protokoll - KTH/Menu/...CV bifogas. Vi föreslår att professurens benämning blir: Distinguished Visiting Professor in Optimization and Systems Theory. Attributet “Distinguished”

Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap

KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89.

E-post: [email protected] www.kth.se/sci

1 (3)

Protokoll

1. Mötets öppnande

Ordförande Gustav Amberg förklarar mötet öppnat 09:16.

2. Anmälda förhinder

Anders Szepessy, Malin Lindberg, Björn-Emil Jonsson och Björn Birgisson har anmält

förhinder för närvaro vid mötet. Ulf Gedde har meddelat att han kommer att lämna mötet

c:a 10:00.

3. Närvaro- och yttranderätt

Anders Forsgren och Erik Edstam föreslås få närvaro- och yttranderätt under hela mötet.

Styrelsen beslutar

att ge Anders Forsgren och Erik Edstam närvaro- och yttranderätt under hela mötet.

4. Val av justeringsperson

Oscar Andersson Forsman föreslås som justerare för mötet.

Styrelsen beslutar

att att välja Oscar Andersson Forsman som justerare för styrelsemöte 3 2009.

5. Fastställande av föredragningslista [bilaga 1]

Styrelsen beslutar

att ett nytt ärende 9c. Lektor inom teoretisk biologisk fysik införs.

att föredragningslistan fastställs med denna ändring.

6. Föregående protokoll (styrelsemöte 16 apr 2009)

Protokollet är ej färdigställt och kommer att tas upp på nästkommande sammanträde.

7. Anmälningar

Gustav Amberg meddelar Sören Östlund kommer att tillträda som prefekt på institutionen

för hållfasthetslära vilket medför att han lämnar sitt uppdrag som programansvarig för

Styrelsemöte 3 2009 2009-06-12 09:15 Sammanträdesrummet, Matematik




2 (3)

farkostteknikprogrammet. Detta uppdrag tillfaller Lars Filipsson. Förändingarna träder i

kraft 1 juli.

Vidare medelas att resultatet från ansökningen av strategiska forskningsmedel kommer att

meddelas inom kort samt att skolans framlagda förslag kring masterprogram har fått stöd i

fakultetsnämnden och att beslut i universitetsstyrelsen är nära förestående.

En arbetsgrupp har tillsatts för frågan kring iblandningen i ett förestående

matematikcentrum; detta omfattar som tidigare ingen geografisk förflyttning för KTHs

verksamhet inom området. Arbetet med institutionen för hållfasthetsläras flytt har fortsatt

och planeringen fortskrider enligt plan.

Slutligen rapporterar Ulf Karlsson kort om ESS och MAX4; projekt som skolan har

intresse i både när det gäller uppbyggnad och framtida användning.

8. Jämställdhet och arbetsmiljö

Skolans anställda har genomgått en hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsanalys med god

uppslutning. Sammanställningen av denna undersökning har dock ännu ej presenterats

varvid resultatet är okänt.

9. Rekryteringsärenden

a. Lägesrapport för pågående ärenden

Anders Forsgren redogjorde kort för de inom skolan pågående

rektryteringsärendena.

b. Gästprofessur inom optimeringslära och systemteori [bilaga 2]

Underlaget presenterades. Frågor inkom från styrelsen angående formuleringar

vilka diskuterades och besvarades.

Styrelsen beslutar

att föreslå rektor att utse gästprofessor enligt förslag.

att omedelbart justera punkten.

c. Lektor inom teoretisk biologisk fysik [bilaga 3]

Gustav Amberg redogjorde till skälen för att handlingar i ärendet distribuerats sent.

Styrelsen diskuterade frågan kring långsiktigheten i det föreslagna inrättandet men

konstaterade att profilen var fullgod samt att goda presumtiva sökande finns.




3 (3)

Styrelsen poängterar utanför sakfrågan att det är olyckligt att handlingar till

beslutsärenden presenteras så pass nära inpå sammanträdet.

Styrelsen beslutar

att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar.

att fastställa profilen enligt förslag.

att omedelbart justera punkten.

10. Utvecklingsplan [bilaga 4]

Gustav Amberg delar ut ett utkast till utvecklingsplan och går igenom densamma. Frågor

från styrelsen kring användning och distribution av dokumentet diskuteras och besvaras.

Styrelsen föreslår att planen fortlöpande ska följas upp på styrelsemötena i syfte att faktiskt

få en insyn i dess implementation, exempelvis genom genomgång av ett enskilt område vid

varje möte. Gustav Amberg uppdras att fortsätta arbetet.

11. Övriga frågor

Inga övriga frågor har inkommit.

12. Nästa möte

Nästa sammanträde äger rum 21 september kl 09:15. Därefter planeras ett internat där

styrelsen förväntas deltaga 19-20 november.

13. Mötets avslutande

Gustav Amberg avslutar mötet 11:22.

Vid protokollet Erik Edstam Justeras Gustav Amberg Oscar Andersson Forsman




Styrelsemöte 3 2009 2009-06-12 09:15 Sammanträdesrummet, Matematik

Föredragningslista * = bilaga finns

1. Mötets öppnande

2. Anmälda förhinder

3. Närvaro- och yttranderätt

4. Val av justeringsperson

5. Fastställande av föredragningslista *

6. Föregående protokoll (styrelsemöte 16 apr 2009)

7. Anmälningar

8. Jämställdhet och arbetsmiljö

9. Rekryteringsärenden

a. Lägesrapport för pågående ärenden

b. Gästprofessur inom optimeringslära och systemteori *

10. Utvecklingsplan *

11. Övriga frågor

12. Nästa möte

13. Mötets avslutande

1 (1)

Bilaga 1

Kungliga Tekniska högskolan Optimeringslära och systemteori

KTH Lindstedtsvägen 25 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 73 11. Fax: 08-22 53 20. E-post: [email protected] Pg: 1 56 53-9. Bg: 895-9223. Momsreg.nr/VAT: SE202100305401. www.math. kth.se/~alq

1 (1)

Styrelsen för SCI-skolan KTH

Förslag om inrättande av gästprofessur till Christopher I. Byrnes Undertecknad har erhållit ett anslag på 5,6 Mkr från SSF inom programmet “Strategisk internationell rekrytering”, med en motfinansiering av 1 Mkr från KTH, för att anställa Professor Christopher I. Byrnes som gästprofessor på halvtid under tre år vid matematikinstitutionen. Vi föreslår därför att styrelsen måtte inrätta en gästprofessur vid KTH under tre år med början 1 juli 2009. Byrnes är hedersdoktor vid KTH och utländsk ledamot av IVA. Hans CV bifogas. Vi föreslår att professurens benämning blir: Distinguished Visiting Professor in Optimization and Systems Theory. Attributet “Distinguished” har tidigare diskuterats med Tuula Teeri, som tillstyrkt.

Stockholm, den 26 maj 2009,

Anders Lindquist Professor, prefekt

Bilaga 2

BIOGRAPHICAL DATA

Christopher I. Byrnes, Ph.D., P.E.*

EDUCATION:

B.S. Mathematics Manhattan College 1971

M.S. Mathematics University of Massachusetts 1973

Ph.D. Mathematics University of Massachusetts 1975

Ph.D Advisor Marshall H. Stone

HONORS AND AWARDS:

Fellow, The Society for Industrial and Applied Mathematics (SIAM), 2009

The Giovanni Prodi Chair in Nonlinear Analysis, Universitat Wurzburg, 2009

Hendrik W. Bode Prize Lecture, IEEE Control Systems Society, 2008

The W. T. and Idalia Reid Prize in Mathematics, SIAM, 2005

The George Axelby Prize for Best Paper in IEEE Trans. Aut. Control, 2003

Foreign Member, The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences, 2001

Fellows Award, The Academy of Sciences of St. Louis, 2001

The Edward H. and Florence G. Skinner Professor of Systems Science andMathematics, Washington University, 2000

Honorary Doctor of Technology, The Royal Insitute of Technology, Stockholm, 1998

Fellow, The Academy of Sciences of St. Louis, 1998

IFAC Automatica Best Paper Award, 1993

The George Axelby Prize for Best Paper in IEEE Trans. Aut. Control, 1991

Fellow, IEEE, 1989

The Graduate College Distinguished Research Award, ASU, 1988

Fellow, Japan Society for the Promotion of Science (JSPS), 1986

Case Centennial Scholar, Case Western Reserve University, 1980

*P.E. License # 2004011823, Missouri

1

ACADEMIC POSITIONS:

2000-present The Edward H. and Florence G. Skinner Pro-fessor of Systems Science and Mathematics

Washington University

2005-present Professor of Systems and Control, Depart-ment of Electrical and Systems Engineering


1989-2005 Professor of Systems and Control, Depart-ment of Systems Science and Mathematics


1991-2006 Dean of the School of Engineering and Ap-plied Science


1991 - 2002 Director of the Henry Edwin Sever GraduateSchool of Engineering and Applied Science


1989 - 1991 Chairman, Department of Systems Scienceand Mathematics


1986 - 1990 Adjunct Professor, Department of Optimiza-tion and System Theory

Royal Institute of Tech.,Stockholm

1988 - 1989 The Graduate College Distinguished Re-search Professor

Arizona State University

1984 - 1989 Professor of Engineering and of Mathemat-ics, Department of Electrical and ComputerEngineering and Department of Mathemat-ics

Arizona State University

1983 - 1985 Associate Professor on the Gordon McKayEndowment, Division of Engineering andApplied Sciences

Harvard University

1978 - 1982 Assistant Professor, Department ofMathematics and Division of Engineeringand Applied Sciences

Harvard University

1975 - 1978 Instructor, Department of Mathematics University of Utah

VISITING POSITIONS:

2009 (January-February) Visiting Professor, Department of Information Engineering, Univer-sita di Padova, Italy

2008 (August) Visiting Professor, Department of Optimization and System Theory,Kungliga Tekniska Hogskolan, Stockholm, Sweden

2003 (January-May) Visiting Professor, The Royal Swedish Academy of Sciences Mittag-Leffler Insitut, Sweden

2000 (July) Visiting Professor, Department of Optimization and System Theory,Kungliga Tekniska Hogskolan, Stockholm, Sweden

2

1997 (June) Visiting Professor, Dipartimento di Informatica e Sistemistica, Uni-versita di Roma, Rome, Italy

1996 (March) Visiting Professor, CEREMADE, Universite Paris - Dauphine,Paris, France

1995 (June-July) Visiting Professor, Department of Optimization and System Theory,Kungliga Tekniska Hogskolan, Stockholm, Sweden

1994 (June), Visiting Professor, Dipartimento di Informatica e Sistemistica, Uni-versita di Roma, Rome, Italy

1992 (March), Visiting Professor, Dipartimento di Informatica e Sistemistica, Uni-versita di Roma, Rome, Italy

1991 (June) Visiting Professor, Department of Optimization and System Theory,Kungliga Tekniska Hogskolan, Stockholm, Sweden

1991 (May) Visiting Professor, CEREMADE, Universite Paris - Dauphine,Paris, France

1990 (March), Visiting Professor, Dipartimento di Informatica e Sistemistica, Uni-versita di Roma, Rome, Italy

1989 (September) Visiting Scientist, Soviet Academy of Sciences, Irkutsk, Kiev,Moscow, USSR

1989 (January) Visiting Professor, CEREMADE, Universite Paris - Dauphine,Paris, France

1988 (November) Visiting Scientist, Department of Systems and Decision Sciences,International Institute for Applied Systems Analysis, Laxenburg,Austria

1987 (July) Visiting Scientist, Department of Systems and Decision Sciences,International Institute for Applied Systems Analysis, Laxenburg,Austria

1987 (April) JSPS Fellow, Department of Mechanical Engineering, Osaka Uni-versity, Osaka, Japan

1987 (March) JSPS (Japan Society for Promotion of Science) Fellow, Departmentof Mathematical Engineering and Instrumentation Physics, Univer-sity of Tokyo, Tokyo, Japan

1987 (January) Visiting Professor, Dipartimento di Informatica e Sistemistica, Uni-versita di Roma, Rome, Italy

1986 (Jan) Visiting Scientist, Department of Systems and Decision Sciences,International Institute for Applied Systems Analysis, Laxenburg,Austria

1985 (Jan-June) Visiting Professor, Department of Optimization and System Theory,Kungliga Tekniska Hogskolan, Stockholm, Sweden

1983 (March-July) Visiting Professor, Istituto di Automatica, Universita di Roma,Rome, Italy

1983 (Jan-Feb) Visiting Professor, Mathematiks Institute, Universiteit Groningen,Groningen, The Netherlands

1982 (October) Visiting Professor, Forschungsschwerpunkt Dynamische Systeme,Universitat Bremen, Bremen, BRD

3

1981 (May-June) Visiting Professor, Forschungsschwerpunkt Dynamische Systeme,Universitat Bremen, Bremen, BRD

1979 (July-August) Visiting Professor, Information Systems Laboratory, Stanford Uni-versity, Palo Alto, USA

1978 (Jan-June) Research Fellow, Division of Applied Sciences, Harvard University1977 (July) Visiting Assistant Professor, Department of Mathematics, Univer-

sity of Kansas

PROFESSIONAL ACTIVITIES:

I. Professional and Honor Society Memberships:AAAS, AIAA, AMS, ASEE, IEEE, SIAM, Pi Mu Epsilon, Sigma Xi, Tau Beta Pi

II. Editorial Activities:

- Editor, Progress in Systems Control, Birkhauser - Boston (1988 - present)

- Editorial Board, Journal of Robust and Nonlinear Control (1993 - present)

- Editor, Foundations of System and Control: Theory and Applications, Birkhauser- Boston (1989 - 2002)

- Editorial Board, Advances in Design and Control, SIAM, (2002 - 2006)

- Associate Editor, Journal of Robust and Nonlinear Control (1990 - 1993)

- Advising Editor, Journal of Mathematical Systems, Estimation and Control (1994- 1998)

- Associate Editor, Journal of Mathematical Systems, Estimation and Control (1990- 1994)

- Associate Editor, Circuits, Systems and Signal Processing (1984 - 1993)

- Associate Editor, Mathematical System Theory (1983 - 1989)

- Associate Editor, Rocky Mountain Journal of Mathematics (1988 - 1989)

- Associate Editor, Systems and Control Letters (1981 - 1988)

III. Professional Service:

- Member, SIAM W.T. and Idalia Reid Prize Committee (2007 - present)

- Member, International Advisory Committee, Center for Industrial and AppliedMathematics, The Royal Institute of Technology, Stockholm (2006 - present)

- Member, MTNS Steering Committee (1985 - present)

- Member, The External Review Committee, The Department of Mathematics,Virginia Tech, 2007

- Co-organizer, Semester on Systems and Control, Mittag-Leffler Institute, Stock-holm, 2003

4

- Member, Advisory Committee on the 21st Century, University of Missouri, 1999

- Member, The External Review Team, The Department of Mathematics, IowaState University, 1999

- Chairman, MTNS Steering Committee (1987 - 1989), (1996-1998)

- Co-organizer of 14 invited sessions at the 17-24th, the 26th-31st, and the 34-36thIEEE Conference on Decision and Control

- Co-organizer, 12th International Symposium on the Mathematical Theory of Net-works and systems (MTNS1996), St. Louis

- Co-organizer of 5 invited Minisymposia at the:

– SIAM Conference on Dynamical Systems (1992),

– SIAM Conference on Control (1992),

– SIAM Conference on Linear Algebra and its Applications (1990), and

– SIAM Conference on Control in the 90’s (1989)

- Member, IEEE Fellow Committee, 1991

- Co-organizer, IIASA Conference on Nonlinear and Stochastic Systems, Sopron,Hungary, 1990

- Co-organizer, IIASA Conference on Nonlinear Synthesis, Sopron, Hungary, 1989

- Co-organizer, SIAM Conference: Control in the 90’s, San Francisco, USA, 1989

- Member, AACC Nomination Committee for the Donald P. Eckmann Award, 1989

- Member, SIAM Program Committee (1986 - 1989)

- Program Director, SIAM Activity Group in Systems and Control (1986 - 1989)

- Co-organizer, 8th International Symposium on the Mathematical Theory of Net-works and systems (MTNS1987), Phoenix

- Chairman, IFAC World Congress Program Committee for NonlinearSystems (1985 - 1987)

- Co-organizer, IIASA Conference on Modelling and Adaptive Control, Sopron,Hungary, 1986

- Co-organizer, 7th International Symposium on the Mathematical Theory of Net-works and systems (MTNS1985), Stockholm

- Organizer of 2 special sessions at the 1978 AMS Summer Meeting and the 1982AMS Annual Meeting

- Co-organizer, Conference on Partial Differential Equations and Geometry, ParkCity, Utah 1976

5

IV. Government Service

- Organizer, AFOSR Workshop on Nonlinear Control, Washington University, St.Louis, 1992

- Co-organizer, NSF-Washington University Workshop on Nonlinear Control Sys-tems, St. Louis, 1992

- Organizer, AFOSR Workshop on The Theory and and Applications of NonlinearControl, Washington University St. Louis, 1991

- Member, Review Panel for GAANN (Graduate Assistantships in Areas of NationalNeed), Department of Education, 1990.

- Member, Review Panel for NSF/CBMS Regional Research Conferences, 1990

- Member, Review Panel for Regional Geometry Institutes, National Science Foun-dation, 1989

- Member, Army Basic Research Committee, National Research Council, 1986 -1988

- Co-organizer, NASA-NATO/Advanced Study Institute on Algebraic and Geomet-ric Methods in Linear System Theory, Harvard University, USA, 1979

V. Community Outreach:

- Center for Emerging Technologies - St. Louis

– Chairman, Board of Directors, 1995 - 2004.

– Chairman Emeritus, 2005-present.

- St. Louis Regional Commerce and Growth Association (RCGA):

– Vice Chairman of the Board, 2000-2002;

– Chair, Technology Gateway Alliance, 2000 - 2002;

– Chair- Elect, Technology Gateway Alliance, 1998 - 2000;

– Member, Board of Directors for Science and Technology, 1991 - 1997.

- Other Boards of Directors:

– MAMTEC-St. Louis (NIST), 1994 - 1998;

– Mid-Tec, 1992 - 1995;

– St. Louis Technopolis, 1992 - 2002;

– St. Louis Technology Center, 1991 - 1995;

- Co-chair, Manufacturing Subcommittee, St. Louis Critical Technologies Review,Civic Progress, 1993 - 1994, resulting in founding of MAMTEC-St. Louis

6

VI. Industrial Activities:

- Member, Board of Directors, Belden, Inc, 1995 - 2006

– Chairman of the Compensation Committee, 1999 - 2004,

– Chairman of the Nominating and Governance Committee, 2004-2006.

- Member, Board of Directors, WUTA, Inc. (Washington University TechnologyAssociates, Inc.), 1991 - 2003,

– President, 1993-2003.

- Member, Board of Directors, MinMax Technologies Inc., 1997 - 1999

– Chairman of the Board, 1998 - 1999.

- Member, Board of Directors, Starnet, Inc., 1996-1998.

- Regional Director and Chairman of the Advisory Board for Emerging Technolo-gies, MidWest Bank, 2000 - 2006.

- Member, Business Advisory Board, The Newberry Group, Inc., 2002 - present.

- Member, Technical Advisory Board, Cernium, Inc., 2002 - 2007

- Member, Scientific Advisory Board, Sherwood, Davis & Geck, Inc, 1996 - 1998

- Consultant, Systems Engineering Inc., Greenbelt, MD, 1986

- Consultant, Scientific Systems, Inc. Cambridge, MA, 1980 - 1984

TEACHING

Courses Taught

1. Applied Algebra (Harvard)

2. Algebraic Geometry (Utah)

3. Algebraic Methods in Systems Theory (Harvard)

4. Business Mathematics (Massachusetts)

5. Calculus I, II, III (Harvard, Massachusetts, Utah)

6. Combinatorics (Harvard)

7. Control Systems (Washington University)

8. Geometric Methods for Linear Systems and Control (Royal Institute of Technology)

9. Group Representations with Applications (Arizona State)

10. Invariant Theory (Utah)

7

11. Linear Systems Theory (Arizona State, Harvard)

12. Methods of Mathematical Physics I, II (Harvard)

13. Moment Problems with Applications to Systems, Signals and Control (Royal Instituteof Technology)

14. Nonlinear Dynamical Systems (Washington University)

15. Nonlinear Feedback Control (Royal Institute of Technology)

16. Nonlinear Feedback Systems (Washington University, Universita di Padova)

17. Optimization and Optimal Control Theory (Washington University)

18. Ordinary Differential Equations (Harvard)

19. Partial Differential Equations (Utah)

20. Real Analysis (Utah)

Seminars offered

1. Algebraic Geometric Methods in Control Theory (MIT)

2. Fourier Integral Operators (Utah)

3. Linear Control Systems (Utah)

4. Nonlinear Dynamics and Control (Arizona State)

5. Topics in Systems and Control (Washington University)

DISSERTATION STUDENTS:

Doctoral Theses

1. D. Delchamps, “The Geometry of Spaces of Linear Systems with an Application to theIdentification Problem” - Ph.D., Harvard University, 1982.

2. P.K. Stevens, “Algebro-Geometric Methods for Linear Multivariable Feedback Sys-tems” - Ph.D., Harvard University, 1982.

3. B.K. Ghosh, “Simultaneous Pole Assignability of Multi-Mode Linear Dynamical Sys-tems” - Ph.D., Harvard University, 1983.

4. A. Bloch, “Least Squares Estimation and Completely Integrable Hamiltonian Systems”- Ph.D., Harvard University, 1985.

5. B. Martensson (co-directed with K.J. Astrom), “Adaptive Stabilization” - Ph.D., LundInstitute of Technology, 1986.

8

6. P. Baltas (co-directed with P.E. Russell), “Optimal Control of a PV-Powered PumpingSystem” - Ph.D., Arizona State University, 1987.

7. X. Hu, “Robust Stabilization of Nonlinear Control Systems” - Ph.D., Arizona StateUniversity, 1989.

8. S. Pinzoni, “Stabilization and Control of Linear Time-Varying Systems” - Ph.D., Ari-zona State University, 1989.

9. X. Wang, “Additive Inverse Eigenvalue Problems and Pole-Placement of Linear Sys-tems” - Ph.D., Arizona State University, 1989.

10. J. Rosenthal, “Geometric Methods for Feedback Stabilization of Multivariable LinearSystems” - Ph.D., Arizona State University, 1990.

