28

PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT
Page 2: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

I. Soal Kuis Kelas A

1. Sebutkan Secara garis besar Penggolongan Obat antidepresan!

2. Sebutkan 5 nama generik Obat Antipsikotik (OAP) Tipikal!

3. Jelaskan keunggulan Obat Antipsikotik (OAP) Atipikal dibandingkan OAP Tipikal!

4. Bagaimana dasar pemilihan OAP?

5. Sebutkan Indikasi ECT

Page 3: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

II.TUGAS Bentuk kelas menjadi bbrp 12 kelompok : Masing – masing anggota kelompok mendiskusikan pasien berikut!

Page 4: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

a. Seorang laki-laki usia 18 tahun dibawa ke UGD oleh keluarga karena sejak 3 hari tidak mau tidur. Menurut keluarga, pasien sejak 1 bulan menunjukkan perilaku aneh, bicara yang susah dimengerti, mondar-mandir seperti tidak bisa diam dan sering marah-marah. Pasien sering senyum-senyum sendiri, Selama sakit ini pasien sudah absen dari sekolahnya.

- Apakah Diagnosis pada pasien tersebut?

- Bagaimana penatalaksanaannya?

Page 5: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

b. Seorang gadis dibawa ke UGD karena tidak mau makan sekitar 3 hari, pasien hanya mengurung diri di kamarnya dan sering menangis sejak sekitar 2 minggu. Pasien mengatakan putus-asa, dan merasa bersalah sehingga berulang-kali meminta maaf kepada orang – tua dan keluarganya. Pasien mengatakan lebih baik mati saja dari pada hidup menderita. Pasien sudah tidak mampu melakukan pekerjaannya sejak sakitnya tersebut.

- Apakah Diagnosis pada pasien tersebut?- Bagaimana penatalaksanaannya?

Page 6: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

PENGGOLONGAN PSIKOFARMAKAGolongan Sinonim Obat acuan

Antipsikotik Neuroleptika, Major Tranquillizer, Ataractics

Chlorpromazine

Antidepresan Thymoleptics, Psychic energizers

Amitriptyline

Anti manik Mood modulator, mood stabilizer, Antimanics

Lithium Carbonate

Anti Ansietas Psycholeptics, Minor Tranquillizer, Anxyolitic

Diazepam/ Chlordiazepoxide

Anti Insomnia Hypnotics, Somnifacient, Hipnotika

Phenobarbital

Anti Obs-Compulsif Drugs used in Obsesive-compulsive disorder

Clomipramine

Anti Panik Drugs used in Panic disorder

Imipramine

Page 7: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

ANTI PSIKOTIK

• Anti psikotik bekerja untuk mengatasi gejala-gejala psikotik (misal waham, halusinasi, inkoherensi, perilaku aneh, kataton).

• Secara garis besar, anti psikotik tdd:

–Anti psikotik generasi I (APG I) (konvensional, tipikal)

–Anti psikotik generasi II (APG II) (inkonvensional, atipikal)

Page 8: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

1. Anti psikotik generasi I

APG I terdiri dari :

a. Broad spectrum neuroleptics.

Contoh :

- Chlorpromazine : dosis oral 100 – 1600 mg, im : 25 – 500 mg

- Theoridazine : dosis oral 200-800 mg

b. Longterm neuroleptics

Page 9: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

A. BROAD SPECTRUM NEUROLEPTICS

• Spektrumnya luas. • Efek terapeutik utama blokade terhadap sistem

dopaminergik (reseptor dopamin tipe D2). mengatasi gejala psikotik,

• Efek yang lain : – menghambat neuron histaminergik reseptor

H1 ( sedasi), – menghambat neuron kholinergik, reseptor

muskarinik tipe M1 menghambat gerakan psikomotor,

– menghambat neuron adrenergik reseptor α1 hipotensi dan sedasi.

