldrig på samma ort på grund av deras nära samarbete. Några fullt likvärdiga alternativ till Sparbankerna finns idag inte i Sverige. Ekobanken och JAK Medlemsbank har konton hos Nordea, respektive Swedbank och har därmed inte tillgång till den bankinfrastruktur som krävs för att bli en så kallad ”Tier 1-bank” med konto hos Riksbanken. Det är eventuellt möjligt att vi skulle kunna etablera en ny regional Sparbank för Östergötland men den frågan har inte delgivits något svar under projektperioden. Richard Werner har däremot bjudit in Motala och Region Östergötland att delta i ett projekt för att etablera ett nätverk av små idéburna banker i Europa med tillgång till den infrastruktur som krävs för att räknas som ”Tier 1-bank”. En sådan lösning skulle göra att vi skulle kunna ha minst en idéburen lokal bank i Motala, kanske fler. I Tyskland finns samhällen med färre innevånare än Motala men med flera lokala småbanker, med personliga bankmän som betjänar de lokala småföretagen, som återinvesterar vinsterna lokalt. Dessa mikrobanker ökade sin utlåning under finanskrisen när de stora affärsbankerna minskade sin – till nytta för hela Tyskland, enligt Werner. Bankinfrastrukturen till projektet skulle hämtas från dessa tyska idéburna banknätverk. Även i detta fall skulle delar av vinsten i en sådan verksamhet sannolikt kunna återbördas till allmännyttiga verksamheter i Motala, exempelvis skulle ”Mikrobanken Motala” kunna placera räntevinster i ”Mikrofonden Motala” (som en riktad del av Mikrofonden Östergötland). Detta är såklart ett avancerat projekt som troligen kräver flera nationella samarbetsparters. Större projektsummor kommer att behövas. En fin lösning vore såklart om någon av våra storbanker såg potentialen att stötta ett sådant här projekt. Forskningen vid Southampton tyder på att detta tillhör de mer kraftfulla satsningarna som kan göras för att gynna sysselsättningen lokalt på ett långsiktigt strukturellt sätt. Det bör vara till gagn även för våra vinstdrivande storbanker att vi får ökad jobbtillväxt i våra lokala ekonomier.


25

En övergripande finansiell stödstruktur för sociala ekonomin Om varje idéburen finansiell innovationslösning som presenterades under seminariet Vecka 45, levererar det som förespråkarna hävdar bör de alla komplettera varandra väl. Inte minst ekonomisk jämlikhet, jobbskapande tillväxt, nybyggnation/samhällsförtätning och ekonomisk stabilitet bör vara faktorer som gynnas på de platser där de etableras. Varje lösning är utvärderad i olika länder och tidsepoker under i princip samma ekonomiska system vi har idag. Genom att länka vinsterna från företagsbytesringen, markstiftelsen och den kooperativa banken till Mikrofonden Östergötland som sedan kan återcirkulera dessa medel som kreditgarantier, mikrolån och riskkapital till den regionala sociala ekonomin bör vi, åtminstone teoretiskt, kunna få en helhetslösning som kan gynna idéburen tillväxt i hela Östergötland på lång sikt. Om de finansiella idéburna lösningarna etableras i Motala kan vinsterna återcirkulera till just Motalas sociala ekonomi via avtal med Mikrofonden Östergötland. Läs gärna mer om de finansiella innovationerna i Östgötamodellens rapport ”Kartläggning av finansieringsmöjligheter av sociala företag”.


