Pukslagaren hösten 2009

Pukslagaren Helsingborgs Dagblad AB:s personaltidning Julen 2009

Det är nu trettio år sedan jag blev chef för Nordvästra Skånes Tid-ningar och åren har runnit i väg i ett accelererande tempo. Tänker man trettio år bakåt känns det som en kort tid, men vänder man på perspektivet och ser bara tio år framåt så känns det som en evig-het.

På HD har vi försökt blicka in i framtiden och ställt oss frågan hur ett framgångsrikt medieföretag ser ut år 2020. Med utgångspunkt från dagens trender försöker vi lägga grunden till nya strategier som passar in i vår vision om att alla i nordvästra Skåne dagligen använder våra medier. Då är vi också det självklara navet för läsare och annonsörer i vår region. Alla anställda kommer att få en pre-sentation av våra framtidsstrategier i början av nästa år.

Varje tidsperiod har sina bekymmer och glädjeämnen. Under 80-talet var det spännande att vara delaktig i NST:s utveckling till ett modernt tid-ningsföretag tack vare NWT:s stora investeringar i ny press och ett nytt tidningshus. Söndagsutgivningen, som startade den 17 december 1979 blev en viktig satsning i den tidens kamp mot HD, som hade varit sjudagars-tidning sedan 1892. Under detta de-cennium fanns det fortfarande en lokal konkurrens mellan NST, HD och Arbetet och det var en stimule-rande ingrediens i det dagliga arbe-tet som vi saknar idag.

På 90-talet började vi märka de för-sta tecknen på strukturförändringar i marknaden. Den lokala konkurren- sen avtog och marknaden delades upp, vilket gav HD stora framgångar på den starka Helsingborgsmarkna-den. Ekonomiskt var 90-talet gyllene

år, som gjorde att vi kunde själv-finansiera en pressinvestering och andra framåtriktade satsningar. Vi började också prata om mediehus vil-ket manifesterades via delägarskap i Radio Stella och starten av hd.se.

Det första decenniet på 2000-talet har i mångt och mycket varit en an-passning till det nya medielandskap som växer fram. Förutseende ägare skapade via fusionen ett ekonomiskt starkt företag som gett oss förutsätt-ningar att behålla positionen som det ledande medieföretaget i nord- västra Skåne. Men vi lever i en helt ny värld med helt nya konsumtions- mönster som påverkar vår marknads- position. När vi gick in i 2000-talet upplevde vi internet som en försum- bar konkurrent och idag tio år se-nare omsätter internetbaserade pro-dukter och tjänster mer än 5 miljar-der, vilket är mer än vad både tv och

landsortspress drar in i reklamin-täkter.

Nu är det dags för millenniets första decennieskifte i skuggan av en fi-nanskris som förhoppningsvis har kulminerat, men som satt djupa spår i vår resultaträkning. Tack vare att alla medarbetare hjälpts åt och på olika sätt bidragit till att anpassa kostnadskostymen, så har vi und-kommit krisen i hyfsat gott skick. Det ger oss förhoppningar om att vi ska ha kraft att möta branschens ut-maningar med friskt mod under de kommande åren.

EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Lars Svensson

Pukslagaren julen 20092

Mot framtiden

Foto: Britt-Mari Olsson

Vilka är våra viktigaste läsare? Den frågan ställde vi oss tidigt i våras och svaret var givet: de trogna prenumeranterna.Betydligt svårare var dock följd-frågan: hur får vi de trogna att känna sig uppskattade, värdefulla och verkligen gilla oss?

Vi valde att lägga ihop förmåner och erbjudande via HDpasset med läsningen, nyttan och upplevelser-na från det redaktionella. Skisspapperna fylldes snabbt och mitt i allt stod läsaren – omgiven av HD, 360º.Därmed var kampanjtemat var klart och för första gången på länge hade vi ett budskap som kunde leva vi-dare i flera år.

Tillsammans med reklambyrån Ekros&Hultberg la vi upp en strate-gin. Ett viktigt grepp var att skapa nyfikenhet, förväntan och glädje. Idén med limousinen föddes och kändes direkt bra. Få har åkt limou-sine och symboliken i att HDpass-innehavare får uppleva mer, var tydlig. Chauffören Nils, med riktig skärm-hatt och allt, körde runt bilen i tre dagar och prenumerationssäljaren Kassem Echehade bytte jobb och blev inropare och värd. En ganska angenäm syssla, kan man förmoda. Effekten blev bättre än vad vi vågat hoppas på med leende och tack-samma passagerare i alla åldrar. Li-mousinen var en ”snackis”. Mycket prat blev det också när vi klädde in träden i stadsparken och sjöfartsgu-dinnan i Helsingborgs hamn. Några upprörda kommentarer men de flesta uppmuntrande.

