VAD SÄGER LAGEN?

RÄTTEN TILLRESULTAT Version 1 2011-04-14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Uppfinningar Sid 11.1 Allmänt1.2 Lärares rättigheter1.3 Studenters rättigheter1.4 Övrig personals rättigheter1.5 Sammanfattning (uppfinningar)

2. Upphovsrätt Sid 3 2.1 Allmänt2.2 Lärares rättigheter2.3 Studenters rättigheter2.4 Övrig personals rättigheter2.5 Sammanfattning (upphovsrätt)

3. Mönster och Varumärken Sid 7

3.1 Mönsterskydd3.2 Varumärken3.3 Rätten till mönster och varumärken

4. Avtal i samband ned samarbeten Sid 84.1 Allmänt4.2 Sekretessavtal4.3 Projekt/överlåtelseavtal

1. UPPFINNINGAR

1.1 Allmänt

Rättigheterna till en uppfinning tillfaller som utgångspunkt den eller de personer som på något sätt bidragit till uppfinningen. Om den som gör en uppfinning är anställd finns det bestämmelser i lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (”LAU”) som ger arbetsgivaren delar av eller alla rättigheter till arbetstagarens uppfinning, om uppfinningen faller inom arbetsgivarens verksam-hetsområde. Arbetstagaren har i gengäld rätt till skälig ersättning från arbetsgivaren. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller istället vad som sägs i kollektivavtalet. Även enligt kollektivavtalet har arbetstagaren rätt till ersättning för uppfinningar. För närvarande regleras rätten till uppfinningar av kollektivavtalet av Avtalet angående rätten till arbetstagares uppfinningar (”Uppfinnaravtalet”).

För lärare vid universitet och högskolor och för studenter gäller som huvudregel varken LAU eller

Uppfinnaravtalet. För andra anställda inom universitet och högskolor gäller LAU.

1.2 Lärares rättigheter

För lärare vid universitet, högskolor eller liknande inrättningar som tillhör undervisningsväsendet gäller inte LAU eftersom lärare gentemot universitetet inte anses som arbetstagare i lagens mening. Detta undantag för lärare vid universitet, högskolor eller liknande inrättningar som tillhör undervis-ningsväsendet kallas lärarundantaget. Undantaget hindrar inte universiteten och högskolarna från att ingå avtal med lärarna om att universitetet eller högskolan skall få vissa rättigheter till deras uppfin-ningar i gengäld mot att lärarna får skälig ersättning. Då universitet och högskolar oftast saknar möj-lighet att själva förvalta exempelvis patenträttigheter använder oftast universiteten och högskolorna sig av så kallade patentbolag som har bättre möjligheter att ta till vara på denna typ av rättigheter för universitet/högskolan.

Som huvudregel tillfaller rättigheterna till en lärarens uppfinningar läraren. Detta innebär att det är vanligt att lärare innan exempelvis ett forskningsprojekt med ett företag inleds ombeds underteckna ett avtal med företaget genom vilket läraren överlåter alla sina rättigheter till uppfinningar och forsk-ningsresultat till företaget. För läraren är det viktigt att se till att få kompensation för överlåtelsen och i vissa fall även nyttjanderätt till forskningsresultat och uppfinningar.

Det är också ofta viktigt för läraren att se till att få rätt till publicering av resultat från forsknings-projektet genom vetenskapliga artiklar. Företagen vill ofta begränsa lärares möjlighet att publicera forskningsresultat för att förhindra att det nyhetskrav som gäller för patent äventyras.

Om en lärare har en deltidsanställning vid sidan av sin anställning som lärare på universitet/högskola, är läraren i det anställningsförhållandet att se som en vanlig anställd och omfattas således av LAU eller Uppfinnaravtalet i förhållande till detta företag. Företaget har i sådana fall vissa rättigheter till de uppfinningar som läraren gör och som faller inom företagets verksamhetsområde. I. Hänsyn måste tas till sådana anställningar vid ingående av avtal med andra företag.

