Embed Size (px)
Citation preview
K
Rapport brukarstyrd brukarrevision
Gruppverksamheten vid Kvinnofridsteamet
Falkenberg 2015
3
Innehållsförteckning
Genomförande ................................................................................................................................................................................... 4
Brukarstyrd brukarrevision ............................................................................................................................................................ 4
Syfte med brukarrevision ............................................................................................................................................................... 5
Projektledning .................................................................................................................................................................................... 5
Revisorer .............................................................................................................................................................................................6
Konfidentiellt......................................................................................................................................................................................6
Deltagande ..........................................................................................................................................................................................6
Falkenbergs Kvinnofridsplan .......................................................................................................................................................... 7
Kvinnofridsteamet Falkenberg ....................................................................................................................................................... 7
Sammanfattning ................................................................................................................................................................................ 8
METODBESKRIVNING ....................................................................................................................................................................9
KESB - bakgrund ............................................................................................................................................................................ 10
KESB – bakomliggande utgångspunkter .................................................................................................................................... 11
KESB – behandlingsmetoden i korthet ..................................................................................................................................... 14
RESULTAT OCH ANALYS ........................................................................................................................................................... 16
Bakgrundsfaktorer ...........................................................................................................................................................................17
Sammanfattning Bakgrundsfaktorer ......................................................................................................................................... 29
Analys Bakgrundsfaktorer ........................................................................................................................................................... 30
Tillgänglighet .................................................................................................................................................................................. 34
Sammanfattning Tillgänglighet .................................................................................................................................................. 36
Analys Tillgänglighet ..................................................................................................................................................................... 36
Bemötande och miljö .................................................................................................................................................................... 38
Sammanfattning Bemötande och miljö .................................................................................................................................... 39
Analys Bemötande och miljö ...................................................................................................................................................... 39
Kompetens och resurser .............................................................................................................................................................. 40
Sammanfattning Kompetens och resurser ............................................................................................................................... 41
Analys Kompetens och resurser ................................................................................................................................................. 41
Delaktighet ...................................................................................................................................................................................... 43
Sammanfattning Delaktighet ...................................................................................................................................................... 52
Analys Delaktighet ......................................................................................................................................................................... 52
Förändring ....................................................................................................................................................................................... 54
Sammanfattning Förändring ....................................................................................................................................................... 64
Analys Förändring ......................................................................................................................................................................... 65
Slutord .............................................................................................................................................................................................. 67
4
Genomförande Hösten 2014 lämnade Falkenbergs Kvinnojour en förfrågan till det regionala Brukarrådet
Halland (missbruk och beroende) om att utbilda och stödja genomförandet av en brukarstyrd
brukarrevision. Uppdraget gällde tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet i Falkenbergs
kommun med tillhörande metodbeskrivning av metoden KESB, som legat till grund för
gruppverksamheten. Målgruppen för Kvinnofridsteamets gruppverksamhet var våldsutsatta
kvinnor, med eller utan egen beroendeproblematik.
Brukarrådet Halland är ett nätverk av brukarorganisationer inom missbruks- och
beroendeområdet som tidigare har genomfört tre brukarstyrda brukarrevisioner i Halland.
Region Halland bidrar genom taktiska gruppen Missbruk och beroende med finansiering till
samordnare för Brukarrådet Halland inom ramen för statliga utvecklingsmedel. 2014-2015 har
taktiska gruppen även valt att använda utvecklingsmedel till att implementera den regionala
handboken Våld i nära relationer inom missbruks- och beroendevården samt att utreda hur
insatser till målgruppen våldsutsatta, missbrukande kvinnor kan se ut.
Brukarrådet Halland beslutade att tacka ja till förfrågan från Falkenbergs Kvinnojour och har
deltagit i projektgruppen med utbildning och stöd. Uppdraget till projektgruppen var att titta
på hur brukarna, d.v.s. kvinnorna, har upplevt att gruppverksamheten på Kvinnofridsteamet
har varit och att titta på hur den behandlingsmetod KESB som använts fungerat.
Revisionen inleddes med att projektgruppen träffades tillsammans med projektledare och
brukarråd för att skapa en struktur kring det fortsatta arbetet. Projektgruppen har träffats över
40 gånger och under denna tid har enkätfrågor till kvinnor och rapporten vuxit fram
tillsammans med projektledare, brukarråd och inbjudna gäster. Information har samlats in från
verksamhetsberättelser från tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet, Falkenbergs
kommuns Kvinnofridsplan, metodbeskrivning KESB -legitimerad psykolog/ psykoterapeut
Stefan Widell, verksamhetsansvarig/grundare Åsa Claesson, verksamhetsansvarig Tor
Jacobsen, gruppledare/genomförare metod KESB Katarina Andreasson,
gruppledare/genomförare metod KESB Laila Eriksson, projektledare Anna Bir.
Brukarstyrd brukarrevision Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en verksamhet eller enhet som ger vård, stöd
eller service till människor. Att granskningen är brukarstyrd innebär att brukarna med egna
erfarenheter frågar en annan brukare om verksamheten. Brukarna är delaktiga i hela
revisionsprocessen och äger i det här fallet resultatet tillsammans med Falkenbergs
Kvinnojour. Genom att det är brukare istället för profession eller forskning som genomför
revisionen så ger det möjligheter att upptäcka sådant som annars inte skulle upptäckts. Denna
granskning har inneburit att brukare tillsammans med medlemmar i Falkenbergs Kvinnojour
utformat frågor till en enkät, administrerat enkäten samt sammanställt och analyserat svaren
för att mynna ut i en rapport.
Kvinnojouren i Falkenberg är en verksamhet som arbetar med den akuta fasen kring
våldsutsatta kvinnor och erbjuder inte bearbetande hjälp och stöd under en längre tid.
5
Eftersom Kvinnojouren inte kunde erbjuda långsiktig bearbetning remitterade de kvinnor till
Kvinnofridsteamets gruppverksamhet.
Genom en brukarstyrd brukarrevision ville Kvinnojouren se om de kvinnor de remitterat har
upplevt gruppverksamheten verkningsfull.
Falkenbergs Kvinnojour har sedan Kvinnofridsteamets gruppverksamhet startade 2008 haft ett
nära samarbete med Falkenbergs Kommuns gruppverksamhet barn- tonår, där de tillsammans
drev kursfritids. När kvinnorna gick i Kvinnofridsteamets gruppverksamhet var barnen på
kvinnojouren tillsammans med gruppverksamhet barn- tonår, detta för att möjliggöra att
kvinnorna kunde gå i grupp.
Falkenbergs Kvinnojour sökte 2014 medel från riksförbundet Unizon för att genomföra en
brukarstyrd brukarrevision.
Syfte med brukarrevision Syftet med brukarrevision av tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet är:
Att undersöka hur brukarna har upplevt gruppverksamheten och den metod som
använts
Att göra brukarnas röster hörda då brukarna deltagit i gruppverksamheten under
sekretess
Även att analysera friskfaktorer och riskfaktorer hos gruppen kopplat till bakgrund och
den metod som använts
Projektledning Anna Bir (anställd på Falkenbergs Kvinnojour) är projektledare och huvudsamordnare
och har aktivt deltagit i administration och upplägg av brukarrevisionen samt
samordnat möten. Andra medlemmar i Falkenbergs Kvinnojour har deltagit.
Annika Gunnarsson tillsammans med Jan Nyman är samordnare för Brukarrådet
Halland och har samordnat möten med brukarrevisorerna. Jan Nyman har även
genomfört utbildning för att skapa revisionsverktyg och relevanta frågor till en enkät. I
utbildningen har även ingått att revisorerna har fått kunskap för att sammanställa
svaren och analysera resultatet. Utbildningen har skett utifrån Verdandis metod:
Brukarstyrd brukarrevision en väg till ökat brukarinflytande – metodhandledning
(ISSN 0342-5102)
6
Revisorer Revisorerna är deltagare från Kvinnofridsteamets gruppverksamhet i Falkenberg.
Revisorerna har utformat enkäten och lagt upp en plan för revisionen tillsammans med
Falkenbergs Kvinnojour och Brukarrådet Halland. I uppdraget ingår även information,
förankring och återkoppling till berörd personal och ledning, medlemmar i Kvinnojouren samt
de kvinnor som gått gruppverksamhet. Falkenbergs Kvinnojour har deltagit aktivt i
revisionens utformning och administration.
Konfidentiellt Eftersom de kvinnor som gått tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet inte ska riskera
att utsättas för att bryta den sekretess som de ingick när gruppverksamheten startade så var det
ytterst viktigt att bevara var och ens integritet och sekretesskydd.
För att inte bryta mot sekretessen använde revisorerna sig av före detta anställd socionom på
tidigare Kvinnofridsteamet/ Falkenbergs kommun. Enkäten som skickades ut var utformad av
revisionsgruppen och adresserad enbart av den före detta anställda socionomen på tidigare
Kvinnofridsteamet. Respondenterna skickade tillbaka i frankerat svarskuvert till Falkenbergs
Kvinnojour när de svarat på enkäten. Inga revisorer har haft tillgång till brukarnas
personuppgifter vid utskicksförfarandet eller på något annat sätt kunnat identifiera enskild
brukare av tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet.
Tystnadsplikt och integritet har varit viktiga ledord under hela revisionen. Vi har varit tydliga
med att det var helt frivilligt att svara på enkäten.
Deltagande Totalt antal deltagare i gruppverksamheten var 69 stycken kvinnor
Två deltagare har inte gått att spåra, därför har de inte fått möjligheten att delta i
revisionen
Totalt antal svarande i revisionen var 52 stycken kvinnor
78 % svarsfrekvens på analysverktyget
7
Falkenbergs Kvinnofridsplan Falkenbergs kommun har sedan 2003-01-01 en kvinnofridsplan för stöd till våldsutsatta
kvinnor. Kvinnofridsplanen är under revidering sedan 2012.
Målet med kvinnofridsplanen är:
Att samverka mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer
Förbättra och öka stödet för kvinnor som är utsatta för våld
Öka de olika aktörernas kunskaper om varandras resurser
På kort sikt medverka till att antalet våldsbrott mot kvinnor minskar i Falkenbergs
kommun
Det långsiktiga målet är att våldet mot kvinnor upphör
Kvinnofridsteamet Falkenberg Kvinnofridsteamet i Falkenberg startade 2006-09-01 och bestod av en kurator, som tidigare
ingått i Klara anhörig, och en socialsekreterare. Kvinnofridsteamets arbete inriktades på att
möta våldsutsatta kvinnor och erbjuda dem akut praktisk hjälp, rådgivning samt
krisbearbetning och samtalsstöd. Akuta insatser och återkommande strukturerade
samtalskontakter visade sig vara svårt att kombinera och våren 2007 gjordes en uppdelning av
akuta respektive bearbetande insatser. Detta resulterade i ekonomisektionens start av
”Upplysning relationsvåld” för akuta insatser. Kvinnofridsteamets verksamhet bestod därefter
av två kuratorer med insatser som rådgivning, krissamtal och bearbetning för våldsutsatta
kvinnor.
Under 2008 startade Kvinnofridsteamet sin första pedagogiska traumafokuserade grundkurs
för våldsutsatta kvinnor. Enheten byggdes upp kring ovanstående socionomer med
spetskompetens. Grundkursen byggdes året efter på med fortsättningskurs samt en ny
grundkurs. I augusti 2010 startade, på kvinnornas eget initiativ, en seniorgrupp för dem som
gått grundkurs och två terminer fortsättningskurs. Arbetet med nya grundkurser och
återkommande strukturerade samtalskontakter fortsatte som tidigare. Personalen har haft
handledning varannan vecka av extern handledare.
Målet med Kvinnofridsteamet var:
Erbjuda bearbetande samtal för våldsutsatta kvinnor, kontinuitet, långvarigt stöd och
fortsatt bearbetning i syfte att bryta destruktiva mönster
Förstärka stödet till våldsutsatta missbrukande kvinnor
Förstärka akuta insatser, ekonomiskt bistånd, hjälp att flytta till annan ort, ny bostad
etc.