11. X. Zhu, “Adaptive Stabilization of Multivariable Systems” - Ph.D., Arizona StateUniversity, 1991

12. D. Gupta, “Global Analysis of Splitting Subspaces ” - Ph.D., Arizona State University,1993.

13. W. Lin, “Synthesis of Discrete-time Nonlinear Control Systems” - D.Sc.,WashingtonUniversity, 1993.

14. J. Roltgen, “Inner-Loop Outer-Loop Control of Nonlinear Systems” - D.Sc, WashingtonUniversity, 1995.

15. R. Eberhardt, “Optimal Trajectories for Infinite Horizon Problems for Nonlinear Sys-tems” - D. Sc., Washington University, 1996.

16. S. Pandian, “Observers for Nonlinear Systems” - D.Sc, Washington University, 1996.

17. J. Ramsey, “Nonlinear Robust Output Regulation for Parameterized Systems Near aCodimension One Bifurcation” - Ph.D., Washington University, December 2000.

18. F. Celani (co-directed with A. Isidori), “Omega-limit sets of Nonlinear Systems thatare semiglobally practically stabilized” - D.Sc., Washington University, 2003.

19. N. McGregor (co-directed with A. Isidori), “Semiglobal and Global Output Regulationfor Classes of Nonlinear Systems ” - D.Sc., Washington University, 2007.

20. B. Whitehead, “Adaptive Output Regulation: Model Reference and Internal Modeltechniques”, D. Sc., Washington University, June, 2009 (anticipated).

Masters Theses:

1. D.W. Parish (co-directed with C.Y. Kuo), “Nonlinear Control and Output Decouplingof Robot Arm Dynamics” - M.S., Arizona State University, 1986.

9

2. X. Hu, “Stability of Nonlinear Feedback Systems in the Critical Case” - M.S., ArizonaState University, 1986.

3. T. Meh-Chu, “The Minimum Growth of Stabilizing Feedback Laws for Nonlinear Feed-back System” - M.S., Arizona State University, 1988.

4. J. Williams, “A State Space Analysis of Some Classical Frequency Domain StabilizationSchemes” - M.S., Arizona State University, 1988.

5. T.L. Carlsen, “Nonlinear Dynamics and Modelling Filter Design” - M.S., Arizona StateUniversity, 1989.

6. A. Jhemi, “Linear and Nonlinear Optimal Regulation”, M.S.,Washington University,1991

SELECTED LIST OF PLENARY AND INVITED ADDRESSES: (One per year)

1. “The Moduli Space for Linear Systems,” The Conference on Geometrical Methods inControl Theory - NASA/Ames/Stanford, June 1976, one hour invited lecture.

2. “Algebraic Geometric Methods for Delay Differential Systems,” The International Con-ference on Algebraic System Theory - Puerto Rico, December 1977, one hour invitedlecture.

3. “Arithmetic and Topological Problems Arising in the Theory of Systems Dependingon Parameters,” Journees sur l’analyse des systems - Bordeaux, September 1978, onehour invited lecture.

4. “Lectures on Algebraic and Geometric Aspects of the Analysis of Feedback Systems,”NASA/NATO Adv. Study Inst. - Harvard, June 1979, (3 plenary lectures).

5. “Application of Enumerative Geometry to Control Theory,” Australia/USA Joint Work-shop on Mathematical System Theory - Newcastle, March 1980 (two plenary lectures).

6. “Topological Methods in Nonlinear Oscillations,” IEEE Conference on Circuits andSystems, Chicago, April 1981, one hour invited lecture.

7. “Morse Theory, Blow-Ups, and the Stability of Electrical Power Systems,” Conferenceon Differential Geometry and Control Theory - Michigan Tech University, June 1982,one hour invited address.

8. “Disturbance Decoupling for Nonlinear Systems,” MTNS 1983 - Beer Sheba, June1983, plenary lecture.

9. “Algebraic Geometric Methods in Linear System Theory,” First Beijing Conference onSystems and Control, Beijing, May 1984, plenary lecture.

10

10. “Necessary Conditions in Adaptive Control,” MTNS-85, Stockholm, June 1985, ple-nary lecture.

11. “PDE’s, Foliations and Nonlinear Control Theory,” Pacific Northwest Geometry Sem-inar, Berkeley, February, 1986, plenary lecture.

12. “Geometric Methods for Nonlinear Feedback Design,” University of Tokyo, April 1987,JSPS Fellow Lecture.

13. “Feedback Design for Nonlinear Systems,” Midwest Symposium on Differential Equa-tions, Ames, Iowa, October 1988, plenary lecture.

14. “Output Regulation of Nonlinear Systems,” IFAC Symposium on Nonlinear ControlSystems, Capri, June 1989, plenary lecture.

15. “Inverse Eigenvalue Problems Arising in Systems and Control,” SIAM Meeting onLinear Algebra and Its Application, San Francisco, November 1990, plenary lecture.

16. “An Overview of Nonlinear Control,” AFOSR-Ohio State University Workshop onTurbulence: Structure and Control, Columbus, April 1991, plenary lecture.

17. “Shock Waves for Riccati Partial Differential Equations for Lagrange Problems,” Com-putation and Control III, Bozeman, Montana, August, 1992, plenary lecture.

18. “Stability, Observability and the Converse Theorems of Lyapunov for Nonlinear Sys-tems,” MTNS-93, Regensburg, August 1993, plenary lecture.

19. “On the Rational Covariance Extension Problem,” Mathematische Institut - Ober-wohlfach, March 1994, invited lecture.

20. “Robust Output Regulation for Nonlinear Systems,” The 15th Southeastern-AtlanticRegional Conference on Differential Equations, Raleigh, October 1995, plenary lecture.

21. “On the Geometry of Positive Real Functions, with Applications to Kalman Filteringand Covariance Extension Problems,” Symposium on Future Directions in AppliedMathematics, Notre Dame, April 1996, plenary lecture.

22. “Robust Nonlinear Control,” 28th AIAA Fluid Dynamics Conference/4th AIAA ShearFlow conference, Snowmass Village, Colorado, June 1997, One hour invited lecture.

23. “On the Geometry of Positive Real Functions, with Applications to Nevanlinna-PickInterpolation,” SIAM Conference on Control, Jacksonville, May 1998, plenary lecture.

24. “Toward a Nonequilibrium Theory for Nonlinear Control,” The Mathematics of Sys-tems and Control: From Intelligent control to Behavioral Systems, Groningen, Septem-ber 1999, plenary lecture.

25. “Toward a Nonequilibrium Theory for Nonlinear Control,” Nonlinear control in theYear 2000, Paris, June 2000, plenary lecture.

11

26. “Stabilization and Regulation in Nonequilibria Cases,” NOLCOS, St. Petersburg, July2001, plenary lecture.

27. “Shaping the Steady-State Response of Nonlinear Control Systems,”, The 41st IEEEConference on Decision and Control, Las Vegas, December 2002, plenary lecture.

28. “Nonequilibrium Output Regulation for Nonlinear Distributed Parameter Systems,Institut Mittag-Leffler, Djursholm, Sweden, June 2003, invited lecture.

29. “The Uncanny Effectiveness of Mathematics in Engineering,” Symposium on Mathe-matics and Engineering, Royal Swedish Academy of Engineering Sciences, Stockholm,September 2004, plenary lecture.

30. “Nonequilibrium Nonlinear Control,” The W. T. and Idalia Reid Prize in MathematicsLecture, SIAM Annual Meeting July 2005, New Orleans.

31. “Nonlinear Control Systems,” AFOSR Combined Program Meeting, August 2006, At-lanta, invited lecture.

32. “Differential Forms and Dynamical Systems,” International Conference on Modeling,Estimation and Control, October 2007, Venice, invited lecture.

33. “Analysis and Design of the Steady-State Behavior of Nonlinear Control Systems,” TheHendrik W. Bode Prize Lecture, The 47th IEEE Conference on Decision and Control,December 2008, Cancun.

34. “Nonlinear Oscillations and the Steady-State Behavior of Nonlinear Feedback Systems,The Booze-Allen-Hamilton Distinguished Colloquium Series in Electrical Engineeringand Computer Science, University of Maryland, March, 2009.

Colloquia and Presentations at many Universities and Research Institutes, in-cluding these 100:

Harvard University, MIT, Brown University, Yale University, Cornell University, DartmouthUniversity, University of Massachusetts-Amherst, Wesleyan University, University of Rochest-er, University of Maryland, VPI, University of North Carolina, North Carolina State Uni-versity, University of Florida, University of Kentucky, Case Western Reserve, Ohio State,University of Michigan, Michigan Tech University, Notre Dame, University of Chicago, Uni-versity of Illinois - Champaign/Urbana, Washington University, The Boeing Corporation,University of Minnesota, Iowa State, University of Kansas, University of Colorado, ColoradoSchool of Mines, University of Utah, Montana State University, University of Texas-Austin,University of Texas-Dallas, Texas Tech University, Arizona State University, University ofCalifornia-Berkeley, University of California-Davis, University of California-San Diego, USC,Stanford University, The Naval Postgraduate School, NASA - Ames, University of Toronto,University of Waterloo, McGill University, Universidad de Buenos Aires, Osaka Univer-sity, University of Tokyo, Kyoto University, Nagoya University, Toshiba Corporate Researchand Development Center, Chinese University of Hong Kong, Fudan University, Chinese

12

Academy of Sciences (Beijing), Tsinghua University, University of Newcastle, University ofBath, Cambridge University, Coventry University, Imperial College of Science and Technol-ogy, The Royal Institute of Technology, Lund Institute of Technology, Linkoping University,Institut Mittag-Leffler, Royal Swedish Academy of Engineering Sciences, CWI-Amsterdam,Universiteit Groningen, Universiteit Erasmus, Vrije Universiteit, Katholiek Universiteit Leu-ven, Universitat Bielefeld, Universitat Bonn, Universitat Bremen, Universitat Mannheim,DFVHL-Oberpfaffenhofen, Universitat Regensburg, Universitat Wurzburg, MathematischeForshungsinstitut Oberwohlfach, Universitat Graz, Universitat Basel, ETH - Zurich, Uni-versita di Roma - La Sapienza, Universita di Bologna, Universita di Firenze, Universita diGenova, Universita di L’Aquila, Universita di Padova, Universite Paris - Dauphine, Univer-site Bordeaux I, Ecole Normale Superieure, CNRS - Fountainbleu, CNRS - Gif-sur-Yvette,INRIA - Sophia Antipolis, Glushkov Institute for Cybernetics - Kiev, Institute for Prob-lems in Control (Moscow), Moscow Institute for Aviation, Moscow State University, SteklovInstitute of Mathematics (Moscow), The Russian Academy of Sciences (St. Petersburg),Ben-Gurion University of the Negeev.

PUBLICATIONS:

Books and Monographs

1. Lectures on the Theory of Harmonic Algebras, University of Massachusetts, 1974.

2. Partial Differential Equations and Differential Geometry, (Editor), Marcel Dekker, Inc.,

New York, 1979.

3. Geometric Methods for the Theory of Linear Systems, (Editor, with C.F. Martin), D.

Reidel, Dordrecht, 1980.

4. Algebraic and Geometric Methods in Linear Systems Theory, (Editor, with C.F. Mar-

tin), Lectures in Applied Mathematics, Vol. 18, Amer. Math. Soc., Providence, 1980.

5. Computational and Combinatorial Methods for System Theory, (Editor, with A. Lindquist),

North Holland, 1986.

6. Theory and Application of Nonlinear Control Systems, (Editor, with A. Lindquist),


7. Modelling, Identification and Robust Control, (Editor, with A. Lindquist), North Hol-

land, 1986.

8. Frequency Domain and State Space Methods for Linear Systems, (Editor, with A.

Lindquist), North Holland, 1986.

9. Modelling and Adaptive Control, (Editor, with A. Kurzhansky), Springer-Verlag, 1988.

13

10. Analysis and Control of Nonlinear Systems, (Editor, with C.F. Martin and R. Saeks),


11. Linear Circuits, Systems and Signal Processing: Theory and Applications, (Editor,

with C.F. Martin and R. Saeks, North Holland, 1988.

12. Nonlinear Synthesis, (Editor, with A. Kurzhansky), Birkhauser - Boston, 1991.

13. Systems and Control in the Twenty-First Century, Progress in Systems and Control ,

Birkhauser, 1997, (434 pages), (Editor with B.N. Datta, D.S. Gilliam, C.F. Martin).

14. Output Regulation of Uncertain Nonlinear Systems, (with F. Delli Priscoli and A.

Isidori), Birkhauser - Boston, 1997.

15. Directions in Mathematical Systems Theory and Optimization (Editor, with A. Rantzer).

Lecture Notes in Control and Information Sciences, Vol. 286, Springer-Verlag, Heidel-

berg, 2002.

16. Nonequilibrium Nonlinear Control (with D.S. Gilliam and A. Isidori), in preparation.

Papers in Refereed Journals

1. A Spectral Decomposition Theorem for Certain Harmonic Algebras, Bull. Amer.

Math. Soc., Vol. 80 (1974) 1271-1275.

2. Closed Algebras of Smooth Functions, Bull. Amer. Math. Soc., Vol. 81 (1975) 195-

198.

3. A Decidability Criterion for the Similarity Problem, with Applications to the Moduli of

Linear Dynamical Systems (with Michael Gauger), Advances in Math., Vol. 25 (1977)

59-90.

4. Characteristic Free, Improved Decidability Criteria for the Similarity Problem (with

Michael Gauger), Linear and Multilinear Algebra, Vol. 5 (1977) 153-158.

5. Algebraic Transformation Groups and the Similarity Problem (with Michael Gauger),

Amer. Math. Monthly, Vol. 85 (1978) 173-182.

6. On the Control of Certain Deterministic, Infinite Dimensional Systems by Algebro-

Geometric Techniques, Amer. J. of Math., Vol. 100 (1978) 1333-1381.

7. On the Moduli of Linear Dynamical Systems (with Normal E. Hurt), Advances in

Math., Suppl. Vol. 4 (1979) 83-122.∗

∗Translated into Russian in Mathematical Methods in System Theory, MIR Publishers, Moscow, 1979.

14

8. Applications of Algebraic Geometry in System Theory (with P.L. Falb), Amer. J. of

Math., Vol. 101 (1979) 337-363.

9. On Certain Problems of Arithmetic Arising in the Realization of Linear Systems with

Symmetries, Asterisque, Vol. 75-76 (1980) 57-65.

10. Multivariable Nyquist Criteria, Root Loci, and Pole Placement by Output Feedback:

A Geometric Viewpoint (with R.W. Brockett), IEEE Trans. on Aut. Control, Vol. 26

(1981) 271-283.

11. On Root-Loci in Several Variables: Continuity in the High Gain Limit, Systems and

Control Letters, 1 (1981) 69-73.

12. The McMillan and Newton Polygons of a Feedback System and the Construction of

Root-Loci, (with P.K. Stevens), Int. J. Control, 35 (1982) 29-53.

13. The Stability and Instability of Partial Realizations (with A. Lindquist), Systems and

Control Letters, 2 (1982) 99-105.

14. Geometric Critical Point Analysis of Lossless Power System Models, (with J. Bailliel),

IEEE Trans. Circuits and Systems, Vol. CAS-29 #11 (Nov. 1982) 724-737.

15. On the Stabilizability of Multivariable Systems and the Ljusternick-Schnirelmann Cat-

egory of Real Grassmannians, Systems and Control Letters, 3 (1983), 255-262.

16. On a Theorem of Hermite and Hurwitz, J. Linear and Multilinear Algebra, 50 (1983)

61-101.

17. Simultaneous Stabilization and Simultaneous Pole-Placement by Nonswitching Dy-

namic Compensation, (with B.K. Ghosh), IEEE Trans. on Circuits and Systems 30

(1983) 422-428.

18. The Load Flow Equations for a 3-Node Electrical Power System, (with J. Baillieul),

Systems and Control Letters, 2 (1983) 321-329.

19. The Singularity Theory of the Load Flow Equations for a 3-Node Electrical Power

System, (with J. Baillieul), Systems and Control Letters, 2 (1983) 330-340.

20. Output Feedback and Generic Stabilizability, (with B.D.O. Anderson), SIAM J. Con-

trol and Optimization, 22 (1984), 362-380.

21. A Several Complex Variables Approach to the Stabilization of Neutral Delay-Differential

Equations (with M. Spong and T.J. Tarn), Mathematical System Theory, 17 (1984) 97-

134.

15

22. Remarks on Nonlinear Planar Control Systems which are Linearizable by Feedback,

Systems and Control Letters, 5 (1985) 363-367.

23. Geometric Methods for the Classification of Linear Feedback Systems, (with P.E.

Crouch), Systems and Control Letters, 6 (1985) 239-256.

24. Cascade Equivalence of Linear Systems, (with J.W. Helton), Int. J. Control, 44 (1986)

1507-1521.

25. Least Squares Estimation, Linear Programming and Momentum, (with J.C. Willems),

IMA Journal of Math. Control & Inf., 3 (1986) 103-118.

26. Local Accessibility, Local Reachability, and the Representation Theory of Compact

Groups (with P.E. Crouch), Math System Theory, 19 (1986) 43-65.

27. Observability of Minimal, Distal Systems, (with P.E. Crouch), Int. J. Control, 44

(1986) 929-926.

28. Local Stabilization of Minimum Phase Nonlinear Systems, (with A. Isidori), Systems

and Control Letters, 11 (1988), 9-17.

29. New Results and Examples in Nonlinear Feedback Stabilization, (with A. Isidori),

Systems and Control Letters, 12 (1988), 437-442.

30. Regulation Asymptotique dans les systemes nonlineaires, (avec A. Isidori), Comptes

Rendus, Acad Sci, Paris, t. 309 Ser I (1989) 527-530.

31. On the Geometry of the Kimura-Georgiu Parameterization of Rational Modelling Fil-

ters, (with A. Lindquist), Int. J. Control, 50 (1989) 2301-2312.

32. Control and Stabilization of Decentralized Systems, (with D. Gilliam and C.F. Martin),

Int. J. Control, 49 (1989) 1819-1833.

33. Output Regulation of Nonlinear Systems, (with A. Isidori), IEEE Trans. Aut. Control,

35 (1990) 131-140.†

34. Predictability and Unpredictability of the Kalman Filter, (A. Lindquist, and T. Carlsen

- McGregor), IEEE Trans. Aut. Control 36 (1991) 563-579.

35. On the Attitude Stabilization of Rigid Spacecraft, (with A. Isidori), Automatica 27

(1991) 87-95.‡

36. Asymptotic Stabilization of Minimum Phase Nonlinear Systems (with A. Isidori), IEEE

Trans. Aut. Control, 36 (1991) 1122-1137.

†Awarded the 1991 IEEE George Axelby Prize for Best Paper in the IEEE Transactions of AutomaticControl, for 1989 - 1990.‡Awarded the 1993 IFAC Prize for Best Paper in Automatica for 1991 - 1993.

16

37. Passivity, Feedback Equivalence and the Global Stabilization of Minimum Phase Non-

linear Systems, (with A. Isidori and J.C. Willems) IEEE Trans. Aut. Control, 36

(1991) 1228-1240.

38. The Cohomology of the Moduli Space of Controllable Linear Systems, (with U. Helmke),

Acta Applicandae Mathematica 28 (1992), 161-188.

39. Singularly Perturbed Zero Dynamics of Nonlinear Systems (with A. Isidori, S. Sastry,

and P. Kokotovic) IEEE Trans. Aut Control 37 (1992) 1625-1631.

40. Unicite des Controles Optimales et Chocs pour les Equationes Hamilton-Jacobi-Bellman

et de Riccati (avec H. Frankowska), Comptes Rendus, Acad Sci, Paris, t. 312 Ser I

(1992) 427-431.

41. Decentralized Feedback Pole-Placement of Linear systems (with Xiao-Chang Wang, D.

Gilliam and C.F. Martin), Int. J. Control, 55 (1992) 511 - 518.

42. Stabilization of Discrete-Time Nonlinear Systems by Smooth State Feedback (with W.

Lin and B. K. Ghosh), Systems and Control Letters 21 (1993) 255-263.

43. The Additive Inverse Eigenvalue Problems for Lie Perturbations, (with Xiao-Chang

Wang), SIAM J.Matrix Anal. Appl., 14 (1993) 113 - 117.

44. The Zero Dynamics Algorithm for General Nonlinear Systems and Its Application in

Exact Output Tracking (with X.- M. Hu) J. Math. Systems, Estimation and Contr 3

(1993) 51 - 72.

45. On the Nonlinear Dynamics of Fast Filtering Algorithms, (with A. Lindquist and Y.S.

Zhou) SIAM J. Control and Opt. 32 (1994) 744-789.

46. Root Locus Methods for Boundary Feedback Control of a Class of Distributed Param-

eter Systems (with D.S. Gilliam and J. He) SIAM J. Control and Opt., 32 (1994) 1364

- 1427.

47. Losslessness, Feedback Equivalence and the Global Stabilization of Discrete-time Non-

linear Systems (with W. Lin), IEEE Trans. Aut. Control 39 (1994) 83 -98

48. Toward a Solution of the Minimal Partial Stochastic Realization Problem (with A.

Lindquist) Comptes Rendus, Acad Sci, Paris Ser I Math 319 (1994) 1231 - 1236.

49. Design of Discrete-time Nonlinear Control Systems via Smooth Feedback (with W.

Lin), IEEE Trans. Aut. Control 39 (1994) 2340 - 2346.

50. The KYP lemma, state feedback and dynamic output feedback in discrete-time bilinear

systems (with W. Lin), Systems and Control Letters, 23 (1995) 127 - 136.

17

51. Passivity and Absolute Stabilization for a Class of Discrete-time Nonlinear Systems

(with W. Lin), Automatica 31 (1995) 263 - 267.

52. A Complete Parameterization of All Positive Rational Extensions of a Covariance

Sequence (with A. Lindquist, S. V. Gusev and A. S. Matveev) IEEE Trans. Aut.

Control. 40 (1995) 1841 - 1857.

53. Zero-state observability and stability of discrete-time nonlinear systems, (with W. Lin),

Automatica 31 (1995) 269 -271.

54. Discrete-time Nonlinear H-infinity Control of Control with Measurement Feedback

(with W. Lin), Automatica 31 (1995) 419 - 434.

55. An Integral Invariance Principle for Nonlinear Systems (with C.F. Martin), IEEE

Trans. Aut. Control. 40 (1995) 983 - 994.