1

1.3 Studenters rättigheter

Huvudregeln är att äganderätten till uppfinningar som studenten gör tillfaller studenten. Studenter är inte anställda och omfattas varken av LAU eller av Uppfinnaravtalet. Detta innebär att om studenten genomför sitt examensarbete inom ramen för exempelvis ett projekt hos ett företag äger studenten rättigheterna till de uppfinningar denne skapar själv eller tillsammans med andra.

Det är vanligt att företag, innan ett projekt inleds, vill ingå ett avtal med studenten om rätten till resultatet av projektet inklusive uppfinningar. Ett sådant avtal innebär ofta att studenten överlåter alla sina rättigheter till det som denne kan komma att bidra med till företaget och förbinder sig att inte avslöja något som kommer fram under projektet för utomstående. Ett sådant avtal ingår studenten med företaget ifråga, universitetet kan inte ingå ett sådant avtal för studentens räkning. Denna typ av avtal innehåller också ofta bestämmelser som begränsar studentens möjligheter att publicera material som har samband med projektet. Anledningen till detta är att företaget vill förhindra att det nyhetskrav som gäller för patent äventyras. För studenten är det viktigt att försäkra sig om att denne har möjlighet att faktiskt publicera sitt examensarbete. Om studenten har tänkt använda sig av projektarbetet för sitt examensarbete men företaget inte kan tänka sig tillåta studenten att publicera material som har samband med projektet bör studenten överväga om ett deltagande i projektet är lämpligt. Det bästa för studenten kan istället vara att försöka hitta ett annat projekt som tillåter publicering så att examensarbetet inte blir lidande.

Studenter som involveras i projektarbeten hos företag kan också anställas av företagen under tiden för projektarbetet. Studenten omfattas då av LAU eller Uppfinnaravtalet och företagen får därmed rätt till uppfinningar som studenten gör. Även i dessa fall är det viktigt att studenten har möjlighet att publicera material som har samband med projektet om projektet utgör grunden för ett exa-mensarbete.

1.4 Övrig personals rättigheter

Personal på universitet och högskolor som inte är att anse som lärare omfattas inte av lärarundan-taget. Detta innebär att rättigheterna till denna personals uppfinningar tillfaller universitetet/hög-skolan i enlighet med LAU. Eftersom verksamhetsområdet för universiteten/högskolorna är mycket omfattande, ofta mer omfattande än för företag, kan dessa ha rätt till uppfinningar som anställda gör inom en rad olika områden.

Detta innebär att i den mån anställda som inte är lärare vid universitet och högskola är med i samarbeten med företag, bör universitet eller högskolan ingå avtal med företaget om vad som skall gälla för äganderätten till uppfinningar som den anställde gör och vem som skall utge ersättning till den anställde för uppfinningar denne gör.

2

1.5 Sammanfattning

Lärares rättigheter

Sammanfattningsvis, äger lärare som huvudregel de uppfinningar som de skapar inom ramen för sin anställning vid universitetet/högskola. Om läraren är anställd av ett företag och uppfinningen faller inom ramen för företagets verksamhet tillfaller delar eller alla rättigheter till uppfinningen arbetsgiva-ren i enlighet med LAU eller Uppfinnaravtalet. Läraren har i sådana fall rätt till skälig ersättning från företaget. Även i andra fall kan företaget få rätt till uppfinningar skapade av lärare. Läraren kan genom avtal med företaget reglera vem som skall ha äganderätten till uppfinningar som läraren skapar.

Studenters rättigheter

Sammanfattningsvis, som huvudregel tillfaller det som studenten skapar studenten själv, oavsett om det är en uppfinning eller något annat resultat. Om studenten har en anställning vid sidan av sina studier tillfaller rätten arbetsgivaren. Har studenten ingått avtal med företaget reglerar avtalet vad som gäller för äganderätten. Företag som samarbetar med studenter i någon form vill ofta ingå ett avtal med studenterna genom vilket företaget får rätt till det resultat som studenterna skapar. Det är även vanligt att företag anställer studenten inom ramen för projektet och därigenom får rätt till uppfinningar som studenten skapar. Det är viktigt för studenten att se till denne har rätt att publicera material som har samband med projektet i den mån det behövs för examensarbetet. Det kan också vara viktigt att reglera ersättningsfrågan.