8
Sammanfattning Av totalt 67 utskickade enkäter har vi fått 52 svar. Det innebär att svarsfrekvensen varit 78 %.
Två av kvinnorna i gruppverksamheten har inte varit spårbara och har därför inte beretts
möjlighet att deltaga i revisionen. Större delen av de kvinnor som svarade var mellan 41-60 år
och de lever idag som ensamstående.
Över 80 % hade barn och det är 102 barn under eller över 18 år som varit involverade. 78 %
av kvinnorna med barn beskriver att deras barn har blivit så påverkade av kvinnornas
våldsutsatthet att de har varit i behov av bearbetning eller hjälp.
96 % av kvinnorna uttrycker att de upplevt två eller fler av symptomen depression, ångest,
värk, sömnsvårigheter, självmordstankar m.m. Flertalet kvinnor uttrycker att de har sökt hjälp
från flera olika instanser oftast med kemoterapeutiska insatser (medicinering). En mycket stor
andel av kvinnorna uttrycker även att de burit på sitt trauma mer än tio år innan de fått
bearbetande hjälp.
60 % uttrycker att de symptom som upplevts har varit så begränsande att det hindrat dem från
arbetslivet, hos flera längre än två år.
Nästan en femtedel av kvinnorna har upplevt att de varit utsatta för hedersrelaterat våld eller
begränsningar. 50 % av samtliga kvinnor har även varit utsatta för sexuellt våld antingen i
barndomen och/eller i vuxen ålder.
36 % upplever att det funnits/finns ett eget missbruk som kan sättas i samband med
våldsutsattheten.
Över 50 % av kvinnorna upplevde inte att deras trauma kunde sättas i samband med någon
form av eget missbruk.
På frågan om socioekonomiska förhållanden under uppväxten uttryckte ungefär en fjärdedel
att de kom från mycket svåra socioekonomiska förhållanden och ungefär en fjärdedel att de
kom från mycket goda socioekonomiska förhållanden.
Största andelen kvinnor hade kommit i kontakt med tidigare Kvinnofridsteamets
gruppverksamhet via Klara öppenvård (kommunal behandlingsenhet vid missbruk och
beroende), att de sökt själva, socialtjänsten eller Falkenbergs Kvinnojour.
86 % ansåg att längden och upplägget på kurserna med KESB metoden hade varit avgörande
för att skapa förändring i form av bland annat ökad självtillit, ökad självkänsla, ökad
självkännedom och upplevd hälsa.
Gruppverksamheten byggde helt på metoden KESB och 98 % av samtliga kvinnor uttryckte i
ord att den gruppverksamhet de ingick i har lett till långsiktiga förändringar och varit
avgörande för att bearbeta trauma samt bryta destruktiva mönster. Gruppledarnas kunnighet i
metoden, professionalism, bemötande och tillgänglighet fick mycket goda betyg från
kvinnorna. 98 % kan tänka sig rekommendera behandlingsmetoden KESB och behandlande
gruppverksamhet såsom i tidigare Kvinnofridsteamets regi till andra behövande.
67 % av kvinnorna är idag arbetsföra.
9
METODBESKRIVNING
KESB
Grundare
Stefan Widell, legitimerad psykolog/psykoterapeut
Torsten Glansholm, legitimerad läkare/psykiater
10
KESB - bakgrund Giarettoinstitutet i Kalifornien USA startades av Dr Giaretto. Dr Giaretto och hans institut
blev välkänt världen över för sin behandlingsmetod av offer för sexuella övergrepp och incest
mot främst barn. Den behandlingsmetod som används på Giarettoinstitutet i Kalifornien
omfattar behandling av såväl offer och gärningsman som den traumatiserades familj. Dr
Giarettos metod bygger på behandling under minst 2-3 år. Denna metod är en förebild för
många andra behandlingsmetoder i världen.
Den behandlingsmetod som använts på tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet för
våldsutsatta kvinnor i Falkenbergs kommun, är en syntes mellan den behandlingsmetod som
arbetats fram på Giarettoinstitutet i Kalifornien av Dr. Giaretto och Minnesota modellen så
som den tillämpas i USA. Gemensamt för dessa båda behandlingsmodeller är det
konstruktivistiska och peda-terapeutiska arbets- och förhållningssättet. I peda-terapi används
strategisk pedagogik i terapeutiskt syfte.
Behandlingsmetoden som tillämpats vid tidigare Kvinnofridsteamet i Falkenberg kallas
förkortat för KESB. Behandlingsmetoden har tillämpats vid Incestcentrum i Göteborg samt
vid några kommunala behandlingsenheter i Sverige. Metoden har tillämpats i Sverige sedan
mitten av 1990-talet.
Behandlingsmetoden KESB har utvecklats av psykiater Torsten Glansholm och legitimerad
psykolog/psykoterapeut Stefan Widell. Det var i sitt arbete med patienter inom
Försäkringskassan som Torsten Glansholm i egenskap av förtroendeläkare och Stefan Widell i
egenskap av ”värkpsykolog” kom att möta patienter med ospecifik/oförklarlig värk. Stefan
Widell i likhet med Försäkringskassans förtroendeläkare uppmärksammade, oberoende av
varandra, att flertalet med ospecifik/oförklarlig värk hade en traumatiserande bakgrund oftast
med våld eller sexuella övergrepp.
Psykiater Torsten Glansholm och legitimerad psykolog/ psykoterapeut Stefan Widell började
tillämpa KESB i samband med att de startade Incestcentrum i Göteborg i mitten av 1990-talet.
Såväl Torsten Glansholm som Stefan Widell har genomgått utbildning vid Giarettoinstitutet.
Torsten Glansholm och Stefan Widell har sedan 1990- talets början ägnat sig åt patienter med
erfarenhet av fysiska och sexuella trauman. Mot bakgrund av de kliniska erfarenheter som
Torsten Glansholm och Stefan Widell gjorde under 1990-talets hälft kom de att gemensamt
starta Incestcentrum Göteborg 1994. Stefan Widell medverkade 1986 till uppstart av Sveriges
första kommunala mottagning baserad på Minnesotamodellen (Forum Fenix). 1989 var Stefan
Widell initiativtagare till uppstart av Sveriges första kommunala barngruppsverksamhet för
barn till alkohol- och drogberoende (Bona Via).
11
KESB – bakomliggande utgångspunkter Hur människan reagerar på och förhåller sig till kriser är till stor del beroende av de
förutsättningar och livserfarenheter som individen är bärare av från livets början.
K – Kognition – Omfattar bland annat hur människan utvecklar, bevarar och
förändrar/utvidgar sina tankar. Även begrepp, referensramar, associationer och
problemlösningsstrategier, kommunikativa mönster eller medvetna beslutsfattande strategier
ingår. Inlärning är en kumulativ minnesprocess präglad av de kognitiva strukturer och därtill
hörande känslomässiga processer som kommit att prägla inlärningen och därmed
minnesbehållningen. George Kelly – den moderna konstruktivismens fader – är den teoretiker
som KESB metoden refererar till.
E – Existentiell – Maslows behovstrappa menar att, inte förrän individen har sina basala
behov tillgodosedda kan individen utveckla andra viktiga behov som exempelvis självkänsla.
De fyra första nivåerna innehåller behov som enbart motiverar till nya beteenden då de inte är
uppfyllda. Du tänker exempelvis bara på att du behöver luft då du inte kan andas. Om ett barn
på grund av dödsfall, olyckor eller andra omständigheter inte får sina behov tillgodosedda på
en av de lägre nivåerna, kan det komma att påverka individen under hela dennes livstid.
Barnet kan som vuxen fixeras vid det otillfredsställda behovet och kan aldrig riktigt utvecklas
vidare till de högre behovsnivåerna. Maslow beskrev de otillfredsställda behoven som frusna
behov, som kunde pocka på uppmärksamhet och en frustration livet igenom (mönster).
Behoven enligt Maslow:
Nivå 1- De behov en människa först prioriterar att uppfylla är fysiologiska och består av
basbehov så som mat, vatten och syre. På nivå ett finner man också behov av att sova, röra på
sig, sex och att undvika smärta.
Nivå 2- Då de fysiologiska behoven är tillfredsställda börjar individen fokusera på saker som
säkerhet och trygghet. Människor har ett behov av en stabil vardag, rutiner och enklare regler
för att inte känna ångest och rädsla, rädsla inför hemskheter som skulle kunna hända.
Nivå 3 - Om individen känner sig trygg börjar hon söka efter gemenskap med andra
människor, vänner, barn och kärlek. Vi vill alla känna att vi är en del av något större än oss
själva.
Nivå 4 - Om vi känner att vi har en gemenskap med andra vaknar behovet av uppskattning.
Enklare behov av uppskattning kan handla om makt, kändisskap eller respekt från andra
medan mer komplicerade behov är självförtroende, kompetens och självrespekt.
Nivå 5 - Behov av självförverkligande ligger på den femte och sista nivån i behovshierarkin.
Här handlar det inte om ett behov som helt kan uppfyllas, utan ett behov som ständigt
förändras. Behovet av att vara den mest kompletta versionen av sig själv, att utnyttja alla sina
resurser och potentialer. Bara en liten del av världens befolkning når denna nivå eftersom
man först måste tillfredsställa underliggande behov för att kunna fokusera på att förverkliga
sig själv.
12
Abraham Maslows existentiella utgångspunkter tillsammans med Carl Rogers
gruppdynamiska erfarenheter har kommit att prägla KESB metodens existentiella och
gruppdynamiska strukturer och processer.
S – Systemisk – Individer påverkar och påverkas av system. Kortfattat handlar den
systemiska teorin om att individen lär, påverkar och påverkas via feedbackloopar. Det finns
möjlighet att i gruppterapi hitta nya infallsvinklar genom gruppens reaktionsmönster och
feedback. En ny syn på sig själv och sina relationer genom gruppens feedback ger möjligheter
att bryta mönster och utvecklas vidare. Grundläggande för systemiska teorier är också
språkets betydelse för hur vi uppfattar omvärlden. Språket blir meningsfullt först i sin kontext,
det vill säga, meningen skapas i kommunikation med andra. Teorin bygger även på att vår
uppfattning om nuet, skapas av de historier vi berättar om framtiden. De drömmar, visioner
eller rädslor och farhågor vi har om framtiden avgör hur vi uppfattar och agerar i nuet.
B – Biologisk – Människan lever i ett biologiskt och psykiskt/psykologiskt samspel med sin
omvärld. Kropp och själ påverkas av det som händer i och omkring henne. Krigsupplevelser,
terror, tortyr, familjevåld eller andra typer av mer eller mindre maktlösa omständigheter har
enligt forskningen visat sig påverka såväl människans biologiska som psykiska/psykologiska
system. Bland annat är det belagt att människans sympatiska och parasympatiska funktioner i
hennes nervsystem kan påverkas så till den grad, att biologiska/somatoforma dysfunktioner
kan uppstå vid upprepad påverkan av traumatiserande och maktlösa situationer.
13
Vuxna människor i beroendeställning och barn är grupper som får anses vara särskilt sårbara.
Exempel på biologiska/somatoforma dysfunktioner som kan utvecklas i samband med
återkommande traumatisering är sömnsvårigheter, värk i kroppen, autonom överaktivitet (kan
beteendemässigt förväxlas med ADHD) eller ångest med kroppsliga uttryck. Långvarig stress
påverkar även både hörsel och syn. Återkommande trauma det vill säga typ-2 traumatiserade
patienter svarar ofta inte an på traditionella kemoterapeutiska insatser. Internaliserade tankar
och känslor (trosmönster) kan mer eller mindre varaktigt påverka det autonoma nervsystemet
(inkluderande sympatiska och parasympatiska system). På så sätt kan dysfunktionella
kroppsmönster uppstå i form av till exempel värk. Centrala välintegrerade trosmönster
präglade av rädsla är ofta förekommande hos människor med värkproblematik.
