Prostatacancer - npcr.senpcr.se/wp-content/uploads/2018/02/20160517_npcr_regional_rapport... · Nytt f or i ar ar att NPCR publicerar sex ... 2 Aldersstandardiserad incidens och mortalitet

Regionens landsting

i samverkan

Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2015

Norra regionen

Maj 2016

Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2015

Norra regionen

Regionalt cancercentrum, Uppsala Orebro

Akademiska sjukhuset

SE-751 85 UPPSALA

4 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015

1 FORORD

Nytt for i ar ar att NPCR publicerar sex

separata regionala rapporter for ar 2015 re-

dan under varen 2016 for att astadkomma

en snabbare aterkoppling till inrapporteran-

de enheter. Den nationella arsrapporten for

2015 kommer att publiceras i september ef-

ter att kompletteringar i inrapporteringen

efter att den sedvanligt hoga tackningsgra-

den pa 98 % uppnatts.

NPCR redovisar liksom tidigare data op-

pet ner till sjukhus-/mottagningsniva pa

hemsidan www.npcr.se. Dessutom finns tre

typer av realtidsrapporter fran NPCR pa

INCA-plattformen; Koll pa laget urologi,

Koll pa laget onkologi och en serie interak-

tiva rapporter. Dessa ar enbart tillgangliga

for berord vardpersonal eftersom det finns

integritetskansliga data pa INCA. I Koll

pa laget urologi visas resultaten pa varje

urologklinik for tio kvalitetsindikatorer ut-

valda fran Socialstyrelsens Riktlinjer for

prostatacancersjukvard i en styrpanel, sa

kallad ”dashboard” (se sidan 29). For varje

indikator har NPCR satt en malniva och

gransvarden som anger grad av uppfyllelse

av malnivan. Koll pa laget urologi for alla

urologkliniker i offentlig vard i Sverige finns

forutom pa INCA ocksa pa den oppna hem-

sidan www.npcr.se/rapporter med data for

ar 2015. Nytt for i ar ar Koll pa laget onko-

logi dar resultat bade redovisas i realtid pa

INCA och i den har rapporten (sida 23).

Detta ar forsta gangen data rorande stral-

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

terapi redovisas pa detta satt och darmed

ar det sannolikt att rapporterande enheter

kommer att finna utrymme for forbattring

av inrapporteringsrutinerna.

I den tredje typen av realtidsrapport kan

man jamfora resultat fran den egna klini-

ken for de enskilda indikatorerna med and-

ra kliniker i regionen eller alla landsting i

en interaktiv rapport. Man valjer period,

patientalder och riskkategori for dessa jam-

forelser. Precis likadana jamforelser mellan

regioner, landsting och sjukhus redovisas

ocksa i den har arsrapporten (se t.ex. sida

19). Vi hoppas att Koll pa laget kommer

att oka anvandningen av data i NPCR som

bas for forbattringsarbetet pa urolog- och

onkologklinikerna. Liksom tidigare kommen-

terar processledarna sin regions resultat i

arsrapporten.

Redovisningen i den har regionala rappor-

ten baseras pa data rapporterade till NPCR

t.o.m. 18 april 2016.

17 maj 2016

Par Stattin

Registerhallare NPCR

Fredrik Sandin

Biostatistiker, RCC Uppsala-Orebro

Camilla Thellenberg

Processledare Norra regionen

5

INNEHALLSFORTECKNING

INNEHALLSFORTECKNING

1 FORORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

3 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3.1 Bakgrund och historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3.1.1 Cancerregistret jamfort med NPCR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3.2 Organisation och nationell styrgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3.3 Datakvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3.4 Forklaring av begrepp och forkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

4 RESULTATREDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4.1 Koll pa laget med hjalp av kvalitetsindikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4.1.1 Kvalitetsindikatorer per sjukhus, urologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4.1.2 Kvalitetsindikatorer per sjukhus, onkologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

4.1.3 Kommentar till Koll pa laget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

4.1.4 Koll pa laget for varje klinik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

4.2 Utredning och diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4.2.1 Antal fall och tackningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4.2.2 Inrapporteringshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

4.2.3 Huvudsaklig orsak till att cancern upptacktes . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

4.2.4 PSA-niva vid diagnos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4.2.5 Antal tagna biopsier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4.2.6 Skelettundersokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

4.3 Tumordata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

4.4 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

4.4.1 Tackningsgrad for registrering av primarbehandling . . . . . . . . . . . . . . 44

4.4.2 Multidisciplinar bedomning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

4.4.3 Behandlingsstrategi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

4.4.4 Radikal prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

4.4.5 Stralbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

4.4.6 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

4.4.7 Hormonbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

4.5 Vantetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

4.5.1 Vantetid fran datum for utfardande av remiss till forsta besok pa specialist-

mottagning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

4.5.2 Vantetid fran biopsi av prostata till PAD-besked till patienten . . . . . . . . 76

4.5.3 Vantetid fran behandlingsbeslut till prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . 77

4.5.4 Vantetid urolog till onkolog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

4.5.5 Vantetid fran stralanmalan till start av stralbehandling . . . . . . . . . . . . 79

4.5.6 Vantetid fran stralanmalan for postoperativ stralbehandling och start av

stralbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

4.5.7 Total vantetid fran inremiss till behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

4.5.8 Vantetid for hormonbehandling av metastaserad prostatacancer . . . . . . . 83

5 FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

5.1 Senaste arens publikationer baserade pa NPCR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

REFERENSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87


TABELLER

TABELLER

1 Antal fall och tackningsgrad i procent (%) per sjukvardsregion (avser regionen dar

patienten var folkbokford vid diagnos) och diagnosar, 1998-2015. . . . . . . . . . . . 31

2 Andel fall av prostatacancer i Cancerregistret som registrerats i NPCR, dvs. tack-

ningsgrad av NPCR jamfort med Cancerregistret, for diagnosar 2015. . . . . . . . . 32

3 Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptacktes, per diagnosar, 2004-2015. . . 34

4 PSA-niva (µg/L) per diagnosar, 1998-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

5 Antal tagna nalbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnosar, 2007-2015. . . . 37

6 Antal fall (procent) per diagnostiserande landsting och riskkategori, 2015. . . . . . . 42

7 Antal fall (procent) per diagnosar och riskkategori, 1998-2015. . . . . . . . . . . . . 43

8 Tackningsgrad av utredning och behandlingsblanketten, per sjukvardsregion och

diagnosar, 2007-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

9 Behandlingsstrategi for man med mycket lag risk tumor, per behandlingsbeslutande

landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

10 Behandlingsstrategi for man med lagrisktumor, per behandlingsbeslutande landsting,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

11 Behandlingsstrategi for man med intermediarrisktumor, per behandlingsbeslutande

landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

12 Behandlingsstrategi for man med lokal hogrisktumor, per behandlingsbeslutande

landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

13 Behandlingsstrategi for man med lokalt avancerad tumor, per behandlingsbeslutan-

de landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

14 Behandlingsstrategi for man med regionalt metastaserad prostatacancer, per be-

handlingsbeslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

15 Behandlingsstrategi for man med fjarrmetastaserad prostatacancer, per behandlings-

beslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

16 Typ av radikal prostatektomi (som primarterapi), per diagnosar, 1998-2015. . . . . . 55

17 Typ av radikal prostatektomi (som primarterapi), per behandlingsar, 2009-2015. . . . 55

18 Typ av radikal prostatektomi (som primarterapi), per behandlande sjukhus, behand-

lingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

19 Nervsparande resektion vid radikal prostatektomi, per riskkategori (lag-, intermediar-

, och hogrisk), behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

20 pT-stadium, per behandlingsar, 2009-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

21 Positiv marginal, per behandlingsar, 2009-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

22 Tackningsgrad av stralbehandlingsblanketten (for man dar antingen primar eller

adjuvant stralbehandling ar angiven pa utredning och behandlingsblanketten), per

sjukvardsregion och ar for remiss till onkologklinik/behandlingsbeslut, 2009-2015. . . 65

23 Antal registrerade genomforda stralbehandlingar, per behandlingsar, 2009-2015. . . . 65

24 Antal registrerade genomforda stralbehandlingar, per behandlande sjukhus, behand-

lingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

25 Typ av primar/sekundar stralterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . 65

26 Fraktionsdos/total dos vid primar extern stralbehandling och extern stralbehand-

ling given efter aktiv monitorering av man med lag- eller intermediarrisktumor vid

tidpunkten for diagnos, per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . 66

27 Fraktionsdos/total dos vid primar extern stralbehandling och extern stralbehandling

given efter aktiv monitorering av man med hogrisktumor vid tidpunkten for diagnos,

per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

28 Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlingsbeslutande

sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

7

FIGURER

29 Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlingsbeslutande

sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

FIGURER

1 Patientoversikt prostatacancer (PPC) visar i en grafisk vy behandling (abirateron

m.fl.), laboratorievarden (PSA, Hb), rontgenundersokningar, allmantillstand och

biverkningar (ECOG WHO, SRE). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2 Aldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000

man, 1970-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3 Andel man som inrapporterats inom en manad efter utford prostatabiopsi, per dia-

gnostiserande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

4 Andel man med nydiagnosticerad prostatacancer som har namngiven kontaktsjuk-

skoterska, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

5 Tid mellan utfardande av remiss och forsta besok hogst 14 dagar, per diagnostise-

rande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

6 Tid mellan biopsi och PAD-besked till patienten hogst 11 dagar, per diagnostiseran-

de sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

7 Andel man 80 ar eller yngre vid diagnos med lokalt hogrisk eller lokalt avancerad

prostatacancer som undersokts med skelettscintigrafi eller annan skelettundersok-

ning, per diagnostiserande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

8 Aktiv monitorering av man 75 ar eller yngre vid diagnos med prostatacancer av

mycket lagrisk-typ, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . 21

9 Deltagande i multidisciplinar konferens om kurativ behandling for man med forvan-

tad overlevnad overstigande fem ar (alder vid diagnos ≤ 80 ar) med hogrisktumo-

rer, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

10 Kurativ terapi vid lokal hogriskcancer for man vars forvantade overlevnad overstiger

tio ar (alder vid diagnos ≤ 75 ar), per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . 21

11 Andel av opererade man med lag- eller intermediarrisktumor som genomgick nervspa-

rande resektion, per opererande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

12 Negativa resektionsrander vid radikal prostatektomi, for man dar PAD visar pT2,

per opererande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

13 Andel man som erhallit stralbehandling vars stralbehandlingsformular rapporterats

till NPCR inom 3 manader fran start av stralbehandling, per stralbehandlande sjuk-

hus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

14 Andel man som erhallit kurativ primar stralbehandling som har namngiven kontakt-

sjukskoterska, per stralbehandlande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

15 Deltagande i multidisciplinar konferens om kurativ behandling for man med forvan-

tad overlevnad overstigande fem ar (alder vid diagnos ≤ 80 ar) med hogrisktumo-

rer, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

16 Andel man med fardigutredd hogrisk och lokalt avancerad cancer dar behandlings-

beslut hos onkolog fattats inom 14 dagar fran datum for remiss fran urolog, per

stralbehandlande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

17 Kurativ terapi vid lokal hogriskcancer for man vars forvantade overlevnad overstiger

tio ar (alder vid diagnos ≤ 75 ar), per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . 24

18 Andel man hogst 80 ar med lokalt avancerad prostatacancer (T3, N0/NX, M0 och

PSA < 100 ng/ml) som erhallit kurativt syftande stralbehandling alternativt inklu-

derats i SPCG-15, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . 24


FIGURER

19 Andel primart stralbehandlade man hogst 75 ar med lokaliserad hogrisk (T1-T2 i

kombination med Gleasonsumma 8-10 och/eller PSA 20-50 ng/ml) eller lokalt avan-

cerad prostatacancer (T3, N0/NX, M0 och PSA < 100 ng/ml) som planeras for

minst 18 manaders adjuvant hormonbehandling med antiandrogener, per stralbe-

handlande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

20 Andel man aktuella for postoperativ stralbehandling efter radikal prostatektomi som

startat planerad stralbehandling inom 30 dagar fran utfardande av stralanmalan, per

stralbehandlande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

21 Andel man som genomgatt primar stralbehandling dar MR anvants som stod vid

definition av malvolym (prostata), per stralbehandlande sjukhus, 2015. . . . . . . . . 25

22 Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret for fall diagnostisera-

de 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

23 Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret for fall diagnostisera-

de 2015, per region. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

24 Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptacktes, per diagnostiserande lands-

ting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

25 Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptacktes, per diagnostiserande sjukhus,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

26 PSA-niva (µg/L) vid diagnos per diagnosar, 1998-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . 36

27 Andel man 75 ar eller yngre med T1c-tumor som genomgick 10 eller fler nalbiopsier

vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 2015. . . . . . . . . . . 37

28 Andel man 75 ar eller yngre med T1c-tumor som genomgick 10 eller fler nalbiopsier

vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . 37

29 Andel man satta pa aktiv monitorering som efter den diagnostiska biopsisessionen

genomgatt ytterligare biopsi infor behandlingsbeslut, per behandlingsbeslutande

landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

30 Andel man satta pa aktiv monitorering som efter den diagnostiska biopsisessionen

genomgatt ytterligare biopsi infor behandlingsbeslut, per behandlingsbeslutande

sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

31 Andel man med T1-2, PSA mindre an 10 µg/L och Gleasonsumma 6 eller lagre som

genomgatt skelettundersokning, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2015. . . . 39

32 Andel man 80 ar eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3

och/eller PSA 20-50 µg/L (dock ej T4 eller PSA over 50 µg/L) som genomgatt

skelettundersokning, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2015. . . . . . . . . . 39

33 Andel man aldre an 80 ar vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller

PSA 20-50 µg/L (dock ej T4 eller PSA over 50 µg/L) som genomgatt skelettunder-

sokning, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . 39

34 Fordelning av riskkategori per diagnosar, 1998-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

35 Fordelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . 41

36 Andel man med lag-, intermediar-, hogrisktumor eller regionalt metastaserad prosta-

tacancer som fatt second opinion av onkolog, per behandlingsbeslutande landsting,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

37 Andel man 80 ar eller yngre vid diagnos med lokal hogriskcancer eller lokalt avance-

rad tumor som tagits upp pa multidisciplinar konferens infor behandlingsbeslut, per

behandlingsbeslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

38 Behandlingsstrategi for man 75 ar eller yngre vid diagnos, per riskkategori och dia-

gnosar, 2007-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

39 Behandlingsstrategi for man aldre an 75 ar vid diagnos, per riskkategori och diagno-

sar, 2007-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

40 Behandlingsstrategi per riskkategori och aldersgrupp, 2008-2015. . . . . . . . . . . . 47

9

FIGURER

41 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med lagrisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6

eller lagre och PSA < 10 µg/L) som fatt aktiv monitorering, per behandlingsbeslu-

tande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

42 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med lagrisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6

eller lagre och PSA < 10 µg/L) som fatt aktiv monitorering, per behandlingsbeslu-

tande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

43 Andel man 70-80 ar vid diagnos med lagrisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6 eller

lagre och PSA < 10 µg/L) som fatt aktiv monitorering, per behandlingsbeslutande

landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

44 Andel man 70-80 ar vid diagnos med lagrisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6 eller

lagre och PSA < 10 µg/L) som fatt aktiv monitorering, per behandlingsbeslutande

sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

45 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med mycket lag risk tumor (T1c, Gleason-

summa 6 eller lagre, PSA < 10 µg/L, ej mer an 4 biopsier med cancer, och total

cancerlangd i biopsier < 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar tagna, PSA-densitet <

0.15 µg/L/ml) som fatt aktiv monitorering, per behandlingsbeslutande landsting,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

46 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med mycket lag risk tumor (T1c, Gleason-

summa 6 eller lagre, PSA < 10 µg/L, ej mer an 4 biopsier med cancer, och total

cancerlangd i biopsier < 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar tagna, PSA-densitet <

0.15 µg/L/ml) som fatt aktiv monitorering, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. 51

47 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med intermediarrisktumor som erholl kurativ

terapi, per behandlingsbeslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

48 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med intermediarrisktumor som erholl kurativ

terapi, per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

49 Andel man 70-80 ar vid diagnos med intermediarrisktumor som erholl kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

50 Andel man 70-80 ar vid diagnos med intermediarrisktumor som erholl kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

51 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med hogrisktumor som erholl kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

52 Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med hogrisktumor som erholl kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

53 Andel man 70-80 ar vid diagnos med hogrisktumor som erholl kurativ terapi, per

behandlingsbeslutande landsting, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

54 Andel man 70-80 ar vid diagnos med hogrisktumor som erholl kurativ terapi, per

behandlingsbeslutande sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

55 Antal radikala prostatektomier (som primarterapi), per behandlande sjukhus och

behandlingsar, 2012-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

56 Andel man opererade med radikal prostatektomi som hade lagrisktumor, per be-

handlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

57 Andel som saknar uppgift om nervsparande resektion vid radikal prostatektomi, per

behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

58 Nervsparande resektion vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behand-

lingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

59 Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per behandlande sjukhus, behandlingsar

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

60 Andel pT2-tumorer, per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . 58

61 Andel pT2-tumorer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lagre, PSA mindre an 20 µg/L),



FIGURER

62 Andel pT2-tumorer (man med intermediarrisktumor, bedomd pa preoperativa ka-

rakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason pa biopsi och PSA), per behandlande

sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

63 Andel pT2-tumorer (man med lokal hogriskcancer, bedomd pa preoperativa karakte-

ristika; kliniskt lokalstadium, Gleason pa biopsi och PSA), per behandlande sjukhus,

behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

64 Andel med osaker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus,

behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

65 Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. 61

66 Andel positiv marginal (samtliga RP) vs antal operationer av respektive typ pa sjuk-

huset, per typ av operation, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

67 Andel positiv marginal (pT2-tumorer dvs. postoperativt bedomd som begransad till

prostata), per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . 61

68 Andel positiv marginal (pT2-tumorer dvs. postoperativt bedomd som begransad till

prostata, och PSA < 20 µg/L) vs antal operationer av respektive typ pa sjukhuset,

per typ av operation, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

69 Andel positiv marginal bland man som genomgatt retropubisk prostatektomi (pT2-

tumorer dvs. postoperativt bedomd som begransad till prostata), per behandlande


70 Andel positiv marginal bland man som genomgatt robotassisterad laparoskopisk pro-

statektomi (pT2-tumorer dvs. postoperativt bedomd som begransad till prostata),


71 Andel positiv marginal (man med intermediarrisktumor, bedomd pa preoperativa

karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason pa biopsi och PSA), per behandlande


72 Andel positiv marginal (man med lag- eller intermediarrisk prostatacancer med T1c,

PSA < 10 ng/ml), per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . 63

73 Andel av primart stralbehandlade man med lokal hogriskcancer eller lokalt avance-

rad tumor som fatt stralning som inkluderat lymfkortlar, per behandlande landsting,

behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

74 Andel dar markorteknik anvants, for man som fatt primar extern stralbehandling,

per behandlande landsting, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

75 Andel dar MRI eller PET-CT anvants som stod vid definition av target, for man

som fatt primar stralbehandling, per behandlande landsting, behandlingsar 2015. . . 67

76 Andel av primart externt stralbehandlade man med lagrisktumor som fatt neoadju-

vant hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsar 2014-2015. . . . . 68

77 Andel av primart stralbehandlade man med lokal hogriskcancer eller lokalt avance-

rad tumor som fatt neoadjuvant hormonbehandling med antiandrogener, GnRH eller

TAB, per behandlande landsting, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

78 Typ av neoadjuvant hormonbehandling for primart stralbehandlade man med lo-

kal hogriskcancer eller lokalt avancerad tumor, per behandlande landsting, behand-

lingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

79 Andel av primart stralbehandlade man med lokal hogriskcancer eller lokalt avan-

cerad tumor som fatt adjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, be-

handlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

80 Typ av adjuvant hormonbehandling for primart stralbehandlade man med lokal ho-

griskcancer eller lokalt avancerad tumor, per behandlande landsting, behandlingsar

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

81 Langd pa adjuvant hormonbehandling for primart stralbehandlade man med lokal

hogriskcancer eller lokalt avancerad tumor, per behandlande landsting, behand-

lingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

11

FIGURER

82 Andel deltagande i klinisk behandlingsstudie (enligt stralblanketten), for man som

fatt primar stralbehandling, per behandlande landsting, behandlingsar 2015. . . . . . 70

83 Behandling av man 75 ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacan-

cer, per behandlingsbeslutande landsting, 2014-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

84 Andel av man 75 ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer

som fatt neoadjuvant hormonterapi och stralbehandling, per behandlingsbeslutande

landsting, 2014-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

85 Behandling av man 76-80 ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer, per

behandlingsbeslutande landsting, 2014-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

86 Andel av man 76-80 ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer som fatt

neoadjuvant hormonterapi och stralbehandling, per behandlingsbeslutande landsting,

2014-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

87 Behandling av man 75 ar eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prosta-

tacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100 µg/L, ej M1), per behandlingsbe-

slutande landsting, 2014-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

88 Andel av man 75 ar eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacan-

cer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100 µg/L, ej M1) som fatt neoadjuvant hor-

monterapi och stralbehandling, per behandlingsbeslutande landsting, 2014-2015. . . 72

89 Median PSA-niva (µg/L) vid diagnos for man med pavisade fjarrmetastaser (M1),

per diagnosar, 1998-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

90 Antal dagar mellan utfardande av remiss och forsta besok pa specialistmottagning,

per diagnostiserande landsting, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

91 KARTA - Median antal dagar mellan utfardande av remiss och forsta besok pa spe-

cialistmottagning, per diagnostiserande landsting, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . 74

92 Median antal dagar mellan utfardande av remiss och forsta besok pa specialistmot-

tagning, per diagnosar och diagnostiserande sjukvardsregion, 2009-2015. . . . . . . . 74

93 Antal dagar mellan utfardande av remiss och forsta besok pa specialistmottagning,

per diagnostiserande sjukhus, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

94 Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande

landsting, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

95 KARTA - Median antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per

diagnostiserande landsting, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

96 Median antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnosar

och diagnostiserande sjukvardsregion, 2010-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

97 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande

landsting, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

98 KARTA - Median antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi,

per opererande landsting, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

99 Median antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opera-

tionsar och opererande sjukvardsregion, 2008-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

100 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande


101 Antal dagar mellan remiss fran urolog till onkologklinik och beslut av onkolog om

genomforande av stralbehandling som primar terapi, per behandlande landsting,

behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

102 Antal dagar mellan beslut av onkolog om genomforande av primar stralterapi och

start av stralbehandling, for man som ej fatt neoadjuvant hormonbehandling, per

behandlande landsting, behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

103 Antal dagar mellan behandlingsbeslut/remiss fran urolog och start av neoadjuvant

hormonbehandling infor primar stralterapi, for man med lokal hogriskcancer eller

lokalt avancerad tumor, per behandlande landsting, behandlingsar 2015. . . . . . . . 79


FIGURER

104 Antal dagar mellan beslut av onkolog om genomforande av postoperativ stralbe-

handling och start av stralbehandling, per behandlande landsting, behandlingsar 2015. 80

105 Antal dagar mellan olika delar i vardkedjan for patienter som genomgatt radikal pro-

statektomi som primarterapi, per opererande landsting, behandlingsar 2014-2015. . . 81

106 Antal dagar mellan olika delar i vardkedjan for patienter som fatt stralbehandling

som primarterapi (exklusive de som fatt neoadjuvant hormonbehandling), per be-

handlande landsting, behandlingsar 2014-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

107 Antal dagar mellan olika delar i vardkedjan for patienter som fatt neoadjuvant hor-

monbehandling och stralbehandling som primarterapi, per behandlande landsting,

behandlingsar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

108 Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut for man med metastaserad

sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlingsbe-

slutande landsting, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

109 KARTA - Median antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut for man

med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande landsting, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

110 Median antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut for man med metas-

taserad sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per diagno-

sar och behandlande sjukvardsregion, 2008-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

13

2 SAMMANFATTNING

2 SAMMANFATTNING

Koll pa laget

I Koll pa laget urologi och onkologi pa

INCA-plattformen redovisas resultaten for

varje enskild enhet for ett antal kvalitetsin-

dikatorer utvalda ur Socialstyrelsens Rikt-

linjer for prostatacancersjukvard online i

realtid i en styrpanel (sida 29). En malni-

va och tre nivaer av maluppfyllelse ar satta

for varje indikator. Meningen med Koll pa

laget ar att vara en grund for kvalitetssak-

ring och forbattring pa kliniken genom att

formedla information som ar SMART; Spe-

cifik, Matbar, Accepterad, Realistisk och

Tidssatt (av respektive enhet i sitt forbatt-

ringsarbete). Resultat for Koll pa laget uro-

logi for 2015 pa alla urologkliniker i offent-

lig vard i Sverige aterfinns pa www.npcr.se.

