Rapport 2016:34. Arkeologisk utredning steg 1, 2015. Lommabanan

Lommabanansträckan Lomma–FurulundRapport 2016:34 Arkeologisk utredning steg 1, 2015

Skåne, Kävlinge kommun, Lackalänga och Stävie socknar samt Lomma kommun, Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma socknar

Magnus Artursson & Kennet Stark

Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förunder-sökning och slutundersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2), där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen.

Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en särskild undersökning, även kallad slutundersökning (SU). De första etapperna, arkeologisk utred-ning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av särskild undersökning (SU).

Mer information om den uppdragsarkeologiska processen kan hämtas under följande länk: http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/den-uppdragsarkeologiska-processen/. Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter.

Rapport 2016:34Arkeologisk utredning steg 1, 2015

Lommabanan sträckan Lomma–FurulundSkåne, Kävlinge kommun, Lackalänga och Stävie socknar och Lomma kommun, Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma socknar

Dnr 5.1.1-00963-2015

Magnus Artursson & Kennet Stark

ARKEOLOGERNAStatens historiska museer

Vi har kontor i:HägerstenLinköpingLundMölndalStockholmUppsala

Telefon till växel:010-480 80 00

Kontakt:www.arkeologerna.comE-post: [email protected]@arkeologerna.com

ARKEOLOGERNAStatens historiska museerRapport 2016:34

Lantmäteriets kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering: Henrik PihlLayout: Henrik PihlOmslag framsida: Centrala delar av indikationsområde 3 sett från söder. Foto: Magnus Artursson.Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2016

Sammanfattning _____________________________________________ 5

Antikvarisk bakgrund _________________________________________ 6

Naturgeografiska förutsättningar _______________________________ 6

Fornlämningssituationen ______________________________________ 8Arbetsområde 1 _____________________________________________________ 8Arbetsområde 2 _____________________________________________________ 8Arbetsområde 3 _____________________________________________________ 8Arbetsområde 4 _____________________________________________________ 8Arbetsområde 5 _____________________________________________________ 9

Tidigare undersökningar i området _____________________________ 9

Potential och bevarandeintressen ______________________________ 9

Målsättning ________________________________________________ 10

Metod och genomförande ____________________________________ 10Byråinventering ___________________________________________________ 10Fältarbete ________________________________________________________ 10Rapportarbetet ____________________________________________________ 11

Resultat ___________________________________________________ 11Byråinventering och historiskt kartmaterial _____________________________ 11

Lackalänga _____________________________________________________ 11Stävie _________________________________________________________ 12Borgeby ________________________________________________________ 15Laxmans Åkarp _________________________________________________ 15Flädie _________________________________________________________ 15Fjelie/Fjälie ____________________________________________________ 15Vinstorp _______________________________________________________ 15

Fältinventering ____________________________________________________ 18Arbetsområde 1 __________________________________________________ 21Arbetsområde 2 __________________________________________________ 21Arbetsområde 3 __________________________________________________ 23Arbetsområde 4 __________________________________________________ 25Arbetsområde 5 __________________________________________________ 27

Sammanfattning och förslag till åtgärder _______________________ 28

Rekommendationer till Trafikverket ____________________________ 28

Referenser _________________________________________________ 29

Administrativa uppgifter _____________________________________ 29

Ordlista ____________________________________________________ 30

Innehåll

Äldre stenålder

Yngre stenålder

Äldre bronsålder

Yngre bronsålder

Äldre järnålder

Yngre järnålder

Vikingatid

Medeltid

Efterreformatorisk tid

Nyare tid

STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID

6000 5000 4000 3000 2000 2000 år1000 10000

12

3

4

5

Figur 1. Arbetssområdena 1–5 och indikationsområden längs med Lommabanan markerade på utsnitt ur Terrängkartan, blad 2CNO Malmö. Skala 1:50 000.

ArbetsområdeIndikationsområde

Lommabanan sträckan Lomma–Furulund 5

SammanfattningDenna utredning har gjorts på Länsstyrelsens anmodan i enlighet med anvisningarna i förfrågningsunderlaget för arkeologisk utred-ning steg 1 inför olika typer av åtgärder längs med Lommabanan (Lst dnr 431-19051-2015).

• Trafikverket avser att utföra en rad åtgärder längs Lommaba-nan innefattande två nya Pågatågsstationer i Furulund respek-tive Lomma, ett nytt mötesspår vid Stävie samt en planskild korsning och en omdragning av väg 913 i Flädie.

• Utredningsområdet ligger i ett flackt område i ett mjukt böl-jande fullåkerslandskap mellan Furulund i norr och Lomma i söder.

• Syftet med den arkeologiska utredningen steg 1 var att fastställa om fornlämningar eller deras fornlämningsområden berörs av planerade arbetsföretag och att klargöra fornlämningssitu-ationen inom det aktuella området. Utredningen omfattar en byråinventering och en inventering i fält, samt även metallde-tektering i vissa områden. Ambitionsnivån var så hög att alla eventuella fornlämningsområden inom utredningsområdet har kunnat identifieras.

• I anslutning till och inom det aktuella utredningsområdet finns ett större antal inventerade boplatser, fyndplatser, fyndsam-lingar, gravar samt bytomter. Utredningsområdet är till delar intensivt exploaterat och ett antal boplatsundersökningar har gjorts i närområdet som givit intressanta resultat, inte minst vad det gäller järnåldersbebyggelsen.

• Utredningen omfattar fem exploateringsområden varav två ligger i tätbebyggt område i anslutning till de gamla stations-områdena i Furulund respektive Lomma, ett i parkmiljö och odlingsmark i utkanten av Furulund samt två i odlad mark vid Stävie respektive Flädie. Hela området kan betraktas som högintressant ur fornlämningssynpunkt och flera bevarande-aspekter med hänsyn till den omkringliggande kulturmiljön, framförallt i tätbebyggt område, har beaktats.

• Arbetet inleddes med en byråinventering som omfattar stu-dier av registrerade forn- och kulturlämningar i FMIS, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i SOFI, historiska kartor, lantmäterikartor och allmänna kartor vid Lantmäteriet, excerpering av relevant topografisk litteratur och antikvariska rapporter samt genomgång av kulturmiljöprogram för Skåne län och berörda kommuner.

• Därefter utfördes en inventering i fält för att peka ut vilka områ-den som är sannolika för under mark dolda fornlämningar.

• Det slutliga rapportarbetet påbörjades direkt efter avslutat fäl-tarbete och slutfördes i januari 2016. Rapporten finnas tillgäng-lig digitalt på Riksantikvarieämbetets hemsida, SAMLA.

6 Lommabanan sträckan Lomma–Furulund

Antikvarisk bakgrundTrafikverket avser att utföra en rad åtgärder längs Lommabanan inne-fattande två nya Pågatågsstationer i Furulund och Lomma, GC-tunnel eller GC-bro i Furulund, ett nytt mötesspår vid Stävie samt en plan-skild korsning och en omdragning av väg 913 i Flädie. Med anledning av detta har man inkommit med en förfrågan till Länsstyrelsen i Skåne län om en arkeologisk utredning steg 1 av fem arbetsområden (se fig. 1). Länsstyrelsen har gett SHMM, Arkeologiska uppdragsverk-samheten i Lund i uppdrag att utföra denna utredning. Det framtagna materialet kommer att utgöra planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet samt Trafikverkets projektplanering.