Page 10: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

INDIKASI BROAD SPEKTRUM NEUROLEPTIK :

• Episode psikotik akut skizofrenia & gg skizoafektif• Terapi pemeliharaan pada skizofrenia & skizoafektif• Mania• Depresi dengan gejala psikotik• Delirium dan demensia (terutama long term)• Gangguan waham (paranoid)• Gangguan kepribadian ambang• Gangguan psikotik diinduksi zat.• Gangguan mental karena kondisi medik• Skizofrenia awitan dini• Gangguan kendali impuls• Gangguan Tourette• Indikasi lain: muntah-muntah akibat chemoterapi,

ceguken (hiccups dan reflux gastroesophageal)

Page 11: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

B. LONG TERM NEUROLEPTICS• Bekerja lebih spesifik : broad spectrum neuroleptics • Memblokade neuron dopaminergik, t.u reseptor dopamin tipe 2 (D2), shg mengatasi gejala psikotik.

• Contoh :–Haloperidol, dosis : 5-20 mg oral, 5-20 mg im–Perphenazin, dosis : 12 – 64 mg oral, 15 – 30 mg im–Trifluoperazin, dosis : 4 – 40 mg oral, 4 – 10 mg im–Fluphenazin, dosis : 1,5 – 40 mg oral, 5 – 20 mg im

–Pimozide, dosis : 0,5-20 mg–Sulpiride, dosis : 600-1800 mg

Page 12: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

EFEK MERUGIKAN APG I• SINDROM EKSTRAPIRAMIDAL AKUT DAN KRONIS.• HIPOTENSI ORTHOSTATIK (POSTURAL).• KEMATIAN MENDADAK.• SALURAN CERNA KARENA EFEK ANTI KHOLINERGIK.• GANGGUAN FUNGSI HATI• RETENSIO URINE.• LEUKOPENIA.• URTIKARIA, OEDEM KULIT• GINEKOMASTIA• INFERTILITAS• DISFUNGSI EREKSI DAN GANGGUAN EJAKULASI• PENURUNAN AMBANG KEJANG• KEHAMILAN : MASIH DIRAGUKAN

Page 13: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

2. ANTI PSIKOTIK GENERASI II (APG II)

APG II bekerja antagonis serotonergik (5 HT2 reseptor) dan dopaminergik (D2 reseptor).

Efek terapeutik : mengatasi gejala psikotik :

– Gejala positif (waham, halusinasi, kataton, inkoherensi)

– Gejala negatif (anhedonia, anergia, social withdrawl, apathy, alogia),

– Terhindar dari efek merugikan obat, misalnya sindrom ekstrapiramidal.

Page 14: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

INDIKASI APG II :

• Penderita yang resisten pengobatan

• Tardive dyskinesia berat

• Penderita dengan ambang EPS rendah

• Depresi dengan gejala psikotik

• Gangguan neurologik, misal parkinson dengan gejala psikotik

• Penderita skizofrenia dengan bunuh diri

• Penderita manik yang resisten dengan pengobatan

Page 15: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

EFEK MERUGIKAN APG II• Lekosistosis• Sialorrhoe (keluar air liur)• Takikardi• Hipotensi postural• Efek anti kholinergik : mata kabur, mulut kering,

konstipasi, retensi urine• Perubahan berat badan (terutama clozapin dan

olanzapin)• Gangguan fungsi hati• Mengantuk (terutama clozapin)• Gerakan myoklonik.

Page 16: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Penggolongan AntipsikotikGol Mekanisme

KerjaSusunan Kimia Contoh Obat

Tipikal Dopamine D2 receptor Antagonis : paska sinap sistem Limbik & sistem Ekstrapiramidal

1. Phenothiazine - Rantai

Aliphatic - R. Piperazine

- R. Piperidine2.