Pa INCA-plattformen finns ocksa jamfo-

rande rapporter dar man i realtid kan se

den egna klinikens resultat och jamfora med

andra enheter i regionen och alla landsting.

Snabbare atkomst till data genom enklare

rapportering och direktnedladdning

Flertalet av rapportformularen kan nu lad-

das ner direkt i NPCR-registret pa INCA

och det kravs inte langre en viss ordning

av formularen for att laddas ner. Dessutom

lamnade INCA landstingets server SJUNET

i borjan av 2015 vilket gjorde det enklare

for privata vardgivare utanfor landstinget

att rapportera online och vi hoppas att des-

sa tva forandringar kommer att leda till att

data kommer in snabbare till NPCR och pa

sa vis kan redovisas snabbare.

Patientoversikt prostatacancer

Behandlingen av man med metastaserad

prostatacancer har forbattrats drama-

tiskt de sista aren. En rad nya lakemedel

har visats lindra sjukdomsforloppet och

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

forlanga patientens liv. I Patientoversikt

prostatacancer samlas information om be-

handling av man med avancerad prosta-

tacancer framfor allt kastrationsresistent

prostatacancer, dvs. ett stadium dar van-

lig kastrationsbehandling inte langre ar

verksam. Patientoversikten ar ett separat

register som halls pa INCA och informa-

tion registreras vid varje sjukvardskontakt

och anvands for att skapa en grafisk bild av

sjukdomsforloppet som anvands vid pati-

entbesoket for att forbattra overblicken av

patientens situation (Figur 1). Dessutom

kan data anvandas for att ge verksamhe-

terna omedelbar aterkoppling pa lakeme-

delsanvandning och effekt och olika enheters

behandling kan jamforas i syfte att astad-

komma mer jamlik vard.

Separat prostatektomiformular

Eftersom cirka 20 % av alla prostatektomier

numera utfors efter en tids aktiv monitore-

ring ar det nodvandigt att samla in infor-

mation om dessa operationer. Under 2015

konstruerades ett separat formular for ra-

dikal prostatektomi (”RP-formularet”) dar

mer detaljerad information om operationen

samlas in. Det finns tva versioner av RP-

formularet, en extensiv version och en obli-

gatorisk version som ar nagot kortare.

Forbattrad hemsida for NPCR; www.npcr.se

Hemsidan for NPCR blir en allt viktigare

kalla for information om prostatacancer-

sjukvarden i Sverige. Pa hemsidan finns

senaste version av samtliga formular och

manualer fran NPCR. Publikationer som

utgatt fran NPCR refereras och det finns

en komplett forteckning av vetenskapliga

artiklar som utgatt fran NPCR med lank

till sammanfattning pa PUBMED. Denna

information finns ocksa pa engelska.


Figur 1. Patientoversikt prostatacancer (PPC) visar i en grafisk vy behandling (abirateron m.fl.), laboratorievarden

(PSA, Hb), rontgenundersokningar, allmantillstand och biverkningar (ECOG WHO, SRE).

15

3 INLEDNING

3 INLEDNING

3.1 Bakgrund och historik

Antalet man som diagnostiseras med

prostatacancer per ar (incidensen) har okat

sedan registreringen i Cancerregistret star-

tade 1958. En kraftigare okning skedde fran

slutet av 1990-talet i samband med att mat-

ning av prostata-specifikt antigen (PSA)

blev allt mer vanligt, men denna okning har

nu planat ut. Dodligheten (mortaliteten) i

prostatacancer har a andra sidan varit sta-

bil och i stort oforandrad sedan 1970-talet

(Figur 2).

3.1.1 Cancerregistret jamfort med

NPCR

Vardgivaren ar skyldig att gora en anma-

lan till Cancerregistret enligt gallande fore-

skrifter fran Socialstyrelsen. Canceranmalan

gors dels av diagnostiserande kliniker, dels

av patologenhet som staller den morfologis-

ka diagnosen. Dessa anmalningar ligger till

grund for en sammanstallning av cancerinci-

densen i Sverige varje ar.

Ett kvalitetsregister som NPCR innehaller

mycket fler uppgifter an Cancerregistret,

da NPCR registrerar mellan cirka 50-100

variabler for varje fall. Cancersjukdomen

beskrivs i mycket storre detalj i NPCR jam-

fort med Cancerregistret med tumorstadi-

um, tumordifferentiering, PSA-halt, antal

mm cancer i biopsi m.m. sa att en noggrann

klinisk riskkategorisering kan goras. Dess-

utom anges datum for information till pa-

tienten och behandlingsstart, och typ av

behandling och information om hur behand-

lingen gavs registreras i detalj. NPCR an-

vander fyra olika formular for att samla in

dessa data; diagnostikformular, utrednings-

och behandlingsformular, prostatektomifor-

mular och stralbehandlingsformular. Regi-

streringen i NPCR ar utarbetad av specia-

lister i urologi och onkologi och uppgifterna

ligger till grund for att utvardera utred-

ning och behandling, jamfora olika sjuk-

hus och/eller regioner for att utvardera och

jamfora i relation till riktlinjer och vardpro-

gram for prostatacancer.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

0

50

100

150

200

250

Åld

erss

tand

ardi

sera

d in

cide

ns/m

orta

litet

per

100

000

män

●●●●●●●●●●●●●

●●●●●●●●

●●●●●●●

●

●●●●

●

●●

●●

●

●

●●

●●

●

●●

●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●

●●●●●●●●●●●

Incidens Mortalitet

Figur 2. Aldersstandardiserad incidens och mortalitet

av prostatacancer i Sverige per 100 000 man,

1970-2014.

Aldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden

(mortalitet) ar 2000. Kalla: Socialstyrelsen (incidens), www.socialstyrelsen.se,

respektive NORDCAN (mortalitet), www.ancr.nu.

3.2 Organisation och nationell styrgrupp

Centralt personuppgiftsansvarig myndig-

het for NPCR ar Uppsala lans landsting.

Det nationella stodteamet finns pa RCC

Uppsala Orebro. Arbetet i NPCR leds av

en styrgrupp dar en onkolog och en urolog

fran varje region ingar. De regionala pro-

cessledarna for prostatacancer ingar alla i

styrgruppen. Dessutom ingar tva patient-

representanter, registerskoterska, koordi-

nator, stodteamsrepresentanter. Forteck-

ning over styrgruppsmedlemmar finns pa

www.npcr.se/medarbetare.

3.3 Datakvalitet

Det finns ett antal logiska kontroller i inrap-

porteringsformular som kontrollerar att da-

tum ar i kronologisk ordning och att mat-

varden ar rimliga.

Varje ar arrangeras tva separata moten dels

for inrapportorer pa urologenheter och dels

ett mote for inrapportorer pa stralbehand-

lingsenheter. Vid dessa moten ger register-

skoterska och koordinator information om

justeringar i inrapporteringsformular. Ett

inslag pa varje mote ar en arbetsbod dar in-

rapportorer regionsvis registrerar ett antal

typfall och man diskuterar hur man tolkar

instruktion och manual. Dessa moten ger


3.4 Forklaring av begrepp och forkortningar

feedback till inrapportorer och hojer data-

kvaliteten.

I en nyligen publicerad genomgang gjor-

des en validering av datakvalitet i NPCR

genom ett antal samkorningar med bl.a. Pa-

tientregistret och Lakemedelsregistret och

dessutom gjordes en reextraktion av data

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

fran 731 slumpvis utvalda fall diagnostise-

rade 2009 [1]. I och med att data i NPCR

regelbundet anvands for vetenskapliga un-

dersokningar kommer en datakontroll att

finnas inbyggd i alla dessa analyser. Under

2014 och 2015 publicerades drygt 30 artik-

lar baserade pa NPCR.

3.4 Forklaring av begrepp och forkortningar

PSA Prostata-specifikt antigen; protein som bildas i prostata. Blodhalter

kan vara latt till mattligt forhojda vid godartad prostataforstoring

och prostatacancer. Anvands vid riskkategorisering av nydiagnosti-

serad prostatcancer och vid uppfoljning vid aktiv monitorering och

som matt pa behandlingseffekt.

Prostatabiopsi Provtagning av prostata sker med mellannalsbiopsi dar 10-12 kol-

var av vavnad tas.

TRUL Transrektal ultraljudsundersokning; prostataundersokning som an-

vands for bestamning av prostatavolym och for att rikta prostata-

biopsier.

MR Magnetresonansundersokning.

CT/DT Computerized Tomography eller datortomografi, skiktbildsunder-

sokning vilket ar en typ av avancerad rontgenundersokning.

Skelettscintigrafi Skelettundersokning dar radioaktiv isotop injiceras som soker sig

till ben i omvandling. Undersokningen ar ospecifik och pavisar inte

bra metastaser i skelett utan ocksa annan aktivitet i ben till exem-

pel artros eller lakt benbrott.

Riskkategori Kategorisering av prostatacancer baserad pa tumorens stadium,

elakhetsgrad vid mikroskopisk undersokning av biopsi och blodniva

av PSA.

AM Aktiv monitorering.

RRP Retropubisk radikal prostatektomi.

RARP Robotassisterad prostatektomi.

17

4 RESULTATREDOVISNING


4.1 Koll pa laget med hjalp av kvalitets-

indikatorer

4.1.1 Kvalitetsindikatorer per sjukhus,

urologi

I Koll pa laget urologi redovisas resultaten

pa landets alla kliniker for tio kvalitetsin-

dikatorer utvalda fran Nationella Riktlin-

jerna for prostatacancersjukvard. Koll pa

laget ger information om klinikens resul-

tat i relation till satta mal som syftar till

att anvandas for kvalitetssakring och for-

battring. Pa sida 29 visas styrpanelen Koll

pa laget sa som den ser ut pa INCA for en

enskild klinik. Mer information om hur in-

dikatorerna valts ut och hur granserna for

uppfyllelsen av malet satts finns att lasa

pa www.npcr.se/rapporter. Dar finns ock-

sa Koll pa laget-rapporter for landets alla

urologkliniker for 2015.

Indikatorerna i Koll pa laget urologi speglar

delarna av vardprocessen for en man med

prostatacancer och innefattar aspekterna

vardadministration; inrapporteringshastig-

het, kontaktsjukskoterska, vantetider; tid

mellan remiss till forsta besok, tid fran bi-

opsi till PAD-besked, diagnostisk aktivitet;

skelettundersokning, behandlingsstrategi;

aktiv monitorering, multidisciplinar konfe-

rens kurativ terapi, utforande behandling;

nervbesparing och negativa resektionsran-

der. NPCR har satt gransvarden som delar

upp uppfyllelsen av mal for varje indikator

i tre nivaer. Dessa malnivaer ar lagre an de

malnivaer som Socialstyrelsen satt eftersom

NPCR vill att redan en mattlig forbattring

pa enheter med lag uppfyllelse ska synas i

rapporten.

NPCR har satt som mal att diagnosfor-

mularet ska vara inrapporterat till INCA

en manad efter att patienten genomgatt

prostatabiopsi som visar prostatacancer.

Registrering av namngiven kontaktsjuksko-

terska infordes under forra aret i NPCR.

Vantetider for forsta besok till specialist-

mottagningen ar den forsta av tva vante-

tider som ingar i Koll pa laget. I enighet

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

med SVF har malet med de vantetiderna nu

kortats, malet for vantetid till mottagnings-

besok ar nu satt till 14 dagar. Den andra

vantetiden ar tiden mellan provtagning av

prostata och cancerbesked till patienten.

Malet for denna tid ar nu 11 dagar, men

det ar fortfarande mycket fa man som far

sin diagnos inom den tiden. Det finns flera

faktorer som paverkar denna vantetid, inte

minst bristen pa patologer som kan granska

biopsierna gor att denna vantan blir lang.

Men har torde anda finnas utrymme for att

paskynda tiden for aterbesok med cancerbe-

sked med hjalp av forbattrade rutiner.

Skelettundersokning, oftast med scintigrafi,

rekommenderas for man med hogriskcancer

och ingar i utredning infor bedomning om

kurativ terapi ska erbjudas patienten.

For man med cancer av mycket lag risktyp

rekommenderas aktiv monitorering som be-

handling pga. den mycket laga risken for

progress aven efter lang uppfoljning

Diskussion mellan olika specialister fore-

kommer i flera olika former. Multidisciplinar

konferens (MDK) ar en form som rekom-

menderats av SoS, medan en annan form

for samarbete som anvands ar gemensamma

mottagningar. Multidisciplinar konferens

rekommenderas for man med hogriskcancer

och har inforts under de senaste aren.

Kurativ terapi med radikal prostatektomi

eller stralbehandling rekommenderas vid

lokal hogrisk prostatacancer for man med

forvantad overlevnad overstigande tio ar.

Fran och med 2015 registreras utforandet

av nervbesparing till skillnad fran tidiga-

re da intentionen till nervbesparing regi-

strerades. I och med att NPCR infort ett

separat RP-formular kan utford nervbe-

sparing lattare dokumenteras. Det gor att

dokumentationen av operationens utforande

kan relateras till patientrapporterade matt

(PROM) avseende urinlackage och erektil

dysfunktion.

Negativa resektionsrander, dvs. att tumo-


4.1 Koll pa laget med hjalp av kvalitetsindikatorer

ren ar radikalt exstirperad, beror pa en rad

olika faktorer; tumoregenskaper, operations-

teknik, noggrannhet i patologens bedom-

ning etc. I flera olika undergrupper redo-

visas resultaten for radikal extirpation, sa

kallade ”negativa marginaler”.

Har redovisas resultat for de enskilda vard-

givare som rapporterat in data. For samt-

liga indikatorer fanns en mycket stor sprid-

ning avseende uppfyllelsen.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus

Kalix sjukhus

Piteå älvdals sjukhus

Gällivare sjukhus

Kiruna sjukhus

Lycksele lasarett

Länssjukhuset i Sundsvall

Örnsköldsviks sjukhus

REGIONEN

Sunderby sjukhus

Östersunds sjukhus

Norrlands universitetssjukhus Umeå

Skellefteå lasarett

Antal fall

0 av 32

0 av 23

1 av 26

1 av 25

3 av 38

5 av 60

13 av 152

11 av 96

185 av 955

33 av 151

33 av 123

42 av 141

43 av 88

0 %

0 %

4 %

4 %

8 %

8 %

9 %

11 %

19 %

22 %

27 %

30 %

49 %

Figur 3. Andel man som inrapporterats inom en ma-

nad efter utford prostatabiopsi, per diagnosti-

serande sjukhus, 2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Lycksele lasarett

Sollefteå sjukhus

Kalix sjukhus


Östersunds sjukhus



REGIONEN

Kiruna sjukhus

Gällivare sjukhus


Sunderby sjukhus


Antal fall

1 av 53

1 av 22

1 av 22

31 av 157

36 av 123

26 av 86

11 av 26

511 av 937

26 av 36

19 av 25

138 av 166

149 av 149

72 av 72

2 %

5 %

5 %

20 %

29 %

30 %

42 %

55 %

72 %

76 %

83 %

100 %

100 %

Figur 4. Andel man med nydiagnosticerad prosta-

tacancer som har namngiven kontaktsjuksko-

terska, per behandlingsbeslutande sjukhus,

2015.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus



Lycksele lasarett

Östersunds sjukhus

Gällivare sjukhus



Kiruna sjukhus

REGIONEN

Sunderby sjukhus

Kalix sjukhus


Antal fall

1 av 26

1 av 24

3 av 70

2 av 46

5 av 98

1 av 19

7 av 103

5 av 63

3 av 35

71 av 710

17 av 106

2 av 12

24 av 108

4 %

4 %

4 %

4 %

5 %

5 %

7 %

8 %

9 %

10 %

16 %

17 %

22 %

Figur 5. Tid mellan utfardande av remiss och forsta

besok hogst 14 dagar, per diagnostiserande

sjukhus, 2015.

19


0 20 40 60 80 100

Procent



Kalix sjukhus


Sunderby sjukhus

Gällivare sjukhus

REGIONEN

Östersunds sjukhus

Lycksele lasarett


Kiruna sjukhus


Sollefteå sjukhus

Antal fall

0 av 96

0 av 26

0 av 23

1 av 147

4 av 150

1 av 25

45 av 937

6 av 120

4 av 59

6 av 83

3 av 38

16 av 138

4 av 32

0 %

0 %

0 %

1 %

3 %

4 %

5 %

5 %

7 %

7 %

8 %

12 %

12 %

Figur 6. Tid mellan biopsi och PAD-besked till pati-

enten hogst 11 dagar, per diagnostiserande

sjukhus, 2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus


Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus

Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus



Sunderby sjukhus

REGIONEN

Östersunds sjukhus



Antal fall

3 av 5

4 av 6

4 av 6

19 av 24

16 av 20

30 av 37

156 av 192

27 av 33

14 av 16

32 av 35

60 %

67 %

67 %

79 %

80 %

81 %

81 %

82 %

88 %

91 %

Figur 7. Andel man 80 ar eller yngre vid diagnos med

lokalt hogrisk eller lokalt avancerad prosta-

tacancer som undersokts med skelettscin-

tigrafi eller annan skelettundersokning, per

diagnostiserande sjukhus, 2015.

Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med farre an 5 fall redovisas ej separat.



0 20 40 60 80 100

Procent


Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus

Östersunds sjukhus


REGIONEN

Sunderby sjukhus



Antal fall

3 av 5

5 av 6

44 av 47

6 av 6

9 av 9

8 av 8

60 %

83 %

94 %

100 %

100 %

100 %

Figur 8. Aktiv monitorering av man 75 ar eller yngre

vid diagnos med prostatacancer av mycket

lagrisk-typ, per behandlingsbeslutande sjuk-

hus, 2015.


0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus


Lycksele lasarett

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus


Kiruna sjukhus

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus

REGIONEN




Antal fall

0 av 5

2 av 13

1 av 5

11 av 25

16 av 31

78 av 149

20 av 29

10 av 12

17 av 20

0 %

15 %

20 %

44 %

52 %

52 %

69 %

83 %

85 %

Figur 9. Deltagande i multidisciplinar konferens om

kurativ behandling for man med forvantad

overlevnad overstigande fem ar (alder vid

diagnos ≤ 80 ar) med hogrisktumorer, per

behandlingsbeslutande sjukhus, 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus



Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus


Östersunds sjukhus


REGIONEN

Sunderby sjukhus


Antal fall

4 av 6

7 av 8

8 av 9

64 av 71

18 av 19

15 av 15

67 %

88 %

89 %

90 %

95 %

100 %

Figur 10. Kurativ terapi vid lokal hogriskcancer for

man vars forvantade overlevnad overstiger

tio ar (alder vid diagnos ≤ 75 ar), per be-

handlingsbeslutande sjukhus, 2015.