Därefter var det dags att bevisa vårt påstående om fördelarna att

vara trogen prenumerant. Vi lanse-rade supererbjudande, ett nytt varje vecka med helt olika inriktning. Billigare rosor, billigare tvättmedel och gratis hamburgare gick rakt till plånboken, äventyr i snapphane-bygden fyllde tre turistbussar och

så tävlingar med spännande vinster. Över 530 ville bjuda sju kompisar till HD-logen i Lindab Arena - im-ponerande! Även 80-talsfrossan på Malmö Arena fick många att sätta sig ner och formulera vad som vad bäst med det årtiondet. Finaltäv-lingen med nyårssupé och över-nattning på Helsing bjöd massor av härliga tävlingsmotiveringar. En del åt det snyftiga hållet, andra med hu-mor och glädje.

Men supererbjudandena handlade inte enbart HDpasset. Med två an-nonser, en kring DNA-test och den andra kring miljömötet i Köpen-hamn, lyfte vi fram det redaktio-nella innehållet och fler ska det bli under våren.

Då fortsätter HD 360º – upplev mer, med fler uppseendeväckande inslag, fler erbjudande från HDpass och redaktion och fler bra anled-ningar till varför man ska vara en trogen prenumerant.

Jonas Brorson

Pukslagaren julen 2009 3

Upplev mer HD360°

Foto: Jonas Brorson


Hänt & Event

Den 29 augusti hade Helsingborgs Stadsteater och Helsingborgs Konserthus öppet hus. Så klart var vi där…

Det är en hel del som ska packas upp och fixasinför mötet med våra prenumeranter…

… KLART! Tävlingstalonger, gratis teater-biljetter och kortläsare redo för utdelning…

… många trogna prenumeranter med HDpass köade för att få sina biljetter.

Också på Konserthuset delade vi ut gratis konsertbiljetter till våra trogna läsare.


Lång kö även när vi delade ut biljetter till davis-cupmatchen Sverige mot Rumänien. Sanja Streuli peppade de väntande.

Varje år utser tidningen FourFourTwo årets svenska fotbollskrönikör. Sedan starten har priset företrädelsevis hamnat i Stockholm och en enstaka gång i Göteborg. I år hamnar priset hos oss på HD genom Marjan Svab.


Att driva upplagearbete är en stän-dig utmaning. Vi har dock kunnat njuta av positiva resultat under året och därför fortsätter vi mål-medvetet med olika typer av pro-jekt för att få fler nöjda kunder och därmed så god utveckling i upplaga och räckvidd som möjligt.

Upplagan minskarAlla världens tidningar kämpar med fallande upplagor. Mediebe-teende förändras, allt fler tackar nej till reklam och miljöengagemanget ökar. Att intresset för miljön ökar är givetvis positivt, men många ir-riterar sig över att behöva gå till pappersinsamlingen med högar av gamla tidningar. Att arbeta med tid- ningsprenumerationer bjuder där-med på många svårigheter, men även många möjligheter. Med hjälp av vår Upplagestrategi och Kampanj- plan identifierar vi problem, finner lösningar och driver igenom föränd- ringar.

Nöjda kunderVårt mål är att ta väl hand om våra befintliga kunder och samtidigt skaffa nya, dvs. minska utflödet av kunder och öka inflödet. Kundnöjdhet i alla led ligger i fokus; det är en av våra viktigaste projekt sedan 2009. Vi har 185 000 dagliga läsare och det ställer höga krav på oss som företag. Om vi lyckas få våra kunder att gilla produkten och ser- vicen blir de förhoppningsvis lojala och på så vis kan vi skapa lönsamhet.

Ett steg i arbetet med att få fler nöjda kunder är att fokusera på det smidiga betalningssättet autogiro. Vår analys visar att de som betalar sin prenumeration via autogiro stan-

nar längre som kunder. Vårt mål är därför att under 2010 öka andelen autogirobetalande kunder till 40% (2008: 28%).

En annan insats var Inspirations- dagarna som vi höll tillsammans med kundcenter och TM (prenumera-tionssäljarna). Kundens uppfattning om HD avgörs av det bemötande de

får. Genom att säkerställa att vi är professionella, har bred kunskap och visar stort intresse för kunden ökar vi våra chanser för att kunden vill vara oss trogen. I mötet mellan de två avdelningarna föddes många goda idéer som både vi och kunden kom-mer att vinna på. Efter årsskiftet sätter vi in ytterligare en åtgärd för att få fler nöjda kunder:


2009 – ett fantastiskt år!

två specialutbildade personer vars huvudsakliga uppdrag blir att hejda utflödet av kunder. Kundvårdsgrup-pen kommer att kunna ta sig tid att lyssna på och hjälpa de ibland väl-digt upprörda kunderna som kon- taktar oss och vill säga upp sin pre-numeration. Målet är att kunna hit-ta en lösning så kunden vill fortsätta att prenumerera.