Naturgeografiska förutsättningarUtredningen berör ett område i ett mjukt böljande fullåkerslandskap mellan Furulund i norr och Lomma i söder (se fig. 2). Området präglas i vissa delar av tät bebyggelse och genomskärs av ett stort antal vägar av olika bredd och komplexitet. Enligt Skånska rekognosceringskar-tan 1812–1820 är antalet våtmarker och mindre vattendrag relativt stort i området, vilket präglar vissa av de kända fornlämningarna i området (fig. 3). Nu är flertalet av de vattenpräglade miljöerna utdi-kade eller lagda i kulvert, varför landskapet till vissa delar är svårläst.

Figur 2. Foto över landskapet vid arbetsområde 4 visar ett typiskt landskapsutsnitt med ett mjukt böljande fullåkerslandskap. I förgrunden syns de centralt liggande våtmarkerna med delvis kulverterad bäck och i bak-grunden syns gården Flädie Vin & Mat. Foto Magnus Artursson.


1

2

3:1

3:2

3:3

4

5

Figur 3. Utsnitt ur Skånska rekognosceringskartan 1812–1820 med indikationsområdena 1–5 och Lommabanan markerade. Skala 1:45 000.


FornlämningssituationenI anslutning till och inom de aktuella utredningsområdena finns ett större antal inventerade boplatser, fyndplatser, fyndsamlingar, gravar samt bytomter. Utredningsområdet längs med Lommabanan är till delar intensivt exploaterat och ett flertal boplatsundersökningar av varierande storlek har gjorts som givit intressanta resultat, inte minst vad det gäller järnåldersbebyggelsen (se nedan).

Längs med Lommabanan finns ett stort antal fornlämningar registrerade, och utifrån den lokala topografin kan man på goda grunder utgå från att det finns flera bra boplatslägen i den omgivande åkermarken. Dessa kan till viss del identifieras genom en fältinven-tering, men det krävs sökschaktning under senare utredningssteg för att säkert bekräfta dem. Hela kulturmiljön inom och i anslutning till utredningsområdena kan sammanfattningsvis anses ha en mycket komplex struktur med stort kronologiskt djup med kända lämningar från i varje fall tidsperioden neolitikum till medeltid (4000 f. Kr – 1500 e. Kr).

De fem arbetsområdena (1–5, se fig. 1) som definierats utifrån Trafikverkets underlag har något varierande tidsdjup och komplexitet:

Arbetsområde 1Berör tätorten Furulund i anslutning till järnvägen och det gamla stationsområdet (se fig. 8). I närheten finns bl.a. två högar med anslutande fossil åker (Lackalänga 2:1–3), ytterligare två högar (Lackalänga 1:1 och 23:1), en stensättning (Lackalänga 24:1) och Lackalänga bytomt (Lackalänga 28:1).

Arbetsområde 2Berör parkmark inne i Furuland norr om järnvägen och till viss del också jordbruksmark söder om järnvägen (se fig. 8). I direkt närhet finns en boplats med två högar (Lackalänga 3:1–3) samt en boplats som delvis sökschaktats 2005 (Lackalänga 26:1). Lite längre söderut ligger ytterligare två boplatser (Lackalänga 24:1 och 25:1).

Arbetsområde 3Berör jordbruksmark på båda sidor om järnvägen, strax sydöst om Stävie bytomt (Stävie 51:1, se fig. 10). I direkt anslutning till det ca 2 km långa och 0,4 km breda utredningsområdet finns en delvis undersökt boplats från yngre bronsålder (Stävie 6:1) med totalt 72 anläggningar, varav härdar, kokgropar och stolphål dominerade (Räf 1996). Dessutom finns det ytterligare två boplatser i närområdet (Stävie 27:1 och 30:1), varav den sistnämnda har en överodlad hög inom sin begränsning (Stävie 30:2). I anslutning till arbetsområdet, framförallt öster om järnvägen, finns det ett stort antal registrerade boplatser varav en (Stävie 4:1–2) har berörts av en arkeologisk under-sökning. Här framkom boplatslämningar i form av 87 anläggningar som huvudsakligen utgjordes av härdar, kokgropar och stolphål samt fyra urnegravar från yngre bronsålder (Räf 1996).

Arbetsområde 4Berör jordbruksmark på båda sidor om järnvägen längs ett ca 1,5 km långt och 0,6 km brett område kring väg 913 (se fig. 12). Utred-ningsområdet ligger precis söder om Flädie bytomt (Flädie 37:1) och delen som ligger väster om järnvägen innehåller ett stort antal


fornlämningar varav vissa präglas av närliggande våtmarker. I den södra delen av bytomten ligger två boplatser (Flädie 20:1 och 21:1). Ännu längre söderut, vid en bäckfåra med omgivande våtmarker i direkt anslutning till väg 913, finns det två boplatser (Flädie 18:1, Fjelie 39:1) samt två omfattande fyndplatser och en fyndsamling med stora mängder neolitiska föremål (Flädie 22:1, 33:1 och 34:1). Förmod-ligen representerar de ett stort offerområde i den nu delvis utdikade våtmarken.

Arbetsområde 5Berör tätorten Lomma i anslutning till järnvägen och det gamla stationsområdet (se fig. 14). I direkt närhet till utredningsområdet finns det inga registrerade fornlämningar. Det tidigmedeltida Lomma är dåligt känt, med det finns tydliga tecken på att det haft en viktig funktion som hamnplats för centralorten Lund (för diskussion se bl.a Schülke 2008). Bland annat finns det lämningar efter vallar (Lomma 40:1 och 46:1) som man kan förmoda skulle skydda hamnläget. Utsträckningen av de tidigmedeltida lämningarna har inte närmare utretts varför en begränsad insats inom det nu aktuella utrednings-området kan motiveras.

Tidigare undersökningar i områdetDe arkeologiska undersökningarna i anslutning till utredningsområ-dena har främst berört boplatslämningar från neolitikum till järnål-der (4000 f. Kr–1050 e. Kr). De flesta undersökningarna har gjorts i samband med Sydgasprojektet och omfattar därför relativt smala schakt där endast mindre delar av boplatser samt gravfält kunde undersökas (Räf 1996). De indikerar emellertid att det finns omfat-tande boplats- och gravlämningar inom de nu registrerade boplats-områdena. Detta gäller i synnerhet i anslutning till arbetsområde 3 (se Fornlämningssituation ovan), där lämningar från framförallt yngre bronsålder har undersökts i samband med Sydgasprojektet (Räf 1996).