56. Remarks on Linearization of Discrete-time Autonomous Systems and Nonlinear Ob-

server Design (with W. Lin), Systems and Control Letters, 25 (1995) 31 - 40.

57. H-infinity Control of Discrete-time Nonlinear Control Systems via State and Full In-

formation Feedback (with W. Lin), IEEE Trans. Aut. Control 41 (1996) 494 - 510.

58. High Gain Limits of Trajectories and Attractors for a Boundary Controlled Viscous

Burgers’ Equation (with D.S. Gilliam and V. Shubov) J. of Math. Systems, Estimation

and Control 6 (1996) 485-488 (summary). The full 40 page electronic manuscript was

published Oct., 1996. The retrieval code is 07169.

59. Structurally stable output regulation of nonlinear systems (with F. Delli Priscoli, A.

Isidori, and W. Kang), Automatica 33 (1997) 369 -385.

60. On the Partial Stochastic Realization Problem (with A. Lindquist), IEEE Trans. Aut.

Control. 42 (1997) 1049 - 1070.

61. The Solution of Nonlinear Lagrange and Bolza Problems via Riccati Partial Differential

Equations, J. Math. Systems, Estimation and Control 8 (1998) 119-122 (summary),

8, No. 4, 1-54, Jan 1998. (The full 54 page electronic manuscript was published Oct.,

1996. The retrieval code is 87727.)

62. On the Global Dynamics for a Boundary Controlled Viscous Burgers Equation (with

D.S. Gilliam and V. Shubov), J. of Dynamics and Control, 4 (1998), no. 4, 457–519.

63. Harmonic Forcing for Linear Distributed Parameter Systems (with D.S. Gilliam, I.

Lauko and V. Shubov), J. Math. Systems, Estimation and Control 8 (1998), no. 2, 12

pp. (electronic).

18

64. A Convex Optimization Approach to the Rational Covariance Extension Problem (with

S. V. Gusev and A. Lindquist) SIAM J. Control and Opt 37 (1999), no. 1, 211–229.§

65. Boundary control, stabilization and zero-pole dynamics for a non-linear distributed

parameter system (with D.S.Gilliam and V.I.Shubov) Internat. J. Robust Nonlinear

Control 9 (1999), no. 11, 737–768.

66. Output regulation for nonlinear systems: an overview. (with A. Isidori) Internat. J.

Robust Nonlinear Control 10 (2000), no. 5, 323–337.

67. A new approach to spectral estimation: A tunable high-resloution spectral estimator,

(with T. T. Georgiou and A. Lindquist), IEEE Trans. Signal Processing 48 (2000) no.

11, 3189-3205.

68. Output Regulation of Linear Distributed Parameter Systems (with D.S. Gilliam, I.

Lauko and V. Shubov), IEEE Trans. Aut. Control, AC-45, (2000), No. 12, 2236-2252.

69. On the duality between filtering and Nevanlinna-Pick interpolation (with A. Lindquist),

SIAM J. Control and Opt. 39 (2000), 757-775.

70. Cepstral coefficients, covariance lags and pole-zero models for finite data strings (with

P. Enqvist and A. Lindquist), IEEE Trans. Signal Processing 49 (2001) no.4, 677-693.

71. From finite covariance windows to modeling filters: A convex optimization approach

(with S. V. Gusev and A. Lindquist) SIAM Review 43 (2001) 645-676.

72. Input-output behavior for stable linear systems (with X. Hu, C.F. Martin, and V.

Shubov.) J. Franklin Inst. 338 (2001), no. 4, 497–507.

73. Persistence of equilibria for locally asymptotically stable systems (with V. Sundara-

pandian) Int. J. of Robust and Nonlinear Control, 11 (2001) 87-93.

74. A generalized entropy criterion for Nevanlinna-Pick interpolation: A convex optimiza-

tion approach to certain problems in systems and control (with T. T. Georgiou and A.

Lindquist) IEEE Trans. Aut. Control, 46 (2001) 822-839.¶

75. Bifurcation analysis of the zero dynamics and the practical stabilization of nonlinear

minimum phase systems (with A. Isidori), Asian Journal of Control, 4 (2002) No.2,

171-185.

76. Identifiability and well-posedness of shaping-filter parameterizations: A global analysis

approach (with P. Enqvist and A. Lindquist), SIAM J. Control and Optimization 41

(2002) 23-59.

§Named as a SIGEST paper in 2001.¶Awarded the IEEE George Axelby Prize for Best Paper in the IEEE Transactions of Automatic Control,

for 2001-2002.

19

77. Regular Linear Systems Governed by a Boundary Controlled Heat Equations (with D.

S. Gilliam, V. I. Shubov and G. Weiss), Journal of Dynamical and Control Systems,

8(3) (2002) 341–370, 2002.

78. Limit Sets, Zero Dynamics and Internal Models in the Problem of Nonlinear Output

Regulation (with A. Isidori), IEEE Trans. Aut. Control, 48 (10):1712–1723, 2003.

79. Nonlinear internal models for output regulation, (with A. Isidori), IEEE Trans. on

Automatic Control, AC-49, 2244-2247, (2004).

80. Omega limit sets of systems that are semiglobally practically stabilized, (with F. Celani,

A. Isidori) Int. J. of Robust and Nonlinear Control, 15(7), pp. 315-333 (2005).

81. Generalized interpolation in H∞ with a complexity constraint, (with T.T. Georgiou,

A. Lindquist and A. Megretski) Trans. of the Amer. Math. Soc., 358 (2006), no. 3,

965–987.

82. The generalized moment problem with complexity constraint, (with A. Lindquist),

Integral Equations and Operator Theory, 56 (2006)163-180.

83. Zero Dynamics Modeling and Boundary Feedback Design for Parabolic Systems, (with

D.S. Gilliam, A. Isidori, V. Shubov), Mathematical and Computer Modelling 44 (2006)

857-869.

84. Interior point solutions of variational problems and global inverse function theorems,

(with A. Lindquist), Intern. Journal of Robust and Nonlinear Control, 16 (2007), 1-18.

85. Steady-State Behaviors in Nonlinear Systems with an Application to Robust Distur-

bance Rejection, (with A. Isidori), Annual Reviews in Control 32 (2008) 1 - 16.

86. A note on the Jacobian Conjecture (with A. Lindquist), The Proc. of the AMS, 136

(2008) 3007-3011.

87. Important Moments in Systems and Control (with A. Lindquist), SIAM J. Control

and Optimization, 47 (2008) 2458-2469.

88. On Brockett’s Necessary Condition for Stabilizability and the Topology of Liapunov

Functions on Rn, Communications in Information and Systems, 8 (2008) 333-352.

89. Nonlinear Oscillations and Vector Fields Paired with a Closed One-Form (with R. W.

Brockett), submitted to Journal of Differential Equations.

90. Asymptotic Regulation for Distributed Parameter Systems (with D. S. Gilliam, C.-B.

Hu, V. I. Shubov), submitted to Intern. Journal of Robust and Nonlinear Control.

20

Papers in Refereed Conference Proceedings

1. On the Realization of Delay Differential Systems, I. Qualitative Results, Canonical

Forms, and a New Algorithm, Proc. of the Joint Aut. Control Conf., San Francisco,

June 1977, 588-593.

2. On Certain Families of Rational Functions Arising in Dynamics, Proc. of the 17th

IEEE Conf. on Decision and Control, San Diego, January 1979, 1053-1056, invited

paper.

3. Feedback Invariants for Linear Systems Defined over Rings, Proc. of the 17th IEEE

Conf. on Decision and Control, San Diego, 1979, invited paper.

4. On the Stabilizability of Linear Control Systems Depending on Parameters, Proc. of

the 18th IEEE Conf. on Decision and Control, Fort Lauderdale, 1979, 233-236, invited

paper.

5. On the Algebraic Geometry of the Output Feedback Pole Placement Map (with R.W.

Brockett), Proc. of the 18th IEEE Conf. on Decision and Control, Fort Lauderdale,

1979, 754-757, invited paper.

6. A Note on the Topology of Hamiltonian Transfer Functions (with T.E. Duncan), in

Algebraic and Geometric Methods in Linear System Theory, Lectures in Applied Math-

ematics, Vol. 18, Amer. Math. Soc., Providence, 1980, 7-26.

7. Realization Theory and Quadratic Optimal Controllers for Systems Defined Over Ba-

nach and Frechet Algebras, Proc. of the 19th IEEE Conf. on Decision and Control,

Albuquerque, 1980, 247-251, invited paper.

8. Hamiltonian Indices and Rational Spectral Densities (with T.E. Duncan), Proc of the

19th IEEE Conf. on Decision and Control, Albuquerque, 1980, 649-653, invited paper.

9. Recent Results on Output Feedback Problems, Proc. of the 19th IEEE Conf. on

Decision and Control, Albuquerque, 1980, 663-664, invited paper.

10. Decompositions, Factorization, and Invertibility in a Banach*-Algebra, (with R. Saeks),

5th Int’l. Symp. on the Math. Theory of Networks and Systems, Santa Monica, 1981,

19-21.

11. A Geometric Problem in Electrical Energy Systems, (with J. Baillieul), 5th Int’l. Symp.

on the Math. Theory of Networks and Systems, Santa Monica, 1981, 4-8, invited paper.

12. An Algebraic-Geometric and Topological Analysis of the Solutions to the Load-Flow

Proc. IEEE Conf. on Decision and Control, San Diego, 1981, 1312-1320, invited paper.

21

13. Critical Point Behavior of Objective Functions Defined on Spaces of MultivariableSys-

tems (with D.F. Delchamps), Proc. of the 21st IEEE Conf. on Decision and Control,

Orlando, 1982, 937-943, invited paper.

14. Pole Placement by Static and Dynamic Output Feedback (with P.K. Stevens), Proc.

of the 21st IEEE Conf. on Decision and Control, Orlando, 130-133, invited paper.

15. Remarks on the Number of Solutions to the Load Flow Equations for a Power System

with Electrical Losses, (with J. Baillieul), Proc. of the 21st IEEE Conf. on Decision

and Control, Orlando, 1982, 919-924, invited paper.

16. High Gain Feedback and the Stabilizability of Multivariable Systems, Analysis and

Optimization of Systems, Versailles 1982, (A. Bensoussan and J.L. Lions, eds), Lecture

Notes in Inf. and Control, Vol. 44, Springer-Verlag, Berlin (1982) 20-33, plenary paper.

17. Geometric Aspects of the Convergence Analysis of Identification Algorithms, in Non-

linear Stochastic Problems, (R.S. Bucy and J.F. Moura, eds.), D. Reidel, Dordrecht,


18. Global Properties of the Root-Locus Map, (with P.K. Stevens), in Feedback Control of

Linear and Nonlinear Systems, (D. Hinrichsen and A. Isidori, eds.), Lecture Notes in

Control and Inf. Sci., Vol. 29, Springer-Verlag, Berlin, 1983, 9-29.

19. On the Existence of Globally (f,g)-Invariant Distributions, (with A.J. Krener), in Dif-

ferential Geometric Control Theory, (R.W. Brockett, R.S. Millman, and H. J. Sussman,

eds.), Birkhauser, Boston, 1983, 209-225.

20. Control Theory, Inverse Spectral Problems, and Real Algebraic Geometry, in Differ-

ential Geometric Control Theory, (R.W. Brockett, R.S. Millman, and H.J. Sussmann,

eds.), Birkhauser, Boston, 1983, 192-208, invited paper.

21. On the Stabilizability of Multivariable Systems by Minimum Order Compensation,

(with B.D.O. Anderson), Proc. of the 22nd IEEE Conf. on Decision and Control, San

Antonio, 1983.

22. Compactifications of Spaces of Systems and Dynamic Compensation, Proc. of the 22nd

IEEE Conf. on Decision and Control, San Antonio, 1983, invited paper.

23. Toward a Global Theory of (f,g)-Invariant Distribution with Singularities, Proc. of

1983 MTNS Conf - Beer Sheba, Israel, Springer-Verlag, 1984, plenary paper.

24. Feedback Decoupling of Rotational Disturbances for Spherically Constrained Systems,

Proc. of 23rd IEEE Conf. on Decision and Control, Las Vegas, 1984, invited paper.

25. Adaptive Stabilization of Multivariable Linear Systems (with J.C. Willems), Proc. of

23rd IEEE Conf. on Decision and Control, Las Vegas, 1984, invited paper.

22

26. Global Stabilization of Linear Systems in the Absence of Information on the Sign of

the High Frequency Gain, (with J.C. Willems), Analysis and Optimization of Systems,

Nice, 1984.

27. A Frequency Domain Philosophy for Nonlinear Systems, with Applications to Stabi-

lization and to Adaptive Control, (with A. Isidori), Proc. of 23rd IEEE Conf. on

Decision and Control, Las Vegas, 1984, invited paper.

28. Global Feedback Stabilization of Nonlinear Systems, (with A. Isidori), Proc. of the

24th IEEE Conf. on Dec. and Control, Ft. Lauderdale, 1985, invited paper.

29. Symmetries and Local Controllability, (with P.E. Crouch), Algebraic and Geometric

Methods in Nonlinear Control Theory, Math. Appl., Vol. 29, 55-75, 1986, Reidel.

30. Asymptotic Expansions, Root Loci and the Global Stability of Nonlinear Feedback

Systems, (with A. Isidori), Algebraic and Geometric Methods in Nonlinear Control

Theory, Math. Appl., Vol. 29, 159-179, 1986, Reidel.

31. An Infinite-Dimensional Variational Problem Arising in Estimation Theory, (with A.

Bloch), Algebraic and Geometric Methods in Nonlinear Control Theory, Math. Appl.,

Vol. 29, 487-498, 1986, Reidel.

32. Intersection Rings for Linear Systems, (with U. Helmke), Proc. of 25th IEEE CDC,

Athens, 1986, invited paper.

33. Invariants and Canonical Forms for Output Feedback, Proc. of 25th IEEE CDC,

Athens, 1986, invited paper.

34. On the Topology and Geometry of Universally Observable Systems, (with C.F. Martin,

W. Dayawansa), Proc. of 26th IEEE Conf. on Dec. and Control, Los Angeles, 1987,

invited paper.

35. Nonlinear Disturbance Decoupling with Stability (with A. Isidori), Proc. of 26th IEEE

Conf. on Decision and Control, Los Angeles, 1987, invited paper.

36. Adaptive Stabilization of Infinite Dimensional Linear Systems, Proc. of 26th IEEE

Conf. on Decision and Control, Los Angeles, 1987, invited paper.

37. Linear Model Matching with Prescribed Tracking Error and Internal Stability for Non-

linear Systems, (with R. Castro and A. Isidori), Analysis and Optimization of Systems,

Springer-Verlag, 1988, 249-258.

38. Fourier Analytic Criteria for Observability of Ergodic Translations, (with D. McMa-

hon), Analysis and Control of Nonlinear Systems, North-Holland, 1988.

23

39. An Algebraic Description of the Rational Solutions to the Covariance Extension Prob-

lem, (with A. Lindquist), Linear Circuits, Systems and Signal Processing: Theory and

Applications, North-Holland, 1988, 9-17.

40. Analytical Techniques for the Optimization of PV Water Pumping Systems, (with P.

Baltas and P. Russell), Proc. of 8th European Photovoltaic Solar Energy Conference,

Florence, 1988.

41. Feedback Stabilization about Attractors and the Problems of Asymptotic Disturbance

Rejection, (with A. Isidori), Proc. of 27th IEEE Conf. on Dec. and Control, Austin,


42. Analysis and Simulation of a Controlled Rigid Spacecraft: Stability and Instability

near Attractors, (with A. Isidori, S. Monaco and S. Sabatino), Proc. of 27th IEEE

Conf. on Dec. and Control, Austin, 1988, 81-85, invited paper.

43. Asymptotic Behavior of Root-Loci for Distributed Parameter Systems, (with D.S.

Gilliam), Proc. of 27th IEEE Conf. on Dec. and Control, Austin, 1988, 48-51, in-

vited paper.

44. Nonlinear Output Regulation: Remarks on Robustness (with A. Isidori) Proc. of 27th

Allerton Conf. Communic., Contr., Comp., 150-158, 1989.

45. Boundary Feedback Stabilization of Distributed Parameter Systems (with D.S. Gilliam),

Robust Control of Linear Systems and Nonlinear Control (M.A. Kaashoek, J.H. van

Schuppen and A.C.M. Ran, eds.) Birkhauser-Boston, 1990.

46. Steady-State Response, the Separation Principle and the Output Regulation of Non-

linear Systems, (with A. Isidori), Proc. of 28th IEEE Conference on Decision and

Control, Tampa (1989) 2247-2251, invited paper.

47. Viability Theory, Controlled Invariance and Zero Dynamics for Nonlinear Control Sys-

tems (with J.P. Aubin and A. Isidori) 9th INRIA Conf. Analysis and Optimization

of Systems, (A. Bensoussan and J.L. Lions, eds.) Springer-Verlag, pp. 821-832, 1990,

invited paper.

48. The Analysis of Singularly Perturbed Zero Dynamics of Nonlinear Systems (with A.

Isidori, P. Kokotovic, and S.S. Sastry) 9th INRIA Conf. Analysis and Optimization

of Systems, (A. Bensoussan and J.L. Lions, eds.) Springer-Verlag, pp. 833-842, 1990,

invited paper.

49. Exact Linearization and Zero Dynamics (with A. Isidori), Proc. of the 29th IEEE

Conf. on Decision and Control, Honolulu, 1990, invited paper.

24

50. Stabilization and Output Regulation of Nonlinear Systems in the Large (with A. Isidori

and J.C. Willems), Proc. of the 29th IEEE Conf. on Decision and Control, Honolulu,

1990, invited paper.

51. Stability of Certain Distributed Parameter Systems by Low Dimensional Controllers:

A Root Locus Approach (with D.S. Gilliam) Proc. of the 29th IEEE Conf. on Decision

and Control, Honolulu, 1990, invited paper.

52. New Methods for Nonlinear Optimal Control, Proc. of the First European Control

Conf., Grenoble 1991.

53. Hover Control of a PVTOL Using Nonlinear Regulator Theory (with J. Roltgen), Proc.

of 1991 ACC, Boston.

54. Asymptotic Tracking and Disturbance Rejection in Nonlinear Systems (with A. Isidori)

New Trends in Systems Theory, Birkhauser-Boston, 1991.

55. Boundary Feedback Stabilization of Nonlinear Distributed Parameter Systems (with

D.S. Gilliam), Proc. of the 30th IEEE Conf. on Decision and Control, Brighton, 1991,

invited paper.

56. Exponential Observer Design (with S. Pandian), Proceedings of Second IFAC NOL-

COS, Bordeaux, 1992.

57. G-field Control of Nonlinear Systems (with J. Roltgen), Proc. of AIAA Conf., Hilton

Head, 1992

58. Boundary Feedback Stabilization of a Controlled Viscous Burgers Equation (with D.S.

Gilliam), Proc. of the 31st IEEE Conf. on Decision and Control, Tucson, 1992, invited

paper.

59. A Root Locus Methodology for Distributed Parameter Feedback Systems (with D.S.

Gilliam and J. He) Proc. of the 31st IEEE Conf. on Decision and Control, Tucson,

1992, invited paper.

60. On the Nonlinear Dynamics of Fast Filtering Algorithms, (with A. lindquist, Y.S.

Zhou) Proc. of the 31st IEEE Conf. on Decision and Control, Tucson, 1992, invited

paper.

61. On the Kalman-Yacubovitch-Popov Lemma for Nonlinear Systems, (with K. A. Doll),

Computation and Control III, Birkhauser-Boston, MA, 1993

62. On Discrete-time Nonlinear Control (with W. Lin), Proc. of the 32nd IEEE Conf. on

Decision and Control, San Antonio, 1993.

25

63. Discrete-time Lossless Systems, Feedback Equivalence and Passivity (with W. Lin),

Proc. of the 32nd IEEE Conf. on Decision and Control, San Antonio, 1993.

64. Zero and Pole Dynamics for a Controlled Burgers’ Equation (with D.S. Gilliam and V.

Shubov) Proc. of the 33rd IEEE Conf. on Decision and Control, Lake Buena Vista,

Fla, 1994.

65. Global Lyapunov Stabilization of a Nonlinear Distributed Parameter System (with

D.S. Gilliam and V. Shubov) Proc. of the 33rd IEEE Conf. on Decision and Control,

Lake Buena Vista, Fla, 1994.

66. Some Recent Advances on the Rational Covariance Extension Problem (with A. Lindquist),

Proc. IEEE European Workshop on Computer Intensive Methods in Control and Signal

Processing, Prague 1994, 149-158

67. Stability, Detectability and the Problem of Disturbance Decoupling (with W. Kang),

Systems and Networks: Mathematical Theory and Applications, Vol I, Math. Res. 77,

Akademie-Verlag, Berlin (1994) , 71-83.

68. The geometry of positive real functions with applications to the rational covariance

extension Problem (with A. Lindquist, S. V. Guseev, and A. V. Matveev), Proc. of

the 32nd IEEE Conf. on Decision and Control, 1994, 3883-3888.

69. On the Dynamics of Boundary Controlled Nonlinear Distributed Parameter Systems

(with D.S. Gilliam and V. Shubov), Proc. of IFAC Nonlinear Control Systems Sym-

posium, 1995

70. Zero and Pole Dynamics for a Controlled Burgers Equation (with D.S. Gilliam, V.

Shubov) Proc. of the 34st IEEE Conf. on Decision and Control, New Orleans, 1995.

71. Global Lyapunov Stabilization of a Nonlinear Distributed Parameter System (with

D.S. Gilliam, V. Shubov) Proc. of the 34th IEEE Conf. on Decision and Control, New

Orleans, 1995.

72. The Geometry of Positive Real Functions with applications to the Rational covariance

Extension Problem (with A. Lindquist, S.V. Guseev, A.S. Matveev) Proc. of the 34th

IEEE Conf. on Decision and Control, New Orleans, 1995, invited paper.

73. High Gain Limit for Boundary Controlled Convective Reactive Diffusion Equations

(with D.S. Gilliam, V. Shubov) Proc. of the 34th IEEE Conf. on Decision and Control,

New Orleans, 1995.

74. On the dynamics of boundary controlled nonlinear distributed parameter systems,

(with D.S. Gilliam, V. Shubov), Proc. IFAC NOLCOS, Lake Tahoe, 1995.