26

Relationsbaserade stödstrukturer Överenskommelsen Ett sätt att utveckla samarbetet mellan Motala Kommun och sociala ekonomin är att starta en dialog mellan företrädare för kommunen/regionen och de idéburna organisationerna. Dialogen kan leda fram till en lokal överenskommelse där man enas om hur samverkan ska se ut. För detta finns mallar framtagna som flera kommuner och regioner har använt sig av, bland annat Linköping, Norrköping, Örebro och Göteborg. En nationell stödstruktur finns i form av ett kansli där Motala kan få råd och hjälp med processen. Ett första uppstartsmöte med sociala ekonomins representanter kan arrangeras med kansliets personal som ledare. Den nationella överenskommelsen handlar om verksamheter inom den sociala sektorn. Dialogen som utgör processen kan ta lång tid och bör inte skyndas på i syfte att få processen avklarad snabbt. De bra överenskommelserna kan ta upp till 2 år att få till. Beslut om skrivelser måste få mogna och förankras över tid mellan alla parter. Det är viktigt med en bred politisk förankring för att uppnå långsiktighet i resultatet. Överenskommelsen ska ligga latent oavsett vilket politiskt styre som gäller i kommunen vid en given tidpunkt. Likväl ska den ligga fast och vara funktionsduglig oavsett hur strukturerna inom den sociala ekonomin skiftar. De idéburna aktörerna hittar ofta varandra genom processen med en överenskommelse, vilket leder till nya samarbeten. Ökad samverkan med sociala ekonomin för både offentlighet och näringsliv blir ofta ett mätbart resultat vid sidan om de nya banden inom den idéburna sektorn. Så positiva sidoeffekter bör räknas in som troliga på vägen mot en färdig överenskommelse. Två viktiga processer pågår just nu som Motala bör invänta innan beslut om att inleda en process för en egen "Överenskommelse" tas - • "Riktlinjer för redovisning av upphandling av sociala företag/idéburna aktörer" är ett

verktyg som SKL just nu håller på att ta fram. Med detta kan samverkansmål i en överenskommelse mätas i förhållande till offentlig upphandling. En nyckelperson med kunskap om detta arbete är Anna-Karin Berglund, SKL.

• "Inventering av Överenskommelser" ska vara klar till sommaren 2015 och ge en bild

av hur de olika överenskommelserna i landet fungerat. Hur har de påverkat relationen mellan offentlighet och sociala ekonomin - och övriga samhället? Vad har fungerat bra, och vad har fungerat dåligt? Även här ges Motala Kommun ett verktyg att använda sig av i sin egen process om en sådan initieras. Det är onödigt att begå misstag i onödan och här kommer en källa finnas för att lära av för att kvalitetssäkra långsiktigheten i en egen Överenskommelse med Motalas sociala ekonomi.

Under visionsseminariet hösten 2014 framkom tydligt att en överenskommelse är något som önskas av föreningslivet i Motala. Projektet föreslår att en sådan Överenskommelse initieras tidigast hösten 2015 efter utvärdering av de nya rapporter och verktyg som håller


27

på att tas fram (enligt ovan) och att processen kopplas till de samhällssektoriella strategier som presenteras i denna rapport. Det skall även tilläggas att de workshops, utbildningar och heldagsseminariet som hölls av projektet under 2014 till viss del kan sägas vara ett förstadium till en överenskommelseprocess där potentiella delar i en framtida överenskommelse redan definierats som behövda eller intressanta. De presenteras samtliga i denna rapport. Kritik mot Överenskommelseprocessen har också delgivits projektet gällande att Överenskommelsen i vissa kommuner inte blivit mer än ”ett fint dokument” utan större operativt inflytande. För att undkomma detta kan det vara bra att ha en färdig lösning klar för hur implementeringen av en Överenskommelse ska gå till. Vilket är anledningen till att implementeringen föreslås ovan att kopplas till strategierna som föreslås i denna rapport. Med andra ord bör ”Organisationen för sociala ekonomin” bildas först och utgöra plattformen för Överenskommelsearbetet. Eller så skapar vi en helt egen avtalslösning i Motala med den nationella Överenskommelsen som inspiration och hjälpverktyg. En överenskommelseprocess är sannolikt en utmärkt väg för att upprätta ett kontrakt mellan organisationen för den sociala ekonomin och kommunen. Då får Överenskommelsen något greppbart att docka mot och den sociala ekonomin kan med enad röst upprätta olika former av samarbeten med kommunen - där samtliga deltagande organisationer har rösträtt kring hur detta ska se ut. Utifrån den föreslagna strategin bör det även vara intressant att bjuda in Tillväxt Motala Ekonomisk Förening för att addera en överenskommelse för ”Samhällsrådet”. En plattform där konkreta diskussioner kring hur vi tillsammans kan bygga Framtidens Motala kan ske. Här bör finnas utrymme för en i hög grad innovativ och öppen samhällsöverenskommelse vår stad verkligen kan känna stolthet över – om den blir framgångsrik. Dialog och operativa gemensamhetsprocesser för att nå det goda samhället i framtidens Motala är sannolikt något som behöver ske löpande. Vilket är ett sätt att skapa ett hållbarare samhällskitt. Kommunala stödstrukturer Sociala hänsyn vid offentlig upphandling För att koppla samman kommunens inköp med den föreslagna strategin krävs att dessa riktas även mot den sociala ekonomin. Detta kan göras med sociala hänsynskriterier vilket kommunfullmäktige redan 2012 beslutade ska användas där det är möjligt och relevant. En bättre riktad policy för upphandling med sociala hänsyn behövs för att tydliggöra detta. Kommunfullmäktige rekommenderas att sätta ett tydligt mål för i vilken utsträckning sociala hänsynskriterier bör användas. Norrköpings kommun beslöt jämförelsevis nyligen att 50% av samtliga tjänsteupphandlingar ska ske med sociala hänsyn senast 2020. Göteborg tog samma målbeslut redan för år 2014 och har avsatt resurser för att uppnå detta. Göteborg har även satt målet att 1000 personer ska vara anställda i sociala företag 2020. Projektet föreslår att samtliga upphandlande enheter i kommunen ges i uppdrag att ta fram ”upphandlings-case” där sociala hänsynskriterier kan prövas. En process bör även inledas


