PROJEKTERINGSANVISNING LÄTTKLINKER ANLÄGGNING · Lätt expanderad lera, Leca Lättklinker, har använts som fyllnadsmaterial i geotekniska applikationer runt om i Europa så långt

PROJEKTERINGSANVISNING

LÄTTKLINKERANLÄGGNING

Leca Lättklinker är bränd expanderad lera, ett helt oorganiskt

och naturligt material.

Lättklinkerns egenskaper kan lösa många problem samtidigt och erbjuder lätta lösningar till en mängd geotekniska utmaningar.

2

LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNINGInnehåll

1. Inledning 32. Föreskrifter 43. Materialegenskaper 64. Användningsområden 85. Applikationer 166. Installation 23 7. Beskrivningstexter 30

LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING – PROJEKTERINGSANVISNING

INLEDNING

Lätt expanderad lera, Leca Lättklinker, har använts som fyllnadsmaterial i geotekniska applikationer runt om i Europa så långt tillbaka som 1958.

Leca Lättklinker – är ett hårt granulärt keramiskt material med inre luftfyllda porer. Lera pelletiseras, torkas och expanderas i en roterande ugn vid temperaturer mellan 1100°C och 1200°C. Utfallet är Lecakulor i storlekarna 0–32 mm som siktas upp i olika sorteringar.

Lättklinkerns egenskaper kan lösa många problem samtidigt och erbjuder lätta lösningar till en mängd geotekniska utmaningar. Låg densitet och hög hållfasthet tillsammans med rationell hantering gör Leca Lättklinker till en konkurrenskraftig produkt.

Lättklinker används bland annat för att lösa problem med:• Sättningar• Stabilitet

• Jordtryck• Tjälisolering• Vatten• Volymbyggnad

Leca Lättklinker är också ett naturligt beständigt material. Bränd lera har använts i flera tusen år av människan inom olika områden. Den är motståndskraftig mot frost och kemikalier och hållbar över tid. Leca Lättklinker kan grävas upp och återanvändas fullt ut i nya geotekniska applikationer.

Leca Lättklinker är bränd expanderad lera, ett

helt oorganiskt och naturligt material.

3

LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING – PROJEKTERINGSANVISNING LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING – PROJEKTERINGSANVISNING4

2. Föreskrifter

För beskrivningar och krav för användning av lättklinker i svenska förhållanden finns AMA Anläggning 13 samt kapitel 4 i BKR. För väg och järnvägsbyggnation finns anvisningar i trafikverkets TRVAMA Anläggning 10, TK Geo 13 och TR Geo.

EN 15732 Light weight fill and thermal insulation products for civil engineering applications (CEA) – Expanded clay lightweight aggregate products (LWA) är den standard som reglerar materialkraven för lättklinker som används inom geotekniska applikationer.

Eurokod 7, Dimensionering av geokonstruktioner, SS EN1997-1, är den standard som reglerar hur man beräknar och dimensionerar med lättklinker.

Karaktäristiska värden för dimensionering med Leca® Infra 10/20

Egenskap Värde EnhetVolymminskning vid packning 10–15 %Tunghet (torr inkl. packning) 3,0 kN/m3

Dimensionerande tunghet: över grundvattenytan 4,5 kN/m3

Tunghet, lång tid, permanent under vatten 2,5 kN/m3

Initial lyftkraft 3,0 kN/m3

Friktionsvinkel 39 °Kohesion, C’ peak 0 kN/m2

Design stress * 150 kPaExtern porositet 40–50 %Tabell 2.1

* Material- och säkerhetsfaktorer för dimensionering är inte inkluderade. Belastningsnivå utan förväntade deformationer.

LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING – PROJEKTERINGSANVISNING 5

Egenskaper för Leca® Infra 10/20 i geotekniska applikationer I enlighet med EN 15732 Light weight fill and thermal insulation productsfor civil engineering applica-tions (CEA) – Expanded clay lightweight aggregate products (LWA).

Egenskap Deklarerat värde Enhet ProvningsmetodReaktion vid brand Euroklass A1

Kornstorleksfördelning 8-20 mmÖverkorn ≤ 10%Underkorn ≤15%

% EN 933-1

Torr skrymdensitet 245-285± 15% kg/m3 EN 1097-3

Vattengenomsläpplighet > 10 -3 m/s EN 1097-6

Vattenångtransport 2

Sammansättning/innehåll Kloridhalt ≤ 0,1Syralöslig svavel ≤ 0,8Total svavelhalt ≤ 0,8

% EN 1744-1

Krossmotstånd 10 % deformation CS (10), > 650 2 % deformation CS (2), > 300 MPa EN 13055-2 Annex A

Dynamisk kompression efter 2 000 000 lastväxlingar <1 % EN 15732, Annex B

Värmekonduktivitet < 0,11 W/mK EN 14063-1

Beständighet vid brandegenskaper mot åldrande/nedbrytning Förändras inte över tid

Beständighet vid termiskt mot-stånd mot åldrande/nedbrytning Förändras inte över tid EN 13055-2

Beständighet vid krossmotstånd mot åldrande/nedbrytning Förändras inte över tid

Beständighet vid motstånd mot dynamiska laster mot åldrande/nedbrytning

Förändras inte över tid

Beständighet mot kemikalier och biologiskt angrepp Förändras inte över tid

Tabell 2.2


3. Material- egenskaperLeca Lättklinker för geotekniska applikationer har en torr skrymdensitet motsvarande 15-20% av vanliga friktionsmaterial.

Material för geotekniska applikationer kan CE-märkas enligt EN 15732 (Light weight fill and thermal insulation products for civil engineering applications (CEA) – Expanded clay lightweight aggregate products (LWA) och EN 13055-2 (Lightweight aggregates for bituminous mixture and surface treatments and for unbound and bound applications) .

Leca Lättklinker är lätt, starkt och isolerande. Så länge det är invallat har det egenskaper som i övrigt är mycket likt normala friktionsmaterial. Det är enkelt att hantera lättklinker på arbetsplatsen.

3.1 DensitetLeca Infra 10/20 har initialt en torr skrymdensitet om ca 245-285 kg/m3. Efter lossning och kompaktering har vikten för en kubikmeter stigit till ca 280-330 kg/m3. För att veta vilken tunghet som en lättklinkfyllning får i praktiken behöver man också ta hänsyn till det vatten som absorberas av kulorna, vattnet på kornytorna och eventuellt fritt vatten mellan kulorna.

Leca Infra 10/20

0

200

400

600

Torr Skrym-densitet

Densitet30 dygn

Densitet300 dygn

Densitet40 år

Densitet100 år

densitetsutveckling enligt vvbm 305

Figur 3.1

För en riktig bedömning behöver man veta följande egenskaper för lättklinkern:• Torr skrymdensitet• Vattenabsorption• Extern porositet• Medelkorndiameter• Kompaktdensitet• Korndensitet

Hur högt grundvattenytan står i fyllningen och de allmänna vattenförhållandena i marken där lättklinker ligger är också viktigt att beakta.