Övrig personals rättigheter

Sammanfattningsvis, omfattas inte annan av universitet eller högskolor anställd personal av lärarun-dantaget vilket innebär att universitet/högskolan har rätt till denna personals uppfinningar, om inget annat avtalats. Om företag skall ha rätt till sådana uppfinningar behöver således universitetet eller högskolan ingå avtal om det. Även i dessa fall kan universitets rätt till publicering av resultatet behöva regleras.

2. UPPHOVSRÄTT

2.1 Allmänt

Av lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen) framgår att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätten till detta verk.

Den ensamrätt som upphovsrättsinnehavaren har innebär att ingen, utan upphovsrättsinnehavarens samtycke, får förfoga över verket genom att framställa exemplar av det eller göra verket tillgängligt för allmänheten. Om en person exempelvis har skrivit en vetenskaplig artikel får ingen annan lov att kopiera denna utan upphovsmannens samtycke. Ensamrätten omfattar även verket i ändrat skick, i översättning eller bearbetning i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Upphovsmannens rätt delas upp i en ekonomisk rätt och en ideell rätt till det upphovsrättsskyddade verket. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen i sin helhet överlåta till en annan part medan den ideella rätten bara kan efterges i en begränsad omfattning, såvida det inte gäller datorprogram

3

(se nedan). Att citera verk är tillåtet utan upphovsrättsinnehavarens samtycke om citatet görs i över-ensstämmelse med god sed och i den omfattning som är motiverat av ändamålet. Upphovsmannen skall anges i samband med det som citeras, vilket följer av den så kallade paternitetsrätten.

Enligt arbetsrätten tillkommer det som arbetstagaren producerar inom ramen för sin anställning arbetsgivaren och arbetstagaren anses kompenseras för denna överlåtelse genom att arbetstagaren får lön och andra anställningsförmåner från arbetsgivaren. Ur ett upphovsrättsligt perspektiv tillfaller dock upphovsrätten till de verk som arbetstagaren skapar arbetstagaren själv (med undantag för vad som gäller för datorprogram, se nedan) och arbetsgivaren kan endast få en från arbetstagaren avledd rätt. Då det inte regleras närmare i Upphovsrättslagen hur arbetsgivarens utnyttjande av arbetsta-garens upphovsrättsligt skyddade verk får göras har det lämnats åt arbetsgivaren och arbetstagaren att reglera detta närmare, antingen genom anställningsavtalet eller genom annat avtal. Branschpraxis och sedvänja kan också ha betydelse för vad som skall anses gälla.

Enligt den så kallade tumregeln, som tillämpas om inget annat följer av avtal, branschpraxis eller sed-vänja, har en arbetsgivare inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet rätt att ut-nyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av arbetstagarens arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens möjlighet att i dessa fall utnyttja arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk är begränsat till de ändamål som kunde förutses när verket tillkom.

Arbetstagaren omfattas av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Denna lojalitetsplikt innebär bland annat att arbetstagaren inte får utnyttja/använda sina upphovsrättsliga verk på ett sådant sätt att utnyttjandet/användandet konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Upphovsrätten till datorprogram som uppkommer i ett anställningsförhållande intar en särställning i Upphovsrättslagen. Upphovsrätten till de datorprogram som en arbetstagare skapar inom ramen för sin anställning, eller efter instruktioner från arbetsgivaren, övergår i sin helhet till arbetsgivaren om inget annat avtalats. Både den ideella rätten och ekonomiska rätten övergår till arbetsgivaren.