28

för att dessa strävanden ska harmoniseras med arbetet i ”Inköpssamverkan, Västra Östergötland”. Policyförslag sociala hänsyn vid offentlig upphandl ing - "Anbudsgivande företag och organisationer, inklusive eventuella underentreprenörer, som har anställda bör uppfylla kollektivavtalsvillkor i de fall lagen ger utrymme för detta. Tillämpning ska ske vid köp av tjänster, byggentreprenader och tillverkning av varor efter beställning. Vid upphandlingar ska villkor ställas om sociala hänsyn när det är möjligt och relevant. Det kan exempelvis innebära att anbudsgivaren vid utförandet

• anställer eller anordnar utbildning för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden,

• främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung,

• tillgodoser tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning,

• säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas tillvara samt erbjuder praktik-

eller lärlingsplatser. Upphandlingar ska utformas så att de underlättar för och uppmuntrar till fler anbudsgivare, bland annat lokala småföretag och aktörer inom den sociala ekonomin. Upphandlingar med social hänsyn ska med fördel löpa under längre perioder. CSR-åtaganden är meriterande vid likvärdiga anbud. Upphandlande enhet ska regelmässigt analysera om det är lämpligt att använda sociala kriterier vid upphandlingar för att främja behov av inkludering, arbete och jämställdhet i kommunen. Särskilda utbildningsinsatser och andra typer av stöd kan ges inom kommunen vid behov för att möta kraven av denna policy.” Riktade inköp och reserverade kontrakt Kommunen får köpa in tjänster av ett socialt företag för under 505 800 SEK per år, utan upphandling. Detta är ett bra sätt att bidra till att stötta befintliga- och etablera nya sociala företag – inte minst om kommunen betalar för x antal tjänster i förskott. En given möjlighet är att köpa platser för arbetsrehabilitering men mycket annat kan också köpas in. Varje upphandlande enhet, inklusive Bostadsstiftelsen Platen, bör utvärdera vad som kan lämpa sig för direktinköp från sociala företag. Strategen för sociala ekonomin kan sedan arbeta för att matcha en ”kommunal inköpslista” med sociala företag i kommunen, den sociala företagsinkubatorn eller sociala företag som vill etablera sig i Motala. I ny lagstiftning som implementeras 2016 kommer även möjligheten till ”reserverade kontrakt” att finnas där kommunen kan rikta inköp mot ett utvalt företag i tre år. Via detta kan kommunen på ett kraftfullt sätt bidra till den sociala företagarsektorns utveckling. Gärna delvis med förskottsbetalning för att de sociala företagen snabbt ska få likviditet i sin verksamhet.