Trafikverket har en modell för att beräkna dimensionerande tunghet för lättklinker. Om man använder materialdata för Leca Infra 10/20 och modellen i VVMB 305 får man en dimensionerande tunghet om 4,5 kN/m3 under normala förhållanden.

Materialdata för indata till VVMB 305, se tabell 2.2. Ytterligare information kan erhållas på förfrågan från Leca.

0 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00

2/6 mm 4/12 mm 8/14 mm

12/20 mm

200

400

600

800

1000

Lastbärighet EN 13055-2 Annex A

Deformation (%)

Tryc

k (K

Pa)

Figur 3.2 Förväntad deformation för olika sorteringar.


3.1.1 Kapillär stighöjdLättklinker används ibland där kapillärbrytande material är önskvärda t.ex i husgrunder. I dessa applikationer rekommenderas sortering 12/20 K som är lättklinker behandlad med en oorganisk kisellösning. Kravet i P-märket för kapillärbrytning hos Leca Lättklinker sortering 12/20 K är högst 75 mm stighöjd.

3.2 Mekaniska egenskaperDe mekaniska egenskaperna varierar med storlek och expansionsgrad på kulorna. De mindre fraktionerna är starkare och de större svagare. Hänvisning till tabell för testmetoder etc. (Tabell 2.2 Egenskaper för Leca® Infra 10/20 i geotekniska applikationer).

3.2.1 Tillåten belastningFör en komprimerad bädd av Leca Infra 10/20 är deformationen vid en statisk belastning, t.ex under en platta, på 200 kPa mindre än 1% av lagertjockleken.

3.2.2 Dynamisk lastkompressionVid cyklisk belastning på 120 kPa är deformationen mindre än 1% vid 2 miljoner lastväxlingar.

3.2.3 FriktionsvinkelFör en komprimerad bädd av Leca Infra 10/20 är friktionsvinkeln 39°. Vid förfrågan kan vi tillhandahålla mer utförliga materialdata för beräkningar.

3.3 Termiska egenskaperLeca Infra 10/20 är underkastade övervakande kontroll med klassvärdet λkl= 0,11 W/m∙K. Sortering 12/20K används under golv på mark. Praktisk tillämpbar värmekonduktivitet enligt nedan kan då användas i U-värdesberäkningarna.

Nedanstående tabell ger vägledning till beräkningar där materialet förväntas få högre fuktkvoter. Värmekonduktivitet vid olika fuktkvot hos sortering 10/20 mm.

FuktkvotVikt %

Värmekonduktivitet enligt SP proto-koll nr. 8111, 134 λ W/mK

44 0,1732 0,1522 0,1316 0,135 0,121 0,12

3.3.2 Verkan av eldLeca Lättklinker är ett obrännbart material. Sintring börjar vid 950°C. Smältning börjar vid 1150°C.

3.4 Kemiska egenskaperLeca Lättklinker i sig är en oorganisk keramisk produkt helt inert mot andra material. Materialet påverkas ej av på byggarbetsplatser förekommande kemikalier.

Lösliga svavelföreningar är < 0,1%. Materialet har en svag basisk reaktion och dess buffringsförmåga är liten. Kemisk analys erhålls från Leca på begäran.


4.1 SättningLeca Infra 10/20 ger stora fördelar när problem med sättningar ska lösas. Effektiva lösningar med rationell och snabb produktion, till en låg kostnad.

Leca Infra 10/20 för geotekniska tillämpningar har en dimensionerande volymvikt på endast 25% av traditionellt friktionsmaterial.

4.1.1 Grundläggande övervägningarVid användning av Leca Infra 10/20 för minskade sättningar, ska följande parametrar beaktas:

• Vilken last kan underlaget klara utan risk för sättningar?

• Hur stor total sättning kan accepteras? • Hur stor differenssättning kan tolereras? • För vilken tid ska sättningarna beräknas? • Hur varierar grundvattennivån? • Finns det risk för problem med upplyftning av

Leca Infra 10/20?

4.1.2 PrinciplösningarFörmågan hos Leca Infra 10/20 att minska den sättningsdrivande lasten används ofta såsom framgår av exemplen till höger.

Last med tunga massorLast med lättklinkerSättning med tunga massorSättning med lättklinker

Figur 4.1 Vägsektion, horisontell undergrund, uppskattad last och sättningskurva beräknad med och utan Leca Lättklinker.

Figur 4.2 Vägsektion, sluttande undergrund, uppskattad last och sättningskurva beräknad med och utan Leca Lättklinker.

Figur 4.3 Järnvägsbank sektion, horisontell undergrund, upp-skattad last och sättningskurva beräknad med Leca Lättklinker och med LLP, se kapitel 5.2.

Anm: Konstruktionen med LLP innebär en mindre mängd underballast och en lättare bankfyllning, se kapitel 5.2. Detta minskar behovet av bortforsling av underlags-jorden (mindre schaktning eller lätt ballastfyllning).

4. Användnings-områdenLeca Infra 10/20 erbjuder lösningar på olika pro-blem. Här följer olika exempel på hur Leca Lätt-klinker kan hjälpa till vid problem med sättning-ar, stabilitet eller jordtryck eller isolering. Det finns en checklista för varje problem med frågor att fundera över och enklare beräkningsexempel.


Figur 4.4 Bankfyllningsprofiler med sättningsbenägen under-grund, i samband med en pålad konstruktion (bro). Figurerna visar en kurva på uppskattad sättning nedan, beräknad med och utan Leca Lättklinker/LLP, se kapitel 5.2.Anm: Upplägget med LLP gör det möjligt för konstruktören att beräkna/kon-struera nära minimikraven på konstruktionen, med vetskap om att LLP hjälper till att kompensera skillnader i underlag eller utförande.

Figur 4.5 Kompensationsgrundläggning, exempel med byggnad, uppskattad last och sättningskurva beräknad med Leca Lättklin-ker.

Anm: Observera att mindre sättningar ger lägre påfrestningar på konstruktionen. Detta kan tillåta besparingar på dimensio-ner och armering i tex en betongplatta.

En byggnad ska uppföras som utgör en jämnt fördelad last på 10 kN/m²

Marken i området är sättningsbenägen och för-mågan att ta extra last svårbedömd, en fullstän-dig lastkompensation önskas. Grundvattennivån ligger 1,5 m under marknivån.

Hur mycket jord ska schaktas bort för att kompen-sera lasten med Leca Infra 10/20.

Den beräknade tungheten för jorden är 17,50 kN/m³ och 4,50 kN/m³ för lättklinkerfyllningen.För att kompensera 10 kN behövs:

q 10ρjord – ρleca

= 17,5 – 4,5 = 0,77

Genom att schakta bort 0,8 m av jorden och åter-fylla med Leca Infra 10/20 erhålls full lastkompen-sation.

Kontroll av upplyft:Om grundvattnet i exemplet ovan plötsligt stiger till överkant lättklinkerfyllningen. Hur mycket krossmaterial med densitet 20 kN/m3 krävs över lättklinkerfyllning för att den inte ska flyta iväg innan huset är på plats?