2.2 Lärares rättigheter

Upphovsrätten till det som en lärare vid universitet/högskola skapar tillfaller som huvudregel läraren, såvida det inte gäller datorprogram och läraren har som uppgift att skapa datorprogram då upp-hovsrätten istället tillfaller universitetet/högskolan (såvida inget annat avtalats).

Lärares publicering av vetenskapliga artiklar har ett stort värde för samhället och det är således viktigt att sådan publicering kan ske och att det finns incitament för lärare att fortsätta med sådan publicering. Incitament i denna del kan vara att läraren får möjlighet att själv bestämma hur dennas verk skall hanteras och delges omvärlden. Med tanke på hur rättighetsfördelningen förhåller sig mel-lan lärare och universiteten avseende uppfinningar kan man för upphovsrättsligt skydda verk dra den felaktiga slutsatsen att även denna tillfaller läraren. Fördelningen av rättigheterna till de upphovsrätts-ligt skyddade verken mellan lärare och universiteten/högskolorna fungerar på samma sätt som det gör för ett vanligt anställningsförhållande. Detta innebär att universiteten/högskolorna har en från lärarna avledd rätt till de upphovsrättsliga verken. På samma sätt som för ett vanligt anställningsförhållande kan anställningsavtalet eller annat avtal

4

reglera om läraren eller universitetet har äganderätt till upphovsrätten till verk som skapas inom ramen för lärarens arbete och hur dessa verk kan nyttjas av universite tet/högskolan. Om läraren fått i uppdrag att ta fram material som ett led i sin anställning och då läraren på något sätt kompense-rats för detta arbete är det vanligt att upphovsrätten till detta material, i alla fall till viss del, går över till universitetet/högskolan. Universitetet/högskolan kan således använda sig av detta material inom ramen för universitetets/högskolans verksamhet och för det ändamål som material tagits fram och detta utan lärarens tillstånd.

Gällande datorprogram övergår alla rättigheter som huvudregel till arbetsgivaren om det ingår i arbetstagarens arbetsuppgifter att ta fram datorprogram. Gällande lärare är dock rättsläget något oklart vilket innebär att bestämmelsen i Upphovsrättslagen avseende datorprogram skall tolkas relativt snävt. Det är i dessa fall viktigt att söka vägledning i anställningsavtalet, branschpraxis eller sedvänja.

Då lärare ofta är delaktiga i studenters examensarbete och även i stora delar kan ge i uppdrag till studenter att besvara vissa av läraren uppställda frågor kan läraren i vissa fall även ha vissa rättigheter till studentens verk. Om inte annat kan studenten i vissa fall vara beroende av lärarens upphovsrätt om studentens verk bygger på en artikel eller något annat verk som läraren skapat.

2.3 Studenters rättigheter

Huvudregeln är att upphovsrätten till det studenten skapar tillfaller studenten. Om studenten har en anställning vid sidan av sina studier tillfaller i vart fall viss nyttjanderätt företaget. För det fall studenten har ingått avtal gäller vad som sägs i detta.

I de fall studenten endast följer en lärares instruktioner eller bygger sitt examensarbete på en lärares upphovsrättsligt skyddade verk kan studentens upphovsrätt vara beroende av lärarens upphovsrätt. Detta innebär att studenten inte kan utnyttja sitt verk genom att framställa exemplar eller göra verket tillgängligt för allmänheten utan lärarens godkännande.