29

Policyförslag sociala företag Projektet har tittat på olika kommuners policys för socialt företagande och även diskuterat frågan med olika nationella experter inom fältet. Utifrån detta har sammanställts en policy baserad på de mer kraftfulla formuleringsexemplen för att rikta kommunens resurser på ett effektivt sätt - men även utifrån uppdraget från politiken att arbeta ur samhällssektoriellt perspektiv och självfallet utifrån värdeorden ”innovation, öppenhet och stolthet”. Projektet har även tagit fasta på Östgötakommissionens rekommendationer att utgå från folkhälsoperspektiv – detta utifrån Sir Michael Marmots världsledande forskning om jämlikhet och hälsa. Anledningen till att projektet föreslår en egen policy för socialt företagande är att denna bransch har en särställning i arbetsmarknadshänseende och alltid kommer att ha speciella förutsättningar i förhållande till övriga sociala ekonomin som måste lyftas fram om kommunen ska kunna stötta effektivt för att få fler i arbete. Policyn gäller alla sociala företag som sätter samhällsnytta baserad på en bärande idé före vinstintresse, men syftar särskilt på ”arbetsintegrerande sociala företag” som bygger sin verksamhet på att rehabilitera och anställa människor som står långt från arbetsmarknaden. Förslaget är som följer - ”Motala Kommun erkänner den moderna forskning som visar att ekonomisk jämlikhet minskar risken för ohälsa i samhället. Därför måste tillväxt och jämlikhet följas åt. Sociala företag, och i synnerhet arbetsintegrerande sociala företag, har potentialen att rehabilitera och ge riktiga anställningar till människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Därmed är de en viktig del i en strategi för ökad jämlikhet och folkhälsa. I arbetsintegrerande sociala företag ges individen ökad egenmakt och bättre inflytande över sin tillvaro. En utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande bidrar därför till att skapa ett bättre och mer inkluderande samhälle, där fler människor hittar en plats på arbetsmarknaden som inte bara ger dem ekonomisk trygghet, utan även ökad livskvalitet. Sociala företag är en näringslivsinriktad del av den sociala ekonomin som förbättrar den gemensamma välfärden och bidrar till hållbar utveckling. Detta sker ofta i partnerskap med den offentliga sektorn men Motala kommun understryker vikten av att de sociala företagen behöver självständighet för att fylla sin funktion i samhället. Nära förknippat med detta är CSR och olika typer av idéburna innovationer som kan vara med och bidra till utvecklingen av socialt företagande. Sammantaget handlar detta om att skapa det goda samhället där alla människor ges möjlighet att vara med att bidra till vårt gemensamma välståndsbygge, för sin egen skull och för varandra. Av ovanstående anledningar ska Motala kommun - • aktivt arbeta för att öka sin kunskap om sociala företag och deras villkor

• aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området

• arbeta för att synliggöra de sociala företagen såväl internt som externt i kommunen

• aktivt bidra till att sociala företag startas och fortlever


30

• uppmuntra goda relationer och samarbeten mellan sociala företag, föreningsliv och

det vinstdrivande näringslivet • lära sig mer om, uppmuntra och stödja utvecklingen av innovationer inom den sociala

ekonomin, CSR (Corporate Social Responsibility) och andra investeringsmetoder som kan gynna finansiering av sociala företag

• underlätta för individer i den egna organisationen som vill starta ett socialt företag

• göra de egna förvaltningarna och bolagen ansvariga för att bidra till att stötta den

sociala företagarsektorn utifrån sina respektive områden, möjligheter och resurser” Policyförslag sociala ekonomin En policy för hela sociala ekonomin där alla idéburna organisationer innefattas bedöms som ett gångbart alternativ till flera policys och rekommenderas att utformas för att passa den samhällssektoriella modellen och matchas mot Östgötakommissionen för folkhälsas slutrapports rekommendationer. Ett utkast på möjliga formuleringar erbjuds här: ”Samhället delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, där den sociala ekonomin (den tredje sektorn) kompletterar de övriga med ett idéburet fokus. I Motala finns en rik social ekonomi. Många enskilda verkar aktivt för ett mer hållbart och levande samhälle genom föreningar, sociala företa, byalag och andra större eller mindre gemenskaper. Många tar redan i dag ansvar för miljöinsatser, idrottsverksamhet, sysselsättning, anställningar med social hänsyn mm, vilket resulterar i en ökad delaktighet och bättre hushållning med gemensamma resurser. Sammantaget bidrar detta till att göra Motala till en mer attraktiv plats både för boende, besökare och företag. Kommunens samverkan med den Sociala Ekonomin berör många målgrupper – barn, ungdomar, vuxna, personer med funktionshinder, äldre och anhöriga som vårdar – alla med olika bakgrund och kulturer. Fokusområden för kommunens samarbeten är att bidra till jämlik hälsa, en stimulerande och meningsfull fritid, en rik närmiljö och social inkludering där anställningar med social hänsyn spelar en viktig roll. Den sociala ekonomin bidrar även till ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi via exempelvis sparbanksstiftelser, turistiska evenemang, gröna affärsverksamheter och olika former av idéburna innovationer. Den samtida sociala ekonomin samverkar ofta med näringsliv och akademi via projekt, innovationsarbete och samhällsentreprenörskap. Motala kommun betraktar den sociala ekonomin som ett viktigt utvecklings- och forskningsområde som behöver belysas, stöttas och synliggöras mer i strävan för att nå det hållbara samhället med balans mellan människa, miljö och ekonomi. Syftet med samverkanspolicyn är att uttala ett för Motala kommun gemensamt förhållningssätt i kontakten och samverkan med den sociala ekonomin. Utgångspunkten för samverkan är att uppnå den enskildes bästa genom ett förtroendefullt arbete på jämbördig nivå med ömsesidig vilja, egenmakt och respekt.


