Pussel för en bättre värld - Naturskyddsföreningen...fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor och eko-systemens förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer.2

Pussel för en bättre värld

– Inspirationsmaterial för lokalt och globalt miljöarbete

1

Förord 1Från bergen i Peru till kretsen i Mark 2Ingen utveckling utan naturen 3Det finns gränser för vad jorden tål 5Resurser och rättvisa – om handel och hållbar utveckling 9De mänskliga rättigheterna och miljön – två sidor av samma mynt 14Pusselbitar för en bättre värld 15Tänk globalt, handla lokalt 16Välfärd är klimatsmart 20Investera i ekosystem 22Hållbara städer 23Gå vidare 26Det här gör Naturskyddsföreningen 27Tips på vidare läsning 28 Pussla tillsammans 31Hänvisningar 33

Innehållsförteckning

Text: Pella Larsdotter Thiel, NaturskyddsföreningenMedförfattare: Ida Engström Projektledare: Anneli Nordling, NaturskyddsföreningenLayout: Carina Grave-Müller, NaturskyddsföreningenOmslagsfoto: www.sxc.huTryck: åtta.45Varunummer: 9460ISBN: 978-91-558-0022-2Stockholm 2010 Publicerat med ekonomiskt stöd från SIDA. SIDA har ej medverkat i utformningen av publikationen och tar ej ställning till de åsikter som framförs.

PUSSEL FÖR EN BÄTTRE VÄRLD

1

Idag blir klimatkrisen allt mer akut. Men den är inte vår enda utmaning - världen står inför en allvarlig livsmedels-kris där över en miljard människor inte har mat för dagen. De senaste 50 åren har människan dessutom förändrat eko-systemen mer än någonsin tidigare, vilket har lett till en oåterkallelig förlust av biologisk mångfald. Ekosystemens förmåga att ge oss det vi behöver är en nödvändighet för att klara mänsklig välfärd på jorden. Dessa kriser hänger med andra ord ihop och påverkar varandra. Därför måste vi också anta ett helhetsperspektiv när vi letar efter lösningar. Miljöförändringar känner inte av gränser skapade av män-niskan och kräver därför lösningar på flera plan – från glo-bala till lokala.

Vi lever i en allt mer global värld. Både resurser och idéer hämtas från när och fjärran. Även miljöproblemen har bli-vit globala och Naturskyddsföreningen samarbetar över gränserna för att bli effektivare i vårt miljöarbete. Arbetet sker i samarbete med ett sextiotal samarbetsorganisationer i ca 20 olika länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.

I Sverige arbetar Naturskyddsföreningen bland annat med landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s lands-bygdsprogram. Under senare tid har vi publicerat mycket material med internationella kopplingar. Det handlar dels om hur Sverige påverkar människor och ekosystem i andra länder men också om framgångsrika exempel på hur våra

samarbetsorganisationer arbetar med exempelvis ekologisk odling, för att kombinera produktion av mat med andra ekosystemtjänster. Denna skrift fungerar som en ingång till dessa rapporter, och passar bra som utgångspunkt för stu-diecirklar. Studiefrämjandet finns över hela landet och kan hjälpa till för dem som vill starta en studiecirkel. Förslag på upplägg finns sist i denna skrift.

Skriften riktar sig främst till Naturskyddsföreningens aktiva medlemmar och till dem som vill engagera sig i för-eningens arbete. Syftet är att hämta idéer från föreningens internationella arbete och ge nya pusselbitar till hur man kan arbeta lokalt för en hållbar värld. Kriserna hänger ihop, men det gör lösningarna också. Åtgärder som minskar pres-sen på människor och natur i fattiga länder bidrar samtidigt till att minska sårbarheten i våra egna lokalsamhällen. Det finns stor potential att ställa om våra samhällen till att för-bruka mindre resurser och samtidigt ge oss högre livskva-litet.

Svante AxelssonGeneralsekreterare Naturskyddsföreningen

Förord


2 3

”Vi lever ett mycket bättre liv idag när vi odlar den ekolo-giska bomullen. Vi har det bättre ekonomiskt och är myck-et friskare” berättade Miguel Heruandez Cuscado för Birgitta Nilsson som reste för Naturskyddsföreningens räk-ning i Peru.1 Resan var en del i förberedelserna inför Handla Miljövänligt-kampanjen om textilier år 2006. ”Vi behöver inte lägga ut pengar på dyra kemikalier. Förr fick vi också betala mycket pengar för läkare, vi hade klåda på kroppen, kramper och var ofta dåliga i magen och kräktes eller hade diarré. Jag skulle gärna vilja säga till människorna i Sverige och i andra länder att vi ska odla ekologiskt för det är bättre för vår hälsa. Inte bara för oss som är gamla utan även för våra barn,” fortsätter Miguel. Trots att bomullsodlingarna gav bönderna många fördelar hade de problem med att sälja den bruna, färgväxande bomullen som de producerade.

Naturskyddsföreningen samarbetade under textilkam-panjen med Textilhögskolan i Borås, där en av eleverna designade de handdukar som såldes i samband med kam-panjen. Handdukarna gjordes i flera färger, där en av dem var just den färgväxande bomullen. Handduken såldes bland annat av aktiva i Markskretsen. ”Det kan tyckas som en paradox att vi säljer handdukar här i tygriket, där det

finns så mycket handdukar ändå, men vi fick otroligt posi-tivt gensvar när vi sålde handdukarna” berättar Birgitta Nilsson. ”Folk fattar att detta gynnar människor i Peru, men också här i Mark – våra företag kan bara konkurrera med bra kvalitet, etiska och ekologiska värden. Du måste gå med på att köpa en schysst produkt om du vill ha kvar textilin-dustrin i Sverige.”

Som handduksexemplet visar kan Naturskydds-föreningens kretsar, genom att skapa en marknad för de goda alternativen, ge förutsättningar för hållbar utveckling i samhällen på andra sidan jordklotet. Lokalt och globalt hänger ihop – hur vi lever här påverkar andra människor och ekosystem. Det innebär ett ansvar. Mycket av resur-serna vi använder kommer från fattigare länder där pro-duktionen ofta orsakar miljöproblem. Det innebär också en möjlighet att påverka. Det viktigaste vi kan göra i Sverige för att hjälpa fattiga människor är att minska resurskon-sumtionen i våra samhällen. Det finns en stor potential att ställa om och få mer välfärd till mindre miljöpåverkan, både här och i fattiga länder.

Från bergen i Peru till kretsen i Mark

Foto: Birgitta Nilsson

Ekologiska handdukar miljömärkta med Bra Miljöval

2


3

Ingen utveckling utan naturen

Mänskligheten är beroende av naturen för mat, fib-rer, luften vi andas och vattnet vi dricker. Livets väv förenar mänsklig välfärd med ekosystemens förmåga att producera både varor, från vete till timmer, och tjänster, från översvämningsskydd till jordbildning.Jonathan Lash, World Resources Institute

Den nytta som vi människor har av naturen direkt och in-direkt kallas ekosystemtjänster. Det kan vara något så enkelt som att en humla pollinerar äppelblommor – en förutsätt-ning för att det ska finnas några äpplen att skörda. Att dessa ”gratistjänster” fungerar som de ska är något vi hittills har kunnat ta för givet. Men under senare år har ekosystemens förmåga att producera tjänster minskat. Enligt FN:s studie om tillståndet för världens ekosystem, Millennium Ecosystem Assessment, håller cirka 60 procent av de under-sökta tjänsterna på att förstöras eller utnyttjas på ett ohåll-bart sätt. Några exempel är havets förmåga att producera fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor och eko-systemens förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer.2

Omkring 70 procent av världens fattiga lever på landsbyg-den.3 De drabbas först och värst av att ekosystemens för-måga att producera tjänster minskar, eftersom tillgången till lokala naturresurser är avgörande för deras tillgång till mat, inkomst och hälsa. Upp till 80 procent av befolkning-en i fattiga landsbygdsområden får alla sina mediciner di-rekt från naturen.4 De områden där människor är fattigast och mest beroende av friska ekosystem sammanfaller med dem där ekosystemen bedöms vara särskilt sårbara och drabbas hårdast av klimatförändringar.5

Ett sätt att synliggöra ekosystemtjänsterna är att ge dem ett ekonomiskt värde. I vardagligt beslutsfattande offras ofta ekosystemen eftersom de uppfattas som en kostnadspost – de flesta ekosystemtjänster har inget marknadsvärde trots att de är oerhört värdefulla. Ekosystemtjänsterna från den skog som avverkas i världen årligen har värderats till mellan 14 och 35 biljoner kronor.6 Som jämförelse kan nämnas att den amerikanska finansiella sektorn under finanskrisen

2008 tappade 7-10 biljoner kronor. Att visa att det ekono-miska värdet av en skog kan vara högre om den bevaras istället för att huggas ner till timmer, kan ändra tankebanor och beslut.7 En ekonomisk värdering gör inte anspråk på att värdera en skog i mer existentiell mening. Naturen är förstås ovärderlig, eftersom vi inte kan leva utan den. Dessutom kan man hävda att alla arter har rätt att existera, oberoende av om de bidrar till mänsklig välfärd eller inte. För att und-vika missförstånd blir analyser som tittar på rena ekolo-giska och etiska aspekter allt viktigare som jämförelse.8

I vårt urbaniserade samhälle med globala handelsmöns-ter har vi effektivt kopplat bort oss från naturen. Mer än hälften av alla världens människor bor i städer, i Sverige över 80 procent. Det betyder att vi är avskärmade från de eko-system som vi behöver för vårt uppehälle. Vi tillbringar nästan all tid under tak. För varje generation minskar erfa-renheten av ekosystemen och relationen till naturen blir något vi måste lära oss teoretiskt. Eftersom maten kommer från affären och vattnet ur kranen kan vi inte reagera på förändringar i ekosystemen – de blir osynliga för oss. Om fisken vi brukar köpa tar slut så kan vi alltid köpa den någon annanstans ifrån, eller välja en ny sort. Detta avspeglas också i det ekonomiska systemet, som behandlar ekosyste-

Lupin och humla. Foto: Mike Ågren, Naturskyddsföreningens bildbank


4 5

men som en värld för sig. Uppfattningen av naturen som något utanför samhället går inte ihop med verkligheten – att vi aldrig tidigare har varit så beroende av ekosystemen för att producera varor och tjänster åt oss, helt enkelt för att vi konsumerar mer av dem än någonsin förr. Den här synen

på naturen är ett stort miljöproblem, som tillåter oss att konsumera utan att vara medvetna om effekterna. Vi får inga återkopplingar. I strävan efter kortsiktig ekonomisk utveck-ling som råder i världen idag verkar det gå oss förbi att vi äventyrar grunden för liv och utveckling på lång sikt.