26

75. Example of Output Regulation for Distributed Parameter Systems (with D. S. Gilliam,

F. Delli Prescoli, A. Isidori, I. Lauko and V. I. Shubov), Proc. of the 28th AIAA Fluid

Dynamics Conference / 4th AIAA Shear Flow Control Conference, 1997.

76. Output Regulation for Parabolic Distributed Parameter Systems: Set-point Control

(with D. S. Gilliam, I. Lauko and V. I. Shubov), Proc. of the 36th IEEE Conf. on

Decision and Control, 1997, 2231-2236.

77. Semiglobal Asymptotic Model Matching via Output Feedback, (with A. Isidori) IFAC

NOLCOS 1998.

78. Output Regulation for Nonlinear Systems: An Overview (with A. Isidori), Proc. of

the 37th IEEE Conf. on Decision and Control, 1998, 3069-3074.

79. Zero Dynamics for Relative Degree One SISO Distributed Parameter Systems (with

D. S. Gilliam, I. Lauko and V. I. Shubov), Proc. 37th IEEE CDC, (Tampa, FL, 1998),

pp. 2390-2391.

80. Conditions for Solvability of the Output Regulator Problem for SISO Distributed Pa-

rameter Systems (with D. S. Gilliam, I. Lauko and V. I. Shubov), Proc. 37th IEEE

CDC, (Tampa, FL, 1998), pp. 2392-2393.

81. Semiglobal Stabilization of a Boundary Controlled Viscous Burgers’ Equation (with

D. S. Gilliam and V. I. Shubov), Proc. 38th IEEE-CDC, (1999), 680-681.

82. Example of Output Regulation for a System with Unbounded Inputs and Outputs

(with D. S. Gilliam and V. I. Shubov), Proc. 38th IEEE-CDC, (1999), 4280-4284.

83. Compact Attractors of Nonlinear Non-Minimum Phase Systems that are Globally Prac-

tically Stabilized, (with F. Celani, A. Isidori), Proc. 40th IEEE-CDC, (2001), 3796-

3801.

84. Examples of Regular Linear Systems Governed by Partial Differential Equations (with

D. S. Gilliam and V. I. Shubov), Proc. 40th IEEE-CDC, (2001), 129-130.

85. An Example of Output Regulation for a Distributed Parameter System with an Infinite

Dimensional Exosystem (with D. S. Gilliam, V. I. Shubov and J. Hood)Proceedings of

MYNS 2002.

86. Examples of Output Regulation for Distributed Parameter Systems with Infinite Di-

mensional Exosystem (with D. S. Gilliam and V. I. Shubov), Proc. 40th IEEE-CDC,

(2001), 547-548.

87. An Example of Output Regulation for a Distributed Parameter System with Infinite

Dimensional Exosystem, (with G.S. Gilliam, J. Hood, and V. I. Shubov) Proceedings

27

15th International Conference on the Mathematical Theory of Networks and Systems,

2002

(conference CDROM and at URL:http://http://www.nd.edu/ mtns/).

88. Compact Attractors of Nonlinear Non-Minimum Phase Systems that are Globally Prac-

tically Stabilized, (with F. Celani, A. Isidori), Proc. 41th IEEE-CDC, (2002), 4306-

4311.

89. The Regulator Equations for Retarded Delay Differential Equations (with D. S. Gilliam

and V. I. Shubov), Proceedings 41st IEEE-CDC, Dec. 2002, p. 973-974.

90. Modeling Modal Based Sensors for Oscillatory Systems (with J.A. Burns, D. S. Gilliam

and V. I. Shubov), Proceedings 41st IEEE-CDC Dec. 2002, p. 1725-1726.

91. Identifiability of shaping filters from covariance lags, cepstral windows and Markov

parameters (with P. Enquist and A. Lindquist) Proceedings 41st IEEE-CDC, (2002),

92. Set-point boundary control for a nonlinear distributed parameter system (with D. S.

Gilliam , A. Isidori and V. I. Shubov), Proceedings 42nd IEEE-CDC, pp 312-317, Dec

9-12, 2003, Maui, Hawaii.

93. Static and Dynamic Controllers for Boundary Controlled Distributed Parameter Sys-

tems, (with D. Gilliam A. Isidori and V.I. Shubov ) Proc. 43nd IEEE Conference on

Decision and Control, December 2004, pp 3324-3325.

94. Design of nonlinear internal models for output regulation, (with A. Isidori) Proc.of

NOLCOS 2004.

95. Further results on output regulation by pure error feedback, (with A. Isidori, L. Mar-

coni), Proc. 44nd IEEE Conference on Decision and Control, 2005.

96. Nonlinear Output Regulation Without Immersion, (with A. Isidori, L. Marconi, L.

Praly), Proc. 44nd IEEE Conference on Decision and Control, 2005.

97. The Covariance Extension Equation Revisited, (with A. Lindquist), Proc. 44nd IEEE

Conference on Decision and Control, 2005.

98. Results on Nonlinear Output Regulation for MIMO Systems, (with N. K. McGregor,

A. Isidori), Proceedings of American Control Conference 2006

99. Interior Point Control of a Heat Equation Using Zero Dynamics Design, (with D.S.

Gilliam, A. Isidori), Proceedings of 2006 American Control Conference 2006.

100. Bifurcations and Attractors for a Controlled Burgers Equation, (with J. Dockery, D.

S. Gilliam), Proceedings of MTNS 2006, Kyoto, Japan, 1368 - 1378.

28

101. Results on Global Robust Output Regulation (with N.K.McGregor, A. Isidori), IEEE

Conference on Decision and Control, 2006, San Diego.

102. Set-point Boundary Control for the Kuramoto-Sivashinsky Equation, (with D.S. Gilliam,

C. Hu), IEEE Conference on Decision and Control, 2006, San Diego.

103. Bifurcations and Attractors for a Boundary Feedback Controlled Burgers Equation,

(with Jack Dockery, David Gilliam), Proceedings of European Control Conference 2007,

Kos, Greece, 5037 - 5043.

104. Approximate Solutions of the Regulator Equations for Nonlinear DPS, (with D.S.

Gilliam), IEEE Conference on Decision and Control, 2007, New Orleans, 854 - 859.

105. Geometric Output Regulation for a Class of Nonlinear Distributed parameter Systems,

(with D.S. Gilliam), Proc. of the Amer. Control Conf. (2008) 254 - 259.

106. A Conjecture on Sustained Oscillations for a Closed-loop Heat Equation (with D. S.

Gilliam), Proc. of MTNS (2008), Blacksburg, VA, 2008.

107. Zero dynamics inverse design for asymptotic regulation of the heat equation: the non-

colocated case (with D. S. Gilliam), submitted to Proc. of the Amer. Control Conf.

(2009)

Invited Book Chapters

1. The Moduli Space for Linear Dynamical Systems, Proc. of the 1976 Ames Research

Center (NASA) Conference on Geometric Control Theory, (C. Martin and R. Her-

mann, eds.), Math. Sci. Press, 1977, 229-276

2. Introduction to Geometrical Methods for the Theory of Linear Systems, (with M.

Hazewinkel, C. Martin, and Y. Rouchaleau) in Geometrical Methods for the Theory of

Linear Systems, D. Reidel, Dordrecht, 1980, 1-84, tutorial chapter.

3. Algebraic and Geometric Aspects of the Analysis of Feedback System, in Geometrical

Methods for the Theory of Linear Systems, (C.I. Byrnes and C.F. Martin, eds.), D.

Reidel, Dordrecht, 1980, 82-125, plenary chapter.

4. On Certain Topological Invariants Arising in System Theory (with T.E. Duncan), in

New Directions in Applied Mathematics, (P. Hilton and G.S. Young, eds), Springer-

Verlag, 1981, 29-71.

5. A Brief Tutorial on Calculus on Manifolds, with Emphasis on Applications to Identifi-

cation and Control, Nonlinear Stochastic Problems (R.S. Bucy and J.F. Moura, eds.),

D. Reidel, Dordrecht, 1982, 123-150, tutorial chapter.

29

6. Necessary Conditions for Adaptive Control, (with U. Helmke, A.S. Morse), Modelling,

Identification and Robust Control, North Holland, 1986, plenary paper.

7. Modelling and Algorithmic Issues in Intelligent Control, New Directions in Applied

Mathematics, (K. Gross and C.F. Martin, eds.), Springer-Verlag, NY, 1986, plenary

chapter.

8. Heuristics for Nonlinear Control, (with A. Isidori), Modelling and Adaptive Control,

Lecture Notes in Inf. and Control, Vol. 105, Springer-Verlag, 1988, 48 - 70.

9. Global Observability and Detectablity: An Overview (with C.F. Martin), Modelling

and Adaptive Control, Lecture Notes in Inf. Control, Vol. 105, Springer-Verlag, 1988,

71 - 89.

10. Robust Feedback Stabilization of Nonlinear Systems, (with Xiao-Ming Hu, A. Isidori),

Computation and Control, (K. Bowers, J. Lund, eds.), Birkhauser, Boston, 1989, 11-22.

11. Asymptotic Tracking Properties of Nonlinear Minimum Phase Systems (with A. Isidori),

Lecture Notes in Control and Inform. Sci. 122 (1989) 511 - 518.

12. Feedback Design from the Zero Dynamics Point of View, (with A. Isidori), Computation

and Control, (K. Bowers, J. Lund, eds.), Birkhauser, Boston, 1989, 23-52, plenary paper

13. Pole Assignment by Output Feedback, Three Decades of Mathematical Systems Theory,

(H. Nijmeier, J.H. Schumacher, eds.), Springer-Verlag, 1989, 31-78, invited chapter.

14. Uniform Bounded Input - Bounded Output Stabilization of Nonlinear Systems (with

A. Isidori), in Visiting Scholars’ Lectures - 1989, (C.F. Martin, J. White, eds.) Texas

Tech University Mathematics Series, No. 16, 1990, invited series of lectures.

15. Uniform BIBO-Stabilization of Nonlinear Systems (with A. Isidori), Signal Process-

ing Part II: Control Theory and Its Application, (F.A. Grunbaum, J.W. Helton, P.

Khargonekar, eds.) Springer-Verlag, New York, pp. 37-50, 1990, invited paper.

16. Nonlinear Output Regulation: Remarks on Robustness, (with A. Isidori) Proc. of the

Allerton Conf.,1990.

17. Feedback Equivalence to a Passive Nonlinear System (with A. Isidori, J. C. Willems),

Analysis of Controlled Dynamical Systems, Birkhauser-Boston, 1991, 118 - 135.

18. A Root Locus Methodology for Parabolic Distributed Parameter Feedback Systems

(with D. S. Gilliam and J. He), Computation and Control II, Birkhauser - Boston,

1991, 63 - 83.

19. Some Partial Differential Equations Arising in Nonlinear Control and Optimization,

Computation and Control II, Birkhauser - Boston, 1991, 45 - 61.

30

20. Stable, Unstable and Center Manifolds for Fast Filtering Algorithms, (with A. Lindquist

and Y.S. Zhou) Modeling and Control of Uncertain Systems, Birkhauser-Boston, 1991,

58 - 75.

21. New Methods for Shaping the Response of a Nonlinear System (with A. Isidori) Non-

linear Synthesis, Birkhauser-Boston, 1991, 34 - 52.

22. Shock Waves for Riccati Partial Differential Equations arising in Nonlinear Optimal

Control (with A. Jhemi), Systems, Models and Feedback: Theory and Applications,

Birkhauser - Boston, 1992, 211 - 227.

23. Boundary Control for a Viscous Burgers Equation (with D.S. Gilliam and V. Shubov),

SIAM Frontiers in Science ( H.T. Banks and M. Ito, eds) (1992) 171-185, invited

chapter.

24. Boundary Control and Stabilization for a Viscous Burgers’ Equation (with D. S.

Gilliam), Computation and Control III, Birkhauser - Boston, 1993, 105-120.

25. Convergence of Trajectories for a Controlled Viscous Burgers’ Equation (with D. S.

Gilliam and V. Shubov), Control and Estimation of Distributed Parameter systems:

Nonlinear Phenomena, Birkhauser-Basel, 1994, 61 - 77.

26. The Effect of Viscosity on the Steady State Response of a Nonlinear System (with D.

S. Gilliam, V. Shubov and Z. Xu), Computation and Control IV, Birkhauser - Boston,

1995, 75 - 98

27. On Duality Between Filtering and Interpolation (with A. Lindquist), Systems and

Control in the 21st Century, Birkhauser-Boston, 1997, 101-136, invited chapter.

28. On the Well-posedness of the Rational Covariance Extension Problem (with H. J.

Landau and A. Lindquist), Current and Future Directions in Applied Mathematics,

Birkhauser-Boston, 1997, 83-108, invited chapter.

29. Uniqueness of optimal controls and the nonexistence of shocks for Hamilton- Jacobi-

Bellman and Riccati partial differential equations (with H. Frankowska), Differential

Inclusions and Optimal Control, Eds. J. Andres, L. Gorniewicz, P. Nistri, Nicholas

Copernicus University, 89-111, 1998.

30. On the Global Analysis of Linear Systems, Mathematical Control Theory, (J. Baillieul

and J.C. Willems, eds.), Springer, 1998, 99-139, invited chapter.

31. Advances in high-resolution spectral estimation (with T. T. Georgiou and A. Lindquist),

System Theory: Modeling, Analysis and Control,T.E. Djaferis and I.C. Schick (editors),

Kluwer Academic Publishers, 2000, 167-179, invited chapter.

31

32. Toward a nonequilibrium theory for nonlinear control systems, Nonlinear control in

the year 2000, Vol. 1 (Paris), 253-275, Lecture Notes in Control and Inform. Sci., 258,

Springer-Verlag, London, 2001, invited chapter.

33. Recent advances in output regulation of nonlinear systems (with A. Isidori, L. Marconi

and A. Serrani) Nonlinear control in the year 2000, Vol. 2 (Paris), 409–419, Lecture

Notes in Control and Inform. Sci., 259, Springer, London, 2001.

34. Internal Model Based Design for the Suppression of Harmonic Disturbances (with D.

S. Gilliam, A. Isidori, Y. Ikeda and L. Marconi) Directions in Mathematical Systems

Theory and Optimization, A. Rantzer and C. I. Byrnes (editors) Lecture Notes in

Control and Information Sciences, Vol. 286, Springer-Verlag, Heidelberg,, 2002, 51-70,

invited chapter.

35. Geometric Theory of Output Regulation for Linear Distributed Parameter Systems

(with D. S. Gilliam and V. I. Shubov), In Research directions in distributed parameter

systems (Raleigh, NC, 2000), Frontiers Appl. Math., (27) 139–167. SIAM, Philadel-

phia, PA, 2003.

36. The uncertain generalized moment problem with complexity constraint. (with A.

Lindquist) In New trends in nonlinear dynamics and control, and their applications,

volume 295 of Lecture Notes in Control and Inform. Sci., pages 267–278. Springer,

Berlin, 2003.

37. A Convex Optimization Approach to Generalized Moment Problems (with A. Lindquist),

Control and Modeling of Complex Systems: Cybernetics in the 21st Century, K. Hashimoto,

Y. Oishi and Y. Yakomoto (editors) Birkhauser, 2003, 3-22, invited chapter.

38. On the Steady-state Behavior of Forced Nonlinear Systems (with D. S. Gilliam, A.

Isidori, and J. Ramsey), In New trends in nonlinear dynamics and control, and their

applications, volume 295 of Lecture Notes in Control and Inform. Sci., pages 119–143.

Springer, Berlin, 2003.

39. Further Results on Output regulation by Pure Error Feedback, (with A. Isidori, L.

Marconi), 16th IFAC World Congress Prague, July 2005.

40. Set-point Boundary Control for a Viscous Burgers Equation, (with D. S. Gilliam , A.

Isidori and V. I. Shubov) New directions and applications in control theory, 43–60,

Lecture Notes in Control and Inform. Sci., 321, Springer, Berlin, 2005.

41. A Homotopy Continuation Solution of the Covariance Extension Equation. (with

Fanizza, Giovanna; Lindquist, Anders ) New directions and applications in control

theory, 27–42, Lecture Notes in Control and Inform. Sci., 321, Springer, Berlin, 2005.

32

42. Differential Forms and Dynamical Systems, Modeling, Estimation and Control, (A.Chiuso,

A. Ferrante, S. Pinzoni, eds.), Lecture Notes in Control and Inform. Sci. Vol. 364,

Springer-Verlag, Berlin, 2007, pp. 35 -44.

43. Steady-State Response, Attractors, and Periodic Response to Forced Oscillations (with

D. S. Gilliam), Analysis and Design of Nonlinear Control Systems (A. Astolfi and L.

Marconi, eds.), Springer-Verlag, Berlin 2007, pp. 415-428.

44. The Moment Problem for Rational Measures: Convexity in the Spirit of Krein (with A.

Lindquist), Modern Analysis and Application: To the centenary of Mark Krein., Vol 1.

Operator Theory and Related Topics, Operator Theory: Advances and Applications,

Birkhauser, 2009.

45. On the Topology of Liapunov Functions for Dissipative Periodic Processes, Emergent

Problems in Nonlinear Systems and Control, Springer-Verlag, to appear.

Book Reviews and Editorials:

1. “A Complex Variable Approach to the Analysis of Linear Multivariable Feedback Sys-

tems,” by I. Postlethwaite and A.G.J. Mac Farlane, IEEE Trans. on Aut. Control,

Vol. AC-26 (1981) 1302-1304.

2. “An Introduction to Linear Control Systems,” by T.E. Fortmann and K.L. Hitz, IEEE

Trans. on Aut. Control, Vol. AC-27 (1982) 516-517.

3. “Editor’s Introduction to L. Euler’s ”An Essay on Continued Fractions” translated by

B.F. and M.F. Wyman”, Math. System Theory, 18 (1985) 292-294.

4. “Uniform Output Regulation of Nonlinear Systems,” by A. Pavlov, N. van de Wouw

and H. Nijmeijer, a book review in IEEE Trans. on Aut. Control, Oct., 2007, 2013-

2014.

33

PATENTS:

1. Method and Apparatus for Speech Analysis and Synthesis Using Lattice Ladder Notch

Filters, US Patent No. 5,940,791.

2. Method and Apparatus for Speech Analysis and Synthesis Including Speaker Recogni-

tion, US Patent No. 6,256,609.

3. Method and Apparatus for a Tunable High-resolution Spectral Estimator, US Patent

No. 6,400,310.

4. Method and Apparatus for Speaker Verification Using a Tunable High-resolution Spec-

tral Estimator, US Patent No. 7,233,898.

RESEARCH SUPPORT($5,383,624 = $4,645,674 (PI) + $737,624 (Co-PI)):

At Washington University:

- Analysis and Design of Nonlinear Feedback Systems with a Nonequilibrium Steady-

State, (C.I. Byrnes, PI), submitted to NSF Applied Mathematics, 11/15/08, $289,680.

- AFOSR - FA9550-07-0214, Nonlinear Control Systems, (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori,

Co-PI), 04/01/07 - 3/3/10, $447,000.

- AFOSR-FA9550-04-10127, Nonlinear Control Systems, (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori,

Co-PI), 03/01/04 - 02/28/07, $361,238.

- NSF-ECS-0314004, Tracking Control for Nonlinear Systems Distributed over Com-

munication Networks, (A. Isidori, PI, and C.I. Byrnes, Co-PI), 09/01/03 - 08/31/06,

$185,000.

- Boeing, “Nonequilibrium Nonlinear Control,” (C. I. Byrnes, PI), 7/1/2001 - 6/30/2003,

$85,000.

- AFOSR-F49620-01-1-0039, Directorate of Mathematical and Information Sciences,

“Nonlinear Control Systems,” (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori, Co-PI) 12/1/2000 -

11/30/2003, $400,050.

- Boeing, “ Bifurcation Analysis of Nonlinear Systems with Large Feedback Gains,” (A.

Isidori, PI and C. I. Byrnes, Co-PI), 7/1/2000 - 6/30/2003, $120,000.

- Boeing, “Robust Output Regulation for Nonlinear Systems,” (C. I. Byrnes, PI), 1/15/98

- 6/30/2000, $119,794.

34

- Boeing, “Bifurcation Analysis of Nonlinear systems with Large Feedback Gains,” (A.

Isidori, PI and C. I. Byrnes, Co-PI), 1/15/98 - 9/15/98, $41,739.

- Boeing, “Robust, Adaptive and Nonlinear Control of Uncertain Systems,” (A. Isidori,

PI, and C.I. Byrnes, Co-PI) 1/15/98 - 1/14/99, $96,109.

- AFOSR-F49620-98-1-0170, Directorate of Mathematical and Information Sciences,

“Nonlinear Control Systems”, $346,232 (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori, Co-PI) 12/15/97

- 11/14/00

- McDonnell-Douglas Aircraft Co., “Optimal Control of Navier-Stokes Equations,” (C.I.

Byrnes, PI) 3/1/97 - 2/28/00, $30,916.

- NSF-DMS-9623435, Division of Mathematical Sciences, “Feedback Design for Nonlin-

ear Systems,” (C. I. Byrnes, PI) , 7/1/96 - 6/30/99, $105,000.

- AFOSR-94-F49620-9510232, Directorate of Mathematical and Information Sciences,

“Nonlinear Control Systems” (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori, Co-PI) 1/15/95 - 1/14/98,

$394,950.

- SW BELL, (C.I. Byrnes, PI), “Mathematics, Systems and Signals,” 7/1/95 - 6/30/97,

$85,000.

- AFOSR - DEPSCOR - “Analytical and Computational Methods for Nonlinear Feed-

back Design”, (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori, Co-PI), 9/1/94 - 8/30/97, $232,177

- AFOSR - F49620-93-1-0526, “(DEPSCOR 92) Equipment for Computation and Visu-

alization” (C.I. Byrnes, PI, I.N. Katz, Co-PI, and B. Szabo,Co-PI) 9/1/93 - 8/31/93,

$210,042.

- McDonnell-Douglas Aircraft Co., “Control of Nonlinear Missiles,” (C.I. Byrnes, PI, A.

Isidori, Co-PI and H. Schaettler, Co-PI), 11/30/93 - 11/29/95, $50,000.

- SW BELL, (C.I. Byrnes, PI), “Mathematics, Systems and Signals,” 7/1/93 - 6/30/95,

$75,000.

- NSF-CNRS, “Nonlinear Feedback Design, a joint US-France project,” (C.I. Byrnes,

PI, A. Isidori, Co-PI and T. J. Tarn, Co-PI) 6/1/92 - 5/31/95, $15,177.