31

Riktlinjer - Motala kommun skall i samverkan med den sociala ekonomin verka för ett förbättrat samhällsklimat med gemenskap och respekt mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund samt för enskilda människors inflytande, egenmakt och delaktighet

- Motala kommun skall utgå ifrån och betona den sociala ekonomins självständighet som en av tre fristående samhällssektorer där näringsliv och offentlighet utgör övriga delar. - Samhällssektoriell samverkan skapar förutsättningar för en helhetssyn kring hur vi tillsammans i Motala kan möta enskilda människors sociala behov, gynna närmiljön och cirkulär ekonomi, samt bidra till en idéburen tillväxt med fler arbetstillfällen. Därför vill kommunen, om sociala ekonomins aktörer så önskar, bidra till en gemensam samhällsorganisation för den sociala ekonomin i Motala, som kompletterar Tillväxt Motala med ett idéburet och resursjämlikhetsfrämjande fokus. Organisationen skall vara den sociala ekonomins gemensamma samarbetsarena och röstbärare samt kommunens kanal för demokrati- och idéburet innovationsarbete och olika stödstrukturer utformade för- och tillsammans med sociala ekonomins aktörer. - Föreningslivet fyller en viktig roll som demokratiförmedlare, välfärdsutvecklare och värnare av naturmiljön. Motala kommun ger föreningsstöd och andra stöd till olika idéburna verksamheter som förstärker och kompletterar den verksamhet som kommunen bedriver. Föreningsstödet skall medverka till att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid, jämlik hälsa, lokalt miljöarbete och social inkludering - Samarbeten mellan sociala ekonomin och näringslivet, exempelvis via sociala innovationer och CSR, skall uppmuntras av Motala kommun. - Nyetablering av sociala företag och befintliga sociala företagverksamheter skall uppmuntras, synliggöras och stöttas av kommunen. Ekonomiska direktbidrag med skattepengar skall ej givas till sociala företag eftersom detta riskerar att inskränka deras egenmakt och självständighet. Fysiska- och kompetensmässiga resurser samt samarbete med idéburna finansiella aktörer och främjande av idéburna innovationer är mer lämpliga stödstrukturer, som säkrar de sociala företagens självständighet och hållbarhet. Att direkthandla tjänster av sociala företag och upphandla med social hänsyn är en ömsesidig samarbetslösning där sociala företag och kommunen agerar som självständiga marknadsaktörer på likvärdig basis. - Motala kommuns stöttning av den sociala ekonomin ska utgå från proportionell universalism och kommunens kärnvärden. Kommunen skall bidra till ökad kunskap om den sociala ekonomins metoder, villkor och potential i samhället, både internt och externt, samt ta aktiva steg för att synliggöra Motalas egen sociala ekonomi och främja ett ökat lokalt frivillighetsarbete.” Fysiska och kompetensmässiga stödstrukturer för arb etsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag behöver handledare med spetskompetens i arbetsrehabilitering och kooperativt ledarskap. Vid LSS-verksamhet behövs även utbildade socionomer i handledningen enligt lag. En kommunal handledningspool skulle kunna vara en möjlig stödstruktur för avknoppade verksamheter och nya sociala företag som startas