Skogen är mest värdefull där den står

Världens skogar levererar många ekosystemtjänster. De är viktiga för vattencykeln, de renar vatten och skyddar mot översvämningar genom att ta hand om stora mängder vatten som sedan långsamt avges till omgivningen. De motverkar erosion och upprätthåller jordens näringsinnehåll. De hyser större delen av Jordens biologiska mångfald. De levererar mat, fibrer, byggnadsmaterial och mediciner. 90 % av världens 1,2 miljarder människor som lever i extrem fattigdom är bero-ende av skogar för sitt uppehälle. Ändå fokuserar vi nästan bara på en av tjänsterna när vi värderar skog – timmer, som det finns en marknad för. Inte så konstigt då att världens skogar försvinner i snabb takt. De flesta av skogens tjänster har inget marknadsvärde, trots att värdet av dem vida överstiger timmervärdet. Enligt en ny studie kan värdet av skogens ekosystemtjänster uppgå till i snitt 6000 dollar per hektar och år. En av de mest värdefulla tjänsterna är skogarnas funk-tion som kolförråd – avskogning står för ungefär en femtedel av de globala utsläppen av koldioxid.9

Sagopalmen växer vilt i tropisk skog. Från den utvinner lokalbefolkningen ett näringsrikt mjöl som används som bas i den dagliga matlagningen. Foto: Maria Rydlund, Naturskyddsföreningen

4


5

Resiliens – förmågan att hantera förändring

Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och föroreningar. Och för ett samhälle om förmågan att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera politiska oroligheter eller naturkatastrofer. Resiliens innefattar alltså både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt. I längden kräver detta en förmåga att anpassa sig och kunna förnya sig. Ett sätt att upprätthålla resiliens är att verka för mångfald, såväl i sam-hället som i ekosystemen. Ett samhälle som lär sig att följa ekosystem i ständig förändring och som kan förvalta natur-resurser med flexibilitet är ett tåligare samhälle. Ökad kunskap om hur vi kan stärka resiliensen i samhälle och natur blir allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringarna och annan miljöpåverkan innebär.10

Det finns gränser för vad Jorden tål

Människans påverkan på planeten har nu nått en sådan omfattning att abrupta globala miljöföränd-ringar inte längre kan uteslutas. För att vi ska kunna fortsätta att utvecklas och leva säkert, måste vi hålla oss borta från kritiska tröskeleffekter i Jordens miljö.Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre

När vi människor påverkar naturen genom att använda resurser fortare än de kan återskapas eller sprida ämnen som naturen inte kan ta hand om, då minskar ekosystemens förmåga att tåla störningar och plötsliga förändringar. Man säger att ekosystemens resiliens minskar, se faktaruta. Med låg resiliens blir ekosystemen sårbara för störningar exem-pelvis bränder, stormar eller torrperioder som de tidigare kunde hantera – de kan kollapsa och övergå i nya faser som oftast är mindre produktiva och önskvärda än tidigare. Klara sjöar kan plötsligt bli grumliga och syrefattiga, gräs-marker bli buskbevuxna öknar och korallrev bli övervuxna av alger. När ekosystemen väl har tippat över i en ny stabil fas kan det vara nästan omöjligt att få tillbaka det ursprung-liga systemet.

Sedan den industriella revolutionen har den mänskliga aktiviteten på Jorden vuxit så att plötsliga miljöföränd-ringar riskerar att inträffa även globalt. Klimatfrågan är den mest uppmärksammade, men det finns fler områden där situationen är allvarlig. Många forskare menar att vi är på väg in i en ny geologisk era —Antropocen— där männis-

kans påverkan hotar hela planetens förmåga att reglera sig själv. Resiliensen minskar på en global skala. Kanske håller hela Jorden på att tippa in i en ny fas?

Det är svårt att räkna ut precis vad naturen tål, men det står klart att det finns gränser som inte är förhandlingsbara. I ett pågående internationellt forskningsprojekt11 identifieras nio globala processer och förslag till gränsvärden för dessa. Om gränserna passeras kan det leda till oförutsägbara och kanske oåterkalleliga globala förändringar. Dessa gränser utgör en ram för mänskligheten att agera inom – utanför dem vill vi inte gå. Men om vi håller oss innanför gränserna har vi många möjlig-heter att välja nya vägar för framtida utveckling.

Gränsvärdena för tre av processerna – klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären – har troligen redan passerats. Det betyder att Jorden riskerar att befinna sig i ett läge på tröskeln till snabba globala föränd-ringar, som kan vara oåterkalleliga. Om inte utsläppen av växt-husgaser snabbt minskar kan exempelvis förlusten av havsis i Arktis vara oåterkallelig, och ytterligare förstärka klimatför-ändringarna till ett läge där det är omöjligt för oss att hejda dem.

De nio processerna är starkt sammankopplade – om ett gränsvärde passeras minskar möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för de andra. Ett exempel är omvandling av skogs-mark till jordbruk. Denna avskogning minskar förmågan att binda kol, vilket bidrar till klimatförändringar. Avskogning leder också till förluster av biologisk mångfald, vilket gör att ekosystemen klarar klimatförändringar sämre, och så vidare.


6 7

Climate change

Chemical pollutionNot yet quantified

Atmosphericaerosol loading

Not yet quantified

Rate of biodiversity loss

Land system change Global freshwater use

Phosphorus cycle(biogeochemical�ow boundary)

Nitrogen cycle(biogeochemical�ow boundary)

Stratosphericozone depletion

Ocean acidi�cation

Miljögifter Utsläpp av långlivade miljögifter som metaller, organiska och radioaktiva ämnen är en allvarlig miljöförändring. Många ämnen leder till fertilitetsstörningar och permanenta genetiska stör-ningar hos människor och djur. Ett exempel är dramatiskt minskade populationer av marina däggdjur och fåglar. Ett problem med kemikaliespridningen är att det rör sig om tiotusentals ämnen och kunskapen om potentiella effekter är nästan obefintlig. Ännu mindre vet vi om cocktaileffekterna – hur kemikalier påverkar i kombination med varandra.

Aerosoler i atmosfärenAtmosfärens halt av små luftburna partiklar – aerosoler – har fördubblats sedan industrialismens början. Aerosolerna påverkar klimatsystemet ge-nom att dels reflektera solinstrålningen och dels bilda moln. Vissa moln ky-ler Jorden och andra värmer den. Aerosoler påverkar också globala cirkula-tionssystem och nederbördsmönster. Partiklar försämrar också människors hälsa och leder till död i förtid.

Förlust av biologisk mångfald Förlusten av biologisk mångfald har skett snabbare under de senaste 50 åren än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Utrotningen av arter går idag 100-1000 gånger snabbare än den normala utrotningstakten, och ungefär 25 procent av alla arter i undersökta grupper är hotade. Klimatförändringar är ett av de största hoten. En bibehållen mångfald är samtidigt en förutsättning för ekosystemens resiliens och därmed en viktig försäkring mot klimatförändringarnas effekter.

Förändrad markanvändning Skogar, våtmarker och andra ekosystem omvandlas till bland annat jordbruksmark världen över. Det är en av de huvudsakliga driv- krafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Förändringar i markanvändning sker i lokal och regional skala men kan sammantaget få globala effekter. Omvandling av tropisk regnskog i Amazonas till jordbruksmark riskerar att leda till en kollaps där hela systemet förvandlas till busksavann, med oåterkalleliga effekter på Jordens klimat och biologiska mångfald.

Bilden visar uppskattningar av gränsvärden för de nio processerna. Den inre gröna ytan representerar den säkra ramen. De pro-cesser som har passerat säkra nivåer är klimatförändringar (koldioxidhalt i atmosfären), biologisk mångfald (antal utrotade ar-ter per miljon arter och år) och störning av den globala kvävecykeln (vilken hastighet mänskligheten fixerar kvävgas från at-mosfären). För två av processerna - miljögifter och aerosoler i atmosfären - har det inte varit möjligt att fastställa gränsvärden. Punkterna representerar tidpunkter från 1950-talet och framåt. Illustrationen kommer från Stockholm Resilience Centre.

?

?

6


7

Climate change

Chemical pollutionNot yet quantified

Atmosphericaerosol loading

Not yet quantified

Rate of biodiversity loss

Land system change Global freshwater use

Phosphorus cycle(biogeochemical�ow boundary)

Nitrogen cycle(biogeochemical�ow boundary)

Stratosphericozone depletion

Ocean acidi�cation

KlimatförändringarMänniskans utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, leder till ett varmare klimat, som riskerar att leda till allvarliga förändringar i eko-systemen. Ju varmare det blir desto större är risken för förstärkningsmekanismer som ytterligare skyndar på uppvärmningen. En förstärk-ningsmekanism är smältningen av polarisar som gör Jorden mörkare, så att solvärmen absorberas istället för att reflekteras. Jordens eko-system tar hand om en stor del av koldioxiden vi släpper ut – de fungerar som sänkor – men förmågan att göra detta försvagas eller försvinner med ett varmare klimat. Polarisarna och koldioxidsänkorna fungerar som trösklar i Jordens komplexa klimatsystem och när trösklarna överträds kan förändringarna bli oåterkalleliga.

Global färskvattenanvändning Människan är den huvudsakliga drivkraften bakom förändringar i globala avrinnings- och avdunstningsmönster. Effekterna är drama-tiska - en fjärdedel av världens floder når idag inte havet. Störningar i sötvattencykeln påverkar hälsa, en tryggad tillgång till mat, bio-logisk mångfald och många ekosystemtjänster, exempelvis livsmiljöer för fiskreproduktion, kollagring och klimatreglering. Vi står inför en vattenkris – år 2050 kan en halv miljard människor lida av kronisk vattenbrist.

Försurning av havenOmkring en fjärdedel av koldioxiden som människan producerar löses i haven och bildar kolsyra. Detta leder till försurning som hotar i första hand skalbärande organismer; de kan helt enkelt inte bilda sina skal om havsvattnet blir för surt. Eftersom plankton med kalkskal är basen i många marina näringskedjor medför detta allvarliga förändringar i havsekologin. Korallrev, som utgör viktiga livsmiljöer för många fiskarter, är också kalkbaserade. Ytvattnet i haven är nu cirka 30 procent surare än före industrialiseringen.

Ozonnedbrytning Ozonlagret filtrerar ultraviolett strålning från solen som kan orsaka hud-cancer och skada ekosystem både på land och i vatten. Ozonet bryts ner av kolväten, så kallade freoner, från bland annat sprejburkar och frysar. Tack vare internationella överenskommelser som begränsar ozonnedbry-tande utsläpp är världen på rätt väg, och ozonskiktet är ett exempel på hur vi har lyckats hålla oss inom planetens gränser genom samarbete och handlingskraft.

Tillförsel av kväve och fosfor till biosfärenMänniskan fixerar idag mer kvävgas från at-mosfären än alla Jordens landekosystem till-sammans, framförallt genom tillverkning av konstgödsel men också genom odling av ärt-växter. Av kvävet som används i jordbruket tas en relativt liten del upp av grödan. Mycket hamnar i sjöar och hav där det orsakar över-gödning och ibland kollapsade ekosystem, ex-empelvis algblomningar och syrefria bottnar i Östersjön. Fosfor är en ändlig resurs som bryts från vissa bergarter. Fosforutsläpp skulle kun-na orsaka syrefria förhållanden i världshaven, något som medfört stora artutrotningar i det förflutna. Risken för att det skulle ske inom de närmaste 1000 åren är dock troligen liten.


8 9

Att inspirera för förändringHelena Edman var på en miljökonferens och lyssnade på en debatt om hur näringslivet kan bli grönare. Paneldeltagarna sa många kloka saker om hur konsumenters beteende måste förändras, hur lagar och regler måste förbättras, men det var något som skavde. ”Spontant höll jag för öronen och tittade på deras kropps-språk, alla pratade de om saker utanför dem själva. De pe-kade på saker som behövde förändras men hade missat en sak: sig själva. Och det fungerar inte att bara prata om vad andra ska göra.”

Polletten föll ner. Helena hade själv sprungit runt och försökt förändra hela världen. Nu sa hon upp lägenheten, sålde prylarna och flyttade till ett torp mitt ute i skogen utan el. Att hålla igång vardagen tar det mesta av hennes tid.”Jag har valt att leva på så medveten nivå som jag kan. Jag lär mig om hur man lagar mat, förvarar mat, eldar. Hur man bygger hus så att det håller fukten och mössen ute, hur man gör ett avlopp för att på bästa möjliga sätt återföra näringen. Jag har inte alla lösningar, jag testar. Det här är ett pro-jekt!”

Helena kan inte tänka sig någon tryggare plats, det kan storma mycket innan det påverkar henne. Visst skulle hon kunna ha mer pengar, men vad ska hon göra med dem? Har man inga utgifter så behöver man inte heller inkomster. Det

handlar förstås om fysisk hållbarhet, att verka i samklang med naturlagarna, låta naturen göra jobbet. Men för Helena har den psykologiska hållbarheten kommit att bli ännu vik-tigare, att lära sig leva tillsammans på ett hållbart sätt. För henne är det motsatsen till lagar och regler. Om varenda individ tar ansvar, vad händer då?” Det har varit viktigt för mig att inte försöka förändra män-niskor. Om jag ska dra i en hel hop människor tills jag för-ändrar dem, då är det ju skittungt, men om jag kan inspi-rera andra så att de förändras, då kommer ju kraften från dem, då går de själva! Det är mycket lättare. Och roligare!”