Om studenten deltar i ett projekt med ett företag som en del i sitt examensarbete och väljer att ta med material som har samband med detta projekt kan studentens möjligheter att utnyttja sitt upphovsrättsliga verk begränsas av sekretessåtagande mellan företaget och studenten. Det är därför viktigt att studenten tar hänsyn till vilka avtal som denna har ingått med företaget och vad det kan ha för konsekvenser för studentens möjligheter att utnyttja sitt upphovsrättsligt skyddade verk. Som berörts tidigare är det inte ovanligt att företag inför ett projekt faktiskt anställer studenter för deltagandet i projektet som sådant. Detta kan medföra att företaget kan få en från studenten avledd rätt att nyttja de verk som studenten skapat inom ramen för projektet. Om projektet avser att ta fram programvara och studenten anställts av företaget för detta syfte övergår alla rättigheter, såväl den ekonomiska rätten som den ideella rätten, till företaget i fråga. Detta kan skapa problem för studenten om denna har tänkt att dennes arbete skall ingå som en del i examensarbetet. Det är således viktigt att studenten, innan denna skriver på ett anställningsavtal eller ett sekretessavtal, tar hänsyn till vad detta kan få för konsekvenser för dennes möjligheter att publicera sitt examensar-bete och hur dessa avtal kan komma att påverka upphovsrätten till det som studenten skapar inom ramen för projektet.

5

Inför studenters publicering av examensarbete är det inte ovanligt att universiteten/högskolorna begär att studenter ger universiteten/högskolorna en begränsad rätt att nyttja studenternas exa-mensarbete. Det är viktigt att studenten innan denne skriver under ett sådant avtal/förbindelse att studenten är säker på att denna faktiskt har möjlighet att ge universiteten/högskolorna denna rät-tighet, eller med andra ord har säkerställt att studentens upphovsrätt varken är beroende av någon annans upphovsrätt eller under examensarbetet har överförts till exempelvis ett företag.

2.4 Övrig personals rättigheter

Som utgångspunkt är annan av universitet eller högskola anställd personal att likställa med vad som gäller för anställda ur ett upphovsrättsligt perspektiv. Anställningsavtal, andra avtal, anställningsförhål-landets art, branschpraxis och sedvana som utvecklats inom det aktuella området påverkar vad som skall gälla. Enligt tumregeln som gäller om inget annat framgår har en arbetsgivare rätt att inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av arbetstagarens arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbets-givarens möjlighet att i dessa fall utnyttja arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk är begränsat till de ändamål som kunde förutses vid tiden för verkets tillkomst.

Om en anställd vid universitet/högskola är anställd för att ta fram datorprogram gäller enligt Upp-hovsrätten att de datorprogram som den anställde tar fram inom ramen för sin anställning övergår alla rättigheter till universitetet/högskolan. Detta förutsätter dock att den anställda och universitet/högskolan inte har avtalat något annat.

2.5 Sammanfattning

Lärares rättigheter

Sammanfattningsvis, har lärare långtgående möjligheter att utnyttja de upphovsrättsliga verk som de skapar inom ramen för sin anställning på universitetet/högskolan. Normalt sett har emellertid univer-sitet/högskolan möjlighet att använda sig av lärares verk som tillkommer som ett resultat av lärarens arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot universitetet inom ramen för dennes verksam-hetsområde och för sin normala verksamhet. Universitetens möjlighet att utnyttja arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk är begränsat till de ändamål som kunde förutses när verket tillkom.

Studenters rättigheter

Sammanfattningsvis, är huvudregeln att studenten äger upphovsrätten till det denne skapar. Om studenten är anställd eller har ingått avtal kan äganderätten tillfalla arbetsgivaren eller ett företag. I samband med en students examensarbete är det viktigt att studenten säkerställer att dennes möjligheter att utnyttja sin upphovsrätt genom att framställa exemplar och göra examensarbetet tillgängligt för allmänheten inte begränsas genom exempelvis sekretessavtal, anställningsavtal eller någon annans upphovsrätt.

6

Övrig personals rättigheter

Sammanfattningsvis, är annan av universitet och högskola anställd personal att likställa med personal inom andra branscher. Detta innebär att vem som äger upphovsrätten och har rätt att nyttja denna avgörs av anställningsavtalet, andra avtal mellan den anställda och universitetet/högskolan, anställ-ningsförhållandets art som sådant och vidare även den branschpraxis och sedvana som finns. Om någon vägledning inte finns i dessa gäller tumregeln som innebär att universitet och högskolor inom vissa ramar ges möjlighet att nyttja den anställdas verk. Om den anställde har som arbetsuppgift att ta fram datorprogram övergår upphovsrätten till dessa som huvudregel i sin helhet till universitetet/högskolan.