- NSF-ECS-92-04612, “NSF Workshop on Nonlinear Systems” (C.I. Byrnes, PI),” $19,963.

- AFOSR-EPSCOR - F49620-92-J-0446, “Doctoral Research in Systems Science” (C.I.

Byrnes, PI), 8/15/92 - 8/14/95, $119,446.

- AFOSR-91-0266, Directorate of Mathematical and Information Sciences, “Nonlinear

Control Systems” (C.I. Byrnes, PI) 8/15/91 - 10/14/94, $288,545.

35

- NSF-DMS-9105272, Division of Mathematical Sciences-SCREMS, “Mathematical Sci-

ences Computing Environment,” (C.I. Byrnes, PI, and D.Elliott, Co-PI) 7/1/91 -

12/31/93 $39,990.

- McDonnell Foundation, “Equipment Grant for a Laboratory for Computation and

Control,” (C.I. Byrnes, PI), 7/1/90, $55,000.

- SW BELL, (C.I. Byrnes, PI),“Mathematics, Systems and Signals,” 7/1/90 - 6/30/93,

$90,000.

- NSF-DMS-9008223, Division of Mathematical Sciences, “Geometric Methods for Non-

linear Feedback Design,” (C.I. Byrnes, PI, and A. Isidori, Co-PI) 7/1/90 - 12/31/93,

$110,829.

- AFOSR-88-0309, Directorate of Mathematical and Information Sciences, “Adaptive

and Nonlinear Control,” (C.I. Byrnes, PI) 8/15/88 - 8/14/91, $250,000.

At Arizona State University:

- ASU, “The Graduate College Distinguished Research Award,” (C.I. Byrnes, PI) 7/1/88

- 6/30/89, $90,000.

- NSF, System Theory and Operations Research - Expedited Award for Novel Re-

search, “A Dynamical Systems Approach to Modeling Filter Design,” (C.I. Byrnes,

PI) 1/15/88 - 1/14/90, $28,600.

- NSF-ECS-87-03615, System Theory and Operations Research/Applied Mathematics

(C.I. Byrnes, PI, P.E. Crouch, Co-PI) “Feedback Design Methods for Nonlinear Sys-

tems,” 9/15/87 - 2/14/90, $139,937.

- AFOSR, Directorate of Mathematical and Information Sciences, “Dynamic Compen-

sation Based Adaptive Control,” (C.I. Byrnes, PI) 7/15/85 - 7/14/88, $149,952.

- NSF, Systems Theory and Operations Research, “High Gain Nonlinear Feedback” (C.I.

Byrnes, PI) 6/1/85 - 11/30/86, $25,000.

At Harvard University:

- AFOSR-81-0054, ”Geometric Problems in Adaptive Control,” (R.W. Brockett and C.I.

Byrnes, PIs) 1/1/83 - 12/31/84, $109,216.

36

- NSF-ECS-81-21428, Electrical Sciences-Systems, “High Gain Linear and Nonlinear

Feedback,” (R.W. Brockett, PI and C.I. Byrnes, Co-PI) 4/1/84 - 3/31/86, $101,000

- NASA/AMES Research Center, NSG-2265, “Global Methods in Nonlinear Geometric

Control Theory,” (C.I. Byrnes, PI) 11/1/83 - 10/31/84, $36,500.

- NSF-ECS-83-04915, Electrical Sciences Systems, “The International Symposium on

the Mathematics of Networks and Systems,” (C.I. Byrnes, PI and R. E. Saeks Co-PI),

6/1/83 - 2/1/84, $13,000.

- NSF-ECS-81-21428, Electrical Sciences Systems, “Control Theory and Dynamical Sys-

tems,” (R.W. Brockett, PI and C.I. Byrnes, Co-PI) 4/1/82 - 9/30/84, $84,595.

- NASA/AMES Research Center, NSG-2265, “A Geometric Approach to Reliability,

Fault Tolerance and Stabilizability for Multimode Systems,” (C.I. Byrnes, PI) 11/1/81

- 10/31/83, $67,000.

- AFOSR-81-0054, “Adaptive Control of Linear Systems,” (R.W. Brockett and C.I.

Byrnes, PIs) 1/1/81 - 12/31/82, $87,800.

- NASA-AMES Research Center, NSG-2265, “Algebraic and Geometric Methods in the

Reliability Theory of Linear Control Systems,” (C.I. Byrnes, PI) 9/1/80 - 8/31/81,

$32,000.

- NASA-AMES Research Center, NSG-2265, “Geometrical Methods for Linear and Non-

linear Dynamics,” (R.W. Brockett and C.I. Byrnes, PIs) 9/1/79 - 8/31/80, $32,181.

- NSF-ENG-79-09459, Electrical Sciences Systems, “Linear Dynamical Systems,” (R.W.

Brockett, PI and C.I. Byrnes Co-PI), 7/1/79 - 12/31/81, $77,000.

- NASA-AMES Research Center, University Affairs Office, “Seminar/Workshop on Al-

gebraic and Geometric Methods in Linear Systems Theory,” (C.I. Byrnes and C.F.

Martin, PIs) 9/1/78 - 8/31/79, $24,766.

- NATO Grant, Advanced Study Institute, Harvard University, (R.W. Brockett, C.I.

Byrnes, C.F. Martin, PI’s) 9/1/78 - 8/31/79, $30,000.

37

Motivering för inrättande av lektorat i teoretisk biologisk fysik Avdelningen för teoretisk biologisk fysik består idag av en professor (Olle Edholm). Fram till 2006 hade avdelningen ytterligare en professor (Erik Aurell) som då flyttade från institutionen. Avdelningen är därför idag underbemannad och en rekrytering behövs för att driva och utveckla verksamheten inom området. Olle Edholm går i pension om sju år och att rekryteringen handlar om en yngre kraft som kan driva verksamheten vidare. Rekryteringen motiveras även av att Olle Edholm idag sköter all undervisning i teoretisk biologisk fysik, där undervisningsbehovet är stort och troligen kommer att fortsätta att öka i takt med områdets snabba utveckling. Det finns många bra unga personer som kan tänkas söka. Tänkbara innehavare: Erik Lindahl (lektor på SU som är intresserad av att söka) som har stora anslag för att finansiera sin egen forskning (ERC, SSF, VR, mm) Jan Norberg, KI Petras Kundrotas, University of Kansas Ander Irbäck, Lund Alexander Lyubartsev, fysikalisk kemi SU mfl

Bilaga 3

Anställningsprofil för lektor i teoretisk biologisk fysik Ämnesområde Teoretisk biologisk fysik Ämnesbeskrivning Ämnet för anställningen omfattar teoretisk biologisk fysik med inriktning mot statistisk mekaniska simuleringsmetoder tillämpade på biologiska makromolekyler. Behörighet Behörig att anställas som lektor är den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen, dels har genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, dels har visat pedagogisk skicklighet. Bedömningsgrunder För anställningen erfordras dokumenterad vetenskaplig, pedagogisk och administrativ skicklighet inom ämnesområdet. Särskild vikt läggs vid sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, redovisad i internationella tidskrifter, liksom sökandes förmåga att erhålla finansiering för egen forskningsverksamhet. Vikt läggs även vid sökandes pedagogiska meriter och dokumenterad erfarenhet av undervisning inom ämnesområdet varvid hänsyn tas till erfarenhet av examination, utvecklingsarbete av kurser, handledning av examensarbeten, undervisning på forskarutbildningsnivå liksom handledning av doktorander. Särskilt meriterande är forsknings- och undervisningserfarenhet med anknytning till statistisk mekanik baserad modellering och simulering inom biologisk fysik. Innehavaren ska kunna undervisa på svenska och engelska på alla nivåer på KTH.

09-06-05 kl 10.07 sid 1

Utvecklingsplan för skolan för Teknikvetenskap

1 Inledning Forskning och utbildning inom matematikens och naturvetenskapens grunder och tillämpningar är en förutsättning för en utveckling av teknikvetenskapen. Genom bildandet av Skolan för tek-nikvetenskap har KTH samlat strategiskt viktiga resurser inom dessa områden i en och samma skola.

1.1 Forskning och forskarutbildning

Skolan för teknikvetenskap bedriver framstående forskning inom ett brett fält från grundläggan-de ämnen som fysik och matematik via generiskt teknikvetenskapliga ämnen som Mekanik och Hållfasthetslära till olika tillämpningar, som flygteknik och fordonsteknik. Gemensamt för sko-lans forskning är att den vilar på en matematisk och naturvetenskaplig grund. Skolans forskning skall sikta mot att vara världsledande inom sina respektive discipliner när det gäller inomveten-skaplig forskning, och att generera banbrytande innovationer i den tillämpade forskningen. För skolan, likaväl som för KTH som helhet, kommer det att vara viktigt att kunna fokusera forsk-ningen mot framgångsrika eller potentiellt viktiga områden, och att snabbare kunna ställa om för att angripa nya områden. Mycket av skolans forskning bedrivs inom generiska discipliner, som kontinuerligt söker och finner nya spännande tillämpningsområden, och utvecklar nya tvärveten-skapliga samarbeten, ofta med fokus på en komplex systemnivå. Våra gemensamma värdegrun-der inom forskning och ingenjörskonst siktar mot morgondagens höga krav på kompetens och excellens.

1.2 Grundutbildning

Skolan för teknikvetenskap driver och utvecklar civilingenjörsutbildningarna Farkostteknik och Teknisk fysik, kombinationsutbildningen Civilingenjör och lärare och Öppen ingång som leder in i samtliga KTHs civilingenjörsprogram. Teknisk fysik är mer grundläggande och Farkosttek-nik är mer tillämpat, men båda har en fast förankring i matematiken. Genom Civilingenjör och lärare ges blivande lärare en gedigen grund i natur- och teknikvetenskaperna samtidigt som vi får civilingenjörer med kompetens i kommunikation och didaktik. Öppen ingång kan och bör ut-vecklas i samband med en ny generell kandidatutbildning i teknikvetenskap.

Vår ambition är att skapa landets bästa civilingenjörsutbildning där natur- och teknikvetenska-perna kombineras med högteknologiska tillämpningar. Söktrycket till civilingenjörsutbildningen vid skolan, både nationellt och från utbytesprogrammen inom EU, skall öka ytterligare. Vi ut-vecklar nya mastersprogram som attraherar studenter från Sverige, Europa, och resten av världen till KTH. Våra mastersprogram skall fullt ut utnyttja den undervisningskapacitet som finns inom skolan när det gäller att leverera avancerad utbildning inom vårt kunskapsområde.

Skolan för teknikvetenskap svarar också för omfattande utbildning inom grundläggande ämnen vid andra av KTH:s skolor. Det är av största vikt att skolan har starkt fokus på pedagogisk ut-veckling för att inom skilda utbildningar kunna förmedla den bästa undervisningen.

Bilaga 4

09-06-05 kl 10.07 sid 2

1.3 Övergripande framtidsplaner i sammanfattning

Skolan vill som nämnts vidareutveckla och stärka framgångsrik forskning och teknisk utveckling inom de grundläggande och tillämpade vetenskaper som finns vid skolan och som utgör ryggra-den i skolans forskningsverksamhet men som också borgar för en framgångsrik utbildning kopp-lad till frontlinjeforskning. Huvudområdena inom skolan utgörs av:

Fysik: Skolan täcker stora delar av både grundläggande experimentell och teoretisk fysik liksom biologisk och medicinsk fysik och kärnenergirelaterad fysik och teknik. Matematik: Skolan har en närmast heltäckande verksamhet inom grundläggande matematik liksom stor verksamhet inom tillämpad matematik. Teknisk mekanik: Här har skolan omfattande grundläggande teore-tisk, experimentell liksom tillämpad verksamhet inom solid- och fluidmekanik, dynamik på olika nivåer av systemkomplexitet, akustik, samt tvärvetenskaplig verksamhet mot samtliga farkost.- och fordonsslag. Dessa områden och deras utvecklingsplaner presenteras utförligt längre fram.

Skolan vill dessutom lyfta fram några områden som förenar många verksamheter vid skolan och som har mycket stora utvecklingsmöjligheter och framtidspotentialer:

Teknisk biovetenskap: Vid skolan finns mycket spännande möjligheter till innovativ forskning och utveckling inom områdena teknisk biovetenskap och medicinsk teknik, genom att kombinera verksamheter inom fysik med biomekanik och matematik.. Genom ämnesområdenas tvärveten-skapliga karaktär finns här också många samarbetspartners inom andra skolor på KTH. För KTH och vår skola är det strategiskt viktigt att kraftfullt stärka forskningen inom teknisk bioveten-skap. Tekniköverföring från grundläggande forskning till medicinska applikationer har redan skapat framgångrika avknoppningsföretag.

Beräkningsteknik inom teknik och naturvetenskap: Utvecklingen av storskaliga beräkningar har på senare år skapat ett nytt sätt att bedriva vetenskaplig forskning. Datorsimuleringar har växt fram som ett verktyg att i kombination med teoretisk analys och experimentell forskning förutsäga nya fenomen och skapa ny kunskap. Detta nya multidisciplinära område benämns van-ligen ”Computational Science and Engineering” (CSE) och har på senare år etablerat sig som en egen disciplin på många universitet världen över. Inom skolan för Teknikvetenskap finns en na-turlig tyngdpunkt för CSE-verksamhet på KTH eftersom ett brett spektrum av skolans forskning baseras på storskaliga beräkningar. Skolan önskar därför bli den fokuspunkt för CSE som KTH behöver för att kunna hävda sig internationellt.

Industriell och tillämpad matematik: Skolan har genom sin starka matematikmiljö, som till-sammans med numerisk analys och teoretisk datalogi vid CSC-skolan också erbjuder ett bred kompetens inom tillämpad matematik, utomordentliga förutsättningar at ta sig an den mycket viktiga uppgiften att överbrygga gapet mellan akademisk matematik och industritillämpningar. Matematiken utgör en underutnyttjad del av kunskapssamhällets kompetens.

Gemensam laboratorieresurs för Teknisk mekanik: I och med Rektors beslut att samlokalise-ra all experimentell verksamhet inom Teknisk mekanik till Teknikringen 8 (byggnad 43:14) har en unik möjlighet till samverkan avseende laboratorier, verkstäder, forsknings- och utbildnings-projekt och skapandet av en nationellt och internationellt slagkraftig experimentell teknisk me-kanik miljö möjliggjorts. Samordningsvinster, både ekonomiska och intellektuella, bör kunna göras på både kort och lång sikt genom att all laborativ teknisk mekanik nu samlas i ändamålsen-liga lokaler. Det redan påbörjade bilaterala samarbete kring doktorandkurser med fokus på expe-rimentella metoder som Hållfasthetslära och Lättkonstruktioner drivit under senare år, är exem-pel på initiativ och aktiviteter som förväntas kunna öka i omfattning. Vidare underlättas samord-

09-06-05 kl 10.07 sid 3

ning av investeringar avseende utrustningsinköp och större ansökningar för avancerad mätutrust-ning.

Utbildning i grundläggande matematik och naturvetenskap: Skolan har en stor del av sin volym inom grundutbildningen i grundläggande ämnen som är av stor betydelse för de flesta av KTHs utbildningsprogram. Detta gäller framförallt grundutbildning i matematik, men även fysik och mekanik. Huvuddelen av denna undervisning bedrivs i de första årskurserna, vilket också ställer särskilda krav på att pedagogiken utvecklas. Att goda resultat uppnås här är helt avgöran-de för hur studenterna lyckas senare på KTH. För att bedriva denna undervisning framgångsrikt behöver bland annat pedagogiken utvecklas. Det handlar bland annat om att vi behöver bättre kommunikation mellan de grundläggande ämnena och deras tillämpningar inom programmen.

1.4 Utveckling av lärare, forskare och övriga anställda. Jämställdhet.

SCI-skolan ska vara en nationellt och internationellt attraktiv och kreativ arbetsplats med god balans mellan kontinuitet och förnyelse. Skolans forskning siktar på att vara världsledande inom sina vetenskapliga discipliner och på att generera banbrytande innovationer inom den tillämpade forskningen. För att nå dit görs rekrytering långsiktigt och strategiskt där bred internationell ut-lysning sker såväl som målmedveten intern karriärplanering för enskilda individer. Yngre dokto-rander och forskare »coachas« av den seniora lärarkåren. Framstående yngre forskare och lärare erbjuds goda villkor och karriärvägar så att de väljer KTH som arbetsplats. Skolan stödjer kraft-fullt nationella och internationella samarbeten och deltagande i internationella frontlinjeprojekt. Skolans ambition är att långsiktigt kunna erbjuda en attraktiv basfinansiering vid rekrytering och befordran.

SCI-skolan ska väsentligt öka andelen kvinnor inom fakulteten. Detta kan ske då en attraktiv miljö präglad av jämställdhet, mångfald och öppenhet lockar fler kvinnor att söka sig till skolans utbildningsprogram och institutioner. Skolan är på god väg att uppnå målet att ha åtminstone 10 kvinnliga professorer före år 2015. Dessa ska då ha en stark ställning som forskare och lärare och inneha viktiga roller i skolans ledning. I ett antal av skolans miljöer ska vi bryta den traditionella enkönade bilden och få en sammansättning av lärare och forskare som blir mer och mer jämnt fördelad mellan könen.

En högt prioriterad åtgärd för att nå dit är att skolan försäkrar sig om att yngre kvinnliga forska-re, lärare och doktorander upplever sin arbetssituation som positiv, så att lika stor andel kvinnor som män väljer att fortsätta en akademisk karriär. Vid rekrytering har skolan höga ambitioner att söka och identifiera välmeriterade kvinnor som uppmanas att söka tjänster. Att få en jämnare könsbalans är högprioriterat vid skolan. För att närma sig detta mål bedrivs ett kontinuerligt jäm-ställdhetsarbete bland annat genom temadagar och internutbildning. Kvinnor skall engageras tidigt i grundutbildningen och som handledare vilket skapar goda förebilder.

Skolan strävar efter att det på varje akademisk nivå finns hög kompetens inom pedagogik och ledarskap vilket även förbereder individen för nästa steg i karriären. Lärare och handledare upp-manas att gå de kurser i handledning och pedagogik som erbjuds och ges goda förutsättningar för att kunna genomföra detta. Skolan anordnar regelbundna ledarskapskurser för personer som har eller förväntas få ledningsuppdrag vid skolan och KTH.

1.5 Infrastruktur

Experimentell Teknisk mekanik

09-06-05 kl 10.07 sid 4

I samband med den beslutade omlokaliseringen i och till Teknikringen 8, finns möjligheter se över investeringsbehovet i ny gemensam laboratorieutrustning, samt möjligheter till ett rationellt utnyttjande av framtida verkstadsresurser. Syftet med denna översyn är att stärka vår forsknings-infrastruktur inom detta område. En samverkan på denna nivå, leder till en bättre bas för utveck-lingen av vår egen långsiktiga och tillämpade forskning och provning, vilket tillsammans med våra experimentella resurser ökar vår attraktionsförmåga som partner till industrin i ansökningar till EU, Vinnova, etc.

Skolan kan i och med denna satsning också se till att experimentella inslag i forskning och un-dervisning inom teknisk mekanik är möjliga att upprätthålla på lång sikt och att CDIO inslagen i utbildning kan utvidgas ytterligare.

Mål

• Samla och effektivisera Skolans för teknikvetenskap experimentella resurser med tung tillämpningsinriktning för att kunna hålla kritisk massa vad gäller kompetens och kapaci-tet.

• Vidareutveckla kompetensen inom avancerad mätteknik med tillämpning på ström-ningsmekanik, hållfasthet (storskalig och mikro), karaktärisering av nya (biobaserade) material, utmattning, akustik, aerodynamik, fordonsdynamik, etc.

• Flexibla och ändamålsenliga laboratorier med modern utrustning och personal med hög kompetens och kontinuerlig utveckling.

2 Grundutbildning Skolan för Teknikvetenskap kommer att utveckla civilingenjörsprogrammen så att de passar in i den nya utbildningsstrukturen med en tydlig kandidat- och mastersdel. Det innebär att inrikt-ningar inom civilingenjörsprogrammen kommer att bedrivas i form av mastersprogram. Skolan för Teknikvetenskap kommer även fortsättningsvis att tillhandahålla undervisning i grundläg-gande ingenjörsämnen för alla KTH:s civilingenjörsprogram, och det är viktigt för skolan att upprätthålla en god dialog med andra skolor om innehåll och utformning av denna undervisning.

Under den kommande tioårsperioden kan vi vänta oss att utbildningsverksamheten kommer att bli än mer internationell. Svenska och utländska studenter kommer i allt högre grad att söka sin utbildning på en global utbildningsmarknad. Det är av avgörande betydelse för skolan, som för KTH som helhet, att vi finns med i denna utveckling.

2.1 Utbildningsprogrammen

2.1.1 Farkostteknik Farkostteknikprogrammet på KTH är unikt i sitt slag i Sverige. Programmet har nominellt 90 platser och ett konstant gott söktryck. År 2007 utsågs Farkostteknik på KTH, som den då enda

09-06-05 kl 10.07 sid 5

civilingenjörsutbildningen i landet, till en framstående utbildningsmiljö av Högskoleverket. I dagsläget finns det sju sådana miljöer i Sverige.

Farkostteknik omfattar luft- och vattenfarkoster, mark- och spårfordon och system där sådana är komponenter. Civilingenjörsutbildningen i farkostteknik syftar till att ge studenterna kunskap, färdigheter och attityder som krävs för att kunna delta i utveckling av farkoster och system – från idéformulering, konstruktion och tillverkning, till drift och underhåll. Utbildningen förbereder också för arbete inom andra delar av samhällslivet där kunskaper inom tillämpad mekanik eller systemteknik är av betydelse, samt för forskarutbildning. Farkostteknikprogrammet betonar ge-digna baskunskaper i matematik samt både bredd och djup inom den tekniska mekaniken och farkosttekniken.

Farkostteknikprogrammet har under de senaste åren, inom ramen för ett aktivt och ledande del-tagande i både projekt på KTH och det internationella CDIO-projektet, utvecklats både inne-hållsmässigt och strukturellt. Programmet är sedan 2003 förberett för den femåriga civilingen-jörutbildningen med möjlighet att efter tre år ta ut en kandidatexamen. Farkostteknikprogrammet har vidare en väl integrerad utbildningsplan där studenternas lärande av de disciplinära färdighe-terna integreras med deras lärande av personliga och professionella färdigheter, kommunika-tionsfärdigheter och kunskap om framtagning av nya tekniska produkter och system. De färdig-heter som en civilingenjör från Farkostteknikprogrammet ska ha tillgodogjort sig finns dokumen-terade i ett unikt måldokument som tagits fram inom ramen för programmets deltagande i CDIO-projektet.