Potential och bevarandeintressenUtredningsområdet ligger i ett flackt område i ett mjukt böljande fullåkerslandskap mellan Furulund och Lomma. Ur ett topografiskt perspektiv finns potential att påträffa förhistoriska boplats- och gravlämningar inom samtliga arbetsområden, men störst sannolikhet att fornlämningar berörs finns inom område 2, 3 och 4. I närområdet till dessa finns flera fyndplatser och inventerade boplatser där man bl.a. har påträffat ett stort antal flint- och bergartsföremål från fram-förallt yngre stenålder. Dessutom finns det ett stort antal befintliga eller överplöjda bronsåldershögar i anslutning till område 1–4, samt dessutom yngre brons- och järnålderslämningar framtagna inom Sydgasprojektet (Räf 1996).

I övrigt berör utredningsområdena synliga lämningar eller miljöer av visst bevarandeintresse inom Furulund och Lomma tätorter. När-heten till flera bytomter innebär dessutom att medeltida lämningar inte kan uteslutas helt.


MålsättningMålsättningen och syftet med den arkeologiska utredningen steg 1 var att fastställa om fornlämningar eller deras fornlämningsområden berörs av planerade arbetsföretag. Denna målsättning kan anses uppnåtts och ambitionsnivån i detta ärende har varit så hög att alla fornlämningar inom utredningsområdena sannolikt har kunnat identifieras. Resultaten kommer att kunna användas i en fortsatt beslutsprocess och utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet samt Trafikverkets projektplanering.

Metod och genomförandeUtredningen delades in i en inledande byråinventering, fältinvente-ring och rapportarbete.

ByråinventeringByråinventeringen omfattade en genomgång av följande källmaterial:

• Registrerade forn- och kulturlämningar i fornminnesregistret (FMIS).

• Arkeologiska iakttagelser, fynd och fyndsamlingar i tillgängliga fynddatabaser.

• Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsregist-ret (SOFI).

• Historiska kartor, lantmäteriakter, och allmänna kartor via Lantmäteriets söktjänst.

• Excerpering av relevant topografisk litteratur och antikvariska rapporter.

• Kulturmiljöprogram för Skåne län och berörda kommuner.

FältarbeteUtifrån en bedömning av lokal topografi och möjliga boplatslägen utfördes en fältinventering under tidsperioden 2015-10-05–10-09 inom samtliga definierade arbetsområden längs med Lommabanan mellan Furulund och Lomma (se fig. 1). Eftersom den lokala topo-grafin i flera fall är svårtydd måste bedömningen av var det finns lämningar under marknivån ses som preliminär innan sökschaktning gjorts. Fältarbetet omfattade följande moment:

• Inventering och nyregistrering av kulturlämningar för fornmin-nesregistret (FMIS) genom terränggranskning, lägesangivelse med GPS och beskrivning samt avgränsning av lämningarna enligt Riksantikvarieämbetets normer.

• Bedömning av sannolik förekomst av under mark dolda fornlämningar.

• Identifiering av områden som är olämpliga för mellanlagring av massor, uppställning av bodar, maskiner etc.


• Beskrivning av markförhållanden, topografi och tillgänglig-het enligt Trafikverkets önskemål (se bilaga i Länsstyrelsens förfrågningsunderlag).

Fältinventeringen utfördes av en arkeolog som gick längs de planerade exploateringsytorna och bedömde lägen samt letade efter indikationer efter aktiviteter i form av framförallt bearbetad flinta och keramik i markytan. Samtliga möjliga lägen och arkeologiska indikationer inmättes med GPS och fornlämningar definierades samt beskrevs. Inom lämpliga lägen gjordes metalldetektering. Fältarbetet tog totalt fyra dagar och den övergripande systemsupporten för hela utredningen tog fyra timmar för en IT-arkeolog.

Rapportarbetet Det sammanfattande rapportarbetet gjordes direkt efter avslutad byråinventering och fältinventering. Det mesta grundläggande arbetet med rapporten utfördes emellertid i samband med byråinventeringen. Totalt omfattade byråinventeringen och rapportarbetet 10 dagar för en arkeolog. I rapporttiden ingår även tid för slutredovisning, vilken har att lämnats in till Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, FMIS.

ResultatByråinventering och historiskt kartmaterialLommabanan passerar längs sin väg från Kävlinge till Lomma en mängd bymarker och flera av dessa ligger delvis inom de av Trafikver-ket definierade arbetsområdena (fig. 4). Förutom inventeringsområde 5, som ligger inom Vinstorps by i Bara Härad, återfinns områdena i Torna härad. Flertalet byar är stora och utgör i flera fall en egen socken. Bymarkerna karaktäriseras av en mycket hög uppodlingsgrad med en liten andel betesmark. Vanligtvis är marken fördelade på tre tegindelade åkervångar samt en ängsvång.

Historiska kartor över berörda bymarker från Lantmäteristyrel-sens arkiv och Lantmäterimyndighetens arkiv har gåtts igenom (se tabell 1).

Lackalänga Belagd i skriftliga källor från 1300-talet och bestod på 1700-talet av 30 gårdar och var en egen socken. Äldsta kartan är från 1769, vilken är en konceptkarta för storskiftet som redovisas i kartform 1776 (fig. 5). De båda kartorna uppvisar ett mycket likartat utseende med skillnaden att Ängsvången i nordväst inte är tegskiftad på koncept-kartan. Arbetsområde 1 ligger i den södra delen av Ängsvången inom ett område som 1776 benämns som ”Bäckhögsåkrarna”. Öster om dessa rann det tidigare en mindre bäck och längre ut på Ängsvången finns flera registrerade gravhögar. Det finns dock i kartmaterialet inga tecken på några gravhögar inom själva Bäckhögsåkrarna. Längs den södra delen av området löpte tidigare vägen ner mot Stävie och samma väg passerar även genom norra delen av arbetsområde 2 som delvis ligger inom Lackalängas västra vång, vilken låg tegskiftad sedan 1769. Inte heller här finns i kartmaterialet några indikationer på fornlämningar.


Tabell 1. Historiska kartor över berörda bymarker. Arkivhänvisning och aktnummer (LMS=Lantmäteristyrelsens arkiv, LMM=Lantmäterimyndig-hetens arkiv).