21


0 20 40 60 80 100

Procent

Östersunds sjukhus

Länssjukhuset i Härnösand

REGIONEN


Antal fall

40 av 44

39 av 42

91 %

93 %

Figur 11. Andel av opererade man med lag- eller in-

termediarrisktumor som genomgick nervspa-

rande resektion, per opererande sjukhus,

2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN

Östersunds sjukhus


Antal fall

25 av 27

51 av 53

8 av 8

14 av 14

93 %

96 %

100 %

100 %

Figur 12. Negativa resektionsrander vid radikal pro-

statektomi, for man dar PAD visar pT2, per

opererande sjukhus, 2015.




4.1.2 Kvalitetsindikatorer per sjukhus,

onkologi

I december lanserades Koll pa laget onko-

logi och i den har rapporten visas for forsta

gangen resultat fran denna rapport som

alltsa omfattar nio variabler relaterade till

stralterapi. Denna typ av rapportering bru-

kar fa uppmarksamhet ute pa de inrappor-

terande klinikerna och det finns potential

till forbattring bade av den rena tekniska

rapporteringen men aven av innehallet i de

registrerade data.

0 20 40 60 80 100

Procent


REGIONEN


Antal fall

231 av 280

335 av 401

104 av 121

82 %

84 %

86 %

Figur 13. Andel man som erhallit stralbehandling vars

stralbehandlingsformular rapporterats till

NPCR inom 3 manader fran start av stral-

behandling, per stralbehandlande sjukhus,

2015.

0 20 40 60 80 100

Procent


REGIONEN


Antal fall

14 av 76

143 av 295

129 av 219

18 %

48 %

59 %

Figur 14. Andel man som erhallit kurativ primar stral-

behandling som har namngiven kontaktsjuk-

skoterska, per stralbehandlande sjukhus,

2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus


Lycksele lasarett

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus


Kiruna sjukhus

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus

REGIONEN




Antal fall

0 av 5

2 av 13

1 av 5

11 av 25

16 av 31

78 av 149

20 av 29

10 av 12

17 av 20

0 %

15 %

20 %

44 %

52 %

52 %

69 %

83 %

85 %

Figur 15. Deltagande i multidisciplinar konferens om

kurativ behandling for man med forvantad

overlevnad overstigande fem ar (alder vid

diagnos ≤ 80 ar) med hogrisktumorer, per



0 20 40 60 80 100

Procent


REGIONEN


Antal fall

13 av 70

20 av 87

7 av 17

19 %

23 %

41 %

Figur 16. Andel man med fardigutredd hogrisk och

lokalt avancerad cancer dar behandlingsbe-

slut hos onkolog fattats inom 14 dagar fran

datum for remiss fran urolog, per stralbe-

handlande sjukhus, 2015.

23


0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus



Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus


Östersunds sjukhus


REGIONEN

Sunderby sjukhus


Antal fall

4 av 6

7 av 8

8 av 9

64 av 71

18 av 19

15 av 15

67 %

88 %

89 %

90 %

95 %

100 %

Figur 17. Kurativ terapi vid lokal hogriskcancer for

man vars forvantade overlevnad overstiger

tio ar (alder vid diagnos ≤ 75 ar), per be-

handlingsbeslutande sjukhus, 2015.


0 20 40 60 80 100

Procent



Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Östersunds sjukhus

REGIONEN


Sunderby sjukhus



Antal fall

8 av 18

39 av 59

6 av 9

6 av 9

7 av 9

8 av 8

44 %

66 %

67 %

67 %

78 %

100 %

Figur 18. Andel man hogst 80 ar med lokalt avance-

rad prostatacancer (T3, N0/NX, M0 och

PSA < 100 ng/ml) som erhallit kurativt

syftande stralbehandling alternativt inklude-

rats i SPCG-15, per behandlingsbeslutande

sjukhus, 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent


REGIONEN


Antal fall

0 av 67

2 av 86

2 av 19

0 %

2 %

11 %

Figur 19. Andel primart stralbehandlade man hogst 75

ar med lokaliserad hogrisk (T1-T2 i kombi-

nation med Gleasonsumma 8-10 och/eller

PSA 20-50 ng/ml) eller lokalt avancerad

prostatacancer (T3, N0/NX, M0 och PSA

< 100 ng/ml) som planeras for minst 18

manaders adjuvant hormonbehandling med

antiandrogener, per stralbehandlande sjuk-

hus, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent


REGIONEN


Antal fall

17 av 30

33 av 53

16 av 23

57 %

62 %

70 %

Figur 20. Andel man aktuella for postoperativ stral-

behandling efter radikal prostatektomi som

startat planerad stralbehandling inom 30

dagar fran utfardande av stralanmalan, per

stralbehandlande sjukhus, 2015.



0 20 40 60 80 100

Procent


REGIONEN


Antal fall

38 av 77

243 av 296

205 av 219

49 %

82 %

94 %

Figur 21. Andel man som genomgatt primar stral-

behandling dar MR anvants som stod vid

definition av malvolym (prostata), per stral-

behandlande sjukhus, 2015.

25


4.1.3 Kommentar till Koll pa laget

Johan Styrke, Camilla Thellenberg Karls-

son, processledare prostatacancer, Norra

regionen

Inrapporteringshastigheten varierar stort i

norra regionen med ett snitt kring 20 % av

fallen inrapporterade inom 30 dagar efter

prostatabiopsi (Figur 3). Har finns en for-

battringspotential som dels ligger i ledtiden

till PAD-svar och dels i tiden fran PAD-svar

till inrapportering. Ledtiden till PAD-svar

ar inte i narheten av att uppfylla malet pa

max elva dagar enligt standardiserat vard-

forlopp (SVF) (Figur 6). Det finns en brist

pa patologer och nasta ars siffror blir intres-

santa eftersom SVF da bor ha implemente-

rats. Av samma anledning blir siffrorna for

tid till nybesok spannande att folja i nasta

ars rapport (Figur 5).

Kontaktskotersketjanster finns nu i princip i

hela norra regionen och vi ser en forbattring

fran 36 % maluppfyllelse for 2014 till 55 %

for 2015 (Figur 4). Den stora spridningen

i regionen beror formodligen till del pa att

registrering av namngiven kontaktskoters-

ka i patientjournalen inte fungerat pa vissa

enheter.

Mal som sedan tidigare haft hog maluppfyl-

lelse och dar siffrorna i ar ser annu battre

ut ar aktiv monitorering vid cancer av myc-

ket lagrisktyp (Figur 8), skelettscintigrafi

vid hogriskcancer (Figur 7), negativa resek-

tionsrander vid T2-tumor (Figur 12) och

kurativ terapi vid lokal hogriskcancer (Fi-

gur 10). For att ytterligare forbattring ska

ske for skelettscintigrafi vid hogriskcancer

kravs dialog med lansdelssjukhusen som har

den lagsta maluppfyllelsen.

Deltagande i MDK for man med hogrisk-

tumorer har forbattrats fran 41 % 2014 till

52 % 2015 men det finns stora lokala vari-

ationer (Figur 9). For denna indikator kan

det finnas ett omvant samband med andel

patienter som genomgar second opinion hos

onkolog, jamforande siffror finns dock inte i

rapporten. I vilket fall bor MDK vara stan-

dard for att garantera likvardig utredning

och behandling for patientgruppen och det-

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

ta mal maste forbattras med battre lokala

rutiner. Enligt riktlinjerna for SVF ska be-

handlingsbeslut fattas av MDK och inte av

behandlande lakare vid hogriskcancer utan

fjarrmetastaser.

For patienter med lokaliserad hogriskcan-

cer finns en betydande variation avseende

utredning och handlaggning i regionen. Att

uppna likriktning for battre kvalitet far an-

ses vara ett hogt prioriterat mal.

Nytt for arets rapport ar att kvalitetsin-

dikatorer for onkologi redovisas pa samma

satt som kvalitetsindikatorer for urologi.

Detta ar gladjande eftersom det blir enklare

att fa en overblick over stralbehandlings-

verksamheten och ytterligare ett verktyg for

lokalt forbattringsarbete. En viss osakerhet

i inrapportering och resultattolkning kom-

mer sannolikt att finnas initialt och data

som ligger till grund for de redovisade indi-

katorerna far granskas under det kommande

aret.

Inrapporteringshastigheten till NPCR ser

bra ut (Figur 13). Nar det galler ledtider

enligt SVF finns en klar forbattringspoten-

tial mellan remiss till onkolog och behand-

lingsbeslut for man med hogrisktumorer

(Figur 16) och aterigen blir nasta ars rap-

port intressant for att utvardera vilket ge-

nomslag SVF far. Maluppfyllelsen ar battre

nar det galler stralbehandling efter radikal

prostatektomi, dar nar 62 % av patienterna

malet med behandlingsstart inom 30 dagar

efter stralanmalan (Figur 20).

De indikatorer som faller ut med regional

skillnad (mellan Umea och Sundsvall) ar

andel stralbehandlade patienter som har

en namngiven kontaktskoterska (figur 14)

samt andel man dar MR anvants som stod

vid definition av malvolym (Figur 14). Nar

det galler kontaktskoterska ar det oklart om

det kravs en onkologisk kontaktskoterska

forutom den befintliga kontaktskoterskan

pa urologen. Nar det galler MR utgor dessa

undersokningar basen for all targetritning

aven i Sundsvall och synkronisering av regi-

streringen blir en viktig uppgift under aret.

En indikator dar maluppfyllelsen ar myc-



ket lag ar andel stralbehandlade man med

hogriskcancer som planerats for minst 18

manaders antiandrogenbehandling efter

stralterapin (Figur 19). Mojliga forklaringar

till detta ar att patienterna ofta far GnRH-

analog med samtidig antiandrogenbehand-

ling under de forsta sex manaders behand-

ling och darefter antiandrogen i ytterliga-

re sex manader i enlighet med pARApLY-

studiens protokoll. Det finns ocksa en osa-

kerhetsfaktor i hur inrapporteringen sker

och en genomgang av patientdata och in-

rapporteringsrutiner kommer att genomfo-

ras innan den nationella rapporten publice-

ras senare i ar.

Andel patienter med lokaliserad hogriskcan-

cer som genomgar kurativ terapi ar 90 % i

regionen (Figur 17). Andelen man med lo-

kalt avancerad cancer som stralbehandlas

eller ingar i SPCG-15 ar 66 % (figur 18).

Alla sjukhus utom Ostersund uppnar gron

malniva, en strategi for att forbattra den-

na indikator kan vara hogre deltagande i

MDK.

27


4.1.4 Koll pa laget for varje klinik

I Koll pa laget presenteras resultaten for

tio utvalda kvalitetsindikatorer for var-

je enskild klinik i en styrpanel, sa kallad

”dashboard” pa INCA i realtid sa fort kli-

niken rapporterat in data. Uppfyllelsen av

gransnivaerna for varje indikator ar upp-

delad i tre nivaer: lag (rod symbol) vilket

ger 0 poang, mellan (gul/orange) vilket ger

1 poang och hog uppfyllelse (gront) vilket

ger 2 poang. For varje indikator visas gra-

den av uppfyllelse for den egna kliniken

och rikssnittet i den vanstra kolumnen. I

den hogra kolumnen visas resultaten for

tidigare ar. For mer information om hur

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

urvalet gjort av indikatorer och hur mal-

nivaer och granser for dessa satts ga till

www.npcr.se/rapporter/kollpalaget. Pa IN-

CA summeras den totala summan for den

enskilda kliniken i syfte att ge verksamhets-

chefer en ogonblicksbild av laget pa den eg-

na kliniken sa att forandringar pa kliniken

latt kan ses. I de offentliga rapporterna fran

Koll pa laget for enskilda kliniker redovi-

sas daremot inte den summan eftersom den

rapporteringen inte ar till for att jamfora

olika kliniker sinsemellan. De olika indikato-

rerna har olika mycket klinisk betydelse och

dessutom utfor inte alla kliniker alla atgar-

der vilket gor att den maximala summan en

klinik kan uppna varierar.



Koll pa laget, urologi

999999 Fiktivt sjukhus 99 87 48PDF

Måluppfyllelse för kvalitetsindex 2015

IndikatorAntal

patienter

Min klinik

Riket

Måluppfyllelse20112014

45 av 99

45 %44 %

70 av 87

80 %50 %

50 av 86

58 %72 %

5 av 99

5 %14 %

20 av 25

80 %74 %

21 av 22

95 %91 %

15 av 30

50 %44 %

75 av 87

86 %84 %

23 av 24

96 %87 %

36 av 48

75 %84 %

10 Summa (värde)

Definition av indikatorer1. Andel män som rapporterats med diagnostikformulär som rapporterats till NPCR inom 30 dagar efter utförd prostatabiopsi.

2. Andel män med nydiagnosticerad prostatacancer som har namngiven kontaktsjuksköterska.

3. Andel män som fått nybesök på specialistklinik pga. misstänkt prostatacancer inom 14 dagar efter utfärdande av remiss.

4. Andel män som fått PADbesked om cancerdiagnos inom 11 dagar efter utförd prostatabiopsi.

5. Andel män högst 80 år med högriskcancer som undersökts för skelettmetastaser. Högriskcancer innefattar i) lokaliserad högriskcancer: kliniskt lokalstadium T1,2, i kombination medGleasonsumma 810, och/eller PSA 2050 ng/ml och ii) lokalt avancerad cancer: kliniskt lokalstadium T3 och PSA under 50 ng/ml.

6. Andel män högst 75 år med prostatacancer med mycket låg risk som handläggs med aktiv monitorering. Mycket låg risk: T1c, Gleasonsumma högst 6, PSA högst 10 ng/ml, PSAdensitet högst 0.15 och högst 4 biopsikolvar med cancer med mindre än 8 mm cancer totalt.

7. Andel män högst 80 år med högriskcancer utan fjärrmetastaser, som diskuterats på MDK. Högriskcancer indelas i lokaliserad högriskcancer eller lokalt avancerad cancer. Definitionenav multidisciplinärkonferens i NPCR är att urolog och onkolog deltar.

8. Andel män högst 75 år med lokaliserad högriskcancer som fått kurativt syftande behandling. Lokaliserad högriskcancer:T1,T2 i kombination med Gleasonsumma 810 och/eller PSA2050 ng/ml.

9. Andel av opererade män med låg eller intermediärrisktumör som genomgick nervsparande resektion.

10. Andel prostatektomipreparat med negativa resektionsränder vid pT2.

Teckenförklaring

Kvalitetsindikatorer i NPCR och tre nivåer av uppfyllelseMåluppfyllelse på kliniken i relation till gränsnivåer

Hög nivå: över övre gränsnivå

Mellannivå: mellan nedre gränsnivå och övre gränsnivå

Låg nivå: nedan nedre gränsnivå

PatienterAntal patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts, av totalt antal patienter som hittillsrapporterats.

Min klinik/RiketAndel patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts. Vertikala strecken visar nedre ochövre gränsnivå.

PlaceringKlinikens placering i förhållande till andra kliniker som rapporterat indikatorn.

Vill du veta mer? Gå då till www.npcr.se där årsrapporten finns att läsa

diagnostiserade inrapporterade

behandlingsbeslut

primära radikaler

?

1. Rapporterad till NPCR

40 80 % 10 22 31 40 %

2. Kontaktsjuksköterska

70 90 % %

3. Väntetid till första besök

40 80 % 62 59 72 71 %

4. Väntetid till cancerbesked

40 80 % 1 1 2 4 %

5. Skelettundersökning högriskcancer

70 90 % 50 64 81 75 %

6. Aktiv monitorering av cancer med mycket låg risk

80 95 % 50 64 68 81 %

7. Multidisciplinär konferens vid högriskcancer

40 80 % 15 25 39 49 %

8. Kurativ behandling vid lokaliserad högriskcancer

70 90 % 61 74 84 85 %

9. Nervsparande resektion

40 80 % 45 46 59 61 %

10. Negativa resektionsränder

80 90 % 75 77 69 80 %

29


Koll pa laget, onkologi

999999 Fiktivt sjukhus 151 120 30PDF

Måluppfyllelse för kvalitetsindex 2015

IndikatorAntal

patienter

Min klinik

Riket

Måluppfyllelse20112014

40 av 120

33 %62 %

80 av 101

79 %65 %

17 av 29

59 %56 %

7 av 30

23 %38 %

30 av 31

97 %86 %

6 av 11

55 %47 %

10 av 24

42 %53 %

4 av 17

24 %33 %

10 av 99

10 %68 %

6 Summa (värde)

Definition av indikatorer1. Andel män som erhållit strålbehandling vars strålbehandlingsformulär rapporterats till NPCR inom 3 månader från start av strålbehandling.

2. Andel män som erhållit kurativ primär strålbehandling som har namngiven kontaktsjuksköterska.

3. Andel män högst 80 år med högriskcancer utan fjärrmetastaser, som diskuterats på MDK. Högriskcancer indelas i lokaliserad högriskcancer eller lokalt avancerad cancer. Definitionenav multidisciplinär konferens i NPCR är att urolog och onkolog deltar.

4. Andel män med färdigutredd högrisk och lokalt avancerad cancer där behandlingsbeslut hos onkolog fattats inom 14 dagar från datum för remiss från urolog.

5. Andel män högst 75 år med lokaliserad högriskcancer som fått kurativt syftande behandling. Lokaliserad högriskcancer: T1T2 i kombination med Gleasonsumma 810 och/eller PSA2050 ng/ml.

6. Andel män högst 80 år med lokalt avancerad prostatacancer (T3, N0/NX, M0 och PSA < 100 ng/ml) som erhållit kurativt syftande strålbehandling alternativt inkluderats i SPCG15.

7. Andel män högst 75 år med lokaliserad högrisk (T1T2 i kombination med Gleasonsumma 810 och/eller PSA 2050 ng/ml) eller lokalt avancerad prostatacancer (T3, N0/NX, M0 ochPSA < 100 ng/ml) som planeras för minst 18 månaders adjuvant hormonbehandling med antiandrogener.

8. Andel män aktuella för postoperativ strålbehandling efter radikal prostatektomi som startat planerad strålbehandling inom 30 dagar från utfärdande av strålanmälan.

9. Andel män som genomgått primär strålbehandling där MR använts som stöd vid definition av målvolym (prostata).

Teckenförklaring

Kvalitetsindikatorer och tre nivåer av uppfyllelseMåluppfyllelse på kliniken i relation till gränsnivåer

Hög nivå: över övre gränsnivå

Mellannivå: mellan nedre gränsnivå och övre gränsnivå

Låg nivå: nedan nedre gränsnivå

PatienterAntal patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts, av totalt antal patienter som hittillsrapporterats.

Min klinik/RiketAndel patienter för vilka kvalitetsnivån uppnåtts. Vertikala strecken visar nedre ochövre gränsnivå.

Vill du veta mer? Gå då till www.npcr.se där årsrapporten finns att läsa

behandlingsbeslut

strålbehandlingar (inklusive postoperativa)

postoperativa strålbehandlingar

?

1. Strålbehandling rapporterad till NPCR

40 80 % 50 53 40 39 %

2. Kontaktsjuksköterska

40 80 % 18 20 %

3. Multidisciplinär konferens vid högriskcancer

40 80 % 18 30 36 42 %

4. Väntetid remiss från urolog till behandlingsbesluthos onkolog för män med högrisk och lokalt avanceradprostatacancer

40 80 % 5 5 4 3 %

5. Kurativ behandling vid lokaliserad högriskcancer

40 80 % 91 92 93 95 %

6. Kurativ behandling vid lokalt avanceradhögriskcancer

40 60 % 60 71 80 75 %

7. Adjuvant hormonbehandling av strålbehandlademän med lokaliserad högrisk samt lokalt avanceradcancer

40 80 % 15 17 19 22 %

8. Väntetid till start av postoperativ strålbehandling

40 80 % 20 29 30 31 %

9. Användning av magnetresonanstomografi (MR) somstöd vid definition av target

40 80 % 30 25 15 10 %


4.2 Utredning och diagnostik


4.2.1 Antal fall och tackningsgrad

.

.

.

.

.

.

Tabell 1. Antal fall och tackningsgrad i procent (%) per sjukvardsregion (avser regionen dar patienten var folkbok-

ford vid diagnos) och diagnosar, 1998-2015.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-

OrebroSydostra Sodra Vastra Norra Totalt

Diagnosar

1998 748 (69) 1370 (98) 716 (100) 1153 (100) 1381 (98) 772 (100) 6140 (94)

1999 1140 (92) 1580 (99) 791 (100) 1334 (99) 1487 (99) 835 (100) 7167 (98)

2000 1193 (84) 1520 (100) 775 (100) 1411 (100) 1587 (98) 756 (100) 7242 (96)

2001 1286 (90) 1589 (100) 776 (100) 1517 (100) 1581 (98) 712 (100) 7461 (98)

2002 1344 (86) 1659 (100) 849 (100) 1480 (99) 1473 (99) 828 (100) 7633 (97)

2003 1702 (95) 1911 (100) 903 (100) 1653 (100) 1778 (99) 927 (100) 8874 (99)

2004 1927 (95) 2022 (99) 1030 (100) 1807 (100) 1939 (99) 1056 (100) 9781 (99)

2005 1974 (95) 1981 (99) 1143 (100) 1794 (99) 1907 (100) 957 (100) 9756 (99)

2006 1686 (86) 1924 (99) 1122 (100) 1717 (99) 1907 (100) 827 (100) 9183 (97)

2007 1676 (98) 1828 (99) 1102 (100) 1629 (98) 1804 (100) 869 (100) 8908 (99)

2008 1611 (93) 1829 (100) 1051 (100) 1730 (98) 1704 (100) 930 (99) 8855 (98)

2009 2017 (96) 2256 (100) 1398 (100) 1879 (99) 1946 (100) 1028 (100) 10524 (99)

2010 1886 (97) 1930 (100) 1236 (99) 1681 (98) 1951 (100) 1078 (100) 9762 (99)

2011 1790 (91) 1958 (100) 1209 (100) 1813 (98) 1854 (100) 973 (100) 9597 (98)

2012 1882 (97) 1731 (100) 1124 (100) 1699 (96) 1541 (100) 1022 (100) 8999 (98)

2013 2316 (95) 1927 (100) 1142 (100) 1675 (95) 1535 (100) 984 (99) 9579 (98)

2014 3251 (93) 2063 (100) 1177 (100) 1706 (96) 1580 (100) 1043 (100) 10820 (97)

2015 1636 (73) 2219 (98) 1322 (98) 1784 (91) 1697 (100) 971 (97) 9629 (92)

Totalt 31065 (91) 33297 (99) 18866 (100) 29462 (98) 30652 (100) 16568 (100) 159910 (97)

31


Tabell 2. Andel fall av prostatacancer i Cancerregistret som registrerats i NPCR, dvs. tackningsgrad av NPCR jam-

fort med Cancerregistret, for diagnosar 2015.