32

igång via den sociala företagsinkubatorn. Kommunen har även möjlighet att bidra med lokaler för att stötta arbetsintegrerande sociala företag. När det handlar om kooperativ LSS-verksamhet kan det vara helt nödvändigt att kommunen uppehåller olika stödstrukturer av den här typen. Detta gör de sociala företagen beroende till kommunen men denna typ av ”semi-socialt företagande” kan vara det som krävs när det handlar om LSS med målgrupper där det inte bedöms realistiskt att ”ett riktigt jobb” någonsin kommer att hittas. Den mer fria organisationsstrukturen kan ändå bidra till känsla av egenmakt och empowerment hos deltagarna. Sådana ”semi-sociala företag” finns bland annat i Göteborg där projektet har besökt Kooperatörshuset som kan delgivas som exempel. Men exempel finns även på kooperativ LSS-verksamhet utan särskilda offentliga stöd annat än köp av platser, exempelvis det sociala arbetskooperativet Karriär-Kraft. Karriär-Kraft bedöms som en intressant lösning att etablera i Motala, eventuellt som en avknoppningslösning för kommunal LSS-verksamhet. Stöd till sociala företag där LSS-verksamhet inte ingår bör tidsbegränsas. Likväl stöd till kommunala avknoppningar av samma typ. Exempelvis kan 5år av stöd vara en gräns innan handledaren går vidare till ett nytt socialt företag (eller måste anställas), den kommunalägda lokalen börjar lyfta hyra och så vidare. Detta för att självständighet gentemot offentligheten och marknadsmässighet skapar en bättre långsiktig hållbarhet. Sociala företag är inte offentliga verksamheter utan fria marknadsbaserade organisationer med ett idéburet innehåll. Därför är det viktigt att kommunen släpper taget om dem. Befintliga sociala företag i Motala, och även medlemmar hos Tillväxt Motala, har nämnt behovet av hjälp med att skriva anbud till offentliga upphandlingar. Här finns en möjlighet för den nya organisationen för sociala ekonomin att fylla en ytterligare funktion. Via samhällsrådet och/eller webbportalen kan information om kommande upphandlingar med social hänsyn spridas och respektive organisationer kan förbereda sig tillsammans för att så mycket som möjligt av upphandlingarna ska komma vår lokala ekonomi till del – och att pengarna ska bidra till värdekedjor som stannar kvar i Motala en längre tid (i enlighet med Cleveland-modellen). Om en Tillväxt Motala-medlem vinner anbudet kan ett lokalt socialt företag utgöra underleverantör och på så vis hjälpa anbudsgivaren att uppfylla de sociala hänsyns-kraven. Projektsamarbeten kan sannolikt struktureras enligt liknande strategier. Även här finns ett uttalat behov av projektmässiga kompetenser både från sociala företag och Tillväxt Motala. Sådan kompetens kan förslagsvis också vara en del av den nya organisationen. Ekonomiska stödstrukturer Sociala företag ska inte hamna i bidragsberoende till kommunen. Både för att det riskerar slöseri med skattepengar på verksamheter som inte blir självbärande, och för att de sociala företagens egenmakt behöver säkerställas. Ekonomiska bidragslösningar rekommenderas därför ej som stödstruktur till sociala företag. Projektsamarbeten, direktköp av tjänster och tidsbegränsande fysiska och kompetensbaserade stödstrukturer är mer ömsesidiga och neutrala, och därmed mer lämpliga. Resursjämlikhet för alla sociala ekonomins aktörer bör vara den generella grunden för alla typer av stödstrukturer så att illegitim särbehandling undviks. Detta inte minst utifrån Östgötakommissionen för folkhälsas rekommendationer att implementera ”proportionell universalism” på alla nivåer i det kommunala arbetet. När det gäller finansiering av organisationen för den sociala ekonomin bör ett idéburet offentligt partnerskap vara en gångbar lösning enligt de experter projektet varit i kontakt


33

med förutsatt att uppdraget är tydligt idéburet och samhällsnyttigt utan vinstintresse, samt utan konkurrens. En sådan lösning behöver inte tidsbegränsas till skillnad mot upphandlingslösningar och finansieringstaket för ”IOP” är ännu ej fastställt vilket gör att större summor än motsvarande 200 000 EURO fördelat på tre år eventuellt är gångbara utan att LOU behöver kopplas in. Detta bör tittas på av kommunens jurister. Projektet bedömer det dock som önskvärt om den nya organisationen så långt det är möjligt klarar av att finansiera sig själv – vilket är anledningen till att finansiella stödstrukturer föreslås i rapporten. Offentliga medel till uppstart bedöms dock som troligen nödvändigt – kommunala medel, projektmedel eller annat. En kontorsplats och en anställd verksamhetsledare åt organisationen, gärna i samma lokaler som Tillväxt Motala, kan vara en utgångspunkt. Projektet har inte sett någon anledning att influera gällande de befintliga föreningsbidragslösningarna i övrigt. Dessa påverkar inte den föreslagna strategin men bör företrädesvis anpassas långsiktigt till den föreslagna strategin, om den implementeras, så långt möjligt.