Helena är utbildad landskapsingenjör med inriktning mot marknadsföring. Hon har lång erfarenhet från närings-livet och var bland annat med och utvecklade konceptet Grön rehabilitering för LRF. Nu jobbar hon med närvaro-träning i naturen och håller kurser och retreater. Det är ett sätt att förgylla tillvaron genom möten med andra män-niskor. Naturen är ett bra verktyg för att få kontakt med sig själv, att varva ner och bli närvarande i nuet, menar hon. ”Det finns också många paralleller att dra i naturen. För många djur är exempelvis flocken viktigare än individen. Om man börjar tänka på det ur ett psykologiskt perspektiv, om människan skulle sätta flocken före individen, före egot, då skulle vårt samhälle se annorlunda ut.”

Helena Edman använder närvaroträning i naturen för att inspirera människor till förändring, ibland genom kurser vid sitt hem i Almvik. Foto: Matilda Ahl

8


9

Resurser och rättvisa – om handel och hållbar utveckling

Land Utsläpp av koldi-oxid (ton per person)15

Inkomster (dollar per person)15

Etiopien 0,08 $190

Filippinerna 0,78 $1,370

Peru 1,37 $2,930

Brasilien 1,87 $4,820

Kina 4,65 $2,010

Sverige 5,6 $45,240

Tyskland 9,77 $37,170

USA 19 $45,370

av tabellen har Kina oproportionerligt stora koldioxidut-släpp jämfört med inkomsterna per invånare, medan Sverige har påfallande små. Sveriges låga utsläpp har faktiskt delvis en förklaring i Kinas höga utsläpp. Som världens ledande producent av industrivaror är Kinas ekonomi till över hälf-ten baserad på industriproduktion, som är väldigt koldiox-idintensiv. Ungefär en fjärdedel av Kinas koldioxidutsläpp går emellertid på export till rikare länder, som Sverige.14 Vi ligger i världsklass när det gäller att ”outsourca” utsläpp. Mer än 30 procent av de koldioxidutsläpp som orsakas av svensk konsumtion sker i andra länder. Den siffra som re-dovisas i tabellen bygger på officiell statistik som inte tar med utsläpp från varken konsumtion av importerade varor eller internationell flygtrafik. Om dessa utsläppskällor in-kluderas blir siffran för koldioxidutsläpp per svensk dubbelt

Om vi inte ändrar riktning kommer vi antagligen dit vi är på väg.Kinesiskt ordspråk

Det är inte så konstigt att vi närmar oss gränserna för hur mycket Jorden tål. Mänskligheten förvandlar resurser till avfall fortare än naturen kan förvandla avfall till resurser. Vi lever med andra ord över våra tillgångar. När vi släpper ut mer koldioxid än ekosystemen kan ta hand om ökar koldioxidhalten i atmosfären, med klimatförändringar som följd. När vi tar upp fisk fortare än fisken fortplantar sig minskar bestånden. Att mänskligheten närmar sig gränserna för vad naturen tål är med andra ord helt följd-riktigt.

Ju mer pengar, desto större resursförbrukningNaturskyddsföreningen anser att de grundläggande orsa-kerna till den globala miljökrisen är överkonsumtionen i de rika länderna och den orättvisa ekonomiska världsord-ningen. Under de senaste 50 åren har konsumtionen i värl-den ökat dramatiskt. Vi har förstås blivit fler som delar på resurserna också, men medan befolkningen har blivit drygt dubbelt så stor har de globala utgifterna ökat sex gånger. Varje individ har alltså nästan tredubblat sin konsumtion.12 Men denna konsumtionsökning är inte jämnt fördelad. Ett fåtal har blivit mycket rika medan många fortfarande inte har mat för dagen. Klyftorna i världen är dramatiska. Världens 500 rikaste människor har tillsammans större inkomster än de fattigaste 416 miljonerna. De fattigaste 40 procenten av världens befolkning lever på under 2 dollar om dagen, och står för sammanlagt 5 procent av de globala in-komsterna. De rikaste 10 procenten står för 54 procent av de globala inkomsterna.13 Sambandet mellan inkomster och resursförbrukning är iprincip linjärt, med ökande inkomster följer ökande konsumtion av material och energi (se tabellen). Som framgår

Jämförelse mellan koldioxidutsläpp och inkomster per invånare i några länder.


10 11

så stor, 10-12 ton. Sverige omtalas ofta som en förebild, som lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och kol-dioxidutsläpp alltså minskat utsläppen trots att tillväxten har ökat. Men den bilden är inte sann ur ett konsumtions-perspektiv – vi har inte minskat utsläppen, bara flyttat dem.15

En historisk utmaningVi människor är sinnrika och kreativa varelser och vi brukar tänka om oss själva att vi genom historien alltid hittat utvä-gar ur svåra situationer. Det är sant – men dessa lösningar har hittills aldrig inneburit att vi minskat resursanvänd-ningen. Tvärtom har varje teknologisk revolution från elden till metallhantering, fossila bränslen och IT-revolution gått hand i hand med ett allt större resursanvändning för vår art. Till och med i de fall då vi uppfunnit mer resursbesparande sätt att göra saker på, har effektivitetsvinsten genomgående utnyttjats för att öka konsumtionen. För att hitta lösningar som är verkliga lösningar behöver vi bättre förstå hur de olika kriserna hänger samman med varandra. Vi har inte råd att återigen göra det gamla misstaget att försöka lösa ett problem i taget och skapa många nya samtidigt. Vi behöver tänka och göra på nya sätt - fokusera mindre på konsumtion och mer på det som ger oss verklig livskvalitet.

Handel mellan ojämlika länder är problematiskMänniskor har alltid handlat med varandra och handel är ett sätt att stärka banden mellan människor och nationer. Handel kan på så sätt också bidra till att stärka resiliensen i samhället. Många internationella handelsvaror kan vi inte producera själva i Sverige, som bomull, kaffe, kakao och te. Men dagens handelssystem är problematiska, både för mil-jön och för mänskliga rättigheter.

Efterfrågan på resurser är ojämlikt fördelad över världen. Den som kan betala för sig kan göra anspråk på resurser i andra länder. Jordbruksarealer, skogar och fiskevatten i låg-inkomstländer används för att producera vår mat och i allt högre utsträckning vårt bränsle. Ungefär en tredjedel av den mark som används i svensk matproduktion ligger i andra länder.16 Europeiska fiskeflottor dammsuger haven utanför Afrikas kuster.17 Etanol i tanken på svenska bilar kommer ofta från andra länder, främst från sockerrörsodlingar i Brasilien. Drivkraften att ersätta fossila bränslen med bio-bränslen kan leda till konflikter om mark där det idag är knappt om odlingsmark.18 På andra platser kan biobränslen ge intressanta exportinkomster i kampen mot fattigdom19. Den vara som framför allt skapar knapphet på jordbruksmark är foderprodukter till djur. Ca 70 % av världens jordbruks-mark används till att odla djurfoder (se faktaruta nedan).

Foto: sxc.hu

10


11

Finns det ingen snyggare bild att använda?

I teorin är länder som handlar med varandra jämbördiga spelare. Men i verkligheten är maktbalansen mellan par-terna i den internationella handeln ojämnt fördelad. Höginkomstländer har mer makt, ekonomisk styrka och förhandlingskapacitet än låginkomstländer. Dessutom förs handelsförhandlingar ofta under tidspress. Handels-förhandlingar mellan utvecklade länder och utvecklings-länder blir därför ofta problematiska.20

Handel med fattiga länder är en viktig nyckel för att be-kämpa fattigdom och utjämna inkomstskillnader mellan länder om det sker på ett socialt och miljömässigt accepta-belt sätt. Tyvärr finns många exempel på motsatsen, där affärsprojekt, ibland uppbackade av statliga exportkrediter, medför allvarliga effekter för natur och människor. Många ekonomiska verksamheter som förstör miljön får direkta ekonomiska bidrag. Svenska exportkrediter har till exempel finansierat indonesisk pappersindustri som orsakat regn-skogsskövling, miljöfarliga utsläpp och kränkningar av mänskliga rättigheter.21 Dessutom betalar sällan affärspro-jekt för skador de åstadkommer på miljön, det som kallas ”externaliteter”, exempelvis klimatpåverkan, förstörda livs-miljöer och luft- och vattenföroreningar. Kostnaden för dessa skador betalas av någon annan och utgör således också en subvention. Globalt uppskattas kostnaden för subventioner av miljöskadlig verksamhet till 1,9 biljoner dollar, varje år.22

EU driver en handelspolitik som riskerar att motverka

hållbar utveckling. Tre fjärdedelar av metallråvarorna och hälften av energin som används i EU importeras, vilket leder till att investeringar i mark-, gruv-, och energiverksamhet ökar i fattiga länder. Verksamheter som ofta hotar ekosys-tem och människors hälsa i dessa länder på grund av svag lagstiftning eller dålig implementering av de lagar som finns.23 Lösningen är inte primärt att förhindra handel utan att stötta krav på miljö- och arbetslagstiftning och betala rimliga priser för resurserna.

Även handel med jordbruksprodukter kan ha negativa effekter för fattiga länder. EU:s jordbrukspolitik har medfört prisdumpning av jordbruksprodukter, som skadar utveck-lingen av jordbruket i tredje världen. Prisdumpning innebär att varor säljs till underpris genom framförallt exportstöd. Exportsubventioner av exempelvis mjölkpulver, nötkött eller tomater i EU får effekter på den lokala produktionen i fattiga länder. Problemet med underpriser är att odlare får sämre lönsamhet och därför inte stimuleras att öka sin egen produktion. Många småbönder slutar att producera för för-säljning om priserna är för låga. De odlar då bara för egen konsumtion, slutar investera i jordbruket och försöker i stället få inkomster på annat sätt. De flesta av världens fat-tigaste lever på landsbygden och är beroende av ett funge-rande jordbruk. Lägre lönsamhet i jordbruket minskar livsmedelstryggheten, skapar ett beroende av importerad mat och ökar risken för hunger och svält.24

Foto: sxc.hu


12 13

Svenska grisar använder mark i Brasilien

Ungefär en tredjedel av den jordbruksmark som krävs för att förse svenskarna med mat ligger i andra länder.25 Produktion av mat kräver stora resurser i anspråk, både direkt i form av åker- och betesmark och indirekt för att matproduktionen kräver stora mängder energi. När maten ligger på tallriken och är färdig att ätas har den stått för 30 procent av hushållets totala klimatpåverkan. Det är framförallt köttproduktionen som tar stora resurser i anspråk. Och utvecklingen går åt fel håll – köttkonsumtionen har ökat med över 50 procent de senaste 20 åren i Sverige. Det är varken bra för världen eller för hälsan.26

Grisar äter foder som odlas på åkermark, spannmål och soja som vi lika gärna skulle kunna äta själva. I Sverige odlas foder på 70 procent av åkerarealen och hälften av spannmålen går till foder. Ungefär 11–15 kvadratmeter mark går åt för att svenskarna ska få ett kilo benfritt griskött. 10–11 av dessa är svensk åkermark men en till två kvadratmeter ligger i Sydamerika och används främst för sojaodling. Svenska grisar äter cirka 36 000 ton sojafo-der årligen. Sojan kommer huvudsakligen från regionen Mato Grosso i mellersta Brasilien, där det sker en expan-sion av sojaodlingar på bekostnad av Amazonas regnskog och av savanner som kallas Cerrados. Cerrados är ekosystem med hög biologisk mångfald, men under de senaste 35 åren har över hälften av av dem odlats upp.27

De storskaliga sojaplantagen i Brasilien flygbesprutas upp till 6 gånger per år. Kemikalierna kan spridas upp till flera kilometer från fälten och detta påver-kar förstås de som bor i området mycket negativt. Foto: Naturskyddsföreningen

12


13

Handel för självtillit och solidaritet”Jag upplevde i min barndom att gulsparvarna försvann, säger Per-Olof Erickson. Det ledde till ett miljöintresse. Sedan kom ju gulsparvarna tillbaka igen och med dem in-sikten att det går att göra något åt problemen! ”

Per-Olof har länge varit aktiv i Naturskyddsföreningen och är idag ordförande för länsförbundet i Gävleborg. Miljövänliga veckan med fokus på bananer och kaffe öpp-nade hans ögon för Naturskyddsföreningens internatio-nella arbete och handels- och konsumtionsfrågorna.