Cancer-

registretNPCR

Tacknings-

grad (%)

Landsting

Jamtland 122 122 (100)

Jonkoping 438 438 (100)

Kronoberg 243 243 (100)

Uppsala 299 299 (100)

Vastmanland 246 246 (100)

Vastra Gotaland 1137 1137 (100)

Ostergotland 399 399 (100)

Ovriga/privat - Vastra 394 393 (100)

Vasterbotten 290 289 (100)

Kalmar 269 268 (100)

Norrbotten 263 262 (100)

Sodermanland 186 185 (99)

Gavleborg 420 417 (99)

Halland 239 237 (99)

Orebro 257 254 (99)

Varmland 320 316 (99)

Blekinge 154 151 (98)

Gotland 83 81 (98)

Skane 1021 986 (97)

Ovriga/privat - Uppsala-Orebro 223 213 (96)

Vasternorrland 301 280 (93)

Dalarna 204 185 (91)

Ovriga/privat - Sydostra 309 277 (90)

Ovriga/privat - Norra 18 16 (89)

Stockholm 482 411 (85)

Ovriga/privat - Stockholm-Gotland 1578 1091 (69)

Ovriga/privat - Sodra 486 325 (67)

Eftersom diagnosar ar taget fran Cancerregistret stammer inte det totala antalet till fullo med antalet i tidigare tabell.



4.2.2 Inrapporteringshastighet

NPCR stravar efter en hog inrapporte-

ringshastighet eftersom en kort tid mellan

handelse och rapport ger okad kvalitet i in-

formationen som samlas in och data blir

snabbt tillgangligt for analys och aterrap-

portering vilket underlattar kvalitetsarbe-

tet. Figur 22 visar inrapporteringshastighe-

ten aret efter diagnos for hela landet base-

rad pa tiden mellan diagnosdatum och det

datum da monitor rapporterade in data till

INCA.

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100

Antal månader från diagnos

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

2015 2014

71.4%

94.2%

99.7%

Figur 22. Inrapporteringshastighet till Nationella

prostatacancerregistret for fall diagnosti-

serade 2015. Figuren visar for givet antal

manader efter diagnos den kumulativa ande-

len fall som har rapporterats in till registret.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

NPCR har som mal att diagnosformular ska

vara inrapporterad till INCA en manad ef-

ter att patienten genomgatt prostatabiopsi

som visar prostatacancer . Koll pa laget gor

att kliniken nu direkt kan se inrapportera-

de data eftersom monitorsteget for de flesta

rapporter kunnat tas bort.

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100


Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

74.9%

92.8%

99.3%

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100


Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

64.7%

93.7%

99.5%

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100


Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

69.4%

94.5%

99.5%

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100


Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

70.2%

94.7%

99.9%

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100


Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

76.6%

95.5%99.9%

0 3 6 9 12

0

20

40

60

80

100


Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NP

CR

76.9%

94.0%

100.0%

Figur 23. Inrapporteringshastighet till Nationella

prostatacancerregistret for fall diagnosti-

serade 2015, per region. Figuren visar for

givet antal manader efter diagnos den ku-

mulativa andelen fall som har rapporterats

in till registret.

33


4.2.3 Huvudsaklig orsak till att cancern

upptacktes

I NPCR anges en av tre orsaker som an-

ledning till att prostatacancern upptacktes;

halsoundersokning (PSA-test utan sym-

tom fran urinvagarna eller andra symtom),

symtom fran nedre urinvagarna (LUTS –

lower urinary tract symptoms, dvs. sym-

tom fran nedre urinvagarna) eller andra

symtom/annan orsak. Andelen fall som

upptackts vid en halsoundersokning med

PSA-testning har okat snabbt. Det fanns en

stor spridning i andelen tumorer som upp-

tacktes via halsoundersokning mellan lands-

tingen och framforallt mellan olika sjukhus

(Figur 24 och 25). Dessa stora skillnader

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

speglar den stora variationen i attityd till

PSA-testning, skillnaderna visar ocksa pa

att det ar svart att ur journaltext avgora

om PSA mattes som del av en halsokon-

troll av en man utan symtom eller mattes

pga. vattenkastningsbesvar. Forekomsten av

symptomgivande prostatacancer torde va-

riera obetydlig i den manliga befolkningen

i Sveriges landsting och vi vet att utbredd

PSA-testning leder till hog incidens. Figur

24 visar att sambandet mellan andelen man

som i NPCR registrerats som diagnostisera-

de efter halsoundersokning och totalincidens

ar svag och det ar uppenbart att tolkning-

en av ”den huvudsakliga orsaken till att en

cancerdiagnos uppdagades” skiljer stort sig

mellan olika inrapporterande enheter.

Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptacktes, per diagnosar, 2004-2015.

Halsounder-

sokningLUTS

Andra

symptom

Uppgift

saknasTotalt

Diagnosar

2004 208 (20) 397 (38) 389 (37) 62 (6) 1056

2005 190 (20) 378 (40) 330 (35) 40 (4) 938

2006 181 (22) 404 (49) 237 (29) 4 (0) 826

2007 169 (20) 425 (49) 251 (29) 20 (2) 865

2008 183 (20) 454 (49) 275 (30) 13 (1) 925

2009 291 (28) 442 (43) 271 (26) 20 (2) 1024

2010 277 (26) 438 (41) 341 (32) 19 (2) 1075

2011 290 (30) 347 (36) 324 (33) 8 (1) 969

2012 383 (38) 306 (30) 314 (31) 11 (1) 1014

2013 342 (35) 281 (29) 349 (36) 3 (0) 975

2014 482 (47) 357 (35) 178 (17) 10 (1) 1027

2015 534 (56) 300 (31) 119 (12) 2 (0) 955



0 20 40 60 80 100Procent

HälsoundersökningLUTS

Andra symptomUppgift saknas

Västerbotten

Jämtland

Västernorrland

REGIONEN

Norrbotten

Antal fall

289

123

280

955

263

Figur 24. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern

upptacktes, per diagnostiserande landsting,

2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

HälsoundersökningLUTS

Andra symptomUppgift saknas

Lycksele lasarett

Sollefteå sjukhus



Gällivare sjukhus

Östersunds sjukhus

REGIONEN



Kiruna sjukhus

Sunderby sjukhus


Kalix sjukhus

Antal fall

60

32

152

88

25

123

955

141

26

38

151

96

23

Figur 25. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern

upptacktes, per diagnostiserande sjukhus,

2015.

35


4.2.4 PSA-niva vid diagnos

Medianvardet for PSA-nivan vid diagnos,

ett robust matt pa i vilket skede cancern

upptacks, har i riket sjunkit kraftigt under

en 10-arsperiod, fran 23 µg/L ar 1998 till 8

µg/L ar. Dessa stora forandringar bekraftar

att en okande andel fall diagnostiseras pga.

PSA-testning av symtomfria man. Tack-

ningen for denna viktiga prognostiska varia-

bel ar god, for 98 % av fallen i NPCR finns

ett PSA-varde matt i blodprov i anslutning

till diagnosdatum tillgangligt sedan 1998.

Tabell 4. PSA-niva (µg/L) per diagnosar, 1998-2015.

MedianForsta

kvartil

Tredje

kvartil

Uppgift

saknas

(%)

Totalt

Diagnosar

1998 28 12 86 23 (3) 770

1999 21 10 59 30 (4) 833

2000 22 11 72 22 (3) 755

2001 23 10 67 22 (3) 712

2002 20 10 63 20 (2) 826

2003 19 9 58 24 (3) 924

2004 15 8 36 18 (2) 1056

2005 15 8 38 16 (2) 938

2006 15 8 40 19 (2) 826

2007 15 8 36 22 (3) 865

2008 13 7 39 20 (2) 925

2009 12 7 31 17 (2) 1024

2010 10 6 25 20 (2) 1075

2011 10 6 21 22 (2) 969

2012 10 6 21 25 (2) 1014

2013 10 6 21 21 (2) 975

2014 10 6 21 23 (2) 1027

2015 10 6 19 12 (1) 955

Totalt 14 7 38 376 (2) 16469

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

● ● ●● ● ● ● ● ● ●

● ● ● ● ● ● ● ●● ● ● ● ● ● ● ● ●

● ●● ● ● ● ● ●

●

●

● ●● ●

●

●● ●

●●

●

● ●●

● ●

●

●

●●

● ●●

● ● ●

●

● ● ● ● ● ● ● ●

●

● ● ● ●●

● ● ●●

●

●●

●

● ● ● ●

●

●● ● ● ●

●●

● ● ● ●●

●●

● ●

●

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●●

PSA < 33 ≤ PSA<44 ≤ PSA<10

10 ≤ PSA<2020 ≤ PSA<100PSA ≥ 100

Uppgift saknas

Figur 26. PSA-niva (µg/L) vid diagnos per diagnosar,

1998-2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

4.2.5 Antal tagna biopsier

Allt fler vavnadskolvar tas fran prostata

vid biopsi och ju fler biopsier som tas desto

storre ar sannolikheten att en prostatacan-

cer diagnostiseras. Nationella vardprogram-

met anger att minst 10 kolvar ska tas om

kurativ behandling kan bli aktuell, och om

aktiv monitorering planeras ska tva om-

gangar av biopsier tas for att utesluta en

behandlingskravande prostatacancer.

Antalet tagna kolvar vid en biopsisession

har i riket okat kraftigt mellan 2007 och

2015. I Nationella vardprogrammet 2014

anges att ”ytterligare minst tio biopsier ska

tas 2-6 manader efter den diagnostiska bi-

opsiomgangen”. Det betyder att det kan

finnas en ganska stor grupp av man som in-

te genomgar kompletterande biopsi, men

det kan ocksa vara sa att patienten stalls

pa aktiv monitorering och sedan genomgar

kompletterande biopsi efter en tid, egentli-

gen ska man da vanta med att rapportera

in aktiv monitorering tills denna biopsi ar

utford men det finns skal att anta att sa

inte sker for alla patienter.



Tabell 5. Antal tagna nalbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnosar, 2007-2015.

<6 6-9 10-12 13+Uppgift

saknasTotalt

Diagnosar

2007 54 (6) 538 (62) 191 (22) 0 (0) 81 (9) 864

2008 57 (6) 526 (57) 252 (27) 2 (0) 88 (10) 925

2009 51 (5) 507 (50) 389 (38) 6 (1) 71 (7) 1024

2010 40 (4) 472 (44) 491 (46) 11 (1) 61 (6) 1075

2011 36 (4) 342 (35) 517 (53) 13 (1) 61 (6) 969

2012 40 (4) 271 (27) 597 (59) 32 (3) 74 (7) 1014

2013 22 (2) 257 (26) 612 (63) 28 (3) 56 (6) 975

2014 33 (3) 199 (19) 709 (69) 23 (2) 63 (6) 1027

2015 39 (4) 118 (12) 731 (77) 32 (3) 35 (4) 955

Regionen Stockholm-Gotland exkluderad for 2007.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västernorrland

REGIONEN

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Antal fall*

89 av 106

353 av 388

33 av 36

126 av 137

105 av 109

84 %

91 %

92 %

92 %

96 %

Figur 27. Andel man 75 ar eller yngre med T1c-tumor

som genomgick 10 eller fler nalbiopsier vid

diagnostisk biopsisession, per diagnostiseran-

de landsting, 2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Lycksele lasarett

Kalix sjukhus


Sollefteå sjukhus

REGIONEN

Östersunds sjukhus



Sunderby sjukhus



Kiruna sjukhus

Gällivare sjukhus

Antal fall

20 av 29

10 av 13

50 av 64

7 av 8

353 av 388

33 av 36

32 av 34

61 av 63

61 av 62

45 av 45

8 av 8

15 av 15

11 av 11

69 %

77 %

78 %

88 %

91 %

92 %

94 %

97 %

98 %

100 %

100 %

100 %

100 %

Figur 28. Andel man 75 ar eller yngre med T1c-tumor

som genomgick 10 eller fler nalbiopsier vid

diagnostisk biopsisession, per diagnostiseran-

de sjukhus, 2015.

37


0 20 40 60 80 100Procent

2014 *2015

Jämtland

Norrbotten

REGIONEN

Västerbotten

Västernorrland

Antal fall*

1 av 17

6 av 64

30 av 193

12 av 74

11 av 38

6 %

9 %

16 %

16 %

29 %

Figur 29. Andel man satta pa aktiv monitorering som

efter den diagnostiska biopsisessionen ge-

nomgatt ytterligare biopsi infor behandlings-

beslut, per behandlingsbeslutande landsting,

2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus


Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus


Gällivare sjukhus


Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus

REGIONEN

Lycksele lasarett



Antal fall

0 av 19

0 av 7

1 av 23

1 av 17

6 av 48

30 av 193

4 av 20

8 av 35

10 av 14

0 %

0 %

4 %

6 %

12 %

16 %

20 %

23 %

71 %

Figur 30. Andel man satta pa aktiv monitorering som

efter den diagnostiska biopsisessionen ge-

nomgatt ytterligare biopsi infor behandlings-

beslut, per behandlingsbeslutande sjukhus,

2015.




4.2.6 Skelettundersokning

Det finns bara tva kategorier vid klassifi-

kation av skelettundersokning i klassifika-

tionshandboken fran UICC, antingen M0

vilket innefattar man som genomgatt un-

dersokning och inga metastaser pavisats

och man som inte genomgatt undersokning

(dvs. ”gamla” MX), eller M1 vilket ar man

som har metastaser vid undersokning av

skelettet.

Skelettundersokning av man med la-

griskcancer ar ”icke-gora” eftersom des-

sa man har en mycket lag risk att ha ske-

lettmetastaser. En liten andel mannen kan

dock ha symtom som gor att man vill ute-

sluta metastaser varfor malnivan inte satts

till noll procent. Socialstyrelsen anger i Na-

tionella Riktlinjerna malnivan 3 % for an-

delen man med lagriskcancer som genomgar

skelettundersokning. Det har skett en kraf-

tig sankning av anvandningen av skelettun-

dersokning sedan 2003.

For man med hogriskcancer ar skelettun-

dersokning en adekvat undersokning infor

behandlingsbeslut. Andelen man under 80

ars alder med hogriskcancer; lokaliserad ho-

griskcancer eller lokalt avancerad cancer

redovisas i figur 32. Detta ar en av tio kva-

litetsindikatorer som NPCR valt ut, och

NPCR har satt malnivaerna 70 % och 90 %

for god respektive mycket god maluppfyl-

lelse for denna variabel. Figur 33 redovisar

andelen man over 80 ar med hogriskcancer

som genomgar skelettundersokning. An-

delen av man over 80 ar som undersokts

ar markant lagre an for man under 80 ar.

NPCR har inte satt nagra malnivaer for

skelettundersokning av man over 80 ar med

hogriskcancer eftersom individuella bedom-

ningar spelar stor roll for utredning och be-

handling av man i denna alderskategori.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2003 *2015

Jämtland

Västernorrland

REGIONEN

Norrbotten

Västerbotten

Antal fall*

3 av 19

4 av 53

10 av 201

2 av 51

1 av 78

16 %

8 %

5 %

4 %

1 %

Figur 31. Andel man med T1-2, PSA mindre an 10

µg/L och Gleasonsumma 6 eller lagre som

genomgatt skelettundersokning, per diagnos-

tiserande landsting, 2003 och 2015.

Uppgift saknas for 19.6 % (2015) respektive 5.3 % (2003) av mannen.

0 20 40 60 80 100Procent

2003 *2015

Norrbotten

Västernorrland

REGIONEN

Jämtland

Västerbotten

Antal fall*

43 av 56

34 av 42

156 av 192

27 av 33

52 av 61

77 %

81 %

81 %

82 %

85 %


Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller

PSA 20-50 µg/L (dock ej T4 eller PSA over

50 µg/L) som genomgatt skelettundersok-

ning, per diagnostiserande landsting, 2003

och 2015.


0 20 40 60 80 100Procent

2003 *2015

Norrbotten

Västernorrland

REGIONEN

Jämtland

Västerbotten

Antal fall*

0 av 7

2 av 8

19 av 35

5 av 7

12 av 13

0 %

25 %

54 %

71 %

92 %

Figur 33. Andel man aldre an 80 ar vid diagnos med

Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller

PSA 20-50 µg/L (dock ej T4 eller PSA over

50 µg/L) som genomgatt skelettundersok-

ning, per diagnostiserande landsting, 2003

och 2015.


39


4.3 Tumordata

Prostatacancer ar en sjukdom med en stor

spridning av risken for dod i sjukdomen.

Den klassifikation av riskkategorier som an-

vands i NPCR ar en modifikation av Na-

tional Comprehensive Cancer Network [3].

Den baseras pa lokalt kliniskt tumorstadi-

um, eventuell forekomst av lymfkortelme-

tastaser och skelettmetastaser, Gleasonsum-

ma pa diagnostisk biopsi och PSA-niva i se-

rum vid datum for diagnos. Denna klassifi-

kation ar starkt prognostisk vilket ocksa har

visats i NPCR [4]. Klassifikationen har tidi-

gare justerats sa att lokaliserad hogriskcan-

cer och lokalt avancerad cancer sarskiljs

eftersom behandlingsrekommendationerna

for dessa kategorier skiljer sig at.

I fjol justerades definitionerna enligt de re-

viderade riktlinjerna. Definitionen av loka-

liserad hogriskcancer andrades till kliniskt

lokalstadium T1-2 och Gleasonsumma 8-10

och/eller PSA 20-50 µg/L utan tecken till

metastaser och definitionen av lokalt avan-

cerad cancer andrades till kliniskt lokalsta-

dium T3 och PSA under 50 µg/L och inga

tecken till metastaser µg/L.

Det har skett en kraftig okning av lokalise-

rad lag- och intermediarrisk cancer under

de femton ar som NPCR samlat data (Fi-

gur 34 och Tabell 7). Skalet till denna ok-

ning ar framforallt en okad PSA-testning,

som mestadels leder till diagnos av la-

griskcancer. Under samma tidsperiod har

andelen man med metastaser minskat. Ta-

bell 7 redovisar fordelning av antal fall och

andel per diagnosar och riskkategori.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

1. Lågrisk1a. Mycket låg risk1b. Lågrisk (övrig)1c. Lågrisk (saknas)

2. Intermediärrisk3a. Lokal högriskcancer3b. Lokalt avancerad4. Regionalt metastaserad

5. Fjärrmetastaserad6. Uppgift saknas

Figur 34. Fordelning av riskkategori per diagnosar,

1998-2015.

Definitioner av riskkategorier, baserat pa klinisk be-

domning, dvs. palpation av prostata, tumordifferen-

tiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-niva vid

diagnos.

1. Lagrisk

T1-2, Gleasonsumma 6 eller lagre och PSA < 10 µg/L.

1a. Mycket lag risk

T1c, PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller lagre, ej

mer an 4 biopsier med cancer, total cancerlangd i biopser

< 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar tagna, PSA-densitet

< 0.15 µg/L/ml.

1b. Lagrisk (ovrig)

Lagrisk som ej kategoriseras till 1a.

1c. Lagrisk (saknas)

Uppgifter saknas for kategorisering av lagrisk enligt 1a/b.

2. Intermediarrisk

T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.

3a. Lokal hogriskcancer

T1-2, Gleasonsumma 8-10 och/eller 20 ≤ PSA < 50

µg/L.

3b. Lokalt avancerad

T3 och PSA < 50 µg/L.

4. Regionalt metastaserad

T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsak-

nad av fjarrmetastaser (M0 eller MX).

5. Fjarrmetastaserad

M1, skelettundersokning visar tecken till metastaser,

och/eller PSA ≥ 100 µg/L.

6. Uppgift saknas

Saknar uppgifter for kategorisering enligt ovan.


4.3 Tumordata

Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt),

lymfkortelstatus vid bildundersokning eller lymfkor-

telutrymning, samt narvaro av skelettmetastas pa

bildundersokning av skelettet.

T1a

Ej palpabel, upptackt vid TUR-P, ≤5 % av resektat var

tumorvavnad.

T1b

Ej palpabel, upptackt vid TUR-P, >5 % av resektat var

tumorvavnad.

T1c

Ej palpabel, upptackt vid nalbiopsi, exempelvis vid forhojt

PSA.

T2

Palpabel, begransad till prostata.

T3

Palpabel, vaxer genom kapseln och eventuellt in i sades-

blasorna eller i blashalsen.

T4

Palpabel, invaderar andra strukturer an sadesblasorna.

N1

Regionala lymfkortelmetastaser.

M1

Skelettmetastaser.

For man med prostatacancer med myc-

ket lag risk finns consensus att aktiv mo-

nitorering ar forstahandsval som behand-

lingsstrategi. Baserat pa data i NPCR har

Nationella vardprogrammet foreslagit och

infort en ny definition av prostatacancer

med mycket lag risk [5]. Den nya definitio-

nen tillater fyra stycken biopsikolvar att

innehalla cancer och atta mm total can-

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

cerlangd i alla biopsier och PSA-densitet

(PSA-halt/prostatavolym) ska vara 0.15

µg/L/ml eller lagre.

