RAPPORT Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 ... \1311702_mölnlycke_centrum\400_brokonstruktion\10 arbetsmtrl_dok\brokonstruktion\rapport

$Page 1: RAPPORT Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 ... \1311702_mölnlycke_centrum\400_brokonstruktion\10 arbetsmtrl_dok\brokonstruktion\rapport$
1 (10)

Sw e co

Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se

Swe c o In f ra s t ru c tu r e AB Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen

N i k l a s J oh an s so n Telefon direkt +46 (0)31 627712 Mobil +46 (0)73 4122712 [email protected]

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29

JNLIG p:\1314\1311702_mölnlycke_centrum\400_brokonstruktion\10 arbetsmtrl_dok\brokonstruktion\rapport befintliga broar mölnlycke.docx

RAPPORT

Uppdragsnummer 1311702

Påverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke

Bilaga 7

Göteborg 2013-02-11

2 (10) RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


1 Inledning 3

2 Broar i Mölnlycke över Mölndalsån från öster till väster 4

2.1 Massetjärnsbron 4

2.2 Hulebäcksbron 5

2.3 Allébron 7

2.4 Kulturhusbron 8

2.5 Hamnbron 9

2.6 Parkbron 10

Bilaga Sammanställningsritningar broar

3 (10)

RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


1 Inledning

Härryda kommun avser att utföra kapacitetsförbättrade åtgärder i Mölndalsån för att reducera risken för översvämningar.

Mölndalsån sträcker sig från Västra och Östra Nedsjön genom Härryda kommun och rinner via Landvetter och Mölnlycke ut i Rådasjön. Rådasjön utgör primär dricksvattentäkt för Mölndals samt Göteborgs kommun. Stora delar av Mölndalsån har under de senaste åren drabbats av översvämningar och ett antal översvämningsreducerande åtgärder har tidigare genomförts såväl uppström som nedströms Mölnlycke. Som ett ytterligare steg i arbetet planeras kapacitetsförbättrande åtgärder att utföras i Mölndalsån i Mölnlycke samhälle.

De kapacitetsförbättrande åtgärderna kommer att medföra en fördjupning och breddning av åns botten vid olika sektioner där sektionen idag anses vara för trång för att rymma tillräcklig vattenvolym. Syftet är att öka Mölndalsåns flödeskapacitet genom att minska fallförlusterna längs sträckan mellan Massetjärn och Parkbron. Genom att bredda/fördjupa botten i sektioner vid exempelvis broar och andra punkter med otillräcklig sektionsarea ökar åns kapacitet vilket innebär kan risken för översvämningar i centrala Mölnlycke kan reduceras.

Figur 1. Planöversikt av sträckan

4 (10) RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


Denna rapport sammanställer förutsättningarna för att kunna utföra föreslagna kapacitetshöjande åtgärder vid broarna och bedömningar om genomförbarhet.

2 Befintliga broar i Mölnlycke över Mölndalsån från öster till väster

2.1 Massetjärnsbron

Massetjärnsbron är en fritt upplagd balkbro av trä med brobaneplatta av trä och är byggd år 2001. Teoretisk spännvidd är 16,5 m. Bron är grundlagd på betonglandfästen och stålrörspålar ned till berg. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +57,8 och befintliga slänter upp till vingmurar står i lutning 1:2.

För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 57,0 samt att botten blir horisontell på en bredd av 6,5 m och därefter slänt på ca 1:2 upp till vingmurar.

Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Dock är det viktigt att slänter och botten erosionssäkras så att grundläggningen av bron ej påverkas.

Figur 2. Massetjärnsbron

5 (10)

RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


2.2 Hulebäcksbron

Hulebäcksbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä och är byggd år 1995. Teoretisk spännvidd är 10,15 m. Bron är grundlagd på betongfyllda betongrör. Hur djupt betongrören går ned i marken framgår ej av befintliga ritningar. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik.

Botten under bron ligger idag på nivån ca +58,5 och har flacka slänter upp till stenmurar på ömse sidor. Stenmurarna är byggda före bron och går från Allébron och en liten bit förbi Hulebäcksbron. Grundläggning och grundläggningsdjup av murarna är dock okända.