”Jag har efter hand blivit medveten om att allt hänger ihop, det finns ett samband mellan miljöproblemen och fattigdomen, säger Per-Olof. Jag har haft förmånen att resa ut i världen och träffa andra människor, jag har sett fattig-domen själv. Solidaritet och resursbevarande hänger ihop för mig. Vi har bara en jord, och vi måste dela på dess resur-ser.”

Per-Olof är drivande i Alternativboden Lyktan, en världs-butik som startade 1986 för att ge Gävleborna möjlighet att

köpa lokalproducerade grönsaker. Snart utökades sortimen-tet med ekologiskt odlade och miljö- och rättvisemärkta produkter. Självtillit, solidaritet och resursbevarande är Lyktans honnörsord.

”Vi tror på den enskilda människans möjlighet att på-verka och förmåga att söka alternativa utvecklingsvägar tillsammans med andra. Vi blir väldigt starka tillsammans genom att stötta den enskilda människan.”

Lyktan fungerar också som mötesplats för människor och idéer. I informationshörnan kan man slå sig ner med en kopp rättvisemärkt te eller kaffe och läsa tidningar som inte säljs någon annanstans. Det finns en programverksamhet, ”Samtal i skymningen”, där en inbjuden person startar ett samtal som alla kan vara delaktiga i.

”Människor dyker upp spontant för att arbeta här – pen-sionärer och arbetslösa ungdomar som tycker att det är trevligt att träffa lite folk. Vi har ett väldigt fint samarbete, alla tar sitt ansvar och tar egna initiativ för att verksamheten ska fungera.”

Per-Olof Erickson, Gävle. Foto: Maarit Gustavsson


14 15

De mänskliga rättigheterna och miljön – två sidor av samma mynt

Var och en i nuvarande och framtida generationer har rätt att leva i en miljö som är förenlig med hans eller hennes hälsa och välbefinnande.ur Århuskonventionen

När natur utarmas drabbas ofta de allra fattigaste värst. Det finns alltför många exempel på hur miljöförstöring direkt krän-ker människors rättigheter. Tillsammans med organisationer i Syd arbetar Naturskyddsföreningen med att stärka fattigas möjligheter att kräva ansvar från beslutsfattare och att påverka utvecklingen i en hållbar och rättvis riktning, så att alla ska kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter.28 Alla människors rätt till delaktighet i beslut om utveckling fastställs bland annat i deklarationen om rätten till utveckling som antogs av FN:s generalförsamling 1986. Den slår fast alla människors rätt att delta i, bidra till, samt åtnjuta ekonomisk, social, kulturell och politisk utveckling.29 Ytterligare en viktig deklaration som stär-ker sambandet mellan miljö och utveckling är Riodeklarationen som inleds med konstaterandet: ”I strävan mot en hållbar ut-veckling står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälso-samt och rikt liv i samklang med naturen”.30

När konventionerna om de mänskliga rättigheterna skrevs på 60-talet var miljön inget som debatterades som idag - den finns därför inte med i texterna. Men för att flera av de grund-läggande mänskliga rättigheterna ska uppfyllas krävs en häl-sosam miljö och möjlighet att utnyttja naturresurser. I förläng-ningen krävs resilienta ekosystem som kan leverera ekosystemtjänster som ger förutsättningar för att förverkliga grundläggande rättigheter. Ett exempel är rätten till mat.31 Utan en tryggad tillgång till mat är det omöjligt för människor att utvecklas. Idag produceras tillräckligt med livsmedel för att alla ska kunna äta sig mätta, ändå är över en miljard människor hungriga varje dag. Frågan om rätten till mat handlar i första hand om inkomstfördelning och köpkraft samt om den lång-siktiga tillgången till friska ekosystemen som bland annat kan leverera ekosystemtjänster som bördig jord och rent vatten.

Förutom alla människors rätt till mat och försörjning så har ursprungsfolk ytterligare rätt till skydd av naturresurser och markområden som de traditionellt använt genom de rättig-heter som tillskrivs dem i konventionen om biologisk mång-fald32 och i ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk33.

De mänskliga rättigheterna handlar både om rätten att leva i en miljö som ger möjligheter till mat, vatten och hälsa och om rättigheterna att vara delaktiga i beslut som rör miljön. För många människor som protesterar mot till exempel skogs-skövling kränks grundläggande rättigheter till yttrandefrihet när demonstrationer brutalt slås ned av polis eller militär.

I Århuskonventionen, som trädde i kraft 2001, knyts män-skliga rättigheter direkt samman med miljön.34 Utgångspunkten är att vi alla har skyldigheter inför kommande generationer att skydda och bevara miljön. Enligt denna ska allmänheten kunna ta del av information, delta i beslutsprocesser samt ha tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Den vilar på insikten att miljö-arbete blir bättre om det är förankrat hos och inkluderar del-tagande av allmänheten. Det förutsätter i sin tur att allmänheten har kunskap om tillståndet i miljön och att det finns kanaler för att medverka i beslut av betydelse. Man skall till exempel kunna vända sig till en domstol om myndigheter inte följt miljö-rättsliga bestämmelser. Århuskonventionen berör också miljöor-ganisationers rättigheter som exempelvis talerätten i domstol.

Människor kan inte tillgodose sina grundläggande behov och utvecklas utan friska ekosystem. Fördelningen av resurser är idag väldigt orättvis — de rikas överkonsum-tion hindrar fattiga att tillgodose sina grundläggande behov. Fattiga människors möjligheter att försörja sig hotas när skogar som de är beroende av för sitt uppehälle huggs ner, när stora fiskefartyg dammsuger haven på fisk och när be-tesmark förvandlas till jordbruksmark för export till billiga priser. De som drabbas har oftast inte bidragit till miljöför-störingen, men har få andra försörjningsalternativ och är helt beroende av vad naturen ger där de lever.

14


15

Pusselbitar för en bättre värld

Börja göra det som är nödvändigt, sedan det som är möjligt, och plötsligt gör du det omöjliga.Franciscus av Assissi

Vi håller på att spränga Jordens gränser samtidigt som en stor del av mänskligheten inte har mat för dagen. Dessa utmaningar kräver att vi söker lösningar på flera problem samtidigt. Vad vi behöver göra handlar inte om att gå till-baka i tiden. Det är varken möjligt eller önskvärt. Det hand-lar om att ställa om. Omställningen behöver omfatta två dimensioner – minska våra miljöproblem och samtidigt öka vår livskvalitet. Vi vet vad vi behöver göra och tekniken finns. Naturskyddsföreningen har visat att det går att halvera energikonsumtionen i Sverige till år 2030, med bibehållen välfärd och i princip med redan tillgänglig teknik.35 Egentligen vet vi att konsumtion inte gör oss lyck-liga, det finns andra faktorer som är viktigare för välfärden i den rika delen av världen. Möjligheterna att ställa om är med andra ord stora. Det vi idag behöver är fler vackra vi-sioner, modiga beslut och konkreta handlingar i rätt rikt-ning.

Mer än någonsin kommer vi att behöva friska ekosystem.

Friska ekosystem ger fler tjänster och hjälper till att hålla oss inom Jordens gränser, till exempel genom att dämpa effekterna av klimatförändringarna och fånga in växthus-gaserna. Forskarna som undersökt planetens gränser menar att en lösning på markanvändningsproblemet kan vara jord-bruksystem som efterliknar naturens processer, exempelvis trädjordbruk. Det kan också vara ett recept för att minska förlusten av biologisk mångfald, genom att förstärka livs-miljöer och öka sambanden i landskapet.36 Naturskydds-föreningens samarbetsorganisationer visar att det går att förvalta ekosystemen så att de fortsätter att leverera både bra skördar och andra ekosystemtjänster.37 Det samman-lagda värdet av ekosystemtjänsterna från sådant hållbart jordbruk är större än i intensiva jordbrukssytem, se illus-trationerna nedan. En mångfald av grödor ger en tryggare försörjning och mindre sårbarhet om skördarna slår fel eller priserna ändras. Ett jordbruk som baseras på lokala resurser och kretslopp behöver inte så mycket dyra och energikrä-vande insatsvaror, vilket gör att jordbrukaren kan behålla en större del av förtjänsten. Mänskligheten behöver inte förstöra de livsuppehållande systemen för att fylla våra behov. I följande kapitel ger vi exempel på pusselbitar för ett hållbart samhälle inom Jordens gränser.

Naturligt ekosystem

Produktion av grödaNaturlig

skadedjurs-bekämpning

Timmer-produktion

Luftrening och reglering av regionalt klilmat

Förmåga att binda kol

Vattenreningoch reglering av

vatten�öden

Pollinering

Bevarande av habitat och

biologisk mångfald

Intensivt jordbruk



Timmer-produktion




vatten�öden

Pollinering


biologisk mångfald

Skogsjordbruk



Timmer-produktion




vatten�öden

Pollinering


biologisk mångfald

Trädjordbruk förespråkas av allt fler och praktiseras till exempel av bönder knutna till Centro Ecologico i Brasilien. Trädjordbruket ger en större mångfald av eko-systemtjänster än det intensiva jordbruket som fokuserar på att maximera produktionen av spannmål på bekostnad av andra ekosystemtjänster.Illustration: Christine Clifstock modifierad från Foley m.fl. (Science 2005).


16 17

Dessa förändringar kan leda till en pånyttfödelse av lokala samhällen, som kommer att odla mer av sin egen mat, producera egen energi och bygga hus av lo-kala material. Rob Hopkins, Transition Handbook

Bild: Flaivoloka

Tänk globalt, handla lokalt

Allt vi behöver i våra dagliga liv kommer från naturen – tänk på mat, kläder och energi. Vi är också beroende av att ekosystemen tar hand om vårt avfall. I det globaliserade och urbaniserade samhället har dessa ekosystem blivit allt mer osynliga för oss. När vi handlar i butiken hemma köper vi resurser från världens alla hörn – varifrån kommer egent-ligen fettet i margarinet? Kon som har producerat yoghur-ten, varifrån kom hennes foder? Och bomullen i jeansen, var har den odlats? Sambanden är långt ifrån enkla. Hur vi i Sverige bygger våra samhällen och vad vi har på tallri-karna påverkar andra människor och ekosystem. I den glo-baliserade ekonomin är vi alla med och exploaterar natur och människor på andra sidan jorden. Effekterna av vårt handlande är långt bort i tid och rum – vi ser dem inte och har därför svårt att ta ansvar för dem. Ju närmare produk-tionen av basvaror finns, desto lättare får vi återkopplingar som kan lära oss förvalta resurserna bättre. Om man föro-renar sitt eget dricksvatten har man en stark drivkraft att förbättra situationen! En del av omställningen innebär där-för att öka den lokala självtilliten och resiliensen, såväl i Sverige och i fattigare länder. I många fattiga länder handlar det här arbetet om att skydda resursbasen, naturen, och minska utflödet av resurser. I Sverige har den globala han-deln och ett samhälle uppbyggt kring billig energi minskat den lokala resiliensen och gjort oss sårbara för kriser och chocker. Våra samhällen är dåligt rustade att möta den framtid av låg energiförbrukning som klimatförändring-arna och oljetoppen leder till.

Förutsättningarna för ett hållbart liv är olika beroende på hur och var man bor, lösningarna ser olika ut på lands-bygden och i storstan. I den lokala skalan kan varje sam-

hälle söka sina egna lösningar. I England startade 2006 en rörelse för omställning, Transition Towns, som fokuserar på att bygga lokal resiliens. Omställningsrörelsen sprider sig som en löpeld runt Jorden och flera initiativ finns i Sverige. Viktiga delar av omställningen är att hitta lokala lösningar för minskad energianvändning och ökad själv-försörjning. Lokala system för odling, byggande, avfalls-hantering och till och med lokala valutor är exempel på åtgärder. En viktig del i arbetet är den inre omställningen – för att lyckas med den yttre omställningen behöver vi återskapa relationerna med oss själva, varandra och med naturen. En bärande idé är att ett liv utan olja kan vara ett mer meningsfullt och njutbart liv, att omställningen sna-rare innebär en möjlighet än ett hot!