Goda resultatDet finns flera olika sätt att mäta upplaga. Enklast och kanske mest intressant är att studera intäkterna. De två diagrammen här intill visar den totala upplageintäkten samt den intäkt som TM-avdelningen dragit in. Vi har med råge klarat årets bud-get, vilket får anses som en stor be-drift i dagens läge.

Det mest vedertagna sättet att mäta upplaga är att redovisa TS-upplagan. Precis som alla andra svenska dags-tidningar kontrolleras vår upplaga av Tidningsstatistik (TS). En del av våra kampanjer faller utanför den godkända TS-upplagan, men dessa insatser ger oss i gengäld viktig räck- vidd vilket i sin tur har stor bety-delse för annonsaffären.

Vår TS-upplaga 2008 uppgick till 76300 exemplar och budget för 2009 sattes till 74000 ex. Under ok-tober och november har vi lyckats med det många anser vara omöjligt: att öka upplagan. Detta betyder dock inte att helårsupplagan kommer att öka. Vi kommer att landa på ca 75600 ex.

Ett annat sätt att mäta upplaga är att följa utvecklingen i kundbasen. Till-sammans med Göteborgs Posten, Sydsvenskan och Skånemedia har vi enats om att analysera de kunder som har mellan 0 och 25% rabatt på sin prenumeration. Vi följer kundbas-förändringen i procent varje månad jämfört med samma månad föregå-ende år. I mitten av 2007 låg vi sämst till av alla tidningarna i jämförelsen, men sedan dess har vi envist klätt-rat uppåt för att i okt/nov för första gången komma över nollstrecket, +1,2%. Övriga tidningar ligger för närvarande i genomsnitt på -3,1%.

Något som också har förbättrats betydligt under året är försäljnings-resultaten via TM. De främsta orsa-kerna till denna förbättring är sälj-styrningen.

Provisionssystemet ändrades under året och detta har resulterat i att säl- jarna har varit mycket motiverade och har arbetat mer tid än planerat. Dessutom har vi haft bättre och jäm- nare tillgång på ringmaterial pga lyckade kampanjer samt bättre struktur för hur vi bearbetar pas- siva kunder. Intäkten och antal sålda prenumerationer ligger 11% över budget under jan-nov. Snittintäkten per såld prenumeration har också ökat, dvs vi har lyckats sälja längre pre-numerationsperioder med mindre rabatter.

Tack alla Ni som bidrar till den po-sitiva utvecklingen genom att skapa goda kundrelationer och som ser till att vi dagligen kan ge ut den bästa tidningen i nordvästra Skåne. Jag och mina kollegor i Lilla Uppla-gegruppen, Alexander Scheele och Tina Nybom, önskar Er ett riktigt gott nytt år!

Therése Olofsson


2005

165,1

Upplageintäkter mkr

2006

164,2

2007

164,3

2008

159,4

2009

159,5

B09

156,8

B10

159,1

TM intäkter mkr

2005

11,7

2006

8,5

2007

8,5

2008

11,1

2009

12,8

B09

11,9

B10

13,0


Kusinen från landet

Det bor 33 119 invånare i Skövde och staden är därmed Sveriges 30:e tätort. Skövde grundlades redan på 1300- talet och fick stadsprivilegier hundra år senare. År 1746 besökte Carl von Linné Skövde och sägs ha uttalat de be- vingade orden ”Sköfde stad är mycken liten fläck”.Mitt i centrum ligger Helénsgården som är Skövdes enda kvarvarande byggnad från den stora stadsbranden vilken år 1759 i princip totalförstörde staden.

I Skövde finns en högskola som be-driver forskning och har ett flertal ut- bildningar inom informationstekno-logi och systembiologi.I utkanten finns också Skövde Garni- son, en av landets största med Skara- borgs Regemente P4, Trängregemen-tet, Logistikskolan samt Markstrids-skolan.

Skövde måste numera anses vara något av en handbollsstad och har elitlag både på herr och damsidan

Nordens största guldskatt, Timbo-holmsskatten, hittades i Skövde 1904 av två drängar vid namn Carl Wern-lund och Per Rythén, mer kända som ”Sjôle-Lotta” och ”Bly-Per”. Skat-ten, som består av massivt 24 karats guld, väger drygt sju kilo och består av 16 ringar samt två tackor. I dag finns skatten på Historiska museet i Stockholm.

Det finns gott om kända Skövdebor: Alf Svensson, Bert Karlsson, Christer Ulfbåge, Fredrik Belfrage, arkitekten Gert Wingårdh, sångerskan Jessica Andersson, Kristina Lugn, Lotta Bromé, Robert Gustafsson, Sören Holmberg, Thomas G:son.

KorTA fAKTA oM SKÖVDE

Skaraborgs Läns Allehanda, kal-las alltid SLA. Tidningen firar 125 år i år. Som sexdagarstidning är den ledande i länet med en uppla-ga på 24 000 exemplar. Tidningen bevakar nyhetsflödet i Skövde, Ti-bro, Hjo, Karlsborg och falköpings kommuner.