0 20 40 60 80 100Procent

1a. Mycket låg risk1b. Lågrisk (övrig)1c. Lågrisk (saknas)

2. Intermediärrisk3a. Lokal högriskcancer3b. Lokalt avancerad

4. Regionalt metastaserad5. Fjärrmetastaserad6. Uppgift saknas

Jämtland

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Norrbotten

Antal fall

123

289

955

280

263

Figur 35. Fordelning av riskkategori per diagnostise-

rande landsting, 2015.

Data i NPCR har nyligen anvants for att

belysa samband for man med misstankta

metastaser och hoga PSA-varden. Nagot

overraskande hade hela 26 % av man med

PSA-niva over 100 µg/L inte nagra ske-

lettmetastaser vid skelettundersokning [6].

Dessa man hade en klart langre overlevnad

an man som hade metastaser vid skelett-

undersokning. De resultaten understryker

vikten av en bedomning av forekomsten av

skelettmetastaser aven bland man med hoga

PSA-varden.

41

4R

ES

ULT

AT

RE

DO

VIS

NIN

G

Tabell 6. Antal fall (procent) per diagnostiserande landsting och riskkategori, 2015.

1a. Mycket lag

risk

1b. Lagrisk

(ovrig)

1c. Lagrisk

(saknas)2. Intermediar-

risk

3a. Lokal

hogriskcancer

3b. Lokalt

avancerad

4. Regionalt

metastaserad

5. Fjarrmetasta-

serad

6. Uppgift

saknas

Landsting

Vasternorrland 16 (6) 61 (22) 0 (0) 93 (33) 33 (12) 24 (9) 16 (6) 35 (12) 2 (1)

Jamtland 6 (5) 15 (12) 0 (0) 36 (29) 9 (7) 26 (21) 4 (3) 24 (20) 3 (2)

Vasterbotten 22 (8) 56 (19) 1 (0) 91 (31) 42 (15) 12 (4) 16 (6) 45 (16) 4 (1)

Norrbotten 14 (5) 49 (19) 5 (2) 82 (31) 46 (17) 20 (8) 14 (5) 27 (10) 6 (2)

Totalt 58 (6) 181 (19) 6 (1) 302 (32) 130 (14) 82 (9) 50 (5) 131 (14) 15 (2)

42

Pro

stata

can

cer-

Na

tion

ellk

valitetsra

pp

ort,2

01

5

4.3

Tu

mo

rdata

Tabell 7. Antal fall (procent) per diagnosar och riskkategori, 1998-2015.

1. Lagrisk1a. Mycket lag

risk

1b. Lagrisk

(ovrig)

1c. Lagrisk

(saknas)2. Intermediar-

risk

3a. Lokal

hogriskcancer

3b. Lokalt

avancerad

4. Regionalt

metastaserad

5. Fjarrmetasta-

serad

6. Uppgift

saknas

Diagnosar

1998 83 (11) 130 (17) 127 (16) 90 (12) 100 (13) 223 (29) 17 (2)

1999 87 (10) 191 (23) 144 (17) 101 (12) 98 (12) 196 (24) 16 (2)

2000 99 (13) 143 (19) 106 (14) 109 (14) 96 (13) 186 (25) 16 (2)

2001 111 (16) 133 (19) 99 (14) 90 (13) 90 (13) 168 (24) 21 (3)

2002 123 (15) 170 (21) 163 (20) 84 (10) 89 (11) 183 (22) 14 (2)

2003 152 (16) 192 (21) 145 (16) 106 (11) 105 (11) 198 (21) 26 (3)

2004 220 (21) 255 (24) 163 (15) 117 (11) 105 (10) 170 (16) 26 (2)

2005 190 (20) 226 (24) 172 (18) 97 (10) 98 (10) 137 (15) 18 (2)

2006 156 (19) 213 (26) 158 (19) 64 (8) 87 (11) 130 (16) 18 (2)

2007 216 (25) 194 (22) 127 (15) 96 (11) 73 (8) 142 (16) 17 (2)

2008 229 (25) 234 (25) 149 (16) 71 (8) 78 (8) 140 (15) 24 (3)

2009 265 (26) 55 (5) 200 (20) 10 (1) 268 (26) 141 (14) 90 (9) 63 (6) 157 (15) 40 (4)

2010 304 (28) 76 (7) 204 (19) 24 (2) 310 (29) 161 (15) 86 (8) 70 (7) 124 (12) 20 (2)

2011 256 (26) 67 (7) 176 (18) 13 (1) 307 (32) 137 (14) 90 (9) 52 (5) 110 (11) 17 (2)

2012 296 (29) 78 (8) 186 (18) 32 (3) 324 (32) 132 (13) 63 (6) 52 (5) 126 (12) 21 (2)

2013 230 (24) 67 (7) 152 (16) 11 (1) 326 (33) 122 (13) 78 (8) 52 (5) 150 (15) 17 (2)

2014 245 (24) 72 (7) 165 (16) 8 (1) 345 (34) 120 (12) 72 (7) 53 (5) 170 (17) 22 (2)

2015 245 (26) 58 (6) 181 (19) 6 (1) 302 (32) 130 (14) 82 (9) 50 (5) 131 (14) 15 (2)

1. Lagrisk

T1-2, Gleasonsumma 6 eller lagre och PSA < 10 µg/L.

1a. Mycket lag risk

T1c, PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller lagre, ej mer an 4 biopsier med cancer, total

cancerlangd i biopser < 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar tagna, PSA-densitet < 0.15 µg/L/ml.

1b. Lagrisk (ovrig)

Lagrisk som ej kategoriseras till 1a.

1c. Lagrisk (saknas)

Uppgifter saknas for kategorisering av lagrisk enligt 1a/b.

2. Intermediarrisk

T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.

3a. Lokal hogriskcancer

T1-2, Gleasonsumma 8-10 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.


T3 och PSA < 50 µg/L.


T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fjarrmetastaser (M0 eller MX).

5. Fjarrmetastaserad

M1, skelettundersokning visar tecken till metastaser, och/eller PSA ≥ 100 µg/L.

6. Uppgift saknas

Saknar uppgifter for kategorisering enligt ovan.43


4.4 Behandling

4.4.1 Tackningsgrad for registrering av

primarbehandling

.

.

.

.

.

.

.

.

Tabell 8. Tackningsgrad av utredning och behandlingsblanketten, per sjukvardsregion och diagnosar, 2007-2015.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Diagnosar

2007 1383 (83) 1816 (99) 1098 (100) 1513 (93) 1802 (100) 867 (100) 8479 (95)

2008 1494 (93) 1821 (100) 1051 (100) 1715 (99) 1703 (100) 924 (99) 8708 (98)

2009 1963 (97) 2251 (100) 1398 (100) 1870 (100) 1946 (100) 1024 (100) 10452 (99)

2010 1856 (98) 1924 (100) 1230 (100) 1671 (99) 1951 (100) 1078 (100) 9710 (99)

2011 1715 (96) 1951 (100) 1181 (98) 1806 (100) 1853 (100) 971 (100) 9477 (99)

2012 1623 (86) 1727 (100) 1095 (97) 1693 (100) 1541 (100) 1019 (100) 8698 (97)

2013 2004 (87) 1848 (96) 1136 (99) 1667 (100) 1534 (100) 945 (96) 9134 (95)

2014 2793 (86) 2006 (97) 1156 (98) 1685 (99) 1565 (99) 1009 (97) 10214 (94)

2015 1438 (88) 1989 (90) 1248 (94) 1673 (94) 1616 (95) 791 (81) 8755 (91)

Stockholm-Gotland registrerade ej via INCA under 2007.


4.4 Behandling

4.4.2 Multidisciplinar bedomning

I figur 36 redovisas andelen man som kunde

bli aktuella for kurativ terapi som remit-

terats for s.k. second opinion av onkolog,

dvs. en fornyad medicinsk bedomning efter

en initial bedomning av urolog. Multidi-

sciplinar konferens (MDK) har blivit allt

vanligare inom manga grenar av onkologin

och Socialstyrelsen har satt som mal att al-

la man med hogriskcancer med en forvantad

overlevnad mer an fem ar ska diskuteras

pa MDK. I figur 37 redovisas resultaten for

2015, i genomsnitt i riket hade 52 % av des-

sa man diskuterats pa multidisciplinar kon-

ferens vilket ar en forbattring jamfort med

2013 da 39 % av dessa man diskuterades pa

MDK.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2014 *2015

Jämtland

Västernorrland

Norrbotten

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall*

5 av 87

43 av 148

53 av 169

209 av 633

108 av 229

6 %

29 %

31 %

33 %

47 %

Figur 36. Andel man med lag-, intermediar-, hogrisk-

tumor eller regionalt metastaserad prosta-

tacancer som fatt second opinion av onko-

log, per behandlingsbeslutande landsting,

2015.

Uppgift saknas for 20.5 % (2015) av mannen.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall*

17 av 47

11 av 25

23 av 44

78 av 149

27 av 33

36 %

44 %

52 %

52 %

82 %


lokal hogriskcancer eller lokalt avancerad

tumor som tagits upp pa multidisciplinar

konferens infor behandlingsbeslut, per be-

handlingsbeslutande landsting, 2015.

Uppgift saknas for 17.2 % (2015) av mannen.

45


4.4.3 Behandlingsstrategi

I NPCR skall anges vilken behandlingsstra-

tegi som har valts; konservativ behandling

(aktiv monitorering och symtomstyrd tera-

pi sarskiljs sedan 2007), kurativ terapi eller

icke-kurativ terapi. Icke-kurativ terapi in-

nebar i den absoluta majoriteten av fall (98

%) hormonbehandling.

Figur 38-39 visar hur primarbehandlingen

for sju riskkategorier har forandrats sedan

2007. Aktiv monitorering innebar att ing-

en behandling ges primart utan att pati-

enten istallet foljs regelbundet med PSA-

kontroller och re-biopsier av prostata. Vid

tecken till progress behandlas patienten

med operation eller stralning. Symtomstyrd

terapi innebar att patienten foljs och hor-

monbehandling ges vid symtomatisk pro-

gress. For man 75 ar eller yngre med la-

griskcancer och i synnerhet cancer av myc-

ket lag risktyp har andelen som foljs med

aktiv monitorering okat kraftigt sedan 2010,

medan en nagot storre andel man med in-

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

termediarrisk, hogrisk och lokalt avancerad

cancer far kurativ behandling (Figur 38).

SPCG-7 studien [9] som rapporterade en

okad overlevnad for man som erhallit kom-

bination av stralterapi och hormonbehand-

ling, har haft inverkan pa valet av behand-

lingsstrategi for man med lokalt avancerad

cancer.

Figur 40 visar att behandlingsval ar starkt

aldersberoende i alla riskkategorier utom

vid metastaserad cancer dar hormonbe-

handling ar klart forharskande i alla ald-

rar. Figuren visar att behandlingen i allt

storre utstrackning differentieras i gruppen

av icke-metastaserad cancer, allt fler man

med lagriskcancer stalls pa aktiv monito-

rering och allt fler man med hogriskcancer

opereras eller stralas. Men fortfarande fore-

kommer bade overbehandling av lagriskcan-

cer och underbehandling av hogriskcancer,

det senare mest uttalat bland i ovrigt friska

man mellan 70 och 80 ars alder med lokalt

avancerad cancer.


4.4 Behandling

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

1a. Mycket låg risk

●

●

●

●

● ●●

● ● ●● ● ● ●

●

● ●

● ● ●●●

●● ●

● ● ●● ● ● ● ● ● ●

Aktiv monitoreringSymptomstyrd terapi

OperationStrålbehandling

Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

1. Lågrisk

●

●●

● ●●

●

●

●

● ●● ● ● ● ● ● ●

●

●

●

●●

● ●

●●

● ● ●●

●●

● ● ●

● ●● ● ● ● ● ● ●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

2. Intermediärrisk

●●

●● ● ● ●

● ●

● ●●

● ● ● ● ● ●

●●

●●

● ●●

●●●

●●

●●

●● ●

●

● ●● ● ● ● ● ● ●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

3a. Lokal högriskcancer

● ●●

● ● ● ●● ●● ● ● ● ● ●

● ● ●

● ● ● ●● ●

●

●●

● ● ●

●●

● ●

●

●

● ●

●● ●

● ● ●●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


●●

●● ● ●

● ●

●

● ● ● ● ● ● ● ● ●● ● ● ●

●●

●

●●

●

● ● ●●

● ●●

●

●

●● ●

● ●

● ●●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ●●

● ● ●●

● ●● ● ● ● ● ● ● ● ●● ● ● ●●

● ●

●●

●●

● ●●

●

●● ●

● ●

●●

●

●

●●

●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

5. Fjärrmetastaserad

● ● ●● ●

● ●●

●●● ● ● ● ● ● ● ●● ●

● ● ●●

●●

●●

● ●●

●● ● ●

●

● ●● ● ●

● ●●

●



Hormonterapi

Figur 38. Behandlingsstrategi for man 75 ar eller yng-

re vid diagnos, per riskkategori och diagno-

sar, 2007-2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


●

●

● ●

●

●

●

●

● ●

●

●● ● ● ● ● ●● ● ● ● ● ●● ● ● ● ● ●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

1. Lågrisk

● ● ●●

●●

●

●

●

●

●

●●

●

●

●

●

●

● ● ● ● ●●

● ● ●●●

● ● ●●

●

●●●

●

● ●●

●

● ●●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

2. Intermediärrisk

●●

●

●●

●●

●●

● ●●

● ●● ●

●●

● ● ● ● ● ● ● ● ●●

●

● ●●

●

●●

●●

●

● ●●

●

●●

●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


●●

●●

●●

●● ●

● ●● ● ●

● ● ● ●● ● ● ● ● ● ● ● ●● ●

● ●● ●

●●

●

● ●

●● ●

●

●

●

●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ● ●● ●

● ●● ●

●●

●

●

●●

●

●

●

● ● ● ● ● ● ● ● ●● ●

●● ●

●● ●

●

●●

●

●

●

● ●●

●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ● ●●

●

● ● ● ●

●

●

●● ●

● ●●

●● ● ● ● ● ● ● ● ●● ● ● ●●

●

●

●●

●

● ●●

●

●

●

● ●



Hormonterapi

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ● ● ● ● ● ● ● ●●

●● ● ● ● ● ● ●● ● ● ● ● ● ● ● ●● ● ● ● ● ● ●

●●

●●

● ● ●●

● ●●



Hormonterapi

Figur 39. Behandlingsstrategi for man aldre an 75 ar

vid diagnos, per riskkategori och diagnosar,

2007-2015.

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ●● ● ●

●

● ● ●●

●

●

●●

●●

● ●

● ● ● ●

● ●● ● ● ● ● ●



Hormonterapi

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

1. Lågrisk

●●

●●

●

●

● ● ●●

●

●●

●

●

●● ●

● ● ●●

●●● ● ● ●

●●



Hormonterapi

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

2. Intermediärrisk

●● ●

● ●

●

● ● ● ●

●

●

●

●

●

●

● ●

●

●● ●

●

●● ● ●●

●

●



Hormonterapi

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ● ● ●●

●● ● ● ●

●●

●

●●

●● ●

●

●● ●

●

●● ●●

●

●

●



Hormonterapi

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


●● ● ● ●

●● ● ● ●●

●●

● ● ●● ●

● ●

●●

●

●●●

●

●

●

●



Hormonterapi

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


● ● ● ● ● ●● ● ● ●

● ●

●

●●

● ● ●

●●

●

●

●

●

● ●

●

●

●

●



Hormonterapi

<60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+

0

20

40

60

80

100

Pro

cent


●● ● ● ● ●● ● ● ● ● ●● ● ● ● ● ●

●● ● ●

●●

●

● ● ●

●

●



Hormonterapi

Figur 40. Behandlingsstrategi per riskkategori och

aldersgrupp, 2008-2015.

47


Tabell 9. Behandlingsstrategi for man med mycket lag risk tumor, per behandlingsbeslutande landsting, 2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-

styrd terapiOperation

Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 9 (90) 0 (0) 1 (10) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 10

Jamtland 3 (60) 1 (20) 0 (0) 1 (20) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 5

Vasterbotten 22 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 22

Norrbotten 11 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 11

Totalt 45 (94) 1 (2) 1 (2) 1 (2) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 48

10 saknar uppgift om primarbehandling och ar darfor exkluderade ur tabellen.

Tabell 10. Behandlingsstrategi for man med lagrisktumor, per behandlingsbeslutande landsting, 2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-


Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 31 (61) 3 (6) 10 (20) 6 (12) 0 (0) 1 (2) 0 (0) 51

Jamtland 9 (53) 3 (18) 3 (18) 1 (6) 0 (0) 1 (6) 0 (0) 17

Vasterbotten 54 (73) 1 (1) 10 (14) 9 (12) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 74

Norrbotten 40 (80) 0 (0) 3 (6) 7 (14) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 50

Totalt 134 (70) 7 (4) 26 (14) 23 (12) 0 (0) 2 (1) 0 (0) 192


Tabell 11. Behandlingsstrategi for man med intermediarrisktumor, per behandlingsbeslutande landsting, 2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-


Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 3 (6) 0 (0) 22 (43) 21 (41) 1 (2) 4 (8) 0 (0) 51

Jamtland 6 (18) 4 (12) 18 (53) 5 (15) 0 (0) 1 (3) 0 (0) 34

Vasterbotten 16 (19) 2 (2) 23 (27) 37 (43) 1 (1) 6 (7) 1 (1) 86

Norrbotten 18 (27) 1 (2) 6 (9) 40 (61) 0 (0) 1 (2) 0 (0) 66

Totalt 43 (18) 7 (3) 69 (29) 103 (43) 2 (1) 12 (5) 1 (0) 237


Tabell 12. Behandlingsstrategi for man med lokal hogrisktumor, per behandlingsbeslutande landsting, 2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-


Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 1 (4) 0 (0) 2 (8) 11 (46) 1 (4) 8 (33) 1 (4) 24

Jamtland 1 (11) 0 (0) 5 (56) 2 (22) 0 (0) 1 (11) 0 (0) 9

Vasterbotten 0 (0) 1 (3) 7 (18) 23 (61) 1 (3) 6 (16) 0 (0) 38

Norrbotten 2 (6) 0 (0) 2 (6) 25 (69) 0 (0) 7 (19) 0 (0) 36

Totalt 4 (4) 1 (1) 16 (15) 61 (57) 2 (2) 22 (21) 1 (1) 107



4.4 Behandling

Tabell 13. Behandlingsstrategi for man med lokalt avancerad tumor, per behandlingsbeslutande landsting, 2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-


Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 2 (12) 1 (6) 0 (0) 11 (69) 0 (0) 2 (12) 0 (0) 16

Jamtland 1 (5) 1 (5) 6 (27) 9 (41) 0 (0) 5 (23) 0 (0) 22

Vasterbotten 1 (8) 0 (0) 0 (0) 8 (67) 0 (0) 3 (25) 0 (0) 12

Norrbotten 0 (0) 1 (6) 0 (0) 9 (50) 0 (0) 8 (44) 0 (0) 18

Totalt 4 (6) 3 (4) 6 (9) 37 (54) 0 (0) 18 (26) 0 (0) 68


Tabell 14. Behandlingsstrategi for man med regionalt metastaserad prostatacancer, per behandlingsbeslutande lands-

ting, 2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-


Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 0 (0) 0 (0) 0 (0) 6 (55) 1 (9) 4 (36) 0 (0) 11

Jamtland 0 (0) 0 (0) 1 (33) 0 (0) 0 (0) 2 (67) 0 (0) 3

Vasterbotten 0 (0) 0 (0) 0 (0) 9 (60) 1 (7) 5 (33) 0 (0) 15

Norrbotten 0 (0) 0 (0) 0 (0) 5 (45) 0 (0) 6 (55) 0 (0) 11

Totalt 0 (0) 0 (0) 1 (2) 20 (50) 2 (5) 17 (42) 0 (0) 40


Tabell 15. Behandlingsstrategi for man med fjarrmetastaserad prostatacancer, per behandlingsbeslutande landsting,

2015.

Aktiv mo-

nitorering

Symptom-


Stral-

behandling

Ovrig

kurativ

terapi

Hormon-

terapi

Ovrig

icke-kurativ

terapi

Totalt

Landsting

Vasternorrland 1 (4) 0 (0) 0 (0) 3 (11) 0 (0) 24 (86) 0 (0) 28

Jamtland 0 (0) 1 (4) 3 (13) 2 (9) 0 (0) 15 (65) 2 (9) 23

Vasterbotten 2 (4) 0 (0) 2 (4) 3 (7) 1 (2) 37 (82) 0 (0) 45

Norrbotten 0 (0) 0 (0) 0 (0) 6 (25) 0 (0) 17 (71) 1 (4) 24

Totalt 3 (2) 1 (1) 5 (4) 14 (12) 1 (1) 93 (78) 3 (2) 120


En malniva i Riktlinjerna ar att 95 % av

alla man med cancer med mycket lag risk

med forvantad overlevnad pa minst tio ar

ska foljas med aktiv monitorering (AM) och

i riket stalldes 90 % av dessa man pa AM

ar 2015 (Tabell 9). Behandlingsstrategi for

ovriga riskkategorier per landsting redovi-

sas i tabell 10-14. Aven for man med la-

griskcancer ar AM den behandlingsstrategi

som forordas i Riktlinjerna for prostatacan-

cersjukvard fran 2014, men det finns aven

har en mycket stor variation mellan vard-

givare i hur ofta denna strategi tillampas

(Tabell 10 och Figur 41-44). Andelen man

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

70 ar eller yngre med lagriskcancer som be-

handlades med AM var 72 % i riket (Figur

41 och 42).

49


0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Jämtland

Västernorrland

Västerbotten

REGIONEN

Norrbotten

Antal fall*

6 av 11

20 av 33

33 av 51

86 av 131

27 av 36

55 %

61 %

65 %

66 %

75 %

Figur 41. Andel man yngre an 70 ar vid diagnos med

lagrisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6 eller

lagre och PSA < 10 µg/L) som fatt aktiv

monitorering, per behandlingsbeslutande

landsting, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent


Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus


Östersunds sjukhus


Lycksele lasarett

REGIONEN


Sunderby sjukhus


Antal fall

8 av 15

6 av 11

19 av 32

6 av 10

86 av 131

12 av 18

19 av 24

8 av 9

53 %

55 %

59 %

60 %

66 %

67 %

79 %

89 %


lagrisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6 eller



sjukhus, 2015.