Andelen porer mellan kulorna är ca 40% vilket gör att mängden undanträngt vatten i lättklinkerfyll-ningen är: W = (1-n) ∙ 10 = (1 - 0,40) ∙ 10 = 6 kN/m³

Detta gör att lyftkraften för Leca Lättklinker är:W - ρleca = 6 - 3 = 3 kN/m³

För att kompensera lyftkraften krävs:

q 0,8 ∙ 3ρjord – ρleca

= 20 = 0,12

Genom att lägga 12 cm krossmaterial över lättfyll-ning riskerar man inte att fyllningen flyter upp.

Exempel


Figur 4.6 Spänningsfördelningen i djupled.

Figur 4.7 Skjuvspänningar längs brottytan.

Figur 4.7 visar fyllning med och utan Leca Infra 10/20. Kurvan visar skjuvspänningarna längs brottytan och det framgår tydligt att reduktio-nen av påförd belastning resulterar i en minsk-ning av skjuvspänningar.

Säkerhetsfaktorn mot brott definieras som max skjuvhållfasthet dividerad med den faktiska skjuvningsspänningen. Detta visar att en minskning av den faktiska skjuvningsspänningen resulterar i högre säker-hetsfaktor och högre stabilitet.

F = τ max

τ

4.2 StabilitetLeca Infra 10/20 lämpar sig utmärkt för lösning av stabilitetsproblem. Stabiliteten är ett pro-blem som lätt uppkommer i områden med svåra grundförhållanden. Dessa problem kan lösas genom att använda Leca Infra 10/20 som fyll-ningsmaterial, dess lätta vikt minskar den extra belastningen på underlaget som därför kan upprätthålla tillräcklig stabilitet.

4.2.1 Grundläggande övervägandenVid användning av Leca Infra 10/20 för ökad sta-bilitet, ska följande parametrar beaktas:

• Vilken last kan underlaget klara utan risk för stabilitetsbrott?

• Vilken är nödvändig säkerhetsfaktor för konstruktionen?

• Vilken är belastningssituationen på konstruktionen?

• Finns det tidsrelaterade förändringar i förhållandena som påverkar konstruktionen?

• Hur varierar grundvattennivån? • Finns det risk för problem med upplyftning av

Leca Infra 10/20?

4.2.2 PrinciplösningarExtra spänningar i jorden minskar med djupet såsom framgår av figur 4.6. Den visar vidare att användandet av Leca Infra 10/20 minskar de extra spänningarna. Detta i sin tur ökar stabilite-ten för konstruktionen.

Spänningsökning med tunga massorSpänningsökning med lättklinkerBrottyta


Exempel på effektivspänningsändringEn vägbank ska göras 2 meter hög. Ett alternativ är att ersätta 0,9 m av leran samt totalt 2 meter lättfyllning följt av 0,9 m överbyggnad. Grund-vattenytan ligger 2 meter ner. Beräkna spänning-sökningen 5 meter under marknivån.

Spänningar utan bankσ5 = 5·18 = 90 kPa → σ’5 = 90 - 10·3 = 60 kPa

Spänningar med tung bankσ5 = 5·18 + 2·20 = 130 kPa → σ’5 = 90 - 10·3 = 100 kPa

Spänningar med lätt bankσ5 = 4,1·18 + 2·4 +0,9·20 = 100 kPa → σ’5 = 100 - 10·3 = 70 kPa

Spänningsökningen blir 40 kPa med tung bank och 10 kPa med lätt bank.

4.2.3 Bank på svag undergrund Figur 4.8 visar en bank på svag undergrund. När denna bank konstrueras med Leca Infra 10/20 minskar de extra spänningarna (vertikala, ho-risontella spänningar samt skjuvspänningar), vilket i sin tur ger bättre stabilitet. En tillräcklig minskning av de extra spänningarna kan göra en motfyllning överflödig.

Figur 4.8 Bank på lös undergrund. Det är möjligt att förbättra stabiliteten i en befintlig slänt genom att skifta ut tyngre massor mot Leca Lättklinker enligt figur 4.8.

Figur 4.9 Utskiftning av fyllningsmaterial i slänt.

Kompensationsgrundläggning i slänt Figur 4.9 visar en byggnad i en sluttande terräng. En möjlig lösning för att upprätthålla stabiliteten i en slänt är att kompensera påförd last genom utskiftning. Med denna lösning kan även en motfyllning bli överflödig.


4.3 JordtryckLeca Infra 10/20 lämpar sig utmärkt för lösning av problem med jordtryck. Den låga vikten kan minska jordtrycket med upp till 80 % jämfört med fyllningar med konventionellt material, detta kan minska tvärsnitten av stödjande kon-struktionselement och medföra stora kostnads-besparingar.

4.3.1 Grundläggande övervägandenVid användning av Leca Infra 10/20 för minskat jordtryck, bör följande parametrar beaktas:

• Vid utskiftning av material mot konstruktionen, är befintlig sluttning stabil?

• Kan vattentryck byggas upp mot konstruktionen?

• Vilken är belastningssituationen på motfyllningen?

• Är trycket i motfyllningen aktivt eller passivt? • Hur påverkar grundvattennivån den

långsiktiga densiteten hos lättklinker? • Finns det risk för problem med upplyftning av

Leca Infra 10/20?

4.3.2 PrinciplösningarFigurerna nedan visar principlösningar där Leca Infra 10/20 används för att minska det horison-tella jordtrycket mot konstruktioner.

4.3.3 Släntstabilitet mot stödmur Jordtryck mot vägg Figur 4.10 visar jordtrycket mot vägg med och utan Leca Infra 10/20 som motfyllning, den indikerar en betydande minsk-ning av jordtrycket mot muren. Denna reduktion minskar risken för sprickor eller andra skador i konstruktionen.

Jordtryck med tunga massorJordtryck med lättklinker

Figur 4.10 Jordtryck mot vägg.

Det är viktigt att understryka att lösningarna kräver att befintlig slänt bakom strukturen är stabil. Om befintlig slänt inte är stabil, eller om nödvändig schaktning resulterar i en ostabil slänt, är det möjligt att uppnå stabilitet med hjälp av konventionellt fyllningsmaterial (grus/stenkross) i den nedre delen av fyllningen (se figur 4.11).


4.3.4 Jordtryck mot stödmur Figur 4.11 visar jordtrycket mot en stödmur med och utan Leca Infra 10/20 som motfyllning. Den indikerade minskningen av jordtrycket är bety-dande jämfört med konventionellt fyllningsma-terial. Detta medger en tunnare konstruktion och gör den kostnadseffektiv.

Figur 4.11 visar jordtrycket mot en segmenterad stödmur med samma motfyllningsförhållanden. Jordtrycket utvecklas som vid stödmuren, men den segmenterade muren reagerar annorlunda för de applicerade belastningarna. Den segmen-terade muren kan ge vika i de nedre delarna på grund av segmentstrukturen. Kombinationen av Leca Infra 10/20 med jordförstärkning utgör en bra lösning på en lätt motfyllning. Detta medger högre strukturer utan att ge avkall på den nöd-vändiga säkerheten.