Förmågan att känna rädsla inför hot/fara är viktig för människans överlevnad. Vid fara och
hot signalerar hjärnan beredskap via nervsystemet till kroppsliga funktioner när dessa behövs.
Hippocampus i hjärnan laddas med hormoner och signalsubstanser eller laddas ur beroende på
vilken händelse som händer den biologiska kroppen. Detta är ett system för att försvara
kroppen helt enkelt. Om individen möter en björn så behöver de kroppsliga funktionerna
koppla förbi hjärnan och reagera omedelbart för att försätta den fysiska kroppen i fly eller
fäkta tillstånd.
I detta tillstånd spänns muskulaturen i kroppen, ämnesomsättningen går på lågvarv (individen
förnimmer igen hunger), hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen ökar, individen behöver
ingen sömn eftersom adrenalin pumpas ut i kroppen, syn och hörsel skärps, smärttrösklarna
höjs, eventuell emotionell förbikoppling. Människan är i detta tillstånd inte lika benägen att
känna varken fysisk smärta eller för stunden hindrande emotioner. Människans soma och
psyke är helt enkelt inställda på försvar, att förgöra hotet alternativt fly. Detta triggade
tillstånd klingar naturlig av när faran är över eller hotet oskadliggjort. Kroppens naturliga
återhämtande parasympatiska funktioner träder helt enkelt in. Behov av sömn, föda,
emotioner återkommer. Människans förmåga till avslappning medger återhämtning till såväl
psyket som soma. De sympatiska reaktionerna, överskottsenergin, laddas ur kroppen genom
olika system. Traumat har ”läkt ut”.
Om människan utsätts för fara eller hot över tid (månader eller år) kan hennes parasympatiska
förmåga helt eller delvis elimineras. Vi talar krigssituationer, att som barn växa upp och leva
i, eller som vuxen leva under traumatiserande livsvillkor. Dessa traumatiserande livsvillkor
för såväl vuxna som barn kan bestå i både fysiska- psykiska- eller sexuella övergrepp. När
människans parasympatiska förmåga försämras får detta stora konsekvenser både för den
fysiska och psykiska hälsan.
Fysiska konsekvenser bland annat i form av: Värk i muskulatur och leder, huvudvärk, mag-
och tarm problematik, sömnstörningar, hjärtproblem, rygg- och nackbesvär, hudproblem,
yrsel, hörsel-, syn- och minnesstörningar.
Psykiska konsekvenser bland annat i form av: Ångest, depression, självmordstankar,
sömnsvårigheter, stress, PTSD (posttraumatiskt stress syndrom), tvångstankar,
tvångsbeteenden, relations/bekräftelseberoende, panikångest, humörsvängningar, låg
självkänsla, låg självtillit och bristande realitetsprövning.
14
Kemiskt beroende är överrepresenterat i gruppen typ-2 traumatiserade människor bland både
unga och äldre och oavsett socioekonomiska förhållanden. Såväl läkemedelsberoende som
alkohol- och narkotikaberoende förekommer. Beroendet utvecklas utifrån att hitta substitut för
dysfunktionella para-sympatiska funktioner. Förutom alkoholberoende så förekommer;
läkemedelsberoende av olika bensodiazepiner (samt derivat), opiater i olika syntetiska former,
Lyrica och diverse hybrida preparat, narkotikaberoende, främst amfetamin och heroin
(delsyntetisk opiat). Kemoterapeutiska insatser för gruppen typ-2 traumatiserade måste följas
upp ofta och noga av den läkare som initierat insatsen.
KESB – behandlingsmetoden i korthet Hur individen löser problem grundar sig bland annat på den ryggsäck som finns med. De
erfarenheter och minnen människan fått med sig från start präglar hur hon senare associerar,
löser problem, kommunicerar, fattar beslut och hur hon uppfattar sig själv, sina närmaste samt
omvärlden i stort. Denna prägling av människans mönster sker ofta förmedvetet eller till och
med omedvetet. Att se, förstå, omdana eller till och med bryta med sina gamla mönster är inte
sällan en stor utmaning för många människor. Att på egen hand klara av att bryta med
förmedvetna alternativt eller omedvetna mönster låter sig inte göras. Hur ser vi egentligen på
oss själva? Och grundar sig denna uppfattning på sanningen?
Behandlingsmetoden som använts bygger på sammanhållna grupper. Gruppen syftar till att
skapa bättre förutsättningar för deltagare med mer eller mindre svåra tillits- och
anknytningssvårigheter. Behandlingsmetoden är sålunda avsedd att omfatta deltagare med
bristande tillits- och anknytningserfarenheter, så att även de med tiden skall ges möjlighet att
känna tillit till gruppen och därigenom få möjlighet att inkludera sig själv i gruppen. För att
anknytning ska kunna ske överhuvudtaget måste detta föregås av tillit.
För att möta människor präglade av tillitsbrist, rädsla (ångest), autonom överaktivitet, låga
stresströsklar samt en personlighet präglad av allehanda kognitiva försvarsmekanismer så har
behandlingsprogrammet fått en mycket genomtänkt struktur inom vilken processen får växa
fram. Såväl behandlingsprogrammets längd, pedagogiska temans innehåll och placering i
programmet är väl genomtänkt och beprövat. Dessa teman fungerar som katalysatorer och
underlättar deltagarnas individuella processer längre fram i programmet.
Behandlingsprogrammets längd och omfattning är av avgörande betydelse för att säkerställa
att varaktiga livsförändrande processer internaliseras. Behandlingsmetodens struktur ger
gruppdeltagarna – var och en i sin takt – möjlighet att utveckla en genuin tillit till övriga
gruppmedlemmar så att ett utbyte gruppmedlemmar emellan uppstår.
För en del gruppdeltagare kan denna utveckling av en genuin tillit ta upp mot ett halvår.
Gruppen är en viktig underlättande faktor för utveckling av bland annat äkta tillit som
individualpsykoterapin inte förmår skapa på samma sätt (bland annat beroende på att
idealisering av psykoterapeuten kan bli ett hinder samt brist på spegling/feedback från flera
personer). Gruppen medger - i strukturerad form - att gruppdeltagaren ges möjlighet att
upptäcka, förstå och därigenom förändra mönster.
15
Dessa utvecklings- och förändringsprocesser initieras och stärks genom att tala, dela/ge
feedback och agera inför gruppen.
Att utveckla existentiella frågeställningar i grupp under genuina tillitsformer ger möjligheter
för gruppdeltagaren att pröva eller förkasta sina teorier. Detta för att kunna bryta patogena
mönster, som skapats genom traumatiserade livserfarenheter som barn eller vuxen.
Traumatiserande livsvillkor tenderar att skapa självcensurerande individer med låg självkänsla
eller självförtroende. Denna självcensur behöver monteras ned under trygga former så att
gruppdeltagaren kan skapa en ny plattform baserad på trygga, tillitsfulla livserfarenheter.
I gruppbehandling enligt KESB metoden får gruppdeltagaren möjlighet att betrakta och
reflektera över sina egna nätverkssystem, tidigare och nuvarande familjeförhållanden,
konkreta uppväxtmiljöer/boendeformer i samspel med övriga gruppdeltagare. Detta ger
gruppdeltagaren och gruppens övriga deltagare möjligheter att utvärdera och lära av varandras
livserfarenheter utifrån de olika nätverks- och levnadssystem man befunnit sig i, alternativt
befinner sig i. Här igenom kan nya livsstrategier utvecklas och integreras med hållbar
förändring av livsmönster som följd.
16
RESULTAT OCH ANALYS
Enkätsvar
17
Bakgrundsfaktorer
1. Ålder
2. Civilstånd
Under 25 år2%
25 -40 år21%
41-60 år67%
61 år-uppåt10%
Inget svar0%
Ensamstående69%
Sambo/Gift25%
Särbo6%
Inget svar0%
18
3. Har du barn?
3 b. Ålder på barn?
Under gruppverksamheten erbjöds samtliga barn under 18 år behandlande samtal på
Gruppverksamhet Barn/ Tonår med fokus på våldsutsatta familjekonstellationer.
Ett flertal barn till de kvinnor som ingick i gruppverksamhetens deltog i dessa kurser på
Gruppverksamhet Barn/ Tonår.
Ja81%
Nej19%
Inget svar0%
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Under 18 år antal Över 18 år antal
35
67
19
4. Upplever du att dina barn påverkats av ditt trauma och är eller har varit
i behov av bearbetning/ hjälp?
5. Har du upplevt något av följande?
På ovanstående fråga har kvinnan haft möjlighet att välja fler alternativ än ett.
Ja78%
Nej17%
Inget svar5%
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
5047
45
38
26
44
31
39
20
5 b. Har du sökt hjälp för detta?
Kommentarer till: Om Ja, vart har du sökt hjälp?
Vårdcentral – 28 st
VPM – 19 st
Kurator – 3 st
Klara öppenvård – 4 st
Kvinnofrid enskilda samtal – 13 st
Psykiatrin – 6 st
BIM – 4 st
BVC, Familjerådgivning, Familjecentrum, Industrihälsa etc.
Ja94%
Nej6%
Inget svar0%
21
5 c. Har du medicinerat för detta? (Med lugnande, ångestdämpande,
sömntabletter och så vidare)
6. Har detta hindrat dig från att arbeta?
60 % av kvinnorna som upplevt flertalet symptom ovan uttrycker att deras symptom har
hindrat dem från att arbeta fullt ut.
Ja58%
Nej36%
Inget svar6%
Ja60%
Nej29%
Inget svar11%
22
6 b. Om Ja, hur länge har detta hindrat dig från att arbeta?
Av de kvinnor som under perioder varit oförmögna att arbeta har 64 % av dessa inte arbetat
på över två år.
7. Av vilken anledning deltog du i Kvinnofridsteamets gruppverksamhet?
På ovanstående fråga har kvinnan haft möjlighet att välja fler alternativ en ett.
Under 6 mån26%
Över 6 mån10%
Över 2 år64%
25
41
9
16
1114
11 11
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
23
7 b. Har du upplevt hedersrelaterat våld, förtryck och begränsningar?
Kommentar till: Ja, jag har upplevt hedersrelaterat våld, förtryck och
begränsningar.
Att jag skulle följa vår kultur, är snart 60 år. Påtryckningar, Psykisk misshandel.
Frihetsberövad
Ingen speciell religion
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Barn Vuxen
3
7
24
8. Hur länge har du burit på det våld du varit utsatt för innan du kom i
kontakt med Kvinnofridsteamet?
9. Upplever du att det funnits/finns ett eget missbruk som du kan sätta i
samband med att du blivit våldsutsatt?
6 mån2%
1-5 år15%
5-10 år12%
10 år-uppåt69%
Inget svar2%
Ja36%
Nej56%
Inget svar8%
25
Kommentarer till: NEJ, jag upplever INTE att jag har ett eget missbruk
som kan sättas i samband med min våldsutsatthet.
Har aldrig nyttjat droger eller alkohol
Jag har aldrig missbrukat alkohol eller narkotika, men jag har gett mig in i osunda
relationer.
Absolut inte. Däremot förövaren hade alkoholproblem.
Matmissbruk.
Kommentarer till: JA, jag upplever att jag har ett eget missbruk som kan
sättas i samband med min våldsutsatthet.
Narkotikamissbruk
Riskbruk snarare. Alkoholkonsumtion i tonåren
Ingen respekt för mig själv och min kropp.
Började dricka alkohol för att orka med. Blev alkoholist.
Depressioner, sömnsvårigheter, alkoholmissbruk och tvångshandlingar.
Pratade inte om mina problem, började dricka alkohol.
Det mesta hände under missbruksperioden.
Pga eget missbruk har jag satt mig i situationer som varit farliga. Pga eget
missbruk har jag trott att sex och våld ingår i vardagen.
Varit ute och festat och blivit för full.