Denna dag har ettanredaktören varit synnerligen kreativ och fått in begreppet ”västgötaklimax” i huvud- rubriken. SLA toppar med ett spän-nande hålrum i Kungslena som har genomsökts – utan att Västgöta-lagen hittades. ”Jag är van att bli besviken” säger Svante Tibell vars rygg man tydligt ser på bilden.

I övrigt rapporterar tidningen att räddningspersonal från Falköping blivit svenska mästare på att rädda fastklämda människor ur olycksfor-

don, Coop Extra vill bygga nytt vid Olssons lada och att höstmarknaden i Hjo genomfördes i instabilt väder. Bland de traditionella marknads-sakerna som kläder, böcker och sa- lami, ”fanns lite mer ovanliga varor att tillgå, såsom spikmattor och fär-gade kulor som svällde upp i vatten”.

Bland annonserna finns en inbjudan från Näringslivssamverken i Skövde till ett frukostmöte på temat ”Made in Skövde”. Allt för att sätta fart på staden. Intill har läsaren möjlighet till att genomgå en exklusiv ansikts-behandling, kanske som en del av ”Made in Skövde”. Färdigfixad kan man därefter följa med MK buss-resor till ”Dansbandskampen Live i Strängnäs”.

Jonas Brorson

8


med varmluft och just då – precis när ballongen sakta tog form på en idrottsplats i Röstånga – förstod vi att det faktiskt skulle bli av. Att tre års väntan var över.

Christer Fuglesang väntade ju fjor-ton år på att få komma ut i rymden och under tiden som vi såg fram emot ballongresan hann han fak-tiskt med två rymdfärder.

Hur var resan? Jo, det var fint. Det hände inte så mycket mer än att vi svävade över natursköna Söderåsen och ballongpiloten fyllde då och då på med varmluft och till sist lan-dade vi på en stubbåker, plockade ihop ballongen och avrundade med kex och ost och mousserande vin och cider.

Det var trots allt värt all väntan…

Stefan Lindqvist

Ballongresan

2006 var vi ett gäng på tidningen som vann varsin ballongresa i ett internt lotteri. Vi blev förstås gla-da, tänkte att ”kul det här, att en gång i livet få åka luftballong”.Vi fick ett datum för avfärden. och ett telefonnummer som man skulle ringa för att förhöra sig om kvällens väderlek tillät ballong-färd.Nej, det gick inte första gången. Lite snopet förstås, men vi räk-nade med att komma upp i luften nästa gång istället.

Det skulle ta lång tid. Tre år för att vara mer exakt. Vi fick ständigt nya datum som snabbt blev värdelösa när rösten på telefonsvararen lät meddela att ”kvällens flygning är tyvärr inställd”.Några av oss hann sluta på företa-get, byta arbetsplats och några gav helt enkelt upp och lämnade över sin ballongresa till något annan. Som förhoppningsvis var utrustad med bättre tålamod.

Vi var några stycken som vägrade ge upp. Som lärde oss att ta de inställda flygningarna och tråkningarna från kollegorna med galghumor.Men en man höll hoppet uppe lite mer än oss andra. Stefan Ekstrand på budcentralen. En trooper som aldrig gav upp och oförtröttligt fort-satte att ringa och mejla och boka in oss på nya datum.

Den 15 september blev det äntligen av. En stilla och vacker kväll körde vi bil ut till Röstånga. Vi mötte upp vid bensinmacken och där dök ballong-företaget upp med kärra och släp. Vi förflyttade oss till en närbelägen fotbollsplan och fick hjälpa till med att släpa ut ballong och korg och se-dan fick vi se ballongen sakta fyllas


9


I Erik Nylunds huvud blir texter till bilder – ofta överraskande sådana med ett tydligt Nylundskt signum. och nu vill han få dem att börja röra på sig också.

När Erik Nylund började jobba som redigerare på tidningen för drygt tre år sedan hade han aldrig arbetat med vare sig nyhetsgrafik eller il-lustrationer. Men efter några an-norlunda redigeringslösningar fick han upp ögonen för möjligheterna. Och tidningen fick upp ögonen för Erik Nylund.– Det ledde till att jag började vika-riera för Jonas Schulz, dåvarande nyhetsgrafiker, när han var ledig. Sedan fick jag hans tjänst och det är det roligaste jag har gjort. Det är nog hit jag strävat utan att veta om det, kan man säga. Det är lite synd att jag inte kom på det tidigare i li-vet, men å andra sidan tror jag att

jag gör ett bättre jobb med alla kun-skaper, referenser och erfarenheter jag samlat på mig genom livet, säger Erik Nylund.