Butyrophenone

3. Diphenil-buthyl-piperidine

1. Chlorpromaxine Perphenazine, TFP, FluphenazineThioridazine2. Haloperidol3. Pimozide

Atipikal

1. Non-dopaminergik

2. Serotonin-dopamine antagonist

3. Selective D2/D3 blockers

1. Dibenzodiazepine

2. Benzisoxazole

3. Benzamide

1. Olanzapine, Clozapine,

Quetiapine2. Risperidone,

Ziprasidone3. Sulpiride

Page 17: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

PROFIL EFEK SAMPING & DOSIS EKIVALENAntipsikotik Mg.Eq Sedasi Otonomik Ekstrapiramidal

Chlorpromazine 100 +++ +++ ++

Thioridazine 100 +++ +++ +

Perphenazine 8 + + +++

Trifluoperazine 5 + + +++

Fluphenazine 5 ++ + +++

Haloperidol 2 + + ++++

Pimozide 2 + + ++

Clozapine 25 ++++ + -

Levomepromazine 25 ++++ ++ +

Sulpiride 200 + + +

Risperidone 2 + + +

Quetiapine 100 + + +

Olanzapine 10 + + +Pemilihan Antipsikotik berdasarkan gejala psikotik yang dominan dan Efek samping obat. Penggantian obat disesuaikan dengan dosis ekivalen

Page 18: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Penggolongan Antidepresan

Golongan Mekanisme Contoh Obat

Tricyclic Menghambat re-uptake aminergic neurotransmitter pada sinap neuron SSP

Amitriptyline, Imipramine, ClomipramineTianeptine

Tetracyclic Menghambat re-uptake aminergic neurotransmitter pada sinap neuron SSP

Maproptiline, Mianserine, Amoxapine

MAOI –Reversible

Menghambat penghancuran oleh enzim “Monoamine Oxidase”

Moclobemide

SSRI Menghambat secara selektif re-uptake Serotonin neurotransmitter

Sertraline, Paroxetine, Fluvoxamine, Fluoxetine, Citalopram

Page 19: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Antidepresan cont’d

Golongan Indikasi Lain (Selain depresi)

Tricyclic Compound

Tetacyclic Compound

- Gangguan panik.- Ggn obsesif kompulsif (t.uclomipramin)- Nyeri- Kelelahan kronik- Enuresis (terutama imipramin)

SSRI • Ggn cemas, panik, fobio sosial, GAD• Gangguan obsesif kompulsif• Bulimia nervosa• Ggn disforik postmenstrual (terutama paroxetin dan sertralin)

Page 20: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Antidepresan cont’d

Golongan Efek Samping

Tricyclic Compound

Tetacyclic Compound

- Hambatan reseptor α1 hipotensi, ECG- Reseptor H1 sedasi- Reseptor M1mulut kering,

inkontinensia urine, pandangan mata

kabur, konstipasi, disfungsi seksual,

tapi dapat juga meng-akibatkan

hipertensi

MAOI – Reversible Hipotensi Ortostatik

SSRI Nyeri kepala, nervous, insomnia, ngantuk, cemas, tremor, mual, diare, mulut kering, anoreksia,dispepsia, disfungsi seksual

Page 21: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

PATOFISIOLOGI & MEKANISME MOLEKULAR

Page 22: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Anti AnxietasGolongan Contoh Cara kerja

Kompleks

Reseptor GABA.

Diazepam

Chlordiozepoxide

Lorazepam

Clobazam

Alprazolam

Estazolam

Triazolam

Teori: aliran Cl- yang masuk kedalam kanal Cl- kurang cukup, Benzodiazepin Cl- tersebut (yang terletak) di kompleks reseptor menjadi cukup. Aliran Cl- yang meningkat (pada sistem GABA-ergik) menghambat tonus simpatis cemas dapat diatasi.

Simpatis

(adrenergik)

Clonidine

Propranolol

Langsung Hambat tonus neuron Adrenergik

Serotonergik. Buspiron Parsial agonis reseptor (5 HT1A)

Page 23: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Golongan Indikasi Efek Samping

KompleksReseptor

GABA.