16


17

Lokal handelAllt fler svenskar längtar efter att handla mat som är häl-sosam och miljövänlig, att kunna möta den som odlat po-tatisen eller fött upp lammet. Bondens egen marknad har blivit en succé som finns i 15 städer över hela landet. Alla produkter kommer från en radie av maximalt 25 mil från marknaden och mycket är ekologiskt odlat. En av de största fördelarna med Bondens egen marknad är funk-tionen som informationsspridare. Mötet mellan konsu-ment och lantbrukare fungerar som en dörröppnare, och

används som en katalysator för budskapet om ett hållbart samhälle. I Brasilien jobbar Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Centro Ecológico med småskalig handel i nätverk för att gynna den regionala marknaden och verka för att även de fattiga i det egna landet får till-gång till näringsrik och ekologisk mat. Fördelarna i Brasilien är desamma som i Sverige: bättre inkomster för brukarna eftersom det inte finns mellanhänder, en breda-re marknad för ekologiska produkter och en mötesplats mellan stadsbor och småbrukare.

Bondens egen marknad i Tessinparken, Stockholm. Foto: Anneli Nordling, Naturskyddsföreningen


18 19

Social resiliens i MellansjölandetMilis Ivarsson, Lekeberga har varit engagerad i miljö- och rättvisefrågor under många år och velat skapa vackra och lustfyllda alternativ till det resurskonsumerande kemika-liesamhället. Det gör hon i sin butik Av jord där hon säljer målarfärg av jordpigment med hälsovänliga och förnyelse-bara ingredienser. Hon beskriver sitt engagemang i Mellansjölandet Leader som den bästa möjlighet hon fått att bedriva långsiktigt påverkansarbete underifrån för ett hållbart samhälle. Leader är en arbetsmetod inom EU vars syfte är att ta till vara mervärdet i lokal förankring, lokalt inflytande och samarbete. Tanken är att olika perspektiv ska mötas — den lokala kunskapen ska kopplas samman med samhällets målsättningar och landsbygdens egen ut-vecklingspotential ska mobiliseras.

”För att klara av ett bra liv i framtiden med mindre energi och mer lokalproducerad mat och lokal handel måste vi ha en stark social resiliens, säger Milis. Därför jobbar vi med arbetsgrupper för att vi ska kunna lära känna varann och hjälpas åt, ett nytt sorts samhällsbyggande på lokalt plan. Något vi jobbar med är samodling, alla har inte mark

att odla på, samtidigt finns det mark som inte brukas. Vi vill koppla ihop människorna med marken så att vi kan produ-cera så mycket mat som möjligt lokalt.”

Mellansjölandet Leader jobbar med omställning och skickade nyligen 10 högstadieelever till den första Transition-staden, Totnes i England, för att studera exempel på håll-bara lösningar. Eleverna ska hålla föredrag för politikerna och tjänstemännen i kommunerna. Omställningsrörelsen tilltalar Milis för dess fokus på konkreta handlingar på lo-kalplanet:

”Det är så mycket möten och seminarier och föredrag men det är väldigt få människor som verkligen går hem och gör något, det är ett stort glapp emellan pratande och gö-rande.”

Milis berättar om sin svärson från forna Östtyskland, som kom med en folkvagnsbuss full med verktyg. Han kan ta vara på, laga och fixa och ser möjligheter i det andra slänger.

”Han är en läromästare för mig, han kan slakta, mjölk-syra och slå med lie. Vi skulle behöva hjälp av fler personer från andra länder, där man fortfarande kan saker som vi har glömt.”

Högstadieelever från Lekebergs- och Transtensskolorna tar sig fram fossilfritt under studiebesöket i Transitionstaden Totnes i England. Foto: Mellansjölandet Leader

18


19

Lokal förädling i Filippinerna”Bra resultat föds ur ett behov”, säger Chito Medina från MASIPAG, Filippinerna38. Vi föddes ur ett behov hos bön-derna, de var besvikna på effekterna av den gröna revolu-tionen och kemikaliejordbruket.

Kemikaliejordbruket medförde växande hälsoproblem med bekämpningsmedel, utarmade jordar och förlust av biologisk mångfald, till exempel vilda bladgrönsaker och fisk som funnits tidigare. Dammar med skaldjur och fisk är vanliga i traditionella odlingssystem. I Filippinerna handlar jordbruket om överlevnad. 70 procent av bönderna är småbönder som äger mindre än 2 hektar mark. Småskalig odling är framförallt för självförsörjning, men det produ-cerar också ett överskott. I dag organiserar MASIPAG över 30 000 bönder som bedriver ekologisk odling. En central del i organisationens verksamhet är att samla in och för-ädla olika lokala rissorter för att bättre anpassa odlingen till varierade miljöförhållanden. Mycket av organisationens verksamhet sker lokalt, det ger bättre spridning av resur-serna.

”Vi lär bönderna att förvalta och förädla sina egna frön. De lär sig att observera, hitta orsakssamband och utveckla tekniker i sina egna lokala sammanhang. Så bygger vi upp deras självförtroende, det är de själva som har kontroll över utsädet.”

En effekt av kemikaliejordbruket är att bönder har glömt hur man producerar sitt eget utsäde. Det är en utmaning att bygga upp den kapaciteten igen. På så sätt stimuleras den viktigaste resursen i jordbruket: bönderna själva. Bönderna behöver fröna, men fröna behöver också bönderna.

”Vi ger inga stora mängder utsäde, kanske ett hekto av varje sort. När bönderna lyckas med sin skörd ger det dem självtillit: Titta, säger de, jag fick bara ett hekto frön, och nu är det ett hektar ris!”

Det finns många som är skeptiska mot MASIPAG:s verk-samhet, inte minst från myndighetshåll. Men det är svårt för dem att komma med kritik eftersom MASIPAG har visat att skördarna är lika stora som i kemikaliejordbruket. Inkomsterna är dessutom högre eftersom bönderna inte har kostnader för insatsvaror. Att vara oberoende av externa insatser och ingå i ett socialt nätverk skapar också en lokal resiliens. När tyfoner och översvämningar förstör skörden är även MASIPAG:s bönder utan mat, men de är också utan skulder. Genom att nätverkets medlemmar delar med sig åt varandra kan de få nytt utsäde.

”Jag kommer själv från en småbrukarfamilj och vet hur det livet ser ut, säger Chito. Det är inspirerande att jobba med att förbättra villkoren för bönder. Det finns inga andra alternativ, detta är vårt hopp! ”

Chito på besök hos en ekologisk bonde som visar upp sina långa långbönor, en av många olika grödor på gården. Foto: Anneli Nordling, Naturskyddsföreningens


20 21

Himmel, vilket billigt stoff vår lycka är sammansatt av… om vi bara visste om det. Vilka inkomster har vi inte haft från en blomma, och hur outtröttlig är inte årstidernas utdelning.James Russell Lowell

Vi blir rikare och rikare i Sverige – bruttonationalprodukten (BNP) har fördubblats drygt fyra gånger sedan 1950-talet39. Men höjningen av den materiella standarden har inte ökat lyckan. BNP har ökat men inte tillfredsställelsen med livet. Vi har fått mindre och mindre lycka för pengarna, kan man säga.40 Så snart våra materiella grundbehov är tillfredställda betyder en inkomsthöjning ganska lite för att öka välbefin-nandet. Flera forskare har försökt fastslå en gräns utöver vil-ken ytterligare inkomster inte har så stor betydelse. Egentligen är nivån inte det viktiga, menar forskarna, det avgörande är att ha det som alla andra. De flesta människor bedömer sin position i jämförelse med andras. I jämlika länder som Sverige är därför tillfredsställelsen större än i mer ojämlika – man behöver inte snegla avundsjukt på grannen i lika hög grad.41

Dessutom visar nya studier att samhällen med stora inkomst-skillnader har större påverkan på den biologiska mångfalden, och att ojämlikheten är en viktigare förklaring till att arter utrotas än befolkningstäthet eller inkomstnivå.42

Mer pengar kommer med andra ord inte att bidra till att öka välfärden. Istället är det andra saker vi önskar oss och blir lyckliga av. Hälsa, engagemang, en känsla av samman-hang och mening med livet. Att uppleva tillvaron som me-ningsfull, begriplig och hanterbar. Kanske att återknyta ban-den till naturen? Att växla konsumtion av prylar mot konsumtion av upplevelser skulle minska fotavtrycken. Tjänster har generellt sett liten miljöpåverkan jämfört med varor. Vi skulle kunna konsumera mer teater, musik och mas-sage och samtidigt minska miljöbelastningen. Men upple-velser kräver tid – något som många längtar efter mer av, snarare än pengar. Att lönearbeta mindre, växla lön mot fri tid är en lösning som underlättar för oss att vara hållbara.

Både genom att det blir enklare att lägga livspusslet och genom att det medför en minskad konsumtion.43 Längtan efter mer tid har att göra med att vi idag har svårt att hinna med relationerna med andra människor. Värdet av relationer går som en röd tråd genom all lyckoforskning. Starka band med familj och vänner hör till det viktigaste i livet. Den verk-liga välfärden, det som gör livet värt att leva, har med andra ord ett mycket litet fotavtryck!

Världens ekosystem mår dåligt och många människor har inte mat för dagen, samtidigt som vi i den rika världen inte mår bättre ju rikare vi blir. Dagens ekonomiska system verkar inte kunna hantera dessa utmaningar. Ett samhälle baserat på drömmen om evig tillväxt mätt i dagens termer är inte hållbart. BNP är ett mått på aktiviteten i ekonomin, men säger litet om välfärden. Dags att sluta stirra blint på BNP som ett mått på välfärd, när denna strategi nu ser ut att ris-kera förutsättningarna för mänskligt liv på jorden. Istället kan vi fråga oss hur samhället kan organiseras för att öka den verkliga välfärden? 44

Foto: www.sxc.hu

Välfärd är klimatsmart

20


21

Klimatpiloterna i AskersundNaturskyddsföreningen i Askersund driver tillsammans med den gemensamma miljöförvaltningen i Askersund och Laxå kommuner projektet Klimatpiloterna. Piloterna är 10 hushåll med ambitioner att minska sina koldioxidutsläpp. De dokumenterar sina inköp genom att samla på kvitton och genom ett ”klimatkonto” på nätet där man kan be-räkna sina utsläpp. Vem som helst kan göra sin egen beräk-ning, och på detta sätt vara en ”skuggpilot”. Varje hushåll ger sedan ett individuellt klimatlöfte helt utifrån sina egna förutsättningar. Åsa Wistrand som sitter i projektets styr-grupp tycker att klimatfrågans kanske viktigaste del är att lyfta livskvaliteten, att visa att en minskad konsumtion inte är en uppoffring.

”Vi tror att man får ett bättre liv genom att lugna ner tempot lite. Konsumtion kan vara en stressfaktor. Vi vill visa hur förändringar som minskar hushållens klimatpå-

verkan också bidrar till ökad livskvalitet som bättre ekonomi, bättre hälsa, mindre stress eller spännande upp-levelser.” Klimatpiloterna får olika utmaningar: att äta rätt mat, transportera sig energieffektivt eller dra ner på energi-förbrukningen hemma. Den första utmaningen var att tids-växla, att fundera över vad man egentligen vill göra i sitt liv och identifiera tidstjuvar.

”Det var en aha-upplevelse för många, att detta är en klimatfråga! Vi listade ett antal saker som gör livet värt att leva, och de har inte så stor miljöpåverkan. Om jag jobbar mindre så får jag mer tid, och det är vad många helst önskar sig. En familj har till och med infört köpstopp.”

Hur mycket koldioxidutsläpp individer och hushåll ger upphov till beror till stor del på hur det omgivande samhället är uppbyggt. Klimatpiloternas hushåll kommer att identi-fiera förändringar de anser behöver ske från kommunernas sida för att invånarna ska kunna leva ett klimatsmart liv.