I dag förser han så gott som dag-ligen HD:s läsare med förklarande grafik och uppseendeväckande illustrationer. Alla minns väl Henkes ansikte av småbilder, Helsingborgs-kartan också i form av ett ansikte och EU-intervjuerna i serieform. Flera ettor och sidor där hans gra-fik varit bärande inslag har prisats i olika tävlingar.

Hur gör du?– Jag vill att grafik ska vara tydlig och pedagogisk, men även estetiskt tilltalande. Jag tror att läsare upp-skattar när det är snyggt, helt en-kelt. Jag jobbar associativt, jag om-vandlar texten till bilder genom att associera. Exempelvis skulle jag il-lustrera Andreas Carlgrens tankar om hur vi ska uppnå en bättre miljö, vilket i hans värld till stor del hand-lar om att få ordning på lagparagra-fer. Min lösning? Att han står inför en brottningsmatch med ett para-graftecken.

I huvudet på Erik Nylund

• Att han varit fotograf på Norr-ländska Socialdemokraten och Norrbottenskuriren.

• Att han gillar amerikanska illus-tratörer. “De är ganska svulstiga och punkiga i sina uttryck. Jag är

rätt trött på den stilrena och mini- malistiska formen som råder i Skandinavien.”

• Att han jobbat inom processin-dustrin – med att rita rörledningar.

DET Här VISSTE DU INTE oM ErIK

Foto: Fredrik Johansson


Vilken grafik är du mest nöjd med?– Det skulle väl vara intervjuerna med toppkandidaterna till EU-parla- mentvalet som gjordes i serieform, eftersom den fyller alla funktioner grafik och illustrationer bör göra: Den är pedagogiskt, överraskande, nyskapande och leder till läsning. Serierna var dessutom väldigt ro-liga att arbeta med.

Att han hamnade på HD var långt ifrån självklart. Född i Kiruna 1973, ut-bildad på journalistlinjen på Ljungs- kile Folkhögskola och med flera år i vikaresvängen runt om i landet blev det ändå till slut i Skåne och Malmö han slog sig ned tillsammans med frun, Sarah Nylund, som numer är reporter på Sydsvenskan.

Framtiden då?– Jag skulle vilja att jag blir vi. Att gra-fikredaktionen byggs ut för att göra tidningen ännu mer visuell. Dess- utom vill jag ta steget mot webben och arbeta lite med rörlig grafik.

Helst jobbar han med stora projekt. Ju större desto roligare. Men den lilla kartan har också sin charm.– Det skulle kännas tråkigt att en-bart göra stora, omfattande jobb lik- väl som att enbart göra små kartor. När jag jobbat klart med något större kan det vara skönt att landa ett tag i små enkla grejer.

Vad ska vi skrivande och fotograferande tänka på när det gäller grafik?– Att blanda in mig i ett tidigt skede, och tänka på vad som ska vara gra-fik eller illustration. Men det är folk i regel duktiga på. liksom att komma med ideer. Allt kommer ju inte från mig själv. Ofta kommer lösningarna fram när man snackar om jobbet, säger Erik Nylund.

Peter Ferm


En dag på jobbet

Efter en lååååång dag på jakt efter julgranar i Nordsjällands urskog drömmer sig reporter Ohlsson, här någonstans på spåret mellan Mårum och Gilleleje, hem till väntande lördagsmiddag. För många danskar och för mycket frisk luft har tagit ut sin rätt.

Farbröder Herbert Tinz och Mattias Frisk som är duktiga på att spela och poserar. En spelning Bluesministrarna gjorde unde bil och mc utställning på Sofiero för ett antal år sedan.

Foto: Barbro Hallin

Foto: Stefan Ed

Foto: Roland Bengtsson

HD:s Erica Elmberg möter migrationsminister Tobias Billström i moskén på Rusthållsgatan i Helsingborg. Skor av och huvudduk på...


Så fixas en fest...

Vi står i den öde bilhallen med pano- ramautsikt över den pulserande trafiken på Hävertgatan. Det har bara gått några månader sedan Bilpartner körde ut den sista Saaben och bommade igen. Nu är det en ”lokal uthyres” på obe-stämd tid.Jag och Åsa Erlandsson ser oss om i den stora, kala byggnaden där armaturrester hänger som grenar ned från taket och där in-redning och skrot staplats i högar över golven.

– Det här kan väl bli perfekt för en fest! Lite garagestuk, säger Åsa tappert.– Absolut, svarar jag och tänker i mitt stilla sinne på vilka rubriker det hade kunnat bli på Ettan om man oprövat pluggat in en förstärkare i någon av de trasiga kontakterna. En riktig pangkväll.Kire, affärsmannen med nyckelknip- pan till denna och många andra tom-ma butikshallar i området verkar ha läst våra tankar där han står bredvid oss i det bleka oktoberljuset.– Här städar vi ur på några timmar, inga problem. Och det finns massor av ström, massor! säger han leende och drar i en av sladdarna som far ner med en smäll i golvet.