Matmissbruk
26
10. Beskriv kortfattat hur dina sociala och ekonomiska förhållanden såg ut
under din uppväxt.
Kommentarer från de med svårare socio/ekonomisk bakgrund
Vuxen som 15 åring, två föräldrar psykopater
De var begränsande på allt.
Isolerade mig, försörjningsstöd. Saknade upplevelser. Sökte mig senare till
likasinnade. Omhändertagen både som barn och vuxen. Pengar har aldrig funnits
Socialt – vi höll oss för det mesta själva, vi umgicks inte med några. Ekonomiskt
hade vi det bra men jag begärde inte mycket.
Ensamstående mamma, periodvis arbetslös. Frånvarande pappa. Hade vänner men
det var komplicerat.
Svår, inga pengar, svårt att få mat. Inga riktiga kläder, svårt att behålla vänner,
flyttade mycket.
Vi hade det helt ok socialt. Det ekonomiska var krasst men påverkade inte oss barn
negativt.
4 syskon med en delvis arbetslös far o ingen socialhjälp som idag. Ständigt olika
skolor och platser att bo (eller minimal)
Mycket bra13%
Bra29%
Mindre bra19%
Fattiga27%
Inga svar12%
27
Skilda föräldrar, var ej mycket hos far. ”Fattiga” då vi levde 4 på en lön.
När jag var 7 år satt hela familjen i flyktingläger i Italien. Alltid känt utanförskap.
Två världar, en hemma, en utanför hemmet. Ekonomiskt fanns inga pengar till
kläder, skor, tamponger, bindor, underkläder. Aldrig fått fira en födelsedag.
Julklappar icke. Ingen veckopeng.
Fattiga
Socialt isolerad med två föräldrar som var sjukpensionärer
Tryggt på ytan men var ängslig och sträng förälder, pappa avled hastigt.
Inte så mycket pengar men inte superfattiga. Man fick snåla med allt. Jag blev
mobbad och var ganska ensam. Mina föräldrar hade massor av egna bekymmer
och jag fick klara mig själv.
Mamma arbetade skift och var den som stod för det mesta av försörjningen, tills
skilsmässa i början av tonåren. Jag saknade inget. Var mycket hos mormor och
morfar.
Min mor var ensamstående med många barn. Låginkomsttagare
Socialt isolerade förutom skolan. Föräldrar som var sjukpensionärer och
skuldsatta.
Arbetarhem, ont om pengar men hel och ren. Inget våld syntes utåt.
Arbetande sörjande föräldrar, halvdålig ekonomi. Föräldrarna gjorde vad de
kunde, men kanske inte blev så bra för mig.
Mor och far separerade när jag var 7 år. Vi bodde hos far och träffade mor
varannan helg. Vi hade inget ekonomiskt överflöd på något ställe men vi svalt inte
heller.
Två missbrukande föräldrar (under perioder) Stökigt och oroligt. Ekonomi så vi
klarade oss.
Invandrade till Sverige som 2-åring med föräldrar. Alkoholmissbruk hos pappa
och delvis mamma. Mamma fick trolla med de små medel vi hade då pappa var
sjukskriven (blev pensionär tidigt) för psykisk ohälsa och alkoholism.
28
Pappa fick en psykisk sjukdom när jag var ca 11 år, mamma dog när jag var 21 år i
cancer. Äldre syskon. I övrigt goda förhållanden.
Skilda föräldrar och mamma omgift med en mycket obehaglig man. Uppvuxen på
landet med hästar och gott om pengar. Mamma dog när jag fyllt 15 år.
Kommentarer från de med bättre socio/ekonomisk bakgrund.
Hade en bra uppväxt, utom i skolan där jag mobbades i 9 år. Jag hade veckopeng,
en pappa som jobbade jämt och en mamma som var hemma.
Bra sociala och ekonomiska förhållanden. Välfungerande familj utåt. Inga
missbruksproblem eller annat problem.
Okej
Ekonomiskt mycket bra, kände mig kuvad som barn helst av mamma. Pappa tog
mig under sina vingar.
Ekonomiskt var mycket bra, och det sociala också. Var alltid på campingsemestrar
på sommarloven med mamma, pappa, morfar och tant Greta.
Hos mamma och pappa ganska bra, arbetarklassekonomi. När jag flyttade
hemifrån och fick min första dotter – socialbidrag.
Uppväxt i en arbetarfamilj. Saknade inte grundläggande saker.
Högre social och ekonomiska förhållanden.
Har inte haft några ekonomiska problem. Inte heller sociala problem
Växt upp med båda mina föräldrar och ekonomi har de haft under hela mitt liv
Mamma var hemmafru till jag var 10 år. Pappa jobbade skift. Underbar uppväxt
vid strand och berg. Vid 13 år ändrades allt när vi flyttade till Falkenberg.
Ekonomin var nog normal. Många i familjen med mycket bråk i hemmet.
Utåt sett var vi en social familj och ekonomin påverkade inte oss barn negativt
Ekonomin var bra, inga problem där, den sociala biten fungerade också. Vi levde
som en ”vanlig” stor familj på landet.
29
De basala behoven var helt ok. Känslor en bristvara. Pappa arbetade, mor
hemmafru med psykiska hinder.
Mycket bra trygghet när det gäller mattider, städat hem, ordning och skötsamma
föräldrar. Men var en ängslig sträng uppfostran av speciellt mamma. Min pappa
avled hastigt i hjärtinfarkt 46 år gammal då jag var 16 år. Trauma i familjen pga
det.
Allt var bra hemma, både ekonomiskt och kärlek
Hade en bra uppväxt
Sammanfattning Bakgrundsfaktorer 78 % av tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhets deltagare har svarat på
enkäten
Det är mestadels kvinnor mellan 40-60 år som har deltagit i gruppverksamheten
Ungefär 70 % av kvinnorna är ensamstående idag
81 % eller motsvarande 42 kvinnor har barn vilket har involverat 102 barn. 35 st
barn var under 18 år. 78 % av kvinnorna anser att deras barn har blivit påverkade
av situationen och var/ är i behov av att bearbeta sitt trauma
44 kvinnor säger sig ha upplevt depression. Samtliga kvinnor utom 2 har uttryckt
att de upplevt fler än ett av symptomen depression, sömnsvårigheter, värk, ångest,
stress, självmordstankar, panikångest och 14 av kvinnorna har upplevt samtliga
symptom
Över 50 % har sökt hjälp på VC och mer än en tredjedel har haft kontakt med
VPM (vuxenpsykiatrisk mottagning) och psykiatrin. Några stycken har sökt hjälp
via BVC (barnavårdscentral), familjerådgivning eller familjecentrum
58 % av kvinnorna har medicinerat för sina symtom och ca 60 % har känt sig
hindrade att arbeta varav 64 % av dessa har varit arbetsoförmögna att arbeta i över
två år
50 % av alla gruppdeltagande kvinnor har varit utsatta för våld både som barn och
vuxen
50 % av deltagarna har varit utsatta för våld enbart i vuxen ålder
30
50 % av alla kvinnor som deltagit i gruppverksamheten har blivit utsatta för
sexuella övergrepp antingen som barn eller vuxen
29 % av deltagarna har varit utsatta för sexuella övergrepp som barn
Av de kvinnor som blev utsatta för sexuella övergrepp som barn blev 40 % utsatta
för sexuella övergrepp även som vuxna (6 st)
20 % har varit utsatta för sexuella övergrepp enbart i vuxen ålder (11 st)
56 % av deltagarna har varit utsatta för våld i någon form som barn (29 st)
15 % av gruppdeltagarna har varit utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck
De allra flesta kvinnor som sökt hjälp har varit utsatta för våld av närstående
I genomsnitt har varje kvinna varit utsatt för ca 3 olika sorters övergrepp
Psykiskt och fysiskt traumatiserade ensamstående mammor är klart
överrepresenterade av kvinnor som sökt och fått hjälp av tidigare
Kvinnofridsteamet
69 % har burit på det våld de varit utsatta för mer än 10 år
56 % upplever inte att det finns något samband mellan eget missbruk och det våld
personen varit utsatt för
36 % upplevde att det fanns eget missbruk som kunde sättas i samband med det
våld personen varit utsatt för
Analys Bakgrundsfaktorer Metoden baserar sig på behandlingsmetoder från USA specificerat till individer utsatta för
sexuella övergrepp och incest främst på barn. Metoden är en syntes mellan Giarettoinstitutets
behandlingsmetoder och Minnesotamodellen. Vår reflektion är att den kunskap inom området
sexuella övergrepp som ligger till grund för behandlingsmetoden KESB är viktig då 50 % av
kvinnorna uttrycker i revisionen att de varit utsatta för sexuellt trauma antingen som barn eller
vuxen.
Behandlingsmetoden KESB som utvecklats genom legitimerad psykiater Torsten Glansholm
och legitimerad psykolog/ psykoterapeut Stefan Widell påvisar även genom det tidigare arbete
som gjorts på Försäkringskassan att det finns ett stort mörkertal där man finner samband
31
mellan ospecificerad värk och en traumatiserande bakgrund med våld eller sexuella
övergrepp.
49 kvinnor har sökt hjälp angående symptom som värk, ångest, sömnsvårigheter, stress,
självmordstankar, panikångest. Vår reflektion är att flertalet kvinnor har sökt hjälp från
traditionell sjukvård med kemoterapeutiska insatser. Vi uppfattar dock att hos flertalet
kvinnor kvarstår symptombilder under flera år trots medicinering.
Flertalet kvinnor uttrycker att de har sökt hjälp från flera olika instanser oftast med
kemoterapeutiska insatser. Många har sökt hjälp via vårdcentral eller annan
allmänläkarmottagning. Ingen av kvinnorna har uttryckt att de kommit i kontakt med
Kvinnofridsteamet via vårdcentral. Detta föranleder oss att fundera kring om vårdcentraler
eller annan hälso-och sjukvårdsinstans har remitterat våldsutsatta kvinnor vidare till någon
annan instans exempelvis Kvinnojouren. Man kan också fundera kring om det behövs mer
utbildning inom hälso-och sjukvården kring hur man upptäcker våldsutsatta kvinnor.
58 % har medicinerat för sina symptom vilket föranleder funderingen kring om det kan finnas
andra sätt att behandla kvinnor med eventuella ångest, sömnproblem, oförklarlig värk, stress
med mera än med kemoterapeutiska insatser. Det är också önskvärt med en djupare utredning,
om en kvinna kommer in med ovanstående symptom om det möjligen föreligger
traumatiserande faktorer bakom som kan härledas till våld.
Vi ställer oss även frågande till varför så få blivit remitterade till tidigare Kvinnofridsteamet
via familjerådgivning eller familjecentrum eftersom de i sin profession eventuellt träffar
traumatiserade familjer. Samverkan i vårdkedjan är mycket viktigt för att upptäcka, remittera
och behandla traumatiserade kvinnor och deras barn.
Vikten av riktad behandlingsmetodik med fokus på traumabearbetning, långsiktighet,
mönsterbearbetning, systemiska och biologiska förändringsarbeten med livsförändrande
processer underlättas genom KESB metodens struktur och långvariga behandlingsformer där
var och en i sin takt utvecklas för att bryta destruktiva mönster och trauman.
Att bryta och förändra traumatiserande processer kräver långsiktighet och aktivt deltagande,
vilket inte uppnås på samma sätt genom enbart kemoterapeutiska insatser. Det är troligt att
enbart kemoterapeutiska insatser leder till att döva symptom, men inte till långsiktig
förändring.
Behandlingsmetoden KESB lär individen att utveckla en tillit till övriga gruppmedlemmar.
Gruppen är en viktig faktor för utveckling av bland annat tillit som individualpsykoterapi inte
förmår skapa på samma sätt.
Människor lever i ett samspel med sin omgivning och påverkas av sin omvärld. Människans
sympatiska och parasympatiska funktioner i nervsystemet kan påverkas negativt under
traumatiserande förhållanden, långvarig stress och maktlösa strukturer. Celler minns och
reagerar på upplevda situationer och invanda mönster. Detta är en omedveten reaktion som
medvetet behöver läras om.