Åsa Wistrand med sonen Henning. Foto Mattias Jonsson


22 23

Biologisk mångfald är inte bara en lyx för de rika – det är en nödvändighet för de fattiga.The Economics of Ecosystems and Biodiversity

Våra samhällen är inte är så bra på att hantera naturens värden, ekosystemtjänsterna. När vi gör det visar det sig gång på gång hur värdefulla de är. Ett exempel är de thai-ländska mangroveträsken som ger intäkter på cirka 1 200 dollar per hektar om de används för att odla jätteräkor - men hela 12 000 dollar per hektar om de lämnas orörda för att fungera som skydd mot stormar och ge inkomster till lo-kala fiskare.45 Att bevara och vårda ekosystem är med andra ord samhällsekonomiskt lönsamt, naturskydd kan betrak-tas som en form av investering som ger pengarna tillbaka flera gånger om. Marknad och subventioner har en tendens att gynna maximal produktion av mat, fibrer och biobräns-len på bekostnad av andra ekosystemtjänster som över-svämningsskydd, näringsomsättning eller pollinering. Ett mer varsamt nyttjande av ekosystemen ger dock samhället större värden, även om dessa inte syns på en marknad.46

Forskare rekommenderar politiker att slå vakt om redan skyddade områden och att fortsätta att investera i ekologisk infrastruktur. Naturskydd ses ofta som en kostnad i sam-hällsplaneringen, men ger i själva verket mycket tillbaka. Enligt en studie skulle ett globalt nätverk av naturreservat skulle kosta ungefär 45 miljarder dollar årligen. Men de ekologiska tjänsterna från ett sådant nätverk skulle vara värda mellan 4400 och 5200 miljarder dollar varje år, alltså ungefär 100 gånger så mycket! 47

Även svensk “vardagsnatur” är värdefull, den tar hand om koldioxid och luftföroreningar, upprätthåller biologisk mångfald, renar vatten och ger rekreation - viktigt inte minst i tätorter. Kommunal grönstruktur är en investering, i invånarnas hälsa och samhällets hållbarhet. Betalning för ekosystemtjänster är under utveckling på flera håll i världen. I Sverige skattas landsbygdens produktion av ekosystemtjänster till 79 miljarder kr årligen, att jämföra med jordbrukets bidrag till BNP som ligger på 3–5 miljarder kr per år och skogsbrukets på knappt 20 miljarder kr per år.48 Om det fanns en marknad för dessa tjänster skulle det vara svårt att prata om den tärande landsbygden...

Lokalbefolkning i Ecuador återplanterar här mangrove där den ursprungliga mangroveskogen förstörts av jätteräksodlingar. De får stöd av C-CONDEM (en samarbetsorganisation till Naturskyddsföreningen). Foto: Kajsa Garpe, Naturskyddsföreningens bildbank

Investera i ekosystem

22


23

Fler och fler människor flyttar till städerna. Staden erbjuder närhet till service som matbutiker, kultur, kollektivtrafik, jobb, skola mm. Städer kan vara mycket resurseffektiva genom sin täthet och potential till infrastrukturlösningar för många människor. I stadsdelarna Hammarby Sjöstad, Stockholm och Augustenborg, Malmö har man framgångs-rikt jobbat med kretsloppstänkande med hjälp av bidrag från det lokala investeringsprogrammet, LIP.Bilanvändningen har minskat genom satsningar på kollek-tivtrafik och cyklister. Organiskt avfall samlas in och blir biogas. Grönområden hjälper till att rena vatten och luft, minskar buller och ökar den biologiska mångfalden. Gröna tak används för att öka grönytan. Dammar tar hand om dagvatten och utgör oaser för djur och växter. Under samma period som kretsloppsarbetet pågick i Augustenborg växte även valdeltagandet, det gick från 58 procent 1998 till 79 procent 2002!

Städer är sårbara genom sitt beroende av omlandet för basala behov som mat och energi. Det finns dock en stor potential för mer urban matproduktion. Odling i städer världen över bidrar redan betydligt till livsmedelsförsörj-ningen – en åttondel av världens livsmedel odlas i städer.49 Denna andel skulle kunna öka betydligt i framtiden.

Augustenborg, Malmö. Foto: Wikimedia jorchr.

Hållbara städer

Människor behöver träd. De behöver se löv från sina fönster, sitta i gröna rum och leka i skuggan. Träd lockar ut människor bakom väggar av tegel och glas, och när de möts skapar grannar relationer, fostrar barn, och bygger en känsla av gemenskap.Tina Prow, The Power of Trees


24 25

Linderödssvinen vid Högsbo kyrka. Foto Axel Demker, Naturskyddsföreningens bildbank

Stadsjord – urbana grisar i GöteborgI Högsbo kyrka, i en förort till Göteborg, var det glest i bän-karna på gudstjänsterna. Men när man ordnade föreläs-ningar om odling fylldes kyrkan av intresserade åhörare! Intresset ledde till projektet Stadsjord, som arbetar för od-ling, lokal mat och samverkan i kvarteret. Kyrkan, bostads-bolagen och parkförvaltningen har avsatt mark, som bökats upp av grisar. Sedan har den harvats med hästar och nu odlas den.

”Man ordnade stormöten och frågade om någon ville ha odlingslott, och det blev genast en jättelång kö, mycket längre än vad man skulle kunna uppbåda i första omgång-en.” Lotterna som planeras till nästa år är också slut redan, berättar Elisabeth Undén, som är aktiv i Naturskydds-föreningen i Göteborg och grismatare i Stadsjord.

Nu går grisarna på ny mark som ska odlas till våren, det ska bli fler odlingslotter och fruktträdgård. Det har inte kommit ett enda klagomål på grisarna, trots att de låter och luktar.

”Nu vill alla att grisarna ska komma till dem, alla pratar om Stadsjord hela tiden. Det sociala är en viktig del, det skapar grannsämja, man träffas ute på lotten och byter od-lingstips och hjälper varann att vattna om man är bortrest. Odlingen skapar ett socialt kitt”, säger Elisabeth.

Stadsjord vill vara en mötesplats för människor av alla sorter som vill vara med och göra kvarteret litet blommi-

gare, roligare, varmare och mer hållbart. Det är inte en iso-lerad företeelse , odling i städer verkar explodera i världen. I Washington odlar Michelle Obama grönsaker utanför Vita Huset, i London finns Capital Growth, ett stort projekt som med stöd av borgmästaren vill odla upp 2012 ytor i staden till år 2012. Varför är det så viktigt att odla i städerna?

”Av jättemånga anledningar! Maten vi äter är indränkt i råolja, det kommer inte att fungera i framtiden, och vi vill inte det heller. Vi kommer inte att kunna använda så myck-et energi till att producera mat, maten blir i så fall fruktans-värt dyr. Med urbaniseringen måste vi också på allvar se att städerna är en del i matproduktionen. Det är bara under 1900-talet vi har upphört att se städerna som matproducen-ter, tidigare var det vanligt med odling och djurhållning även i staden. En annan sak är att vi måste börja dela på arbetstillfällena. Det är helt är osannolikt att vi kan skapa en servicesektor där alla ska jobba. Det är jättetrevligt om många kan jobba med det, men vi måsta hitta andra typer av försörjning också i Sverige. Att producera sin egen mat är ett bra sätt.”

Stadsjord mötte mycket motstånd i början, det sågs som en omöjlighet att ha grisar i staden. Men nu har man banat vägen och visat att det går, nu är det lättare för andra initia-tiv att komma igång. Projektets mål är att engagera hela Göteborg, Västsverige och vidare ut i landet.

24


25

Ungdomar odlar upp Addis AbebaStadsodling är ett konkret sätt att arbeta med två stora ur-bana problem i fattiga länder: undernäring och dålig av-fallshantering. När man har lite mark kan man ta hand om sitt hushållsavfall och kompostera det, något som betyder mycket i en stad där renhållningen inte fungerar. Sue Edwards är föreståndare för Institute of Sustainable Development (ISD) som driver ett odlingsprojekt med ung-domar i skolor och föreningar i Addis Abeba, Etiopien. Antingen odlar de på skolgården eller så kan ISD hjälpa dem att få tillgång till mark att odla på. Sue berättar att några ungdomsgrupper har tagit sig an områden längs vägar eller vattendrag dit folk kommer och dumpar avfall, de har röjt upp och förvandlat områdena till fina platser där det är trevligt att vara. En del har också startat tesalonger i anslutning till sina trädgårdar!

”Det är enkelt, du kan odla grönsaker i gamla tunnor, bildäck, säckar eller nästan vad som helst, och sen kan du äta dem eller sälja dem. Många grupper arbetar också med odling av prydnadsväxter. Det är stor efterfrågan på dem eftersom det byggs många nya områden i Addis Abeba och de ger bra inkomster. Vi ger grupperna stöd genom att bidra

med växthus”, säger Sue.En lärdom projektet har gjort är att det måste finnas unga

kvinnor i grupperna för att de ska fungera bra på sikt. ”Män lägger ofta pengarna i fickan, dricker kanske och

så är pengarna borta. Kvinnor tar ett större ansvar mot sig själva och sin familj, för att pengarna ska bidra till utveck-ling. Blandade grupper är mer fokuserade och stabila. Männen påverkas av kvinnorna och blir mer öppna och transparenta mot varandra.”

Sue berättar att organisationsvana är någonting som ISD har fått jobba mycket med. I Etiopien får ungdomar ingen träning i att organisera sig och jobba i grupper. Sociala fär-digheter som ledarskap, kommunikation och entreprenör-skap måste tränas, annars kollapsar grupperna lätt. Det lyser om Sue när hon berättar om projektets bedrifter. En av grupperna, Tena Kabena, blev utsedd av FN:s miljöprogram (UNEP) till Champion of the Earth 2009.

”Det är fantastiskt att se dessa ungdomar när de kommer med sin första skörd. Det förändrar hela deras uppfattning om sig själva och sin omvärld: JAG har gjort det här! Det är en belöning i sig själv.”

Deltagare i kvinnogrupp förbereder försäljning av grödor de odlat mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Foto: ISD


26 27

Gå vidare

Engagera dig!Gå med i Naturskyddsföreningen, om du inte redan är det, och engagera dig i någon av våra lokala kretsar! Vi har lo-kala kretsar i nästan varje kommun och nätverk för våra viktigaste frågor: skog, klimat, kemikalier, hav och handla miljövänligt. Det finns även ett nationellt nätverk för jord-bruk och mat. Kretsar och nätverk kan söka pengar för att driva projekt genom riksföreningen. Du kan bli medlem och gå med i nätverken direkt på webbplatsen: www.naturskyddsforeningen.se.

Idéer för landsbygdsutvecklingNaturskyddsföreningen har gjort en idébok och en hand-ledning för att inspirera kretsar och länsförbund att vara aktiva i utvecklingen av en hållbar landsbygd, särskilt lands-bygdsprogrammet och ramdirektivet för vatten. Idéboken fokuserar på den lärande process som sker när man arbetar i partnerskap och på metoder för arbetet. Handledningen beskriver landsbygdsprogrammet och beskriver vilka typer av projekt som kan få stöd och hur man ansöker. Hand-ledningen finns på vår webbplats.

Miljövänliga VeckanVarje höst, vecka 40, arrangeras Miljövänliga Veckan. Under Miljövänliga Veckan fokuserar vi på en produkt, dess mil-jöproblematik och vad man kan köpa istället. Tack vare Miljövänliga Veckan blir sortimentet i många butiker allt mer miljöanpassat. Kampanjveckan genomförs praktiskt i hela landet av våra kretsar och nätverket Handla Miljövänligt. Man gör allt från att kontakta media, prata med kunder, ordna utställningar, föreläsa, göra butiksundersökningar och ordna tipspromenader. Läs mer på vår webbplats.

Guida till insiktNär allt hopp är ute är det synd att sitta inne! Naturguidningar är ett roligt sätt att jobba med medvetandehöjning. Även tung och ibland svårsmält information går att presentera på ett medryckande och illustrativt sätt. Naturskyddsför-eningen har tagit fram handledningar för att guida om ”framtidens landskap”, odlingslandskapet och klimatför-ändringar. De finns på Naturskyddsföreningens webbplats.