Farkostteknikprogrammet har sedan hösten 2006 arbetat med att införa ett kvalitetstänkande ba-serat på de ”ständiga förbättringarnas filosofi” enligt den typ av kvalitetsarbete som varit fram-gångsrikt inom bl.a. flera fordonstekniska företag. Lärarna i årskurs 1-3 träffas regelbundet (ca varannan vecka) inom ramen för s.k. förändringsgrupper för att snabbt kunna agera vid behov. Utöver detta träffar programledningen studenterna i de olika årskurserna regelbundet. I dessa möten deltar studenter som läser de aktuella kurserna, studienämndens ordförande samt pro-gramansvarig student.

Utvecklingsarbetet de kommande fem åren kommer att vara inriktat mot att ytterligare stärka den ämnesmässiga och pedagogiska kopplingen mellan programmets kurser för att kunna utbilda ingenjörer som är ännu bättre förberedda för arbete med utveckling av nya tekniska produkter och avancerade system. Detta är speciellt viktigt eftersom den nu pågående samordningen av civilingenjörsprogrammens etablerade fördjupningar med existerande eller nya masterprogram medför en risk att civilingenjörsprogrammens innehåll och struktur underordnas skolornas, insti-tutionernas och avdelningarnas snäva behov och önskemål.

En annan fråga som kommer att ges stor uppmärksamhet är studenternas lärande i årskurs 1. Det är välkänt att studenternas resultat i årskurs 1 har stor betydelse för möjligheten att ta examen. För att strävan efter att uppnå detta inte ska resultera i en kvalitetssänkning utan hellre i en kvali-tetshöjning är det absolut nödvändigt att rejäla satsningar med individuellt anpassade metoder görs i årskurs 1. Är vi inte beredda till detta kan vi aldrig nå den kvalitetshöjning som vi strävar efter.

2.1.2 Teknisk fysik Utbildningsprogrammet Teknisk fysik är, i motsats till de flesta andra utbildningsprogrammen för civilingenjörer, inte inriktat mot någon speciell teknisk sektor. Det betonar istället grundläg-gande aspekter av ingenjörsvetenskapen, särskilt modellering på matematisk grund och fysika-liska fenomen. Byggande på denna bas är programmets senare del mycket mångfacetterad och

09-06-05 kl 10.07 sid 6

inriktad mot främst tillämpad och grundläggande matematik, tillämpad och grundläggande fysik samt teknisk mekanik. Som exempel på viktiga delområden kan nämnas matematisk modellering av ekonomiska frågeställningar och medicinsk mätteknik. Vid utformningen av programmet har stor vikt lagts vid behovet av en omfattande utbildning i matematik, liksom vid en såväl bred som djup utbildning i fysik och några grundläggande ingenjörsvetenskaper.

Söktrycket till Teknisk fysik är högt och programmet attraherar studenter med mycket goda stu-diemeriter.

Utvecklingsarbetet under kommande år kommer att helt anpassa programmet till 3+2-strukturen med ett avslutande examensarbete inom teknisk fysik på grundnivå under 3e årets sista termin. Målen för programmets kurser kommer att anpassas för att programmets övergripande mål helt uppfylls. Dessutom kommer kopplingarna mellan kurserna i programmet förbättras genom infö-rande av perspektivmoment och kursöverskridande moment samt pedagogiska och ämnesmässi-ga samarbeten mellan kursgivande lärare.

2.1.3 Civilingenjör och lärare Civilingenjör och lärare startade 2002, och etablerade sig snart som den ledande lärarutbildning-en i landet inom sitt område. Studenterna har i sina examensarbeten och efter examen också hit-tat en egen nisch som civilingenjörer där de arbetar med utbildning och kvalitetsutveckling inom näringsliv och förvaltning. Några har också sökt sig till arbete inom gymnasieskolan. I dessa avseenden har programmets varit framgångsrikt, men det står likväl inför ett omfattande utveck-lingsarbete de kommande åren. En särskild utmaning blir att öka intresset för arbete inom gym-nasieskolan efter examen.

Under hösten 2009 förväntas ett riksdagsbeslut om en ny förordning för lärarutbildningar grun-dat på regeringens utredning En hållbar lärarutbildning. Den nya förordningen kommer med all säkerhet att kräva förändringar i programmets struktur och innehåll. Förutsättningarna för att ge programmet en gemensam ingång till de olika inriktningarna samt att införa en 3 + 2 struktur i samband med att en ny struktur implementeras skall analyseras vidare med sikte på ett genomfö-rande. Det är också naturligt att överväga nya inriktningar på programmet, exempelvis en inrikt-ning som ger behörighet att arbeta som tekniklärare på gymnasiet.

Förändringar skall också göras som minskar antalet avbrott och ökar genomströmningen. Här spelar en god och inspirerande start det första året en avgörande roll; speciellt kommer möjlighe-terna undersökas att införa undervisningsmetoder och examination som är bättre anpassade till programmets utbildningsvetenskapliga karaktär. Vidare avses progressionen förbättras i en mer balanserad läro- och timplan.

Kontakten med gymnasieskolan skall stärkas. En verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalité är av avgörande betydelse för att en större andel av de utexaminerade ifrån programmet skall välja en yrkesbana som lärare i gymnasieskolan.

I samarbete med KTHs ledning skall förutsättningarna för att söka egen examensrätt för gymna-sielärare inom matematik, fysik, kemi, data/IT och teknik undersökas.

2.1.4 Öppen ingång Öppen Ingång är idag en av de mest attraktiva vägarna in till KTHs civilingenjörsprogram. De senaste två åren har dessutom söktrycket ökat på de idag 100 platserna inom utbildningen. En utvidgning av det nominella antalet platser skall därför övervägas. Öppen Ingång har utformats för att möta nya studenter ifrån gymnasieskolan på bästa sätt med sikte på ge dem en inspireran-

09-06-05 kl 10.07 sid 7

de start på civilingenjörsstudierna och god grund för fortsatta på studier på KTHs utbildnings-program.

Ur KTH-synpunkt är det främst två faktorer som utgör Öppen Ingångs styrka. För många av da-gens studenter är ingenjörsidentiteten oklar även om yrket uppfattas som mångfacetterat med stora karriärmöjligheter. Utbildningen fångar upp dessa studenter och möjliggör, inte minst ge-nom riklig information, ett bättre anpassat val än om studenten hade sökt direkt till ett utbild-ningsprogram. Vidare så är studierna inom Öppen Ingång kompetitiva i så måtto att antalet ut-bildningsplatser på programmen är begränsade, vilket leder till stark studiemotivation och en snabb anpassning till studier på KTH.

I takt med att KTHs civilingenjörsutbildningar utvecklas och förändras kommer också Öppen Ingång att behöva reformeras. Karaktären kommer dock att behållas, med ett innehåll av baskur-ser inom matematik och programmering, med en introduktion till fysik- och kemiområdena och en första kontakt med ingenjörsvetenskapliga färdigheter som exempelvis kommunikation.

2.1.5 Mastersprogram Skolan har byggt upp ett antal mastersprogram som täcker stora delar av den utbildning på avan-cerad nivå som skolan ser som sin uppgift att erbjuda. Dessa mastersprogram ges på engelska och riktas till svenska, europeiska och utomeuropeiska studenter. Detta arbete är en viktig del i vår anpassning till Bolognaprocessen. Vi ser det som en utmaning att utveckla mastersprogram-men så att de blir attraktiva och konkurrenskraftiga även när de avgiftsbeläggs för studenter från länder utanför EES.

Vi har nu sju olika mastersprogram: Aerospace Engineering, Applied Physics, Engineering Me-chanics, Mathematics, Modern Physics, Nuclear Energy Engineering och Sound and Vibration, men kommer från och med höstterminen 2010 ha en ny uppsättning av mastersprogram där Ap-plied Physics och Modern Physics ersätts med ett bredare program, Engineering Physics, som också innehåller nya inriktningar och där Sound and Vibration ingår som en av tre inriktningar inom Engineering Mechanics. Dessutom har vi då två nya program inom farkostteknikområdet; Naval Architecture och Vehicle Engineering. I och med detta kommer vi att ha mastersprogram som täcker hela vår utbildning på avancerad nivå utom inom Civilvingenjör och lärarprogram-met, och vi kommer att ha integrerat mastersprogrammen med inriktningarna på civilingenjörs-programmen. Målet är att alla våra mastersprogram skall vara attraktiva både för studenter inom civiligenjörsprogammen och för studenter som kommer med en kandidatexamen från ett annat universitet i Sverige, Europa eller övriga världen, till och med i det fall då avgifter införs.

2.2 Övergripande utvecklingsinitiativ i grundutbildningen

2.2.1 Programutvecklingsarbete enligt CDIO-modellen En ledstjärna i det utvecklingsarbete som bedrivits vid Farkostteknikprogrammet sedan 2001 har varit att stärka ingenjörsmässigheten i utbildningen och studenternas förmåga att tillämpa teore-tiska kunskaper i systems och produkters hela livscykel. För att göra detta har Farkostteknikpro-grammet varit en av de ledande aktörerna i ett internationellt projekt inriktat mot framtagningen av en ny modell för ingenjörsutbildning. Denna utbildningsmodell kallas CDIO – conceive, de-sign, implement, operate eftersom sammanhanget för en ingenjörsutbildning är just att tänka ut, konstruera, driftsätta och använda nya avancerade produkter och tekniska system. Modellen har utvecklats tillsammans med programmets avnämare och kan i princip användas för alla slags ingenjörsutbildningar med enbart smärre justeringar.

09-06-05 kl 10.07 sid 8

CDIO-projektet har fått stor genomslagskraft både nationellt, inte minst i samband med Högsko-leverkets utvärdering av civilingenjörsutbildningarna i Sverige, och internationellt genom att ett stort antal universitet har anslutit sig till det internationella samarbetet. Intresset för CDIO i Sve-rige växer stadigt, och kontakter finns nu inte bara med de ursprungliga samarbetsprogrammen vid Linköpings universitet och Chalmers tekniska högskola, utan också med Luleå tekniska uni-versitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Lunds universitet. Farkostteknikprogram-mets bakgrund som en av grundarna och initiativtagarna till CDIO innebär att det inom skolan finns stor kunskap och erfarenhet av detta arbetssätt. CDIO kommer att användas mycket aktivt i programutvecklingsarbete vid Skolan för teknikvetenskap, inte bara inom Farkostteknikpro-grammet, utan även inom övriga civilingenjörsutbildningar och skolans kandidat- och masters-program. En viktig komponent i det pedagogiska utvecklingsarbetet vid skolan blir att utbilda lärarna i CDIO-modellen och hur denna kan utnyttjas för att skapa ännu bättre civilingenjörer.

2.2.2 Utbildning i grundläggande ingenjörsämnen Skolan har en stor del av sin volym inom grundutbildningen i grundläggande ämnen som är av stor betydelse för de flesta av KTH:s utbildningsprogram. Detta gäller framförallt grundutbild-ning i matematik, men även fysik och mekanik. Huvuddelen av denna undervisning bedrivs i de första årskurserna, vilket också ställer särskilda krav på att pedagogiken utvecklas. Att goda re-sultat uppnås här är helt avgörande för hur studenterna lyckas senare på KTH. För att bedriva denna undervisning framgångsrikt och kunna förnya den behövs särskilda resurser.

För att utbildningen inom dessa grundläggande ämnen skall få ett mervärde i programmen krävs en fortlöpande dialog med programansvariga och lärare i tillämpningskurserna.

2.2.3 Nätbaserade kurser Under 2008 har verksamheten med nätbaserad undervisning samordnats till ett resurscentrum för nätundervisning (RCN). Gruppens största verksamhet är de förberedande kurserna i matematik som ges inom ramen för det nationella samarbetet Math.se.

Vi kommer genom att också erbjuda kurser till studenter vid universitet i andra delar av världen sträva efter att få in en fot på marknaden för uppdragsutbildning i ett framtida scenario där KTH kan ta ut avgifter för utbildning från studenter utanför EES.

Flera nya kurser i matematik har lanserats under de senaste två åren, exempelvis en kurs i fi-nansmatematik som också kommer att erbjudas till bank- och försäkringsbranschen som upp-dragsutbildning. Gruppen hjälper även andra institutioner på KTH att bygga upp nätbaserade kurser enligt samma koncept, t.ex. en förberedande kurs i fysik, en kurs i mekanik och en kurs i relativitetsteori.

Ett första mål har varit att visa att nätbaserad antagning och genomförande av nätbaserade kurser i matematik är möjligt och svarar mot ett stort behov hos studenterna att få flexibilitet i sina stu-dier. Nästa mål är nu att med hjälp av olika åtgärder få en hög genomströmning på nätkurserna. Ett tredje mål är att etablera sig internationellt och hantera studentströmmar. Ett viktigt mål är också att börja använda nätburna verktyg för examination och genomförande även i campuskur-ser som ett sätt att stödja arbete med kvalitet och genomströmning. En ambition är att skapa en ställning som centrum i Sverige för nätbaserade kurser i matematik, som också på sikt blir ett centrum i Europa.

09-06-05 kl 10.07 sid 9

2.2.4 Kvalitetsarbete Inom Farkostteknikprogrammet har vi under ett par års tid tillämpat Kaizenmodellen för kvali-tetsarbete. Erfarenheterna från detta vill vi använda även inom övriga program och vi avser att under den närmaste treårsperioden införa denna form av kvalitetsarbete inom alla skolans pro-gram.

2.2.5 Jämställdhet Inom civilingenjörsprogrammen Farkostteknik och Teknisk fysik råder en stor obalans i köns-fördelningen och det skulle vara önskvärt att kunna rekrytera och behålla fler kvinnliga studen-ter.

2.2.6 Internationalisering Vi har tidigare legat i topp på KTH när det gäller utresande utbytesstudenter men det finns teck-en som tyder på att färre av våra studenter reser ut. Vi behöver arbeta aktivt för att åter öka ande-len studenter som åker på utbytesstudier. Målet är att 80% av våra studenter har tillbringat minst en termin utomlands under sina studier när de tar civilingenjörsexamen och att alla dessa studen-ter ska ha en positiv erfarenhet från detta med sig ut i arbetslivet.

2.2.7 Laborativa inslag i programmen Efter år av minskade resurser finns risk att dyrbara former av undervisning, som exempelvis la-borationer, blir lidande. Vi behöver säkerställa att våra program innehåller laborativa inslag av tillräklig omfattning och av god kvalitet så att alla studenter som tar examen har laborativ kom-petens.

2.2.8 Pedagogisk utveckling Förändrade förutsättningar för utbildningen leder till nya krav på den pedagogiska kompetensen hos lärarkåren. Det är därför viktigt att hålla en levande diskussion om de pedagogiska frågorna inom skolan. Förutom att vi kräver att nyanställda lärare genomgått högskolepedagogisk utbild-ning uppmuntras alla skolans lärare till fortbildning och annan pedagogisk utveckling inom tjänsten. Vi skall utnyttja samarbetet med SU inom programmet Civilingenjör och lärare för att lära oss mer om didaktik och speciellt ämnesdidaktik i matematik och fysik. Vi ser deltagande i programutveckling som en mycket viktig del av den pedagogiska utvecklingen för lärarna.

3 Forskning Skolan för teknikvetenskap bedriver nationellt och internationellt mycket framstående forskning inom de vetenskapsområden som representeras vid skolan, ofta i nationella och internationella samarbetsprojekt där skolans forskare har ledande roller. Skolan avser som nämnts att ytterligare stärka befintlig framgångsrik forskning, som utgör ryggraden i skolans forskningsverksamhet men som också borgar för en framgångsrik utbildning kopplad till frontlinjeforskning. Samtidigt vill skolan lyfta fram några speciella satsningsområden där skolan ser mycket stora utvecklings-möjligheter och framtidspotentialer.

09-06-05 kl 10.07 sid 10

3.1 Visioner och strategier för forskningen i skolans verksamhetsbaser)

3.1.1 Fysik Forskning inom naturvetenskapen har alltid resulterat i utökad detaljrikedom i vår bild av mate-riens struktur, alltifrån mikrokosmos till universum. Denna forskning leder ofta till nya teknolo-giska landvinningar med för samhället viktiga spin-off effekter, t.ex. inom energiproduktion ut-nyttjande kärnenergi och för avbildningar inom medicin och hälsa. Institutionens forskning spänner över områden från atom- och molekylfysik, kärnfysik, partikel- och astropartikelfysik, reaktorfysik, reaktorteknologi och kärnkraftsäkerhet till medicinska avbildande system. Huvud-delen av institutionens forskning sker i internationell samverkan, oftast vid mycket stora forsk-ningsanläggningar. Många av institutionens medlemmar har ledande ställningar inom dessa sam-arbetsprojekt. I en del av dessa projekt är tidsskalan extrem lång från påbörjad detektorutveck-ling till dess datatagning kan påbörjas, alltifrån några år till 20 år för ATLAS-experimentet på CERN.

Flera forskningsprojekt har nyligen påbörjat, eller kommer att påbörja datatagning under den kommande 5-årsperioden bl.a. pågår datatagning och analys av antipartiklar i kosmisk strålning i Pamela-satelliten. En annan satellit, gammastrålningsobservatoriet FERMI, påbörjade datatag-ning 2008. En mängd ny data från dessa frontlinjeexperiment kommer att ge ny förståelse av universums uppbyggnad. Vid CERN’s ny hadronkolliderare, LHC, som beräknas starta under 2009 kommer vi att kunna undersöka om Higgsmodellen är rätt förklaring till begreppet massa och att söka efter tecken på ny fysik, t.ex. i form av supersymmetri. Vetenskapsrådet har under det senaste tiden beslutat att Sverige skall medverka i FAIR-anläggningen (Facility for Antipro-ton and Ion Research) i Darmstad. Kärnfysikavdelningen medverkar starkt till uppbyggnaden av instrumentering för FAIR, bl.a. av AGATA-detektorn som kommer att användas vid denna an-läggning.

Intresset för kärnkraft inom samhället har ökat på senare tid. KTH har här en unik möjlighet att utnyttja detta och stärka sin position inom relaterade forskningsområden och bli ledande, både nationellt och internationellt. Utvecklingsarbete av system för 4:e generationens kärnkraftverk, acceleratordriven transmutation och unik kompetens inom forskning rörande svåra olyckor utgör grundpelare.

Den synnerligen framgångsrika och internationellt ledande forskningen inom medicinska avbil-dande system rörande fotonräknande tekniker och röntgenoptik för nya metoder inom röntgen-avbildning kommer att fortsätta att utvecklas och expandera.

Förstärkning, expansion och föryngring. För att fullt ut kunna skörda frukten av långa utbygg-nadsperioder av experimentell utrustning och utnyttja dess enorma potential till banbrytande resultat, kommer en stor insats att behövas för att öka personalstyrkan inom flera av institutio-nens forskningsområden. Institutionen har idag unga ledande forskare inom huvuddelen av sin verksamhet. Dessa har genom utvärderingar av ansökningar och tilldelning av externa forsk-ningsanslag visat förmåga till rätt prioritering av sin forskning. Institutionen har därför målsätt-ningen att koncentrera och stärka forskningen inom de redan existerande områdena för att vi i internationella sammanhang skall kunna bibehålla eller nå en klart ledande ställning. Institutio-nen medverkar i excellenscentra, däribland Oskar Klein Centret vid AlbaNova på astropartikel-fysiksidan. En del av förstärkningen kommer att ske genom rekrytering av ledande unga forska-re. En del av utrymmet för rekrytering kommer att genereras genom att 5 professo-rer/lektorer/forskare pensioneras under de kommande 2-3 åren. Rekryteringen måste dock ske tidigt för att inte skapa ett allvarligt tidsglapp vare sig i forskning eller undervisning, varför en

09-06-05 kl 10.07 sid 11

initial resursförstärkning är nödvändig. En professur inom kärnkraftsäkerhet håller på att utly-sas. Ytterligare rekrytering av yngre forskare inom kärnenergisektorn kommer att behövas under de kommande åren i takt med en förväntad expansion på ca 50% över femårsperioden. Infra-struktur, framför allt gällande ett laboratorium för material inom kärnkraftsektorn och speciellt med möjlighet till tillverkning och tester av avancerade kärnbränslen, skulle göra KTH synnerli-gen attraktivt i ett internationellt sammanhang. Även forskningen rörande fotonräknande tekni-ker och röntgenoptik, där bl. a. utvecklingen inom grundläggande kärn- och partikelfysik utnytt-jas, beräknas att expandera under de kommande åren.

Undervisning. Institutionen har genomfört ett utvecklingsarbete på undervisningssidan. Nya kurser på grundnivå inom framför allt modern fysik har även utvecklats för undervisning på andra skolor. Mastersprogram för kärnenergiteknik är av vikt för framtida tillgång till kompetens inom kärnkraftsektorn. Ett nytt omorganiserat mastersprogram i fysik tillsammans med institu-tionerna för tillämpad och teoretisk fysik, kommer att starta under 2010. Denna trend med ut-veckling av kurser i modern fysik, strålningsfysik och kärnenergiteknik förväntas fortsätta som ett led i att vi genom en satsning på utåtriktad verksamhet skapar ett intresse för naturvetenskap baserat på vår förståelse av naturen och människans roll i unversum.

Samarbeten. Förutom alla internationella samarbeten, samverkar ett flertal av institutionens grupper med andra motsvarande forskningsavdelningar inom Sverige. Vi avser att ytterligare stärka samarbetet med dessa, men även andra forskningsgrupper, framför allt inom vårt närom-råde som AlbaNova. Ett utvecklat samarbete finns mellan avdelningen för medicinska avbildan-de system och bio-imaging inom tillämpad fysik. Där så är lämpligt för att stärka vår utveckling av forskningsutrustning i internationella samarbeten avser vi att etablera kontakter och samarbe-ten med forskare vid andra skolor och institutioner inom KTH för att därigenom göra KTH ännu mer synligt i ett internationellt perspektiv.