32
Hur människan reagerar på och förhåller sig till kriser är beroende av de förutsättningar och
livserfarenheter som individen bär med sig från början.
Av de 42 kvinnor som hade barn ansåg 78 % att deras barn varit i behov av bearbetning och
hjälp. Traumatiserande familjestrukturer påverkar barn och deras utveckling, så bärs mönster
vidare i generationer. Flertalet av barnen löpte större risk att utsättas för våld och är eventuellt
bärare av destruktiva mönster. Hela familjen behöver bearbetning på olika sätt.
Giarettoinstitutets behandlingsmetod bygger på riktad behandling av både offer, gärningsman
och den traumatiserade familjen och är en av de behandlingsmetoder som ligger till grund för
KESB metoden. Vi anser att det är viktigt i en kommun att samverka med rätt instanser för
hela familjen och se de olika professionerna och spetskompetens som en tillgång när det
gäller att behandla hela familjen.
Att utveckla, bevara och förändra/ utvidga sina tankar, begrepp, referensramar och att bryta
invanda mönster tar lång tid. Att förstå sina basala behov och utveckla dessa på bästa sätt har
Maslow uttryckt i sin behovstrappa.
Genom gruppens reaktionsmönster och feedback har individen möjligheter att hitta nya
infallsvinklar och på så vis kunna bryta mönster för att vidareutvecklas. Språket blir
meningsfullt först i sin kontext vilket innebär att i kommunikation med andra skapas mening.
De drömmar, visioner eller rädslor och farhågor vi har om framtiden bygger på hur vi
uppfattar och agerar i nuet. Detta kan förändras genom spegling och bearbetning i en trygg
gruppkonstellation över tid.
Det tar tid för individen att inse sin våldsutsatthet. Det tar även tid innan individen är redo att
bryta mönster och våga be om hjälp. Generellt anser vi att det är bättre ur kontinuitets
synpunkt att ha något sånär sammanhållna åldersgrupper. Däremot skulle det vara värdefullt
att exempelvis ha temadagar med fokus på familjen under flertalet träffar/ termin där man har
mer blandade åldrar.
Vi har uppmärksammat en stor spridning kring socioekonomiska uppväxtförhållanden. Det
finns inget som verkar tyda på att det är klokare att satsa på en speciell socialgrupp när det
gäller våldsutsatta kvinnor. Våldsutsatta kvinnor tenderar att komma från alla olika
socialgrupper. Vi anser att vikten av att diskutera familjestrukturer, maktlösa omständigheter,
sociala förhållanden med mera, redan i grundskolan är viktig för att tidigt belysa
dysfunktionella familjestrukturer och skapa en grund för hälsa och välbefinnande. Kanske kan
mönster brytas mycket tidigare.
Av de kvinnor som under perioder varit oförmögna att arbeta har 64 % av dessa inte arbetat
på över två år. Vår reflektion är att detta innebär stora samhällsekonomiska kostnader och
skapar även socioekonomiska svagheter i den enskilda familjestrukturen med eventuell
barnfattigdom och annan ohälsa som följd.
Över 50 % av kvinnorna har inte haft någon form av eget missbruk. Alltså ser vi inget
samband mellan missbruk och våldsutsatthet. Detta föranleder oss att tänka kring vilka
enheter inom kommunen som bör samarbeta kring våldsutsatta kvinnor.
33
Dock kan man reflektera över om delar av de 36 % som svarat ja på frågan, eventuellt har
självmedicinerat sig i traumabearbetande syfte.
69 % av kvinnorna är ensamstående idag. Vi hävdar att det skulle kunna vara ett samband
mellan obearbetade trauman och att de inte inleder nya relationer som en följd av övergrepp
eller tillitsbrist till sig själv och andra. Det skulle också kunna härledas till ett ökat fokus på
det personliga tillfrisknandet som eventuellt är förknippat med existentiella frågeställningar
(enligt Maslows behovstrappa).
Tre barn och sju vuxna har blivit utsatta för någon form av hedersrelaterat våld eller
begränsningar. Med anledning av hur världen ser ut idag, de flyktingströmmar som förflyttas
över stora områden i världen och de kulturella skillnader som vi redan ser i kommunen/
samhället är detta sannolikt en grupp som eventuellt tenderar att växa i Sverige. Därför är det
viktigt med gruppdynamik där kvinnor läker kvinnor, speglar sig, lär av varandra och de olika
strukturer, normer och mönster som finns i gruppen och i samhället.
Tillgången till traumabehandlande metoder finns inte alltid tillgänglig i alla kommuner.
KESB metoden fanns i Falkenberg under ca 8 år, dessförinnan var våldsutsatta kvinnor
hänvisade till hälso- och sjukvårdens resurser.
En fråga man kan ställa sig är om man satsat tillräckligt på våldsutsatta kvinnor över 18 år i
kommunen. Har det funnits tillräckligt med plats för alla kvinnor i behov av
traumabearbetning med metoden KESB i grupp? Hur har man satsat på det långsiktiga
förändringsarbetet i kommunen?
34
Tillgänglighet
11. Hur kom du i kontakt med Kvinnofridsteamet?
12. Hur länge fick du vänta innan du påbörjade stöd och samtal på
Kvinnofridsteamet?
Kvinnojour
10%
Socialtjänst
21%
Klara öppenvård
29%Polis
0%
Anhörig/ Bekant
13%
Sjukvården
0%
Sökt själv
13%
Annat
12%
Inget svar
2%
Omedelbar35%
Kort63%
Lång0%
Inget svar2%
35
13. Kvinnofridsteamet hade barnpassning, var den viktig för dig?
14. Har du i någon form bett Socialtjänsten om hjälp?
Ja21%
Nej58%
Inget svar21%
Ja58%
Nej33%
Inget svar9%
36
Sammanfattning Tillgänglighet 29 % fick kontakt med tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet via Klara
öppenvård
21 % via socialtjänsten
Mellan 12 % och 13 % jämt fördelat var och en för sig har sökt via anhörig, annat
eller sökt själv
10 % sökte tidigare Kvinnofridsteamet via Falkenbergs Kvinnojour
Ingen har blivit direktremitterad vidare till tidigare Kvinnofridsteamet via polis
eller sjukvård
35 % fick kontakt med tidigare Kvinnofridsteamets stödverksamhet omedelbart
63 % upplevde kort väntetid för stöd och samtal på tidigare Kvinnofridsteamet
¼ av kvinnorna hade inte kunnat fortsätta sin gruppkontakt på tidigare
Kvinnofridsteamet om inte barnpassningen hade funnits
58 % har bett socialtjänsten om hjälp i någon form
33 % har aldrig haft kontakt med socialtjänsten i någon form
Analys Tillgänglighet Ett fåtal kvinnor har blivit remitterade till tidigare Kvinnofridsteamet via polisväsendet eller
hälso- och sjukvården. Sannolikheten är dock stor att detta är en felanalys och att polis, hälso-
och sjukvård har remitterat vidare till socialtjänst och Kvinnojour istället för direktremiss till
tidigare Kvinnofridsteamet. Vi uppfattar att det finns ett tätare samarbete mellan exempelvis
polis, Kvinnojour eller socialjour. Polisen anmäler vidare till socialjouren, därför är det
möjligt att de 21 % som kommit via socialtjänsten även har haft kontakt med
polismyndigheten.
Om så inte är fallet, ställer vi oss frågan om kunskap saknas för att upptäcka våldsutsatta
kvinnor.
33 % av kvinnorna har aldrig haft kontakt med socialtjänsten i kommunen. Detta skulle kunna
innebära att det finns ett stort mörkertal när det gäller antal våldsutsatta kvinnor. Det påvisar
vikten av tillåtande samhällsstrukturer där exempelvis en våldsutsatt kvinna själv kan söka
hjälp utan att gå via socialtjänst eller annan myndighet. Det är också en viktig faktor som vi
ser det att traumabearbetning inte är behovsprövad via socialtjänsten, då vi tror att många
37
kvinnor väljer att inte söka den hjälpen i så fall. Vi ser inget direkt samband mellan de
individer som aldrig haft någon kontakt med socialtjänsten.
Vi vill belysa vikten av utbildning om våldsutsatta kvinnor och traumatiserande
familjestrukturer för samtliga instanser i samhället för att tidigt upptäcka och bemöta behov
hos våldsutsatta kvinnliga kommuninvånare.
Vi ser det av största vikt att SKL (Sveriges kommuner och landsting) samarbetar kring att
utarbeta en handlingsplan där fokus ligger på att upptäcka, remittera vidare och påbörja
långsiktig behandling för våldsutsatta kvinnor i kommunerna.
Att så många som 13 % har sökt själv till tidigare Kvinnofridsteamet skulle kunna påvisa att
ingen tidigare i samhällsstrukturen har upptäckt och väglett den våldsutsatta kvinnan till
traumabehandling.
De individer som svarat på enkäten har upplevt kort eller ingen väntan för att starta sin
traumabearbetning. Dock vet vi inte om det finns fler kvinnor i kommunen i behov av
traumabearbetning som inte fått erbjudande om plats i kvinnofridsteamets gruppverksamhet.
Utan barnpassningen hade över 10 kvinnor inte fått möjlighet att bearbeta sitt trauma. Dessa
kvinnor har involverat flertalet barn vilka även de är bärare av familjemönster och som själva
har fått möjlighet att bearbeta sina frågor genom gruppverksamheten som pågick parallellt för
barn. Att ha möjlighet till traumabearbetning på lika villkor för ensamstående som för övriga
är en mänsklig rättighet, därför var barnpassningen viktig som vi ser det.
38
Bemötande och miljö
15. Hur upplevde du att du blev bemött av gruppledarna?
Kommentarer till: Hur upplevde du att du blev bemött av gruppledarna?
Oerhört professionella, orädda, empatiska, kunniga. Kände mig mycket trygg pga
deras bemötande och förhållningssätt
Gruppledarna är UNDERBARA
Tillåtande, aldrig dömande, upplyftande, fantastiska
Kunde inte fått bättre gruppledare än de jag hade när kvinnofrid började.
Professionell personal, mycket bra handledning
Helt fantastiskt
Inbjudande, lugnt
De var ett gott gäng
De har alltid uppträtt korrekt. De är kunniga och tar sig tid att försöka ge nya
perspektiv och hjälpa. Alla är vänliga och trevliga. Lätt att öppna sig för dem.
Fantastiskt bra bemötande hela vägen
Mycket bra83%
Bra13%
Mindre bra0%
Inget svar4%
39
Känner mig förstådd på riktigt, en sorg att inte ha dem kvar.
Oerhört proffsiga
Underbara kvinnor, riktiga eldsjälar
Jag har sällan känt mig så sedd. Jag blir lyssnad på, inte dömd. Jag blir bemött
med respekt och får lov att vara som jag är.
Underbara ledare
De var trevliga och såg alla deltagarna som betydelsefulla individer med olika
behov
När en terapeut sa, ingen är dum… då kände jag mig lättad
Laila är fantastisk
Vet ej
Proffsiga och lyhörda ledare med otroligt bra minne
Lätt att lyssna på, gav bra tips och de lyssnade på mig.
Kändes nervöst att börja på KF men båda ledarna införlivade lugn och acceptans
Allt har varit bra
Sammanfattning Bemötande och miljö 83 % ansåg att de blev mycket bra bemötta av gruppledarna
13 % ansåg att blev bra bemötta
Samtliga anser att de blivit bemötta med professionalism, respekt. Ledare som inger trygghet,
empati och lugn
Analys Bemötande och miljö Flertalet av kvinnorna upplevde att de blev bemötta med professionalitet, respekt och hänsyn
på absolut bästa sätt för den de är och för de upplevelser de haft med sig i bagaget.
Detta bemötande har varit en viktig faktor i behandlingen där tillit, trygghet och förutsägbar
för att nå välmående är avgörande.