För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 57,0 samt att botten blir horisontell på en bredd av 6,5 m. Undervattensslänter behövs för stenmurarna så att grundläggning av dessa inte undermineras. Undervattensslänter bör helst vara brantare än 1:1.5.

Samtidigt behövs åtgärder på södra landfästet då vattnet idag trycks på ett ogynnsamt sätt förbi bron. För att förbättra strömriktningen föreslås att bron förlängs med ca 2 m på södra sidan.

Bedömning: Ovanstående åtgärder innebär att bron behöver rivas och ny bro behöver byggas för att klara de nya förutsättningarna. Vid rivning av bron kommer troligen även stenmurarna att påverkas.

Figur 3. Hulebäcksbron

6 (10) RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


Figur 4. Stenmur mellan Hulebäcksbron och Allébron

7 (10)

RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


2.3 Allébron

Allébron är en plattram av betong och är byggd år 1933. Teoretisk spännvidd är 8,40 m. Bron är grundlagd på platta på naturlig grund. Utanför bottenplattorna står stålspont på ömse sidor. Bron är avsedd för vägtrafik.

Botten under bron ligger idag på nivån ca +57,5 och har flacka slänter fram till landfästena för att övergå i branta slänter i form av erosionsskydd upp till vingmurar på västra sidan. På östra sidan ansluter de flacka slänterna till stenmurarna.

För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 57,0 samt att botten blir horisontell på en bredd av 5 m. Från botten behövs branta undervattenslänter som helst bör vara 1:1.5 eller brantare.

Bedömning: Åtgärderna påverkar inte bron men kommer att påverka slänter runt bron. På västra sidan kan det bli aktuellt att ställa stödmurar längs vägen för att klara släntlutningar. På östra sidan behövs undervattenslänter fram till stenmurar.

Figur 5. Allébron

8 (10) RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


2.4 Kulturhusbron

Kulturhusbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä och är byggd år 1995. Teoretisk spännvidd är 15,0 m. Bron är grundlagd på betonglandfästen som står på packad fyllning. Fyllningen står bakom gabioner som även dessa är grundlagda på packad fyllning. Gabionerna är förankrade med jordarmering. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +58,0 är nästan horisontell fram till gabioner.

För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 57,0 samt att botten blir horisontell på en bredd av 5,0 m med branta undervattenslänter upp till gabioner.

Bedömning: Åtgärden påverkar inte bron. Dock är det viktigt att slänter och botten erosionssäkras så att grundläggningen av gabionerna ej påverkas.

Figur 6. Kulturhusbron

9 (10)

RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


2.5 Hamnbron

Hamnbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä och är byggd år 2001. Teoretisk spännvidd är 16,5 m. Bron är grundlagd på betonglandfästen som är pålade ner till berg. Landfästena är från en tidigare byggd bro. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +57,5 och övergår i 1:2 slänter upp till vingmurar.

För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 57,0 samt att botten blir horisontell på en bredd av 5,0 m med slänter upp till vingmurar. För att göra detta krävs endast smärre justeringar.

Bedömning: Åtgärden påverkar inte bron.

Figur 7. Hamnbron

10 (10) RAPPORT 2013-02-11

repo

02.d

ocx

2012

-03-

29


2.6 Parkbron

Parkbron är en fritt upplagd balkbro av betong och är byggd år 1984. Teoretiska spännvidder är 17,0 m + 17,0 m. Bron är grundlagd på betonglandfästen som är pålade ner till berg med stödpålar av betong. Bron är avsedd för vägtrafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +57,0 och övergår i 1:1:5 slänter upp till naturlig mark.

Bedömning: På denna bro behöver inga eller små åtgärder göras. Ev åtgärder påverkar inte bron.

Figur 8. Parkbron

2.7 Sammanfattning

Om åtgärderna för att reducera risken för översvämningar i Mölndalsån i Mölnlycke utförs i den omfattning som beskrivits för respektive bro så påverkas inte Massetjärnsbron, Allébron, Hamnbron och Parkbron. Botten och slänter behöver generellt säkras med erosionsskydd.

För Hulebäcksbron blir emellertid påverkan för stor vilket innebär att bron behöver rivas och byggas upp på nytt med de nya förutsättningarna.







Documents

RAPPORT Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 ... \1311702_mölnlycke_centrum\400_brokonstruktion\10 arbetsmtrl_dok\brokonstruktion\rapport