3.1.2 Tillämpad fysik Institutionen för Tillämpad Fysik bedriver experimentellt inriktad multidisciplinär forskning som sträcker sig från biologisk och optisk fysik till tillämpad kvantfysik. Expanderande och tekniskt viktiga områden som bio-imaging, laser, nano och röntgen är centrala i verksamheten. Forsk-ningen har genomgående en stark ställning internationellt och har fått högsta betyg, såväl i exter-na1 som interna2 utvärderingar. Mer än 40 doktorander är engagerade i en bred, aktiv och produk-tiv forskarutbildning. Ett omfattande multidisciplinärt samarbete sker såväl internt inom institu-tionen som lokalt (med Bioteknologi, SU och KI) och internationellt. Flera spinn-off-bolag har bildats utgående från verksamheten. För närvarande expanderar institutionen snabbt, främst p.g.a. kraftigt ökande externa anslag. Vi räknar med att växa med mer än 10%/år de kommande åren.

Den närmaste femårsperioden avser Tillämpad Fysik att 1) fokusera på våra kärnområden inom ”Bio-Opto-Nano”, 2)behålla och stärka vår internationellt ledande position inom forskningsav-delningarnas specialområden, och 3)integrera för att med samlade resurser kunna angripa större frågekomplex utnyttjande Institutionens unika kombination av multidisciplinära kompetenser.

1 Evaluation of Swedish Condensed Matter Physics, Vetenskapsrådet (2005) (www.vr.se/publikationer).

2 KTH International RAE (2008)

09-06-05 kl 10.07 sid 12

Fokusera: Vi avser att fokusera på existerande kärnområden av två skäl. För det första är Bio-Opto-Nano området fortfarande i sin linda. Såväl vetenskapligt som industriellt kan man förutse en signifikant tillväxt både internationellt och nationellt. Således är vi väl positionerade ur denna synpunkt. För det andra är vi fortfarande för små. En fördubbling av gruppstorlekarna inom re-spektive kärnområde skulle ge en bättre vetenskaplig kritisk massa och intellektuell miljö. Under den kommande femårsperiod kommer vi således satsa på tillväxt inom kärnområdena och inte på förnyade områden.

Behålla och stärka: Forskningen inom avdelningarnas specialområden (t.ex. laser, optik, nano, röntgen, bio-imaging, ….) håller generellt sett mycket hög internationell klass och ges t.ex. mes-tadels betyget ”outstanding”, VR:s högsta betyg. Våra verksamhetsföreträdare är unga, mycket aktiva och dynamiska och prioriterar bäst själva denna del av verksamheten. Med rätt omgivning och infrastruktur (jfr nedan) kan vi förutse en fortsatt stark utveckling. Slutligen noterar vi att excellens inom specialområdena är en förutsättning för excellens i multidisciplinär forskning.

Integrera: Institutionen kommer att arbeta långsiktigt mot en större koherens och integration för att stimulera nya multidisciplinära samarbetsprojekt med avsikt att kunna angripa större kom-plexa frågeställningar och områden. Ett första exempel på detta är bio-imaging. Institutionen har redan en mycket god position inom området, t.ex. avbildning av levande celler, nya röntgenmik-roskop och röntgenkällor, AFM på celler, nya ljuskällor och single-molecule spektroskopi och mikroskopi. Slut-användarperspektivet är väl tillgodosett genom starka kopplingar till KI, t.ex. genom ”double affiliation” professurer. Vidare finns i Albanova Mats Danielssons grupp inom medical imaging och samt Inst. f. Bioteknologi med sina nya tracer antibodies. Miljön är i det närmaste unik för att göra en satsning på detta multidisciplinära område.

Medlen för att uppnå ovanstående mål är flera men de viktigaste kan sammanfattas med orden förbättrad vetenskaplig infrastruktur. Detta avser såväl intellektuell som utrustningsmässig inf-rastruktur. Tillämpad Fysik avser därför att bredda basen av både yngre fakultet och avancerade forskningsingenjörer för att skapa en vetenskaplig miljö med unik samlad kunskap. Centralt för infrastrukturen är också Institutionens gemensamma laboratorier. Nanolaboratoriet och AlbaNo-va Laser Facility är redan väl fungerande ”multi-user” faciliteter vilka dessutom attraherar många externa användare. Institutionen avser att expandera konceptet genom att etablera våra laboratorier inom bioimaging, röntgen och cellbio/biokemi som gemensamma faciliteter. Förut-om tillgång till första klassens utrustning ger dessa laboratorier naturliga mötesplatser för multi-disciplinära diskussioner och projekt.

3.1.3 Teoretisk fysik Institutionen för teoretisk fysik bedriver forskning och undervisning inom de flesta av fysikens huvudområden, bland annat de strategiskt prioriterade forskningsområdena materialvetenskap, e-science, nanoteknik, och biovetenskap. Verksamheten har en stark ställning i den internationella forskningsfronten. Flera forskargrupper deltar i tillämpade tvärvetenskapliga samarbeten vid KTH. De stora utmaningarna i dagens grundläggande fysik är ofta kopplade till att utveckla nya och bättre teoretiska modeller och metoder. Utveckling och tillämpning av numeriska simule-ringsmetoder spelar en mycket stor roll i flera av fysikens områden. Inom kondenserade materi-ens fysik och statistisk fysik har avancerade simuleringar en central roll för analys av mångparti-kelproblem och deras tillämpningar. Inom biologisk fysik finns en enorm utvecklingspotential att genom modellering och simulering förstå och förutsäga funktionen hos biomolekyler, av stor betydelse för bl.a. nya läkemedel. Inom partikelfysiken studeras centrala områden som neutrino-fysik, astropartikelfysik, och fysik bortom standardmodellen. Matematisk fysik utvecklar och studerar analytiska metoder som är viktiga inom kondenserad materia, statistisk fysik och parti-

09-06-05 kl 10.07 sid 13

kelfysik. Alla de nämnda områdena finns representerade med starka verksamheter vid institutio-nen för Teoretisk fysik, och de är även framgångsrika profilområden vid AlbaNova. Institutio-nens strategi för den kommande tioårsperioden kan sammanfattas i följande punkter.

1. Fortsätt att stärka den befintliga verksamheten. Dagens forskargrupper är framgångsrika och har goda framtidsutsikter, men är små i ett internationellt perspektiv. Eftersom flertalet av insti-tutionens forskningsområden kan väntas växa i internationell betydelse och omfång under den kommande tioårsperioden behövs en resursuppbyggnad för att den redan starka internationella ställningen ska kunna behållas och förstärkas. Samverkan med internationella toppforskare och deltagande i excellenta forskningsprogram i närområdet ska utvecklas ytterligare. Samarbetet med mer tillämpade institutioner vid KTH, som kan dra nytta av framstegen inom den grundläg-gande fysiken, ska stärkas.

2. Rekrytera ledande unga forskare. Institutionen är inne i en förnyelse av personalstyrkan, där många medarbetare nyligen har pensionerats eller pensioneras inom en tidsrymd av tio år. Flera rekryteringar har redan gjorts, och ytterligare kommer att göras. Rekryteringarna bör ges goda möjligheter att utveckla egna starka forskningsprofiler inom institutionens styrkeområden. Av-sikten är att stärka och komplettera de befintliga verksamheterna inom väl valda områden, t ex biologisk fysik, för att säkra en fortsatt excellent forskning.

3. Utveckla undervisningen inom teoretisk fysiks kärnområden. Teoretisk fysik står för en stor och viktig del av undervisningsutbudet inom programmet Teknisk fysik. Institutionen svarar för teoridelen av den moderna fysiken; kvantmekanik, termodynamik och statistisk fysik, relativi-tetsteori, kondenserade materiens fysik, biologisk fysik, mm. Institutionen ger även stora kurser i ingenjörsmatematik. De är attraktiva för många teoriintresserade studenter, men av intresse ock-så för studenter med andra huvudinriktningar. Det är angeläget att de enorma framsteg som skett i fysiken sedan år 1900 inkluderas i fler utbildningsprogram. Institutionen kommer att fortsätta utvecklingsarbetet och förnya kursutbudet mot viktiga framtidsområden, som simuleringsteknik och biologisk fysik. Institutionens webbaserade kursutbud ska expandera, och utbildningssam-verkan inom AlbaNova vidareutvecklas.

3.1.4 Matematik Avdelningen för matematik har en bred forskningsverksamhet i matematik. För att ha en stark matematikinstitution är det väsentligt att bedriva högklassig forskning i olika delområden av matematiken. Vi har inom avdelningen för matematik för närvarande framstående verksamhet inom algebraisk geometri, algebraisk topologi, analys och partiella differentialekvationer, dyna-miska system, kombinatorik och delar av matematisk fysik. Det är inte möjligt för avdelningen att täcka alla delar av matematiken, men det är viktigt att ha en tillräckligt bred verksamhet. Mål-sättningen är att bedriva forskning på hög internationell nivå inom flera centrala delar av modern matematik. En viktig anledning till att ha en bred verksamhet är att många intressanta utveck-lingar i matematiken kombinerar idéer från olika områden. Det är också viktigt att doktorander ges möjlighet till träning i och inspiration från olika delar av matematiken, vilket förstås även gäller lärare och forskare. Eftersom det är svårt eller omöjligt att förutsäga var de intressanta utvecklingarna kommer ske de kommande 5-10 åren och var vi kan bidraga , är det väsentliga att ha ledande forskare i olika områden som är i den internationella forskningsfronten inom sina områden. Vi måste också vara öppna för nya utvecklingar av interdisciplinär karaktär. Koppling-ar till andra vetenskaps- och teknikområden är en viktig källa till ny och intressant matematik och matematiken kan också i förlängningen bidra till utvecklingen i andra områden. Använd-ningen av matematik inom olika delar av teknik och vetenskap har ökat kraftigt och kommer säkert att göra så även i framtiden. Avdelningen är i en god position för att bidraga till intressan-

09-06-05 kl 10.07 sid 14

ta nya utvecklingar inom matematik de kommande åren. Vi står också inför ett flertal nyrekryte-ringar framöver på grund av pensioneringar. Detta skapar nya möjligheter att förstärka vår verk-samhet och få in nya områden förutsatt att vi kan rekrytera lovande och starka yngre personer. Detta beror förstås ytterst på hur våra ekonomiska resurser utvecklas de kommande åren. Ten-densen till krympande resurser för grundforskning som vi sett under senare år är ett stort problem som riskerar att försvåra upprätthållandet och utvecklingen av en stark forskningsmiljö i mate-matik.

Undervisningen av studenter på alla nivåer är en central del av vår verksamhet och som avdel-ningen tar mycket allvarligt. Det är av stor betydelse att en ledande tekniskt universitet som KTH har en framstående matematikundervisning bedriven av skickliga lärare och forskare. Undervis-ningen av grundutbildningsstudenter i matematik är ett av de viktigaste samhällsbidragen som institutionen gör.

Att utveckla och hålla hög nivå på denna verksamhet är därför en stor utmaning. Flera av våra lärare har fått pedagogiska utmärkelser och det är vår ambition att även fortsatt hålla hög kvalitet på undervisningen och bedriva en aktiv utveckling av upplägg och innehåll. Ett annat viktigt bidrag från institutionen är de doktorander vi examinerar. Många av dessa fortsätter inom aka-demin men alltfler går till industrin, inte minst inom den finansiella sektorn. På detta sätt bidrar vi till att stärka den matematiska kompetensen inom industrin. Detta kommer att vara en viktig uppgift även i framtiden eftersom det är mycket troligt att denna typ av kompetens kommer att bli allt viktigare inom många verksamheter. Här spelar det centrum CIAM (Centre for Industrial and Applied Mathematics) vi har i samarbete med CSC sedan några år en viktig roll, och det är av stor betydelse att denna verksamhet förblir stark.

Det är viktigt att Sverige har starka forskningscentra i matematik som också bedriver högklassig utbildning, och som bedriver en verksamhet på högsta internationella nivå. För KTH bidrar detta till KTH:s styrka som helhet både vetenskapligt och intellektuellt. Det är väsentligt att KTH har en stark profil inom grundvetenskaper och inte minst inom matematik. Med rätt stöd har vi ett mycket gott utgångsläge för att bedriva framstående forskning och fortsatt vara en ledande ma-tematikinstitution i Sverige, och en excellent matematikmiljö på en europeisk nivå. Ett viktigt led i stärkandet av matematikmiljön är skapandet av ett virtuellt matematikcentrum i Stockholmsom-rådet genom en samordning av matematikverksamheter vid KTH inom Skolan för teknikveten-skap och Skolan för datavetenskap och kommunikation, och matematikverksamheter vid Stock-holms universitet. Även Mittag-Lefflerinstitutet kan spela en viktig roll i en centrumbildning.

3.1.5 Optimeringslära och systemteori Många nya områden inom biologi, medicin, energi och miljö, kommunikation, signalbehandling och service-nätverk kräver förståelse för både optimering och systemintegration, vilket ger oss ett försteg när det gäller att angripa problem inom dessa områden. Till exempel har man numera mer komplexa modeller som beskriver verkliga processer och mekanismer, förbättrad sensorut-veckling som medför större datamängder, större nätverk av sammanflätade system, samt ökad efterfrågan på system som är självorganiserade och autonoma. Allt detta skapar behov av syste-matiska metoder för analys och syntes. Vårt omfattande nätverk av kontakter i både akademia och indistrin och vår kompetensprofil ger oss en stark position att bidra till denna process. Vår excellens inom grundläggande delar av tillämpad matematik, optimering och systemteori skapar en god bas för multidisciplinär tillämpad forskning. Till detta bidrar också vårt omfattande delta-gande i det strategiska SSF-centrumet för industriell och tillämpad matematik (CIAM).

09-06-05 kl 10.07 sid 15

Ett område som alltmer kommer i centrum är medicin och biologi. Här används optimeringsme-toder i allt större utsträckning för bildbehandling och olika behandlings-strategier. Vi tror att gränserna mellan teknik och biologi kommer att bli otydligare i framtiden, och att vi har goda förutsättningar att bidra till denna interaktion mellan teknik å ena sidan och biologi och medicin å andra sidan. Ett annat exempel är autonoma system, d.v.s. tekniska system som är kapabla att utföra avancerade uppgifter i komplexa miljöer, t.ex. robotar. För att konstruera sådana system behöver man lösa fundamentala problem inom perception, lärande, reglering, användarinterak-tion och mekanisk design, och uppenbarligen behövs både optimeringslära och systemteori för systemintegration. Vår nuvarande forskning inom detta område sker i samarbete med det strate-giska SSF-centrumet för autonoma system (CAS), vilket ger oss en god position för nya utma-ningar inom detta område. Som ett tredje exempel kan vi nämna reglering och optimering av kommunikationsnätverk, där vi för närvarande har aktiv forskning. Vi tror att morgondagens krav på kommunikationssystem kommer att bli betydligt högre, och att de kommer att arbeta på ett mer distribuerat sätt. Detta kommer att skapa nya utmaningar för reglering och prestations-hantering av nätverk.

För att möta framtidens utmaningar är det också viktigt att utveckla grundläggande teori och ma-tematik inom optimeringslära och systemteori. Fundamentala forskningsområden inbegriper in-versa problem, interpolations-problem, generaliserade momentproblem, ickelinjär estimation och integration av regulatorer och sensorer, storskaliga komplexa nätverk av dynamiska system samt storskalig ickelinjär optimering.

I flera av dessa problemområden samarbetar vi inom det VR-finansierade Linné-centret ACCESS, där vi ingår på bred front. Vår forskning ligger också väl positionerad inom den stra-tegiska ITC-plattformen på KTH.

3.1.6 Matematisk statistik Avdelningen är relativt liten med sex aktiva forskare och kan därför endast täcka ett fåtal forsk-ningsområden. Av ekonomiska och andra skäl, förefaller det inte realiatiskt att räkna med att snabbt kunna bygga upp ett nya strategiska forskningsområde genom nyrekrytering av forskare/lärare.

Det starkaste forskningsområdet är finansiell matematik och finansiell ekonomi (fem av fors-karna är verksamma inom detta område). De mest lovande strategiska forskningriktnigar-na för finansiell matematik inbegriper modeller och resultat i stokastisk analys, stokastisk regler-teori och interferens inom följande tillämpningar:

1) strategisk och taktisk teori för allokering av tillgångar

2) utvärdering av modeller för finansiella instrument för långsiktig riskbedömning

3) utvärdering och riskhantering för försäkringsbolag och pensionsfonder

4) kompensationsprogram och styrning för finans- och pensionfonder

5) beslut om pensioner, besparingar och pensionsavgångar

6) socialt ansvarsfulla investeringar, t.ex. miljöinvesteringar inkl. utvärdering av väderleksba-serade finansiella instrument

09-06-05 kl 10.07 sid 16

7) teorin för extremvärden och avvikelser för fördelningar med tunga svansar. Detta område är viktigt inom både finans- och försäkringsindustrin för att kunna skatta sannolikheten för extre-ma förluster.

Villkoren för utveckling av dessa aktiviteter är goda, speciellt eftersom det finns goda möjlighe-ter till extern finansiering.

När det gäller andra forskningsinriktningar i matematisk statistik, är forskningen inriktad på statistisk inlärningsteori: estimering av strukturer och prediktion för stora komplexa data-mängder. Detta område är ett strategiskt tillväxtområde inom statistik med kopplingar till mjuk-varuindustrin, artificiell intelligens och “data mining”. Tillämpningarna finns främst inom medi-cinsk informatik och bioinformatik och bör utgöra en viktig komponent inom en av KTHs strate-giska plattformar.

3.1.7 Hållfasthetslära En internationell trend inom forskningen i hållfasthetslära är fokuseringen på mindre längdska-lor, från molekylära området och uppåt, och att förutsäga beteendet på större längdskalor från sådana betraktelser, speciellt vid framtagning av konstitutiva samband.

Institutionen har redan tagit steg i denna riktning genom att fokusera på mikromekanisk modelle-ring inom flera forskningsområden. Detta kommer att intensifieras ytterligare. Denna typ av mo-dellering faller inom det breda vetenskapsområdet materialmekanik och kan appliceras på en mängd olika fenomen för många typer av material. Faktum är att det mesta av institutionens forskning på något sätt faller inom denna kategori och denna trend kommer att förstärkas ytterli-gare i framtiden. Det är möjligt att inom tio år kan beräkningar baserade på molekylärdynamik framgångsrikt kopplas till makroskopiska kontinuumteorier.

Ett specifikt område där vi har för avsikt att fortsätta satsningen är användningen av materialme-kaniska metoder för analys av biologiska material. Ett annat är den ständigt aktuella frågan om villkor för initiering av utmattningssprickor. Försök att modellera sådana processer med disloka-tionsmekanik har gjorts, men forskningen har fortfarande långt kvar till användbara kriterier. Grundläggande forskning om tillväxt av utmattningssprickor kommer utan tvekan att vara ett viktigt forskningsområde inom institutionen även under den kommande perioden.

En möjlig och intressant utveckling är användningen av materialmekanik inom klasser av mate-rial där denna typ av forskning inte tidigare rönt särskilt stort intresse. Exempel på material där dessa metoder med stor sannolikhet kommer att visa sig användbara är polymerer, polymera yt-skikt och relaterade kompositmaterial. Forskare inom institutionen har redan påbörjat verksam-het inom detta område.

Det är svårare att förutsäga utvecklingen inom den mer tillämpade forskningen. Det finns dock för tillfället inget som tyder på att industrins intresse för institutionens tillämpade forskning, t.ex. praktiska metoder för utmattningsdimensionering, tillförlitliga strukturer, förpackningsteknologi, kompakteringsmekanik, ska avta. De två sistnämnda ämnena ingår dessutom i tioåriga kompe-tenscentra som startades 2007 och där institutionens forskare är aktiva. Det är värt att notera att forskningen inom de mer tillämpade områdena nästan alltid är en kombination av grundläggande och praktiska frågeställningar och att gränsen mellan grundläggande och tillämpad forskning därför är mycket diffus.

09-06-05 kl 10.07 sid 17

Det är viktigt att vi fortsätter och deltar i stora nätverk och utvidgar nätverksbyggandet också till andra forskningsområden. Detta är viktigt för kunskapsinhämtning såväl som för möjligheter till nya forskningsprojekt.

Den tillämpade forskningen har potential att generera finansiering från EU i framtiden. Institutionens experimentella resurser bör vara ett viktigt bidrag till den typ av forskning som finansieras av EU varför institutionen under den kommande perioden ska satsa på att öka ansla-gen från EU.

3.1.8 Strömningsmekanik Forskningen inom Strömningsmekanik har genom åren byggt upp en stark vetenskaplig bas, och har stora möjligheter att i framtiden skapa viktig utveckling inom många viktiga industriella områden, såväl nationellt som internationellt. Basen i en kombination av experimentella såväl som numeriska och teoretiska metoder ger, tillsammans med de redan etablerade internationella nätverken, goda förutsättningar för synlig och kreativ forskning.

Den snabba utvecklingen av storskaliga beräkningar under senare år har gjort att numeriska si-muleringar, tillsammans med experimentell och analytisk forskning, blivit mycket viktiga verk-tyg för kunskapsutveckling inom många vetenskapliga områden. Strömingsmekaniken har länge varit en av de mest beräkningsintensiva vetenskaperna, vilket kommer att ha stor betydelse för den framtida forskningen inom området. Utmaningen är för närvarande att utöka denna använd-ning av stora datorresurser. Trots detta, och som en nödvändig förutsättning, är en fortsatt sats-ning på experimentell forskning nödvändig, eftersom många relevanta fenomen som strömning vid höga Reynolds-tal och komplexa flöden ännu inte låter sig lösas upp i de numeriska simule-ringarna. Forskningen inom Strömningsmekanik kommer även fortsättningsvis att vara primärt inriktad på fundamentala vetenskapliga frågeställningar, även om ett vitt spektrum av tillämp-ningar utgör den nödvändiga bakgrunden för forskningen.

Det kommande decenniets arbete kommer att vara fokuserat på att:

• Utföra forskning på högsta internationella nivå

• Utvidga forskningen till att omfatta nya tillämpningsområden

• Utbilda högkompetenta doktorer för såväl industri som akademi

• Fostra en ny generation av forskningsledare

• Öka synligheten av forskningen, nationellt och globalt, för att göra KTH till en interna-tionellt erkänd mötesplats för strömningsmekanisk forskning

• Vara en eftertraktad partner inom europeiska forskningsprogram,

• Utöka utbytet av forskare med andra världsledande miljöer

• Producera forskningsresultat av stor betydelse för ett flertal tillämpningar.