Utan detta professionella bemötande tror vi att flertalet kvinnor inte hade vågat öppna sig.
40
Kompetens och resurser
16. Upplevde du att gruppledarna var tillräckligt kunniga i sitt arbete med
våldsutsatta kvinnor?
Kommentar till: Tillräcklig kompetens från gruppledarna
Absolut och denna kompetens var viktig
Ja92%Nej
0%
Delvis2%
Inget svar6%
41
17. Kan du rekommendera kursen du deltagit i till någon annan?
Sammanfattning Kompetens och resurser 92 % ansåg att gruppledarna var tillräckligt kunniga i arbetet med våldsutsatta
kvinnor
98 % av kvinnorna ansåg att de kan rekommendera kursen och
behandlingsmetodiken KESB till annan behövande
Analys Kompetens och resurser Vår reflektion är att kursledarna är mycket kompetenta. De har varit väl insatta i metoden och
genomgått utbildning parallellt med gruppverksamheten. Gruppledarna har även fått
handledning i KESB metoden från legitimerad psykolog/ psykoterapeut Stefan Widell som är
en av grundarna av KESB på löpande basis.
Att så många som 98 % av kvinnorna vill rekommendera gruppverksamheten och metoden till
andra tyder på att flertalet kvinnor är mer än nöjda med den metod de deltagit i.
Nästan alla kvinnor uttrycker att gruppledarna haft en stor spetskompetens om KESB
metoden och den traumabearbetning som dem varit delaktiga i. Gruppledarna har på ett
pedagogiskt, tålmodigt och professionellt sätt förklarat om och om igen Maslows
behovstrappa, så att kvinnorna upplevt att de har fått möjligheter till insikt för att över tid
klara att bryta mönster.
Gruppledarna har skapat ett grundläggande klimat av tillit i gruppen för att ge bättre
förutsättningar för deltagare med mer eller mindre svåra tillitsproblem och
anknytningssvårigheter.
Ja98%
Nej0%
Inget svar2%
42
Som gruppledare och utbildad inom KESB metoden har ledarna varit delaktiga i att möta
varje deltagare för att skapa livsförändrande processer genom behandlingsmetodens struktur.
Gruppledarna har haft en enorm professionalism och aldrig höjt på ögonbrynen för något. För
att anknytning ska kunna ske överhuvudtaget måste detta föregås av tillit. Detta har
gruppledarna varit ytterst delaktiga i att skapa i gruppen.
Gruppledarnas professionalism och pedagogiska, empatiska, humana förhållningssätt
tillsammans med KESB metoden har legat till grund för tidigare Kvinnofridsteamets
gruppverksamhets framgång och goda vitsord som vi ser det.
43
Delaktighet
18. Vilka av följande kurser har du deltagit i?
19. Gick du färdigt grundkursen?
0
10
20
30
40
50
60
Grundkurs Fortsättningskurs Seniorkurs Inget svar
51
40
17
2
Ja86%
Nej12%
Inget svar2%
44
Kommentarer till: Ja, jag gick färdigt grundkursen
Kursen/ Samvaron hjälpte mig bli starkare
Vadå varför. Det är väl klart man går klart kursen den tid det ska vara.
Tyckte det var viktigt att slutföra. Ville lära mig så mycket som möjligt.
Det var skönt att känna stöd i andra och få mer kunskaper.
Utveckla mig själv
Den gav tid för mig att reflektera och det fanns en god gemenskap
Pga att jag inte var färdig med att bearbeta mitt trauma
Jag tyckte jag behövde detta då.
För det gav mig väldigt mycket. Mådde mycket bättre av att prata med andra
Den gav mig mycket. Jag behövde den.
Den var så oerhört viktig och jag var så tacksam att äntligen få hjälp att förstå, att
börja förstå och nysta bakåt – väl hållen av gruppledarna.
Baserat på mitt behov
Var betydelsefullt för min egen utveckling
För att få hjälpen och kunskapen att släppa taget om händelser och kunna gå vidare
men kunskap och redskap att klara framtiden.
Därför att man lär sig så mycket
Den var viktig för mig och min familj
För att jag fick verktyg att hantera min vardag och min relation
Jag ville använda möjligheten att någon gång kanske få må bra och känna ro. Jag
kände att det finns här.
För att jag var nyfiken på hur mycket jag hade förträngt som barn/ ungdom/ vuxen
45
För att den är bra!
Jag tänker på Klara, där gjorde jag den klar och eftervården. När jag gick
kvinnofrid avslutade jag tidigt pga mycket jag tog med mej hem av andras
berättelser och det blev mycket med Klara eftervård efter varann.
Det gav mig självkänslan tillbaka
Det var mycket viktigt för min fysiska och psykiska hälsa att få bearbeta mina
upplevelser och spegla mig i andras upplevelser. Det utvecklades en stödjande
gemenskap i gruppen som blev mycket viktig
Det var bra kunskap och en bra grupp. Kände mig trygg i den.
Behövde det för att lära mig hantera olika livssituationer
Att kunna se på situationer och få insikt
För att det var nödvändigt för mig. Jag tycker att gruppen är otroligt bra och
berikande. Utvecklande för mitt liv.
Ser det som en investering i mig själv till ett bättre mående
Gav mig så oerhört mycket stöd och hjälp
Jag behövde det. Jag gick från klarhet till klarhet
Kände efter all annan hjälp och behandling att detta forum var rätt för mig
Började inse vad jag varit med om, började förstå, lärde känna deltagarna,
gemenskap
Det hjälpte mig mycket att känna att jag inte var ensam
Jag brukar alltid slutföra det jag påbörjat
Det kändes bra att gå dit, lärorikt
Första gången jag hör andra kvinnor med samma problem. Mycket fin grupp. Tack
Katarina och Laila.
För att det var givande och gav mig mycket kunskap och insikt om mig själv och
mina problem
46
Kommentarer till: Nej, jag gick inte färdigt grundkursen
Fick psykos
Blev sjukare och orkade inte ta mig dit. Hände nya saker i mitt liv som satte stopp.
Var nere på botten igen.
Kändes jobbigt, hade precis gått ut eftervården och tog också med andras problem
med mig i tankarna.
Gick i enskilda samtal, klarade inte gruppsamtal
Tog körkort, praktik. För mycket tider att passa.
Kände mig stark, fick härja en omgång till igen. Sedan slutade efter ett tag igen.
Hade gärna gått om hela kursen från början. Det var för mycket omkring mig för
att ta in allt
Klarade inte av vissa personer i gruppen
Blev för mycket med Klara behandling och eftervård, men gå på ensamma samtal
passar mig bäst
När vi gick ihop med en annan grupp blev det jobbigare att prata
Tyckte att jag inte behövde gå längre
Finns ingen fortsättningskurs
47
20. Gick du vidare till fortsättningskursen?
73 % av de som avslutade sin grundkurs gick vidare in i fortsättningskursen på en termin eller
ännu ett år.
20 b. Hur många terminer gick du fortsättningskurs?
Flertalet av kvinnorna som gick in i fortsättningskursen ansåg att de behövde minst två
terminer för att bearbeta sitt trauma
Ja73%
Nej19%
Inget svar8%
1 termin16%
2 terminer81%
Inget svar3%
48
21. Gick du färdigt fortsättningskursen?
Kommentarer till: Gick du färdigt fortsättningskursen?
Gav mig så oerhört mycket stöd och hjälp
Vi är inte klara ännu. Några månader kvar
Det gav mig en bättre och djupare förståelse för hur jag själv mår.
Går nu.
Ville göra det som var bra för mig.
För att jag ville ta åt mig så mycket kunskap som var möjligt. Att gå i terapi
behöver man i flera år för att det ska hjälpa på djupet
För att jag behövde det
Jag fick fortsätta att upptäcka mig själv och den jag är och förstå mina val i livet.
Jag behövde fler verktyg
Utveckla tillit och förtroende
Ja84%
Nej5%
Inget svar11%
49
Behövde ytterligare tid och verktyg för att kunna fortsätta hantera livet på livets
villkor
Den hjälpte mig till viss del, behövde dock mer tid för att rehabiliteras
Det tar lång tid att bearbeta upplevelser och lärandet/ förståelsen sker i etapper.
Det man inte förstår inledningsvis kan falla på plats ett år senare
För att det är/ var viktigt för mig
Ville lära mig mer om mig själv och hur jag kunde gå vidare
Pga att jag inte var färdig med att bearbeta mitt trauma
Självklart – nu började jag förstå att mönster skapade under många år tar tid att se,
förstå och börja ändra på
Den var viktig, dels för att fortsätta tänka och göra rätt val. Inte hamna tillbaka i
gamla vanor
För att man ska lära sig olika mönster och beteenden i livet
För att jag upplevde det nödvändigt då det finns svårläkta upplevelser i mitt inre
Fortsatt utveckling
Självklart- nu började arbetet och jag började förstå.
Den hjälpte mig att bli en hel människa, med egenvärde
För att det tar tid att få självkänsla och insikt
Det kändes meningsfullt
Baserat på mitt behov
Vill lära mig allt.
Fick bättre självinsikt, vågade vara mig själv mera.
Kursen hade blivit en livsviktig utbildning och alldeles för viktig för att inte
fortsätta. Kursen ger mer och mer och bitar faller på plats. Detta tar tid, lång tid
och kräver kontinuitet med kvinnor och ledare som känner mig.
50
Först nu kunde jag börja bearbeta det jag varit med om och börja förstå
Kände gemenskap och tillhörighet. Att jag blev tagen på allvar. Att jag blev
förstådd
51
22. Om du gick vidare till Seniorgruppen. En period var Seniorgruppen
utan ledare. Hur upplevde du att gruppverksamheten fungerade?
Kommentarer till: Seniorgruppen utan ledare
En grupp behöver ledas
Man behöver en gruppledare
När detta var aktuellt gick jag fortsättningskursen, jag har enbart varit med när det
varit ledare
En sån grupp kan aldrig fungera i sig självt. Det behövs ledare, annars är det lätt
att ”någon” tar på sig ledarrollen och då är vi lika skadade trots våra likheter. Det
blir inte bra
Ostrukturerat, inget relevant tema. Ingen som styr. Därmed hann inte alla prata och
bli sedda. Med ledare lär jag mig varje gång underbara saker
Vi har inte kommit så långt. Håller på med fortsättningskurs nu
När vi inte hade gruppledare hade jag svårt att motivera mig att gå dit. Tog en
paus, men när gruppledaren hade möjlighet att vara med fortsatte jag
Behövs ledare för att vi i gruppen fortfarande bearbetar våra upplevelser. Ledaren
fördelar tiden så att alla får lite tid var
Bra med ledare som kan styra upp gruppen
Mycket bra0%
Bra12%
Mindre bra76%
Inget svar12%
52
Bättre med ledare även om gruppen och mötet var viktig
Gruppledare kan svara på frågor om funderingar som man har
Ibland föll strukturen och vi kom in på annat
Svårare för enbart deltagare att styra gruppen. Mycket bättre att det finns en
gruppledare med givna teman
Sammanfattning Delaktighet 98 % har svarat att de gått grundkursen och ca 76 % gick vidare till
fortsättningskurs
Utav de som gick vidare till fortsättningskursen fortsatte ca 42 % till
seniorgruppen som fyllts på år efter år med nya medlemmar
37 kvinnor som svarade ja på frågan att de gått färdigt grundkursen gjorde detta på
grund av att de fick extra verktyg för att bearbeta sitt trauma, mycket nya
kunskaper. En viktig faktor var gemenskap, trygghet och att kunna spegla sig i
andras upplevelser i gruppen. Man uttrycker även att stöd och hjälp från gruppen
är mycket viktig. Av de som inte gått färdigt grundkursen har 6 kvinnor uttryckt
att de bland annat hade andra behandlingar parallellt och att det blev för mycket.