Utbildningsmässiga stödstrukturer Generella utbildningsmässiga stödstrukturer En sammantagen bild av de möten och intervjuer som projektet genomfört under året visar att kunskapen kring sociala företag, kooperationen som organisationsform och CSR är tämligen låg i Motala - både bland kommunala tjänstemän och föreningar. Men de som är insatta i ämnet är ofta väldigt engagerade och de som fått lära sig lite mer genom deltagande i projektet är vanligen också positiva i ökande grad. Därför kan utbildning i olika former vara en lämplig stödstruktur att inleda en satsning med. Projektet har självt hållit ett antal utbildningstillfällen i socialt företagande för de personer som projektet mött som visat störst intresse av att engagera sig i ett nästa steg. Man kan nog säga att ett första steg till ”stödstruktur light” redan tagits i detta. Att fortsätta hålla utbildningar i socialt företagande, men även föreningsutveckling (kompletterande de insatser som redan görs av fritidskontoret) och sociala investeringsmetoder för näringslivet, bedöms som en viktig del i ett tidigt implementeringsskede. Projektet har producerat ett antal föreläsningsfilmer som ligger gratis på webben att användas vid behov – exempelvis i studiecirklar. En portal för sociala ekonomin online kan också vara en plattform för utbildningar. Även tjänstemän kan behöva utbildning – exempelvis kring avknoppning av verksamheter till sociala företag och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Tema social ekonomi och innovation på gymnasienivå För att mer strukturellt öka medvetenheten kring den sociala ekonomin och dess förutsättningar har projektet samtalat med Platengymnasiet om möjligheten att komplettera dess samhällsprogram med ”Tema social ekonomi och innovation”. Detta har tagits emot väl av både rektor och samhällslärarna som gärna genomför ett sådant projekt bara de får god tid på sig att planera för det. Exempelvis 2016 skulle kunna bli ett pilotår för detta via genomförandet av ett antal temaveckor. Exempel på möjligt innehåll - • utbildning i mötesteknik, styrelsearbete och olika former av idéburen metodik –

exempelvis studiecirkeln, konflikthantering och att skapa en god gruppdynamik.


34

• den svenska sociala ekonomins historia – folkrörelser, gammelkooperationen med

mera – samt dess roll i samhället, eventuellt i samarbete med historielärarna.

• dagens sociala ekonomi i glokal kontext, inklusive socialt företagande, sociala innovationer, föreningsutveckling och CSR

• hur man startar och driver ett idéburet företag tillsammans (”att starta vårat”),

eventuellt i samarbete med ekonomiprogrammet. • teorier kring den sociala ekonomins möjlighet att bidra till demokrati, välstånd och

jämlikhet. Att etablera ett fullödigt samhällsprogram med denna inriktning vore troligen unikt i Sverige och skulle kunna ge underlag för återväxt i inom Motalas sociala ekonomi – inte minst gällande kompetent arbetskraft med viktig entreprenöranda åt en växande social företagarsektor. Kunde exempelvis Bona Folkhögskola komplettera med en fortsättningsutbildning för eleverna som ger dem någon slags certifiering i kooperativt ledarskap, CSR-strategiskt arbete, handledarskap i arbetsintegrerande sociala företag eller liknande vore det naturligtvis ännu bättre. Idén syftar, förutom att docka mot ekonomiprogrammets UF-inriktning i förhållande till den föreslagna samhällssektoriella strategin, till att skapa en unik profilering som får fler elever att välja Platengymnasiet. Kommunen har ett underskott på elever i sina skolor och får betala höga avgifter till andra kommuner med skolor som Motalas ungdomar just nu väljer att gå på i för hög grad för att det ska vara gynnsamt för den kommunala budgeten. Primärt handlar det om att många borensbergsungdomar hellre väljer gymnasier i Linköping. Ett gymnasieprogram med inriktning ”Social ekonomi och innovation” bör kunna attrahera elever även på ett rikstäckande plan om det utformas och marknadsförs på ett attraktivt sätt. Vilket då skulle kunna täcka upp underskottet. Denna stödstruktur är även intressant gällande vår höga ungdomsarbetslöshet. Väljer kommunen att satsa på social ekonomi är det rimligt att den arbetskraft och ideella resurspool som ska bygga upp en långsiktigt hållbar tredje arbetsmarknad (samt ett ännu frodigare föreningsliv) i Motala också utbildas här. Finns de stödstrukturer som föreslås i denna rapport på plats när eleverna tar studenten ökar sannolikt möjligheten att de blir kvar och hjälper till att bidra till framtidens Motala istället för att flytta till annan ort för utbildning och jobb, som tyvärr sker i för hög grad idag. Högre utbildning inom social ekonomi Intressant gällande att behålla våra ungdomar vore även om Motala kunde nischa sig som partner till ett universitet med en högre utbildning inom social ekonomi. Eftersom Motalabefolkningens utbildningsnivå generellt sett är ganska låg kan en sådan här satsning ge underlag för att locka studenter att välja att starta idéburna företag just i Motala, där förutsättningarna kan komma att bli goda om kommunen nu väljer att satsa på den sociala ekonomin. På så vis skulle utbildningsnivån potentiellt kunna höjas. Att etablera en dialog med Linköpings Universitet kring ett program för ”Idéburet entreprenörskap och social innovation” eller liknande vore en spännande öppning. Självklart då i samarbete med Tillväxt Motala och den påtänkta organisationen för den