09-06-05 kl 10.07 sid 18

De prioriterade forskningsområden, där forskningen ska bibehållas och stärkas är:

• Stabilitet och transition

• Flödeskontroll och optimering

• Turbulens vid höga Reynolds-tal, inkluderande geofysiska flöden

• Strömningsmekanik för klimatforskning

• Mikroflöden och komplex strömning

• Tillämpad strömningsdynamik, där ingår bla strömningsmekanik för papperstillverkning och vindkraftstillämpningar, motorrelaterad strömningsmekanik samt studier av laminär-hållning på flygplansvingar.

3.1.9 Mekanik, speciellt biomekanik I många av de övergripande utvecklingstendenser som idag syns i samhället är Mekaniken en avgörande faktor. Detta är uppenbart när det gäller många aspekter av samhällelig infrastruktur och kommunikation, men är minst lika viktigt i många aspekter av medicinsk utveckling och vård-teknologi. Även i dessa snabbt växande sektorer är Mekanik en av hörnstenarna.

Utvecklingen av allt längre broar, snabbare tåg, rymdfarkoster och undervattensaktiviteter leder till nya utmaningar för mekaniken som vetenskapsområde, med såväl ökad fenomensförståelse som utvecklingen av simuleringshjälpmedel som mål. Även om dessa utvecklingstendenser i många fall kan ses som fördjupningar av traditionella områden, kommer stora forskningsinsatser, av väsentligt nya slag, att behövas inom biologi och medicin. Dessa är till del föranledda av de allt längre mänskliga livslängderna, och de därmed ökande vårdbehoven, men kan också härle-das ur de allt större behoven av kunskap om biologiska system på alla nivåer: ur medicinsk syn-vinkel från celler via vävnader och organ till hela människan, där hälsa och sjukdom är i fokus. Inte minst kommer miniatyriseringen av många traditionella tekniska lösningar ned till en nano-skala för medicinsk användning, i till exempel blodkärl, att kräva starka kunskaper inom Meka-nik, då skalförändringarna påverkar de fenomenologiska beteendena. Aspekterna kommer in i utvecklingen av medicinsk teknik och apparatur, men blir alltmer relevant för att förstå de biolo-giska systemen i sig själva: konventionella modellerings- och simuleringsmetoder från tekniken appliceras för att förstå de levande systemen. Synsättet är sant mångvetenskapligt, och kräver djupgående samarbeten över fakultets- och disciplingränser, baserade på djup kunskap inom det egna området parad med respekt för andras kunskaper och kulturer. Som en väsentlig sidoeffekt kommer teknikområdet att kunna finna många nya lösningar på relevanta problem genom studier av naturens lösningar på problemen: en biomimetisk mekanik kommer att kunna bidra till ut-vecklingen inom många teknikgrenar, till exempel inom byggnadsutformning och robotik. En korsbefruktning över traditionella fakultetsgränser är ett viktigt mål för Mekaniken.

Området kommer att även fortsättningsvis verka för en stark närvaro inom ett brett fält av till-lämpningar, med basen i den generiska kunskapen och metodiken. Mångfalden av tillämpningar är i sig en stor fördel i utvecklingen och utnyttjandet av begrepp och metoder över gränserna. Ett starkt fokus kommer dock även fortsättningsvis att ligga på gränslandet mellan teknik å ena si-dan, biologi och medicin å den andra. Inom detta område finns redan etablerade nätverk med såväl medicinforskare som kliniker, och en betydande kunskap finns rörande framför allt den mänskliga rörelseapparaten och dess komponenter. Dessa nätverk skapar också i allt högre grad

09-06-05 kl 10.07 sid 19

kontaktvägar till många andra medicinska tillämpningar, där till exempel ’gående’ robotar kan bli intressanta tekniska lösningar. Tillämpningen stöder därmed en kunskaps- och metodutveck-ling som även finner tillämpning i mer traditionellt tekniska områden. Skalomfånget för de tek-niska lösningarna, från solsegel i rymden till apparatur för användning i ett blodkärl påvisar be-hoven av generisk fenomen- och simuleringskunskap.

3.1.10 Farkost- och flygteknik Inom de tillämpningar som utgör basen för Farkost&Flygs forskningsverksamhet, skiftar fokus med avseende på de prestandakrav som ställs i system och delsystem. Höga hastigheter och hög lastförmåga kommer även framöver att vara viktiga men de kommer att i högre grad även balan-seras mot ekonomiska och miljövänliga aspekter i strävan mot ett långsiktigt hållbart industri-samhälle. Detta kommer att ställa höga och delvis nya krav på ingenjörer och doktorer inom detta område. Syntes- och systemkunskaper, parade med kunnande inom specifika discipliner som är avgörande för egenskaperna hos en farkost, oavsett det gäller luft-, land-, spår- eller vat-tengående tillämpningar. Forskningen spänner över hela skalan från modeller över relativt små skalor, material och dynamiska fenomen på mikro/meso-nivå, till hela systemmodeller på mak-ronivå, simulering av dynamiska egenskaper hos hela fordon och farkoster. Grunden för model-lerna byggs i en nära samverkan mellan experiment och storskaliga beräkningar, tillgången till ändamålsenliga laboratorier med modern utrustning och hög kompetens hos den verksamma per-sonalen, på alla nivåer, är en förutsättning.

Farkost&Flyg-forskningen har genomgående präglats av en tillämpningsnära inriktning, med täta kontakter med avnämarna inom industrin. I detta ligger en tydlig konflikt mellan djup i forsknin-gen och relevans i resultaten. Detta avspeglas bland annat i den relativt blygsamma produktionen av vetenskapliga artiklar, till stor del beroende på att dokumentation av resultat sker i andra for-mer inom de tillämpade projekten. Ett exempel är vårt omfattande deltagande i de Europeiska forskningsprojekten, något som har uppmuntrats av KTH under de senaste 15 åren. Dessa projekt rapporteras nästan uteslutande i form av interna dokument, i vissa fall är publicering av intres-santa resultat omständlig, ibland till och med icke-önksvärd. I detta hänseende står verksamheten inför en valsituation, att öka den vetenskapliga produktionen och därmed minska på den tilläm-pade verksamhetens omfattning eller att fortsätta i nära samverkan med industrin. En balans mel-lan dessa är naturligtvis önskvärd, men det är inte uppenbart var denna ligger. Som ett resultat av RAE 2008, och de synpunkter som framfördes, strävar verksamheten att öka den vetenskapliga produktionen väsentligt i alla del-områden som ingår i verksamhetsbasen.

De experimentella resurser som verksamhetsbasen har tillgång är och har varit, en mycket tydlig framgångsfaktor i våra framgångar inom EU-projekten. Få andra universitetsmiljöer inom våra områden kan visa upp samma samma bredd mellan experimentell och teoretisk verksamhet. Att vidareutveckla laboratorierna till rationella resurser med modern utrustning för registrering, in-samling och behandling av experimentella data, är en fråga av yttersta vikt för vi ska vara attrak-tiva på en allt mer konkurrensutsatt forskningsmarknad. Inte minst utvidgningen till nya EU-medlemmar med goda experimentella resurser till mycket låga kostnader är ett hot i samman-hanget, där hyreskostnaderna för våra laboratorielokaler utgör en tung börda som ofta leder till att uppgradering av utrustning etc. inte ryms inom gängse budget.

Forskningen inom verksamhetsbasen kommer att fokuseras på modellering och simulering av farkoster på olika systemnivåer, alltifrån de material som utgör den bärande stommen, med ökande fokus på lättviktsmaterial producerade från förnyelsebara råvaruresurser, till dynamiska fenomen på plattformsnivå. VINNX Centre of Excellence ECO2 (ECOnomical and ECOlogical) Vehicle Design, med dess fokus på uthållig teknologi kommer att i hög grad utgöra stommen i

09-06-05 kl 10.07 sid 20

forskningsverksamheten, samlande kompetens från i stort sett verksamhetsbasens alla delom-råden. ECO2 som startade 2006 är en 10-årig satsning med medverkan från större delen av svensk fordonsindustri. ECO2 -forskningen syftar till att hitta de fordonslösningar som kan ge en minskande miljöpåverkan från våra transportsystem, till en balanserad total systemkostnad och med bibehållen komfort i en vid bemärkelse. Brytningen mellan funktionella krav och uthållig utveckling (ECOnomical and ECOlogical) studeras i modeller med parametriserade egenskaper som tillåter studier av optimala lösningar. Verksamheten karaktäriseras av tvär-disciplinäritet och för flera fordonsslag gemensamma grundläggande frågeställningar. Pågående och planerade forskningsaktiviteter är som exempel, multi-fuktionella material och materialkombinationer som i integrerade lösningar, bio-baserade material, sidvindsstabilitet hos lätta tåg och bussar, lågprofil fjädringssystem för lägre luftmostånd, etc.

3.2 Särskilda områden av övergripande karaktär

Områden av utpräglat tvärvetenskaplig karaktär, som berör stora delar av skolan, tas upp här.

3.2.1 Teknisk biovetenskap Vi ser nu hur medicinska och biologiska tillämpningar genererar både nya forskningsfält och utbildningsbehov inom teknikvetenskap. Detta spänner från utveckling av medicinsk teknik, över förståelse och modellering av människokroppen (från celler till musklers och rörelsers mekanik), till teknik som behövs för identifiering och karakterisering av proteiner och DNA, och läkeme-delsutveckling. Detta är en kunskapsutveckling som involverar många discipliner. Vi tar fasta på den viktiga roll fysiken och fysikaliska metoder har haft och i allt större utsträckning kommer att ha för kunskapsutvecklingen inom det biomedicinska området. Vidare strävar vi efter ämnesö-vergripande aktiviteter med en rad andra discipliner som traditionellt har varit viktiga för detta tillämpningsområde, såsom biologi, kemi, samt preklinisk och klinisk medicin. Inom skolan finns vidare spännande möjligheter till att bidra till området teknisk biovetenskap, genom att kombinera verksamheter inom fysik (biomedicinsk och biologisk fysik, kärnfysik, partikelfysik, mfl.) med bl. a. biomekanik inom institutionerna för mekanik, hållfasthetslära, farkost & flyg samt med matematik.

För KTH som helhet är det strategiskt viktigt att förstärka forskningen inom området medicin och teknik. Flera av KTHs skolor är verksamma i detta fält. På skolan för Teknikvetenskap ska tyngdpunkterna för den tekniska biovetenskapen vara biologisk fysik, biomekanik, med tillämp-ning av teknikvetenskapliga grunder från fysik, matematik, optimeringslära och systemteori, hållfasthetslära, strömningsmekanik, klassisk mekanik, akustik på biologiska/medicinska pro-blem, etc. Även andra teknikvetenskapliga områden som materialteknik, kemiteknik, polymer-teknologi, datavetenskap samt mer tillämpade aspekter på reglerteknik och signalteori som finns i andra KTH-skolor liksom relevanta aktiviteter inom medicin/biologi från KI och SU förutsätts ingå. Inom forskningen finns en lång rad intressanta problemställningar som kräver teknikveten-skaplig kompetens för att kunna bemästras. Detta är ett sant tvärvetenskapligt område som krä-ver satsningar över disciplingränser för att den fulla potentialen skall utnyttjas. Verksamheten inom teknikvetenskap är av mer grundläggande karaktär. Denna måste bedrivas i samverkan med tillämpningar och medicinsk kompetens.

Inom grundutbildningen kan vi förutse ett starkt ökat behov av ingenjörer med god teknikveten-skaplig kompetens, som kan arbeta med frågeställningar inom teknisk biovetenskap. För att upp-nå detta behöver grundutbildningen byggas ut i detta område. De fördjupningar och magisterpro-gram som finns idag behöver breddas och kompletteras.

09-06-05 kl 10.07 sid 21

3.2.2 Beräkningsteknik inom teknik och naturvetenskap Utvecklingen av storskaliga beräkningar har på senare år skapat ett nytt sätt att bedriva veten-skaplig forskning. Datorsimuleringar har, tillsammans med teoretisk analys och experimentell forskning, växt fram som ett verktyg att prediktera nya fenomen och skapa ny kunskap. Detta nya multidisciplinära område benämns internationellt vanligen ”Computational Science and Eng-ineering” eller CSE. De senaste åren har CSE etablerat sig som en egen disciplin med forsk-ningscentra, institutioner och utbildningsprogram på många universitet världen över.

Även om forskare tidigare har bedrivit verksamhet som faller inom området CSE, så kommer CSE i framtiden att spela en ny och innovativ roll för simulering inom vetenskap och industri. Historiskt har simulering använts för att vägleda design och analys men har ofta inte förväntats ge noggranna resultat för realistiska problem. Nu börjar simulering mer och mer användas för att ta fram kvantitativa resultat direkt kopplade till produktions-, design- och beslutsprocesser, samt som ett grundläggande verktyg för vetenskaplig forskning. Utvecklingen av multidisciplinära tillämpningar är en viktig trend inom naturvetenskaplig och teknisk forskning. CSE är i sig mul-tidisciplinärt och kan även fungera som ett naturligt forum för multidisciplinära tillämpningar.

Några exempel från KTH och skolan för Teknikvetenskap kan nämnas. I materialfysiken börjar material med nya egenskaper nu tas fram genom beräkningstunga simuleringar av grundläggande ekvationer. Morgondagens mer effektiva och miljövänliga förbränningsprocesser kommer i allt högre grad bygga på kombinationer av avancerad matematisk modellering och simulering av de ingående strömningsmekaniska och kemiska processerna. Komplexa biologiska system är på väg att kunna modelleras och simuleras med hjälp av kombinationer av biologisk, matematisk, sy-stemvetenskaplig och annan kunskap. Även realistisk simulering av bullerspridning och buller-generering håller på att möjliggöras av kombinerad kunskap inom akustik, CFD och beräknings-vetenskap.

Inom skolan för Teknikvetenskap finns en naturlig tyngdpunkt för CSE verksamhet på KTH och vi ämnar vara den fokuspunkt som KTH behöver för att kunna hävda sig internationellt inom detta område.

3.2.3 Laboratorieresurser för Teknisk mekanik Utvecklingen inom mättekniken, till exempel med avseende på beröringsfri mätning och aktua-tion, ökar behovet av kompetensutveckling av lärare, doktorander, laboratorie- och verkstadsper-sonal. Satsningen på experimentell verksamhet, bör innefatta även denna typ av utveckling.

För att realisera potentialen i ny mätteknik, föreslås gemensamma metodinriktade projekt med fokus på utveckling av metodik för till exempel mätning och signalbehandling i samband med optiska sensorer, digital bildbehandling, beröringsfri aktuation och rörelsemätning. Detta kan ske inom ramen för samsökning av medel för utveckling av experimentella metoder, till exempel invers teknik för karaktärisering av nya material, riggar för mätning av deformationer på mikro-skala.

I den mån behovet av investeringar i nya bearbetningsmaskiner ökar, tex numeriskt styrda fräsar, kan detta ske i samverkan mellan de olika verksamheterna . Detta främjar naturligt även integra-tionsaspekten mellan olika grupper.

Rationellt utnyttjande av lokaler och utrustning, som exempel finns i dagsläget tre verkstäder på TR8. Målet är att ha en gemensam verkstadsyta efter Hållfasthetsläras inflyttning.

09-06-05 kl 10.07 sid 22

3.3 Forskarutbildning

Inom skolan för Teknikvetenskap bedrivs forskarutbildning inom 14 forskarutbildningsämnen och antalet aktiva doktorander är c:a 230. Under 2007 producerades 23 licentiatexamina och 48 doktorsexamina. Detta gör SCI-skolan till en av de största skolorna vid KTH inom forskarutbild-ning. Antalet nyinskrivna doktorander är litet större än examinationen vilket borgar för en god examinationsfrekvens framöver. Kvaliteten på avhandlingar från SCI-skolan är generellt hög och de flesta avhandlingar innehåller ett flertal artiklar publicerade i internationella tidskrifter. De flesta nyexaminerade licentiaterna och doktorerna får numera arbete inom industrin, även om fortfarande en stor del av dem fortsätter sin akademiska karriär.

SCI-skolan har utmärkta resurser för forskarutbildning med över 100 behöriga huvudhandledare och ett stort antal biträdande handledare. Forskarutbildningen bedrivs inom ämnen som spänner över ett brett vetenskapligt spektrum från grundläggande matematik till applikationsnära forsk-ning inom tillämpad mekanik. Skolan har också tillgång till ett stort antal välutrustande laborato-rium där många doktorander utför sin forskning. Det internationella inslaget är stort och många doktorander utför delar av sin forskning vid utländska universitet och laboratorier.

Endast 17% av skolans doktorander är kvinnor. Skolan avser kraftsamla kring att öka andelen kvinnor i forskarutbildningen. Den senaste doktorandspegeln visade också tydligt att kvinnliga doktorander uppfattar sin situation mer negativt än sina manliga kollegor. En nyligen genomförd undersökning ger tyvärr inte några tydliga indikationer på frågan om varför det är så. Medveten-heten om situationen är idag bättre och arbetet med att skapa en mer jämlik arbetsmiljö kommer att fortgå och intensifieras.

Samordning av doktorandkurser inom skolan behövs. KTHs planer på att organisera doktorand-utbildningen i forskarskolor, eller så kallade doktorsprogram, kommer att utredas även av skolan. Forskarskolor ger möjligheter till samordning av kurser både inom KTH och nationellt. Ett första steg i denna samordning är att synliggöra doktorandkurser via KTHs hemsidor och kursdataba-ser. Detta arbete är påbörjat.

3.4 Centra

Skolan är värd för ett antal centra. De har i allmänhet sina egna styrelser och visionsdokument, och dessa återges inte här. De är viktiga för skolans utveckling genom de tvärvetenskapliga kopplingar, kontakter med industrin, etc som de skapar. För att bilden av skolans verksamhet och utveckling ska bli mer fullständig listas de nedan, med en kort beskrivning. Utöver dessa som administreras inom skolan, deltar forskare och lärare från skolan för teknikvetenskap i ett stort antal andra centra.

BiMaC INNOVATION was started 070701. The intention is to make an important step towards more efficient transfer of research and technology results into commercialization for the Swedish forest industry with its suppliers and customers. The area of interest is biomaterial divided into three platforms – biofibre packaging materials, functional wood and fibre surfaces, and biocom-posites.

CEKERT – NUCLEAR ENERGY TECHNOLOGY CENTRE - channels funding from the nu-clear power industry for professors and lectureships in Reactor Physics and Reactor Technology at KTH and functions as a forum for cooperation between the Reactor Physics, Reactor Technol-ogy, Nuclear Power Safety and Nuclear Chemistry divisions.

09-06-05 kl 10.07 sid 23

CENTRE FOR ECO2 VEHICLE DESIGN The centre is a VINN Excellence Centre performing multidisciplinary research to support a sustainable vehicle design development. We believe that to realize a breakthrough in sustainable development, it is necessary to consider vehicle design for a wide range of vehicle systems, concurrently addressing ECOnomical and ECOlogical vehi-cle design criteria. Within the centre, vehicle design projects are performed that are multidisci-plinary and multi-vehicle taking into account the ECO2 aspects.

CIAM – STRATEGIC RESEARCH CENTER FOR INDUSTRIAL AND APPLIED MATHEMATICS - is operated by a consortium of experts in analysis, discrete mathematics and combinatorics, stochastics, numerics, optimization, systems theory, and computer science dedi-cated to bringing to the fore the applied and applicable aspects of modern mathematics. The mis-sion of CIAM is to create a bridge between a broad area of mathematics and industrial applica-tions.

CVER – CENTER OF VEHICLE ENGINEERING RESEARCH Vehicle technology is a wide subject and knowledge from different research areas is therefore essential. The purpose of CVER is to develop KTH as a strong research partner within the area. During 2007 we have focussed on the research cooperation with Scania and on initiating an EU cluster within the vehicle engineer-ing and transportation area. We have been involved in a proposal to a Pilot EIT project; GAST – Greener and Safer Transportation.

FPIRC – FOREST PRODUCTS INDUSTRY RESEARCH COLLEGE - arranges and co-ordinates regular academic high-class courses with a content from the absolute scientific edge within Pulp&Paper science. The centre is the result from a joint effort with all universities in Sweden within the pulp and paper area: KTH, LTH, Chalmers, MIUN and KaU.

KCSE – COMPUTATIONAL SCIENCE AND ENGINEERING CENTRE - is a KTH center comprising scientists from five schools with a common interest in using large scale computer simulations as a means to obtaining new knowledge in their research. KCSE runs a graduate school in computational science and engineering financed by Vetenskapsrådet, and also pro-motes related research activities by encouraging and improving the collaboration between differ-ent disciplines, departments and the PDC computing center.

FLOW - LINNÉ FLOW CENTRE - The Linné Flow Centre (FLOW) is one of 20 original cen-ters of excellence financed by Vetenskapsrådet. We have a vision of FLOW Centre as an out-standing environment for fundamental research in fluid mechanics, where innovative research is born and future research leaders are fostered.

LSI – LIFE SCIENCES IMAGING AT KTH-KAROLINSKA - will facilitate innovations and research in medical imaging to improve the quality of health care. A close collaboration with the Karolinska Institute will make sure that the right clinical issues are addressed. Swedish industry in this area is strongly represented in the board and another aim is to efficiently tranform scien-tific breakthroughs into products and enterprises.

RAILWAY GROUP The Railway Group consists of eight research groups each representing one or more disciplines within the field of railway engineering. The purpose of the Railway Group is to contribute to development and increased competitiveness for railways and Swedish railway industry in particular by generation of knowledge in railway related topics. The main tasks are research, undergraduate and graduate education as well as education of professional engineers.

09-06-05 kl 10.07 sid 24

RCN – RESOURCE CENTRE FOR NETBASED EDUCATION - organizes and supports the carrying through of net based education. The activities in the centre are based on years of experi-ence of delivering courses by the Internet for several thousands of simultaneous students. RCN assists departments in development of new net based courses or modules as a complement to campus based education or as a way to broaden the activities in a cost effective way.

SKC – SWEDISH CENTRE FOR NUCLEAR TECHNOLOGY - supports research and devel-opment in nuclear engineering at Swedish universities. The purpose is to keep and develop knowledge to secure continued safe and effective use of the Swedish reactors and to participate in the development of the nuclear area. SKC cooperates with nuclear engineering centres at Chalmers, Uppsala and KTH and is financed by the Swedish Radiation Safety Authority (SSM) and the Swedish Nuclear Industry.

Documents

protokoll - KTH/Menu/...CV bifogas. Vi föreslår att professurens benämning blir: Distinguished Visiting Professor in Optimization and Systems Theory. Attributet “Distinguished”