Någon upplevde att det var svårt att blanda nya gruppkonstellationen. Någon
annan önskade att börja om från början eller hade andra privata orsaker och kände
sig inte redo
När seniorgruppen var utan gruppledare upplevde merparten att det var viktigt med
en ledare i gruppen. De upplevde även att det var viktigt att ha en ledare som inte
ingår i gruppen så att alla deltagarna får möjlighet att bearbeta sitt trauma. Ledaren
är viktig för att svara på frågor, leda gruppen och dess struktur. Även hålla i olika
teman, motivera och strukturera anser kvinnorna
Analys Delaktighet Vi tror visst att det skulle kunna vara en möjlighet att klara sig utan gruppledare till viss mån.
Speciellt efter fortsättningskursen. Vi anser dock att då gruppen träffats endast en gång i
månaden, som seniorgrupp, så har ingen deltagare varit villig att släppa den egenterapi träffen
innebär, till förmån för att ta gruppledaransvar vilket innebär ett annat åtagande.
Vi tror även att gruppledare utifrån behövs under minst två- tre år, därefter skulle gruppen
kunna klara att till viss del skapa nya gruppledare utifrån en god struktur med givna teman.
På lång sikt är det önskvärt enligt KESB metoden att avveckla gruppledaren. Dock upplevde
många kvinnor att denna avveckling skedde för tidigt. Vissa grupper upplevde att tre år var
för kort tid för att själva leda gruppen och metoden KESB vidare. Långsiktighet är avgörande
för att bryta mönster och skapa ett salutogent förhållningssätt hos individen.
53
Efter två års kursverksamhet med få avhopp har ca hälften av kvinnorna gått in i seniorgrupp.
Denna grupp fylls sedan på underifrån av nya deltagare varje år och seniorgruppen förändras i
sin konstitution. Detta kan innebära en sårbarhetsfaktor kring att gruppdeltagare behöver lära
känna och blotta sig för nya deltagare. Men det kan också innebära en friskfaktor och
möjlighet att utvidga tillitsbegreppet till en högre nivå. Allt för att klara av att bryta mönster.
54
Förändring
23. Upplever du att längden på kursen har varit avgörande för att skapa
förändring?
Kommentarer till: Var kursens längd avgörande för att skapa förändring?
Det funkar inte med en ”quick fix” det tar tid att förändra
Tveklöst JA
Ju längre man arbetar med sig själv desto mer insikter får man och det nya ”tänket”
blir starkare etablerat. Ju mer man övar och blir peppad desto mer förändras man till
en bättre och tryggare individ. Att läka tar tid
Man behöver tid för att skapa förändring
Både grund och fortsättningsgruppen behövs för det blir annars en för kort tid att
kunna göra nån nytta för varje individ
Man måste förstå för att komma till insikt och det tar tid!
Tiden var avgörande för mig, för att kunna ta till mig all information och alla verktyg
Tid är viktigt för bearbetning, man får ett annat tänk
Ja83%
Nej4%
Inget svar13%
55
Ett psyke som är skört pga diverse våld och övergrepp under många år behöver
mycket tid för att lindra symtomen av konstant ångest
Att bryta mönster tar lång tid! Och att få stöd och information om processen under
tiden är viktig!
Absolut, det tar tid att komma ur sig själv och se det ur olika synvinklar
Min fysiska och psykiska hälsa är bättre. Jag förstår mig själv bättre, mindre ångest
och depressioner, högre livskvalitet
Skulle behöva mer tid
Har fått många verktyg på min resa
Har förstått varför mitt liv blivit som det blivit. Förstår hur invanda mönster påverkar
livet
Man kan ej skynda på läkning, och förträngda upplevelser tar lång tid att ens få fram,
sedan läkas
Det är bra med en längre kurs för att komma underfund med olika saker
Man behöver denna upprepning för att förstå varför man måste göra en förändring
Förändring sker över tid och individen går in i mönster hela tiden som behöver
bearbetas
Det tar tid att lära sig, inse och göra förändringar i livet
Tar mycket lång tid att få insikt, bearbeta det man har varit med om och acceptera det
och gå vidare
Tar tid att lära känna sig själv
Bra med grundkurs och fortsättning
Ju längre, ju mer hann man växa och helas som person
Det tar tid att förstå, ändra och bryta mönster
Jag har blivit mer min egen, jag vet vad jag vill och låter mig inte…….
56
Jag lärde mig en hel del om mig själv. Det var mycket inom mig som hände
Har blivit öppnare
Ja, mina ensamma samtal har förändrat mig mycket
Går ensamma samtal på KF
57
24. Har kursens upplägg lett till långsiktig förändring för dig?
24 b. På vilket sätt har kursen lett till långsiktig förändring?
På ovanstående fråga har kvinnan haft möjlighet att välja fler alternativ än ett.
Ja86%
Nej2%
Inget svar12%
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Självkänsla Självkännedom Självtillit Medvetenhet Hälsa Trygghet
33
41
31
42
3129
58
Kommentarer till: På vilket sätt har kursen lett till långsiktig förändring?
Min relation till min syster har blivit mycket bättre. Min självkänsla får jag jobba mer
på men jag vet idag hur jag ska gå tillväga. Jag har helt klart fått en ökad
självkännedom och medvetenhet. Med ökad medvetenhet och självkännedom skapas
en ökad trygghet och självtillit. När saker börjar falla på plats och man blir tryggare i
sig själv så ökar hälsan.
Livsavgörande
Ohälsan har mest med åldern att göra
Mår bättre men inte helt hundra. Vet om vad jag gör för ”fel” men behöver fortfarande
hjälp och vägledning utifrån
Har idag ett fast arbete. Lever ensam och är trygg med det. Har blivit vän med mig
själv. Slutat röka. Tänker på min hälsa och ser positivt på framtiden.
Man lär sig att man kan själv
Att inse och förstå mitt agerande förr, har lett till nya tankar och att ta mig ur gamla
dåliga mönster
Den självkänsla jag har förlorat under barndomen är mycket svår att återskapa som
vuxen. Men min allmänna livskvalitet har förbättrats avsevärt
Jag har kunnat sätta gränser och fått ett inre lugn
När jag lärt om hur jag fungerar o stärker mitt jag, är risken betydligt mindre att jag
utsätter mig för liknande situationer igen, som leder mig till övergrepp
Kursen har bara varit bra för mig
Det tar tid att förändra inlärda mönster, beteenden. Bearbetning tar tid!
Jag har äntligen förstått att allt som hänt mig och min förstfödda, inte var mitt fel!
Är trygg i mig själv, gör det jag vill och känner. Mår bra i kropp och själ. Går på AA-
möte som gör mig gott.
Känner mig lugnare och tryggare och mår bra med hälsan. Går på AA-möte med gott
mod.
59
Svårt att bryta negativa mönster själv. Mycket bra att utbyta erfarenheter i grupp.
Blivit medveten och lugnare
60
25. Har du en önskan om fortsatt gruppverksamhet?
26. Kommentarer till: Vem vänder du dig till idag?
Går fortfarande i gruppen, har företagshälsovården också
Jag skulle vilja börja om från start igen. Ny grupp
Psykolog via Previa, pga arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Kvinnofrid
Jag pratar hos Katarina och hon är underbar, så tacksam för henne
Ingen – 10 st
VPM – och de suger!
Jag vänder mig till min grupp. Efter gruppens slut vet jag inte
Ingen, eller nu ljuger jag. Har kontakt på VPM med en underbar psykolog sen sep
14. Bästa stället för en ökad självkännedom efter kvinnofrid
Vänner
Kvinnofridsteamet
Ja58%
Nej34%
Inget svar8%
61
Går i seniorgruppen och vill fortsätta med det. Går även i privata samtal
Bor tyvärr ej kvar i Falkenberg. På min nya ort finns det inget
Går sista fortsättningskurs fortfarande
Vi fortsätter i gruppen till sommaren
Jag går hos Laila på Klara öppenvård i den mån hon har tid
Barnpsykolog via BVC
Klara öppenvård
Trivs med ensamma samtal
Laila Eriksson
Mina vänner och familj. Klara, Tolvan
VPM
Jag går fortfarande på ensamma samtal på kvinnofrid och trivs med det
VC och kommunhälsa
Mår bra idag tack vare Kvinnofridsteamet
Andra som gått kursen
Mina närstående, för ibland ramlar jag ner i det ” svarta hålet” men inte ofta!
Självhjälpar grupper
Gud
Vänner samt skriver dagbok. Arbetspsykolog
62
27. Arbetar du idag?
28. Övriga synpunkter från deltagarna:
Gick hos Katarina på Kvinnofrid
Kvinnofrid är fantastiskt, alla vänner och att få våga prata om problem
Hoppas att det startar nya grupper som jag kan börja i. Tack själva!
Kvinnofrid och BIM har varit helt avgörande för min och mina barns psykiska
hälsa. Oerhört TACKSAM för mycket BRA stöd och hjälp. Önskar ALLA i
samma situation samma stöd.
Kursen och Ledarna är värdefulla!
Jag tycker det är synd att kommunen lagt ned Kvinnofridsteamet. Det är en otroligt
givande och livsberikande verksamhet som många kvinnor behöver – som många
kvinnor inte får.
Jag vet hur många kvinnor som lever i våld. De flesta har barn. Hur kan vi inte
hjälpa med något som Kvinnofrid, en metod som hjälper på djupet och i längden.
Så ser det ut Falkenberg 2015
Jag kan bara tacka för att jag fick förmånen att vara med i grupperna, för utan
Kvinnofrid hade det inte funnits ett JAG.
Ja67%
Nej33%
Inget svar0%
63
Det är en MYCKET bra kurs, den behövs verkligen för många kvinnor lever inte i
bra förhållanden. Barndomen påverkar också hela livet.
Stor, stor skam att Kvinnofridsteamet lagts ner. Jag skulle ringt dem idag om de
funnits kvar då det uppstått nya situationer i livet som jag behöver någon att
”bolla” med. Där har jag inte hittat någon som har Kvinnofridsteamets kompetens.
Gruppverksamheten har haft en avgörande betydelse i mitt liv. Jag önskar
verkligen att den ska få finnas kvar. För min skull men också för alla andra som
kan behöva stöd att bearbeta svåra och traumatiska upplevelser.
Är tacksam för de gånger vi kan träffas i gruppen.
Jag vill tacka Katarina, Laila, KlaraBella Fransson. Tack Falkenberg för att ni
satsar på kvinnorna. Kvinnofrid är unikt. Ni skulle åka till Alla kommuner och
berätta om detta fantastiska samarbete som finns i Falkenberg. TACK FÖR ATT
JAG FICK VARA MED!
Vore bra om Kvinnofridsteamet ej lades ned. De behövs!
Fler kvinnor behöver gå kursen. Men det är svårt att motivera för det.
Gruppverksamheten behövs för oss kvinnor som varit utsatta för våld. En plats där
vi kan dela våra tankar och erfarenheter. Hjälpa varandra med vardagen.
Utan Kvinnofrid vet jag inte hur mitt liv hade sett ut. Jag har fått mycket kunskap,
insikt och stöd genom åren. Det finns kvinnor som haft det värre än jag och som
behöver Kvinnofrid ännu mer. Kvinnofrid har gett mig hopp och trygghet.
Denna form har verkligen ”räddat livet” på mig, men önskar att den skulle finnas
kvar. Katarina och Laila är sända från ovan. All kärlek!
Tack för att ni finns
Jättebra kurs! Deras kunskap skulle allmänheten få ta del av så folk förstår oss som
är i behov av Kvinnofrid. Mindre grupper på kursen. Högst 6 st personer
Hoppas Kvinnofrid får finnas kvar
Det var en tid i mitt liv då det betydde allt för mig att få gå och prata av mig.
Enstor eloge till henne jag hade att vägleda mig till bättre liv och mående igen
64
Jag har lärt mig mycket under resans gång och är oerhört tacksam för Klara
öppenvård samt Kvinnofridsteamet Falkenberg att jag fick möjligheten att deltaga
i gruppverksamheten
Om behov uppstår igen, hoppas jag kan få hjälp med det.