Socken By Åtgärd Årtal Akt Arkiv

Lackalänga Lackalänga Ägobeskrivning 1769 12-lac-1 LMM

Lackalänga Lackalänga Storskifte 1774 L121-3:1 LMS

Lackalänga Lackalänga Storskifte 1776 12-lac-2 LMM

Lackalänga Lackalänga Enskifte 1805 12-lac-4 LMM

Stävie Stävie Ägobeskrivning 1748 12-stä-1 LMM

Stävie Stävie Storskifte 1778 12-stä-3 LMM

Stävie Stävie Enskifte 1809 12-stä-4 LMM

Borgeby Borgeby Ägobeskrivning 1767 12-bor-1 LMM

Borgeby Borgeby Storskifte 1781 L25-2:4 LMS

Borgeby Borgeby Enskifte 1861 12-bor-7 LMM

Fjelie Laxmans Åkarp Storskifte 1779 12-fje-5 LMM

Fjelie Laxmans Åkarp Enskifte 1804 L49-7:2 LMS

Fjelie Fjelie Storskifte 1775 12-fje-4 LMM

Fjelie Fjelie Enskifte 1803 12-fje-12 LMM

Flädie Flädie Avmätning 1769 L53-2:1 LMS

Flädie Flädie Konceptkarta 1770 12-flä-1 LMM

Flädie Flädie Tegskifte 1800 L53-2:2 LMS

Flädie Flädie Storskifte 1802 12-flä-5 LMM

Flädie Flädie Enskifte 1806 L53-2:3 LMS

Lomma Vinstorp Enskifte 1814 L129-15:1 LMS

Stävie Belagd i skriftliga källor från 1300-talet och bestod på 1700-talet av 22 gårdar och var en egen socken Det äldre kartmaterialet består av en åkeravmätning från 1748 där flera områden i östra vången benämns med personnamn, samt en konceptkarta för storskiftet från 1776. Västra delen av arbetsområde 2 ligger inom byns östra vång, som enligt det äldre kartmaterialet är tegindelad åkermark med stråk av ängsmark kring ett bäckdrag som löpte i nordvästlig riktning. Delar av arbetsområde 3:s norra del (indikationsområde 3:1) ligger i byns södra vång där man återfinner marknamn som Senkorsåkrar och Blåbergs åkerfall. Det senare kan enligt FMIS indikera att det kan ha legat en gravhög här, men inga markeringar på kartorna visar detta. Indikationsområde 3:2 ligger i sydöstra hörnet av byns västra vång, där man återfinner marknamnen Stora & Lilla Ohrberg vilket kan syfta på nu bortplöjda gravhögar, men inte heller här finns i kartorna några markeringar som visar detta. Norra delen av indika-tionsområde 3:3 ligger inom byns ängsvång som till stor del upptas av en sankmark som i det äldre kartmaterialet benämns Uggle mosse. I anslutning till mossen ansluter bygränsen till Borgeby och Laxmans Åkarp och i skärningspunkten av dessa tre byars marker har man använt en gravhög som gränsmarkering, vilken dock lär ha plöjts bort på 1950-talet.


Stävie

Fjelie

Borgeby

Flädie

Önnerup

Lackalänga

Hjärup

Värpinge

Nöbbelöv

Lomma

Vinstorp

Habo Flackarp

Trolleberg

Vallkärra

Samfälld fäladsmark

Vragerup

Karstorp

Laxmans Åkarp

Stångby

Stora Uppåkra

Kanikermarken

Svarte Hjärup

Prästberga

Omtvistadmark

1

2:1

3:1

3:2

3:3

4:1

5

BytomtByägorIndikationsområden

Figur 4. Översikt av bymarker och bytomter i anslutning till indikationsområdena med Lommabanan markerad. Skala 1:50 000.


1

2:1

Figu

r 5.

Uts

nitt

ur

1774

års

sto

rski

ftes

kart

a öv

er L

acka

läng

a m

ed b

ytom

tens

går

dar,

in

dika

tion

som

råde

n sa

mt L

omm

aban

an

inla

gda.

Ska

la 1:

15 0

00.


Borgeby Belagd i skriftliga källor från 1400-talet och bestod på 1700-talet av 23 gårdar och var en egen socken. Västra delen av indikationsområde 3:3 ligger inom Borgeby marker, men tillhör Borgeby sätesgård över vars ägor det inte finns något annat tillgänglig äldre kartmaterial än en laga skifteskarta från 1859.

Laxmans Åkarp Belagd i skriftliga källor från 1300-talet och bestod på 1700-talet av 4 gårdar. Sydöstra delen av indikationsområde 3:3 ligger inom byns ängevång enligt byns storskifteskarta från 1779. Inom indikations-området finns det en överodlad gravhög som dock inte är markerad i kartmaterialet. Strax utanför området finns en gånggrift i en hög och denna är markerad i storskifteskartan som ett impediment i vången.

Flädie Belagd i skriftliga källor redan i början av 1100-talet och bestod på 1700-talet av 26 gårdar och var en egen socken. Lommabanan pas-serar här i nära anslutning till bytomten (se fig. 6 och 7), som ligger i östra kanten av byns marker invid ett stort våtmarksområde vilken benämns som Maderna. Våtmarksområdet delas med Fjälie i öster. Sannolikt har våtmarken varit styrande vid placeringen av bebyg-gelsen, vilket gett bytomten ett ocentralt läge inom byägorna. Invid våtmarken finns flera förhistoriska boplatsområden och de många offerfynd från förhistorisk tid som påträffats här (Flädie 22:1, 33:1 och 34:1) visar att platsen haft en speciell funktion i bygden. Västra delen av arbetsområde 4 berör huvudsakligen våtmarksområdet söder om bytomten. Den mycket detaljerade konceptkartan från 1769 ger en mängd upplysningar kring marknamn, men inga indikationer på fornlämningar.

Fjelie/Fjälie Belagd i skriftliga källor från 1200-talet och bestod på 1700-talet av 25 gårdar. Östra delen av arbetsområde 4 ligger inom byns väs-tra vång som utgörs av ett väst-östligt höjdstråk som ansluter till Maderna vid Flädie i väster.

På konceptkartan från 1775 återfinns strax utanför arbetsområdet markeringar för olika odlingshinder som är platsen för registrerade gravhögar, bl.a. Domhög, men några liknande markeringar finns inte inom området. Kartan visar en tegindelad vång av såväl åkermark som den ängsmark som återfinns utmed mindre bäckdrag. I likhet med konceptkartan över Flädie återfinns även här en mängd mark-namn, men inga fornlämningsindikerande sådana.

Vinstorp Belagd i skriftliga källor från 1300-talet och bestod på 1700-talet av 7 gårdar. För byn finns inga tillgängliga äldre lantmäterikartor, endast enskifteskartan från 1814 som återger en generaliserad bild av byns åkrar med stråk av ängsmark längs bäckdragen. Byns läge invid ägornas södra sida indikerar att det någon gång skett en delning av byns marker och att grannbyn Karstorp hört samman med Vinstorp. Platsen för arbetsområde 5 ligger i ett relativt kustnära läge nära utloppet av Höje å vid Lomma, där det på norrsidan av åmynningen finns vallanläggningar som tolkats som lämningar efter en handels-plats från vikingatid–tidig medeltid.


Figur 6. Sammanläggning av storskifteskartor från sent 1700-tal över Flädie och Fjelie med indikationsområde 4:1 markerat. Skala 1:15 000.

Fjelie

Flädie

Önnerup

4:1


3:3

4:1

IndikationsområdeRegistrerad forn- och kulturlämning

Figur 7. Utdrag ur skånska Rekognosceringskartan från 1812–1820 över Flädie och Fjelie by. Fornlämningar, indikationsområden och Lommabanan markerade. Skala 1:20 000.


FältinventeringDe fem arbetsområden som definierats av Trafikverket (arbetsområde 1–5, se fig. 1 och 3 samt tabell 2) har bedömts utifrån aktuell fornläm-ningsbild i FMIS, topografi, nya ytfynd och möjliga fornlämningsom-råden samt historiskt kartmaterial (se ovan). Vad det gäller arbets-område 1 och 5, som ligger mitt inne i tätorterna Furulund respektive Lomma, i direkt anslutning till de gamla stationsområdena, är det svårt att bedöma risken för under mark dolda fornlämningar.