BENZODIAZEPIN:- Insomnia- Sedasi preoperasi- Epilepsi- Putus Alkohol & sedatif hipnotik lain- Relaksan otot- Terapi psikiatrik lain

• Susunan saraf pusat : mengantuk, ataxia, slurred speech, gangguan konsentrasi dan memori, depresi pernafasan.• Penyalahgunaan obat benzodiazepin• Kehamilan : kelainan palatum.• Penghentian obat : sindrom putus obat: cemas, mudah tersinggung, insomnia, nyeri kepala & otot, tremor, berkeringat, dizzinesi, mual, hilang nafsu makan, depresi, depersonalisasi, g persepsi.

Simpatis(adrenergik)

Ggn cemas disertai gejala otonom : tremor, berkeringat, takikardi, dilatasi pupil, misal: pada fobia sosial

Propanolol: Hipotensi, bradikardi, Asma, Eksaserbasi DM, Disfungsi seksual, Fatique, mudah tersinggung, mual & diare Clonidine : Agonis α2 Adrenergik

ES: Hipotensi, sedasi, ↑ Aritmia, Mimpi buruk, depresi, halusinasi, insomnia, cemas, disfungsi seksual,

Serotonergik Gg Cemas Menyeluruh Hati-hati pada gagal ginjal & disfungsi hepar

Anti Anxietas cont’d

Page 24: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Anti manikTeori Cara kerja Indikasi lain Efek Samping

Pelepasan NA >>> pada sistem adrenergikCBZ

Ex: CBZ menghambat pelepasan NA di celah sinaps neuron adrenergik mengatasi gejala manik

CBZ :skizofrenia, skizoafektif, gangguan kontrol impuls, sindrom putus alkohol akut, sindrom nyeri, profilaksis migrain, epilepsi.

dizzines, sedasi,ataxia, diplopia, leukopenia, Agranulositosistrombositopeni, menekan hormon thyroid (T3 dan T4)hiponatremia, hepatitis, cardiac toxic, Steven J S

Page 25: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

ELECTRO CONVULSIVE THERAPY

SEJARAH:• Meduna : Dasar Pasien kejang

Skizofrenia tidak kambuh. Tetapi saat Skizofrenia kambuh tidak kejang

• Carleti – Bini model ekspiremental untuk epilepsi dengan induksi tenaga listrik untuk pasien Skizofrenia Akut

• Modikasi tehnik baru dengan premedikasi dan anestesi MECTA : Monitoring ECT Apparatus

Page 26: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

Indikasi ECT1. Gangguan Afektif;

a. Depresit.u depresi berat/nyata depresi

b. Mania

2. Skizofrenia: kegelisahan katatonik atau stupor katatonik

3. Keadaan lain yg masih bermanfaat: akinesia yg menyertai pelagra, g/ psikotik yg mrp bagian dari parese menyeluruh, thalamic pain, neuralgia trigeminal, juga anorexia nervosa

4. Lainnya (kurang bermanfaat): histeris, reaksi kecemasan, sindroma obsesif-kompulsif, borderline character, skizofrenia pseudoneurotik, adiksi deviasi sexual, ggn kepribadian sosiopatik

Page 27: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

KONTRAINDIKASI ECT• Absolut : tumor otak ok ↑ T.I.K• KI absolut untuk ECT nonkonvensional : tidak ada,

tapi perlu monitoring cermat cegah komplikasi• Pemantauan cermat:

- SOL (space Occupying Lesion) E/ edema & herniasi otak.

- ↑ T.I.K risiko perdarahan otak: CVD & Aneurysm- Infark Miokardial (kurang dari 3 bulan)- Hipertensi

• Keadaan lainnya:- Osteoporosis- Setelah fraktur- Kondisi tubuh tak normal: ggn liver, malnutrisi,

kelainan kongenital, kelainan metabolisme

Page 28: PSIKOFARMAKOLOGI & ECT

EFEK SAMPING

• Menurut Andreasen & Black (2001):

Serangan singkat: hipertensi/hipotensi,

bradiaritmia / takiaritmia : tak serius

Fraktur : t.u ECT konvensional

kejang yang lama

laringospasme & apnoe yang lama

• Penyulit : gangguan memori pemberian ECT jangka panjang