Jag jobbar fullt idag. Detta hade jag inte klarat utan denna kurs. Jag mår idag bra
och förstår vad som hände med mig själv som människa när man är utsatt för
konstigheter.
Önskar att alla med dessa erfarenheter fick lov att göra dessa livsomvändande!
Tack för att jag fick vara med, helt ovärderligt.
Kvinnofridsteamet och BIM i Falkenberg är något av det bästa som hänt mig och
mina barn. De har hjälpt oss så mycket
Kvinnofrid har hjälpt otroligt många kvinnor till ett bättre liv. Kvinnofridsteamet
behövs!
Anser att Kvinnojouren är en viktig verksamhet
Hoppas inte Kvinnofridsteamet läggs ner, Ni behövs!
Kvinnofridteamet har hjälpt otroligt många kvinnor till ett bättre liv. Detta forum
behövs!
Tack vare denna gruppverksamhet har jag klarat ett arbete utifrån ny plattform. Se
mina val, mina möjligheter som att köra bil, gas-broms
Sammanfattning Förändring 83 % av kvinnorna anser att kursens längd har varit viktig och ibland till och med
avgörande för att förändring ska komma till stånd. Man anser att det tar tid att läka
och bearbeta insikter. Tiden var även avgörande hos många för att kunna ta till sig
information och pröva de verktyg som ges i vardagen. Man ser även att väl
invanda mönster tar lång tid att bryta, förändras och helas.
86 % anser att gruppverksamheten har lett till långsiktig förändring i form av ökad
medvetenhet, ökad självkännedom.
Ca 77 % anser att man har fått ökad självkänsla, självtillit, hälsa och trygghet.
Många kvinnor anser att den allmänna livskvalitén har förbättrats
65
58 % av kvinnorna önskar en fortsättning på gruppverksamheten då man inte anser
sig fullt ut klar med sin bearbetning av sitt trauma.
10 stycken samtalar inte med någon idag
38 % av samtliga kvinnor har svarat på frågan att de varit oförmögna att arbeta
mer än två år. 45 % av dessa kvinnor svarar att de arbetar idag och har samtliga
fortfarande kontakt med tidigare Kvinnofridsteamet eller har gått i
gruppverksamhet minst två år. Flera av de längre tid än två år.
Analys Förändring Upprepning är viktigt för att få insikt kring det egna jaget och var man befinner sig enligt
Maslows behovstrappa. I studien har vi sett att ett stort antal är kvinnor i åldern 40-60 år som
har gått med obearbetade trauman under en längre tid, många gånger mer än 10 år. Varför det
är så kan vi bara spekulera kring, en tanke är att det tar tid att inse att man är våldsutsatt. Det
tar även tid att förändra sin situation rent fysiskt, ekonomiskt, känslomässigt för att ta sig ur
en våldsam relation, där kanske även barn är involverade.
Det är dessutom så att i Falkenbergs kommun har det tidigare inte funnits någon långsiktig
behandlingsform där traumatiserade kvinnor med fokus på våldsutsatthet har kunnat få hjälp.
Många uttrycker att de fortfarande har behov av samtalskontakt för att bearbeta sitt trauma
och bryta mönster. De behöver en långsiktig behandlingsperiod för att få livskvalitet åter.
Nyckeln till förändring och att klara att bryta mönster är bland annat långsiktighet. Under
denna tid får individen möjlighet att pröva nya strategier, känna att de bär och förändra icke
livsbejakande mönster.
Behandlingsmetoden bygger på sammanhållna grupper och syftar till att skapa bättre
förutsättningar för deltagare med mer eller mindre svår tillits – och anknytningsproblematik.
För att anknytning ska ske överhuvudtaget måste detta föregås av tillit.
86 % anser att Kvinnofridsteamets gruppverksamhet och dess upplägg har lett till långsiktig
förändring. Livsförändrande processer underlättas genom behandlingsmetodens struktur. I
gruppbehandling enligt KESB metoden har gruppdeltagaren även möjligheter att studera sina
egna system, familjeförhållanden, strukturer, boendeformer genom sina egna och gruppens
ögon. Detta ger såväl deltagaren som gruppen möjligheter att utvärdera och lära av både sina
egna och varandras system. Härigenom kan nya livsstrategier utvecklas och integreras med
hållbar förändring av livsmönster som följd.
Maslow menar att traumatiserande livsvillkor tenderar att skapa självcensurerande individer
med låg självkänsla och/ eller självförtroende. Denna självcensur behöver monteras ned under
trygga former så att individen kan skapa en ny plattform. Inte förrän fysiologiska basbehov är
uppfyllda så kan individen gå vidare till nästa nivå osv.
66
Det tar lång tid att läka, det tar lång tid att bryta mönster. Vår reflektion är att metoden KESB
är mycket väl fungerande och att 58 % av kvinnorna önskar fortsätta metoden. Återigen lyser
vikten av långsiktighet igenom när det handlar om att bearbeta trauma och bryta mönster.
Dr Giarettos metod som ligger till grund för KESB metoden bygger på behandling under
minst 2-3 år. Vår revision visar att 83 % av kvinnorna stödjer KESB metodens grunder och
upplever att längden på kursen varit avgörande för att skapa förändring.
Ur ett samhällssocioekonomiskt perspektiv är det av största vikt att människor kommer ut i
arbetslivet. 64 % av kvinnorna har varit förhindrade att arbeta över två år eller mer på grund
av symptom de upplevt i samband med sitt trauma. 45 % av dessa kvinnor har idag återgått
till arbete. 67 % av samtliga kvinnor är nu arbetsföra och aktiva på arbetsmarknaden.
67
Slutord Under revisionens gång och analysen av de enkätsvar som kommit in kan man inte annat än
slås av häpnad av att människor som varit så långt ned, blivit så nedtryckta, förnedrade,
våldsutsatta och traumatiserade fortfarande har förmågan att sätta så genomtänkta insiktsfulla
ord på sina känslor och behov. Detta måste vittna om individer som genomgått en lång
bearbetande väg till insikt och förändring.
Vi är övertygade om att metoden KESB i kombination med professionella gruppledare, väl
kunniga i metoden som använts i tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet, är avgörande
i denna förändring hos ett stort antal av kvinnorna. För att förändras och bryta mönster krävs
för det första tillit. Detta skapas i en gruppgemenskap ledd av professionella KESB terapeuter,
vilka aldrig någonsin har höjt på ögonbrynen utan på alla sätt visat att de kan hantera vad de
än får höra från gruppdeltagarna.
Hur individen förhåller sig till kriser är beroende av vilka livserfarenheter individen har med
sig från början. Med tanke på att 69 % har burit på sitt trauma mer än 10 år och att 56 % av
kvinnorna har varit våldsutsatta som barn i någon form anser vi, att det finns ett samband
mellan, att vara våldsutsatt som barn och att utveckla mönster som gör att individen utsätter
sig för nya risker att bli våldsutsatt i olika sammanhang som vuxen.
Vår reflektion är att de kvinnor som genomgått tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet
och är delaktiga i denna undersökning belastar samhället i mindre utsträckning idag tack vare
den bearbetande gruppverksamhet och metoden KESB de deltagit i. Detta är
samhällsekonomiskt viktigt, dessutom individstärkande/ familjestärkande och salutogent.
Människor bär mönster vidare och hur vi agerar och reflekterar kring kriser handlar i hög grad
om vad vi har med oss från början. Att en våldsutsatt kvinna med barn snarast behöver
genomgå en långsiktig behandlingsmetodik för att skapa en grundtrygghet fri från psykisk
ohälsa är mycket viktigt sett ur ett familjeperspektiv.
Idag samtalar 15 kvinnor fortfarande med personal från tidigare Kvinnofridsteamet, 10
kvinnor uttrycker att de inte har någon att prata med och några stycken har sökt sig till VPM
(vuxenpsykiatrisk mottagning) eller vårdcentral. Några använder släkt och vänner.
Det är viktigt att man redan i ett tidigt skede planerar och budgeterar för behandling av utsatta
grupper i kommunen/ samhället varav gruppverksamhet Barn/ Tonår och Kvinnofridsteamet/
mansmottagningar är viktiga enheter. Att uppmärksamma barns våldsutsatthet är viktig ur ett
preventivt syfte så att ohälsa hos barn inte förs vidare in i vuxen ålder.
I vår studie har 102 barn varit involverade tillsammans med kvinnorna och eventuellt utsatta
för våld i någon form. Som vi ser det löper dessa barn/ unga vuxna stor risk att själva råka ut
för psykisk ohälsa med höga socioekonomiska kostnader då de är bärare av familjemönster.
Dessa barn behöver få verktyg att bryta mönster.
68
Att inte prioritera och behandla våldsutsatthet kostar samhället stora pengar i flera led och det
är ytterst socioekonomiskt ineffektivt att inte behandla både kvinnan, barnen och mannen var
för sig till hela människor.
Flertalet av de kvinnor som genomgått tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet har varit
medvetna om att metoden KESB ligger till grund för strukturen och behandlingsformen. De
har dock inte haft full insikt i hur metoden på djupet är delaktig i att skapa förändring och hur
olika delar i metoden korrelerar med individens utveckling mot upplevd hälsa. Under
revisionens gång har ett mönster dykt upp och man kan klart se när man jämför
metodbeskrivningen med de svar som getts, att det finns ett starkt samband mellan metoden
KESB, dess långsiktighet och de djupgående förändringar när det bland annat gäller att bryta
mönster som kvinnorna uttrycker att de utvecklat.
Som revisorer till tidigare Kvinnofridsteamets gruppverksamhet vill vi trycka på KESB
metodens långsiktiga struktur och behandlingsmetodik och dess fantastiska resultat från
brukarna. Vi upplever en fara i traumabehandling av våldsutsatta kvinnor med icke
långsiktiga metoder. Ett scenario skulle kunna vara att det tar 6 gånger att upptäcka för en
kvinna vad hon varit utsatt för, 4 gånger att smälta och reflektera sitt genomgångna trauma
och sedan är behandlingen slut. Detta är vad kvinnor under vård inom hälso- och sjukvården
tar del av, 10 gånger med psykolog, ej med spetskompetens inom våld. Med KESB metoden i
ryggen är detta något som vi inte rekommenderar, och närmast anser skulle kunna göra mer
skada än nytta om man har otur.
Vi har under revisionens gång upplevt att det finns en enorm tacksamhet hos kvinnorna som
deltagit i kursen. Tacksamhet för att det funnits ett forum där hon blir sedd, hörd och förstådd,
kanske för första gången någonsin då detta oftast är en familjehemlighet och belagd med
skam och skuld, men framför allt för möjligheten att förstå sig själv och varför hon ständigt
väljer samma destruktiva mönster. Många har uttryckt vikten av att våga lita på andra
människor och sina egna känslor. Skuld och skamkänslan som ständigt gör sig påmind bland
traumatiserade individer är mycket svår att komma till rätta med, det krävs ofta lång tid
kanske flera års bearbetning. Vi känner att här har tidigare Kvinnofridsteamet och KESB
metoden varit till ovärderlig hjälp för de flesta deltagare.
Ett antal våldsutsatta traumatiserade kvinnliga kommuninvånare fick möjligheten att bearbeta
sitt trauma via KESB metoden och gå vidare i livet med lysande resultat. Vi hoppas att många
fler individer i kommunen ska få samma möjligheter.
![Bobath Grundkurs 1 [IBITA anerkannt] Bewegungsanalyse ... · Bobath Grundkurs 1 [IBITA anerkannt] Grundkurs über „Befundaufnahme und Behandlung Erwachsener mit neurologischen Erkrankungen](https://img.pdfslide.tips/doc/110x75/5e17a21ccba0b14c6c338fd2/bobath-grundkurs-1-ibita-anerkannt-bewegungsanalyse-bobath-grundkurs-1-ibita.jpg)