3. MÖNSTER OCH VARUMÄRKEN

3.1 Mönsterskydd

Med mönster avses en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material i enlighet med Mönsterskyddslag (1970:485). För att få skydd för ett mönster krävs att designen är ny och att designen har särprägel. Vidare kan inte mönster som endast är beroende av produktens funktion få skydd enligt ovan nämnda lag. Då design är en viktig del i företags möjligheter att särskilja sina produkter från andra företags produkter är detta ett viktigt instrument för många företag. Mönsterskydd innebär att innehavaren av ett skyddat mönster ges en ensamrätt att utnyttja det skyddade mönstret inom dennes affärsverksamhet.

Som utgångspunkt har den som skapar en design möjlighet att förvärva en mönsterrätt men även ägaren till ett mönster har möjlighet att söka skydd. Mönsterrätt kan överlåtas i sin helhet. De flesta mönster som används för kommersiella ändamål skapas av anställda. Trots detta saknar Mönster-skyddslagen bestämmelser om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Av praxis följer att rättigheterna till de mönster som skapas i ett anställningsförhållande i flertalet fall övergår till det företag den anställda skapar mönstret för. Det är viktigt att vara medveten om att vissa mönster även åtnjuter upphovsrättsligt skydd varför även Upphovsrättslagens bestämmelser angående rät-tighetsöverlåtelse kan vara aktuell.

3.2 Varumärkesskydd

Varumärken kan i många fall besitta mycket stort ekonomiskt värde för företag och fungerar vidare som ett individualiseringsmedel på marknaden. Enligt Varumärkeslagen (1960:644) kan ett varu-märke bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen kan särskilja varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan.

Det grundläggande kravet är att varumärket som sådant har särskiljningsförmåga. Varumärkesskyd-det ger innehavaren en ensamrätt att använda sig av detta varumärke som kännetecken för de varor och tjänster som denne erbjuder som en del i sin näringsverksamhet. Innehavaren av ett varumärke kan således hindra andra från att, för samma eller liknande varor och tjänster, använda samma varu-

7

märke och varumärken som är förväxlingsbara med det varumärke som innehavaren har skydd för. Varumärkeslagen reglerar inte vad som gäller för äganderätten till varumärken som anställda skapar, men som huvudregel övergår äganderätten till ett varumärke som en anställd skapar inom ramen för sin anställning till arbetsgivaren.

Många varumärken kan även omfattas av upphovsrättsligt skydd och de regler som gäller för sådana verk kan vara aktuella även för varumärken.

3.3 Rätten till mönster och varumärken

Äganderätt till mönster och varumärken som skapats av lärare, studenter och annan av universitet eller högskolan anställd personal att dessa rättigheter övergår till universitet och högskolan om an-nat inte avtalats. Eftersom denna typ av rättigheter även kan omfattas av upphovsrätt måste hänsyn också tas till vad som anges för sådan rätt enligt ovan.

4. AVTAL I SAMBAND MED SAMARBETEN

4.1 Allmänt

Innan ett forskningsprojekt eller samarbeten med studenter inleds vill företagen ofta säkerställa att resultatet av projektet kan utnyttjas av företaget. Detta kan således innebära att företaget vill ingå sekretessavtal, överlåtelseavtal eller samarbetsavtal med parter som inte är anställda hos företaget. Dessa avtal syftar på olika sätt till att göra det möjligt för företaget att använda sig av eller kommer-sialisera de resultat som ett projekt kan medföra. I detta avsnitt finns en kort genomgång av två olika typer av avtal och vad som är viktigt för lärare, annan av universitet eller högskola anställd personal och studenter att tänka på innan de ingår ett sådant avtal.

Vänd dig till MIUN Innovation för att tillgång till en allmän avtalsmall som du kan utgå ifrån för att reglera ägandet av resultatet av dina samarbeten.