4.4 Behandling

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Jämtland

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Norrbotten

Antal fall*

3 av 5

10 av 16

45 av 57

19 av 22

13 av 14

60 %

62 %

79 %

86 %

93 %

Figur 43. Andel man 70-80 ar vid diagnos med la-

grisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6 eller



landsting, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent

Kiruna sjukhus

Gällivare sjukhus


Östersunds sjukhus



REGIONEN


Sunderby sjukhus

Lycksele lasarett

Antal fall

5 av 9

3 av 5

5 av 7

7 av 9

45 av 57

7 av 8

11 av 12

5 av 5

56 %

60 %

71 %

78 %

79 %

88 %

92 %

100 %

Figur 44. Andel man 70-80 ar vid diagnos med la-

grisktumor (T1-2, Gleasonsumma 6 eller



sjukhus, 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Jämtland

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Norrbotten

Antal fall*

3 av 4

7 av 8

36 av 38

16 av 16

10 av 10

75 %

88 %

95 %

100 %

100 %


mycket lag risk tumor (T1c, Gleasonsumma

6 eller lagre, PSA < 10 µg/L, ej mer an 4

biopsier med cancer, och total cancerlangd i

biopsier < 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar

tagna, PSA-densitet < 0.15 µg/L/ml) som

fatt aktiv monitorering, per behandlingsbe-

slutande landsting, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent

Östersunds sjukhus


Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus


REGIONEN

Sunderby sjukhus



Antal fall

4 av 5

36 av 38

6 av 6

6 av 6

7 av 7

80 %

95 %

100 %

100 %

100 %


mycket lag risk tumor (T1c, Gleasonsumma

6 eller lagre, PSA < 10 µg/L, ej mer an 4

biopsier med cancer, och total cancerlangd i

biopsier < 8 mm, totalt minst 8 biopsikolvar

tagna, PSA-densitet < 0.15 µg/L/ml) som

fatt aktiv monitorering, per behandlingsbe-

slutande sjukhus, 2015.


51


For man med intermediarrisk och hog-

riskcancer som har en forvantad overlevnad

mer an tio ar rekommenderas kurativ be-

handling. Men andelen man som erholl ku-

rativ terapi varierade med stora skillnader

mellan enskilda sjukhus (Figur 48 och 52).

Allra storst var skillnaden mellan sjukhus

i andelen kurativt behandlade 70-80-ariga

man med hogriskcancer (Figur 54)!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västerbotten

Norrbotten

REGIONEN

Jämtland

Västernorrland

Antal fall*

33 av 44

31 av 39

107 av 129

16 av 19

27 av 27

75 %

79 %

83 %

84 %

100 %


intermediarrisktumor som erholl kurativ te-

rapi, per behandlingsbeslutande landsting,

2015.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus



Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus

Lycksele lasarett

Sunderby sjukhus


REGIONEN

Östersunds sjukhus



Antal fall

5 av 8

18 av 25

25 av 32

107 av 129

16 av 19

8 av 8

18 av 18

62 %

72 %

78 %

83 %

84 %

100 %

100 %


intermediarrisktumor som erholl kurativ te-

rapi, per behandlingsbeslutande sjukhus,

2015.



4.4 Behandling

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Jämtland

Norrbotten

REGIONEN

Västernorrland

Västerbotten

Antal fall*

7 av 14

15 av 24

65 av 93

17 av 22

26 av 33

50 %

62 %

70 %

77 %

79 %

Figur 49. Andel man 70-80 ar vid diagnos med inter-

mediarrisktumor som erholl kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande landsting, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent

Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus


REGIONEN




Antal fall

2 av 5

7 av 14

9 av 15

9 av 14

65 av 93

10 av 13

7 av 9

15 av 16

40 %

50 %

60 %

64 %

70 %

77 %

78 %

94 %

Figur 50. Andel man 70-80 ar vid diagnos med inter-

mediarrisktumor som erholl kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västernorrland

REGIONEN

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Antal fall*

11 av 14

53 av 59

11 av 12

11 av 12

20 av 21

79 %

90 %

92 %

92 %

95 %


hogrisktumor som erholl kurativ terapi, per

behandlingsbeslutande landsting, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent


Lycksele lasarett

Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus


REGIONEN

Östersunds sjukhus


Sunderby sjukhus



Antal fall

5 av 8

53 av 59

11 av 12

13 av 14

9 av 9

5 av 5

6 av 6

62 %

90 %

92 %

93 %

100 %

100 %

100 %


hogrisktumor som erholl kurativ terapi, per



53


0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västernorrland

Norrbotten

REGIONEN

Jämtland

Västerbotten

Antal fall*

14 av 20

25 av 35

66 av 90

10 av 13

17 av 22

70 %

71 %

73 %

77 %

77 %

Figur 53. Andel man 70-80 ar vid diagnos med ho-

grisktumor som erholl kurativ terapi, per

behandlingsbeslutande landsting, 2015.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sollefteå sjukhus


Kiruna sjukhus

Kalix sjukhus

Gällivare sjukhus



REGIONEN


Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus


Antal fall

3 av 5

5 av 8

4 av 6

66 av 90

9 av 12

10 av 13

17 av 22

12 av 14

60 %

62 %

67 %

73 %

75 %

77 %

77 %

86 %

Figur 54. Andel man 70-80 ar vid diagnos med ho-

grisktumor som erholl kurativ terapi, per



.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.


4.4 Behandling

4.4.4 Radikal prostatektomi

Operationsteknik

Radikal prostatektomi (RP) kan utforas

som oppen, retropubisk prostatektomi

(RRP), med laparoskopisk teknik eller som

robotassisterad laparoskopisk prostatektomi

(RARP). I NPCR registreras de olika typer-

na av prostatektomi separat sedan 2008.

NPCR registrerade fram till 2015 enbart

primara prostatektomier vilket betyder att

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

de operationer som utfors efter en tids ak-

tiv monitorering inte registrerades. Som

framgar av Tabell 17 har RARP har okat

kraftigt pa bekostnad av RRP sedan 2009.

Antalet utforda ingrepp varierade stort mel-

lan vardgivare (Tabell 18). I figur 55 visas

antal RP utforda per sjukhus under aren

2012-2015 och figuren visar att operations-

volymerna mellan olika sjukhus varierar

kraftigt.

Tabell 16. Typ av radikal prostatektomi (som primarterapi), per diagnosar, 1998-2015.

Retropubisk

RP

Laparoskopisk

RP

Robotassisterad

RPTyp saknas

Laparoskopisk/

robotassisterad

RP

Totalt

Diagnosar

1998 38

1999 76

2000 57

2001 37

2002 80

2003 113

2004 152

2005 144

2006 103

2007 92

2008 62 (97) 2 (3) 0 (0) 0 (0) 2 (3) 64

2009 133 (99) 1 (1) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 134

2010 109 (99) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 1 (1) 110

2011 133 (99) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 1 (1) 134

2012 126 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 126

2013 106 (86) 0 (0) 17 (14) 0 (0) 17 (14) 123

2014 80 (55) 2 (1) 61 (42) 2 (1) 63 (43) 145

2015 5 (5) 0 (0) 39 (35) 67 (60) 39 (35) 111

Typ av radikal prostatektomi registrerades fr.o.m. 2008 i Stockholm-Gotlands region och fr.o.m. 2007 i ovriga regioner.

Tabell 17. Typ av radikal prostatektomi (som primarterapi), per behandlingsar, 2009-2015.

Retropubisk

RP

Laparoskopisk

RP

Robotassisterad

RP

Typ

saknasTotalt

Behandlingsar

2009 102 (97) 3 (3) 0 (0) 0 (0) 105

2010 125 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 125

2011 134 (99) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 135

2012 140 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 140

2013 112 (98) 0 (0) 2 (2) 0 (0) 114

2014 74 (60) 2 (2) 47 (38) 0 (0) 123

2015 40 (42) 0 (0) 56 (58) 0 (0) 96

1 Antal radikala prostatektomier i Patientregistret (PaR) for aktuellt behandlingsar (avser bade primar och sekundar terapi), bland de man som finns registrerade i NPCR.

55


Tabell 18. Typ av radikal prostatektomi (som primarterapi), per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015.

Retropubisk

RP

Laparoskopisk

RP

Robotassisterad

RPTyp saknas Totalt

Lanssjukhuset i Harnosand 0 (0) 0 (0) 2 (100) 0 (0) 2

Lanssjukhuset i Sundsvall 17 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 17

Norrlands universitetssjukhus Umea 4 (7) 0 (0) 54 (93) 0 (0) 58

Sunderby sjukhus 4 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 4

Ostersunds sjukhus 15 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 15

Totalt 40 (42) 0 (0) 56 (58) 0 (0) 96


0 10 20 30 40 50 60Antal opererade

2015

Övriga

Östersunds sjukhus



2012 / 2013 / 2014 / 2015Antal op per år

10 / 5 / 8 / 6

67 / 58 / 44 / 15

17 / 14 / 20 / 17

46 / 37 / 51 / 58

Figur 55. Antal radikala prostatektomier (som pri-

marterapi), per behandlande sjukhus och

behandlingsar, 2012-2015.

Totalt genomfordes 96 operationer under 2015, varav 90 (93.8 %) pa de tre sjukhusen

med storst volym.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

1a. Mycket låg risk1b. Lågrisk (övrig)1c. Lågrisk (saknas)

Sunderby sjukhus


Östersunds sjukhus


REGIONEN


Antal fall

0 av 15

7 av 58

15 av 96

7 av 17

0 %

12 %

16 %

41 %

Figur 56. Andel man opererade med radikal prosta-

tektomi som hade lagrisktumor, per behand-

lande sjukhus, behandlingsar 2015.



4.4 Behandling

Nervsparande kirurgi Den vanligaste lang-

tidsbiverkan efter radikal prostatektomi

(RP) ar erektil dysfunktion, som beror pa

att de nerver som ansvarar for erektion pas-

serar prostata pa vag ner till penis och dar-

for ofta skadas vid RP.

Risken for erektil dysfunktion okar med pa-

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

tientens alder och risken ar ocksa relaterad

till tumorens lokala utbredning, till opera-

tionsteknik och utforande. Figur 57 visar

andelen oeprationer dar ingen uppgift fo-

relag om nervbesparande teknik hade an-

vants och Figur 58 visar andelen operatio-

ner dar ensidig eller dubbelsidig nervbespa-

ring utfors vid respektive sjukhus.

Tabell 19. Nervsparande resektion vid radikal prostatektomi, per riskkategori (lag-, intermediar-, och hogrisk), be-

handlingsar 2015.

Ja,

bilateralt

Ja,

unilateraltNej

Uppgift

saknasTotalt

Riskkategori

1. Lagrisk 3 (20) 3 (20) 0 (0) 9 (60) 15

2. Intermediarrisk 16 (27) 18 (31) 4 (7) 21 (36) 59

3. Hogrisk 2 (12) 4 (25) 3 (19) 7 (44) 16

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



Östersunds sjukhus

REGIONEN


Antal fall

17 av 17

14 av 15

40 av 96

5 av 58

100 %

93 %

42 %

9 %

Figur 57. Andel som saknar uppgift om nervsparan-

de resektion vid radikal prostatektomi, per

behandlande sjukhus, behandlingsar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Ja, bilateralt Ja, unilateralt

Östersunds sjukhus


REGIONEN


Antal fall

48 av 56

46 av 53

86 %

87 %

Figur 58. Nervsparande resektion vid radikal prosta-

tektomi, per behandlande sjukhus, behand-

lingsar 2015.


57


Tumorstadium

Drygt halften (59 %) av alla preparat efter

RP i landet bedomdes vid histopatologisk

undersokning (PAD) som pT2, dvs. tumo-

rens vaxt var begransad av prostatakapseln

(Tabell 20). Figur 59 redovisar den andel

av RP dar information om p-stadium inte

rapporterats. Andelen pT2 varierade stort

mellan opererande sjukhus (Figur 60). Som

forvantat var andelen pT2-tumorer hogre

i gruppen som preoperativt bedomdes va-

ra en lagriskcancer, dvs. kliniskt stadium

T1c, Gleasonsumma 6 eller lagre och PSA

lagre an 20 µg/L an intermediarrisk och ho-

griskcancer (Figur 61-63).

Tabell 20. pT-stadium, per behandlingsar, 2009-2015.

pT0 pT2 pT3-4Uppgift

saknasTotalt

Behandlingsar

2009 0 (0) 59 (56) 26 (25) 20 (19) 105

2010 1 (1) 81 (65) 37 (30) 6 (5) 125

2011 0 (0) 91 (67) 43 (32) 1 (1) 135

2012 0 (0) 96 (69) 41 (29) 3 (2) 140

2013 0 (0) 83 (73) 30 (26) 1 (1) 114

2014 0 (0) 86 (70) 36 (29) 1 (1) 123

2015 0 (0) 57 (59) 38 (40) 1 (1) 96

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN

Östersunds sjukhus


Antal fall

1 av 58

1 av 96

0 av 15

0 av 17

2 %

1 %

0 %

0 %

Figur 59. Andel som saknar uppgift om pT-stadium,

per behandlande sjukhus, behandlingsar

2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



Östersunds sjukhus

REGIONEN


Antal fall

30 av 57

8 av 15

57 av 95

15 av 17

53 %

53 %

60 %

88 %

Figur 60. Andel pT2-tumorer, per behandlande sjuk-

hus, behandlingsar 2015.


0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN

Antal fall

4 av 8

9 av 14

50 %

64 %

Figur 61. Andel pT2-tumorer (T1c, Gleasonsumma

6 eller lagre, PSA mindre an 20 µg/L), per




4.4 Behandling

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN

Östersunds sjukhus


Antal fall

21 av 40

34 av 59

7 av 11

5 av 6

52 %

58 %

64 %

83 %

Figur 62. Andel pT2-tumorer (man med intermediar-

risktumor, bedomd pa preoperativa karak-

teristika; kliniskt lokalstadium, Gleason pa

biopsi och PSA), per behandlande sjukhus,

behandlingsar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus


REGIONEN


Antal fall

7 av 14

4 av 7

50 %

57 %

Figur 63. Andel pT2-tumorer (man med lokal hog-

riskcancer, bedomd pa preoperativa karak-

teristika; kliniskt lokalstadium, Gleason pa

biopsi och PSA), per behandlande sjukhus,

behandlingsar 2015.


59


Positiv marginal

Positiv marginal innebar att det finns tu-

morvavnad i resektionsranden i preparatet

vid den histopatologiska bedomningen, dvs.

en icke-radikal exstirpation av cancern. Po-

sitiv marginal medfor en okad risk for PSA-

relaps, dvs. att tumoren aterkommer och

kan detekteras med PSA-prov och det finns

ocksa en okad risk for klinisk relaps. Det

finns dock mycket stora variationer i risken

for progress beroende pa var tumoren vaxte

ut i preparatkanten och hur stor den positi-

va marginalen var. Om patologen uttryckte

tveksamhet i PAD-svaret anges ”osaker” i

registreringen.

Frekvensen positiv marginal ar relaterad till

cancerns storlek, aggressivitet och riskkate-

gori, och kommer att bero pa case mix, ope-

rationsteknik, patologens noggrannhet vid

undersokning av preparatet och kvaliteten

pa bedomningen av PAD-svaret och rappor-

ten till registret. Om patologbedomningen

ar standardiserad och av god kvalitet sa ar

andelen positiv marginal i en operationsse-

rie ett gott indirekt matt pa operationskva-

litet.

Andelen av opererade man i riket med po-

sitiv marginal har okat mellan 2009 och

2015, fran 21 till 30 % (Tabell 21). Vad ok-

ningen beror pa ar oklart, men spekulativt

kan det bero pa en okad kvalitet pa PAD-

granskningen. Andel operationer med osa-

ker eller ingen uppgift om marginalstatus

har i landet minskat fran 10 % under 2009

till 5 % under 2015.

I ett forsok att minska inflytandet av tumo-

regenskaper begransades analysen i figur 67

till pT2-tumorer och i figur 71 till interme-

diarrisktumorer. Fortfarande var spridning-

en mellan sjukhusen stor. I figur 66 och 68

redovisas operationsvolym per sjukhus och

operationsmetod i relation till marginalsta-

tus, dvs. tumorradikalitet.

Varen 2015 infordes tva separata prosta-

tektomiformular, ett omfattande och ett

mindre omfattande. Anledningen till att

NPCR inforde separata formular var att

manga kliniker onskade registrera fler pre-

, peri-, och postoperativa uppgifter (se

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

www.npcr.se/blanketter). Den andra or-

saken var att 20 % av alla RP genomfors

efter en tids aktiv monitorering och dessa

operationer har hittills inte registrerats i

NPCR.

Tabell 21. Positiv marginal, per behandlingsar, 2009-

2015.

Ja Nej OsakerUppgift

saknas Totalt

Behandlingsar

2009 39 (37) 59 (56) 5 (5) 2 (2) 105

2010 30 (24) 78 (62) 16 (13) 1 (1) 125

2011 30 (22) 82 (61) 23 (17) 0 (0) 135

2012 26 (19) 94 (67) 19 (14) 1 (1) 140

2013 19 (17) 71 (62) 23 (20) 1 (1) 114

2014 26 (21) 87 (71) 8 (7) 2 (2) 123

2015 15 (16) 74 (77) 6 (6) 1 (1) 96

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus


Östersunds sjukhus

REGIONEN



Antal fall

2 av 15

7 av 96

4 av 58

1 av 17

13 %

7 %

7 %

6 %

Figur 64. Andel med osaker eller saknad uppgift om

marginalstatus, per behandlande sjukhus,

behandlingsar 2015.



4.4 Behandling

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN


Östersunds sjukhus

Antal fall

10 av 54

15 av 89

2 av 16

1 av 13

19 %

17 %

12 %

8 %

Figur 65. Andel positiv marginal (samtliga RP), per



0 10 20 30 40 50

0

20

40

60

80

100

Antal operationer

Pro

cent

pos

itiv

mar

gina

l

●Retropubisk RP Laparoskopisk RP Robotassisterad RP

Figur 66. Andel positiv marginal (samtliga RP) vs

antal operationer av respektive typ pa sjuk-

huset, per typ av operation, behandlingsar

2015.

Inom respektive typ av operation ar sjukhus som bidrog med farre an 5 fall

exkluderade.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN

Östersunds sjukhus


Antal fall

2 av 27

2 av 53

0 av 8

0 av 14

7 %

4 %

0 %

0 %

Figur 67. Andel positiv marginal (pT2-tumorer dvs.

postoperativt bedomd som begransad till

prostata), per behandlande sjukhus, behand-

lingsar 2015.


0 5 10 15 20 25

0

20

40

60

80

100

Antal operationer

Pro

cent

pos

itiv

mar

gina

l

●Retropubisk RP Laparoskopisk RP Robotassisterad RP

Figur 68. Andel positiv marginal (pT2-tumorer dvs.

postoperativt bedomd som begransad till

prostata, och PSA < 20 µg/L) vs antal ope-

rationer av respektive typ pa sjukhuset, per

typ av operation, behandlingsar 2015.

Inom respektive typ av operation ar sjukhus som bidrog med farre an 5 fall

exkluderade.

61


0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus


Östersunds sjukhus

REGIONEN


Antal fall

0 av 8

0 av 27

0 av 14

0 %

0 %

0 %

Figur 69. Andel positiv marginal bland man som ge-

nomgatt retropubisk prostatektomi (pT2-

tumorer dvs. postoperativt bedomd som

begransad till prostata), per behandlande

sjukhus, behandlingsar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent



REGIONEN

Antal fall

2 av 24

2 av 26

8 %

8 %

Figur 70. Andel positiv marginal bland man som ge-

nomgatt robotassisterad laparoskopisk pro-

statektomi (pT2-tumorer dvs. postoperativt

bedomd som begransad till prostata), per




4.4 Behandling

0 20 40 60 80 100

Procent

Sunderby sjukhus



REGIONEN


Östersunds sjukhus

Antal fall

1 av 5

9 av 54

6 av 38

1 av 9

20 %

17 %

16 %

11 %

Figur 71. Andel positiv marginal (man med inter-

mediarrisktumor, bedomd pa preoperativa

karakteristika; kliniskt lokalstadium, Glea-

son pa biopsi och PSA), per behandlande

sjukhus, behandlingsar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus




REGIONEN

Antal fall

3 av 17

4 av 24

18 %

17 %

Figur 72. Andel positiv marginal (man med lag- eller

intermediarrisk prostatacancer med T1c,

PSA < 10 ng/ml), per behandlande sjukhus,

behandlingsar 2015.


63


4.4.5 Stralbehandling

Stralbehandlingsteknik

I Sverige ges stralbehandling med flera olika

tekniker (Tabell 25). Den vanligaste tek-

niken ar extern, dvs. yttre stralbehand-

ling, som kan ges med olika dagsdoser un-

der 5-8 veckor. Majoriteten av dessa man

far tre guldmarkorer i prostata for att oka

precisionen i stralbehandlingen. En annan

stralteknik ar att kombinera yttre och in-

re stralbehandling, brachyterapi. Den inre

stralbehandlingen ges da med s.k. hoginten-

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

siv dosstralning (HDR) vilket sammantaget

ger en betydligt hogre straldos till prostata.

Behandlingen ges med patienten i ryggbe-

dovning och oftast vid tva tillfallen. La-

gintensiv dosstralning, LDR brachyterapi

(behandling med radioaktiva fron) ges pa

liknande satt som HDR brachyterapi. LDR-

behandlingen ges vid ett enda tillfalle da

cirka 80 fron permanent placeras i prostata

och lampar sig for behandling av prosta-

tacancer av lag- eller intermediarrisk med

begransad utbredning.