Två veckor tidigare sitter vi i cafe-terian. Jag och en handfull av am-bassadörerna som förgäves försökte ordna en grillkväll i våras för en mikrobudget. Ja, vi vet, vädret blev vår överman...

Now we’re back. Mer taggade en nå-gonsin. Handplockade för den tuffa uppgiften att sy ihop en fest för hela företaget. Denna gång tänker vi lyck-as. En prispressad pyttfest är uppdraget.Vi diskuterar. Pytt i panna känns lite tråkigt men ekonomin är begränsad. Vilka är alternativen? Vi inventerar våra kontakter inom restaurang och catering. Olympiarestaurangen er-bjuder en prisvärd buffékväll men får vi plats? och hur kul är det? Under-hållning i någon form är ett måste men frågan är vad plånboken tillåter. Martin Svensson till kaffet? Vi vän-der och vrider. Inspirationen och lusten finns någonstans, slumrande men inte just där och just då.

När idékläckandet väl kommer igång några dagar senare finns det inget stopp längre, inga ”nej, det går inte, vi kan inte, har inte lust”. Det är bara att följa med: ett party i en ned-stängd bilhall känns plötsligt hel-rätt.Det lösa spånandet på våra vecko-möten och i mejltrafiken transfor-merar sig snart till mycket konkreta planer, en rimlig budget i Excel och en låång lista med arbetsuppgifter.

Veckorna tickar på mot det utsatta datumet, 30 oktober, och sak efter sak kan prickas av på listan: städning av lokalen, check, catering, check, hyra av inredning, ljus, brandinspektion, underhållningen, DJ och bandet ”Hot news”, check, check, check. Och

det roligaste av allt. Anmälningarna rasslar in i våra mejlboxar. Vilket partysug det verkar finnas i HD-sfären.

När kvällen väl kommer är vi lad-dade, redo. Vi har delat in oss i små timstyrda kommandogrupper för att hinna fixa allt från att pynta lokalen, duka, soundchecka, bygga bar, ta emot mat och gäster. Nu i efterhand kan vi konstatera att det blev som vi hoppades, en kväll att minnas.

Ett stort TACK till alla er som på olika sätt bidrog till att festen blev av, ni vet vilka ni är. Ett särskilt tack förstås till er andra i festkommittén som höll i fixandet:Albert Capuder, Åsa Erlandsson, Dick Staffas, Camilla Björling, Åsa Anderberg, Ida Sandberg och Lasse Möller.

Nina Sköldqvist

fEST-fAKTA:

Anmälda: 159, varav 4 vegetarianer

Det gick åt:ca 90 liter vin, 620 st öl30 liter RamlösaCa 80 värmeljuslyktor50 m ljusslinga60 meter bord20 soulcovers

Gåva till röda Korset:265 kr (Pantade burkar)

Kostnad/person: ca 370 kr (ca 390 kr inkl Thorbjörns extra alkoholinköp).

Vi var 8 st i festkommittéensom skickade ett okänt antal mejl


Festgeneralen Jan Andersson mös i kvällssolen. Samliga foto på denna sida: Karin Fredriksson

12


13

Foto

: Bri

tt-M

ari O

lsso

n

Som volontär i ZululandPukslagaren julen 2009

Giraffer var det första man såg när man vaknat halv sex på mor-gonen och man var klarvaken på ett ögonblick!

I början av september i år gjorde jag en resa och en upplevelse jag alltid velat prova på, som volontär med vilda djur i Afrika. Har tidigare gjort en del safariresor i bl a Kenya, Sydafrika, Botswana och Tanzania. Jag har alltid varit lika imponerad, intresserad och ny-fiken på dom som verkligen arbetar med de vilda djuren i Afrika!Så jag tog chansen att prova på att göra en volontärresa på ca tre veck-or (egentligen för kort tid) för att se hur det egentligen går till.Genom en resebyrå fick jag kontakt med Wildlife ACT (Wildlife Africa Conservation Team) i Zululand i Sydafrika som framförallt arbetar i dom stora reservaten i Zululand i nordöstra Sydafrika. En organi-sation som arbetar helt ideellt för att säkerhetsställa och bevara dom vilda djurens tillstånd.Projekten finansieras genom volon-tärerna som kommer dit för att arbeta, hjälpa till och samtidigt ut-bilda sig själva.Zululands ekosystem är en av dom mest skiftande och produktiva vilda områdena i hela världen, med ett mycket rikt djur- och fågelliv. Zulu-land har också bland dom äldsta naturreservaten i hela Afrika.Idag finns det ca 400 utrotnings- hotade djurarter i Afrika och Wild-life ACT arbetar framförallt med geparder, lejon, noshörningar, elefan-ter och afrikanska vildhundar.

Som volontär blev jag placerad på en camp i reservatet Thanda som är ca 10.000 hektar stort, mestadels enorma savannområden men även vildvuxet och bergigt landskap.