4.2 Sekretessavtal (Non-disclosure agreements)

I samband med forskningsprojekt eller andra typer av projekt som lärare, studenter eller annan av universitet eller högskola anställd personal deltar i tillsammans med företag är det mycket vanligt att företagen vill att deltagarna undertecknar ett sekretessavtal. Om inte annat ingår det ofta sekretess-bestämmelser i andra typer av avtal som är vanligt förekommande med anledning av forskningspro-jekt eller andra projekt i samarbete med företag. Anledningen till detta är främst att företagen vill att det nyhetskrav som gäller för eventuellt patenterbara uppfinningar inte skall äventyras men också att företagshemligheter som företaget har hålls hemliga. Andra orsaker är givetvis att företagen vill säkerställa att de investeringar som de gjort i forskningsprojekt inte kommer utomstående till del kostnadsfritt.

Vanligtvis innebär sekretessavtalet att man inte får för utomstående delge det som kommer fram i samband med eller inom ramen för det specifika projektet. Det åtagande som man gör genom ett

8

sekretessavtal innebär exempelvis att ens möjligheter att publicera material innehållande informa-tion om projektet begränsas. Av denna anledning är det viktigt att man vet hur detta kan komma att påverka ens möjligheter att publicera material som tar utgångspunkt i projektet/samarbetet som sådant.

För studenter är det viktigt att säkerställa att denne har möjlighet att publicera sitt examensarbete. För lärare och för annan av universitet eller högskola anställd personal kan det vara viktigt att ha möjlighet att publicera vetenskapliga artiklar och liknande material som även har ett stort samhäl-leligt värde. Det är således bra att känna till att ett sekretessavtal kan skrivas på ett sätt som faktiskt möjliggör en publicering även om en sådan publicering måste ske under vissa specifika förutsätt-ningar, såsom att innehållet i en sådan publicering först måste stämmas av med företaget eller att publicering endast får ske efter en viss tid under vilken företaget har möjlighet att ansöka om patent.

Det kan ibland uppstå situationer då man har en skyldighet, exempelvis enligt lag eller myndighets-beslut, att röja viss information som kan omfattas av sekretessbestämmelsen. Sådant röjande skall inte ses som ett brott mot avtalet. För att det inte skall råda någon osäkerhet kring detta är det dock viktigt att en skrivning om detta finns med i avtalet.

4.3 Projekt-/Överlåtelseavtal

Genom ett projekt-/överlåtelseavtal ser företagen oftast till att äganderätten till det som lärare, an-nan av universitet eller högskola anställd personal eller studenter skapar i samband med ett projekt eller ett samarbete överlåts till företaget.

Ibland kräver företaget inte äganderättövergång, utan istället kan företaget vilja ha en nyttjanderätt till det som skapas inom ramen för projektet. Med anledning av att dessa avtal kan se mycket olika ut och innebära vitt skilda saker för lärare, annan av universitet eller högskola anställd personal eller studenter är det viktigt att noga överväga bland annat vilka begränsningar som gäller för publicering, vilken ersättning som ska utgå och vilken äganderätt och/eller nyttjanderätt respektive part får.

9

871 88 Härnösand | 851 70 Sundsvall | 831 25 Östersund | Tel: 0771- 97 50 00 | MIUN.SE

SamverkansavdelningenHos oss får du som arbetsgivare kontakt med Mittuniversitetets forskare och studenter. Morgondagens medarbetare, entreprenörer, samarbetspartners och innovatörer.

Som student får du hos oss möjlighet att förebereda dig inför din kommande karriär - både som anställd och som entreprenör. Här får du kontakt med framtida arbets-givare, personlig rådgivning i processen att starta företag och möjlighet att delta i olika karriäraktiviteter.

Kontakt oss så hjälper vi dig vidare!miun.se/samverkan

Fram

tage

n av

MA

QS

LAW

FIR

M p

å up

pdra

g av

MIU

N In

nova

tion.