Arbetsområde 2 ligger mer perifert i utkanten av Furulund, relativt nära redan kända fornlämningar, varför den mer exakta placeringen av arbetsområdet har stor betydelse för hur riskbedömningen skall göras. Vad det gäller arbetsområde 3 och 4 så ligger de i jordbruksmark med ett relativt stort antal kända fornlämningar i direkt anslut-ning, varför de måste betraktas som högriskområden som kan kräva mer omfattande arkeologiska undersökningar, i första hand i form av en arkeologisk utredning steg 2.

Tabell 2. Resultaten från arkeologisk utredning steg 1 Lommabanan. Fornlämningar och indikationsområden

Arbetsområde Fornlämning Indikationer

Arbetsområde 1Furulunds stationsområde

Inga kända fornlämningar i anslutning till arbetsområdet Norr om järnvägen finns lämningar efter konstruktioner inom perrongområdet samt gator, bebyggelse och parkmark. Söder om järnvägen finns ett ca 10–15 m brett gräsbevuxet område utan bebyggelse och utan synliga indikationer.

Arbetsområde 2Furulunds tätort, GC-väg med tunnel/bro över/under järnvägen

Fornlämningar i form av boplatser (Lackalänga 3:3 och Stävie 26:1) och nedplöjda bronsåldershögar (Lackalänga 3:1–2) finns i åkermarken söder om järnvägen.

Fynd av bearbetad flinta i åkermarken även utanför registrerade boplatser. Fynden i åkerytan knyter ihop de registrerade boplatserna till ett större indikationsområde (2:1).

Arbetsområde 3Mötesspår sydöst om Stävie by längs med befintlig järnväg

Fornlämningar i form av ett antal registrerade boplatser (Stävie 6:1–2, 13:1, 14:1, 27:1, 30:1 och 52:1) samt nedplöjda bronsåldershögar (Stävie 14:2 och 30:2). I området identifierades ytterligare potentiella boplatslägen utifrån topografi och fynd av slagen flinta.

Fynd av bearbetad flinta i åkermarken även utanför registrerade boplatser. Fynden i åkerytan knyter ihop de registrerade boplatserna till tre större indikationsområden (3:1–3).

Arbetsområde 4Omläggning av väg 913 samt vägtunnel under järnvägen strax söder om Flädie by.

Fornlämningar i form av ett antal registrerade boplatser (Flädie 18:1, 20:1, 21:1 och Fjelie 39:1), Flädie bytomt (Flädie 37:1), samt omfattande fyndplatser med neolitiska offerdepositioner (Flädie 33:1 och 34:1) och en fyndsamling (Flädie 22:1). I området identifierades ytterligare potentiella boplatslägen utifrån topografi och fynd av slagen flinta.

Fynd av bearbetad flinta i åkermarken även utanför registrerade boplatser och fyndplatser. Fynden i åkerytan knyter ihop de registrerade fornlämningarna till ett stort indikationsområde (4:1).

Arbetsområde 5Lomma stationsområde

Inga kända fornlämningar i anslutning till arbetsområdet På västra sidan om järnvägen finns parkmark med öppna gräsytor och träddungar samt bebyggelse. På den östra sidan finns tätt trädbevuxen parkmark. Inga synliga indikationer på fornlämningar.


inom arbetsområdena 1–5 längs Lommabanan.

Läge StorlekAU 2 löplängd

Åtgärder

Flack mark inom bebyggelse - Inga vidare åtgärder nödvändiga

Norr om järnvägen finns flack mark i bebyggelse, medan terrängen stiger kraftigt söder om järnvägen, där det finns både bebyggelse och parkmark, samt odlingsmark längst i söder.

75 m längs järnvägen

Beroende på den exakta placeringen av GC-vägen och tunneln/bron och storleken på den ianspråktagna ytan kan det behövas sökschaktning inom arbetsområdet (Arkeologisk utredning steg 2).

Arbetsområdet ligger i ett relativt flackt, lätt böljande fullåkerslandskap

1100 m längs järnvägen

Behov av sökschaktning finns inom arbetsområdet (Arkeologisk utredning steg 2).

Arbetsområdet ligger i ett relativt flackt landskap som från Flädie by sluttar lätt åt söder.

1200 m längs med väg 913

Behov av sökschaktning finns inom arbetsområdet (Arkeologisk utredning steg 2).

Flack mark inom bebyggelse 200 m längs järnvägen

En mindre yta med sökschakt tas upp för att undersöka eventuell fornlämningsförekomst (Arkeologisk utredning steg 2).


! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

Hög 2:1

Hög 17:1

Hög 27:1

Hög 15:1

Stävie 53

Stävie 23:1

Stävie 15:1

Stävie 45:1

Stävie 14:2Stävie 16:1

Stävie 42:1

Stävie 39:1

Kävlinge 10:1

Kävlinge 33:1

Kävlinge 31:1

Lackalänga 2:1–3

Lackalänga 5:1–3

Lackalänga 6:1

Lackalänga 4:1

Lackalänga 3:1

Lackalänga 7:1

Lackalänga 24:1

Lackalänga 19:1

Lackalänga 21:1

Lackalänga 27:1

Lackalänga 23:1

Lackalänga 22:1

Lackalänga 20:1

Stävie 38:1

Kävlinge 32:1

Lackalänga 28:1

Stävie 51:1

Stävie 14:1

Stävie 12:1

Stävie 6:1–2

Stävie 13:1

Stävie 41:1

Stävie 21:1

Lackalänga 3:3

Stävie 35:1

Lackalänga 25:1

Lackalänga 26:1

Hög 7:1

Stävie 26:1

Kävlinge 12:1

Stävie 11:1

Stävie 37:1

Stävie 24:1

Stävie 25:1

Stävie 36:1

Lackalänga 39

Kävlinge 29:1

Stävie 22:1

Kävlinge 25:1

Lackalänga 36:1

Hög 1:1

Stävie 38:2

Stävie 52:1

Stävie 38:4

Stävie 34:1

Stävie 38:3

Lackalänga 8:1

Lackalänga 12:1

Lackalänga 16:1

Lackalänga 1:1

Dala

Stävie

Egnahem

Ljungen

Ågården

Nya Dala

Almelund

Mosshälla

Högsmölla

Furulund

1

2

3:1

Figur 8. Översiktsplan över arbetsområde 1 och 2 i Furulund med registrerade forn- och kulturlämningar samt indikationsområden markerade. Skala 1:15 000.

ArbetsområdeIndikationsområdeRegistrerad forn- och kulturlämning


Figur 9. Foto av stationsområdet vid Furuland taget från öster med det gräsbevuxna området sydöst om järnvä-gen i förgrunden och den gamla stationen väster om järnvägen i bakgrunden. Foto Magnus Artursson.