35

sociala ekonomin (”Idéburna Motala”) för att integrera detta i den samhällssektoriella strategin. Har Motala ett samhällsprogram med inriktning mot social ekonomi på gymnasienivå förbättrar det sannolikt möjligheten att just våra ungdomar utbildar sig akademiskt för att sedan komma tillbaka och verka i sin hemstad inom sociala ekonomin. Nischen bedöms troligen ligga skapligt öppen för att Motala ska kunna positionera sig väl vid en satsning. En sådan positionering skulle sannolikt addera en positiv social dimension till stadens platsmarknadsföring.

Rekommendationer i steg Steg1 2015 • Permanenta en strategisk tjänst för sociala ekonomin på kommunen. • Ta tillvara på de lokala nätverk som byggts upp under projekttiden för att grunda

organisationen för sociala ekonomin. Förslag på arbetsnamn: ”Idéburna Motala”. • Inled upphandlingar med sociala hänsyn. • Fastställ de policys som behövs utifrån inspiration från presenterade förslag. • Fortsätt att uppehålla lättare stödstrukturer som projektstöd, lotsning,

utbildningsinsatser och så vidare utifrån vad som redan inletts under projekttiden. • Ansök om medlemskap i Coompanion Östergötland. • Behåll och utveckla det regionala samverkansarbetet.

Steg 2 2016 • Ansök om medlemskap i Mikrofonden Östergötland och fastställ en summa som kan

sättas in årligen, med villkorad riktning mot Motalas sociala ekonomi. • Skapa online portal för Motalas sociala ekonomi och integrera denna med motala.se • Låt bildningsförvaltningen skapa temaveckor kring ”Social ekonomi och innovation”

på Platengymnasiet och utvärdera om idén med ett fullödigt samhällsprogram är gångbart.

• Fortsätt att arbeta utifrån den samhällssektoriella modellen och etablera de olika komponenterna efter behov. Låt helhetslösningen växa fram organiskt i nära samverkan med den sociala ekonomins aktörer och Tillväxt Motala. Strategen för sociala ekonomin kordinerar arbetet.

• Utforska möjligheten att etablera idéburna finansiella innovationer i Motala. Gärna i samverkan med regionala aktörer och universitetet. En kooperativ företagsbytesring bedöms som mest gångbart inledningsvis.

Steg 3 2017 • Inled en överenskommelseprocess utifrån den samhällssektoriella strategin med

samhällsrådet som plattform. • Fortsätt att skapa och anpassa de föreslagna komponenterna i ”Motalamodellen” efter

behov. Upphandla mer aktivt med social hänsyn. • Uppehåll och utveckla de generella stödstrukturerna med projektstöd, lotsning med

mera. Samarbeta med universitet för att upprätta ett program för ”Idéburet entreprenörskap och social innovation” med inspiration från Motalamodellen.

• Stötta regionalt arbete med finansiella idéburna innovationer och social ekonomi.

Documents

Projekt Sociala Ekonomin i Motala - Slutrapport