Bli en skuggpilot Naturskyddsföreningen och forskningsinstitutet IVL har tagit fram en klimatkalkylator där du kan räkna ut hur stora utsläpp du orsakar och jämföra med medelsvensken. www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/klimatkontot

Lär dig mer – starta en studiecirkelNaturskyddsföreningens studieförbund Studiefrämjandet ord-nar studiecirklar och föreläsningar om klimat, hållbar utveck-ling, energieffektivisering, trädgårdsodling etc. Du kan också få hjälp att starta en egen studiecirkel, till exempel med ut-gångspunkt från detta material, förslag på upplägg finns sist i skriften. Studiefrämjandet kan hjälpa till med marknadsföring, lokal och studiematerial. De hjälper också gärna till med andra arrangemang. Ta kontakt med Studiefrämjandet på din ort!

Länskansliets monter på St Mikaelsskolan i Mora under Miljötinget som samlade hundratals ungdomar från Dalarna och Gävleborg. Foto: Lilian Lundin, Naturskyddsföreningen

26


27

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, mil-jögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval. Den är en del i vårt arbete med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval.

Vår verksamhet handlade till att börja med om att skydda den svenska naturen. Med tiden har miljöproblemen blivit alltmer globala och verksamheten har vidgats. Vi samarbetar över gränserna för att bli effektivare i vårt miljöarbete. Naturskyddsföreningen deltar i det organiserade internatio-nella miljöarbetet och i internationella nätverk. Arbetet sker i samarbete med ett sextiotal samarbetsorganisationer i cirka 20 olika länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Det internationella arbetet inom Naturskyddsföreningen sker med stöd från den svenska staten via Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

Naturskyddsföreningen arbetar tillsammans med dem som förvaltar kunskaperna om den biologiska mångfalden på plats. Vi påverkar beslutsfattare och är aktiva i den nationella och internationella debatten. Vi arbetar för att få till stånd genomgripande förändringar i regelverken och institutionerna för att uppnå en hållbar global utveckling och en rättvis fördelning av världens resurser.

I Sverige arbetar Naturskyddsföreningen bland annat med landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s lands-bygdsprogram och Leader, som ska främja utveckling på landsbygden genom lokal förankring, underifrånperspek-tiv, nytänkande och nätverkande. Landsbygdsprogrammet ska ersätta de värden som jordbruken skapar för samhället som kollektiva nyttigheter, till exempel biologisk mångfald, ekosystemtjänster, landskap och kulturvärden, livsmedels-säkerhet etc. Men landsbygdsprogrammet ska också främ-ja hållbar landsbygdsutveckling i stort som byutveckling, kompetens och infrastruktur.

Det här gör Naturskyddsföreningen

Under ängens dag, första helgen i augusti räfsar lokala kretsar ängar på traditionellt vis. Foto: Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen


28 29

Bad shoes stink Naturskyddsföreningen 2009. En översättning och kortversion av rapporten ”Bad shoes stink – product survey focusiong on certain hazardous che-micals in leather shoes.” I rapporten presenterar Naturskyddsföreningen i samarbete med miljöorganisatio-ner från andra länder resultat från en internationell pro-duktundersökning av skor med fokus på miljö- och hälso-farliga kemikalier i läder.

Kemikalier in på bara skinnet – plastskor från hela världen Naturskyddsföreningen 2009. Rapporten baseras på en undersökning av skor inköpta över hela världen, gjord i samarbete med organisationer i Indien, Tanzania, Filippinerna, Indonesien, Uganda och Sydafrika. Undersökningen visar att skorna innehåller till exempel reproduktionsstörande mjukgörare, giftiga tennorganiska föreningar samt tungmetallerna kadmium och bly.

Tål klimatet och utvecklingsländerna EU:s handelspolitik? Naturskyddsföreningen 2009. En kort svensk sammanfattning av den engelska rapporten ”Global Europe and Sustainable Development” . Här be-skrivs hur olika handelsavtal påverkar handlingsutrymmet för fattiga länder och deras medborgare att utifrån egna erfarenheter och kunskaper bekämpa klimatförändring-arna och utveckla ett hållbart jordbruk.

Ett skepp kommer lastat - Om EU:s fiskeripolitik i Västafrika Naturskyddsföreningen 2009. En miljötragedi utspelar sig längs Västafrikas kust. En fis-keflotta från EU-länder bidrar till att havet töms och lokala fiskare lämnas utan levebröd. I rapporten visar Natur-skyddsföreningen att den svenska regeringen varit passiv när EU tecknat fiskeavtal med länder i Västafrika samt att EU saknar kontroll över om pengarna kommer lokalbefolk-ningen till godo.

Mat för ett bättre klimat Faktaunderlag Miljövänliga Veckan 2009-2010. Miljövänliga Veckan fokuserar på matens miljöpåverkan under både 2009 och 2010. Framförallt köttkonsumtionen är ett problem ur klimatsynpunkt. I rapporten beskrivs problemet och förslag till lösningar.

Kött är mer än klimat – köttproduktionens miljöpå-verkan i ett helhetsperspektiv Naturskyddsföreningen 2009. Köttproduktionen har stor klimatpåverkan, men samban-den är mer komplexa än så. Köttproduktion påverkar flera andra miljömål både negativt och positivt. Vilket kött är bäst för miljön? Rapporten är en beskrivning och diskussion av köttproduktionens miljöprestanda ur ett brett perspektiv.

Landsbygdsprogrammet – möjligheter för natur och miljö Naturskyddsföreningen 2009. I den här skriften beskrivs hur lokala kretsar i Naturskydds-föreningen kan använda landsbygdsprogrammet till, vad programmet är och när vi kan söka stöd för projektverk-samhet. Exempel på projekt som kan få stöd är våtmarks-anläggningar, naturguidning, gårdsförsäljning, projekt för lokalodlad och ekologisk mat till skolor, marknader med

Tips på vidare läsning Alla rapporter finns att ladda ner från vår webbplats: www.naturskyddsforeningen.se

28


29

lokala produkter, biogasanläggningar, naturinformations-centrum och kvalificerad naturturism. Bra idéer för ny fö-retagsamhet, speciellt för kvinnor och nya svenskar, kan spridas och startas med hjälp av programmet.

Oädel handel. En rapport om import av tropiskt trä Swedwatch rapport nr 29. Swedwatch och Naturskyddsföreningen 2009. Denna rapport belyser de miljö- och människorättsproblem som avverkningen av tropisk skog genererar. Trots de se-naste decenniernas rapportering om skövlingens konse-kvenser efterfrågas fortfarande tropiskt trä. SwedWatch har undersökt sex företag som säljer, eller har sålt, produkter som innehåller tropiskt trä i någon form på den svenska marknaden. Rapporten ger även en bild av skövlingens ef-fekter i ett av de länder som förser världsmarknaden med tropiskt trä, Peru.

En brännande fråga. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? Swedwatch rapport nr 25. Swedwatch, Naturskyddsföreningen, Svenska kyrkan och Latinamerikagrupperna 2009. Denna rapport bidrar till debatten om etanolens för- och nackdelar genom att lyfta fram information om den etanol som används av svenska bilister. I fokus för granskningen står företaget Sekabs planerade satsning i Tanzania samt företagets hållbarhetskriterier för den importerade brasili-anska etanolen. Sekab har en uttalad målsättning att dist-ribuera hållbar etanol till Sverige, men i den här rapporten har SwedWatch uppmärksammat ett antal brister i företa-gets internationella satsningar.

Ekologiskt i Brasilien Naturskyddsföreningen 2009. Den här rapporten utgår från Centro Ecológicos unika ar-bete i södra Brasilien och visar att det går att öka matpro-duktionen och trygga försörjningen med hjälp av deltagar-driven certifiering, småskalig handel och ekologiskt lantbruk

som bevarar biologisk mångfald och drar nytta av ekosys-temtjänster. Centro Ecológico har genom att vara aktiva i en rad olika nätverk lyckats påverka utvecklingen av ekologiskt lantbruk såväl nationellt som internationellt.

Ekologiskt i Filippinerna Naturskyddsföreningen 2010. Modern ekologisk produktion på Filippinerna med bland annat lokal växtförädling och ekosystembaserad skade-djursbekämpning har lett till ökad lönsamhet, tryggad för-sörjning och minskad sårbarhet för klimatförändringar. Böndernas lokala kunskap har kombinerats med råd från miljöorganisationer, forskare och myndigheter med hjälp av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation MASIPAG. Dessutom har lokalbefolkningens sociala ställ-ning, kosthållning och hälsa förbättrats.

Ekologiskt i Etiopien Naturskyddsföreningen 2008. Denna rapport visar att det är fullt möjligt att öka matproduk-tionen med hjälp av ekologisk odling som utnyttjar och beva-rar ekosystemtjänsterna. I Tigray i norra Etiopien har bönder tillsammans med miljöorganisationer och lokala myndigheter lyckats utveckla jordbruket till att ge större skördar och sam-tidigt förbättra vattentillgången och jordens bördighet.

Den blinda klädimporten. Miljöeffekter från produk-tionen av kläder som importeras till Sverige Swedwatch rapport nr 21. Swedwatch och Naturskyddsföreningen 2008. Den svenska konsumtionen av kläder har ökat med närmare 60 procent de senaste tio åren. Klädindustrin är behäftad med stora miljöproblem, men de är svåra att se för de svenska kon-sumenterna. Den här rapportens syfte är dels att granska vilka steg några svenska klädföretag har tagit i riktning mot mindre miljöpåverkan från sin produktion, dels att informera om vilka miljöeffekter produktionen av till exempel en t-tröja ger. För att skildra miljöeffekterna redovisar rapporten studier i de stora textilproducerande länderna, Indien och Kina.


30 31

Naturen till din tjänst Naturskyddsföreningens årsbok 2007. Världen över hittar människor nya vägar att ta naturen i sin tjänst på ett hållbart sätt. Naturen till din tjänst berättar om forskning med konkreta exempel och introducerar en mil-jödebatt som kommer att prägla de närmaste åren.

Mat, klimat och utveckling Naturskyddsföreningen 2007. Klimatförändringarna gör att världen står inför sin största försörjningsutmaning någonsin. I rapporten lyfts aktuell forskning om ekosystemens förmåga att föda en växande befolkning i ett förändrat klimat. Rapporten bygger bland annat på IPPCs fjärde rapport och rapporten från Millenium Ecosystem Assessment.

Soja som foder och livsmedel i Sverige Naturskyddsföreningen 2010.Vi äter alltmer kött i Sverige. De svenska djuren utfodras bland annat med soja som vi importerar från Sydamerika. Produktion av soja har stor miljöpåverkan på de platser där den sker. Avverkning av Amazonas, uppodling av Cerradon (den Sydamerikanska savannen) och jorderosion är några exempel. Stora mängder bekämpningsmedel sprids med flygplan över odlingarna, förorenar vattendrag och utsätter människor för allvarliga hälsorisker.

Textilier med ett smutsigt förflutet. Swedwatch rap-port nr 17 Swedwatch och Naturskyddsföreningen 2007. Billiga hemtextilier i svenska butiker har ett smutsigt förflu-tet i Kina, Indien och Bangladesh. Här granskas textilpro-duktionen hos några svenska företags leverantörer i dessa länder. Resultatet är förskräckande, med miljögifter i vatten och jord och floder som ändrar färg från dag till dag.

Fuel for development? Naturskyddsföreningen 2007. En översikt om effekterna av den ökade efterfrågan på bio-

bränslen, framförallt sockerrör, majs, palmolja, soja och Jatropha. Rapporten diskuterar också möjligheterna för certifiering av hållbar produktion av biobränslen.

Jordbrukspolitik och internationell solidaritet Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Kyrkan och Natur-skyddsföreningen 2006. Skriften baseras på trialogen, en diskussion mellan Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen om hur EU:s jordbrukspolitik skul-le kunna utvecklas för att såväl främja svenskt jordbruk som livsmedelstrygghet i u-länderna. Mandatet för trialogen har avgränsats till att undersöka om det finns en gemensam grundsyn kring sambanden mellan livsmedelstrygghet i u-länderna och jordbrukspolitiken, samt att föreslå gemen-samma övergripande ståndpunkter inom relaterad jord-brukspolitik och jordbrukshandel.