Arbetsområde 1Arbetsområdet omfattar delar av Furulunds gamla stationsläge och består mest av bebyggelse, vägar och gräsbevuxen mark. Terrängen är flack och det finns inga registrerade fornlämningar, varken inom området eller i närheten (fig. 1, 8 och 9 samt tabell 2).

Norr om järnvägen finns lämningar efter konstruktioner inom stationens perrongområde samt gator, bebyggelse och gräsbevuxen parkmark. Söder om järnvägen finns ett cirka 10–15 m brett gräs-bevuxet område utan bebyggelse och inga synliga indikationer på fornlämningar. Utifrån denna bedömning anses sannolikheten för att arbetsområdet skulle hysa några fornlämningar under mark som liten, varför inga vidare antikvariska åtgärder behövs.

Arbetsområde 2Arbetsområdet ligger i utkanten av Furulunds tätort och omfattar ytor med bebyggelse, parkmark och odlingsmark (se fig. 1 och 8 samt tabell 2). Norr om järnvägen finns flack mark med stor andel bebyggelse, medan terrängen stiger kraftigt söder om järnvägen, där det finns både bebyggelse och parkmark, samt även odlingsmark längst i söder.

Registrerades fornlämningar finns i form av boplatser (Lackalänga 3:3 och Stävie 26:1) och nedplöjda bronsåldershögar (Lackalänga 3:1–2) i åkermarken söder om järnvägen. Fynd av bearbetad flinta gjordes vid utredningen i åkermarken utanför de registrerade boplatserna. Fynden i åkerytan knyter ihop de registrerade boplatserna till ett större indikationsområde benämnt 2:1 (se fig. 8).

Inom arbetsområdet skall en GC-väg med tillhörande tunnel/bro under/över järnvägen byggas. Beroende på den exakta placeringen av GC-vägen och tunneln/bron och storleken på den ianspråktagna ytan kan det behövas sökschaktning inom arbetsområdet (Arkeologisk utredning steg 2).


! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

! !

! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

!

!

!

! !

! !

! !

gg

g

g

g

g

g

g

ggg

g

gg

gg

g

g

g

g

g

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

g

gg

g

g

gg

gg

g

g

gg

g g

g

Hög 31:1

Fjelie 1:1

Fjelie 3:1

Fjelie 14:1


Fjelie 42:1

Stävie 31:1

Stävie 28:1

Stävie 15:1


Stävie 42:1

Stävie 43:1

Stävie 19:1

Borgeby 49:1


Stävie 9:1

Stävie 7:1

Stävie 4:1

Stävie 20:1

Stävie 29:1

Stävie 14:1

Stävie 12:1

Fjelie 33:1

Fjelie 32:1

Stävie 6:1

Stävie 40:1

Stävie 30:1

Stävie 13:1

Stävie 41:1

Fjelie 34:1

Stävie 8:1

Stävie 32:1

Stävie 44:1

Stävie 17:1

Flädie 17:1

Stävie 11:1

Flädie 25:1

Stävie 27:1

Fjelie 3:2

Fjelie 35:1

Flädie 16:1

Borgeby 54:1

Stävie 21:1

Stävie 4:2

Flädie 17:1

Flädie 17:1

Stävie 6:2

Stävie 7:2 Stävie 38:2

Stävie 44:2

Stävie 52:1

Stävie 38:4

Stävie 38:3

Fjelie 2:1

Fjelie 9:1

Borgeby 1:1Borgeby 65

Raby

Nyhem

Ruthem

Stävie

Tångarna

Almlunda

Ljungstorp

Laxmans Åkarp

3:1

3:2

3:3


Figur 10. Detaljplan över arbetsområde 3 med indikationsområde 3:1-3:3 samt fornlämningar markerade. Skala 1:15 000.


Figur 11. Foto av de centrala delarna av arbetsområde 3 sett från söder. Foto Magnus Artursson.

Arbetsområde 3Arbetsområdet ligger i öppen åkermark i ett lätt böljande landskap med mindre, utdikade vattendrag och våtmarker. Fornlämningar i form av ett antal registrerade boplatser (Stävie 6:1–2, 13:1, 14:1, 27:1, 30:1 och 52:1) samt nedplöjda bronsåldershögar (Stävie 14:2 och 30:2) finns i nära anslutning till arbetsområdet. I området identifierades ytterligare potentiella boplatslägen utifrån topografi och fynd av bearbetad flinta i åkermarken även utanför registrerade boplatser. Fynden i åkerytan knyter ihop de registrerade boplatserna till tre större indikationsområden, 3:1–3 (se fig. 1, 10 och 11 samt tabell 2).

Strax sydöst om Stävie by skall ett mötesspår byggas längs med befintlig järnväg. Det är ännu inte fastlagt på vilken sida det nya spå-ret skall placeras, men detta har sannolikt liten påverkan på hur stor mängden anläggningar under mark är, eftersom de nu identifierade fornlämningsområdena ligger på båda sidor om den befintliga järnvä-gen. Utifrån resultaten rekommenderas att en sökschaktning utförs längs med hela det aktuella arbetsområdet (Arkeologisk utredning steg 2).


Figur 12. Detaljplan över arbetsområde 4 och indikationsområde 4:1 med fornlämningar markerade. Skala 1:15 000.

! !

! !

! !

! !

! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

g

g

g

g

g

g

gg

gg

g

Fjelie 5:1

Fjelie 1:1

Fjelie 3:1

Fjelie 14:1

Fjelie 29:1

Fjelie 42:1

Fjelie 47:1

Flädie 23:1

Fjelie 26:1

Fjelie 30:1

Flädie 22:1

Fjelie 27:1

Fjelie 24:1

Flädie 19:1

Flädie 37:1

Fjelie 12:1

Fjelie 10:1

Fjelie 25:1

Fjelie 33:1

Fjelie 13:1

Fjelie 32:1

Flädie 18:1

Fjelie 34:1

Fjelie 12:1

Flädie 25:1

Flädie 17:1

Flädie 24:1

Flädie 21:1 Flädie 20:1

Fjelie 3:2

Fjelie 45:1

Fjelie 39:1

Borgeby 54:1

Flädie 27:1

Fjelie 35:1

Flädie 16:1

Flädie 26:1

Flädie 33:1

Fjelie 13:2Flädie 30:1

Flädie 13:1

Flädie 34:1

Flädie 17:1

Flädie 17:1

Fjelie 48:1

Fjelie 2:1

Fjelie 9:1

Borgeby 1:1

Borgeby 65

Fjelie 4:1

Nyhem

Flädie

Holmen

Fjelie

Fjellbo

LeråkraLinnero

Stamhem

Önnesbo

SivedalÖnnerup

Tångarna Ljungstorp

Laxmans Åkarp

4:1



Arbetsområde 4Arbetsområdet ligger i ett relativt flackt landskap som från Flädie by sluttar lätt åt söder (se fig. 1, 12 och 13 samt tabell 2). Inom området finns ett flertal utdikade våtmarker och kulverterade vattendrag, varav vissa ingår i stora dammar för viltfågel. Arbetsområde omfattar dels en omläggning av väg 913, dels en vägtunnel under järnvägen strax söder om Flädie by.