4.4 Behandling

Tabell 22. Tackningsgrad av stralbehandlingsblanketten (for man dar antingen primar eller adjuvant stralbehandling

ar angiven pa utredning och behandlingsblanketten), per sjukvardsregion och ar for remiss till onkologkli-

nik/behandlingsbeslut, 2009-2015.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Remissar

2009 321 (96) 508 (100) 242 (100) 312 (98) 145 (99) 293 (100) 1821 (99)

2010 347 (97) 494 (100) 234 (100) 259 (99) 123 (100) 320 (100) 1777 (99)

2011 352 (97) 441 (100) 180 (100) 246 (92) 159 (98) 275 (100) 1653 (98)

2012 270 (97) 409 (100) 186 (100) 257 (91) 111 (99) 291 (100) 1524 (98)

2013 301 (95) 436 (99) 176 (100) 229 (99) 115 (98) 279 (99) 1536 (98)

2014 243 (74) 399 (98) 174 (100) 242 (99) 123 (100) 246 (99) 1427 (93)

2015 134 (68) 277 (64) 164 (84) 232 (85) 95 (80) 231 (85) 1133 (76)

Tabell 23. Antal registrerade genomforda stralbehandlingar, per behandlingsar, 2009-2015.

Primar

terapi

Sekundar

terapi

Uppgift om

primar/sekundar

terapi saknas

Adjuvant/

salvageTotalt

Behandlingsar

2009 249 (72) 31 (9) 20 (6) 46 (13) 346

2010 293 (71) 45 (11) 15 (4) 57 (14) 410

2011 293 (66) 64 (14) 13 (3) 73 (16) 443

2012 273 (68) 57 (14) 21 (5) 49 (12) 400

2013 249 (65) 63 (16) 8 (2) 64 (17) 384

2014 253 (64) 59 (15) 30 (8) 54 (14) 396

2015 287 (73) 33 (8) 20 (5) 52 (13) 392

Med sekundar terapi avses de som stralbehandlats efter en tids aktiv monitorering.

Tabell 24. Antal registrerade genomforda stralbehandlingar, per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015.

Primar

terapi

Sekundar

terapi

Uppgift om

primar/sekundar

terapi saknas

Adjuvant/

salvageTotalt



Totalt 287 (73) 33 (8) 20 (5) 52 (13) 392

Tabell 25. Typ av primar/sekundar stralterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsar 2015.

Extern SeedsHDR

monoterapi

Extern +

brachyTotalt



Totalt 340 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 340

65


Fraktioneringsmonster

Det finns ett tydligt dos-responssamband

vid kurativt syftande stralbehandling av

prostatacancer och straldoser pa 78-80 Gy

kravs for att uppna bot. Det vanligaste sat-

tet att dela upp stralningen (fraktionera) ar

att ge 2 Gy/dag 5 dagar i veckan. Ny kun-

skap visar att prostatacancer kan behandlas

med s.k. hypofraktionering (hogre dos per

fraktion och farre fraktioner). Totaldoserna

for hypofraktionerad samt konventionellt

fraktionerad behandling ger likvardig be-

handlingseffekt. Vid kombinerad yttre och

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

inre stralbehandling kan man uppna stral-

doser pa >100 Gy till prostata.

Tabell 26 och 27 visar de fraktionerings-

scheman som anvands uppdelat pa risk-

grupp. Konventionell fraktionering ar fort-

farande klart vanligast, men under sena-

re ar har blivit vanligare med en “milda-

re” form av hypofraktionering med doser

upp till 3 Gy/fraktion. Dessutom pagar

HYPO-studien dar man med intermediar

risk prostatacancer randomiseras mellan

konventionell fraktionering (2 Gy/fraktion)

och hypofraktionering (6.1 Gy/fraktion).

Tabell 26. Fraktionsdos/total dos vid primar extern stralbehandling och extern stralbehandling given efter aktiv mo-

nitorering av man med lag- eller intermediarrisktumor vid tidpunkten for diagnos, per behandlande sjuk-

hus, behandlingsar 2015. Redovisade totaldoser ger jamforbar biologisk behandlingseffekt.

2.0 Gy /

78.0-80.0 Gy

2.5 Gy /

72.5 Gy

3.0 Gy /

66.0 Gy

6.1 Gy /

42.7 GyTotalt



Totalt 158 (84) 0 (0) 0 (0) 31 (16) 189

Tabell 27. Fraktionsdos/total dos vid primar extern stralbehandling och extern stralbehandling given efter aktiv mo-

nitorering av man med hogrisktumor vid tidpunkten for diagnos, per behandlande sjukhus, behandlingsar

2015. Redovisade totaldoser ger jamforbar biologisk behandlingseffekt.

2.0 Gy /

78.0-80.0 Gy

2.5 Gy /

72.5 Gy

3.0 Gy /

66.0 Gy

6.1 Gy /

42.7 GyTotalt



Totalt 84 (98) 0 (0) 0 (0) 2 (2) 86

13 man ar exkluderade ur tabellen da ovrig fraktionsdos var angiven eller uppgift saknades.


4.4 Behandling

Lymfkortelbestralning

Man med hogriskcancer har 15-20 % risk

for lymfkortelmetastaser och trots att Na-

tionella riktlinjerna 2014 papekade att det

saknas evidens for en effekt av lymfkortel-

bestralning och rekommenderade kliniska

studier lymfkortelbestralas knappt halften

av man med lokaliserad hogrisk eller lokalt

avancerad prostatacancer och andelen okar

(Figur 73).

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall*

9 av 19

54 av 95

45 av 76

47 %

57 %

59 %

Figur 73. Andel av primart stralbehandlade man med


tumor som fatt stralning som inkluderat

lymfkortlar, per behandlande landsting, be-

handlingsar 2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Markorteknik och bilddiagnostisk under-

sokning som planeringsunderlag

Idag anvands markor och MRI som stod

vid definition av malvolym (prostata) infor

stralbehandling vid de flesta enheter och pa

nagra fa stralbehandlingsenheter anvands

PET-CT.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall*

214 av 215

286 av 287

72 av 72

100 %

100 %

100 %

Figur 74. Andel dar markorteknik anvants, for man

som fatt primar extern stralbehandling, per

behandlande landsting, behandlingsar 2015.

0 20 40 60 80 100Procent

MRI PET−CT MRI och PET−CT

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall

39 av 77

244 av 296

205 av 219

51 %

82 %

94 %

Figur 75. Andel dar MRI eller PET-CT anvants som

stod vid definition av target, for man som

fatt primar stralbehandling, per behandlande

landsting, behandlingsar 2015.

67


Neoadjuvant och adjuvant hormonbe-

handling

Endast i undantagsfall bor man med la-

griskcancer behandlas med hormonbehand-

ling infor stralterapi. Trots detta ligger an-

delen man som far neoadjuvant hormonbe-

handling infor stralterapi kvar pa samma

niva som tidigare ar, och i riket 2015 fick 17

% hormonbehandling (Figur 76). Daremot

ska enligt Nationella vardprogrammet ne-

oadjuvant hormonbehandling med GnRH

analog och bikalutamid (total androgen

blockad = TAB) ges infor och under stral-

behandling mot hogrisk och lokalt avance-

rad cancer. I riket erholl 92 % av mannen i

dessa riskgrupper hormonbehandling (Figur

77).

I Riktlinjerna rekommenderas i forsta hand

adjuvant behandling med bikalutamid un-

der 2-3 ar efter primar stralbehandling da

det ger mindre biverkningar an GnRH-

analog. Anvandningen av adjuvant hormon-

behandling ar 84 % men det fanns stora

skillnader mellan vardgivare i innehall och

duration av den adjuvanta hormonbehand-

lingen (Figur 80 och 81). I manga landsting

har anvandningen av bikalutamid som adju-

vant terapi okat markant och i riket erhaller

drygt 80 % bikalutamid som adjuvant tera-

pi efter stralterapi.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2010−2011 2012−2013 *2014−2015

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall*

1 av 17

1 av 50

0 av 33

6 %

2 %

0 %

Figur 76. Andel av primart externt stralbehandlade

man med lagrisktumor som fatt neoadju-

vant hormonbehandling, per behandlande

landsting, behandlingsar 2014-2015.

0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall*

61 av 76

80 av 95

19 av 19

80 %

84 %

100 %



tumor som fatt neoadjuvant hormonbehand-

ling med antiandrogener, GnRH eller TAB,

per behandlande landsting, behandlingsar

2015.


4.4 Behandling

0 20 40 60 80 100Procent

AntiandrogenGnRH

TABUppgift saknas

REGIONEN

Västernorrland

Västerbotten

Antal fall

80

19

61

Figur 78. Typ av neoadjuvant hormonbehandling for

primart stralbehandlade man med lokal hog-

riskcancer eller lokalt avancerad tumor, per


0 20 40 60 80 100Procent

2013 2014 *2015

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall*

60 av 76

78 av 95

18 av 19

79 %

82 %

95 %



tumor som fatt adjuvant hormonbehandling,

per behandlande landsting, behandlingsar

2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

AntiandrogenGnRH

TABUppgift saknas

REGIONEN

Västernorrland

Västerbotten

Antal fall

78

18

60

Figur 80. Typ av adjuvant hormonbehandling for pri-

mart stralbehandlade man med lokal hog-



0 20 40 60 80 100Procent

<=6 mån>6 mån, <=18 mån

>18 mån, <=30 mån>30 mån

Uppgift saknas

REGIONEN

Västernorrland

Västerbotten

Antal fall

78

18

60

Figur 81. Langd pa adjuvant hormonbehandling for

primart stralbehandlade man med lokal hog-



69


Studier

Deltagande i behandlingsstudier vid stral-

behandling av prostatacancer fortfarande

lagt och var 2015 10 % i riket. Flertalet av

dessa patienter ar inkluderade i den tidi-

gare namnda HYPO-studien. Det finns ett

stort behov av nya studier av stralterapi

vid prostatacancer och under 2015 startade

SPCG-15, se nasta avsnitt for mer informa-

tion om SPCG-15!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100

Procent

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall

16 av 77

81 av 296

65 av 219

21 %

27 %

30 %

Figur 82. Andel deltagande i klinisk behandlingsstudie

(enligt stralblanketten), for man som fatt

primar stralbehandling, per behandlande

landsting, behandlingsar 2015.


4.4 Behandling

4.4.6 Behandling av lokalt avancerad

prostatacancer

I Riktlinjerna anges att kurativ stralterapi

med neoadjuvant GnRH-behandling foljt

av adjuvant antiandrogenbehandling ad

modum SPCG-7 har hogst prioritet vid

behandling av man med lokalt avancerad

prostatacancer som har en forvantad over-

levnad overstigande fem ar eftersom det

finns starkast evidens for effekten av den-

na behandling. SPCG-7-studien visade att

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

man med lokalt avancerad cancer som be-

handlades med stralterapi och hormonbe-

handling hade halften sa stor risk att do av

prostatacancer upp till tio ar efter diagnos i

jamforelse med man som behandlades med

enbart hormonbehandling. Studien har fatt

starkt genomslag pa hur man ser pa be-

handlingen av lokalt avancerad prostatacan-

cer [10]. Om den forvantade overlevnaden

ar mindre an fem ar foresprakar Riktlinjer-

na hormonell behandling vid symptomgi-

vande progress.

0 20 40 60 80 100Procent

Neoadjuvant hormonbehandling + RTRTRP

Antiandrogener monoterapiGnRH/orchiektomiKonservativ terapi

Övrigt

Norrbotten

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Jämtland

Antal fall

17

18

73

22

16

Figur 83. Behandling av man 75 ar eller yngre vid

diagnos med lokalt avancerad prostatacan-

cer, per behandlingsbeslutande landsting,

2014-2015.

0 20 40 60 80 100Procent

2010−2011 2012−2013 *2014−2015

Jämtland

Norrbotten

REGIONEN

Västernorrland

Västerbotten

Antal fall*

7 av 16

10 av 17

44 av 73

14 av 22

13 av 18

44 %

59 %

60 %

64 %

72 %

Figur 84. Andel av man 75 ar eller yngre vid diagnos

med lokalt avancerad prostatacancer som

fatt neoadjuvant hormonterapi och stralbe-

handling, per behandlingsbeslutande lands-

ting, 2014-2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent



Övrigt

Västernorrland

Västerbotten

Jämtland

REGIONEN

Norrbotten

Antal fall

9

4

8

31

10

Figur 85. Behandling av man 76-80 ar vid diagnos

med lokalt avancerad prostatacancer, per

behandlingsbeslutande landsting, 2014-2015.

0 20 40 60 80 100Procent

2010−2011 2012−2013 *2014−2015

Västernorrland

Västerbotten

Jämtland

REGIONEN

Norrbotten

Antal fall*

1 av 9

1 av 4

2 av 8

8 av 31

4 av 10

11 %

25 %

25 %

26 %

40 %

Figur 86. Andel av man 76-80 ar vid diagnos med

lokalt avancerad prostatacancer som fatt

neoadjuvant hormonterapi och stralbehand-

ling, per behandlingsbeslutande landsting,

2014-2015.

71


0 20 40 60 80 100Procent



Övrigt

Västernorrland

Jämtland

Norrbotten

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall

12

8

13

50

17

Figur 87. Behandling av man 75 ar eller yngre vid

diagnos med regionalt metastaserad prosta-

tacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA

50-100 µg/L, ej M1), per behandlingsbeslu-

tande landsting, 2014-2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 20 40 60 80 100Procent

2010−2011 2012−2013 *2014−2015

Västernorrland

REGIONEN

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Antal fall*

5 av 12

31 av 50

5 av 8

11 av 17

10 av 13

42 %

62 %

62 %

65 %

77 %

Figur 88. Andel av man 75 ar eller yngre vid diagnos

med regionalt metastaserad prostatacan-

cer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100

µg/L, ej M1) som fatt neoadjuvant hormon-

terapi och stralbehandling, per behandlings-

beslutande landsting, 2014-2015.


4.4 Behandling

4.4.7 Hormonbehandling

PSA-nivan vid diagnos hos man med pavi-

sade fjarrmetastaser (M1) har i riket sjunkit

fran ett medianvarde strax over 200 µg/L

1998 till drygt 100 µg/L 2015 (Figur 89).

Det visar att det skett en ”stage migration”

aven inom kategorin fjarrmetastaserad sjuk-

dom.

Tabell 28 visar behandling av man med M1

eller PSA over 100 µg/L. Den vanligaste be-

handlingen i riket var GnRH-analog 73 %,

bilateral orchiektomi (kirurgisk kastration

med bortopererande av testiklarna) 6 % och

monoterapi med antiandrogen 11 %.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

50

100

150

200

250

Med

ian

(IQ

R)

● ●●

●

●

●●

●

●

●

● ●

●

● ●

●

●

●

Figur 89. Median PSA-niva (µg/L) vid diagnos for

man med pavisade fjarrmetastaser (M1), per

diagnosar, 1998-2015.

Tabell 28. Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015.

Orchi-

ektomiGnRH

GnRH +

AA konti-

nuerligt

Endast AA Totalt

Gallivare sjukhus 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 1

Kalix sjukhus 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 1

Kiruna sjukhus 0 (0) 3 (100) 0 (0) 0 (0) 3

Lycksele lasarett 1 (14) 6 (86) 0 (0) 0 (0) 7



Skelleftea lasarett 2 (25) 3 (38) 1 (12) 2 (25) 8

Solleftea sjukhus 0 (0) 1 (50) 0 (0) 1 (50) 2


Ornskoldsviks sjukhus 0 (0) 4 (50) 2 (25) 2 (25) 8


Totalt 12 (13) 64 (69) 4 (4) 13 (14) 93

Tabell 29. Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlingsbeslutande sjukhus, 2015.

Orchi-

ektomiGnRH

GnRH +

AA konti-

nuerligt

Endast AA Totalt

Gallivare sjukhus 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 1

Kalix sjukhus 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 1

Kiruna sjukhus 0 (0) 2 (100) 0 (0) 0 (0) 2

Lycksele lasarett 1 (33) 2 (67) 0 (0) 0 (0) 3


Skelleftea lasarett 0 (0) 0 (0) 1 (100) 0 (0) 1

Solleftea sjukhus 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 1


Ornskoldsviks sjukhus 0 (0) 2 (100) 0 (0) 0 (0) 2


Totalt 1 (6) 11 (69) 1 (6) 3 (19) 16

73


4.5 Vantetider

4.5.1 Vantetid fran datum for utfardan-

de av remiss till forsta besok pa

specialistmottagning

Patienter med misstankt prostatacancer

utreds och diagnostiseras pa urologiska spe-

cialistmottagningar och pa vissa orter pa

allmankirurgiska mottagningar. Sedan 2009

redovisas vantetid mellan datum for ut-

fardande av remiss pa grund av misstankt

prostatacancer och datum for forsta besok

pa specialistmottagning. Overlag fortsatter

vantetiderna att vara langa och inga storre

forandringar har skett sedan 2009.

I figur 90 visas medianvantetiden i dagar.

I Standardiserade vardforlopp (SVF) har

man satt malet att en patient ska ha varit

pa mottagningsbesok 14 dagar efter utfar-

dandet av remiss med misstanke om prosta-

tacancer. Det ar fortfarande en mycket li-

ten minoritet av patienter som har varit pa

mottagningsbesok pa specialistklinik tva

veckor efter remissen utfardats.

0 20 40 60 80 100 120 140

Median samt 25:e och 75:e percentil

●

●

●

●

●

2013 2014 *2015

Jämtland

Västernorrland

Västerbotten

REGIONEN

Norrbotten

Antal fall*

98

199

217

710

196

Median*

71

51

51

49

42

Figur 90. Antal dagar mellan utfardande av remiss

och forsta besok pa specialistmottagning,

per diagnostiserande landsting, diagnosar

2015.

Uppgift saknas for 1.1 % av mannen.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0

80

71

42

51

51

Figur 91. KARTA - Median antal dagar mellan ut-

fardande av remiss och forsta besok pa

specialistmottagning, per diagnostiseran-

de landsting, diagnosar 2015.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

Med

ian

(dag

ar)

●●

●●

●

●●

REGIONEN

Figur 92. Median antal dagar mellan utfardande av

remiss och forsta besok pa specialistmot-

tagning, per diagnosar och diagnostiserande

sjukvardsregion, 2009-2015.


4.5 Vantetider

0 50 100 150 200


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●


Östersunds sjukhus



REGIONEN



Kiruna sjukhus

Gällivare sjukhus

Lycksele lasarett

Sunderby sjukhus

Sollefteå sjukhus

Kalix sjukhus

Antal fall

24

98

108

103

710

63

70

35

19

46

106

26

12

Median

135

71

65

59

49

45

44

43

40

38.5

37

37

32.5

Figur 93. Antal dagar mellan utfardande av remiss och forsta besok pa specialistmottagning, per diagnostiserande

sjukhus, diagnosar 2015.

75


4.5.2 Vantetid fran biopsi av prostata

till PAD-besked till patienten

Denna vantetid ar den psykologiskt mest

pressande for patienten och darfor ar det en

extraviktig vantetid att forkorta. I SVF har

man satt som mal att patienten ska ha fatt

PAD-besked elva dagar efter prostatabiopsi.

En ytterst liten del av alla urologkliniker i

landet ar i narheten av denna vantetid.

0 10 20 30 40


●

●

●

●

●

2013 2014 *2015

Västernorrland

REGIONEN

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Antal fall*

275

937

262

120

280

Median*

28

27

27

26

24

Figur 94. Antal dagar mellan provtagning och PAD-

besked till patient, per diagnostiserande

landsting, diagnosar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0

30

26

27

24

28

Figur 95. KARTA - Median antal dagar mellan prov-

tagning och PAD-besked till patient, per

diagnostiserande landsting, diagnosar 2015.

2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

5

10

15

20

25

30

Med

ian

(dag

ar)

●● ● ● ●

●

REGIONEN

Figur 96. Median antal dagar mellan provtagning och

PAD-besked till patient, per diagnosar och

diagnostiserande sjukvardsregion, 2010-

2015.


4.5 Vantetider

4.5.3 Vantetid fran behandlingsbeslut

till prostatektomi

Medianvantetiden i riket for samtliga pati-

enter som behandlades med radikal prosta-

tektomi var 51 dagar fran behandlingsbeslut

till operation ar 2015, med en stor sprid-

ning.

0 20 40 60 80 100 120 140


●

●

●

●

●

2013 2014 *2015

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Jämtland

Norrbotten

Antal fall*

57

95

19

15

4

Median*

100

86

77

64

60.5

Figur 97. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och

radikal prostatektomi, per opererande lands-

ting, behandlingsar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0

100

64

60.5

100

77

Figur 98. KARTA - Median antal dagar mellan be-

handlingsbeslut och radikal prostatektomi,

per opererande landsting, behandlingsar

2015.

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

20

40

60

80

100

Med

ian

(dag

ar)

●

● ●

●

●

●

●

●

REGIONEN

Figur 99. Median antal dagar mellan behandlings-

beslut och radikal prostatektomi, per ope-

rationsar och opererande sjukvardsregion,

2008-2015.

77


0 20 40 60 80 100 120 140


●

●

●

●

Sunderby sjukhus



REGIONEN


Östersunds sjukhus

Antal fall

57

95

17

15

Median

100

86

77

64

Figur 100. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och

radikal prostatektomi, per opererande sjuk-

hus, behandlingsar 2015.


.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

4.5.4 Vantetid urolog till onkolog

Mediantid i riket for samtliga patienter

som remitterades fran urolog till onkolog

for stallningstagande till kurativt syftande

stralbehandling var 20 dagar 2015.

En anledning till den stora spridningen kan

bero skillnader i registreringsrutiner och

samarbete mellan urolog och onkolog. Pa

vissa sjukhus traffar urolog och onkolog pa-

tienten gemensamt och da blir det saledes

inga vantetider. Pa andra stallen fattas be-

slut vid MDK utan att remiss behover ut-

fardas, men den vanligaste gangen ar nog

fortfarande remiss fran en klinik till nasta.