I Thanda har man framförallt över-vakning av geparder, lejon och afri-kanska vildhundar.På volontär campen var vi totalt fyra personer, tre volontärer varav en från USA, en från England, jag som förste svensk samt den ansva-riga viltvårdaren. De vill som mest ha fyra volontärer samtidigt. Allt för att alla ska få ut så mycket som möjligt av arbetet där.

Arbetet i Thanda, som i dom flesta reservat, går ut på att spåra, övervaka, följa upp och rapportera till statliga djur-instutioner om hur djur livet förändras i reservaten.

Ett stor problem är fort- farade tjuvjägarna som tar sig in på reser-vaten på nätterna och placerar ut dödliga fällor. Oftast är dom ute ef-ter att fånga vilka djur som helst för att få mat, men även för att fånga noshörningen för att enbart ta de-ras horn och sälja vidare för mycket pengar.Bara några veckor innan jag kom hade det varit en eldstrid mellan vakter och tjuvskyttar då en vakt blev sårad och en tjuvskytt dödad.Hittills i år har man tagit 67 tjuv-skyttar bara i Sydafrika. Oftast får de långa fängelsestraff eller välja att själva jaga tjuvskyttar resten av li-vet.

Som sagt, klockan ringde 05.30 (men oftast vaknade jag innan av alla för-väntningar) och kl 06.00 satt vi klara i den öppna jeepen för att köra ut i den iskalla morgonluften.I september är det vår i Sydafrika och fortfarande kallt på morgo-nen och kvällarna. Fördelen med

att åka dit den årstiden är att gräs och buskag inte är uppväxt så man ser djur och fågelliv mycket lättare. Eftersom mitt stora intresse är att fotografera så passade det mig helt perfekt.

16


Man är ute och spårar och regist-rera rörelsemönster för olika djur.Oftast arbetar man fram till 20-ti-den (kl 18 är det kolmörkt). Att höra alla ljud, och framförallt lejonen som vrålar när det är mörkt och stjärnklart, ja då ryser man i hela kroppen!

Spänningen är enormt stor när man kommer ut i reservaten och denna dagen var uppdraget att spåra upp dom afrikanska vildhundarna efter-som inga rapporter hade lämnats in de senaste dagarna. Detta var extra viktigt att följa upp eftersom famil-jen fått en ny kull på fyra valpar i april. Mycket glädjande för deras existens. Det finns idag bara ca 400 st vildhundar kvar i hela Sydafrika.Andra dagar kunde spårnings upp-draget vara geparderna, noshör-ningarna och framför allt det jag själv såg fram emot mest, lejonen! I Thanda hade en lejonfamilj fått tre nya ungar sedan ett halvår till-baka och känslan när man äntligen hittat dom, var enormt spännande. Att studera lejonungarna när dom busade och lekte i frihet, gav mig en enorm glädje och jag bara satt och

njöt. (Arbetet på HD var flera ljusår från mitt medvetande, hahaha..)

Ett annat spännande och utmanan-de uppdrag var att vi skulle försöka fånga in en hyena, söva ner den och montera på en sändare runt halsen för att senare släppa den igen.Organisationen visste inte riktigt antalet på hyenorna i reservatet och detta kunde vara ett sätt att räkna in dom när hyenan sökte upp sin flock. Efter flera dagars preparerande med gamla köttrester i bur lyckades vårt arbete, en stor hyena hade gått i fällan och dörrarna stängts. Sam-tidigt som man tyckte synd om den stressande hyenan så visste vi att vi gjorde det för att göra det säkrare och det bästa för hyenaflocken.

Ingen dag var den andra lik, det hände hela tiden något nytt. Att få chansen att vara mitt ute bland dessa vilda, fantastiska djur som ge-parder, lejon, noshörningar, giraffer, elefanter, afrikanska vildhundrar, ormar och fåglar. Och dessutom att få hjälpa till som volontär var enormt spännande, roligt och läro-rikt. Allt handlar om att visa djuren respekt, det är i deras territorium man befinner sig i. Att få hjälpa dessa djur att leva vidare och inte utrotas är otroligt viktigt och till-fredställande för mig. Jag kommer säkerligen göra om detta fantastiska arbete igen någon gång.

Gå gärna in på www.wildlifeact.com och läs om deras viktiga uppdrag och arbete.

Jörgen Persson

…att höra alla ljud, framförallt

lejonen som vrålar när det är mörkt

och stjärnklart, ja då ryser man i hela

kroppen!

Foto: Jörgen Persson

17

Många roller har han haft under årens lopp, Eskil Jönsson. Allsi-dig reporter, HD-journalisternas fackordförande, redaktionschef och chefredaktör. Men det finns en gemensam nämnare – perso-nalfrågor i alla dess former.