Det finns relativt många fornlämningar inom arbetsområdet i form av ett antal registrerade boplatser (Flädie 18:1, 20:1, 21:1 och Fjelie 39:1), Flädie bytomt (Flädie 37:1), samt omfattande fyndplatser med neolitiska offerdepositioner (Flädie 33:1 och 34:1) och en fynd-samling (Flädie 22:1). I området identifierades ytterligare potentiella boplatslägen utifrån topografi och fynd av slagen flinta vid fältinven-teringen. På grund av detta kan inga ytor frisläppas utan föregående sökschaktning.

En översiktlig metalldetektering utfördes inom de våtmarksan-knutna delarna av arbetsområdet, framförallt i anslutning till de registrerade fyndområdena Flädie 33:1 och 34:1, för att undersöka om det fanns deponerade metallföremål i området. Inga indikationer kunde konstateras, men det kan trots detta finnas metallföremål som ligger djupare än vad metalldetektorerna når.

Sammantaget kan man säga att hela det nu aktuella arbetsområdet tycks ha varit intensivt använt under förhistorisk och historisk tid, varför det krävs sökschaktning av samtliga det ytor som skall tas i anspråk för arbetsföretag (Arkeologisk utredning steg 2).

Figur 13. Foto av arbetsområde 4 taget från väster. Centralt i bild syns våtmarken med dammar och delvis kulver-terad bäck, och i bakgrunden järnvägen Lomma–Furulund. I högra kanten av fotot ses väg 913. Foto Magnus Artursson.


Figur 14. Detaljplan över arbetsområde och indikationsområde 5 med fornlämningar markerade. Skala 1:15 000.

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! !

! !

! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

! ! !

! ! !

! ! !

! !

! !

! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! !

! !

! !

! !

! !

! !

! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! !

! !

! !

! !

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!

!

!!

!

!

!

!!

!!

!!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!!

!

!!

!!

!

!!

!!

!

!

!

!!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

Lomma 70

Lomma 8:1

Lomma 5:1

Lomma 3:1

Lomma 10:1

Lomma 42:1

Lomma 39:1

Lomma 48:1Lomma 30:1

Lomma 24:1

Lomma 18:1

Lomma 38:1

Lomma 15:1–7

Lomma 21:1

Lomma 17:1

Lomma 44:2

Lomma 40:1

Lomma 35:1

Lomm

a 34:1

Lomma 46:1

Lomma 35:1

Lomma 9:1

Lomma 36:1

Lomma 37:1

Lomma 11:1

Lomma 3:2

Lomma 49:1

Lomma 69

Lomma 28:1

Lomma 6:1

Lomma 13:1

Lomma 62

Lomma 12:1

Vinstorp

Karstorp

Habo fure

Lillevång

Habo gård

Pråmlyckan

Lilla Habo

Strandhusen

Lomma

Alnarp

Östra dammenFyrkantsdammen

5



Arbetsområde 5Arbetsområdet omfattar delar av Lomma gamla stationsläge och det består av en flack yta inom bebyggelse (fig. 1, 14 och 15 samt tabell 2). På den västra sidan om järnvägen finns parkmark med öppna gräsytor och träddungar samt bebyggelse och på den östra sidan finns tätt trädbevuxen parkmark. Det finns inga synliga indikationer på fornlämningar inom arbetsområdet och inte heller några registrerade fornlämningar i närområdet.

Eftersom fornlämningssituationen inom Lomma tätort är dåligt känd och endast mindre undersökningar har gjorts finns det emeller-tid anledning att vara försiktig i bedömningen. Det är känt att Lomma varit en viktig hamnplats under tidigmedeltid och därmed utgjort en del i det kommunikationssystem som anknutit Lund till sjötrafiken på Öresund. De lämningar som kan knytas till Lommas funktion som hamnplats under tidigmedeltid är dock dåligt kända och det har inte varit möjligt att arkeologiskt identifiera någon av dem. Historiska källor och kartmaterial har pekat ut några viktiga delar, som exem-pelvis en vallanläggning på den norra sidan av Höje å (Lomma 40:1 och 46:1), men några spår efter denna har inte kunnat hittas vid de, visserligen begränsade, undersökningar som har gjorts i området.

På grund av det osäkra kunskapsläget rekommenderas att ett begränsat antal sökschakt tas upp inom arbetsområdet, framförallt öster om järnvägen.

Figur 15. Foto från norr av Lomma gamla station med omgivande parkmark. Foto Magnus Artursson.


Sammanfattning och förslag till åtgärderResultaten från den arkeologiska utredningen steg 1 visar att arbets-område 1, 2 och 5 utifrån nuvarande utsträckning och placering inte kräver några mer omfattande, vidare antikvariska åtgärder (se tabell 2 och 3). Arbetsområde 1 och 5 ligger i anslutning till de gamla stationsområdena i Furulund respektive Lomma och förmodligen finns det inga bevarade fornlämningar här. Situationen i Lomma är emellertid något osäker och arbetsområdet kan kräva mindre omfat-tande, antikvariska åtgärder i form av en begränsad sökschaktning. Arbetsområde 2 kan sannolikt placeras så att de kända fornlämnings-områden som finns i närheten kan undvikas, men om arbetsinsatsen blir omfattande och ytkrävande krävs vidare antikvariska åtgärder för att klargöra fornlämningssituationen i området.

Arbetsområde 3 och 4 utgör däremot ett större antikvariskt pro-blem, eftersom de ligger i anslutning till redan kända fornlämningar, samtidigt som det finns topografiskt gynnsamma lägen med nya ytfynd från den arkeologiska utredningen steg 1 i direkt anslutning till dessa. De två arbetsområdena måste därför undersökas vidare med bland annat sökschaktning och metalldetektering för att klar-göra fornlämningssituationen och den eventuella förekomsten av under mark liggande anläggningar samt konstruktioner.

Tabell 3. Arbetsområden med riskbedömning för fornlämningar samt före-slagna, vidare åtgärder.

Arbetsområde Riskbedömning Vidare åtgärder

1 Låg Inga åtgärder

2 Låg Mindre åtgärder beroende på exakt placering av arbetsområde och omfattning

3 Hög Arkeologisk utredning steg 2

4 Hög Arkeologisk utredning steg 2

5 Låg Mindre åtgärder beroende på exakt placering av arbetsområde och omfattning

Rekommendationer till TrafikverketArbetsområde 1 och 5 kräver inte några vidare antikvariska åtgärder om inte mer omfattande markanvändning blir aktuell vid byggandet av nya installationer vid stationerna i Furulund och Lomma. Vad gäller arbetsområde 2, där en GC-väg med tillhörande tunnel/bro under/över järnvägen skall byggas kan det krävas sökschaktning om stora ytor kommer att tas i anspråk för byggandet. Här är den exakta placeringen av arbetsföretaget avgörande för den fortsatta antikva-riska processen.