0 10 20 30 40 50 60Median samt 25:e och 75:e percentil

●

●

●

2013 2014 *2015

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall*

186

252

66

Median*

27

25

14.5

Figur 101. Antal dagar mellan remiss fran urolog till

onkologklinik och beslut av onkolog om ge-

nomforande av stralbehandling som primar

terapi, per behandlande landsting, behand-

lingsar 2015.



4.5 Vantetider

4.5.5 Vantetid fran stralanmalan till

start av stralbehandling

Vid tolkning av vantetider till stralbe-

handling ar det viktigt att kanna till att

det finns ett forarbete innan behandlings-

start med markorinlaggning, bilddiagnostik

och dosplanering. For man som enbart fick

stralbehandling var mediantiden 51 dagar i

riket fran stralanmalan till start av stralbe-

handling

Man som behandlats med neoadjuvant hor-

monbehandling fore stralning (Figur 103)

redovisas separat eftersom behandlings-

start for den gruppen definieras med start

av hormonbehandling och ar darmed myc-

ket kortare. Neoadjuvant hormonbehandling

ges till man med hogrisk och lokalt avan-

cerad prostatacancer under 3-4 manader

innan stralbehandlingen startar och ar en

viktig del av behandlingsstrategin. Manga

man med lokal hogriskcancer eller lokalt

avancerad prostatacancer satts pa neoadju-

vant hormonbehandling redan hos urologen,

50 % av dessa patienter stod pa hormonbe-

handling da stralanmalan utfardades (data

redovisas ej).

Mediantiden mellan behandlingsbeslut (re-

miss till onkolog for stallningstagande till

stralbehandling) och start av neoadjuvant

hormonbehandling infor primar stralterapi

var i riket 21 dagar.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0 10 20 30 40 50 60 70Median samt 25:e och 75:e percentil

●

●

●

2013 2014 *2015

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall*

37

156

119

Median*

50

49.5

49

Figur 102. Antal dagar mellan beslut av onkolog om

genomforande av primar stralterapi och

start av stralbehandling, for man som ej

fatt neoadjuvant hormonbehandling, per


0 10 20 30 40 50Median samt 25:e och 75:e percentil

●

●

●

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall

56

67

11

Median

32.5

30

7

Figur 103. Antal dagar mellan behandlingsbe-

slut/remiss fran urolog och start av neo-

adjuvant hormonbehandling infor primar

stralterapi, for man med lokal hogriskcan-

cer eller lokalt avancerad tumor, per be-

handlande landsting, behandlingsar 2015.


79


4.5.6 Vantetid fran stralanmalan for

postoperativ stralbehandling och

start av stralbehandling

I figur 104 redovisas vantetider mellan be-

handlingsbeslut och start av postoperativ

stralning.

0 10 20 30 40Median samt 25:e och 75:e percentil

●

●

●

2013 2014 *2015

Västernorrland

Västerbotten

REGIONEN

Antal fall*

23

29

52

Median*

27

27

27

Figur 104. Antal dagar mellan beslut av onkolog om

genomforande av postoperativ stralbe-

handling och start av stralbehandling, per



4.5 Vantetider

4.5.7 Total vantetid fran inremiss till be-

handling

I figurerna 105, 106 och 107 redovisas den

sammanlagda vantetiden for man som ope-

rerats eller stralats fran remiss fram till be-

handling per landsting, dvs. vantetiderna i

hela vardkedjan. Overlag ar den samman-

lagda vantetiden lang, for hela landet var

medianvardet for vantetid for man som

opererades 168 dagar, stralbehandlats 203

dagar och for man som fatt neoadjuvant

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

hormonbehandling och stralterapi 133 da-

gar. Den senare gruppen har i regel de mest

avancerade tumorerna och har mest att vin-

na pa en snabb behandlingsstart. Eftersom

GnRH-analog ar det forsta steget av be-

handlingen bor vantetid innan hormonbe-

handling kunna kortas rejalt enbart med

forbattrat samarbete mellan urologer och

onkologer. Hittills har inga storre forand-

ringar noterats i vantetider efter att SVF-

arbetet startats i landet.

0 50 100 150 200

54.0 33.5 37.0 64.0

56.0 32.0 31.0 58.0

57.0 35.0 24.0 57.0

62.0 28.0 21.0 56.5

45.5 36.5 21.0 41.0

Antal dagar (median) från utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagningAntal dagar (median) från första besök på specialistmottagning till PAD−besked till patientAntal dagar (median) från PAD−besked till patient till behandlingsbeslutAntal dagar (median) från behandlingsbeslut till radikal prostatektomi

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Jämtland

Norrbotten

Antal fall

86

161

25

42

8

Median 1

219.5

201

193

178

170

Figur 105. Antal dagar mellan olika delar i vardkedjan for patienter som genomgatt radikal prostatektomi som pri-

marterapi, per opererande landsting, behandlingsar 2014-2015.

Uppgift saknas for 1.2 % av mannen. I figuren ingar endast de dar information finns om varje ingaende vantetid. 1 Medianen for hela processen ar utraknad utifran antal dagar fran forsta

till sista datum i kedjan, och behover inte overensstamma med summan av de enskilda medianerna.

81


0 50 100 150 200

65.0 28.0 38.0 14.0 52.0

58.0 30.0 13.5 14.0 49.0

55.0 31.0 4.0 14.0 47.0

Antal dagar (median) från utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagningAntal dagar (median) från första besök på specialistmottagning till PAD−besked till patientAntal dagar (median) från PAD−besked till patient till behandlingsbeslut/remiss till onkologAntal dagar (median) från behandlingsbeslut/remiss till onkolog till strålanmälanAntal dagar (median) från strålanmälan till start av strålbehandling

Västernorrland

REGIONEN

Västerbotten

Antal fall

45

174

129

Median 1

223

195.5

189

Figur 106. Antal dagar mellan olika delar i vardkedjan for patienter som fatt stralbehandling som primarterapi (ex-

klusive de som fatt neoadjuvant hormonbehandling), per behandlande landsting, behandlingsar 2014-

2015.



0 20 40 60 80 100 120

43.0 27.0 8.0 34.0

42.0 27.0 9.5 30.5

35.0 30.0 35.0 7.0

Antal dagar (median) från utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagningAntal dagar (median) från första besök på specialistmottagning till PAD−besked till patientAntal dagar (median) från PAD−besked till patient till behandlingsbeslut/remiss till onkologAntal dagar (median) från behandlingsbeslut/remiss till onkolog till start av neoadjuvant hormonbehandling

Västerbotten

REGIONEN

Västernorrland

Antal fall

69

82

13

Median 1

122

117.5

110

Figur 107. Antal dagar mellan olika delar i vardkedjan for patienter som fatt neoadjuvant hormonbehandling och

stralbehandling som primarterapi, per behandlande landsting, behandlingsar 2015.




4.5 Vantetider

4.5.8 Vantetid for hormonbehandling av

metastaserad prostatacancer

Som matt pa kvaliten pa omhandertagande

av patienter med metastaserad prostatacan-

cer redovisas tid mellan provtagning och

behandlingsbeslut, vilket i en stor majori-

tet av fallen aven utgor datum for insatt

behandling. I 98 % av fallen var detta hor-

monbehandling med GnRH-analog. Medi-

antiden mellan provtagning och behandling

for man med metastaserad prostatacancer

var 20 dagar i landet. Till skillnad fran ov-

riga vantetider sa var forsta kvartilsgransen

(nar 25 % av patienterna fatt behandling)

noll eller nastan ingen i flera landsting, vil-

ket tolkas som att patienter med symtom

far snar behandling.

0 10 20 30 40 50 60


●

●

●

●

●

2013 2014 *2015

Jämtland

Norrbotten

REGIONEN

Västernorrland

Västerbotten

Antal fall*

17

18

96

24

37

Median*

35

30

26

25.5

17

Figur 108. Antal dagar mellan provtagning och be-

handlingsbeslut for man med metastaserad

sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L)

och icke-kurativ terapi, per behandlingsbe-

slutande landsting, diagnosar 2015.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

0

35

35

30

17

25.5

Figur 109. KARTA - Median antal dagar mellan prov-

tagning och behandlingsbeslut for man

med metastaserad sjukdom (M1 och/eller

PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi,

per behandlingsbeslutande landsting, dia-

gnosar 2015.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

5

10

15

20

25

30

Med

ian

(dag

ar) ● ● ●

● ●●

●

REGIONEN

Figur 110. Median antal dagar mellan provtagning och

behandlingsbeslut for man med metasta-

serad sjukdom (M1 och/eller PSA≥100

µg/L) och icke-kurativ terapi, per dia-

gnosar och behandlande sjukvardsregion,

2008-2015.

83

5 FORSKNING

5 FORSKNING

5.1 Senaste arens publikationer baserade pa NPCR

Vetenskapliga publikationer baserade pa NPCR och Prostate Cancer data Base Sweden; PC-

BaSe (lankning av NPCR med andra register)

En kontinuerligt uppdaterad forteckning av dessa publikationer och ett kort referat varje arti-

kel finns pa www.npcr.se

2016

Stattin P. Svenska kvalitetsregister slar hal pa larmrapporter - Register med stora studiepopu-

lationer ger liten risk for fynd baserade pa slump eller forvaxling. Lakartidningen. 2016 April.

Loeb S, Folkvaljon Y, Robinson D, Makarov DV, Bratt O, Garmo H, Stattin P. Immediate

versus delayed prostatectomy: Nationwide population-based study. Scand J Urol. 2016 Apr

12:1-9.

Arthur R, Møller H, Garmo H, Holmberg L, Stattin P, Malmstrom H, Lambe M, Hammar

N, Walldius G, Robinson D, Jungner I, Hemelrijck MV. Association between baseline serum

glucose, triglycerides and total cholesterol, and prostate cancer risk categories. Cancer Med.

2016 Feb 29.

Lundstrom KJ, Folkvaljon Y, Loeb S, Axelson AB, Stattin P, Nordin P. Small bowel obstruc-

tion and abdominal pain after robotic versus open radical prostatectomy. Scand J Urol. 2016

Mar 3:1-5.

Danneman D, Drevin L, Delahunt B, Samaratunga H, Robinson D, Bratt O, Loeb S, Stattin

P, Egevad L. The Accuracy of Prostate Biopsies for Predicting Gleason Score in Radical Pro-

statectomy Specimens. Nationwide trends 2000-2012. BJU Int. 2016 Feb 25.

*Plym A, Voss M, Stattin P, Lambe M. Reply from Authors re: Matthew T. Gettman. Asses-

sing Work Disability After Radical Prostatectomy. Eur Urol. The Challenge of Assessing Work

Disability. Eur Urol. 2016 Feb 9.

*Loeb S, Lambe M, Stattin P. Re: Editorial Comment on Use of Phosphodiesterase Type 5

Inhibitors for Erectile Dysfunction and Risk of Malignant Melanoma: D. F. Penson J Urol.

2016 Jan 16.

Plym A, Chiesa F, Voss M, Holmberg L, Johansson E, Stattin P, Lambe M. Work Disability

After Robot-assisted or Open Radical Prostatectomy: A Nationwide, Population-based Study.

Eur Urol. 2016 Jan 15.

J Bjorklund Y Folkvaljon, A Cole, S Carlsson, D Robinson, S Loeb, P Stattin, O Akre. Ninety-

Day Postoperative Mortality after Robot-assisted Laparoscopic Prostatectomy and Retropubic

Radical Prostatectomy. Nation-wide population-based study. BJU Int Jan 2016.


5.1 Senaste arens publikationer baserade pa NPCR

2015

*Damber JE. RE: Use of Phosphodiesterase Type 5 Inhibitors for Erectile Dysfunction and

Risk of Malignant Melanoma. Eur Urol. 2015 Dec.

S Loeb, Y Folkvaljon, D Robinson, T Schlomm, H Garmo, P Stattin. Phosphodiesterase ty-

pe 5 inhibitors (PDE5i) use and recurrence after prostate cancer treatment. Eur Urol Dec 29,

2015.

S Loeb, Y Folkvaljon, D Robinson, I Franck Lissbrant, L Egevad, P Stattin Evaluation of the

2015 Gleason grade groups in a nationwide population-based cohort. Eur Urol 2015 Dec 17.

Thomsen FB, Folkvaljon Y, Garmo H, Robinson D, Loeb S, Ingvar C, Lambe M, Stattin P.

Risk of malignant melanoma in men with prostate cancer. Nationwide, population-based co-

hort study. Int J Cancer. 2015 Dec 14.

Van Hemelrijck M, Garmo H, Wigertz A, Nilsson P, Stattin P. Cohort Profile Update: The

National Prostate Cancer Register of Sweden and Prostate Cancer data Base-a refined prosta-

te cancer trajectory. Int J Epidemiol. 2015 Dec 11.

Lindhagen L, Van Hemelrijck M, Robinson D, Stattin P, Garmo H. How to model temporal

changes in comorbidity for cancer patients using prospective cohort data. BMC Med Inform

Decis Mak. 2015 Nov 18;15:96.

O’Farrell S, Sandstrom K, Garmo H, Stattin P, Holmberg L, Adolfsson J, Van Hemelrijck M.

Risk of thromboembolic disease in men with prostate cancer undergoing androgen deprivation.

BJU Int. 2015 Oct 24.

Robinson D, Garmo H, Stattin P, Michaelsson K. Risk of Fractures and Falls during and after

5-α Reductase Inhibitor Use: A Nationwide Cohort Study. PLoS One. 2015 Oct 15;10(10).

Jan M, Bonn SE, Sjolander A, Wiklund F, Stattin P, Holmberg E, Gronberg H, Balter K. The

roles of stress and social support in prostate cancer mortality. Scand J Urol 2015 Sep 7:1-9.

*Stattin P, Robinson D, Lambe M. Re: Giorgio Gandaglia, Freddie Bray, Matthew R. Cooper-

berg, et al. Prostate Cancer Registries: Current Status and Future Directions. Eur Urol.

Stattin P, Sandin F, Sandback T, Damber JE, Franck Lissbrant I, Robinson D, et al. Dash-

board report on performance on select quality indicators to cancer care providers. Scand J

Urol. 2015:1-8. PMID: 2616201.

**Loeb S, Schlomm T, Stattin P. Associations Do Not Equal Causation: Clinical Relevance of

Statistical Associations of Phosphodiesterase Type 5 Inhibitors with Prostate Cancer Progres-

sion and Melanoma. European Urology. 2015.

Loeb S, Folkvaljon Y, Lambe M, Robinson D, Garmo H, Ingvar C, Stattin P. Use of Phospho-

diesterase Type 5 Inhibitors for Erectile Dysfunction and Risk of Malignant Melanoma. JA-

MA. 2015 Jun.

Robinson D, Garmo H, Holmberg L, Stattin P. 5-alpha reductase inhibitors, benign prostatic

hyperplasia, and risk of male breast cancer. Cancer causes & control : 2015. PMID: 26109464.

85

5 FORSKNING

Markt SC, Grotta A, Nyren O, Adami HO, Mucci LA, Valdimarsdottir UA, Stattin P, et al.

Insufficient Sleep and Risk of Prostate Cancer in a Large Swedish Cohort. Sleep. 2015.

Carlsson S, Drevin L, Loeb S, Widmark A, Lissbrant IF, Robinson D, et al. Population-based

study of long-term functional outcomes after prostate cancer treatment. BJU Int. 2015.

Bratt O, Folkvaljon Y, Hjalm Eriksson M, Akre O, Carlsson S, Drevin L, Franck Lissbrant

I, Makarov D, Loeb S, Stattin P. Undertreatment of Men in Their Seventies with High-risk

Nonmetastatic Prostate Cancer. Eur Urol. 2015 Mar 2 PMID: 25813688.

O’Farrell S, Garmo H, Holmberg L, Adolfsson J, Stattin P, Van Hemelrijck M. Risk and ti-

ming of cardiovascular disease after androgen-deprivation therapy in men with prostate cancer.

J Clin Oncol . 2015 Mar 2.

P Stattin, A Vickers, D. Sjoberg, R Johansson, T Granfors, , M Johansson, K Pettersson, P

Scardino, G Hallmans, H Lilja. Improving the specificity of screening for lethal prostate can-

cer using PSA and a panel of kallikrein markers: a nested case-control study. Eur Urol Feb 17

2015.

*Stattin P. Mortality in older men with low-risk prostate cancer and high comorbidity. J Clin

Oncol 2015 Feb 2.

Van Hemelrijck M, Folkvaljon Y, Adolfsson, J, Akre O, Holmberg L, Garmo H, Stattin P.

Causes of death in men with localised prostate cancer: A nationwide popualtion-based study

BJUI Int 2015.

Grott A, Bottai M, Adami HO, Adams, SA, Akre O, Blari SN, MariosaD, Nyren O, Ye W,

Stattin P, Bellocco R, Lagerros YT. Physical activity and body mass index as predictors of

prostate cancer risk. World J Urol 2015.

Bonn SE, Sjolander A, Lagerros YT, Wiklund F, Stattin P, Holmberg E, Gronberg H, Balter

K. Physical Activity and survival among men diagnosed with prostate cancer. Cancer Epide-

miol Biomarkers Prev. 2015 Jan 24.

* letter

** editorial


REFERENSER

REFERENSER

[1] Tomic K, Sandin F, Wigertz A, Robinson D, Lambe M, Stattin P. Evaluation of da-

ta quality in the National Prostate Cancer Register of Sweden. Eur J Cancer. 2015

Jan;51(1):101-11.

[2] Lundstrom KJ, Drevin L, Carlsson S, Garmo H, Loeb S, Stattin P, et al. Nationwide Po-

pulation Based Study of Infections after Transrectal Ultrasound Guided Prostate Biopsy.

J Urol. 2014 May 9.

[3] Mohler J, Bahnson RR, Boston B, Busby JE, D’Amico A, Eastham JA, et al. NCCN

clinical practice guidelines in oncology: prostate cancer. J Natl Compr Canc Netw. 2010

Feb;8(2):162-200.

[4] Rider JR, Sandin F, Andren O, Wiklund P, Hugosson J, Stattin P. Long-term Outcomes

Among Noncuratively Treated Men According to Prostate Cancer Risk Category in a

Nationwide, Population-based Study. Eur Urol. 2013 Jan;63(1):88-96.

[5] Nationella vardprogrammet for prostatacancer. 2014;

http://www.cancercentrum.se/sv/Vardprogram/Prostatacancer.

[6] Stattin K, Sandin F, Bratt O, Lambe M. The Risk of Distant Metastases and Cancer

Specific Survival in Men with Serum Prostate Specific Antigen Values above 100 ng/ml.

J Urol. 2015 Jul 17. pii: S0022-5347(15)04415-8.

[7] Bratt O, Folkvaljon Y, Loeb S, Klotz L, Egevad L, Stattin P. Upper Limit of Cancer

Extent on Biopsy Defining Very Low Risk Prostate Cancer. BJU Int. 2014 Jul 23.

[8] Vellekoop A, Loeb S, Folkvaljon Y, Stattin P. Population based study of predictors of

adverse pathology among candidates for active surveillance with Gleason 6 prostate can-

cer. J Urol. 2014 Feb;191(2):350-7.

[9] Widmark A, Klepp O, Solberg A, Damber JE, Angelsen A, Fransson P, et al. Endocrine

treatment, with or without radiotherapy, in locally advanced prostate cancer (SPCG-

7/SFUO-3): an open randomised phase III trial. Lancet. 2009 Jan 24;373(9660):301-8.

[10] Bratt O, Carlsson S, Holmberg E, Holmberg L, Johansson E, Josefsson A, et al. The

Study of Active Monitoring in Sweden (SAMS): a randomized study comparing two

different follow-up schedules for active surveillance of low-risk prostate cancer. Scand J

Urol. 2013 Oct;47(5):347-55.

[11] Sammon J, Trinh QD, Menon M. Robotic radical prostatectomy: a critical analysis of

surgical quality. Curr Opin Urol. 2011 May;21(3):195-9.

[12] Fridriksson JO, Holmberg E, Adolfsson J, Lambe M, Bill-Axelson A, Carlsson S, et al.

Rehospitalization after Radical Prostatectomy in a Nationwide, Population Based Study.

J Urol. 2014 Feb 4.

[13] Bolla M, van Poppel H, Collette L, van Cangh P, Vekemans K, Da Pozzo L, et al.

Postoperative radiotherapy after radical prostatectomy: a randomised controlled trial

(EORTC trial 22911). Lancet. 2005 Aug 13-19;366(9485):572-8.

[14] Thompson IM, Tangen CM, Paradelo J, Lucia MS, Miller G, Troyer D, et al. Adjuvant

radiotherapy for pathological T3N0M0 prostate cancer significantly reduces risk of me-

tastases and improves survival: long-term followup of a randomized clinical trial. J Urol.

2009 Mar;181(3):956-62.

87

REFERENSER

[15] Wiegel T, Bottke D, Steiner U, Siegmann A, Golz R, Storkel S, et al. Phase III postope-

rative adjuvant radiotherapy after radical prostatectomy compared with radical prosta-

tectomy alone in pT3 prostate cancer with postoperative undetectable prostate-specific

antigen: ARO 96-02/AUO AP 09/95. J Clin Oncol. 2009 Jun 20;27(18):2924-30.

[16] SCB; http://www.ssd.scb.se/databaser.

[17] Rosen RC, Riley A, Wagner G, Osterloh IH, Kirkpatrick J, Mishra A. The internatio-

nal index of erectile function (IIEF): a multidimensional scale for assessment of erectile

dysfunction. Urology. 1997 Jun;49(6):822-30.


Documents

Prostatacancer - npcr.senpcr.se/wp-content/uploads/2018/02/20160517_npcr_regional_rapport... · Nytt f or i ar ar att NPCR publicerar sex ... 2 Aldersstandardiserad incidens och mortalitet