Figur 4.11 Jordtryck mot stödmur

Figur 4.12 Jordtryck mot brofäste och pålar.

Figur 4.12 visar jordtrycket mot en pålad brokonstruktion, för motfyllning med och utan Leca Infra 10/20. Figuren indikerar att minskningen av jordtrycket minskar påverkan på pålarna.

Exempel JordtryckEn huskropp prefabricerade betongelement ska motfyllas till 5 m. Uppe på fyllningen finns ett 0,6 m lager med grus. På marken ska även 10 kN/m² last tas med i beräkningarna.

Beräkning av jordtrycket på relevanta djup

Djup 0

Vertikalt tryck: σv = ρgrus · Hgrus + q = 20 · 0 + 10 = = 10 kN/m² u = 0 → σ’v = σv= 10 kN/m² Horisontellt tryck: σ’h = K’0 · σ’v = 0,5 · 10 = 5 kN/m² u = 0 → σh = σ’h = 5 kN/m²

Djup -0,6 m

Vertikalt tryck: σv = ρgrus· Hgrus + q = 20 · 0,6 + 10 == 22 kN/m²u = 0 → σ’v = σv = 22 kN/m²

Horisontellt tryck: σ’h = K’0 · σ’v = 0,5 · 22 = 11 kN/m² u = 0 → σh = σ’h = 11 kN/m²

Grus Djup -5 m

Vertikalt tryck: σv = ρgrus · Hgrus + q = 20 · 5 + 10 = = 110 kN/m²u = 0 → σ’v = σv = 110 kN/m² Horisontellt tryck: σ’h = K’0 · σ’v = 0,5 · 110 = 55 kN/m²u = 0 → σh = σ’h = 55 kN/m²

Lättklinker Djup -5 m

Vertikalt tryck: σv = ρgrus · Hgrus + ρleca · Hleca + q = = 20 · 0,6 + 4 · 4,6 + 10 = 40,4 kN/m²u = 0 → σ’v = σv = 40,4 kN/m² Horisontellt tryck: σ’h = K’0 · σ’v = 0,4 · 40,4 = = 16,2 kN/m²

u = 0 → σh = σ’h = 16,2 kN/m²

Med Lättklinker minskas jordtrycket med ca 70%


4.4 IsoleringLeca Infra 10/20 kan användas som kombinerat lätt dränerande fyllnadsmaterial och isolering.

4.4.1 Grundläggande övervägandenAtt tänka på vid användning av Leca Infra 10/20 som markisolering:

• I vilken klimatzon ska isoleringen utföras? • Vilken köldmängd/tjäldjup gäller med

rådande jordart och snödjup?• Finns det krav på bärighet på överbyggnaden? • Ska hänsyn tas till eventuell frosthalka? • Finns det speciella förhållanden som påverkar

utspetsning av tjälisoleringen?

4.4.2 PrinciplösningarFigurerna till höger visar principlösningar där Leca Infra 10/20 som markisolering. Kring hus-kroppar där lätta massor används för att minska trycket vid motfyllning eller för kompensations-grundläggning kan man ofta spara in på övrig isolering. I rörgravar kan detta reducera grund-läggningsdjupet.

Figur 4.13 Motfyllning mot huskropp

Figur 4.14 Isolering av rörgrav


4.4.3 Frostsäkring i vägbankTabell Erforderlig isolertjocklek (mm) med Leca Infra 10/20 räknat med lambda 0,18 W/mK enligt TK Geo 13 (klimatzon enligt AMA Anläggning CBB/1).

Isolertjocklek (mm) Tjälfarlighetsklass 2 och 3Klimatzon 1 2 3 4 5Referenshastighet VR < 50 km/h - 80 160 245 350

Referenshastighet VR < 80 km/h 80 160 245 325 430

Tjälfarlighetsklass 4Klimatzon 1 2 3 4 5Referenshastighet VR < 50 km/h 80 160 245 325 430

Referenshastighet VR < 70 km/h 160 245 325 405 515

Utspetsning DBG 111 i AMA AnläggningTjälfarlighetsklass 2 8 mTjälfarlighetsklass 3 och 4 16 m

Klimatzon 1Klimatzon 2Klimatzon 3Klimatzon 4Klimatzon 5

Figur 4.15 CBB/1 i AMA Anläggning


överskott på vatten. De isolerande egenskaper-na gör lättklinker lämplig också för tjälisolering. Deformationer eller eftersättningar i en lätt-klinkerbank är mycket små. Maximal förväntad egensättning är 2% enligt TK Geo 13.

Krossmaterial

Cementstabiliserad lättklinkerLättklinker

Befintliga massorBetong

5. Applikationer

5.1 Vägbank & BanvallLeca Lättklinker har använts för banvallar och vägbankar sedan sextiotalet med god erfaren-het. Idag finns anvisningar från Trafikverket i kapitlet för lättfyllning i TK Geo 13 och i AMA Anläggning 13.

Egenskaper för väg och järnvägEgenskap Leca Infra 10/20 Karakteristisk tunghet över g.v.y 450 kg/m3

Karakteristisk tunghet under g.v.y 250 kg/m3

Karakteristisk lyftkraft vid utläggning under g.v.y - 300 kg/m3

Friktionsvinkel 39°Lambdavärde, torrt 0,11 W/mKSläntlutning lättklinkerbank ≥ 1:1,5Lutning stödfyllning bank ≥ 1:2Överbyggnad väg minimum 0,5 mMin överbyggnad väg ÅDT>2000 0,7 mE-modul för överbyggnadstjocklek 40 MPaUnderballast minimum järnväg 0,8 mBallast minimum järnväg 0,5 mDynamisk lastkompression, def. < 1% 120 kPa

Tabell 5.1För beräkning av lättklinkerns densitet över och under vatten ska VVMB 305 tillämpas enligt TK Geo.

5.1.1 Uppbyggnad av bankarVägbankar och banvallar med lättklinker byggs upp i lager om ca 0,6 m. Stödfyllning ska vara uppförd och packad till nivå för fyllning med Leca Lättklinker. En rätt utförd och packad fyll-ning, inklusive överbyggnad, ger en tålig kon-struktion med mycket små eller inga eftersätt-ningar. Med geotextil runt om kan lättklinker i gamla fyllningar återanvändas vid restaurering eller nybyggnation. En bank med lättklinker fungerar också som vattenmagasin med en porositet på mellan 40-50% som kan tillfälligt


7

81:2

6

4

2

5 0,6 m

3

1

1:1,5

Figur 5.1 Uppbyggnad av bank, schakt under befintlig markyta släntas normalt inåt.

5.1.2 Materialskiljande lagerVilken geotextil som används runt en lättklin-kerfyllning dimensioneras med hänsyn till omgivande material (t.ex 0-90 eller 0-300). För att kunna utnyttja lättklinkerns porositet och genomsläpplighet kan man med fördel välja nålfiltade textilier.

