Psykosociala faktorer i arbetsmiljön

Psykosocial arbetsmiljö =

Att må bra och trivas på jobbet!

Psykosociala faktorer i arbetsmiljön

Stor arbetsmängd – högt arbetstempo Ensidigt, upprepat och monotont arbete Oklara förväntningar på arbetsinsats – oklara roller Ständiga förändringar – otrygghet i anställningen Risker för hot och våld

Skiftarbete – oregelbundna arbetstider Konflikter - kränkningar – trakasserier Arbete med människor

Sociala kontakter Ensamarbete

Den fysiska miljön

Stor arbetsmängd – högt arbetstempo

• Att under en begränsad tid ha mycket att göra behöver inte ge ohälsa. Men att långvarigt arbeta

under tidspress kan vara tärande på hälsan, även när arbetet är engagerande.

• Om arbete med stor arbetsmängd, högt arbetstempo eller arbete under tidspress kombineras

med små möjligheter att påverka den egna arbetssituationen kan det leda till ohälsa och bidra till

sjukdomar.

• Övertid under lång tid med små möjligheter till återhämtning kan också ge konsekvenser för

hälsan.

• Det är viktigt att arbetstagaren har möjlighet att begära hjälp vid stor arbetsmängd och vid

tidspress. Hjälpen kan vara i form av till exempel avlastning eller prioritering av arbetsuppgifter.

Ensidigt, upprepat och monotont arbete

• Ensidigt, upprepat och monotont arbete ger små möjligheter till utmaningar och till personlig och yrkesmässig utveckling. Detta leder till understimulering som kan bidra till ohälsa.

• Ett sätt att göra arbetet mindre monotont är att utifrån inventering av de arbetsuppgifter som finns utvidga arbetsinnehållet. Det kan samtidigt vara ett tillfälle till lärande och kompetensutveckling.

• Att ha för litet att göra och att inte vara efterfrågad i arbetet är en annan form av understimulering som kan vara psykiskt påfrestande.

Oklara förväntningar på arbetsinsats – oklara roller

• Detta handlar om att arbetsuppgifter och ansvarsområden inte är väldefinierade

eller att det ställs motstridiga krav på personen och kraven blir omöjliga att leva

upp till.

• Grunden till dessa förhållanden kan ofta ligga i oklara mål eller oklar

arbetsfördelning.

• En tydlig styrning och uppgiftsfördelning är viktig för att förebygga ohälsa. Lika

viktigt är konstruktiv feedback, information, introduktion med mera.

Risker för hot och våld

• Att bli utsatt för fysiskt våld och skada innebär alltid en traumatisk upplevelse och kan ge allvarliga psykiska konsekvenser.

• En lika dramatisk upplevelse kan ett hot vara.

• Det är viktigt att kartlägga arbetsmiljöförhållandena omsorgsfullt, bedöma risker och vidta nödvändiga åtgärder som till exempel att införa larm, säkerhetsrutiner, dubbelbemanning, information och utbildning.

• Det är dock sällan alla risker för hot och våld kan förutses och åtgärdas.

• En beredskap för omhändertagande vid traumatiska händelser är nödvändig för att minska och förebygga lidande för dem som drabbats.

Skiftarbete – oregelbundna arbetstider

• Arbete nattetid står i konflikt med människans naturliga dygnsrytm och innebär därför en påfrestning på kroppen.

• Dessutom innebär nattarbete att man är tröttare och medför därför ökade olycksrisker. Man bör undvika alltför långa arbetspass, och vid treskift är ordningen morgon – eftermiddag – natt att föredra framför den omvända.

• För återhämtning mellan två arbetsskift behövs vanligen 11 timmars vila.

• Efter en period med flera nattskift är det angeläget att lägga in en längre vila. För lite sömn ökar de negativa effekterna av stress och sömnbrist är i sig själv en stressfaktor som kan ge ohälsa.

Konflikter - kränkningar – trakasserier

• Stress i arbetet uppmuntrar primitiva (regressiva) beteenden som

ryktesspridning och utlöser försvarsmekanismer som kan leda till att

”syndabockar” söks.

• Kränkningar och konflikter som har sin grund i arbetssituationen genom för hög

arbetsbelastning, otydliga förväntningar på arbetsinsats, få eller inga reaktioner

på utfört arbete med mera, bör betraktas som en konsekvens av brister i

arbetsmiljön men är samtidigt en riskkälla för arbetskamrater.

• Det är viktigt att synliggöra konflikterna, utreda och åtgärda orsakerna till dem.

Arbete med människor

• Människorna på arbetsplatsen är också en del av arbetsmiljön.

• Det gäller våra relationer till arbetskamrater och chefer. Hur vi umgås med och behandlar varandra på arbetsplatsen har stor betydelse för hur vi mår i vårt arbete.

• Att synliggöra normer och skapa ett gott omhändertagande och en bra introduktion vid nyanställningar är exempel på åtgärder för att minska påfrestningarna.

• Psykiska påfrestningar på grund av sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden kan ligga till grund för både uttalade och outtalade konflikter på arbetsplatsen.

• Konflikterna kan innebära en risk för stress och under ogynnsamma förhållanden bidra till sökande efter och utpekande av syndabockar. Det är därför viktigt att åtgärda de missförhållanden i arbetet som kan ligga till grund för konflikter av olika slag.

Ensamarbete

• Att utföra arbete ensam kan innebära en stark psykisk påfrestning,

• Ensamarbete kan även innebära en ökad olycksfallsrisk. Det är viktigt att

arbetstagaren kan känna sig trygg genom nödvändiga larmanordningar och till

exempel genom att vid behov kunna konsultera arbetsledningen.

• För att förebygga ohälsa måste arbetet ibland organiseras så att ensamarbete

minimeras.

Den fysiska miljön

• Den fysiska miljöns utformning kan även vara grund för psykisk påfrestning.

• Hur lokaler och inredning ser ut har betydelse för vårt välbefinnande och kan såväl underlätta som försvåra våra möjligheter till kontakt och samverkan med arbetskamraterna.

• En hög ljudnivå försvårar våra möjligheter att kommunicera med varandra och störande ljud är i sig själv en stressfaktor.

• Risker från farliga ämnen och maskiner kan göra att vi känner en press och oroar oss för skador.

• Arbeten som innebär hög olycksfallsrisk kan ge upphov till rädsla och oro för att något ska hända.

Förändringar som kan utlösa kriserExempel på livsförändring:

Maka/makes död

Skilsmässa

Husdjur som dör

Blivit avskedad från jobbet

Pension

Sexuella problem

Nära vän avlidit

Ändrat antal gräl med make/maka

Ekonomiska problem

Barn flyttar hemifrån

Enorm personlig framgång

Sluta med missbruk eller beroende

Förlust av tillit till någon annan person

Förlust av trygghet

Förlust av kontroll av den egna kroppen

Semester

Julledighet

Mindre lagöverträdelse