Idébok – inspirationsverktyg för våra kretsar & läns-förbund att arbeta med hållbar landsbygdsutveckling Naturskyddsföreningen 2006. Naturskyddsföreningen har gjort en idébok för att inspi-rera kretsar och länsförbund att vara aktiva i utvecklingen av en hållbar landsbygd, särskilt landsbygdsprogrammet och ramdirektivet för vatten. Idéboken fokuserar på den lärande process som sker när man arbetar i partnerskap och på metoder för arbetet.

No development guaranteed – Nordic Export Credit Agencies and Development Policy Naturskyddsföreningen, Lutherhjälpen, Finlands Naturskyd-dsförbund samt den Finska exportkreditkampanjen 2006. Exportkreditinstituten i OECD-länderna garanterar årligen mer än närmare 500 miljarder kronor i garantier till pro-jektfinansiering i utvecklingsländer. En stor del av detta stöd går till stora industri- eller infrastruktursatsningar som ofta har negativa sociala och miljömässiga konsekvenser som stora dammbyggen, gruvdrifter, vägbyggen och pipelines etc. Denna rapport utgör ett bidrag i debatten om export-kreditinstitutens fortsatta mandat.

30


31

Pussla tillsammans

− ”Pussel för en bättre värld” som studiecirkel

”Pussel för en bättre värld” kan användas som utgångs-punkt för en studiecirkel. Antingen använder man inspira-tionsmaterialet som mall för studiecirkeln eller så kan man fördjupa sig i vissa delar. De flesta av de rapporter som utgör underlagsmaterial finns att beställa från Naturskydds-föreningen50 eller att laddas ned från webbplatsen:www.naturskyddsforeningen.se.

En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas för att öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra och hjälps åt att komma framåt. Studiecirkeln är en metod för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av var-andras synpunkter och erfarenheter är en bärande del. Likaså att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är.

En cirkel har minst 3 deltagare som träffas vid minst 3

tillfällen för att studera under ledning av en godkänd le-dare. Cirkeln pågår under sammanlagt minst 9 studietim-mar (en studietimme=45 minuter). Samtliga cirklar ska ha en studie- eller arbetsplan. Hos Studiefrämjandet kan man få stöd och råd för att starta en cirkel.

Två exempel Studiecirkel om ekosystemtjänster baserad på •Naturen till din tjänst − som Studiefrämjandet har en studieplan till − samt Naturskyddsföreningens rapporter Ekologiskt i Etiopien, Brasilien och Filippinerna.Matlagningscirkel där man lagar klimatsmart mat. •Naturskyddsföreningen har rapporter om matens klimatpåverkan (se litteraturlista) samt receptsam-lingar om klimatsmart mat.


32 33

Hur ni kan arbeta

Första sammankomstenGe cirkeln en spännande och intresseväckande start. •Låt deltagarna presentera sig. •Det är viktigt att formulera ett gemensamt mål för att •studiecirkeln ska bli lyckad. Som grund för detta finns deltagarnas förväntningar inför studiecirkeln.

Under första träffen kan man därför diskutera 1. -Varför har vi valt detta ämne? Vad vet vi sedan ti-digare? Vad vill vi veta mer om? Vad vill vi kunna när cirkeln är avslutad? Hur vill vi använda oss av kunskaperna?När ni har formulerat ett gemensamt mål behöver 2. ni bestämma hur ni ska arbeta för att nå målet. Diskutera tillsammans i gruppen -Hur många gång-er behöver vi träffas? Vilket studiematerial behöver vi? Vill vi göra något studiebesök eller få besök av någon expert? Hur ska vi fördela arbetet mellan oss?Gör en tidsplan och hitta en nivå som alla upplever 3. att de vill arbeta efter. Ni behöver också utse en le-dare som står för kontakten med Studie-främjandet.

Följande sammankomsterFundera över vad ni gjorde förra gången – finns det •frågor och funderingar som kommit upp sen dess? Gå igenom de avsnitt, uppgifter eller frågor ni förberett till denna gång. Stäm av mot ert mål. Bestäm och fördela uppgifter till nästa gång. Några frågeställningar ni kan ha med er att diskutera •utifrån:

Hur påverkar den här kunskapen oss och hur kan vi 1. använda den för att påverka?Hur kan vi arbeta för ett mer resilient lokalsam-2. hälle där vi bor? Hur ser den hållbara framtiden ut?Hur kan vi minska vår miljöpåverkan? Hur påverkas 3. resurskonsumtionen av samhället vi lever i – finns det några hinder för att vi ska kunna minska vår miljöpåverkan?Vilka erfarenheter finns i gruppen? Har någon av 4. oss erfarenhet av att leva mer direkt av naturen?Hur ändras perspektiven över tid? Vad var viktigt 5. igår som kanske inte är det idag? Vad är viktigt imorgon?

Ta tillfället i akt att gå ut – lägg någon av träffarna ut-•omhus. Diskutera ekosystemtjänster i en skog till ex-empel -Vad får vi från det här ekosystemet? Vilka tjäns-ter är mest värdefulla? Går det att sätta ett pris på naturen? Bjud gärna in en närnaturguide (se www.na-turguider.se för att hitta en närnaturguide i närheten) och diskutera hur man kan göra en guidning om eko-systemtjänster. Eller besök en trädgård eller koloniom-råde om ni pratar om stadsodling. Vilken potential för matproduktion finns i närmiljön?

Närnaturguiderna i Stockholm arrangerar bland annat barnvagnsguidningar. Foto: Pella Larsdotter Thiel, Naturskyddsföreningen

32


33

1 Nilsson B. 2006. Ekologisk bomull i Peru. Konsultrapport, opublicerad.2 Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington, DC.3 Henrysson J. och Höök K. 2007. Mat, klimat och utveckling. Naturskyddsföreningen.4 Hellmark M. 2007. Fattiga drabbas först. I Hellmark, M (red). Naturen till din tjänst, Naturskyddsföreningens årsbok 2007.5 Henrysson J. och Höök K. 2007. Mat, klimat och utveckling. Naturskyddsföreningen.6 TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity for national and international Policy Makers 2009. 7 Moberg F. 2007. Så mår planeten. I Hellmark M (red). Naturen till din tjänst, Natur- skyddsföreningens årsbok 2007.8 Nilsson A. 2007. Nötskrikans värde. I Hellmark M (red). Naturen till din tjänst, Naturskyddsföreningens årsbok 2007. 9 TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity for national and international Policy Makers 2009.10 Folke C. 2006. Resilience: The emergence of a perspective for social-ecological systems analyses. Global Environmental Change 16: 253-267 11 Rockström J et al. 2009 Planetary boundaries: Exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society. 14(2):32.12 State of the world 2010: Transforming cultures. Worldwatch institute).13 ny ref Human solidarity: fighting climate change in a divided world. UNDP Human Development Report 2007/2008.14 The China Greentech Report, China Greentech Initiative, 2009.15 Konsumtionens klimatpåverkan. 2008. Naturvårdsverkets rapport 5903. Samt Davis S.J. och Caldeira K. 2010. Consumptionbased accounting of CO2 emissions. PNAS.16 Johansson S. 2005. The Swedish Foodprint : An Agroecological Study of Food Consumption. SLU, Uppsala.17 Cullberg M, och Lövin I. 2009. Ett skepp kommer lastat - Om EU:s fiskeripolitik i Västafrika. Naturskyddsföreningen.18 Engvall M. 2009. En brännande fråga. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? Swedwatch, Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan och Latinamerika- grupperna. 19 Med utveckling i tanken. Kooperation utan gränser 2008.20 Tål klimatet och utvecklingsländerna EUs handelspolitik? Naturskyddsföreningen 2009. 21 Eklöf G. 2006. No development guaranteed – Nordic Export Credit Agencies and Development Policy. Naturskyddsföreningen. 22 State of the world 2010: Transforming cultures. Worldwatch institute.23 Tål klimatet och utvecklingsländerna EU:s handelspolitik? Naturskyddsföreningen 2009. 24 Jordbrukspolitik och internationell solidaritet. 2006. Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen.25 Johansson S. 2005. The Swedish Foodprint : An Agroecological Study of Food Consumption. SLU, Uppsala.26 Cederberg C. et al. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK report 794. 27 Soja som foder och livsmedel i Sverige - konsekvenser lokalt och globalt. Natur- skyddsföreningen 200928 En samling av centrala mänskliga rättighets konventioner översatta till svenska finns att ladda ned på Utrikesdepartementets webbplats för mänskliga rättigheter; www.manskligarattigheter.se29 Declaration on the Right to Development, 1986. (Med en deklaration visar FN:s stater gemensam vilja för något men staterna förbinder sig inte att genomföra det som står i deklarationen på samma sätt som när de ratificerat en konvention.) 30 Riodeklarationen om miljö och utveckling 1992.31 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 25. (Rätten till mat är även definierad i flera andra konventioner som till exempel den internationella konvektionen om sociala, ekonomisk a och kulturella rättigheter, artikel 11.) 32 Konventionen om biologisk mångfald, 1992. (I artikel 8 står bland annat att stater ska bevara kunskaper hos ursprungsbefolkningar som är viktiga för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald.) 33 ILO konventionen trädde i kraft 1991 men Sverige har ännu inte ratificerat den, vilket däremot både Norge och Danmark gjort. 34 Århuskonventionen, 1998. (Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.)35 Ågren R, Lindmark S och Gorosch R. 2008. Faktaunderlag till Naturskyddsfören- ingens konferens ”Halva energin -hela välfärden”. Naturskyddsföreningen.

36 Rockström J et al. 2009 Planetary boundaries: Exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society. 14(2):32.37 Lundberg J och Moberg F. 2008, Ekologiskt i Etiopien, 2009. Ekologiskt i Brasilien, och 2010. Ekologiskt i Filippinerna. Naturskyddsföreningen.38 Läs mer om MASIPAG:s verksamhet i Lundberg, J. och Moberg, F. 2010. Ekologiskt i Filippinerna. Naturskyddsföreningen. 39 OECD, 2009.40 Edman S. 2009. Bortom BNP. I Olsson R. (red) Naturskyddsföreningens jubileums- bok ”Hundra år av envishet”. 41 Diener E. och Seligman M. 2004. Beyond Money – Towards an economy of Well- being. Psycological Science in the public interest 5:1.42 Holland T. G. Peterson G. D. Gonzalez A. 2009. A Cross-National Analysis of How Economic Inequality Predicts Biodiversity Loss. Conservation Biology.43 Sanne C. 2007. Keynes barnbarn. Formas.44 Jackson T. 2009 Prosperity without growth – the transition to a sustainable economy. Sustainable development Commission.45 TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity for national and international Policy Makers 2009. 46 Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and Human Well- being: Synthesis. Island Press, Washington, DC.47 Balmford et al. 2002. Economic Reasons for Conserving Wild Nature Science. Vol. 297. 48 Hellstrand S och Skånberg K. 2005.. Jakten på den gröna marknadskraften. KSLA.49 Mougeot, Luc J A. 2006. Growing better cities. Ottawa: International Development Research Centre.50 [email protected]. Kretsar beställer gratis, övriga betalar porto.

Hänvisningar

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected] Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet.

Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval.

www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

När vi dricker en kopp kaffe eller tar bilen till stan ger det avtryck i miljön. Den resurskonsumtion vår livsstil bygger på tänjer gränserna för vad världens ekosystemen klarar av. I den här skriften ger vi en bild av vad aktuell forskning säger om hur vår planet hittills har påverkats och hur vi kan göra för att leva inom dess gränser. Det blir mycket tydligt att vi behöver nya vägar för framtiden. Slutsatserna är inte nya - aktiva inom Naturskyddsföreningen har länge arbetat i denna riktning. Här finns presentationer och intervjuer med föregångare att inspireras av, till exempel den nu internationellt kända Transitionrörelsen från Storbritannien, MASIPAG, en bondeorganisation på Filippinerna och klimatpiloterna i Askersund. I Riodeklarationen står att varje människa har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. Frågan är bara hur vi som medmänniskor kan garantera det för varandra och våra barn. Naturskyddsföreningen hoppas att denna skrift kan ge några av pusselbitarna som behövs som svar. Skriften passar bra som bas för studiecirklar och fungerar som ingång till material med internationellt fokus som Naturskyddsföreningen har gett ut.

Documents

Pussel för en bättre värld - Naturskyddsföreningen...fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor och eko-systemens förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer.2