5.1.3 BeständighetLättklinker är beständigt mot petroleum-pro-dukter, vägsalt och andra kemiska ämnen som härrör från trafik. Lättklinker har god beständig-het mot upprepade frysningar och tiningar. Lätt-klinker som ligger i väg- eller bankonstruktioner fryser inte sönder under normala förhållanden.

5.1.4 Räckesinfästning och kontakt-ledningsfundament i sträckor med lättklinkerFundament inom sträckor med lättklinker ska utformas med hänsyn till uppkommande be-lastningar. Utformning av stolpfundament placerade i lättklinkerfyllning ska godkännas av Trafikverket.

Vid räckesinfästningar kan foderrör slås tätare, för god belastningsupptagning. De kan också slås längre ner och vid lägre fyllningar ner till terrassen.

Vid större fundament som för kontaktledning-ar kan platsgjutna skivor användas. Armering kragas runt fundamentet och placeras på lätt-klinkerfyllningen. Därefter gjuts en betongskiva som hålls på plats av överbyggnad/underballast. Ytterligare exempel följer enligt TR Geo.

300

600

Figur 5.2 Räckesinfästning

Figur 5.3 Kontaktledningsfundament (betongrör diameter 1200, Undergjutning med grovbetong armeras med diameter 8 s 200)


300

1100

Figur 5.4 Belysningsfundament i Leca Lättklinker.

Figur 5.5 Rör i fyllning kan läggas ut antingen direkt i lättklin-kern eller i stenkross på geotextil i lättklinkern.

5.1.5 Utförande och kontrollUtläggning och kontroll av lättklinker utförs enligt AMA Anläggning 14 CED.111 och mot bygg-nadsverk enligt AMA Anläggning 14 CED.1122. Ut-förande av överbyggnadsmaterial på lättklinker utförs enligt AMA Anläggning 13 DCB.2. Se även avsnitt installation, kvalitetskontroll och beskriv-ningstexter i denna skrift (kapitel 6-8).

5.1.6 Redovisning i bygghandlingPå arbetsritning för väg- och bankonstruktion med lättklinker visas följande:

• plan• längdsektion• normalsektion• tvärsektioner i erforderlig omfattning• utformning och utförande av underbyggnad,

överbyggnad och släntskydd• utformning av stolpfundament och andra

konstruktioner• dimensionerande materialegenskaper• restriktioner för belastningar• arbetsbeskrivning och kontrollplan.

5.2 Cementbunden lättklinkerNormalt sett används lättklinker löst utfyllt i olika applikationer, men det finns många fall där materialet binds med cement. Det kan vara allt från att cementstabilisera en överyta med slurry till en blandad lättklinkerbetong. Lättklinker an-vänds också som lättballast i lättballastbetong för t.ex broar men det behandlas inte i detta avsnitt.

När en yta eller fyllning ska stabiliseras utan krav på några större hållfastheter används en slam-ma/slurry som är ganska tunn. En tumregel är 10 liter slurry per kvadratmeter och centimeter som ska bindas. För bundna applikationer där materi-alet ska uppfylla hållfastheter och egenskaper som liknar annan cementbunden lättklinker t.ex block kan led recept erhållas på förfrågan. Nor-malt används cementhalter (cem II 42,5R) kring 150 kg per kubikmeter.

Vid fyllningar som ska klara större laster och sättningar rekommenderas att utforma en Lätt Lastspridande Platta.


LLP är en dubbelarmerad platta av cementbun-den lättklinker som i kombination med lättklin-kerfyllning ger en lätt och relativt styv konstruk-tion som kan liknas vid en modern rustbädd. Denna lösning ger en reduktion av differenssätt-ningar samt vid fordons- och tågpassager en reduktion av geodynamiska deformationer.

Figur 5.6 Lätt lastspridande platta LLP

500 mm

70 mm

Figur 5.7 Sektion LLP

Lättklinkerbetong LAC 2 (fck=2 MPa, ρdim =700 kg/m3)

Armering Platthöjd Täckskikt Momentkapacitet Tvärkraftskapacitet

f 8 s 150 Nps 500 enl. DIN 500 mm (+/- 30 mm) 70 mm (+/- 20 mm) ca 55 kNm/m ca 35 kN/m

Trafikverket ställer idag höga krav på vilka sätt-ningar som kan tillåtas. Det är framförallt kraven på små sättningsdifferenser som kan vara svå-

ra att uppfylla. I regel är det vid övergångarna mellan olika grundförstärkningsmetoder och oförstärkta delar som differenssättningarna kan bli av icke önskvärd storlek.

Grundförstärkning med LLP och lättklinker- fyllning är tekniskt/ekonomiskt konkurrens-kraftig, framförallt när de sättningsbenägna jordlagren har stor mäktighet. Variationer i jordlagerförhållandena samt övergångar mellan olika grundförstärkningsmetoder och konstruk-tioner är andra exempel på förhållanden där en LLP kan vara en lämplig lösning. LLP:n består av en armerad platta av lättklinkerbetong, i regel 0.3-0.5m tjock. Byggandet görs på plats genom skiktvis utläggning av cementbunden lättklinker och armering med en efterföljande packning. I regel utförs LLP:n med dubbel nätarmering för att kunna uppta påkänningar i flera riktningar. LLP:n omfördelar lasten på jorden så att en jäm-nare sättningsbild erhålls när belastning från bankfyllningen är ojämn/ofördelaktig och om jordens sättningsegenskaper varierar. De första konstruktionerna med LLP i vägbankar utfördes 1994 och den första konstruktionen med LLP i järnvägsbank öppnades för trafik i november 2004.

En ny metod har utvecklats där cementbunden lättklinker kan sprutas direkt på angiven plats. Vid tidigare projekt med LLP har lättklinker och cement, blandats och distribuerats på olika sätt. Det vanligaste sättet har varit att använda kon-ventionella roterbilar för fabriksbetong. Lättklin-ker och cement blandas på station och transpor-teras till arbetsplatsen. Mobila betongstationer med blandande roterbilar har också använts.Med en ny metod: LBF, Lätt bunden fyllning, kan cementblandad lättklinker levereras direkt på plats. Detta sker genom att två flöden, blåst lättklinker och pumpad slurry, möts i ett speciellt framtaget munstycke i hög hastighet. Fördelarna med att använda LBF metoden är att man får både ökad tillgänglighet och kapacitet till en bibehållen eller lägre kostnad. LBF har nu använts i ett antal projekt med gott resultat både i Sverige och Norge.


5.3 Gröna tak och vattenhanteringLeca Infra 10/20 används vanligtvis i gröna tak på grund av sin låga vikt, dränerande, isolerande och vattenhållande egenskaper. Lättklinker är också lätt att hantera på arbetsplatsen och kan blåsas upp direkt på plats på taken.

Lättklinker används för olika applikationer i gröna tak. Dels som ett dränerande, isolerande vattenhållande skikt dels som växtmedie eller inblandning i växtmedie.