Numera är han ansvarig för Human Resources, HR-frågor. Vilket inne-bär en stabsfunktion direkt under vd Lars Svensson med uppgift att -- tillsammans med den så kallade HR-gruppen -- styra och samordna arbetsmiljöarbete, företagshälso-vård, således friskvård, jämställd-hetspolicy samt kompetensbaserad rekrytering.

Nu kan man förstås invända att kompetens torde vara en självklar-het vid rekrytering. Men kompe-tens är mångfacetterad och innebär bland annat, som vi alla vet numera, att minsta gemensamma nämnare är både yrkes- och social kompe-tens. Särskilt i slimmade organi-sationer är det avgörande att både individen och de olika grupperna inom ett företag fungerar friktions-fritt och kreativt.

Dessutom, påpekar Eskil, brukar rekrytering traditionellt handla om att erfarenhet väger väldigt tungt. Har du varit länge på ett ställe sig-nalerar det just erfarenhet. Men det

gäller i stället att taktiskt reda ut just exakt vilken kompetens man behö-ve. I stället för att mer rutinbetonat gå efter personens inlämnade CV. Det gäller även att rekrytera lång-siktigt. Vilket ju inte är det lättaste i en högst föränderlig företagsvärld.

Eskil är mitt uppe i en avancerad kurs i just rekryteringspolicy. Det viktiga är också att inte fastna i medieperspektivet. Han under-stryker det faktum att Tidnings-utgivarna numera ingår i Almega, Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänstefö-retag, den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Tala om förändring. Han pendlar för närvarande flitigt mellan Helsingborg och Stockholm. Allt för att delta i en både krävande och omfattande kurs i personals-chefsutbildning. Organisationskul-turer, organisationsutveckling är andra tunga inslag. -- Vi är 18 deltagare, jag är den ende från mediebranschen. I övrigt del-tar allt från representanter från byggsidan, Coop Sverige till något så specifikt som amfibieregementet (!), förklarar han.Han betonar också det viktiga i att ta intryck av andra branschers sätt att hantera personalfrågor och or-ganisation. -- Förvånansvärt mycket har vi ge-mensamt, visar det sig. Vi har levt länge i en bransch vi kan väldigt bra, men som är väldigt liten. Där-för är det oerhört givande att ta del av andras sätt att finna lösningar, påpekar han i all hast.Sedan gör han sig redo för ännu en resa norröver...

Stephan Wagner


Eskils nygamla roll

”Det gäller även att rekrytera lång-siktigt. Vilket ju inte är det lättaste i en

högst föränderlig företagsvärld”


Ytterligare ett år har snart gått. I maj 2010 har jag varit på HD i 25 år. Helt ofattbart. Men det är ingenting mot vad Kalle Lind har varit. Han slutar till nyår med nästan det dubbla i an-ställningsår. Det kommer inte jag att klara av.

Ska jag vara på HD i 50 år får någon praktikant köra runt mig i rullstol. Efter det vi tagit färdtjänst till ishal-len och sett Rögle BK få stryk av Färjestad. Strax efter, skulle jag fira min 80 åriga födelsedag. Nej, hem-ska tanke.När jag firar den födelsedagen ska jag ha haft mitt café och galleri på Torsö i minst 15 år. Där ska jag sitta och tänka tillbaka på åren som gått, tänka på alla fantastiska människor jag har träffat. Påven, Pavarotti, Henke och att jag har haft sex med Jude Law.

Den förra påven pratade med mig. Det var när jag lyckades ta mig förbi hans vakter och stod alldeles bred-vid honom. Vad han sa har jag ingen aning om. Det var antingen på ita-lienska eller polska. Men jag svara-de ”Yes” för jag tror att han frågade ”Blir det bra så här?”.

Ett av de häftigaste jobben i år, när det gäller stjärnstatus i alla fall, var mötet med Jude Law. Vi var en ex-klusiv skara på sex fotografer som fick drygt sex minuter med honom och de övriga skådespelarna i årets uppsätt- ning av Hamlet på Kronborgs slott. Berättade för några tjejkompisar innan att jag skulle träffa Jude Law. Oj oj oj så avundsjuka de var! En väninna sa ”Det är den vackraste mannen på jorden”, men la snabbt till ”efter min käre man då förstås”. Bara så att du vet Marjan Svab, för det var din fru jag pratade med.

Ett annat starkt minne från i år var inne på Olympia. Henrik Larsson grät. Bosse Nilsson grät. Jag grät nästan också. Förmodligen kommer jag att göra det när Kalle slutar.

Britt-Mari Olsson


Några av männen i mitt liv19


Foto: Ulf Kristiansson


Pukslagaren är Helsingborgs Dagblad AB:s

personaltidning. Utkommer två gånger om året.

Framsides bild: Limousine 091008.

Foto: Tobias Andersson.

Redaktör: Jonas Brorson

Layout: Camilla Björling

Tryck: Stiltryck, Helsigborg

God jul och gott nytt år


Documents

Pukslagaren hösten 2009