Arbetsområde 3 och 4 kommer att kräva vidare antikvariska åtgär-der i form av sökschaktning (Arkeologisk utredning steg 2) oavsett storlek och placering av arbetsföretagen eftersom de berör ytor med relativt omfattande fornlämningsförekomst.


ReferenserRäf, E. (red.). 1996. Skåne på längden. Sydgasundersökningarna

1983–1986. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Rapport UV Syd 1996:58.

Schülke, A. 2008. Kommunikationslandskapet omkring Uppåkra. I: Carlie, A. (red.). Öresund – barriär eller bro? Kulturella kontakter och samhällsutveckling i Skåne och på Själland under järnåldern. Centrum för Danmarksstudier 18. Lund.

Administrativa uppgifterSHMM:s dnr: 5.1.1-963-2015.Länsstyrelsens dnr: 431-19051-2015.SHMM:s projektnr: A13174.Intrasisprojekt: SHMM2015:194.Undersökningstid: 6–8 oktober 2015.Projektgrupp: Magnus Artursson (projektledare), Kennet Stark.Underkonsulter: Avis Biluthyrning, Arkitektkopia.Uppdragsgivare: Trafikverket.Orsak till undersökningen: åtgärder längs Lommabanan innefattande

två nya Pågatågsstationer, i Furulund respektive Lomma, ett nytt mötesspår vid Stävie, planskild korsning och eventuell omdrag-ning av väg 913 i Flädie, GC-tunnel eller GC-bro i Furulund etc.

Läge: Fastighetskartan, blad 2C5f Lomma, 2C6f Borgeby, 2C7f Hög.Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras

tillsammans med Intrasis-databasen.


Ordlista

Artefakt Ett föremål framställt av mänsklig hand.

Boplats Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken.

Bronsålder Tidsperioden 1700–500 f.Kr

Bytomt/gårdstomt Lämningar efter skattlagd eller mantalssatt bebyggelseenhet. Indikeras av kulturlager, husgrunder eller andra lämningar.

Depåfynd Fyndplats för ett eller flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ned på platsen. Gäller inte sentida fynd.

Flatmarksgrav Förhistorisk grav utan idag synlig markering ovan jord.

FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, www.fmis.raa.se

Folkvandringstid Folkvandringstid är en period av yngre järnålder och omfattar tiden 400 – 550 e.Kr.

Fossil åker Varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder. Med ”fossil” avses en i terrängen synlig övergiven fas i odlingslandskapets framväxt. Åkermarken kan begränsas av t.ex. hak, terrasskanter eller diken.

Fyndplats Fyndplats för enstaka eller fåtal föremål/artefakter från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. Avser plats för fynd som man kan anta inte medvetet deponerats på platsen och/eller där det påträffats för få fynd för att området ska kunna bedömas som boplats.

Förromersk järnålder Förromersk järnålder är en period av äldre järnålder och omfattar tiden 500 f.Kr. – år 0.

Gravfält Lokal med minst fem förhistoriska gravanläggningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter.

Grophus En mindre hustyp bestående av ett nedgrävt golv (grop) som täckts av ett V-ställt tak som gått hela vägen ned till marken. Husen var sällan större än 5 m i diameter och nyttjades huvudsakligen för olika typer av hantverk, exempelvis textil- och metallhantverk. Grophusen förekommer som ekonomibyggnader inom gårdar från järnålder.

Gränsmärke Markering som utmärker gräns, t ex sten eller röse.

Gånggrift Gånggriften är en stenkammargrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren.

Hägnad Anordning för att hägna in och avskilja ett område eller för att binda samman det med andra, t ex en gärdesgård.

Hägnadssystem Lokal med minst två hägnader med ett inbördes avstånd av mindre än 20 meter eller en hägnad med minst en förgrening.

Härd Avgränsad eldplats.

Hög Förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil och övertorvad yta som till större delen är uppbyggd av sand, jord och torv.

Järnålder Tidsperioden 500 f.Kr – 1050 e.Kr

Kulthus Byggnad som använts för utagerande av tidens religiösa föreställningar.

Laga skifte Se Skifte

Medeltid Tidsperioden 1050–1500 e.Kr.

Megalitgrav Se Stenkammargrav.

Mesolitikum Äldre stenålder, jägar-/samlarstenålder. Mesolitikum omfattar tiden 9500–4000 f.Kr.

Neolitikum Yngre stenålder, bondestenålder. Neolitikum omfattar tiden 4000–1700 f.Kr.

Offerdeposition Föremål eller djur-/människoben nedlagda i marken eller i våtmarker i offersyfte

Rektifiera Att anpassa en gammal karta till modernt format.

Romersk järnålder Romersk järnålder är en period av äldre järnålder och omfattar tiden 0–400 e.Kr.

Rödgods Typ av keramik som förekommer i olika former från 1200-talet och framåt.

Skifte Enskifte (sent 1700-tal/tidigt 1800-tal) och laga skifte (1827 och framåt): reformer som syftade till att varje gårds ägor samlades till ett eller ett fåtal sammanhängande områden (skiften), och att gårdsbebyggelsen skulle placeras på det tilldelade området. Solskifte: ett sedan medeltiden tillämpat system för fördelning av inägomark mellan hemmanen i en by.

Stenkammargrav Förhistorisk gravanläggning (megalitgrav) bestående av en gravkammare med väggar och tak av hällar eller block.

Stridsyxekultur Period av mellersta bondestenålder (neolitikum), namngiven efter dess karaktäristiska yxformer.

Teg Långsmalt ägoområde av åker eller äng till ett hemman. Inägorna till byarna var fram till 1800-talets skiftesreformer i många fall indelade i mindre delområden, s.k. teglag eller fall, som i sin tur bestod av tegar tillhörande byns olika hemman.

Toft På äldre kartmaterial finns ofta markstycken som har namn där ”toft” ingår. För det mesta är det mindre åkerstycken nära bykärnan. Ordet toft har samma betydelse som tomt, alltså det för bebyggelse avsedda område som tillkommer varje enskild gård. Det är ofta inom toftmarkerna som de historiska byarnas tidigaste bebyggelselämningar påträffas.

Trattbägarkultur Period av tidigaste och mellersta bondestenålder (neolitikum), namngiven efter dess karaktäristiska keramik.

Urnegrav Förhistorisk brandgrav i vilken rensade ben från de avlidnas kremerade kroppar förvarades i en behållare, som vanligen bestod av ett keramikkärl eller kärl av trä eller näver, tätat med harts, eller i en på annat sätt klart avgränsad gömma.

Vendeltid Vendeltid är en period av yngre järnålder och omfattar tiden 550 – 800 e.Kr.

Vikingatid Vikingatid är en period av yngre järnålder och omfattar tiden 800 – 1050 e.Kr.

Vång Större inhägnat inägoområde med åker och/eller äng. Vanligtvis hade en bys alla hemman tillhörande ägor i samtliga byns vångar. Termen vång är sydsvensk (dansk) och motsvaras norrut i landet av gärde.

Yngre stenålder Se neolitikum


Documents

Rapport 2016:34. Arkeologisk utredning steg 1, 2015. Lommabanan