5.3. 1 Dränerande skikt

Lättklinker finns i sorteringar med kornstorle-kar från 0 till 20 mm. Det finns sorteringar med både helt och krossat material. Beroende på val av sortering så varierar dränerande och vat-tenhållande förmåga. I gröna tak applikationer kan man använda lättklinker som dränerande skikt med ytterligare två fördelar; lättklinkern är isolerande och har en vattenhållande förmåga som fördröjer avrinningen. Vid kraftig nederbörd kommer belastningen på dagvattensystem på så sätt att planas ut på en längre tidsperiod.

Den dränerande förmågan är mycket hög hos de flesta sorteringar med lättklinker, > 10-3 m/s. Skiktets vattenhållande och isolerande egen-skaper ändrar sig i större utsträckning vid olika val av fraktioner och skikttjocklekar. För att välja rätt produkt och lagertjocklek kontakta Leca för produktinformation.

5.3.2 Växtmedium och lättjordPrecis som i dränerande skikt kan lättklinker användas av olika anledning i jord och växt-medium. Lättklinker kan användas i lättjordar för att minska vikten. Det kan också användas för att skapa en lucker jord och för att suga upp överskott på vatten. Vilka jordblandningar och lagertjocklekar som passar bäst skiljer sig åt och bör konsulteras med till exempel en hortonom eller landskapsarkitekt.

Figur 5.7 Lättklinker som dränerande skikt.

5.3.3 VattenmagasinLättklinkerfyllningar kan användas och utnyttjas som rena vattenmagasin. De flesta sorteringar har en hög extern porositet som ligger mellan 40 och 50%. Det betyder att en vägbank eller motfyllning förutom att vara en lättfyllning även kan buffra vid översvämningar och minska even-tuella vattenskador och belastning på dagvat-tensystem.

Beräkning av kornporositet

Pkom = 1- ρkorn = 100%volym ρkompakt

Beräkning av extern porositet

Pext = 1- ρskrym = 100%volym ρkorn


5.4 Leca® Ventilerat GolvLeca Ventilerat Golv (LVG) är ett undergolvskon-cept från Weber där man uppfyller ett flertal olika funktion i ett koncept. Genom att kombi-nera Leca Lättklinkers låga egenvikt, enkla och rationella applicering med golvavjämningens stabilitet och plana och starka yta får man både en lätt, snabbapplicerad och flexibel undergolvs- konstruktion. LVG är ett undergolvssystem för golvuppbyggnad med låg vikt i tjocka skikt.

5.4.1 AnvändningsområdeLeca Ventilerat Golv är främst avsett för använd-ning i bostäder, kontor och liknande utrymmen vid både nybyggnad och renovering där en höjning av befintlig golvnivå önskas från ca. 0,5 m önskas. LVG används exempelvis för att; ge plats åt installationer, möta upp golvnivå vid takterrasser, anpassa golvnivåer vid renovering. LVG är särskilt användbart vid ojämna underlag och där installationer ska läggas i golvet efter-som de lösa lättklinkerkulorna följer underlaget och omsluter rör och ledningar utan manuella tillpassningar. Tack vare rationell applicering kan stora ytor appliceras under kort tid.

5.4.2 EgenskaperFördelar med Leca® Ventilerat Golv• Höja golvnivån.• En lättviktskonstruktion.• Enkelt att applicera på ojämna underlag.• Ge plats åt installationer.• Aktivt torka ut konstruktioner.• Agera ljuddämpare.

5.4.3 UtförandePerforerade rör för uttorkning av bjälklaget installeras. Tänk på att sätta galler, nät eller lik-nande på alla röröppningar. Anslutningspunkten kan arrangeras i förråd eller annat biutrymme. Luftintagen placeras i periferin. Luftintagsspal-terna placeras så att luften kan strömma under hela golvytan. Luftintagen utförs lämpligen av luftspaltsbildande plast, t.ex Platonmatta som skärs till i lämplig storlek. Glöm inte att täcka för luftintagen vid blåsning av lättklinker. Täck-ningen tas bort efter blåsning. Lämplig längd kan vara 0,4 m per 10 m2 golvyta som delas upp i längder av 0,2 m. Det är viktigt att plastskivan går ner ca. 0,1 m i klinkerbädden och sticker upp ca. 50 mm ovan färdigt golvnivå.

Leca Lättklinker appliceras på bjälklaget till avsedd nivå. Normalt är det rationellt att blåsa lättklinker direkt på plats, men för mindre kon-struktioner kan säckat material användas. Vid utläggning av lättklinker används exempelvis ni-vålaser och asfaltraka. Använd specialskor för att lättare kunna gå på de lösa lättklinkerkulorna.

Figur 5.8 Installerat perforerat rör.

Figur 5.9 Schematisk skiss för luftflöde i LVG.


Lättklinkern komprimeras ca. 5% när den belas-tats efter den blåsts ut på plats. Lägg därför ut den med överhöjd, ca. 0,1–0,2 m vid 0,3 m tjock-lek. Är lättklinkerbädden över 0,4 m rekommen-deras att den kompakteras med plattvibrator. Som materialskiljande lager mellan lättklin-kern och avjämningsmassan används geotex-til. Behövs extra stegljudsdämpande insatser läggs Floor 4955 ljudmatta eller stepisol uppe på lättklinkerbädden. Floor Stålarmeringsnät eller stålnät med 5 mm stångdiameter och 150 mm nätmaska. Armeringen läggs med minst en nätmaskas instick. Applicera golvavjämning-en, exempelvis Floor 140 Nova, med minst 30 mm tjocklek. I praktiken får man räkna med en åtgång om ca. 40 mm i medeltal för att klara kravet på en minimitjocklek om 30 mm. Rekom-mendationerna för skikttjocklek gäller för nor-mala bostads- och kontorsutrymmen. Rådgör med Leca vid andra förutsättningar.

5.4.4 Uttorkning/härdningLättklinker innehåller vid leverans en viss mängd fukt som anges på leveranssedel vid bulk-transport. I de fall produkten appliceras inom-hus ska detta beaktas. Den tillförda fukten ska ventileras ut alternativt bedöms konstruktionen kunna torka ut själv utan att skada omgivande material.

Observera!Tänk på att blåsbilsekipage för blåsning av lätt-klinker och FBG-ekipage ”pumpbil” för golvavjä-mning kräver utrymme för uppställningsplats och tillgång till vatten. Rådgör med Leca för mer information om arbetsplatsförhållanden, last-kapaciteter och appliceringskapaciteter för det aktuella fallet.

5.4.5 LasterFärdigt golv med härdat och uttorkad avjäm-ningsmassa kan belastas med 200 kPa med mindre än 1% deformation. Densiteten för kom-pakterad Leca Infra 10/20 är ca 300 kg/m3 och 1950 kg/m3 för avjämningsmassan. Det betyder att ett LVG om 0,4 m väger ca 190 kg/m2.

6. Installation6.1 Förberedelser på arbetsplatsenInnan geotextil läggs ut på schaktbotten ska gre-nar, byggrester eller lösa föremål plockas bort. Om utläggning av Leca Infra 10/20 sker vintertid ska eventuell snö och is skottas bort.Stående vatten bör undvikas under utförande av fyllningar med lättklinker. Vid vattendjup som överstiger halva fyllnadshöjden riskerar lättklin-ker att flyta upp (med lagertjocklekar om 0,6 m innebär det ett vattendjup om ca 0,3 m). Detta kan leda till att packningsarbetet får göras om. I extrema fall med mycket höga vattendjup kan en lättklinkerfyllning, som kan verka stabil, sak-na tillräcklig bärighet för att beträdas.

Tillfartsvägar för lossning bör ha ett översta lager med finare material. Grova fraktioner av krossat berg kan skada däcken på transporter som är anpassade för trafik på normala vägar.

6.2 TippningLeca Infra 10/20 levereras normalt med lastväx-lare. Dessa har tre kassetter om vardera kring 40 m³ (en på dragbilen och två på släpet) vilket ger möjlighet till ca 120 m³ per leverans. Bilarna lossar med dragbilen genom tippning eller blåslossning. Lättklinker kan också transporteras med flisbil, tåg och båt.

I stora projekt är det en fördel om lättklinkern kan tippas vid flera platser för att undvika onö-dig förflyttning och ytkrossning av materialet, som kan uppkomma med överdriven hantering med bandgående fordon. Lämplig plats för rang-ering och lossning planeras i förväg.


Bild 6.1 Bil med tre kassetter

Bild 6.2 Tippning i vägschakt


6.3 BlåslossningInstallation med blåslossning är mycket använd-bart vid svårtillgängliga fyllningar eller där det inte går att tippa. Leca Infra 10/20 lossas härmed direkt på t.ex bjälklag, i motfyllnad eller hålighet. Vid blåslossning erhålls en stor del av packning-en direkt vid lossningen.

Vid blåslossning är lastbilarna utrustade med en kompressorutrustning på dragbilen. Varje kas-sett är försedd med en cellmatare. En femtums materialtransportslang kopplas till cellmataren och kompressorn. Leca Infra 10/20 kan sen blåsas med ca 1 m3 per minut. Blåsbilarna har normalt med sig 30 m slang. Denna kan förlängas med slang eller markrör för blåslängder upp till 100 m horisontellt eller 20 m vertikalt. Extra slang finns också att beställa ut till arbetsplatsen. Vid långa blåslängder ökar tiden för lossning betydligt. Lastbilsekipagen är totalt ca 24 m långa och be-höver en hårdgjort yta för uppställning av släpet och rangering när de växlar mellan kassetterna. Mottagaren håller i slangen och justerar till rätt nivå vid utläggning. Att i förväg planera tänkta slangdragningar och lagom etapper för ca 40 m3 gör blåslossning extra effektivt.

6.4 SäckarLeca Lättklinker finns även i småsäck och stor-säck. Småsäck levereras i 50-liters säckar (30 stycken per pall) och storsäck i säckar om 1750, 1500 och 1000 liter beroende på kornstorlek.

Bild 6.3 Motfyllning med blåslossning

Bild 6.4 Blåslossning på tak

Bild 6.5 Blåslossning i tunnel


Figur 6.6-6.11 Arbetsgång vid uppbyggnad av bank.

Varje lager packas med plattvibrator eller bandburet fordon. För bästa resultat läggs lättklinkern ut på plats och därefter påbörjas packningsarbetet. På så sätt undviks oönskad nedkrossning genom att skjuva materialet långa sträckor med ett överdrivet antal överfar-ter. En bandburen grävmaskin med stor skopa och bandtryck upp till 50 kPA är lämpligt vid utläggning och packning av stora fyllningar. Vid mindre ytor och kring i anslutning till alla fasta konstruktioner rekommenderas packning med plattvibrator. Trafikverkets krav och anvisningar finns i TK Geo 11 och i AMA Anläggning 14.

6.5 Hantering på arbetsplatsenStödfyllning ska vara uppförd och packad innan fyllning med Leca Infra 10/20. Fyllningen installe-ras i lager om ca 0,6 m.


6.6 Vertikala schakterGenom att omsluta lättklinkern med geotextil kan vertikalt stående fyllningar utföras. Vid t.ex vägrestaurering kan man på så sätt åtgärda en väghalva i taget. Varje lager Leca Infra 10/20 omsluts med en geotextil som viks in ca 2,5 m före nästkommande lager påförs. Om fyllningen byggs upp med flera lager ökas inviket med 0,5 m för varje lager.

1 m

Figur 6.12 Omslag med geotextil möjliggör vertikalt stående schakt

6.6.1 Komprimering av Leca® Infra 10/20Leca Infra 10/20–– komprimeras med en vibra-torplatta eller med ett bandburet fordon med bandtryck ≤ 50 kPa. Normalt vid större fyllning-ar används bandburna fordon. Vid fasta kon-struktioner rekommenderas plattvibrator med

breddad platta, typ Dynapac LF 140 och CM13, typ Dynapac LF140, Tremix MV135T/MV140DT, Swepac F140 eller liknande.

Exempel

Bandtryck = Vikt på maskinen Bandbredd · Bandlängd · 2

En maskin på 20 ton med en bandbredd på 0,5 m och längd 4 m har ett bandtryck på:

Bandtryck = 20 = 5 ton/m2

0,5 · 4 · 2

Ta detta gånger 10 så erhålls trycket i kPa 5 · 10 = 50 kPa

200 2 4 6 8

1000 mm 600 mm 300 mm

16

12

8

4

0

Ytan

s sju

nkni

ng i

%

Antal överfarter

Figur 6.13 Ytans sjunkning vid packning av sortering 10/20 mm med Dynapac CM 13. Andra plattvibratorer av t.ex fabrikat Dynapac med breddade plattor kan med fördel användas. Vi rekommenderar fyra överfarter.

Packningsrekommendationer för Leca® LättklinkerPacknings- redskap

Lager- tjocklek

Antal överfarter

Max. bandtryck

Kommentar

Bandburet fordon 0,6 – 1 m 6 50 kPa Rekommenderat antal överfarter 6-10Plattvibrator 0,6 m 4 Nödvändigt i anslutning till fasta konstruktionerTabell 6.1


6.7 Packning av obundna lager på lättklinkerGenerellt sett gäller att där lättklinker används så utgör undergrunden ett mycket dåligt pack-ningsunderlag. En stor packningsenergi som riktas mot en sådan undergrund riskerar att deformera och bearbeta den eller lättklinkern så att det resulterar i avsevärt lägre bärighet än vid anpassat utförande. Vår erfarenhet visar att val av utrustning och metodik är avgörande för att nå optimal packning av de obundna lagren uppe på lättklinkern. Effekterna av ytuppluckring vid vibrerande packning är stor och fullgod packning nås endast i de nedre delarna av nedträngnings-djupet från packningsredskapet. Kompaktering av obundna lager på lättklinker bör ske efter principen att packa nerifrån och upp med grad-vis minskande packningsenergi. För att kunna åstadkomma detta krävs antingen olika vältar eller en vält med möjlighet att ställa in rätt pack-ningsenergi.

6.7.1 Före packningÖverbyggnadsmaterial ska inte tippas direkt på utan bredvid lättklinkerytan. Ett minst 0,4 m tjock lager breds ut på lättklinkern. För hjulbur-na fordon under 2 ton krävs förstärkningslager om minst 0,3 m och för fordon över 2 ton 0,6 m innan de ska trafikera ytan.

6.7.2 Val av vält Vi rekommenderar en vält med justerbar frek-vens eller en vält med möjlighet till både vibre-rande och oscillerande packning. Med justerbar frekvens avses en mer eller mindre steglöst förändring av frekvensen och inte hög/låg läge. Packning ska utföras med en vält med statisk linjelast 10-20 kN/m eller med motsvarande packningseffekt.


6.7.4 Packning med vibrerande/oscillerande vältSteg 1 Förstärkningslager läggs ut och packas därefter med 6 vibrerande överfarter eller tills packningstillväxten avstannat, med hög ampli-tud och hög frekvens.

Steg 2 Bärlager läggs ut och överbyggnaden packas med 6 oscillerande överfarter eller tills packningstillväxten avstannat.

Steg 3 Två överfarter med slätvältning.

Figur 6.14 Arbetsgång vid packning av obundna lager

6.7.3 Packning med vibrerande vält Steg 1 Förstärkningslager läggs ut och packas därefter med 6 vibrerande överfarter eller tills packningstillväxten avstannat, med hög ampli-tud och hög frekvens.

Steg 2 Bärlager läggs ut och överbyggnaden packas med 4 överfarter eller tills packningstill-växten avstannat, med låg amplitud och hög frekvens.

Steg 3 Två överfarter eller tills packningstillväx-ten avstannat, med låg amplitud och låg frek-vens, därefter 2 överfarter med slätvältning.


6.8 KvalitetskontrollLeca Lättklinker är ett ensgraderat granulärt material. Under förutsättning att packningsstöd finns på plats är lättklinker lättstört och fullgod kompaktering lätt att åstadkomma. Om det av någon anledning anses önskvärt att i efterhand kontrollera packningsgrad av lättklinker i en be-fintlig eller utförd fyllning kan någon av nedan-stående metoder användas.

6.8.1 Nivåkontroll Med kunskap om en fyllningsvolym efter avväg-ning kan den teoretiska mängden jämföras med ifylld mängd. Detta är ett enkelt och snabbt sätt att kontrollera att förväntad packningsgrad är uppnådd. Metoden förutsätter att volymminsk-ning i någon större utsträckning beroende på något annat än packning kan uteslutas (t.ex genom att jämföra siktkurva före och efter pack-ning).

6.8.2 Statisk plattbelastning Denna metod, med mätning på de obundna lagren uppe på lättklinkern, kan med fördel an-vändas då det även ger svar på packningen av de obundna lagren.

Normalt används en platta med diametern 300 mm. Våra erfarenheter visar att plattbelastning direkt på lättklinker bör undvikas. Vid sådan provning är det viktigt att det runt mätplattan

Bild 6. 15 LEHA-metoden

finns stödfyllning eller annan tyngd som mot-verkar skjuvning i materialet.

6.8.3 LEHA-metodenDetta är en fältmetod för kontrollerade provut-tag i en lättklinkerfyllning. En cylinder med känd volym förs ned i fyllningen (maximalt ca 0,75 m) och ett prov kan tas ut. Egenskaper som kornkur-va, densitet och packningsgrad i fält kan sedan kontrolleras.


7. Beskrivnings-texterBeskrivningstext Väg/Plan kategori B och C enligt CED.111, AMA Anläggning 13

Lättklinker ska fyllas ut i högst 1,0 m tjocka lager. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst tre överfarter med bandtraktor eller vibro-platta. Vid packning ska stödfyllning vara utförd till i nivå med lättklinkerns överyta.

Beskrivningstext Väg/Plan/Järnväg, kategori A enligt CED.111, AMA Anläggning 13

Lättklinker får inte läggas ut på tjälat underlag. Lättklinkerbank ska utföras enligt CED.111/1.

Stödfyllningen ska vara packad innan lättklinkern påförs. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst sex överfarter med vibroplatta med vikt ca 140 kg och area 0,28 m2.

Vid användning av stora mängder lättklinker får packning med bandtraktor utföras efter överens-kommelse med beställaren. Lagertjockleken får då vara högst 0,5 m före packning. Bandtraktorn ska köras jämnt över lättklinkern med 6-8 över-farter med bandtryck högst 50kPa.

Beskrivningstext fyllning mot Byggnad/Bro/Mur enligt CED.112, AMA Anläggning 13

Lättklinker ska ha friktionsvinkel lägst 35.Lättklinker ska fyllas ut i högst 0,6 m tjocka lager. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst tre överfarter med vibroplatta.

Beskrivningstext fyllning mot Byggnad/Bro/Mur enligt CED.1122, AMA Anläggning 13

Lättklinker ska fyllas ut i högst 0,4 m tjocka lager. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst sex överfarter med vibroplatta med vikt ca 140 kg och 0,28 m2. Beskrivningstext Provning enligt CED.111/ CED.1122, AMA Anläggning 13

Icke certifierad produkt. Provning på levererat material ska utföras enligt SS-EN 932-1 och om-fatta nedanstående tre delprover per objekt eller ett provuttag per 2000 m3.

Skrymdensitet på lättklinker ska testas enligt SS-EN 1097-3. Godtagbara värden på skrymdensi-teten är högst 0,9 gånger deklarerad torrdensitet enligt intyg från leverantörens typprovning.

Tryckhållfastheten ska provas enligt SS-EN 13055-2 annex A och får inte understiga 0,9 gånger deklarerat värde enligt intyg från leverantörens typprovning.

Kornfördelning ska kontrolleras enligt SS-EN 933-1 på högsta och lägsta angivna värde på fraktions-gräns och får högst avvika +- 5% från deklarerat värde angivet på intyg från leverantörens typp-rovning.


Certifierad produkt

För lättklinker som är certifierad enligt nivå 1 enligt YE ska produkten verifieras vid leverans till arbetsplatsen genom kontroll av följesedel.

Beskrivningstext Förstärkningslager Väg/Plan enligt DCB, AMA Anläggning 13

Material ska tippas bredvid lager av lättklinker och utbredas i ett minst 0,3 m tjockt lager.

Packning ska utföras med vibrerande vält med statisk linjelast av 10–20 kN/m eller motsvarande packningseffekt.

Minst 0,3 m förstärkningslagermaterial ska läggas ut på lättklinkern innan lättare hjulfordon än 2 ton får trafikera ytan. För trafik med tyngre fordon än 2 ton ska minst 0,6 m material läggas ut på lättklinkern.

Leca Sverige ABGärstadsvägen 11582 75 Linköpingwww.leca.se

FEB 2019

Documents

PROJEKTERINGSANVISNING LÄTTKLINKER ANLÄGGNING · Lätt expanderad lera, Leca Lättklinker, har använts som fyllnadsmaterial i geotekniska applikationer runt om i Europa så långt